Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönetursberäkning för vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion.

1935-05-10 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönetursberäkning för vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lönetursberäkning för vissa lärare jämte en i ämnet

väckt motion.

(2:a avd.)

l:o) Lönetursberäkning för svenska utlandslektorer. I en till riksdagen

avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition (nr 107)

har Kungl. Majit (punkt 1, sid. 1—4 av det propositionen bilagda utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

föreslagit riksdagen medgiva, att lektor och adjunkt vid allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier må äga

att enligt de närmare villkor, som av Kungl. Majit i varje särskilt fall

bestämmas, för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid han

i egenskap av svensk lektor tjänstgjort vid utländskt universitet.

Departementschefen har vid sin anmälan av förevarande fråga anfört

bland annat följande:

Under punkt 22 av 1935 års tredje huvudtitel har ministern för utrikes

ärendena vid anmälan av fråga om anslag till upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige förmält, att vissa överläggningar hållits rörande

en förbättrad organisation för den utåtriktade upplysningst jönsten örn landet,

därvid även framhävts behovet av en bättre ordning beträffande de

svenska lektoraten i utlandet.

Det är givetvis även ur svensk synpunkt av stort intresse att få de

svenska utlandslektoraten besatta med så väl kvalificerade innehavare

som möjligt. I detta syfte torde vissa åtgärder från svenska statens sida

böra vidtagas, ägnade dels att skapa garantier för att kompetenta kandidater

anmälas för vederbörande utnämnande universitetsledningar, dels att

göra lektoraten mera eftersökta förmedelst utfästande av ekonomiska och

andra förmåner, vilka kunna tillförsäkras lektorerna efter deras återkomst

till Sverige. Båda dessa slag av åtgärder bero i så måtto av varandra, som

de förra — garantierna för ett lämpligt personval — böra vara en förutsättning

för de senare — ekonomiska och andra förmåner.

Vid nyssberörda överläggningar togs i närmare betraktande jämväl vilka

åtgärder, som sålunda skulle kunna vidtagas i sistnämnda hänseenden. Där
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10S.

9

vid framhölls till en början, att tillsättandet av ifrågavarande lektorer

— som för närvarande i regel sker av vederbörande utländska universitetsmyndigheter

efter inofficiella förslag eller privata förfrågningar i Sverige

— borde i så måtto ställas under officiell svensk ledning och kontroll, att

åt någon svensk myndighet bereddes inflytande vid kandidatnomineringen.

Så vore fallet i de flesta länder. Givetvis kunde den förslagsgivande svenska

myndigheten tänkas vara sammansatt på olika sätt, vilken fråga borde

underkastas ytterligare prövning. Jag hänvisar till nyssberörda uttalande

av ministern för utrikes ärendena.

Man framhöll emellertid vidare, att örn sålunda vissa åtgärder lcomme

till stånd, som garanterade ett ansvarigt svenskt förord åt eventuella lektorskandidater,

det kunde tagas under övervägande vilka förmåner, som

kunde från svensk sida utfästas för att göra lektoraten eftersträvansvärda

för väl kvalificerade sökande. I första hand ansågs därvid av vikt att åtgärder

vidtoges, som garanterade att en svensk utlandslektor, som efter

en i regel 6-årig vistelse vid det utländska universitetet återvände till hemlandet,

snarast kunde erhålla anställning som extralärare eller, därest han

icke genomgått provår och önskade göra detta, utan dröjsmål finge hänvisning

till provårskurs. Vidare borde en återvändande universitetslektor, som

med gott vitsord fullgjort sin tjänst, såsom befordringsgrund till ordinarie

lärartjänst i Sverige få tillgodoräkna sig tjänstgöringstiden vid det eller de

utländska universitet, vid vilka han varit anställd såsom lektor. I sistnämnda

avseende vore att märka, att Kungl. Majit i ett flertal fall tidigare

lämnat dylikt medgivande, varför utfärdandet av en generell bestämmelse

härom allenast innebure en kodifiering av gällande praxis.

Den måhända värdefullaste förmånen, framhölls det vidare, skulle tvivelsutan

vara att låta den utländska universitetstjänstgöringen berättiga

till lönetursberäkning efter förvärvande av svensk läroverkslärare''änst. Tillgodoräknande

för lönetur av föregående tjänstgöring hade i princip ansetts

böra avse sådan tjänstgöring, förlagd till motsvarande eller likartade

institutioner, vilken betraktades som likvärdig med den innehavda tjänsten

och vilken ansåges skänka vederbörande erfarenhet och ökad förfarenhet

vid fullgörande av denna. Man kunde med fog säga, att tjänstgöringen vid

utländskt universitet skapade en ökad och värdefull erfarenhet för bestridande

av svensk läroverk.slärartjänst. För att undvika en generalisering och

då förhållandena i avseende å tjänstgöring vid de utländska universiteten

kunde vara varierande, borde bestämmanderätten läggas i Kungl. Maj:ts

hand. Så vore ock fallet beträffande folkskollärare, som ägde rätt att efter

Kungl. Majits bestämmande i varje särskilt fall tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid statsunderstödd svensk skola i utlandet.

Då jag ansett mig i princip kunna till fullo ansluta mig till vad som

sålunda ifrågasatts, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet uppgöra

förslag till de författningsändringar och föreskrifter i övrigt, som kunna

föranledas av ett realiserande av de framlagda önskemålen.

Av dessa förslag är emellertid allenast frågan örn rätt för lärare, som

tjänstgjort såsom universitetslektor i utlandet, att för erhållande av ålders1

i Hägg tillgodoräkna sig nämnda tjänstgöring av beskaffenhet att böra

underställas riksdagens prövning. Jag vill för närvarande inskränka mig

lill att beröra denna fråga. Diirest det förslag jag har för avsikt att framlägga

varder av riksdagen bifallet, torde jag sedermera få tillfälle att anmäla

jämväl övriga ovanberörda spörsmål.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Det inom departementet uppgjorda förslaget angående lönetursrätt avser

ändring i kungörelsen den 2 juni 1933 (nr 251) angående löne- och pensionsreglermg

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och innebär,

att lektor och adjunkt må äga att enligt de närmare villkor, som av Kungl.

Majit i varje särskilt fall bestämmas, för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid han i egenskap av svensk lektor tjänstgjort vid utländskt

universitet.

Över detta förslag hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret

samt vederbörande universitetsmyndigheter, vilka samtliga tillstyrkt

detsamma.

Departementschefen har utöver det ovan anförda framhållit, bland

annat, att den ifrågasatta lönetursrätten borde avse ej endast ämneslärare

vid allmänt läroverk utan även motsvarande lärare vid högre

lärarinneseminariet och rikets folkskoleseminarier, vilka lärarkategorier

alltid plägat vara likställda beträffande avlöningsförmåner och lönetursberäkning.

Utskottet vill till en början uttala sin anslutning till vad i statsrådsprotokollet

anförts rörande behovet av en bättre ordning beträffande

de svenska lektoraten i utlandet. Särskilt vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att dessa befattningar besättas med så väl kvalificerade

innehavare som möjligt ävensom att tillsättandet — som för närvarande

i regel sker av vederbörande utländska universitetsmyndigheter efter

inofficiella förslag eller privata förfrågningar i Sverige — i så måtto

ställes under svensk ledning och kontroll, att åt någon svensk myndighet

beredes inflytande vid kandidatnomineringen. Utskottet vill tillika

uttala den förhoppningen, att de fortsatta överväganden av här förevarande

frågor, vilka av ministern för utrikes ärendena och chefen för

ecklesiastikdepartementet ställts i utsikt, med det snaraste må kunna

leda till resultat i av utskottet antydd riktning.

Vad vidare beträffar förslaget om rätt till lönetursberäkning för de

svenska utlandslektorerna efter förvärvande av svensk läroverkslärartjänst

finner utskottet de härför anförda skälen övertygande och vill

på grund härav i princip tillstyrka detsamma.

Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att finna, att här förevarande

befattningshavare vid ett bifall till Kungl. Majits förslag skulle

kunna komma i en exempelvis i förhållande till docenterna vid de svenska

universiteten och högskolorna — med vilkas tjänstgöring den utländska

lektorstjänstgöringen närmast torde kunna jämföras — väl gynnad

ställning.

I detta hänseende vill utskottet erinra, att enligt kungörelsen den 23

maj 1919 (nr 300) angående lönetursberäkning för docenter vid statsuniversiteten

samt Stockholms och Göteborgs högskolor samtliga docen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

11

ter inom teologiska och filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala

oell Lund ävensom samtliga docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor inom läroområde, motsvarande teologisk och filosofisk

fakultet vid universiteten, äga att för åtnjutande av ålderstillägg såsom

lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarierna

räkna sig till godo den tid, dock ej utöver tre år, de vid

något av nämnda universitet eller högskolor med nit och skicklighet

deltagit i undervisningen. Utskottet vill vidare erinra, att utskottet

tidigare, i utlåtande nr 105, tillstyrkt Kungl. Maj:ts i proposition nr 103

framlagda förslag, att professorn vid universitetet i Uppsala G. Rudberg

må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid utöver tre år,

under vilken han före tillträdandet av sin nuvarande befattning innehaft

professur i Oslo.

Med hänsyn därtill, att de svenska utlandslektorernas tjänstgöring är

och även för framtiden kan antagas bliva av mycket omväxlande art

och omfattning, har utskottet icke funnit sig böra motsätta sig att,

på sätt i propositionen föreslagits, bemyndiga Kungl. Majit att i

varje särskilt fall bestämma rätten för åtnjutande av ålderstillägg.

Utskottet utgår emellertid härvid från att de av utskottet i det föregående

angivna synpunkterna vinna beaktande, så att icke utlandslektorerna

i här förevarande hänseende erhålla en förmånligare ställning,

än som med hänsyn till närmast jämförliga befattningshavare vid svenska

universitet och högskolor kan anses rimligt.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att lektor och adjunkt vid

allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och statens

folkskoleseminarier må äga att enligt de närmare villkor,

som av Kungl. Majit i varje särskilt fall och under iakttagande

av vad utskottet i det föregående anfört bestämmas,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tid han i egenskap av svensk lektor tjänstgjort vid

utländskt universitet.

2:o) Lönetursrätt oaktat avbrott i tjänstgöringen. Kungl. Majit

har (punkt 2, sid. 4—20) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna i kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående

ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst, medgiva sådan

lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

vilken före den 1 juli 1932 åtnjutit tjänstledighet under högst ett år för

studier, rätt att oaktat det sålunda genom ledigheten uppkomna avbrottet

i anställningen för ålderstillägg tillgodoräkna sin före avbrottet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst, i den män densamma varit av

beskaffenhet att eljest hava fått för ändamålet tillgodoräknas honom;

skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli

1932;

dels ock medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Luleå Ivan Viking Holmgren, adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Skara Enoch Ljunggren samt adjunkten vid Katarina

realskola i Stockholm Tor Alfred Harry Alm icke kunnat beredas

lärarförordnanden, Holmgren och Ljunggren under tiden från och med

höstterminens början till den 3 september 1928, respektive den 1 september

1925 samt Alm under tiden från och med vårterminens början

till den 1 februari 1915, icke må utesluta rätt för dem att — med tilllämpning

i vederbörliga delar av de i kungörelsen den 28 juli 1932 (nr

379) angivna grunder — för erhållande av ålderstillägg räkna sig tillgodo

sådan tjänstgöring i statens tjänst, som fullgjorts före omförmälda

avbrott i deras anställning.

De grundläggande bestämmelserna ifråga om rätt för befattningshavare

inom den oreglerade civila statsförvaltningen att för ålderstillägg i ordinarie

befattning tillgodoräkna föregående icke-ordinarie anställningstid finnas

meddelade i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser

angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens

tjänst. I § 1 av nämnda kungörelse föreskrives, att örn den, som från ickeordinarie

befattning vinner befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan

befattning i statens tjänst, som i avseende på tjänstgöringens art och omfattning

finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande

ordinarie tjänsten, må för bestämmande av hans rätt till ålderstillägg

vid denna tjänst tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under

vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning. Vid sådant

tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

För de statsanställda lärarnas vidkommande hava emellertid sedermera

genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379) örn ändring i vissa delar av

ovannämnda kungörelse en del kompletterande lönetursbestämmelser utfärdats.

