Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till folkhögskolor ävensom till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-01 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:144, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till folkhögskolor ävensom till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

3

Nr 144.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1934 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

angående anslag till folkhögskolor ävensom till kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

l:o) Understöd åt folkhögskolor. I den till riksdagen den 3 januari

1934 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

168, sid. 227 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i

riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor med oförändrat belopp, 1,010,000 kronor, ävensom

att besluta, att enahanda villkor, som för budgetåret 1933/1934 gälla ifråga

om statsbidrag till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola,

skola äga tillämpning även under budgetåret 1934/1935.

Departementschefen har anfört, bland annat, att ur anslaget tidigare utgått

ett belopp av 4,500 kronor till understöd för utbildning av lärare vid

folkhögskolor enligt kungörelsen den 26 september 1921 (nr 627). Detta

anslagsbelopp, som för budgetåret 1933/1934 indragits, syntes ej heller böra

för nästkommande budgetår utgå.

Utskottet, som icke har något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor med

oförändrat belopp, 1,010,000 kronor;

b) besluta, att enahanda villkor, som förbudgetåret 1933/

1934 gälla ifråga om statsbidrag till anordnande av paral
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

lell undervisning vid folkhögskola, skola äga tillämpning

även under budgetåret 1934/1935.

2:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Kungl. Majit har (åttonde

huvudtiteln, punkt 171, sid. 228—229) föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu

410,000 kronor, med 90,000 kronor till 500,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnson m. fl. (I: 220) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. (II: 387), har hemställts

att stipendiebeloppen för synnerligen behövande elever höjas från nuvarande

35 kronor i månaden till 45 kronor för samma tid och att anslaget

härför höjes i motsvarande grad;

att bestämmelserna örn medellöshet förändras så, att behövande bondeoch

med den jämställd ungdom får bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola;
att

extra anslag i relation till antalet extra elevplatser beviljas till sådana

folkhögskolor, som mottaga större antal elever än vad vederbörande skola

avsetts för;

att av medel, avsedda för arbetslöshetens lindrande, anslag utgå till folkhögskolekurser

vid ungdomsläger för arbetslös ungdom.

I händelse ej stipendiebeloppet för synnerligen behövande elev anses böra

höjas till av motionärerna yrkade 45 kronor pr månad har alternativt

yrkats, att sådan ändring åstadkommes i gällande arbetslöshetsdirektiv,

att det medges arbetslöshetsmedels utbetalande jämsides med stipendier till

de elever, som skulle erhållit arbetslöshetshjälp, därest de vistats utanför

skolan.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att anslaget under budgetåret 1932/1933

överskridits med tillhopa 111,344 kronor 14 öre. Överstyrelsen hade, anför

överstyrelsen, vid stipendiefördelningen under budgetåret 1932/1933 förfarit

med den yttersta stränghet. Att anslaget det oaktat så betydligt överskridits

sammanhängde främst med ökningen av elevantalet, det under året

försämrade läget för jordbruket samt arbetslösheten bland ungdomen. Någon

ändring av grunderna för anslagets utgående eller förändring av anslagets

natur borde enligt överstyrelsens mening icke ske.

Statskontoret har framhållit, att en höjning av anslaget torde få anses

nödvändig, därest nu gällande stipendiegrunder bibehölles oförändrade. Ämbetsverket

hade i sådant fall intet att erinra mot det av skolöverstyrelsen

föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

Departementschefen har på grund av det avsevärda överskridandet av

förevarande anslag ansett sig böra biträda skolöverstyrelsens förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144. 5

Till stöd för de motionsvis framförda yrkandena har i motionen I: 220

anförts följande:

Under nu rådande kris och massarbetslöshet har det glädjande nog visat

sig, att betydande skaror av ungdomen trots alla svårigheter ej fälla modet

utan i stället utnyttja den nödtvungna ledigheten till studier och andlig förkovran.

Man ser dessa glädjande tecken litet varstans inom den fria och

frivilliga bildningsverksamheten. Ett alldeles särskilt gott tecken är den

livliga tillströmningen till folkhögskolorna, som ju under innevarande läsår

ha det hittills högsta antalet elever, som någonsin förekommit vid dessa

skolor. Denna i sig själv mycket glädjande företeelse har dock fått vissa

för folkhögskolorna ytterst betungande följder, som statsmakterna böra beakta

och söka avhjälpa.

