Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-24 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l\S.

1

Nr 143.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av

bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har

Kungl. Majit (punkt 4, sid. 4, i det vid propositionen under »Utgifter för kapitalökning.

Bil. 2» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan pa den proposition, som

kunde varda riksdagen förelagd, såsom kapital för Lånefonden för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen för budgetåret 1935/1936 beräkna

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 22, sid. 48, av det

vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Främjande av bostadsbyggande för budgetåret

1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 215, linder åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för sistnämnda dag föreslagit

riksdagen

I. besluta, att en fond, benämnd lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen, skall inrättas, från vilken lån må utlämnas till

ny- och ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen,

medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder,

samt såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter

för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder», ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, ävensom

II. under femte huvudtiteln till Främjande av bostadsbyggande på landsbygden

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor samt

godkänna de av departementschefen förordade grunderna för ifrågavarande

anslags användning.

Bihang till riksdagens protokoll 1085. 6 sami. Nr 1-iS —145. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lhS.

I anledning av propositionen nr 215 hava inom andra kammaren väckts

följande motioner, nämligen

dels en, nr 543, av herrar L. Brännström och O. E. Sandberg, i vilken hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att det under femte huvudtiteln till Främjande

av bostadsbyggandet på landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisade

reservationsanslaget måtte höjas till 15,000,000 kronor;

dels en, nr 549, av herr E. Åqvist, som hemställt, att riksdagen måtte för

sin del avslå Kungl. Maj:ts i proposition nr 215 framlagda förslag till understödjande

av bostadsproduktion i vad avser städer och stadsliknande samhällen

samt i stället höja anslaget till bostadsproduktion på landsbygden från 5

till 10 miljoner kronor;

dels en, nr 555, av herr C. Björling m. fl., däri hemställts, att Kungl. Maj :ts

proposition nr 215, i vad den avser inrättandet av en lånefond för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen samt anvisandet av 5,000,000 kronor

såsom kapital för denna fond, icke måtte av riksdagen bifallas;

dels och en, nr 556, av herr H. Andersson i Dunker m. fl., däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 5 miljoner kronor att utlämnas som lån för den statsunderstödda

bostadsverksamheten på landsbygden och på de villkor som gälla för förut

utlämnade lån för detta ändamål och att beloppet måtte beräknas utgå av lånemedel.

Till bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen hava — såsom

ett led i statens övriga åtgärder för motverkande av arbetslösheten — för budgetåret

1933/1934 anvisats 5 miljoner kronor avsedda för utlämnande av lån.

Låneverksamhetens administration handhaves å statens vägnar av ett provisoriskt

organ, statens byggnadslånebyrå.

Gällande föreskrifter rörande ifrågavarande verksamhet (kungörelsen den

16 september 1933 (nr 558)) innehålla bland annat följande:

Statslån utgår för främjande av uppförandet i städer och stadsliknande samhällen

av byggnader, huvudsakligen avsedda för bostäder. Lån må dock utgå

endast å ort, där sådan byggnadsverksamhet icke utan dylikt statligt stöd kan

beräknas inom den närmare tiden komma till stånd i den omfattning, som befinnes

lämplig med^ hänsyn till bostadsförhållandena å orten och önskvärd med

hänsyn till läget pa arbetsmarknaden. Laneverksamhet ma vidare förekomma

allenast i kommun, som åtagit sig att utan kostnad för statsverket eller låntagare

förmedla lån av ifrågavarande art.

Lån får icke beviljas för byggnadsföretag, vilket jämväl utan statligt stöd

kan väntas komma till stånd under den närmare tiden, och ej heller för byggnadsföretag

i vederbörande kommuns egen regi. Som förutsättningar för att

lån skola få utgå gäller härjämte bland annat, att vederbörande byggnadsföretag

utförts inom viss tid samt att den på öppna marknaden erhållna, i fastigheten

bättre belägna krediten är på betryggande sätt ordnad (ej leverantörkredit

och liknande).

I avseende å lånebeloppen är stadgat, att lån ej må överstiga en femtedel av

nyssnämnda kredit med bättre förmånsrätt i fastigheten. Ej heller får statslånet

uppgå till högre belopp än som svarar mot 15 procent av ett på visst sätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

3

fastställt fastighetsvärde eller överstiga 15 procent av fastighetens taxeringsvärde

efter byggnadsföretagets fullbordande.

För lån skall ställas säkerhet, vilken skall bestå av inteckning i vederbörande

fastighet, liggande inom 90 procent av fastighetsvärdet. Inteckningen

skall jämväl vara belägen inom 90 procent av fastighetens taxeringsvärde efter

byggnadsföretagets fullbordande ävensom inom summan av brandförsäkringsoch

tomtvärdena. Såsom ytterligare säkerhet för lånet skola även pantförskrivas

hos annan långivare belånade inteckningar med bättre förmånsrätt i

fastigheten än den för statslånet ställda säkerheten eller deras värde, i den

mån dessa inteckningar, eller värdet av dem, icke behöva tagas i anspråk för

gäldande av den fordran, för vilken inteckningarna i första hand blivit pantförskrivna

eller som på grund av omsättning trätt i dess ställe.

Intill viss, av Kungl. Haj:t fastställd, för alla låntagare gemensam dag

skola lånen löpa utan amortering och med 5 procent årlig ränta. Därefter skola

de utgöra amorteringslån. Annuiteten å amorteringslån skall utgöra 71/* procent

av det ursprungliga lånebeloppet. Av annuiteten skola, å oguldna lånebeloppet

räknat, 41/* procent utgöra ränta och en procent avsättning till en riskfond,

avsedd att användas till täckande av förluster å verksamheten. Återstoden

skall utgöra amortering.

Vid utgången av budgetåret 1933/1934 hade -— meddelar statens byggnadslånebyrå

•— det sökta totala lånebeloppet uppgått till 8,663,749 kronor. Byrån

hade vid samma tid preliminärt beviljat lån till ett sammanlagt belopp av

4,652,839 kronor, vartill kommo 244,500 kronor, som reserverats för ett lån

mot inteckning i tomträtt. Under anslaget återstod då 102,661 kronor.

Departementschefen har ansett, att ett fullföljande av den år 1933 införda

låneverksamheten till främjande av bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen utgjorde ett synnerligen önskligt led i hjälpsystemet. Den

omedelbara arbetsmarknadseffekten av de för verksamheten i anspråk tagna

statliga medlen bleve nämligen med hänsyn till den begränsade statsinsatsen

mycket hög. Bostadsbyggande beredde därjämte även indirekt sysselsättning

i betydande omfattning.

Departementschefen har tillstyrkt, att låneverksamheten för nyproduktion

fortsättes enligt oförändrade grunder. Bostadsproduktionen under 1935 beräknades

visserligen bliva väsentligt större än under 1934 och stiga till jämnhöjd

med vad den utgjorde under åren före kulminationsperioden 1930—1932,

medan å andra sidan inflyttningen till städerna och tillväxten av stadsbefolkningen

icke ägde rum i samma snabba takt som vissa föregående år. Häremot

kunde emellertid, som socialstyrelsen påpekat, framhållas, att behovet av

självständiga lägenheter i huvudsak icke betingades av antalet individer utan

av antalet hushåll och att dessa vore i raskt tilltagande, under inverkan av den

fortgående ökningen av de familjebildande åldrarna. Vidare torde man kunna

räkna med en avsevärd ökning av bostadsbehovet som en följd av den allt

allmännare insikten om vad goda bostadsförhållanden betyda för den samhälleliga

såväl som den personliga välfärden. Den vanligaste familjebostaden

vore ju alltjämt ett rum och kök eller ännu blygsammare.

Ett av byggnadslånebyrån framlagt förslag om utsträckning av låneverksamhet

att avse jämväl ombyggnad av omoderna bostadshus — vilket förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 14-3.

tillstyrkts av socialstyrelsen men avstyrkts av statskontoret — förordas av

departementschefen.

Till följd av flykten från de omoderna lägenheterna stöde för närvarande

■—■ yttrar departementschefen — stora värden, som nedlagts i det omoderna

bostadsbeståndet, inför fara att förintas. På den grund att detta bostadsbestånd

i väsentlig utsträckning läge i ekonomiskt förhållandevis svaga händer

kunde moderniseringar av äldre bostadshus, vilka vore både byggnadstekniskt,

ekonomiskt och bostadssocialt önskvärda och lämpliga, ej komma till stånd.

Genom ett statligt kreditunderstöd skulle emellertid i många fall de ekonomiska

hindren för dylika ombyggnader kunna undanröjas och såmedelst stora

labila värden räddas. Nu avsåges emellertid icke någon generell lösning av

spörsmålet örn det omoderna bostadsbeståndets modernisering utan endast, som

byggnadslånebyrån framhållit, en arbetsmarknadspolitiskt betingad försöksverksamhet,

vars resultat kunde tjäna till vägledning vid framtida överväganden

av frågan.

Bestämmelserna örn nybyggnadslån skulle i tillämpliga delar gälla även beträffande

ombyggnadslån, men kompletterade av föreskrifter, att statslånet

högst finge utgå med belopp motsvarande halva kostnaden för ombyggnaden

samt att beträffande nyinvesterat kapital jämkningar finge göras beträffande

kravet på betryggande fastighetskredit till förmån för mer affärsmässig

sådan. Ägarens egna kapitalinsatser till ombyggnad skulle vidare betraktas

såsom jämbördig ekvivalent med enskild kredit. Ägaren skulle emellertid

ej äga att till skyddande av egen insats förfoga över inteckning med förmånsrätt

framför statslånet. Däremot skulle vid beräknande enligt femtedelsregeln

av statslånets belopp viss hänsyn tagas till ägarens egna insatser.

Reglerna rörande lånens läge och relativa storlek — med undantag av bestämmelsen

örn den högsta belåningsgränsen, 90 procent — borde erhålla karaktären

av allmänna direktiv, vilka kunde medgiva praktiskt betingade jämkningar.

Vid överlämnande av låneansökan till byggnadslånebyrån skulle vidare

fogas yttrande från byggnadsnämnd.

För möjliggörande av ifrågavarande låneverksamhet för ny- och ombyggnader

förordar departementschefen inrättande av en särskild lånefond, benämnd

lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

För grundandet av fonden föreslås anvisande av 5,000,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

Räntan å lån från fonden borde sättas till 4.25 procent, d. v. s. samma procentsats

som gäller för ränta å lån från 1933 års anslag.

För lån från fonden borde inrättas en särskild riskfond, fristående från riskfonden

för lån från 1933 års anslag.

Någon viss fördelningsgrund, efter vilken fondmedlen skola användas för

ny- eller ombyggnadslån, har departementschefen icke ansett påkallad.

Administrationskostnaderna skulle, i principiell överensstämmelse med vad

hittills skett, bestridas av fondmedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lhä.

5

Till främjande av bostadsbyggande på landsbygden hava hittills anvisats

sammanlagt 26 miljoner kronor. De beviljade medlen hava avsetts såväl för

beviljande av förbättringsbidrag som utlämnande av nybyggnadslån. För sistnämnda

ändamål hava hittills 4.6 miljoner kronor tagits i anspråk. Å de anvisade

anslagen återstår ett odisponerat belopp av 669,860 kronor, avsett för

administrations- m. fl. kostnader.

Statens egnahemsstyrelse har för verksamhetens fortsättande äskat ett anslag

av 15 miljoner kronor.

Anslagsbehovet för innevarande budgetår — yttrar departementschefen - överstiger vida det belopp, som star till förfogande. Av föreliggande ansökningar,

avseende ett sammanlagt belopp av inemot 39 miljoner kronor, har

endast en mindre del kunnat bifallas. Enbart de allra mest trängande behoven

kräva för tillgodoseende närmare 30 miljoner kronor, medan anslaget utgör

allenast 8 miljoner kronor. Man torde vara nödsakad att utsträcka tillgodoseendet

av det föreliggande starkt kännbara bostadsförbättringsbehovet under

en längre period. Departementschefen förordar anvisande för nästa budgetår

av 5 miljoner kronor, av vilket belopp 1 miljon kronor skulle företrädesvis

användas till lönebostäder. Med hänsyn till den begränsade omfattningen av

ansökningar, avseende municipalsamhällen, förelåge icke tillräcklig anledning

att såsom tidigare skett fixera något bestämt maximibelopp för denna sida av

verksamheten.

Tidpunkten, då byggnadsföretag, som komme att finansieras med bidrag och

lån från ifrågavarande anslag, skulle vara fullbordade, borde bestämmas till

utgången av år 1936. Motsvarande tid beträffande bidrag och lån från innevarande

budgetårs anslag till främjande av bostadsbyggande vore utgången av

år 1935. På grund av det betydande antal ansökningar, som redan förelåge

vederbörligen granskade och bedömda, behövde förnyat ansökningsförfarande

ifrågakomma allenast vad anginge lönebostäder. För användningen av nu

ifrågavarande anslag borde i övrigt gälla enahanda grunder som för användningen

av sistnämnda anslag.

Den av 1933 års riksdag beslutade låneverksamheten för främjande av bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen tillkom som ett led i åtgärderna

för arbetslöshetens bekämpande.

Såsom av propositionen och den däri lämnade utredningen inhämtas, synes

den hittillsvarande verksamheten i stort sett givit ett gott resultat. Genom

denna byggnadsverksamhet hava kunnat skapas arbetstillfällen ej blott inom

byggnadsbranschen utan även inom andra fack. Redan den rent omedelbara

arbetsmarknadseffekten av statens kapitalinsats har blivit osedvanligt

stor.

Arbetslösheten är alltjämt av rätt betydande omfattning, och fortsatta åtgärder

från det allmännas sida erfordras för dess bekämpande. Med hänsyn

till att de vunna erfarenheterna om verkningarna av den hittills bedrivna verksamheten

varit gynnsamma och detta även ur bostadssociala synpunkter kan

det anses motiverat, att staten även på denna väg medverkar till bostadsbeståndets

förbättring.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr lis.

Utskottet tillstyrker för den skull, att låneverksamheten för nyproduktion

fortsattes om än i begränsad omfattning även under nästa budgetår.

Departementschefen har föreslagit, att ifrågavarande verksamhet skulle utvidgas

att omfatta även ombyggnad av omoderna hyreshus. Härigenom avses

att underlätta möjligheterna att bygga örn hus med stora och svårskötta samt

därmed också i en alltjämt stegrad grad för uthyrning olämpliga lägenheter.

Enligt vad som inhämtats finnes bostadsbestånd av här avsedd art inom ett

stort antal av landets stadssamhällen.

Den nu ifrågasatta utvidgade verksamheten skulle alltså taga sikte på äldre

fastigheter med större och på hyresmarknaden nu mindre begärliga lägenheter.

Enligt vad utredningar visa är en ombyggnad och förändring av dessa

lägenheter till smålägenheter i många fall tekniskt och ekonomiskt möjlig.

Fastigheternas ägare hava mången gång en så svag ekonomi, att stora svårigheter

möta att på privat väg anskaffa erforderligt nytt kapital. Med en jämförelsevis

måttlig statlig kapitalinsats kan förebyggas ett förintande av stora

fastighetsvärden, varjämte vinnes en bostadssocialt sett önskvärd ökning av

smålägenhetsbeståndet. Att de ombyggda lägenheterna genom sin rymlighet

synnerligen väl lämpa sig som bostäder åt stora familjer, är något som förtjänar

särskilt beaktas.

Utskottet har för sin del funnit goda skäl anförda för att den föreslagna

utvidgningen kommer till stånd. Densamma är emellertid att betrakta allenast

som ett av önskvärdheten att skapa arbetstillfällen föranlett försök, vars

erfarenheter kunna vara till gagn vid ett framtida ståndpunktstagande till

frågan om det omoderna bostadsbeståndets modernisering.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit tillstyrker utskottet Kungl.

Maj :ts förslag örn inrättande av en lånefond för städer och stadsliknande samhällen

samt avstyrker de i motionerna II: 549 och II: 555 framställda yrkandena

örn avslag på berörda förslag.

I fråga örn det kapitalbelopp, som skulle anvisas till fonden, har Kungl.

Maj .t föreslagit 5,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att man

vid denna låneverksamhet framgår med försiktighet och då stödjandet av

modernisering av äldre bostadshus allenast har karaktären av ett försök samt

arbetsmarknaden på förevarande område för närvarande kan betraktas som jämförelsevis

god, har utskottet ansett, att ett till 3,000,000 kronor begränsat belopp

bör anvisas till verksamheten under nästa budgetår.

De föreslagna villkoren för lan fran fonden hava ej föranlett erinran från

utskottets sida.

Vad därefter angar främjandet av bostadsbyggande på landsbygden har

från skilda håll vitsordats angelägenheten av att åtgärder i detta syfte vidtagas.

Dylika åtgärder äro nämligen av stor betydelse såväl för den egentliga

lantbefolkningen, vars bostäder i hygieniskt och socialt hänseende mångenstädes

äro allt annat än tillfredsställande, som ock för en inom brukssamhällen

och andra liknande orter bosatta arbetarbefolkning, vilken för närvarande

ofta nog måste draga sig fram med synnerligen undermåliga bostäder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lhS.

7

Såsom departementschefen framhållit och i väckta motioner påpekats, är

anslagsbehovet för nästa budgetår synnerligen stort. Statens egnahemsstyrelse

har också för verksamhetens fortsättande begärt ett anslag av 15 miljoner

kronor, medan i propositionen föreslås anvisande av ett belopp av 5 miljoner

kronor.

Utskottet har vid sin prövning av ärendet funnit önskvärt, att något ökade

medel — utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit — ställas till förfogande under

instundande budgetperiod. Detta synes kunna ske endast på det sättet, att

jämväl ett lånemedelsanslag anvisas för verksamheten.

Det av Kungl. Maj :t äskade anslaget, som skulle upptagas under femte huvudtiteln

och utgå av skattemedel, avses emellertid för verksamhetens båda

grenar, utdelande av förbättringsbidrag och utlämnande av nybyggnadslån.

Såväl med hänsyn till föreliggande stora medelsbehov som ock ur budgetteknisk

synpunkt har utskottet — jämväl i anslutning till vad i motionen II:

556 föreslagits — funnit sig böra föreslå, att — utöver det under femte

huvudtiteln äskade anslaget å 5,000,000 kronor, vilket hädanefter helt skulle

avses till förbättringsbidrag — anvisas ett anslag under utgifter för kapitalökning

å 2,000,000 kronor till bostadsförbättringslån.

För lån ur denna nya fond böra gälla enahanda bestämmelser som för de

nybyggnadslån, som utlämnats av hittills anvisade medel för bostadsförbättring

å landsbygden med iakttagande av de av departementschefen förordade

jämkningarna. Närmare föreskrifter angående förvaltningen av fonden torde

få meddelas av Kungl. Maj:t.

Vad utskottet sålunda förordat innebär alltså, att utskottet tillstyrkt ett

kapitalökningsanslag å 3,000,000 kronor till den av Kungl. Majit föreslagna

lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen. Till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden har tillstyrkts dels till förbättringsbidrag

ett anslag på 5,000,000 kronor, dels till en lånefond, avsedd

för nybyggnadslån, ett kapitalökningsanslag av 2,000,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

I., i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna II: 549 och 555, förstnämnda motion i vad den

avser lån till bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,

a) besluta, att en fond, benämnd lånefonden för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen, skall inrättas,

från vilken lån må utlämnas till ny- och ombyggnad av bostadshus

i städer och stadsliknande samhällen,

b) medgiva, att lån ur nämnda fond må lämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordade

grunder, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 1^3.

c) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936

bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder»

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att

utgå av lånemedel,

11., i anledning av motionen II: 556,

a) besluta, att en fond, benämnd lånefonden för främjande

av bostadsbyggande på landsbygden, skall inrättas,

b) medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med av utskottet angivna grunder,

samt

c) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/

1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens

utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor;

111., i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna 11:543 och 549, sistnämnda motion i vad den

avser anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

a) under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

b) godkänna de av departementschefen förordade grunderna

för ifrågavarande anslags användning.

