Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19

1935-05-14 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1935:19, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1935 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande angående Kungl. Maj.-ts

proposition till riksdagen med förslag till lag om

kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning

av propositionen väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 12 mars

1935 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 184,

däri Kungl. Hajd föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

lag örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Majit framlagda

lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden den 1 mars 1935.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av propositionen väckta motioner:

inom första kammaren

nr 314 av herr Bagge m. fl.,

inom andra kammaren

nr 514 av herr Nyblom;

nr 523 av herr Carleson m. fl.;

nr 550 av herr Lindman m. fl.;

nr 566 av herr Ossbahr.

I de likalydande motionerna I: 314 och II: 550 hemställes, att riksdagen

ville i förslaget till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm vidtaga vissa

närmare angivna ändringar i fråga örn stadgandena rörande kvalificerad majoritet

vid visst skattetryck, i fråga örn val av kommunala revisorer, i fråga

örn fullgjord skattebetalning såsom villkor för valbarhet och i fråga örn obehörighet

för den att vara ledamot av nämnd eller styrelse, som innehar avlönad

anställning inom nämndens eller styrelsens arbetsområde.

I motionen II: 514 föreslås, att riksdagen ville för sin del besluta, att i

11 § i den föreslagna lagen fullgjord skattebetalning införes såsom ytterligare

behörighetsvillkor för stadsfullmäktige samt att 44 § i lagen så avfattades,

att därav klart framgår, att de för stadsfullmäktige gällande behörighets
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 19.

lie» 36 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

villkoren även skola gälla för valda ledamöter av stadskollegiet och alla

stadens nämnder oavsett örn de i sagda lag i övrigt omförmälas eller icke.

I motionen II: 523 yrkas, att riksdagen vid behandling av det i propositionen

framlagda lagförslaget måtte dels besluta att bland behörighetsvillkoren

i 11 § införa ett stadgande av innebörd, att den ej kan vara stadsfullmäktig,

som häftar för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit

till betalning under något av de tre sistförflutna kalenderåren, dels i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa örn förslag till nästkommande års riksdag avseende

motsvarande ändringar i andra kommunalförfattningar.

Slutligen hemställes i motionen II: 566, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av det i propositionen framlagda lagförslaget, att den i gällande förordning

örn kommunalstyrelse i Stockholm stadgade allmänna underställningsplikten

bibehålies, att 28 § 1 mom. i lagförslaget erhåller den av den

sakkunnige föreslagna lydelsen, samt att ny paragrafering verkställes under

varje kapitel på sätt som av den sakkunnige föreslagits.

I fråga örn motiveringen för motionärernas hemställanden får utskottet

hänvisa till vederbörande motioner.

1. Frågan om allmän revision av kommunalförordningen för Stockholm.

Konstitutionsutskottet föreslog år 1930 i sitt utlåtande (nr 30) över de i

propositionen nr 99 framlagda förslagen till revision av kommunallagstiftningen

skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn skyndsam utredning

angående revision även av kommunalstyrelseförordningen för Stockholm i

anslutning till de riktlinjer, som av riksdagen uppdragits för revision av

övriga kommunalförfattningar. Vid utredningsarbetet borde jämväl beaktas,

att sådana sakliga ändringar i kommunalförfattningarna, som genomförts vid

den då föreliggande revisionen, även infördes i Stockholmsförfattningen.

Utskottet utgick ifrån, att vid utredningen hänsyn komme att tagas till de

förslag, som av stadskollegiet år 1928 tillkallade kommitterade (överståthållarämbeteskommittén)

kunde komma att uppgöra rörande överståthållarämbetets

och stadens inbördes förhållande. ^Riksdagen fattade beslut örn

skrivelse till Kungl. Majit (nr 330) i överensstämmelse med konstitutionsutskottets

hemställan.

Vid anmälan av riksdagens förevarande skrivelse anförde föredragande

departementschefen bland annat, att en revision av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm tydligen i första hand borde avse dels att i formellt

hänseende söka såvitt möjligt åstadkomma överensstämmelse mellan

de nya kommunallagarna och kommunalförordningen för Stockholm, dels

ock att undersöka, i vad mån de sakliga förändringar, som införts genom

kommunallagarna, borde erhålla giltighet även för Stockholms vidkommande.

Vid revisionsarbetet borde emellertid tillika beaktas ej mindre vissa av

Stockholms stadskollegium och stadsfullmäktige uttalade önskemål än även

de förslag, som kunde komma att innehållas i överståthållarämbeteskommitténs

betänkande i den mån dessa förslag berörde kommunalförordningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

3

I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Majit därefter

åt f. d. landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld såsom sakkunnig att

verkställa utredning och utarbeta förslag rörande bland annat den ifrågavarande

revisionen. Samtidigt bemyndigade Kungl. Majit föredragande departementschefen

att för beredande av tillfälle till samråd i berörda ämne

ytterligare tillkalla särskilda sakkunniga. I anledning härav tillkallades

borgarråden K. G. Ewerlöf, O. E. Larsson, C. G. Björklund och Y. G. R.

Larsson, f. d. borgmästaren C. A. Lindhagen och kanslichefen E. Hildebrand.

Till fullgörande av sitt uppdrag avgav den sakkunnige år 1933 yttrande

och förslag till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm m. m. (statens offentliga

utredningar 1933: 23).

Stockholms stadsfullmäktige anförde i avgivet remissyttrande över förslaget

till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm, att de ansåge detta utmärka

sig i jämförelse med gällande författning genom större överskådlighet,

klarhet och reda. Stadskollegiet hade emellertid till utredning genom

särskild av kollegiet tillsatt utredningskommitté upptagit frågan örn en omorganisation

av kommunaistyrelsen i huvudstaden. De med denna fråga

sammanhängande spörsmålen kunde självfallet icke i förevarande sammanhang

upptagas till behandling. Det vore likväl uppenbart, att omorganisationskommitténs

utredning komme att beröra åtskilliga frågor av väsentlig

betydelse för stadens författning och att den kunde komma att utmynna i

förslag till mer eller mindre omfattande ändringar i gällande kommunalförordning.

Sakkunnigförslaget har lagts till grund för propositionen i ämnet till

riksdagen. Föredragande departementschefen har ansett det icke vara nödvändigt

att avvakta resultatet av den av stadskollegiet tillsatta örn organisationskommitténs

arbete och de förslag från stadens sida, vartill detta må

kunna föranleda.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag örn kommunalstyrelse i

Stockholm finner sig utskottet böra i princip tillstyrka. Frågan örn denna

revision har varit aktuell så länge, att ytterligare uppskov icke synes lämpligt.

Något sådant uppskov har för övrigt icke heller påkallats av staden.

I några hänseenden föreslår utskottet dock ändringar i förevarande lagförslag.

2. Paragrafföljden. Denna skulle enligt den sakkunniges förslag icke

såsom i 1930 års kommunallagar vara löpande; ny paragrafering hade verkställts

under varje kapitel. Såsom skäl för denna avvikelse anförde den sakkunnige

dels att eventuella ändringar lättare kunde företagas utan genomgående

rubbning av paragrafernas nummer, dels att konstitutionsutskottets

invändning mot denna princip år 1930, eller att systemet i praktiken under

en mycket lång övergångstid skulle medföra oreda och förvirring, icke ägde

någon som helst giltighet beträffande Stockholm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

Löpande paragrafering har använts i det i propositionen framlagda lagförslaget.

Departementschefen har till stöd härför framhållit, att då i 1930

års kommunallagar enligt riksdagens beslut löpande paragrafering införts

redan av uniformitetshänsyn, samma princip borde iakttagas inom Stockholms

kommunallag.

I motionen II: 566 av herr Ossbahr föreslås, att ny paragrafering verkställes

under varje kapitel på sätt av den sakkunnige föreslagits.

Utskottet, som prövade förevarande fråga år 1930 i samband med kommunallagsrevisionen,

finner skäl ej föreligga att frångå den då antagna ordningen

med löpande paragrafering och avstyrker alltså motionärens förslag.

3. Skärpt utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag

m. m. Riksdagen anhöll år 1930 i skrivelse (nr 330) till Kungl. Maj :t,

att Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag till införande

av bestämmelser i kommunallagarna, att den, som häftar för honom

påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit till betalning under

de tre sistförfluten kalenderåren, skulle vara utesluten från valbarhet vid

val till kommunala förtroendeuppdrag. I konstitutionsutskottets av riksdagen

åberopade utlåtande i ämnet (nr 30 sid. 13 f.) anfördes, att det borde

anses såsom en rimlig fordran, att de, som erhölle kommunala förtroendeuppdrag

och åt vilka sålunda överlätes att disponera över kommunens och

skattebetalarnas medel ävensom, beträffande kommunalnämndens ledamöter,

att förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt handhava

dess drätsel, hade det samhällsintresse och det ekonomiska oberoende,

att de för egen del både ville och kunde fullgöra de åligganden till kommunen,

som de ålade och utkrävde av andra. Utskottet ansåg därför, att

den, som häftade för utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning

under något av de tre sista åren, borde vara utesluten från valbarhet vid

val till fullmäktige eller andra kommunala förtroendeuppdrag. I allmänhet

torde måhända denna fordran upprätthållas inom kommunerna, men då motsatsen

förekommit, borde lagbestämmelse härom införas. Utskottet ville

emellertid icke vid dåvarande tidpunkt förelägga riksdagen förslag till införande

av sådana lagbestämmelser utan hemställde allenast, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville begära utredning och framläggande för

riksdagen av förslag örn införande av bestämmelse i kommunallagarna om

fullgjord skattebetalning till kommunen i den utsträckning nyss angivits

såsom villkor för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag. — I samma

utlåtande (sid. 10) anförde konstitutionsutskottet vidare bl. a., att anledning

saknades att i kommunallagarna införa bestämmelser angående de särskilda

kommunala nämnder och styrelser, som reglerades i olika specialförfattningar,

eftersom bestämmelserna örn dessa i allt fall städse torde komma

att utformas i överensstämmelse med de i kommunallagarna givna grunderna

och hittills icke förelegat något behov att sammanföra dem inom kommunallagarnas

ram.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

5

Enligt förslag till lagbestämmelser i ämnet, uppgjorda av den sakkunnige,

skulle fullgjord skattebetalning till kommunen under de tre sista åren stadgas

såsom villkor för behörighet att bekläda förtroendeuppdrag, som i valbarhetsoch

behörighetshänseende omedelbart regleras i lagarna örn kornmunalstyrelse

på landet och i stad, förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm,

lagarna örn församlingsstyrelse och örn församlingsstyrelse i Stockholm

samt lagarna örn skolstyrelse i vissa kommuner och örn folkskoleväsendet i

Stockholm.

Förevarande spörsmål var i anledning av väckta motioner även föremål

för föregående års riksdags prövning. På förslag av konstitutionsutskottet

hemställde riksdagen i skrivelse (nr 292) till Kungl. Majit, att Kungl. Majit

efter verkställd allsidig utredning av frågan örn skärpt kommunalt utskyldsstreck

såsom villkor för valbarhet och behörighet till kommunala förtroendeuppdrag

måtte för 1935 års riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser i

ämnet. Konstitutionsutskottet hade i sitt till grund härför liggande utlåtande

i ämnet (nr 21) anfört, att den verkställda utredningen, med hänsyn

till sin begränsade omfattning, icke syntes kunna läggas till grund för den

av riksdagen år 1930 begärda lagstiftningen. Den då gjorda framställningen

hade varken inneburit eller åsyftat en sådan begränsning av giltighetsområdet

för ifrågavarande lagstiftning, att ett skärpt utskyldsstreck endast

skulle komma att gälla för sådana kommunala förtroendeuppdrag, som i

valbarhets- eller behörighetshänseende omedelbart reglerades i kommunalförfattningarna

för de s. k. primärkommunerna. Lagstiftningen borde ej i

skilda kommuner få en olika verkan beroende på i vilken utsträckning förvaltningen

centraliserats hos drätselkammare eller kommunalnämnd. Föga

konsekvent vore det också att skärpa utskyldsstrecket såsom villkor för valbarhet

till stads- och kommunalfullmäktige eller drätselkammare och kommunalnämnd

men däremot icke till landsting eller landstings förvaltningsutskott.

Syftemålet med de begärda lagbestämmelserna kunde dessutom

endast delvis nås, örn desamma icke gällde även i fråga om sådana i särskilda

författningar omhandlade styrelser för självförvaltning som fattigvårdsstyrelse,

barnavårdsnämnd, sjukhusdirektion, hälsovårdsnämnd, nykterlietsnämnd,

byggnadsnämnd och braudstyrelse. Stadgandena angående dessa

styrelser eller nämnder vore av kommunalrättslig natur, och därför borde,

såsom ock förutsattes år 1930, frågan örn skärpt kommunalt utskyldsstreck

såsom villkor för valbarhet till desamma beredas och prövas i ett sammanhang

med frågan om införande i kommunallagarna av bestämmelser i motsvarande

hänseende. Det kunde ifrågasättas, örn icke därjämte övriga i

kommunallagarna upptagna villkor för behörighet till där omhandlade kommunala

förtroendeuppdrag borde utsträckas att gälla andra dylika uppdrag.

Till spörsmålet, örn de grundläggande reglerna angående de åsyftade behörighetsvillkoren

borde införas i kommunallagarna även i vad de anginge

sådana styrelser och nämnder, som reglerades i specialförfattningarna, ville

utskottet icke taga ståndpunkt före utredningens slutförande.

Föredragande departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

införande av de valbarhetsvillkor, varom riksdagen gjort framställning. En

skärpning av utskyldsstrecket såsom valbarhetsvillkor vore enligt departementschefens

mening icke erforderlig eller lämplig. Tillräckliga skäl hade

icke heller anförts för införande av ett utskyldsstreck i de talrika fall då

för närvarande icke ens kravet på rösträtt blivit uppställt som valbarhetsvillkor.

Den uteblivna skattebetalningen kunde bero av sjukdom, oförvållad

arbetslöshet eller annan liknande orsak; att under sådana förhållanden förklara

uppdragsgivaren obehörig att fortfarande innehava sitt uppdrag vore

icke motiverat. Att bättre än det nuvarande utskyldsstrecket schematiskt

gör skilja på de fall då bristande vilja och de fall då oförvållad oförmåga

varit anledningen till den uteblivna skattebetalningen torde vara praktiskt

ogenomförbart. Beaktas borde också att skatten för närvarande först erlades

upp till två år i efterhand. Den skattskyldiges förhållanden kunde

då givetvis på grund av mellankommande omständigheter av den art, som

nyss berörts, vara helt förändrade.

Såväl i de likalydande motionerna I: 314 av herr Bagge m. fl. och II: 550

av herr Lindman m. fl. som i motionen II: 514 av herr Nyblom och i motionen

II: 523 av herr Carleson m. fl. har i anslutning till riksdagens tidigare

framställningar föreslagits att fullgjord skattebetalning till kommunen

uppställes såsom behörighetsvillkor.

Då riksdagen såsom ovan nämnts redan vid tvenne tillfällen uttalat sig

för en skärpning av det kommunala utskyldsstrecket såsom valbarhetsvillkor,

har utskottet funnit sig i anledning av motionerna böra vidtaga sådan ändring

i 11 § i lagförslaget, att den ej kan vara stadsfullmäktig, som häftar

för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning under

något av de tre sistförflutna kalenderåren. Konsekvensen fordrar, att motsvarande

ändring samtidigt vidtages i 3 § lagen örn folkskoleväsendet i

Stockholm, vilken därvid även i övrigt bör redigeras i anslutning till den

sakkunniges förslag.

Den sålunda förordade skärpta behörighetsregeln i 11 § i lagförslaget

kommer även att återverka på den i 44 § upptagna regeln för behörighet

till där åsyftade kommunala nämnder, då i den senare bestämmelsen principiellt

hänvisas till den förra. De allmänna behörighetsvillkoren böra emellertid

med hänsyn till särskilda förhållanden tills vidare kunna modifieras för

viss nämnd, varför utskottet föreslår, att huvudregeln icke skall gälla, där

annat är föreskrivet i lag eller särskild författning eller i nämndens instruktion.

Utskottet har nämligen funnit sig icke nu kunna föreslå fullgjord

skattebetalning såsom ovillkorlig förutsättning för valbarhet till de i specialförfattningarna

omförmälda förtroendeuppdragen. För utformningen av den

allmängiltiga -— såväl för Stockholm som för övriga kommuner tilliimpliga —

regel i ämnet, vilken riksdagen i sina framställningar åren 1930 och 1934

åsyftat, erfordras ytterligare utredning utöver den, som redan verkställts.

Härvid bör självfallet jämväl övervägas, örn icke övriga i kommunallagarna

upptagna villkor för behörighet till där omhandlade kommunala förtroende
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

7

uppdrag böra utsträckas att gälla även andra dylika uppdrag. Utskottet

föreslår därför, i anledning av motionerna II: 514 och 523, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit, under åberopande av vad riksdagen tidigare uttalat,

hemställer örn framläggande för 1936 års riksdag av förslag till fullgjord

skattebetalning såsom allmänt behörighetsvillkor i fråga örn kommunala

förtroendeuppdrag.

I samband med förevarande spörsmål har utskottet till behandling förehaft

det i motionerna I: 314 av herr Bagge m. fl. och II: 550 av herr Lindman

m. fl. väckta förslaget örn införande i 44 § i lagförslaget av en bestämmelse

örn att den ej må vara ledamot av nämnd eller styrelse, som innehar

avlönad anställning inom nämndens eller styrelsens arbetsområde.

Skäl kunna anföras till stöd för den i motionerna anförda meningen.