För tillkomsten av dessa specialbestämmelser har i ovan omförmälda

statsrådsprotokoll den 15 februari 1935 lämnats en redogörelse, till

vilken här hänvisas. Nämnda bestämmelser innebära

dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda

läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av genomgående

av provår eller tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende ställd

enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst;

dels ock att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalter, vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

13

sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,

icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst.

Enligt meddelat promulgationsstadgande skola förstnämnda bestämmelser

äga tillämpning från och med den 1 juli 1932, dock att, vad angår

beräkning av tid för ålderstillägg, så skall anses, som om bestämmelsen

varit gällande från och med den 1 juli 1922. Sistnämnda bestämmelse skall

däremot äga tillämpning först från och med den 1 januari 1933.

Avbrott i den statliga tjänstgöringen av andra orsaker än nu berörts,

exempelvis på grund av studier, vilka icke efter ett år resultera i disputationsprovs

avläggande, eller avbrott till följd av att nytt lärarförordnande

icke erhållits i omedelbar följd med ett tidigare, föranleda fortfarande

förlust av rätten att tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring.

Vad först angår frågan örn avbrott i tjänstgöring på grund av studier,

har departementschefen erinrat, att ett tillämpande av den förut angivna

regeln på detta område i några tidigare fall ansetts medföra så obilliga

konsekvenser, att riksdagen medgivit, att jämväl sådan tjänstgöring fått

tillgodoräknas, vilken fullgjorts före avbrott för studier utan att disputationsprov

avlagts. Departementschefen har redogjort för vissa nu föreliggande

framställningar örn undantag från nämnda regel samt framhållit,

att ett bifall till dessa ansökningar torde få till följd, att ansökningar

av liknande art från andra statsanställda lärare svårligen läte sig

avvisa. I enlighet med ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

framlagt förslag borde därför av riksdagen såsom en övergångsanordning

utverkas ett generellt bemyndigande att medgiva sådan statsanställd

lärare, vilken före den 1 juli 1932, d. v. s. den dag då 1932 års kungörelse

trätt i kraft, åtnjutit ledighet för studier, rätt att utan hinder av

det genom ledigheten uppkomna avbrottet i anställningen få för ålderstillägg

tillgodoräkna sin före avbrottet fullgjorda tjänstgöring i statens

tjänst, i den män sådan tjänstgöring kunde hava varit av likvärdig

beskaffenhet med tjänstgöring i den ordinarie befattningen. Ett dylikt

avbrott syntes, liksom det redan medgivna avbrottet för disputationsprov,

icke böra få uppgå till mer än ett år. Detta förslag syntes departementschefen

så mycket mera befogat som, enligt vad framhållits i handlingarna,

det vore anledning åntaga, att det ifrågasatta medgivandet

skulle komma att gälla allenast ett mindre antal fall liksom ock att dess

betydelse i statsfinansiellt hänseende skulle bliva skäligen ringa.

Vad vidare angår frågan örn avbrott i tjänstgöring på grund av att

förordnande icke erhållits i omedelbar följd med ett tidigare, har departementschefen

redogjort för vissa framställningar om rätt att för erhållande

av ålderstillägg såsom adjunkt tillgodoräkna sådan tjänstgöring i statens

tjänst, som fullgjorts före avbrott till följd av att nytt lärarförordnande

icke erhållits i omedelbar följd med ett tidigare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottet.

Av departementschefens redogörelse inhämtas, att statskontoret framhållit

önskvärdheten av att avlöningsbestämmelserna i ämnet reviderades,

samt att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i fråga om ett par av de

omhandlade fallen framhållit, att de svårigheter vid lönetursberäkningen,

som uppkommit därigenom att nytt förordnande icke omedelbart följt

på ett redan tilländalupet förordnande, enligt nämndens mening mindre

vore att hänföra till avfattningen av gällande lönetursbestämmelser än

till den säregna anställningsform, som tillämpades i fråga om de statsanställda

icke-ordinarie lärarna, i det att förordnande utfärdades endast

för en lästermin eller ett läsår i sänder och att icke-ordinarie lärare,

som icke omedelbart erhölle förnyat förordnande, ansåges såsom entledigad

under mellantiden. Då lönenämnden funne det knappast vara

med billighet överensstämmande, att ett så kort avbrott i tjänstgöringen

som de i föreliggande framställningar omhandlade skulle kunna föranleda

ett uteslutande vid lönetursberäkningen av en måhända mångårig

tjänstgöring dessförinnan, ansåge lönenämnden, att en lösning närmast

borde sökas i en ändring av den för de icke-ordinarie lärarna tilllämpade

anställningsformen.

Departementschefen har för egen del i nu förevarande avseende erinrat,

att spörsmålet örn ändring i anställningsformen för extralärare för

närvarande vore föremål för närmare utredning. Först när resultatet

av densamma förelage, torde frågan om en generell lösning av hithörande

spörsmål kunna upptagas till prövning. I avbidan härå ville departementschefen

i likhet med myndigheterna och lönenämnden förorda, att framställning

gjordes hos riksdagen att tre i statsverksprotokollet omnämnda

extra lärare, utan hinder av förekomna avbrott i tjänstgöringen, måtte

för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna dessförinnan fullgjord statlig

tjänstgöring.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna

övergångsanordningen, enligt vilken Kungl. Majit skulle erhålla bemyndigande

medgiva sådan lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter, vilken före den 1 juli 1932 — d. v. s.

den tidpunkt, från vilken särskilda bestämmelser angående avbrott

i sådan anställning, varom bär är fråga, trädde i kraft — åtnjutit

tjänstledighet under högst ett år för studier, rätt att oaktat det sålunda

genom ledigheten uppkomna avbrottet i anställningen för ålderstillägg

tillgodoräkna sin före avbrottet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst,

i den män densamma varit av beskaffenhet att eljest hava fått för

ändamålet tillgodoräknas honom. Såsom departementschefen framhållit,

torde det vara anledning att antaga, att berörda medgivande skall komma

att gälla allenast ett mindre antal fall liksom ock att dess betydelse i

statsfinansiellt hänseende skall bliva skäligen ringa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 15

