Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn visst villkor för användningen av anslaget till främjande av bostadsbyggande för budgetåret 193411935.

1934-06-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:173, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn visst villkor för användningen av anslaget till främjande av bostadsbyggande för budgetåret 193411935.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 173.

1

Nr 173.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1934 kl. 1 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

visst villkor för användningen av anslaget till främjande

av bostadsbyggande för budgetåret 193411935.

(3:e och 4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/

1935 hade Kungl. Majit under punkten 5:o) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till främjande av bostadsbyggande för budgetåret 1934/1935 beräkna ett

reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Sedermera hade Kungl. Majit i propositionen nr 234 föreslagit riksdagen,

dels att för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under

rubrik »Fonden för förlag till statsverket» till främjande av bostadsbyggande

anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor att utgå av

lånemedel, dels ock att godkänna de av departementschefen förordade ändringarna

i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag. Det av

Kungl. Majit för nästa budgetår sålunda äskade anslaget skulle huvudsakligen

tagas i anspråk för främjande av bostadsbyggande för landsbygden.

Emellertid skulle Kungl. Majit äga rätt att, där så prövades lämpligt

och för ändamålet närmast avsedda medel ej förslogo, disponera viss

del av anslaget till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande

samhällen i enlighet med dittills tillämpade grunder. För detta ändamål

skulle dock icke få tagas i anspråk sammanlagt mer än 1,000,000 kronor.

Statsutskottet hade, med hemställan att till främjande av bostadsbyggande

måtte för budgetåret 1934/1935 anvisas ett reservationsanslag av

8,000,000 kronor, att utgå enligt vissa av statsutskottet förordade grunder,

i sitt utlåtande nr 166, punkt 3:o, beträffande anslagets användning för

tertiärkredit i städer och stadsliknande samhällen anfört följande!

»Anslaget bör, såsom av Kungl. Majit föreslagits, huvudsakligen tagas

i anspråk för fortsatt bedrivande av landsbygdsverksamheten. Dock bör

Kungl. Majit äga att, där så prövas lämpligt, disponera viss del av anslaget

till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande samhällen.

Med hänsyn till den av utskottet förordade begränsningen av anslagsbeloppet

i dess helhet i förhållande till Kungl. Majits förslag bör denna del be
-

Bihang till riksdagens protokoll 1034. 6 sami Nr 173—174.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 173.

stämmas till högst 800,000 kronor. I avseende å sistberörda låneverksamhet

böra hittills tillämpade grunder i huvudsak lända till efterrättelse. Utskottet

har emellertid ansett sig höra föreslå den ändringen, att såsom säkerhet

för statslån må kunna godtagas jämväl inteckning i tomträtt, som

upplåtits på betryggande villkor. Hinder hör i förekommande fall ej möta

att godtaga dylik säkerhet även för lån beviljade av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget.»

Till utlåtandet hade beträffande nu förehavande punkt antecknats reservationer,

dels av herr F. Hamrin m. fl., vilka med tillstyrkande av ett anslagsbelopp

å 8,000,000 kronor, ansett att utskottet hort anföra bland annat följande.

»Anslaget bör helt tågås i anspråk för fortsatt bedrivande av landsbygdsverksamheten.

Kungl. Maj:ts förslag att viss del av anslaget skulle

kunna disponeras till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande

samhällen har utskottet alltså icke ansett sig böra biträda.»;

dels ock av herr M. Svensson i Kompersmåla m. fl., vilka med tillstyrkande

av ett anslagsbelopp å 5,000,000 kronor ansett, att utskottet i nu förevarande

hänseende bort göra samma uttalande som intagits i den av herr

Hamrin m. fl. avgivna reservationen.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

godkänt den av herr Hamrin m. fl. vid punkten avgivna reservationen med

följande tillägg i slutet av det stycke i motiveringen, som började med orden

»Utskottet har funnit sig böra»: »Utskottet har emellertid ansett sig

höra föreslå den ändringen, att såsom säkerhet för statslån må kunna godtagas

jämväl inteckning i tomträtt, som upplåtits på betryggande villkor.

Hinder bör i förekommande fall ej möta att godtaga dylik säkerhet även

för lån beviljade av det för innevarande budgetår anvisade anslaget.»

Andra kammaren hade bifallit vad utskottet hemställt.

Kamrarnas beslut skilja sig alltså i avseende å användning av anslaget

för budgetåret 1934/1935 till lämnande av tertiärkredit i städer och

stadsliknande samhällen.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen beträffande

anslaget till främjande av bostadsbyggande skall göra följande uttalande:

''Anslaget bör helt tagas i anspråk för fortsatt bedrivande av landsbygdsverksamheten.

Kungl. Maj:ts förslag, att viss del av anslaget skulle kunna

disponeras till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande

samhällen, har utskottet alltså icke ansett sig böra biträda’, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 173. 3

Vinner Nej, har riksdagen i likhet nied andra kammaren, i förevarande

hänseende uttalat:

''Anslaget bör, såsom av Kungl. Majit föreslagits, huvudsakligen tagas i

anspråk för fortsatt bedrivande av landsbygdsverksamheten. Dock bör

Kungl. Majit äga att, där så prövas lämpligt, disponera viss del av anslaget

till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande samhällen.

Med hänsyn till den av utskottet förordade begränsningen av anslagsbeloppet

i dess helhet i förhållande till Kungl. Majits förslag bör denna del

bestämmas till högst 800,000 kronor. I avseende å sistberörda låneverksamhet

böra hittills tillämpade grunder i huvudsak lända till efterrättelse. »

Stockholm den 13 juni 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:428 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten