Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta motioner.
1935-05-24 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr l\S.
1
Nr 143.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1935 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av
bostadsbyggande på landsbygden jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har
Kungl. Majit (punkt 4, sid. 4, i det vid propositionen under »Utgifter för kapitalökning.
Bil. 2» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan pa den proposition, som
kunde varda riksdagen förelagd, såsom kapital för Lånefonden för bostadsbyggande
i städer och stadsliknande samhällen för budgetåret 1935/1936 beräkna
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 22, sid. 48, av det
vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Främjande av bostadsbyggande för budgetåret
1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935
dagtecknad proposition, nr 215, linder åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för sistnämnda dag föreslagit
riksdagen
I. besluta, att en fond, benämnd lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen, skall inrättas, från vilken lån må utlämnas till
ny- och ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen,
medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder,
samt såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter
för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder», ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, ävensom
II. under femte huvudtiteln till Främjande av bostadsbyggande på landsbygden
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor samt
godkänna de av departementschefen förordade grunderna för ifrågavarande
anslags användning.
Bihang till riksdagens protokoll 1085. 6 sami. Nr 1-iS —145. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande Nr lhS.
I anledning av propositionen nr 215 hava inom andra kammaren väckts
följande motioner, nämligen
dels en, nr 543, av herrar L. Brännström och O. E. Sandberg, i vilken hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att det under femte huvudtiteln till Främjande
av bostadsbyggandet på landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisade
reservationsanslaget måtte höjas till 15,000,000 kronor;
dels en, nr 549, av herr E. Åqvist, som hemställt, att riksdagen måtte för
sin del avslå Kungl. Maj:ts i proposition nr 215 framlagda förslag till understödjande
av bostadsproduktion i vad avser städer och stadsliknande samhällen
samt i stället höja anslaget till bostadsproduktion på landsbygden från 5
till 10 miljoner kronor;
dels en, nr 555, av herr C. Björling m. fl., däri hemställts, att Kungl. Maj :ts
proposition nr 215, i vad den avser inrättandet av en lånefond för bostadsbyggande
i städer och stadsliknande samhällen samt anvisandet av 5,000,000 kronor
såsom kapital för denna fond, icke måtte av riksdagen bifallas;
dels och en, nr 556, av herr H. Andersson i Dunker m. fl., däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 5 miljoner kronor att utlämnas som lån för den statsunderstödda
bostadsverksamheten på landsbygden och på de villkor som gälla för förut
utlämnade lån för detta ändamål och att beloppet måtte beräknas utgå av lånemedel.
Till bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen hava — såsom
ett led i statens övriga åtgärder för motverkande av arbetslösheten — för budgetåret
1933/1934 anvisats 5 miljoner kronor avsedda för utlämnande av lån.
Låneverksamhetens administration handhaves å statens vägnar av ett provisoriskt
organ, statens byggnadslånebyrå.
Gällande föreskrifter rörande ifrågavarande verksamhet (kungörelsen den
16 september 1933 (nr 558)) innehålla bland annat följande:
Statslån utgår för främjande av uppförandet i städer och stadsliknande samhällen
av byggnader, huvudsakligen avsedda för bostäder. Lån må dock utgå
endast å ort, där sådan byggnadsverksamhet icke utan dylikt statligt stöd kan
beräknas inom den närmare tiden komma till stånd i den omfattning, som befinnes
lämplig med^ hänsyn till bostadsförhållandena å orten och önskvärd med
hänsyn till läget pa arbetsmarknaden. Laneverksamhet ma vidare förekomma
allenast i kommun, som åtagit sig att utan kostnad för statsverket eller låntagare
förmedla lån av ifrågavarande art.
Lån får icke beviljas för byggnadsföretag, vilket jämväl utan statligt stöd
kan väntas komma till stånd under den närmare tiden, och ej heller för byggnadsföretag
i vederbörande kommuns egen regi. Som förutsättningar för att
lån skola få utgå gäller härjämte bland annat, att vederbörande byggnadsföretag
utförts inom viss tid samt att den på öppna marknaden erhållna, i fastigheten
bättre belägna krediten är på betryggande sätt ordnad (ej leverantörkredit
och liknande).