Med långtidsarbetslöshetens utbredning är det alltmera uppenbart, att de

nu utgående stipendiebeloppen äro alltför knappt tilltagna. Städer, kommuner

och landsting ge ofta beaktansvärda bidrag, men inte heller med

dessa tillskott torde i allmänhet folkhögskolans obemedlade elever kunna

ekonomiskt reda sig genom kurserna. Den frivilliga hjälpverksamhet, som

skolorna och deras gynnare utöva, blir givetvis därmed alltmer otillräckligt

och behovet av samhälleliga anslag så mycket påtagligare. Det vore därför

önskvärt, att stipendiebeloppet höjdes till förutvarande 45 kronor per

månad för synnerligen behövande elever. Örn detta icke låter sig göra för

närvarande, bör en sådan ändring vidtagas i gällande arbetslöshetsdirektiv,

att arbetslöshetsunderstöd utgår jämsides med stipendier till folkhögskolornas,

lantmannaskolornas och därmed jämförbara skolors elever. Det förra

alternativet torde vara att föredraga, då det ju medför mera likställighet

mellan eleverna, samtidigt som det erbjuder effektivare och enklare kontrollformer

för medlens rätta användande. I den mån möjligheterna för

studieintresserade ungdomar, som äro ekonomiskt obemedlade, att bevista

folkhögskola och liknande bildningsanstalt ökas, torde också i flera fall samhällets

reella bidrag till samma individer minskas, då samhällets utgifter

för hjälpverksamhet utanför skolorna väl ofta — per individ och månad

räknat — överstiger här nämnda stipendiebelopp.

Även för sådana elever, som hänföras till de så kallade mindre bemedlade,

äro de ekonomiska svårigheterna vid genomgående av en folkhögskolekurs

betydande. Den nuvarande krisen har ju ett av sina särmärken däri, att den

också drabbar lantbruksbefolkningen ytterst hårt. Oftast torde söner och

döttrar till bönder och med dem likställda ha lika stora svårigheter som

arbetslösa industriarbetare att anskaffa medel till en skolvistelse. 1 hemmet

finns det måhända försörjningsmöjligheter, örn än små, men utanför hemmets

portar är också denna ungdom medellös. Det är dock lika önskvärt, att alla

befolkningsgruppers ungdom behålles vid andlig hälsa och ges rikligast möjliga

tillfällen till intellektuell förkovran, något som folkhögskolorna äro goda

verktyg för. En höjning av stipendiebeloppen för de så kallade mindre bemedlade

eleverna liksom liberalare villkor överhuvud för stipendiers erhållande

torde därför med hänsyn till bonde- och med den jämställd ungdoms

ekonomiska trångmål i innevarande tid vara synnerligen av behovet påkallad.

Det livliga och från år till år stegrade intresse för folkhögskolestudier, som

kunnat iakttagas, har också medfört, att en stor del av folkhögskolorna är

belagd långt utöver det elevantal, för vilket de avsetts. Inte desto mindre

har man i år liksom tidigare under en följd av år mäst avvisa stora grupper

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Utskottet.

sökande. De skolor, som genom extra anordningar berett plats åt ökat antal

elever, ha givetvis därmed ådragit sig extra utgifter, som ytterligare belasta

en ofta redan i förväg starkt ansträngd budget. Det torde därför böra övervägas,

om inte genom ett extra anslag till sådana skolor dessa borde få

uppmuntran och hjälp i sina strävanden till temporär utvidgning av antalat

elevplatser.

Trots enskilda skolors ansträngningar till temporär utvidgning av antalet

elevplatser kan man motse, att även till kommande läsår betydande grupper

platssökande elever inte kunna beredas plats vid folkhögskolorna. I samhällets

intresse ligger dock, att detta studieintresse tillvaratages. En möjlighet

till temporär utvidgning av folkhögskoleverksamheten skulle vara, att

man vid folkhögskolorna eller å eljest lämpliga platser anordnade folkhögskolekurser

för arbetslös ungdom i form av ungdomsläger. Dylika kurser

skulle säkerligen vara en den mest utmärkta form för ungdomsläger, som

kan åstadkommas. Genom beredande av möjlighet till folkhögskolekurser

för ökat antal ungdomar och då särskilt för den ungdom, som hör hemma

inom de av krisen hårdast drabbade befolkningslagren, hållas livsmodet

och framtidsförhoppningarna uppe hos ungdomsskaror, som eljest lätt gripas

av missmod.