Vad beträffar de i statsrådsprotokollet omförmälda framställningarna

om rätt till lönetursberäkning oaktat avbrott i tjänstgöring på grund

av att förordnande icke erhållits i omedelbar följd med ett tidigare, vill

utskottet framhålla följande. De i berörda framställningar angivna svårigheterna

synas, på sätt lönenämnden framhållit, närmast vara att hänföra

till den säregna anställningsform, som tillämpas i fråga örn de statsanställda

icke-ordinarie lärarna. Såsom departementschefen erinrat, är

denna fråga för närvarande föremål för närmare utredning, och torde

frågan örn en generell lösning av hithörande spörsmål kunna upptagas

till prövning först när resultatet av berörda utredning föreligger. Då

emellertid ett bifall till de av adjunkterna Holmgren, Ljunggren och Alm

gjorda framställningarna, vilka utskottet funnit behjärtansvärda, icke synes

kunna föregripa det resultat, vartill sagda utredning kan komma, finner

sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag även i denna del.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna

i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med

ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare

i statens tjänst, medgiva sådan lärare vid

statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

vilken före den 1 juli 1932 åtnjutit tjänstledighet

under högst ett år för studier, rätt att oaktat det sålunda

genom ledigheten uppkomna avbrottet i anställningen för

ålderstillägg tillgodoräkna sin före avbrottet fullgjorda

tjänstgöring i statens tjänst, i den mån densamma varit

av beskaffenhet att eljest hava fått för ändamålet tillgodoräknas

honom; skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning

från och med den 1 juli 1932;

b) medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid

högre allmänna läroverket i Luleå Ivan Viking Holmgren,

adjunkten vid högre allmänna läroverket i Skara

Enoch Ljunggren samt adjunkten vid Katarina realskola

i Stockholm Tor Alfred Harry Alm icke kunnat beredas

lärarförordnanden, Holmgren och Ljunggren under tiden

från och med höstterminens början till den 3 september

1928, respektive den 1 september 1925 samt Alm under

tiden från och med vårterminens början till den 1 februari

1915, icke må utesluta rätt för dem att — med tillämpning

i vederbörliga delar av de i kungörelsen den 28 juli 1932

(nr 379) angivna grunder — för erhållande av ålderstilllägg

räkna sig tillgodo sådan tjänstgöring i statens tjänst,

som fullgjorts före omförmälda avbrott i deras anställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

3:o) Rätt att för lönetur tillgodoräkna tjänstgöring vid kommunala

skolor. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 20—23) föreslagit riksdagen

medgiva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket för gossar

i Hälsingborg Joel Wulff Furstenberg må för uppfattning i lönegrad

tillgodoräkna den tid, varunder han å kommunens stat tjänstgjort såsom

extra lärare vid högre allmänna läroverket i Ystad.

I samband med sitt beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet

anhöll 1927 års riksdag,att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning

i fråga örn rätt för statsanställd lärare att för åtnjutande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, han kunde hava tjänstgjort som lärare vid

statsunderstödd ‘kommunal eller enskild läroanstalt, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Den 18 juni

1927 anbefallde Kungl. Majit härefter skolöverstyrelsen att till Kungl.

Maj :t inkomma med utredning och förslag i ämnet.

Innan överstyrelsen hunnit fullgöra det sålunda givna uppdraget, erhöll

emellertid 1928 års lönekommitté till uppgift att uppgöra förslag till ny

lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet, varvid även

berörda spörsmål kom under övervägande. Det av lönekommittén sedermera

framlagda löneregleringsförslaget upptog bestämmelser, som skulle

lösa frågan. Förslaget har ännu icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.

Skolöverstyrelsen har numera igångsatt den tidigare anbefallda utredningen,

och beräknas densamma vara slutförd under loppet av år 1935.

Hos Kungl. Majit föreligga ett antal framställningar örn rätt att för

ålderstillägg tillgodoräkna tjänstgöring vid kommunala och enskilda

skolor. I yttranden över dessa framställningar hava statskontoret och

allmänna civilförvaltningens lönenämnd hemställt, att desamma icke måtte

föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Departementschefen har för

egen del, under framhållande av att ett bifall till framställningarna i

fråga skulle kunna innebära ett föregripande av det beslut, som kunde

komma att fattas i anledning av förberörda utredning, ansett sig böra

biträda den av statskontoret och lönenämnden hävdade uppfattningen.

Emellertid föreligger ytterligare en framställning, vilken departementschefen

på grund av förefintliga särskilda omständigheter ansett redan nu

böra och kunna upptagas till prövning.

Adjunkten vid samrealskolan i Vadstena, numera vid högre allmänna

läroverket för gossar i Hälsingborg, Joel Wulff Furstenberg anhöll år 1928

hos Kungl. Majit att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna

fullgjord tjänstgöring under läsåren 1922—1925 som kommunalt avlönad

icke-ordinarie ämneslärare vid högre allmänna läroverket i Ystad.

I sin berörda ansökning anförde Furstenberg i huvudsak följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

17

I juni 1922 hade han från läroverkets rektor skriftligen erhållit erbjudande

om anställning »sorn e. o. lärare i modersmålet och tyska vid högre

allmänna läroverket i Ystad». Detta erbjudande hade han antagit. Han hade

då ingen kännedom örn förhållandena vid läroverket och visste sålunda

icke, att detta bland annat omfattade ett kommunalt gymnasium. Detta

hade blivit honom bekant först vid höstterminens början, och först vid löneutbetalningen

omkring den 1 september hade han konstaterat, att han stod

uppförd å kommunens stat. Eftersom han varken erbjudits eller antagit

ett sådant förordnande, hade han trott, att detta varit en rent praktisk anordning

från rektors sida, och icke funnit anledning att grubbla över saken,

ej heller att söka bort från läroverket vid detta och följande läsårs slut.

Förordnandet hade förnyats två gånger, utan att han av någon erhållit

upplysning om sakens verkliga läge. Tjänstgöringen hade hela tiden varit

förlagd till realskolan, alltså till statens läroverk, vilket naturligtvis stärkt

honom i uppfattningen, att »på kommunens stat» endast varit en anordning

av praktisk natur. Först i samband med en pensioneringsfråga på hösten

1924 hade det blivit bekant för de kommunalanställda e. o. lärarna —

och, som det förefallit, även för rektor och skolans övriga lärare — hurudan

den verkliga arten av deras anställning vore.

