Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 119, gjorda framställning angående arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken jämte i ämnet väckta motioner.

1934-05-29 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:137, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 119, gjorda framställning angående arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1934 kl. 12 m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln, punkten 119, gjorda framställning angående

arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen

(ur 1) angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1934/1935

hade Kungl. Majit (punkt 119, sid. 142—146 i det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 1,231,400 kronor.

I samband härmed hade statsutskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson m. fl. väckt motion

(I: 91), vari hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Majit

hemställa, att den av riksdagen påkallade utredningen rörande omläggning

av skolarbetets inre organisation och de därmed förbundna ekonomiska kostnaderna

måtte snarast möjligt föreläggas riksdagen, dels i avbidan på sagda

utredning besluta att minska det under punkten 119 av åttonde huvudtiteln

äskade extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 med 51,000 kronor, dels

ock uttala, att gymnasiets organisation i vad det gäller det fasta främmande

levande språket samt reallinjens bildningsmål, skall anordnas i enlighet med

de av riksdagen godkända grunderna, dock med den jämkning i förstnämnda

avseende — till förmån för franska språket — som i motionen angivits;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar A. Thelin och G. Bagge (I: 92) och den andra inom andra kammaren

av herrar C. Lindskog och 7. Sefve (lii 194), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte vid beviljandet av anslag till extralärare vid de allmänna läroBiliang

till riksdagens protokoll 1984. 6 sami. Nr 187.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 137.

verken för budgetåret 1934/1935 hemställa, att Kungl. Majit skyndsammast

vidtager åtgärder, lämpade att i möjligaste mån undanröja de missförhållanden,

som utformningen av 1933 års läroverksstadga i vissa i motionen

berörda avseenden medfört;

dels ock en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping väckt

motion (II: 219), vari hemställts, att riksdagen måtte vid anslaget till extra

och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1934/1935 knyta det villkoret, dels att i latingymnasiets två högsta ringar

engelska må kunna väljas som fast ämne i stället för franska, om minst

fem lärjungar därtill anmäla sig, dels att till realgymnasiets sex ämneskombinationer

fogas en sjunde, omfattande ämnena tyska, fysik och kemi.

I sitt utlåtande nr 103 hade statsutskottet under punkten l:o) i anledning

av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och nyssnämnda motioner anfört och

hemställt följande:

»Utskottet har ansett sig böra i här förevarande punkt i ett sammanhang

till behandling upptaga dels de motionsvis framförda yrkandena om ändringar

i gällande läroverksstadga med tillhörande kurs- och timplaner, dels

frågan om anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken, vilken sistnämnda fråga i vissa av de väckta motionerna

anknutits till ändringsyrkandena rörande läroverksstadgan.

Utskottet upptager till en början förslagen örn förändringar i 1933 års

läroverksstadga m. m.

Enligt 1927 års riksdagsbeslut skulle, såsom i motionen II: 219 erinrats,

på gymnasiets differentierade stadium ett modernt språk vara obligatoriskt,

s. k. fast ämne. Enligt 1928 års läroverksstadga hade lärjungarna möjlighet

att fritt välja vilket som helst av de tre moderna språken såsom fast

språk. I denna ordning gjorde 1933 års läroverksstadga den förändringen,

att valfriheten upphävdes och ett av språken gjordes till fast språk: på

latinlinjen franskan, på reallinjen engelskan. I motionerna hava framhållits

svårigheter av olika slag, vilka anses hava blivit en följd av bestämmelsen

att franskan skall vara fast språk å latinlinjen. Utskottet har visserligen

funnit ett stärkande av franskans ställning vid läroverken motiverat,

men å andra sidan har utskottet av de framlagda utredningarna funnit sig

övertygat örn att vissa olägenheter uppkommit på grund av berörda bestämmelse

i 1933 års läroverksstadga. Utskottet har med hänsyn härtill funnit

skäl att till omprövning upptaga frågan örn det fasta språket på gymnasiets

differentierade stadium.

I motionen I: 91 har föreslagits, att engelska skulle intaga ställningen

som obligatoriskt språk å gymnasiets båda linjer med samma timtal men

att de lärjungar, som så önskade, skulle erhålla frihet att i stället läsa

franska, varvid lämpligen minimikravet på anslutning kunde sättas till fem

vid ett läroverk. I motionen II: 219 har däremot föreslagits, att i latin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 137.