För bevarandet och förkovran av de breda ungdomslägrens andliga hälsa

och intellektuella färdigjheter i samhälleliga värv torde statens ekonomiska

offer knappast kunna bli för stora. Vad staten här åstadkommer ges rundhänt

igen av denna ungdom, när den årskull efter årskull rycker in på sina

platser i samhällslivet. Utan att underskatta andra skolformer våga vi påstå

att för bonde- och arbetarungdomen är folkhögskolan och med den närbesläktade

skolformer den viktigaste utbildningsinstitutionen.

Med bifall till en inom riksdagen väckt motion beslöt 1929 års riksdag,

att de elever vid folkhögskola, som prövades vara i behov av stipendier,

skulle, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,

för vilka stipendierna skulle beräknas till högst respektive 45 kronor, 25

kronor och 15 kronor för elev och läsmånad.

I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor

uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 410,000 kronor. Vid anmälan

inför Kungl. Majit den 4 januari 1932 av ärendet förordade tillika departementschefen

viss mindre rubbning av de för anslagets utgående fastställda

grunderna.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner hemställdes emellertid,

att riksdagen måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

fortfarande måtte uppföras som förslagsanslag.

Riksdagen beslöt i enlighet med motionärernas hemställan bibehålla anslaget

som förslagsanslag. Riksdagen anförde därvid, att riksdagen icke

ansåge någon ökning av anslagsbeloppet i anledning härav böra ske. I stället

syntes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras något kraftigare än

s. 7 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande Nr 144.

7

vad Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen ansåge för sin del, att maximibeloppet

i de tre behovsgraderna borde bestämmas till respektive 35 kronor,

20 kronor och 15 kronor. Vidare ville riksdagen inskärpa vikten av att

under nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad

på de lokala skolmyndigheterna ankomme en sträng gallring ägde rum vid

stipendiefördelningen, så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt

behövande komme i åtnjutande av understöd.

Nu gällande bestämmelser angående maximibeloppen inom de olika behovsgraderna

hava sålunda fastställts så sent som vid 1932 års riksdag.

Redan med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna biträda vad i

motionerna yrkats om en höjning av maximibeloppen. Vidare skulle en

dylik höjning få en betydande ekonomisk räckvidd. Enligt en av skolöverstyrelsen

gjord överslagsberäkning, av vilken utskottet tagit del, skulle

sålunda medelsbehovet under innevarande budgetår, om de tidigare bestämmelserna

härunder ägt tillämpning, hava ökats med omkring 125,000

kronor.

Av nu anförda skäl finner sig alltså utskottet böra avstyrka motionerna

i denna del.

Emellertid har, enligt vad utskottet erfarit, den av riksdagen anbefallda

stränga gallringen vid stipendiefördelningen — särskilt på grund av den

ökade kraftiga tillströmningen till folkhögskolorna och den på grund av den

ekonomiska krisens långvarighet skeende förskjutningen bland eleverna till

den mest behövande gruppen — kommit att för folkhögskolornas behövande

elever medföra svårigheter, vilka knappast tidigare kunnat förutses. Utskottet

finner sig därför böra förorda, att de nu tillämpade stränga gallringsprinciperna

något mildras. Särskilt synes högsta månadsbeloppet, 35

kronor, böra kunna tilldelas även vissa elever av den grupp, som den senaste

tiden, just på grund av strängheten vid gallringen, måst nöja sig med

30 kronor per månad.

Ett genomförande av vad utskottet nu förordat kommer givetvis att medföra

ökad belastning på här ifrågavarande anslag. Härtill återkommer utskottet

i det följande.

I motionerna har alternativt framförts yrkanden om sådan ändring i gällande

arbetslöshetsdirektiv, att det måtte medgivas arbetslöshetsmedels utbetalande

jämsides med stipendier till de elever, som skulle erhållit arbetslöshetshjälp,

därest de vistats utanför skolan. Det förhållandet, att vederbörande

elevers behov av understöd skulle prövas av två från varandra

fristående myndigheter, skolmyndigheterna och vederbörande arbetslöshetsorgan,

måste emellertid enligt utskottets förmenande medföra praktiska

svårigheter. Vidare kan utskottet icke bortse från det förhållandet, att här

förevarande elever på detta sätt skulle komma i en i viss mån gynnad ställning

i förhållande till andra elever från behövande hem, särskilt landsbygdshem.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka motionerna

i denna del.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

I motionerna har vidare yrkats, att bestämmelserna örn medellöshet måtte

förändras så, att behövande bonde- och med dem jämställd ungdom finge

bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola.

Enligt vad utskottet har sig bekant, hava skolmyndigheterna, i sista hand

skolöverstyrelsen, vid sin fördelning av stipendieanslagen sökt att i görligaste

mån beakta jämväl lantbefolkningens berättigade krav. Utskottet vill

därför inskränka sig till att understryka önskvärdheten av att elever från

dessa befolkningsgrupper icke bliva tillbakasätta vid stipendiefördelningen.

Redan genom den mindre stränga gallringsprincip, som av utskottet i det

föregående förordats, hava vidare ökade möjligheter beretts för tillgodoseende

av jämväl här ifrågavarande elevkategorier. Med hänsyn till nu

angivna omständigheter finner utskottet någon förändring av gällande bestämmelser

i av motionärerna antydd riktning icke vara erforderlig.

Med anledning av vad i motionerna yrkats rörande extra anslag i relation

till antalet extra elevplatser till sådana folkhögskolor, som mottaga större

antal elever än vad vederbörande skola avsetts för, vill utskottet erinra, att

redan för närvarande understöd i viss utsträckning utgå till folkhögskolorna

för anordnande av parallellavdelningar, vadan skolorna vid en ökad tillströmning

av elever kunna erhålla ökat statsbidrag. Härjämte vill utskottet

framhålla, att det ur åtskilliga synpunkter — såväl med hänsyn till lokalutrymmen

som av pedagogiska skäl — knappast är önskvärt med en alltför

stor anhopning av elever vid en och samma folkhögskola. Slutligen vill

utskottet erinra, att Kungl. Maj:t i proposition nr 265, varöver utskottet

senare kommer att avgiva utlåtande, föreslagit att för undervisningsverksamhet

för unga arbetslösa skola vidtagas provisoriska anordningar med

anlitande av arbetslöshetsmedel. Under hänvisning till vad sålunda anförts

avstyrker utskottet vad i motionerna i här förevarande hänseende yrkats.

Vad vidare beträffar yrkandet, att av medel, avsedda för arbetslöshetens

lindrande, anslag måtte utgå till folkhögskolekurser vid ungdomsläger för

arbetslös ungdom, vill utskottet framhålla följande. Arbetslöshetskommissionen

har redan — och lärer jämväl i fortsättningen komma att — i den

mån lokaler, lärarkrafter o. s. v. vid folkhögskolor och lantmannaskolor äro

för ändamålet disponibla — använda sig härav för upprättande av särskilda

kurser för arbetslös ungdom. Någon förändring i detta redan praktiserade

förfaringssätt har icke ifrågasatts. Utskottet finner därför ej erforderligt, att

någon åtgärd vidtages med anledning av vad i motionerna i denna del yrkats.

Slutligen har utskottet att till behandling upptaga frågan örn det belopp,

med vilket det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

må böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935. Kungl.

Maj:ts^ förslag innebär en höjning från nu utgående 410,000 kronor med

90,000 till 500,000 kronor och motiveras med konstaterade anslagsöverskridanden.

Såsom utskottet redan tidigare framhållit, kommer det av utskottet

förordade mildrandet av den under senare år tillämpade stränga gallrings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

9

principen att medföra en ökad belastning av anslaget. En närmare beräkning

av denna ökade belastning är givetvis omöjlig att verkställa. Utskottet

bar emellertid, efter en verkställd överslagsberäkning, funnit sig böra förorda,

att anslaget av nu nämnd anledning höjes med 50,000 kronor utöver

det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet eller till 550,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,

öka det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever

vid folkhögskolor, nu 410,000 kronor, med 140,000 kronor

till 550,000 kronor;

b) att herr Wagnssons m. fl. och herr Karlssons i Munkedal

m. fl. ovannämnda motioner (I: 220 och II: 387), i den

mån desamma icke kunna anses besvarade med vad utskottet

i det föregående anfört, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

3:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för

yrkesundervisning. Kungl. Majit har (åttonde huvudtiteln, punkt 192,

sid. 242—244) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 730,000 kronor, med 270,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har anfört, att för budgetåret 1933/1934 föreliggande

ansökningar örn understöd slutade, efter omräkning till de av 1933 års

riksdag beslutade, beskurna grunderna, å ett sammanlagt belopp av 1,243,547

kronor 74 öre för avlöning av lärare samt å 118,514 kronor 98 öre till

undervisningsmateriel. Det av skolornas fortgående utveckling framkallade

ökade anslagsbehovet hade för nämnda budgetår i betydande grad uppvägt

den minskning, varmed räknades, då anslaget till understöd för avlöning

av lärare av 1933 års riksdag sänktes från 830,000 kronor till 730,000

kronor. Av samma skäl måste, trots att sänkningen av statsbidragen kunde

befaras komma att resultera i ett långsammare utvecklingstempo för dessa

skolor, även för budgetåret 1934/1935 förutses en icke obetydlig stegring

av medelsbehovet och överstyrelsen hemställde därför, att förevarande anslag

måtte höjas åtminstone till 1,000,000 kronor.

Statskontoret har förordat anslagets bibehållande vid oförändrat belopp

på grund av beräkningarnas approximativa karaktär och med hänsyn till

att det måste anses olämpligt att ändra ett anslagsbelopp, innan de beslutade

ändrade grunderna kunnat tillämpas ett helt budgetår.

Departementschefen har — under anförande av att nettoutgifterna från

förevarande förslagsanslag under budgetåret 1932/1933 uppgingo till icke

mindre än 1,156,342 kronor 70 öre och med erinran att de år 1933 vidtagna

reduktionerna av understödsbeloppen icke syntes möjliggöra en minsk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Utskottet.

ning av medelsbehovet under budgetåren 1933/1935 ned till 730,000 kronor

— biträtt skolöverstyrelsens förslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter

för yrkesundervisning, nu 730,000 kronor, med 270,000

kronor till 1,000,000 kronor.

4:o) Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning. I enlighet, med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935

under åttonde huvudtiteln upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

80,000 kronor.

5:o) Understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för

yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935

under åttonde huvudtiteln upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda

anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

380,000 kronor.

6:o) Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda i statsverkspropositionen

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935

under åttonde huvudtiteln upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

20,000 kronor.

7:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kungl. Majit har (åttonde huvudtiteln, punkt 193, sid. 244

—245) föreslagit riksdagen att till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144. 11

yrkesundervisning för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 150,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr N. S. Norling

(I: 217) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hallén (II: 408),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att, vid anvisande av det extra

förslagsanslaget till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid statsunderstödda kommunala och enskilda skolor för yrkesutbildning

med heldagsundervisning och örn sammanhängande kurs av minst fem månaders

längd, till sådana skolor också hänföra de yrkesbestämda högre folkskolor

och praktiska mellanskolor, som meddela en med ifrågavarande skolor

fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt elever på samma åldersstadium,

samt att höja det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet med 70,000

kronor till 220,000 kronor.

Motsvarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av

150,000 kronor.

Vid sin anmälan inför Kungl. Majit den 3 januari 1933 av förevarande

anslagsfråga anförde departementschefen, i anslutning till ett av granskningsnämnden

framlagt förslag, bland annat, att sådana elever, som under

skoltiden erhölle logi och kost i hemmet, endast i undantagsfall borde komma

i åtnjutande av stipendium. Kungl. Majit har den 12 maj 1933 anbefallt

skolöverstyrelsen att vid fördelningen av stipendiebeloppen iakttaga vad departementschefen

sålunda anfört samt att fästa vederbörande skolstyrelses

uppmärksamhet på berörda uttalande.

Skolöverstyrelsen har sedermera i skrivelse den 31 augusti 1933 anfört,

att överstyrelsen under budgetåret 1932/1933 beviljat understöd med 215,080

kronor 40 öre mot 310,403 kronor 86 öre föregående budgetår. Minskningen

vore väsentligt större än den, som skulle motsvara sänkningen av

understödsgrunderna, och i betydande mån betingad av en mycket sträng

återhållsamhet vid understödens utdelande. Även med iakttagande av samma

stränghet som hittills vid understöds utmätande ansåge överstyrelsen dock

sannolikt, att anslagsbehovet under budgetåret 1934/1935 icke komme att

understiga 200,000 kronor. Överstyrelsen hemställde därför om utverkande

av anslag för nästkommande budgetår med nämnda belopp.

Departementschefen har ej ansett sig böra tillstyrka en höjning av förevarande

anslag, innan de skärpta villkoren för utdelande av ifrågavarande

understöd kunnat tillämpas ett helt budgetår och deras resultat sålunda bokföringsmässigt

konstaterats.

Till stöd för de motionsvis framförda yrkandena har i motionen 1: 217 anförts

i huvudsak följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Alltsedan år 1929 har riksdagen varje år anvisat ett extra förslagsanslag

av visst belopp, under budgetåret 1933/34 av 150,000 kronor, till understöd

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala

och enskilda skolor för yrkesutbildning. Vid 1931 års riksdag påyrkades

vid ärendets behandling i statsutskottet av Oscar Olsson m. fl., att till utskottets

motivering borde göras följande tillägg:

»Till kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning böra i detta

hänseende också sådana yrkesbetonade högre folkskolor räknas, som meddela

en med dessa anstalter fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt

elever på samma åldersstadium. Utskottet håller före, att elever vid sådana

yrkesbetonade högre folkskolor också böra, efter Kungl. Maj:ts prövning,

kunna komma i åtnjutande av dessa stipendier, utan hinder av att dessa

skolor gå under annat namn än övriga anstalter för yrkesutbildning.»

Vid ärendets behandling i kamrarna anslöt sig första kammaren till den

sålunda avgivna reservationen, då däremot andra kammaren avslog densamma.

Hittills ha emellertid inga åtgärder vidtagits för utvidgande av de snäva

gränserna för erhållande av understöd till att omfatta skolpliktsfria medellösa

elever vid samtliga skolor, som meddela verklig yrkeskunskap och yrkesfärdighet.

Förhållandena på arbetsmarknaden ha alltmer försämrats, och

allt större skaror av landets ungdom lia tvingats till sysslolöshet. Ett avsevärt

större antal ungdomar än vad nu är fallet borde erhålla möjlighet att

fortsätta sin utbildning i något yrke, samtidigt som antalet arbetslösa i motsvarande

grad minskades.

Något hållbart skäl att utestänga elever vid yrkesbestämda högre folkskolor

från rätt att söka och erhålla understöd ur det av riksdagen beviljade

anslaget kan inte uppletas.

En jämförelse med hänsyn till fackämnenas ställning å respektive timplaner

mellan å ena sidan yrkesbestämda högre folkskolor och å andra sidan

en del sådana andra läroanstalter, vilka rubricerats såsom yrkesskolor och

vilkas elever kunna komma i åtnjutande av statsstipendier, visar, att de

förstnämnda skolorna såsom yrkesskolor betraktade mycket val kunna hävda

sin ställning. De flesta yrkesbestämda högre folkskolor äro nämligen fredler

fyraåriga och ha vanligen en årlig lästid av nio månader. Ett betydande

antal veckotimmar ägnas därvid åt ren yrkesundervisning.

Fackämnenas ställning i yrkesbestämda högre folkskolor för teknisk utbildning

är likaledes stark. Under en treårig kurs ägnas i dessa läroanstalter

i genomsnitt 45 veckotimmar åt denna ämnesgrupp. Då enligt av riksdagen

givna bestämmelser understöd kan tillerkännas mindre bemedlade

elever, som deltaga i yrkeskurs av blott fem månaders längd, borde därför

rättvisligen även lärjunge vid yrkesbestämd högre folkskola erhålla liknande

förmån.

Undervisningen i fackämnena vid de fyraåriga praktiska mellanskolor, som

jämlikt beslut av 1933 års riksdag försöksvis upprättats vid vissa av de yrkesbestämda

högre folkskolorna, är likaledes av sådan omfattning, att även

sistnämnda skolors behövande elever böra erhålla liknande understöd.