Diskvalifikationsbestämmelsens innehåll har emellertid endast antytts av

motionärerna. Dess praktiska verkningar låta sig icke heller på frågans nuvarande

stadium överskådas. En regel i ämnet skulle erhålla en olika faktisk

betydelse i en stad som Stockholm, där god tillgång på kvalificerade

krafter är förhanden, och i en liten kommun, där de kommunala förtroendeuppdragens

rekrytering törhända skulle kunna äventyras. Förevarande fråga

står i ett visst samband med ett av föregående års riksdag prövat spörsmål

örn införande i kommunallagarna av vidgade jävsbestämmelser, vilken fråga

emellertid då icke ansågs mogen för upptagande. Utskottet vill vidare

erinra därom, att en kommunalrättslig diskvalifikationsgrund med hänsyn

till tjänst redan för närvarande finnes, i det att den icke får vara ledamot

eller suppleant i kommunalnämnd, som är anställd vid kommunens drätsel

eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

För ett slutligt bedömande av det i motionerna berörda spörsmålet

kräves en mera ingående utredning än den, som nu kunnat av utskottet

företagas.

4. Valdag. Val av stadsfullmäktige i Stockholm skall för närvarande

förrättas i mars månad; stadsfullmäktiges tjänstgöringsår löper i följd härav

från den 1 april till den 31 mars.

Någon ändring i dessa regler har icke förordats av den sakkunnige och

ej heller föreslagits i propositionen. Föredragande departementschefen har

emellertid erinrat om att därest frågan om gemensam valdag vid kommunala

val över hela riket skulle erhålla en positiv lösning, denna även torde komma

att återverka på tjänstgöringsåret för Stockholms stadsfullmäktige (och alltså

även på valdagen). Frågan örn gemensam valdag borde emellertid lösas i

ett sammanhang för städerna. Införandet av institutet röstning å annan

ort även för de kommunala valens vidkommande skulle dessutom innebära

frågans lösning.

De förhållanden, som ursprungligen föranlett, att de kommunala valen i

Stockholm förlagts till mars månad, nämligen den sena tidpunkten för röstlängdens

justering, föreligga icke längre. Härtill kommer, att det ur allmän

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

synpunkt kan anses vara motiverat, att den för de kommunala valen i övrigt

genomförda principen, att de skola förrättas på hösten ett och samma år,

även vinner tillämpning å stadsfullmäktigevalen i Stockholm. En lösning

av förevarande spörsmål kan genomföras alldeles oberoende av om institutet

röstning å annan ort införes även för de kommunala valen. Då utskottet

dock icke nu föreslår, att stadsfullmäktigevalet i Stockholm förlägges till

september månad, sammanhänger detta därmed, att en dylik omläggning av

tiden för valet skulle kunna tänkas medföra vissa återverkningar på Stockholms

kommunalförvaltning, vilka för närvarande ej kunna överblickas. En utredning,

där Stockholms stadsfullmäktige och Överståthållarämbetet beredas

tillfälle uttala sig, bör därför föregå lagändringens genomförande. Utskottet

föreslår alltså en skrivelse med begäran örn särskild utredning i ämnet.

5. Kvalificerad majoritet vid vissa beslut. Det av den sakkunnige framlagda

förslaget innebar i förhållande till gällande kommunalförordning för

Stockholm en utvidgning av området för de beslut som tarva kvalificerad majoritet.

I likhet med vad som stadgas i lagen om kommunalstyrelse i stad skulle

sålunda enligt förslaget dels beslut örn anslag till ändamål eller behov, som

icke vore nytt men för vilket anslag ej utgått, under året näst före det, som

anslaget avsåge, kräva dylikt flertal, därest kommunalskatten överstege tio

kronor för skattekrona, dels ock enahanda majoritet fordras för beslut om

höjning av anslag vid visst skattetryck. Till stöd härför hade den sakkunnige

anfört, att anledningen till den hittillsvarande bristen på överensstämmelse

mellan stadgandena i Stockholms och övriga städers kommunallagar

torde hava varit dels den omständigheten, att man ansett att någon

egentlig risk för en sådan skattehöjning, som här vore i fråga, icke förelåg

i Stockholm, dels ock det förhållandet, att bestämmelsen örn att flertalet

stadsfullmäktigebeslut skulle underställas överståthållarämbetets prövning,

förmenats innebära en för huvudstadens förhållanden mera lämpad garanti

mot oklok och äventyrlig finanspolitik från stadsfullmäktiges sida än ett

utsträckande av de beträffande landet i övrigt föreslagna stadgandena till

att gälla även huvudstaden. Då förhållandena nu vore i viss mån ändrade

och i sammanhang därmed, att överståthållarämbetets uppsikt över kommunalförvaltningen

skulle ordnas efter regler liknande dem, som gällde

magistratens tillsyn över kommunalförvaltningen i landsortsstäderna, samt

enär någon olägenhet icke torde förorsakas därav, att för Stockholms vidkommande

samma bestämmelser tillämpades som de, vilka avsåge rikets

övriga städer och vid 1930 års kommunallagsrevision blivit gällande även

för församlingarna i huvudstaden, hade de allmänna kommunallagsbestämmelserna

i förevarande hänseende upptagits i lagförslaget.

Det av den sakkunnige framlagda förslaget med bestämmelse örn utvidgning

av området för kravet på kvalificerad majoritet har icke upptagits i

propositionen. Departementschefen har anfört, att något behov av en sådan

garanti för Stockholms vidkommande hittills icke förmärkts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

9

I motionerna 1:314 av herr Bagge m. fl. och II: 550 av herr Lindman

m. fl. har däremot föreslagits, att överensstämmelse med den allmänna kommunallagen

för stad genomföres.

Utskottet finner de av den sakkunnige anförda skälen för införande i förevarande

hänseende av motsvarande regler örn kvalificerad majoritet vid visst

skattetryck vid beslut av stadsfullmäktige i Stockholm som vid beslut av

fullmäktige i annan stad avgörande. Någon anledning att för huvudstadens

vidkommande avvika från de för rikets övriga kommuner gällande bestämmelserna

lärer icke föreligga. Utskottet föreslår därför i anledning av motionerna

erforderliga ändringar i 26 § 2 mom.

6. Representationskostnader. Enligt den sakkunniges förslag skulle stadsfullmäktige

erhålla rätt att bevilja stadsfullmäktiges ordförande ersättning

för »representationsutgifter». Till stöd härför anförde den sakkunnige, att

den praxis förekomme i huvudstaden, att ordföranden erhölle ersättning »för

diverse utgifter i och för ordförandeskapet». Denna praxis syntes böra

legaliseras genom rätt för staden att utgiva ersättning för representationsutgifter;

samma regel torde böra gälla även i fråga örn vice ordförandena,

därest å dem skulle läggas utgiftskrävande representationsuppgifter. Att i

vidare män för Stockholms del avvika från den allmänna principen, att ordförandeskapet

skall vara oavlönat, syntes icke påkallat.

Stockholms stadsfullmäktige hava framhållit att förevarande bestämmelse

borde erhålla en allmännare avfattning än den som föreslagits av den sakkunnige.

Överståthållarämbetet har, örn än med tvekan, icke velat avstyrka

denna stadsfullmäktiges hemställan.

I propositionen har föreslagits en något vidare a vf atte ing av förevarande

stadgande, åsyftande att angiva, att staden skall äga rätt hålla presidiets

ledamöter skadeslösa för de kostnader, som de representativa uppgifterna

förorsaka dem. Föredragande departementschefen har härom framhållit

bland annat, att det av den sakkunnige använda uttrycket »representationsutgifter»

syntes väl snävt, då ordförandeuppdraget kunde förorsaka innehavaren

åtskilliga kostnader, vilka icke rätt väl kunde betecknas som representationsutgifter.

I motionen II: 566 av herr Ossbahr föreslås att förevarande stadgande

erhåller den av den sakkunnige föreslagna lydelsen.

Stadsfullmäktiges ordförande i huvudstaden har i denna sin egenskap

omfattande representativa plikter utan motsvarighet i andra större städer.

Utskottet finner det med hänsyn härtill skäligt, att stadsfullmäktige erhålla

rätt att bevilja ersättning till ordförandena för de kostnader, som representationen

direkt eller indirekt förorsakar dem. Tillräckliga garantier mot missbruk

torde ligga i den för dylika beslut gällande föreskriften örn överståthållarämbetets

prövning. Utskottet avstyrker sålunda i denna del motionen

II: 566 och tillstyrker propositionens förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

7. Kommunala förtroendemäns ansvar. I samband med 1930 års kommunallagsrevision

hemställde riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit (nr 330),

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring av bestämmelserna

örn skadeståndsansvar för kommunala förtroendemän i överensstämmelse

med vissa närmare angivna riktlinjer samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Den sakkunnige upptog i tredje kapitlet i förslaget till lag örn kommunalstyrelse

i Stockholm en bestämmelse örn nämndledamöters ansvar

motsvarande de föreskrifter i detta ämne, som av den sakkunnige föreslagits

till införande i de allmänna kommunallagarna.

Det föreslagna stadgandet har icke upptagits i propositionen, då föredragande

departementschefen förklarat sig icke nu vara beredd att lösa

förevarande fråga, vilken tarvade ytterligare omprövning.

Utskottet förutsätter, att denna omprövning snarast företages och att förslag

i ämnet härefter framlägges för riksdagen.