3

gymnasiets två högsta ringar engelska skulle kunna väljas som fast ämne

i stället för franska, örn minst fem lärjungar därtill anmälde sig.

Utskottet har funnit det i motionen II: 219 framförda förslaget innebära

ett lämpligt uppslag till lösning av denna fråga. Vid bifall till vad i berörda

motion i denna del yrkats sker ingen förändring i den ställning som fast

språk å latinlinjen, som franskan erhållit genom 1933 års läroverksstadga.

Däremot öppnas jämväl för latingymnasiets elever tillfällen till ett fördjupat

studium av engelska språket i den mån de för sin framtida levnadsbana

tinna sådant ändamålsenligt.

Emellertid finner utskottet skäligt, att motsvarande valfrihet beträffande

det fasta språket i gymnasiets två högsta ringar, som sålunda föreslagits

skola under viss förutsättning tillkomma latingymnasiets elever, jämväl tillförsäkras

realgymnasiets elever på så sätt, att det medgives, att i realgymnasiets

två högsta ringar franska skall kunna väljas som fast språk i stället

för engelska, om minst fem lärjungar därtill anmäla sig.

I anslutning till vad sålunda anförts finner sig utskottet böra tillstyrka,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 91 och II: 219, i vad dessa

motioner avse det fasta språket å latinlinjen, hos Kungl. Maj:t hemställa

om vidtagande av sådana jämkningar i gällande läroverksstadga, att dels i

latingymnasiets två högsta ringar engelska språket må kunna väljas som

fast ämne i stället för franska språket, dels ock i realgymnasiets två högsta

ringar franska språket må kunna väljas som fast ämne i stället för engelska

språket, allt under förutsättning att i varje fall minst fem lärjungar därtill

anmäla sig.

I fråga om matematikundervisningen å realgymnasiet hava i motionerna

I: 91 samt I: 92 och II: 194 framförts vissa anmärkningar. Det har sålunda

framhållits, att genom den år 1933 vidtagna beskärningen av nämnda undervisning

en lucka uppstått mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors,

speciellt tekniska högskolans, undervisning. Då ett icke ringa antal av dem,

som avlägga studentexamen å reallinjen, sedan fortsätta just vid tekniska

högskolan och andra i motionerna berörda fackhögskolor, måste de på grund

av nyssberörda förhållanden uppkommande svårigheterna bliva kännbara.

Härigenom nödgas antingen dessa studerande att före inträdet i en fackhögskola

av nu förevarande slag underkasta sig en kostsam och tidsödande

komplettering eller vederbörande högskola att utöka sin matematikundervisning

med de partier, vilka tidigare ingått i studentkursen, något som —

frånsett de härmed förenade kostnaderna — måste medföra en viss förlängning

av studietiden.

Utskottet Ilar funnit vad sålunda motionsvis anförts, vilket jämväl under

ärendets handläggning i utskottet ytterligare bekräftats, beaktansvärt och

linner det med hänsyn härtill vara önskvärt att matematikundervisningen på

realgymnasiet så ordnas, att herörda lucka mellan realgymnasiets oell vissa

fackhögskolors undervisning utfylles. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 137.

må hos Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte, efter vederbörlig

utredning, vidtaga sådana ändringar i gällande läroverksstadga med tillhörande

kurs- och timplaner med avseende å matematikundervisningen å

realgymnasiet, som kunna befinnas erforderliga och lämpliga för vinnande

av berörda syfte.

1 de i här förevarande sammanhang av utskottet behandlade motionerna

hava vidare upptagits vissa andra, under förarbetena för 1933 års läroverksstadga

icke närmare berörda ändringar i 1928 års läroverksstadga, främst

biologiens ställning samt tillvalsgrupperna å realgymnasiet.

Utskottet har icke funnit skäl föreligga för riksdagen att ingå på någon

närmare prövning av dessa detaljfrågor. Vid den omprövning av hithörande

frågor, som torde komma att ske med anledning av vad utskottet

nyss förordat rörande matematikundervisningen å realgymnasiet, torde det

lämpligen böra bliva föremål för övervägande huruvida och i vad mån olägenheter

i övrigt kunna föreligga, varefter de åtgärder torde böra vidtagas,

som med anledning härav kunna visa sig erforderliga.

Härefter vill utskottet övergå till frågan om det belopp, med vilket anslaget

till arvoden åt extra och vikarierande änmeslärare vid de allmänna

läroverken må böra uppföras för budgetåret 1934/1935.

