Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

1

Nr 129.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under andra huvudtiteln gjorda framställning angående

anslag till avlöningar vid häradsrätterna jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd oell behov i avseende å andra

huvudtiteln under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt 19, sid.

42—49) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att gälla tills vidare från och med budgetåret 1935/1936,

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,426,900 kronor.

Utöver de förändringar, som sammanhänga med de ändrade grunderna

för riksstatens uppställning, innebär Kungl. Maj:ts förslag, att medel

beräknats för de ökade kostnader, som föranledas av anställandet från

och med den 1 januari 1936 av ytterligare tio sekreterare i domsagorna.

I sådant hänseende har räknats med en ökning av posterna grundavlöningar

m. m. och ålderstillägg m. m. åt icke ordinarie personal med sammanlagt

48,300 kronor. Å andra sidan har räknats med att de från häradshövdingarna

inflytande bidragen till avlönande av sekreterare skulle

ökas med omkring 4,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Karl Mellén och Th. Borell

väckt motion, nr 101, vari hemställts, att riksdagen ville i samband med

behandlingen av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

örn anslag till häradsrätterna anhålla, att tiden för giltigheten

av de i nu gällande domsagostadga av den 26 maj 1933 uti dess 38 § upptagna

övergångsbestämmelser måtte utsträckas att gälla tills vidare och

intill dess den ifrågasatta allmänna processreformen bleve genomförd,

dels ock en inom andra kammaren av herr C. Gösta Jacobsson m. fl.

väckt motion, nr 6, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 129—130.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 129.

anhålla, att Kungl. Majit ville förelägga nästa års riksdag förslag angående

ändrade grunder för å domsagas kansli anställda rättsbildade

biträdens avlöningsförhållanden.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vad till en början angår motionen 1:101, vill utskottet erinra, att 1933

års riksdag i princip uttalat sig för att det tidigare rådande vikariatsystemet

vid häradsrätterna skulle upphöra. Förutsättningen härrör var

emellertid, att häradshövdingarna i de större domsagorna finge till sitt

förfogande särskilt kvalificerad arbetskraft, s. k. sekreterare. Då dessa

sekreterare icke kunde omedelbart anställas i alla de domsagor, som därav

vore i behov, erfordrades en övergångstid för genomförandet av den

nya ordningen. 1 38 § andra stycket av domsagostadgan den 26 maj

1933 (nr 309) har denna övergångstid fastställts till den 1 juli 1935. Intill

denna dag äger förste eller andre notarie under de förutsättningar och

i den omfattning, som angivas i 24 § av 1925 års domsagostadga, fortfarande

förordnas att förvalta häradshövdingämbete. Under samma övergångstid

må likaledes i domsaga, där sekreterare icke finnes anställd,

häradshövdingen kunna erhålla tjänstledighet i den omfattning, som medgivits

i 19 § av sistnämnda stadga.

I förevarande motion har nu yrkats, att berörda övergångsbestämmelse

måtte utsträckas att gälla tills vidare och intill dess den ifrågasatta allmänna

processreformen bleve genomförd.

Såsom förut framhållits, har Kungl. Majit för nästa budgetar äskat

medel till avlönande från och med 1 januari 1936 av ytterligare 10 sekreterare.

Då för närvarande antalet sekreterare uppgår till 36, skulle från

och med sagda tidpunkt finnas sammanlagt 46 sådana befattningshavare,

vilket antal — enligt vad av statsverkspropositionen framgår — tills

vidare finge anses svara mot behovet av den kvalificerade arbetskraft,

varom här är fråga.

Utskottet har för sin del ansett sig böra tillstyrka anvisande av medel

för avlönande av nämnda antal sekreterare. Vid sådant förhållande har

utskottet ansett det kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl föreligga

för den av motionärerna föreslagna utsträckningen av domsagostadgans

övergångsbestämmelser.

Sedan en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria, däri

föreslagits, bland annat, att giltighetstiden för övergångsbestämmelsen

i 38 § andra stycket av 1933 års domsagostadga måtte utsträckas

att gälla till och med innevarande års utgång, varit utremitterad

till vederbörande myndigheter och enskilda sammanslutningar för

yttrande, har utskottet beretts tillfälle att taga del av de till Kungl. Majit

i ärendet inkomna utlåtandena. Här må allenast anmärkas, att Svea hovrätt

funnit starka skäl tala för en utsträckning av övergångstiden, på

sätt i promemorian föreslagits, men att hovrätten icke ansett tillräckliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

3

skäl föreligga för en ytterligare förlängning av nämnda tid. I samma

riktning kava rikets övriga hovrätter uttalat sig. Jämväl flertalet häradshövdingar

hava intagit en ståndpunkt motsvarande hovrätternas.

Den i promemorian ifrågasatta utsträckningen av övergångsbestämmelsen

har utskottet funnit välbetänkt. Utskottet förutsätter dock, att, då så

befinnes erforderligt, undantag må medgivas från 1933 års domsagostadgas

bestämmelser örn vikariat för häradshövding, så att vikariatet jämväl

efter den 1 januari 1936 må kunna anförtros i domsaga tjänstgörande

förste eller andre notarie.

Vad härefter angår motionen II: 6, har utskottet inhämtat, att frågan

örn de å domsagas kansli anställda rättsbildade biträdenas avlöningsförhållanden

är föremål för uppmärksamhet inom justitiedepartementet

samt att densamma upptagits till behandling i förenämnda promemoria.

Sålunda hava uppgifter infordrats rörande, bland annat, det antal biträden

av angivet slag, som hovrätterna efter häradshövdingarnas hörande

funne minst erfordras för behörig skötsel av varje inom dess domvärjo

belägen domsaga. Enligt uttalande i promemorian vore avsikten, att

samtliga de rättsbildade biträden, som oundgängligen krävdes för domsagornas

behöriga skötsel, skulle erhålla avlöning, huvudsakligen utgående

av statsmedel. Då den av motionärerna åsyftade frågan sålunda är

under övervägande inom justitiedepartementet, har utskottet ansett, att

motionen II: 6 ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet har

endast velat uttala, att blivande förslag i ämnet i princip bör så utformas,

att kostnaderna för de nya biträden, som befinnas erforderliga för

domsagornas skötsel utöver dem, som för närvarande finnas anställda,

icke må drabba häradshövdingarna.

Till förslaget örn medel till avlönande av ytterligare sekreterare har

utskottet redan tagit ställning. Då vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit

riksdagen under förevarande punkt ej givit utskottet anledning till annan

erinran än att utskottet funnit sig böra föreslå viss mindre ändring

av avlöningsstatens uppställning, hemställer alltså utskottet,

I:o) att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och

förvaltningsbi
drag

................ kronor 716,600

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

b) Ersättning till

vissa vikarier

för häradshövdingar,

förslagsvis.

........... kronor 15,000 kronor 731,600;

2. Avlöningar till icke-ordinarie per
sonal

:

a) Grundavlönin
gar

m. m......... kronor 687,000

b) Ålderstillägg

m. m., förslagsvis

.................... » 26,700 » 713,700

3. Särskilda löneförmåner till ordina
rie

och icke-ordinarie tjänstemän... » 96,000

4. Arvoden åt tingstolkar ...... »_4,000

Summa kronor 1,545,300

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag från häradshövdingarna till

avlönande av viss icke-ordinarie personal

.................................... kronor 118,400

Nettoutgift kronor 1,426,900;

b) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,426,900 kronor;

II:o) att herrar Melléns och Borells förenämnda

motion, 1:101, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda; samt

lilio) att herr Jacobssons m. fl. förenämnda motion,

II: 6, ej heller må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 21 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Bergström, Petrén, Tham

och Lindström, samt

från andra kammaren: herrar] Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson,

Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson

1 Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Persson i Fritorp och Andersson i Ovanmyra.

Reservation

av herrar Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Borell, Tham, Magnusson

i Skövde, Holmgren och Persson i Fritorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till avlöningar vid s. 5 i texten