I avseende å lånebeloppen är stadgat, att lån ej må överstiga en femtedel av
nyssnämnda kredit med bättre förmånsrätt i fastigheten. Ej heller får statslånet
uppgå till högre belopp än som svarar mot 15 procent av ett på visst sätt
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
3
fastställt fastighetsvärde eller överstiga 15 procent av fastighetens taxeringsvärde
efter byggnadsföretagets fullbordande.
För lån skall ställas säkerhet, vilken skall bestå av inteckning i vederbörande
fastighet, liggande inom 90 procent av fastighetsvärdet. Inteckningen
skall jämväl vara belägen inom 90 procent av fastighetens taxeringsvärde efter
byggnadsföretagets fullbordande ävensom inom summan av brandförsäkringsoch
tomtvärdena. Såsom ytterligare säkerhet för lånet skola även pantförskrivas
hos annan långivare belånade inteckningar med bättre förmånsrätt i
fastigheten än den för statslånet ställda säkerheten eller deras värde, i den
mån dessa inteckningar, eller värdet av dem, icke behöva tagas i anspråk för
gäldande av den fordran, för vilken inteckningarna i första hand blivit pantförskrivna
eller som på grund av omsättning trätt i dess ställe.
Intill viss, av Kungl. Haj:t fastställd, för alla låntagare gemensam dag
skola lånen löpa utan amortering och med 5 procent årlig ränta. Därefter skola
de utgöra amorteringslån. Annuiteten å amorteringslån skall utgöra 71/* procent
av det ursprungliga lånebeloppet. Av annuiteten skola, å oguldna lånebeloppet
räknat, 41/* procent utgöra ränta och en procent avsättning till en riskfond,
avsedd att användas till täckande av förluster å verksamheten. Återstoden
skall utgöra amortering.
Vid utgången av budgetåret 1933/1934 hade -— meddelar statens byggnadslånebyrå
•— det sökta totala lånebeloppet uppgått till 8,663,749 kronor. Byrån
hade vid samma tid preliminärt beviljat lån till ett sammanlagt belopp av
4,652,839 kronor, vartill kommo 244,500 kronor, som reserverats för ett lån
mot inteckning i tomträtt. Under anslaget återstod då 102,661 kronor.
Departementschefen har ansett, att ett fullföljande av den år 1933 införda
låneverksamheten till främjande av bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen utgjorde ett synnerligen önskligt led i hjälpsystemet. Den
omedelbara arbetsmarknadseffekten av de för verksamheten i anspråk tagna
statliga medlen bleve nämligen med hänsyn till den begränsade statsinsatsen
mycket hög. Bostadsbyggande beredde därjämte även indirekt sysselsättning
i betydande omfattning.
Departementschefen har tillstyrkt, att låneverksamheten för nyproduktion
fortsättes enligt oförändrade grunder. Bostadsproduktionen under 1935 beräknades
visserligen bliva väsentligt större än under 1934 och stiga till jämnhöjd
med vad den utgjorde under åren före kulminationsperioden 1930—1932,
medan å andra sidan inflyttningen till städerna och tillväxten av stadsbefolkningen
icke ägde rum i samma snabba takt som vissa föregående år. Häremot
kunde emellertid, som socialstyrelsen påpekat, framhållas, att behovet av
självständiga lägenheter i huvudsak icke betingades av antalet individer utan
av antalet hushåll och att dessa vore i raskt tilltagande, under inverkan av den
fortgående ökningen av de familjebildande åldrarna. Vidare torde man kunna
räkna med en avsevärd ökning av bostadsbehovet som en följd av den allt
allmännare insikten om vad goda bostadsförhållanden betyda för den samhälleliga
såväl som den personliga välfärden. Den vanligaste familjebostaden
vore ju alltjämt ett rum och kök eller ännu blygsammare.
Ett av byggnadslånebyrån framlagt förslag om utsträckning av låneverksamhet
att avse jämväl ombyggnad av omoderna bostadshus — vilket förslag
4
Statsutskottets utlåtande Nr 14-3.
tillstyrkts av socialstyrelsen men avstyrkts av statskontoret — förordas av
departementschefen.
Till följd av flykten från de omoderna lägenheterna stöde för närvarande
■—■ yttrar departementschefen — stora värden, som nedlagts i det omoderna
bostadsbeståndet, inför fara att förintas. På den grund att detta bostadsbestånd
i väsentlig utsträckning läge i ekonomiskt förhållandevis svaga händer
kunde moderniseringar av äldre bostadshus, vilka vore både byggnadstekniskt,
ekonomiskt och bostadssocialt önskvärda och lämpliga, ej komma till stånd.
Genom ett statligt kreditunderstöd skulle emellertid i många fall de ekonomiska
hindren för dylika ombyggnader kunna undanröjas och såmedelst stora
labila värden räddas. Nu avsåges emellertid icke någon generell lösning av
spörsmålet örn det omoderna bostadsbeståndets modernisering utan endast, som
byggnadslånebyrån framhållit, en arbetsmarknadspolitiskt betingad försöksverksamhet,
vars resultat kunde tjäna till vägledning vid framtida överväganden
av frågan.
Bestämmelserna örn nybyggnadslån skulle i tillämpliga delar gälla även beträffande
ombyggnadslån, men kompletterade av föreskrifter, att statslånet
högst finge utgå med belopp motsvarande halva kostnaden för ombyggnaden
samt att beträffande nyinvesterat kapital jämkningar finge göras beträffande
kravet på betryggande fastighetskredit till förmån för mer affärsmässig
sådan. Ägarens egna kapitalinsatser till ombyggnad skulle vidare betraktas
såsom jämbördig ekvivalent med enskild kredit. Ägaren skulle emellertid
ej äga att till skyddande av egen insats förfoga över inteckning med förmånsrätt
framför statslånet. Däremot skulle vid beräknande enligt femtedelsregeln
av statslånets belopp viss hänsyn tagas till ägarens egna insatser.
Reglerna rörande lånens läge och relativa storlek — med undantag av bestämmelsen
örn den högsta belåningsgränsen, 90 procent — borde erhålla karaktären
av allmänna direktiv, vilka kunde medgiva praktiskt betingade jämkningar.
Vid överlämnande av låneansökan till byggnadslånebyrån skulle vidare
fogas yttrande från byggnadsnämnd.
För möjliggörande av ifrågavarande låneverksamhet för ny- och ombyggnader
förordar departementschefen inrättande av en särskild lånefond, benämnd
lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.
För grundandet av fonden föreslås anvisande av 5,000,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
Räntan å lån från fonden borde sättas till 4.25 procent, d. v. s. samma procentsats
som gäller för ränta å lån från 1933 års anslag.
För lån från fonden borde inrättas en särskild riskfond, fristående från riskfonden
för lån från 1933 års anslag.
Någon viss fördelningsgrund, efter vilken fondmedlen skola användas för
ny- eller ombyggnadslån, har departementschefen icke ansett påkallad.
Administrationskostnaderna skulle, i principiell överensstämmelse med vad
hittills skett, bestridas av fondmedlen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr lhä.
5
Till främjande av bostadsbyggande på landsbygden hava hittills anvisats
sammanlagt 26 miljoner kronor. De beviljade medlen hava avsetts såväl för
beviljande av förbättringsbidrag som utlämnande av nybyggnadslån. För sistnämnda
ändamål hava hittills 4.6 miljoner kronor tagits i anspråk. Å de anvisade
anslagen återstår ett odisponerat belopp av 669,860 kronor, avsett för
administrations- m. fl. kostnader.
Statens egnahemsstyrelse har för verksamhetens fortsättande äskat ett anslag
av 15 miljoner kronor.
Anslagsbehovet för innevarande budgetår — yttrar departementschefen - överstiger vida det belopp, som star till förfogande. Av föreliggande ansökningar,
avseende ett sammanlagt belopp av inemot 39 miljoner kronor, har
endast en mindre del kunnat bifallas. Enbart de allra mest trängande behoven
kräva för tillgodoseende närmare 30 miljoner kronor, medan anslaget utgör
allenast 8 miljoner kronor. Man torde vara nödsakad att utsträcka tillgodoseendet
av det föreliggande starkt kännbara bostadsförbättringsbehovet under
en längre period. Departementschefen förordar anvisande för nästa budgetår
av 5 miljoner kronor, av vilket belopp 1 miljon kronor skulle företrädesvis
användas till lönebostäder. Med hänsyn till den begränsade omfattningen av
ansökningar, avseende municipalsamhällen, förelåge icke tillräcklig anledning
att såsom tidigare skett fixera något bestämt maximibelopp för denna sida av
verksamheten.