Beträffande sättet för täcknings beredande för ovannämnda anslag å

2,000,000 kronor till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

avgiver utskottet framdeles yttrande.

Stockholm den 24 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Gustafsson

i Benestad, Thelin, Nylander, Nilsson i Fredriksfält och Lindström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,

Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson

i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norling, Skoglund, Aronson och Danielsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr lho.

Reservation

av herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla,

Thelin, Nylander, Magnusson i Skövde, Skoglund, Aronson och Danielsson,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då i propositionen nr 215 föreslagits ett kapitalökningsanslag på 5,000,000

kronor till bostadsbyggnad i städer och stadsliknande samhällen, har härvid,

enligt vad som framhålles i departementschefens motivering, asyftats en åtgärd

till motverkande av arbetslösheten. Att märka är emellertid att den enskilda

bostadsproduktionen för närvarande är synnerligen Hvilg. De härvidlag

påverkande faktorerna hava främst varit det exceptionellt låga ränteläget

samt den starkt ökade efterfrågan på nybyggda bostäder, som framkallats av

förbättrade löneförhållanden och växande anspråk pa lägenheternas utrustning

med moderna bekvämligheter. I själva verket är byggnadsverksamheten

för närvarande så livlig, att knapphet i viss utsträckning börjat göra sig gällande

ej endast på byggnadsmaterial utan även på dugande yrkeskunnig arbetskraft.

Under sådana förhållanden måste uppenbarligen försiktighet iakttagas i

fråga om de statliga åtgärderna till stöd för bostadsproduktionen, så att ej

dessa leda till skada i stället för till gagn ur den allmänna arbetsförsörjningens

synpunkter.

Medan, såsom nämnts, förevarande proposition nr 215 tar sikte på arbetsmarknadseffekten

vid dels nybyggnader dels modernisering av äldre omoderna

fastigheter (anslagsbelopp 5 milj.), avses i propositionen nr 221 att bereda

större lägenheter för mindre bemedlade barnrika familjer genom dels nybyggnader

(anslag 30 milj.) dels årliga hyresbidrag (anslag 0.5 milj.).

En närmare granskning visar emellertid, att de bägge propositionerna delvis

gripa in i varandra och att nybyggnader och modernisermgsarbeten enligt

propositionen nr 215 kunna vara önskvärda icke med hänsyn till att ur

arbetsmarknadssynpunkt ytterligare stimulera den nu livliga byggnadsverksamheten

i allmänhet utan i avsikt att bereda lämpliga bostäder för mindre

bemedlade barnrika familjer, d. v. s. i det syfte som motiverar propositionen

nr 221. ...

De förslag, som utskottet i anledning härav framställer, har utskottet darior

ansett böra anknytas till propositionen nr 221 angående de barnrika familjernas

bostadsförsörjning. Under erinran alltså att utskottet i sitt utlåtande över

nyssnämnda proposition tillstyrker inrättandet av en lånefond för bostäder

åt barnrika familjer, avstyrkes Kungl. Maj:ts nu i propositionen nr 215 gjorda

förslag örn en ''lånefond för ny- och ombyggnad av bostadshus i städer och

stadsliknande samhällen’.

Vad därefter angår främjandet av bostadsbyggande på landsbygden ---

-------av Kungl. Majit.

Vad utskottet sålunda yttrat innebär alltså, att utskottet, som i samband

med propositionen nr 221 tillstyrker ett lånemedelsanslag å 10,000,000 kronor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 1&3.

till en lånefond för bostäder at barnrika familjer, avstyrker Kungl. Maj :ts

förevarande förslag örn anslag a 5,000,000 kronor till en lånefond för ny- och

ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen. Till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden har------ 2,000,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

*

I. att riksdagen med bifall till motionen II: 555 och i anledning

av motionen 11:549 må avslå Kungl. Maj:ts förslag

om en lånefond för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen;

II. ------------------

lil.-----------------

Beträffande sättet —----framdeles yttrande.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt a s. 1 i texten