8. Tidpunkten för val av revisorei''. Den sakkunnige föreslog, att i den

nya lagen örn kommunalstyrelse för Stockholm skulle intagas en bestämmelse

örn att revisorerna skulle utses i förväg för granskning av det nästföljande

årets förvaltning. Någon anledning syntes nämligen den sakkunnige

ej föreligga till annan ordning i huvudstaden än i övriga större städer.

Stockholms stadsfullmäktige ha framhållit, att det vore naturligt, att frågan

örn tiden för revisorsval reglerades i den av Kungl. Majit fastställda revisionsstadgan.

Överståthållarämbetet har åberopat vad stadsfullmäktige anfört.

Sakkunnigförslaget har i förevarande del upptagits i propositionen.

I motionerna I: 314 av herr Bagge m. fl. och lii 550 av herr Lindman m. fl.

föreslås, att förevarande fråga regleras genom stadens särskilda revisionsstadga.

Utskottet ansluter sig till det i propositionen uti ifrågavarande hänseende

framlagda förslaget. Det kan icke vara lämpligt att överlämna en kommunalrättslig

fråga av denna betydelse till reglering i annan ordning än i kommunallag.

Någon svårighet att omlägga Stockholms revisionsväsen efter

samma linjer som redan allmänt gälla i riket i övrigt bör icke vara för

handen. Utskottet tillstyrker alltså i förevarande hänseende propositionen

och avstyrker det i de föreliggande motionerna väckta förslaget.

9. Statsuppsikten över kommunalstyrelsen i Stockholm. Stadsfullmäktiges

beslut skola för närvarande underställas Kungl. Majit i en omfattning, som

nära överensstämmer med de allmänna kommunallagarnas föreskrifter, utom

däri, att nämndinstruktioner och skattedifferentieringsbeslut tarva Kungl.

Majlis godkännande. Övriga stadsfullmäktigebeslut skola underställas Överståthållarämbetet,

dock med några undantag, bland vilka det viktigaste utgöres

av anslagsbeslut, såframt de ej avse påläggande av avgifter, vilka

erfordra uttaxering för längre tid än fem år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

11

Enligt sakkunnigeförslaget skulle — utom beträffande nämndinstruktioner

— i avseende å statsuppsikten över Stockholms kommunalförvaltning gälla

i huvudsak samma regler som för rikets övriga städer. Overståthållarämbetets

stadfästelse av stadsfullmäktiges beslut skulle alltså begränsas till samma omfattning

som länsstyrelsernas och magistraternas prövning av stadsfullmäktiges

beslut i andra städer. Ämbetets allmänna befogenhet att pröva de

kommunala besluten skulle upphöra, men fortfarande komme dess stadfästelse

att erfordras för beslut örn ersättning eller arvode åt kommunal förtroendeman,

örn utgifter, som påkallade uttaxering under längre tid än fem år,

samt, till viss skillnad från övriga städer men i anslutning till landstingslagens

stadganden, även för beslut örn skattedifferentiering. Denna begränsning

av overståthållarämbetets prövningsrätt hade, i överensstämmelse med

vad som gällde i fråga örn magistraten i övriga städer, kompletterats med

skyldighet för ämbetet att löpande kontrollera lagligheten av stadsfullmäktiges

beslut och i förekommande fall förbjuda verkställigheten av sådant

beslut. I fråga örn Kungl. Majlis prövning av stadsfullmäktiges beslut

innebure förslaget icke någon annan ändring av betydelse än den som betingades

av att prövningen av beslut örn skattedifferentiering skulle överflyttas

från Kungl. Majit till Överståthållarämbetet.

Den sakkunniges förslag har i förevarande del upptagits i propositionen.

I motionen II: 566 av herr Ossbahr föreslås bibehållande av den allmänna

underställningsplikten.

Då det i propositionen framlagda förslaget allenast innebär, att statsuppsikten

över huvudstadens kommunala förvaltning anordnas i möjligaste

anslutning till de principer, som vunnit tillämpning vid 1930 års kommunallagsrevision,

avstyrker utskottet motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte

i anledning av propositionen samt motionerna I: 314 och II: 514,

523 och 550 för sin del antaga följande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

a) Förslag

till

Lag

om kommunalstyrelse i Stockholm.

{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Stockholms stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt

stadgat.

Häder osäkerhet beträffande gränsen för kommunens område, förordnar

Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

2 §•

Medlem av kommunen är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var

och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger

eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt att

utgå till staden.

3 §•

Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

är särskilt stadgat.

4 §''

Vad staden samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma

behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter av

sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller eljest,

skall anses såsom inkomst till täckande av stadens gemensamma utgifter.

5 §•

För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av stadens utgifter, äger kommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

6 §•

Om utfärdande för staden av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden

och brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt

stadgat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

13

[Kungl. Maj.ts förslag.) [Utskottets förslag.)

7 §•

Kommunens beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige. Ej må stadsfullmäktige

med verkställighetsåtgärder av något slag eller med förvaltning av

penningar eller andra tillgångar för kommunens räkning samfällt och omedelbart

sig befatta.

Förvaltning och verkställighet tillkomma, under överinseende av Överståthållarämbetet

och ledning av stadskollegiet, stadens nämnder (styrelser, direktioner,

utskott) eller för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda personer.

2 kap. Om stadsfullmäktige.

. . 18 §.

Stadsfullmäktiges antal är etthundra.

9 §•

Kösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Yarje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning

under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för flera

än två av dessa år; eller

e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.

Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är från

dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer den

andra maken.

10 §.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan

stadgas i kommunala vallagen.

11 §•

Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom

staden och uppnått tjugufem års ålder.

Stadsfullmäktig kan ej den vara, Stadsfullmäktig kan ej den vara,

Som: sorn:

a) är omyndig; a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd; b) är i konkurstillstånd;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Maj:ts förslag.)

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

[Utskottets förslag.)

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) häftar för honom påförda utskylder

till staden, vilka förfallit till betalning

under något av de tre sistförflutna

kalenderåren;

e) på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu

icke vunnit laga kraft, är dömd till

påföljd, som nu är sagd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu

icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: överståthållaren, underståthållaren

och polismästaren, annan ämbetsman, tjänsteman eller betjänt vid

Överståthållarämbetet, stadsfogde och hans biträden samt allmän åklagare i

staden, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel

eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara stadsfullmäktig än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

d) vid valet den som de fyra senaste tjänstgöringsåren, det år då valet

sker inberäknat, tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.

12 §.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år (tjänstgöringsår), räknade från och med

den 1 april det år, då valet skedde.

Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

13 §.

För val av stadsfullmäktige skall staden indelas i valkretsar. Valbarhet

är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal

motsvarande en hundradel av stadens folkmängd; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling,

där så ske kan, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än

två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån det utan

olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

15

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

äga, efter därom av magistraten uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning

hos Överståthållarämbetet. Utan föregående framställning må Överståthållarämbetet

förordna örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar

skall meddelas senast två månader före ingången av kalenderåret näst före

det, under vilket val skall enligt indelningen äga rum.

14 §.

Val av stadsfullmäktige skall förrättas i mars månad å dag, som magistraten

utsätter.

Kallelse till valförrättningen skall utfärdas av magistraten och kungöras

minst åtta dagar förut genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens

införande i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas. I kallelsen skola, jämte antalet av dem som skola väljas inom

varje valkrets, dagen och tiderna för valet angivas samt, särskilt för varje

valdistrikt, valstället noggrant utsättas.

Örn valdistrikt samt vals förrättande och avslutande så ock örn förfarandet,

när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i kommunala vallagen.

15 §.

Stadsfullmäktige välja varje år vid första sammanträdet bland sig en ordförande

samt en förste och en andre vice ordförande för tjänstgöringsåret.

Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet för intagande

i ämbetets kungörelser.

Aro både ordföranden och vice ordförandena hindrade att inställa sig vid

stadsfullmäktiges sammanträde, äga stadsfullmäktige utse annan ledamot att

för tillfället föra ordet.

Den tillstädesvarande stadsfullmäktig, som längsta tiden innehaft uppdraget,

eller, där två eller liera stadsfullmäktige lika länge tjänstgjort i befattningen,

den av dem, som är till levnadsåren äldst, för ordet, till dess

ordförande blivit vald.

16 §.

Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas i stadshuset eller å annat ställe,

som för sådant ändamål blivit av stadsfullmäktige särskilt bestämt.

17 §.

Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas i april månad

å första helgfria dag samt i övriga månader med undantag av juli och

augusti å dag, som fullmäktige äga bestämma.

Vid sammanträde i december månad fastställes stadens utgifts- och inkomststat

och anställas val till de befattningar inom kommunen, vilka vid

årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och, där så finnes erforderligt,

revisorssuppleanter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Extra sammanträde hålles, när Överståthållarämbetet därom förordnar

eller stadskollegiet eller de flesta av stadsfullmäktige sådant äska eller ordföranden

finner det nödigt.

18 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden eller vid

hinder för honom av förste eller, örn jämväl han är hindrad, av andre vice

ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas skriftligen och innehålla bestämd

uppgift örn tid och ställe samt, såvitt möjligt är, även örn överläggningsämnen

för sammanträdet, skall senast söckendagen före sammanträdet

delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka före sammanträdet eller, örn saken ej tål sådant uppskov, senast

söckendagen förut bör tillkännagivande örn sammanträdet, med uppgift

å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den tidning, vari överstathållarämbetets

kungörelser vanligen intagas. Den omständigheten, att

tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets

hållande.

Överståthållarämbetet skall särskilt skriftligen underrättas örn sammanträde.

19 §.

Stadsfullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i 51 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör

ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till stadens kassa två

kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de

närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

20 §.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde äger överståthållaren eller, vid hinder

för honom, underståthållaren att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl revisor vid granskning av

den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges

sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes, föreligger>

°°h äger därvid att deltaga i överläggningarna och framställa förslag

samt få sin mening i protokollet antecknad, men ej att deltaga i besluten.

21 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen meddela

yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre myndighet

eller av magistraten hänskjuta till dem.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

17

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag.)

Det tillkommer ock stadsfullmäktige att meddela beslut i ärenden, som

av stadens nämnder blivit på grund av deras uppdrag underställda fullmäktiges

prövning, ävensom i fråga, som väckts genom motion av borgarråd

eller fullmäktig.

22 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av stadskollegiet och den stadens nämnd, dit

ärendet efter sin beskaffenhet hör, samt, örn ytterligare beredning prövas

erforderlig, av en eller flera särskilt utsedda personer.

Där ärende, som beretts annorledes än av drätselnämnden, avser avhändande

eller inköp av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet

eller eljest är av särskild vikt för stadens ekonomi, skall tillfälle lämnas

nämnden att avgiva yttrande däröver, innan ärendet företages till avgörande

av stadsfullmäktige.

Val må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.

Fordrar ärende skyndsam handläggning, är beredning ej heller nödig beträffande

förslag, i vilket samtliga tillstädesvarande fullmäktige instämma.

23 §.

För varje stadsfullmäktigsammanträde upprättas och anslås i sammanträdesrummet

en föredragningslista, som upptager främst de frågor, örn vilka

Konungen infordrat fullmäktiges yttrande; därnäst de ärenden, som uppskjutits

från ett föregående sammanträde; vidare de av Överståthållarämbetet

eller magistraten framställda förslag; och slutligen övriga på fullmäktiges

handläggning eller beslut ankommande ärenden, i den ordning ordföranden

med avseende å ärendenas vikt eller behovet av deras skyndsamma avgörande

finner skäligt bestämma.

Uppstår fråga örn visst ärendes föredragande i annan ordning än den på

listan angivna, gäller därom vad stadsfullmäktige besluta.

24 §.

Kan ärende, som handlägges å stadsfullmäktigsammanträde, icke å den

utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.

Örn sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kallelse

i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden

att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

tid för det fortsatta sammanträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom,

skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma

och i vanlig ordning kungöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 19.

1109 35 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

25 §.

Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde framställa ärendena

till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande

än de som finnas angivna i kallelsen till sammanträdet.

Fråga, som fordrar skyndsam handläggning och vars upptagande samtliga

närvarande fullmäktige medgiva, må, ändå att den ej angivits i kallelsen,

med iakttagande av vad i 22 § är stadgat företagas till avgörande å

sammanträdet.

26 §.

1 mom. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja

eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall annorledes stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika

meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men verkställes i övriga

fall ny omröstning med slutna sedlar, varvid, före dessas öppnande, en sedel

avlägges, för att, där rösterna även nu bliva lika, bestämma beslutet. Vid

omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Vägrar ordföranden att framställa proposition å gjort yrkande, skall han,

såvida någon ledamot det äskar, till stadsfullmäktiges avgörande hänskjuta

frågan, örn yrkandet må till prövning upptagas.

Örn val av stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande stadgas i

15 §, örn val av borgarråd i 39 §. Val i stadsfullmäktige av övriga ledamöter

i stadskollegiet, jämte ersättare för dem, samt av ledamöter och suppleanter

i drätselnämnden eller i annan stadens nämnd, för vilken sådant är

särskilt föreskrivet, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter, som avses

i 51 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal delas med siffran för det

antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

2 mom. För beslut erfordras två 2 mom. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen del- tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser: tagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller a) avhändande av fastighet eller där
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

19

{Kungl. Marits förslag.)

därifrån kärflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet

eller inköpet avser genomförande av

fastställd stadsplan, tomtindelning eller

stomplan;

b) beviljande av anslag till nytt

ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag, vartill medel

skola anskaffas genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande av

lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande; eller

e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder,

där fråga ej är om antagande

av ackord.

(Utskottets förslag.)

ifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller

inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan, tomtindelning eller

stomplan;

b) beviljande av anslag till nytt

ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål

eller behov, som icke är nytt men för

vilket under året näst före det, som anslaget

avser, anslag ej utgått, därest

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt

överstiger tio kronor för skattekrona;
d)

höjande av visst under året närmast

före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:
1)

mera än tjugufem procent av förutvarande

anslaget, därest högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger

tio kronor för skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande

anslaget, därest högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger

tretton kronor för skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande

anslaget, därest högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger

sexton kronor för skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel

skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån,

därunder inbegripet ingående av borgen,

eller förlängning av tiden för erhållet

låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder,

där fråga ej är örn antagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i

c) oell d) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige eller av kyrkofullmäktige

eller församlingsdelegerade.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 mom. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

27 §.

Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må, där fråga ej är örn antagande

av ackord, av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.

28 §.

1 moni. Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande äro icke i

denna sin egenskap berättigade att uppbära arvode eller ersättning för andra

med uppdraget förenade kostnader än för sådana, som förorsakas av representationsuppgifter,

där dylik ersättning finnes erforderlig och av stadsfullmäktige

medgives. Stadsfullmäktige må för ett år i sänder besluta, att ersättningen

skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med

hänsyn till beräkneliga kostnader av nämnda art.

2 mom. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,

att annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd, ävensom vald ledamot av

drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av beredning, så ock revisor

skola för deltagande i sammanträde eller förrättning inom staden i stadens

angelägenhet åtnjuta gottgörelse av stadens medel i form av dagtraktamente

med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige

må ock besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant

kräva och väglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes-

eller förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning

skall utgå till ledamoten eller revisorn. Denna ersättning må icke

överstiga hälften av belopp, beräknat efter lägsta avgift för automobil eller

hästskjuts, där icke järnväg, spårväg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet

begagnas, ej heller överstiga avgiften för tredje klass plats på järnväg

eller plats i spårvagn eller omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel

finnes, eller för salongsplats på fartyg, där resan såmedelst sker.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages

utom staden av person, som sägs i första stycket, må, örn stadsfullmäktige

så besluta, utgå efter annan grund, än nu är sagt.

3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., må efter stadsfullmäktiges

bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode till

annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd ävensom till ledamot av drätselnämnden

eller annan stadens nämnd eller av beredning, där han efter särskilt

uppdrag utför arbete av väsentligt större omfattning än övriga ledamöter,

så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år

i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och

art kan anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av

tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande

går förlustig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

21

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

4 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.

29 §.

Framställningar och utlåtanden, vilka från stadsfullmäktige avgivas till

Konungen, skola insändas till Överståthållarämbetet, som dem, åtföljda av

eget utlåtande, vidare befordrar.

30 §.

Finna stadsfullmäktige sig vid behandlingen av något ärende vara i behov

av upplysningar från andra myndigheter inom staden än stadens nämnder

eller beredningar, må fullmäktige vända sig till Överståthållarämbetet med

begäran örn sådana upplysningars meddelande eller infordrande.

31 §.

Stadsfullmäktige skola antaga sekreterare, vilkens åligganden bestämmas

i de föreskrifter, som fullmäktige för honom utfärda.

32 §.

Vid stadsfullmäktigsammanträde skall föras protokoll, av vilket framgår,

vilka fullmäktige varit närvarande, och som upptager för varje ärende överläggningsämnet

och beslutet, med angivande huruvida och i vilken ordning

omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,

av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige

utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige

antingen genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives,

med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen

eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet

närvarande ledamöter.

Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen

uppläsas.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola bevaras på sätt

och å ställe, som fullmäktige bestämt, med iakttagande av föreskrifterna i

arkivstadga, som utfärdas av Konungen.

33 §.

Den som vid stadsfullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende

äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas

skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

34 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas Överståthållarämbetet. För övrigt äger envar att taga avskrift av

protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.

35 §.

Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt

kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller

sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger

han upplösa sammanträdet.

3 kap. Om stadskollegiet och stadens nämnder.

36 §.

I staden skall finnas ett stadskollegium.

37 §.

Stadskollegiet tillhör att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen av

stadens angelägenheter. För sådant ändamål har stadskollegiet:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla dess grenar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härvid befinnas påkallade;

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden eller

beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade erforderlig

utredning, ävensom att till föredragning i stadsfullmäktige bereda

dylika ärenden och däri avgiva yttranden; samt

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges beslut.

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder, beredningar eller tjänstemän

infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande

erfordras, och tillse, att sådana utan onödigt dröjsmål avgivas, ävensom

att hos Överståthållarämbetet göra framställning örn upplysningars meddedelande

eller infordrande på sätt för stadsfullmäktige är i 30 § medgivet.

Instruktion för stadskollegiet fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige

därtill uppgjort förslag.

38 §.

Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

23

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

39 §.

Borgarråden väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex år. Till borgarråd

må allenast utses personer med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala

förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv. Skola samtidigt flera

borgarråd tillsättas, anställes, där så äskas eller omröstning begäres, särskilt

val av varje borgarråd.

Begäres omröstning, skall sådan verkställas, och är den vald, som därvid

erhållit minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Uppnår ej någon

sagda rösttal, skall valet uppskjutas till en följande dag. Vid den nya

omröstning, som då anställes, må endast ifrågakomma de två, som vid

första omröstningen erhållit de flesta rösterna, eller, örn flera än två erhållit

högsta rösttalet eller jämte den, som fått de flesta rösterna, flera

än en erhållit näst högsta rösttalet, samtliga dessa, och är den vald, som

vid den nya omröstningen erhållit flesta rösterna; mellan lika rösttal avgör

lotten.

Avgår borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen

så snart ske kan återbesättas; för tiden intill dess nytt val skett

ävensom vid tjänstledighet för borgarråd åge stadskollegiet utse någon bland

sina ledamöter att uppehålla tjänsten.

Borgarråd åtnjuter årsarvode, som av stadsfullmäktige bestämmes. Med

befattningen såsom borgarråd må icke utan stadsfullmäktiges medgivande

förenas annan befattning i statens eller kommunens tjänst eller annat jämförligt

allmänt eller enskilt uppdrag.

De i 38 § c) omförmälda ledamöterna av stadskollegiet jämte lika många

ersättare för dem skola stadsfullmäktige årligen bland sig välja å första

sammanträdet i april månad för tiden intill nästa val. Sker ej valet proportionellt,

skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola inkallas

till tjänstgöring.

Om skyldighet för borgarråd och i 38 § c) omförmälda ledamöter av

stadskollegiet att vid varaktigt förfall avgå samt örn ersättares inkallande

gäfle vad i kollegiets instruktion är stadgat.

40 §.

Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva i denna

egenskap enahanda befattningar i stadskollegiet.

Överståthållaren eller, vid hinder för honom, underståthållaren äger övervara

stadskollegiets sammanträden och deltaga i överläggningarna, men ej i

besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställde sekreteraren tjänstgör i sådan egenskap

jämväl hos stadskollegiet.

41 §.

Borgarråden föredraga i stadskollegiet de ärenden, som på kollegiets

handläggning ankomma; dock må kollegiet, där särskilda omständigheter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

föranleda undantag beträffande visst ärende eller viss grupp av ärenden, bestämma

annan ordning för föredragningen. Angående ärendenas fördelning

mellan borgarråden gällö vad i stadskollegiets instruktion stadgas. Att

borgarråd utses till ordförande i vissa nämnder sägs i 43 §.

42 §.

I staden skola finnas en drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd; genom

instruktioner, som fastställas av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill

uppgjort förslag, bestämmes för dessa nämnder antalet ledamöter och

suppleanter.

För annan stadens nämnd skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat,

förslag till instruktion upprättas av stadsfullmäktige och underställas överståthållarämbetets

prövning.

Nämnd åligger att i avseende å sitt verksamhetsområde lämna Överståthållarämbetet

sådana upplysningar, som av ämbetet äskas.

43 §.

1 mom. Stadskollegiet utser bland borgarråden ordförande i drätselnämnden

och fattigvårdsnämnden samt, där ej annat är föreskrivet, i övriga

stadens nämnder.

Till ordförande i drätselnämnden och fattigvårdsnämnden utses de borgarråd,

vilkas föredragningsskyldighet skall omfatta de till dessa nämnder

hörande ärenden. Vid val av borgarråd till ordförande jämväl i övriga

nämnder skall stadskollegiet taga hänsyn till stadgad fördelning av borgarrådens

föredragningsskyldighet. Den som jämlikt 39 § blivit av stadskollegiet

utsedd att i borgarråds ställe uppehålla hans tjänst utövar jämväl hans

befattning såsom ordförande i nämnd.

Borgarråd, som av stadskollegiet valts till ordförande i nämnd, tjänstgör

i sadan egenskap den tid han innehar borgarrådsbefattningen eller den

kortare tid, som kollegiet må hava vid valet bestämt.

2 mom. De ledamöter i nämnd, vilka icke utses av stadskollegiet efter

ty i 1 mom. sägs, ävensom fastställt antal suppleanter skola, där ej i nämndens

instruktion eller eljest är annorlunda stadgat, väljas av stadsfullmäktige.

De av stadsfullmäktige valda ledamöternas eller suppleanternas tjänstgöringstid

är två år, räknat från och med den 1 januari. Avgående ledamot

eller suppleant kan återväljas.

44

I avseende å valbarhet till ledamot

eller suppleant i nämnd ävensom

beträffande obehörighet och rätt till

avsägelse skall, där ej annat är i instruktion

eller eljest särskilt föreskrivet,

vad örn stadsfullmäktige är stadgat äga

motsvarande tillämpning.

I avseende å valbarhet till ledamot

eller suppleant i nämnd ävensom beträffande

obehörighet och rätt till avsägelse

skall, där ej annat är föreskrivet

i lag eller särskild författning eller i

nämndens instruktion, vad örn stadsfullmäktige

är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

45 §.

Närmare föreskrifter i fråga om föremålen för nämnds verksamhet, dess

befogenhet samt ordningen och sättet för ärendenas behandling m. m. meddelas

i nämndens instruktion.

46 §.

Örn stadens drätsel samt örn revision och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i 4 kap.; örn debitering och uppbörd av kommunalskatt stadgas

i 5 kap.

4 kap. Om stadens drätsel.

47 §.

Kommunen skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det

nästföljande kalenderåret.

Å statens utgiftssida skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutits för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även

ett anslag för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på

annan grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp,

som ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Kommunen må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning

enligt avslutade räkenskaper uppgått.

48 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall före november månads utgång

varje år uppgöras av stadskollegiet. För detta ändamål skola stadens

nämnder inom tid, som stadskollegiet utsätter, dock senast den 15 oktober,

till stadskollegiet ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för

det nästföljande året.

Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna specialförslag

företagas till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen

inhämtas från drätselnämnden.

49 §.

Stadskollegiets statförslag upptages till granskning och fastställelse på

stadsfullmäktigsammanträde i december månad. Därvid skola de anslag,

som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande frågor

särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Maj:ts förslag.) [Utskottets förslag.)

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till stadskollegiet,

som för det1 i 57 § angivna ändamål överlämnar utdrag av densamma

till Överståthållarämbetet.

50 §.

Stadens räkenskaper skola föras för kalenderår.

Närmare föreskrifter örn stadens kassa- och räkenskapsväsen meddelas i

särskilt reglemente, som fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige

därtill uppgjort förslag.

51 §.

Av stadsfullmäktige skola årligen utses revisorer och, där så finnes erforderligt,

revisorssuppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av stadskollegiet eller av någon stadens

nämnd eller eljest är redovisningsskyldig till staden, må icke väljas till

revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, för vilken

han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av

granskningen.

Över verkställd revision skall berättelse avgivas så tidigt, att ärendet

efter inhämtande av vederbörandes förklaringar och utlåtanden kan företagas

senast vid det ordinarie sammanträdet i november månad.

52 §.

Närmare bestämmelser örn revisionen meddelas i revisionsstadga, som

fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill uppgjort förslag.

53 §.

På beslut av stadsfullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning

skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga

åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å

den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen

framlades a stadsfullmäktigsammanträde, skall så anses, som örn ansvarsfrihet

blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan

föras på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handlingen.

5 kap. Om uttaxering och uppbörd.

54 §.

För täckande av stadens medelsbehov, i den mån det ej fylles genom

andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och

skogsaccismedel enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt

och lagen om skogsaccis. Vad därutöver erfordras skall fyllas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

27

(.Kungl. Majis förslag.) [Utskottets förslag.)

genom uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor

och skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast

fastställda taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.

55 §.

1 mom. Är i lag eller författning stadgat, att skatt till staden skall utgå

efter andra grunder än i 54 § angivas, gäller till efterrättelse vad sålunda

är förordnat.

Stadsfullmäktige äga ej i annan mån än i 2 mom. medgives besluta avvikelse

från de i lag eller författning föreskrivna grunderna för kommunalskatts

utgörande.

2 mom. Skulle i andra fall än dem, som i 1 mom. bestämmas, hos stadsfullmäktige

väckas förslag, att viss utskyld skall till staden utgöras efter

annan än den i 54 § angivna allmänna grund, skall först avgöras, huruvida

ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande av personlig eller

efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare prövning. Skall

sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan det av stadsfullmäktige

företages till slutligt avgörande, överlämnas till stadskollegiet,

som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

56 §.

De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till

utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras

av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till staden, anses

för det löpande årets utskylder.

57 §.

Överståthållarämbetet åligger att på grund av den fastställda utgifts- och

inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering, som enligt lagen örn församlingsstyrelse

i Stockholm delgivas ämbetet genom kyrkoråd, skolråd eller

biblioteksstyrelse, oförtövat låta genom sin avdelning för uppbördsärenden

förrätta debitering ävensom verkställa uppbörden i enlighet med reglemente,

som av Konungen fastställes för uppbördsverket i Stockholm.

58 §.

De utskylder, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda, låter vederbörande

uppbördsman i laga ordning uttaga. id indrivandet av sådana

medel uttages därutöver en avgift av tre öre å varje full krona av det oguldna

utskyldsbeloppet, dock ej mindre än tjugufem öre. Örn användningen av

dessa medel stadgas särskilt.

De utskyldsbelopp, som under uppbördsstämma ingå eller sedermera

indrivas, skola insättas i bank enligt närmare bestämmelser i reglementet

för uppbördsverket i Stockholm.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Maj:ts förslag.) [Utskottets förslag.)

59 §.

Förmenar någon, att utskyld blivit genom fel vid debiteringen obehörigen

eller med oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse hos

Överståthållarämbetet genom besvär, vilka inom natt och år efter det utskylden

blivit klaganden avfordrad skola till ämbetets avdelning för uppbördsärenden

ingivas; dock må klaganden på eget äventyr med posten till

avdelningen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.

Drätselnämnden samt kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden äga hos Överståthållarämbetet göra framställning örn

rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits eller skett

till för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till Överståthållarämbetet

under kalenderåret näst efter det, vars utskylder debiteringen

avser.

Den som hos Överståthållarämbetet klagat över sin debitering är icke dess

mindre pliktig att i stadgad ordning gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,

med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få

det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.

60 §.

Har, efter det den allmänna debiteringen blivit förrättad, sådan taxering,

som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden, blivit

verkställd, ändrad eller undanröjd, skall Överståthållarämbetet låta genom

sin avdelning för uppbördsärenden göra därav föranledd ändring i debiteringen,

utan hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft,

och njuter skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han äger

återbekomma såsom för mycket erlagt.

Beträffande åtgärd av Överståthållarämbetet, som nu är sagd, äger 59 §

första stycket motsvarande tillämpning, skolande tiden för besvärs anförande

räknas från det klaganden erhållit vetskap örn åtgärden.

61 §.

Skola efter det att den allmänna debiteringen blivit förrättad utskylder

påföras skattskyldig, åligger det Överståthållarämbetet att låta genom sin

avdelning för uppbördsärenden tillställa de skattskyldiga deras debetsedlar.

Uppbörd må ej förrättas tidigare än trettio dagar efter det debetsedel kommit

den skattskyldige till handa. Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 58 §

äga motsvarande tillämpning.

62 §.

1 mom. Avkortning av kommunalutskylder, beslutade av stadsfullmäktige,

kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade, skall verkställas av Överståthållarämbetet

:

a) då vederbörande i laga ordning beslutit efterskänka påförda utskylder

eller då, utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

29

(Kungl. 3Iaj:ts förslag.) ( Utskottets förslag.)

av ackord i konkurs eller i ackordsförliandling utan konkurs icke längre

föreligger, eller

b) då någon genom ändring i taxering eller debitering vunnit nedsättning

i eller befrielse från honom påförda utskylder.

Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas

indrivande icke vidare företagas.

2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder, som i 1 mom. avses, må

beslutas av Överståthållarämbetet:

a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas

gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta

icke kan äga rum,

b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas

eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade

upplysningar antagits uppehålla sig, eller

c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna

på den grund ej förefinnes.

Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår

den skattskyldiges betalningskyldighet. I händelse framdeles anledning

föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola

åtgärder å nyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.

3 mom. Över utskylder, som avkortats eller avskrivits, skall Överståthållarämbetet

vid varje års slut upprätta och vederbörande tillställa särskild

avkortnings- och avskrivningslängd med angivande tillika av avkortnings-

eller avskrivningsorsaken.

6 kap. Om underställning och besvär.

63 §.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet,

som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden

genom gåva eller testamente, eller som till bestridande av något bland stadens

allmänna behov blivit bestämd, ävensom överenskommelse, som medför

ändring i någon stadens rättighet till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning skedda upplåning överstiger skillnaden mellan,

å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet av de skattekronor

och skatteören, varefter stadsutskylder skolat utgöras för sistförflutna året,

och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola i staden

anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda summa icke inräknas de

belopp, som avse folkskoleväsendet; eller

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till

Överståthållarämbetet, som har att överlämna handlingarna, jämte eget yttrande,

till Konungen.

64 §•

Överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande kraft åt

beslut, vilka:

a) avse ersättning eller arvode enligt 28 § 1 eller 3 morn., där beslutet

ej allenast innefattar förnyande av dylikt för nästföregående år fattat, lagligen

gällande beslut;

b) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år; eller

c) avse åläggande enligt 55 § 2 mom. av ny kommunalskatt, att utgå

efter annan än den i 54 § bestämda allmänna grund.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.

65 §.

Finner Överståthållarämbetet, att av stadsfullmäktige fattat beslut icke

tillkommit i laga ordning eller att det står i strid mot allmän lag eller författning

eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet,

eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är Överståthållarämbetet

pliktigt att förbjuda verkställighet av samma beslut.

66 §.

Medlem av kommunen, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges beslut, äger,

där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse däri genom besvär, örn

beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till Överståthållarämbetet

före klockan tolv å fjortonde dagen efter den dag, då stadsfullmäktiges

protokoll offentligen upplästes, dagen då det skedde likväl oräknad.

Det åligger klaganden därjämte att vid besvären foga bevis örn dagen, då

sådan uppläsning ägde rum.

67 §.

Gå besvären ut därpa, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller

att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes över
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

31

[Kungl. Maj:ts förslag.) [Utskottets förslag)

skrider deras befogenhet, som fattat beslutet, och finnas besvären böra godkännas,

vare lag, som i 65 § sägs.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån folden

som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då

Överståthållarämbetet må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

68 §.

• För besvärs anförande mot stadskollegiets eller någon stadens nämnds

beslut i sådana mål och ärenden, vilka stadskollegiet eller nämnden på

grund av föreskrifter i särskilda författningar har att handlägga, gäller vad

i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, med iakttagande av vad i tredje stycket föreskrives, medlem

av kommunen, vilken ej nöjes åt stadskollegiets eller stadens nämnders

beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, äga däröver

anföra besvär, och skall därvid vad i 66 och 67 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning, dock att tiden för anförande av besvär skall räknas från

det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad.

rRan enligt särskilda av Konungen meddelade föreskrifter beslut, varom

nu är sagt, överklagas hos stadskollegiet eller hos nämnd, må besvär hos

Överståthållarämbetet anföras allenast över beslut, som i anledning av sådant

överklagande meddelas. Anföras sådana besvär, vare det klaganden obetaget

att, i den mån anledning därtill finnes, till stöd för sina besvär åberopa

jämväl, att förstnämnda beslut icke tillkommit i laga ordning eller att det

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller kränker hans enskilda rätt eller

eljest vilar på orättvis grund.

69 §.

Överståthållarämbetets utslag i mål, varom i 65, 66 eller 68 § sägs, utgives

efter anslag, som skall vara två dagar förut anslaget å dörren till dess

kansli och senast samma dag, då utslaget utgives, meddelas i den tidning,

där överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

I utslaget må, där icke för vissa frågor annorlunda är stadgat, ändring

sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde dagen efter den,

då utslaget gavs, dagen då det skedde likväl oräknad.

70 §.

Finner Överståthållarämbetet vid prövning av besvär eller framställning

av drätselnämnden eller kamreraren vid ämbetets avdelning för uppbo rdsärenden

rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen

verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger Överståthållarämbetet,

efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

[Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

debiteringen. Jämväl må, örn någon av Överståthållarämbetet befrias från

honom påförda kommunalutskylder på den grund, att annan person bort

uppföras till utgörande av desamma, Överståthållarämbetet, efter vederbörandes

hörande, överflytta debiteringen på denne.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.

Genom denna lag upphäves förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) örn

kommunalstyrelse i Stockholm, tillika med alla de särskilda stadganden,

vilka innefatta ändring av vad nämnda förordning innehåller eller tillägg

därtill, så ock vad i övrigt finnes i lag eller i särskild författning stridande

mot denna lags bestämmelser.

Denna lag äger tillämpning i avseende å val av stadsfullmäktige samt

ledamöter och suppleanter i stadens nämnder för tid, som helt och hållet

infaller efter den 31 december 1935, men föranleder ej rubbning i beståndet

av sådana val som eljest företagits före samma dag.

Revisorer för granskning av kommunens förvaltning under år 1936 samt

suppleanter, där det finnes erforderligt att utse sådana, skola med tillämpning

av de nya bestämmelserna utses under år 1935.

I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1936, samt angående sökande av ändring i

sådant beslut så ock i fråga örn debitering, uppbörd och indrivning av kommunalskatt

för tidigare år än 1936 samt besvär i anledning därav skola förut

gällande föreskrifter tillämpas.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till stadgande,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna bestämmelse i

stället tillämpas.

b) Förslag1)

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet

i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 58).