Endast ett ringa fåtal av den yrkesbestämda högre folkskolans elever

övergår efter avslutad lärokurs till andra utbildningsanstalter. Under normal

arbetstillgång har det nämligen varit relativt lätt för dessa ungdomar

att erhålla god anställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

13

Under nu rådande svåra ekonomiska förhållanden nödgas dock många av

de yrkesbestämda högre folkskolornas elever till följd av medellöshet avbryta

skolgången. I genomsnitt torde avgången vid slutet av andra skolåret uppgå

till över en tredjedel av antalet lärjungar i motsvarande årsklass. Högre

folkskolornas elever tillhöra nämligen oftast sådana hem, vilka till följd av

medellöshet ej ha möjlighet att bereda barnen en dyrare utbildning. Men

även en två- eller treårig kurs i högre folkskolan medför kännbara utgifter

för sådana familjer. Undervisningen är visserligen avgiftsfri, men skolgången

medför likväl avsevärda utgifter för böcker, skolmateriel och kläder

m. m.

Skolorna själva kunna ej nämnvärt hjälpa behövande elever, då de i

allmänhet sakna fonder för dylik hjälpverksamhet. Genom enskild välgörenhet

ha visserligen någon gång medellösa elever satts i stånd att fullborda

en påbörjad utbildning, men under nuvarande depressionstider kan

naturligt nog icke ens sådant understöd påräknas.

Av det redan sagda torde otvetydigt framgå:

att den i de yrkesbestämda högre folkskolorna meddelade yrkesutbildningen

är fullt jämbördig med den i de med elevstipendier gynnade yrkesskolornas

;

att eleverna i de yrkesbestämda högre folkskolorna och praktiska mellanskolorna

äro i lika stort behov av stipendier för fullföljande av sin utbildning

som eleverna i de övriga yrkesskolorna.

Det är två bestämmelser av rent formell för att inte säga formalistisk

natur, som hindra eleverna vid de yrkesbestämda högre folkskolorna att

komma i åtnjutande av samma rätt till stipendier, som medgivits eleverna

vid de övriga yrkesskolorna på samma nivå:

att de heta folkskolor;

att de därför sortera under skolöverstyrelsens folkskoleavdelning i stället

för under dess yrkesskoleavdelning.

Det är helt otänkbart, att riksdagen vid sitt beslut 1930 att anvisa anslag

till dessa understöd lagt sådana rent formalistiska synpunkter på frågan.

En av motionärerna, på vars förslag riksdagen fattade sitt beslut, förklarade

också i debatten i första kammaren vid föregående års riksdag, att säkert

inte han och troligen inte heller medmotionären avsett att utestänga eleverna

vid de yrkesbestämda högre folkskolorna med lika god undervisning som

de yrkesskolor, vilkas elever kommit i åtnjutande av förmånen. Det skulle

också ha varit mer än underligt, om riksdagen i uttrycket »skolor för yrkesundervisning»

velat lägga in en så snäv tolkning, att den uteslutit rikets

alla yrkesbestämda högre folkskolor till förmån för bland annat privata

skolor, vilka äro verkliga affärsföretag och ledas som sådana samt i vissa

fall meddela en undervisning, som inte når upp till samma nivå som den

yrkesbestämda högre folkskolans.

Garantierna för att inte de yrkesbestämda högre folkskolorna skola få

några fördelar framför övriga yrkesskolor i fråga om statsstipendier torde

vinnas genom bestämmelser, att stipendium inte får utgå till skolpliktig —

alltså vanligen blott till elever i tredje och fjärde klassen — och att kommun,

som önska komma i åtnjutande av statsstipendier för sina elever,

skall hålla sin högre folkskola öppen även för elever från annat skoldistrikt

mot terminsavgift, som icke är högre än vid enskild stipendieberättigad

yrkesskola i skoldistriktet eller länet.

Antalet minsta treåriga yrkesbestämda högre folkskolor i landet är 23

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Utskottet.

(olika linjer inräknade). Därtill komma 5 praktiska mellanskolor. Enligt

inhämtade upplysningar torde antalet behövande elever vid samtliga dessa

skolor approximativt kunna beräknas till 400. Räknar man med i medeltal

20 kronor per elev och 9 läsmånader, skulle stipendiesumman komma att

utgöra 72,000 kronor. Enligt dessa beräkningar torde en höjning med i

runt tal 70,000 kronor vara behövligt utöver det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet.

Utskottet vill till en början till behandling upptaga det i motionerna I: 217

och II: 408 framförda yrkandet örn utsträckande av rätten att erhålla stipendier

från här förevarande anslag till att omfatta jämväl elever vid yrkesbestämda

högre folkskolor och praktiska mellanskolor.