Kungl. Majits förslag, som slutar å ett belopp av 1,231,400 kronor eller

102,400 kronor mera än innevarande budgetår, innebär i tre hänseenden

ändringar i de beräkningsgrunder, som legat till grund för bestämmandet

av det för innevarande budgetår utgående anslaget. Till en början har för

beredande av möjlighet av viss uppdelning vid undervisning å begynnelsestadiet

i modersmålet och de främmande levande språken av klassavdelningar,

vilkas lärjungantal överstiger 30, beräknats föreligga ett behov av omkring

450 lärartimmar, motsvarande tjänstgöring för ungefär 17 extralärare,

vilket enligt vedertagna grunder antagits skola draga en kostnad av 51,000

kronor. Vidare har för beredande av möjlighet att upprätta nya parallellavdelningar

i de fall, där eljest ett större antal kompetenta inträdessökande

förväntas bliva avvisade från första klassen av realskolan eller första ringen

av gymnasiet, beräknats medel för omkring 25 nya parallellavdelningar,

80,000 kronor. Vid framläggandet av detta förslag har departementschefen

jämväl framhållit den rådande arbetslösheten bland extralärarna. Slutligen

har departementschefen med hänsyn till erfarenheterna från innevarande

läsår ansett sig böra räkna med en säkerhetsmarginal av 10 extralärarbefattningar

mot 5 för innevarande budgetår.

Vad först beträffar frågan örn uppdelning av klass i mindre avdelningar

vid undervisning å begynnelsestadiet i modersmålet och de främmande

levande språken har i motionen I: 91 yrkats avslag härå i avbidan på framläggande

för riksdagen av den av 1927 års riksdag påkallade utredningen

rörande omläggning av skolarbetetets inre organisation och de därmed för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 137.

5

enade kostnaderna. Med hänsyn härtill har anslaget föreslagits skola minskas

med det för detta ändamål beräknade beloppet av 51,000 kronor.

De av 1927 års riksdag begärda utredningarna rörande skolarbetets inre

gestaltning äro synnerligen omfattande och kunna ■— särskilt i vad angår

den då berörda frågan örn minskning av parallellavdelningarnas storlek —

medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Utskottet utgår från att utredningar

i de av 1927 års riksdag i här förevarande sammanhang berörda

frågorna komma att — i den mån omständigheterna sådant påkalla och

medgiva — föreläggas riksdagen. Det förslag, vartill utskottet nu har att

taga ställning, berör däremot endast en detalj av det stora av 1927 års

riksdag behandlade frågekomplexet. De ekonomiska konsekvenserna av

uppdelningen med den begränsning, den nu föreslagits skola erhålla, kunna

— efter den av skolöverstyrelsen verkställda, i statsrådsprotokollet återgivna

utredningen — helt överblickas. Med hänsyn till de stora och från alla

håll vitsordade fördelar av pedagogisk art, som en uppdelning som den nu

ifrågasatta måste medföra, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.

Maj.ts. förslag i denna del samt avstyrker alltså motionen I: 91 i vad den

avser minskning av anslaget. Utskottet utgår härvid från att uppdelning

av klass eller klassavdelning i vidare omfattning än vad nu ifrågasatts icke

kommer att ske utan att riksdagen dessförinnan — i den män en dylik uppdelning

är förbunden med ökade kostnader — satts i tillfälle att pröva frågan.

Såsom nyss erinrats, har vidare för upprättande av omkring 25 nya parallellavdelningar

för beredande av utrymme för godkända inträdessökande

beräknats ett belopp av 80,000 kronor. De skäl, som av departementschefen

anförts för viss uppmjukning av gällande bestämmelser rörande upprättande

av parallellavdelningar, hava synts utskottet hava mycket fog för sig.

För att bedöma behovet av nya avdelningar av här förevarande art har

utskottet under hand från skolöverstyrelsen inhämtat detaljerade uppgifter

rörande godkända inträdessökande lärjungar till första klassen av realskolan

eller första ringen av gymnasiet, vilka höstterminen 1933 måst avvisas på grund

av platsbrist. De sålunda erhållna uppgifterna giva vid handen, att vid vissa

skolor antalet dylika avvisade inskränker sig till några få. Utskottet har

emellertid ansett sig böra utgå från att parallellavdelning av här förevarande

slag ej må upprättas, därest icke minst 10 godkända inträdessökande eljest

kunna förväntas bliva avvisade och icke kunna vinna inträde i annat statligt

läroverk, respektive kommunal mellanskola å samma ort. Från denna utgångspunkt

har utskottet efter sin granskning av berörda uppgifter funnit sig

kunna föreslå en nedsättning av de beräknade nya parallellavdelningarna

till högst 10. Såsom departementschefen föreslagit, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att på framställning av skolöverstyrelsen inom det sålunda

angivna antalet medgiva upprättande av nya parallellavdelningar, där eljest

ett större antal inträdessökande skulle Idiva avvisade från berörda klasser,

respektive ringar. Kostnaderna för de av utskottet sålunda tillstyrkta 10

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 137.

parallellavdelningarna kunna efter sedvanliga grunder beräknas till 30,000

kronor, vilket innebär en anslagsminskning i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag med 50,000 kronor.

Förslaget örn beräknande av en reserv av 10 extralärartjänster har utskottet

ansett sig böra tillstyrka.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

skulle anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 behöva upptagas med ett

belopp av (1,231,400 — 50,000) 1,181,400 kronor.

Vad i motionen II: 219 yrkats därom, att vid beviljandet av här förevarande

anslag skulle knytas vissa villkor rörande undervisningens anordnande,

kan utskottet med den ställning, utskottet i det föregående intagit till vissa

i samband med 1933 års läroverksstadga gjorda yrkanden, icke biträda.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

ej mindre å herr Olof Olssons ovanberörda motion (I: 91), i vad densamma

avser minskning av här förevarande anslag, än även å herr Andersons

i Norrköping ovannämnda motion (II: 219), i vad densamma avser

knytande av vissa villkor vid här ifrågavarande anslag, till arvoden åt extra

och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,181,400 kronor;

b) att riksdagen må, i anledning av herr Olof Olssons och herr Andersons

i Norrköping ovannämnda motioner (I: 91 och II: 219), i vad dessa

motioner avse det fasta språket å latinlinjen, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om vidtagande av sådana jämkningar i gällande läroverksstadga,

att dels i latingymnasiets två högsta ringar engelska språket må kunna väljas

som fast ämne i stället för franska språket, dels ock i realgymnasiets två

högsta ringar franska språket må kunna väljas som fast ämne i stället för

engelska språket, allt under förutsättning att i varje fall minst fem lärjungar

därtill anmäla sig;

c) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte, efter vederbörlig utredning, vidtaga sådana jämkningar i gällande

läroverksstadga med tillhörande kurs- och timplaner med avseende å

matematikundervisningen å realgymnasiet, som kunna befinnas erforderliga

med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört;

d) att herr Olof Olssons, herrar Thelius och Bagges ävensom herrar Lindskogs

och Sefves samt herr Andersons i Norrköping ovannämnda motioner

(I: 91, I: 92 och II: 194 samt II: 219) — i den mån de icke innefattas i

vad utskottet i det föregående hemställt — må anses besvarade med vad

utskottet i det föregående anfört.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 137.

i

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Lindblad m. fl.

förklarat sig anse, att utskottets utlåtande och förslag under nu förevarande

punkt bort hava följande lydelse:

»Utskottet har —---rörande läroverksstadgan.

Utskottet upptager —---läroverksstadga m. m.

Utskottet vill ingalunda bestrida, att åtskilliga av de anmärkningar och

farhågor beträffande den nya stadgans verkningar, som i motionerna kommit

till uttryck, kunna befinnas motiverade. Tillräckligt erfarenhetsunderlag

för ett slutligt omdöme härutinnan föreligger ännu icke. Utskottet förväntar

emellertid, att verkningarna av den nya stadgan från början noggrant observeras

och att, i den mån erfarenheten bekräftar behovet av ändringar i av

motionärerna berörda eller andra avseenden, eller där sådant behov redan

uppenbart framträtt, Kungl. Majit vidtager nödiga jämkningar i stadgan.

Därvid synes i första hand och snarast möjligt spörsmålet örn det fasta

språket på gymnasiets differentierade stadium böra tagas under övervägande.

I motionen I: 91----anmälde sig.