Tidpunkten, då byggnadsföretag, som komme att finansieras med bidrag och
lån från ifrågavarande anslag, skulle vara fullbordade, borde bestämmas till
utgången av år 1936. Motsvarande tid beträffande bidrag och lån från innevarande
budgetårs anslag till främjande av bostadsbyggande vore utgången av
år 1935. På grund av det betydande antal ansökningar, som redan förelåge
vederbörligen granskade och bedömda, behövde förnyat ansökningsförfarande
ifrågakomma allenast vad anginge lönebostäder. För användningen av nu
ifrågavarande anslag borde i övrigt gälla enahanda grunder som för användningen
av sistnämnda anslag.
Den av 1933 års riksdag beslutade låneverksamheten för främjande av bostadsbyggande
i städer och stadsliknande samhällen tillkom som ett led i åtgärderna
för arbetslöshetens bekämpande.
Såsom av propositionen och den däri lämnade utredningen inhämtas, synes
den hittillsvarande verksamheten i stort sett givit ett gott resultat. Genom
denna byggnadsverksamhet hava kunnat skapas arbetstillfällen ej blott inom
byggnadsbranschen utan även inom andra fack. Redan den rent omedelbara
arbetsmarknadseffekten av statens kapitalinsats har blivit osedvanligt
stor.
Arbetslösheten är alltjämt av rätt betydande omfattning, och fortsatta åtgärder
från det allmännas sida erfordras för dess bekämpande. Med hänsyn
till att de vunna erfarenheterna om verkningarna av den hittills bedrivna verksamheten
varit gynnsamma och detta även ur bostadssociala synpunkter kan
det anses motiverat, att staten även på denna väg medverkar till bostadsbeståndets
förbättring.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande Nr lis.
Utskottet tillstyrker för den skull, att låneverksamheten för nyproduktion
fortsattes om än i begränsad omfattning även under nästa budgetår.
Departementschefen har föreslagit, att ifrågavarande verksamhet skulle utvidgas
att omfatta även ombyggnad av omoderna hyreshus. Härigenom avses
att underlätta möjligheterna att bygga örn hus med stora och svårskötta samt
därmed också i en alltjämt stegrad grad för uthyrning olämpliga lägenheter.
Enligt vad som inhämtats finnes bostadsbestånd av här avsedd art inom ett
stort antal av landets stadssamhällen.
Den nu ifrågasatta utvidgade verksamheten skulle alltså taga sikte på äldre
fastigheter med större och på hyresmarknaden nu mindre begärliga lägenheter.
Enligt vad utredningar visa är en ombyggnad och förändring av dessa
lägenheter till smålägenheter i många fall tekniskt och ekonomiskt möjlig.
Fastigheternas ägare hava mången gång en så svag ekonomi, att stora svårigheter
möta att på privat väg anskaffa erforderligt nytt kapital. Med en jämförelsevis
måttlig statlig kapitalinsats kan förebyggas ett förintande av stora
fastighetsvärden, varjämte vinnes en bostadssocialt sett önskvärd ökning av
smålägenhetsbeståndet. Att de ombyggda lägenheterna genom sin rymlighet
synnerligen väl lämpa sig som bostäder åt stora familjer, är något som förtjänar
särskilt beaktas.
Utskottet har för sin del funnit goda skäl anförda för att den föreslagna
utvidgningen kommer till stånd. Densamma är emellertid att betrakta allenast
som ett av önskvärdheten att skapa arbetstillfällen föranlett försök, vars
erfarenheter kunna vara till gagn vid ett framtida ståndpunktstagande till
frågan om det omoderna bostadsbeståndets modernisering.
Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit tillstyrker utskottet Kungl.
Maj :ts förslag örn inrättande av en lånefond för städer och stadsliknande samhällen
samt avstyrker de i motionerna II: 549 och II: 555 framställda yrkandena
örn avslag på berörda förslag.
