Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecMesiastiJcdepar temén tet.

1933-03-21 · 245 sidor, varav 242 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 242 av 245 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecMesiastiJcdepar temén tet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1933 kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933/1934 av utgifterna

under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecMesiastiJcdepar temén tet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari

1933 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov

för budgetåret 1933/1934 har Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, upptagit ordinarie

anslaget till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion (II: 15)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1933/1934

sänka regeringsmedlemmarnas löner med 40 procent.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåande;

vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1, sid. 4—6 i det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1933 från ecklesiastikdepartementets

övergångsstat utesluta den där uppförda registratorsbefattningen

i lönegraden B 22;

b) godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Bihang till riksdagens ■protokoll 1933. (i sami. Nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

......................kronor 199,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag................ » 48,500

Summa kronor 247,800

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag.............kronor 3,000

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 258,800

kronor, med 8,000 kronor till 250,800 kronor.

3:o) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

4:o) Riksarkivet. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, sid. 7)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i staten för riksarkivet

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 30,100 kronor, med 3,000 kronor

till 27,100 kronor samt förty minska det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet, nu 167,800

kronor, med 3,000 kronor till 164,800 kronor.

5: o) Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar,

som äro av vikt för fäderneslandets historia m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 7—9) hemställer utskottet

att riksdagen må minska det i riksstaten under riksarkivet

uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt

utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia, nu 6,000 kronor, med

2,600 kronor till 3,400 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

6:o) Åtgärder för riksarkivets sigillvård. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 9), vilket innebär en anslagsminskning med

900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder för riksarkivets sigillvård

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

7:o) Uppehållande av expedition i arkivlokalerna vid östermalmsgatan.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,000 kronor.

8:o) Det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m. I anledning

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 10—11) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka dels den i staten för landsarkivet

i Uppsala upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m., nu 9,950 kronor, med

350 kronor till 10,300 kronor, dels ock den i staten för länsarkivet

i Östersund upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 5,500 kronor,

med 150 kronor till 5,650 kronor samt förty öka det ordinarie

förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 102,200

kronor, med 500 kronor till 102,700 kronor.

9:o) Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 11—15), vilket innebär

en anslagsminskning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för kungl,

biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

10:o) Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 8,500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ll:o) Gemensam accessionskatalog för Sveriges offentliga bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 16) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till slutförande av redigeringen av den

för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

47:e årgång, omfattande år 1932, samt för påbörjande

av redigeringen av accessionskatalogens 48:e årgång,

omfattande år 1933, för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 12,500 kronor att användas enligt av

Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

12:o) Katalogiseringsarbeten vid kungl, biblioteket. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 11, sid 16), vilket innebär en anslagsminskning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,

biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 24,800

kronor.

13:o) Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga

äldre arkivalieomslag m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 12, sid. 17), vilket innebär en anslagsökning med 250 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,350 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit

kan finna gott meddela.

14:o) Anslag till stifts- och landsbiblioteket i Linköping. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 13, sid. 18—19) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under stifts- och

landsbiblioteket i Linköping uppförda ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser, nu

8,000 kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

15:o) Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt

14, sid. 19—20) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 6,500

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. -5

Det av bibliotekets styrelse för år 1933/1934 uppgjorda statförslaget har följande

utseende:

Inkomster: Anslag av riksdagen...................kronor 6,500: —

s » Stockholms stadsfullmäktige...... s 2,000: —

Räntor............................ • »_100-

Summa kronor 8,600: —

Utgifter: Böcker och tidskrifter...................kronor 1,000: —

Bokbinderiarbete...................... » 100:

Trycksaker, skrivmaterialier och diverse...... » 185: —

Arvode till bibliotekarien................. » 4,650: —

> » assistenterna ................. » 850: —

Vaktmästare.......................... * 200: —

Belysning............................ » 125: —

Telefonavgift.......................... » 140: —

Städning............................. * 500: —

Försäkringsavgifter..................... » 50: —

Inventarier.......................... • *_200: —

Summa kronor 8,600: —

Departementschefen har ansett sig böra under nuvarande förhållanden

förorda en sänkning av anslaget med 500 kronor.

Utskottet vill erinra örn att 1929 års riksdag (skrivelse nr 8 A, punkten

13) vid prövning av frågan om anslag till pedagogiska biblioteket uttalade,

att riksdagen icke kunnat undgå att finna förvaltningskostnaderna för biblioteket

höga i förhållande till bibliotekets omfattning, samt framhöll önskvärdheten

av en undersökning, örn ej administrationsutgifterna kunde nedbringas

genom bibliotekets sammanslagning med annat inom huvudstaden

beläget större bibliotek. När riksdagen gjorde detta uttalande, uppgingo berörda

förvaltningskostnader enligt då föreliggande statförslag till omkring

77 procent av totala utgiftssumman. Med anledning av vad riksdagen anfört,

verkställdes genom Kungl. Maj:ts försorg en utredning i ämnet, vilken

förelädes 1930 års riksdag. Utredningen ansågs emellertid icke giva stöd för

någon förändring av bibliotekets organisation i den av 1929 års riksdag

avsedda riktningen.

Såsom av ovan återgivna statförslag för budgetåret 1933/1934 framgår,

hava administrationskostnaderna, sedan frågan senast var föremål för riksdagens

uppmärksamhet, i förhållande till totalutgifterna icke undergått någon

förskjutning nedåt; tvärtom utvisa de en tendens till stegring, i det att de

enligt berörda förslag numera utgöra omkring 80 procent av utgiftssumman.

Detta förhållande ger utskottet anledning att ånyo upptaga tanken på en

förening av biblioteket i en eller annan form med annat bibliotek i Stockholm.

Enligt utskottets mening är det önskvärt, att detta spörsmål genom

Kungl. Maj:ts försorg göres till föremål för ytterligare undersökning och

övervägande.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1933/1934 äskade beloppet har utskottet

ansett sig böra tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de

villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

16:o) Skandinaviske bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket

i Paris. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

17:o) Nationalmuseet. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 16,

sid. 21—22) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i staten för nationalmuseet

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m., nu 39,200 kronor, med 5,400 kronor

till 33,800 kronor samt förty minska det i riksstaten

uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet, nu

155,900 kronor, med 5,400 kronor till 150,500 kronor.

18:o) Nationalmuseet, ordinarie reservationsanslag. Kungl. Majit

har (punkt 17, sid. 22—25) föreslagit riksdagen attj

1) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under rubriken Nationalmuseet,

museet, uppföra det ordinarie reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas

ökande utan angivet belopp;

2) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till inlösen av svenska konstnärers arbeten, nu 25,000 kronor,

med 7,000 kronor till 18,000 kronor;

3) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu 4,500

kronor, med 1,500 kronor till 3,000 kronor;

4) minska det i riksstaten under samma rubrik uppförda ordinarie reservationsanslaget

till samlingarnas vård och underhåll, nu 11,000 kronor, med

1,000 kronor till 10,000 kronor;

5) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reser
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

vationsanslaget till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 6,000 kronor,

med 2,500 kronor till 3,500 kronor;

6) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till boksamlingen, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till

2.000 kronor;

7) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under samma rubrik uppföra det

ordinarie reservationsanslaget till utländska studieresor utan angivet belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion (I: 64),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det ordinarie reservationsanslaget

till inlösen av svenska konstnärers arbeten för budgetåret 1933/

1934 skall utgå med 25,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion

(II: 162), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att de i momenten 3 och

5 under punkt 17 i åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslagen

å respektive 3,000 och 3,500 kronor sammanföras till ett ordinarie

reservationsanslag till målnings- och skulptur-, handtecknings- och gravyrsamlingarnas

ökande samt ökande av samlingen av konsthantverk å 6,500

kronor.

I motionen 1:64 har anförts följande:

Den sista tidens statliga besparingsåtgärder ha gått hårt fram över den

del av nationalmuseets verksamhet, som går ut på att stödja de svenska

konstnärerna. Vid fjolårets riksdag minskades det ordinarie reservationsanslaget

till målnings- och skulptursamlingarnas ökande från 30,000 kronor

till 10,000. I år föreslår Kungl. Maj:t, att detta anslag uppföres i riksstaten

utan angivet belopp, samtidigt med att det ordinarie reservationsanslaget

till inlösen av svenska konstnärers arbeten föreslås minskat från 25,000 till

18.000 kronor.

Jag tillät mig i fjol att motionsledes peka på det svåra läge, i vilket den

levande svenska konsten under nuvarande förhållanden befinner sig, och jag

fann det endast vara i sin ordning, att staten i någon mån trädde i de enskilda

medborgares ställe, som ej längre sågo sig i stånd att hålla konsten

under armarna. Tiderna ha i fortsättningen inte blivit mindre brydsamma,

och jag finner det därför nödvändigt, att staten — när den går att söka

mildra depressionens verkningar — inte glömmer bort konstnärerna och i

varje fall inte beskär den ringa summa, som hitintills stått till deras förfogande.

I motionen II: 162 har anförts följande:

Under det nu löpande budgetåret stå följande inköpsanslag till national
-

museets förfogande:

för målnings- och skulptursamlingarnas ökande.......... 10,000 kronor

för handtecknings- och gravyrsamligarnas ökande........ 4,500 »

för ökande av samlingen av konsthantverk............ 6,000

eller sammanlagt för dessa ändamål.................. 20,500

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Detta innebär en nedskärning från närmast föregående budgetår av sammanlagt

24,000 kronor.

I den nu framlagda statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

punkt 17 har nu en ytterligare nedskärning skett, som resulterat däri, att

anslaget till målnings- och skulptursamlingarnas ökande helt strukits, under

det att anslaget till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande sänkts

till 3,000 kronor och anslaget till ökande av samlingen konsthantverk till

3.500 kronor. Den sammanlagda anslagssumman under de tvenne sistnämnda

rubrikerna, som skulle ställas till nationalmuseets förfogande, utgör alltså

6.500 kronor. För målnings- och skulptursamlingarnas ökande är alltså intet

belopp upptaget för nästkommande budgetår.

Då det emellertid med skäl kan förefalla olämpligt att en stor och synnerligen

viktig avdelning av museet helt berövas utvecklingsmöjligheter och

då dessa återstående 6,500 kronor säkerligen kunna bliva mest effektiva, örn

det lämnas åt museiledningen att avgöra, på vilken punkt av museets ovannämnda

samlingsområden de böra sättas in, torde ovannämnda båda anslag

böra sammanslås till ett, att användas till inköp för målnings- och skulptursamlingarna,

handtecknings-, gravyr- och planschverksamlingarna samt konstslö

j dsamlingen.

Den i motionen II: 162 föreslagna anordningen att till ett gemensamt anslag

sammanföra de särskilda reservationsanslagen till målnings- och skulptursamlingarnas

ökande, till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande

samt till ökande av samlingen av konsthantverk finner utskottet lämplig.

Anslaget synes böra erhålla beteckningen: till ökande av vissa samlingar av

konstföremål. Anslagets belopp torde böra bestämmas till det i motionen

II: 162 avsedda eller 6,500 kronor, vilket innebär, att någon kostnadsökning

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag icke skulle uppkomma.

Vad åter angår det i motionen I: 64 framställda yrkandet örn höjning av

anslaget till inlösen av svenska konstnärers arbeten från av Kungl. Maj:t

äskade 18,000 kronor till 25,000 kronor, erkänner utskottet visserligen det

behjärtansvärda i de av motionären anförda synpunkterna men kan under

nuvarande förhållanden icke tillstyrka anvisandet av medel för ifrågavarande

ändamål till högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit.

Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till herr Holmdahls ovannämnda motion (II: 162) — med

uteslutande ur riksstaten av de därstädes under rubriken

Nationalmuseet uppförda ordinarie reservationsanslagen till

målnings- och skulptursamlingarnas ökande å 10,000 kronor,

till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

4,500 kronor samt till ökande av samlingen av konsthantverk

å 6,000 kronor -—- i riksstaten för budgetåret 1933/1934

under samma rubrik uppföra ett ordinarie reservationsanslag

till ökande av vissa samlingar av konstföremål å 6,500

kronor;

b) med bifall till Kungl. Majda förslag och med avslag

å herr Olof Olssons ovannämnda motion (I: 64), i vad den

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, minska det i riksstaten

under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till inlösen av svenska konstnärers arbeten, nu 25,000

kronor, med 7,000 kronor till 18,000 kronor;

c) minska det i riksstaten under samma rubrik uppförda

ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård och

underhåll, nu 11,000 kronor, med 1,000 kronor till 10,000

kronor;

d) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna

ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen, nu 3,000

kronor, med 1,000 kronor till 2,000 kronor;

e) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under samma

rubrik uppföra det ordinarie reservationsanslaget till utländska

studieresor utan angivet belopp.

19:o) Förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t

må äga att bestämma.

20:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

19, sid. 25—26) hemställer utskottet,

att riksdagen må till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid nationalmuseet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

21 :o) Försäkring och transport av konstföremål vid nationalmuseet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseet, för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,500 kronor.

22:6) Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna vid

nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 26),

vilket innebär en anslagsminskning med 2,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till konservering av handtecknings- och

gravyrsamlingarna vid nationalmuseet för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,200 kronor.

23:o) Konservering av statens tavelsamling å Drottningholms

slott. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 22, sid. 27) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till konserveringsarbeten å föremål, tillhörande

statens tavelsamling å Drottningholms slott, för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor.

24: o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,

som Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

25:o) Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 28—29), vilket innebär en

anslagsminskning med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

reservationsanslag av 19,000 kronor att utgå efter grunder,

som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet, samlingar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 31—32) hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik:

Naturhistoriska riksmuseet uppförda ordinarie reservationsanslaget

till samlingar m. m., nu 93,695 kronor, med 8,695

kronor till 85,000 kronor.

27:o) Särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,

tillika trädgårdsskötare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid

naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

28:o) Ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 33—34),

vilket innebär en anslagsminskning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkande av den i naturhistoriska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående

anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 13,700

kronor.

29:o) Arbetsbiträden m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska

och paleozoologiska avdelningar. Vetenskapligt biträde för

bearbetning av vissa samlingar å museets evertebratavdelning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 29—31), hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska riksmuseets

botaniska avdelning för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela;

b) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 2,520 kronor;

c) till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar

å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,000

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

30:o) Arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 36—37),

vilket innebär en anslagsökning med 150 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 2,670 kronor.

31:o) Ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel till expenser m. m. för

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor

att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Majit föreskrivas.

32:o) Fortsatt iordningställande av en för etnografiska museet

upplåten byggnad. Sedan 1932 års riksdag till fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse

den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag

beviljat ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag anvisat 15,000 kronor, har nu Kungl. Majit

(punkt 34, sid. 40—42) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1932 års

riksdag beviljade belopp av 96,140 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom

extra reservationsanslag anvisa 22,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1932 års riksdag till fortsatt

iordningställande av f. d. livregementets dragoners

kasernetablissement till etnografiskt museum m. m. beviljade

beloppet av 96,140 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom

extra reservationsanslag anvisa 22,000 kronor.

33:o) Nordiska museet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 35)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor

att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

ordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

34:o) Kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Majit har (punkt 36,

sid. 43—44) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 22,000 kronor att under

de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för

kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas för museets

förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. von Geijer väckt motion (I: 65), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att extra anslaget till kulturhistoriska museet i Lund

skall utgå för budgetåret 1933/1934 med 25,000 kronor, eller enahanda belopp,

varmed anslaget utgår för nu löpande budgetår.

Med hänsyn till rådande förhållanden finner sig utskottet icke kunna förorda

motionärens hemställan utan ansluter sig till Kungl. Majits förslag,

vilket innebär en anslagsminskning med 3,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr von Geijers ovannämnda motion

(I: 65), i vad den skiljer sig från Kungl. Majits förslag, till

kulturhistoriska museet i Lund anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 22,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta

rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade

biträden vid museet.

35:o) Musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

"Utskottet.

36:o) Svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

38, sid. 45—46), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 3,500 kronor att på de

villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Kleresistaten. Kungl. Majit har (punkt 39, sid. 47) föreslagit riksdagen

att minska det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 120,000

kronor, med 35,000 kronor till 85,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar J. H. Brädefors och H. Hagberg i Luleå väckt motion

(II: 127), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de å åttonde huvudtiteln

upptagna anslagen för kyrkliga ändamål icke beviljas, utan att

medlen i stället skola användas till att hjälpa de arbetslösa genom inrättandet

av yrkesskolor för arbetslös ungdom.

Den i motionen gjorda hemställan finner utskottet vara av beskaffenhet

att icke kunna av utskottet tillstyrkas.

Mot Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet intet

att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå herrar Brädefors och Hagbergs ovannämnda motion

(II: 127),

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten,

nu 120,000 kronor, med 35,000 kronor till 85,000 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 47—48) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, nu 3,000 kronor,

med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

39:o) Ersättning för prästerskapets tionde. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 48—49) hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,624,400 kronor,

med 10,350 kronor till 4,634,750 kronor.

40:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, sid. 49—50) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet, nu 40,000 kronor,

med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

41 :o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket. Sedan 1932 års riksdag till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett

extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett belopp av 3,600 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 43) föreslagit riksdagen

att av nämnda av 1932 års riksdag anvisade extra anslag för budgetåret

1933/1934 anvisa 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1932 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1933/1934 anvisa 3,600 kronor.

42:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 44)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 50,500 kronor.

43:o) Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anställda präster. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 45) föreslagit riksdagen ifråga om dyrtidstillägg

åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder anställda präster avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

44:o) Kostnader förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

45:o) Domkapitlens expeditioner. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 47, sid. 53—55) och under hänvisning till vad utskottet i sitt

utlåtande nr 18 anfört i fråga örn upptagande å staten för domkapitlens

expeditioner av medel till expenser och tryckningskostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) i den ordinarie staten för domkapitlens expeditioner

under rubrik: expenser uppföra en anslagspost å 34,000

kronor,

b) i samma stat under rubrik: tryckningskostnader uppföra

en anslagspost å 7,500 kronor,

c) öka det ordinarie förslagsanslaget till domkapitlens

expeditioner, nu 279,300 kronor, med 41,500 kronor till

320,800 kronor.

46:o) Reparations- och ändringsarbeten vid domkapitlets i Göteborg

lokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid.

55—60) hemställer utskottet,

att riksdagen må för utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företett, av byggnadsstyrelsen den

8 december 1932 framlagt förslag av ändrings- och reparationsarbeten

vid domkapitlets i Göteborg lokaler m. m. för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

18,000 kronor.

47:o) Kyrkors underhåll: ersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, sid. 60—61) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar,

nu 220,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Akademier m. m.

48:o) Vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51, sid. 63—64) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/1934

uppföra det under Vetenskapsakademien upptagna ordinarie

anslaget till akademien utan angivet belopp.

49:o) Bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning till den

baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 52, sid. 64—65), vilket innebär en anslagsökning med 1,025 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1933 och för vissa i samband därmed stående

utgifter för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,400 kronor.

50:o) Bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa

internationella vetenskapliga sammanslutningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 65—67) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,500 kronor.

51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i staten för vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien uppförda anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

nu 33,600 kronor, med 3,300 kronor till 30,300 kronor

samt förty minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

nu 99,750 kronor, med 3,300 kronor till 96,450 kronor.

52:o) Vitterhetsakademiens ordinarie reservationsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 68—71) hemställer utskottet,

att riksdagen må beträffande de i riksstaten under rubrik

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie

reservationsanslagen

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 8.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr S.

a) minska anslaget till underhåll och förökande av de

under akademiens inseende ställda samlingar, nu 12,000

kronor, med 6,000 kronor till 6,000 kronor;

b) minska anslaget till tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål

i statens historiska museum m. m., nu 10,500 kronor,

med 3,500 kronor till 7,000 kronor;

c) minska anslaget till underhåll och fortsättning av inredningen

i statens historiska museum och myntkabinettet,

nu 3,000 kronor, med 2,000 kronor till 1,000 kronor;

d) uppföra anslaget till undersökning och beskrivning av

fäderneslandets fornlämningar med oförändrat belopp, 5,000

kronor;

e) minska anslaget till transporter, lyshållning och vissa

andra expensutgifter, nu 14,000 kronor, med 1,000 kronor

till 13,000 kronor;

f) minska anslaget till fornlämningars vård, nu 8,000 kronor,

nied 1,000 kronor till 7,000 kronor;

g) minska anslaget till vård och underhåll av Visby ruiner

och andra byggnadsminnesmärken, nu 5,000 kronor, med

1,000 kronor till 4,000 kronor.

53:o) ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhetsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 56, sid. 71—75) — vilket innebär att till ett anslag under angivna

rubrik sammanföras dels ett belopp av 6,000 kronor, varmed det ordinarie

reservationsanslaget till underhåll och förökande av de under akademiens

inseende ställda samlingarna minskats, dels de för innevarande budgetår

såsom särskilda extra anslag utgående beloppen å 47,350 kronor till ökade

medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien, å

11,850 kronor till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter, å 10,000

kronor till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma

en inventering av landets fornminnen, samt å 15,000 kronor till

inventering och konservering av vissa samlingar inom statens historiska

museum — hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhetsakademien för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 90,200 kronor

att utgå med den fördelning och efter de närmare grunder,

som av Kungl. Majit bestämmas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

54:o) Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 75), vilket

innebär en anslagsminskning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

55:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid vitterhetsakademien m. m. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 58, sid. 75—76), vilket innebär en anslagsminskning med

10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid vitterhetsakademien samt

riksantikvariens ombud för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majd må finna

gott meddela.

56:o) Vakthållning för öppethållande av statens historiska museum.

Kungl. Majd har (punkt 59, sid. 76—79) föreslagit riksdagen att

till vakthållning för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Kungl. Majd kan finna gott meddela.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 8,900

kronor.

Kungl. Maj ds förslag avser att bereda möjlighet för den extra vaktpersonalen

vid statens historiska museum att erhålla semesterledighet under sommarmånaderna

och att uppbära sjukavlöning vid tjänstledighet för sjukdom.

Kostnaderna härför hava av departementschefen beräknats till 800 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till vakthållning för öppethållande av

statens historiska museum för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 9,700 kronor att utgå i enlighet med

de närmare föreskrifter, Kungl. Majd kan finna gott meddela.

57:o) Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 60, sid. 79), vilket innebär en

anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till vård och underhåll av det under

vitterhetsakademiens inseende ställda antikvariskt-numisma
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tiska biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor.

58;o) Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll av det under vitterhetsakademiens

inseende ställda antikvariskt-topografiska arkivet för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,500 kronor.

59:o) Instrumentutrustning för vitterhetsakademien. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 80), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp av instrumentutrustning för

vitterhetsakademien för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 600 kronor.

60:o) De under vitterhetsakademiens inseende ställda ostasiatiska

arkeologiska samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

63, sid. 80—82), vilket innebär dels en överflyttning till sjätte huvudtiteln

av ett till 18,000 kronor beräknat belopp till hyreskostnader, dels ock härutöver

en anslagsminskning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till den ostasiatiska arkeologiska samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt till expenser för

densamma anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 18,000 kronor.

61:o) Akademien för de fria konsterna: Undervisningsmateriel

m. m. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, sid. 82—83) hemställer

utskottet,

att riksdagen må beträffande det i staten för akademien

för de fria konsterna upptagna ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m., besluta att de däri nu

ingående anslagsposterna elevernas studieresor å 2,200 kronor

och resestipendier för studier i utlandet å 4,000 kronor

skola uppföras utan angivna belopp samt förty minska

samma ordinarie reservationsanslag, nu 33,300 kronor, med

6,200 kronor till 27,100 kronor.

62:o) Förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien

för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till

undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21

65, sid 83—85), vilket innebär en anslagsminskning med 1,900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa

anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

10,900 kronor.

63:o) Skolan för dekorativ konst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 66, sid. 86—87), vilket innebär en anslagsminskning med 1,900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 18,700 kronor.

64: o) Undervisning i materiallära vid konsthögskolan. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid

konsthögskolan anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 3,500 kronor.

65:o) Musikaliska akademien: Avlöningar m. m. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 87—89) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i den ordinarie staten för

musikaliska akademien upptagna förslagsanslaget till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 57,500

kronor, med 2,000 kronor till 55,500 kronor samt förty

minska det i riksstaten under musikaliska akademien med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 155,860 kronor, med 2,000 kronor till 153,860

kronor.

66:o) Stipendier m. m. åt tonsättare. Kungl. Maj:t har (punkt 69,

sid. 89—92) föreslagit riksdagen att minska det i staten för musikaliska

akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt yngre

svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av

inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre

värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dem utförda musikaliska arbeten, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till

10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (1:2), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta att öka det i staten för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt yngre svenska musikidkare

med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska tonsättare

för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt till

belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska

arbeten, nu 15,000 kronor, med 10,000 kronor till 25,000 kronor;

eller, örn detta ej kan beviljas, att anslaget under inga omständigheter

må nedsättas under det nu utgående beloppet av 15,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Ehuru utskottet tillägger stor vikt åt de synpunkter, som av motionären

anförts till stöd för hans hemställan, anser sig utskottet dock icke kunna

i nuvarande budgetära läge förorda högre anslag för ändamålet, än som av

Kungl. Maj:t äskats. Utskottet vill dock uttrycka den förhoppningen, att

den av Kungl. Majit föreslagna kraftiga begränsningen av anslaget endast

skall behöva bliva av tillfällig art.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Ekmans ovannämnda motion (I: 2),

i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, minska

det i staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till stipendier åt yngre svenska musikidkare

med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran

av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska

arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående

svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska

arbeten, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 10,000 kronor.

67:o) Förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid. 92—94), vilket innebär

en anslagsminskning med 4,500 kronor, hemställer utskottet,

, att riksdagen må till förstärkande av det för musikaliska

akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel

och expenser m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 11,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

68:o) Biträde åt bibliotekarien bos musikaliska akademien. Ökad

undervisning i pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 71 och 72) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien

vid vården av biblioteket för budgetåret 1983/1934

anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor;

b) till ökad undervisning i ämnena pianospelning och

harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

69;o) Beredande av ökat lokalutrymme åt musikaliska akademien

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 94 98) hem
ställer

utskottet,

att riksdagen må till beredande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

av ökade utrymmen för musikaliska akademien med

musikkonservatoriet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 38,000 kronor.

70:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 98—100), vilket innebär en anslagsminskning

med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för anordnande under år 1933 vid fyra folkskoleseminarier

av kurser för utbildande av kyrkomusiker för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor;

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

71:o) Kungl, operan. I förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934

har Kungl. Majit upptagit det ordinarie anslaget till Kungl, operan med

oförändrat belopp, 150,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl. väckt

motion (lii 116) har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slag i statsverkspropositionen om ett anslag å 150,000 kronor till Kungl,

operan.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet framdeles utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

72:o) Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid.

100—101), vilket innebär en anslagsminskning med 1,240 kronor, får utskottet,

under framhållande, att denna fråga får anses oberoende av den

ståndpunkt, riksdagen kan komma att intaga till det under nästföregående

punkt avsedda ärendet, hemställa,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933

under punkt 75 omförmälda förrådsbyggnader och där

förvarad lösegendom för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 12,745 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

73:o) Uppsalauniversitet: universitetsstaten. Kungl. Maj:t har (punkt

76, sid. 102—123) föreslagit riksdagen att

dels besluta att i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl. vidtaga den ändringen, att i

stället för en professur i teoretisk filosofi och en professur i praktisk filosofi

uppföras två professurer i filosofi, den ena professuren med avlöning lika

med vad som tillkommer universitetsprofessor och den andra professuren

utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar, med rätt för Kungl.

Maj:t att vidtaga härav och av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna förutsättningar betingade jämkningar i utgiftsstaten;

dels för budgetåret 1933/1934 upptaga den i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse

arvoden m. m. upptagna anslagsposten: 1 lärare i utförande av ritningar

för vetenskapliga ändamål å 600 kronor utan angivet belopp;

dels för budgetåret 1933/1934 upptaga följande i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposter

utan angivet belopp, nämligen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

anslagsposten å 6,050 kronor till uppvärmning, belysning m. m. av de i

Gustavianum inrymda institutionerna,

anslagsposten å 8,725 kronor till gymnastikinrättningen, samt

anslagsposten å 3,380 kronor till ridundervisningens uppehållande;

dels minska den under samma rubrik upptagna anslagsposten till extra

utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, nu 68,975 kronor, med 12,845

kronor till 56,130 kronor;

dels oell minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

nu 1,381,804 kronor, med 45,240 kronor till 1,336,564 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 38), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta, dels att upptaga den i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala uppförda professuren i konsthistoria med konstteori utan

angivet belopp, med rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga härav föranledda formella

jämkningar i utgiftsstaten, dels med anledning härav minska det

ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten med 12,000

kronor till 1,324,564 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Av utredningen i ärendet framgår, att Kungl. Majit i besparingssyfte

låtit undersöka möjligheten av en temporär vakanssättning av en ordinarie

lärarbefattning. Bland de professurer, som äro eller under närmaste tiden

bliva lediga, har en sådan åtgärd synts kunna ifrågakomma närmast beträffande

den ena av de båda professurerna i filosofi. Professuren i teoretisk

filosofi blev ledig hösten 1931 genom innehavarens frånfälle och är ännu ej

återbesatt. Professuren i praktisk filosofi skulle hava ledigförklarats i september

1932, men på universitetets begäran blev åtgärden uppskjuten till den 15

april 1933. I händelse av vakanssättning av den ena professuren under

någon tid torde — framhåller departementschefen — möjligheten finnas att

under tiden upprätthålla erforderlig undervisning och examination inom den

vakanssatta professurens ämnesområde, enär universitetet förfogar över två

statliga docentstipendier för den filosofiska ämnesgruppen (teoretisk filosofi,

praktisk filosofi och pedagogik), varjämte finnes ytterligare ett docentstipendium

för filosofi på grund av enskild donation.

I betraktande av nu anförda förhållanden anbefallde Kungl. Majit den

11 november 1932 kanslern för rikets universitet att, efter vederbörandes

hörande, till Kungl. Majit inkomma med yttrande angående möjligheten

att i besparingssyfte tills vidare till en professur sammanföra den lediga

professuren i teoretisk filosofi vid universitetet med den under budgetåret

1933/1934 ledigblivande professuren i praktisk filosofi; tillika föreskrev Kungl.

Majit, att med åtgärder för återbesättande av dessa professurer skulle tills

vidare, till dess annorlunda förordnades, anstå.

Yttranden i sålunda angivna hänseenden hava sedermera inkommit.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Av universitetsmyndigheterna har framhållits, att ett sammanförande av

de båda professurerna i filosofi skulle innebära en allvarlig fara för forskningen

och undervisningen i de filosofiska ämnena och ett menligt avbrott

i den vid universitetet övade verksamheten på detta område. Tillika hava

starka betänkligheter yppats mot ett avbrytande av den redan inledda tillsättningsproceduren

beträffande professuren i teoretisk filosofi. Det större

akademiska konsistoriet i Uppsala yttrar i ämnet bland annat följande:

Örn emellertid en sammanslagning av de båda filosofiska professurerna,

trots de vetenskapliga olägenheter den skulle medföra, anses kunna företagas,

bör, såsom universitetsstatuterna förutsätta, fråga därom dock icke

väckas vid en tidpunkt då tillsättningsförfarandet i fråga örn den ena, professuren

i teoretisk filosofi, redan inletts. I detta avseende vill konsistoriet

meddela, att förfarandet fortskridit så långt, att av de fyra sakkunniga två

inkommit med sina utlåtanden till rektorsämbetet. Örn utanför den i universitetsstatuterna

föreskrivna ordningen fullföljandet av detta tillsättningsförfarande

nu skulle inställas, vore det fara för att en sådan åtgärd fattades

som bevis för en osäkerhet och oberäknelighet vid de akademiska lärarplatsernas

tillsättande, som skulle kunna medföra allvarliga vådor för arbetet

vid universitetet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer konsistoriet, att åtgärderna

för tillsättningen av professuren i teoretisk filosofi i vanlig ordning måtte

få fullföljas.

Då tidigare under detta år konsistoriet haft att yttra sig över möjligheterna

till besparing å universitetets stat för nästa budgetår, ådagalade konsistoriet

sin fulla beredvillighet att göra sin insats, för att de nödvändiga

besparingarna å riksstaten skulle kunna genomföras. Därest Kungl. Majit,

utöver vad av konsistoriet då angivits, skulle vid övervägande av ytterligare

besparingar finna, att åtgärder i besparingssyfte böra vidtagas i fråga örn

professurerna i filosofi, hemställer konsistoriet, att Kungl. Majit måtte använda

den av professor Hägerström i humanistiska sektionen föreslagna utvägen

eller att professuren i praktisk filosofi förklaras ledig först två år

efter det professor Hägerström den 6 september 1933 avgått, och att den

under vakanstiden uppehälles på förordnande av docentstipendiat på stat,

örn kompetent sådan finnes.

Universitetskanslern anför bland annat:

Det är därför min bestämda uppfattning, att man icke bör bryta kontinuiteten

i den akademiska undervisningen och därmed även till en viss grad

i det vetenskapliga arbetet inom någon disciplin — icke ens temporärt —

genom att indraga vederbörande professorsbefattning, innan man verkställt

en samtliga universitet och högskolor omfattande, åtminstone summarisk

utredning angående vilka professurer, som med minsta olägenhet kunna

undvaras, och vilka åtgärder, som böra vidtagas för att i möjligaste mån

neutralisera genom indragningen uppkommande olägenheter. Medan utredningsarbetet

pågår, böra naturligen de ledigblivande lärarbefattningar, som

med hänsyn till ämnets egen beskaffenhet, antalet i riket förefintliga professurer

inom ämnesområdet i fråga eller andra dylika förhållanden synas

i första hand kunna ifrågasättas till indragning, icke besättas med ordinarie

innehavare utan uppehållas genom vikarie.

Ett särskilt spörsmål, som i detta sammanhang bör upptagas till prov
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

ning, är frågan, huruvida man — för att möjliggöra ett snabbare ikraftträdande

av de indragningar och omläggningar, vilka kunna komma att

beslutas — bör gå så långt som till att avbryta en redan påbörjad och kanske

ganska långt avancerad tillsättningsprocedur. Avgörande för ställningstagandet

i denna fråga lärer bliva den betydelse man tillmäter de säregna

akademiska befordringsförhållandena och tillsättningsprinciperna. Jag tilllåter

mig erinra om, att den, som vill med någon utsikt till framgång

kunna konkurrera örn en akademisk lärarstol, i regel måste efter docentutnämningen

offra ett flertal — ej sällan ett tiotal — år av intensivt vetenskapligt

arbete på att meritera sig för professur i ett visst ämne, samt att

vid tillsättningen endast »graden av ådagalagd vetenskaplig skicklighet» får

vara avgörande. För min del anser jag mig böra bestämt avråda från att

avbryta en redan påbörjad akademisk tillsättningsprocedur.

För att i möjligaste mån tillgodose besparingsintresset har professorn

Hägerström framställt ett förslag, som sedan upptagits av konsistoriet, nämligen

att professuren i praktisk filosofi skulle ledigförklaras först två år

efter det Hägerström den 6 september 1933 avgått från tjänsten, och under

vakanstiden uppehållas på förordnande av docentstipendiat. Jag anser mig

böra framhålla, att enbart en dylik vakanssättningsåtgärd icke kommer att

medföra någon vinst för statsverket. Enligt gällande bestämmelser skola

nämligen besparingar å professorslöner ingå till universitetets reservfond

och besparade docentstipendier till docentstipendiefonderna. Ett rubbande

av dessa bestämmelser åter lärer, med hänsyn till nämnda fonders, stora

betydelse för det vetenskapliga arbetet och den akademiska undervisningen,

icke böra ifrågakomma, allra minst vid en tidpunkt, då reservfondens ställning

är nästan hopplös och universitetet icke synes kunna påräkna någon

som helst ökning av nu utgående statsanslag.

Under åberopande av det anförda avstyrker kanslern, att professurerna i

teoretisk filosofi och i praktisk filosofi vid universitetet i Uppsala i besparingssyfte

sammanföras till en professur, innan det genom en samtliga universitet

och högskolor omfattande utredning utrönts, vilka professorsbefattningar,

som kunna med minsta olägenhet indragas, och vilka åtgärder, som

böra vidtagas för att i möjligaste mån minska de med en indragning förknippade

olägenheterna.

Vidare hemställer kanslern, att åtgärderna för återbesättande av professuren

i teoretisk filosofi måtte få i stadgad ordning fullföljas, varvid dock

i fullmakten för blivande innehavare av tjänsten synes böra intagas förbehåll

örn skyldighet att underkasta sig den utökning eller annan jämkning

av professurens ämnesområde, som kan bliva av Kungl. Majit föreskriven,

samt förklarar sig icke hava något att erinra mot att med åtgärder för

återbesättande av den efter professorn Hägerström ledigblivande professuren

i praktisk filosofi må anstå, intill dess frågan om professurens bibehållande

blivit, efter slutförande av förutberörda utredning, vederbörligen prövad.

Departementschefen yttrar följande:

»Jag delar givetvis den uppfattning, åt vilken de akademiska myndigheterna

givit uttryck, nämligen att det är i och för sig beklagligt att nödgas

ifrågasätta vakanssättning av en professur inom ett så betydelsefullt forsk
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsområde som filosofien. Men då det endast gäller en av det brydsamma

budgetläget förestavad temporär åtgärd och det även under normala

förhållanden ej sällan inträffat, att universitetsprofessurer stått vakanta under

flera år, synes åtgärden ej medföra allvarligare olägenheter.

Det större akademiska konsistoriet har i sitt yttrande angående olika möjligheter

att verkställa den ifrågasatta besparingen förordat den utvägen att

professuren i teoretisk filosofi återbesättes, medan den ännu ej ledigförklarade

professuren i praktisk filosofi vakanssättes under en tid av två år efter

det professor Hägerström den 6 september 1933 avgått. Inom humanistiska

sektionen har dock en annan möjlighet vunnit största anslutningen. Sektionen

har nämligen såsom en lösning antytt, att den av professurerna, som

ledigförklaras, icke på förhand begränsas i avseende å ämnesområde till

någon viss gren av filosofien. Sedan den mest kvalificerade blivit utnämnd

— oavsett örn han speciminerat inom den teoretiska eller den praktiska

filosofien — skulle det med hänsyn tagen till hans forskningsområde av

Kungl. Maj:t föreskrivas, inom vilken gren den utnämnde professorn skall

ha examinationsskyldighet. För den andra grenen av filosofien borde en

docent förordnas att uppehålla erforderlig undervisning och examination.

För min del biträder jag tankegången i sektionens förslag. Jag anser

sålunda icke, att den teoretiska filosofien bör ha ovillkorligt företräde framför

den praktiska, när det gäller att bestämma ämnesområdet för den professur,

som nu skulle ledigförklaras. Därest riksdagen gillar Kungl. Maj:ts förslag,

skulle sålunda i universitetets stat upptagas tvenne professurer i filosofi, den

ena utan angivet belopp; dock att den professur, för vilken anslag i staten

upptages, skall intill den nuvarande innehavarens avgång omfatta ämnet

praktisk filosofi.

De i inkomna yttranden framförda betänkligheterna mot att en redan inledd

befordringsprocedur avbrytes med hänsyn till den ifrågasatta omläggningen

synas i detta fall icke kunna tillmätas större vikt. De, som redan

anmält sig som sökande till professuren i teoretisk filosofi, skulle enligt det

här framställda förslaget få sina ansökningar gällande för den professur i

filosofi, som ledigförklaras. Den enda skillnaden i läget skulle för dem

bliva, att eventuellt ytterligare någon eller några sökande kunna anmäla sig.

Innan frågan om ledigförldarande av den andra filosofiprofessuren ånyo

upptages, torde det böra övervägas örn anledning förefinnes att upprätthålla

den hittillsvarande ämnesfördelningen mellan de båda filosofiprofessurerna.

Därvid torde även böra prövas huruvida icke professuren i pedagogik bör

vidgas till att omfatta även psjdcologi, såsom tidigare från universitetets

sida föreslagits.»

Över ovannämnda av herr Björck väckta motion (I: 38) har utskottet i

vederbörlig ordning införskaffat yttrande av den s. k. universitetsberedningen,

vilket yttrande är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande (Bil. A).

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

Den besparing, som uppkommer genom vakanssättning av den ena av de Utskottet,

två professurerna i filosofi, utgör 12,000 kronor. Vidare har Kungl. Majit

föreslagit dels uppförande utan angivet belopp av vissa poster i utgiftsstaten

för universitetet å tillhopa 18,755 kronor dels ock minskning av den i samma

stat upptagna posten extra utgifter med 12,845 kronor. De sålunda besparade

beloppen utgöra tillsammans 43,600 kronor. Slutligen är avsett att ur

utgiftsstaten, lil. Anslag till diverse ändamål, utesluta två poster å tillhopa

1,640 kronor. Ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

skulle således kunna minskas med 45,240 kronor.

Mot de av Kungl. Majit under denna punkt framställda förslagen har

utskottet ingen erinran att göra annat än för så vitt angår de båda filosofiprofessurerna.

Utskottet finner den sparsamhetssträvan, som tagit sig uttryck

i Kungl. Majits förslag, värd allt erkännande och hyser den uppfattningen,

att det i nuvarande ekonomiska läge är motiverat att närmare undersöka

möjligheterna till organisatoriska förenklingar i fråga örn våra högskolors

utrustning med lärarbeställningar. A andra sidan kan utskottet väl förstå

de betänkligheter, som från universitetshåll måste resas mot dylika ingrepp

i de bestående förhållandena, och utskottet inser till fullo, att besparingsarbetet

på detta område kräver stor varsamhet med hänsyn till att det här

gäller mera ömtåliga värden och till sina verkningar mera svårbedömliga

åtgärder än eljest vid genomförande av förändringar inom den statliga

administrationen.

I betraktande av det relativt stora antalet professurer i filosofi och närstående

ämnen, varmed våra universitet och högskolor äro försedda, och de

möjligheter, som, enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, i allt fall förefinnas

att på ett tillfredsställande sätt uppehålla erforderlig undervisning

och examination inom filosofiens båda ämnesgrenar, vill det förefalla utskottet,

som om den ifrågasatta vakanssättningen av den ena av de två

professurerna i filosofi vid universitetet i Uppsala kan anses försvarlig. Utskottet

vill härvid framhålla anordningens av departementschefen påpekade

karaktär av en av det brydsamma budgetläget förestavad temporär åtgärd.

Definitiva förändringar av denna art synas statsmakterna icke lämpligen

böra inlåta sig på, förrän den s. k. universitetsberedningen slutfört sitt arbete

och dess resultat blivit vederbörligen granskat.

Utskottet har heller icke något att erinra mot att berörda anordning genomföres

på det sätt, att i stället för en professur i teoretisk filosofi och en

professur i praktisk filosofi i utgiftsstaten för universitetet uppföras två professurer

i filosofi, den ena utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar.

Däremot delar utskottet de betänkligheter, som av universitetsmyndigheterna

framförts mot tanken på ett inställande av den redan igångsatta

och numera långt fortskridna tillsättningsproceduren i avseende å den lediga

professuren i teoretisk filosofi. Skäligheten synes bjuda, att efter den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

långvariga, mödosamma och dyrbara speciminering och den krävande sakkunnighetsbedömning,

som ägt rum, tillsättningsförfarandet får ostört föras

till slut. Ett avbrott skulle för övrigt strida mot i universitetsstatuterna

fastslagna principer och i det akademiska befordringsväsendet införa ett

moment av osäkerhet, som kan medföra allvarliga vådor.

Utskottet anser alltså, i olikhet med departementschefen, att berörda tillsättningsprocedur

bör fortsätta. Den blivande innehavaren av tjänsten bör

utnämnas till professor i filosofi med den undervisnings- och examinationsskyldighet,

som Kungl. Maj:t finner skäligt att i samband med utnämningen

bestämma. Vadare bör, på sätt universitetskanslern hemställt,

i den blivande innehavarens fullmakt inryckas förbehåll örn skyldighet för

denne att underkasta sig den utökning eller annan jämkning av professurens

ämnesområde, som kan bliva av Kungl. Majit föreskriven.

Vad beträffar herr Björcks ovannämnda motion (I: 38) har universitetsbertedningen,

på sätt Bil. A vid detta utlåtande utvisar, framhållit att ifrågavarande

ämne såväl vetenskapligt sett som från allmän kulturell synpunkt

intoge en så viktig plats bland de humanistiska studierna att en målsman

i professors ställning för detsamma icke syntes kunna undvaras vid något

av våra statsuniversitet samt att, såvitt nu kunde bedömas, professuren i

konsthistoria i Uppsala icke tillhörde de professorsbefattningar, vilka beredningen

kunde väntas komma att ifrågasätta till indragning.

På grund av vad sålunda och i övrigt av beredningen anförts, finner sig

utskottet icke kunna biträda motionärens hemställan.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta att i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.

vidtaga den ändringen, att i stället för en professur i teoretisk

filosofi och en professur i praktisk filosofi uppföras två

professurer i filosofi, den ena professuren med avlöning lika

med vad som tillkommer universitetsprofessor och den andra

professuren utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar,

med rätt för Kungl. Majit att vidtaga härav

och av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten

76 angivna förutsättningar betingade jämkningar i utgiftsstaten

;

b) avslå herr Björcks ovannämnda motion (I: 38);

c) för budgetåret 1933/1934 upptaga den i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer

och lärare m. fl., E. Diverse arvoden m. m. upptagna

anslagsposten: 1 lärare i utförande av ritningar för

vetenskapliga ändamål å 600 kronor utan angivet belopp;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

d) för budgetåret 1933/1934 upptaga följande i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala under II. Anslag till materiel

m. m. upptagna anslagsposter utan angivet belopp, nämligen
anslagsposten

å 6,050 kronor till uppvärmning, belysning

m. m. av de i Gustavianum inrymda institutionerna,

anslagsposten å 8,725 kronor till gymnastikinrättningen,

samt

anslagsposten å 3,380 kronor till ridundervisningens uppehållande;
e)

minska den under samma rubrik upptagna anslagsposten

till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,

nu 68,975 kronor, med 12,845 kronor till 56,130 kronor,

f) minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, nu 1,381,804 kronor, med 45,240

kronor till 1,336,564 kronor.

74:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, sid. 123—125) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar

under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, nu 41,700 kronor,

med 3,670 kronor till 38,030 kronor;

b) uppföra den i samma avlöningsstater under: vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, upptagna anslagsposten till arvode

åt instrumentmakare, nu 500 kronor, utan angivet belopp;

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala universitet,

avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 377,400

kronor, med 4,170 kronor till 373,230 kronor.

75:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän vid universitetet i Uppsala m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 125—127), vilket innebär en anslagsminskning

med 4,130 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 40,150 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departe
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mentschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkten 78 angivna ändamålen.

76:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 127—130),

vilket innebär en anslagsminskning med 22,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra reservationsanslag av 36,200 kronor att av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933

under punkten 79 omförmälda ändamålen.

77:o) Upprätthållande av verksamheten å pedagogiska seminariet

och övningsskolan vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 80, sid. 131), vilket innebär en anslagsminskning med

2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten å

pedagogiska seminariet och övningsskolan vid universitetet

i Uppsala för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 14,100 kronor.

78:o) Bokinköp och bokbindning vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, sid. 132—142),

hemställer utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 103,500 kronor, varav 4,000

kronor äro avsedda till avlöning av personal vid bibliotekets

bokbinderi.

79:o) Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

82) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.

till vissa institutioner vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

120,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas;

b) till förstärkning av den i staten för universitetet i Uppsala

upptagna anslagsposten: reparationer för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33

80:o) Lunds universitet: Universitetsstaten. Kungl. Majit har (punkt

83, sid. 148—158) föreslagit riksdagen att

ej mindre för budgetåret 1933/1934 utan angivna belopp upptaga

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Filosofiska fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning, med rätt för Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda

formella jämkningar i utgiftsstaten,

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Juridiska fakulteten uppförda anslagsposten å 1,800 kronor till uppehållande

av den praktiska kursen inom fakulteten,

dels ock den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten

å 1,000 kronor till ledare för kurser i ritning och uppmätning

för vetenskapliga ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,

än även med anledning härav minska det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, med 14,800 kronor till

1,228,900.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar C. Lindskog och T. Erlander väckt motion (11:41),

vari hemställts, att riksdagen behagade medgiva, att å Lunds universitets

stat upptages ytterligare en amanuensbefattning vid Lunds lasaretts ögonklinik,

och att riksdagen för ändamålet ville anslå ett arvode av 3,000

kronor.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:

Ögonavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, samtidigt

universitetets ögonklinik, utgör alltsedan sin tillkomst för över 50 år

sedan visserligen icke officiellt men har faktiskt fungerat som centralanstalt

för den slutna ögonsjukvården icke blott för Malmöhus län utan för hela

södra Sverige, först och främst för grannlänen, Kristianstads och Kronobergs

län, men även för de övriga Smålandslänen, enkannerligen Kalmar län, med

Oland, samt Blekinge och Hallands län, som samtliga sakna egen ögonavdelning.

Klientelet för Lundaklinikens 60 sjuksängar förskriver sig också

till betydligt mera än halvparten från främmande län.

Till sitt biträde har klinikchefen sedan 1902 haft en amanuens, å universitetets

stat. Ar 1927 ansågs frekvensen å ögonkliniken hava tillvuxit så,

att denna biträdande läkarkraft blivit otillräcklig och framställning gjordes

till Malmöhus läns landsting örn anställande även av en underläkare, vilken

framställning bifölls av 1928 års landsting.

Den av landstinget anställde underläkaren kan antagas för 3 på varandra

följande år. Han tjänstgör så gott som uteslutande vid den kliniken tillhörande

polikliniken för mindre bemedlade och är den ende som jämte

klinikchefen besitter för arbetet härstädes nöjaktig kompetens. Polikliniken

ger honom en arbetsdag på i allmänhet 12 timmar. Frivilliga, oavlönade

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 0 sami. Nr 8. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

läkarkrafter (s. k. assistentläkare, som högst 4 månader få räkna s. k. sjukhusår

och därföre ogärna stanna längre tid) kunna på grund av den knappa

utbildningstiden endast utföra ett mycket underordnat arbete och äro därföre

för sjukvården rätt värdelösa. På själva kliniken har professorn till sitt

förfogande endast amanuensen, vars anställningstid är I år och vars förordnande

i allmänhet icke förlänges.

Sedan den tid då även underläkaren ansågs nödvändig (1927) har emellertid

sjukvårdsarbetet å ögonkliniken tillvuxit enormt, varom här vidfogade

tablå lämnar översikt:

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

Poliklin. vårdade patienter.......

2,452

2,390

3,838

4,000

4,784

5,081

5,200

Å dessa utförda operationer ......

328

333

470

464

473

516

772

A avdelningen intagna patienter ....

646

710

813

840

953

915

994

Å dessa utförda operationer.......

431

469

706

759

845

857

957

Det framgår av denna översikt icke blott att frekvensen å kliniken stigit

ofantligt, utan den starka ökningen av särskilt ögonoperationerna demonstrerar,

hurusom numera (till skillnad mot vad tidigare varit förhållandet)

så gott som uteslutande operationsfall kunna å kliniken intagas (år 1932:

994 patienter och 957 operationer — mot år 1926: 646 patienter och 431

operationer).

Enbart denna alltjämt växande sjukvårdsverksamhet, och speciellt den beträffande

synorganet så utomordentligt viktiga och svåra operativa, har nu

högst väsentligt överskridit gränserna för vad som utgör det möjliga för

den nuvarande läkarpersonalens å ögonavdelningen fysiska prestationsförmåga.

Det operativa precisionsarbete, som kräves å en ögonavdelning, där

så gott som varje ingrepp gäller återställandet eller bevarandet av synförmågan

och sålunda avgör ett människoöde, kan icke betryggande utföras

av uttröttade människor. Detta ytterligt nervspännande arbete kan heller

icke mätas i arbetstimmar.

Det torde icke finnas, i något kulturland, en ögonavdelning av Lundaklinikens

dimensioner, som drives med ens tillnärmelsevis så få läkarkrafter

som den i Lund.

Sålunda räknar Serafimer! asar ettets ögonklinik, med cirka samma sängantal

som deli i Lund (men sedan några år med avseende på patient- och operationsfrekvens

Lundakliniken något underlägsen), 1 biträdande lärare, 1 klinikamanuens,

1 underläkare, varjämte polikliniken har sin särskilda föreståndare

och 1 amanuens samt 1 underläkare = 5 underordnade, avlönade läkare och

1 biträdande lärare.

Ögonkliniken i Uppsala, med samma poliklinikfrekvens som i Lund, men

med mindre än halvparten både kliniksängar (29), intagna patienter och utförda

operationer, har samma antal biträdande läkare som i Lund: 1 amanuens

och 1 kommenderad militärläkare.

Ögonkliniken i Helsingfors, som till omfång och frekvens rätt nära överensstämmer

med den i Lund, har 8 klinikchefen underställda läkare, varav 5

avlönade: 1 »underläkare» (närmast motsvarande biträdande läkare i Sverige)

och 3 »assistenter» (som anställas på 3 år [närmast motsvarande våra underläkare]);

samt därtill 4 »amanuenser» (närmast motsvarande våra assistentläkare,

anställas på 3 månader).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

Ögonkliniken vid Rikshospitalet i Köpenhamn, där polikliniken är ungefär

lika stor som i Lund (5,000 patienter)1 * 3 4, men där polikliniskt utförda operationer,

liksom å avdelningen intagna patienter, och operationer å dessa, icke

är mera än halvparten av antalet i Lund, har 5 avlönade assistentläkare.

Rikshospitalets ögonklinik i Oslo, med en poliklinik mindre än halvparten

av den i Lund, och med ofantligt mycket färre operationer, samt en siffra

för intagna patienter ett hundratal större än i Lund men med vida färre

operations fall, har 6 klinikchefen underställda läkare, varav 5 avlönade:

Reservelaege, assistentlaege, samtidigt poliklinikföreståndare, och 2 »kandidater»

(i Norge legitimerade läkare, motsvarande svenska amanuenser) å avdelningen,

1 å polikliniken, dessutom oavlönad 1 »hospiterende kandidat»

(e. o. amanuens).

På kontinentens ögonkliniker beräknas i allmänhet 1 avlönad assistent

per 1,000 patienter å polikliniken, vilket för Lundakliniken skulle betyda

5 avlönade underordnade läkare.

Patient- och operationsfrekvens å andra ögonkliniker i Norden jämförda

med Lundakliniken.

Serafi-

Univ.-

Riks-

Rigs-

merlasa-

Uppsala

ögonklin.

hosp.

hosp.

Lund

rettet

H-fors

Oslo

Kphmn

(1931)

(1931)

(1932)

(1930)

(1932)

(1932)

Ärligt antal nya poliklinikpatienter

2 8,056

5,262

2 4,591

2 2,096

2 5,000

5,200

Årligt antal polikliniska operationer

222

157

—

22

75

772

Årligt antal intagna patienter . . .

981

453

942

1,114

425

994

Årligt antal å dessa utförda operat.

807

402

3 776

723

425

957

Antal avlönade biträdande läkare .

5

42

5

5

5

2

Behovet av ökade biträdande läkarkrafter å Lundakliniken är härmed

till full evidens klarlagt. ''

Intill december 1931, alltsedan 1929, har emellertid Lundakliniken utöver

de av landstinget respektive å universitetets stat avlönade 2 läkarna, förfogat

över en extra avlönad läkarkraft, därigenom att därstädes (liksom fortfarande

i Uppsala) placerats en militärläkare för utbildning. Men nu anser

generalfältläkaren, att det icke är berättigat att förnya sådan kommendering

även i Lund efter degenomförda inskränkningarna i försvarsorganisationen;

och sålunda har ögonavdelningen förlorat en av staten avlönad läkare.

Redan året innan den kommenderade militärläkarens tjänstgöringstid

skulle utgå (1931), gjorde klinikchefen anstalter för hans ersättande med

ytterligare en avlönad amanuens å ögonkliniken å universitetets stat. Denna

framställning, avseende riksdagspetitum härom, har sedan år efter år upprepats.

Den har av medicinska fakulteten alltid enhälligt tillstyrkts, liksom

den även tillstyrkts av konsistoriet, men däremot icke förts vidare av kanslern

för rikets universitet. Det kan här framhållas, att kanslern så förfarit

1 Men en typisk storstadspoliklinik, med vida större tillblandning än i Lund av enklare

fall, som från storstaden direkt (utan läkareremiss) rådfråga å polikliniken.

* Storstadspolikliniker, med vida rikligare tillblandning än i Lund av enklare fall, som

direkt (utan läkareremiss) rådfråga å polikliniken.

3 Sammanlagda kliniska och polikliniska operationer.

4 1 kommenderad militärläkare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

även med övriga, samtidigt framställda universitetspetita rörande personalutökning,

och att denna generella åtgärd uppenbarligen lika generellt föranletts

av det tryckta tidsläget; kanslern har till yttermera visso uttryckligen

framhållit, att de ifrågavarande petita — av konsistoriet begränsade till ett

litet fåtal — synts honom i sak väl befogade.

Då framställningen gjordes örn anställande av ytterligare en amanuens å

ögonkliniken, var det naturligt, att behovet av denna utökning i huvudsak

styrktes genom anförande av svårigheten att upprätthålla den akademiska

undervisningen vid kliniken under dess ovan skildrade tillväxt, örn icke

läkarkrafterna därstädes utökades. Det har allenast varit ur denna synpunkt,

som kanslern för rikets universitet haft att pröva denna angelägenhet. Nu

är det emellertid, som lätt inses, omöjligt att här exakt skilja på undervisnings-

och sjukvårdsarbete. Båda följas nära åt och kräva samtidigt beaktande.

Lika litet som undervisningen får undanskjuta kravet på högt kvalificerad

sjukvård, lika litet får hänsynen till denna senare medföra en inknappning

av undervisningen — så som i viss mån kan riskeras, därest

läkarkrafterna äro för fåtaliga.

I fråga örn behovet av biträdande läkare vid kliniska sjukhus låter sig

sålunda ingen sträng uppdelning göras med hänsyn till å ena sidan sjukvård,

å andra sidan vetenskaplig forskning och undervisning. Det kliniska

sjukhuset skall tjäna alla dessa uppgifter, och vid samtligas fullgörande

måste även de biträdande läkarna medverka oberoende av, huruvida deras

avlöning bestrides huvudsakligen av staten, såsom här i fråga örn amanuenserna

är fallet, eller uteslutande av landstingen såsom i fråga om underläkarna.

Klart är emellertid, att även på ett kliniskt sjukhus sjukvårdens

krav i så måtto alltid kommer att göra sig starkast gällande, att desamma

städse i första hand och omedelbart måste så vitt möjligt fyllas, och att,

örn sålunda läkarkrafterna äro otillräckliga för samtliga uppgifters fullgörande

på tillfredsställande sätt, det först och främst blir forskning och

undervisning som komma att bli lidande. Då det ju är ett viktigt statsintresse,

att nämnda uppgifter icke eftersättas, måste det därför också ligga

i statens eget intresse att medverka till, att tillräckliga läkarkrafter ställas

till förfogande. Såsom riksdagen har sig välbekant har också av gammalt

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) tillämpats

den praxis, att vid behov av ökade biträdande läkarkrafter vid de olika

klinikerna framställning härom gjorts alternerande hos stat och landsting

(amanuens respektive underläkare) utan uppdragande av någon snäv gräns

mellan sjukvårdens respektive undervisningens och forskningens krav. Enligt

denna praxis skulle det sålunda i fråga örn ögonkliniken nu ankomma

på staten att genom beviljande av ytterligare en amanuensbefattning bidraga

till fyllandet av det påvisade behovet av ökade biträdande läkarkrafter.

Det kan i detta sammanhang förtjäna framhållas, att även landstinget härigenom

automatiskt kommer att få vidkännas vissa ökade kostnader, ty

under det att underläkarna vid Lunds lasarett helt avlönas av landstinget,

erhålla amanuenserna visserligen sin huvudsakliga avlöning av staten (3,000

kronor), men åtnjuta dessutom från landstinget naturaförmåner i form av

kost och logi, beräknat till 1,100 kronor per år. Att landstinget skulle

frångå ovannämnda praxis och nu bevilja anslag till en ny underläkare,

kan anses uteslutet, så mycket mer, som det kan förutses, att, därest ögonkliniken

kommer att fortfarande bibehållas vid sin hittillsvarande storlek,

sålunda med karaktär av riksanstalt, krav på ytterligare en biträdande lä
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 37

kare utom den som nu begäres inom kort kommer att få framställas till

landstinget.

Den enda utväg, som i föreliggande fall utöver ökningen av läkarpersonalen

vore tänkbar, är nedskärningen av klinikens kapacitet, genom minskning

av sängantalet till hälften, eller vad som skulle motsvara den nuvarande

läkarpersonalens fysiska prestationsförmåga. Medicinska fakulteten

i Lund har emellertid nyligen gjort ett offentligt uttalande1 mot från landstingshåll

uttalad tanke på ett sådant beskärande av kliniken och dess inskränkande

till enbart det egna länets behov. Fakulteten anser nämligen

klinikverksamhetens nuvarande omfattning absolut erforderlig för att kliniken

rätt skall kunna fylla sitt ändamål i sjukvårdens, undervisningens och

specialistutbildningens tjänst.

Det kan här tillfogas, att det samlade antalet sjuksängar för ögonsjuka

vid rikets samtliga sjukvårdsinrättningar i förhållande till folkmängden är

mindre i Sverige än i något annat kulturland: cirka 200 sängar på 6 miljoner

invånare mot exempelvis i Schweiz 500 sängar på 4 miljoner.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under denna punkt

framställda förslag.

I fråga örn den till vakanssättning föreslagna professuren ligger saken

något annorlunda till än beträffande filosofiprofessurerna i Uppsala, i det

att det här gäller en professur (i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning), som i flera år stått ledig utan att kompetent sökande anmält

sig och som för närvarande ej är föremål för några tillsättningsåtgärder.

Emellertid gälla även i detta fall de allmänna, mera principiella synpunkter,

utskottet under punkten 73:o) anfört beträffande åtgärder till inskränkning

av antalet lärarbefattningar inom universitetsorganisationen och till vilka

utskottet här tillåter sig hänvisa.

Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet örn inrättande av en

ny amanuenstjänst vid den oftalmiatriska kliniken, är utskottet visserligen

av den uppfattningen, att den strängaste återhållsamhet bör för närvarande

iakttagas med avseende å nya tjänsters inrättande. Men den uttömmande

redogörelse för förhållandena vid ögonkliniken i Lund, som motionärerna

lämnat, synes utskottet visa, att en utökning av arbetskrafterna vid kliniken

är en tvingande nödvändighet, för så vitt kliniken skall kunna nöjaktigt

fylla sin uppgift i undervisningens och sjukvårdens tjänst. Inför de synnerligen

starka skäl för den avsedda amanuenstjänstens inrättande, som i

motionen förebragts, hava de betänkligheter, utskottet eljest hyst gentemot

motionärernas hemställan, måst vika. Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka

berörda hemställan. Ett bifall till motionen medför, att det ordinarie

anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor,

icke kan sänkas med hela det belopp, 14,800 kronor, Kungl. Majit föreslagit,

utan blott med (14,800—3,000) 11,800 kronor till 1,231,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

Utskottet.

Med. fakultetens protokoll § 112, den 27 maj 1932.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) för budgetåret 1933/1934 utan angivna belopp upptaga

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten uppförda

professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning, med rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga härav

föranledda formella jämkningar i utgiftsstaten,

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under 1.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Juridiska fakulteten uppförda

anslagsposten å 1,800 kronor till uppehållande av den praktiska

kursen inom fakulteten,

dels ock den i utgiftsstaten för universitetet i Lund

under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,

E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten å 1,000 kronor

till ledare för kurser i ritning och uppmätning för vetenskapliga

ändamål jämte i andra därmed sammanhängande

ämnen,

b) med bifall till herrar Lindskogs och Erlanders ovannämnda

motion (II: 41) i utgiftsstaten för universitetet i

Lund, avdelningen I. Avlöningsstater för professorer och

lärare m. fl. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

under oftalmiatriska kliniken uppföra ytterligare en

amanuens med ett arvode av 3,000 kronor,

c) vid bifall till vad under a) och b) hemställts minska

det ordinarie anslaget till universitetet i Lund, universitetsstaten,

nu 1,243,700 kronor, med 11,800 kronor till 1,231,900

kronor.

81:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lunds samlingar och inrättningar m. m. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, sid. 158—159) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i avlöningsstater för vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 30,500

kronor, med 3,000 kronor till 27,500 kronor, samt förty

sänka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m., nu 267,600 kronor, med

3,000 kronor till 264,600 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

82:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän vid universitetet i Lund m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 159—162), vilket innebär en anslagsminskning

med 4,850 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 59,385 kronor, att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1933 under punkten 85 angivna ändamålen.

83:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund

m. in. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 86, sid. 162 164),

vilket innebär en anslagsminskning med 7,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid

universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra reservationsanslag av 42,225 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under

punkten 86 omförmälda ändamålen.

84:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 87, sid. 164—166) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 87,000 kronor, därav ett belopp

av 2,000 kronor till bokbinderiarbeten.

85:o) Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner

vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

88, sid. 167—172), vilket innebär en anslagsminskning med 20,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiel m. m. för universitetet i Lund för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.

86:o) Inredning av ett källarrum i patologisk-anatomiska institutionen

vid universitetet i Lund till kylrum. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 89, sid. 172—173) hemställer utskottet,

att riksdagen må till inredning av ett källarrum i patolo
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gisk-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund till

kylrum för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,810 kronor.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Avlöningar för

professorer och lärare m. fl. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 90)

föreslagit riksdagen i fråga örn det ordinarie anslaget till karolinska institutet:

avlöningar för professorer och lärare m. fl. avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

88:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid karolinska institutet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 180—182), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 65,758 kronor att

med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkten 91 angivna

ändamålen.

89:o) Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, sid.

182—185) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 81,100 kronor,

med 8,120 kronor till 72,980 kronor, att av Kungl. Majit

fördelas i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1933 under punkten 92 angivits.

90:o) Undervisning i medicinsk rörelsebehandling. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 93, sid. 185—186) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie anslaget till undervisning

i medicinsk rörelsebehandling, nu 8,250 kronor, med

200 kronor till 8,050 kronor. /

91 :o) Materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 94, sid. 186—188), vilket innebär

en anslagsminskning med 15,175 kronor, hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 44,150

kronor att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933’ under punkten 94 omförmälda

ändamålen.

92:o) Bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik

i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 60,000 kronor;

b) till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar

i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 5,700 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

93:o) Tillbyggnadsarbeten vid karolinska institutets bibliotek. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 96, sid. 189—-192) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av byggnadsstyrelsen den 2 juli 1930 framlagt,

såsom alternativ I betecknat förslag, av vissa tillbyggnadsarbeten

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 48,000 kronor.

94:o) Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. Kungl. Majit har (punkt

97, sid. 192—196) föreslagit riksdagen att för beredande av minskning av

den i staten för tandläkarinstitutet upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, nu 52,450 kronor, med 5,000 kronor

till 47,450 kronor sänka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m.

vid tandläkarinstitutet, nu 95,100 kronor, med 5,000 kronor till 90,100

kronor.

I statsrådsprotokollet erinras örn, hurusom riksdagen i skrivelse den 15

april 1932, nr 8 A, under punkt 105 med bifall till två i ämnet väckta

motioner anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för genomförande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tskottet.

från och med läsåret 1932/1933 av ett av särskilda sakkunniga den 4 december

1931 framlagt förslag angående nedbringande av studiekostnaderna

för de studerande vid tandläkarinstitutet, i den mån ett sådant genomförande

kunde ske, utan att till följd därav kostnader åsamkades statsverket.

Vidare omförmäles i statsrådsprotokollet, hurusom, efter det utredning

verkställts i ämnet och universitetskanslersämbetet den 8 juli 1932 avgivit

utlåtande i frågan, Kungl. Majit genom beslut den 12 augusti 1932 anbefallde

kanslersämbetet att vidtaga den sänkning av de fastställda avgifterna

för de teoretiska undervisningskurserna samt undervisningskursen

i kirurgi för de studerande vid tandläkarinstitutet, som i huvudsaklig anslutning

till vad kanslern i sitt utlåtande den 8 juli 1932 anfört med hänsyn

till rådande förhållanden kunde befinnas skälig; och skulle det åligga

kanslersämbetet att före den 1 november 1932 till Kungl. Majit inkomma

med redogörelse för ämbetets i anledning härav vidtagna åtgärder.