Utskottet har funnit det i motionen 11:219 framförda förslaget innebära

ett lämpligt uppslag till lösning av denna fråga. Vid anslutning till vad i

berörda motion i denna del yrkats skulle ingen förändring ske i den ställning

som fast språk å latinlinjen, som franskan erhållit genom 1933 års

läroverksstadga. Däremot skulle jämväl för latingymnasiets elever öppnas

tillfällen till ett fördjupat studium av engelska språket i den mån de för

sin framtida levnadsbana finna sådant ändamålsenligt.

Emellertid finner utskottet skäligt, att motsvarande valfrihet beträffande

det fasta språket i gymnasiets två högsta ringar, som sålunda föreslagits

skola under viss förutsättning tillkomma latingymnasiets elever, jämväl tillförsäkras

realgymnasiets elever på så sätt, att det medgives, att i realgymnasiets

två högsta ringar franska skall under motsvarande förutsättning

kunna väljas som fast språk i stället för engelska.

I fråga örn matematikundervisningen å realgymnasiet hava i motionerna

1:91 samt 1:92 och 11:194 framförts vissa anmärkningar. Det har sålunda

framhållits, att genom den år 1933 vidtagna beskärningen av nämnda undervisning

en lucka uppstått mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors,

speciellt tekniska högskolans, undervisning. I de i här förevarande sammanhang

av utskottet behandlade motionerna hava vidare upptagits vissa

andra under förarbetena för 1933 års läroverksstadga icke närmare berörda

ändringar i 1928 års läroverksstadga, främst biologiens ställning samt tillvalsgrupperna

å realgymnasiet.

Utskottet har icke funnit skäl föreligga för riksdagen att ingå på någon

närmare prövning av dessa frågor. Vid det övervägande, som utskottet i

det föregående förutsatt skall komma till stånd, torde alla dessa spörsmål

bli föremål för prövning. Utskottet vill dock i detta sammanhang särskilt

framhålla önskvärdheten av att matematikundervisningen så ordnas, att be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets memorial Nr 137.

rörda lucka mellan realgymnasiets oell vissa fackhögskolors undervisning

utfylles.

Med vad sålunda anförts torde motionerna 1:91, 1:92 och 11:194 samt

11:219 i nu förevarande delar få anses besvarade.

Härefter vill----budgetåret 1934/1935.

Kungl. Maj:ts--— — innevarande budgetår.

Vad först — —-- 51,000 kronor.

De av —---pröva frågan.

Såsom nyss---- 50,000 kronor.

Förslaget örn —---böra tillstyrka.

Då Kungl. — — — — 1,181,400 kronor.

Vad i —---icke biträda.

I anslutning-----hemställer utskottet,

a) att riksdagen —--- 1,181,400 kronor;

b) att herr Olof Olssons, herrar Thelins och Bagges ävensom herrar Lindskogs

och Sefves samt herr Andersons i Norrköping ovannämnda motioner

(1:91, 1:92 och 11:194 samt 11:219) må — motionerna 1:91 och 11:219 i

den mån de icke innefattas i vad utskottet under a) hemställt — anses besvarade

med vad utskottet i det föregående anfört.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

bifallit vad utskottet hemställt, under det andra kammaren bifallit den vid

punkten fogade reservationen.

Kamrarna hava sålunda fattat samstämmande beslut i fråga om anslaget

till arvoden till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken.

Beträffande de i ämnet väckta motionerna, i vad dessa avse ändringar

i 1933 års läroverksstadga, hava kamrarna däremot stannat i skiljaktiga

beslut såväl beträffande vissa delar av motiveringen som i fråga örn

utskottets hemställan. I anledning av de olika meningar, som sålunda framkommit,

finner sig utskottet böra hemställa,

att första kammaren må, med frånträdande av sitt i förevarande

fråga tidigare fattade beslut, biträda andra kammarens

beslut i vad detsamma avser såväl utskottets yttrande

som dess hemställan.

Stockholm den 29 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 137.

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Nylander, Pauli, Jonsson i Lycksele

och Sandén, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,

Persson i Fritorp, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl,

Högström, Weijne och Danielsson.

Reservationer:

1) av herrar Lindblad, Pauli, Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Andersson

i Höör och Högström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Kamrarna hava--— utskottets hemställan. Då de skiljaktiga me
ningar,

vari kamrarna sålunda stannat, icke synas kunna samman jämkas

och gemensam votering icke kan äga rum, har frågan i denna del för denna

riksdag förfallit, vilket utskottet härmed skolat för riksdagen

anmäla.»;

2) av herr Strindlund.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 137.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:348 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda fram s. 1 i texten