I över ansökningen avgivet yttrande anförde rektor vid högre allmänna

läroverket i Ystad i huvudsak följande:

Vid ifrågavarande tid hade rektor ansett, att anställning vid Ystads kommunala

latingymnasium medfört samma rättigheter som anställning vid

rikets allmänna läroverk. När Furstenberg sommaren 1922 erbjudits anställning

vid läroverket hade rektor således ansett det vara likgiltigt för

honom, örn han anställdes med avlöning av statsverket eller med avlöning

av kommunen. Det vore därför ej omöjligt, att Furstenberg först vid läsårets

början underrättats om att han förordnats såsom extralärare vid det

kommunala gymnasiet. Samtidigt härmed hade rektor meddelat denne, att

rektor ansåge honom hava samma rättigheter som om han varit anställd i

statens tjänst. Furstenberg hade därför icke haft anledning misstänka, att

allt icke varit välbeställt.

Även om sålunda Furstenberg vetat, att han varit anställd som lärare

vid det kommunala gymnasiet, vore det lika visst, att han ända till mitten

av höstterminen 1924 varit förvissad om att han räknade lönetursår och

tjänstår för pension på samma sätt, som örn han varit anställd vid ett

allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen och statskontoret anförde i avgivna utlåtanden, att

starka billighetsskäl talade för bifall till Fiirstenbergs framställning.

Handlingarna i ärendet överlämnades emellertid till 1928 års lönekommittc

för att tagas i övervägande vid avgivande av det betänkande,

kommitténs utredningsarbete kunde föranleda.

En av Furstenberg till Kungl. Majit ingiven förnyad framställning i

ärendet har tillstyrkts av skolöverstyrelsen, statskontoret och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd.

Departementschefen, som funnit omständigheterna i det föreliggande

ärendet vara av ilen beskaffenhet, att ett ställningstagande till framställ
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. (1 sami. Nr 105—109. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottet.

ningen redan nu icke kunde anses föregripa skolöverstyrelsens utredning

på förevarande område, har biträtt framställningen i fråga.

I likhet med departementschefen finner utskottet, att de av departementschefen

under här förevarande punkt inledningsvis omförmälda

framställningarna om rätt att för ålderstillägg tillgodoräkna tjänstgöring

vid kommunala och enskilda skolor icke nu böra föranleda någon statsmakternas

åtgärd, då ett bifall till sagda framställningar torde kunna

innebära ett föregripande av pågående utredning i ämnet.

Vad härefter beträffar den av departementschefen redan nu till behandling

upptagna framställningen av adjunkten Furstenberg vill utskottet

framhålla följande:

Vid flera av de tidigare kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna

utgingo till de vid dem anställda extralärarna särskilda lönetillägg, vilka

bland annat måste hava ansetts innebära en kompensation för den förlust

i lönetursberäkning, som en anställning vid nämnda gymnasier eller

gymnasielin jer medförde. Enligt vad utskottet inhämtat, hava dylika

lönetillägg jämväl i viss utsträckning utgått till de kommunalt avlönade

icke-ordinarie ämneslärarna vid högre allmänna läroverket i Ystad. Av

utskottet gjorda undersökningar synas emellertid giva vid handen, att

Furstenberg av någon anledning icke kommit i åtnjutande av dylikt

lönetillägg. Detta förhållande synes utskottet styrka vad rektor vid

högre allmänna läroverket i Ystad anfört därom, att Furstenberg icke

haft anledning misstänka, att han icke hade samma rättigheter som om

han varit anställd i statens tjänst. Vidare var Fiirstenbergs tjänstgöring

under den tid, varom nu är fråga, förlagd till realskolan, alltså till statens

läroverk. Nu angivna omständigheter finner utskottet i likhet med

departementschefen vara av den beskaffenhet, att ett ställningstagande

till framställningen redan nu icke kan anses föregripa den pågående utredningen

på förevarande område. Med hänsyn till nu angivna särskilda

förhållanden finner utskottet sig därför kunna tillstyrka här förevarande

framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att adjunkten vid högre

allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Joel Wulff

Furstenberg må för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna

den tid, varunder han å kommunens stat tjänstgjort såsom

extra lärare vid högre allmänna läroverket i Ystad.

4:o) Rätt att för lönetursberäkning vid tekniskt läroverk tillgodoräkna

docenttjänstgöring vid statsuniversiteten samt Stockholms

och Göteborgs högskolor. Kungl. Majit har (punkt 4, sid. 23—25)

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

19

föreslagit riksdagen besluta, att vad i kungörelsen den 23 maj 1919 angående

lönetursberäkning för docenter vid stat suniversiteten samt Stockholms

och Göteborgs högskolor föreskrivits beträffande lärare vid allmänt

läroverk, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarium skall

äga motsvarande tillämpning jämväl å lärare vid tekniskt läroverk.

Enligt omförmälda kungörelse äga samtliga docenter inom teologiska och

filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund ävensom

samtliga docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor inom läroområde,

motsvarande teologisk och filosofisk fakultet vid universiteten, att

för åtnjutande av ålderstillägg såsom lärare vid allmänt läroverk, högre

lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium räkna sig till godo den tid,

dock ej utöver tre år, de vid något av nämnda universitet eller högskolor

med nit och skicklighet deltagit i undervisningen. Såsom förutsättning för

åtnjutande av berörda rätt gäller dock, att de genom avlagda examina och

genomgånget provår vunnit behörighet till anställning vid nämnda läroanstalter

ävensom att deras undervisning vid universiteten eller högskolorna

varit av den omfattning, som är eller kan varda bestämd i fråga

om docentstipendiats undervisningsskyldighet vid universiteten.

Någon motsvarande bestämmelse om rätt för lärare vid tekniskt läroverk

att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna föregående docenttjänstgöring

finnes icke meddelad.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ordinarie lärare vid tekniskt läroverk,

som tidigare fullgjort tjänstgöring såsom docent vid universiteten samt

Stockholms och Göteborgs högskolor, i lönetursavseende skall hava samma

ställning som en motsvarande lärare vid högre allmänt läroverk. Under

erinran att statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordat

åtgärder i angiven riktning tillstyrker utskottet föreliggande förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må besluta att vad i kungörelsen den 23

maj 1919 angående lönetursberäkning för docenter vid

statsuniversiteten samt Stockholms och Göteborgs högskolor

föreskrivits beträffande lärare vid allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarium skall

äga motsvarande tillämpning jämväl å lärare vid tekniskt

läroverk.

5:o) Rätt för vissa småskollärarinnor att för lönetursberäkning

tillgodoräkna tjänstgöring vid privatläroverk. Kungl. Majit har

(punkt 5, sid. 25—32) föreslagit riksdagen medgiva

dels att nedannämnda småskollärarinnor ina äga att — utan hinder

av föreskrifterna i kungörelsen den 29 april 1932 (nr 96) om tjänstårs
-

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

beräkning för småskollärarinnor, som varit anställda vid privatläroverkens

förberedande klasser — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Estrid Gurli Maria

Linder tio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande

klasser vid Brummerska skolan och Sofi Almquists samskola i Stockholm,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Ingeborg Laura

Barbara Löfgren fem år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i

förberedande klasser vid Sofi Almquists samskola i Stockholm, samt

småskollärarinnan i Umeå stads skoldistrikt Gerda Karolina Bergman

sex och ett halvt år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande

klasser vid Skara högre flickskola och Umeå elementarläroverk

för flickor;

dels ock att småskollärarinnan i Arvika stads skoldistrikt Stina Amalia

Lidström ma äga att — med tillämpning av föreskrifterna i kungörelsen

den 29 april 1932 (nr 95) angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt

läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig

nio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Arvika elementarskola

för flickor.

I samband med sitt beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet

uttalade 1927 års riksdag, att riksdagen förutsatte, att vederbörande

kommuner skulle låta sig angeläget vara att, i den mån så vore möjligt,

bereda sådana lärarinnor, som genom skolreformen förlorat sin anställning

vid statsunderstött privatläroverks småskolavdelningar utan att därefter

kunna erhålla något förvärvsarbete, anställning vid kommunens folkskoleväsen.

(Riksdagens skrivelse nr 262, sid. 102.)

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 14 juni 1929 anmodat skolöverstyrelsen

att på lämpligt sätt fästa vederbörande kommunala skolmyndigheters

uppmärksamhet på riksdagens berörda uttalande, utfärdade överstyrelsen

cirkulär i ämnet den 7 oktober 1929 till folkskolestyrelserna i samtliga

städer, i vilka funnos privatläroverk med förberedande klasser.

De sålunda vidtagna åtgärderna hava som bekant i åtskilliga fall lett till,

att lärarinnor av ifrågavarande kategori erhållit anställning såsom extra

ordinarie eller ordinarie småskollärarinnor vid folkskoleväsendet.

Då emellertid beträffande dessa lärarinnor sedermera det önskemålet

gjorde sig gällande, att de bland annat för lönetur sberäkning skulle få tillgodoräkna

sin föregående tjänstgöring vid enskilt läroverks småskolavdelningar,

framlade Kungl. Majit förslag härom i proposition nr 100 till 1932

års riksdag. Detta förslag godkändes i huvudsak av riksdagen (riksdagens

skrivelse nr 107). Bestämmelser i ämnet utfärdades härefter i kungörelse

den 29 april 1932 (nr 96).

I nämnda kungörelse har medgivits, att småskollärarinna, vilken eljest

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

21

kan komma i åtnjutande av ålderstillägg, må, därest hon varit anställd vid

statsunderstött privatläroverks förberedande klasser och blivit entledigad på

grund av nämnda klassers avveckling i samband med genomförandet av den

år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet, äga att för

uppflyttning i högre lönegrad enligt de villkor, som av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall bestämmas, tillgodoräkna sig av den tid, hon tjänstgjort vid

statsunderstött privatläroverks förberedande klasser, så många lönetursår,

utöver tre, som erfordras för att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner

såsom småskollärarinna ej komma att understiga summan av

hennes kontanta löneförmåner vid frånträdandet av anställningen vid omförmälda

förberedande klasser.

De av småskollärarinnorna Linder, Löfgren och Bergman gjorda framställningarna

avse rätt att av den tid, de tjänstgjort vid statsunderstödda

privatläroverks förberedande klasser, för lönetur tillgodoräkna flera lönetursår

än som kan medgivas enligt nyssnämnda författning. Gemensamt

för framställningarna är, att dessa lärarinnor vid tidpunkten för frånträdandet

av befattningarna vid respektive privatläroverk åtnjutit en avlöning,

som med hänsyn till såväl minskat elevantal som läroverkets svaga

ekonomi under då pågående avveckling varit starkt reducerad. De hava

härigenom vid sina nya anställningar blivit placerade i lägre lönegrad än

om de vid sistnämnda tid uppburit oreducerad avlöning.

Beträffande småskollärarinnan Lidström framgår av handlingarna i

ärendet, att hon varit anställd vid den egentliga högre flickskolan och icke

vid skolans förberedande klasser, ehuru hon till någon del haft sin tjänstgöring

förlagd till dessa klasser. På grund härav äro bestämmelserna i kungörelsen

den 29 april 1932 (nr 96) icke tillämpliga i förevarande fall. Emellertid

får enligt kungörelsen den 29 april 1932 (nr 95), angående rätt för

ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid statsunderstödd enskild läroanstalt, ämneslärarinna vid, bland

annat, högre flickskola, efter överflyttning till ämneslärarinnetjänst vid

allmänt läroverk, under vissa förutsättningar och villkor tillgodoräkna sig

av sina tjänstår vid högre flickskola så många lönetursår utöver tre, dock

högst tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna

vid allmänt läroverk ej komma att understiga summan av den

i gällande författningar stadgade kontanta minimiavlöning och den av

statsmedel utgående tillfälliga löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet

av sin befattning vid den enskilda skolan. Skolöverstyrelsen har

ifrågasatt, huruvida icke skäl kunna anses föreligga för tillerkännande åt

Lidström av sådan lönetursrätt, som avses i sistnämnda kungörelse, oaktat

hon erhållit anställning vid folkskoleväsendet och icke vid allmänt läroverk,

varvid överstyrelsen förutsatt, att riksdagen härtill lämnade sitt bifall.

Skolöverstyrelsen har härvid tillika meddelat, att av utav överstyrelsen

verkställd undersökning framgått, att vid högre flickskolor, vilkas avveck
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottet.

ling nu kunde förutses, icke funnes lärarinnor av den kategori, att de skulle

kunna komma i liknande ställning som Lidström. Ett bifall till framställningen

skulle därför icke komma att medföra några konsekvenser av ekonomisk

art för statsverket.