Med skrivelse den 21 september 1932 har kanslern härefter till Kungl.

Majit översänt avskrift av sitt samma dag i ämnet fattade beslut, varav

framgår, att ovanberörda studieavgifter fastställts att från och med höstterminen

1932 utgå med nedsatta belopp, varvid totalsumman av de vederbörande

lärare tillkommande kursavgifterna sänkts från 360 kronor till 260

kronor och kursavgiften till läraren i kirurgi från 80 kronor till 40 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag.

Beträffande de ovan omtalade studieavgifterna har utskottet med tillfredsställelse

iakttagit, att åtgärder vidtagits, varigenom berörda avgifter undergått

sänkning. Efter tagen kännedom om huru de nya bestämmelserna i

ämnet kommit att verka, anser utskottet, att, med hänsyn till ifrågavarande

undervisnings mera elementära karaktär, nedsättningen av avgifterna kan

göras icke oväsentligt större än som skett. Utskottet förväntar, att Kungl.

Majit skall hava sin uppmärksamhet fästad härå.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i staten för tandläkarinstitutet

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare, nu 52,450 kronor, med 5,000 kronor

till 47,450 kronor och förty sänka det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet, nu

95,100 kronor, med 5,000 kronor till 90,100 kronor.

95:o) Tandläkarinstitutets verksamhet. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 98, sid. 196—208), vilket innebär en anslagsminskning med

5,700 kronor ävensom viss omgruppering av och ändrad benämning å de

här avsedda anslagsposterna, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

att riksdagen må

a) till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets personal

m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 82,300 kronor, att utgå med den fördelning och i

enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl.

Maj:t föreskrivas,

b) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under

punkten 98 framlagt förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet

för budgetåret 1933/1934,

c) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

128,000 kronor.

96:o) Statsbidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 99, sid. 208—210) hemställer utskottet,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1932 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 61,450 kronor.

97:o) Hyllinredning vid röntgeninstitutet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

100, sid. 210—211) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaden

för hyllinredning i det nya filmlagerhuset vid röntgeninstitutet

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 800 kronor.

98:o) ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet.

Kungl. Majit har (punkt 101, sid. 211-—216) föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till

beredande av ökade medel för upprätthållande under samma tid av seratimerlasarettets

verksamhet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr I. Holmgren väckt motion (I: 167), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

vidtaga nödiga åtgärder för att nedaunämnda sju av serafimerlasarettets

underläkare måtte erhålla lön med 1,800 kronor per år jämte dyrtidstillägg

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

enligt för statens befattningshavare i s. k. nyreglerade verk gällande grunder,

nämligen

en

underläkare

vid medicinska klinikens laboratorier,

en

»

>

första medicinska kliniken,

en

»

»

andra » » ,

en

>

1

medicinska polikliniken,

en

»

nervpolikliniken med tjänstgöringsskyldighet även å nerv- kliniken,

en

»

>

ögonpolikliniken samt

en

polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar.

Frågan om tilldelande av lön åt de i motionen avsedda underläkarna

beröres jämväl i statsrådsprotokollet. Av detta inhämtas, att lasarettsdirektionen

hos Kungl. Majit anhållit, att envar av nämnda underläkare måtte

erhålla, förutom fri kost, lön med 1,800 kronor för år räknat jämte dyrtidstillägg

såsom för reglerad statstjänst. Direktionen har framhållit, att detta

starkt begränsade förslag örn lönereglering åt kvalificerade personer, som

utan eller i det närmaste utan ersättning helt ägnade sig åt arbete vid

lasarettet, syntes direktionen ofrånkomligen böra genomföras icke blott av

billighetsskäl utan främst av hänsyn till angelägenheten av att dessa befattningar,

vilka så väl för lasarettets sjukvård som ock för sjukhusläkarnas

egen utbildning hade stor betydelse, icke borde få vara förbehållna

ekonomiskt oberoende personer. Kostnaden för löneregleringen uppginge,

frånsett kosten, för statsverkets vidkommande till 8,500 kronor.

Statskontoret, som yttrat sig i ämnet, har med hänsyn till rådande förhållanden

för närvarande avstyrkt direktionens hemställan, så vitt anginge

lön och dyrtidstillägg åt underläkarna. För beredande åt dem av någon

förbättring i avlöningshänseende har emellertid statskontoret ansett sig icke

böra göra någon erinran emot framställningen örn rätt för fem av nyssnämnda

underläkare, vilka icke hittills erhållit fri kost å lasarettet, att

komma i åtnjutande av denna förmån.

Departementschefen anför beträffande denna fråga följande:

»Jag anser mig under rådande förhållanden icke kunna biträda direktionens

förslag örn viss lönereglering för ovannämnda sju andre underläkare.

Däremot har jag intet att erinra emot framställningen örn rätt för fem av

dessa läkare, vilka hittills icke erhållit fri kost på lasarettet, att komma i

åtnjutande av denna förmån. Beträffande denna fråga kommer jag senare

att i överensstämmelse härmed göra framställning till Kungl. Majit.»

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

I oktober 1931 ingick serafimerlasarettets direktion till Kungl. Majit med

en skrivelse, i vilken begärdes lönereglering för serafimerlasarettets under*

läkare. Dessa äro nämligen i löneavseende betydligt sämre ställda än såväl

samtliga i Stockholms stads tjänst anställda underläkare som ock i jämförelse

med underläkarna vid universitetssjukhusen i Uppsala och Lund.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Denna framställning avslogs. I 1932 års åttonde huvudtitel anförde departementschefen

i punkt 112 härom följande: »De skäl, som av direktionen

anförts för denna lönereglering, äro enligt min mening onekligen vägande.

De nu utgående lönerna torde i åtskilliga fall få anses otillfredsställande,

särskilt örn jämförelse göres med sjukhus av liknande art, som kunna tänkas

uppträda som konkurrenter örn de bästa läkarkrafterna. Med hänsyn

till nu rådande förhållanden finner jag mig emellertid förhindrad att tillstyrka

genomförandet nu av denna lönereglering.»

Hösten 1932 ingick serafi merlasarettets direktion med en förnyad framställning

till Kungl. Majit örn underläkarnas löner. Direktionen ansåg sig

efter Kungl. Maj:ts föregående avslag icke kunna återupptaga sin begäran

om lönereglering för samtliga lasarettets underordnade läkare, men utbröt

vissa lönefrågor ur den ovan berörda framställningen. Den viktigaste av

dessa var direktionens begäran örn lön åt sju stycken underläkare, av vilka

fem icke ha någon lön alls och två en obetydlig lön på några hundra kronor

örn året.

I den nyss för 1933 års riksdag framlagda statsverkspropositionen förklarar

sig Kungl. Majit icke kunna bifalla direktionens framställning i annan

mån än att de fem av ifrågavarande läkare, som icke ha fri kost,

skulle få sådan.

Enligt Kungl. Majits beslut skola sålunda fortfarande fem underläkare

vara utan lön och två endast avlönas med några hundra kronor örn året.

De läkare, som här är fråga örn, äro män i trettioårsåldern, medicine licentiater

och legitimerade läkare.

De äro skyldiga att ägna hela sin arbetskraft åt serafimerlasarettet och

äro förbjudna att ha enskild praktik. De få ej ta betalt av de patienter,

som de behandla.

De äro således under den tid, som de inneha sina befattningar vid lasarettet,

urståndsätta att på något annat sätt försörja sig. Trots detta vill icke

Kungl. Majit medge dem någon lön alls för deras arbete i sina befattningar.

Det är icke underligt, att detta egendomliga regeringsbeslut i hög grad

upprör vederbörande läkare.

Fyra av de sju ifrågavarande läkarna arbeta på lasarettets polikliniker.

De ha där en mycket stor arbetsbörda. Som exempel vill jag nämna, att

vid en av poliklinikerna, den medicinska, under sistförflutna år gjordes

nära 28,000 besök av sjuka. Tre läkare äro anställda vid denna poliklinik

och skola sålunda undersöka och behandla dessa 28,000 sjuka personer

under året. Av dessa tre läkare har en ingen lön alls. De övrigas mycket

klena löner skall jag i detta sammanhang icke tala om. Det är uppenbart,

att tre läkare äro i allra minsta laget för en sådan arbetskvantitet som den

nämnda, örn undersökningar av de sjuka i överensstämmelse med den medicinska

vetenskapens och således med en omsorgsfull sjukvårds krav skola

kunna göras.

Liknande förhållanden råda vid lasarettets övriga polikliniker, så att även

där arbetsbördan för de helt oavlönade läkarna är lika stor.

Det är således uppenbart, att dessa oavlönade läkare äro oumbärliga för

serafi merlasarettets sjukvård och att poliklinikerna helt enkelt icke kunna

uppehållas utan dem.

Poliklinikerna inbringa cirka 150,000 kronor årligen. Med dessa pengar

finansieras amorteringen av lån för lasarettets ombyggnad. Läkare, som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

arbeta in dessa pengar för lasarettets räkning, förvägras sålunda av Kungl.

Majit den lön, som direktionen beslutat tilldela dem, och anses böra vara

fullständigt oavlönade.

Den lön, som av direktionen begärts, är synnerligen anspråkslös, nämligen

1,800 kronor om året för var. Detta är mindre än vad i Stockholm

en stor del kroppsarbetare förtjäna med avtalsenliga löner redan vid betydligt

yngre ålder än dessa läkare lia.

Det är vidare att märka, att denna ringa lön icke skulle helt och hållet

betalas av statsverket utan endast cirka 60 procent av densamma.

Man kan på anmärkningarna härom svara, att det är beklagligt, men att

tiderna äro sådana, att man är tvungen att avslå framställning om lön.

Det är dock en egendomlig kontrast emellan en sådan ståndpunkt och

den ståndpunkt, som regeringen intar i förhållande till de arbetslösa. Väldiga

summor beräknas för avlöning av de arbetslösa och väldiga arbeten

planeras, vid vilkas utförande avses att de arbetslösa skola tillförsäkras avtalsenliga

löner. Jag kritiserar ej detta. Krafttag behövas utan tvivel för

lindrandet av de arbetslösas svåra läge. Men är det icke egendomligt, att

dessa unga läkare, som förrätta ett arbete, örn vars oumbärlighet och vikt

intet tvivel kan råda, skola göra detta utan ersättning. Detta förefaller så

mycket egendomligare som genom deras arbete intjänas stora penningsummor,

som staten eljest skulle få betala ur sin egen pung till sjukhusets

modernisering. För dem begäras ingalunda några avtalsenliga löner. Vid

intet av Stockholms stads sjukhus är en enda underläkare avlönad så lågt

som dessa underläkare skulle bli, örn direktionens beslut om lön för dem

godkänts av Kungl. Majit. Ändock avslår Kungl. Majit varje lön. Örn

dessa läkare liksom arbetarna strejkade, skulle serafimerlasarettets polikliniker

nödsakas inställa sill verksamhet eller i hög grad begränsa den.

Man kan säga, att förhållandena ej äro jämförliga med kroppsarbetarnas,

ty dessa läkare taga emot de ifrågavarande oavlönade befattningarna därför,

att de ge dem utsikter till meriter, av vilka de i framtiden skörda

frukterna.

Detta är sant. Men är det därför riktigt, att det ej ges lön för utfört

arbete? Skulle detta någonsin kunna komma i fråga om det gällt arbetare,

även om befattningarna utgöra en ingångsport till avlönade befattningar i

statens eller kommunens tjänst?

De unga läkare, som komma till dessa platser efter cirka 10 års universitetsstudier,

ha i flertalet fall skulder. För att kunna stå på dessa platser,

måste de ytterligare skuldsätta sig. Läkarna komma självfallet icke mer än

till en ringa del ur burgna hem. De flesta komma från fattiga hem, många

från arbetare- eller bondehem. De kunna icke hålla ut på dessa platser.

De kunna icke vänta tills de erhålla en avlönad befattning i lasarettets tjänst.

De kunna i flertalet fall icke ens åtaga sig en av de avlönade platserna

på grund av att lönen är så obetydlig, att ytterligare skuldsättning ändock

måste ske. Dessa platser äro emellertid de trappsteg på vilka de måste gå

för att småningom komma fram till sjukhusöverläkaretjänster, således till

de ledande befattningar, som ha ansvaret för sjukvårdens utveckling och

den kliniska medicinens framsteg i vårt land.

Regeringens lönepolitik gör det således svårt eller omöjligt för andra än

ekonomiskt starka yngre läkare att komma fram till de ledande befattningarna

i facket.

Jag kan icke finna, att man kan försvara, att läkare i 30-årsåldern, som

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

sköta ansvarsfulla befattningar i sjukvården och vilkas arbetskraft där icke

kan undvaras och vilka genom sitt arbete tjäna in stora summor åt statsverket,

skola vara fullständigt oavlönade.

Det kan icke vara konsekvent att samtidigt som man kämpar för principen

örn statens skyldighet att se till att medborgarna få arbete, på vilket

de kunna försörja sig med avtalsenliga löner, icke medge någon som helst

lön åt män, som göra ett högkvalificerat arbete, vilket staten icke kan undvara

och som i flertalet fall icke ha några egna tillgångar, utan i stället

dras med skulder.

Det synes utskottet vara ostridigt, att ifrågavarande underläkare i lasarettets

tjänst utföra ett viktigt och krävande arbete, som dessutom tillför

lasarettet betydande inkomster. I betraktande härav måste det framställda

lönekravet i och för sig betecknas såsom synnerligen rimligt. Departementschefen

har emellertid av statsfmansiella skäl ansett sig böra intaga en avvisande

hållning till detta krav. Utskottet har av samma skäl icke kunnat

undgå att känna en viss tvekan inför motionärens hemställan, men då det

enligt utskottets mening uppenbarligen icke kan vara skäligt, att det allmänna,

på sätt som i förevarande fall skett, utnyttjar nödvändiga och värdefulla

arbetskrafter, vilket dessutom kan leda till att ekonomiskt ej oberö,

ende personer utestängas från dessa tjänster, har utskottet funnit de statsfmansiella

betänkligheterna böra vika inför billighetens fordringar och fördenskull

ansett sig böra biträda motionärens förslag. Någon ökning av

det anslag å 470,000 kronor, som Kungl. Majit för lasarettet äskat förbudgetåret

1933/1934, lärer icke erfordras i anledning härav.

I övrigt föranleder Kungl. Majits förslag, som innebär en anslagsminskning

med 20,000 kronor, icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av

470,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande

under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet,

b) med bifall till herr Holmgrens ovannämnda motion

(I: 167) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte vidtaga erforderlig åtgärd för att envar av

följande underläkare vid serafimerlasarettet, nämligen en

underläkare vid medicinska klinikens laboratorier, en underläkare

vid första medicinska kliniken, en underläkare vid

andra medicinska kliniken, en underläkare vid medicinska

polikliniken, en underläkare vid nervpolikliniken med tjänstgöringsskyldighet

även å nervkliniken, en underläkare vid

ögonpolikliniken samt en underläkare vid polikliniken för

oron-, näs- och halssjukdomar, erhåller lön å 1,800 kronor

för år jämte därå belöpande dyrtidstiHägg enligt dc grunder,

som äro eller kunna varda bestämda för statens befattningshavare

vid s. k. nyreglerade verk.

Utskottet

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99:o) Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 216—219), vilket innebär

en anslagsminskning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1933—30 juni

1934 anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

124,000 kronor.

100:o) Undervisning i epidemiologi. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 10,900 kronor att

användas enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919

och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av Kungl.

Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

101:o) Tryckning av doktorsavhandlingar. Kungl. Majit har (punkt

104, sid. 220—221) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom första

kammaren väckta motioner, den ena av herr E. Sjödahl (1:66) och den

andra av herr J. Bergman m. fl. (I: 67), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

Under de senaste åren hava i riksstaten varit uppförda två extra anslag

såsom bidrag till kostnaderna för tryckning av doktorsavhandlingar, nämligen

dels ett reservationsanslag å 30,000 kronor för doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

dels ock ett reservationsanslag å 6,000 kronor för dylika avhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg.

På därom av vederbörande vid universiteten och högskolorna gjorda framställningar

har t. f. kanslern för rikets universitet hemställt örn beredande

av fortsatta anslag för omförmälda ändamål med oförändrade belopp.

Departementschefen anför i ämnet följande:

»Rådande budgetläge nödsakar mig att göra en anslagsbegränsning på

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

denna punkt, och jag vill i sådant avseende föreslå, att anslaget till

tryckning av doktorsavhandlingar vid de fria högskolorna må bortfalla men

att motsvarande anslag till universiteten bibehålies med oförändrat belopp.»

I motionen I: 66 har anförts bland annat följande:

Samma skäl, som tala för bibehållandet av anslaget för nämnt ändamål

vid universiteten och karolinska institutet, kunna även anföras för anslagets

bibehållande vid de tvenne högskolorna. När nuvarande departementschef

angivit vissa riktlinjer för en utredning örn ett bättre anordnat samarbete

såväl mellan universiteten inbördes som mellan dem och högskolorna, synes

konsekvensen fordra att samma åtgärder för att förbilliga kostnaderna för

tryckning av gradualavhandlingar böra vidtagas vid högskolorna som vid

universiteten. Örn anslaget bibehålies vid universiteten, bör därför anslaget

även bibehållas vid högskolorna. Det synes därför, som örn rättvisa och

billighet fordrade, att det anslag på 6,000 kronor, som hittills utgått för

nämnt ändamål åt högskolorna, borde oförändrat bibehållas. Örn det likväl

visade sig nödvändigt att göra den besparing av 6,000 kronor, som åsyftats,

bör denna besparing göras proportionerligt lika å båda anslagssummorna,

så att anslagen till universiteten och högskolorna minskades vardera med

en sjättedel till respektive 25,000 och 5,000 kronor.

Ur den i motionen 1:67 lämnade motiveringen må följande här återgivas:

Vi vilja här anföra ur 1921 års statsverksproposition angående nu ifrågavarande

anslag följande yttrande av dåvarande departementschef:

»Då frågan om statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg nu för första gången av Kungl. Maj:t

förelägges riksdagen, anser jag mig böra erinra örn att 1920 års riksdag vid

anmälan av sitt beslut i denna fråga uttryckligen uttalat, att det icke syntes

riksdagen föreligga något skäl att ställa de studerande vid högskolorna

i sämre ställning i förevarande hänseende än studenterna vid universiteten.

Riksdagen hade icke kunnat finna annat än att såväl billigheten som

hänsynen till statens intresse talade för ett understödjande med statsmedel

av tryckningen av doktorsavhandlingar jämväl vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg. De oerhört stegrade tryckningskostnaderna gjorde sig givetvis

i icke mindre grad gällande vid nämnda högskolor än vid universiteten,

och fara förelåge uppenbarligen för att utan ett dylikt understöd de studerande,

som aspirerade på högre examen, skulle finna med sin fördel förenligt

att i stor utsträckning under deras sista studietid överflytta till universiteten

— något som ur synpunkt av statens utgifter för dessa institutioner

icke kunde anses önskligt.»

Denna motivering har alltfort giltighet. Frågan här gäller ej ett understöd

till de enskilda högskolorna utan ett understöd av allmän kulturell

natur. Ett indragande av detta anslag träffar enskilda personer, vilkas

utbildning staten just står i begrepp att tillgodogöra sig utan att staten

behövt lia några utgifter för densamma. Vi kunna emellertid ej underlåta

att i detta sammanhang påpeka att detta anslag är i riksstaten det enda

som utgår till förmån för de enskilda högskolorna. Statsmakterna böra beakta

den faktiska besparing för statsmakten, som ligger i tillvaron av dessa

högskolor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet kan, principiellt sett, icke finna det vara riktigt, att de, som

ventilera sina gradualavhandlingar vid de s. k. fria högskolorna, i nu ifrågavarande

avseende erhålla en ogynnsammare ställning än de, som utgiva

sina avhandlingar vid universiteten och karolinska institutet. Utskottet anser

därför, i likhet med motionärerna, att ett anslag för ändamålet bör upptagas

även för nämnda högskolor. Då det emellertid är önskvärt, att den av

Kungl. Majit avsedda kostnadsbesparingen å 6,000 kronor under alla förhållanden

ernås, synes utskottet den utvägen lämpligast, att de hittillsvarande

anslagen å 30,000 kronor till universiteten och karolinska institutet samt

6,000 kronor till högskolorna i Stockholm och Göteborg reduceras ungefär

proportionellt därhän, att anslaget till de förra institutionerna bestämmes

till 25,000 kronor och anslaget till de senare till 5,000 kronor..

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majits förslag såsom bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor,

b) i anledning av herr Sjödahls samt herr Bergmans m. fl.

ovannämnda motioner (I: 66 och 1:67) såsom bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 5,000 kronor.

102:o) Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Institut

d’études scandinaves i Paris. Forskarstipendier för docenter vid

universiteten och karolinska institutet. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkterna 105—107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets eller

karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor;

b) som bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut

d’études scandinaves vid Paris universitet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor att

utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott bestämma;

c) till forskarstipendier för docenter vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder,

Kungl. Majit må äga att bestämma.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

103:o) Uppehållande av en professur i svenska språket och litteraturen

vid universitetet i Dorpat i republiken Estland. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, sid. 223—225) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för femårsperioden

1928/1933 ägt rum, för uppehållande vid universitetet i Dorpat

i republiken Estland av en professur i svenska språket

och litteraturen under fem år, räknat från och med den 1

juli 1933, bevilja ett belopp av 37,500 kronor och därav

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 7,500

kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.

104:o) Kurser i skyddskoppympning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 109) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare

samt till kostnader för materiel m. m., 25 kronor, vid en var

av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika

kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

105:o) Upprätthållande av rasbiologiska institutets verksamhet.

Kungl. Majit har (punkt 110, sid. 226—229) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor att disponeras

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr W. Björck

m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av herr C. P. Ossbahr

m. fl. (II: 152), i vilka motioner hemställts, att riksdagen till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/1934 ville

anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att disponeras enligt

av Kungl. Majit fastställda grunder.

Alltsedan år 1921 har riksdagen beviljat anslag å extra stattin uppehållande

av rasbiologiska institutets verksamhet. För tiden den 1 januari 1922—den 30

juni 1923 utgick anslaget med 60,000 kronor för år, för vart och ett av

budgetåren 1923/1926 med 55,000 kronor, för vart och ett av budgetåren 1926/

1932 med 65,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 med 60,000 kronor.

Granskningsnämnden har — under erinran att anslagen till institutet för

budgetåret 1932/1933 minskats med 5,000 kronor — med hänsyn till för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

handenvarande förhållanden ansett sig böra förorda en ytterligare minskning

av här förevarande anslag med 10,000 kronor.

Institutets styrelse har anfört, att någon reduktion utöver den, som

institutet redan fått vidkännas, enligt styrelsens bestämda övertygelse

skulle komma att allvarligen hota hela institutets bestånd. Styrelsen hemställer

örn beviljande för budgetåret 1933/1934 av dels ett anslag å 60,300

kronor till uppehållande av den ordinarie verksamheten vid institutet, dels

ock ett anslag å 7,300 kronor till fullföljande av vissa undersökningar rörande

lapparna.

Universitetskanslern har framhållit, att en minskning av de för institutets

verksamhet disponibla medlen med nära x/\ under loppet av två år naturligen

måste verka nästan förlamande. Då kanslern emellertid utgått från

att någon sänkning vore ofrånkomlig, ville kanslern icke motsätta sig, att

anslaget begränsades till 55,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Frågan om rasbiologiska institutets ställning, program och arbetsformer

torde böra underkastas en närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg,

och jag har för avsikt att därom göra hemställan. Innan denna utredning

om institutets framtida gestaltning bliver färdig, anser jag mig för en övergångstid

kunna av besparingshänsyn räkna med ett avsevärt lägre understöd

till institutet än det nu utgående. Jag vill därför föreslå, att anslaget

till institutet för nästkommande budgetår — frånsett det ordinarie anslaget

till avlöning åt institutets chef — bestämmes till 30,000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörandes hörande meddela närmare

föreskrifter i fråga om anslagets fördelning.

Något tilläggsanslag för påskyndande av den nu pågående undersökningen

rörande lapparna kan jag under rådande statsfinansiella förhållanden icke

tillstyrka».

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen I: 68

anförts följande:

Under punkt 110 av åttonde huvudtiteln äskar Kungl. Maj:t till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/

1934 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor att disponeras enligt av

Kungl. Maj:t fastställda grunder. Detta innebär, att rasbiologiska institutets

anslag skulle nedskäras till halva det belopp, som för närvarande utgår till

detsamma. En så avsevärd nedsättning av institutets anslag skulle enligt

vår mening verka starkt hämmande, för att icke säga förlamande, på den

i nuvarande läge mer än någonsin betydelsefulla verksamhet som rasbiologiska

institutet representerar.

Rasbiologiska institutet kom till stånd genom riksdagens beslut 1921 och

började sin verksamhet med ingången av året 1922. Efter beslut av 1920

års riksdag om utredning för upprättande av ett svenskt rasbiologiskt institut

äskade nämligen Kungl. Maj:t i proposition nr 114 till 1921 års riksdag

dels lön på ordinarie stat åt en chef, dels ett extra förslagsanslag högst

82,550 kronor till institutets verksamhet. Statsutskottet, som enhälligt ut
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

talade sin principiella anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, såg sig emellertid

på grund av de statsfinansiella förhållandena dä nödsakat förorda ett

lägre anslag till institutet, nämligen 60,000 kronor, ett minimibelopp, som

den blivande chefen ansett absolut nödvändigt för att börja en så viktig och

omfattande verksamhet. Utskottet, som vitsordade, att beloppet var tilltaget

i minsta laget, höll före, att ett nybildat institut av detta slag skulle undan

för undan få organisatoriskt utveckla sig. Utskottets förslag bifölls av första

kammaren utan debatt, av andra kammaren efter diskussion utan votering.

I riksdagens skrivelse nr 8 A framhålles, dels att ett mindre belopp än

60.000 kronor icke torde böra ifrågakomma, dels att institutets arbetsresultat

med den reduktion av det av Kungl. Majit begärda anslaget, som riksdagen

vidtagit, givetvis icke kunna förväntas bliva desamma som vid bifall till

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

Redan för budgetåret 1923/1924 sänktes emellertid anslaget med 5,000

kronor och utgick under tre på varandra följande år med endast 55,000

kronor. 1926 års riksdag höjde institutets anslag till 65,000 kronor. Värdet

för institutet av denna anslagshöjning reducerades emellertid till en betydande

del därigenom, att dyrtidstilläggen härefter skulle beräknas i enlighet

med de för nyreglerade verk gällande grunder i stället för det tidigare

18 procent högre för oreglerade verk gällande dyrtidstillägget, varigenom

anslaget i realiteten kom att fortfarande understiga det ursprungligen 1921

beviljade anslaget.

Förra året sänktes institutets anslag åter på Kungl. Maj:ts förslag med

5.000 kronor. I statsverkspropositionen angavs som motivering härför, att utgifterna

å det i institutets stat ingående reseanslaget 10,000 kronor under

budgetåret 1930/1931 voro 5,465 kronor. Man skulle lätteligen härav kunna

draga den slutsatsen, att återstoden 4,535 kronor icke förbrukats. Men som

styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1932 påvisat, är den

låga siffran icke en följd av, att anslagsposten i fråga varit för högt tilltagen,

utan därav att institutets anslag för andra ändamål tvärtom varit för

knappt, och att planen för verksamheten till följd därav icke kunnat följas.

Den summa, som egentligen beräknats till reseersättningar, har sålunda till

stor del måst användas till andra, oundgängliga utgifter, framför allt till

anställandet av nödigt antal extra biträden för att slutföra de omfattande

bearbetningarna av det material, som ligger till grund för det stora arbetet

The Race Biology of tile Swedish Lapps, vars första del nu utkommit. I

statsverkspropositionen uttalas vidare, att ändrade bestämmelser angående

resekostnadsersättning skulle hava medfört ett förbilligande av institutets

resor, ett antagande, som enligt vad styrelsen för institutet vitsordat, icke

är i verkligheten grundat.

För nästkommande budgetår hemställer styrelsen dels om ett anslag till

institutets ordinarie verksamhet på 60,300 kronor dels om ett tillfälligt ti 1- läggsanslag på 7,300 kronor för fullföljande av undersökningarna rörande

lapparna.

Kanslern yttrar härom, att, vad styrelsen anfört, bibragt kanslern d>n

övertygelsen, att en anslagsminskning av den storlek, som besparingsnämndcn

ifrågasatt, nämligen till 50,000 kronor, skulle i hög grad försvåra och

sannolikt omöjliggöra ett fortsättande av institutets verksamhet efter de linjer,

statsmakterna tänkte sig vid institutets inrättande. En minskning av

de för institutets verksamhet disponibla medlen med nära XA under loppet

av två år måste naturligen verka nästan förlamande. Kanslern skulle där
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för närmast vara böjd att avstyrka varje sänkning av det nuvarande anslaget.

Då kanslern emellertid utgår ifrån, att någon sänkning är ofrånkomlig,

har kanslern icke velat motsätta sig, att anslaget begränsas till

55,000 kronor.

Förstärkningsanslaget å 7,300 kronor anser kanslern sig med hänsyn till

den statsfinansiella situationen icke kunna tillstyrka. Kanslern vill emellertid

ifrågasätta, huruvida icke institutet för det i styrelsens skrivelse angivna

ändamålet skulle kunna utverka något anslag av lotterimedel.

Vad beträffar motiveringen till den nedskärning till hälften av anslaget,

som Kungl. Majit föreslår, har departementschefen anfört, att frågan örn

rasbiologiska institutets ställning, program och arbetsformer torde böra underkastas

en närmare utredning genom Kungl. Majits försorg, och föreslår i

avvaktan härpå och av besparingshänsyn, att anslaget bestämmes till 30,000

kronor.

Vad först frågan om utredning beträffar, så bör här framhållas, dels att

utöver det klarläggande av institutets arbetsuppgifter, som föregått riksdagens

beslut om institutets upprättande, dels att det redan föreligger ytterligare en

utredning i det »Framtida arbetsprogram för Statens institut för rasbiologi»,

som utarbetats av institutets st}rrelse och inlämnats till universitetskanslern

tillsammans med styrelsens yttrande i frågan om ny stadga för institutet.

Denna sistnämnda utredning, vilken sålunda verkställts av landets främsta

sakkunniga på hithörande områden, bilägges motionen.

Enligt vår mening är ett fullföljande av detta program av utomordentligt

stor betydelse.

Nu har emellertid Kungl. Majit bemyndigat ecklesiastikministern att uppdraga

åt universitetskanslern att tillsammans med tre andra av ecklesiastikministern

utsedda sakkunniga verkställa en utredning om de av statens organisationsnämnd

väckta frågorna rörande universitetens verksamhet och organisation

m. m. Av de för utredningen lämnade direktiven framgår, att vid

densamma även bör ägnas uppmärksamhet åt rasbiologiska institutet. Det torde

emellertid vara sannolikt, att den sålunda beslutade utredningen kommer att

taga en viss, måhända ej ringa tid i anspråk, och det synes oss jämväl vara

det riktigaste, att institutets organisation och verksamhet i avvaktan på utredningens

slutförande bibehålies vid vad de nu äro, så mycket mera som

det efter de utredningar i frågan, som redan verkställts, med fog kan sättas

ifråga, huruvida en ny utredning skulle kunna tänkas leda till någon mera

betydelsefull förändring i institutets villkor.

Den nedskärning av institutets anslag, som Kungl. Majit föreslår, går

långt utöver vad vare sig granskningsnämnden eller annan myndighet ansett

möjligt. Stora kostnader hava under årens lopp dock nedlagts på rasbiologisk

forskning. Därtill kommer, att, som styrelsen anfört, just en forskningsanstalt

av den art, som det rasbiologiska institutet representerar, förutsätter

en väl organiserad samverkan mellan olika, på skilda delar av forskningsområdet

väl bevandrade personer. Rasbiologien utgör icke en vetenskap

utan ett komplex av olika vetenskaper, vilka var för sig kräva sin egen fackutbildade

representant vid institutet och ett samarbete mellan dessa för ett

gemensamt mål. Man kan ej saklöst slopa en eller annan av dessa grenar, utan

att hela »urverket» kommer i olag. Med ett årligt anslag på 30,000 kronor

skulle det å andra sidan icke ens, om man kastade alla andra hänsyn överbord,

vara möjligt att inom rimlig tid slutföra de undersökningar, som sedan

år 1926 pågått vid institutet. Det insamlade materialet skulle vara tillspillo
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

givet, alldenstund, såsom styrelsen framhållit, den enda forskare, som genom

sin under en lång följd av år förvärvade lokalkännedom örn lapska förhållanden

och erforderliga insikter i övrigt kan fullfölja en dylik uppgift, är

institutets nuvarande chef, vilken inom en nära framtid ingår i pensionsåldern.

En annan allvarlig konsekvens av nedskärningen bleve den, att större

delen av institutets personal, vilken sedan institutets överförande till reglerat

verk år 1926 faktiskt räknat med, att deras anställningsförhållanden blivit

tryggade, måste uppsägas den 1 juli, deras i flera fall mångåriga utbildning vid

institutet i stort sett skulle vara bortkastad, deras möjligheter att under

nuvarande förhållanden inom andra verksamhetsfält skaffa sig sin utkomst

ringa och den hängivenhet, i många fall förenad med stora personliga uppoffringar,

med vilken de ägnat sig åt sitt arbete vid institutet, illa lönad.

Granskningsnämnden synes ej heller hava räknat med så vittgående åtgärder,

som att utan föregående uppsägning avskeda för verksamhetens fortsättande

behövlig personal, som icke själv begärt sitt entledigande, på vilken

fråga också styrelsen i sin framställning örn anslag närmare ingått. Aven

en tillfällig nedsättning av anslaget till 30,000 kronor skulle sålunda vara

i högsta grad ödesdiger för institutets personal.

Även från allmän synpunkt måste ett mer eller mindre fullständigt nedskärande

av rasbiologiska institutets verksamhet, örn ock endast för tillfället,

medföra betänkliga konsekvenser, då det vid ett längre fram kommande

återupptagande av verksamheten dock icke är sannolikt, att den gamla

personalen fortfarande stöde till buds utan man finge så att säga börja helt

från början igen. Universitet och högskolor i vårt land utbilda nämligen

ej rasbiologiska forskare. Sådan utbildning måste förskaffas antingen i

utlandet eller också vid rasbiologiska institutet. Det bör också ihågkommas,

att institutet är den enda institution i landet, där rasbiologisk forskning

bedrives, under det att de flesta andra vetenskapliga fack äro flerfalt representerade,

och att därför en inskränkning av verksamheten vid denna enda

forskningsanstalt måste träffa forskningen som sådan mycket mera kännbart,

än vad eljest skulle vara fallet.

På grund av de olika synpunkter, som ovan anförts, anse vi, att någon

mera avsevärd nedsättning av institutets anslag icke kan få ifrågakomma.

En större reduktion än den av universitetskanslern förordade å 5,000 kronor

synes oss icke tillrådlig.

Såvitt utskottet kan finna, skulle den synnerligen kraftiga beskärning av Utskottet,

ifrågavarande anslag, som Kungl. Majit föreslagit, försätta det rasbiologiska

institutet i mycket stora svårigheter. Utskottet anser i likhet med departementschefen,

att anledning förefinnes att verkställa utredning rörande de

framtida riktlinjerna för institutets verksamhet och att undersöka möjligheterna

för en omläggning av dess arbetsformer. Men till dess resultatet

av en sådan utredning föreligger till statsmakternas prövning, synes det

vara i sin ordning, att dessa draga försorg om institutets fortsatta uppehållande

och bereda detsamma ekonomisk möjlighet att, örn än i något inskränkt

omfattning, arbeta för sin uppgift, örn vars stora betydelse i varje

fall några delade meningar icke lära råda. Det vill förefalla utskottet, som

örn det anslag, Kungl. Majit ansett böra tillmätas institutet, knappast vore

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tillräckligt för sistberörda ändamål. Utskottet finner sig därför böra förorda

en ökning av anslagsbeloppet utöver vad Kungl. Majit föreslagit, men kan

icke gå så långt som motionärerna önska utan vill för sin del tillstyrka, att

för budgetåret 1933/1934 åt institutet anslås en summa av 45,000 kronor

eller 15,000 kronor mer än enligt Kungl. Majits förslag.

Slutligen vill utskottet framhålla angelägenheten av att den tilltänkta utredningen

rörande institutets program och arbetssätt snarligen måtte komma

till stånd och bedrivas med skyndsamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och herr Björcks m. fl. samt herr Ossbahrs m. fl. ovannämnda

motioner (I: 68 och lii 152) till upprätthållande av

verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000

kronor, att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda

grunder.

106:o) Farmaceutiska institutet: materialier m. m, I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt lil, sid. 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik

Farmaceutiska institutet uppförda ordinarie reservationsanslaget

till materialier m. m., nu 22,900 kronor, med 5,000

kronor till 17,900 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

107:o) Avlöningar till professorer m. m. vid tekniska högskolan.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 112, sid. 231—235) hemställer

utskottet,

att riksdagen må besluta, att vid tekniska högskolan skall

från och med den 1 januari 1935 inrättas en professur i

skifteslära med enahanda avlönings- och pensionsförmåner,

som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid

högskolan, och med skyldighet för professurens innehavare

att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande

fastställda villkoren och bestämmelserna.

108:o) Arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. I anledning

av Kungl. Majits förslag (punkt 113, sid. 236—240) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till speci
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

allärare, nu 119,220 kronor, med 25,500 kronor till 144,720

kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

25,500 kronor.

109:o) Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter vid tekniska

högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, sid.

240—242) hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga den i den ordinarie staten för

tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till tillfälliga

lärarbiträden och assistenter, nu 52,200 kronor, utan

angivet belopp samt förty minska det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,

med 52,200 kronor.

110:o) Arvode till amanuens och arbetshjälp vid tekniska högskolans

bibliotek. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, sid.

242— 243) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: arvode till amanuens

och arbetshjälp vid biblioteket, nu 14,900 kronor,

med 1,250 kronor till 16,150 kronor samt förty höja det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska

högskolan, avlöningar, med 1,250 kronor.

Ilbo) Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal vid tekniska

högskolan. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, sid.

243— 245) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till ickeordinarie

förvaltningspersonal, nu 5,800 kronor, med 2,600

kronor till 8,400 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 2,600 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 108:o), 109:o), 110:o) och

Ilbo) tillstyrkt, kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan, nu 741,120 kronor, att minskas med 22,850 kronor till

718,270 kronor.

112:o) Stipendier åt studerande vid tekniska högskolan. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 117, sid. 245) hemställer utskottet,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

att riksdagen må höja det under tekniska högskolan: vissa

omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet

upptagna ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt studerande,

nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 7,000

kronor.

113:o) Materiel m. m. för tekniska högskolan. I anledning av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 118, sid. 245—246) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i reservationsanslaget till materiel m. m.

vid tekniska högskolan ingående, såsom särskilt reservationsanslag

betecknade anslagsposten till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter, nu 150,000 kronor, med 11,100

kronor till 138,900 kronor;

b) under förstnämnda anslag uppföra en såsom särskilt

reservationsanslag betecknad anslagspost till tryckningskostnader

å 7,500 kronor;

c) minska det ordinarie reservationsanslaget till materiel

m. m. vid tekniska högskolan, nu 328,000 kronor, med

3,600 kronor till 324,400 kronor.

114:o) ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska

högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor, att av Kungl.

Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan på

sätt Kungl. Majit finner skäligt bestämma.

115:o) Motion örn anslag till iståndsättande av tekniska högskolans

ackumulatorbatterier. I en inom första kammaren av herr C.

Forssell väckt motion (I: 69) har hemställts, att riksdagen för sin del ville

för budgetåret 1933/1934 besluta örn ett anslag av 10,900 kronor för iståndsättande

av tekniska högskolans ackumulatorbatterier.

Beträffande de av motionären till stöd för hans hemställan anförda skälen

hänvisas till motionen.

Utskottet vill icke bestrida att anslag för ifrågavarande ändamål är av

behovet påkallat men kan dock icke tillägga detta behov sådan betydelse,

att utskottet i nuvarande budgetära läge vill förorda det äskade be
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

loppets uppförande i riksstaten. Utskottet avstyrker därför motionen samt

hemställer följaktligen,

att riksdagen måtte avslå herr Forssells ovannämnda

motion (I: 69).

116:o) Ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 120) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 56,000

kronor.

117:o) Reparation av tekniska högskolans modellsamling. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 248—249), vilket innebär

en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till reparation av tekniska högskolans

modellsamling för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

118:o) Bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolan. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska

högskolans bibliotek för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

119:o) Resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner

och fältövningar. I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, sid.

251-—252), vilket innebär en anslagsökning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till resekostnadsersättningar åt studerande

vid tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri

för deltagande i exkursioner och fältövningar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,400

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av

Kungl. Majit meddelas.

120:o) övergångskostnader för lantmäteriundervisningen. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, sid. 252—253), vilket innebär

en anslagsminskning med 12,975 kronor, hemställer utskottet,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 16,725 kronor att utgå med den fördelning

och i enlighet med de närmare bestämmelser, som

av Kungl. Majit meddelas.

121 :o) Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid Chalmers

tekniska institut. Anslagsposten till arvoden till assistenter och

repetitörer. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 125, sid. 253—

258) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i den ordinarie staten för

Chalmers tekniska institut uppförda anslagsposten: arvoden

till assistenter och repetitörer, nu 14,000 kronor, med 10,000

kronor till 4,000 kronor samt förty sänka det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till Chalmers tekniska

institut, avlöningar, nu 270,500 kronor, med 10,000 kronor

till 260,500 kronor.

122:o) Materiel m. m. för Chalmers tekniska institut. I anledning

av Kungl. Majits förslag (punkt 126, sid. 258—259) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i reservationsanslaget till materiel m. m.

vid Chalmers tekniska institut ingående, såsom särskilt reservationsanslag

betecknade anslagsposten till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter, nu 35,000 kronor, med 1,600

till 33,400 kronor,

b) under förstnämnda anslag uppföra en såsom särskilt

reservationsanslag betecknad anslagspost till tryckningskostnader

å 1,600 kronor,

kommande alltså vid bifall härtill i riksstaten för budgetåret

1933/1934 det ordinarie reservationsanslaget till materiel

m. m. vid Chalmers tekniska institut att uppföras med oförändrat

belopp 62,000 kronor.

123:o) Vissa extra anslag till Chalmers tekniska institut. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkterna 127—130) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda

befattningarna för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 3,300 kronor;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 17,000 kronor;

c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar

och laboratorier vid Chalmers tekniska institut för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor;

d) till uppehållande vid Chalmers tekniska institut av

undervisning rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

må finna gott meddela.

Skolöverstyrelsen.

124:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare hos skolöverstyrelsen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131,

sid. 263—264) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i den ordinarie staten för

skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m., nu 61,000 kronor, med

7,000 kronor till 54,000 kronor,

samt förty minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 7,000 kronor.

125:o) Expenser för skolöverstyrelsen. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 132, sid. 264—265) hemställer utskottet,

att riksdagen må — med uteslutande av den i den ordinarie

staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten:

skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader

å 78,000 kronor — i nämnda stat uppföra en anslagspost:

expenser med 68,000 kronor,

samt förty minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 10,000 kronor.

126:o) Resekostnadsersättningar vid skolöverstyrelsen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 265—266) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i den ordinarie staten för

skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade

anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu 30,000 kronor,

med 12,000 kronor till 18,000 kronor,

samt förty minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 12,000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 124:o), 125:o) och 126:o) tillstyrkt,

kommer det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu

574,200 kronor, att minskas med 29,000 kronor till 545,200 kronor.

127:o) Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, sid. 266—272), vilket innebär

ej mindre ett sammanförande av två för innevarande budgetår var för

sig utgående anslag till inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

samt till byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen än även

en anslagsminskning med 5,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för inspektion och sakkunniga biträden

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 10,000 kronor.

128:o) Bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135), hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra anslag av 1,800 kronor.

129:o) Personligt lönetillägg åt konsulenten hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Walin m. m. Kungl. Majit har (punkt 136, sid. 272—273) föreslagit

riksdagen att till personligt lönetillägg för budgetåret 1933/1934 åt

konsulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin, att utgå under de av

1932 års riksdag angivna förutsättningar, anvisa ett extra förslagsanslag av

900 kronor.

I enlighet med Kungl. Majis därom gjorda framställning har 1932 års

riksdag dels medgivit, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden

angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin finge —

därest hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga

vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst—-åtnjuta gottgörelse härför genom ett

personligt lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke finge utgå, dels för detta

ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 900

kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

Departementschefen har — i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit

— funnit anslag för ändamålet erforderligt även för budgetåret

1933/1934.

Utskottet har inhämtat, att det förordnande såsom konsulent och Utskottet,

särskild föredragande för ärenden angående husligt arbete hos skolöversty.

reisen, som Ingeborg Walin för närvarande innehar, avser tiden den 1 juli

1932—den 30 juni 1933, samt att hon den 17 september 1933 uppnår 65

års ålder. Därest Kungl. Majit det oaktat skulle finna skäligt att för

budgetåret 1933/1934 meddela Ingeborg Walin förlängt förordnande, har

utskottet intet att erinra mot att ifrågavarande personliga lönetillägg får

till henne utgå jämväl för sistnämnda budgetår.

Under nu angiven förutsättning hemställer utskottet,

att riksdagen må till personligt lönetillägg för budgetåret

1933/1934 åt konsulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg

Walin, att utgå under de av 1932 års riksdag angivna

villkor, anvisa ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

130:o) Konsulenter för gymnastikundervisningen. Kungl. Majit har

(punkt 137, sid. 273—274) föreslagit riksdagen att till konsulentverksamhet

för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 15,600 kronor att utgå enligt

de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Laurén m. fl. väckt motion (lii 120), vari hemställts,

att riksdagen måtte till konsulentverksamheten vid folk- och småskolor m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag å 26,600 kronor

att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

Med anledning av Kungl. Majits därom gjorda framställning beviljade

1932 års riksdag till konsulenter för gymnastikundervisningen vid folk- och

småskolor m. fl. läroanstalter för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

29,000 kronor. Härigenom skedde en fullständig omorganisation av gymnastikinspektionen.

De förutvarande 15 gymnastikinspektörerna ersattes

med en central konsulentorganisation, anknuten till skolöverstyrelsen. Det

dittillsvarande anslaget till gymnastikinspektionen — 70,000 kronor — utgick

därför ur riksstaten och ersattes med ovannämnda anslag, varigenom

åstadkoms en besparing av 41,000 kronor.

På sätt närmare framgår av punkt 181 i 1932 års åttonde huvudtitel

har ifrågavarande anslag beräknats på följande sätt:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 förste gymnastikkonsulent (B 26)...................kronor 8,124

1 andre » (B 21)................... » 6,048

1 halvtidsamanuens.............................. » 1,944

Expenser...................................... » 484

Resekostnader (förslagsvis)......................... » 10,000

Dyrtids- och dyrortstillägg......................... » 3,000

Summa kronor 29,600

vilket belopp avrundats till 29,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har ansett, att dyrorts- och dyrtidstilläggen till ifrågavarande

befattningshavare icke i fortsättningen borde utgå ur förevarande

anslag, och i anslutning därtill föreslagit, att anslaget för budgetåret 1933/

1934 borde minskas med 2,400 kronor till 26,600 kronor. Dyrorts- och dyrtidstilläggen

till ifrågavarande personal borde enligt överstyrelsens mening

överföras till åttonde huvudtitelns förslagsanslag till provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst respektive till dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Den organisation, varom här är fråga, är i stort sett ny och oprövad.

Då försiktigheten synes mig bjuda att låta försöksanordningen tills vidare

fungera i något begränsad omfattning i förhållande till vad ursprungligen

beräknats, vill jag förorda, att densamma för nästa budgetår inskränkes till

att omfatta allenast en förste gymnastikkonsulent. Härigenom skulle vinnas

en besparing dels av den andre gymnastikkonsulentens lön, beräknad

till 6,048 kronor, dels ock av posten till resekostnader, vilken sistnämnda

post skulle kunna uppskattas till hälften av det nuvarande beloppet eller

5,000 kronor; besparingen skulle alltså uppgå till i runt tal 11,000 kronor.

Jag anser mig vidare böra biträda skolöverstyrelsens förslag örn överflyttning

av utgifterna för dyrorts- respektive dyrtidstillägg för ifrågavarande

befattningshavare från förevarande extra anslag till de under åttonde huvudtiteln

uppförda extra förslagsanslagen till provisoriskt dyrortstillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst, respektive till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Förevarande extra anslag torde därför böra nedsättas

från beräknade 29,600 kronor med (11,000+3,000 =) 14,000 kronor

till 15,600 kronor.»

Till stöd för det i motionen II: 120 framförda yrkandet har anförts bland

annat följande:

Genom beslut av 1932 års riksdag indrogos gymnastikinspektörerna för

undervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter och ersattes av

en central konsulentorganisation. Vid frågans behandling yttrades starka

betänkligheter mot den kraftiga nedskärning detta innebar. Man satte dock

vissa förhoppningar till den nya organisationen, som ansågs kunna medföra

vissa fördelar, dels genom att verksamheten, som förut varit en bisyssla

för ett antal gymnastiklärare, fick särskilda representanter, vilka med hän
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

syn till de fördelar befattningarna erbjödo, borde kunna väljas bland synnerligen

kvalificerade sökande, dels genom att kvinnlig sakkunskap blev

representerad inom organisationen.

Kungl. Maj:ts förslag att indraga andra konsulentbefattningen, d. v. s.

den kvinnliga, innebär ej endast en högst beklaglig reducering av organisationens

arbetskraft utan även en så stor förlust för dess inre styrka, att

ändamålet med organisationen riskeras. Denna risk ökas därigenom, att

åtgärden vidtages under den för verksamheten grundläggande perioden.

En av fördelarna med denna konsulentorganisation är, såsom ovan nämnts,

att kvinnlig sakkunskap finnes representerad inom densamma. Det torde

böra observeras, att de kvinnliga lärarna vid folk- och småskolor äro i majoritet

inom lärarkåren. Därtill kommer det stora antalet kvinnliga lärare

i gymnastik vid de högre skolorna, vilkas undervisning i sagda ämne konsulenterna

på uppdrag av skolöverstyrelsen ha att inspektera. Det torde ej

vara något tvivel örn, att de kvinnliga gymnastiklärarnas verksamhet har

behov av stödet från en centralt representerad kvinnlig sakkunskap. Denna

sakkunskap har allt för länge saknats, varför det synes synnerligen olyckligt

att nu, då den tillkommit, men ännu ej hunnit göra sig gällande, undanskjuta

densamma.

Än betydelsefullare är det emellertid, att en avsevärd del av eleverna i

de olika slag av skolor, varom här är fråga, är flickor och att den gymnastikundervisning,

som meddelas dessa, i många avseenden måste vara av

annan natur än den, som meddelas de manliga eleverna. En manlig inspektör,

örn än så skicklig, har svårt att, såsom en kvinna kan, förstå

kvinnogymnastik och gymnastik med flickor. En sådan förståelse är emellertid

synnerligen viktig just nu, då allting genom en hastig för att ej säga

brådstörtad utveckling å kvinnogymnastikens område så att säga flyter.

Överdrifter och avarter, som på lämpligt sätt böra korrigeras, äro icke uteslutna.

Till vad som ovan anförts angående det från vår synpunkt betänkliga i

att indraga andra konsulentbefattningen kommer, att den ekonomiska vinsten

härav ej synes böra beräknas fullt så högt som i propositionen gjorts. Den

nu tjänstgörande andra konsulenten är ordinarie gymnastiklärarinna vid folkskoleseminariet

i Skara, vilket enligt 1932 års riksdagsbeslut skall indragas.

Hennes tjänst uppehälles för närvarande av vikarie. Från den beräknade

vinsten bör således dragas skillnaden mellan ordinarie avlöning och vikariatsersättning,

vilken skillnad dyrtidstillägg oberäknat för närvarande torde

uppgå till omkring 1,500 kronor, men som årligen ökas under indragningstiden

för folkskoleseminariet i Skara.

Kungl. Maj:ts under åttonde huvudtiteln framställda anslagsäskanden utskottet,

präglas genomgående av en erkännansvärd strävan att i möjligaste mån

nedbringa statsutgifterna för de ändamål, som tillgodoses förmedelst anslag

å denna huvudtitel. Så är förhållandet även här, men i detta fall synes

ett avsteg hava skett från den princip, som eljest såsom regel förefaller

hava iakttagits, nämligen att icke genom sparsamhetsåtgärderna ingripa i

en bestående organisation på sådant sätt, att denna brytes sönder. Nu har

visserligen departementschefen framhållit, att förevarande organisation är ny

och oprövad och att försiktigheten syntes bjuda att låta försöksanordningen

tills vidare fungera i något begränsad omfattning i förhållande till vad ur
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 0 sami. Nr 8. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sprungligen beräknats. Men just den omständigheten, att organisationen är

ny och oprövad — den beslutades av 1932 års riksdag efter ingående överväganden

och sedan tidigare en avsevärt mera vittomfattande organisation

för ändamålet varit påtänkt — synes utskottet vara ett starkt skäl för att

låta den under någon tid fungera ostörd, på det att erfarenhet må vinnas,

huruvida 1932 års beslut innebar en god och lämplig lösning av frågan

eller ej. Först sedan sådan erfarenhet vunnits, torde tiden vara inne att

överväga förändringar. Utskottet kan därför icke biträda Kungl. Majda

förslag.

Utskottet kan emellertid icke helt ansluta sig till motionärernas hemställan,

att riksdagen för nästa budgetår till förevarande ändamål anslår ett belopp

av 26,600 kronor eller samma summa, som, på sätt ovan nämnts, föreslagits

av skolöverstyrelsen under förutsättning, att dyrorts- och dyrtidstilläggen

utbrytas från anslaget och i stället påföras åttonde huvudtitelns allmänna

anslag till dyrortstillägg respektive dyrtidstillägg. Mot förslaget örn dyrortsoch

dyrtidstilläggskostnadernas överförande har utskottet intet att erinra.

Utskottet anser vidare, i likhet med motionärerna, att den andre gymnastikkonsulenten

bör bibehållas. Däremot synes det, i betraktande av att ifrågavarande

organisation ännu befinner sig i begynnelsestadiet, möjligt att undvara

halvtidsamanuenstjänsten. Andre gymnastikkonsulentens bibehållande

nödvändiggör en höjning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet

med 6,048 kronor, varjämte någon ökning i anledning härav bör beräknas

å den av Kungl. Majit till 5,000 kronor uppskattade posten till resekostnader.

Då gymnastikkonsulenternas arbete under den första tiden väsentligen

torde komma att inriktas på utarbetandet av plan för den blivande

verksamheten och mindre på den del av deras uppgift, som påkallar tjänsteresor,

torde det vara tillfyllest, om nämnda post bestämmes till 8,000

kronor. A andra sidan medför det förhållandet, att några medel icke beräknas

för en halvtidsamanuens, en besparing å 1,944 kronor. Merkostnaden

utöver Kungl. Majits förslag skulle alltså bliva (6,048 + 3,000 — 1,944) 7,104

kronor eller i runt tal 7,100 kronor. I enlighet härmed torde ifrågavarande

anslag för budgetåret 1933/1934 böra bestämmas till 22,700 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och herr Laurens m. fl. ovannämnda motion (lii 120), till

konsulentverksamhet för gymnastikundervisningen vid folkoch

småskolor m. fl. läroanstalter för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå enligt de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

Allmänna läroverken m. m.

131:o) Högre lärarinneseminariet. I förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Maj:t (punkt 138, sid. 275—276) uppfört det

ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med oförändrat belopp,

149,985 kronor.

Utskottet gör under punkt 133:o) här nedan hemställan beträffande disposition

av ifrågavarande anslag för ändamål, vartill anslaget hittills icke använts,

nämligen för arvode åt vikarierande lektor samt för vikarie å rektors

undervisningsskyldighet i de fall, då förordnandet avser vakanssatt tjänst

eller helt läsår. En sådan utvidgad användning av anslaget, som för budgetåret

1931/1932 utvisade en behållning, tillförd kassafonden, å i runt tal

12,700 kronor, torde emellertid icke behöva föranleda någon höjning av

anslagets belopp. Utskottet har därför icke något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förslag utan hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/1934

uppföra det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med oförändrat belopp, 149,985 kronor.

132:o) Diverse behov vid högre lärarinneseminariet. Kungl. Maj:t

har (punkt 139, sid. 276—278) föreslagit riksdagen att till diverse behov

vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 63,550 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 64,160

kronor.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle för budgetåret 1933/1934 följande

ändamål tillgodoses med här angivna belopp:

till avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare......kronor 5,600

» uppehållande av en valfri fjärde årskurs............ » 3,300

» stipendier................................... » 1,200

» förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet samt

för de med seminariet förenade normalskolan för flickor,

realskolan och folkskolan.................... » 22,850

» förhyrande av lokaler för statens skolköksseminarium och

hushållsskola................................ » 10,500

» expenser för högre lärarinneseminariet och normalskolan

för flickor................................... » 13,550

» expenser för statens skolköksseminarium och hushållsskola » 5,000

» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare ......... » 900

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

till tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och eldaren därstädes

med 4Ö0 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren..................................kronor 650

Tillhopa kronor 63,550

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag utom så vitt angår

posten förhöjning av arvodet åt seminariets läkare å 900 kronor, ävensom

posten avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare å 5,600 kronor.

För seminarieläkaren finnes å den ordinarie staten uppfört ett arvode å

500 kronor. Tilläggsarvodet å 900 kronor tillkom genom beslut av 1921 års

riksdag i syfte att läkaren vid högre lärarinneseminariet måtte i arvodeshänseende

bliva jämställd med läkare vid enkelt folkskoleseminarium.

Utskottet erinrar örn att Kungl. Majit under punkten 152 i 1933 års

åttonde huvudtitel föreslagit en reduktion av läroverksläkarnas ersättning,

till vilket förslag utskottet under punkten 145:o) här nedan ansluter sig.

Vidare har Kungl. Majit i proposition till årets riksdag föreslagit en nedsättning

av den till arvoden åt läkare vid folkskoleseminarierna avsedda

anslagsposten, motsvarande i runt tal 15 procent.

Utskottet finner det skäligt att en minskning vidtages i fråga om läkarens

vid högre lärarinneseminariet arvode, vilket, såsom av det föregående

inhämtas, fastställdes till sitt nuvarande belopp vid en tid, då penningvärdet

var avsevärt lägre än för närvarande. En sänkning av arvodet till

1,200 kronor, d. v. s. med ungefär 14 procent, synes utskottet befogad.

Vid sådant förhållande bör ovan omförmälda anslagspost å 900 kronor

minskas till 700 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare

å 5,600 kronor, har utskottet inhämtat, att för nästa läsår en av

dessa befattningar icke är för läroanstalten behövlig. På grund härav kan

nämnda anslagspost minskas till hälften eller 2,800 kronor.

I enlighet med vad utskottet sålunda anfört, torde ifrågavarande anslag

för budgetåret 1933/1934 böra nedsättas från det av Kungl. Majit äskade

beloppet, 63,550 kronor, med 3,000 kronor till 60,550 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 60,550 kronor.

133:o) Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre

lärarinneseminariet. Kungl. Majit har (punkt 140, sid. 279—284) föreslagit

riksdagen att dels bestämma, att Kungl. Majit må äga fastställa arvode

för vikarierande lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet

vid högre lärarinneseminariet i de fall, då förordnandet avser vakanssatt

tjänst eller helt läsår, dels ock till arvoden åt extra lärare, timlärare och

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 69

vikarier vid högre lärarinneseminariet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 38,120 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 39,420

kronor.

Fråga har nu uppkommit örn ändring i de grunder, efter vilka arvodet

till vikarierande lektor vid seminariet i vissa fall borde beräknas.

Enligt gällande bestämmelser uppbära manliga vikarierande lektorer vid

högre lärarinneseminariet, vilka avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, samma årsarvode

som motsvarande befattningshavare vid de allmänna läroverken, d. v. s.

utom arvodesförhöjninng m. m., 3,300 kronor årligen, vilket efter en beräknad

tjänstgöringstid av 20 veckotimmar utgör 165 kronor för veckotimme.

Skolöverstyrelsen har föreslagit sådan ändring i bestämmelserna rörande

arvode för vikarierande lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet

vid högre lärarinneseminariet, att möjlighet beredes till höjning av

arvodet för sådan vikarie under förordnande å vakanssatt tjänst eller för

helt läsår till ett belopp, beräknat i enlighet med de grunder, som nu gälia

beträffande timlärare vid seminariet. Jämlikt Kungl. Majlis beslut den 17

januari 1919 utgå arvodena åt timlärare i läroämnen med följande belopp,

för veckotimme räknat, nämligen till timlärare i seminariets högre kurs

(utom till timlärare i talövningar i främmande språk) och till timlärare i fysiologi

i seminariets lägre kurs 240 kronor, till övriga timlärare i seminariets

lägre kurs och till timlärare i hälsolära i normalskolan för flickor 200 kronor

samt till timlärare i talövningar i främmande språk ävensom till övriga

timlärare i normalskolan 140 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Då de av överstyrelsen anförda skälen för framställningen synas mig väl

grundade och av utredningen i ärendet framgår, att ett bifall härtill icke

skulle medföra några konsekvenser beträffande andra lärarkategorier, vill

jag tillstyrka vidtagande av åtgärder för möjliggörande av den avsedda arvodesförhöjningen.

Härvid torde det böra ankomma på Kungl. Majit att

bestämma vikariearvodet för varje särskilt fall med iakttagande av att arvodet

icke överstiger timlärararvode och att det avväges i lämplig proportion

till den avlöning, som skulle hava tillkommit ordinarie innehavare av tjänsten.

De författningsändringar, som vid bifall till mitt förslag skulle bliva

erforderliga, torde böra vidtagas av Kungl. Majit.

Vad angår beloppet av det extra anslaget till arvoden åt extra lärare,

timlärare och vikarier vid seminariet för nästkommande budgetår har seminariets

rektor i enlighet med granskningsnämndens förslag föreslagit en

sänkning av anslaget med 2,500 kronor till 36,920 kronor. Skolöverstyrelsen

har med tillämpning av de nu föreslagna grunderna i fråga om beräkningen

av arvodet åt vikarien å en vakanssatt lektorsbefattning beräknat, att en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

höjning därutöver av 1,200 kronor skulle bliva erforderlig, i följd varav

anslagsbeloppet skulle komma att uppgå till 38,120 kronor. Jag har intet

att erinra mot denna beräkning.»

Utskottet finner den ifrågasatta höjningen av arvodet till vissa vikarier

vid högre lärarinneseminariet skälig och har intet att erinra mot de bestämmelser,

som härutinnan av Kungl. Majit föreslagits. Emellertid anser utskottet,

att vikariearvodena i berörda fall lämpligen böra, såsom redan nu

är förhållandet vid folkskoleseminarierna, bestridas av det ordinarie avlöningsanslaget,

d. v. s. det under punkt 131 härovan omförmälda anslaget

till högre lärarinneseminariet. Härtill torde riksdagen böra lämna särskilt

medgivande. Godtages denna anordning, kan det av Kungl. Majit äskade

extra anslaget å 38,120 kronor minskas med dels 1,200 kronor, som överstyrelsen

med avseende å en vid seminariet redan vakanssatt lektorstjänst

beräknat bliva erforderliga i anledning av arvodeshöjningen, dels ock 1,400

kronor, utgörande skillnaden mellan adjunktskompetent vikaries å vakant

lektorstjänst hittillsvarande årsarvode å 3,300 kronor och tjänstgöringspenningarna

vid lektorstjänst, 1,900 kronor, alltså med tillhopa 2,600 kronor.

Ifrågavarande extra anslag torde sålunda för budgetåret 1933/1934 böra

upptagas med ett belopp av 35,520 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) bestämma, att Kungl. Majit må äga fastställa arvode

för vikarierande lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet

vid högre lärarinneseminariet i de fall, då

förordnandet avser vakanssatt tjänst eller helt läsår, ävensom

medgiva, att sådant arvode må bestridas ur det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet,

b) till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet för budgetåret 1933/1934, anvisa

ett extra anslag av 35,520 kronor.

134:o) Nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken

m. m. Kungl. Majit har (punkt 141, sid. 285—299) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1933/1934,

då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels besluta, att från och med budgetåret 1933/1934 arvode till tillsyningslärare

skall utgå med 350 kronor och till kvinnlig sakkunnig med 150 kronor

ävensom att arvode till tillsyningslärare vid samrealskola, som står under

ombildning från kommunal mellanskola, och vid samläroverk, som står

under ombildning från allmänt läroverk för gossar, samt vid högre flickläroverk,

som befinner sig under upprättande, skall under första läsåret av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr K,

71

ombildningen eller upprättandet utgå med 100 kronor, under andra läsåret

175 kronor och under tredje läsåret 250 kronor, allt för år räknat;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för

ombildning och nyinrättande av nya ordinarie övningslärarbefattningar vid

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1933 under punkten 141 angivna allmänna läroverk höja det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 147,200 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär bland annat inrättandet av 7 lektors-, 11

adjunkts- och 20 ämneslärarinnetjänster.

Beträffande inrättande eller ombildning av övningslärartjänster innebär

det av Kungl. Majit i anslutning till av skolöverstyrelsen gjord hemställan

framlagda förslaget följande. Gymnastiklärartjänsten vid förutvarande samrealskolan

i Kristinehamn ombildas till motsvarande tjänst vid högre allmänt

läroverk. Vid samrealskolan i Sandviken inrättas en ordinarie teckningslärarbefattning.

Vid en var av de tre största av de förutvarande kommunala

mellanskolorna, numera samrealskolorna i Ronneby, Hässleholm, Höganäs,

Falkenberg, Stora Tuna och Sollefteå inrättas en ordinarie gymnastiklärartjänst.

Kungl. Majits under denna punkt framställda förslag har givit utskottet

anledning till erinran allenast i vad angår inrättandet av nya lektorstjänster

och nya gymnastiklärartjänster.

Enligt vad utskottet inhämtat, har det under senare tid inträffat relativt

ofta, att, om man bortser från de största städerna, till ledigförklarade

lektorstjänster endast ett fåtal, stundom blott en enda kompetent sökande

anmält sig. Med hänsyn till det allmännas intresse av att vid besättandet

av dessa platser urvalet må kunna ske ur en större krets av konkurrenter

och jämväl med tanke på alla dem, som vid våra universitet och högskolor

nu bedriva studier för att skaffa sig lektorskompetens, synes det vara riktigare

att — då för genomförandet av den utav riksdagen beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet blott 21 nya lektorsbefattningar

återstå att inrätta — gå något långsammare fram än Kungl. Majit avsett.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle, såsom ovan nämnts, 7 nya lektorstjänster

inrättas under nästkommande budgetår. Utskottet vill för sin del

förorda, att detta antal begränsas till 5.

Vad beträffar de föreslagna tre nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna

har utskottet inhämtat, att vid ett antal samrealskolor redan finnas inrättade

ordinarie sådana tjänster, vilkas innehavare med hänsyn till nuvarande

lärjungeantal icke kunna erhålla full tjänstgöring. Det förefaller utskottet

lämpligt, att, i den mån dylika tjänster bliva vakanta, de genom beslut av

Kungl. Majit överflyttas till andra samrealskolor, där lärarnas arbetskraft

kan till fullo utnyttjas. På detta sätt torde tills vidare föreliggande behov

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av nya ordinarie gymnastiklärartjänster vid ifrågavarande samrealskolor

kunna tillgodoses. Med hänsyn tili vad nu anförts, finner utskottet icke

erforderligt, att medel anvisas för de av Kungl. Maj:t äskade tre tjänsterna.

Genom nu förordade ändringar i Kungl. Maj:ts förslag vinnas följande

besparingar. Kostnaden för 2 lektorstjänster utgör 11,600 kronor och för

3 gymnastiklärartjänster 4,485 kronor eller tillhopa 16,085 kronor, varmed

ovan angivna, av Kungl. Maj:t äskade summa å 147,200 kronor följaktligen

kan minskas. Det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken behöver höjas för inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster samt för ombildning och nyinrättande av ordinarie övningslärarbefattningar,

skulle alltså komma att uppgå till 131,115 kronor eller i

runt tal 131,000 kronor. A andra sidan föranleder den av utskottet förordade

begränsningen av antalet nya lektorstjänster, att en merkostnad uppkommer

å anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken, vilken merkostnad bör beräknas till (2x3,300)

6,600 kronor. Vidare bör, med hänsyn till att enligt utskottets förslag några

nya ordinarie gymnastiklärartjänster icke skulle inrättas, beräknas en ökad

kostnad för extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken.

Denna ökade kostnad torde kunna uppskattas till i runt tal 2,000

kronor, motsvarande arvode till timlärare för 24 veckotimmar (6 gymnastikavdelningar).

Den verkliga besparingen blir alltså i runt tal 7,400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret

1933/1934, då för realskolstadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

b) besluta, att från och med budgetåret 1933/1934 arvode

till tillsyningslärare skall utgå med 350 kronor och

till kvinnlig sakkunnig med 150 kronor ävensom att arvode

till tillsyningslärare vid samrealskola, som står under ombildning

från kommunal mellanskola, och vid samläroverk,

som står under ombildning från allmänt läroverk för gossar,

samt vid högre flickläroverk, som befinner sig under

upprättande, skall under första läsåret av ombildningen eller

upprättandet utgå med 100 kronor, under andra läsåret 175

kronor och under tredje läsåret 250 kronor, allt för år räknat;

c) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid

de allmänna läroverken med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes, samt för ombildning och nyinrättande av

ordinarie övningslärarbefattningar vid de allmänna läroverken

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 131,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

135:o) öppnande av den fyraåriga realskollinjen vid högre allmänna

läroverket i Borås för kvinnliga lärjungar. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 142, sid. 299—304) hemställer utskottet,

att riksdagen må för sin del besluta, att den fyraåriga

linjen av realskolan vid högre allmänna läroverket i Borås

må från och med läsåret 1933/1934 öppnas även för flickor,

under förutsättning att vederbörande kommun åtager sig att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad

eller hyresersättning åt rektor.

136:o) Praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, sid. 304—

307) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: till

praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nu 75,200 kronor, med 2,800 kronor till 72,400

kronor.

137:o) Arvoden (s. k. fasta arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, sid. 307—

308) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

åt skolläkare, nu 46,875 kronor, med 2,075 kronor till

48,950 kronor.

138:o) Reservationsanslaget till de allmänna läroverken. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, sid. 308—310) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 60,025 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 134:o), 136:o), 137:o) och

l38:o) tillstyrkt, kommer det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken, nu 8,578,500 kronor, att höjas med 190,300 kronor till 8,768,800

kronor.

139:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken. Kungl. Maj:t har (punkt 146, sid. 310—316) föreslagit

riksdagen att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 1,131,400 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov. Denna anslagspost bestämdes av 1918 års riksdag till 250,000 kronor.

Härutöver har riksdagen under en lång följd av år å extra stat anvisat

särskilda anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken. För sistnämnda ändamål har för budgetåret 1932/1933

anvisats ett belopp av 1,212,000 kronor.

Såsom närmare framgår av punkt 149 i 1932 års åttonde huvudtitel motsvarar

det för budgetåret 1932/1933 för här ifrågavarande ändamål till förfogande

ställda beloppet 417 extralärare med full tjänstgöring.

Granskningsnämnden har i fråga örn förevarande anslag anfört följande:

På grund av elevantalets ökning hava under senare år parallellavdelningar

upprättats i stor utsträckning och i samband härmed anslagen till extralärare

väsentligt ökats.

Nämnden förordar, att åtgärder vidtagas, för att läroverksorganisationen

— frånsett förstatligandet av kommunala mellanskolor och utbyggandet av

beslutade nya läroverk — vad lärarkrafternas antal beträffar för budgetåret

1933/1934 behålles vid samma omfattning som den, vilken möjliggöres inom

ramen av de för budgetåret 1932/1933 av riksdagen beslutade anslagen.

Upprättande av nya parallellavdelningar bör alltså under budgetåret 1933/

1934 äga rum endast under förutsättning av att antingen motsvarande indragning

av avdelning sker — vid samma eller annat läroverk — eller avdelning

ändock kan utbyggas genom utnyttjande av längsta stipulerade

undervisningsskyldighet för läroverkslärarna.

Nämnden har sig bekant, att ej alltid högsta för vederbörande lärare föreskrivna

antal undervisningstimmar per vecka blivit uttaget. Huruvida genom

ett fullt utuyttjande av den författningsenligt föreskrivna undervisningsskyldigheten

några större besparingar för det allmänna stå att vinna, undandrager

sig nämndens bedömande. Överstyrelsen torde emellertid vid fördelning

av extraläraranslagen böra hava sin uppmärksamhet riktad härå samt

vidtaga de åtgärder i nu angiven riktning, som befinnas möjliga.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1932 meddelat, att överstyrelsen

vid fördelning av anslaget dittills för budgetåret 1932/1933 beviljat

medel till sammanlagt omkring 370 extralärare med full tjänstgöring,

erforderliga timlärare däri inberäknade, vartill beräknats åtgå ett belopp

av omkring 1,182,000 kronor.

För läsåret 1933/1934 har överstyrelsen kommit till det resultatet, att

inalles skulle erfordras 388 extralärare med full tjänstgöring. Härutöver

har skolöverstyrelsen ansett, att en reserv av 10 extralärarbefattningar borde

ställas till överstyrelsens förfogande, då åtskilliga av de faktorer, som inverkade

på extralärarbebovet, vore mycket svåra att på förhand fastställa

med någon större grad av säkerhet.

Beträffande kostnaderna härför har överstyrelsen anfört:

Man torde kunna räkna med att 4/s av dessa extralärare komma att äga

behörighet till adjunkts^ anst och således bliva berättigade till ett årligt

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

arvode av 3,300 kronor för manlig lärare och 3,000 kronor för kvinnlig

lärare. Då extralärarförordnandena för höstterminen 1932 hittills endast

delvis kunnat verkställas, saknas tillförlitlig grund för beräkning av antalet

kvinnliga extralärare. Överstyrelsen anser sig emellertid kunna räkna med

ett antal av 60. Av de icke adjunktskompetenta extralärarna torde det

ojämförligt största antalet komma att utgöras av manliga lärare, och för

dem bör därför räknas med ett arvode av 2,900 kronor. Den sammanlagda

kostnaden kan således beräknas till (258x3,300+60x3,000 + 80x2,900=)

1,263,400 kronor.

För beredande av medel till arvode till extra ordinarie lärare vid allmänt

läroverk, vilken biträder vid inträdesprövningar efter vårterminens slut,

hemställer överstyrelsen att — i likhet med vad som ägt rum från och med

budgetåret 1931/1932 — nyssberörda belopp måtte höjas med 3,000 kronor

till 1,266,400 kronor.

Under en följd av år har ur det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken beräknats skola utgå ett belopp av 120,000 kronor till

arvoden åt extralärare och timlärare. Då detta torde kunna ske även under

budgetåret 1933/1934, skulle enligt överstyrelsens ovan angivna beräkningar

det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken böra uppgå till 1,146,400 kronor, d. v. s. 65,600 kronor

mindre än vad riksdagen för motsvarande ändamål beviljat för budgetåret

1932/1933.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»I anslutning till vad granskningsnämnden anfört och med beaktande av

den förhandenvarande statsfinansielia situationen har skolöverstyrelsen i sina

beräkningar rörande anslagsbehovet för här ifrågavarande ändamål för budgetåret

1933/1934 utgått ifrån, att ökningen av antalet klassavdelningar

borde begränsas till vad som vore ofrånkomligt på grund av det fortskridande

förstatligandet av kommunala mellanskolor och utbyggandet av nya

läroverk, under det att överstyrelsen i allmänhet icke ansett sig böra räkna

med upprättandet av tillfälliga parallellavdelningar i första klassen av realskola

eller första ringen av gymnasiet, där sådana avdelningar medgivits

för läsåret 1932/1933 utan att hava visat sig erforderliga under närmast

föregående år. Denna utgångspunkt för beräkning av anslagsbehovet föranleder

ingen erinran från min sida.

Med anledning av vad granskningsnämnden anfört rörande besparingars

vinnande genom ett fullt utnyttjande av den författningsenligt föreskrivna

undervisningsskyldigheten har överstyrelsen framhållit, att den av överstyrelsen

i dess beräkningar förutsatta genomsnittliga undervisningsskyldigheten

för läroverkens lärare måste anses i stort sett motsvara maximum av vad

en läroverkslärare enligt gällande bestämmelser kunde åläggas. Vid sådant

förhållande torde för närvarande icke någon ytterligare besparing stå att

vinna på denna punkt.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det vara nödvändigt, att vid en

organisation av den omfattning, som de allmänna läroverken numera erhållit,

en viss marginal bibehålies för att kunna möta oförutsedda behov. Emellertid

vill jag förorda en minskning av den av överstyrelsen beräknade

säkerhetsmarginalen till 5 extralärarbefattningar (jämför i detta hänseende

riksdagens skrivelse den 15 april 1932, nr 8 A, punkt 147). Därest denna

reserv — trots all den försiktighet, den nuvarande situationen kräver —

för något enstaka fall skulle visa sig otillräcklig, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att efter särskild prövning för ändamålet få anlita reservationerna

å det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Vid bifall till vad jag nu förordat skulle det av överstyrelsen för budgetåret

1933/1934 beräknade beloppet, 1,146,400 kronor, kunna minskas med

i runt tal (5x3,000) 15,000 kronor till 1,131,400 kronor.

I övrigt hava de av skolöverstyrelsen framlagda beräkningarna icke givit

mig anledning till erinran.»

Enligt vad. utskottet inhämtat, tjänstgjorde under höstterminen 1932 vid

de allmänna läroverken 86 kvinnliga extralärare och under innevarande vårtermin

utgör antalet sådana extralärare 97. Det torde med hänsyn härtill

vara befogat att för budgetåret 1933/1934 räkna med ett avsevärt högre

antal kvinnliga extralärare än skolöverstyrelsen gjort. Överstyrelsens siffra

är 60; utskottet anser denna siffra kunna höjas till 90. Kostnaden för extralärare,

sådan den uppskattats av skolöverstyrelsen, bör på grund härav beräknas

minskad med (30 X 300) 9,000 kronor.

A andra sidan uppkommer å detta anslag, såsom utskottet under punkten

134 framhållit, en merutgift å 6,600 kronor genom att utskottet föreslagit

inrättandet av blott 5 nya ordinarie lektorstjänster i stället för av Kungl.

Majit äskade 7.

Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot de av departementschefen

gjorda beräkningarna, bör alltså ifrågavarande anslag för budgetåret

1933/1934 bestämmas till (1,131,400 + 6,600 — 9,000) 1,129,000 kronor.

Med anledning av att skolöverstyrelsen vid sina uppskattningar ansett sig

i allmänhet icke böra räkna med upprättandet av tillfälliga parallellavdelningar

i första klassen av realskola eller första ringen av gymnasiet, där

sådana avdelningar medgivits för läsåret 1932/1933 utan att hava visat sig

erforderliga under närmast föregående år — en beräkningsgrund, mot vilken

departementschefen sagt sig icke hava något att erinra — förtjänar slutligen

framhållas, att till dylika tillfälliga parallellavdelningar icke äro att hänföra

sådana parallellavdelningar, vilka äro erforderliga för genomförande av den

av riksdagen år 1927 godkända planen för omorganisation av det högre

skolväsendet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 1,129,000 kronor.

140:o) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, sid. 316—

317), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till arvodesförhöjning åt vissa extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna

läroverk och statens folkskoleseminarier för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

141 :o) Personliga lönetillägg åt vissa Övningslärare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 148)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929

års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under

tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

142:o) Understöd åt vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk, statens folkskoleseminarier och

tekniska läroverk under förfall på grund av sjukdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 317—321) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att i fråga om rätt för extra ordinarie

lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk,

statens folkskoleseminarier och tekniska läroverk att under

tjänstledighet på grund av sjukdom uppbära viss del av

honom eljest tillkommande arvode må från och med den

1 juli 1933 gälla de bestämmelser, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1933 under punkten 149 angivits,

b) — med uteslutande av det under åttonde huvudtiteln,

H. Allmänna läroverken m. m. uppförda ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de allmänna läroverken under förfall på grund av sjukdom

— under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till understöd åt extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk, statens folkskoleseminarier

och tekniska läroverk under förfall på grund av sjukdom

å 8,000 kronor.

143:o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken. Kungl. Majit har (punkt 150, sid. 321—331) föreslagit riksdagen

att till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 390,000

kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, utgå enligt den närmare fördelning,

som av Kungl. Majit bestämmes.

Under en följd av år har riksdagen anvisat särskilda anslag till extra

arvoden åt teckningslärare, gymnastiklärare och musiklärare samt åt lärarinnor

i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 153 av 1932 års åttonde huvudtitel), sammanfördes

för budgetåret 1932/1933 sagda fyra anslag till ett, benämnt extra

arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken, ur vilket

medel skulle, enligt de närmare fördelningsgrunder, som underställts riksdagens

prövning, utanordnas för bestridande av kostnaderna för nämnda

fyra lärarkategorier.

För budgetåret 1932/1933 bar nämnda anslag upptagits med ett belopp

av 417,425 kronor, varav må användas

till extra arvoden åt teckningslärare.................kronor 148,860

» » » » gymnastiklärare................ » 137,000

» » » » musiklärare................... » 63,215

» » » » lärarinnor i kvinnligt handarbete ... » 68,350

Granskning snämnden har framhållit, att en minskning, beräknad till

10,000 kronor, torde kunna åstadkommas genom indragning av den frivilliga

undervisningen i teckning och musik samt genom en mindre minskning

av handarbetsundervisningen. Härutöver torde böra undersökas, huruvida

detta anslag kunde minskas exempelvis genom föreskrifter för vissa

fall örn större antal lärjungar per undervisningsavdelning.

Granskningsnämndens förslag om tillfälligt inställande av den frivilliga

undervisningen i teckning har biträtts av skolöverstyrelsen och tillstyrkts av

departementschefen. Härigenom skulle besparas omkring 23,000 kronor. I

fråga örn musikundervisningen har departementschefen däremot tillstyrkt ett

av överstyrelsen framställt förslag örn bibehållande av musikundervisningen

i ungefär samma omfattning som för närvarande jämväl under budgetåret

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

1933/1934. Beträffande undervisningen i slöjd för flickor har en besparing''

å omkring 13,000 kronor kunnat vinnas därigenom att Kungl. Majit den 7

oktober 1932 föreskrivit, att de genom kungörelsen den 29 juni 1928 (nr

252) fastställda undervisningsplanerna i ämnet slöjd för flickor skola vid

de allmänna läroverken tillämpas från och med läsåret 1933/1934, vilket

innebär att ingen undervisning i ämnet skall förekomma i realskolans näst

högsta klass. I övrigt hava vid anslagets beräkning ungefär samma grunder

tillämpats som vid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår.

För budgetåret 1933/1934 har departementschefen tillstyrkt följande belopp

för de olika undervisningsgrenarna:

till extra arvoden åt teckningslärare..................kronor 128,200

» » » » gymnastiklärare................. » 135,000

» » » » musiklärare.................... » 65,700

» » » » lärarinnor i slöjd för flickor . . ...... » 61,100

eller inalles kronor 390,000

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag utom så vitt Utskottet,

angår anslagsposten till extra arvoden åt g3Tmnastiklärare.

Vad beträffar denna anslagspost, har utskottet vid närmare undersökning

funnit, att man vid beräkningarna i åtskilliga fall utgått från att gymnastikavdelningarna

skola vara avsevärt mindre än vad som enligt av riksdagen

tidigare godtagna beräkningsgrunder bör utgöra det normala eller två sammanslagna

klassavdelningar, utan att en sådan anordning nödvändiggjorts

av lokalförhållanden, lärjungeantal eller hänsyn till lärjungarnas åldersstadium

eller kön. Ett dylikt förfarande medför givetvis ökade kostnader för

statsverket. Då utgifterna för ifrågavarande undervisning äro relativt betydande

och sedan flera år varit stadda i stegring, synes det utskottet angeläget,

att Kungl. Majit och skolöverstyrelsen hava sin uppmärksamhet fästad

därå, att gymnastikavdelningarna för framtiden såsom regel hållas vid normal

storlek och att undantag från denna regel medgivas allenast i sådana

fall, då skälig hänsyn till lokalutrymme, lärjungarnas åldersstadium eller

kön betingar en avvikelse.

Med tillämpning av nu angivna principer finner sig utskottet efter verkställda

beräkningar böra föreslå en minskning med 8,000 kronor av det utav

Kungl. Majit till extra arvoden åt gymnastiklärare äskade beloppet å 135,000

kronor. A andra sidan påkallar utskottets under punkten 134 framställda

förslag ifråga örn tillgodoseendet av behovet av njm ordinarie gymnastiklärartjänster

en ökning av berörda belopp med 2,000 kronor. Ifrågavarande

anslagspost skulle alltså för budgetåret 1933/1934 upptagas med 129,000 kronor

och anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken följaktligen utgöra 384,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 384,000 kronor, att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av utskottet i det föregående angivits,

utgå enligt den närmare fördelning, som av Kungl. Majit

bestämmes.

144:o) Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.

Kungl. Majit har (punkt 151, sid. 331—332) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken utan angivet belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr B. Wagnsson väckt motion (I: 170), vari hemställts, att

riksdagen dels måtte besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1

juli 1933—30 juni 1934, i de av riksdagen fastställda grunderna för utgående

av statsbidrag för undervisning i manlig slöjd vid allmänt läroverk,

att statsbidrag må utgå i sådana fall då den för nämnda undervisning anställde

läraren av denna anställning eller tillsammans med anställning i

annan skola därav har sin väsentliga utkomst, dels ock bevilja därför erforderligt

anslag.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken är i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaget med

ett belopp av 56,800 kronor.

Granskningsnämnden har beträffande här förevarande anslag anfört bland

annat:

Anslaget avsåge uppehållande av frivillig undervisning i detta ämne.

Under förhandenvarande förhållanden ansåge sig nämnden böra föreslå, att

anslaget måtte upphöra att utgå. Då anslaget vore ordinarie, torde det böra

upptagas i riksstaten utan angivet belopp.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:

Ehuru överstyrelsen icke ansett sig kunna tillstyrka av granskningsnämnden

föreslagen indragning av slöjdanslaget till folkskolorna, har överstyrelsen

dock icke velat motsätta sig nämndens förslag i fråga om de allmänna läroverken.

Därvid har överstyrelsen tagit hänsyn till att de flesta lärjungar,

som vinna inträde i läroverken, under sin tidigare skolgång i folkskolor

eller andra läroanstalter åtnjutit undervisning i manlig slöjd samt att undervisningen

i ämnet vid de allmänna läroverken helt har karaktär av frivillig

undervisning, så länge föreskrift om att 1928 års undervisningsplaner i ämnet

skola träda i kraft icke meddelats.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

Överstyrelsen, som efter stor tvekan oell endast inför nödvändigheten av

att i nuvarande situation begagna varje möjlighet till besparingar funnit

sig böra tillstyrka indragning av ifrågavarande anslag, vill emellertid med

styrka framhålla vikten av att denna indragning av anslaget icke blir långvarigare,

än som med hänsyn till den statsfinansiella situationen finnes

oundgängligen nödigt.

Departementschefen har i likhet med skolöverstyrelsen biträtt granskningsnämndens

förslag.

Ehuru utskottet finner den ifrågavarande tillfälliga indragningen av slöjdanslaget

ur saklig synpunkt beklaglig, anser sig utskottet dock av budgetära

skäl icke kunna i detta fall förorda annan avvikelse från Kungl. Maj:ts

förslag än att utskottet av billighetsskäl anser medel böra för budgetåret

1933/1934 beredas för avlönande av sådana slöjdlärare vid de allmänna

läroverken, vilka av sin anställning vid läroverken hava sin väsentliga utkomst.

En liknande anordning är, på sätt av punkten 151 här nedan

framgår, av Kungl. Maj:t föreslagen och av utskottet förordad beträffande

de kommunala mellanskolorna. Såvitt utskottet kunnat utröna, gäller det

här ett mycket litet antal lärare, varför kostnaden för statsverket blir relativt

ringa. Det erforderliga anslagsbeloppet torde kunna uppskattas till

5,000 kronor. Då slöjdanslaget för innevarande budgetår utgör 56,800

kronor, uppkommer i allt fall en besparing å 51,800 kronor.

Motionären har ansett, att, även om ej läraren enbart av läroverksanställningen

har sin väsentliga utkomst, anslag borde utgå, endast tjänstgöringen

vid läroverket jämte anställning vid annan skola utgjorde lärarens huvudsakliga

inkomstkälla. Med hänsyn till de mera vittgående ekonomiska konsekvenserna

av ett bifall till detta yrkande kan utskottet icke förorda detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Wagnssons ovannämnda motion (I: 170), minska

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken, nu 56,800 kronor, med 51,800

kronor till 5,000 kronor att utgå enligt av utskottet ovan

förordade grunder samt i övrigt enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

145:o) Arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken. Kungl. Majit har (punkt 152, sid. 332—333) föreslagit

riksdagen att till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 37,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 8. 6

Utskottet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar A. Petrén och I. Holmgren väckt motion (1:169), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de för innevarande budgetår

gällande grunderna för utgående av s. k. rörligt arvode till skolläkarna

måtte gälla även för nästkommande budgetår, och att anslaget för ändamålet

i anledning härav måtte höjas från av Kungl. Maj:t begärda 37,000

kronor till 55,500 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av

antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och

med budgetåret 1923/1924 utgick det rörliga arvodet med 2 kronor för varje

dylik lärjunge, men sänktes för budgetåret 1932/1933 till 1 krona 50 öre

för lärjunge (jämför härom punkt 154 av 1932 års åttonde huvudtitel).

Kostnaderna härför gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret

1932/1933 bestämts till 55,500 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1932 har skolöverstyrelsen hemställt örn anvisande

av anslag för ändamålet till samma belopp och enligt samma grunder

som för innevarande budgetår.

Överstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

Överstyrelsen, som tidigare vid flera tillfällen, medan ännu skolläkarnas

rörliga arvoden voro bestämda till 2 kronor för lärjunge, i fråga örn nu

förevarande anslagsbehov hemställt om anslagets beräkning efter 3 kronor

för lärjunge, och som fortfarande anser, att skolläkarna vid de allmänna

läroverken, särskilt i jämförelse med folkskoleseminariernas läkare, varit

missgynnade och blivit detta i hög grad efter den senaste arvodesminskningen,

finner sig dock med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget böra

beräkna nu förevarande anslag efter de av riksdagen senast fastställda grunderna

eller efter 1 krona 50 öre per lärjunge.

Departementschefen har med hänsyn till de rådande förhållandena funnit

sig nödgad att ifrågasätta en ytterligare sänkning av de s. k. rörliga arvodena

till skolläkare, vilka enligt hans förslag för nästkommande budgetår

skulle beräknas till ett från 1 krona 50 öre till 1 krona sänkt belopp för

lärjunge.

Utskottet anser sig med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden

böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen den i ämnet

väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Petréns och Holmgrens ovannämnda

motion (I: 169), i vad den skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skol
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 83

läkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 37,000 kronor.

146:o) Förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten: praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, sid. 333—335), vilket innebär en

anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av den i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagsposten: praktisk utbildning av blivande lärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 14,300 kronor.

147:o) Anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,

engelska och franska språken. Kungl. Majit har (punkt 154, sid. 335

—336) föreslagit riksdagen att för anordnande genom infödda lärare av

undervisning i tyska, engelska och franska språken vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 10,500 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra

anslag med samma belopp som det nu begärda.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majda förslag. I detta sammanhang

vill utskottet emellertid betona, att, därest ifrågavarande språkundervisning

genom infödda lärare skall bliva till avsedd nytta, det enligt

utskottets mening är av vikt, att icke samma personer under någon längre tid

innehava uppdrag såsom språkassistenter, utan att, i likhet med vad som

är fallet i fråga om de utländska lektorerna vid våra universitet, ombyte å

platserna äger rum så ofta, att man alltid kan vara säker på att vederbörande

besitter en aktuell kunskap och färdighet i det främmande språk,

vari han skall undervisa. Utskottet förväntar, att skolöverstyrelsen beaktar

dessa synpunkter.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande genom infödda lärare

av undervisning i tyska, engelska och franska språken vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 10,500 kronor.

148:o) Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till täckande av utgifter, som

skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

250,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i

sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

149:o) Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, sid. 338—

339), vilket innebär en anslagsminskning med 50,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

150:o) Kommunala mellanskolor. Kungl. Majit har (punkt 157, sid.

340—357) föreslagit riksdagen att

dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den

30 juni 1934, i de av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunderna för

utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal

mellanskola (riksdagens skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, s. 81), att för

parallellavdelning må — utöver till skolan utgående statsunderstöd med

11,200 kronor för år — i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela, utgå statsunderstöd med ett belopp av 2,800

kronor för år;

dels besluta, att varje årsklass i kommunal mellanskola skall åtnjuta skild

undervisning i läroämne, där ej skolöverstyrelsen efter av skolans styrelse

gjord ansökan medgivit undantag;

dels besluta, att kommunal mellanskola skall vara avsedd för både gossar

och flickor, därest ej i det för skolan fastställda reglementet blivit bestämt,

att skolan skall stå öppen för enbart gossar eller för enbart flickor eller

ock att, efter skolstyrelsens beprövande, en viss begränsning kan vidtagas i

fråga örn intagning av endera av nämnda lärjungekategorier;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit, utfärda erforderliga föreskrifter

beträffande inträdesprövning till första klassen, ämneslärarbehörighet och

förordnande av rektor vid kommunal mellanskola;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor,

nu 1,270,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,180,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. Sjödahl (I: 75) och den andra inom andra kammaren av fru Sigrid

Gillner-Ringenson m. fl. (II: 155), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

måtte för sin del besluta att för budgetåret 1933/1934 för utgående av

statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola

skall gälla, att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

mellanskola ej må överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt

fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides, ävensom att statsbidrag

må inom varje årsklass utgå till så stort antal parallellavdelningar

av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början

minst 35 lärjungar eller, där efter skolöverstyrelsens beprövande särskilda

skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning

inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson (I: 172) och den andra inom andra kammaren av fru

Ruth Gustafson m. fl. (II: 319), i vilka motioner, så vitt nu är ifråga, anhållits,

att följande bestämmelser angående antalet parallellavdelningar av

årsklass inom kommunala mellanskolor måtte av riksdagen beslutas, l:o att

vid kommunal mellanskola statsbidrag till parallellavdelningar inom klass 1

må utgå till högst så stort antal avdelningar av årsklassen, som uppkommer

med iakttagande därav, att minst 35 lärjungar komma på varje avdelning

inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma; 2:o att

sammanslagning av redan upprättade parallellavdelningar må erfordras vid

ett lärjungantal, som uppkommer, då talet 35 i bestämmelserna för klass

1 utbytts mot: för avgångsklass 28, för klass närmast före avgångsklass 30

och för övriga mellanliggande klasser 32; samt 3:o att, där särskilda skäl

efter skolöverstyrelsens beprövande därtill föranleda, ovan under 2:o föreslagna

lärjungantal av 35 må kunna nedsättas till 32 och ovan under 2:o

föreslagna lärjungantal av 32 till 30.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna I: 75 och I: 172.

Granskning snämnden har beträffande anslaget till kommunala mellanskolor

anfört bland annat:

För närvarande kunna vid dessa skolor — i motsats till vad fallet är vid

statsläroverken — parallellavdelningar inrättas, så snart vissa förutsättningar

i fråga om elevantal föreligga. I § 15 av gällande stadga för kommunala

mellanskolor föreskrives nämligen, att statsbidrag till parallellavdelningar

inom varje årsklass må utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma. Under förhandenvarande omständigheter anser

sig nämnden böra förorda en inskränkning härutinnan liknande den, som

nämnden tidigare föreslagit beträffande statsläroverken. Antalet parallellavdelningar

bör alltså för budgetåret 1933/1934 ej ökas utöver antalet avdelningar

under budgetåret 1932/1933, örn därigenom nya lärartjänster måste

inrättas — självfallet avser detta endast de kvarstående kommunala mellanskolorna;

hänsyn får vid dessa beräkningar ej tagas till de parallellavdel
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar, som försvinna i samband med förstatligande. Vidare böra de i §

44 läroverksstadgan givna bestämmelserna om lärjungantal — d. v. s. att

i varje för viss årsklass bestämd avdelning må undervisas i realskolan högst

35 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen efter framställning av vederbörande

rektor annorlunda bestämmer — lända till efterrättelse jämväl beträffande

de kommunala mellanskolorna. Skolöverstyrelsen torde tillerkännas

befogenhet att med iakttagande av nu angivna grunder medgiva upprättandet

av parallellavdelning.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:

Vad beträffar den föreslagna bestämmelsen, att det normala lärjungantalet

i klassavdelning ökas från 30 till 35, måste en dylik ändring ur pedagogisk

synpunkt betecknas såsom synnerligen ogynnsam. Överstyrelsen har

närmare utvecklat sin uppfattning härvidlag i utlåtande den 3 december

1929 och därvid bland annat erinrat om att Kungl. Majit i propositionen

till 1927 års riksdag nr 116 (sid. 50) framställt förslag örn minskning av

högsta lärj ungantalet per klassavdelning vid de allmänna läroverken samt

att riksdagen förklarat sig icke kunna taga bestämd ställning till detta förslag,

innan erforderlig utredning för frågans allsidiga och fullständiga bedömande

förelåge. Vidare framhöll överstyrelsen, att i fråga örn såväl antalet

i samma avdelning undervisade lärjungar som friheten att inrätta

parallellavdelningar mellanskolorna vid jämförelse med läroverken intoge en

i pedagogiskt avseende mera gynnsam ställning. I anslutning härtill uttalade

överstyrelsen, att överstyrelsen för sin del icke skulle anse riktigt, att

en i och för sig önskvärd utjämning av olikheten i berörda avseenden mellan

de båda skolformerna skedde på sådant sätt, att den mindre tillfredsställande

anordning, som tillämpas i fråga om läroverken, skulle generellt

tillämpas även i fråga örn de kommunala mellanskolorna.

Ehuru överstyrelsen alltjämt vidhåller sin i förenämnda utlåtande framlagda

uppfattning rörande klassavdelningarnas maximistorlek, finner sig

dock överstyrelsen med hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen

nödsakad biträda det av granskningsnämnden framlagda förslaget beträffande

budgetåret 1933/1934.

Emellertid anser sig överstyrelsen böra erinra därom, att, såsom redan i

ovannämnda skrivelse den 3 december 1929 framhållits, åtskilliga kommunala

mellanskolor i lokalt hänseende äro inrättade för ett lärjungantal i

varje klassavdelning av högst 30. Den av granskningsnämnden förordade

befogenheten för överstyrelsen att i särskilt fall efter därom gjord framställning

medgiva delning av klass, även då lärjungantalet ej överstiger 35,

synes fördenskull särskilt motiverad av nu nämnda förhållande. Överstyrelsen

anser sig tillika böra nämna, att den begränsning rörande parallellavdelningarnas

sammanlagda antal, som av granskningsnämnden förordats,

icke torde, enligt vad inom överstyrelsen gjorda beräkningar rörande de erforderliga

parallellavdelningarnas antal under läsåret 1933/1934 giva vid

handen, vålla någon större svårighet.

Med avseende å de föreslagna begränsningarna i fråga örn upprättandet

av parallellavdelningar har departementschefen anfört bland annat:

»Jag tillstyrker granskningsnämndens av skolöverstyrelsen biträdda förslag

örn ändrade grunder för inrättande eller uppehållande under budgetåret

1933/1934 av parallellavdelningar vid de kommunala mellanskolorna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

Jag tillåter mig då att erinra, att vid dessa skolor tidigare var, liksom

för närvarande vid de allmänna läroverken, en gräns satt i avseende å möjligheten

att anordna parallellavdelningar. Enligt det riksdagsbeslut av år

1913, varigenom statsunderstöd till parallellavdelningar vid kommunala mellanskolor

för första gången beviljades, kunde dylikt understöd utgå för endast

en parallellavdelning till en och samma årsklass, varjämte stadgades,

att örn understöd skulle kunna erhållas, sammanlagda antalet lärjungar i

årsklassens båda avdelningar skulle utgöra minst 36. Ändring i dessa bestämmelser

vidtogs av 1918 års lagtima riksdag (se riksdagens skrivelse den

19 juni 1918, nr 394, s. 81). Härvid föreskrevs, att statsunderstöd skulle

utgå till kommunal mellanskola med 11,200 kronor för år samt därutöver

med ett belopp av 2,800 kronor för år till parallellavdelning av årsklass,

dock att sådant understöd finge utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkomme vid iakttagande därav, att minst 30 lärjungar

komme på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättades

inom densamma.

Ett genomförande av granskningsnämndens av skolöverstyrelsen förordade

förslag förutsätter sålunda ändring av de utav 1918 års riksdag fastställda

föreskrifterna örn utgående av statsbidrag till parallellavdelningar och erfordrar

följaktligen medgivande av riksdagen. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att, vid bifall till vad sålunda föreslagits, framdeles utfärda

närmare föreskrifter i avseeende å såväl begränsning av parallellavdelningarnas

antal som nya grunder i fråga örn elevantalet för upprättande av

ny parallellavdelning, allt i anslutning till granskningsnämndens av skolöverstyrelsen

förordade förslag. Jag förutsätter dock, att undantag från de

allmänna bestämmelserna angående uppdelning icke skall ifrågakomma beträffande

nyintagen klass.»

I detta sammanhang har departementschefen berört vissa andra förhållanden

rörande de kommunala mellanskolorna.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 angående omorganisationen av det högre

skolväsendet m. m., föranlett av 1927 års riksdags beslut i sistnämnda fråga,

anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen att anmoda dels läroverkskollegierna

vid de allmänna läroverken samt lärarkollegierna vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm och vid de kommunala mellanskolorna, dels föreståndar-

och lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

att till överstyrelsen inkomma med förslag till de ändringar i då gällande

stadga för rikets allmänna läroverk och stadga för de kommunala mellanskolorna,

som kunde befinnas vara påkallade av riksdagens beslut rörande

ny läroverksorganisation eller som eljest kunde anses önskvärda, med skyldighet

för överstyrelsen att med eget utlåtande överlämna dessa yttranden

till Kungl. Majit.

Med skrivelse den 13 juni 1928 överlämnade skolöverstyrelsen förslag till

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ändringar i då gällande läroverksstadga, varefter ny stadga för rikets allmänna

läroverk den 24 september 1928 utfärdades.

Beträffande de kommunala mellanskolorna har överstyrelsen sedermera

med skrivelse den 17 december 1931 överlämnat förslag till ny stadga för

dessa läroanstalter.

Redan tidigare hade det emellertid befunnits erforderligt att med hänsyn

till den nya läroverksstadgans bestämmelser provisoriskt lämna vissa ändrade

bestämmelser för de kommunala mellanskolorna. Sådana gåvos genom

Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1929 och den 21 augusti 1931.

Det förslag till ny stadga för kommunala mellanskolor, som skolöverstyrelsen

nu överlämnat och som utarbetats med hänsynstagande till såväl den

av Kungl. Majit den 24 september 1928 fastställda stadgan för kommunala

flickskolor som stadgan för rikets allmänna läroverk den 24 september 1928,

har departementschefen förklarat sig hava för avsikt att i sinom tid anmäla

inför Kungl. Majit. Emellertid grundar sig, framhåller departementschefen,

ifrågavarande förslag — liksom den nu gällande stadgan — i flera avseenden

på beslut eller uttalanden av riksdagen, och det framlagda förslaget

bör således, i den mån en ändring i bestämmelserna ifrågasättes, i respektive

delar bringas under riksdagens prövning.

Vid en granskning av skolöverstyrelsens förslag har departementschefen

funnit, att vissa i nämnda förslag upptagna bestämmelser äro av den natur,

att de av överstyrelsen ifrågasatta ändringarna böra föreläggas riksdagen,

nämligen: 1. Läsårets längd; 2. Inträdesprövning; 3. Gemensam undervisning

i vissa fall för de olika årsklasserna; 4. Skolans anordning för såväl

gossar som flickor; 5. Friluftsverksamhet; 6. Ämneslärarkompetensen; och

7. Sättet för förordnande av rektor.

Beträffande läsårets längd innebär förslaget, att genom viss utsträckning

av läsåret vid de kommunala mellanskolorna likformighet i detta hänseende

åvägabringas med de allmänna läroverken. I realiteten begränsas utökningen

till tiden för inträdes- och flyttningsprövningar, för vilka vid läroverken

disponeras högst en vecka årligen.

Rörande inträdesprövning anför departementschefen:

»Vid fastställandet av de för den kommunala mellanskolan konstitutiva

bestämmelserna beslöt 1909 års riksdag att föreskriva, att inträdessökande

skulle vid offentlig prövning visa sig innehava det kunskapsmått, som inhämtas

i högsta årsklassen av folkskola, anordnad enligt då gällande normalplans

typ litt. A. I anslutning härtill äro de nu gällande stadgebestämmelserna

avfattade. Emellertid har Kungl. Majit genom beslut den 16 maj

1929 meddelat provisoriska föreskrifter av sådan innebörd, att lärjungarna

i den kommunala mellanskolans första klass skola genomgå samma inträdesprövning,

som numera är stadgad i fråga örn de allmänna läroverken.

Skolöverstyrelsen har i sitt stadgeförslag påkallat definitiva föreskrifter i

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

syfte att full likformighet även på detta område skulle inträda med den

fyraåriga realskolan. Härigenom skulle för de lärjungar, som med minst

godkända vitsord genomgått sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola,

anordnad enligt någon av denna skolas huvudformer, prövningen begränsas

till ämnena modersmålet och räkning, medan övriga sökande skulle underkastas

prövning i samtliga läroämnen.

Det innebär otvivelaktigt en mindre tillfredsställande ordning, att inträdesfordringar

och inträdesprövningar följt andra normer vid den kommunala

mellanskolan än vid de allmänna läroverken. Jag anser därför uppenbart,

att, i samband med utfärdandet av ny stadga för förstnämnda läroanstalter,

en enhetlig ordning på detta område bör åstadkommas i enlighet

med de grunder som gälla för läroverkens fyraåriga realskola. Jag tillstyrker

alltså, att bemyndigande härtill utverkas av riksdagen.»

Gemensam undervisning i vissa fall för de olika årsklasserna. Beslut fattades

av 1909 års riksdag därom, att varje årsklass i kommunal mellanskola

skulle i läroämnena åtnjuta skild undervisning. Skolöverstyrelsen har

i sitt nu ifrågavarande stadgeförslag inryckt en bestämmelse av följande

lydelse:

Varje årsklass skall åtnjuta skild undervisning, där ej skolöverstyrelsen

efter av skolans styrelse gjord ansökan medgivit undantag. Ansökan om

förening av årsklasser vid undervisningen erfordras dock ej i fråga örn

övningsämnen.

Beträffande denna bestämmelse har överstyrelsen erinrat örn att överstyrelsen

i sitt förslag till stadga förordat en friare anordning av studiearbetet

och införande av s. k. fri flyttning. Med hänsyn härtill borde den hittillsvarande

bestämmelsen ersättas med den nyss anförda, vilken i stort sett

överensstämde med den, som förelåge i stadgan för högre folkskolor. Överstyrelsen

hade dock ansett sig böra föreslå, att förening av årsklass skulle

kunna utan ansökan vidtagas i fråga om samtliga övningsämnen, sålunda

icke blott i fråga om sång och gymnastik.

Skolöverstyrelsens här ifrågavarande förslag har synts departementschefen

vara ägnat att befrämja undervisningsarbetet vid mellanskolorna, och han

har därför ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen om ändring

i de nuvarande bestämmelserna på sätt överstyrelsen hemställt.

I fråga örn skyldighet för kommunal mellanskola att mottaga såväl gossar

som flickor har departementschefen anfört bland annat:

»Den hittills gällande bestämmelsen, att kommunal mellanskola skall —

därest ej mer än en sådan skola finnes inom skolområdet — vara avsedd

för både gossar och flickor, är givetvis i de flesta fall lämplig. Såsom skolöverstyrelsen

framhållit, kunna emellertid omständigheterna numera på en

ort vara sådana, att det vore önskvärt att kunna förbehålla skolan för endast

manliga eller endast kvinnliga elever eller allenast att begränsa till
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

strömningen av elever av ettdera könet. En ändring i nu gällande bestämmelser

av huvudsakligen den innebörd, förslaget avser, synes mig alltså

värd att understödjas, och jag tillstyrker förslag till riksdagen i frågan.»

I sitt förslag till ny stadga för de kommunala mellanskolorna har skolöverstyrelsen

upptagit en i huvudsaklig enlighet med motsvarande föreskrift

i läroverksstadgan avfattad bestämmelse örn bestämmande av ett visst antal

dagar för främjande av idrottsliv ooh friluftsverksamhet. Härom anför departementschefen

:

»I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det önskligt, att även för de

kommunala mellanskolorna föreskrift lämnas i fråga om en ordnad idrottsoch

friluftsverksamhet. Jag har alltså för avsikt att i samband med anmälan

inför Kungl. Majit av frågan örn ny stadga för de kommunala mellanskolorna

tillstyrka bestämmelser även i nu förevarande syfte. Vid bestämmelsernas

avfattande torde jag få anledning taga hänsyn till de förslag

i avseende på de allmänna läroverkens idrottsliga verksamhet, som

den 21 sistlidne december avgivits av de s. k. läroverkssakkunniga, vilka

haft att överväga jämväl detta spörsmål. Ingen anledning synes mig föreligga

att i nu ifrågavarande hänseende vid de kommunala mellanskolorna

tillämpa en annan ordning än vid de allmänna läroverken.»

Amneslärarnäs kompetens. Enligt § 55 i stadgan för kommunala mellanskolor

erfordras för att kunna antagas till ordinarie ämneslärare vid

kommunal mellanskola — förutom vissa allmänna villkor — att äga behörighet

till ordinarie lärartjänst vid sådan skola, vunnen på något av följande

sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina och genomgången provårskurs

uppfylla villkoren för behörighet till ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnebefattning

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium ävensom

hava under minst två läsår med nit och skicklighet vid någon under

skolöverstyrelsens inseende ställd, av staten upprättad eller statsunderstödd

läroanstalt eller ock vid läroanstalt, som genom särskilt beslut av Kungl.

Maj:t blivit ställd under överstyrelsens inseende, bestritt tjänstgöring, som

till omfattningen kan anses minst motsvara den, som enligt § 75 mom. 1

i denna stadga åligger lärare med full tjänstgöring;

b) genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium samt

därefter med hänsyn till fortsatta väl vitsordade studier i ämnen, tillhörande

kommunala mellanskolans ämneskrets, och väl vitsordad tjänstgöring under

minst två år vid kommunal mellanskola, högre folkskola, skeppsgosseskola,

folkskolans högre avdelning, småskoleseminarium eller annan tjänstgöring

av den art, som i punkt a) avses, hava blivit av Kungl. Majit, efter skolöverstyrelsens

hörande, förklarad behörig att antagas till ordinarie lärare vid

kommunal mellanskola;

c) genom att vid universitet hava förvärvat goda vitsord om genomgången

prövning i ämnen, tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets, samt

beträffande pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet hava antingen

med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen och fullgjort sådan tjänstgöring,

som under b) sägs, eller ock hava på annat sätt förvärvat motsvarande

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

utbildning och erfarenhet samt i varje fall därefter hava på sätt under b) sägs

av Kungl. Maj:t förklarats behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt viss ändring i dessa kompetensvillkor och

har föreslagit följande lydelse av här avsedda bestämmelser:

För att kunna antagas till ordinarie ämneslärare vid kommunal realskola

erfordras:

1) att vid---— —------— —--—---

— — — vitsordad; samt

6) att äga behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid kommunal realskola,

vunnen på något av följande sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina vid universitet eller

högskola och genomgången provårskurs eller ock vid vederbörligt högre

lärarinneseminarium avlagd examen uppfylla villkoren för behörighet till

ordinarie ämneslärar- eller ämneslärinnebefattning vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium ävensom hava under minst två läsår med nit och skicklighet

vid någon under skolöverstyrelsens inseende ställd, av staten upprättad

eller statsunderstöd läroanstalt eller ock vid läroanstalt, som genom

särskilt beslut av Kungl. Maj:t blivit ställd under överstyrelsens inseende,

bestritt tjänstgöring, vilken till omfattningen kan anses minst motsvara den,

som enligt § 69 i denna stadga åligger lärare med full tjänstgöring, ägande

överstyrelsen, att då omständigheterna därtill föranleda, på gjord framställning

förklara sökande behörig till ordinarie ämneslärarbefattning utan hinder

därav, att han ej fullgjort hela den i förevarande punkt stadgade tjänstgöringen;
b)

genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium och

därjämte hava vid universitetet eller högskola förvärvat goda vitsord örn

genomgången prövning i ämnen, tillhörande kommunala realskolans ämneskrets,

ävensom hava under minst två läsår med nit och skicklighet bestritt

sådan tjänstgöring, som i punkt a) avses, samt därefter hava blivit av

Kungl. Maj:t, efter skolöverstyrelsens hörande, förklarad behörig att antagas

till ordinarie lärare vid kommunal realskola.

Rörande detta överstyrelsens förslag har departementschefen anfört:

»Det förslag till ändrade bestämmelser i fråga om kompetensfordringarna

för ämneslärare vid kommunal mellanskola, som skolöverstyrelsen sålunda

framlagt, synes mig vara lämpligt, och jag torde komma att i sinom tid

hos Kungl. Maj:t tillstyrka, att detsamma blir väsentligen godtaget. Det är

tydligt, att de föreslagna bestämmelserna beträffande en kategori av lärare,

nämligen den som gått folkskoleseminarievägen och därefter idkat fortsatta

studier, innebär en ej oväsentlig skärpning, i det att förslaget även av dessa

lärare kräver vid universitet eller högskola förvärvade goda vitsord örn genomgången

prövning i ämnen, tillhörande den kommunala mellanskolans

ämneskrets. Detta innebär tydligen krav på universitetsstudier för alla dem,

som icke genom studier vid högre lärarinneseminarium vunnit lärarbehörighet.

Ett sådant krav synes numera kunna med fog uppställas, så mycket

hellre som å ena sidan tillgången på läraraspiranter med nyssberörda utbildning

är mycket god och å den andra den önskvärda förbindelsen med

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

folkskolan och dess lärare uppehälles genom den alternativa bestämmelsen

om genomgång av folkskoleseminarium såsom ett led i kompetensens förvärvande.

Under sådana omständigheter har jag som sagt ansett de föreslagna

bestämmelserna kunna i det hela godtagas. Jag anser mig böra framhålla,

att, därest riksdagen biträder denna min ståndpunkt, motsvarande

förändring bör vidtagas i fråga örn bestämmelserna angående lärarkompetensen

vid kommunala flickskolor.»

Sättet för förordnande av rektor. Bland de av 1911 års riksdag fattade

besluten i fråga om kommunala mellanskolor avsåg ett rektorsbefattningarna

vid dessa skolor. Riksdagen beslöt, att sådan skola skulle förestås av en för

viss tid bland de ordinarie ämneslärarna förordnad rektor eller föreståndarinna,

och den nu gällande stadgan för kommunala mellanskolor föreskriver

i § 60 mom. 1, att till rektor för kommunal mellanskola skall av skolöverstyrelsen,

efter förslag av skolans styrelse, förordnas för en tid av högst

fem år i sänder en av skolans ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen har i sitt stadgeförslag upptagit frågan till förnyat övervägande

och för sin del ifrågasatt ändrade bestämmelser av följande lydelse:

1. För behörighet till rektorstjänst vid kommunal realskola fordras att

vara behörig till ordinarie ämneslärarbefattning vid dylik skola.

2. Rektor för kommunal realskola förordnas av skolöverstyrelsen, efter

förslag av skolans styrelse, för en tid av högst fem år i sänder.

3. Senast fem månader, innan rektorsförordnande löper till ända, skall

skolstyrelsen till skolöverstyrelsen göra anmälan därom, och därvid tillika

anmäla, huruvida ordinarie ämneslärarbefattning är eller under tiden intill

utgången av rektorsförordnandet kan beräknas bliva ledig, och må skolstyrelsen,

örn den så anser lämpligt, föreslå förnyelse av förordnandet.

4. Därest icke skolöverstyrelsen, efter sådant förslag, som i mom. 3 sägs,

finner skäl meddela förnyat förordnande, ävensom eljest vid ledighet å rektorsbefattning

skall skolstyrelsen, under förutsättning att ordinarie ämneslärarbefattning

vid skolan samtidigt är ledig och såvitt ej skolöverstyrelsen

på därom gjord framställning annorlunda bestämmer, genom tillkännagivande

i den tidning, vari officiella meddelanden införas, kungöra rektorsbefattningen

till ansökan ledig med tillkännagivande tillika, att därest den

av överstyrelsen till rektor förordnade icke redan är ordinarie ämneslärare

vid skolan, han kommer att förordnas till innehavare av den lediga ämneslärarbefattningen.

5. I det fall att rektorsbefattning kungjorts till ansökan ledig i enlighet

med bestämmelserna i mom. 4, må den, som önskar komma i åtanke vid

förordnandet, senast klockan tolv på trettionde dagen efter den dag, då

kungörelsen blivit intagen i den tidning, vari officiella meddelanden införas,

hos skolstyrelsen göra anmälan därom med bifogande av de i § 51 föreskrivna

ansökningshandlingar jämte de övriga handlingar, genom vilka han

önskar ådagalägga sin lämplighet för befattningen.

6. Så snart ske kan och senast inom trettio dagar efter ansökningstidens

utgång skall skolstyrelsen efter företagen prövning av ansökningshandlingarna

insända nämnda handlingar till skolöverstyrelsen och därvid på an
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

förda grunder till erhållande av förordnande som rektor förorda den av

de sökande, vilken med hänsyn dels till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper,

som företrädesvis erfordras hos styresmannen för en skola, dels i

tillämpliga delar till de i § 52 mom. 2 föreskrivna befordringsgrunderna

befinnes lämpligast. Vid sådant förord må hänsyn kunna tagas även till

behovet av lärarkraft vid skolan i vissa ämnen.

7. Sedan skolöverstyrelsens beslut angående förordnande av rektor vunnit

laga kraft, skall, därest till rektor förordnats annan än den, som redan innehar

ordinarie ämneslärartjänst vid skolan, skolstyrelsen för den sålunda till

rektor vid skolan förordnade utfärda förordnande å ordinarie ämneslärartjänst.

Över nu senast nämnt förordnande må besvär icke anföras.

8. Örn den till rektor förordnade redan innehar ordinarie ämneslärartjänst

vid skolan, skall med ledigförklarande och tillsättning av den samtidigt

med rektorstjansten lediga ordinarie ämneslärartj ansten förfaras enligt

de grunder, som eljest jämlikt i denna stadga givna föreskrifter härutinnan

gälla.

9. Därest rektorsbefattning ej blivit ledigförklarad i den ordning, som i

mom. 4 föreskrives, skall skolstyrelsen hos skolöverstyrelsen förorda en av

skolans ordinarie ämneslärare till densamma, varvid i tillämpliga delar skall

gälla, vad som rörande dylikt förord är föreskrivet i mom. 6 av denna

paragraf.

10. Skolöverstyrelsens beslut örn förordnande av rektor skall tillkännagivas

i den tidning, vari officiella meddelanden införas.

Mot detta skolöverstyrelsens förslag hava vissa ledamöter av överstyrelsen

reserverat sig och anbefallt andra vägar för undvikande av de med den

nuvarande tillsättningsproceduren förenade olägenheterna. Sålunda har undervisningsrådet

Hänninger, med instämmande av fyra andra ledamöter av

ämbetsverket, gjort gällande, att den föreslagna anordningen icke syntes

tillfredsställande därutinnan, att ett allenast på viss tid av statlig myndighet

givet förordnande automatiskt skulle medföra ett förordnande såsom ordinarie

innehavare av en kommunal tjänst, ävensom att överhuvudtaget en

person skulle erhålla ordinarie anställning i kommuns tjänst utan att den

kommunala myndigheten haft bestämmanderätt därvidlag. Olägenheten av

detta förhållande skulle komma att bli särskilt framträdande i ett sådant

fall, då den till rektor förordnade av någon anledning icke skulle av överstyrelsen

anses böra komma i fråga till förnyat förordnande, varvid han

emellertid komme att kvarstå såsom ordinarie lärare vid skolan.

I stället föreslås den anordningen, att sedan rektorstjänsten och den lediga

ämneslärartjänsten samtidigt ledigförklarats, den senare tjänsten skulle först

tillsättas, varvid skolstyrelsen skulle äga att taga hänsyn ej blott till i övrigt

föreskrivna befordringsgrunder utan jämväl till sådana av de sökande ådagalagda

egenskaper, som företrädesvis erfordras hos styresmannen för en skola.

Därefter skulle förslag avgivas till överstyrelsen i fråga om förordnande å

rektorsbefattningen. Genom en dylik anordning skulle en betryggande garanti

skapas för att å rektorsbefattningen erhålla en väl kvalificerad person,

samtidigt med att den kommunala myndighetens självbestämmanderätt i

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

fråga om förordnande av ordinarie befattningshavare å kommunens stat

bibehölles oförkränkt.

Ytterligare har undervisningsrådet Johansson i ett särskilt yttrande framlagt

en annan form för lösning av frågan, enligt vilket rektorstjänsterna

borde brytas ut ur den kommunala begränsningen och göras till statstjänster.

Ordinarie lärartjänster skulle vid varje skola icke inrättas till större antal,

än att det utom desamma funnes fullt utrymme för en rektorstjänst. Ledig

rektorstjänst skulle tillsättas på i huvudsak samma sätt som sådan tjänst

vid en statens realskola, dock med de avvikelserna, att ansökningsrätt skulle

tillkomma samtliga ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid såväl

de allmänna läroverken och de kommunala mellanskolorna i riket, samt att

skolans styrelse skulle äga rätt att avgiva yttrande över de sökande, innan

överstyrelsen avgåve sitt underdåniga utlåtande i ärendet.

Beträffande de sålunda framkomna förslagen har departementschefen anfört:

»Frågan örn rektorstjänsternas tillsättande är mycket betydelsefull men

ingalunda lättlöst. Olika meningar hava yppats örn de åtgärder, som borde

vidtagas för att minska de nuvarande olägenheterna. Den förnämsta svårigheten

beträffande en ändring i de nuvarande förhållandena ligger uppenbarligen

däri, att de kommunala mellanskolorna ju icke ekonomiskt bilda

någon enhet i likhet med de allmänna läroverken vare sig sinsemellan

eller i förhållande till nyssnämnda läroverk. Detta medför, att det icke är

möjligt att taga en lärare från vilken skola som helst samt förordna honom

till rektor vid en kommunal mellanskola. Avgår han före pensionsåldern,

finnes ingen tjänst, på vilken han kan falla tillbaka. Ej heller de båda

förstnämnda av nyss återgivna förslag lösa frågan allmängiltigt, men de

ge under vissa förutsättningar möjlighet till ett urval, som eljest ej erbjuder

sig. Under sådana förhållanden har jag funnit skäl tala för en omläggning

av den nuvarande ordningen och torde därvid lösningen böra sökas

enligt en av de först angivna vägarna, vilka såsom synes delvis löpa parallellt.

Motsvarande ändring bör uppenbarligen vidtagas i fråga örn kommunal

flickskola. Emellertid är enligt min mening denna fråga av den art,

att det torde böra överlämnas åt Kungl. Majit att närmare utforma de behövliga

föreskrifterna, och jag tillstyrker därför allenast förslag till riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att utfärda dylika föreskrifter.»

Kungl. Majits förslag, i vad angår första stycket av Kungl. Majits hemställan,

synes innebära Ilo) att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala

mellanskolor icke må utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än under innevarande budgetår, varvid hänsyn icke må tagas

till parallellavdelningar, som upphöra i följd av förstatligande av kommunal

mellanskola samt 2:o) sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

örn kommunal mellanskola, såvitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet

lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal mellanskola ej må

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,

att sagda antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande

i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till

högst så stort antal parallellavdelningar av'' årsklassen, som uppkommer med

iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 (nu 30) lärjungar eller,

där efter överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst

30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma, dock att undantag från bestämmelsen örn

minst 35 lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må

ifrågakomma beträffande nyintagen klass.

Motionerna I: 75 och II: 155 skilja sig från detta Kungl. Maj:ts förslag

huvudsakligen allenast därutinnan, att enligt berörda motioner den föreslagna

begränsningen av totalantalet parallellavdelningar under budgetåret 1933/

1934 icke skulle komma till stånd.

De i motionerna I: 172 och II: 319 framställda yrkandena avvika från

Kungl. Maj:ts förslag väsentligen i så måtto, att de åsyfta vissa lättnader i

berörda förslag, i vad gäller skyldighet att sammanslå redan upprättade

parallellavdelningar för erhållande av statsbidrag.

Utskottet anser visserligen, att de invändningar, som i motionerna framställts

mot Kungl. Maj:ts förslag, icke kunna frånkännas betydelse, och särskilt

torde begränsningen av totalantalet parallellavdelningar kunna leda till

att många ungdomar, som av brist på arbetstillfällen söka erhålla vidare

utbildning i de kommunala mellanskolorna, utestängas härifrån. Sist berörda

förhållande måste betraktas såsom en särskilt svår olägenhet hos de

föreslagna nya grunderna. Men då de av Kungl. Maj:t föreslagna restriktionerna

torde få betraktas såsom en av tidsomständigheterna framtvungen

nödvändighet, har utskottet funnit sig icke böra förorda något sådant avsteg

från desamma, som kan föranleda ökade kostnader för statsverket. Utskottet

vill alltså giva sin anslutning åt Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen

motionerna. I detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla,

att berörda begränsning av totalantalet parallellavdelningar icke bör

få hindra inrättandet av nya kommunala mellanskolor, där sådant anses

erforderligt. Begränsningen torde därför böra uttryckligen angivas såsom

avseende allenast under budgetåret 1932/1933 bestående kommunala mellanskolor,

vilka fortsätta sin verksamhet under budgetåret 1933/1934.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga örn undantag för särskilda fall från

bestämmelsen örn skild undervisning i läroämne för varje årsklass samt beträffande

inträdesprövning till första klassen och förordnande av rektor har

icke givit utskottet anledning till erinran.

De föreslagna skärpningarna av behörighetsvillkoren för ämneslärartjänst

synas hava goda skäl för sig. Väl kan någon tvekan råda, om det kan

vara lämpligt att nu genomföra dessa nya bestämmelser, då frågan örn

kompetensvillkoren för tjänster av detta slag sannolikt kommer upp i ett

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

annat och vidare sammanhang under de närmaste åren. Men enär ett bifall

till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag givetvis icke får anses binda

riksdagens ställningstagande vid en sådan eventuell förnyad prövning av

spörsmålet i ett större sammanhang, synes berörda förslag nu kunna av

riksdagen godtagas.

Den föreslagna modifieringen av bestämmelsen örn skyldigöet för kommunal

mellanskola att mottaga såväl gossar som flickor föranleder ingen

annan erinran från utskottets sida, än att, därest på någon ort den kommunala

mellanskolan är den enda tillgängliga högre läroanstalten, den givetvis

icke får förbehållas endera av berörda båda lärjungekategorier.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit anledning till något uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Sjödahls och fru Gillner-Ringensons

m. fl. samt herr Wagnssons och fru Gustafsons m. fl. ovannämnda

motioner (I: 75, II: 155, I: 172 och II: 319), i vad

sistnämnda två motioner avse kommunala mellanskolor,

a) besluta, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till

kommunala mellanskolor icke må, såvitt angår kommunala

mellanskolor, vilka åtnjutit statsbidrag under budgetåret

1932/1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än för sistnämnda budgetår,

b) besluta sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

örn kommunala mellanskolor, så vitt angår budgetåret 1933/

1934, att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning

i kommunal mellanskola ej må överstiga 35, såvida icke

skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda

antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens

beprövande i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje

årsklass utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att

vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens

beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst

30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,

innan ny avdelning upprättas inom densamma; dock att

undantag från bestämmelsen om minst 35 lärjungar per avdelning

såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma

beträffande nyintagen klass;

c) besluta, att varje årsklass i kommunal mellanskola skall

åtnjuta skild undervisning i läroämne, där ej skolöverstyrelsen

efter av skolans styrelse gjord ansökan medgivit undantag;

d) besluta, att kommunal mellanskola skall vara avsedd

för både gossar och flickor, därest ej i det för skolan fast
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

ställda reglementet blivit bestämt, att skolan skall stå öppen

för enbart gossar eller för enbart flickor eller ock att, efter

skolstyrelsens beprövande, en viss begränsning kan vidtagas

i fråga örn intagning av endera av nämnda lärjungekategorier;
e)

bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig enlighet

med vad förut angivits, utfärda erforderliga närmare föreskrifter

i fråga örn tillämpningen av vad under a)—d) hemställts

ävensom erforderliga föreskrifter beträffande inträdesprövning

till första klassen, ämneslärarbehörighet och förordnande

av rektor vid kommunal mellanskola;

f) minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor, nu 1,270,000 kronor, med 90,000 kronor till

1,180,000 kronor.

151 :o) Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala

mellanskolor. Kungl. Majit har (punkt 158, sid. 357—359) föreslagit riksdagen

att dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933

—den 30 juni 1934, i de av riksdagen fastställda grunderna för utgående

av statsbidrag för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete

vid kommunala mellanskolor, att statsbidrag må utgå allenast i sådana fall,

då den för nämnda undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst

av denna anställning,

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 23,000

kronor, med 10,000 kronor till 13,000 kronor.

Ämnet handarbete vid de allmänna läroverken har numera erhållit den

ändrade benämningen »slöjd för flickor», (se härom närmare punkt 150 av

1933 års åttonde huvudtitel). Med hänsyn härtill synes benämningen »handarbete»

ej heller vidare böra komma till användning i fråga om de kommunala

mellanskolornas motsvarande undervisning. I själva verket täcker

uttrycket »kvinnlig slöjd» även »handarbete», varför nu ifrågavarande anslag

för framtiden lämpligen torde böra benämnas »undervisning i manlig och

kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor».

I övrigt har Kungl. Majits under här förevarande punkt omförmälda

förslag ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

• a) besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1

juli 1933—den 30 juni 1934, i de av riksdagen fastställda

grunderna för utgående av statsbidrag för undervisning i

manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor, att

Bihang till riksdagens protokoll 1933. (i sami. Nr 8. 7

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

statsbidrag må utgå allenast i sådana fall, då den för nämnda

undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst

av denna anställning;

b) — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig

slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor å

23,000 kronor — under rubriken »Undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor» uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 13,000 kronor.

152:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 159,

sid. 359—360), vilket innebär en anslagsminskning med 17,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1933—30 juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
b)

för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra förslagsanslag av 226,000 kronor.

153:o) Kommunala flickskolor. Kungl Majit har (punkt 160 sid. 360

—364) föreslagit riksdagen att dels besluta sådan ändring, att gälla under

tiden den 1 juli 1933—den 30 juni 1934, i de av 1928 års riksdag fastställda

grunderna för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av

årsklass vid kommunal flickskola (riksdagens skrivelse den 5 juni 1928, nr

356, s. 46), att för parallellavdelning må — utöver till skolan i övrigt utgående

statsunderstöd — i enlighet med de närmare bestämmelser Kungl.

Majit kan finna gott meddela, utgå statsunderstöd med ett belopp av 2,800

kronor för år till parallellavdelning inom den sjuåriga lärokursens fem

lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser samt till parallellavdelning

inom de två högsta klassernas teoretiska linje, ävensom med

ett belopp av 1,400 kronor för år till parallellavdelning inom de två högsta

klassernas praktiska linje, dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till

kommunala flickskolor, nu 196,000 kronor, med 129,000 kronor till 325,000.

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Wagnsson

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

(I: 172) och den andra inom andra kammaren av fru Buth Gustafson m. fl.

(II: 319), i vilka motioner, såvitt nu är ifråga, anhållits, att följande bestämmelser

angående antalet parallellavdelningar av årsklass inom kommunala

flickskolor måtte av riksdagen beslutas,

l:o att vid kommunal flickskola statsbidrag till parallellavdelningar inom

Mass I må utgå till högst så stort antal avdelningar av årsklassen, som

uppkommer med iakttagande därav, att minst 35 lärjungar komma på varje

avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma;

2:o att sammanslagning av redan upprättade parallellavdelningar må erfordras

vid ett lärjungeantal, som uppkommer, då talet 35 i bestämmelserna

för klass 1 utbytts mot: för avgångsklass 28, för klass närmast före

avgångsklass 30 och för övriga mellanliggande klasser 32; samt

3:o att, där särskilda skäl efter skolöverstyrelsens beprövande därtill föranleda,

ovan under 2:o föreslagna lärjungeantal av 35 må kunna nedsättas

till 32 och ovan under 2:o föreslagna lärjungeantal av 32 till 30.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 172.

I riksstaten har från och med budgetåret 1928/1929 varit uppfört ett ordinarie

förslagsanslag till kommunala flickskolor. Nämnda anslag, som under

budgetåren 1928/1931 var upptaget med ett belopp av 50,000 kronor, höjdes

för budgetåret 1931/1932 till 165,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933

till 196,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut erkänt de kommunala flickskolorna

i Landskrona, Uddevalla, Sundsvall, Halmstad, Härnösand, Skövde,

Örebro, Nyköping, Kristinehamn och Borås såsom kommunala flickskolor

med rätt till statsbidrag enligt kungörelsen den 22 juni 1928 angående avlöning

åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.

Från och med budgetåret 1932/1933 uppgår alltså antalet anslagsberättigade

kommunala flickskolor till tio.

Granskning snämnden har beträffande anslag för här ifrågavarande ändamål

anfört:

Kommunala flickskolor upprättas för närvarande såsom ersättning för tidigare

privata statsunderstödda flickläroverk. En ökning av anslagen till

kommunala flickskolor medför en ungefärligen motsvarande minskning i anslagen

till privatläroverk. Yad ovan yttrats beträffande elevantalet i avdelning

av kommunal mellanskola torde böra erhålla tillämpning jämväl beträffande

kommunal flickskola.

I skrivelse den 31 augusti 1932 bar skolöverstyrelsen gjort framställning

om anslag till de kommunala flickskolorna för budgetåret 1933/1934 och därvid

tillika till behandling upptagit granskningsnämndens nyssberörda förslag.

Överstyrelsen bar därvid anfört bland annat följande:

Överstyrelsen finner sig böra utgå från att elva kommunala flickskolor

komma att vara berättigade till statsbidrag ur nu förevarande anslag från

och med budgetåret 1933/1934.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det sammanlagda antalet parallellavdelningar vid ifrågavarande skolor

under läsåret 1931/1932 utgjorde 32.

Den av Kungl. Majit särskilt förordnade granskningsnämnden har ifrågasatt,

att vad av nämnden föreslagits beträffande lärjungantalet i avdelning

av kommunal mellanskola skall äga tillämpning jämväl beträffande kommunal

flickskola. Detta innebär således, att, därest icke skolöverstyrelsen

i särskilt fall på därom gjord framställning annorlunda bestämmer, statsbidrag

må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar, som

uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma. Med hänsyn till den rådande statsfinansiella

situationen anser sig överstyrelsen icke böra motsätta sig den

föreslagna anordningen för budgetåret 1933/1934. Dock vill överstyrelsen

föreslå en begränsning av den ifrågasatta bestämmelsens räckvidd så till

vida, att uppdelning enligt hittills gällande grunder må kunna ske inom de

två högsta årsklasserna av kommunal flickskola. Undervisningen i dessa

båda klasser är nämligen till sin anordning snarast jämförlig med undervisningen

på gymnasialstadium, såsom framgår av hithörande bestämmelser

i stadgan för kommunala flickskolor och jämväl av den för dessa skolor

utfärdade normalundervisningsplanen. Enligt överstyrelsens uppfattning är

det av synnerlig betydelse för ett genomförande i nu nämnda klasser av en

undervisning av ovan antydd art, att klassavdelningarnas maximistorlek begränsas

i enlighet med hittills gällande bestämmelser, vilka i detta avseende

sammanfalla med de för gymnasiet vid de allmänna läroverken gällande.

Därest nu angivna riktlinjer för uppdelning i parallellavdelningar tillämpats

under läsåret 1931/1932 vid ovan angivna skolor, skulle det sammanslagna

antalet parallellavdelningar vid dessa skolor ha uppgått till 25. Överstyrelsen

anser sig böra därjämte nämna, att, för så vitt uppdelning på

parallellavdelningar även i de två högsta klasserna skulle kunna ske först

vid ett lärjungeantal i klassen av 36, antalet parallellavdelningar för läsåret

1931/1932 vid de nämnda skolorna skulle ytterligare minskats med 4.