Härigenom förordnas som följer:

3§-

1 mom. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst

nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads kon
*)

Något förslag till ändrad lydelse av förevarande paragraf har ej framlagts i propositionen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

33

sistorium, en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden,

samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder och icke jämlikt

11 § andra stycket lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm sakna behörighet

att vara stadsfullmäktige.

2 mom. Den av stadskollegiet utsedde ordföranden i direktionen tjänstgör

under den tid, han tillhör kollegiet, eller den kortare tid, som kollegiet

må hava vid valet bestämt. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,

avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,

skall den, som jämlikt 39 § lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm blivit

av stadskollegiet utsedd att i borgarrådets ställe uppehålla hans tjänst, utöva

jämväl hans befattning såsom ordförande i direktionen.

Övriga ledamöter utses för en tid av två år, räknat från den 1 januari.

Avgår sådan ledamot under den tid, för vilken han blivit utsedd, väljes

annan ledamot för den tid, som återstått för den avgångne.

3 mom. Konsistorium utser suppleant för den av konsistoriet valde

ledamoten, varjämte stadsfullmäktige må utse suppleanter för övriga ledamöter

till det antal, som anses erforderligt, allt för en tid av två år, räknat

från den 1 januari.

Ledamöter och suppleanter kunna omväljas.

4 mom. Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så

stort antal som staden finner lämpligt, av stadsfullmäktige och direktionen

sålunda, att stadsfullmäktige välja det antal ledamöter, som är närmast

under hälften, och direktionen övriga ledamöter. För ledamöter i särskild

fortsättningsskolestyrelse må ock fullmäktige och direktionen utse erforderligt

antal suppleanter. Vid val av ledamöter och suppleanter i sådan styrelse

skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig

mån i styrelsen företrädda.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.

Denna lag äger tillämpning i avseende å val av ledamöter och suppleanter

i folkskoledirektionen för tid, som helt och hållet infaller efter den 31 december

1935, men föranleder ej rubbning i beståndet av sådana val som

eljest företagits före samma dag.

2) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte föranstalta om särskild utredning av

frågan örn stadsfullmäktigevalens i Stockholm förläggande till

september månad samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen giver anledning;

3) att riksdagen ville med anledning av motionerna lii 514

och 523 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

i anslutning till riksdagens i skrivelser åren 1930 (nr 330) och

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 19. 1169 35 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

1934 (nr 292) gjorda uttalanden efter verkställd allsidig utredning

av frågan om fullgjord skattebetalning såsom villkor för

valbarhet och behörighet till kommunala förtroendeuppdrag

måtte för 1936 års riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser

i ämnet;

4) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1935.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl,

Bergman, Sandegård*, Källman, 0. Fredrik Ström, Hagström, Rahmn*, Fast,

Olsson i Mora, Vougt*, Ewald Lindmark*, Wiklund*, Ossbahr, Eriksson i Tolered,

Svensson i Landskrona och Lundell.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) Yid punkten 2 örn paragrafföljden:

av herr Ossbahr, som ansett, att utskottet på de av den sakkunnige anförda

skäl bort hemställa, att riksdagen i anledning av motionen II: 566 i

nu ifrågavarande hänseende måtte för sin del besluta ny paragrafering under

varje kapitel på sätt, som av den sakkunnige föreslagits.

2) Yid punkten 3 örn skärpt utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet till

kommunala förtroendeuppdrag m. m.:

a) av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, 0. Fredrik

Ström, Fast, Vougt, Wiklund och Svensson i Landskrona, som ansett, att utskottet

bort uttala följande:

»Utskottet har icke kunnat biträda de krav, som motionsledes framförts

örn fullgjord skattebetalning som valbarhetsgrund vid val av kommunala

förtroendemän. Att på detta område lagstifta för undantagsfallen är icke

påkallat. I likhet med vad som reservationsledes uttalades år 1930, känner

sig utskottet övertygat därom, att utvecklingen går i den riktningen, att

såväl de valda förtroendemännen som de politiska partierna skola bemöda

sig om att utan lagstiftningens ingripande ytterligare nedbringa antalet av

här påtalade undantagsfall. Såsom departementschefen framhållit i propositionen,

kan i vissa fall en dylik valbarhetsgrund komma att visa sig både

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19. 35

olämplig och obillig. Att i kommunallagen för Stockholm nu inskriva valbarhetsvillkor,

som icke — åtminstone omedelbart — komma att gälla för

landet i dess helhet, finner utskottet synnerligen olämpligt och icke av behovet

påkallat. Utskottet vill därför med avstyrkande av motionerna I: 314

och II: 550 i här berörda delar samt II: 514 och II: 523 tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förslag rörande 11 §.»

b) av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, 0. Fredrik

Ström, Fast, Vougt, Wiklund och Svensson i Landskrona, som anfört:

»Under hänvisning till vad vi anfört i reservation a) under denna punkt

hemställes örn avslag å utskottets framställning örn skrivelse till Kungl.

Maj''t örn införande i lagen om kommunalstyrelse i stad och i lagen om

kommunalstyrelse på landet av skärpta bestämmelser om fullgjord skattebetalning

som valbarhetsgrund vid val av kommunala förtroendemän.»

c) av herrar Stendahl, Hagström, Ossbahr och Lundell, som ansett, att utskottet

bort i anledning av motionerna I: 314 och II: 550 föreslå riksdagen

att avlåta skrivelse till Konungen med anhållan örn förutsättningslös utredning

angående frågan, huruvida den må vara ledamot av nämnd eller styrelse,

som innehar avlönad anställning inom nämndens eller styrelsens arbetsområde.

d) av herrar Bjöy leman, Halmin och Ewald Ijindmavlc i anledning av utskottets

uttalande rörande motionerna I: 314 och II: 550 i vad dessa avse

fragan örn ledamotskap av nämnd eller styrelse.

3) Vid punkten 4 örn valdag:

av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Vougt och Svensson i Landskrona, som

inom utskottet yrkat, att utskottet måtte framlägga förslag örn att stadsfullmäktigevalen

i Stockholm skola förrättas i september månad å söndag,

som magistraten utsätter.

4) Vid punkten 5 örn kvalificerad majoritet vid vissa beslut:

av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, O. Fredrik

Ström, Fast, Vougt, Wiklund och Svensson i Landskrona, som ansett, att

utskottet bort uttala följande:

»Det i motionerna I: 314 och II: 550 framförda kravet örn införandet i

lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm av motsvarande bestämmelse, som

gäller för landet i övrigt rörande kvalificerad majoritet vid beslut i vissa

fall, har utskottet icke ansett sig böra biträda. De lättnader som härvidlag

beredas at Stockholm äro huvudsakligen av formell natur och kunna icke

medföra några äventyrliga verkningar. Utskottet tillstyrker därför Kungl.

Maj:ts förslag rörande 26 § 2 mom.»

5) Vid punkten 6 om representationskostnader:

a) av herr Ossbahr, som med instämmande av herrar Björkman och Stendahl

anfört följande:

»Det må vara riktigt, att den i Stockholm förekommande praxis, att ord
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.

föranden erhåller ersättning ''för diverse utgifter i och för ordförandeskapet’,

legaliseras genom rätt för staden att utgiva ersättning för representationsutgifter,

men att i vidare mån avvika från den allmänna principen, att ordförandeuppdraget

skall vara oavlönat, torde icke vara pakallat. Ändrar

man uttrycket utgift’ till uppgift’ upphör därmed all verklig gränsdragning,

och i realiteten kommer detta att för stadsfullmäktige möjliggöra att till

sitt presidium erlägga ett visst arvode. Skillnaden emellan arvode och ersättning

för exempelvis en högre levnadsstandard blir i själva verket många

gånger ingen, och ett stadgande i enlighet med propositionens förslag kommer

att leda till ett kringgående av den utav departementschefen själv understrukna

och ovan återgivna principen örn ordförandeskapets karaktär av oavlönat

förtroendeuppdrag. Därtill kommer att de representativa plikterna i

huvudstaden i väsentlig grad åvila överståthållaren, varför redan av denna

orsak verklig anledning saknas till ett farligt avsteg från en riktig princip.

Ett beslut av nu föreliggande natur för Stockholms vidkommande måste

även så småningom leda till en betänklig efterföljd pa andra hall. Jag

anser alltså att utskottet bort på ovan anförda skäl hemställa, att riksdagen

i anledning av motionen U: 566 i nu ifrågavarande hänseende måtte för sin

del antaga den av den sakkunnige föreslagna lydelsen av 28 § 1 morn.*

b) av herrar Stendahl och Ossbahr, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

den sakkunniges formulering av 28 § 3 mom.

6) Vid punkten 9 örn statsuppsikten över kommunalstyrelsen i Stockholm:

av herrar Björkman, Bahmn, Ewald Lindmark, Ossbahr och Lundell, som

i anslutning till motionen II: 566 av herr Ossbahr hemställt, att den i §£}

31 och 32 i nu gällande förordning örn kommunalstyrelse i Stockholm angivna

un derställningsplikten måtte bibehållas.

Stockholm 1935. K,. L. Beckmans Boktryckeri

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning av prop s. 1 i texten