I fråga örn det kapitalbelopp, som skulle anvisas till fonden, har Kungl.
Maj .t föreslagit 5,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att man
vid denna låneverksamhet framgår med försiktighet och då stödjandet av
modernisering av äldre bostadshus allenast har karaktären av ett försök samt
arbetsmarknaden på förevarande område för närvarande kan betraktas som jämförelsevis
god, har utskottet ansett, att ett till 3,000,000 kronor begränsat belopp
bör anvisas till verksamheten under nästa budgetår.
De föreslagna villkoren för lan fran fonden hava ej föranlett erinran från
utskottets sida.
Vad därefter angar främjandet av bostadsbyggande på landsbygden har
från skilda håll vitsordats angelägenheten av att åtgärder i detta syfte vidtagas.
Dylika åtgärder äro nämligen av stor betydelse såväl för den egentliga
lantbefolkningen, vars bostäder i hygieniskt och socialt hänseende mångenstädes
äro allt annat än tillfredsställande, som ock för en inom brukssamhällen
och andra liknande orter bosatta arbetarbefolkning, vilken för närvarande
ofta nog måste draga sig fram med synnerligen undermåliga bostäder.
Statsutskottets utlåtande Nr lhS.
7
Såsom departementschefen framhållit och i väckta motioner påpekats, är
anslagsbehovet för nästa budgetår synnerligen stort. Statens egnahemsstyrelse
har också för verksamhetens fortsättande begärt ett anslag av 15 miljoner
kronor, medan i propositionen föreslås anvisande av ett belopp av 5 miljoner
kronor.
Utskottet har vid sin prövning av ärendet funnit önskvärt, att något ökade
medel — utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit — ställas till förfogande under
instundande budgetperiod. Detta synes kunna ske endast på det sättet, att
jämväl ett lånemedelsanslag anvisas för verksamheten.
Det av Kungl. Maj :t äskade anslaget, som skulle upptagas under femte huvudtiteln
och utgå av skattemedel, avses emellertid för verksamhetens båda
grenar, utdelande av förbättringsbidrag och utlämnande av nybyggnadslån.
Såväl med hänsyn till föreliggande stora medelsbehov som ock ur budgetteknisk
synpunkt har utskottet — jämväl i anslutning till vad i motionen II:
556 föreslagits — funnit sig böra föreslå, att — utöver det under femte
huvudtiteln äskade anslaget å 5,000,000 kronor, vilket hädanefter helt skulle
avses till förbättringsbidrag — anvisas ett anslag under utgifter för kapitalökning
å 2,000,000 kronor till bostadsförbättringslån.
För lån ur denna nya fond böra gälla enahanda bestämmelser som för de
nybyggnadslån, som utlämnats av hittills anvisade medel för bostadsförbättring
å landsbygden med iakttagande av de av departementschefen förordade
jämkningarna. Närmare föreskrifter angående förvaltningen av fonden torde
få meddelas av Kungl. Maj:t.
Vad utskottet sålunda förordat innebär alltså, att utskottet tillstyrkt ett
kapitalökningsanslag å 3,000,000 kronor till den av Kungl. Majit föreslagna
lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen. Till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden har tillstyrkts dels till förbättringsbidrag
ett anslag på 5,000,000 kronor, dels till en lånefond, avsedd
för nybyggnadslån, ett kapitalökningsanslag av 2,000,000 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
I., i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna II: 549 och 555, förstnämnda motion i vad den
avser lån till bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,
a) besluta, att en fond, benämnd lånefonden för bostadsbyggande
i städer och stadsliknande samhällen, skall inrättas,
från vilken lån må utlämnas till ny- och ombyggnad av bostadshus
i städer och stadsliknande samhällen,
b) medgiva, att lån ur nämnda fond må lämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade
grunder, samt
8
Statsutskottets utlåtande Nr 1^3.
c) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936
bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder»
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att
utgå av lånemedel,
11., i anledning av motionen II: 556,
a) besluta, att en fond, benämnd lånefonden för främjande
av bostadsbyggande på landsbygden, skall inrättas,
b) medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med av utskottet angivna grunder,
samt
c) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/
1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens
utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor;
111., i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna 11:543 och 549, sistnämnda motion i vad den
avser anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
a) under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;
b) godkänna de av departementschefen förordade grunderna
för ifrågavarande anslags användning.
Beträffande sättet för täcknings beredande för ovannämnda anslag å
2,000,000 kronor till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
avgiver utskottet framdeles yttrande.
Stockholm den 24 maj 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Gustafsson
i Benestad, Thelin, Nylander, Nilsson i Fredriksfält och Lindström; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde,
Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson
i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norling, Skoglund, Aronson och Danielsson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande Nr lho.
Reservation
av herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla,
Thelin, Nylander, Magnusson i Skövde, Skoglund, Aronson och Danielsson,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Då i propositionen nr 215 föreslagits ett kapitalökningsanslag på 5,000,000
kronor till bostadsbyggnad i städer och stadsliknande samhällen, har härvid,
enligt vad som framhålles i departementschefens motivering, asyftats en åtgärd
till motverkande av arbetslösheten. Att märka är emellertid att den enskilda
bostadsproduktionen för närvarande är synnerligen Hvilg. De härvidlag
påverkande faktorerna hava främst varit det exceptionellt låga ränteläget
samt den starkt ökade efterfrågan på nybyggda bostäder, som framkallats av
förbättrade löneförhållanden och växande anspråk pa lägenheternas utrustning
med moderna bekvämligheter. I själva verket är byggnadsverksamheten
för närvarande så livlig, att knapphet i viss utsträckning börjat göra sig gällande
ej endast på byggnadsmaterial utan även på dugande yrkeskunnig arbetskraft.
Under sådana förhållanden måste uppenbarligen försiktighet iakttagas i
fråga om de statliga åtgärderna till stöd för bostadsproduktionen, så att ej
dessa leda till skada i stället för till gagn ur den allmänna arbetsförsörjningens
synpunkter.
Medan, såsom nämnts, förevarande proposition nr 215 tar sikte på arbetsmarknadseffekten
vid dels nybyggnader dels modernisering av äldre omoderna
fastigheter (anslagsbelopp 5 milj.), avses i propositionen nr 221 att bereda
större lägenheter för mindre bemedlade barnrika familjer genom dels nybyggnader
(anslag 30 milj.) dels årliga hyresbidrag (anslag 0.5 milj.).
En närmare granskning visar emellertid, att de bägge propositionerna delvis
gripa in i varandra och att nybyggnader och modernisermgsarbeten enligt
propositionen nr 215 kunna vara önskvärda icke med hänsyn till att ur
arbetsmarknadssynpunkt ytterligare stimulera den nu livliga byggnadsverksamheten
i allmänhet utan i avsikt att bereda lämpliga bostäder för mindre
bemedlade barnrika familjer, d. v. s. i det syfte som motiverar propositionen
nr 221. ...
De förslag, som utskottet i anledning härav framställer, har utskottet darior
ansett böra anknytas till propositionen nr 221 angående de barnrika familjernas
bostadsförsörjning. Under erinran alltså att utskottet i sitt utlåtande över
nyssnämnda proposition tillstyrker inrättandet av en lånefond för bostäder
åt barnrika familjer, avstyrkes Kungl. Maj:ts nu i propositionen nr 215 gjorda
förslag örn en ''lånefond för ny- och ombyggnad av bostadshus i städer och
stadsliknande samhällen’.
Vad därefter angår främjandet av bostadsbyggande på landsbygden ---
-------av Kungl. Majit.
Vad utskottet sålunda yttrat innebär alltså, att utskottet, som i samband
med propositionen nr 221 tillstyrker ett lånemedelsanslag å 10,000,000 kronor
10
Statsutskottets utlåtande Nr 1&3.
till en lånefond för bostäder at barnrika familjer, avstyrker Kungl. Maj :ts
förevarande förslag örn anslag a 5,000,000 kronor till en lånefond för ny- och
ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen. Till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden har------ 2,000,000 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
*
I. att riksdagen med bifall till motionen II: 555 och i anledning
av motionen 11:549 må avslå Kungl. Maj:ts förslag
om en lånefond för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen;
II. ------------------
lil.-----------------
Beträffande sättet —----framdeles yttrande.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt a s. 1 i texten