Liksom i fråga örn kommunala mellanskolor synes det beträffande kommunala

flickskolor böra föreskrivas, att upprättandet av parallellavdelning

må ske allenast efter skolöverstyrelsens medgivande. Därjämte torde, ävenledes

i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande kommunala

mellanskolor och i anslutning till de av överstyrelsen här ovan ifrågasatta

bestämmelserna angående lägsta lärjungantal vid uppdelning av klass i parallellavdelningar,

de för budgetåret 1933/1934 ifrågasatta provisoriska bestämmelserna

innefatta en ändring i den föreskrift angående högsta lärjungantal

i klassavdelning, som gives i § 23 mom. 16 i stadgan för kommunala

flickskolor.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Jag har i det föregående tillstyrkt granskningsnämndens av skolöverstyrelsen

biträdda förslag beträffande ändrade grunder för inrättande eller uppehållande

under budgetåret 1933/1934 av parallellavdelningar vid de kommunala

mellanskolorna. Ungefär enahanda förändringar synas mig böra vidtagas

jämväl i fråga örn de kommunala flickskolorna.

Jag vill då erinra, att vid kommunal flickskola, vilken av Kungl. Majit

blivit erkänd såsom sådan, utgår (se riksdagens skrivelse den 5 juni 1928,

nr 356, s. 46) statsbidrag, jämte annat,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

dels till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga lärokursens fem

lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser med 2,800

kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal parallella

klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att vid

läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning inom

årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma,

dels ock till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna,

med iakttagande av den ovan angivna begränsningen, med 2,800 kronor

för år för parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor

för år för parallellavdelning inom den praktiska linjen.

Ett genomförande av granskningsnämndens av skolöverstyrelsen i stort

sett förordade förslag förutsätter sålunda ändring av de utav 1928 års riksdag

fastställda föreskrifterna och erfordrar följaktligen medgivande av riksdagen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, vid bifall till vad sålunda

föreslagits, framdeles utfärda närmare bestämmelser i avseende å nya

grunder i fråga örn elevantalet för upprättande av ny parallellavdelning.

För närvarande utgår anslag till tio kommunala flickskolor. Skolöverstyrelsen

har beräknat, att under budgetåret 1933/1934 den kommunala flickskolan

i Borås skulle erkännas såsom sådan och att därutöver ytterligare en

skola skulle tillkomma, varefter hela antalet kommunala flickskolor komme

att uppgå till elva. Den kommunala flickskolan i Borås erkändes såsom

sådan genom Kungl. Maj:ts den 28 oktober 1932 fattade beslut. Man har

alltså att för budgetåret 1933/1934 räkna med tio av Kungl. Majit erkända

kommunala flickskolor.»

Utskottet har, så vitt angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan, Utskottet,

uppfattat Kungl. Maj:ts förslag såsom innebärande följande:

Någon begränsning av totalantalet parallellavdelningar under budgetåret

1933/1934, på sätt som skett i fråga om de kommunala mellanskolorna,

skulle icke förekomma med avseende å de kommunala flickskolorna. Däremot

skulle för nämnda budgetår den ändringen vidtagas i de rörande kommunala

flickskolor gällande bestämmelserna, att antalet lärjungar i varje klass

eller klassavdelning i kommunal flickskola icke må, vad beträffar de fem

lägre klasserna av sjuårig och de fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs,

överstiga 35 och, vad beträffar de två högsta klasserna, överstiga 30, såvida

icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något

överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall, statsbidrag må utgå till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga

lärokursens fem lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser

med 2,800 kronor för år, skolande emellertid sådant bidrag utgå

till högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med

iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter

överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, dock att undantag från bestämmelsen om minst

35 lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma

beträffande nyintagen klass; samt till parallellavdelning av årsklass

inom de två högsta klasserna med 2,800 kronor för år för parallellavdelning

inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för parallellavdelning

inom den praktiska linjen, dock att sådant bidrag må utgå för

högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje

sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom

densamma.

Dessa föreskrifter överensstämma med vad som av Kungl. Majit föreslagits

beträffande maximiantal lärjungar per klass och rätt att åtnjuta statsbidrag

för parallellavdelning vid de kommunala mellanskolorna utom på en punkt,

nämligen i fråga örn den kommunala flickskolans två högsta klasser, där

siffran 30 bibehållits oförändrad, under det att för de kommunala mellanskolorna

någon liknande åtskillnad mellan de olika skolstadierna icke gjorts

utan höjning av motsvarande siffra skett till 35 för samtliga klasser.

De motionsvis framställda yrkandena äro desamma, som av omförmälda

motionärer gjorts i fråga örn de kommunala mellanskolorna.

Vad utskottet under punkten 150 anfört angående de kommunala mellanskolorna

äger i stort sett sin tillämpning även här. Kungl. Maj:ts förslag

är framtvunget av statsfinansiella hänsyn, och dessa synas utskottet böra

tillmätas så stor betydelse, att utskottet icke kan förorda de av motionärerna

föreslagna bestämmelserna, vilka åtminstone innesluta möjlighet till

utgiftsstegringar.

Emellertid anser utskottet, att rörande totalantalet parallellavdelningar

samma begränsning bör gälla beträffande kommunala flickskolor, som av

utskottet förordats i fråga örn de kommunala mellanskolorna.

Den åtskillnad beträffande de två högsta klasserna, som ifrågasatts beträffande

rätt till statsbidrag för parallellavdelning vid kommunal flickskola,

kan utskottet vidare icke förorda. De till stöd för Kungl. Maj:ts

förslag i denna del förebragta skälen synas utskottet icke övertygande;

i varje fall förefaller det utskottet icke befogat att tillerkänna de kommunala

flickskolorna denna förmånliga ställning framför de kommunala

mellanskolorna, i fråga om vilka beträffande åtminstone den högsta klassen

enahanda skäl kunna åberopas. Utskottet anser alltså, att bestämmelserna

örn visst minimiantal såsom förutsättning för upprättande av till statsbidrag

berättigad parallellavdelning böra bliva helt desamma för de kommunala

flickskolorna som för de kommunala mellanskolorna. Härigenom kan, enligt

vad som framgår av skolöverstyrelsens utlåtande, en besparing göras,

motsvarande statsbidraget för 4 parallellavdelningar, eller med (4 X 2,800)

11,200 kronor. Utskottet, som i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

Maj:ts förslag, vill i anledning härav föreslå, att den av Kungl. Maj:t äskade

summan, 325,000 kronor, nedsättes med 11,000 kronor till 314,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Wagnssons och fru Gustafsons m. fl.

ovannämnda motioner (I: 172 och II: 319), i vad dessa motioner

avse kommunala flickskolor,

a) besluta, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till

kommunala flickskolor icke må, såvitt angår kommunala

flickskolor, vilka åtnjutit statsbidrag under budgetåret 1932/

1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än för sistnämnda budgetår,

b) besluta sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

om kommunal flickskola, så vitt angår budgetåret 1933/1934,

att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

flickskola icke må överstiga 35, såvida icke skolans

styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal

något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande

i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje

årsklass utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid

läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens

beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30

lärjungar komma på varje sådan avdelning inom årsklassen,

innan ny klassavdelning upprättas inom densamma, dock

att undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per

avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma

beträffande nyintagen klass,

c) öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor,

nu 196,000 kronor, med 118,000 kronor till 314,000

kronor.

154:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor. Kungl. Majit har (punkt 161, sid. 364—365) föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli

1933—30 juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med

följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare oell timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 64,000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

40.000 kronor.

Till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid en kommunal flickskola

utan parallellavdelningar och med enbart teoretisk linje beräknas åtgå

5.000 kronor samt vid en sådan skola utan parallellavdelningar men med

såväl teoretisk som praktisk linje 5,500 kronor. För varje tillkommande

parallellavdelning beräknas ytterligare 500 kronor.

I anslutning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört och

hemställt torde det av Kungl. Majit föreslagna anslaget kunna minskas med

ett belopp, motsvarande den beräknade kostnaden för tillfällig löneförbättring

till lärarpersonalen vid fyra parallellavdelningar eller med (4 x 500)

2.000 kronor till 62,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1933—30 juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

155:o) Reservationsanslaget till privatläroverk. Kungl. Majit har

(punkt 162, sid. 365—377) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd

från anslaget till privatläroverk må till enskild mellanskola, som

befinner sig under avveckling, utgå även om skolan omfattar mindre än

fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan

med avseende å lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant

hänseende eljest gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola,

som omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan,

må utgå med högst 1,200 kronor för varje sådan klass; dels minska det

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 664,300 kronor, med

58,600 kronor, till 605,700 kronor; dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande

belopp, nämligen: enskilda mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor

376,900 kronor, högre goss- och samskolor 212,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier

utan angivet belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag

å sammanlagt 605,700 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck Täckt motion (I: 77), vari hemställts, att riksdagen

ville såsom villkor för statsunderstöd till högre goss- och samskola

uppställa, att befrielse från och nedsättning i terminsavgifter medgives till

den omfattning Kungl. Majit bestämmer.

Under riksstatens åttonde huvudtitel finnes sedan åtskilliga år uppfört ett

ordinarie reservationsanslag till privatläroverk, från vilket utgår understöd åt

ett flertal enskilda läroanstalter. Anslaget omfattar fyra olika anslagsposter avsedda

för enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor

samt enskilda lärarinneseminarier. För budgetåret 1928/1929 var anslaget bestämt

till 745,000 kronor, däri de nämnda anslagsposterna ingingo med respektive

20,000 kronor, 475,000 kronor, 232,500 kronor och 17,500 kronor. Sedermera

har anslaget underkastats en successiv minskning — huvudsakligen

beroende på 1927 års beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet

— och är i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaget med ett

belopp av 664,300 kronor, varvid de tre förstnämnda anslagsposterna upptagits

med respektive 16,400 kronor, 430,500 kronor och 217,400 kronor,

under det att anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier upptagits utan

angivet belopp.

Gr önskning snämnden har beträffande här förevarande anslag anfört:

Beträffande dessa läroanstalters rätt att upprätta parallellavdelningar föreslår

nämnden enahanda bestämmelser, som tidigare förordats beträffande

statsläroverk och kommunala mellanskolor, jämväl vad elevantalet i varje

klassavdelning beträffar. Av lärare vid privatläroverken torde vidare böra

utkrävas samma undervisningsskyldighet som av motsvarande lärarkategorier

vid statsläroverk och kommunala mellanskolor och flickskolor.

Vad dessa åtgärder i ekonomiskt hänseende betyda, är givetvis svårt att

fastställa. Närmare utredning härom bör förebringas av skolöverstyrelsen.

Härutöver föreslår nämnden följande inskränkningar.

Genom minskningar i de till privatläroverken utgående grundanslagen

till föreskrivet minimum, 4,800 kronor, kan en besparing av 18,400 kronor

beräknas uppkomma.

Vidare kau genom en inskränkning i den privatskolorna nu tillkommande

rätten att hava olika grundläggande språk i samma skola en minskning med

3,600 kronor åstadkommas.

Skolöverstyrelsen har tagit under övervägande, vilka ändringar som borde

för budgetåret 1933/1934 vidtagas i fråga örn beloppet av de särskilda anslagsposterna

och anslagets storlek i det hela. Härvid har överstyrelsen tagit

hänsyn till dels de förändrade förhållanden beträffande nu förevarande

läroanstalter, som föranletts genom den av riksdagen beslutade omorganisationen

av det högre undervisningsväsendet, dels ock granskningsnämndens

ovanberörda förslag.

I sistnämnda hänseende har överstyrelsen anfört bland annat:

Den av Kungl. Majit särskilt tillsatta granskningsnämnden har ifrågasatt

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

en nedsättning av de till skolorna utgående grundanslagen till ett belopp

av högst 4,800 kronor för varje skola. Ehuruväl överstyrelsen icke kan

underlåta att framhålla det i ekonomiskt hänseende brydsamma läge, vari

en del skolor genom en dylik begränsning av understödet kunna bli försatta,

anser sig överstyrelsen icke, med hänsyn till det statsfinansiella lägetkunna

motsätta sig den av granskningsnämnden förordade anslagsminskningen.

Av departementschefens anförande anser sig utskottet här böra återgiva

följande:

»Vad angår anslagsposten till högre flickskolor har överstyrelsen efter

en utförlig utredning, för vilken i det föregående redogjorts, och med hänsyn

jämväl till vad granskningsnämnden föreslagit rörande minskning av

de till privatläroverken utgående grundanslagen till föreskrivet minimum,

4,800 kronor, ansett sig böra för budgetåret 1933/1934 räkna med ett belopp

av 383,100 kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till innevarande

budgetår med 47,400 kronor.

Till en början vill jag meddela, att jag har för avsikt att under punkt

165 i det följande behandla granskningsnämndens återstående, av mig i

det föregående återgivna besparingsförslag beträffande privatläroverken.

Vad beträffar skolöverstyrelsens under här förevarande punkt gjorda

beräkningar vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 28 oktober

1932 erkänt den kommunala flickskolan i Borås såsom sådan skola. I anslutning

härtill kan, såsom överstyrelsen framhållit, här förevarande anslagspost

minskas med ytterligare 6,200 kronor till 376,900 kronor.

Skolöverstyrelsen bar vidare berört frågan örn anslag till privata flickgymnasier

i Stockholm och därvid erinrat, att riksdagen (jämför riksdagens

skrivelse den 15 april 1932, nr 8 A, punkt 163) minskat anslagsposten till

högre flickskolor med 500 kronor under uttalande, att posten borde minskas

med nämnda belopp med hänsyn till att efter tillkomsten av det statliga

flickläroverket i Stockholm ett av de i nämnda stad befintliga flickgymnasierna,

som nu åtnjöte statsunderstöd, måste anses obehövligt och därför

i överensstämmelse med av riksdagen förut gjort uttalande borde indragas.

Skolöverstyrelsen har med anledning av vad riksdagen sålunda anfört i

utlåtande den 18 juni 1932, med hänsyn till lärjungefrekvensen vid de för

flickor tillgängliga gymnasierna i Stockholm, i första hand föreslagit, att för

budgetåret 1932/1933 understödet till de privata flickgymnasierna i Stockholm,

i vad gällde till skolorna utgående grundanslag, måtte utgå med

samma belopp som hittills. Därest emellertid Kungl. Majit skulle, med

hänsyn till riksdagens ovanberörda beslut, anse, att understödet till något av

dessa gymnasier borde från och med läsåret 1932/1933 successivt indragas,

hade överstyrelsen ansett sig nödsakad att föreslå avveckling av understödet

till gymnasiet vid Lyceum för flickor.

Jag vill till en början erinra, att Kungl. Maj:t den 9 september 1932 förklarat

sig vilja framdeles meddela beslut rörande statsbidrag till nämnda

gymnasium.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört i sitt nyssberörda utlåtande

den 18 juni 1932 har jag emellertid ansett mig böra verkställa en

ingående undersökning rörande möjligheterna att indraga statsunderstödet

till ett privat flickgymnasium i Stockholm. Jag har därför från skolöverstyrelsens

statistiska avdelning inhämtat uppgifter rörande det antal flickor,

som höstterminerna 1922—1932 undervisats vid gymnasierna i Stockholm. I

huvudsak torde jag beträffande dessa uppgifter kunna hänvisa till handlingarna

i ärendet; här vill jag endast lämna följande i tabellform uppställda

översiktstablå:

Antal flickor, som undervisats vid gymnasierna i Stockholm

höstterminerna 1922—1932.

Läroverk

1922

1923

1924

1925

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

Stockholms h. allm. läroverk f. flickor

48

79

123

181

Kungsholms högre allm. läroverk .

7

17

26

35

Lyceum för flickor..........

76

84

85

87

84

83

82

87

81

88

106

Nya elementarskolan för flickor . .

56

68

95

93

81

92

94

96

101

112

120

Södermalms h. läroanstalt för flickor

77

80

80

75

63

62

49

57

54

59

60

Wallinska skolan...........

88

88

92

89

91

92

92

94

85

84

91

Åhlinska skolan............

91

105

108

103

100

102

104

99

100

101

96

Sofi Almqvists samskola.......

37

43

41

33

26

27

26

28

26

25

27

Palmgrenska (sam-)skolan......

25

35

34

35

35

31

35

30

32

31

29

Stockholms samgymnasium.....

29

32

29

31

27

21

17

9

15

23

23

Whitlockska samskolan.......

65

76

75

71

69

56

56

57

56

56

52

Summa

544

611

639

617

576

566

555

612

646

728

820

Summa flickor, som undervisats vid

statsunderstödda enskilda gymna- sier ..................

544

611

639

617

576

566

555

557

550

579

604

Av denna tablå framgår, att antalet å gymnasium undervisade flickor i

Stockholm från höstterminen 1928 — sista året innan statsläroverk blevo

tillgängliga för flickor — till höstterminen 1932 stigit från 555 till 820,

d. v. s. ökats med icke mindre än 265. Av denna ökning kommer visserligen

den övervägande delen, 216, på de båda statliga läroverken, men de

privata gymnasiernas elevantal har under samma tidrymd ökats från 555

till 604, d. v. s. med 49. Utvecklingen har sålunda åtminstone hittills icke

gått i den riktningen, att en minskning i behovet av privata flickgymnasier

kunnat konstateras. Vad särskilt det av skolöverstyrelsen eventuellt föreslagna

gymnasiet vid Lyceum för flickor beträffar, har dettas elevantal enligt

ovanstående tablå ökats från 82 år 1928 till 106 år 1932. Nu angivna

förhållanden synas mig giva vid handen, att det ännu torde vara för tidigt

att vidtaga åtgärder för nedläggande av ett privat flickgymnasium i Stock
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

holm. Jag har därför för avsikt att vid ett senare tillfälle föreslå Kungl.

Majit att bevilja Lyceum för flickor oavkortat statsunderstöd för dess gymnasium.

A andra sidan vill jag redan nu framhålla, att det givetvis måste

anses åligga skolöverstyrelsen att noga följa utvecklingen i här förevarande

avseende för att, därest utökningen av elevantalet skulle visa sig vara endast

en övergående företeelse, eller andra anledningar, såsom exempelvis

befolkningsmängdens förändring mellan olika stadsdelar, därtill skulle giva

anledning, för Kungl. Majit föreslå de indragningsåtgärder, som härigenom

eventuellt kunna bliva möjliga.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört skulle alltså anslagsposten

till högre flickskolor för budgetåret 1933/1934 kunna upptagas med

ett till 376,900 kronor sänkt belopp.»

Till stöd för det i motionen I: 77 framförda yrkandet har anförts bland

annat:

Enligt de grunder, som av riksdagen fastställts för statsunderstöd till enskilda

mellanskolor och högre flickskolor, är vederbörande läroanstalt skyldig

att meddela befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till den

omfattning Kungl. Majit bestämmer. Ett motsvarande villkor saknas däremot

i fråga örn statsunderstödet till läroanstalter av gruppen högre gossoch

samskolor.

Det må ha ansetts överflödigt att uppställa en dylik fordran vid anslagsvillkorens

fastställande med hänsyn därtill, att den ifrågavarande kategorien

då begränsades på ett så snävt sätt, att den endast omfattade rena försöksläroverk.

Den praktiska tillämpningen har emellertid gått i den riktningen,

att i regeln ingen saklig skillnad föreligger mellan läroanstalter av denna

anslagstyp och statens läroverk i organisation eller lärjungerekrytering. Den

väsentliga avvikelsen har egentligen varit de avsevärt högre lärjungeavgifterna,

vilka för vissa klasser torde överstiga 200 kronor. Då vidare gäller,

att läroanstalter av ifrågavarande grupp åtnjuta icke obetydligt högre statsanslag

än t. ex. flickskolorna, framstår det numera knappast motiverat att

avstå från kravet på nedsättning i eller befrielse från avgifterna i viss omfattning

för behövande lärjungar.

Till belysning av det kraftiga ekonomiska stöd, som staten lämnar de

högre goss- och samskolorna, anser jag mig böra meddela omstående siffror,

avseende den sista period för vilken ekonomiska uppgifter föreligga.

En blick på denna sammanställning torde vara tillräcklig för att övertyga

därom att vägande skäl med hänsyn till de starkt ökade statsbidragen —

sedan grundanslagets belopp fastställdes ha tillkommit tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg till avsevärda belopp — kunna anföras för att det

förut berörda villkoret om viss befrielse från och nedsättning i terminsavgifterna

knytes jämväl till understödet åt dessa skolor. Särskilt gör sig

behovet av en sådan ordning starkt gällande vid läroanstalter å sådana

orter, där annan motsvarande statlig eller kommunal skola icke finnes inrättad.

Genom att överlåta åt Kungl. Majit att närmare fastställa omfattningen

av nedsättningen eller befrielsen, torde en önskvärd differentiering

kunna uppnås beträffande skilda skolor med hänsyn till deras uppgift och

ställning i övrigt.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

Översikt av statsunderstöden till högre goss- och samskolor

läsåret 1931—1932 respektive kalenderåret 1931.

Skola

Reserva-

tions-

anslaget

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

Löne- och

ålders-

tillägg

Summa

Sofi Almquists skola.......

16,200

_

28,125: 57

13,437

_

5,771:10

63,533: 67

Beskowska skolan.........

19,637

14

19,088: 68

12,754

60

1,600: —

53,080:42

Palmgrenska samskolan.....

17,900

—

22,595: 01

11,833

50

3,133: 30

55,461: 81

Stockholms samgymnasium . . .

8,500

—

23,068: 86

15,886

—

800: —

48,254: 86

Whitlockska samskolan.....

19,900

—

41,101: 70

19,484

40

8,379: 77

88,865: 87

Djursholms samskola1......

21,634

21

49,016: 54

34,731

_2

9,222: 81

114,604: 56

Saltsjöbadens samskola1.....

15,740

—

33,387: 31

21,308

—

5,737: 77

76,173: 08

Sigtunastiftelsens human, läro- verk1 ...............

3,333: 33

4,337:15

4,247

_

_

11,917:48

Uppsala enskilda läroverk och

privatgymnasium........

22,450

_

43,245: 31

21,863

—

3,702: 21

91,260: 52

Fjellstedtska skolan i Uppsala .

18,500

—

16,651: 05

8,637

—

—

43,788: 05

Lunds privata elementarläroverk

17,500

—

21,297:43

24,400

—

—

63,197: 43

Göteborgs högre samläroverk . .

17,000

—

36,160: 60

18,450

—

5,174: 75

76,785: 35

Lundsbergs skola.........

15,200

—

10,090: 33

16,438

—

—

41,728: 33

Summa

213,494

68

348,165: 54

223,469

50

43,521: 71

828,651: 43

1 Avser kalenderåret 1931.

2 Häri ingå kronor 247 rekvirerade genom Djursholms samskola för räkning Lyceum.

Nu omförmälda villkor synes kunna knytas antingen till grundanslaget,

på sätt gäller i fråga om flickskola eller, därest detta av formella grunder

icke skulle anses lämpligt, vid anslaget till tillfällig löneförbättring.

Utskottet biträder det i besparingssyfte framställda förslaget örn sådan

ändring i gällande bestämmelser i fråga om statsunderstöd till privatläroverken,

så vitt angår budgetåret 1933/1934, att grundunderstödet fastställes till högst

4,800 kronor, med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter, som äro

eller kunna varda meddelade angående statsunderstöd till skola, som befinner

sig under avveckling.

Beträffande den av 1932 års riksdag berörda frågan om nedläggande av

ett privat flickgymnasium i Stockholm har departementschefen ansett vissa

av honom anförda siffror rörande lärjungefrekvensen giva vid handen, att

det ännu torde vara för tidigt att vidtaga åtgärder för en sådan indragning.

Utskottet, som i berörda siffror icke trott sig finna tillräcklig ledning för

bedömande av föreliggande fråga, har inhämtat detaljerade uppgifter om

huru vid de i Stockholm befintliga flickgymnasierna och samgymnasierna

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärjungarna fördela sig å gymnasiets olika ringar. Av berörda uppgifter

har utskottet inhämtat, att vid ett par av dessa gymnasier (reallinjerna

vid Nya elementarskolan för flickor och Åhlinska skolan) lärjungeantalet

höstterminen 1932 var synnerligen ringa. Det utgjorde i ringarna I—IV

vid Nya elementarskolan för flickor respektive 4, 5, 6 och 9 samt vid Åhlinska

skolan respektive 8, 8, 4 och 10. Även vid vissa samgymnasier är

lärjungeantalet i de olika ringarna relativt litet. Berörda förhållanden synas

utskottet — även örn i betraktande tages, att beslut redan lärer hava fattats

örn avveckling av ett av de i huvudstaden hittills uppehållna samgymnasierna

— tyda på att här föreligger en överorganisation, vilken för staten

ostridigt medför onödiga utgifter, ett förhållande, varå utskottet velat fästa

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Det i motionen I: 77 framställda förslaget att såsom villkor för statsunderstöd

till högre goss- och samskola måtte bestämmas skyldighet för läroanstalten

att medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till

den omfattning, Kungl. Majit bestämmer, synes utskottet äga fog för sig.

Sådan skyldighet är sedan länge gällande för enskilda mellanskolor och

högre flickskolor, och någon giltig anledning att härutinnan låta de högre

goss- och samskolorna intaga en undantagsställning torde icke föreligga.

Utskottet biträder därför den i motionen gjorda hemställan.

Vad beträffar enskilda lärarinneseminarier har Kungl. Majit föreslagit,

att den anslagspost, som avser dessa seminarier, skulle fortfarande, liksom

för innevarande budgetår, upptagas utan angivet belopp. Då fråga örn

statsunderstöd till någon läroanstalt av denna art varken är eller under den

närmare framtiden torde bliva aktuell, synes utskottet skäl saknas att längre

bibehålla sagda anslagspost. Utskottet föreslår alltså, att densamma måtte

uteslutas ur ifrågavarande anslag.

I övrigt har Kungl. Majits förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

örn statsunderstöd till privatläroverken, så vitt angår budgetåret

1933/1934, att såsom grundunderstöd till skola, varom

här är fråga, må utgå högst 4,800 kronor, med iakttagande

dock av de särskilda föreskrifter, som äro eller varda meddelade

angående skola, som befinner sig under avveckling,

b) besluta, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk

må till enskild mellanskola, som befinner sig under

avveckling, utgå även om skolan omfattar mindre än fyra

årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida

skolan med avseende å lärjungantal under de senaste

tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor,

samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå

med högst 1,200 kronor för varje sådan klass,

c) med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (I: 77)

besluta, att såsom villkor för statsunderstöd till högre gossoch

samskola skall gälla, att läroanstalten skall vara skyldig

medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter

till den omfattning, Kungl. Majit bestämmer,

d) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,

nu 664,300 kronor, med 58,600 kronor till 605,700

kronor,

e) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom i nämnda

anslag ingående anslagsposter uppföra följande belopp, näm
-

ligen :

enskilda mellanskolor.......... kronor 16,400,

högre flickskolor ................... » 376,900,

högre goss- och samskolor............ » 212,400,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

605,700 kronor.

156:o) Understöd åt Anna-skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 163) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Anna-skolan i Stockholm

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,000

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

157:o) Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 164, sid. 377-—378)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, nu 520,000 kronor, med 35,000 kronor till

485,000 kronor.

158:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk.

Kungl. Majit har (punkt 165, sid. 379—386) föreslagit riksdagen att

dels föreskriva, att — utan hinder av vad i avd. A mom. 4 och mom. 10 a)

och b) samt i de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser

mom. 1, 2 och 3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående

avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt

angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda

tillägg och ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt avd.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

B b) av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare ATid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande

— för budgetåret 1933/1934 skola i fråga om statsunderstödda enskilda läroanstalter

gälla i huvudsak de bestämmelser, som av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivits; dels ock till beredande under tiden 1 juli

1933—30 juni 1934 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,917,000 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

2,103,500 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1931/1932

har belastningen å anslaget under nämnda budgetår uppgått till 2,071,197

kronor 25 öre.

Under punkt 155:o) i det föregående har utskottet redogjort för de förslag,

vilka av granskningsnämnden framställts beträffande anslagen till privatläroverken

och tillika angivit sin ståndpunkt till ett av dessa förslag, nämligen

ifråga om de till privatläroverken utgående grundanslagen.

I skrivelse den 31 augusti 1932 har skolöverstyrelsen gjort framställning

örn beredande av fortsatt anslag till tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen

vid privatläroverk och därvid tillika till behandling upptagit granskningsnämndens

övriga förslag.

Överstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

Granskningsnämnden har föreslagit vissa besparingsåtgärder, ägnade att

inverka på det nu förevarande anslagsbehovet. Sålunda har granskningsnämnden

ifrågasatt, att samma undervisningsskyldighet bör åläggas lärare

vid privatläroverken som motsvarande lärarkategorier vid statsläroverk och

kommunala mellanskolor och flickskolor. Den föreslagna utsträckningen av

tjänstgöringsskyldigheten avser de vid privatläroverk anställda ämneslärarinnorna

å stadium, motsvarande real- och flickskola, vilkas tjänstgöringsskyldighet

för närvarande omfattar 22—26 veckotimmar, med en medeltjänstgöring

av ungefär 25 veckotimmar. Granskningsnämndens förslag

innebär för ifrågavarande lärarinnors vidkommande en utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten

till att omfatta 24—28 veckotimmar, vilket jämväl synes

böra innefatta, att tjänstgöringen i medeltal skall utgöra omkring 26 veckotimmar.

Mot den sålunda föreslagna utvidgningen av tjänstgöringsskyldigheten kan

med allt fog den invändningen göras, att den begränsade tjänstgöring, som

åligger nu ifrågavarande lärarinnor vid jämförelse med lärarinnor vid statsläroverk

och kommunala mellanskolor och flickskolor, är betingad av den

skillnad i fråga örn avlöningsförmåner, som förefinnes mellan de båda lärarinnekategorierna,

och att en ökning av tjänstgöringsskyldigheten för den

förstnämnda lärarinnekategorien rättvisligen borde ske först i samband med

en ändring av avlöningsbestämmelserna. I nuvarande statsfinansiella läge

har emellertid överstyrelsen funnit sig icke böra motsätta sig åtgärder i den

riktning, som granskningsnämnden föreslagit.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

Överstyrelsen har företagit en undersökning i syfte att utröna, i vilken

utsträckning en begränsning ay det föreliggande anslagsbehovet kan förutses

vid en utsträckning av tjänstgöringen i föreslagen omfattning. Denna

undersökning har givit till resultat, att med utgångspunkt från förhållandena

under läsåret 1931/1932 och med bortseende från de läroanstalter, till vilka

bidrag från förevarande anslagspost icke beräknas komma att utgå underläsåret

1933/1934, en besparing skulle hava uppstått av i runt tal 30,000

kronor. Minskningen föranledes i det stora flertalet fall av minskat behov

av timlärare i läsämnen och i ett par fall därigenom, att en ämneslärarinna

med full tjänstgöring skulle bliva helt överflödig. Därjämte skulle, enligt

vad undersökningen ådagalagt, ytterligare åtminstone fem ämneslärarinnor

med full tjänstgöring bliva överflödiga och ersättas med timlärare. Emellertid

anser sig överstyrelsen böra framhålla, att i ett avsevärt antal fall,

där timlärare enligt den gjorda beräkningen skulle bliva överflödig, anställandet

av dylik lärare torde vara ofrånkomligt med hänsyn till undervisningens

behöriga upprätthållande med kompetenta lärarkrafter. Överstyrelsen

tillåter sig erinra därom, att redan nu enligt mom. 2 av övergångsbestämmelser

till kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154), sådana dessa

övergångsbestämmelser lyda enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 326),

medgives, att efter överstyrelsens prövning i varje särskilt fall timlärare

under viss förutsättning må kunna anlitas, även örn medel tjänstgöringen för

ämneslärarinnorna icke har föreskriven omfattning. Denna möjlighet torde

alltjämt böra hållas öppen. Likaledes synes mom. 3 av nämnda övergångsbestämmelser

höra bibehållas, varigenom timlärare, som under minst 10 år

tjänstgjort vid samma skola och haft sin huvudsakliga utkomst av denna

verksamhet, må efter överstyrelsens beprövande kunna kvarstå vid sin befattning,

även örn den föreskrivna medeltjänstgöringen för lärarinnorna icke

uppnåtts. Därjämte måste överstyrelsen, beträffande de fall, då ämneslärarinna

med full tjänstgöring skulle komma att entledigas, finna det olämpligt,

att en ökad arbetslöshet skapas genom de ifrågavarande besparingsåtgärderna,

särskilt örn det gäller entledigande av lärarinna, som under en

längre följd av år varit anställd vid privatläroverk. Ett bibehållande av

dylik lärarinna synes böra möjliggöras i anslutning till mom. 1 av nämnda

övergångsbestämmelser. På grund av nu nämnda förhållanden anser överstyrelsen

försiktigheten bjuda, att den ovan beräknade besparingen å förevarande

anslagspost begränsas till att omfatta förslagsvis hälften av det an

givna beloppet, sålunda 15,000 kronor.

Granskningsnämnden har vidare ifrågasatt en besparing å nu förevarande

anslagspost genom en inskränkning i privatskolornas frihet att anordna

undervisning med olika grundläggande språk i samma skola. En dylik

begränsning skulle väsentligen komma att avse det språk, som i skolan inträder

såsom det andra främmande språket. Endast i undantagsfall förekommer

det nämligen, att en skola såsom första språk erbjuder fritt val

för lärjungarna mellan två främmande språk, under det att så däremot är

fallet i" förhållandevis större utsträckning beträffande det språk, som inträder

såsom skolans andra främmande språk. Överstyrelsen har tidigare haft

under övervägande vidtagande av åtgärder för begränsning av akolornas

frihet i nu berörda hänseende och har följaktligen intet att erinra mot en

begränsning av densamma i enlighet med granskningsnämndens förslag.

Bestämmelse härom synes lämpligen böra införas i do särskilda villkor, som

av Kungl. Majit pläga utfärdas för varje år i samband med fördelningen

Dihant/ till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 8. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av statsunderstöd till de olika privatläroverken, oell torde böra erhålla en

sådan utformning, att, beträffande undervisningen i främmande språk, det

språk, som vid varje särskild skola inträder såsom första respektive andra

och tredje språk, skall vara detsamma för samtliga lärjungar inom årsklassen,

såvida icke klassen är uppdelad å parallellavdelningar i enlighet med

i övrigt gällande bestämmelser rörande dylik uppdelning. Härtill bör givetvis

fogas en övergångsbestämmelse, som möjliggör avveckling av redan före

läsåret 1933/1934 påbörjad undervisning med alternativt två främmande

språk i samma årsklass.

En av överstyrelsen företagen undersökning rörande den besparing, som

kan uppstå genom ovan angivna begränsning av undervisningen i främmande

språk, ådagalägger, att, därest begränsningen varit helt genomförd i

samtliga årsklasser under läsåret 1931/1932, en besparing vunnits av omkring

10,000 kronor. Ett införande av den ifrågasatta bestämmelsen från

och med läsåret 1933/1934 kan, såsom ovan antytts, endast innebära, att

valfriheten mellan två främmande språk i samma årsklass upphör i de klasser,

där undervisningen i respektive främmande språk påbörjas. Med hänsyn

till detta förhållande och på grundval av den av överstyrelsen verkställda

undersökningen har överstyrelsen kommit till samma resultat som

granskningsnämnden i fråga örn den för budgetåret 1933/1934 sannolika

besparingen, varför överstyrelsen sålunda räknar med en minskning i anslagsbehovet

av nu berörda anledning med 3,600 kronor.

Beträffande de betänkligheter av pedagogisk art, som kunna anföras mot

den föreslagna ökningen av klassavdelningarnas storlek, tillåter sig överstyrelsen

hänvisa till vad överstyrelsen anfört i fråga om de kommunala mellanskolorna.

Härtill kommer nu för privatläroverkens vidkommande den

omständigheten, att desamma endast i sällsynta undantagsfall äro försedda

med lokalutrymmen, som medgiva sammanförande i en klassavdelning av

så stort lärjungantal, som ifrågasatts, och i dessa fall äro som regel årsklasserna

redan nu av sådan storlek, att de även med de ifrågasatta nya

bestämmelserna skulle uppdelas å parallellavdelningar. En undersökning

med utgångspunkt från förhållandena under läsåret 1930 1932 visar, att,

därest den föreslagna bestämmelsen angående klassavdelningarnas storlek

varit helt genomförd, klassavdelningarnas antal skulle hava minskats med

70, varvid hänsyn tagits endast till sådana skolor, som kunna beräknas

åtnjuta understöd ur reservationsanslaget till privatläroverk jämväl under

budgetåret 1933/1934. En dylik reduktion av klassavdelningarnas antal

skulle sålunda i och för sig innebära en avsevärd besparing. Emellertid

anser sig överstyrelsen för sin del, på grund av vad ovan anförts rörande

skolornas lokalförhållanden, icke kunna, med någon grad av sannolikhet,

beräkna något belopp, varmed det förevarande anslaget kan minskas för

budgetåret 1933/1934 på grund av granskningsnämndens nu berörda förslag.

Oavsett det resultat, till vilket överstyrelsen sålunda kommit med hänsyn

till möjliga besparingar i nu angivna avseende, har överstyrelsen, närmast

med hänsyn till åvägabringandet av möjligast likformiga bestämmelser i

förevarande hänseenden mellan de av granskningsnämnden angivna skolformerna,

funnit sig böra ansluta sig till de av granskningsnämnden föreslagna

åtgärderna. Dock vill överstyrelsen, liksom beträffande de kommunala

flickskolorna, föreslå en begränsning av den ifrågasatta bestämmelsens

räckvidd så till vida, att uppdelning enligt hittills gällande grunder, vad

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 115

lärjungantalet beträffar, må kunna ske inom de två högsta årsklasserna av

enskild flickskola.

Vad slutligen beträffar det för budgetåret 1933/1934 erforderliga anslagsbeloppet,

uppgår den sammanlagda minskning, som anslagsposten i jämförelse

med det i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagna beloppet kan

vidkännas, enligt ovan gjorda beräkningar till (80,000 + 30,000 + 15,000 +

3,600 =) 128,600 kronor. Anslaget synes sålunda böra upptagas med ett

belopp av (2,103,500 — 128,600 =) 1,974,900 kronor.

Överstyrelsen slutar med att hemställa, att Kungl. Majit måtte föreskriva,

att, utan hinder av vad i avd. A. mom. 4 och mom. 10 a) och b) samt i

de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser mom. 1, 2 och

3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda tillägg och

ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt avd. B b) av

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring åt

vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande, för budgetåret

1933/1934 skall i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter gälla:

1. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande realoch

flickskola, undervisning under 24—28 veckotimmar, i medeltal ungefär

26 veckotimmar, och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning

i den omfattning, som är föreskriven för lektor vid högre allmänt

läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens avlöning

vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter skolöverstyrelsens

medgivande i varje särskilt fall ske med iakttagande därav, att, vad

angår stadium, motsvarande gymnasiet och flickskolas två högsta klasser,

minst 30 och beträffande stadium, motsvarande flickskolas övriga klasser

samt realskola, minst 35 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,

innan ny avdelning inom densamma upprättas.

b) När särskilda skäl därtill äro, må Kungl. Majit kunna medgiva, att

vidtagen uppdelning i parallellavdelningar må bibehållas, även örn antalet

lärjungar i varje avdelning av årsklassen understiger 30, respektive 35.

3. Lärare med full tjänstgöring, som icke uppnått pensionsåldern och

som erhållit anställning vid privatläroverk senast från och med läsåret

1924/1925, må efter Kungl. Majits beprövande i varje särskilt fall kunna

bibehållas i tjänst vid skolan utan hinder av gällande bestämmelser i fråga

om tjänstgöringens omfattning och förläggning ävensom i fråga örn förutsättningarna

för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar.

4. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje

särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett bedrivande av undervisningen

utan anlitande av timlärare skulle stöta på avsevärda pedagogiska

svårigheter, rätt att anlita dylika lärare, ändock att icke medeltjänstgöringen

för ämneslärarna å realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär

26 veckotimmar.

5. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i

varje särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett indragande av

samtliga eller de flesta timlärartimmar skulle medföra avskedande av timlärare,

som under minst 10 år tjänstgjort vid samma skola och av denna

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sin verksamhet har sin huvudsakliga utkomst, rätt att anlita denne eller

dessa timlärare, ändock att icke medeltjänstgöringen för ämneslärarna å

realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

»Granskningsnämndens under här förevarande punkt behandlade förslag

avser ett nedbringande av statens kostnader för privatskolorna genom dels

skärpta villkor för uppdelning av klass i parallellavdelningar, dels ock något

utsträckt tjänstgöringsskyldighet för lärarna, varigenom här ifrågavarande

läroanstalter i nu angivna hänseenden skulle komma att bliva likställda med

statsläroverken samt de kommunala mellanskolorna och flickskolorna. Dessa

nämndens förslag hava i allt väsentligt följts av skolöverstyrelsen, som

emellertid föreslagit vissa uppmjukande övergångsbestämmelser. Ehuru jag

ingalunda förbiser de svårigheter för både skolor och enskilda lärare, vilka

kunna bliva en följd av de föreslagna åtgärderna, finner jag mig under

förhandenvarande förhållanden böra biträda förslaget, sådant detsamma utformats

av skolöverstyrelsen. På en punkt har jag dock stannat för ett

bibehållande av nuvarande förhållanden. Det gäller begränsningen i skolornas

frihet att anordna undervisning med olika grundläggande språk i

samma skola. Då jag anser det vara av betydelse för språkundervisningen

vid skolorna, att en dylik frihet alltjämt föreligger, och då genom en begränsning

i detta hänseende ej skulle besparas mer än 3,600 kronor, har jag

stannat vid att ej förorda en ändring i vad i detta avseende hittills tilllämpats.

Skolöverstyrelsens förslag innebär förändringar i tidigare av riksdagen fastställda

grunder för anslagets utgående (se härom riksdagens skrivelse den

25 maj 1925, nr 206), och det lärer följaktligen böra underställas riksdagens

prövning.

Beträffande slutligen det belopp, med vilket anslaget för här ifrågavarande

ändamål torde böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1933/1934, vill jag

framhålla följande. Skolöverstyrelsen har beräknat den för nämnda budgetår

möjliga minskningen till sammanlagt 128,600 kronor. Frånräknar

jag nyss angivna belopp av 3,600 kronor, som skulle uppstå vid borttagande

av valfriheten beträffande språkundervisningen, skulle besparingen uppgå

till 125,000 kronor. Härutöver kan dock anslaget— med hänsyn till Kungl.

Maj:ts under punkt 160 i det föregående omförmälda beslut rörande ombildning

av den enskilda flickskolan i Borås till kommunal flickskola —

minskas med ytterligare 28,000 kronor. Sammanlagda anslagsminskningen

skulle sålunda bliva 153,000 kronor. Då anslagsbelastningen för budgetåret

1931/1932, enligt vad i det föregående meddelats, uppgått till i runt

tal 2,070,000 kronor, skulle i anslutning härtill anslagsbehovet för budgetåret

1933/1934 kunna beräknas till (2,070,000 — 153,000) 1,917,000 kronor.»

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

Kungl. Maj:ts förslag, i vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts hem- Utskottet,

ställan, ansluter sig till skolöverstyrelsens förslag, sådant det finnes återgivet

å sid. 383—384 i statsrådsprotokollet. Där beröres icke frågan om den av

granskningsnämnden föreslagna inskränkningen i den vid privatskolorna

hittills gällande valfriheten beträffande det språk, som i skolan inträder

såsom det andra främmande språket. På denna punkt innebär emellertid,

på sätt framgår av departementschefens uttalande å sid. 385 i statsrådsprotokollet,

Kungl. Maj:ts förslag, att den hittillsvarande ordningen skulle

bibehållas.

Granskningsnämnden har föreslagit, att beträffande privatläroverkens rätt

att upprätta parallellavdelningar skulle för budgetåret 1933/1934 vidare

iakttagas, att sammanlagda antalet parallellavdelningar vid dessa skolor

under nämnda budgetår borde begränsas till att omfatta högst det antal,

som förefunnits under budgetåret 1932/1933, således en bestämmelse av

samma innebörd som den, vilken förordats beträffande de kommunala

mellanskolorna. Mot detta granskningsnämndens förslag har från departementschefens

sida icke framställts någon erinran.

Ehuru utskottet icke förbiser, att de sålunda föreslagna ändrade grunderna

ifråga örn statsbidrag till privatskolorna kunna komma att för dessa medföra

vissa svårigheter, finner sig utskottet av statsfinansiella skäl dock böra förorda

desamma såsom av de rådande förhållandena betingade provisoriska

föreskrifter; dock att utskottet, lika litet ifråga örn privatskolorna som ifråga

om de kommunala flickskolorna, kan beträffande rätten till uppdelning i

parallellavdelningar för sin del förorda en undantagsställning för flickskolas

två högsta klasser, rörande vilka utskottet anser, att samma bestämmelser

böra härutinnan gälla som angående övriga klasser. Vidare vill utskottet

ifrågasätta, att orden »och förläggning» i punkt 3. å sid. 383 i statsrådsprotokollet

uteslutas såsom obehövliga men ägnade att föranleda misstolkning.

Vad särskilt angår de föreslagna bestämmelserna om rätt till uppdelning

i parallellavdelningar (punkt 2. a) och b) å sid. 383) vill utskottet

ytterligare framhålla, att dessa bestämmelser, liksom beträffande de kommunala

mellanskolorna och de kommunala flickskolorna, utesluta medgivande

av undantag från bestämmelsen om minst 35 lärjungar per avdelning, när

det gäller nyintagen klass. I fråga örn begränsningen av totalantalet parallellavdelningar

böra givetvis icke tagas i beräkning de parallellavdelningar,

som med utgången av budgetåret 1932/1933 upphört genom att vederbörande

skola nedlagts eller är stadd i avveckling.

Vidkommande anslagsberäkningen torde det enligt utskottets mening vara

befogat, att med hänsyn till till den av utskottet förordade avvikelsen från

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om upprättande av parallellavdelningar i flickskolas

två högsta klasser, angivna restriktion i fråga örn nyintagna klasser

och den avsedda utsträckta tjänstgöringsskyldigheten för lärarna uppskatta

de besparingar, som genom de nya bestämmelserna komma att vinnas,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

något högre än vad departementschefen gjort. Efter inhämtade upplysningar

anser sig utskottet böra föreslå, att anslagssumman bestämmes till 1,900,000

kronor eller 17,000 kronor mindre än vad Kungl. Maj:t äskat.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag icke någon erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

I. föreskriva, att, utan hinder av vad i avd. A mom. 4 och

mom. 10 a) och b) samt i de till ifrågavarande avd. A

fogade övergångsbestämmelser mom. 1, 2 och 3 av kungörelsen

den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av

lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt

angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. med

däri senare gjorda tillägg och ändringar ävensom av vad i

mom. 7 avd. A a) och b) samt avd. B b) av kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot

stridande, för budgetåret 1933/1934 skall i fråga örn statsunderstödda

enskilda läroanstalter gälla:

1. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande

real- och flickskola, undervisning under 24—-28

veckotimmar, i medeltal ungefär 26 veckotimmar, och vad

angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning i den

omfattning, som är föreskriven för lektor vid högre allmänt

läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens

avlöning vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter

skolöverstyrelsens medgivande i varje särskilt fall ske med

iakttagande därav, att sammanlagda antalet parallellavdelningar

vid dessa skolor begränsas till att omfatta högst

det antal, som vid motsvarande skolor förefunnits under

budgetåret 1932/1933 samt att, vad angår stadium, motsvarande

gymnasiet, minst 30 och beträffande stadium, motsvarande

högre flickskola samt realskola, minst 35 lärjungar

komma på varje avdelning inom/)årsklassen, innan ny avdelning

inom densamma upprättas.

b) När särskilda skäl därtill äro, må Kungl. Maj:t kunna

medgiva, att vidtagen uppdelning i parallellavdelningar må

bibehållas, även örn antalet lärjungar i varje avdelning av

årsklassen understiger 30, respektive 35.

3. Lärare med full tjänstgöring, som icke uppnått pensionsåldern

och som erhållit anställning vid privatläroverk

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

senast från och med läsåret 1924/1925, må efter Kungl.

Maj:ts beprövande i varje särskilt fall kunna bibehållas i

tjänst vid skolan utan binder av gällande bestämmelser i fråga

örn tjänstgöringens omfattning ävensom i fråga om förutsättningarna

för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar.

4. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter

prövning i varje särskilt fall, för ett år i sänder medgiva

skola, där ett bedrivande av undervisningen utan anlitande

av timlärare skulle stöta på avsevärda pedagogiska svårigheter,

rätt att anlita dylika lärare, ändock att icke medeltjänstgöringen

för ämneslärarna å realskolans och flickskolans

stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar.

5. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter

prövning i varje särskilt fall, för ett år i sänder medgiva

skola, där ett indragande av samtliga eller de flesta timlärartimmar

skulle medföra avskedande av timlärare, som under

minst 10 år tjänstgjort vid samma skola och av denna sin

verksamhet har sin huvudsakliga utkomst, rätt att anlita

denne eller dessa timlärare, ändock att icke medeltjänstgöringen

för ämneslärarna å realskolans och flickskolans

stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar;

II. till beredande under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934

av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och

samskolor för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,900,000 kronor.

159:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166,

sid. 386), vilket innebär en anslagsminskning med 4,200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till beredande av ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 36,800

kronor.

160:o) Understöd åt kommunala gymnasier. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 167) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av understöd enligt Kungl.

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå

på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit

må finna gott meddela.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, sid. 387—391),

vilket innebär en anslagsminskning med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt utbildningskurser för

lärarinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 12,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen

för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor

till vardera.

162:o) Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl. Majit

har (punkt 169, sid. 391—398) föreslagit riksdagen att till fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 75,000 kronor.

Genom beslut av 1920 års riksdag sammanslogos alla till fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala tidigare utgående anslag till ett enda, väsentligen

förhöjt anslag. Detta anslag, från vilket alltså det fackskolan beviljade

understödet sedan dess utgått, uppfördes på extra stat under åttonde huvudtiteln.

Från och med budgetåret 1925/1926 har anslaget utgått med 80,000

kronor årligen.

Genom beslut den 6 maj 1932 ställde Kungl. Majit det för budgetåret

1932/1933 beviljade anslaget till förfogande av styrelsen för fackskolan,

varjämte föreskrifter lämnades i fråga örn villkor för anslagets åtnjutande

m. m. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen att verkställa

en ingående undersökning från såväl ekonomisk som organisatorisk synpunkt

rörande verksamheten vid fackskolan.

I skrivelse den 31 augusti 1932 har skolöverstyrelsen framlagt resultaten

av den med anledning härav verkställda undersökningen samt tillika överlämnat

en av styrelsen för fackskolan gjord ansökning örn anslag för budgetåret

1933/1934 med oförändrat belopp.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

Det statsunderstöd, som alltsedan år 1897 utgått till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala, har i första rummet avsett läroanstaltens kurser för

utbildande av lärarinnor inom olika grenar av husligt arbete. Efter hand

tillkommo emellertid understöd även för andra vid läroanstalten anordnade

kurser, såsom husmoderskurser, yrkeskurser för kokerskor, yrkeskurser för

ekonomiföreståndarinnor vid större anstalter samt utbildningskurs för lärarinnor

i barnavård.

Överstyrelsen har gjort en beräkning av det understöd av statsmedel,

som enligt nu gällande bestämmelser, eller eljes i jämförelse med andra

statsunderstödda kurser av samma slag, skulle utgå till sådana fackskolans

egna kurser, vilka åtnjöto statsunderstöd vid tiden för det ovan omtalade

av 1920 års riksdag beslutade sammanförandet av de olika statsunderstödsbeloppen

till ett enda anslag.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

För att vinna en utgångspunkt för bedömande av statsunderstödets fördelning

på lärarinnekurser och övriga före år 1921 statsunderstödda kurser

vid fackskolan har överstyrelsen meddelat, att 6 lärarinnekurser i huslig

ekonomi alltid pågå samtidigt. För var och en av dessa kurser har överstyrelsen

här beräknat ett årligt understödsbelopp av 8,000 kronor eller

samma belopp, varmed understöd under en lång följd av år utgått till Ateneums

och Göteborgs skolköksseminarier för vardera en kurs årligen. Överstyrelsen

har visserligen i skrivelse angående understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål under budgetåret 1933/1934 föreslagit

en nedsättning av understöden till förenämnda skolköksseminarier från

8.000 kronor till 7,000 kronor, men har ändock ansett sig böra räkna med

det högre beloppet, 8,000 kronor, för var och en av fackskolans lärarinnekurser,

enär enligt av Kungl. Maj:t, på grundval av 1920 års riksdags godkännande,

utfärdade bestämmelser lönerna vid fackskolan utgå med något

högre belopp än vad som av Kungl. Majit föreskrivits beträffande övriga

privata skolköksseminarier. För dessa seminarier gäller nämligen som villkor

för utfående av statsunderstöd ingen annan bestämmelse beträffande

lärarinnornas avlöning, än att lärarinnorna skola åtnjuta minst de löneförmåner,

som äro stadgade i fråga om skolkökslärarinnor vid statsunderstödda

privatläroverk.

Vid samma tjänstgöring, som kräves av fackskolans lärarinnor, 32 veckotimmar,

skulle för skolkökslärarinna vid privatläroverk lön inklusive tillfällig

löneförbättring, men utan dyrtidstillägg, uppgå till i första lönegraden

2,800 kronor och i högsta, tredje, lönegraden 3,300 kronor, under det att

för lärarinna med full tjänstgöring vid fackskolan begynnelselönen utgör 2,880

kronor och slutlönen, i fjärde lönegraden, 4,032 kronor, utan dyrtidstillägg.

Med sex samtidigt pågående lärarinnekurser av här ifrågavarande slag

skulle alltså 6 X 8,000 kronor eller 48,000 kronor årligen kunna beräknas

utgöra statsunderstöd till dessa kurser.

För lärarinnekursen i barnavård har överstyrelsen beräknat samma understöd,

som av riksdagen beviljades för detta ändamål under år 1920, eller

5.000 kronor.

Slutligen har överstyrelsen för de fackskolans kurser, vilka före år 1921

åtnjöto särskilt statsunderstöd från anslaget till enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nämligen två ettåriga husmoderskurser, en ettårig yrkeskurs för

ekonomiföreståndarinnor och två praktiska yrkeskurser i matlagning å vardera

en termin, beräknat så stor del av hela det till fackskolan utgående understödet,

som motsvarar vad som enligt nu gällande grunder och utan annan

beskärning fin en obetydlig avrundning nedåt av understödsbeloppen skulle

kunna tilldelas enskilda kurser för yrkesutbildning av samma art och omfattning

eller tillhopa 13,000 kronor.

De av överstyrelsen ovan angivna statsunderstöden, uppgående till sammanlagt

(>(>,000 kronor, avse, som förut framhållits, endast fackskolans egna

kurser. Vid fackskolan lämnas emellertid därjämte undervisning åt elever

i ett stort antal kurser, tillhörande andra skolor eller institutioner i Uppsala,

till vilka kurser en viss hänsyn synes böra tagas i nu förevarande

sammanhang.

Den ersättning fackskolan erhåller för nu nämnda undervisning utgår för

varje skola med ett belopp i ett för allt, inbegripande såväl själva undervisningen

som lokal, bränsle och lyse, rengöringsmaterial, slitage m. m. Av

den summa, 30,818 kronor 60 öre, som under år 1931 inflöt på dylika av
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gifter från andra skolor, har överstyrelsen, med ledning av de uppgivna

veckotimantalen, beräknat, att ett belopp av 22,474 kronor bör anses utgöra

avlöning till lärarkrafterna.

Det sammanlagda veckotimantalet för här ifrågavarande undervisning,

251 timmar, motsvarar full tjänstgöring för 8 lärarinnor. Då samtliga dessa

kurser, utom kurserna för sjuksköterskor, användas som övningsklasser för

fackskolans lärarinneelever och lärarinnorna alltså tillika hava att handleda

sistnämnda elever vid deras praktiska lärarutbildning, är det enligt överstyrelsens

mening endast rimligt, att, som också sker, ifrågavarande lärarinnor

avlönas efter samma grunder som fackskolans övriga lärarinnor, d. v. s.

något högre än vad gällande bestämmelser stadga beträffande de skolformer

de olika kurserna representera.

Med ledning av skolans arbetsordning för läsåret 1930—1931 och de uppgifter

angående de olika lärarinnornas lönegradsplacering, som nu lämnats

i samband med skolans framställning örn statsunderstöd, har överstyrelsen

beräknat, att den merkostnad för lärarinnornas i övningsklasserna avlöning,

som fackskolan sålunda får vidkännas, uppgår till omkring 4,200 kronor,

av vilken summa någon del synes böra utgå av statsmedel och alltså läggas

till de 66,000 kronor överstyrelsen ovan beräknat som understöd till skolans

egna kurser.

Enligt vad överstyrelsen i det föregående framhållit skulle statsunderstödet

till fackskolan alltså kunna beräknas omfatta följande poster:

1. Understöd till skolans egna kurser.

2. Bidrag till täckande av kostnaderna för avlöning av lärarinnorna i

sådana för andra skolors elever anordnade kurser, vilka tjäna som övningsklasser

vid lärarinneutbildningen.

3. Bidrag till täckande av kostnaden för ålderstillägg åt 25 lärarinnor

med full tjänstgöring.

För den förstnämnda av dessa poster har överstyrelsen redan beräknat

ett understöd av 66,000 kronor. Kostnaden för lärarinnornas i övningsklasserna

avlöning, utöver de belopp, som erläggas eller borde erläggas av

vederbörande skolor, har överstyrelsen ovan uppskattat till omkring 4,200

kronor. Av detta belopp synes högst hälften eller 2,100 kronor, böra beräknas

utgå av statsunderstödet.

Merkostnaden för ålderstillägg till 25 lärarinnor under budgetåret 1933''

1934, i jämförelse med den av överstyrelsen gjorda beräkningen för år

1921, uppgår, enligt vad överstyrelsen ovan visat, till 7,196 kronor eller i

runt tal 7,000 kronor.

Efter denna beräkning skulle hela det till fackskolan utgående understödet

kunna begränsas till 66,000 + 2,100 + 7,000 = 75,100 kronor eller i

runt tal 75,000 kronor.

En dylik sänkning av det till fackskolan hittills utgående understödet,

80,000 kronor, förutsätter givetvis, att skolan själv vidtager alla de åtgärder,

som kunna befinnas möjliga, att nedbringa kostnaderna eller, eventuellt,

öka några inkomstposter. En granskning av skolans inkomst- och utgiftsstat

för budgetåret 1933/1934 synes ge vid handen, att en ökning av inkomsterna

skulle kunna vinnas genom någon höjning av avgifterna för

undervisning av andra anstalters elever. Dessa avgifter uppgingo som förut

nämnts under år 1931 till 30,818 kronor 66 öre, men äro i det nu föreliggande

statförslaget upptagna med ett lägre belopp, 26,950 kronor. Då

avgifterna i fråga i vissa fall synas vara otillräckliga, torde här en jämt
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

ning vara möjlig. Å andra sidan synes även någon minskning av skolans

utgifter kunna genomföras, exempelvis genom begränsning av timlärararvodena

till samma belopp som för år 1931, vilket enligt de uppgifter överstyrelsen

i det föregående återgivit skulle innebära en besparing av omkring

2,750 kronor.

På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört har överstyrelsen hemställt

om ett anslag av 75,000 kronor till understöd åt fackskolan för budgetåret

1933/1934.

I utlåtande den 29 oktober 1932 har statskontoret anfört bland annat:

Statskontoret, som i den mån det varit för ämbetsverket möjligt att granska

beräkningarna visserligen icke funnit något att i och för sig erinra mot

desamma, har likväl ansett, att vissa av överstyrelsen gjorda anmärkningar

mot den ekonomiska sidan av skolans förvaltning äro av den art, att de

tillsvidare, och intilldess det visat sig, att rättelse i de anmärkta förhållandena

vunnits, böra föranleda sänkning av anslaget med större belopp än

det av överstyrelsen föreslagna, 5,000 kronor.

De av överstyrelsen vidrörda förhållandena synas närmast kunna utöva

inflytande på den för skolans egna kurser beräknade posten å 66,000 kronor.

I denna ingår ett belopp av 48,000 kronor för understöd med ett beräknat

belopp av 8,000 kronor till vardera av sex samtidigt pågående kurser i

huslig ekonomi. Om i stället avses 7,500 kronor för kurs, kan anslaget

minskas med 3,000 kronor — en åtgärd mot vilken så mycket mindre

någon invändning torde kunna resas, som överstyrelsen, enligt vad i dess

förevarande framställning meddelas, föreslagit en minskning från 8,000

kronor till 7,000 kronor i de sedan lång tid tillbaka utgående understöden

till Ateneum för flickor i Stockholm och Göteborgs skolköksseminarium för

vardera en kurs årligen.

Genom uttagande av tillräckliga avgifter från vederbörande skolor för

deras i fackskolan undervisade elever torde ytterligare 2,000 kronor kunna

vinnas och anslaget således kunna minskas med, utöver av överstyrelsen

föreslagna 5,000 kronor, ytterligare ett belopp av samma storlek eller sålunda

från 80,000 kronor med 10,000 kronor till 70,000 kronor. Minskningen

utgör 12,5 procent, vilket under nuvarande finansiella förhållanden

icke torde kunna anses oskäligt.

Departementschefen har anfört:

»Mot de av statskontoret gjorda beräkningarna har jag i och för sig intet

att erinra. Jag vill emellertid erinra, att, efter vad jag erfarit, i de nu

gjorda beräkningarna hänsyn icke tagits till vissa efter 1920 tillkomna obligatoriska

utgifter för skolan, nämligen ökning i skolans årliga pensionsbidrag

för lärarinnorna, beräknad till 2,760 kronor, samt skolans andel i retroaktivavgifter

för lärarinnornas pensionering, beräknad till 6,606 kronor. Härtill

kan vidare läggas en post, beräknad till sammanlagt omkring 5,000 kronor,

till sjuk- och semestervikarier. Med hänsyn härtill saknar jag anledning att

förorda en ytterligare sänkning av anslaget under det, till vilket skolöverstyrelsen

kommit, eller alltså 75,000 kronor.»

s. 124 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I 1932 års åttonde huvudtitel framhöll dåvarande departementschefen

önskvärdheten av en ingående undersökning från såväl ekonomisk som

organisatorisk synpunkt rörande verksamheten vid ifrågavarande läroanstalt.

1932 års riksdag biträdde denna departementschefens uppfattning. Enligt

vad av statsrådsprotokollet framgår har en sådan undersökning numera

verkställts av skolöverstyrelsen. Utskottet anser sig böra uttala sin förväntan,

att denna undersökning snart skall bära frukt i form av en rationell

omläggning av läroanstaltens organisation och arbetsuppgifter.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna sänkningen av anslaget till läroanstalten

från 80,000 kronor till 75,000 kronor har utskottet intet att invända.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 75,000 kronor.

163:o) Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. Kungl. Majit har (punkt 170, sid. 398—400) föreslagit

riksdagen att till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i handarbete anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 19,000

kronor att under de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som

av Kungl. Majit föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 utgår för här ifrågavarande ändamål ett

extra anslag av 19,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet förut anfört i fråga örn ändrad benämning

å ämnet »handarbete» vill utskottet ifrågasätta, att ifrågavarande

anslag för framtiden erhåller beteckningen »understöd åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd». I övrigt har utskottet intet att

erinra mot Kungl. Majits förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 19,000 kronor att

under de villkor och bestämmelser och med den fördelning,

som av Kungl. Majit föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts

högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg

samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium i Stockholm.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

Folkundervisningen.

164:o) Anslaget till folkskoleseminarierna m. m. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen i fråga om ordinarie anslaget

till folkskoleseminarierna m. m. avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

165:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa folkskoleseminarier.

Kungl. Majit har (punkt 172, sid. 402—403) föreslagit riksdagen

att till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för

sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 16,000 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 16,000

kronor.

Genom beslut den 6 maj 1932 har Kungl. Majit ställt nedannämnda belopp

till förfogande av länsstyrelserna för att kvartalsvis tillhandahållas

vederbörande rektorer, nämligen

rektor vid folkskoleseminariet i Linköping...........kronor 3,000: —

» » » » Skara............... » 1,950: —

» » » » Kalmar............ » 2,200: —

» » » » Karlstad............. > 2,500: —

» » » > Umeå............... » 3,000: —

eller tillhopa 12,650 kronor. Något anslag till hyresersättning till rektor

vid folkskoleseminariet i Lund har icke anvisats, enär rektorsbefattningen

vid detta seminarium under budgetåret 1932/1933 uppehälles genom vikarie.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1932 hemställt om fortsatt

anslag för ändamålet med oförändrat belopp och därvid — i avvaktan på

beslut om uppehållande av rektorsbefattningen vid folkskoleseminariet i

Lund för tiden efter den 30 juni 1933 — beräknat anslag till hyresersättning

till rektor därstädes för budgetåret 1933/1934 med 2,400 kronor.

Då rektorsbefattningen vid folkskoleseminariet i Lund icke lärer komma

att tillsättas under budgetåret 1933/1934, synes det obehövligt att räkna med

ovannämnda belopp å 2,400 kronor. Anslaget torde följaktligen kunna

sänkas till 13,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folk
-

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och

Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen

åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 13,600 kronor.

166:o) Hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 173)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

förslagsanslag av 14,000 kronor.

167:o) Uppförande av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet

i Kalmar. Kungl. Maj:t har (punkt 174, sid. 404—405) föreslagit

riksdagen att för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag, av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet

i Kalmar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 14,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr M. Svensson i

Kompersmåla m. fl. (I: 39), och den andra inom andra kammaren av herr

E. O. Magnusson i Tumhult m. fl. (II: 62), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Majrts förslag under punkt 174 i

åttonde huvudtiteln om anvisande för budgetåret 1933/1934 av ett extra reservationsanslag

av 14,000 kronor för uppförande av en vaktmästarbostad

vid folkskoleseminariet i Kalmar.

I proposition den 26 februari 1932, nr 143, föreslogs, att folkskoleseminariet

i Kalmar, som är av enkeltyp och avsett för kvinnliga elever, skulle

såsom sådant nedläggas och i stället upprättas ett enkelt småskoleseminarium.

Såsom närmare framgår av riksdagens skrivelse den 14 juni 1932,

nr 353, vann Kungl. Majrts ifrågavarande förslag ej riksdagens bifall.

I sitt den 25 oktober 1932 avgivna »Betänkande med plan för statens

byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod» (statens offentliga

utredningar 1932 : 25) har organisationsnämnden — efter att hava erinrat

örn nyss angivna förhållanden — anfört:

Organisationsnämnden, som funnit, att en utvidgning för anordnande av

biblioteks- och läsrum är önskvärd under förutsättning att seminariet skall

bibehållas som folkskoleseminarium, har emellertid, med hänsyn till den

vidare utredning angående seminarieorganisationen, söm nyligen igångsatts,

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

icke funnit sig böra förorda någon till- eller ombyggnad av själva undervisningslokalerna

under den kommande tioårsperioden. Däremot har nämnden

funnit det av behovet påkallat, att en ny vaktmästarbostad anordnas.

Den nuvarande vaktmästarbostaden är nämligen belägen i källarvåningen

avsevärt under jordytan.

Kostnaderna för en ny vaktmästarbostad örn två rum och kök med en

planyta av omkring 70 kvadratmeter, källare och vind samt lokala eldstäder,

vattenledning och elektriska ledningar har beräknats till 14,000 kronor.

Byggnaden bör komma till utförande under budgetåret 1933/1934.

Byggnadsstyrelsen har — med förmälan att byggnadsstyrelsen, som jämväl

funne en ny vaktmästarbostad vid seminariet av behovet påkallad,

låtit länsarkitekten O. Lundgren uppgöra förslag till bostadsbyggnaden i

fråga — till Kungl. Majit överlämnat tre av Lundgren uppgjorda skissritningar

jämte kostnadsberäkning, slutande å 14,000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har vidare, med förklaring att styrelsen intet hade att erinra

vare sig mot ritningarna eller kostnadsberäkningarna, tillstyrkt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en vaktmästarbostad

vid folkskoleseminariet i Kalmar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 14,000 kronor.