Denna fråga — vilken, såsom i motionerna erinrats, redan tidigare varit

föremål för riksdagens prövning — är av stor principiell räckvidd. De skolor

eller linjer, vilkas elever i motionerna föreslagits skola komma i åtnjutande

av stipendier från anslaget, uppgå visserligen icke till fullt ett trettiotal,

och det ifrågakommande elevantalet har av motionärerna beräknats till 400.

Det bör emellertid icke förbises, att vissa av de s. k. allmänna högre folkskolorna

hava en praktisk inriktning, vilket gör att de i åtskilliga hänseenden

närma sig de yrkesbestämda högre folkskolorna. Ett bifall till motionerna

torde därför med all sannolikhet komma att draga med sig krav på

rätt jämväl för nu åsyftade skolors elever att kunna komma i åtnjutande

av stipendier. Vidare vill utskottet erinra, att praktiska mellanskolelinjer

äro inbyggda i statliga läroanstalter, där jämväl vanliga mellanskolelinjer

finnas. Ett bifall till vad i motionerna yrkats skulle i dessa fall medföra,

att elever i samma skola, på samma åldersstadium och kanske i stor utsträckning

kommande från samma befolkningslager skulle bliva helt olika

ställda i fråga örn möjligheterna att erhålla stipendium. Överhuvudtaget

finner utskottet, att ett bifall till motionärernas hemställan måste anses innebära

ett upprullande av det stora och till sina ekonomiska konsekvenser

betydande problemet örn elevunderstöd på realskolestadiet. Under hänvisning

till vad sålunda anförts finner sig utskottet böra avstyrka motionerna

I: 217 och II: 408.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innebär,,

att stipendieanslaget för nästkommande budgetår skulle utgå med samma

belopp och enligt samma grunder som för närvarande. Utskottet vill emellertid

erinra, att stipendier från detta anslag pläga utgå enligt i huvudsak

samma grunder som gälla för utgående av stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Under punkt 2:o) i det föregående har utskottet beträffande sistnämnda

stipendier förordat, att de nu tillämpade stränga gallringsprinciperna

måtte något mildras. Enahanda uppmjukning av bestämmelserna

finner utskottet böra ske jämväl i fråga örn stipendier från här förevarande

anslag, varvid dock fortfarande bör iakttagas, att sådana elever, som under

skoltiden erhålla logi och kost i hemmet, endast i undantagsfall böra komma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144. 15

i åtnjutande av stipendium. Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat

torde en höjning av anslagets belopp bliva erforderlig. I överensstämmelse

med vad av utskottet föreslagits beträffande anslaget till Stipendier åt elever

vid folkhögskolor synes denna höjning böra beräknas till 10 procent av det

belopp, med vilket enligt Kungl. Maj:ts förslag anslaget skulle upptagas för

nästkommande budgetår, d. v. s. till 15,000 kronor, vadan anslaget skulle

upptagas med ett belopp av 165,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag

samt med avslag å herr Norlings och herr Halléns ovannämnda

motioner (I: 217 och II: 408), till stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av

165,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Reservation

vid punkt 7:o) (stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning)

av herrar Oscar Olsson och Asplund, vilka ansett, att utskottets utlåtande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill---praktiska mellanskolor.

Utskottet har funnit starka skäl tala för ett bifall till vad i motionerna

yrkats. Med hänsyn till de konsekvenser, ett dylikt bifall kan tänkas medföra,

ävensom till eventuella svårigheter vid den praktiska tillämpningen

finner emellertid utskottet frågan böra underkastas en mera ingående utredning,

innan ett positivt beslut fattas. Utskottet finner önskvärt, att en sådan

utredning vidtages genom Kungl. Maj:ts försorg ävensom att, därest

det skulle visa sig att ett förslag i ämnet kan byggas på denna utredning,

dylikt förslag måtte föreläggas riksdagen. Med vad sålunda anförts torde

motionerna I: 217 och II: 408 få anses besvarade.

Kungl. Maj:ts--- 165,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra förslagsanslag av 165,000 kronor,

b) att herrar Norlings och Hallins ovannämnda motioner

(I: 217 och II: 408) må anses besvarade med vad utskottet

i det föregående anfört.»

Stockholm 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

341678

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:354 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till f s. 8 i texten