Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för lantarbetarbostäder.

1935-05-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för lantarbetarbostäder.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr lhä.

Nr 145.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av en lånefond för lantarbetarbostäder.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 222,

har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag föreslagit riksdagen dels

besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden för lantarbetarbostäder,

skall inrättas; dels medgiva, att lån av nämnda fond må utlämnas i

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

förordats; dels såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936 bland

Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, därav 200,000 kronor att utgå av lånemedel;

dels ock böja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken

»F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »övriga lånemedel» med

200,000 kronor.

Vad som i propositionen föreslås utgör ett led i de åtgärder, som Kungl.

Majit föreslagit årets riksdag i syfte att åstadkomma förbättrade bostadsförhållanden

på landsbygden.

Propositionen bygger på ett av bostadsutredningen för landsbygden framlagt

förslag, som innebär, dels att en statens lånefond för lantarbetarbostäder

skulle inrättas med anlitande av de statsmedel, som redan disponerats för nybyggnadslån

för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, dels att

inflytande årliga räntor å lånen i fråga skulle för framtiden tagas i anspråk

för förbättringsbidrag. Den genom beslut av 1933 års riksdag inledda verksamheten

skulle med andra ord fullföljas i låt vara mera begränsad omfattning

men i realiteten utan nya direkta kapitaltillskott från statens sida.

Departementschefen har biträtt förslaget örn inrättande av en särskild

statlig lånefond för lantarbetarbostäder och förordar, att årligen såsom kapitaltillskott

till fonden å budgeten anvisas ett belopp, som ungefärligen motsvarar

summan av de beräknade amorteringarna å hittills utlämnade nybyggnadslån

ur anslaget till främjande av bostadsbyggande. Då lån ur fonden

skulle löpa med en ränta, motsvarande vad som kunde gälla i fråga örn amorteringsdelen

å lån ur egnahemslånefonden för jordbrukslägenheter, erfordrades

emellertid därjämte, att viss del av fondkapitalet härflöte av andra medel

än lånemedel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l45.

19

Departementschefen har vidare i princip anslutit sig till förslaget att ränteavkastningen

å beviljade nybyggnadslån samt å de lån, som framdeles må

komma att utlämnas från statens lånefond för lantarbetarbostäder, skulle disponeras

för förbättringsbidrag. Då emellertid för budgetåret 1935/1936 anslag

äskats för ändamålet i vida större omfattning än av bostadsutredningen

förutsatts, har departementschefen ansett sig icke nu böra i vidare mån uppehålla

sig vid denna sida av förslaget och därför sakna anledning att till prövning

upptaga de riktlinjer, som borde bliva bestämmande för den av bostadsutredningen

föreslagna verksamheten.

Rätt att erhålla lån från fonden skulle tillkomma såväl ägare som brukare

av jordbruksfastighet för uppförande av nya lantarbetarbostäder å fastigheten

eller för ombyggnad av eller annat mera omfattande förbättringsarbete å dylika

bostäder. Låneverksamheten borde så handhavas, att därigenom främjades

uppförande eller inredande av ur sociala och hygieniska synpunkter

goda och ändamålsenliga bostäder för jordbrukets arbetare.

I fråga örn lånebeloppens storlek borde såsom maximibelopp för bostadslägenhet

stadgas 3,000 kronor, dock högst 70 procent av de för byggnadsföretaget

uppskattade kostnaderna. Räntesatsen för nu ifrågavarande lån borde

bestämmas lika med vad som gällde i fråga örn amorteringsdelen av egnahemslån

för jordbrukslägenheten för närvarande 3.6 %. Godtagbar säkerhet skulle

ställas för lånebeloppet, därvid i första hand borde ifrågakomma inteckningssäkerhet

liggande inom 6/6 av fastighetens värde. Lån skulle återbetalas genom

lika årliga amorteringar under en tid av högst tjugo år med början under

tredje kalenderåret efter det, då lånet beviljas.

Beträffande ansökningsförfarandet och vad därmed äger sammanhang

skulle den nu gällande ordningen i huvudsak kunna tillämpas, dock med den

avvikelsen, att prövningen skulle ske centralt och ankomma på egnahemsstyrelsen.

Då fonden skulle stå under statskontorets förvaltning, borde såväl utbetalning

av lånebelopp som inbetalning av amorteringar och räntor handhavas av

detta ämbetsverk. Prövningen av lånesäkerheten borde dock verkställas av

egnahemsstyrelsen.

Kar amorteringsskyldighet inträder beträffande nybyggnadslån, utlämnade

av de hittills till främjande av bostadsbyggande anvisade medlen, kan det årliga

amorteringsbeloppet uppskattas till omkring 230,000 kronor. I anslutning

härtill förordas i propositionen, att såsom kapital till fonden för nästa

budgetår anvisas 250,000 kronor, varav 50,000 kronor av skattemedel och

200,000 kronor av lånemedel.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avser inrättande av en bestående lånefond Utskottet.

med speciellt syfte att möjliggöra en förbättring av lantarbetarnas bostäder.

Behovet av förbättrade bostadsförhållanden på landsbygden har från skilda

håll vitsordats. Åtgärder i detta syfte hava också på senare år bedrivits med

statsmakternas stöd. Utskottet har i utlåtande nr 143 tillstyrkt anvisande av

medel för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Såsom ett led i dessa strävanden föreslås i förevarande proposition åtgärder

avseende förbättring av beståndet av lantarbetarbostäder.

På sätt tidigare inom riksdagen framhållits och av den nu framlagda utredningen

bekräftas måste detta ändamål anses behjärtansvärt. Lantarbetarnas

bostäder äro mångenstädes av en beskaffenhet, som icke på långt när tillfredsställer

rimliga sociala och hygieniska krav. Ofta mötas fastighetsägarna av

svårigheter att uppbringa nödiga medel för utförande av erforderliga ny- eller

ombyggnader eller förbättringsarbeten. Skäl synas därför föreligga för att

staten härvid lämnar sitt ekonomiska stöd. Av de i arbetslöshetssyfte anvisade

anslagen till främjande av bostadsbyggande hava också medel avsetts för

åvägabringande av bättre lönebostäder.

Då genom inrättande av den i propositionen föreslagna lånefonden ifrågavarande

syftemål skulle erhålla ett mera stadigvarande stöd, ansluter sig utskottet

till förslaget.

De av departementschefen förordade villkoren och bestämmelserna för lån

ur fonden, vilka i huvudsak grunda sig på bostadsutredningens i ämnet framlagda

förslag, tillstyrker utskottet.

I likhet med departementschefen finner utskottet tveksamt, huruvida ersättning

bör utgå till egnahemsnämnderna för deras medverkan vid prövning av

låneansökningarna. Innan slutligt avgörande i detta avseende träffas, synes

emellertid först erfarenhet böra vinnas rörande omfattningen av egnahemsnämndernas

bestyr med dessa angelägenheter.

Det såsom kapital till fonden äskade beloppet 250,000 kronor motsvarar ungefärligen

vad som beräknas under närmaste tiden inflyta i amortering å de

för bostadsförbättring å landsbygden redan utlämnade nybyggnadslånen. Under

kommande budgetår skulle därefter ytterligare anvisas till fonden belopp,

motsvarande vad som i amorteringar beräknas inflyta å nybyggnadslån, utlämnade

från de anslag som av 1933 och 1934 års riksdagar anvisats till bostadsbyggnadsföretag

å landsbygden.

Med hänsyn till att räntan å lån ur fonden skulle utgöra 3.6 % (samma procentsats

som beträffande amorteringsdelen av egnahemslån för jordbrukslägenheter)

och alltså understiga medelräntan å statens upplånade kapital bör i

enlighet med Kungl. Majrts förslag 50,000 kronor av det äskade lånebeloppet

utgå av skattemedel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden

för lantarbetarbostäder, skall inrättas;

b) medgiva, att lån av nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

förordats;

c) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/

1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Sta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

21

tens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 250,000 kronor,

därav 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomstposten »Övriga

lånemedel» kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.

Stockholm den 24 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för lantarbetarbostäder. s. 1 i texten