Vidare har skolöverstyrelsen den 13 december 1932 avgivit yttrande i

ärendet och därvid tillstyrkt vad byggnadsstyrelsen föreslagit.

Departementschefen har anfört:

»Såsom organisationsnämnden erinrat, befinner sig för närvarande frågan

om den framtida folkskoleseminarieorganisationen i vårt land under utredning.

Trots detta har emellertid nämnden ansett sig böra tillstyrka uppförandet

av en ny vaktmästarbostad vid seminariet i Kalmar. På de av

organisationsnämnden anförda skälen, anser jag mig böra biträda förslaget.

Mot de framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna har jag intet att

erinra.»

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 39

anförts bland annat:

Som bekant har frågan om den framtida folkskoleseminarieorganisationen

i vårt land hänskjutits till en särskild utredningskommitté. Huruvida seminariet

i Kalmar kommer att bibehållas som folkskoleseminarium kan således

f. n. icke med visshet bedömas. Att under sådana förhållanden påyrka,

att ny vaktmästarbostad skall anordnas, synes icke motiverat. Organisationsnämnden

erinrar visserligen därom, att den nuvarande vaktmästarbostaden

är belägen i källarvåningen, men klagomål däröver ha veterligen

icke förekommit. Det förefaller därför som örn den nuvarande vaktmästarbostaden

utan någon påvisad olägenhet skulle kunna användas för sitt

ändamål ännu ett eller annat år, till dess frågan om seminarieorganisationen

är mogen för lösning. Att byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen tillstyrkt

förslaget örn den nya vaktmästarbostadens uppförande är naturligt, dock

endast under förutsättning, att seminariet i Kalmar kommer att bibehållas,

men så länge visshet härutinnan icke förefinnes, torde frågan böra vila tills

vidare i avvaktan på utredningens resultat.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

Utskottet.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, befinner sig frågan om den framtida

folkskoleseminarieorganisationen i vårt land för närvarande under utredning,

och det kan sålunda icke med visshet bedömas, huruvida Kalmarseminariet

för framtiden kommer att bibehållas. Med hänsyn härtill synes

det utskottet icke vara lämpligt, att staten nu nedlägger kostnader på seminarieanläggningen

för ett ändamål av förevarande slag. På grund av vad

sålunda anförts finner sig utskottet, i enlighet med de i ämnet väckta motionerna,

böra avstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till herrar Svenssons i

Kompersmåla m. fl. och Magnussons i Tumhult m. fl. ovannämnda

motioner (I: 39 och II: 62), avslå Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag.

168:o) Vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 175) föreslagit riksdagen i fråga örn vissa anslag

till småskoleseminarierna m. m. avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

169:o) Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 10,400 kronor.

170:o) Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer. Kungl. Majit

har (punkt 177, sid. 407—408) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 220,000

kronor, med 70,000 kronor till 150,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer

utgjorde för år 1922 340,000 kronor, för tiden den 1 januari—den 30

juni 1923 150,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 300,000 kronor samt för

vartdera av budgetåren 1924/1932 250,000 kronor. För budgetåret 1932/

1933 har anslaget minskats med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Då antalet folkskolinspektörer är 52, blir det belopp, som i medeltal utgår

till varje inspektör från ifrågavarande anslag, alltså omkring 4,235 kronor

för innevarande budgetår.

Med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden och nödvändigheten att

i största möjliga utsträckning nedskära utgifterna har jag sett mig nödsakad

föreslå åtgärder för ernående av en begränsning av utgifterna å ifråga
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

varande anslag. Genom beslut den 16 december 1932 har Kungl. Maj:t

utfärdat kungörelse angående traktamentsersättning åt statens folkskolinspektörer,

varigenom bestämmelser meddelats, vilka innebära*vissa begränsningar

i avseende å nu gällande grunder för dylik ersättnings utgående. Med

hänsyn härtill har jag ansett mig böra föreslå, att ifrågavarande anslag

uppföres med ett till 150,000 kronor nedsatt belopp. Genomsnittsbeloppet

till varje folkskolinspektör skulle då bliva omkring 2,880 kronor. Någon

ändring beträffande anslagets karaktär av förslagsanslag vill jag icke ifrågasätta.

I övrigt torde överstyrelsen vid granskningen av resplanerna för folkskolinspektörerna

kunna tillse, att inspektionsresorna anordnas på så effektivt

sätt som möjligt.»

En så betydande nedsättning av här ifrågavarande anslag som den av

Kungl. Majit förslagna synes kunna medföra, att det åtminstone i fråga örn

en del av inspektörerna icke blir möjligt att effektivt utnyttja deras arbetskrafter,

och utskottet har därför icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter

mot förslaget. Då emellertid anslagsminskningen torde få betraktas

som en tillfällig åtgärd, framtvungen av det förhandenvarande budgetära

läget, har utskottet dock icke velat ifrågasätta någon avvikelse från förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 220,000

kronor, med 70,000 kronor till 150,000 kronor.

171 :o) Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. Kungl.

Majit har (punkt 178, sid. 408—412) föreslagit riksdagen att dels höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 51,700,000

kronor, med 1,000,000 kronor till 52,700,000 kronor, dels ock medgiva, att

nedannämnda lärare må tillerkännas rätt att för uppflyttning i högre lönegrad

i förekommande fall tillgodoräkna sig: ordinarie folkskollärare den tid

han tjänstgjort såsom tills vidare anställd nomadlärare och därvid åtnjutit

avlöning såsom lönetursberättigad folkskollärare, samt lärare vid småskola,

lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken kan

komma i åtnjutande av ålderstillägg, den tid han tjänstgjort såsom tills

vidare anställd nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning såsom lönetursberättigad

småskollärare.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (I: 1), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta att i samband med och såsom en förutsättning för

beviljande av anslag till avlöning åt lärarpersonalen vid folkskolorna i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit — i syfte att under den

rådande ekonomiska krisen såväl statens som kommunernas utgifter för

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 8. 9

Utskottet.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

folkskoleväsendet må kunna effektivt nedbringas — måtte skyndsammast

möjligt vidtaga åtgärder för att de alltjämt i skoldistrikten pågående omdaningarna

med mindre folkskolors och andra »undantagsformers» utbytande

mot högre skoltyper och småskollärarinnors ersättande med manliga

eller kvinnliga folkskollärare begränsas till det oundgängligen nödvändiga

eller att på annat sätt den s. k. automatiska utgiftsstegringen beträffande

folkskolorna hejdas.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Granskning snämnden har i fråga om förevarande anslag anfört följande:

Frågan örn en rationalisering av folkskoleväsendet för att om möjligt

nedbringa kostnaderna härför har som bekant varit föremål för prövning

vid 1932 års riksdag. Enligt de då framlagda förslagen skulle, förutom vid

nyinrättande av tjänst, jämväl vid återbesättande av tjänst medgivande erhållas

av vederbörande statens folkskolinspektör. Under förhandenvarande

förhållanden, då det gäller att erhålla så stora besparingar som möjligt,

torde försiktigheten kräva att rätten att lämna dylika medgivanden förbehålles

Kungl. Maj:t.

Vad angår granskningsnämndens uttalande, att rätten att medgiva återbesättande

av ledig tjänst borde förbehållas Kungl. Majit, har skolöverstyrelsen

ansett detta icke vara tillrådligt. Överstyrelsen har, bland annat,

framhållit, att ett bifall till nämndens förslag skulle medföra en genomgripande

förändring av den nu stadgade ordningen beträffande prövningen

av reglementsfrågor och att antalet ärenden i hithörande ting, som skulle

underställas Kungl. Maj:ts prövning, skulle bliva synnerligen stort.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att förslagsanslaget till avlöning åt lärare

vid folkskolor måtte för budgetåret 1933/1934 höjas med ytterligare 1,000,000

kronor till 52,700,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Den av skolöverstyrelsen begärda ökningen av ifrågavarande anslag beror

dels på tillkommande nya ålderstillägg dels ock på den ökning av antalet

lärare, som föranletts av införandet av bättre skoltyper. Utgifterna från anslaget

enligt budgetredovisningen för budgetåret 1931/1932 uppgå till 52,123,864

kronor 23 öre. I anslutning till överstyrelsens beräkningar anser jag, att

anslagets ökning för nästkommande budgetår icke bör understiga det av

överstyrelsen föreslagna beloppet, 1,000,000 kronor. Anslaget, som nu utgår

med 51,700,000 kronor, skulle alltså komma att uppgå till 52,700,000

kronor. Givetvis måste det dröja någon tid, innan de av 1932 års riksdag

beslutade rationaliseringsåtgärderna kunna medföra sänkning av utgiftsbehovet.

Vad skolöverstyrelsen anfört rörande den av granskningsnämnden ifrågasatta

anordningen, att rätten att medgiva återbesättande av ledigbliven tjänst

skulle förbehållas Kungl. Majit, finner jag icke övertygande. Jag saknar

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

131

emellertid anledning att nu förslå en förändring i detta hänseende, enär

frågan om skolväsendets organisation över huvud torde bliva föremål för

en särskild undersökning.»

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vad angår den i motionen I: 1 gjorda hemställan, vill utskottet erinra

om att statsmakterna, såväl Kungl. Majit som riksdagen, under senare tid

ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om besparingsåtgärder på folkskolans

område. Härom vittna de betydelsefulla beslut, som vid 1932 års riksdag

fattades i fråga om folkskoleväsendets rationalisering, och i år föreligger,

efter initiativ från riksdagens sida, ett förslag av Kungl. Majit i samma

syfte, nämligen beträffande folk- och småskollärares flyttningsskyldighet.

Aven de numera årligen utgående bidragen till skolskjutsar verka i denna

riktning.

Alla dessa olika åtgärder, vid vilka det enligt utskottets mening finnes

anledning att knyta goda förhoppningar örn en så småningom allt starkare

framträdande kostnadsbegränsning, hava det gemensamt, att de icke medföra

någon försämrad undervisning åt barnen utan tvärtom vanligen leda

till att dessa överföras till skolor, vilka genom sin utrustning med lärarkrafter

och materiel kunna bereda lärjungarna en bättre utbildning än de

förut erhållit. Detta står i god överensstämmelse med de riktlinjer, riksdagen

alltsedan folkskolans tillkomst följt i frågor, som rört denna vår allmänna

medborgarskola, och det är utskottets bestämda mening, att det för

hela vårt folk varit ytterst värdefullt, att riksdagen, på sätt som skett, vårdat

sig örn den skola, till vilken folkets flertal är hänvisat för sin grundläggande

utbildning, och strävat att göra den allt bättre skickad att fylla

sitt ändamål. Det är sant, att detta arbete åsamkat och alltjämt åsamkar

det allmänna dryga kostnader, men det bör ihågkommas, att dessa kostna
der

nedläggas på en av våra enligt utskottets uppfattning viktigaste kulturoch

samhälleliga uppgifter.

Det är från dessa utgångspunkter utskottet anser, att besparingsåtgärder

på folkskoleväsendets område böra bedömas. Så vitt utskottet kan finna,

äro de förutsättningar, motionären uppställt för sitt yrkande, annorledes

beskaffade. Enligt bans sätt att se saken, voro de folkskolor, till vilka en

äldre generation var hänvisad, bättre skickade för sin uppgift än de nuvarande,

vilkas undervisning han synes vilja karakterisera som »lyxuppfostran

av medborgare». Med denna uppfattning måste man komma till den slutsatsen,

att statsmakternas under många årtionden bedrivna arbete på folkskoleväsendets

förbättrande varit värdelöst, ja till och med skadligt.

Då utskottet icke kan finna, att dylika omdömen äga något fog för sig,

är det klart, att utskottet redan på grund härav måste ställa sig betänksamt

mot motionärens förslag.

Men om utskottet bortser från dessa delar av motiveringen och endast

tar sikte på det intresse, som utskottet uppenbarligen bar gemensamt med

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motionären, nämligen önskan att nedbringa eller åtminstone hålla tillbaka

det allmännas utgifter för folkskoleväsendet, kan utskottet likväl icke finna,

att anledning föreligger för riksdagen att skrida till den av motionären föreslagna

åtgärden. Av det ovan sagda framgår nämligen att tanken på ett

förbilligande av nämnda skolväsende ingalunda är statsmakterna främmande

utan fastmer i ej oväsentlig omfattning omsatts i praktiska åtgärder, örn än

dessa ännu icke hunnit mer än i ringa grad visa sina verkningar. Även

skolmyndigheterna hava numera bevisligen sin uppmärksamhet energiskt

inriktad åt detta håll. Något skäl till brådstörtade besparingsaktioner, förestavade

av ett ensidigt ekonomiskt betraktelsesätt, föreligger därför icke.

Utskottet hyser den säkra förvissningen, att Kungl. Maj:t och övriga myndigheter,

som hava med dessa frågor att skaffa, skola utan särskilda ingripanden

från riksdagens sida lugnt och målmedvetet fullfölja rationaliseringssträvandena

på folkskolans område, allt under iakttagande att icke sådana

åtgärder komma till stånd, som kunna leda till en försämring och tillbakagång

eller eljest skada de viktiga kulturella och samhälleliga värden, det

här gäller.

Av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå herr Ekmans ovannämnda motion (I: 1),

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare

vid folkskolor, nu 51,700,000 kronor, med 1,000,000

kronor till 52,700,000 kronor,

c) medgiva, att nedannämnda lärare må tillerkännas rätt

att för uppflyttning i högre lönegrad i förekommande fall

tillgodoräkna sig:

ordinarie folkskollärare den tid han tjänstgjort såsom tills

vidare anställd nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning

såsom lönetursberättigad folkskollärare, samt

lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken kan komma i åtnjutande

av ålderstillägg, den tid han tjänstgjort såsom tills

vidare anställd nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning

såsom lönetursberättigad småskollärare.

172:o) Utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet.

Kungl. Majit har (punkt 179, sid. 412—420) föreslagit riksdagen

att för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,615,000 kronor

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet med de närmare villkor och

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. B. Andersson i Fältenborg m. fl. (I: 28) och den andra inom andra

kammaren av herr O. Carlström m. fl. (II: 42), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen — med ändring av Kungl. Maj:ts förslag under åttonde huvudtiteln,

I. Folkundervisningen, punkt (179) 11. Utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet — måtte för beredande av utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de

av 1930 års riksdag angivna grunder samt i enlighet med de närmare villkor

och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels en inom andra kammaren av herr G. Olsson i Ramsta väckt motion

(II: 43), vari föreslagits, att riksdagen, i anledning av vad Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln, punkt (179) 11, äskat, måtte besluta, att för beredande

av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor, att utgå per

läraravdelning med hänsyn till den olika utdebiteringen av kommunalutskylder,

varvid även landstingsskatt och vägskatt medräknas, samt i enlighet

med de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Pehrsson i Bramstorp m. fl.

väckt motion (II: 332), vari hemställts, att riksdagen måtte till utjämning

av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet för budgetåret 1933/

1934 bevilja ett extra förslagsanslag av 8,980,000 kronor att utgå med 200

kronor för läraravdelning och 5 kronor för varje barn.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen, i den mån ej dessa återgivas i det följande, hänvisar utskottet

till motionerna I: 28, II: 43 och II: 332.

Från och med budgetåret 1930/1931 utgår för här ifrågavarande ändamål

ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor. Av detta anslag utgår statsbidrag

med dels 5 kronor för varje barn, dels 200 kronor för varje läraravdelning,

allt för läsår räknat.

Vid 1931 års riksdag väcktes tre motioner, vilka samtliga avsågo vissa

ändringar i grunderna för utgåendet av här ifrågavarande anslag. I två

likalydande motioner (1:34 och 11:113) hemställdes sålunda, att riksdagen

måtte besluta att det under åttonde huvudtiteln upptagna extra förslagsanslaget

för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

i riksstaton för budgetåret 1931/1932 upptoges till 5,800,000 kronor, att

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen I: 34 angivna grunder.

Dessa grunder avsågo att åstadkomma en jämkning av bidragen uppåt och

nedåt så, att anslaget skulle i huvudsak komma de mera skattetyngda kommunerna

till godo. I en inom riksdagen väckt motion (II: 246) föreslogs

vidare, att i föreskrifterna för här ifrågavarande anslags utbetalande måtte

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

införas bestämmelse därom, att kommunen ej skulle äga fordra ersättning

för barn från annan kommun, som ginge i dess skola, med mindre ökade

kostnader kunde påvisas och vederbörande folkskoleinspektör förklarat ersättning

böra utgå.

Sedan riksdagens statsutskott i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

över motionerna I: 34 och II: 113 från statskontoret, skolöverstyrelsen och

skatteutjämningsberedningen, avgav utskottet utlåtande den 10 april 1931, nr 77.

I enlighet med utskottets hemställan biföll härefter riksdagen Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen i här förevarande avseende framlagda förslag.

I en den 1 juni 1932 dagtecknad, till statsrådet och chefen för finansdepartementet

ingiven »P. M. angående grunderna för beräkning av anslaget

till utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet» har granskningsnämnden

anfört följande:

Granskningsnämnden håller före, att den förändring i den statsfinansiella

situationen, som inträtt, sedan frågorna om grunderna för utgående av här

förevarande anslag vid 1931 års riksdag var föremål för en ingående prövning,

motiverar en förnyad granskning. Under förhandenvarande förhållanden

kan det enligt nämndens förmenande med fog ifrågasättas huruvida

statsbidrag — understundom med högst avsevärda belopp — böra utgå till

kommuner, som i vart fall icke kunna sägas vara i oavvisligt behov därav.

Nämnden förordar, att en ändring av grunderna för här förevarande anslags

utgående måtte vidtagas i syfte att endast de mera skattetyngda

kommunerna må komma i åtnjutande av bidrag från anslaget.

Den vidare utredning rörande de förändrade grunder, som i anslutning

härtill må bliva erforderlig, torde få ankomma på skolöverstyrelsen. Nämnden

anser sig emellertid böra räkna med, att dessa förändrade grunder

giyes en sådan avfattning, att anslaget i sin helhet för budgetåret 1933/1934

må kunna minskas till hälften av det nu utgående beloppet, varvid en besparing

av 4,400,000 kronor i förhållande till budgetåret 1932/1933 skulle

uppnås.

För undvikande av de budgetära olägenheter för de enskilda kommunerna,

som framhållits av statsutskottet vid 1931 års riksdag i dess meraberörda

utlåtande nr 77, torde, därest nämndens nu framlagda förslag vinner bifall,

meddelande örn de ifrågasatta åtgärderna i god tid före hösten 1932 böra

tillställas rikets samtliga kommuner, så att dessa vid uppgivande av budget

för kalenderåret 1933 kunna taga hänsyn till de förändrade förhållandena.

Skolöverstyrelsen har, i anledning av vad granskningsnämnden i sin promemoria

anfört, till Kungl. Maj:t inkommit med utredning och förslag rörande

förändrade grunder för utgående av här förevarande anslag. Nämnda

utlåtande innebär bland annat följande:

Det av granskningsnämnden angivna syftet med en ändring av bidragsgrunderna,

nämligen att endast de mera skattetyngda kommunerna skulle

komma i åtnjutande av bidrag från anslaget, kunde enligt överstyrelsens

mening enklast vinnas på det sättet, att bidrag finge utgå i enlighet med

nu gällande grunder men endast till de kommuner, i vilka utdebiteringen

för vissa angivna ändamål uppginge till eller överstege ett visst fixerat belopp.

Det skulle härvid icke möta någon svårighet att fastställa sådana normer,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

att även den önskade besparingen av ifrågavarande anslag vunnes. Självfallet

skulle dock tilllämpningen av en dylik beräkningsgrund verka i hög

grad orättvis särskilt beträffande kommuner, vilkas utdebitering komme att

närma sig det belopp, vilket blivit fastställt som gräns nedåt för bidragets

utgående. Det torde icke heller få anses uteslutet, att en eller annan av

dessa kommuner, utan att verklig orsak därtill förelåge, skulle komma, att

besluta en så hög utdebitering, att bidrag kunde erhållas. I skatteutjämningshänseende

komme en tillämpning av denna princip icke att få den

verkan, som nu åsyftas. Överstyrelsen har därför icke ansett sig kunna

förorda ett ändringsförslag av den innebörd, som här antytts.

Örn man utgår från den av granskningsnämnden angivna förutsättningen,

att bidrag böra utgå endast till mera skattetyngda kommuner, torde för vinnande

av en i möjligaste mån rättvis fördelning bidragen böra ställas i viss

bestämd relation till skattetrycket. Överstyrelsen har utgått från denna

grundprincip.

Under framhållande av nödvändigheten av största möjliga enkelhet i fråga

örn beräkningsgrunderna, finner överstyrelsen det vara synnerligen angeläget,

att sådan ändring av grunderna kommer till stånd, att blott antalet

läraravdelningar inom skoldistrikten lägges till grund för beräkning av bidragen

och att det hittills för varje barn utgående bidraget helt bortfaller.

Överstyrelsen utgår från den grundprincipen, att bidragens storlek borde

så avvägas, att de distrikt, i vilka utdebiteringen vore så hög, att kommunerna

vore berättigade till understöd av skatteutjämningsmedel enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 16 december 1927 (nr 462) angående understöd

av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda kommuner,

icke borde få vidkännas någon mera avsevärd minskning i hittills erhållna

bidrag från här förevarande anslag. I stället borde enligt överstyrelsens

mening i fråga örn de högst beskattade en höjning äga rum i stigande

skala.

Överstyrelsen anser, att till grund för beräkningen av här ifrågavarande

bidrags utgående bör läggas endast den av kommunen beslutade utdebiteringen,

alltså den allmänna kommunalskatten. Då landstingsskatten och

vägskatten tillsamman torde uppgå till i medeltal 3 å 4 kronor för etthundra

kronors inkomst, stundom ännu mera, anser överstyrelsen lämpligt, att bidrag

av här ifrågavarande art utgår till skoldistrikt med en kommunal utdebitering

av sex kronor och därutöver.

Överstyrelsen förordar alltså, att bidragsrätten inträder vid sex procents

utdebitering och att bidragen därefter utgå enligt stigande skala i förhållande

till skattetrycket, dock att graderingen bör upphöra vid tretton procents

utdebitering och att följaktligen bidraget för varje läraravdelning bör

vara lika för alla skoldistrikt med sistnämnda och högre utdcbiteringsprocent.

Beträffande de städer, vilka icke deltaga i landsting, räknar överstyrelsen

med en minskning av den verkliga kommunala utdebiteringen på det sättet,

att från nämnda utdebitering frånräknats ett belopp motsvarande medeltalet

av den för år 1931 beslutade utdebiteringen av landstingsavgifter eller

2 kronor 27 öre.

Vid skolöverstyrelsens utlåtande var fogad följande översiktstablå för bedömande

av anslagsbeloppet för utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

enligt skolöverstyrelsens nu avgivna förslag:

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utdebitering kronor

Antal skol- distrikt

Antal lärar- avdelningar

Bidrag för

läraravdel- ning

kronor

Summa kronor

6—6.99.............

456

5,350

75

401,250

7—7.99.............

456

4,959

120

595,080

8—8.99.............

367

4,604

170

782,680

9-9.99.............

220

2,073

225

466,425

10—10.99............

175

2,032

285

579,120

11 — 11.99............

131

1,185

350

414,750

12—12.99............

78

953

420

400,260

13 och däröver ........

137

1,616

495

799,920

Summa kronor

4,439,485

Skatteutjämning sberedning en har anfört bland annat:

Från de synpunkter, beredningen behandlar frågan om folkundervisningens

finansiering, vore det önskvärt, att någon väsentlig förändring av anslaget

icke för närvarande behövde ifrågakomma.

Skolöverstyrelsen har, samtidigt som överstyrelsen till fullgörande av sitt

uppdrag framlagt förslag till ändrade grunder för anslagets fördelning, uttalat

sina principiella betänkligheter mot en differentiering av bidragen med

hänsyn till skattetrycket. Beredningen måste för sin del ansluta sig till vad

skolöverstyrelsen härutinnan anfört. Enligt beredningens uppfattning böra

nämligen de speciella statsbidragen var för sig utgå efter i stort sett enhetliga

grunder, oberoende av skattetrycket, och de skatteojämnheter, som kunna

förefinnas, regleras genom ett för detta ändamål avsett allmänt skatteutjämningsbidrag.

En differentiering med hänsyn till skattetrycket av olika speciella

statsbidrag — utgående jämsides med varandra — skulle i hög grad

komplicera hela skatteutjämningsförfarandet och förrycka verkningarna av

de utgående allmänna utjämningsunderstöden. Därjämte skulle dylika anordningar

innebära ett betungande arbete för de olika myndigheter, som

skulle hava att syssla med anslagens fördelning.

Beträffande härefter frågan örn den utdebitering, som eventuellt bör läggas

till grund för bidragens varierande efter skattetrycket, anser skatteutjämningsberedningen,

att, så länge starka variationer förekomma i de procentsatser,

efter vilka landstingsskatt och vägskatt utdebiteras, det totala

skattetrycket, d. v. s. den sammanlagda utdebiteringen av egentlig kommunalskatt,

landstingsskatt och vägskatt, borde utgöra den enda rättvisa beräkningsgrunden,

därest över huvud skattetrycket skall användas som måttstock

för bestämmande av bidragets storlek.

Under förutsättning, att åtgärd utan avbidan på beredningens förslag vidtages

till förändring av det ifrågavarande anslaget, synes beredningen den

riktiga utvägen vara att låta anslaget helt utgå ur riksstaten och i stället

tills vidare höja anslaget till bidrag åt skattetyngda kommuner, i sammanhang

varmed i viss mån modifierade regler för beviljande av understöd

torde befinnas nödiga.

Slutligen har statskontoret avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört,

bland annat, följande:

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

Statskontoret framhåller, att det visserligen icke lärer kunna bestridas, att

de nuvarande grunderna med sina för alla skoldistrikt lika stora understöd

per barn och läraravdelningar, oavsett huruvida skattetrycket inom distriktet

är sådant, att något understöd överhuvudtaget eller i varje fall till så stort

belopp som odet nu utgående skäligen är påkallat, icke kunna anses tillfredsställande.

Å andra sidan har systemet likväl fördelen av att, på samma

gång som det är enkelt i tillämpningen, det också innebär en skattelättnad

för de distrikt, som därav äro i behov. I varje fall lärer det icke kunna

ifrågakomma att, såsom skatteutjämningsberedningen föreslagit, i ärendets

nuvarande läge avföra hela anslaget ur riksstaten och istället höja det allmänna

skatteutjämningsanslaget samt ändra grunderna för detta anslags

användning.

Vad då beträffar den av granskningsnämnden påyrkade besparingen i

anslaget, vill det synas statskontoret, som örn här förelåge ett område, där

en verkligt effektiv minskning i statsutgifterna borde kunna vinnas, och

statskontoret har för sin del intet att erinra mot en beskärning av anslaget

till ungefär det av nämnden förutsatta beloppet 4,400,000 kronor. Den närmast

liggande och enklaste metoden för vinnande av detta mål är givetvis

att sänka de nu utgående understöden till deras halva belopp, d. v. s. det

per barn beräknade understödet från 5 kronor till 2 kronor 50 öre och

understödet för läraravdelning från 200 kronor till 100 kronor. Med den

ståndpunkt statskontoret, enligt vad ovan anförts, intager till skatteutjämningsfrågan,

vill statskontoret i första hand förorda en anordning i sålunda

angiven riktning. På grund av vad skolöverstyrelsen vid upprepade tillfällen

anfört angående olämpligheten av att använda antalet skolbarn såsom

måttstock på distriktets skolkostnader, vilka däremot på ett riktigare sätt

återspeglas i antalet läraravdelningar — en åsikt, som otvivelaktigt har

goda skäl för sig — anser dock statskontoret, att för åstadkommande av

den önskade besparingen de nuvarande understöden icke, såsom ovan angivits,

böra nedsättas till hälften, utan att det per barn beräknade understödet

bör uteslutas och understödet för läraravdelning utgå med sitt nuvarande

belopp 200 kronor.

Den metod, som statskontoret sålunda i första hand förordar för vinnande

av önskvärd besparing, har fördelen av att vara enkel i sin tillämpning,

men drabbas å andra sidan av samma anmärkning, som kan göras mot

det nuvarande systemet: den är ganska summarisk och tar icke någon hänsyn

till det olika skattetrycket i distrikten. Detta är helt naturligt, då grunderna

för understödens utgående äro principiellt sett desamma som de nu

gällande. Denna omständighet föranleder icke i och för sig till att statskontoret

skulle finna metoden mindre användbar, då det nu endast gäller ett

provisorium, som får antagas icke bliva alltför långvarigt. Emellertid kan

det icke förnekas, att de påtalade olägenheterna med det nuvarande systemet

komma att framträda allt starkare, i mån som det belopp, som inalles

står till förfogande, minskas. Då samtliga understödsbeloppen nedsättas

och sålunda i de hårdare beskattade distrikten bliva allt mera otillräckliga

för sitt ändamål, kommer detta förhållande att i högre grad än vad som

var fallet, då de absoluta beloppen ur distriktens synpunkt bättre fyllde

behovet, för nämnda distrikt framhäva det enligt deras mening orättvisa i

att de i skattehänseende bättre situerade distrikten erhålla relativt lika stora

understöd. För den händelse det skulle anses nödvändigt att vid minsk
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning av anslagsbeloppet tillämpa skatteutjämningssynpunkten, har statskontoret

velat något yttra sig om skolöverstyrelsens i sådant avseende framlagda

förslag.

Vad då beträffar skatteskalan, anser statskontoret att man bör räkna

med hela det kommunala skattetrycket. På grund härav, och i anslutning

till att understödet för allmän skatteutjämning förutsätter ett skattetryck

högre än 10 kronor, torde alltså första steget i skalan böra vara 10:01 —11

kronor, andra steget 11: 01—12 kronor o. s. v. till 17: 01 kronor och däröver.

Departementschefen har till en början meddelat, att belastningen å anslaget

för budgetåret 1931/1932 uppgått till 8,977,999 kronor 75 öre, samt

framhållit, att det — under förutsättning av oförändrade grunder — med

hänsyn till den hittills kända utvecklingen, blivit nödvändigt att räkna med

en medelsåtgång för budgetåret 1933/1934 av minst det belopp, som tagits

i anspråk under budgetåret 1931/1932 eller i avrundat tal 8,980,000 kronor.

Härefter anför departementschefen:

»I anslutning till granskningsnämndens ovanberörda förslag hava omfattande

utredningar blivit verkställda rörande möjligheterna att vidtaga

ändringar i grunderna för användningen av förevarande anslag i syfte

att nedbringa statens kostnader. Angelägenheten av dylika ändringar

framträder i nuvarande läge med så mycket större styrka, som — på sätt

chefen för finansdepartementet tidigare i dag framhållit — på grund av

kommunernas försämrade ekonomiska ställning en kraftig stegring är att

vänta i behovet av medel för allmän skatteutjämning, på grund varav ett

betydande anslagsäskande för förstärkning av tillgångarna i skatteutjämningsmedlens

fond befunnits erforderligt.

Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra tillstyrka en ändring i grunderna

för här ifrågavarande anslags användning i det syfte, som av granskningsnämnden

angivits. För de olika förslag, som i detta hänseende framkommit,

har i det föregående redogjorts. Vid mitt ståndpunkttagande till

dessa förslag har jag givetvis haft att taga hänsyn bland annat till önskvärdheten

av att i möjligaste mån tillgodose det särskilda syfte, som ursprungligen

avsetts med anslaget. Ur denna synpunkt och då, såsom skolöverstyrelsen

och statskontoret framhållit, det bidrag ur anslaget, som mest

direkt kan anses komma skolväsendet till godo, är bidraget med 200 kronor

för varje lärara vdelning, har jag ansett mig icke kunna förorda borttagande

eller minskning av detta bidrag. Däremot har jag efter övervägande funnit

mig böra föreslå upphörande av det särskilda bidraget av 5 kronor för lärjunge.

Ett uteslutande av denna bidragsform torde i regel komma att i

mindre utsträckning träffa kommuner med svagt skatteunderlag.

I anslutning till vad ovan anförts skulle anslaget under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1933/1934 beräknas till ett belopp, motsvarande 200

kronor för läraravdelning. Då antalet läraravdelningar enligt senaste uppgifter

uppgått till 28,079, skulle det för ändamålet behövliga anslaget

kunna beräknas till (28,079x200) 5,615,800 kronor eller i avrundat tal

5,615,000 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

De förändrade bestämmelser för utgående av det kvarstående-anslaget

under åttonde huvudtiteln, som bliva erforderliga vid ett bifall till vad nu

föreslagits, torde framdeles få meddelas av Kungl. Maj:t.»

På sätt i statsrådsprotokollet erinrats, var frågan örn en ändring av grunderna

för ifrågavarande statsbidrags utgående föremål för 1931 års riksdags

prövning. Aven då hade ifrågasatts, att bidragen borde anpassas efter

de olika skoldistriktens skattebörda. De härom framkomna förslagen avstyrktes

av statsutskottet, som därvid anförde bland annat följande. Då

riksdagen år 1930 första gången fattat beslut om beviljande av ifrågavarande

statsbidrag, hade detta skett under uttryckligt framhållande av

att anordningen finge betraktas såsom ett provisorium i avbidan på resultatet

av den pågående utredningen av skatteutjämningsproblemet i hela

dess omfattning, och att bestämmelserna i ämnet därför borde givas ett

sådant innehåll, att de icke föregrepe den slutgiltiga lösningen av detta

problem. Av denna anledning hade vid fastställandet av grunderna för

bidragens utgående ingen hänsyn tagits till de särskilda kommunernas

växlande skattetunga, utan grunderna hade avfattats på ett mera enkelt,

summariskt sätt, så att understöden närmast erhållit naturen av en skattelättnad,

ehuru de visserligen även åsyftade och ytterst syntes hava verkat

i viss mån utjämnande i skattehänseende. Det syntes utskottet riktigt,

att denna provisoriska egenskap hos bidragen bibehölles, till dess tiden

vore inne att allsidigt till prövning upptaga hela skatteutjämningsfrågan.

Å andra sidan betonade utskottet, att denna utskottets ståndpunkt visserligen

icke behövde utesluta varje ändring av de nuvarande grunderna, såvitt

en omläggning av dessa av andra skäl visade sig påkallad och kunde

genomföras utan ett föregripande av skatteutjämningsfrågans lösning.

De av 1931 års statsutskott sålunda anförda skälen mot en sådan ändringav

grunderna för ifrågavarande statsbidrag, att detta kommer att utgå efter

en i förhållande till det kommunala skattetrycket normerad skala, synas

utskottet alltjämt äga full giltighet, ja, de kunna numera till och med sägas

hava ökat i styrka, sedan skatteutjämningsberedningen avgivit förslag i fråga

om kostnaderna för bland annat folkskoleväsendet, vilket förslag för närvarande

är på remissgång bland myndigheterna. Utskottet finner sig därför

böra ställa sig avvisande mot det i motionen II: 43 framställda yrkandet, i

vad det avser en omläggning av berörda grunder i nyss angiven riktning.

Motionerna 1:28 och 11:42 samt 11:332 åsyfta åter ett bibehållande av

nu gällande grunder oförändrade, under det Kungl. Maj:t i syfte att vinna

en betydande besparing å de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen

föreslagit sådan ändring av grunderna, att statsbidraget per barn skulle

bortfalla. Utskottet finner de av departementschefen till stöd för sistberörda

förslag anförda skälen övertygande och vill för sin del ansluta sig till

samma förslag. Härav följer, att utskottet avstyrker sistomförmälda tre

motioner, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å herr Anderssons i Fältenborg m. fl.,

herr Carlströms m. fl., herr Olssons i Ramsta och herr Pehrssons

i Bramstorp m. fl. ovannämnda motioner (I: 28, II: 42,

11:43 och 11:332), i vad de skilja sig från Kungl. Majda förslag,

för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 5,615,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under

punkten 179 anförts samt i enlighet med de närmare villkor

och bestämmelser, Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

173:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor. Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 180) föreslagit riksdagen

angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor

ävensom beträffande en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt

motion (I: 171) örn viss ändring i bestämmelserna örn provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

174:o) Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. I enlighet

med Kungl. Majds förslag (punkt 181, sid. 421—422) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, nu

200,000 kronor, med 8,000 kronor till 192,000 kronor.

175:o) Särskilda lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling. I enlighet

med Kungl. Majds förslag (punkt 182, sid. 422—423) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,

nu 76,000 kronor, med 3,000 kronor till 79,000 kronor.

176:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i de fyra

nordligaste länen. Kungl. Maj:t har (punkt 183, sid. 423—424) föreslagit

riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda

ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, å 548,000 kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie

reservationsanslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, å 548,000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr J. Johansson i Tväråselet m. fl. väckt motion (II: 318),

vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn sådan

ändring av kungörelsen angående statsbidrag för inackordering av skolbarn

(Sv. F. nr 142, 1926), att dylikt bidrag även må utgå för inackordering av

barn under åtta år.

Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast en förändring av här ifrågavarande

anslags natur från s. k. obetecknat anslag till reservationsanslag.

Någon ändring i de för anslagets utgående gällande grunderna har ej av

Kungl. Majit ifrågasatts liksom ej heller beträffande anslagets belopp.

Till stöd för det i motionen lii 318 framförda yrkandet har anförts följande:
I

kungl, kungörelsen angående statsbidrag till vissa skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län för inackordering av skolbarn i

skolhem eller enskilda hem (Sv. F. nr 142, 1926) 1 § 2 st. stadgas:

»Barn under åtta år må icke ifrågakomma till inackordering, som i denna

kungörelse avses, därest ej skolöverstyrelsen prövar särskilda omständigheter

föranleda undantag.»

Enligt detta stadgande kan inackorderingsbidrag i regel icke erhållas för

harn under första skolåret, alltså de yngsta barnen.

Bestämmelsen vållar betydande olägenheter, då inackorderingsbidrag väl

i främsta rummet borde utgå för dessa yngsta, som ha svårast att gå långa

vägar till skolan. Skulle något undantag göras, borde detta snarare gälla

den äldsta årsklassen i stället för den yngsta. I många fall torde kommunerna

få träda emellan och lämna bidrag, när statsmedel icke kunna erhållas,

vilket för skattetyngda kommuner blir ganska betungande.

Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad beträffar det i motionen lii 318 framställda yrkandet äger, såsom i

motionen erinrats, skolöverstyrelsen redan nu rätt att — där särskilda omständigheter

prövas föreligga — medgiva, att inackorderingsbidrag må utgå

även för barn under åtta år. De skäl, som i motionen anförts till stöd för

förslaget om upphävande av den nu för de yngsta skolbarnen gällande särbestämmelsen,

hava emellertid synts utskottet beaktansvärda. Dock torde

detta vara en fråga, som — i likhet med vad som varit fallet beträffande

den nu gällande föreskriften — ankommer på Kungl. Majit att i administrativ

väg avgöra, sedan närmare utredning i ämnet förebragts. Därest de i

saken intresserade hos Kungl. Majit göra framställning örn en ändring av

nu angiven innebörd, lärer Kungl. Majit icke underlåta att taga spörsmålet

under övervägande. Vid nu angivna förhållanden synes det utskottet ej erforderligt,

att från riksdagens sida vidtages någon åtgärd för ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten av

det därstädes uppförda ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands, Jämt
-

Utskottet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

lands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, å 548,000 kronor — i riksstaten uppföra

ett ordinarie reservationsanslag till inackorderingsbidrag för

vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, å 548,000 kronor;

b) att herr Johanssons i Tväråselet m. fl. ovannämnda

motion (II: 318) må anses besvarad med vad utskottet här

ovan anfört.

177:o) Motion angående ersättning till kronojägaren Oskar Andreas

Larsson för vissa honom åsamkade kostnader för inackordering av

hans skolpliktiga barn. I en inom andra kammaren av herr O. W.

Lövgren väckt motion (II: 274) har hemställts, att riksdagen måtte bevilja

kronojägaren Oskar Andreas Larsson i Ljusbäckens bevakningstrakt å Vargiså

revir ersättning för de kostnader denne haft för inackordering av sina skolpliktiga

barn under läsåren 1925—1931.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Såsom i motionen erinrats, var en fråga av i viss mån likartad beskaffenhet

föremål för prövning av 1930 års riksdag. Med anledning av en i

ämnet väckt motion medgav riksdagen (riksdagens skrivelse den 4 april 1930,

nr 8 A, punkt 188), att av anslaget till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn bidrag finge utgå till kronojägaren

H. A. Lander å Bremön till täckande av vissa kostnader, denne

under läsåren 1926—1929 haft att vidkännas för inackordering vid skola

av två skolpliktiga barn.

Riksdagen uttalade emellertid därvid såsom sin bestämda mening, att

därest Lander haft eller bomme att få vidkännas kostnader för inackordering

av sina skolpliktiga barn för tid efter utgången av läsåret 1928/1929 och

av statsverket påkallade ersättning härför, dylik ersättning borde utgå av

domänverkets medel, i likhet med vad som enligt särskilt riksdagsbeslut

(se riksdagens skrivelse nr 99/1928) gällde ifråga om telegrafverkets medel

beträffande inackorderingskostnader för barn till befattningshavare vid telegrafverkets

radiopejlstationer.

Detta riksdagens uttalande uppfattar utskottet såsom ett principiellt stånd

punkttagande, vilket hör äga giltighet även i förevarande fall. Redan med

hänsyn härtill torde ersättning för här ifrågavarande kostnader — i den

mån sådana kunna anses skäligen böra utgå — icke böra bestridas från

anslag under riksstatens åttonde huvudtitel.

Härtill kommer vidare dels att utredning saknas rörande de kostnader,

som ett bifall till motionen skulle åsamka statsverket, dels ock att det här,

så vitt av motionen framgår, jämväl gäller ersättning för kostnader för

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

skolhushåll. Ett bifall i denna del till motionen synes kunna medföra konsekvenser

för statsverket, vilka ej nu kunna överblickas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må avslå herr Lövgrens ovannämnda motion

(II: 274).

178:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i andra

delar av riket än de fyra nordligaste länen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 424—425), vilket innebär en förändring av

här ifrågavarande anslags natur från s. k. obetecknat anslag till reservationsanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn i andra delar av riket än de fyra nordligaste

länen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

179:o) Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn. Kungl. Maj:t har (punkt 185, sid. 425—441) föreslagit riksdagen att,

dels i huvudsak godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna ändrade grunderna för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar,

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för anordnande av

skolskjutsar för skolpliktiga barn uppföra ett ordinarie förslagsanslag av

150.000 kronor.

Statsbidrag till anordnande av skolskjutsar bar utgått sedan år 1926,

då riksdagen för budgetåret 1926/1927 för ifrågavarande ändamål beviljade

ett extra anslag av 30,000 kronor. Anslaget utgick härefter med

30.000 kronor för vart och ett av budgetåren 1927/1929. För att tillgodose

det ökade anslagsbehovet höjdes anslaget vid 1929 års riksdag till 60,000

kronor för budgetåret 1929/1930. För budgetåret 1930/1931 utgick anslaget

med samma belopp. Vid 1931 års riksdag höjdes anslaget för budgetåret

1931/1932 till 85,000 kronor. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning anvisade 1932 års riksdag för ändamålet ett extra anslag av

150.000 kronor. Beträffande skälen till denna anslagshöjning hänvisas till

propositionen nr 77 vid 1932 års riksdag.

Dåvarande departementschefen uttalade vid sin anmälan av nyssnämnda

proposition sympatier för tanken på anslagets förändring till förslagsanslag

men ansåg sig icke kunna framställa förslag härom, emedan

fixerade normer, efter vilka statsbidragen skulle utgå, icke förelåge. I sin

skrivelse nr 132 i anledning av propositionen nr 77 uttalade riksdagen

önskvärdheten av att förslag till dylika normer för skjutsbidragens utgående

utan dröjsmål utarbetades genom skolöverstyrelsens försorg och förelädes

en kommande riksdag, på det att anslagets förändring till förslagsanslag

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

måtte kunna tagas under övervägande. Först genom en sådan förändring

bleve det nämligen möjligt att fullt utnyttja skolskjutsanordningen till vinnande

av kostnadsbesparingar och samtidigt förbättringar i skolväsendet.

Riksdagen ansåg sig vidare böra framhålla, att enligt dess mening det under

sådana förhållanden vore särskilt angeläget att vid disponerandet av skolskjutsanslaget

framför allt sådana fall ifrågakomme till bidrag, där genom

anordnande av skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunde

nedbringas.

Nu gällande villkor för statsbidrag till ifrågavarande ändamål återfinnas

i kungörelsen den 28 maj 1926 (nr 143) angående statsbidrag för anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Bidrag utgår företrädesvis för

skjutsning av barn, som hava lång eller eljest svår väg till skolan, och i

sådana fall, där kostnaderna för skolskjutsarnas anordnande kunna anses

uppvägas av besparingar för skolväsendet i andra avseenden, varjämte föreskrives,

att statsbidraget i regel icke må överstiga hälften av kostnaderna

för skolskjutsarnas anordnande. Statsbidragen beviljas av Kungl. Maj:t.

Sedan skolöverstyrelsen, i anledning av vad 1932 års riksdag anfört, anbefallts

utarbeta förslag till grunder för utgående av statsbidrag för ifrågavarande

ändamål, har skolöverstyrelsen med skrivelse den 6 september 1932

avlämnat förslag i detta avseende.

Skolöverstyrelsen anför bland annat följande:

Den av 1932 års riksdag uttalade grundsatsen för disponerandet av skolskjutsanslaget,

nämligen att bidrag framför allt skulle ifrågakomma, där

genom skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunde nedbringas,

har följts vid fördelningen av hittills beviljade anslag, och riksdagens

önskemål har alltså redan tillgodosetts. Överstyrelsen hyser emellertid den

uppfattningen, att, även örn besparingssynpunkten alltid bör vara den dominerande,

det dock bör finnas möjlighet att i vissa fall genom statsbidrag

till skolskjutsar underlätta barns skolgång, där vägarna äro särskilt långa

och svåra. I de flesta dylika fall, vilka till antalet hittills varit ringa, hava

besparingar tillika kunnat antagas komma att framdeles uppstå, även örn

sådana icke kunnat av vederbörande skoldistrikt vid ansökningens ingivande

direkt påvisas. Genom skolskjutsars anordnande med bidrag av

statsmedel hava också i allmänhet vunnits vissa förbättringar i skolväsendets

organisation.

I nu gällande författning finnas inga föreskrifter om minimiväglängder

såsom villkor för statsbidragens utgående Saknaden av dylika har icke

medfört någon svårighet för överstyrelsen att avgöra, i vilka fall statsbidrag

till skolskjutsar bort till- eller avstyrkas. Ett fastslående av vissa våglängder

skulle också medföra avsevärda svårigheter, måhända till och med bestämda

hinder, för ett så smidigt och, med hänsyn till resultatet, så rättvist

tillvägagångssätt som möjligt vid statsbidragens fördelning.

Skulle gällande bestämmelser för statsbidragen ändras så, att bidragen

finge rekvireras i huvudsaklig överensstämmelse med sättet för rekvisition

av statsbidrag till lärares avlöning, det vill säga utan central prövning,

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

torde emellertid närmare föreskrifter örn skolvägarnas längd vara ofrånkomliga.

Överstyrelsen finner det för sin del befogat, att statsbidrag med större

belopp än halva kostnaden kan ifrågakomma i sådana fall, där det klart

framgår, att besparingarna för statsverkets del för skolväsendet i övrigt äro

väsentligt större än de besparingar, som komma skoldistriktet till godo, och

där det finnes skäl befara, att örn högre statsbidrag icke beviljas, skoldistriktet

på grund av högt skattetryck icke kan anordna skjutsar, varigenom varje

besparing omöjliggöres. Överstyrelsen vill emellertid erinra därom, att redan

enligt nu gällande författning statsbidrag kan utgå med högre belopp än

hälften av kostnaden. Hittills bär dock statsbidrag i regel beviljats med

blott halva kostnaden.

Riksdagen har framhållit angelägenheten av att vid disponerandet av skolskjutsanslaget

framför allt sådana fall komma i fråga till bidrag, där genom

anordnande av skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunna

nedbringas. En allmän föreskrift om att statsbidrag skall utgå med 2 A eller

3,4 av kostnaderna skulle, enligt överstyrelsens mening, kunna först och

främst i så måtto äventyra åsyftade besparingar, att statens utgifter för skolväsendet

i övrigt icke kunde minskas i den omfattning, som fallet bleve,

örn nuvarande huvudbestämmelse fortfarande bomme att gälla. Det torde

också, därest central prövning av ansökningarna icke förekomme, kunna

befaras, att ett i regel med högre belopp än hälften utgående bidrag skulle

föranleda anordnande av skolskjutsar i en del fall, där sådana strängt taget

icke vore behövliga.

Statsbidrag till skolskjutsar synes icke böra utgå, där åsyftade besparingar

i fråga om skolväsendet kunna uppnås med mindre kostnader för det allmänna,

om inackordering med anlitande av bidrag ur vederbörande för

detta ändamål anvisade anslag äger rum än om skolskjutsar anordnas.

Aven om överstyrelsen anser, att vissa skäl anförts för en höjning av nu

med i regel 50 procent utgående statsbidrag till 2/3 eller 3A av kostnaderna,

hyser dock överstyrelsen så starka betänkligheter mot en generell föreskrift

örn sådan höjning, att överstyrelsen icke finner sig böra tillstyrka en dylik.

Överstyrelsen vill dock särskilt framhålla vikten av, att de bestämmelser

angående statsbidragens storlek, som framdeles kunna komma att utfärdas,

givas sådan formulering, att högre statsbidrag än halva kostnaden allt fortfarande

kan beviljas i de fall, då tillräckliga skäl härför kunna anföras,

dock i intet fall med högre belopp än 75 procent.

Genom bestämmandet av vissa allmänna grunder, enligt vilka statsbidrag

till skolskjutsar kunde utgå och rekvireras på i stort sett samma sätt som

statsbidrag till lärares avlöning, skulle tvivelsutan vissa fördelar uppnås i

jämförelse med nuvarande förhållanden. Emellertid resa sig betydande svårigheter

i vägen för fastställandet av sådana allmänna grunder, att ett genomförande

av en dylik ordning för statsbidrags utgående blir möjlig och

med avseende på resultatet tillfredsställande.

En klassificering av skolskjutsarna, så att bestämda belopp för olika vägsträckor

och gällande för hela landet kunde fastställas, anser överstyrelsen

omöjlig att genomföra utan att högst betydande olägenheter därav skulle

följa. Närmare föreskrifter örn skolvägarnas längd bleve säkerligen ofrånkomliga,

därest en decentralisation i fråga örn prövningen av ansökningarna

skulle bliva genomförd. Vid utfärdandet av dylika föreskrifter bleve det

emellertid nödvändigt att så fixera minimiväglängden, att den kunde till
Bihang

till riksdagens protokoll 193.1. ti sami. Nr 8. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

146

lämpas i regel, eller med andra ord kilometertalet måste sättas så lågt, att

det kunde gälla för det stora flertalet fall. Överstyrelsen befarar emellertid,

att en sådan föreskrift komme att leda till det resultatet, att minimiväglängden

komme att betraktas som den normala och skoldistrikt följaktligen

anse sig berättigat till statsbidrag för anordnande av skolskjuts, så

snart skolväg uppginge till denna längd.

En utveckling i sådan riktning komme givetvis att föranleda en högst

betydande ökning i totalkostnaden för skolskjutsars anordnande och därmed

i kraven på statsbidrag.

Det kan antagas, att fastställandet av vissa allmänna grunder för skjutskostnadernas

beräkning skulle medföra, att det intresse, som nu visat sig

förefinnas hos skoldistrikten att träffa avtal om skolskjutsars utförande till

lägsta möjliga priser, minskades. Särskilt kan det förmodas, att detta skulle

bliva fallet, därest det regelmässiga statsbidraget bleve höjt till 2/3 eller 3A

av kostnaderna. En betydande ökning av statens utgifter för ifrågavarande

ändamål skulle följaktligen kunna tänkas bli följden av en dylik

bestämmelse.

Överstyrelsen tillåter sig vidare framhålla, att, även om vissa allmänna

grunder bleve fastställda, det dock samtidigt måste givas möjligheter till

undantag, till exempel rätt att medgiva statsbidrag, även om vissa skoldistrikts

kostnad för skolskjuts anordnande bleve högre än den, som erhölles

med tillämpning av de allmänna föreskrifterna.

Varje särskild ansökning bör givetvis prövas med hänsyn till förhållandena

inom vederbörande skoldistrikt. Därvid bör, bland annat, hänsyn tagas

till bebyggelse, ekonomiska förhållanden, skolväsendets ståndpunkt och

övriga omständigheter, som kunna inverka på ansöknings bedömande.

Men skall denna prövning med avseende å från rikets olika delar inkomna

ansökningar kunna giva i möjligaste mån tillfredsställande resultat, torde

den böra vara enhetlig och jämförande. Skulle prövningen verkställas av

vederbörande länsstyrelser och folkskolinspektörer, synes det överstyrelsen

icke möjligt att önskvärd jämnhet i bedömandet av olika fall och förhållanden

kunde vinnas.

Överstyrelsen anser det följaktligen ur nu angivna synpunkter så gott

som ofrånkomligt, att en central prövning, åtminstone i viss omfattning,

av inkomna ansökningar allt fortfarande förekommer.

Överstyrelsen förordar en föreskrift med innebörd, att ansökning om

statsbidrag till här ifrågavarande ändamål första gång skall prövas av

central myndighet men att därefter, så länge inga sådana förändringar, som

kunna anses böra föranleda ny prövning, äga rum med avseende å skjutssträckor

och kostnader, statsbidrag till det fastställda beloppet må få rekvireras

hos och utanordnas av länsstyrelsen, sedan folkskolinspektören vitsordat,

att lämnade uppgifter äro riktiga och att ingen betydande förändring

i förutsättningarna för statsbidragets utgående skett. Emellertid torde vissa

mindre avvikelser böra tillåtas äga rum. Om till exempel statsbidrag med

halva kostnaden för en skolskjuts beviljats efter central prövning, och skjuts

nästföljande läsår skall beröra samma skolor och vägsträckor, men kostnaden

på grund av minskat barnantal eller i anledning av andra omständigheter

kan nedbringas och statsbidraget följaktligen kan och bör nedsättas i

förhållande till den lägre totalkostnaden, torde statsbidrag till beviljad del

av kostnaden böra få rekvireras utan att förnyad ansökning ingives och

underkastas central prövning.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

I fråga särskilt om barnantalet torde böra få gälla, att mindre växlingar

i detta icke skola behöva föranleda ny ansökning. Örn till exempel den

ursprungliga ansökningen avsett 12 barn men detta antal något minskas

utan att skjutsning därför blir obehövlig och utan att kostnaderna kunna

nedbringas, torde ny ansökning till central myndighet icke böra ifrågakomma.

Detsamma torde böra få gälla örn barnantalet ökas utan att kostnaderna

för skjutsnings verkställande därför bliva större.

Så snart en mera betydande omläggning av verksamheten äger rum, bör

förnyad granskning från den centrala myndighetens sida äga rum.

Skulle länsstyrelse vid prövning av ingiven rekvisition av statsbidrag finna

sådana avvikelser förekomma från de förhållanden, som legat till grund för

den centrala myndighetens beslut örn statsbidrag, att länsstyrelse icke finner

sig böra utanordna rekvirerat belopp, torde ärendet böra för prövning och

avgörande överlämnas till den centrala myndighet, som fördelar statsbidragen.

Ett överlämnande till överstyrelsen av fördelningen av statsbidrag till

skolskjutsar synes starkt motiverat bland annat på grund av den tidsvinst,

som därigenom skulle komma att uppstå.

Överstyrelsen finner det synnerligen angeläget, att sådana förändrade föreskrifter

komma till stånd, som möjliggöra tidigare beslut än nu är fallet,

samt föreslår bestämmelser i sådant syfte.

Överstyrelsen anser, att såsom regel bör gälla att ansökningar örn statsbidrag

till skolskjutsar skola ingivas före den 1 januari närmast före det

budgetår, för vilket bidrag önskas. Ett medgivande torde böra lämnas av

innehåll, att överstyrelsen, därest den erhåller uppdraget att verkställa fördelningen

av statsbidragen, må kunna till prövning upptaga ansökning, som

icke ingivits inom föreskriven tid.

Alla ansökningar böra göras enligt formulär, som överstyrelsen torde få

i uppdrag att utarbeta, därest den ifrågasatta anslagsförändringen kommer

till stånd.

Enligt nu gällande författning nr 143/1926 § 4 mom. 2 kan skoldistrikt,

sedan Kungl. Majit medgivit att statsbidrag får utgå, på därom hos vederbörande

länsstyrelse gjord anmälan, efter ingången av det budgetår bidraget

avser i förskott erhålla högst 2/s av det beviljade bidraget. Dylikt förskott

avräknas vid statsbidragets slutliga ^anordnande.

Överstyrelsen tillstyrker för sin del, att sådan rätt till förskott fortfarande

medgives och att den får omfatta jämväl dels skoldistrikt, som tilldelats

statsbidrag på grund av ansökningar, vilka inkommit senare än den 1 januari,

dels skoldistrikt, som utan förnyad central prövning av ansökning, är

berättigad hos länsstyrelse rekvirera statsbidrag.

Av föredragande departementschefens yttrande i propositionen nr 134 till

1932 års riksdag angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans

organisation m. m. sid. 65, framgår, bland annat, att Kungl. Majit

enligt gällande författningsbestämmelser ansett sig oförhindrad att disponera

medel ur hittills beviljade anslag jämväl till skolskjutsar för fortsättningsskolbarn.

Riksdagen har icke framställt någon erinran i anledning av detta

uttalande. Härigenom torde få anses fastslaget, att uttrycket skolpliktiga barn

även omfattar fortsättningsskolbarn, varför ett särskilt omnämnande av

dessa i den författning, som kan komma att utfärdas, icke synes erforderligt.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De grunder för statsbidrags utgående till anordnande av skolskjutsar,

som överstyrelsen i det nyss återgivna förordat, har överstyrelsen sammanfattat

i ett förslag till kungörelse, vilket som bilaga medföljer överstyrelsens

yttrande.

Statskontoret har yttrat sig i ärendet den 25 november 1932. Statskontoret

anför bland annat:

Innan någon granskning kan äga rum av överstyrelsens förenämnda förslag,

vilket innebär avsevärda avvikelser från nu i ämnet gällande föreskrifter,

är det nödvändigt att taga ställning till den huvudfråga det här gäller, nämligen

spörsmålet örn det låter sig göra att fastställa vissa allmänna, automatiskt

verkande grunder för statsbidragets utgående, så att detta skulle

kunna rekvireras och utbetalas i samma ordning som exempelvis statsbidraget

till folkskollärares avlönande. Överstyrelsen har verkställt en ingående

undersökning av denna fråga, men därvid kommit till det resultat,

att det icke är möjligt att bestämma sådana allmänna grunder och samtidigt

hålla statens kostnader inom en rimlig gräns.

Statskontoret delar denna uppfattning. De av riksdagen önskade »fixerade

normerna» måste avse dels det kostnadsbelopp, varå statsbidraget får

beräknas, dels ock bidragets storlek. I intetdera fallet lärer det låta sig

göra att fastställa för hela riket gällande grunder. Vad beträffar skoldistriktets

kostnader, skulle bestämmelserna kunna gå ut på maximibelopp för

kilometer, för barn och kilometer, för barn och dag m. fl. dylika kombinationer.

Alla lida dock av den olägenheten, att, för att bestämmelserna

skola visa sig i praktiken användbara för hela landet, maximibeloppen måste

sättas så höga, att en oskälig utgiftsökning för statsverket bleve följden. Enahanda

är förhållandet med en fixering av statsbidraget till visst procenttal av

kostnaden. För möjliggörande, såsom önskvärt är, av ett tillgodoseende av bidragsbehovet

i kommuner med svag ekonomi, höga skatter eller där särskilda

omständigheter, talande för ett jämförelsevis högt bidrag eljest föreligga,

måste ett för hela landet gällande procenttal sättas ganska högt. Hur

önskvärt än ett fullt genomfört system med automatiskt verkande grunder

vore ur synpunkten både av en snabbare behandling av dessa frågor och

lättande av arbetsbördan för överstyrelsen och vederbörande statsdepartement,

kan statskontoret dock icke med nödigt beaktande av sparsamhetens

krav tillstyrka en sådan anordning.

Skolöverstyrelsen har emellertid framlagt ett förslag, som i viss mån

modifierar ämbetsverkets ståndpunkt beträffande behovet av en central prövning

av varje särskilt fall. Överstyrelsen anser nämligen, att sådan prövning

bör kunna inskränkas till första gången ansökning örn statsbidrag förekommer

och att därefter, så länge i huvudsak enahanda förhållanden beträffande

skjutskostnaderna enligt folkskolinspektörens vitsord äro förhanden,

ny ansökning örn statsbidrag ej skall behöva göras, utan samma belopp

som det förut beviljade skall kunna rekvireras hos länsstyrelsen och av

denna utanordnas. Statskontoret finner denna utväg praktisk och lämplig.

Visserligen kan invändas, att även en sådan anordning kan i något fall

leda till större utgifter för staten än om prövning av behovet verkställdes

av skolöverstyrelsen eller Kungl. Majit, men fördelarna i form av snabbare

behandling och arbetsbesparing äro så påtagliga, att de torde mer än uppväga

de olägenheter i antydd riktning, som möjligen kunna befaras av anordningen

ifråga.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

Beträffande statsbidragets belopp har överstyrelsen föreslagit dess bestämmande

till i regeln hälften av kostnaderna med möjlighet i vissa fall till

större andel, dock högst 3/4- Ett dylikt stadgande innebär, åtminstone formellt

sett, en begränsning av den nuvarande bestämmelsen, i vilken det

endast sägs, att statsbidraget i regel icke må överstiga hälften av kostnaderna.

Ur denna synpunkt har statskontoret intet att erinra mot förslaget,

men vill ifrågasätta, örn icke bidragets maximum borde sättas till 2/s i

stället för s/4 av kostnaderna.

Överstyrelsens förslag örn tiderna och ordningen för ansökningarnas ingivande

och behandling — däribland länsstyrelsernas uteslutande från befattning

med ansökningarna och den slutliga prövningens och avgörandets

överflyttande från Kungl. Majit till överstyrelsen — anser sig statskontoret

böra biträda.

Det vill synas, som om åtminstone för nästa budgetår något mera trängande

behov av anslagsförändring ej skulle förefinnas. Däremot är det möjligt

att, därest den av överstyrelsen föreslagna metoden med utbetalning

för ett visst budgetår av samma bidrag, som utgått under det föregående

budgetåret, kommer att tillämpas, det visar sig nödvändigt att för behörigt

tillgodoseende av nya ansökningar giva anslaget förslagsanslags natur.

För egen del har departementschefen anfört:

»Med hänsyn till vad i ärendet förekommit är jag icke för närvarande

beredd att föreslå några allmänt gällande normerande föreskrifter. Emellertid

synes mig bristen på dylika bestämmelser icke böra utgöra ett ovillkorligt

hinder emot anslagets förändring till förslagsanslag. Då ett konsekvent genomförande

av överstyrelsens förslag till ändrade villkor för statsbidrags

utgående synes förutsätta förändring av anslagsnaturen, vill jag därför tillstyrka,

att anslaget förändras till förslagsanslag.

Flertalet av de av skolöverstyrelsen föreslagna ändringarna i villkoren för

statsbidrags utgående synas ändamålsenliga och kunna av mig tillstyrkas.

Statsbidrag synes sålunda böra utgå, företrädesvis då genom anordnande

av skolskjutsar besparingar i det allmännas utgifter för skolväsendet i övrigt

uppstå eller då skolgången vid särskilt lång eller svår skolväg avsevärt

underlättas. På de av skolöverstyrelsen anförda skälen bör statsbidrag utgå

med i regel hälften av kostnaderna för skolskjutsarnas anordnande. Då

särskilda förhållanden därtill föranleda, synes bidrag böra utgå med högre

belopp, dock i intet fall med mer än 3/4 av kostnaderna.

Beslutanderätten i dessa frågor torde dock böra förbehållas Kungl. Majit.

Det föreslagna förändrade förfarandet vid prövning av fråga om statsbidrag

synes särskilt ägnat att underlätta granskningen av ansökningarna,

och genom överstyrelsens förslag rörande förkortning av prövningsproceduren

och förändring av tiderna för ansökningarnas ingivande undanskaffas

en betydande olägenhet i det nuvarande systemet, som vållat stora svårigheter

för skoldistrikten ätt i förväg vid beräknandet av kostnaderna för distriktets

skolväsen räkna med statsbidrag till anordnande av skolskjutsar.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Under budgetåret 1933/1934 synas övergångsbestämmelser böra meddelas

i stort sett i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

Då det nuvarande anslaget visat sig vara i det stora hela taget tillräckligt,

torde förslagsanslaget för budgetåret 1933/1934 böra bestämmas till

150,000 kronor.

Närmare föreskrifter för statsbidrags utgående m. m. torde böra fastställas

av Kungl. Maj:t.»

De föreslagna ändrade grunderna för utgåendet av skolskjutsbidragen

anser sig utskottet böra i allt väsentligt förorda, dock att, när allenast besvärlig

skolväg åberopas såsom skäl för understöd, sådant enligt utskottets

mening må utgå endast i särskilda fall, då vid synnerligen lång eller svår

skolväg skolgången genom skjutsning avsevärt underlättas.

Inför förslaget att ändra anslagets natur till förslagsanslag har utskottet

känt en viss tvekan med hänsyn till att några fixerade normer för statsbidragens

utgående icke visat sig möjliga att nu uppställa. I betraktande av

de avsevärda besparingar i skolorganisatoriskt hänseende, som genom ifrågavarande

anordning vinnas, och de stora fördelar, det för skoldistrikten erbjuder

att vid planerandet av skolskjutsar kunna, därest i övrigt förutsättningarna

därför äro för handen, räkna med bidrag av statsmedel, har

utskottet emellertid ansett sig böra förorda den ifrågasatta ändringen av

anslagets natur.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag ingen annan erinran från utskottets

sida, än att det för vinnande av en för skoldistrikten önskvärd snabbhet

i behandlingen av förevarande understödsfrågor synes vara förtjänt av

Kungl. Maj:ts övervägande, örn ej en sådan uppdelning av ärendenas prövning

lämpligen borde ske, att endast de fall, där statsbidrag till högre belopp

än 50 procent av kostnaderna ifrågasattes eller där understöd äskas

allenast till underlättande av besvärlig skolväg, underställas Kungl. Maj:t

och prövningsrätten i övrigt överlämnas åt skolöverstyrelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i huvudsak godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1933 under punkten 185 föreslagna ändrade grunderna för

statsbidrag till anordnande av skolskjutsar, dock med iakttagande

av vad utskottet ovan anfört,

b) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

180:o) Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, sid. 442—445) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att kustsanatoriet Apelviken må efter särskild

prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla

bidrag till avlönande av lärare vid kustsanatoriets fortsättningsskola,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter

samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna

varda 6tadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare

vid fortsättningsskolor,

b) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalt

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

bevilja för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 42,500 kronor.

181:o) Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola. Kungl. Majit har (punkt 187, sid. 445—454) föreslagit

riksdagen att dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till

undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,330,000 kronor,

med 765,000 kronor till 2,565,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar N. S. Norling och K. Sandegård (I: 73) och den andra inom andra

kammaren av herr D. Gustavson i Sala (lii 114), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits förslag i vad det avser ändrade

grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, samt att de härav betingade höjningarna av

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av berörda undervisning måtte

av riksdagen beviljas;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Sjödahl (Ii 74) och den andra inom andra kammaren

av herrar J. K Mårtensson och E. Frankenberg (lii 151), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte besluta att godkänna de av Kungl. Majit

föreslagna ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till undervisningen

i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor med

det undantag, att statsbidrag enligt nu gällande grunder måtte utgå i sådana

fall, då den för nämnda undervisning anställde läraren har sin väsentliga

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utkomst av denna anställning eller då vederbörande skoldistrikt vid tjänstens

annonsering eller annorledes före den 1 januari 1933 bundit sig för

utbetalande av minst nu gällande minimiarvode.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andraga

skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 73 och I: 74.

I kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning

i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola stadgas,

att lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning i slöjd för

gossar eller flickor vid nämnda skolor skall, därest statsbidrag utgår till

lärarens avlöning, i arvode erhålla minst 1 krona 20 öre för undervisningstimme,

ävensom att skoldistrikt, som i dylik läroanstalt anordnat undervisning

i slöjd, må under i författningen närmare angivna villkor av statsmedel

erhålla bidrag till lärarens avlöning, beräknat efter 1 krona 8 öre

för undervisningstimme, dock med högst 146 kronor 88 öre, motsvarande

högst 136 undervisningstimmar, för slöjdavdelning under ett kalenderår.

Kungl. Majit hade i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag, punkt

206, föreslagit ett statsbidrag för ändamålet, beräknat efter 90 öre för slöjdtimme,

dock med högst 122 kronor 40 öre. I anledning av väckta motioner

beslöt dock riksdagen fastställa bidraget vid nuvarande belopp.

Genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 311) har Kungl. Majit föreskrivit,

att vad i ovannämnda kungörelse nr 572/1920 finnes föreskrivet angående

statsbidrag för slöjdundervisning skall äga motsvarande tillämpning

i fråga örn statsbidrag för undervisning i slöjd vid vissa sjuk vårdsanstalter.

Vidare har beträffande slöjdundervisningen i folkskola genom kungörelse

den 6 maj 1921 (nr 261) stadgats, att skoldistrikt må äga att, då tillfälle

till undervisning i slöjd för gossar eller flickor beredes i folkskola, besluta,

att denna undervisning skall vara obligatorisk för de i skolan intagna

barnen.

Granskningsnämnden har hemställt, att på grund av förhandenvarande

statsfinansiella förhållanden statsbidrag till slöjdundervisningen må upphöra

att utgå i alla de fall, då undervisningen icke meddelas av lärare som kan

antagas hava denna undervisning till sin huvudsakliga sysselsättning. Med

hänsyn härtill föreslår nämnden, att anslaget för budgetåret 1933/1934 tillfälligtvis

måtte nedsättas med 2,780,000 kronor till 550,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har med hänsyn till de svårigheter av olika slag, som

ett genomförande av nämndens förslag skulle komma att föra med sig,

funnit sig icke kunna tillstyrka detsamma utan hemställt, med hänsyn till

anslagsbehovet, att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att för budgetåret

1933/1934 öka anslaget för anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola med 100,000 kronor till 3,430,000 kronor.

Statskontoret har anvisat andra utvägar för åstadkommande av besparingar

å anslaget, nämligen dels genom uppställande av krav på ett visst mini
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

miantal elever i varje slöjdavdelning, dels ock genom sänkning av minimiarvodet

för slöjdlärarna och därmed även motsvarande sänkning av statsbidraget.

Statskontoret anför därvid bland annat:

Statskontoret vill fästa uppmärksamheten på, att de i kungörelsen den

30 juni 1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola uppställda villkoren för

nämnda statsbidrag torde åtminstone i ett avseende kunna skärpas utan

någon större olägenhet för slöjdundervisningen.

I § 3 av nyssnämnda kungörelse föreskrives, att storleken av det till skoldistrikt

utgående statsbidraget beräknas i förhållande till antalet slöjdavdelningar,

som vid de särskilda skolorna varit anordnade. Ifråga örn dessa

avdelningar gäller bland annat, att örn vid en skola finnes blott en slöjdavdelning

med undervisning i gosslöjd eller blott en avdelning med undervisning

i flickslöjd eller blott en avdelning av vartdera slaget, skola i densamma

under kalenderåret vid varje lästermins början minst 10 gossar

respektive 10 flickor hava varit för deltagande i slöjdundervisningen inskrivna

och, så länge de under året tillhört skolan, i allmänhet deltagit i

denna undervisning. Ifrån denna regel, att minst 10 elever fordras i varje

slöjdavdelning för att statsbidrag skall utgå för densamma, gives emellertid

ett synnerligen viktigt undantag, i det att slöjdavdelning kan omfatta ett

lägre antal deltagare i det fall, att den består av samtliga i skolan inskrivna

eller, då slöjdundervisningen avser allenast det egentliga folkskolestadiet,

samtliga de detta stadium tillhörande gossar, respektive flickor, vilka prövas

skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen.

Enligt denna undantagsbestämmelse utgå alltså under angivna förutsättningar

statsbidrag även till slöjdavdelning, som endast består av en eller

ett par elever. En sådan bestämmelse måste anses otillfredsställande, isynnerhet

under nuvarande förhållanden.

Enligt statskontorets mening torde fullgoda skäl få anses föreligga att

städse uppställa krav på visst minimiantal elever i varje slöjdgrupp, för att

statsbidrag skall kunna utgå för densamma. På grund härav, och då det

i varje fall icke synes föreligga någon anledning att fastställa lägre minimiantal

elever än det enligt berörda paragraf regelmässigt gällande, eller sålunda

10, vill statskontoret förorda, att ovan berörda undantagsbestämmelse

måtte upphävas. Det torde visserligen icke låta sig på förhand beräkna,

vilka belopp, som genom en dylik författningsändring komma att inbesparas

till statsverket, men i betraktande av det stora antalet skolor å landsbygden

med ringa barnantal torde besparingarna kunna förväntas bliva icke obetydliga.

Härjämte vill statskontoret ifrågasätta, huruvida icke ytterligare besparingar

skulle kunna vinnas genom en sänkning av det i berörda kungörelse

fastställda minimiarvodet för slöjdlärarna och därmed även motsvarande

nedsättning av statsbidraget. Detta arvode är för närvarande bestämt till

1 krona 20 öre per undervisningstimme, varav skoldistriktet i statsbidrag

erhåller 1 krona 8 öre. A den del, varmed statsverket sålunda bidrager

till avlöningen, utgår därjämte dyrtidstillägg till vederbörande lärare.

Statskontoret vill för sin del förorda, att minimiarvodet för slöjdundervisningen

nedsättes åtminstone till 1 krona per undervisningstimme, och att

statsbidraget i enlighet härmed fastställes att utgå med 90 öre per timme.

Ett genomförande av vad statskontoret sålunda föreslagit ifråga örn slöjd
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

lärares avlöningsförmåner torde kunna beräknas medföra en besparing för

statsverket av omkring 550,000 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Skolöverstyrelsen har yttrat sig över statskontorets nyssnämnda förslag.

Överstyrelsen har därvid anfört, bland annat, att överstyrelsen icke funne

sig böra frångå den ståndpunkt, som överstyrelsen intagit i sitt tidigare

utlåtande, och att enligt överstyrelsens mening från rent sakliga synpunkter

sett tungt vägande skäl talade emot det av statskontoret framlagda förslaget.

Därest emellertid vid det slutliga avgörandet valet skulle komma att stå

mellan å ena sidan granskningsnämndens och å andra sidan statskontorets

nu föreliggande förslag, funne överstyrelsen det senare vara att avgjort föredraga

såsom det för slöjdundervisningen i det hela vid vårt lands folkskolor

minst nedbrytande.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat:

»Jag finner mig böra ansluta mig till statskontorets förslag, som torde

öppna möjligheter till betydande besparingar.

Minimiantalet deltagare i slöjdavdelning synes böra undantagslöst fastställas

till 10. Det i § 3 mom. 1 av kungörelsen den 30 juni 1920 (nr

572) föreskrivna undantaget från denna regel, för vilket i det föregående

redogjorts, synes därför böra utgå.

Minimiarvodet till slöjdlärare torde i enlighet med statskontorets förslag

böra nedsättas till 1 krona per undervisningstimme och statsbidraget följaktligen

fastställas att utgå med 90 öre per timme, dock med högst 122

kronor 40 öre för slöjdavdelning under ett kalenderår.

Genom dessa åtgärder skall enligt skolöverstyrelsens beräkningar åstadkommas

en besparing av 866,875 kronor och nu utgående anslag sålunda

kunna minskas från 3,330,000 kronor till i avrundat tal 2,465,000 kronor.

Då emellertid, såsom av det föregående framgår, anslagsbehovet överstiger

nuvarande anslagsbelopp, torde det vara lämpligt höja sistnämnda summa

med 100,000 kronor till 2,565,000 kronor. Samtidigt med att statens utgifter

för ändamålet sålunda betydligt minskas, nedbringas också skoldistriktens

utgifter för ifrågavarande lärares avlöning med en sjättedel.»

Kungl. Maj:t har funnit nödvändigt att vidtaga en avsevärd beskärning

av här ifrågavarande anslag dels genom skärpning av villkoren för statsbidrags

åtnjutande, i vad angår lärjungeantalet, dels ock genom nedsättning

av den till lärarna utgående ersättningen. Utskottet finner det vara ett beklagligt

förhållande, att åtgärderna för inskränkning av statsutgifterna kommit

att så hårt drabba detta anslag, enär enligt utskottets mening slöjden,

särskilt vad de kvinnliga eleverna angår, hör till de mest nyttiga och såsom

uppfostringsmedel mest värdefulla bland skolämnena, åtminstone för de

lärjungar, som tillhöra det egentliga folkskolestadiet. Vidare komma, såsom

bland annat i de i ämnet väckta motionerna framhållits, de föreslagna änd
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

ringarna otvivelaktigt att på många håll medföra olägenheter av ekonomisk

art för skoldistrikten.

Å andra sidan är det nödvändigt att under de rådande förhållandena

tillmäta besparingssynpunkterna synnerlig vikt. Utskottet finner sig därför

icke kunna motsätta sig att inskränkningar nu göras även på detta område.

Med hänsyn härtill kan utskottet icke biträda motionerna 1:73 och 11:114,

i vilka påyrkas, att de nuvarande grunderna måtte helt bibehållas oförändrade.

Emellertid anser utskottet, att Kungl. Maj:ts förslag i vissa avseenden

medför sådana olägenheter, att utskottet icke kan i alla delar biträda detsamma.

Genom fastställande av siffran 10 såsom ovillkorligt minimum för lärjungeantalet

i slöjdavdelning kommer ett mycket stort antal barn, ofta i

fattiga, glest bebyggda skoldistrikt, att bliva i avsaknad av slöjdundervisning.

Denna konsekvens av Kungl. Maj:ts förslag finner utskottet vara till

stor skada och har fördenskull sökt efter någon utväg, varigenom utan kostnadsökning

kretsen av de barn, som genom berörda skärpning av villkoren

skulle komma att berövas förmånen av slöjdundervisning, kunde i någon

mån begränsas. En sådan utväg har utskottet trott sig finna i följande

anordning.

Det i § 3 av statsbidragskungörelsen medgivna undantaget från regeln

örn minst 10 lärjungar skulle icke, på sätt Kungl. Majit föreslagit, bortfalla

utan alltjämt bibehållas men begränsas att gälla endast det egentliga folkskolestadiet

och förses med en undre gräns för lärjungeantalet sålunda, att

såsom villkor för dess tillämpning stadgas, att lärjungarna äro till antalet

minst 6.

Den härav föranledda kostnadsökningen i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag kan enligt vad utskottet inhämtat beräknas till i runt tal 220,000

kronor.

För att uppväga denna merkostnad kan enligt utskottets mening utan

större olägenhet för undervisningen den ändringen i gällande bestämmelser

vidtagas, att maximibidraget per slöjdavdelning, som nu är beräknat efter

136 timmar, i stället beräknas efter ett till siffran 124 sänkt timantal.

Härigenom erhålles en kostnadsminskning av i runt tal 236,000 kronor,

vadan slutresultatet skulle bliva en utgiftssänkning med 16,000 kronor mera

än den minskning, som skulle ernås enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår Kungl. Maj:ts förslag om nedsättning av lärararvodena finner

utskottet, att med hänsyn till den sta teti nanselia situationen näppeligen

några mera vägande skäl kunna häremot anföras, såvitt angår de fall —

och dessa utgöra flertalet — där läraren sköter slöjdundervisningen såsom

en bisyssla. Däremot synes frågan ligga något annorlunda till i de visserligen

relativt fåtaliga fall, där skoldistrikten för ändamålet anställt särskilda

lärarkrafter, för vilka slöjdlärartjänsten utgör huvudsyssla. I dessa fall,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som i regel förekomma endast i städerna, är skoldistriktet rätteligen förpliktat

att till läraren utbetala en lön, som bestämts under förutsättning att

skoldistriktet från statsverket kunde påräkna understöd till lärarens avlönande

enligt hittills gällande grunder. Det synes utskottet, som örn i denna

del Kungl. Maj:ts förslag om nedsättning av lärararvodena förde till obilliga

konsekvenser. Detta förhållande har påtalats i motionerna I: 73 och II: 114.

Härutinnan har vidare i motionerna I: 74 och II: 151 påkallats sådan ändring

i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till undervisning i slöjd måtte

utgå enligt nu gällande grunder i de fall, då den för nämnda undervisning

anställda läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning eller då

vederbörande skoldistrikt vid tjänstens annonsering eller annorledes före den

1 januari 1933 bundit sig för utbetalande av minst nu gällande minimiarvode.

I likhet med motionärerna anser utskottet, att på denna punkt skäligheten

bjuder, att en modifikation av Kungl. Maj:ts förslag vidtages. Utskottet

kan dock icke förorda, att den påkallade avvikelsen från Kungl.

Maj:ts förslag gives en så vidsträckt eller i varje fall till sina gränser svår

bestämbar räckvidd, som motionärerna synas hava avsett. Enligt utskottets

mening bör modifikationen avse sådana fall, där slöjdlärartjänst är för beredande

av pensionsrätt åt innehavaren reglerad jämlikt § 5 i reglementet

för statens pensionsanstalt. För dylika tjänster torde statsbidraget böra

utgå efter oförändrade grunder, dock att även här den av utskottet ovan

förordade begränsningen till högst 124 timmar synes böra ske.

Sistberörda avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag medför en merkostnad

av i runt tal 83,000 kronor. Avräknas härifrån förenämnda belopp å

16,000 kronor återstår ett belopp av 67,000 kronor, varmed den av Kungl.

Maj:t äskade anslagssumman torde böra höjas. I enlighet härmed skulle

anslaget för budgetåret 1933/1934 komma att utgöra 2,632,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Norlings och Sandegårds, herr Gustavson i Sala,

herr Sjödahls samt herrar Mårtenssons och Frankenbergs

ovannämnda motioner (I: 73, II: 114, I: 74 och II: 151),

a) godkänna följande ändringar i grunderna för utgåendet

av statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola med rätt för Kungl. Maj:t

att meddela de närmare föreskrifter, som i anledning härav

må finnas erforderliga:

1. Lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning

i slöjd för gossar eller för flickor vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola, skall, därest statsbidrag

utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla, där lärartjänsten

för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren är reglerad

jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8. 157

minst 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme och

eljest minst 1 krona för undervisningstimme.

2. Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd, må av

statsmedel erhålla bidrag till lärarens avlöning, beräknat,

där lärartjänsten för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren

är reglerad jämlikt § 5 i reglementet för statens

pensionsanstalt, efter 1 krona 8 öre för undervisningstimme,

och eljest efter 90 öre för undervisningstimme,

dock att i intet fall statsbidraget må utgå med högre belopp

för slöjdavdelning under ett kalenderår än 133 kronor

92 öre respektive lil kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag

för 124 timmar.

3. A det egentliga folkskolestadiet må slöjdavdelning omfatta

ett lägre antal deltagare än 10, dock lägst 6, under

förutsättning att den består av samtliga de detta stadium

tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen

kunna deltaga i slöjdundervisningen.

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

nu 3,330,000 kronor, med 698,000 kronor till 2,632,000

kronor.

182:o) Undervisningsmateriel m. m. för folkskolan. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 454—455) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 8,000

kronor, med 5,000 kronor till 3,000 kronor.

183:o) Understödjande av folkskolebarns ferieresor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 456—457), vilket innebär en anslagsminskning

med 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/1934

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebarns ferieresor utan angivet belopp.

184:o) Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,

samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt fastställa.

185:o) Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.

Kungl. Majit har (punkt 191, sid. 457—463) föreslagit riksdagen att dels

godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade

grunderna för statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskolor, nu 5,100,000, med 965,000 kronor till

4,135,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (I; 173),

vari hemställts, att riksdagen dels måtte besluta avslå Kungl. Majits förslag

till ändrade grunder för statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

dels ock företaga den av ett bifall till detta yrkande betingade

höjningen av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare

vid fortsättningsskolor med 965,000 kronor till 5,100,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr A. Wallerius m. fl. väckt motion

(II: 57), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att arvodet till lärarinnor

i hushållsgöromål vid fortsättningsskola skall utgå med samma belopp

för timme som nu eller 2 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl.

väckt motion (II: 115), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utfärdande av sådana bestämmelser,

att fortsättningsskolans andra obligatoriska årskurs måtte göras frivillig.

Enligt gällande bestämmelser skall arvodet till lärare i fortsättningsskola

och ersättningsskola utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst

2 kronor 50 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona

50 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd

skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona 75

öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 25 öre

samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola minst

2 kronor för undervisningstimme, ävensom att för undervisning i ämnet

arbetskunskap, i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål

ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall

utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme. Statsbidrag till avlönande

av dessa lärare utgår med belopp motsvarande de sålunda fastställda

minimiarvodena. Däremot utgår icke dyrtidstillägg av statsmedel å ifrågavarande

arvoden.

Utöver dessa arvoden beviljade 1921 års riksdag en förhöjning av i allmänhet

50 öre per timme, vilken förhöjning utgick till och med budgetåret

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

1923/1924, då den borttogs såväl av statsfinansiella skäl som med hänsyn

till den dåmera inträdda höjningen av penningvärdet. I sistnämnda hänseende

erinrades (1924 års åttonde huvudtitel sid. 347), att penningvärdet

då vore betydligt högre än vid arvodes förhöj ningen år 1921 och jämväl

åtskilligt högre än år 1918, då det ursprungliga arvodet bestämdes.

Med hänsyn till den tidpunkt, då dessa arvoden blivit bestämda, anser

granskningsnämnden en minskning av desamma böra vidtagas. Ytterligare

reduktion torde kunna ske beträffande de lärare, som hava ordinarie anställning

vid folkskola. Den närmare undersökning, som vore nödvändig för

genomförandet av detta förslag, torde få ankomma på skolöverstyrelsen.

En beräkning av de besparingar, som härigenom stöde att vinna, bleve först

härefter möjlig. Emellertid torde man kunna räkna med en besparing av

minst 500,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt granskningsnämndens förslag att minska

ifrågavarande arvoden samt hemställt, att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen

att besluta, att anslaget till understöd för avlönande av lärare vid

fortsättningsskolor må för budgetåret 1933/1934 utgå med oförändrat belopp

eller 5,100,000 kronor.

Beträffande de åtgärder, som skulle vara erforderliga vid ett fullföljande

av vad nämnden föreslagit, har skolöverstyrelsen anfört bland annat följande:
-

Antalet undervisningstimmar under ett läsår kan icke exakt angivas, men

med ledning av undervisningsstatistiken kan det beräknas fördela sig på

ungefär följande sätt:

185.000 timmar ä kronor 3: —

1,540,000 » » » 2:50

222,500 » » » 2: —

100.000 » » » 1:75

140.000 » » » 1:50

12,000 » » » 1:25

Enligt skolöverstyrelsens mening skulle den av granskningsnämnden påyrkade

besparingen på minst 500,000 kronor å anslaget till understöd för

avlönande av lärare vid fortsättningsskolor bäst ernås genom att med 30

öre för undervisningstimme minska de arvoden, som nu utgå med 3 kronor

och 2 kronor 50 öre för timme, alltså arvodena för undervisningen i vad

denna icke avser hushållsgöromål, manlig och kvinnlig slöjd. Däremot

skulle arvodena för undervisning i de tre nu senast nämnda ämnena liksom

ock för undervisning i ersättningsskola utgå med oförändrade belopp. Slutligen

erinrar överstyrelsen därom, att besparing, som vinnes genom nedsättning

av lärararvodena vid fortsättningsskola under ett visst budgetår, på grund av

att skoldistriktens rekvisitioner av statsmedlen ske kalenderårsvis i efterskott

och förskott ej utgår till alla skoldistrikt, endast med en del av sitt

belopp minskar medelsåtgången det ifrågavarande budgetåret. Resten av

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det besparade beloppet minskar anslagsbehovet för det närmast efterföljande

budgetåret.

Statskontoret har i ärendet avgivit yttrande den 13 oktober 1932. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget, som framtvingat omfattande besparingsåtgärder

på snart sagt alla områden, och i betraktande av de lönereduktioner,

som skett beträffande andra befattningshavare, finner statskontoret

det knappast kunna anses orimligt, att någon minskning sker även av dessa

arvoden. Statskontoret finner sig därför böra i huvudsak ansluta sig till

granskningsnämndens förslag. Statskontoret anför därefter i huvudsak följande:
På

sätt skolöverstyrelsen framhållit, synes tvekan kunna råda rörande

lämpligheten av att fastställa ifrågavarande arvoden till olika belopp, allteftersom

undervisningen bestrides av ordinarie folkskollärare eller icke. En

sådan anordning synes visserligen i och för sig icke vara otänkbar, och

statskontoret vill ifråga härom erinra, att i kungörelsen den 5 juli 1929

(nr 241) angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskola samt vid högre folkskolor har som villkor för denna löneförmån

föreskrivits skyldighet för lärare, som därtill äger föreskriven kompetens,

att mot åtnjutande av stadgad ersättning tjänstgöra även i fortsättningsskola

och ersättningsskola, där så av vederbörande skolstyrelse påkallas. Enligt

statskontorets mening torde emellertid en sådan differentiering som nu ovan

nämnda såvitt möjligt böra undvikas. I stället anser sig statskontoret böra

förorda en något längre gående arvodesminskning än den av skolöverstyrelsen

angivna. Sålunda vill statskontoret föreslå, att ovanberörda arvode

å 2 kronor 50 öre minskas med 50 öre till 2 kronor samt arvodet å 3 kronor

likaledes med 50 öre till 2 kronor 50 öre. Vidare torde även övriga från

omhandlade anslag utgående arvoden böra underkastas någon minskning.

Sålunda synes arvodet för undervisning i ersättningsskola böra minskas med

15 öre till 1 krona 35 öre, arvodet för undervisning i hushållsgöromål med

25 öre till 1 krona 75 öre samt arvodet för undervisning i manlig och

kvinnlig slöjd i fortsättningsskola med 25 öre till 1 krona 50 öre och i

ersättningsskola med 15 öre till 1 krona 10 öre.

Ett genomförande av statskontorets ovannämnda förslag torde kunna beräknas

medföra en besparing å anslaget med tillhopa omkring 965,000

kronor.

Departementschefen har bland annat anfört:

»De statsfinansiella förhållandena föranleda mig att på de av granskningsnämnden

och statskontoret anförda skälen tillstyrka viss nedsättning i nu

utgående arvoden till ifrågavarande lärare. Gällande avlöningsbestämmelser

torde i enlighet med statskontorets förslag böra ändras så, att nu utgående

arvoden å 3 kronor, respektive 2 kronor 50 öre minskas med 50 öre till 2

kronor 50 öre, respektive 2 kronor, arvodet för undervisning i hushållsgöromål

med 25 öre till 1 krona 75 öre, arvodet för undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd i fortsättningsskola med 25 öre till 1 krona 50 öre,

arvodet för undervisning i ersättningsskola med 15 öre till 1 krona 35 öre

samt slutligen arvodet för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd i ersättningsskola

med 15 öre till 1 krona 10 öre.»

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

Till stöd för det i motionen II: 57 framförda yrkandet har anförts:

Eftersträvansvärda besparingar hava genomförts under åttonde huvudtiteln.

Det är naturligt, att på enskilda punkter härav betänkligheter eller ändringsyrkanden

väckas. Att yrka ändring föranleder oss Kungl. Majda förslag att

nedsätta arvodet för lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolorna

från nuvarande belopp 2 kronor till 1 krona 75 öre.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt en dylik nedsättning och därvid bland annat

uttalat, att de fast anställda lärarinnorna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan

i regel hava av skoldistrikt tillförsäkrats en fast årslön, beräknad med

hänsyn till det hittills utgående statsbidraget för undervisningen. En minskning

i minimiarvodet och därmed även av statsbidraget skulle i dessa fall

leda till motsvarande ökning av skoldistriktets utgifter. Det här ifrågavarande

arvodet lärer också under alla förhållanden vara så lågt satt, att man

även med bortseende från nyss nämnda olägenhet svårligen kunde ifrågasätta

en minskning av dessa arvoden. Undervisningen i hushållsgöromål

handhaves också nästan uteslutande av lärarinnor, som därav hava sin

huvudsakliga utkomst.

Att lärarinnorna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan befinna sig i

en annan ställning än de folkskollärare som undervisa där, är särskilt tydligt

av sistnämnda förhållande, att de av denna undervisning hava sin

huvudsakliga — om icke enda — utkomst. Att undervisningen i fråga

röner allmän uppskattning, torde kunna utläsas av antalet timmar, 222,500,

jämfört med t. ex. motsvarande siffra för »yrkesbetonad» undervisning,

185,000. Vid en jämförelse med sistnämnda undervisning, vad arvodena

angår, befinner sig likväl undervisningen i hushållsgöromål icke i någon

gynnad ställning. Medan kompetens för den förra kan vinnas efter några

veckors kurser, erfordras det för anställning inom den senare en mera kostsam

och tidskrävande utbildning.

Härtill kan fogas, att årsinkomsten för ifrågavarande lärarinnor icke alltid

är i samma grad viss som för andra lärare, därför att tillgången på elever

kan i sådan grad variera, att beräknat antal årskurser icke kommer till

stånd — i sådana fall nämligen, där icke, såsom ovan sagts, en reglering

skett av fast lön — att de ingen pensionsrätt äga enligt lag, samt att, där

skolköket är flyttande, tjänstgöringen ofta är förenad med olägenheter.

Beträffande motiveringen till motionerna I: 173 och II: 115 får utskottet

hänvisa till motionerna.

I likhet med granskningsnämnden och departementschefen finner utskottet

sig under förhandenvarande förhållanden böra förorda viss nedsättning i nu

utgående arvoden till lärare vid fortsättningsskolor. Det förslag i detta hänseende,

som Kungl. Majit framlagt, har icke givit utskottet anledning till

erinran mer än i ett hänseende, nämligen i fråga örn arvodet till lärarinnor

i hushållsgöromål. Detta arvode utgår för närvarande med 2 kronor för

undervisningstimme men har nu föreslagits skola sänkas till 1 krona

75 öre.

Det bör emellertid framhållas, att ifrågavarande undervisning har mycket

stor betydelse för det uppväxande kvinnliga släktet, att lärarinnorna i hushållsgöromål,

vilkas utbildning är ganska lång och dyrbar, såsom regel hava

Bihang till riksdagens protokoll 1983. 8 sami. Nr 8. 11

Utskottet.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sin huvudsakliga utkomst av denna undervisning och att den ersättning, de

åtnjuta för sitt arbete, är i betraktande av vad nyss anförts ifråga om

undervisningens betydelse och lärarinnornas utbildning relativt låg. Med

hänsyn till nu angivna förhållanden finner sig utskottet böra biträda det

motionsvis framkomna förslaget om ett bibehållande av dessa arvoden vid

nuvarande belopp, 2 kronor för undervisningstimme.

Utskottet tillstyrker alltså motionen II: 57 ävensom motionen I: 173, i

vad densamma avser här ifrågavarande undervisning. I övrigt avstyrker

utskottet vad i sistnämnda motion yrkats.

Då antalet undervisningstimmar i hushållsgöromål beräknats till i runt

tal 222,500, medför ett bifall till vad utskottet nu föreslagit en kostnadsökning

i förhållande till Kungl. Majlis förslag med 55,625 kronor eller i

avrundat tal 55,000 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 5,100,000 kronor, skulle

med anledning härav böra för budgetåret 1933/1934 upptagas med 4,190,000

kronor, innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår

med 910,000 kronor.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 115 framförda yrkandet vill

utskottet erinra, att frågan örn fortsättningsskolans organisation var föremål

för en ingående behandling vid 1932 års riksdag, som därvid tog ståndpunkt

till berörda fråga i hela dess omfattning och fattade vissa betydelsefulla

beslut i detta hänseende, jämväl avseende den andra årskursens ställning.

Med hänsyn härtill finner utskottet ej tillräckliga skäl föreligga att

redan nu till förnyad behandling upptaga berörda spörsmål och avstyrker

alltså motionen II: 115.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Wagnssons

ovannämnda motion (I: 173) samt med bifall till herr

Wallerius m. fl. ovannämnda motion (II: 57) besluta, att

arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola

skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola

minst 2 kronor och för undervisningstimme i ersättningsskola

minst 1 krona 35 öre, dock att arvodet för undervisning

i manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra för undervisningstimme

i fortsättningsskola minst 1 krona 50 öre och

för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 10

öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola

minst 2 kronor för undervisningstimme ävensom

att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i den mån

undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår

däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 163

skall utgå med minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme,

b) med anledning härav minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 5,100,000 kronor, med 910,000 kronor till

4,190,000 kronor;

c) avslå herr Hanssons i Rubbestad m. fl. ovannämnda

motion (II: 115).

186:o) Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. Kungl.

Majit har (punkt 192, sid. 464—467) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra reservationsanslag av 32,800 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

å 138,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnaderna för 1934 års kurser till 59,200

kronor. För denna summa skulle bestridas utgifterna för 4 fortsättningskurser

i jordbruk å 5,500 kronor, 3 begynnelsekurser i jordbruk å 2,200

kronor, en fortsättningskurs i industri ä 5,800 kronor, en fortsättningskurs

i handel ä 3,000 kronor, en begynnelsekurs i handel å 1,600 kronor, 2 fortsättningskurser

i kvinnlig slöjd å 5,850 kronor, 2 begynnelsekurser i kvinnlig

slöjd ä 2,250 kronor samt en kurs i medborgarkunskap ä 4,000 kronor.

Enligt överstyrelsens beräkning bör det kunna uppstå ett överskott på omkring

14,000 kronor å de för år 1933 tillgängliga medlen, varför ytterligare

skulle erfordras endast omkring 45,000 kronor.

Departementschefen har anfört:

»Mot det av överstyrelsen framlagda förslaget har jag ej funnit anledning

till erinran i annat hänseende än att jag anser, att några medel till begynnelsekurser

— med undantag dock för sådana kurser i kvinnlig slöjd —

samt till kurs i medborgarkunskap icke böra under nu rådande förhållanden

beräknas, vadan det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 45,000 kronor,

bör sänkas med 12,200 kronor till 32,800 kronor. Det torde ankomma

på Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.»

Enligt Kungl. Majits förslag skulle för nästa budgetår medel till begynnelsekurser

utgå endast för sådana kurser i kvinnlig slöjd. Utskottet anser,

att med hänsyn till rådande förhållanden begynnelsekurser även i sistnämnda

ämne utan större olägenhet kunna undvaras under år 1934. Några medel

härtill böra därför enligt utskottets mening icke beräknas för budgetåret

1933/1934. På grund härav kan det av Kungl. Majit äskade beloppet,

32,800 kronor, nedsättas med 4,500 kronor till 28,300 kronor.

Utskottet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 28,300 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

och på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

187:o) Understöd åt högre folkskolor. Kungl. Majit har (punkt 193,

sid. 467—471) föreslagit riksdagen att dels besluta sådan ändring, att gälla

under tiden den 1 juli 1933—den 30 juni 1934, i de av 1918 års lagtima

riksdag fastställda grunderna för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola (riksdagens skrivelse den 24 maj

1918 nr 248, sid. 81), att för parallellavdelning må — utöver till skolan

utgående statsunderstöd med 2,400 kronor för årsklass av allmän högre

folkskola och med 2,650 kronor för årsklass av yrkesbestämd högre folkskola

— i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

gott meddela, utgå statsunderstöd med samma belopp, dels ock minska det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 930,000 kronor,

med 15,000 kronor till 915,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. Sjödahl (I: 76) och den andra inom andra kammaren av fru Sigrid

Gillner-Ringenson m. fl. (II: 156), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att för budgetåret 1933/1934 för utfående av statsunderstöd

till parallellavdelningar vid högre folkskolor skall gälla, att antalet lärjungar

i varje klass eller klassavdelning i högre folkskola ej må överstiga 35, såvida

icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal

något överskrides, ävensom att statsbidrag må inom varje årsklass utgå till

så stort antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter

skolöverstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning av årsklassen, innan ny avdelning upprättas

inom densamma;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson (I: 172) och den andra inom andra kammaren av

fru Ruth Gustafson m. fl. (lii 319), i vilka motioner, så vitt nu är i fråga,

yrkats, att följande bestämmelser angående antalet parallellavdelningar av

årsklass inom yrkesbestämda högre folkskolor måtte av riksdagen beslutas,

Ilo att vid yrkesbestämd högre folkskola statsbidrag till parallellavdelningar

inom klass 1 må utgå till högst så stort antal avdelningar av årsklassen,

som uppkommer med iakttagande därav, att minst 35 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom den
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

samma; 2:o att sammanslagning av redan upprättade parallellavdelningar

må erfordras vid ett lärjungantal, som uppkommer, då talet 35 i bestämmelserna

för klass 1 utbytts mot: för avgångsklass 28, för klass närmast

före avgångsklass 30 och för övriga mellanliggande klasser 32; samt 3:o

att, där särskilda skäl efter skolöverstyrelsens beprövande därtill föranleda,

ovan under 2:o föreslagna lärjungantal av 35 må kunna nedsättas till

32 och ovan under 2:o föreslagna lärjungantal av 32 till 30.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 76 och I: 172.

Granskning snämnden har — under erinran att för högre folkskolor för

närvarande i fråga örn rätt till uppdelning å parallellavdelningar samma bestämmelser

gällde som för de kommunala mellanskolorna — i detta hänseende

förordat samma ändringar och åtgärder, som av nämnden föreslagits

för de kommunala mellanskolorna.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1932 gjort framställning

örn anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 och därvid

samtidigt till behandling upptagit granskningsnämndens berörda förslag.

Överstyrelsen anför bland annat följande:

Granskningsnämndens förslag i fråga örn rätt till uppdelning å parallellavdelningar

vid högre folkskolor innebär, att antalet parallellavdelningar

under läsåret 1933/1934 bör begränsas till att omfatta högst det antal, som

förefunnits under läsåret 1932/1933, att antalet lärjungar i varje årsklass

bör överstiga 35, innan uppdelning på parallellavdelningar vidtages, såvitt

icke överstyrelsen för särskilt fall annorlunda bestämmer, samt att överstyrelsen

tillerkännes befogenhet att med iakttagande av sålunda angivna grunder

medgiva upprättande av parallellavdelning.

Vad beträffar den föreslagna bestämmelsen, att det normala lärjungantalet

i klassavdelning skulle ökas från 30 till 35, vill överstyrelsen först framhålla,

att denna fråga har betydelse endast för de yrkesbestämda högre folkskolorna,

då för de allmänna högre folkskolorna redan gäller en bestämmelse

av samma innebörd som den nu ifrågasatta. Överstyrelsen vill vidare

ytterligare understryka vad överstyrelsen i sitt utlåtande den 3 december

1929 angående anslag till kommunala mellanskolor och högre folkskolor

under budgetåret 1930/1931 anfört, att, vad de yrkesbestämda högre folkskolorna

angår, de pedagogiska hänsynen, speciellt på grund av de i dessa

skolor förekommande praktiska ämnena, särskilt starkt tala mot en höjning

av elevantalet över 30 i varje avdelning. Överstyrelsen påpekade dessutom

i samma utlåtande, att, då från ungefär hälften av de yrkesbestämda högre

folkskolorna meddelats, att lokalutrymmena icke medgåve mer än omkring

30 lärjungar i varje avdelning, som en följd härav, vid en bestämmelse örn

höjt elevantal, dispenser torde bliva nödvändiga.

Enligt en inom överstyrelsen verkställd beräkning skulle, därest den ifrågasatta

åtgärden tillämpats för läsåret 1931/1932, antalet parallellavdelningar

kommit att minskas med högst 15. Då överstyrelsen icke för det närvarande

kunnat konstatera, huruvida statsbidrag utgått till samtliga dessa parallelluvdelningar,

och då uppgifter angående antalet parallellavdelningar

innevarande läsår ännu icke föreligga, vågar överstyrelsen icke nu uppskatta

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

den minskning i utgifterna, som sagda reducering av parallellavdelningar

kan medföra.

Den av granskningsnämnden ifrågasatta anordningen beträffande parallellavdelningar,

vilken överstyrelsen under nuvarande förhållanden anser sig

böra godtaga, torde påkalla, att en provisorisk författning i ämnet utfärdas

att gälla för budgetåret 1933/1934.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Jag tillstyrker granskningsnämndens av skolöverstyrelsen biträdda förslag

örn ändrade grunder för inrättande eller uppehållande under budgetåret

1933/1934 av parallellavdelningar vid de högre folkskolorna. Då detta innebär

en ändring av de utav 1918 års riksdag fastställda föreskrifterna örn

utgående av statsbidrag till parallellavdelningar, bör riksdagens medgivande

härtill inhämtas. Vid bifall till förslaget torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda närmare föreskrifter i avseende å såväl begränsning av

parallellavdelningarnas antal som nya grunder i fråga om elevantalet för

upprättande av ny parallellavdelning, allt i anslutning till det nu framlagda

förslaget.»

Kungl. Majhs förslag innebär, vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts

hemställan, att för budgetåret 1933/1934 skulle i fråga örn de högre folkskolorna

gälla samma begränsningar med avseende å parallellavdelningarna

och lärjungantalet per klass, som förordats beträffande de kommunala mellanskolorna

och för vilka utskottet redogjort under punkten 150 här ovan.

De i ärendet väckta motionerna avse likaledes samma ändringar i Kungl.

Maj:ts förslag, som de under nämnda punkt omförmälda motionerna påkalla

i fråga örn förslaget rörande de kommunala mellanskolorna.

De betänkligheter, utskottet under punkten 150 anfört gentemot de föreslagna

inskränkningarna i rätten att åtnjuta statsbidrag för parallellavdelningar,

äga giltighet även här. Av skäl, som utskottet under samma punkt

framhållit, anser sig utskottet likväl böra i stort sett giva sin anslutning

till Kungl. Maj:ts förslag. I ett avseende kan emellertid utskottet icke biträda

detta förslag, nämligen vad angår den ifrågasatta begränsningen av

totalantalet parallellavdelningar för de yrkesbestämda högre folkskolornas

vidkommande. Dessa skolor hava under den rådande starkt utbredda ungdomsarbetslösheten

en särskilt viktig uppgift att bereda utrymme för de

ynglingar och flickor, som vilja begagna sin nödtvungna frihet till att förskaffa

sig vidare utbildning för kommande praktisk verksamhet. För att

icke alltför många av dessa skola hindras härifrån, synes det utskottet synnerligen

önskvärt, att de yrkesbetonade högre folkskolorna undantagas från

nyssnämnda begränsning. Utskottet vill därför förorda en sådan avvikelse

från Kungl. Maj:ts förslag. Detta innebär, att utskottet biträder motionerna

I: 76 och II: 156, såvitt de avse sistberörda skolor. Däremot anser utskottet,

att sistnämnda motioner i övrigt samt de i motionerna I: 172 och II: 319

framställda yrkandena icke böra vinna bifall.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Jämväl i fråga om lärjungeantalet vid de yrkesbestämda högre folkskolorna

anser emellertid utskottet vissa andra uppmjukande bestämmelser erforderliga,

för att icke dessa skolors arbete må genom de ifrågasatta mera rigorösa

föreskrifterna beredas avsevärda svårigheter. Sålunda finner sig utskottet

böra föreslå, att i de fall, då undervisningsarbetets natur är av sådan beskaffenhet,

att det skulle medföra betydande olägenheter att vid undervisningen

i yrkesämne sammanhålla ett så stort antal lärjungar som 30, skolöverstyrelsen

må äga medgiva uppdelning i parallellavdelningar även vid

ett lägre lärjungeantal.

Vid åtskilliga yrkesbestämda högre folkskolor förekommer, att lärjungarna

allt efter arbetets inriktning på olika yrken äro uppdelade på särskilda linjer,

t. ex. en hushållslinje, en handelslinje o. s. v. Enligt vad utskottet erfarit,

tolkas statsbidragsförfattningen på sådant sätt, att örn vid en och samma

skola sådan linjedelning är för handen och lärjungeantalet i en klass å

någon av dessa linjer icke uppgår till det för åtnjutande av statsbidrag för

parallellavdelning stadgade minimum, statsbidrag icke utgår för denna klass

utan beräknas efter sammanslagning av klassen med avdelning, tillhörande

annan linje, så att minimisiffran uppnås. En dylik tolkning anser sig utskottet

icke kunna godtaga. Vid statsbidragets beräkning böra, enligt utskottets

mening, i förevarande hänseende de olika linjerna betraktas, som

örn de vore var för sig självständiga skolor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Sjödahls och fru Gillner-Ringensons

m. fl. motioner (I: 76 och II: 156), i vad angår begränsningen

av totalantalet parallellavdelningar vid yrkesbestämda

högre folkskolor, men med avslag å samma motioner i övrigt

samt med avslag jämväl å herr Wagnssons och fru

Gustafsons m. fl. ovannämnda motioner (I: 172 och II: 319),

i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till

allmänna högre folkskolor icke må, såvitt angår allmänna

högre folkskolor, vilka åtnjutit statsbidrag under budgetåret

1932/1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än för sistnämnda budgetår,

b) besluta sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

om högre folkskolor, så vitt angår budgetåret 1933/1934,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som med anledning härav må anses erforderliga,

att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i högre

folkskola ej må överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i

särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något över
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i

varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå

till högst så stort antal parallellavdelningar av årsklassen,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets

början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens beprövande

särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma; dock att, vad angår allmän

högre folkskola, undantag från bestämmelsen örn minst 35

lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke

må ifrågakomma beträffande nyintagen klass, samt att, då

vid yrkesbestämd högre folkskola undervisningsarbetets natur

är av sådan beskaffenhet, att det skulle medföra betydande

olägenheter att vid undervisningen i yrkesämne sammanhålla

ett så stort antal lärjungar som 30 i en klassavdelning,

skolöverstyrelsen må äga medgiva uppdelning i parallellavdelningar

även vid ett lägre lärjungeantal än det sistnämnda,

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

högre folkskolor, nu 930,000 kronor, med 15,000 kronor

till 915,000 kronor.

188:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder, som

av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

189:o) Anordnande av slöjd i högre folkskolor. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 195, sid. 471—475) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta att statsbidrag till anordnande av slöjd i högre

folkskola skall under budgetåret 1933/1934, därest skolöverstyrelsen

icke, då särskilda omständigheter därtill kunna

föranleda, medgiver undantag, utgå endast i följande fall:

1) till undervisning i slöjd i sådana yrkesbestämda högre

folkskolor eller linjer av dylika skolor, vilkas undervisning

är anordnad i anslutning till teknisk utbildning eller husligt

arbete;

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

2) till undervisning i slöjd i sådana högre folkskolor, i

vilka denna undervisning bestrides av lärare med densamma

som huvudsaklig sysselsättning;

b) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor

med oförändrat belopp 80,000 kronor.

190:o) Understöd åt folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 196, sid. 475—480) hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. besluta att till folkhögskola må under budgetåret

1933/1934 såsom understöd till anordnande av parallellundervisning

utgå, då sådan undervisning med hänsyn till elevernas

olika förkunskaper eller behovet av uppdelning i

skilda arbetslag prövas nödvändig:

a) vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt

pågående kurser, då elevantalet inom den ifrågavarande

kursen överstiger 25, högst 1,000 kronor samt för endera

av vare sig manliga eller kvinnliga kursen inom första års

kurs, då elevantalet inom den ifrågavarande kursen över

stiger 40, ytterligare högst 1,000 kronor;

b) vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra

årskurs, då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger

25, högst 750 kronor samt, vad första årskursen beträffar,

då elevantalet inom densamma överstiger 40, ytterligare

högst 750 kronor;

II. minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

folkhögskolor, nu 1,030,000 kronor, med 20,000 kronor till

1.010.000 kronor.

191:o) ökat understöd åt folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 197, sid. 480—481), vilket innebär en anslagsminskning med

44,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av

44.000 kronor.

192:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 481—482),

vilket innebär en anslagsökning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring åt

lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 85,000

kronor.

193:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Kungl. Majit har

(punkt 199, sid. 482—491) i förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934

uppfört det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen i

detta ärende anfört, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1933/1934

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever

vid folkhögskolor med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

194:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom

republiken Estland. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 200),

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

195:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. Kungl. Majit har

(punkt 201, sid. 492—493) föreslagit riksdagen att dels i riksstaten för budgetåret

1933/1934 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av

dövstumundervisningen med oförändrat belopp, 165,000 kronor, dels ock

medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1933/1934 för

anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl.

Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr P. Sandström

(I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr J. Olofsson i Digernäs

m. fl. (II: 118), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit framföra den uppfattningen, att riksdagen förväntar, att

ett förslag örn statens övertagande av dövstumundervisningen framlägges

för 1934 års riksdag.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 85.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen förändring i förhållande till innevarande

budgetår beträffande här förevarande anslags belopp och disposition.

Departementschefen har beträffande den pågående utredningen rörande

dövstumundervisningsväsendets omorganisation anfört:

»Under punkt 204 i 1932 års åttonde huvudtitel erinrade min företrädare

i statsrådsämbetet örn den utredning rörande dövstumundervisningsväsendets

omorganisation, som då påginge. 1932 års riksdag uttalade den bestämda

förväntan, att berörda utredning komme att slutföras i så god tid, att Kungl.

Maj:t skulle äga möjlighet att framlägga frågan för 1933 års riksdag. Då

likvisst ifrågavarande utredning icke torde bliva färdig i så god tid, att

därpå grundad framställning kan hinna föreläggas 1933 års riksdag, bör för

budgetåret 1933/1934 ett förslagsanslag till befrämjande av dövstumundervisningen

anvisas med utgångspunkt från nuvarande organisatoriska förhållanden.

»

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad angår det i motionerna I: 85 och II: 118 framställda yrkandet, vill

utskottet erinra om att riksdagen vid flera tillfällen uttalat önskvärdheten

av en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet. Enligt vad utskottet

inhämtat, har den sakkunnige, som den 25 april 1930 erhållit Kungl.

Maj:ts uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med verkställande

av utredning och framläggande av förslag rörande denna fråga, under december

1932 till Kungl. Maj:t inkommit med sitt betänkande. Nämnda

betänkande är för närvarande utsänt på remiss till vederbörande myndigheter.

Under hänvisning härtill finner sig utskottet med anledning av ovanberörda

motioner böra uttala, att den slutliga prövningen av här förevarande

fråga icke må undanskjutas längre än omständigheterna göra oundgängligen

nödvändigt. Däremot synes det utskottet icke erforderligt, att

riksdagen nu, på sätt i motionerna yrkats, i särskild skrivelse till Kungl.

Maj:t giver uttryck åt en förväntan örn frågans framläggande för 1934 års

riksdag. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna få anses besvarade.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

med oförändrat belopp, 165,000 kronor;

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1933/1934 för anskaffande av lämplig litteratur åt

dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, utgå

ett belopp av högst 1,000 kronor;

Utskottet.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

II. att herr Sandströms samt herr Olofssons i Digernäs

m. fl. ovannämnda motioner (I: 85 och II: 118) må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

196:o) Tidning för dövstumma. Tysta skolan å Lidingön. Understöd

åt svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 202—204) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till understöd för utgivande av Tidning för dövstumma

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna skäl meddela;

b) till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 5,000 kronor att

utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;
c)

till understöd åt Svenska föreningen för dövas väl

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser. Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

197:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 205, sid. 496—503) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) höja den i staten för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda upptagna inkomsten av elevavgifter,

nu 46,500 kronor, med 11,500 kronor till 58,000 kronor,

b) med uteslutande ur staten för institutet och förskolan

av en första lärarinna vid institutet i samma stat uppföra

ytterligare en ämneslärarinna vid institutet med den lön och

de övriga förmåner, som enligt staten tillkomma sådan

ämneslärarinna,

c) i anledning härav minska det ordinarie anslaget till

institutet och förskolan, nu 103,150 kronor, med 11,800

kronor till 91,350 kronor.

198:o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 206, sid. 504), vilket innebär, beträffande nedan under

a) omförmälda anslag en anslagsminskning med 2,700 kronor samt beträffande

nedan under b) omförmälda anslag en anslagsökning med 2,000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

att riksdagen må

a) till förstärkning av det ordinarie anslaget till institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 45,300 kronor;

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever

vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra

reservationsanslag av 5,000 kronor.

199:o) Förskolan för blinda i Växjö. Kungl. Maj:t har (punkt 207,

sid. 504—508) föreslagit riksdagen att dels i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra det ordinäre anslaget till förskolan för blinda i Växjö med

oförändrat belopp, 20,600 kronor, dels ock till förstärkning av det ordinarie

anslaget till förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 4,700 kronor, därav 600 kronor till hyresersättning åt en

lärarinna vid nämnda skola, utan rätt för henne att å hyresersättningen

åtnjuta dyrtidstillägg.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Emellertid har utskottet uppmärksammat, att elevantalet vid ifrågavarande

skola sedan några år varit statt i sjunkande, vilket torde sammanhänga

därmed, att överhuvudtaget antalet av dem, som lida av blindhet, numera

alltjämt minskas. Berörda förhållande synes utskottet utgöra anledning att

taga under övervägande möjligheten att nedlägga denna läroanstalt och

överföra eleverna till Tomtebodainstitutet, vilket som bekant nyligen fått

sina lokaler utvidgade. Tidpunkten för ett sådant övervägande förefaller

särskilt lämplig just nu med hänsyn till att, enligt vad utskottet inhämtat,

rektorsbefattningen för närvarande endast uppehälles på förordnande och

två av skolans tre lärarinnor äro pensionsmässiga. Det synes utskottet

angeläget att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet åt denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra det ordinarie

anslaget till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat

belopp, 20,600 kronor,

b) till förstärkning av det ordinarie anslaget till förskolan

för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 4,700 kronor, därav 600 kronor till hyresersättning

åt en lärarinna vid nämnda skola, utan rätt för henne

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.

200:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 508—512) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen under punkt 208

Utskottet.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1933 förordade ändringarna i staten för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda att tillämpas från och med

den 1 juli 1933,

b) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra det ordinarie

anslaget till avlöningar vid hantverksskolan med oförändrat

belopp, 17,300 kronor,

c) öka det ordinarie reservationsanslaget till materialier,

expenser m. m. vid hantverksskolan, nu 11,000 kronor, med

9,500 kronor till 20,500 kronor.

201:o) Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 512), vilket beträffande nedan under

a) omförmälda anslag innebär en anslagsökning med 900 kronor, under det

att anslag för det nedan under b) omförmälda ändamålet icke tidigare upptagits

i. riksstaten, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 9,050 kronor,

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever,

vilka överflyttas till hantverksskolan från institutet för blinda

å Tomteboda, för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

202:o) Beredande av fria frakter för arbetsmaterialier till blinda

hantverkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, sid. 512—

513), vilket innebär en anslagsökning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

203:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 513—515) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen under punkt 211

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1933 förordade ändringarna i staten för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte att tillämpas

från och med budgetåret 1933/1934,

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

b) i anledning härav minska det ordinarie anslaget till

ifrågavarande anstalt, nu 102,400 kronor, med 20,400 kronor

till 82,000 kronor.

204:o) Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 515—516), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra anslag av 5,700 kronor.

205:o) Understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

206:o) Understöd åt blindlärarelever. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 214, sid. 517—518) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt blindlärarelever anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor.

207:o) Tryckning av blindskrifter. De blindas förening. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkterna 215 och 216) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) till tryckning av blindskrifter anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor,

b) till understöd åt De blindas förening anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå

på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

208:o) Tekniska läroverk. Kungl. Majit bär i förslaget till riksstat för

budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk

med oförändrat belopp, 475,000 kronor (punkt 217, sid. 521—523).

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

E. Björnsson m. fl. (I: 83) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Leffler m. fl. (II: 172), har emellertid hemställts, att riksdagen ville dels medgiva,

att en ny ordinarie lektorstjänst får inrättas vid tekniska elementarskolan

i Borås från och med den 1 juli 1933, dels besluta höja det ordinarie

reservationsanslaget till tekniska läroverk, vilket anslag i årets statsverksproposition

är upptaget till 482,000 kronor, med 1,600 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

»Med anledning av en utav styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås

gjord framställning har skolöverstyrelsen i skrivelse den 7 december 1932 hemställt

örn inrättande av en ordinarie lektorstjänst i textilteknik vid denna

skola. Anslagsökningen skulle kunna begränsas till (5,800 — 4,200 =) 1,600

kronor, enär en summa av 4,200 kronor samtidigt skulle kunna besparas å

anslagsposten till extra lärare. Ehuru jag tinner framställningen värd allt

behjärtande, anser jag mig under nuvarande förhållanden ej kunna förorda

densamma».

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 83

anförts bland annat:

Genom beslut 1929 medgav riksdagen, att en textilteknisk avdelning skulle

få anordnas vid tekniska elementarskolan i Borås i stället för den dåvarande

byggnadstekniska avdelningen.

Angående behovet av lärarkrafter vid den textiltekniska avdelningen

hade skolans styrelse förutsatt, att man till en början på grund av svårigheten

att finna kompetenta aspiranter till ordinarie lärarbefattning skulle

uppehålla undervisningen med extra lärare, och att man således finga ställa

önskemålet om en huvudlärare, likställd med de ordinarie lektorerna vid

skolan, på framtiden. Därjämte anförde styrelsen, att lektoratet i byggnadskonst

med ritning skulle med hänsyn till den föreslagna indragningen

av byggnadstekniska avdelningen kunna utbytas mot en eller flera extralärartjänster.

Emellertid ansåg styrelsen, att denna senare fråga icke skulle

bliva aktuell, förr än textillektoratet komme att besättas.

Nu har styrelsen för elementarskolan hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om inrättandet av ett ordinarie lektorat i textilteknik, och i yttrande,

avgivet den 7 december 1932, har skolöverstyrelsen bland annat anfört, att

den anser det synnerligen önskvärt, att ifrågavarande lektorstjänst inrättas

snarast möjligt.

Den ifrågasatta indragningen av byggnadslektoratet motsätter sig skolöverstyrelsen

främst därför, att undervisningen i byggnadslära även efter

den genomförda omorganisationen enligt överstyrelsens mening är av stor

betydelse för de kvarvarande linjerna. Därjämte anför skolöverstyrelsen,

att en sådan indragning icke synes kunna ske, förr än den nuvarande innehavaren

av lektoratet avgår.

För den tekniska elementarskolan är det uppenbarligen fördelaktigt, örn

byggnadslektoratet tills vidare får finnas kvar, och ett överförande av tjänsten

på övergångsstat lär icke omedelbart kunna medföra någon kostnadsminskning.

På grund härav synes det slutliga ståndpunktstagandet till denna

fråga måhända lämpligen böra uppskjutas till dess tjänsten blir ledig.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

Det är endast det bekymmersamma statsfinansiella läget, som förmått departementschefen

att ställa sig avvisande till ett krav, som han i övrigt

finner värt allt behjertande och som av skolöverstyrelsen på starka skäl

förordats. Då ett bifall till framställningen skulle föranleda en anslagshöjning

av endast 1,600 kronor, synes det oss likväl, att framställningen trots

budgetsvårigheterna borde kunna av riksdagen tillmötesgås.

1929 års riksdag medgav, att en textilteknisk avdelning skulle få anordnas

vid tekniska elementarskolan i Borås i stället för den tidigare byggnadstekniska

avdelningen (se härom närmare 1929 års åttonde huvudtitel,

punkten 231, och riksdagens skrivelse av samma år nr 208). Undervisningen

i textilteknik har hittills uppehållits med extra lärarkrafter. Förslag föreligger

emellertid nu örn inrättande av en ordinarie lärarbefattning i ämnet.

Anslagsökningen på grund härav har beräknats till 1,600 kronor.

Då genom inrättandet av denna lärarbefattning ett viktigt stöd gives åt

den textiltekniska fackutbildningen, som 1929 års riksdag fann angeläget att

befrämja, och då vidare kostnadsökningen begränsas till ett relativt obetydligt

belopp, anser utskottet sig böra tillstyrka vad i motionerna yrkats.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,

skulle det ordinarie reservationsanslaget till de tekniska läroverken vid bifall

till vad utskottet ovan förordat behöva höjas med 1,600 kronor utöver

det av Kungl. Majit föreslagna beloppet, alltså till 476,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till herr Björnssons m. fl.

och herr Lefflers m. fl. ovannämnda motioner (I: 83 och

II: 172),

a) medgiva, att vid tekniska elementarskolan i Borås må

från och med den 1 juli 1933 inrättas en ny ordinarie lektorer

anst;

b) öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk,

nu 475,000 kronor, med 1,600 kronor till 476,600

Kronor.

209:o) Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i örebro.

Kungl. Maj:t har (punkt 218, sid. 524—526) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av en fjärde parallellavdelning i andra och tredje årsklasserna

vid tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 16,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Lindgren

och H. Åkerberg (I: 81) och den andra inom andra kammaren av herrar

E. Åqvist och E. Ljunggren (II: 63), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville till uppehållande av en fjärde parallellavdelning i andra och

tredje årsklasserna vid tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6'' sami. Nr 8. 12

Utskottet.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1933 1934 ett extra aaslag av 17,500 kronor, och att riksdagen icke måtte

göra något uttalande om den framtida facklinjeindelningen vid gymnasiet.

Vid tekniska läroverket i Örebro har från och med läsåret 1921/1922

varit inrättad en merkantilt-teknisk linje, vars tillkomst möjliggjorts genom

anvisande av ett extra anslag till uppehållande av en fjärde parallellavdelning

vid läroverket. Anslaget har alltsedan sin tillkomst utgått med

24,000 kronor.

Granskning snämnden har föreslagit, att ifrågavarande anslag skulle minskas

med 8,000 kronor till 16,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat:

Skolöverstyrelsen kan icke undgå att finna beklagligt, örn det skulle

vara nödvändigt att beskära tekniska gymnasiet i Örebro på sätt, som här

ifrågasättes. Det framgår visserligen icke av granskningsnämndens promemoria,

huruvida avsikten är, att fjärde parallellavdelningen skulle så småningom

avvecklas, men örn så skulle vara meningen, får skolöverstyrelsen

påpeka, att det skäl för en dylik åtgärd, som tidigare åberopats, då förslag

i sådan riktning framkommit, nämligen otillräckligt elevantal, icke föreligger

nu, alldenstund under de senare åren antalet kompetenta inträdessökande

högst väsentligt överskridit det antal, som i de fyra parallellavdelningarna

kunnat inrymmas.

Örn emellertid en nedskärning av anslaget till tekniska gymnasiet i Örebro

måste ske, anser skolöverstyrelsen, att skadan skulle bliva minst, örn gymnasiets

hittills relativt litet frekventerade merkantilt-tekniska linje indrages.

En sådan åtgärd synes icke nödvändigt behöva medföra en motsvarande

inskränkning i antalet parallellavdelningar, örn nämligen möjligheten till

uppdelning av de mera talrikt besökta maskintekniska och elektrotekniska

linjerna bibehålies. Skolöverstyrelsen beräknar att besparingen genom en

dylik åtgärd under alla omständigheter skulle uppgå till omkring 8,000

kronor för år. Den merkantilt-tekniska linjen kan emellertid icke gärna indragas,

förrän nu intagna elever haft tillfälle att genomgå densamma, alltså

successivt med utgången av läsåren 1933/1934 och 1934/1935. Under mellantiden

återstår ingen annan möjlighet till den avsedda besparingen än en

minskning av antalet parallellavdelningar i första klassen under läsåret

1933/1934, vilken minskning automatiskt kommer att medföra en minskning

i utgifterna även under närmast följande år.

Departementschefen har anfört, att rådande förhållanden nödgade honom

att biträda skolöverstyrelsens ovanberörda förslag.

I motionen II: 63 har framhållits bland annat:

Den verkliga utgiftsminskning, som skulle uppstå på grund av den merkantilt-tekniska

linjens indragning, måste komma att inskränka sig till 6,475

kronor. Vid en minskning av anslaget med 8,000 kronor måste därför den

brist i gymnasiets stat, som redan nu varje år uppstår, komma att ökas

med omkring 1,500 kronor. Anslagsminskningen borde därför inskränkas

till 6,500 kronor, varvid man dock i framtiden liksom hittills har att räkna

med en viss brist i staten.

Ehuru den tekniskt-merkantila linjen icke är särskilt stor och på grund

av förhållandena icke heller kan bliva detta, synes den fylla ett verkligt

behov. Den indragning av denna linje, som föreslagits på grund av det

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 179

nuvarande statsfinansiella läget, bör därför, om den behöver komma till

stånd, endast vara temporär. En sådan indragning synes emellertid icke

vara nödvändig.

Genom en indragning av en parallellavdelning i första klassen hösten 1933

kan nämligen ovan angivna besparing av omkring 6,500 kronor under de

kommande åren, då denna decimerade årsklass kommer upp i andra och

sedan i tredje klassen, åstadkommas även på annat sätt än genom indragning

av den merkantilt-tekniska linjen, t. ex. genom indragning av den

ena av de maskintekniska avdelningarna. Vilket av möjliga alternativ,

som blir lämpligast, torde icke kunna avgöras, förrän man får klarhet i,

hur vederbörande elever anmäla sig till de olika fackavdelningarna. Det

synes därför icke vara nödvändigt att redan nu taga ställning till frågan

om skolans indelning i facklinjer efter minskningen av det extra anslaget.

Beträffande budgetåret 1933/1934 avser Kungl. Maj:ts förslag en tillfällig

minskning av antalet parallellavdelningar i första klassen vid tekniska läroverket

i Orebro från 4 till 3, varigenom en besparing av 8,000 kronor

skulle vinnas. Förslaget i denna del har biträtts av motionärerna, som

emellertid beräknat den härigenom möjliga besparingen till 6,500 kronor.

Utskottet anser sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså

motionerna i denna del.

Frågan örn den framtida linjedelningen vid läroverket — närmast då den

ifrågasatta successiva indragningen av den merkantilt-tekniska linjen — bliver

ej aktuell förrän från och med ingången av läsåret 1934/1935. Vid

sådant förhållande torde anledning ej föreligga för riksdagen att redan nu

taga ståndpunkt till denna fråga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Lindgrens och Åkerbergs ävensom

herrar Åqvists och Ljunggrens ovannämnda motioner

(I: 81 och II: 63), i vad desamma avse anslag för budgetåret

1933/1934, till uppehållande av en fjärde parallellavdelning

i andra och tredje årsklasserna vid tekniska läroverket

i Orebro anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 16,000 kronor;

II. att herrar Lindgrens och Åkerbergs ävensom herrar

Åqvists och Ljunggrens nyssberörda motioner (I: 81 och

II: 63) må, i vad de avse den framtida facklinjeindelningen

vid tekniska läroverket i Orebro, må anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört.

210:o) Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan

i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till upprätthållande av uuder
-

Utskottet.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

visning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp

för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare.

211:o) Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel vid tekniska

elementarskolan i Norrköping. Sedan 1932 års riksdag till laboratorieutrustning

och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i

Norrköping beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har

nu Kungl. Majit (punkt 220) föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1932

års riksdag beviljade belopp, 50,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 såsom

extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till laboratorieutrustning och

undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i Norrköping

av 1932 års riksdag beviljade beloppet, 50,000 kronor,

för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag

anvisa 5,000 kronor.

212:o) Parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska elementarskolan

i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

221, sid. 527—528), vilket innebär en anslagsminskning med 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av parallellavdelning

till tredje klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 7,000

kronor.

213:o) Parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska gymnasiet

i Härnösand. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 222, sid.

528), vilket innebär en anslagsminskning med 2,825 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av parallellavdelning

till tredje klassen vid tekniska gymnasiet i Härnösand anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 2,975

kronor.

214:o) Motion om anslag till parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna. I en inom andra kammaren av herr E. Laurén

väckt motion (lii 119) har hemställts, att riksdagen måtte, i likhet med vad

för budgetåret 1932/1933 är fallet, till uppehållande av parallellavdelningar

vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 6,300 kronor.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts:

I 1932 års statsverksproposition upptogs under J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk punkt 8 [223] ett extra anslag å 6,300 kronor till uppehållande

av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna. Detta

belopp beviljades sedermera av riksdagen.

Vid granskningsnämndens prövning av anslagens behövlighet (våren 1932)

föreslogs indragning av anslaget, och beloppet har ej heller upptagits i årets

statsverksproposition.

Genom denna indragning bliva minst ett fyrtiotal elever vid skolan, vilka

i regel sakna medel att fortsätta sina studier vid andra läroanstalter, nödsakade

att avbryta dessa, kanske för alltid.

Skolan får sina elever från verkstäderna, huvudsakligen från arbetarklassen.

Dess egenart — skolan är den enda i sitt slag i riket — gör det möjligt

för obemedlade ynglingar att skaffa sig teknisk elementarutbildning.

Dess verksamhet och dess förmåga att utbilda dugligt befäl, dugliga konstruktörer

och ingenjörer är känd och erkänd inom de industrikretsar där

behov av dylik duglig personal föreligger. Det synes därför vara synnerligen

dålig hushållning att strypa till denna utbildning på sätt granskningsnämnden

förordat och Kungl. Maj:t vidtagit.

Det har talats och skrivits mycket örn nödvändigheten av att anordna

studiekurser för den arbetslösa ungdomen. De sista årens stora tillslutning

till skolan är till avsevärd del en följd av dessa maningar. Med vetskap

örn, att mera tid än annars stått till buds för studierna, hava eleverna börjat

i lärlingsskolan och under förhoppning att få fortsätta i fackskolan.

Då lärlingsskolan utgör grunden för fackskolan, blir deras utbildning blott

halvfärdig, om överbyggnaden ej får fullbordas. Vinner Kungl. Majlis förslag

bifall, grusas på ett hårdhänt sätt förhoppningarna för dem, som sökt

att på bästa sätt använda den tid, som den oförvållade arbetslösheten givit

dem.

Anslag för här ifrågavarande ändamål har beviljats under en lång följd

av år, från och med budgetåret 1925/1926 med det nu i motionen begärda

beloppet, 6,300 kronor. En indragning av anslaget måste för en betydande

del av skolans elever nödvändiggöra ett avbrott i studierna, vilket för dem

kommer att medföra kännbara olägenheter. Härtill kommer vidare, att den

föreslagna indragningen i ej oväsentlig utsträckning kan beräknas komma

att drabba ungdom, som under arbetslöshet söker vinna förbättrad yrkesutbildning.

Nu anförda skäl synas utskottet så starkt tala för att anslag för ändamålet

beviljas även för nästkommande budgetår, att utskottet, trots den särskilda

tyngd, som besparingssynpunkterna för närvarande äga, finner sig

böra förorda anvisande av sådant anslag. Mot det begärda beloppet, 6,300

kronor, eller samma belopp som för ändamålet utgår för innevarande budgetår,

har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Laurens ovannämnda

motion (II: 119), till uppehållande av parallellavdelningar

vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 6,300 kronor.

Utskottet..

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

de tekniska fackskolorna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

223) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

216:o) Förhöjt understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har

(punkt 224, sid. 529—530) föreslagit riksdagen att till beredande av förhöjt

understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 120,000 kronor att utgå under

förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,

själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,

motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning

och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt

bestämma.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inöm första kammaren av herrar E. Berling och

A. Bergström (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson

i Göteborg m. fl. (II: 171), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att det extra anslaget för budgetåret 1933/1934 till landets handelsgymnasier

skall utgå med det belopp, skolöverstyrelsen föreslagit eller 135,000

kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 84.

Riksdagen har från och med år 1918 uppfört det ordinarie anslaget till

handelsgymnasier med 135,000 kronor. Därjämte har på extra stat anvisats

medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier, utgörande för år 1920

145,000 kronor, för vartdera av åren 1921 och 1922 150,000 kronor, för

vart och ett av budgetåren 1923/1927 120,000 kronor, för vart och ett av

budgetåren 1927/1930 135,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1930/

1933 139,500 kronor.

Gransfcningsnämnden har föreslagit en minskning av förevarande anslag

med 5,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget måtte bestämmas till 135,000

kronor.

Departementschefen har förordat, att anslaget bestämmes till 120,000 kronor

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

eller alltså samma belopp, varmed det utgick under vart och ett av budgetåren

1923/1927.

De olika skolkommunernas utgifter för avlöning av lärare vid här ifrågavarande

läroanstalter hava på grund av de sjunkande kostnaderna för dyrtidstillägg

under senare år i viss mån minskats. Härtill kommer vidare,

att den av Kungl. Majit föreslagna reduktionen av anslaget, örn den än

rent siffermässigt ter sig betydande, likväl icke är större, än att anslaget

bibehålies vid det belopp, varmed det utgick så sent som under budgetåret

1926/1927. Med hänsyn till nu angivna omständigheter finner sig utskottet

böra ansluta sig till Kungl. Majits förslag och avstyrker följaktligen de i

ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Berlings och Bergströms ävensom

herr Nilssons i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (I: 84

och II: 171), i vad nämnda motioner skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

120,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

217:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter

för yrkesundervisning. Kungl. Majit har (punkt 225, sid. 530 540)

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsunderstöd må årligen, oavsett

örn den undervisning, som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, utgå

till av kommun, landsting, annan kommunal samfällighet eller förening av

flera dylika upprättad anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga

två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den till dem för den tid,

understödet avser, utgående avlöning, och som, beräknat efter antalet undervisningstimmar,

må utgå

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen

utom dem, som avse husligt arbete, med högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme;
b)

i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola ävensom i lärlings
-

Utskotte

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skola för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete, med

högst 1 krona 50 öre för undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola

med högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med högst 1 krona 65 öre för undervisningstimme;
e)

i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för

yrkesundervisning med högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme;

2. till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar eller serier av

dylika vid yrkesskola med högst 10 kronor för föreläsningstimme, när reseoch

traktamentsersättning icke utgår till föreläsaren, och med högst 20 kronor

för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning utgår, dock

att understödsbeloppet ej må överstiga hälften av sammanlagda beloppet

av de till föreläsarna för den tid, understödet avser, utgående arvoden och

förekommande rese- och traktamentsersättningar;

3. till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande en tredjedel eller

i vissa undantagsfall intill hälften av kostnaderna för densamma;

dels bestämma, att statsunderstöd må utgå under följande villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala

yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter;
b)

att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan anordning

nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning

förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande

undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriel,

som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

3. att undervisningsmateriel, för vilkens anskaffning eller underhåll statsunderstöd

beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materielen icke

utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna

villkor avyttras eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

4. att statsunderstöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp

av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda

alster;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av

lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 830,000 kronor,

med 100,000 kronor till 730,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och J. H. Brädefors väckt motion

(II: 130), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta ställa medel till kom
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

munernas förfogande, tillräckliga för inrättandet av yrkesskolor för arbetslös

ungdom, i vilka såväl teoretisk som praktisk undervisning ges, och där löneocli

arbetsförhållanden (läroplan etc.) avtalsenligt regleras.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår motionen II: 130 vill utskottet erinra om att med anledning

av ett av riksdagen taget initiativ utredning igångsatts och ännu pågår rörande

åtgärder till underlättande av yrkesutbildning för arbetslös ungdomI

avbidan å denna utrednings resultat, som utskottet förväntar skola utan

längre dröjsmål framläggas, torde riksdagen icke böra vidtaga åtgärder i

det syfte, motionärerna avsett.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

I. medgiva, att statsunderstöd må årligen, oavsett örn den

undervisning, som avses, har obligatorisk karaktär eller icke,

utgå till av kommun, landsting, annan kommunal samfällighet

eller förening av flera dylika upprättad anstalt för

yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp,

som ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet

av den till dem för den tid, understödet avser, utgående

avlöning, och som, beräknat efter antalet undervisningstimmar,

må utgå

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i

samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt arbete, med

högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme;

b) i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola

ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,

som avse husligt arbete, med högst 1 krona 50 öre

för undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller

ettårig handelsskola med högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme

;

d) i yrkesskola för husligt arbete med högst 1 krona 65

öre för undervisningstimme;

e) i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd

anstalt för yrkesundervisning med högst 2 kronor 35 öre

för undervisningstimme;

2. till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar

eller serier av dylika vid yrkesskola med högst 10 kronor

för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning

icke utgår till föreläsaren, och med högst 20 kronor för

Utskottet.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning utgår,

dock att understödsbeloppet ej må överstiga hälften av

sammanlagda beloppet av de till föreläsarna för den tid,

understödet avser, utgående arvoden och förekommande

rese- och traktamentsersättningar;

3. till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande en

tredjedel eller i vissa undantagsfall intill hälften av kostnaderna

för densamma;

II. bestämma, att statsunderstöd må utgå under följande

villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga

för den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fastställt

reglemente meddelade föreskrifter;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet

förfall annan anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare,

som blivit i vederbörlig ordning förklarade behöriga eller

eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande undervisning;
c)

att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings-

och undervisningsmateriel, som godkännas av

skolöverstyrelsen;

2. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna

avgiftsfri;

3. att undervisningsmateriel, för vilkens anskaffning eller

underhåll statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes,

och att materielen icke utan överstyrelsens medgivande

och under iakttagande av därvid angivna villkor avyttras

eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

4. att statsunderstöd till undervisningsmateriel icke må

utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig

produktion av till försäljning avsedda alster;

III. minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd

för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 830,000 kronor, med 100,000 kronor till

730,000 kronor;

IV. besluta, att herrar Hagbergs och Brädefors ovannämnda

motion (II: 130) icke skall till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

218:o) Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning, I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 226, sid. 540) hemställer utskottet,

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning, nu 110,000 kronor, med 30,000

kronor till 80,000 kronor.

219:o) Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Majit har (punkt 227, sid. 540—542) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 dels minska det ordinarie reservationsanslaget till

understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 450,000 kronor, med 70,000 till 380,000 kronor, dels ock minska

det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 45,000 kronor, med 25,000

kronor till 20,000 kronor.

•

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Mosesson m. fl. väckt motion (II: 330), vari hemställts,

att riksdagen måtte dels upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, till 450,000 kronor, dels ock minska det

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning, nu 45,000 kronor, med 25,000 kronor till 20,000

kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna den kritik, som av motionärerna

riktats mot Kungl. Majda förslag, äga ett visst berättigande. I likhet med

motionärerna anser utskottet angeläget, att under den rådande bristen på

arbetstillfällen för ungdomen, denna i möjligaste mån beredes tillfälle att i

goda skolor förvärva en förberedande utbildning för de yrken, åt vilka den

har håg och fallenhet att i framtiden ägna sig. Genom den starka begränsningen

av förevarande anslag stänges för många denna utväg att på

ett nyttigt sätt begagna tiden till dess arbetsanställning kan vinnas.

Utskottet har emellertid, trots de starka betänkligheter, utskottet hyser

mot att just på denna punkt vidtaga långt gående inskränkningar, icke

velat nu förorda någon avvikelse från Kungl. Majits förslag, varvid utskottet

räknat med att anslagsminskningen är att betrakta såsom av tillfällig

natur. Utskottet har alltså funnit sig icke kunna tillmötesgå motionärernas

hemställan utan ansluter sig till Kungl. Majits förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Mosessons m. 11. ovannämnda

motion (lii 330), i vad den skiljer sig från Kungl. Majits

förslag, i riksstaten för budgetåret 1933/1934

Utskottet.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd

för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 450,000 kronor, med 70,000 kronor till

380.000 kronor,

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd

för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 45,000 kronor, med 25,000 kronor till

20.000 kronor.

220:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, sid. 542—

543), vilket innebär en anslagsminskning med 50,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

förslagsanslag av 150,000 kronor.

221:o) Tekniska skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maurts

förslag (punkt 229, sid. 543—545) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie anslaget till tekniska skolan i

Stockholm, nu 102,575 kronor, med 8,000 kronor till 94,575

kronor,

b) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan

i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för

samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för

år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

222:o) Bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som ej

täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl. Maj:t

att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda

anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt

befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning

anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av

8,050 kronor att utgå under förutsättning att återstoden av

sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de

ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som

Kungl. Majit i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder

finner skäligt föreskriva.

223:o) Vävskolan i Borås. Kungl. Majit har (punkt 231, sid. 546—

547) föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 13,050 kronor

att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten

231 angivits.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr E. Björnsson m. fl. väckt motion (I: 82), vari hemställts,

att riksdagen måtte till vävskolan i Borås bevilja ett extra reservationsanslag

å 10,000 kronor för anskaffning av utökad maskinell utrustning på de villkor,

som skolöverstyrelsen i utlåtande den 31 augusti 1932 förordat.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

För uppehållande av skolans verksamhet utgår för budgetåret 1932/1933

anslag med samma belopp som nu äskats för budgetåret 1933/1934 eller

13,050 kronor.

Härutöver har skolans styrelse hemställt om anslag till vävskolan å 30,000

kronor för inköp av modern apparatutrustning till skolans textiltekniska

provningslaboratorium.

Skolöverstyrelsen har, under förutsättning att de statsfinansiella förhållandena

icke lade hinder i vägen, förordat ett extra reservationsanslag å 10,000

kronor för anskaffning av apparater, dock under villkor att bidrag med

minst lika stort belopp tillskötes av andra intresserade.

Departementschefen har på grund av de nuvarande förhållandena ansett

sig icke kunna förorda statsbidrag för den av skolans styrelse ifrågasatta

nyanskaffningen av apparatutrustning.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.

Det motionsvis framställda yrkandet om anvisande av ett extra reserva
-

Utskottet.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tionsanslag å 10,000 kronor för anskaffning av utökad maskinell utrustning

finner sig utskottet icke under förhandenvarande förhållanden kunna tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i

Borås anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

13,050 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och

under de villkor, som under punkt 231 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933

angivits;

b) avslå herr Björnssons m. fl. ovannämnda motion (I: 82).

224:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda

anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 232) föreslagit riksdagen i fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

225:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

233, sid. 549—572) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med

65,000 kronor till 785,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr W. Björck (I: 70) och den andra inom andra kammaren av

herr O. Holmdahl (lii 163), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta att uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

med 788,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som i statsverkspropositionen angivits, och med de jämkningar,

som i motionerna föreslagits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må äga meddela;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. Sjödahl m. fl. (I: 71) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Andersson i Falkenberg (lii 312), i vilka motioner hemställts, att riks
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

dagen måtte besluta att anslag till centralbiblioteken måtte för budgetåret

1933/1934 utgå efter samma grunder som för innevarande budgetår;

dels en inom första kammaren av herrar Oscar Olsson och A. J. Bärg

väckt motion (I: 72), vari hemställts, att det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkbiblioteksväsendet måtte bestämmas för budgetåret 1933/

1934 till 970,200 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr D. E. Gustavson i Sala väckt

motion (II: 113), vari hemställts, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring

av bestämmelserna för erhållande av statsbidrag till skolbibliotek, att skolförbunden

bliva jämställda med de vanliga skoldistrikten;

dels och en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt

motion (II: 316), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta medgiva, att

statsbidrag måtte få utgå även till arbetsstugornas bibliotek i likhet med

till vissa skolbibliotek enligt kungl, kungörelsen den 9 oktober 1931 kap. V

§ 34.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen hänvisas, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan,

till motionerna 1:70, 1:71, 1:72, 11:113 och 11:316.

För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag

till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.

I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å 560,000

kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till understöd

åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål och efter

i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

av departementschefen angivits. Kungl. Maj:ts förslag innebar

en genomgripande omläggning av grunderna för understöd åt folkbiblioteken,

bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder, gynnsammare

villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget

alltjämt skulle, som dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot

avslog riksdagen ett motionsvis framlagt förslag örn reglering av statsanslagen

till skolbibliotek.

För budgetåret 1930/1931 föreslog Kungl. Maj:t (punkt 247 av 1930 års

åttonde huvudtitel) riksdagen att höja ifrågavarande anslag till 850,000 kronor.

I anledning av detta Kungl. Maj:ts förslag och åtskilliga inom riksdagen

väckta motioner, avseende ett anslagsbelopp å 10,000 kronor till biblioteksverksamhet

ombord å svenska handelsfartyg, höjde riksdagen förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet till 860,000 kronor, med vilket

belopp anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret 1930/1931.

Den 24 januari 1930 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 15) angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Sedan Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1931/1932 uppföra

här ifrågavarande förslagsanslag med ett till 880,000 kronor förhöjt

belopp (se 1931 års åttonde huvudtitel, punkt 267), höjde riksdagen det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet till 902,500

kronor samt medgav, att av nämnda anslag finge utgå understöd till skolbibliotek

i huvudsaklig överensstämmelse med i riksdagens skrivelse angivna

grunder.

Med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat utfärdade Kungl. Majit

den 9 oktober 1931 kungörelse (nr 346) angående ändrad lydelse i vissa

delar av kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) angående understödjande

av folkbiblioteksväsendet.

I 1932 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkt 233 föreslog

Kungl. Majit, att anslaget skulle minskas till 830,000 kronor. Minskningen

skulle möjliggöras dels genom reducering av statsunderstöden till samtliga

arter av bibliotek med 20 procent, dels genom nedsättning av statsunderstöden

till från detta anslag understödda tidskrifter, dels genom bortfallande

av bibliotekskurserna, dels slutligen genom uppskjutande till en senare tidpunkt

av inrättandet av nya centralbibliotek.

Riksdagen beslöt att anvisa oreducerade anslag till de redan existerande

centralbiblioteken samt 8,000 kronor för bibliotekskurser. Med anledning

härav minskade riksdagen förevarande anslag allenast till 850,000 kronor

(se riksdagens skrivelse nr 8 A, punkt 229).

Genom kungörelse den 14 juli 1932, nr 359, om statsunderstöd under

budgetåret 1932/1933 åt vissa bibliotek, som avses i kungörelsen den 24

januari 1930, nr 15, angående understödjande av folkbiblioteksväsendet, förordnades,

att statsunderstöd, som jämlikt sistnämnda kungörelse finge utgå

till kommunala och med dem likställda folkbibliotek, till folkbiblioteksverksamhet

i sammanhang med studiecirkelarbete, till skolbibliotek och till bibliotek

vid sjukvårdsinrättningar, skulle för sagda budgetår utgå med ett såtillvida

reducerat belopp, att understöd, som med tillämpning av de i sagda

kungörelse kap. I och II, jämförda med kap. III, samt kap. V och VI angivna

grunder skolat utgå till varje bibliotek, skulle nedsättas med tjugu

procent, samt att de villkor och föreskrifter, som i sagda kungörelse föreskrivits,

skulle gälla som om statsunderstödet utgått utan nyss berörda reduktion.

Granskning snämnden har i fråga om anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

yttrat:

Anslaget, som för budgetåret 1931/1932 uppförts med ett belopp av 902,500

kronor, har för budgetåret 1932/1933 sänkts till 850,000 kronor.

Ehuru anslaget redan genom 1932 års riksdags beslut underkastats en

icke obetydlig beskärning, har nämnden ansett sig böra undersöka, huruvida

det icke vore möjligt att under förhandenvarande förhållanden tillfälligtvis

uppnå en ytterligare minskning av anslaget.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

Åtgärder torde sålunda böra vidtagas för att förhindra att under den

närmaste tiden nya bibliotek komma i åtnjutande av medel från anslaget.

Vidare bör tillses, att statsbidragen till de bibliotek, som redan åtnjuta dylika,

icke utökas. Nämnden vill i stället förorda en ytterligare sänkning av

statsbidrags beloppen med minst 10 procent. Härigenom skulle en besparing

av minst 85,000 kronor bliva möjlig.

Granskningsnämnden förordar vidare sådan omläggning av de nuvarande

grunderna för anslagets fördelning, att anslaget kan förändras till reservationsanslag.

I skrivelse den 31 augusti 1932 har skolöverstyrelsen framlagt förslag i

fråga örn beräkningen av förevarande anslag för budgetåret 1933/1934 och

därvid framhållit, att enligt överstyrelsens mening synnerligen starka skäl

talade mot varje reduktion av folkbiblioteksanslagen i innevarande situation,

icke blott med hänsyn till risken för avbrott i en löftesrik utveckling utan

i lika hög grad därför att den ekonomiska krisen ställde skärpta krav på

biblioteken, som utgjorde ett av de viktigaste medlen i strävandena att

mildra arbetslöshetens svåra verkningar. Överstyrelsen ansåge sig trots ovan

anförda starka betänkligheter med hänsyn till de allmänna direktiven angående

vidtagandet av långt gående besparingar böra föreslå en så långt

gående reducering av understödsbeloppen, att någon besparing kunde vinnas.

I ämnet har jämväl statskontoret yttrat sig.

Skolöverstyrelsens och statskontorets förslag samt den ståndpunkt, departementschefen

intagit till dessa förslag, framgå, så vitt angår anslagsposternas

slutsumma, av följande tablå:

Av skolöver-

Av stats-

Av departe-

styrelsen

kontoret

mentschefen

föreslaget

föreslaget

tillstyrkt

belopp

belopp

belopp

Kronor

Kronor

Kronor

Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och

sjömansbibliotek................

696,000

678,000

678,000

Centralbibliotek..................

60,000

60,000

48,000

Resekostnads- och traktamenlsersättningar

vid biblioteksinspektion från lands- och

central bibliotek.................

4,200

4,200

4,200

Förmedlingsanstalter för vandringsbiblio- tek..........................

6,000

6,000

6,000

Kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek..........

8,000

8,000

Tillägg till grundkatalog............

Tidskrifter......................

5,000

5,000

5,000

9,000

8,000

8,000

Arvoden till extra personal inom skol- överstyrelsen ...................

24,000

24,000

18,000

Till skölt)verstyrelsens disposition.....

25,000

20,000

15,000

Summa kronor

837,200

813,200

782,200

avrundat till

835,000

810,000

785,000

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 0 sami.

Nr 8.

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har anfört följande:

»Med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden anser jag en ytterligare

nedsättning i anslaget till folkbiblioteksväsendet för nästkommande

budgetår vara ofrånkomlig.

I fråga örn understöden till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek,

till vilka bibliotek redan utgår reducerat understöd jämlikt beslut

av 1932 års riksdag, har skolöverstyrelsen i anslutning till de av granskningsnämnden

gjorda beräkningarna föreslagit en reduktion med 40 procent,

och statskontoret har tillstyrkt detta förslag. Vidare skulle icke några nya

eller förhöjda understöd kunna ifrågakomma. Därjämte har överstyrelsen

föreslagit, att vid bestämmande av understöden till biblioteken hänsyn ej

skall tagas till ortsbidrag eller lokala utgifter, i den mån de utgöras av

överskjutande örestal, och överstyrelsen beräknar denna maximeringsbestämmelse

medföra en besparing av 2,000 kronor. Under iakttagande härav

skulle anslagsposten för sagda bibliotek uppgå till 660,000 kronor. Överstyrelsen

föreslår emellertid vidtagande av åtgärder för att i vissa fall kunna

mildra verkningen av den starka beskärningen av understöden och ifrågasätter,

att tilläggsunderstödet nr II, som är avsett till bidrag till avlönande

av egentlig bibliotekspersonal med erforderlig kompetens, skulle få utgå

med oreducerat belopp. Kostnaden härför beräknar överstyrelsen till 36,000

kronor. Statskontoret, som i princip biträtt överstyrelsens förslag örn modifieringsåtgärder,

anser dock sistnämnda belopp kunna nedsättas till 18,000

kronor. Jag finner mig böra biträda skolöverstyrelsens förslag med den av

statskontoret ifrågasatta modifieringen, och understödet till förevarande slag

av bibliotek skulle alltså för nästa budgetår beräknas till 678,000 kronor.

Överstyrelsen har vidare föreslagit medgivande av rätt för Kungl. Maj:t

att besluta vissa modifikationer i de fastställda villkoren för statsunderstödens

utgående samt beviljande av ett särskilt fyllnadsanslag för att kunna

bispringa bibliotek, som särskilt hårt drabbas av reduceringen. Detta fyllnadsanslag,

som överstyrelsen föreslår skall ställas till överstyrelsens disposition,

beräknar överstyrelsen till 25,000 kronor. Statskontoret har ansett,

att sagda belopp tills vidare torde kunna minskas till 20,000 kronor. För

min del har jag intet att erinra mot de av överstyrelsen förordade åtgärderna

men vill i fråga om beloppet av sagda fyllnadsanslag föreslå, att

detsamma för nästkommande budgetår försöksvis beräknas till 15,000 kronor.

Vidkommande härefter centralbiblioteken ser jag mig nödsakad upprepa det

till förra årets riksdag framlagda förslaget, att understöden till dessa bibliotek

sänkas från 10,000 kronor till 8,000 kronor för varje bibliotek. Då centralbibliotekens

antal är sex, skulle härigenom en besparing av 12,000 kronor vinnas.

Beträffande anslag till de övriga ändamål, för vilka reducering icke beslutats

av 1932 års riksdag, har statskontoret anslutit sig till det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget med undantag av vad angår posten till tidskrifter,

i det att statskontoret ansett understödet till »Bokstugan» böra

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

bibehållas vid det av förra årets riksdag bestämda understödet 2,000 kronor.

Jag biträder vad statskontoret anfört beträffande denna anslagspost.

Överstyrelsens beräkning av bidraget till förmedlingsanstalterna, vilket skulle

sänkas från 8,000 kronor till 6,000 kronor vill jag tillstyrka.

För bibliotekskurser har beräknats ett anslag av 8,000 kronor. Då jag

anser, att ett tillfälligt avbrott i dessa kurser icke torde medföra något varaktigt

men för biblioteksverksamheten, ser jag mig föranlåten att, såsom jag

i andra motsvarande fall nödgats förorda, för nästkommande budgetår föreslå

uteslutande av anslag till dessa kurser.

Vad angår anslaget till arvoden till en andre bibliotekskonsulent m. fl.

vill jag erinra, att å skolöverstyrelsens ordinarie stat finnas upptagna en

förste och en andre bibliotekskonsulent i lönegrad B 26, respektive B 21,

för vilka avlöningarna enligt sedvanliga beräkningsgrunder uppgå till (7,212

+ 9,540) 16,752 kronor. Härutöver skola jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

27 juni 1929 från förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

utbetalas avlöningar dels i överensstämmelse med 1925 års riksdags medgivande

till två extra kansliskrivare, en var efter lönegraden Bil — dock

att avlöning till en av dessa extra kansliskrivare må utgå allenast under

förutsättning, att intet statsunderstöd utgår till bokförmedlingsanstalt —

och till två extra kontorsbiträden, ett vart efter lönegraden B 4, dels ock

till en extra andre bibliotekskonsulent efter lönegraden B 21 och till ett

extra kanslibiträde efter lönegraden B 7; och skall avlöningen till samtliga

nu nämnda befattningshavare utgå i enlighet med bestämmelserna i 33 §

av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356). För avlöning av nu nämnda

befattningshavare beräknar skolöverstyrelsen för budgetåret 1933/1934 ett

belopp av 24,000 kronor bliva erforderligt. Sammanlagt stå alltså till överstyrelsens

förfogande för här ifrågavarande ändamål åtta befattningshavare

med en sammanlagd avlöning av över 40,000 kronor. Kostnaderna för

denna organisation synas vara väl stora i förhållande till statens totala utgifter

för folkbiblioteksväsendet. En begränsning av organisationen synes

mig erforderlig, och jag vill därför föreslå, att det belopp, som för här ifrågavarande

ändamål må utgå från förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet,

för budgetåret 1933/1934 måtte beräknas till 18,000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma anslagets fördelning och de befattningshavare,

som skola avlönas från anslaget.

Såsom av tablån framgår, anser jag summan av de olika posterna under

ifrågavarande anslag kunna beräknas till 782,200 kronor, vilket belopp torde

avrundas uppåt till 785,000 kronor.

Någon förändring av anslagets natur av förslagsanslag anser jag mig —

med hänsyn till vad av skolöverstyrelsen och statskontoret härutinnan anförts

— icke böra föreslå.

Vidkommande slutligen de av skolöverstyrelsen ifrågasatta ändringarna i

gällande bestämmelser rörande understödjande av folkbiblioteksväsendet,

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

innebärande • förutom de nyss av mig angivna jämkningarna beträffande

maximeringsbestämmelser m. m. — dels beredande av möjlighet för Kungl.

Maj:t att medgiva, att inom en och samma borgerliga kommun statsunderstöd

må utgå till mer än ett bibliotek, under förutsättning att sammanlagda

statsunderstödet ej utgår med högre belopp än örn biblioteken tillsammans

sökt statsunderstöd som ett gemensamt bibliotekssystem, dels avvikelse i

vissa undantagsfall från bestämmelserna rörande tiderna för öppethållande

av biblioteken, dels och för sådana fall, då statsunderstöd utgår både i penniugar

och i form av bundna böcker, undvikande av kontant utbetalning

av mindre belopp än 25 kronor, har jag intet att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelser,

vilka bliva erforderliga med anledning av vad jag under förevarande

punkt tillstyrkt och föreslagit.»

I motionen I: 70 har anförts huvudsakligen följande:

I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel föreslås, under punkt 233

(sid. 570), att hittills utgående anslag till arvoden till en andre bibliotekskonsulent

samt till biträden hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättningar,

som för innevarande budgetår utgår med 23,000 kronor och för

nästa budgetår med hänsyn till vissa uppflyttningar i löneklass föreslagits

förhöjt med 1,000 kronor till 24,000 kronor, måtte reduceras till 18,000

kronor. Anslaget skulle rubriceras som »arvoden till extra personal inom

skolöverstyrelsen».

\ id bedömandet av möjligheterna till den sålunda ifrågasatta anslagsreduktionen

bör hänsyn tagas till följande omständigheter.

Så sent som vid 1929 års riksdag var frågan örn arbetskrafterna för

ifrågavarande ändamål föremål för riksdagens prövning. Skolöverstyrelsen

föreslog då anställandet av två nya befattningshavare. I kungl, propositionen

nr 141 upptogs överstyrelsens förslag, varvid Kungl. Majit efter en

utförlig motivering uttalade, att ingen tvekan rådde örn att anställandet av

ytterligare arbetskraft vöre oavvisligen av behovet påkallat (sid. 102—103).

Riksdagen beslöt också i enlighet med Kungl. Majits förslag.

Under de fyra år, som sedan dess förflutit, har folkbiblioteksverksamhetens

omfattning starkt stegrats. Erfarenheten har också givit vid handen,

att arbetskraften är tilltagen i knappaste laget, och behandlingen av biblioteksansökningarna

har, fastän olika åtgärder vidtagits för forcering av ärendenas

handläggning samt för granskningsprocedurens förenkling, tagit avsevärd

tid. Sålunda ha ansökningarna örn statsunderstöd till kommunala

och med dem likställda folkbibliotek, vilka ingivits före den 15 februari,

först i slutet av året kunnat beviljas, och anslagen till riksförbund för bedrivande

av biblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete, som

ingivas före den 1 maj, lia delvis beviljats i början av året därpå men till

en del först inemot mitten av året.

Den vid föregående års riksdag beslutade nedsättningen av biblioteksanslagen

med 20 procent samt den i innevarande års statsverksproposition

föreslagna ytterligare reduceringen för flertalet bibliotek med 20 procent

därutöver medför ingen minskning av behovet av arbetskrafter, då granskningen

av ansökningshandlingarna tar lika lång tid i anspråk, örn statsunderstödet

till det särskilda biblioteket utgår med reducerat belopp. En

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

minskning av arbetskrafterna utan vidtagande av andra åtgärder skulle därför

få till nödvändig konsekvens en stark försening av anslagsbevillningen

till biblioteken, vilket givetvis skulle bli till allra största men för folkbiblioteksverksamheten

i dess helhet.

Enda möjligheten till en reducering av arbetskrafterna skulle därför vara,

örn samtidigt någon av de arbetsuppgifter, som för närvarande åligga skolöverstyrelsen

och dess bibliotekskonsulenter, kunde bortfalla. En undersökning

av möjligheterna till sådana åtgärder ger till resultat, att på de flesta

punkter även en temporär omläggning måste anses utesluten utan antingen

ett eftersättande av den nödvändiga kontrollen eller en genomgripande rubbning

av de grunder för statsunderstödens utgående, som så nyligen av riksdagen

beslutats och som visat sig väl lämpade att främja biblioteksverksamheten

i vårt land.

En möjlighet till en begränsning av arbetsuppgifterna genom en omläggning

på en särskild punkt utan rubbning av organisationen i övrigt torde

dock kunna vinnas, därest det skulle avses lämpligt att åtminstone för tillfället

suspendera den föreskrift, som gäller i fråga om flertalet bibliotek, att

statsunderstödet utgår i form av bundna böcker valda ur av skolöverstyrelsen

utgivna kataloger. Syftet med denna föreskrift, som går tillbaka på

1912 års reglering av statens understödjande av folkbiblioteken, angavs av

vederbörande departementschef i kungl, propositionen vid 1912 års riksdag

och var att skapa en garanti beträffande bokbeståndets kvalitet.

1929 års riksdag beslöt att bibehålla denna form för anslagens utgående

för de mindre biblioteken (se kungl, propositionen 1929 nr 141 sid. 81),

under det att statsunderstöden skulle utgå kontant till de större bibliotek,

vilka hade bibliotekarie, vars kompetens prövats av skolöverstyrelsen. Aven

då anfördes som skäl till statsunderstödens utgående i form av böcker hänsynen

till behovet av en garanti för bokbeståndets kvalitet. Skäl kunna

givetvis anföras för att en dylik förhandskontroll av bibliotekens bokinköp

med därav följande konsekvenser i fråga örn granskning dels av rekvisitionslistor,

dels av räkningar nu kan anses vara mindre oundgänglig än

tidigare. Framför allt hava biblioteken nu så vant sig vid att använda de

av skolöverstyrelsen utgivna katalogerna som hjälpmedel — för övrigt i

största utsträckning även vid valet av böcker, vilka inköpas för egna medel

— att man torde ha att räkna med sannolikheten av att så i regel skulle

ske även om skyldigheten i denna riktning skulle bortfalla. Det bör också

påpekas, att även om statsunderstöden skulle utbetalas kontant och alltså

förhandsgranskningen i fråga om de böcker, som skulle utgå i statsunderstöd,

skulle bortfalla, all kontroll av bokinköpen ej därmed skulle försvinna.

Det bör nämligen påpekas, att biblioteken i samband med ingivandet av

statsbidragsansökan äro skyldiga att lämna förteckning på under senaste år

inköpta böcker. I författningen ingår också föreskrift att skolöverstyrelsen

må till bibliotek, vars bokbestånd överstyrelsen ej (inner i stort sett vara

av tillfredsställande beskaffenhet ur moralisk eller konstnärlig synpunkt, bevilja

understöd allenast under förbehåll att biblioteket ställer sig till efterrättelse

de anvisningar om bokbeståndet, som lämnas av skolöverstyrelsen.

Därjämte gäller en bestämmelse örn skyldighet för biblioteken att överhuvud

underkasta sig den kontroll och de villkor, som skolöverstyrelsen

kan finna nödiga och lämpliga.

Trots de betänkligheter, som måste möta en omläggning på denna punkt

av de år 1929 beslutade villkoren för statsunderstödens utgående, torde av

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ovan angivna skäl och med hänsyn till den stora vikten att nu vinna en

reduktion av anslaget till arbetskrafter här angivna möjlighet till besparing

i innevarande situation ej böra skjutas åt sidan. Man torde alltså tills

vidare kunna försvara ett suspenderande av föreskriften örn statsunderstödens

utgående i vissa fall i form av böcker.

För det granskningsarbete, som är en följd av här ifrågavarande föreskrifter,

åtgår en arbetskraft, nämligen en kansliskrivare — den som anställts

hos överstyrelsen med stöd av det kungl, brev, som bemyndigar överstyrelsen

att för ändamålet anställa en extra kansliskrivare så länge som

intet statsunderstöd utgår till bokförmedlingsanstalt. Genom en omläggning

av här antydd natur skulle man därför kunna räkna med en årlig besparing

örn cirka 3,000 kronor.

Någon ytterligare reducering av arbetskrafter kan av ovan angivna skäl

ej ske utan de allvarligaste förseningar av handläggningen av ansökningshandlingar

och andra ärenden.

Besparingen på personalkontot i jämförelse med vad av skolöverstyrelsen

föreslagits skulle alltså enligt här framlagda plan bliva 3,000 kronor i stället

för av Kungl. Majit föreslagna 6,000 kronor.

I motionen I: 71 har anförts följande:

Förra årets riksdag beslöt bibehålla det till centralbiblioteken utgående

anslaget å 60,000 kronor oreducerat. Riksdagen ansåg, att då anslagen till

folkbiblioteken i övrigt starkt beskuros, vore det av vikt att bibehålla anslagen

till centralbiblioteken oförändrade med hänsyn till deras uppgift att

supplera de smärre folkbiblioteken i deras arbetsuppgifter. Riksdagen ansåg

tillika, att då vissa bibliotek åtagit sig att för vissa delar av vårt land fungera

som centralbibliotek och därför anställt personal och iklätt sig betydligt

utsträckta uppgifter, det knappast kunde anses som riktigt att staten

undandroge sig de förpliktelser, som varit en förutsättning för detta åtagande.

Vid uppgörandet av årets statsverksproposition ha såväl skolöverstyrelsen

som statskontoret utgått ifrån att den av riksdagen fastslagna principen

borde respekteras. Icke desto mindre har departementschefen föreslagit

riksdagen att frångå sin förut intagna ståndpunkt, detta dock utan att förebringa

någon som helst motivering.

Samma skäl som föranledde riksdagen att förra året bibehålla anslaget

oförändrat tala dock i år med ännu större styrka. Den föreslagna större

minskningen av anslagen till folkbiblioteken ökar nödvändigheten utav att

centralbiblioteken kunna bispringa de smärre biblioteken och enskilda lånesökande

så verksamt som möjligt. Centralbiblioteken ha åtagit sig att supplera

folkbibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker,

som erfordras för studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och

genom biblioteksteknisk rådgivning. Såsom exempel på den starka stegringen

i centralbibliotekens verksamhet kan nämnas, att antalet boklån

utom de orter, där biblioteken äro belägna, ökats från 7,676 (år 1931) till

20,769 (år 1932). Det är sannolikt att under innevarande år antalet boklån

kommer att ökas med något 10,000-tal. Samtidigt ha vandringsbibliotek

utsänts till ett antal av 254 (år 1931 var antalet lil). Örn centralbiblioteken

skola kunna fylla sin viktiga funktion, dubbelt viktig i tider av besparing

på folkbiblioteksanslagen i övrigt, är det nödvändigt att bibehålla

dem vid de anslag, som voro förutsättningen för deras startande. Med

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

ökade utgifter för centralbiblioteken på grund av åtagna förpliktelser vore

det orimligt, att staten samtidigt minskade sitt anslag.

Det i motionen I: 72 framförda yrkandet innebär, att understödet till folk-,

studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek beräknas till 880,000 kronor

(i stället för av Kungl. Majit beräknade 678,000 kronor), att posterna

till centralbibliotek, till resekostnads- och traktamentsersättningar, till förmedlingsanstalter

för vandringsbibliotek, till tillägg till grundkatalog, till

tidskrifter och till arvoden till extra personal beräknas till 90,200 kronor

(i stället för av Kungl. Majit beräknade 89,200 kronor), samt att beloppet

till skolöverstyrelsens disposition, av Kungl. Majit beräknat till 15,000 kro

nor, utgår.

Kungl. Majlis förslag innebär en stark inknappning av de till folkbiblioteksverksamheten

utgående understöden, vilka även förra året kraftigt beskuros.

Utskottet anser sig av statsfinansiella skäl icke böra — bortsett

från nedan angivna ändringar i fråga örn anslagsposterna till arvoden

åt extra personal inom skolöverstyrelsen och till centralbiblioteken förorda

någon avvikelse från Kungl. Majits förslag men vill samtidigt såsom

sin mening uttala, att det är önskvärt, att härmed en gräns må vara satt

för reduktionerna på detta område.

Å posten arvoden till extra personal inom skolöverstyrelsen har Kungl.

Majit föreslagit en nedsättning från 24,000 kronor med 6,000 kronor till

18,000 kronor. I motionerna I: 70 och lii 163 har påyrkats, att denna nedsättning

måtte begränsas till 3,000 kronor, i följd varav biblioteksanslaget

borde höjas med motsvarande belopp. Motionärerna hava ansett, att den

enda personalinskränkning, som kan ske utan att arbetet försenas och kontrollens

effektivitet blir lidande, är, att den kansliskrivare indrages, som nu

på grund av bestämmelsen örn att statsunderstödet, där det icke överstiger

visst belopp, skall utgå i form av böcker, har att syssla med kontrollen

över bokinköpen, och att i samband härmed nyssnämnda bestämmelse provisoriskt

upphäves. Utskottet har funnit den av motionärerna framlagda

utredningen övertygande och vill därför förorda en ändring av angiven

innebörd. Dock anser utskottet icke erforderligt, att i anledning härav

någon höjning vidtages av det utav Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet,

vilket, på sätt av förestående tablå framgår, med 2,800 kronor överstiger

summan av de äskade särskilda anslagsposterna.

Det i motionerna 1: 71 och 11:312 framställda yrkandet, att anslag till

centralbiblioteken måtte få utgå efter oförändrade grunder, d. v. s. med ett

årsanslag av 10,000 kronor för bibliotek i stället för av Kungl. Majit föreslaget

belopp av 8,000 kronor för bibliotek, finner utskottet behjärtansvärt.

Särskilt avseende torde här böra fästas vid det förhållandet, att kommunerna

iklätt sig vissa ökade fasta kostnader under antagande, att oförändrat under
-

Utskottet.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

stöd skulle vara att påräkna. Även bör man beakta att, såsom i motionerna

framhålles, centralbibliotekens betydelse växer i och med att småbibliotekens

resurser bliva mindre. Utskottet anser sig därför böra i fråga örn centralbibliotekens

understöd intaga samma ståndpunkt som 1932 års riksdag, då

ävenledes förslag av Kungl. Maj:t framställdes om reducering av dessa understöd,

d. v. s. att sakskäl och billighetshänsyn bjuda, att de få utgå oförändrade.

Utskottet tillstyrker alltså det i motionerna I: 71 och II: 312 framställda

yrkandet. I anledning härav torde i enlighet med numera iakttagen

praxis vid bestämmande av förslagsanslagens belopp en ökning av den utav

Kungl. Majit äskade anslagssumman böra vidtagas. Den erforderliga ökningen

utgör (6x2,000) 12,000 kronor. Ifrågavarande förslagsanslag skulle

alltså för nästa budgetår uppföras i riksstaten med ett belopp av 797,000

kronor.

Den i motionen I: 72 föreslagna höjningen av det av Kungl. Majit äskade

anslagsbeloppet med 185,200 kronor kan utskottet icke tillstyrka.

I motionen lii 113 framställt förslag, att skolförbund skola i anslagshänseende

jämställas med skoldistrikt, synes äga fog för sig. Då ett bifall till

motionen icke torde medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser,

vill utskottet förorda, att i gällande bestämmelser örn utgående av ifrågavarande

understöd vidtages den ändring, som i motionen föreslagits.

Vad slutligen beträffar den i motionen lii 316 gjorda hemställan örn rätt

till understöd även för arbetsstugornas bibliotek, vore det givetvis önskvärt,

att sådan rätt kunde beredas, men i nuvarande budgetära läge torde någon

utökning av kretsen av understödsberättigade icke böra ske. Utskottet avstyrker

därför motionen.

Kungl. Majits förslag, i vad det här ovan icke särskilt berörts, har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå herr Sandbergs m. fl. ovannämnda motion (lii 316);

b) i anledning av Kungl. Majits förslag och herrar Björcks

och Holmdahls ovannämnda motioner (I: 70 och lii 163)

samt med bifall till herr Gustavsons i Sala ovannämnda

motion (lii 113) ävensom herr Sjödahls m. fl. och herr Anderssons

i Falkenberg ovannämnda motioner (I: 71 och lii

312) men med avslag å herrar Oscar Olssons och Bärgs ovannämnda

motion (I: 72), i vad den skiljer sig från Kungl.

Majits förslag, minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med

53,000 kronor till 797,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av utskottet ovan förordats,

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit må äga meddela.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

226:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 234, sid. 572—576), vilket innebär en anslagsminskning med 100,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 200,000

kronor;

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Majit fastställda villkor användas

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen

i frågor rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare

samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
c)

medgiva, att för tiden den 1 juli 1933—den 30 juni

1934 ej mindre det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande

av statsbidrag skall för helt budgetår räknat anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall

utgöra 5 än även det lägsta understöd, som av statsmedel

må utgå till dylik anstalt, skall utgöra 100 kronor för helt

budgetår;

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att

under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen,

bevilja de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för

understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

227:o) Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser. Arbetarnas

bildningsförbund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna

235 och 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit äger bestämma,

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för

bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för

ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna

medel till minst lika stort belopp som statsbidraget och i

övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

228:o) Anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 237, sid. 579—581), vilket innebar en anslagsminskning

med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela.

229:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande. Kungl. Majit har (punkt 238, sid. 582—594) föreslagit

riksdagen att till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 271,000 kronor att utgå under de villkor, som av

Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen

angivna beloppen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 78) och den andra inom andra kammaren av

herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 317), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte åtminstone så tillvida frångå Kungl. Majits förslag att

till föreläsnings- och instruktionsverksamheten för nykterhetens främjande

m. m. anvisades för budgetåret 1933/1934 120,000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 79) och den andra inom andra kammaren av herr

C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 165), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta att bland de till nykterhetens främjande under

åttonde huvudtiteln anvisade beloppen för budgetåret 1933/1934 upptaga

ett belopp av 3,500 kronor till internationella byrån i Lausanne mot alkoholismen;
dels

ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Oscar Olsson m. fl. (I: 80) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 160), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen ville från avkastningen av rusdrycksmedelsfonden anvisa ett be
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

lopp av 20,000 kronor för upprätthållande av rikskommitténs mot den olagliga

rusdryckshanteringen verksamhet under budgetåret 1933—1934.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas här nedan,

till motionerna I: 78, I: 79 och I: 80.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande utgår för budgetåret 1932/1933 av statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor.

Granskmngsnämnden har, med erinran om att förevarande anslag för

budgetåret 1931/1932 utgått med tillhopa 410,500 kronor och för budgetåret

1932/1933 sänkts till 338,000 kronor, föreslagit ytterligare minskning av

anslagen.

I det av Kungl. Majit för budgetåret 1932/1933 äskade beloppet inginge

en anslagspost å 28,000 kronor till rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen.

Förevarande anslag torde närmast få betraktas såsom

ett engångsanslag för att giva kommittén ett stöd vid igångsättandet av dess

arbete. Med hänsyn härtill ville nämnden förorda, att något anslag för detta

ändamål icke måtte beräknas för budgetåret 1933/1934.

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

hade av Kungl. Majit för budgetåret 1932/1933 beräknats ett belopp av

något över 145,000 kronor. För detta ändamål hade för budgetåret 1923/

1924 anvisats 27,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 200,000 kronor.

Under hänvisning till den ståndpunkt, som nämnden intagit i fråga örn

anslaget till populärvetenskapliga föreläsningar, ville nämnden förorda, att

något anslag för detta ändamål icke måtte beräknas för budgetåret 1933/

1934 eller, alternativt, att anslaget måtte bestämmas till högst 50,000 kronor.

Anslaget till nykterhetens främjande skulle alltså för budgetåret 1933/1934

kunna minskas med tillhopa (28,000+145,000) 173,000 kronor, alternativt

123,000 kronor. Nämnden erinrar, att motsvarande anslag för budgetåret

1923/1924 endast utgjorde 164,500 kronor, under det att anslaget enligt

nämndens förslag skulle för budgetåret 1933/1934 upptagas till 165,000

kronor, alternativt 215,000 kronor.

I detta sammanhang torde få erinras, att för budgetåret >1932/1933 anslaget

till örn förmälda rikskommitté utgår med 26,000 kronor och anslaget till

föreläsnings- och instruktionsverksamhet med 140,000 kronor. Enligt nämndens

förslag skulle sålunda anslaget till nykterhetens främjande minskas

med sammanlagt (26,000+140,000) 166,000 kronor, alternativt 116,000 kronor.

Med utlåtande den 31 augusti 1932 har skolöverstyrelsen överlämnat till

överstyrelsen inkomna framställningar rörande anslagsbehoven för budgetåret

1933/1934 ävensom yttrande av överstyrelsens konsulent för nykterhetsundervisning.

I ärendet hava dessutom till Kungl. Majit ingivits ett antal

framställningar från vissa sammanslutningar m. m.

Departementschefen har lämnat följande tablå över här ifrågavarande anslagsäskanden,

utvisande anslagens belopp under budgetåret 1923/1924 samt

under budgetåren 1931/1933, de belopp, som av vederbörande organisationer

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1933 1934

Anslagets ändamål

1932 1933

beviljat

anslag

Kronor

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en so- cial fortbildningskurs

för lärare m. fl.....

41,500

32,000'')

2) Anordnande av en all- män utbildningskurs i

alkoholfrågan för stu- die- och ungdomsledare

m. fl............

19,000

16,000

11,200

11,000

11,000

11,000

3) Föreläsnings- och in- struktionsverksamhet

för nykterhetens främ- jande m. m.......

27,000

200,000

140,000

140,000

100,000

100,000

4) Främjande av central- förbundets för nykter- hetsundervisning verk- samhet ..........

23,500

31,500

33,375

33,800

33,575

30,575

5) Främjande av Sveriges

nykterhetssällskaps re- presentantförsamlings

upplysningsbyrås verk- samhet ..........

10,000

12,000

12,000

12,000

12,000

12,000

6) Främjande av riksut- skottets för de kristnas

nykterhetsrörelse verk- samhet ..........

5,000

5,000

5,000

5,000

7) Främjande av rikskom- mitténs mot den olag- liga rusdryckshanterin- gen verksamhet ....

26,000

28,000

8) Främjande av svenska

sällskapets för nykter- het och folkuppfostran

verksamhet ........

5,000

5,000

3,425

5,000

3,425

3,425

9) Främjande av Sveriges

storloges av I. 0. G. T.

studie- och ungdoms- verksamhet .......

21,000

31,000

31,000

38,000

31,000

31,000

10) Främjande av Sveriges

blåbandsförenings stu- die- och ungdomsverk- samhet ..........

6,000

9,000

9,000

12,000

9,000

9,000

11) Främjande av national- templarordens studie- och ungdomsverksam- het ............

7,500

11,000

11,000

14,000

11,000

11,000

12) Främjande av nykter- hetsorden Verdandis

studie- och ungdoms- verksamhet .......

3,000

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

'') Avser en hygienisk fortbildningskurs.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För

1932/1933

beviljat

anslag

Kronor

För 1933''1934

Anslagets ändamål

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

13) Främjande av Sveriges

studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds

verksamhet.......

6,000

6,000

6,000

7,500

6,000

6,000

14) Främjande av nykter- hetsföreningen Vita

bandets upplysnings- och ungdomsverksam- het ............

3,000

5,000

5,000

6,500

5,000

5,000

15) Främjande av Sveriges

lärares nykterhetsför- bunds verksamhet. . .

4,500

7,000

7,000

7,000

7,000

7,000

16) Främjande av svenska

läkarnas nykterhetsför- enings verksamhet. . .

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

17) Främjande av järnvägs- männens helnykterhets

förbunds verksamhet .

1,000

3,000

3,000

6,500

3,000

3,000

18) Främjande av Sveriges

polismäns helnykter- hetsförbunds verksam- het ............

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

19) Främjande av svenska

tullpersonalens helnyk- terhetsförbunds verk- samhet ..........

500

500

1,000

500

500

20) Främjande av motorfö- rarnas helnykterhets- förbunds verksamhet .

15,000

15,000

15,000

15,000

18,000

21) Bidrag till uppehållan- de av internationella

byråns i Lausanne för

alkoholismens bekäm- pande (Bureau interna- tional contre 1’alcool- isme) verksamhet . . .

1,500

2,500

2,500

3,500

2,500

2,500

22) Arvode åt den hos skol- överstyrelsen anställde

konsulenten för nykter- hetsundervisning och

nykterhetsupplysning .

2,500

3,000

3,000

2,000

2,000

23) Utarbetande och utgiv- ning av ny upplaga av

skolöverstyrelsens

• Handbok i alkoholfrå- gan» ...........

24) Främjande av nykter- het på andra än ovan

anförda sätt och mot

arbetande av drycken- skapens följder.....

10,000

3,000

3,000

3,000

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets utlåtande Nr_ 8.

äskats ock av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de anslagsbelopp, som

han under förhandenvarande omständigheter ansett sig böra föreslå för

budgetåret 1933/1934.

Härutöver har departementschefen anfört bland annat:

»Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört förordar jag, att till anordnande

under år 1934 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för

studie- och ungdomsledare m. fl. anvisas ett belopp av 11,000 kronor och

att sålunda ett belopp av 200 kronor överflyttas till anslagsposten »främjande

av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet». I överensstämmelse

härmed och på de av skolöverstyrelsen anförda skälen skulle sistnämnda

anslagspost upptagas med 33,575 kronor. Jag vill emellertid erinra,

att i detta belopp beräknas ingå en summa av 6,500 kronor till understöd

för utgivande av Tirfing, tidskrift för nykterhetsfrågans studium (jfr 1932

års åttonde huvudtitel, sid. 588). Detta i förhållande till statsunderstöden

åt betydelsefulla vetenskapliga tidskrifter osedvanligt höga belopp anser jag

under nuvarande förhållanden böra begränsas till 3,500 kronor, vadan alltså

anslagsposten till centralförbundet bör beräknas till 30,575 kronor.

I likhet med granskningsnämnden och skolöverstyrelsen anser jag, att

medel icke böra för budgetåret 1933/1934 anvisas till främjande av rikskommitténs

mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet.

Vad angår anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m., nu 140,000 kronor, har granskningsnämnden

ifrågasatt, antingen att något anslag för ändamålet icke måtte beräknas för

budgetåret 1933/1934 eller, alternativt, att anslag måtte bestämmas till högst

50.000 kronor. Skolöverstyrelsen har stannat vid att för ändamålet föreslå

100.000 kronor. Jag tillstyrker vad skolöverstyrelsen härutinnan föreslagit.

Arvodet åt konsulenten för nykterhetsundervisning sjmes böra bestämmas

till 2,000 kronor.

Under nuvarande förhållanden kan jag icke förorda någon mera allmän

höjning av hittills till olika nykterhetsorganisationer m. m. utgående anslagsposter,

ej heller anslag till nya ändamål. Jag tillstyrker de av skolöverstyrelsen

förordade beloppen allenast med den ändring, att jag föreslår en

höjning med 3,000 kronor av anslaget till främjande av motorförarnas helnykterhetsförbunds

verksamhet från nuvarande 15,000 kronor till 18,000

kronor.

Summan av de sålunda av mig för budgetåret 1933/1934 tillstyrkta anslagen

utgör 271,000 kronor. Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret

1923/1924 182,000 kronor samt uppgå för budgetåret 1932/1933 till 338,000

kronor.»

Till stöd för det i motionerna I: 79 och II: 165 framförda yrkandet har

i motionen I: 79 anförts huvudsakligen följande:

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207

Sedan år 1907 verkar i Lausanne internationella byrån mot alkoholismen.

Byråns uppgift är att utgöra en opartisk och tillförlitlig upplysningscenträl

för alla viktigare frågor som gälla alkoholismens bekämpande.

Byrån verkar dels genom en på särdeles högt plan stående trespråkig

tidskrift dels genom varannan vecka utgående, likaledes trespråkig korrespondens,

innehållande uppgifter örn alla viktigare ändringar inom lagstiftningen

på området i olika länder, upplysningar örn de för saken verkande

organisationernas verksamhet i alla länder o. s. v. ävensom viktigare statistiska

data. Denna korrespondens tillstädes de olika centrala organisationerna

för alkoholismens bekämpande i olika länder samt de pressorgan och enskilda,

som önska taga del därav. I Lausanne har dessutom under de

gångna 25 åren samlats ett synnerligen förnämligt internationellt bibliotek,

innehållande den väsentligaste betydelsefullare litteraturen på området. Detta

bibliotek står till forskares förfogande.

Byrån åtager sig även att för staters och enskildas räkning utföra utredningar

rörande sådant som rör området för byråns verksamhet (alkohollagstiftning,

statistik m. m.).

Slutligen är byrån det organ, som förbereder och organiserar de stora,

under de olika staternas auspicier tid efter annan hållna internationella

kongresserna för alkoholismens bekämpande, till vilka stater och korporationer

pläga sända officiella representanter.

Byrån finansieras genom ekonomiska bidrag från ett stort antal stater i

Europa samt från större nykterhetsorganisationer och enskilda.

Under de ekonomiskt vanskliga tider som följt efter kriget har byrån på

grund av valutadeprecieringen i många länder haft svårigheter och har nödgats

avskeda en del personal samt tillsvidare inställa utgivandet av den

värdefulla årsbok, som förut varje år utkommit med aktuella data angående

kampen mot alkoholismen i alla länder. Tidskriften, korrespondenserna och

den övriga nämnda verksamheten ha dock alltjämt kunnat upprätthållas.

Då nu även de nordiska ländernas valuta försämrats i förhållande till den

schweiziska, har det svenska statsbidraget, som under guldmyntfotens tid

tillförde byrån omkring 3,500 schw. francs årligen, nedsjunkit till cirka

2,300 francs, ehuru det belopp i svenska kronor, som vår stat beviljar, alltjämt

är nominellt samma summa som förr, 2,500 kronor. Då staten i övrigt

gottger kursförluster på svenska kronor, som gå till utlandet, hemställa

vi, att denna byrå, vars utomordentliga saklighet och objektivitet är allmänt

vitsordat, bland annat av kungl, skolöverstyrelsen i Sverige, som även betygar

dess nytta för vårt land, måtte få det av Kungl. Majit föreslagna,

formellt oförändrade men i realiteten högst väsentligt sänkta anslaget höjt

så, att det åtminstone i någon mån kunde närma sig vad det i verkligheten

var före valutadeprecieringen. En sådan höjning har, som av statsverkspropositionen

framgår, varmt förordats av konsulenten för nykterhetsfrågorna

inom kungl, skolöverstyrelsen.

Till stöd för det i motionerna I: 80 och II: 160 framförda yrkandet har i

motionen I: 80 anförts bland annat:

I skrivelse av den 2 maj 1932 har rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

anhållit, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen hemställa

om ett anslag av 28,000 kronor att ställas till Kungl. Majits förfogande för

understödjande av den av kommittén bedrivna verksamheten.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Granskningsnämnden har, under förmenande, att det anslag, som beviljats

rikskommittén för innevarande budgetår, måste betraktas såsom ett engångsanslag

för att giva kommittén ett stöd vid igångsättande av dess verksamhet,

föreslagit att anslag för detta ändamål icke måtte beräknas för budgetåret

1933/1934.

Skolöverstyrelsen har i likhet med granskningsnämnden förordat att för

budgetåret 1933/1934 medel icke måtte anvisas för ändamålet, och har överstyrelsen

därvid förutsatt att rikskommittén enligt en antydan i kommitténs

skrivelse till Konungen av november 1931 skulle med innevarande budgetår

slutföra sin verksamhet.

I likhet med granskningsnämnden och skolöverstyrelsen har statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet ansett,att anslag ej borde anvisas

för budgetåret 1933/1934 till främjande av rikskommitténs verksamhet.

Vad först beträffar frågan om det för innevarande budgetår beviljade anslagets

karaktär av engångsanslag för att bereda ett stöd vid igångsättande

av verksamheteten, vilja vi framhålla, att redan i sin skrivelse av november

1931 kommittén framhöll att då det väsentligaste av det arbete, som

kommittén ville organisera, måste komma att utföras av de lokala organisationerna,

främst nykterhetsföreningarna, rikskommittén icke kunde begära

att dessa organisationer jämväl skulle bestrida med rikskommitténs centrala

arbete förenade kostnader. Visserligen hade de till rikskommittén anslutna

nykterhetssällskapen givit ett anslag vid kommitténs start, men det sades

då ifrån att detta måste betraktas som ett engångsanslag och att vidare anslag

från detta håll icke av rikskommittén kunde påräknas. Med de minskade

inkomster dessa sällskap under den senaste tiden fått vidkännas torde ej

heller vara möjligt för dem att i fortsättningen giva kommittén något sådant

ekonomiskt understöd, så att kommittén kan fortsätta med sin verksamhet.

Det torde även få anses fullt riktigt att det arbete, som av rikskommittén

utföres och som syftar till att vara ett stöd åt rent statliga organ, nämligen

tull och polis, i deras arbete för upprätthållandet av en lagstiftning,

som samhället av sociala hänsyn ansett sig nödsakat genomföra, i sin helhet

eller åtminstone till väsentliga delar bestrides av statsmedel.

Beträffande de synpunkter, som av skolöverstyrelsen framförts, nämligen

att kommittén i och med innevarande budgetår borde kunna slutföra sin

verksamhet, har denna ståndpunkt visserligen stöd i kommitténs egen framställning

av november 1931, där kommittén bland annat skriver »kommittén

har räknat med att dess arbete skall behöva fortgå till och med utgången

av nästa budgetår, alltså något över ett och ett halvt år». Det är

emellertid att märka att detta skrevs på en tidpunkt, då kommitténs arbete

ännu ej kommit igång, och mycket mindre något resultat av kommitténs

verksamhet kunde föreligga. När nu något mer än ett år förflutit sedan

kommitténs verksamhet påbörjades, torde det vara lättare att bedöma, huruvida

en fortsatt verksamhet från kommitténs sida ur samhällelig synpunkt

kan vara motiverad och därför värd att i fortsättningen understödjas.

Att olaglig rusdryckshantering alltjämt fortgår och att därför åtgärder för

bekämpandet av denna olagliga hantering äro av behovet påkallade torde

icke här behöva framhållas.

Huruvida och i vad mån rikskommitténs verksamhet är av beskaffenhet

att medverka till förhindrandet av olovlig rusdryckshantering är givetvis

svårt att bedöma. Att emellertid ännu mycken propaganda erfordras, innan

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

209

den allmänna opinionen på ett tillfredsställande sätt reagerar mot denna

form av olagligheter, är dock uppenbart, och utan denna reagens från allmänhetens

sida torde myndigheternas kamp mot smugglare, hembrännare

och langare i längden bli fruktlös.

Vad beträffar resultatet av kommitténs verksamhet, är det mycket svårt

för att icke säga omöjligt att bedöma detta. Vad som tydligen kan konstateras

är dock, att bland allmänheten och särskilt bland arbetarklassen den

propagandaverksamhet som bedrivits väckt uppmärksamheten på den fara,

som den olagliga rusdryckshanteringen utgör, och gjort att man numera,

särskilt på arbetsplatserna, reagerar på ett helt annat sätt än tidigare, då

spritlangare uppträda och utbjuda sin vara.

Det må till detta endast tilläggas, att kommittén från skilda håll fått röna

förståelse och understöd i sitt arbete. Att kommittén ännu ej vunnit så

stora synliga resultat är väl sant och att smuggling ännu i rätt stor utsträckning

förekommer. Men vid bedömande av smugglingens omfattning

får man akta sig för att mäta denna i förhållande till de rätt talrika beslag,

som under den senaste tiden gjorts. Att dessa beslag kunnat göras,

kail möjligen lia sin förklaring i en ny inställning från allmänhetens sida,

så att den nu är mer villig än tidigare att biträda tull och polis vid sökandet

efter smugglarnas vägar och langarnas gömställen.

Beträffande kommitténs medelsbehov för dess fortsatta verksamhet under

budgetåret 1933/1934 vilja vi hänvisa till det av kommittén uppgjorda statförslaget

i dess skrivelse till Konungen av den 2 maj 1932. Nämnda statförslag

slutar på ett belopp av 30,000 kronor.

Emellertid beräknar kommittén, enligt vad vi inhämtat, att därest samma

sparsamhet, som hittills tillämpats, även i fortsättningen kommer att iakttagas,

något av de medel, som beviljats kommittén för innevarande budgetår,

skall finnas kvar vid detta års utgång. Det synes lämpligt, att kommittén

får disponera dessa besparingar även under nästa budgetår. Även på den

för nästa budgetår uppgjorda statens utgiftsposter torde vissa besparingar

kunna göras. Sålunda utgår lönen till ombudsmannen med endast 3,000

kronor i stället för i staten beräknade 6,000 kronor. Även på posten pressmeddelanden

(3,000 kronor) torde någon besparing kunna ske, då enligt vad

vi inhämtat något honorar för författandet av sådana pressmeddelanden i

regel ej utgår, liksom ej heller honorar beräknas för författandet av de

skrifter som kommittén utger. Örn kommittén även i fortsättningen iakttager

samma ekonomiska försiktighet och sparsamhet som hitintills präglat

dess arbete och under förutsättning att kommittén får bibehålla de besparingar,

som kunna uppstå på innevarande års stat, så torde statsbidraget

till kommitténs fortsatta verksamhet under budgetåret 1933/1934 kunna begränsas

till 20,000 kronor, vilket belopp dock synes vara det minsta som

bör ifrågakomma för att verksamheten på ett tillfredsställande sätt skall

kunna upprätthållas.

Därvid hava vi utgått ifrån att kostnaderna för det lokala arbetet även i

fortsättningen som hittills skall bestridas av medel, som anskaffas på orten,

anslag från organisationer m. fl., och att rikskommittén endast i undantagsfall

skall bidraga till dessa kostnader samt att kommittén liksom hitintills

kan räkna med medverkan från många frivilliga krafter, vilka utan ersättning

äro villiga göra den personliga insats i detta arbete, som förvisso är

det betydelsefullaste. Vi vilja i detta sammanhang påpeka att rikskommitténs

medlemmar, liksom medlemmarna i de lokala kommittéerna redan ned
Bihang

lill riksdagens protokoll 1938- <> sami. Nr 8. 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

lagt ett betydande arbete, för vilket de icke påräknat eller påräkna någon

som helst ersättning.

Det i motionerna I: 79 och II: 165 gjorda yrkandet om höjning av det

till internationella byrån i Lausanne mot alkoholismen utgående anslaget

från 2,500 kronor till 3,500 kronor avser endast att bereda gottgörelse för

den minskning, som det sedan flera år till här ifrågavarande ändamål utgående

anslaget undergått genom den svenska valutans depreciering i förhållande

till den schweiziska. Utskottet finner höjningen skälig och tillstyrker

därför det i nämnda motioner gjorda yrkandet.

I motionerna I: 80 och II: 160 har hemställts örn ett anslag å 20,000

kronor för upprätthållande av rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen

verksamhet under budgetåret 1933/1934.

Departementschefen har, i likhet med skolöverstyrelsen, utgått från att

— på sätt framhölls i den framställning av rikskommittén, som låg till

grund för 1932 års riksdags beslut örn anvisande av anslag för ändamålet

för budgetåret 1932/1933 — anslag för detta ändamål icke skulle vidare

ifrågakomma. Emellertid finner sig utskottet med hänsyn till det behjärtansvärda

ändamål, det här gäller, böra tillstyrka, att anslag för kommitténs

verksamhet må utgå under ännu ett år. I fråga örn beloppet kan utskottet

icke helt tillmötesgå motionärernas hemställan utan tillstyrker — i likhet

med vad skolöverstyrelsens konsulent för nykterhetsundervisning föreslagit

— ett anslag å 10,000 kronor för budgetåret 1933/1934.

Det i motionerna I: 78 och II: 317 framförda yrkandet om en höjning av

det till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m. beräknade beloppet från 100,000 kronor till 120,000 kronor kan utskottet

icke biträda. Fastmera anser sig utskottet, på sätt nedan skall angivas,

böra ifrågasätta en mindre sänkning av berörda anslagspost.

Vad utskottet sålunda med anledning av de i ämnet väckta motionerna

ansett sig böra tillstyrka innebär en kostnadsökning i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag med 11,000 kronor. Då utskottet emellertid icke anser sig

böra förorda, att riksdagen för här ifrågavarande ändamål anvisar ett högre

totalbelopp än vad Kungl. Maj:t föreslagit, har utskottet funnit sig böra

föreslå vissa minskningar i en del av de utav Kungl. Maj:t föreslagna beloppen,

där dylika minskningar ansetts kunna med minsta olägenhet äga

rum.

I anslutning härtill vill utskottet föreslå, att anslaget till föreläsnings- och

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m. (nr 3 i tablån)

minskas från föreslagna 100,000 kronor med 5,000 kronor till 95,000 kronor;

att anslaget till främjande av riksutskottets för de kristnas nykterhetsrörelse

verksamhet (nr 6 i tablån) minskas från föreslagna 5,000 kronor med 1,000

kronor till 4,000 kronor; att anslaget till främjande av svenska läkarnas

nykterhetsförenings verksamhet (nr 16 i tablån) minskas från föreslagna

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

211

5,000 kronor med 2,000 kronor till 3,000 kronor; samt att anslaget till främjande

av motorförarnas helnykterlietsförbunds verksamhet (nr 20 i tablån)

minskas från föreslagna 18,000 kronor med 3,000 kronor till det av sistnämnda

organisation själv äskade beloppet, 15,000 kronor.

Summan av de sålunda föreslagna minskningarna utgör 11,000 kronor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Oscar Olssons m. fl. och herr Olssons i Gävle

m. fl. ovannämnda motioner (I: 80 och II: 160) ävensom

med bifall till herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i

Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner I: 79 och II: 165

men med avslag å herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvana m. fl. ovannämnda motioner I: 78 och II: 317,

i vad dessa motioner skilja sig från vad utskottet här ovan

förordat, till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra reservationsanslag av 271,000 kronor att utgå under

de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, samt till

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkt 238 omförmälda

ändamålen med högst de av departementschefen

angivna beloppen, dock med iakttagande av de ändringar

härutinnan, som föranledas av vad utskottet ovan tillstyrkt.

230:o) Musikföreställningar för allmänheten. Kungl. Maj:t har (punkt

239, sid. 595) föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag å 57,000 kronor.

Alltsedan år 1919 har här ifrågavarande anslag utgått med 57,000 kronor

för år, så fördelade, att 18,500 kronor använts till understöd åt en var av

Gävleborgs läns, Nordvästra Skånes och Norrköpings orkesterförening samt

1,500 kronor till inspektion av dessa föreningars verksamhet.

Utskottet finner sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma

avser oförändrade understöd åt de tre orkesterföreningarna. Däremot håller

utskottet före, att det till inspektion av dessa föreningars verksamhet beräknade

beloppet, 1,500 kronor, utan olägenhet torde kunna minskas med

500 kronor till 1,000 kronor. Vid bifall härtill skulle för budgetåret 1933/

1934 ett anslag av tillhopa 56,500 kronor bliva erforderligt.

Utskottet.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag å 56,500 kronor.

231:o) Folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 240) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en

minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1933/1934

bevilja för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

232:o) Statens biografbyrå. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt

241, sid. 596—597) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i nuvarande ordinarie stat

för statens biografbyrå ingående anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, nu 5,300 kronor, med

600 kronor till 4,700 kronor samt den i samma stat ingående

anslagsposten hyra, bränsle och diverse expenser m. m.,

nu 24,000 kronor, med 13,700 kronor till 10,300 kronor,

skolande sistnämnda anslagspost hädanefter avse allenast

bränsle och diverse expenser m. m.;

samt förty minska det i riksstaten under statens biografbyrå

med rubrik: Statens biografbyrå uppförda ordinarie

förslagsanslaget, nu 75,300 kronor, med 14,300 kronor till

61,000 kronor.

233:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med

biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

234:o) Vissa kostnader för utdelning av statens studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) hemställer utskottet,

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

213

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1933/1934 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd; som

under år 1934 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda

lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

235:o) Gymnastiska centralinstitutet. I förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Majit uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp,

106,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit (punkt 244, sid. 599—602) föreslagit riksdagen

att minska det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m., nu 13,000 kronor, med 400 kronor till

12,600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck väckt motion (1: 86), vari hemställts, att riksdagen

— med uteslutande ur staten för gymnastiska centralinstitutet av 3

överlärarbefattningar i lönegraden B 28 ■—- ville i nämnda stat uppföra 3

lärare i lönegraden B 24 samt vid bifall härtill minska det för gymnastiska

centralinstitutet uppförda ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu 106,000

kronor, med 6,300 kronor till 99,700 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, var frågan örn gymnastiska centralinstitutets

framtida organisation föremål för ingående prövning vid 1931

och 1932 års riksdagar. Vid sistnämnda riksdag förföll på grund av kamrarnas

skiljaktiga beslut frågan örn åtgärder för genomförande av omorganisationen.

Departementschefen har under förhandenvarande förhållanden

icke ansett det möjligt att framlägga förnyat förslag i ämnet och har alltså

beträffande budgetåret 1933/1934 utgått från den nuvarande organisationen.

Enligt utskottets förmenande torde det med hänsyn härtill ej vara lämpligt

att riksdagen nu, såsom i motionen I: 86 yrkats, till fristående prövning

upptager ett spörsmål, som dock otvivelaktigt utgör en del av organisationsfrågan.

Utskottet finner sig därför böra avstyrka det i motionen

I: 86 framförda yrkandet.

Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har ej givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Björcks ovannämnda motion (I: 86), i riksstaten för

budgetåret 1933/1934 uppföra det under gymnastiska centralinstitutet

upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

med oförändrat belopp, 106,000 kronor;

b) minska det för gymnastiska centralinstitutet uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m., nu 13,000

kronor, med 400 kronor till 12,600 kronor.

236:o) Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 245 och 246) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till extra personal för gymnastiska centralinstitutet

m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av

7,410 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes;

b) till ökat arvode åt föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 2,800 kronor.

237:o) Understödjande av gymnastik och idrott. Kungl. Majit har

(punkt 247, sid. 603) föreslagit riksdagen att till understödjande av gymnastik

och idrott anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 80,000

kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor, att utgå på

de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr K. Sandegård m. fl., (I: 87) och den andra inom andra kammaren av

herr N. Holmström rn. fl. (II: 175), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det under åttonde huvudtiteln, avd. L. punkt 4 (247),

upptagna anslaget till understödjande av gymnastik och idrott, måtte för

budgetåret 1933/1934 utgå med samma belopp som för innevarande budgetår

eller 120,000 kronor, varav till svenska gymnastikförbundet 55,000

kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och II.

Hagberg i Luleå väckt motion (lii 126), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta örn ett anslag till arbetarnas idrottsförbund på 10,000 kronor, vilket

anslag skulle av förbundet användas dels till bestridande av kostnader för

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215

administrations-instruktionsverksamhet, dels till bestridande av kostnader för

tävlingsrepresentation i utlandet samt dels till anslag åt förbundet tillhörande

föreningar, som under 1933—1934 byggde egna idrottsplatser.

Alltsedan år 1914 hava anslag av riksdagen beviljats till understödjande

av idrotten. Anslaget, som utgått med växlande belopp, utgjorde från och

med budgetåret 1925/1926 till och med budgetåret 1927/1928 110,000 kronor

för år, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor. För vart och

ett av budgetåren 1928/1933 har beviljats ett anslag av 120,000 kronor,

därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor.

Genom beslut den 17 juni 1932 meddelade Kungl. Majit föreskrifter rörande

användningen av det för budgetåret 1932/1933 beviljade anslaget. Därvid

anvisades till svenska gymnastikförbundet för dess verksamhet 55,000 kronor,

till Sveriges militära idrottsförbund högst 2,000 kronor, till understödjande

av skididrotten bland ungdomen högst 4,000 kronor och till Sveriges akademiska

idrottsförbund högst 2,000 kronor, varjämte föreskrevs att svenska

gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund skulle äga att av anslaget

åtnjuta högst 57,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 87 och II: 175 framförda yrkandet har i

motionen 1:87 anförts huvudsakligen följande:

Den av Kungl. Majit för årets riksdag framlagda statsverkspropositionen

karaktäriseras framför allt av förslaget om vittgående åtgärder för beredande

av arbetstillfällen och sysselsättning för de av arbetslöshet drabbade och för

ökade understöd för bekämpande av följderna av arbetslösheten.

Den frivilliga gymnastik- och idrottsrörelsen har visat sig mer än något

annat förmå väcka ungdomens intresse i våra dagar. I städerna och på

landsbygden samlar den i allt större skaror ungdomen och drar därigenom

densamma från förströelser och tidsfördriv av sämre slag till härdande och

stärkande frilufts- och idrottsliv. Är detta under vanliga förhållanden av

betydelse för folkhälsan och för höjande av folkets hygieniska vardagsvanor,

så framstår betydelsen av hela denna rörelse än mer under tider, då stora

skaror av denna ungdom lida av eller hotas av arbetslöshet med dess beklämmande

verkningar, särskilt för ungdomen i såväl moraliskt som psykiskt

hänseende. Den förmåga, den frivilliga gymnastik- och idrottsrörelsen visat

sig besitta, att väcka ungdomens intresse borde därför enligt vår uppfattning

av statsmakterna under nuvarande förhållanden utnyttjas och användas

i ökad utsträckning för att bereda särskilt de arbetslösa ungdomarna tillfällen

till deltagande i stärkande gymnastik- och idrottsövningar, vilket i viss mån

borde kunna bidraga till att borttaga den känsla av beklämning och modlöshet,

som arbetslöshet eller fruktan för densamma utan tvivel medför.

Denna tankegång är icke främmande för de frivilliga gymnastik- och

idrottsorganisationerna. Det förtjänar sålunda framhållas, att dessa i stor

utsträckning berett sina arbetslösa medlemmar tillfällen att deltaga i föreningarnas

övningar utan att behöva erlägga de annars obligatoriska medlemsavgifterna.

På många håll hava även ordnats särskilda övningsavdelningar

och kurser för arbetslösa, såväl för instruktörsutbildning som ock

i andra grenar, allt så långt tillgängliga medel medgivit. Därjämte bava

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

även många arbetslösa erhållit sysselsättning å idrottsplatsanläggningar med

arbete, till vilket bidrag kunnat lämnas av för sådant ändamål anvisade

anslagsmedel.

Det är fullt klart, att den statsfinansi ella situationen nödgar statsmakterna

att vidtaga långt gående besparingsåtgärder på olika områden av samhällsverksamheten.

Men enligt vår mening torde en nedskärning med 1/s av

anslaget till den frivilliga gymnastik- och idrottsrörelsen icke böra inräknas

i dessa besparingsåtgärder, då man väl får anse, att få anslag från statsmakterna

kunna i likhet med det ifrågavarande anslaget till understödjande

av den frivilliga idrotten och gymnastiken i liknande utsträckning bidraga

till främjande av det allmänna hälsotillståndet och folkhälsan. Det gäller

här att understödja en rörelse, som visat sig kunna intressera 100,000-tals

ungdomar att frivilligt deltaga i en verksamhet, som avser att stärka deras

hälsa och motståndskraft mot sjukdom. Det förhållandevis ringa anslag på

120.000 kronor, som hittills utgått till denna förebyggande hälsovårdsverksamhet,

bör kanske jämföras med de 10-tals millioner, som varje år beviljas

för botande av redan utbrutna sjukdomar. Inom andra kulturländer börjar

man allt mera tillmäta detta förebyggande hälsovårdsarbete en mycket stor

betydelse. Sålunda har man bland annat i Frankrike, Tyskland, Italien,

Polen, Österrike m. fl. länder ansett sig böra öka anslaget till idrotten, trots

svårigheter med budgeten i övrigt. Det förefaller oss därför icke lyckligt

att här i stället med 1/s reducera det förhållandevis ringa anslaget till denna

verksamhet.

A id bedömandet av frågan, huruvida utgående anslag under nuvarande

förhållanden bör reduceras eller icke, synes oss även böra tagas i betraktande,

dels huruvida gällande anslag kan sägas vara mer eller mindre rikligt

tillmätt, dels huruvida ifrågavarande verksamhet befinner sig i tillbakagång,

stillastående eller under utveckling.

Det nuvarande anslaget till understödjande av idrott och gymnastik får

nog, enligt vår åsikt, anses vara ett minimianslag, som knappast är tillräckligt

för den nuvarande verksamheten eller tål någon nedskärning. Vi tillåta

oss sålunda erinra örn, att de av Kungl. Majit år 1921 tillkallade så kallade

idrottssakkuuniga för utredning örn idrottens anslagsbehov i sin i maj 1922

överlämnade utredning ansågo, att idrotten vöre i behov av ett årligt anslag

av i runt tal 330,000 kronor.

Men den frivilliga idrotten och gymnastiken befinna sig i snabbare utveckling

än flertalet av andra verksamhetsgrenar, som åtnjuta anslag av

statsmedel. Riksidrottsförbundet räknade sålunda vid framläggandet av

idrottssakkunnigas förslag år 1922 blott 1,128 föreningar med ungefär

135.000 medlemmar. När det nuvarande statsanslaget 120,000 kronor först

beviljades (år 1928), hade riksidrottsförbundet 1,730 föreningar med ungefär

160,000 medlemmar och gymnastikförbundet 40,000 medlemmar. Nu

äro 3,000 föreningar med ungefär 225,000 medlemmar anslutna till riksidrottsförbundet,

och gymnastikförbundet har nära 100,000 medlemmar.

En utveckling alltså med mera än 100 procent på de senaste 10 åren. Under

mindre ogynnsamma ekonomiska förhållanden borde alltså det nu utgående

statsanslaget hava höjts i viss proportion till verksamhetens stora utveckling.

I detta sammanhang bör en begynnande förändring i den inre strukturen

av denna verksamhet framhållas. Ett direkt samarbete har på senare åren

etablerats mellan den. frivilliga gymnastik- och idrottsrörelsen och de kulturella

folkrörelserna i vårt land. På initiativ av riksidrottsförbundet har

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217

en permanent samarbetskommitté tillsatts, där utom från idrotten och gymnastiken

ingått representanter för folkbildnings- och nykterhetsorganisationer,

med uppgift att skapa samarbete mellan sådana organisationer, som

på olika vägar arbeta för vårt folks lyftning i olika kulturella hänseenden.

Sålunda bär bland andra Gymnastikförbundet och dessa organisationer realiserat

ett så omfattande samarbete, att över 800 gymnastikledare utbildats

inom dessa, vilka sedan inom respektive lokalorganisationer startat över 400

gymnastikavdelningar för sina medlemmar — ehuru detta samarbete ännu

icke är två år gammalt. I skidåkning, fri idrott, simning, skolidrott m. fl.

idrottsgrenar hava tusentals instruktörer utbildats, särskilt bland lärare och

andra ungdomens ledare. Denna nyorientering hos Riksidrottsförbundet och

dess specialförbund synes oss ägnad att ytterligare höja den frivilliga gymnastik-

och idrottsrörelsens stora värde ur samhällets synpunkt.

Det bör kanske även beaktas, att svensk idrott genom sina framgångar

i de olympiska spelen i Los Angeles och Lake Placid gjorde en positiv insats

för höjande av Sveriges internationella anseende. Man må hysa vilken

åsikt som helst örn de olympiska spelen i och för sig. De kunna dock icke

frånkännas ett högst betydande reklamvärde för de länder, som förmå tillkämpa

sig en mer framträdande placering vid desamma. Att svensk idrott,

representerande ett litet folk på cirka 6 millioner, vid förra årets olympiska

spel förmådde tillkämpa sig 3:e platsen i den oerhörda konkurrensen från

ali världens nationer blev därför en stor framgång för det svenska namnet

ute i världen, av särskilt värde måhända just då. Vi våga därför hysa

den uppfattningen, att denna den svenska idrottens insats för hävdande av

Sveriges anseende ute i världen även bör uppskattas.

Beträffande de skäl, som anförts till förmån för det i motionen II: 126

framförda yrkandet, hänvisar utskottet till motionen.

Såsom i motionerna I: 87 och II: 175 framhållits, har den frivilliga gymnastik-

och idrottsrörelsen just i dessa dagar en ökad betydelse, då det gäller

att bereda den arbetslösa ungdomen tillfällen till sund vederkvickelse.

En så kraftig beskärning av det för närvarande utgående statsbidraget som

den av Kungl. Maj:t föreslagna kommer säkerligen att medföra svårigheter

för de olika förbunden att ens i samma utsträckning som hittills arbeta i

nyss antydd riktning. Härvid bör även uppmärksammas den synnerligen

kraftiga utveckling, som idrottsrörelsen under de senare åren undergått, en

utveckling som givetvis ökar medelsbehovet. En böjning av här förevarande

anslag utöver vad av Kungl. Maj:t föreslagits synes därför utskottet

väl motiverad. Å andra sidan kan utskottet av statsfinansiella skäl icke

biträda motionärernas förslag örn anvisande för budgetåret 1933/1934 av ett

anslag för ändamålet med samma belopp som för närvarande utgår, d. v. s.

120,000 kronor, utan förordar, att anslaget måtte bestämmas till 90,000

kronor. Av sistnämnda belopp torde 40,000 kronor böra beräknas för

svenska gymnastikförbundet.

Det i motionen II: 126 gjorda yrkandet avser ett ändamål, för vilket anslag

ej tidigare funnits upptaget å riksstaten. Då den nuvarande situatio
-

Utskottet.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nen kräver den största återhållsamhet beträffande nya anslag och då vidare

utskottet håller före, att statsunderstödd idrottsrörelse liksom hittills bör

vara organiserad utan hänsynstagande till klassynpunkter eller medlemmarnas

politiska åskådning, finner sig utskottet böra avstyrka här förevarande

motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr Sandegårds

m. fl. och herr Holmströms m. fl. ovannämnda motioner

(I: 87 och II: 175) till understödjande av gymnastik och

idrott anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl

bestämma;

b) avslå herrar Brädefors och Hagbergs ovannämnda

motion (II: 126).

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

238:o) Förstärkande av reservationsanslaget till utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 248) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter,

larda verk och läroböcker för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

239:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare. Sedan 1931

års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934

åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag

av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit

bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit fördelas mellan därav

förtjänta vitterhetsidkare, samt därav för ett vart av budgetåren 1931/1933

såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 249)

föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å

60,000 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisa 20,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till understöd

under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade

anslaget av 60,000 kronor att efter grunder och på

s. 219 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

219

villkor, som av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas

hörande av Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta

vitterhetsidkare, för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag

anvisa återstoden, 20,000 kronor.

240:o) Ortnamnskommissionen. Bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader. Nusvensk ordbok. Äldre

svensk folkmusik. Föreningen Pietas. Svenska naturskyddsföreningen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 250—255) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till ortnamnskommissionen för bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor

att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;

b) till bestridande av med landsmålsundersökningarna i

riket förenade kostnader för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i enlighet med

den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl. Majit

kunde finna gott föreskriva;

c) såsom understöd åt docenten O. Ostergren för fortsatt

utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 8,000 kronor;

d) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiel anvisa för

samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor;

de under c) och d) upptagna anslagen att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma;

e) till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av

äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1933/1934 ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de

villkor, som av Kungl. Majit bestämmas;

f) till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under

år 1933 anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 1,000 kronor under villkor att föreningen till statens

historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål;

g) till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1.000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit

bestämmas.

241 :o) Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland. Sedan 1928 års

riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges fastland beviljat ett belopp

av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat för ett vart av budgetåren

1928/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu Kungl.

Majit (punkt 256) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp av 60,000

kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor

för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 10,000 kronor.

242:o) Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 257) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

243:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. Sedan 1929 års riksdag såsom understöd

åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljat ett belopp av 24,000 kronor,

och riksdagen därav anvisat för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom

extra anslag 4,800 kronor ävensom för vart och ett av budgetåren 1931/

1933 3,575 kronor att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade

sig åt dessa forskningar, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Majit kunde

finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen

att av nämnda av 1929 års riksdag beviljade anslag å 24,000 kronor för

budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra anslag 3,575 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å

24.000 kronor för budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra

anslag 3,575 kronor.

244:o) Understöd åt doktor Paul Rosenius för hans arbete »Sveriges

fåglar och fågelbon». Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor

Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete

s. 221 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

221

»Sveriges fåglar och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och

därav för vart och ett av budgetåren 1931/1933 såsom extra anslag anvisat

ett belopp av 4,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 259) föreslagit riksdagen

att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000

kronor för budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra anslag ett belopp av

4.000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till understöd

åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren

1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»

beviljade beloppet av 24,000 kronor för budgetåret

1933/1934 anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000

kronor.

245:o) Understöd åt stationsinspektoren K. Tirén för fullföljandet

och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete beträffande

lapparnas musik. Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren

Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch

forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av

9.000 kronor och därav för vart och ett av budgetåren 1931/1933 såsom

extra anslag anvisat 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kunde finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 260) föreslagit

riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor

för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisa återstoden, 3,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt stationsinspektoren

K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av

hans samlings- och forskningsarbete beträffande lapparnas

musik beviljade anslaget å 9,000 kronor för budgetåret

1933/1934 såsom extra anslag anvisa återstoden, 3,000

kronor.

246:o) Anslag till en internationell konsthistorisk kongress år

1933 i Stockholm. Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna

för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år

1933 beviljat ett anslag av 15,000 kronor samt därav för vart och ett av

budgetåren 1931/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor,

har nu Kungl. Majit (punkt 261) föreslagit riksdagen att av nämnda av

1931 års riksdag beviljade anslag av 15,000 kronor för budgetåret 1933/1934

såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 5,000 kronor.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i

Stockholm år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för

budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisa

återstoden, 5,000 kronor.

Diverse.

247:o) Rese-och traktamentspenningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 262, sid. 615) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 40,000 kronor, med 8,000 kronor

till 32,000 kronor.

248:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263,

sid. 615—616) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter, nu 140,000 kronor, med 70,000 kronor till 70,000

kronor.

249:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, sid. 616—617) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000

kronor, med 75,000 kronor till 100,000 kronor.

250:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, sid. 617) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 320,000 kronor,

(därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor)

med 60,000 kronor till 260,000 kronor.

251 :o) Tryckningskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 266, sid. 617—618) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

upptagna ordinarie förslagsanslaget till trycknings
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

223

kostnader, nu kronor 59,719 (därav till domkapitlens expeditioner

högst 8,500 kronor) med 8,010 kronor till 67,729

kronor;

dock att i anslaget må göras den ändring, som kan erfordras

för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

252:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen. Provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkterna 267 och 268) föreslagit riksdagen angående anslag till

ifrågavarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden;

vilket härmed

anmäles.

253:o) Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. Kungl.

Majit har (punkt 269, sid. 620) föreslagit riksdagen att för beredande av

tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1933/1934 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag

med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1933/1934.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare har riksdagen med bifall till utskottets i dess utlåtande

nr 19 gjorda hemställan, såvitt angår dylika befattningshavare,

tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln, dels beslutat, att till

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i

Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås skola under budgetåret

1933/1934 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för

budgetåret 1932/1933; dels ock förklarat, att i fråga örn tillerkännande av

tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret

1933/1934 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1932/1933

beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Maj:t härför beräknade

beloppet, 4,600 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1933/1934 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

Utskottet.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

254:o) Provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkterna 270—272) föreslagit riksdagen angående anslag till ifrågavarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

255:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 273, sid. 622—623) hemställer utskottet,

att riksdagen må till reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av

32,000 kronor.

256:o) övriga ordinarie anslag. I avseende å de i nu gällande riksstat

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,

har någon förändring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 21 mars 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Ernfors, I. F:son Holmgren,

Pauli och Björck samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson

i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Norsell, Lindskog, Norling, Holmdahl,

Weijne och Hultman,

med undantag därav att

herr I. Holmgren icke deltagit i behandlingen av punkterna 1—17 och 229—256;

herr Thelin deltagit i behandlingen av punkterna 1—164 i st. f. herr Svensson i Kompersmåla

och punkterna 165—256 i st. f. herr Widell,

samt i behandlingen av

punkterna 1—17 deltagit herr Nilsson i Fredriksfält i st. f. herr Nilsson i Gränebo,

punkterna 1—72 och 165—256 deltagit herr Olofsson i Digernäs i st. f. herr Jeppsson,

punkterna 1—171 deltagit herr Andersson i Prästbol i st. f. herr Andersson i Höör.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

225

Reservationer:

vid punkt 15 (pedagogiska biblioteket i Stockholm) av herr Pauli.

vid punkt 18 (nationalmuseet, ordinarie reservationsanslag) av herrar Olof

Olsson, Oscar Olsson, I. Holmgren, Björck, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i

Prästbol, Norsell, Norling och Wsigne, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Den i--------------skulle uppkomma.

Vad angår det i motionen I: 64 framställda yrkandet, som avser, att det

ordinarie anslaget till inlösen av svenska konstnärers arbeten skulle bibehållas

vid sitt nuvarande belopp, 25,000 kronor, i stället för att, på sätt

Kungl. Maj:t föreslagit, undergå en sänkning med 7,000 kronor, torde det

vara allmänt bekant, att den rådande depressionen bragt de inhemska konstutövarna

i ett svårt nödläge därigenom att den konstintresserade allmänhetens

köpkraft i betydande grad försvagats. Verkningarna härav äro för de

svenska konstnärerna desto kännbarare som dessa i allmänhet även under

normala förhållanden äro i ekonomiskt hänseende synnerligen ogynnsamt

ställda. Under sådana omständigheter synes det utskottet föreligga tungt

vägande skäl för att nu ifrågavarande anslag, som i och för sig måste anses

måttligt tilltaget, i likhet med vissa andra anslag, där jämväl särskilt

ömmande förhållanden kunna åberopas, undandrages den allmänna besparingsaktionen.

Utskottet vill alltså tillstyrka, att anslaget, på sätt i motionen

I: 64 påkallats, bibehålies vid oförändrat belopp.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning — — — — — —-- 6,500 kronor;

b) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser

en minskning av det i riksstaten under samma rubrik upptagna

ordinarie reservationsanslaget till inlösen av svenska

konstnärers arbeten, samt med bifall till herr Olof Olssons

ovannämnda motion (I: 64), i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 uppföra sistberörda anslag med oförändrat belopp,

25,000 kronor;

c) minska det--—---— — 10,000 kronor;

d) minska det — — — —----- 2,000 kronor;

e) i riksstaten--------angivet belopp.»

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 8. 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

vid punkt 66 (stipendier m. m. åt tonsättare) av herr Pauli.

vid punkt 73 (Uppsala universitet, universitetsstaten) av herrar Lindblad,

Anderson i Råstock, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norsell, Norling

och Weijne, vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande

lydelse:

»Den besparing--— —--— —-----45,240 kronor.

Utskottet finner den sparsamhetssträvan, som tagit sig uttryck i Kungl.

Maj:ts förslag om vakanssättning av den ena av de två professurerna i

filosofi vid universitetet i Uppsala, värd allt erkännande och hyser den uppfattningen,

att det i nuvarande ekonomiska läge är motiverat att närmare

undersöka möjligheterna till organisatoriska förenklingar i fråga örn våra

högskolors utrustning med lärarbeställningar. A andra sidan kan utskottet

väl förstå de betänkligheter, som från universitetshåll måste resas mot dylika

ingrepp i de bestående förhållandena, och utskottet inser till fullo, att besparingsarbetet

på detta område kräver stor varsamhet med hänsyn till att

det här gäller mera ömtåliga värden och till sina verkningar mera svårbedömliga

åtgärder än eljest vid genomförande av förändringar inom den

statliga administrationen.

I betraktande av det relativt stora antalet professurer i filosofi och närstående

ämnen, varmed våra universitet och högskolor äro försedda, och de

möjligheter, som, enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, i allt fall förefinnas

att på ett tillfredsställande sätt uppehålla erforderlig undervisning

och examination inom filosofiens båda ämnesgrenar, vill det förefalla utskottet,

som om den ifrågasatta vakanssättningen av den ena av de två

professurerna i filosofi kan anses försvarlig. Utskottet vill härvid framhålla

anordningens av departementschefen påpekade karaktär av en av det brydsamma

budgetläget förestavad temporär åtgärd. Definitiva förändringar av

denna art synas statsmakterna icke lämpligen böra inlåta sig på, förrän den

s. k. universitetsberedningen slutfört sitt arbete och dess resultat blivit

vederbörligen granskat.

Då Kungl. Maj:ts förslag i här förevarande hänseende överensstämmer

med de synpunkter, åt vilka utskottet sålunda ansett sig böra giva uttryck,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka detta förslag.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har ej givit utskottet anledning till erinran.

Vad beträffar — — — — —-----—--till indragning.

På grund — -----------motionärens hemställan.»

vid punkt 105 (upprätthållande av rasbiologiska institutets verksamhet) av

herr Pauli.

vid punkt 130 (konsulenter för gymnastikundervisningen) av herrar Svensson

i Grönvik och Hultman, vilka ansett, att utskottet bort hemställa örn

bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

227

vid punkt 145 (arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken) av herrar Kvarnzelius, I. Holmgren, Thelin, Lindskog och

Holmdahl, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till den i ämnet

väckta motionen.

vid punkt 153 (kommunala flickskolor) av herrar Kvarnzelius, Widell,

Bergqvist, Ernfors, Thelin, Lindskog och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har — — — —--—----innebärande följande:

Någon begränsning--—--------— inom densamma.

Dessa föreskrifter — — —--------samtliga klasser.

De motionsvis —--------kommunala mellanskolorna.

Vad utskottet-----—------till utgiftsstegringar.

Den åtskillnad beträffande de två högsta klasserna, som ifrågasatts beträffande

rätt till statsbidrag för parallellavdelning vid kommunal flickskola,

synes utskottet väl motiverad. Däremot finner utskottet, att rörande totalantalet

parallellavdelningar samma begränsning bör gälla beträffande kommunala

flickskolor, som av utskottet förordats i fråga om de kommunala

mellanskolorna.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Wagnssons och fru Gustafsons m. fl.

ovannämnda motioner (I: 172 och II: 319), i vad dessa motioner

avse kommunala flickskolor,

a) besluta, att —-----sistnämnda budgetår,

b) besluta sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

om kommunal flickskola, så vitt angår budgetåret 1933/1934,

att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i

kommunal flickskola icke må, vad beträffar de fem lägre

klasserna av sjuårig och de fyra lägre klasserna av sexårig

lärokurs, överstiga 35 och, vad beträffar de två högsta klasserna,

överstiga 30, såvida icke skolans styrelse i särskilt

fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides,

ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall, statsbidrag må utgå till parallellavdelning av årsklass;

skolande emellertid sådant bidrag utgå, vad angår

den sjuåriga lärokursens fem lägsta och den sexåriga lärokursens

fyra lägsta klasser, till högst så stort antal parallella

klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav,

att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter

överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda,

minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning inom

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma,

dock att undantag från bestämmelsen örn minst 35

lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke

må ifrågakomma beträffande nyintagen klass; samt vad

angår de båda högsta klasserna, för högst så stort antal

parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på

varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma; med rätt för Kungl.

Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som erfordras

för tillämpning av vad nu hemställts,

c) öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor,

nu 196,000 kronor, med 129,000 kronor till 325,000

kronor.»

vid punkt 154 (tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Ernfors, Thelin, Lindskog

och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att-------grunder bestämmer;

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

förslagsanslag av 64,000 kronor.»

vid punkt 158 (tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk)

av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Ernfors, Thelin, Lindskog

och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag----------skulle bibehållas.

Granskningsnämnden har — — — —-----någon erinran.

Ehuru utskottet icke förbiser, att de sålunda föreslagna ändrade grunderna

ifråga örn statsbidrag till privatskolorna kan komma att för dessa medföra

vissa svårigheter, finner sig utskottet av statsfinansiella skäl dock böra förorda

desamma såsom av de rådande förhållandena betingade provisoriska

föreskrifter; dock anser sig utskottet böra ifrågasätta, att orden »och förläggning»

i punkt 3. å sid. 383 i statsrådsprotokollet uteslutas såsom obehövliga

men ägnade att föranleda misstolkning. Vad särskilt angår de föreslagna

bestämmelserna om rätt till uppdelning i parallellavdelningar (punkt 2. a) och b)

å sid. 383) vill utskottet ytterligare framhålla, att dessa bestämmelser, liksom

beträffande de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna,

utesluta medgivande av undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar

s. 229 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nv 8.

229

per avdelning, när det gäller nyintagen klass. I fråga om begränsningen av

totalantalet parallellavdelningar böra givetvis icke tagas i beräkning de parallellavdelningar,

som med utgången av budgetåret 1932/1933 upphört genom

att vederbörande skola nedlagts eller är stadd i avveckling.

Vidkommande anslagsberäkningen torde det enligt utskottets mening vara

befogat, att med hänsyn till angivna restriktion ifråga örn nyintagna klasser

och den avsedda utsträckta tjänstgöringsskyldigheten för lärarna uppskatta

de besparingar, som genom de nya bestämmelserna komma att vinnas,

något högre än vad departementschefen gjort. Efter inhämtade upplysningar

anser sig utskottet böra föreslå, att anslagssumman bestämmes till 1,903,000

kronor eller 14.000 kronor mindre än vad Kungl. Majit äskat.

I övrigt — — — — — — — — — — — — — — — utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag,

I. föreskriva, att — — — — — — läroanstalter gälla:

1. Med full--------allmänt läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens

avlöning vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter

skolöverstyrelsens medgivande i varje särskilt fall ske med

iakttagande därav, att sammanlagda antalet parallellavdelningar

vid dessa skolor begränsas till att omfatta högst

det antal, som vid motsvarande skolor förefunnits under

budgetåret 1932/1933 samt att, vad angår stadium, motsvarande

gymnasiet och flickskolas två högsta klasser, minst

30 och beträffande stadium, motsvarande flickskolas övriga

klasser samt realskola, minst 35 lärjungar komma på varje

avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning inom densamma

upprättas.

b) När särskilda--------respektive 35.

3. Lärare med —----dessa timlärare, ändock

att icke medeltjänstgöringen för ämneslärarna å realskolans

och flickskolans stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar;

II. till beredande under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934

av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och

samskolor för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,903,000 kronor.»

vid punkt 162 (fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala) av herrar

Björck, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Norling och Weijne, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I 1932 års----—-------och arbetsuppgifter.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vad beträffar frågan om läroanstaltens anslag för budgetåret 1933/1934,

synes utskottet en närmare granskning av de i statsverkspropositionen lämnade

uppgifterna rörande de grunder, efter vilka understödet till skolan beräknats,

och ett studium i övrigt av handlingarna i ärendet giva stöd åt

den ståndpunkt, statskontoret intagit, då ämbetsverket påkallat en nedsättning

av anslaget till 70,000 kronor — detta även med beaktande av vad

departementschefen framhållit rörande vissa efter år 1920 tillkomna obligatoriska

utgifter för läroanstalten. Utskottet finner sig för sin del icke kunna

förorda högre belopp än det sistnämnda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 70,000 kronor.»

vid punkt 167 (uppförande av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet

i Kalmar) av herrar Lindblad, Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Björck, Anderson

i Råstock, Norsell, Norling och Weijne, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Den nuvarande vaktmästarbostaden vid seminariet är med hänsyn såväl

till sitt läge som till sin beskaffenhet i övrigt synnerligen otillfredsställande.

Aven örn den pågående utredningen rörande folkskoleseminariernas organisation

skulle giva till resultat en ändrad användning av ifrågavarande seminarieanläggning,

torde behov av en vaktmästarbostad alltjämt komma att

förefinnas. Med hänsyn härtill och då det föreslagna byggnadsarbetet är av

ringa omfattning, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag

och avstyrker alltså de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Svenssons i Kompersmåla m. fl.

och Magnussons i Tumhult m. fl. ovannämnda motioner

(1:39 och II: 62), för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag,

av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet i

Kalmar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 14,000 kronor.»

vid punkt 172 (utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet)
1)

av herrar Kvarnzelius, Nilsson i Gränebo, Svensson i Grönvik, Olofsson

i Digernäs och Hultman, vilka ansett,

dels att i utskottets utlåtande bort intagas följande redogörelse för det

huvudsakliga innehållet i de i ämnet väckta motionerna I: 28, II: 42 och

II: 332:

s. 231 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231

»Till stöd för de i motionerna 1:28 och II: 42 framställda yrkandena har i

motionen 1:28 anförts följande:

I var och en av de 3 senast av riksdagen fastställda riksstaterna har

under åttonde huvudtiteln upptagits ett extra förslagsanslag av 8,800,000

kronor för utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet.

Ur detta anslag har varje skoldistrikt årligen erhållit bidrag till ifrågavarande

kostnader med dels 200 kronor för varje lärareavdelning och dels 5

kronor för varje skolbarn.

I det för riksdagen nu framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 återfinnes under åttonde huvudtiteln ett motsvarande anslag men

med ett till 5,615,000 kronor minskat belopp. Minskningen har åvägabragts

på det sättet, att det tidigare utgående bidraget å 5 kronor för varje skolbarn

föreslås ej vidare skola utgå till skoldistrikten.

Såsom huvudsakligt motiv för den sålunda föreslagna minskningen av

anslaget i fråga har anförts, att ökad tillgång på medel erfordras för bidrag

till skattetyngda kommuner. För sistnämnda ändamål begär Kungl.

Maj:t under sjunde huvudtiteln ett extra anslag å 4,000,000 kronor. Dessa

medel skulle till huvudsaklig del anskaffas genom den här omförmälda

minskningen av anslaget för utjämning av kostnaderna för upprätthållande

av folkskoleväsendet, Medlen i fråga skulle alltså visserligen fortfarande i

skattelättnadssyfte komma vissa kommuner till del, men de skulle fördelas

efter andra grunder.

Härvid är att märka, att riksdagen 1931 i anledning av då väckta motioner

förehade till behandling frågan örn ändring i grunderna för fördelningen

av anslaget, till utjämning av kostnaderna för upprätthållande av

folkskoleväsendet. Även då hade föreslagits sådan ändring i dessa grunder,

att fördelningen bomme att ske med hänsyn till den inom olika kommuner

mer eller mindre hårt tryckande skattetungan. Riksdagen fann sig emellertid

icke böra följa den sålunda anvisade vägen. Statsutskottet, i enlighet

med vars yttrande riksdagen fattade sitt beslut, hävdade i sitt utlåtande nr

77 eftertryckligt, att det av motionärerna framlagda förslaget, varigenom

anslaget i fråga skulle erhålla karaktär av ett allmänt skatteutjämningsunderstöd,

icke kunde godkännas. Riksdagen hade nämligen, då den året

förut fattat beslut om beviljande av ifrågavarande statsbidrag, uttryckligt

framhållit, att anordningen hnge betraktas som ett provisorium i avbidan

på resultatet av den pågående utredningen av skatteutjämningsproblemet i

hela dess omfattning. Det syntes utskottet viktigt, att denna provisoriska

egenskap hos bidragen bibehölles, till dess tiden vore inne att allsidigt till

prövning upptaga hela skatteutjämningsfrågan.

Vad statsutskottet sålunda år 1931 anförde i ärendet, synes för närvarande

ha så mycket större giltighet, som skatteutjämningsberedningens förslag

redan framlagts och tillfälle alltså nu föreligger att allsidigt till prövning

upptaga hela skatteutjämningsfrågan. Som bekant föreslår skatteutjämningsberedningon,

att hela kostnaden för folkskoleväsendet skall avlyftas

från kommunerna. Beredningen förväntar, att statsmakterna under den närmaste

framtiden — kanske redan nästkommande år skola i princip bestämma

sig för eller mot detta förslag, för att utarbetandet av detaljerna i

reformen sedan må kunna taga sin början.

Under dessa omständigheter synes det föga lämpligt att med föregripande

av det principavgörande, som sålunda förestår, just i år företaga en omläggning

av grunderna för fördelningen av det ifrågavarande anslaget.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För övrigt har inom riksdagen, då spörsmålet om ändrade grunder beträffande

fördelningen av förevarande anslag tidigare behandlats, från olika

håll starkt ifrågasatts, huruvida genom en fördelning mellan kommunerna

av de medel, örn vilka här är fråga, efter andra grunder än de hittills tilllämpade

vare sig större rättvisa eller överhuvud ett i det hela mer tillfredsställande

resultat skulle ernås. Man kan på goda grunder ha den uppfattningen,

att i fråga örn berörda anslag de hittills tillämpade grunderna för

dess fördelning äro ändamålsenligt avvägda och fördenskull icke böra rubbas,

så länge anslaget kommer att utgå.

Härtill kommer ytterligare ett starkt skäl mot en utan vidare företagen

omläggning av nyssnämnda grunder. Skoldistrikten i riket hava under

hösten 1932 fastställt sina utgiftsstater och bestämt sin uttaxering för året

1933. Härvid hava de säkert tämligen undantagslöst räknat med bidrag

av statsmedel till skolväsendet enligt samma grunder som för 1932. Vid

bifall till Kungl. Maj:ts förslag komma emellertid bidragen från här ifrågavarande

anslag att för senare halvåret 1933 utgå med väsentligt minskade

belopp. Isynnerhet för ekonomiskt svagare kommuner skulle härigenom

vållas ej oväsentliga budgetära svårigheter, från vilka de borde skonas genom

att en dylik omläggning icke utan föregående varsel genomfördes.

Denna synpunkt underströks starkt år 1931 och torde i sin mån hava medverkat

till det slut, vartill riksdagen då kom.

I motionen 11:332 har anförts bl. a. följande:

I ett den 22 september 1932 avgivet yttrande har skatteutjämningsberedningen

med hänvisning till av densamma verkställd utredning förklarat sig

anse det mindre välbetänkt att vidtaga åtgärder i syfte att på kommunernas

bekostnad minska statens utgifter för folkskoleväsendet, innan statsmakterna

tagit ståndpunkt till beredningens förslag rörande fördelningen mellan staten

och kommunerna av dessa kostnader. Skatteutjämningsberedningen framhåller,

att dess förslag med nödvändighet kommer att medföra väsentligt

ökade utgifter för statsverket.

Förslaget att minska anslaget till kommunerna för folkskoleväsendets uppehållande

innebär, att i en för alla skattedragare i samhället brydsam situation

en del av skattetrycket överflyttas på de mindre bärkraftiga för att

uttagas efter delvis föråldrade grunder. Det bör härvid icke bortses från

det förhållandet, att kostnaderna för folkskoleväsendet till stor del åläggas

kommunerna utan möjlighet för de kommunala representationerna att göra

ekonomiska synpunkter gällande. Icke heller bör man underlåta att beakta

det ofta svaga skatteunderlaget i landskommunerna i förhållande till kostnaderna

för skolväsendet, vilket torde vara en hela folkets angelägenhet.»

dels ock att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»På sätt i statsrådsprotokollet och jämväl i motionerna I: 28 och II: 42

erinrats, var frågan om en ändring av grunderna för ifrågavarande statsbidrags

utgående föremål för 1931 års riksdags prövning. Även då hade

ifrågasatts, att bidragen borde anpassas efter de olika skoldistriktens skattebörda.

De härom framkomna förslagen avstyrktes av statsutskottet, som

därvid anförde bland annat följande. Då riksdagen år 1930 första gången

fattat beslut] om beviljande av ifrågavarande statsbidrag, hade detta skett

under uttryckligt framhållande av att anordningen finge betraktas såsom ett

s. 233 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

233

provisorium i avbidan på resultatet av den pågående utredningen av skatteutjämningsproblemet

i hela dess omfattning, och att bestämmelserna i ämnet

därför borde givas ett sådant innehåll, att de icke föregrepe den slutgiltiga

lösningen av detta problem. Av denna anledning hade vid fastställandet

av grunderna för bidragens utgående ingen hänsyn tagits till de särskilda

kommunernas växlande skattetunga, utan grunderna hade avfattats på ett

mera enkelt, summariskt sätt, så att understöden närmast erhållit naturen

av en skattelättnad, ehuru de visserligen även åsyftade och ytterst syntes

hava verkat i viss män utjämnande i skattehänseende. Det syntes utskottet

riktigt, att denna provisoriska egenskap hos bidragen bibehölles, till dess

tiden vore inne att allsidigt till prövning upptaga hela skatteutjämningsfrågan.

De av — — —--— — — — —--— — angiven riktning.

Motionerna I: 28 och II: 42 samt II: 332 åsyfta åter ett bibehållande av

nu gällande grunder oförändrade, under det Kungl. Maj:t i syfte att vinna

en betydande besparing å de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen

föreslagit sådan ändring av grunderna, att statsbidraget per barn skulle

bortfalla.

Enligt utskottets mening hava i sistberörda motioner starka skäl anförts

för bibehållandet av de nuvarande statsbidragsgrunderna oförändrade. De

alltmer stegrade ekonomiska svårigheter, med vilka kommunerna för närvarande

hava att kämpa, göra det särskilt angeläget, att dessa från statens

sida erhålla ett kraftigt stöd till lättande av de bördor, som påläggas dem

genom den för kommunerna alltjämt bestående skyldigheten att svara för

en avsevärd del av folkskoleutgifterna. En ändring av berörda grunder i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle för många kommuner medföra

betydande ökningar i skattetungan, och svårigheterna skulle bliva desto

större, som kommunerna vid uppgörandet av sin budget för år 1933 i allmänhet

torde hava utgått från att här ifrågavarande statsbidrag skulle tillkomma

dem oförminskat.

Av nu anförda skäl kan utskottet icke biträda Kungl. Maj:ts förslag utan

finner sig böra tillstyrka, att, på sätt i motionerna I: 28, II: 42 och II: 332

yrkats, för nästkommande budgetår någon ändring i statsbidragsgrunderna

icke vidtages.

Till följd härav erfordras en höjning av det utav Kungl, Maj:t för ändamålet

äskade beloppet. Enligt i statsverkspropositionen framlagda beräkningar,

vilka grunda sig på uppgifter örn antal läraravdelningar och barnantal

år 1931, skulle vid oförändrade bestämmelser krävas ett belopp av

8.980.000 kronor, under det anslaget för innevarande budgetår utgår -med

8.800.000 kronor. Med hänsyn till den fortgående minskningen av barnantalet

och då det torde få antagas, att rationaliseringssträvandena på folkskolans

område skola verka återhållande med avseende å läraravdelningarnas

antal, anser utskottet, att det bör vara tillfyllest, om anslaget för budget
-

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

året 1933/1934 upptages till samma belopp som för innevarande budgetår,

d. v. s. 8,800,000 kronor, på sätt i motionerna I: 28 och II: 42 föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Olssons ävensom herr Pehrssons m. fl. ovannämnda

motioner (II: 43 och II: 332) samt med bifall till

herr Anderssons m. fl. och herr Carlströms m. fl. ovannämnda

motioner (I: 28 och II: 42), för beredande av utjämning

av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800,000

kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de

av 1930 års riksdag angivna grunderna samt i enlighet med

de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.»

2) av herr Norling.

vid ''punkt 179 (bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn)

av herrar Lindblad, Olof Olsson, Oscar Olsson, Ernfors, I. Holmgren och

Björck, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»De föreslagna-----------avsevärt underlättas.

Inför förslaget--- —---- — ------anslagets natur.

Dock anser utskottet, att beträffande de fall, där bidrag skulle lämnas för

underlättande av besvärlig skolväg, det med hänsyn till avsaknaden av bestämda

grunder för bidragens utgående är erforderligt att vidtaga en begränsning

av för ändamålet disponibla medel. Härtill torde ett belopp av 20,000

kronor böra anslås.

I övrigt---— — — ------— — åt skolöverstyrelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i huvudsak----— — — — — — ovan anfört,

b) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor, därav högst

. 20,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas

till skolskjutsar i särskilda fall, då vid synnerligen lång

eller svår skolväg skolgången genom skjutsning avsevärt

underlättas.»

vid punkt 181 (anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola)

1) av herrar Kvarnzelius, Lindblad och Bergqvist, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag;

s. 235 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

235

2) av herrar Ernfors, I. Holmgren och Persson i Falla, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Majit har-----------för skoldistrikten.

Å andra — —----------bibehållas oförändrade.

Emellertid anser —-------—---biträda detsamma.

Genom fastställande----------följande anordning.

Det i — — — — — — —------— — — — — minst 6.

Den härav — — — — -— — — — — — — — — — 220,000 kronor.

För att uppväga denna merkostnad kan enligt utskottets mening utan

större olägenhet för undervisningen den ändringen i gällande bestämmelser

vidtagas, att maximibidraget per slöjdavdelning, som nu är beräknat efter

136 timmar, i stället beräknas efter ett till siffran 120 sänkt timantal. Härigenom

erhålles en kostnadsminskning av i runt tal 327,000 kronor, vadan

slutresultatet skulle bliva en utgiftsminskning med 107,000 kronor utöver

vad som skulle ernås enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår — — — — — —------statens pensionsanstalt.

För dylika tjänster torde statsbidraget böra utgå efter oförändrade grunder,

dock att även här den av utskottet ovan förordade begränsningen till högst

120 timmar synes böra ske.

Sistberörda avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag medför en merkostnad

av i runt tal 81,000 kronor. Örn detta belopp dragés från ovanberörda

summa av 107,000 kronor, erhålles ett belopp av 26,000 kronor, varmed

det av Kungl. Majit äskade beloppet, 2,565,000 kronor, kan minskas. I enlighet

härmed skulle anslaget för budgetåret 1933/1934 komma att utgöra

2,539,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och herrar Norlings och Sandegårds, herr Gustafssons, herr

Sjödahls samt herrar Mårtenssons och Frankenbergs ovannämnda

motioner (I: 73, lii 114, I: 74 och lii 151),

a) godkänna — — — — —--finnas erforderliga:

1. Lärare, som — —--— för undervisningstimme.

2. Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd, må av statsmedel

erhålla bidrag till lärarens avlöning, beräknat, där

lärartjänsten för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren

är reglerad jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt,

efter 1 krona 8 öre för undervisningstimme

och eljest efter 90 öre för undervisningstimme, dock att i

intet fall statsbidraget må utgå med högre belopp för slöjdavdelning

under ett kalenderår än 129 kronor 60 öre respektive

108 kronor, motsvarande statsbidrag för 120 timmar.

3. Å det — — — — — — — i slöjdundervisningen.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

nu 3,330,000 kronor, med 791,000 kronor till 2,539,000

kronor.»

vid punkt 208 (tekniska läroverk) av herr Svensson i Grönvik.

vid punkt 219 (understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning)

av herr Holmdahl.

vid punkt 225 (understöd åt folkbiblioteksväsendet)

1) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Ernfors, Persson

i Falla, Svensson i Grönvik och Olofsson i Digernäs, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag innebär en stark inknappning av de till folkbiblioteksverksamheten

utgående understöden, vilka även förra året kraftigt beskuros.

Utskottet anser sig av statsfinansiella skäl icke böra — bortsett

från en nedan angiven mindre förändring — förorda någon avvikelse från

Kungl. Maj:ts förslag men vill samtidigt såsom sin mening uttala, att det

är önskvärt, att härmed en gräns må vara satt för reduktionerna på detta

område.

A posten----— särskilda anslagsposterna.

Det i motionerna I: 71 och II: 312 framställda yrkandet att anslag till

centralbiblioteken måtte få utgå efter oförändrade grunder, d. v. s. med ett

årsanslag av 10,000 kronor för bibliotek i stället för av Kungl. Maj:t föreslaget

belopp av 8,000 kronor för bibliotek, finner utskottet visserligen behjärtansvärt,

särskilt med tanke på att kommunerna iklätt sig vissa ökade fasta

kostnader under antagande, att oförändrat understöd skulle vara att påräkna,

men då ett bifall till motionerna skulle föranleda en så pass avsevärd merkostnad

som 12,000 kronor, har utskottet funnit sig icke kunna tillmötesgå

motionärernas hemställan.

Den i —----icke tillstyrka.

I motionen II: 113 —---— motionen föreslagits.

Vad slutligen —--— — därför motionen.

Kungl. Maj:ts — — — — — till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå —----(11:316);

b) avslå herr Sjödahls m. fl. och herr Anderssons i Falkenberg

ovannämnda motioner (I: 71 och II: 312);

c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Björcks

och Holmdahls ovannämnda motioner (I: 70 och II: 163)

samt med bifall till herr Gustavsons i Sala ovannämnda

s. 237 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

237

motion (II: 113) men med avslag å herrar Olssons och Bärga

ovannämnda motion (I: 72), i vad den skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med

65,000 kronor till 785,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av utskottet ovan förordats,

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit må äga meddela.»

2) av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson, I. Holmgren, Pauli, Björck och

Norling, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

A posten arvoden till extra personal inom skolöverstyrelsen har Kungl.

Majit föreslagit en nedsättning från 24,000 kronor med 6,000 kronor till

18,000 kronor. I motionerna I: 70 och lii 163 har påyrkats, att denna nedsättning

måtte begränsas till 3,000 kronor, i följd varav biblioteksanslaget

borde höjas med motsvarande belopp. Motionärerna hava ansett, att den

enda personalinskränkning, som kan ske utan att arbetet försenas och kontrollens

effektivitet blir lidande, är, att den kansliskrivare indrages, som nu

på grund av bestämmelsen örn att statsunderstödet, där det icke överstiger

visst belopp, skall utgå i form av böcker, har att syssla med kontrollen

över bokinköpen, och att i samband härmed nyssnämnda bestämmelse provisoriskt

upphäves. Utskottet har funnit den av motionärerna framlagda

utredningen övertygande och vill därför förorda en ändring av angiven

innebörd. Dock anser utskottet icke erforderligt, att i anledning härav

någon höjning vidtages av det utav Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet,

vilket, på sätt av förestående tablå framgår, med 2,800 kronor överstiger

summan av de äskade särskilda anslagsposterna.

Den i motionen I: 72 föreslagna höjningen av det av Kungl. Majit äskade

anslagsbeloppet med 185,200 kronor kan utskottet icke tillstyrka i dess fulla

utsträckning. Utskottet anser emellertid, att den av Kungl. Majit för folk-,

studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbiblioteken ifrågasatta reduktionen

med 40 procent drabbar dessa bibliotek alltför hårt. För innevarande budgetår

äro understöden till samma bibliotek inknappade med 20 procent.

Utskottet finner sig av statsfinansiella skäl icke kunna motsätta sig en ytterligare

nedskärning av berörda understöd, men enligt utskottets mening bör

denna begränsning stanna vid en reduktion med sammanlagt 30 procent.

Vidare anser utskottet, i överensstämmelse med vad i motionen I: 72

hemställts, att understödet till tidskriften Bokstugan skäligen hör bestämmas

till samma belopp, 3,000 kronor, som för närvarande utgår till vardera av

tidskrifterna Studiekamraten och Biblioteksbladet.

Det i motionerna I: 71 och lii 312 framställda yrkandet, att anslag till

centralbiblioteken måtte få utgå efter oförändrade grunder, d. v. s. med ett

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

årsanslag av 10,000 kronor för bibliotek i stället för av Kungl. Maj:t föreslaget

belopp av 8,000 kronor för bibliotek, finner utskottet behjärtansvärt.

Särskilt avseende torde här böra fästas vid det förhållandet, att kommunerna

iklätt sig vissa ökade fasta kostnader under antagande, att oförändrat understöd

skulle vara att påräkna. Aven bör man beakta att, såsom i motionerna

framhålles, centralbibliotekens betydelse växer i och med att småbibliotekens

resurser bliva mindre. Utskottet anser sig därför böra i fråga örn centralbibliotekens

understöd intaga samma ståndpunkt som 1932 års riksdag, då

ävenledes förslag av Kungl. Majit framställdes om reducering av dessa understöd,

d. v. s. att sakskäl och billighetshänsyn bjuda, att de få utgå oförändrade.

Utskottet tillstyrker alltså det i motionerna I: 71 och II: 312 framställda

yrkandet.

Med hänsyn till de avvikelser från Kungl. Majits förslag, som utskottet

sålunda föreslagit i fråga om folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbiblioteken

samt centralbiblioteken ävensom tidskriften Bokstugan torde

ifrågavarande förslagsanslag böra för budgetåret 1933/1934 uppföras med

oförändrat belopp, 850,000 kronor.

I motionen II: 113 — — — — — — — — — — motionen föreslagits.

Vad slutligen — -------—----därför motionen.

Kungl. Majits--------------till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå-----(lii 316);

b) i anledning av Kungl. Majits förslag samt herrar Björcks

och Holmdahls ovannämnda motioner (I: 70 och lii 163)

ävensom herr Oscar Olssons och Bärgs ovannämnda motion

(I: 72) samt med bifall till herr Gustavsons i Sala ovannämnda

motion (lii 113) ävensom herr Sjödahls m. fl. och

herr Anderssons i Falkenberg ovannämnda motioner (I: 71

och lii 312) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

med oförändrat belopp, 850,000 kronor, att i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av utskottet

ovan förordats, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må äga meddela.

vid punkt 229 (undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande)

1) av herr Olof Olsson, som ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Det i---— — gjorda yrkandet.

I motionerna —----budgetåret 1933/1934.

Departementschefen har — —--— vidare ifrågakomma. Utskottet

s. 239 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

239

finner sig böra biträda denna departementschefens ståndpunkt och avstyrker

alltså motionerna I: 80 och II: 160.

Det i-----icke biträda.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet ingen annan

erinran mot detsamma än att utskottet anser, att anslaget till främjande av

motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet (nr 20 i tablån) bör minskas

från föreslagna 18,000 kronor med 3,000 kronor till det av förbundet själv

äskade beloppet, 15,000 kronor.

I anslutning till vad utskottet nu anfört, skulle för undervisnings- och

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande under budgetåret

1933/1934 erfordras ett belopp av 269,000 kronor eller 2,000 kronor mindre

än Kungl. Majit äskat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 79 och

II: 165) men med avslag å dels herr Oscar Olssons m. fl.

och herr Olssons i Gävle m. fl. ovannämnda motioner (I: 80

och II: 160), dels ock herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl. ovannämnda motioner (I: 78 och

II: 317), i vad dessa skilja sig från vad utskottet ovan förordat,

till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1933/1934

ett extra reservationsanslag av 269,000 kronor att utgå

—----ovan tillstyrkt.»

2) av herr Oscar Olsson, som yrkat:

a) bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn fördelning av anslaget med det

undantaget att bidraget till uppehållande av internationella byrån i Lausanne

bestämmes till 3,500 kronor;

b) bifall till motionerna av herr Oscar Olsson m. fl. och herr Olsson i

Gävle (I: 80 och II: 160) om ett anslag av 20,000 kronor för upprätthållande

av rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringens verksamhet

1933/1934.

vid punkt 230 (musikföreställningar för -allmänheten) av herr Svensson i

Grönvik.

vid punkt 235 (gymnastiska centralinstitutet) av herr Björck.

vid punkt 237 (understödjande av gymnastik och idrott)

1) av herrar Lindblad, Ernfors, Pauli, Björck och Svensson i Grönvik,

vilka ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag;

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2) av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Thelin, Lindskog, Holmdahl,

Norling och Hultman, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Såsom i------utan förordar, att anslaget måtte bestämmas

till 100,000 kronor. Av sistnämnda belopp torde 45,000 kronor böra beräknas

för svenska gymnastikförbundet.

Det i---förevarande motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr Sandegårda

m. fl. och herr Holmströms m. fl. ovannämnda motioner

(I: 87 och II: 175) till understödjande av gymnastik och

idrott anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

100,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 45,000

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl

bestämma;

b) avslå —---motion (II: 126).»;

3) av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson och Anderson i Råstock, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom i —------utan förordar, att anslaget måtte bestäm
mas

till 100,000 kronor. Av sistnämnda belopp torde 50,000 kronor böra

beräknas för svenska gymnastikförbundet.

Det i---— förevarande motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majda förslag samt herr Sandegårds

m. fl. och herr Holmströms m. fl. ovannämnda motioner

(I: 87 och II: 175) till understödjande av gymnastik och

idrott anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

100,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 50,000

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj :t kan finna skäl

bestämma;

b) avslå----motion (II: 126).»

s. 241 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

241

Bilaga A.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss den 28 januari 1933 har universitetsberedningen fått

sig anbefallt att så skyndsamt som möjligt och senast den 20 februari 1933

till statsutskottet inkomma med yttrande över en inom riksdagens första

kammare väckt motion angående vakanssättning av det vid universitetet i

Uppsala ledigblivande professorsämbetet i konsthistoria med konstteori.

Med anledning härav får beredningen anföra följande:

Den till vakanssättning föreslagna professuren har ägt bestånd i endast

15 år. Den tillkom 1917, vilket år riksdagen medgav, att professuren i

estetik samt litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Uppsala hnge

uppdelas på två professorsbefattningar: en i litteraturhistoria med poetik

och en i konsthistoria med konstteori. Såsom motiv för inrättande av en

särskild professur i konsthistoria anfördes, bland annat, detta ämnes stora

vetenskapliga vikt och dess betydelse såsom ett uppfostrande element i kulturellt

avseende i allmänhet liksom även dess vägledande inflytande på den

konstindustriella utvecklingen. Tillika erinrades örn den storartade utveckling,

som den svenska konsten och därmed intresset för konsten ernått i

vårt land.

Rörande de vidtagna åtgärderna för återbesättande av ifrågavarande professorsbefattning

— vars innehavare, professorn A. Hahr, uppnår pensionsåldern

den 29 oktober 1933 — har beredningen inhämtat, att tjänsten anslagits

ledig den 29 oktober 1932, att sakkunniga utsetts den 17 därpå följande

december, samt att ansökningshandlingarna i slutet av januari 1933

översänts till de sakkunniga.

För att kunna bilda sig en uppfattning om huru de personer, som under

de senaste åren idkat universitetsstudier i konsthistoria, fördela sig mellan

de olika universiteten och högskolorna har beredningen införskaffat uppgifter

angående dels antalet av de tentamina, vilka under tiden från och med

höstterminen 1927 till och med höstterminen 1932 vid varje läroanstalt avlagts

för olika examina, dels och antalet åhörare å föreläsningar samt deltagare

i seminarie- och proseminarieövningar under tiden från och med höstterminen

1930 till och med höstterminen 1932. Dessa uppgifter, vilka sammanförts

i närslutna tablåer (bilaga A. och B.), utvisa, att Uppsala intar

främsta rummet såväl i fråga om antalet avlagda tentamina som beträffande

antalet av dem, vilka begagna sig av undervisningen i ämnet.

Beredningen har vidare införskaffat en förteckning över de i Uppsala

under tiden från och med höstterminen 1927 till och med höstterminen

1932 avlagda examina, vari ämnet konsthistoria ingått (bilaga C). I denna

förteckning angivas tillika de övriga ämnen, som ingått i respektiva examina.

Ett studium av förteckningen ger vid handen, att konsthistoria endast någon

enstaka gång medtages i filosofisk ämbetsexamen. I filosofie kandidatexamen

tages ämnet mycket ofta tillsammans med de båda ämnena nordisk

Bihang till riksdagens protokoll 1933. f> sami. Nr S. 16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och jämförande fornkunskap samt klassisk fornkunskap och antikens historia

eller någotdera av dessa ämnen — uppenbarligen i avsikt att examen

skall tjäna som merit vid framtida museianställning. Den därnäst vanligaste

kombinationen synes vara att taga ämnet tillsammans med ett eller

två moderna språk. Av dem, som avlägga en dylik examen, torde flertalet

tänka ägna sig åt journalistisk verksamhet.

Såsom framgår av förutberörda tablåer bilaga A. och B., intager konsthistorien,

ehuru ämnet icke tillhör skolämnena och därför endast sällan

medtages i filosofisk ämbetsexamen, en jämförelsevis stark ställning vid

samtliga universitet och högskolor. Alldeles särskilt är detta fallet i Uppsala,

där intresset för konsthistoriska studier för närvarande synes vara

mycket livligt. Väl är det möjligt, att antalet av dem, som studera ämnet,

kommer att under de närmaste åren något sjunka, beroende därpå, att de

båda levnadsbanor — musei tjänstgöring och journalistisk verksamhet — åt

vilka flertalet av dessa studerande synas tänka ägna sig, sannolikt snart äro

överfyllda. Ämnet intar dock enligt beredningens mening, såväl vetenskapligt

sett som från allmänt kulturell synpunkt, en så viktig plats bland de

humanistiska studierna, att en målsman i professors ställning för detsamma

icke synes kunna undvaras vid något av våra statsuniversitet.

Såsom svar å remissen får beredningen därför meddela, att, såvitt nu kan

bedömas, professuren i konsthistoria i Uppsala icke tillhör de professorsbefattningar,

vilka beredningen kan väntas komma att ifrågasätta till indragning.

Till ärendet hörande handlingar bifogas.

Stockholm den 17 februari 1933.

På universitetsberedningens vägnar:

ERNST TRYGGER.

j II. Nordström.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

243

Bilaga a.

Antalet vid universiteten i Uppsala och Lund samt Stockholms och Göteborgs

högskolor under tiden fråndell med höstterminen 1927 till och med höstterminen

1932 avlagda''tentamina i ämnet konstiiistoria för dels filosofie kandidat- och

filosofisk ämbetsexamen, dels ock filosofie licentiatexamen.

Uppsala

Lund

Stockh, högsk.

Göt. högsk.

Termin

Kand. o.

ämb.-ex.

Lic.-ex.

iKand/o.

ämb.-ex.

Lie. ex.

Kand. o.

ämb.-ex.

Lic.-ex.

Kand. o.

ämb.-ex.

Lic.-ex.

h.-t. 1927 ......

5

_

2

2

?

?

2

—

v.-t. 1928 ......

6

1

10

3

5

2

—

—

h.-t. 1928 ......

10

—

1

1

6

—

1

v.-t. 1929 ......

4

—

3

4

8

1

1

1

h.-t. 1929 ......

3

—

1

—

6

—

—

—

v.-t. 1930 ......

3

2

2

—

1

1

1

1

h.-t. 1930 ......

4

—

1

—

6

—

—

—

10

5

5

—

5

2

1

—

h.-t. 1931......

9

1

2

1

3

3

1

—

v.-t. 1932 ......

3

—

3

—

7

1

2

—

h.-t. 1932 ......

7

2

3

—

—

—

“

—

Summa

64

11

32

11

47

10

9

2

| Medeltal per termin

c:a 6

1

c:a 2,9

1

c:a 5

1

c:a 0,8

c:a 0,2

Bilaga b.

Antalet åhörare av respektive deltagare i föreläsningar och seminarie-(proseminarie-)

övningar i ämnet konsthistoria vid universiteten ^Uppsala och

Lund samt Stockholms och ^Göteborgs högskolor under tiden från och med

höstterminen 1930 till och med höstterminen 1932.

Termin

Uppsala

Lund

Stockh, högsk.

Göt. högsk.

Före-

läsn.

Sem.-

övn.

Före-

läsn.

Sem.-

övn.

Före-

läsn.

Sem.-

övn.

Före-

läsn.

Sem.-

övn.

h.-t. 1930 ......

35

38

19

19

271)

14'')

15

5

v.-t. 1931......

43

42

17

17

19'')

17'')

10

5

h.-t. 1931......

34

34

24

23

301)

71)

28

15

v.-t. 1932 ......

41

42

21

15

251)

19l)

39

15

h.-t. 1932 ......

36

35

33

23

341)

20'')

17

13

Summa

189

191

114

97

135'')

771)

109

53

Medeltal per termin

c: a 38

c:a 38

c.:a 23

c:a 19

271)

c:a 151)

c:a 22

c:a 11

’) Siffrorna beträffande Stockholms högskola äro på grund av vissa anledningar för låga,

särskilt i fråga örn seminarieövningar.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avskrift.

Bilaga c.

Förteckning över vid Uppsala universitet h. t. 1927—h. t. 1932

avlagda examina, vari ämnet konsthistoria ingår.

1927

1928

1929

1930

49/io 1. Romanska språk, konsthistoria, statistik (fil. kand.)

2. Konsthistoria, nord. o. jämf. fornkunskap, klassisk fornkun
skap

(fil. kand.)

3. Nordiska språk, nord. o. jämf. fornkunskap, konsthistoria (fil.

kand.)

15/i2 4. Klassisk fornkunskap, litteraturhistoria, konsthistoria (fil.

kand.)

31/i 5- Konsthistoria (fil. lic.)

6. Nordisk o. jämför, fornkunskap, konsthistoria, klassisk fornkunskap

(fil. kand.)

31/s 7. Konsthistoria, grekiska, religionshistoria (fil. kand.)

8. Latin, klassisk fornkunskap, konsthistoria (fil. kand.)

9. Konsthistoria, klassisk fornkunskap, statskunskap (fil. kand.)

lä/9 10. Historia, statskunskap, konsthistoria (fil. kand.)

11. Nordisk o. jämför, fornkunskap, nordiska språk, konsthistoria

(fil. kand.)

31/io 12. Konsthistoria, statskunskap, folkminnesforskning (fil. kand.)

13. Nordiska språk, klassisk fornkunskap, konsthistoria (fil. kand.)

14. Nordisk o. jämför, fornkunskap, konsthistoria, klassisk forn
kunskap

(fil. kand.)

15/i2 15. Litteraturhistoria, geografi, konsthistoria, historia, nordiska

språk (fil. ämb. ex.)

16. Geografi, klassisk fornkunskap, tyska, konsthistoria (fil. kand.)

17. Latin, praktisk filosofi, konsthistoria (fil. kand.)

31/i 18. Klassisk fornkunskap, konsthistoria, historia (fil. kand.)

27/s 19. Konsthistoria, tyska, klassisk fornkunskap (fil. kand.)

20. Engelska, romanska språk, konsthistoria (fil. kand.)

21. Konsthistoria, praktisk filosofi (efterprövn. i fil. kand.)

29/ä 22. Statskunskap, konsthistoria, engelska (fil. kand.)

23. Romanska språk, tyska, konsthistoria (fil. kand.)

24. Klassisk fornkunskap, konsthistoria, romanska språk (fil.

kand.)

14/12 25. Romanska språk, engelska, tyska, konsthistoria (fil. ämb. ex.)

26. Romanska språk, engelska, konsthistoria (fil. kand.)

27. Romanska språk, engelska, konsthistoria (fil. kand.)

V» 28. Romanska språk, tyska, engelska, konsthistoria (fil. ämb. ex.)

29. Konsthistoria, litteraturhistoria, klassisk fornkunskap (fil.

kand.)

30. Konsthistoria, romanska språk, klassisk fornkunskap (fil. kand.)

s. 245 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

245

1930 3% 31. Konsthistoria (fil. lic.)

32. Konsthistoria (fil. lic.)

33. Konsthistoria, litteraturhistoria, klassisk fornkunskap (fil. kand.)

1/n 34. Konsthistoria, musikhistoria, nordisk o. jämför, fornkunskap

(fil. kand.)

15/i2 35. Religionshistoria, nord. o. jämför, fornkunskap, konsthistoria

(fil. kand.)

36. Nord. o. jämför, fornkunskap, religionshistoria, konsthistoria

(fil. kand.)

1931 3,/i 37. Konsthistoria (fil. lic.)

3% 38. Konsthistoria (fil. lic.)

39. Engelska, klassisk fornkunskap, konsthistoria (fil. kand.)

28/s 40. Konsthistoria (fil. lic.)

41. Konsthistoria (fil. lic.)

42. Konsthistoria (fil. lic.)

43. Nord. o. jämt. fornkunskap, konsthistoria, klassisk fornkun
skap

(fil. kand.)

44. Romanska språk, engelska, konsthistoria (fil. kand.)

45. Religionshistoria, konsthistoria, musikhistoria (fil. kand.)

46. Konsthistoria (efterprövn. i fil. ämb. ex.)

15/9 47. Tyska, romanska språk, konsthistoria (fil. kand.)

48. Engelska, romanska språk, konsthistoria (fil. kand.)

15/''i2 49. Konsthistoria (fil. lic.)

50. Romanska språk, konsthistoria, engelska (fil. kand. ex.)

51. Romanska språk, konsthistoria, litteraturhistoria (fil. kand.)

52. Konsthistoria, klass, fornkunskap, engelska (fil. kand.)

53. Statskunskap, konsthistoria, litteraturhistoria (fil. kand.)

54. Klassisk fornkunskap, historia, konsthistoria (fil. kand.)

1932 23/s 55. Nord. o. jämför, fornkunskap, klass, fornkunskap, konst
historia

(fil. kand.)

28/s 56. Engelska, tyska, konsthistoria, pedagogik (fil. kand.)

57. Klassisk fornkunskap, konsthistoria, engelska (fil. kand.)

58. Konsthistoria, nordiska språk, klassisk fornkunskap (fil. kand.)

59. Religionshistoria, nord. o. jämför, fornkunskap, musikhistoria,

konsthistoria, pedagogik (fil. kand.)

60. Tyska, romanska språk, konsthistoria (fil. kand.)

61. Romanska språk, konsthistoria, engelska (fil. kand.)

1932 15/« 62. Nationalekonomi, romanska språk, konsthistoria (fil. kand.)

63. Konsthistoria, nord. o. jämför, fornkunskap, religionshistoria

(fil. kand.)

64. Romanska språk, engelska, konsthistoria (fil. kand.)

sl/io 65. Finsk, ugriska språk, konsthistoria, tyska (fil. kand.)

19/i2 66. Konsthistoria (fil. lic.)

67. Konsthistoria, romanska språk, klassisk fornkunskap (fil. kand.)

68. Konsthistoria (efterprövn. i fil. lic. ex.)

Uppsala den 6 februari 1933.

Carl Häggquist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:8 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under s. 1 i texten