Då utskottet finner billighetsskäl tala för bifall till de föreliggande

framställningarna och då vidare ett dylikt bifall icke torde kunna medföra

några mera kännbara konsekvenser av ekonomisk art för statsverket,

finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under här förevarande

punkt gjorda framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva

a) att nedannämnda småskollärarinnor må äga att —

utan hinder av föreskrifterna i kungörelsen den 29 april

1932 (nr 96) örn tjänstårsberäkning för småskollärarinnor,

som varit anställda vid privatläroverkens förberedande

klasser — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Estrid

Gurli Maria Linder tio år av den tid, hon tjänstgjort

såsom lärarinna i förberedande klasser vid Brummerska

skolan och Sofi Almquists samskola i Stockholm,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Ingeborg

Laura Barbara Löfgren fem år av den tid, hon tjänstgjort

såsom lärarinna i förberedande klasser vid Sofi Almquists

samskola i Stockholm, samt

småskollärarinnan i Umeå stads skoldistrikt Gerda Karolina

Bergman sex och ett halvt år av den tid, hon tjänstgjort

såsom lärarinna i förberedande klasser vid Skara högre

flickskola och Umeå elementarläroverk för flickor;

b) att småskollärarinnan i Arvika stads skoldistrikt

Stina Amalia Lidström må äga att — med tillämpning av

föreskrifterna i kungörelsen den 29 april 1932 (nr 95) angående

rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för

lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna

sig nio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna

vid Arvika elementarskola för flickor.

6:o) Rätt att för lönetur tillgodoräkna tjänstgöring såsom ickeordinarie

lärarinna vid landstingsseminarium. Kungl. Maj:t har

(punkt 6, sid. 32—34) föreslagit riksdagen medgiva, att ordinarie övningsskollärarinnan

vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må

— utan hinder av bestämmelserna i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

23

503) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier

m. m. — äga att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tjänstgöring, hon under läsåren 1926—1933 fullgjort

vid Skaraborgs läns landstingsseminarium i Skara.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr IF. Beck väckt motion (II: 507), vari hemställts, att

ordinarie övningsskollärarinnan vid småskoleseminariet i Skara Ebba

Åkerström må äga att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig såväl den tjänstgöring, hon under läsåren 1917—1926 fullgjort vid

lektor L. A. Cederboms småskoleseminarium i Skara, som den tjänstgöring,

hon under läsåren 1926—1933 fullgjort vid Skaraborgs läns

landstingsseminarium i Skara.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionen.

Jämlikt föreskrifterna i ovannämnda kungörelse den 20 juli 1933 (nr 503)

äger ordinarie lärarinna vid nämnda småskoleseminarier rätt att av tidigare

fullgjord lärartjänstgöring för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna den

tid, vederbörande innehaft ordinarie anställning vid bland annat landstingsseminarium.

Fråga har nu uppstått angående ordinarie övningsskollärarinnan vid

småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerströms lönegradsplacering.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Ebba Åkerström med högsta

vitsord tjänstgjort dels vid lektor L. A. Cederboms småskoleseminarium i

Skara under tiden den 1 juli 1917—den 30 juni 1926 eller under 9 läsår, dels

ock vid Skaraborgs läns landstings småskoleseminarium i Skara alltsedan

den 1 juli 1926, då landstinget övertagit Cederboms seminarium, till den

30 juni 1933, då landstingsseminariet upphörde, eller under 7 läsår, samt

att hon från och med den 1 juli 1933 vore ordinarie övningsskollärarinna

vid statens småskoleseminarium i Skara.

Skolöverstyrelsen har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande:

Vid Cederboms seminarium hade Ebba Åkerström haft en tjänstgöring

motsvarande full tjänstgöring enligt stadgan för landstingsseminarierna.

Enligt uppgift hade hon vid landstingsseminariet uppburit

avlöning med belopp, som till fullo motsvarat ordinarie övningsskollärarinnas

lön i 4:e lönegraden. Formellt sett hade hon dock icke varit

ordinarie lärarinna vid landstingsseminariet, vilket torde hava berott därpå,

att landstingsseminariet med hänsyn till den redan då aktuella frågan om

omorganisation av lärarutbildningen vid småskoleseminarierna under hela

sin tillvaro tillerkänts statsbidrag för allenast ett halvt år i sänder.

Ehuru Ebba Åkerström sålunda innehaft anställning med full tjänstgöring

vid landstingsseminariet eller vid enskilt seminarium, som fyllt

samma uppgift som ett landstingsseminarium, under tillhopa 16 år, syntes

överstyrelsen förhindrad att för lönetur tillgodoräkna henne den sålunda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

fullgjorda tjänstgöringen. Enligt gällande bestämmelser kunde nämligen

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas — beträffande tjänstgöring

vid småskoleseminarier — allenast tjänstgöring som ordinarie lärare vid

landstingsseminarium.

Emellertid ansåge överstyrelsen starka billighetsskäl föreligga för att

Ebba Åkerström måtte medgivas rätt att för lönetur tillgodoräknas ej endast

den tid, hon varit anställd vid landstingsseminariet, utan även den tid,

hon innehaft befattning vid Cederboms enskilda småskoleseminarium.

Slutligen ville överstyrelsen jämväl erinra därom, att Kungl. Majit i proposition

nr 163 till 1933 års riksdag angående vissa anslag till folk- och

småskoleseminarierna m. m. föreslagit riksdagen, att bland andra Ebba

Åkerström skulle under budgetåret 1933/1934, därest hon icke erhölle ordinarie

befattning, få uppföras å övergångsstat, därvid avlöningen skulle utgå

med samma belopp, som tillkomme henne vid nedläggandet av landstingsseminariet

i Skara, samt att riksdagen biträtt denna framställning.

På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, bland

annat, att Kungl. Majit måtte förklara Ebba Äkerström berättigad att

för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring, hon

fullgjort under läsåren 1917—1926 vid L. A. Cederboms småskoleseminarium

i Skara samt under läsåren 1926—1933 vid Skaraborgs läns landstingsseminarium

i Skara.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, bland annat, att statskontoret

icke ville motsätta sig att Åkerström i avseende å lönetursrätt

finge tillgodoräkna sin tjänstgöring vid landstingsseminariet efter samma

grunder, som om hon innehaft ordinarie lärarinneanställning vid seminariet.

Beträffande framställningen i vad den avsåge tjänstgöringen vid Cederboms

seminarium måste statskontoret däremot — särskilt med hänsyn till

konsekvenserna — uttala tvekan, enär ett bifall till framställningen i denna

del skulle vara ägnat att framkalla krav på enahanda förmån från andra

befattningshavare, som tidigare fullgjort tjänstgöring vid liknande seni i - narier.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i avgivet utlåtande biträtt

statskontorets uppfattning.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

»Såsom myndigheterna erinrat, medgåvo statsmakterna år 1933 Ebba

Åkerström rätt att under budgetåret 1933/1934 bliva överförd å övergångsstat,

därest hon vid det dåvarande landstingsseminariets i Skara nedläggande

icke erhållit ordinarie befattning i statens eller kommunens tjänst.

Hon tillerkändes därigenom rätt att under nämnda budgetår intaga samma

ställning som om hon varit ordinarie lärarinna vid seminariet.

Samma skäl, som föranlett statsmakternas berörda beslut, synas mig tala

för ett bifall till den nu föreliggande framställningen, dock endast i vad den

avser hennes tjänstgöring vid landstingsseminariet. Jag ansluter mig sålunda

till vad statskontoret med instämmande av lönenämnden föreslagit.»

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 25

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har, utöver vad skolöverstyrelsen

framhållit, anförts bland annat följande:

En annan lärarinna, som i likhet med Ebba Åkerström erhöll ordinarie

anställning vid statens småskoleseminarium i Skara den 1 juli 1933,

hade fått tillgodoräkna sig alla föregående tjänsteår vid småskoleseminarium.

Lärarinnan i fråga hade förut tjänstgjort vid privata småskoleseminariet

i Borås under tiden 1 januari 1909—30 juni 1923 samt vid

landstingsseminariet i Borås under tiden 1 juli 1923—30 juni 1932.

Under sådana förhållanden syntes det vara rättvist, att även Ebba

Åkerström finge tillgodoräkna sig sin 9-åriga tjänstgöring vid Cederboms

småskoleseminarium i Skara.

I likhet med myndigheterna och departementschefen finner utskottet

billighetsskäl tala för att Ebba Åkerström erhåller rätt att för uppfattning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring, hon under läsåren

1926—1933 fullgjort vid Skaraborgs läns landstingsseminarium i

Skara. Utskottet tillstyrker fördenskull Kungl. Maj:ts härom gjorda

framställning.

I motionen II: 507 har, i anslutning till av skolöverstyrelsen gjord

framställning, yrkats, att Ebba Åkerström skulle för uppfattning- i högre

lönegrad få tillgodoräkna sig jämväl den tjänstgöring, hon under läsåren

1917—1926 fullgjort vid L. A. Cederboms småskoleseminarium i Skara.

Som skäl härför har i motionen erinrats örn en annan lärarinna vid statens

småskoleseminarium i Skara, som fått tillgodoräkna sig alla föregående

tjänstår vid småskoleseminarium.

Beträffande denna lärarinna har utskottet inhämtat följande. Hon

hade under tiden den 1 januari 1909—vårterminen 1923 tjänstgjort vid

G. V. Uléns småskoleseminarium i Borås. Den 1 juli 1923 hade hon

tillträtt ordinarie tjänst vid Älvsborgs läns landstings småskoleseminarium,

som trätt i stället för Uléns småskoleseminarium. Den 24 november

1923 förklarade Kungl. Majit henne berättigad att för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig berörda tjänstgöring vid Uléns småskoleseminarium.

Sedan hon den 1 juli 1933 erhållit ordinarie anställning

vid statens småskoleseminarium i Skara, avgjorde skolöverstyrelsen den

28 december 1933 frågan örn hennes lönegradsplacering, varvid hon fick

tillgodoräkna sig jämväl tjänstgöringen vid det Ulénska seminariet.

Såvitt utskottet kunnat finna, är skillnaden mellan Ebba Åkerströms

och den i motionen II: 507 omförmälda lärarinnans tidigare tjänstgöringsförhållanden

den, att sistberörda lärarinna före övergången till det statliga

seminariet innehade ordinarie befattning vid landstingsseminarium,

under det att Ebba Åkerströms anställning vid dylikt seminarium icke

var ordinarie, ehuru hon hade full tjänstgöring och uppbar avlöning med

belopp, som till fullo motsvarade ordinarie övningsskollärarinnas lön i

fjärde lönegraden. Skolöverstyrelsen har emellertid framhållit, att det

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 105 -109. 3

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

förhållandet, ätt Ebba Åkerström icke erhållit ordinarie befattning vid

landstingsseminariet, torde hava berott därpå, att seminäriet med hälisyn

till den fedan då aktuella frågan örn omorganisation av lärarutbildriingen

vid småskoleseminafierna under hela sin tillvaro tillerkänts statsbidrag

för allenast ett halvt år i sänder. Utskottet finner billighetsskäl

tala för att icke den omständigheten, att Ebba Åkerström på grund av

den väntäde omorganisationen av småskoleseminarierna icke kunnat erhålla

ordinarie anställning vid dylikt seminarium* bör bringa henne i

ekonomiskt ogynnsammare ställning än den i motionen II: 507 omföfmälda

lärarinnan. Slutligen vill utskottet framhålla ätt, enligt vad tlfskottet

inhämtat, ett bifall till den motionsvis gjorda framställningen

knappast kan komma att medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet kunna tillstyrka vatt

i motionen II: 5Ö7 yrkas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Becks ovannämnda motion (II:

507), medgiva, att ordinarie övningsskollärarinnan vid

småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må — utan

hinder av bestämmelserna i kungörelsen den 20 juli 1933

(nr 503) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen

vid statens småskoleseminarier m. m. — äga att för uppfattning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring,

hon fullgjort under läsåren 1917—1926 vid L. A.

Cederboms småskoleseminarium i Skara samt under läsåren

1926—1933 vid Skaraborgs läns landstingsseminarium

i Skara.

Stockholm den 10 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 105.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönetursberäkning jör vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten