Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och statskommunala reservarbeten m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1935-05-28 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:153, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och statskommunala reservarbeten m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1

Nr 153.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1935 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet,

statliga och statskommunala reservarbeten

m. m. jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936

har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkterna 18—20, sid. 44—46, av

det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för nämnda budgetår beräkna

dels till statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag av 1,400,000

kronor,

dels till kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag av

2,600,000 kronor,

dels ock till statliga och statskommunala reservarbeten ett reservationsanslag

av 31,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 5 april 1935

dagtecknad proposition, nr 232, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för sagda dag, föreslagit riksdagen att

dels till statens arbetslöshetskommission för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till kontantunderstödsverksamhet m. m. för samma budgetår anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

dels till statliga och statskommunala reservarbeten för samma budgetår anvisa

ett reservationsanslag av 32,000,000 kronor;

dels föreskriva, att uppkommande reservationer å de för budgetåret 1934/

1935 anvisade reservationsanslagen till bekämpande av arbetslösheten och till

särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten skola överföras till

reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.;

dels medgiva, att, i den mån sistnämnda anslag icke tages i anspråk för därmed

avsett ändamål, detsamma må av Kungl. Maj :t disponeras för bestridande

av kostnader för statliga och statskommunala reservarbeten;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade grunderna för användningen

av reservationsanslagen till kontantunderstödsverksamhet m. m.

samt till statliga och statskommunala reservarbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 158.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr Ilis.

I samband med Kungl. Maj:ts förenämnda proposition har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 8, inom första kammaren

av herr E. Sjödahl m. fl. och den andra, nr 15, inom andra kammaren av

herr E. Frankenberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att

hyreshjälp efter behovsprövning utgå även till arbetslösa, som icke äro familjeförsörjare,

samt att statsbidrag till sådan hyreshjälp måtte utgå efter

samma grunder, som gälla för hyreshjälp till arbetslösa familjeförsörjare;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 130, inom första kammaren

av herr S. Ii. Kvarnzelius to. fl. och den andra, nr 262, inom andra kammaren

av herr S. Linnér to. fl., vari hemställts, att riksdagen vid bestämmandet

av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten måtte beräkna,

att ett belopp av 800,000 kronor skulle användas till anläggning såsom statligt

reservarbete av en flottledskanal från Dalälven till Bottenhavet;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 341, inom första kammaren

av herrar O. R. Wangson och F. Ström, samt den andra, nr 621, inom andra

kammaren av herr E. Lind m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn tillägg till 31 § i Kungl. Maj :ts

kungörelse nr 434 av den 30 juni 1934 av innebörd, att reservarbetare medgivas

rätt att på bekostnad av statsverket besöka hemorten i enlighet med vad i motionerna

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 342, inom första kammaren

av herr P. Nilsson m. fl. och den andra, nr 624, inom andra kammaren av

herr A. Pehrsson i Bramstorp to. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta:
1)

att åtgärder skola vidtagas i syfte att underlätta arbetslösas överförande

till arbetsområden, där behov av arbetskraft förefinnes;

2) att hittills vidtagna åtgärder för att bereda arbetslös ungdom sysselsättning

inom jordbruket fullföljas och utvidgas;

3) att statskommunala arbeten under angivna förutsättningar fortfarande

må utföras i vägstyrelses regi; samt

4) att kontrollverksamheten i enlighet med förut av riksdagen gjorda uttalanden

skall skärpas, så att missbruk av arbetslöshetshjälpen förhindras;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 343, inom första kammaren

av herr J. B. Johansson och den andra, nr 626, inom andra kammaren av

herr A. Lindman m. fl., vari hemställts, att riksdagen i samband med anvisande

av anslag under femte huvudtiteln till bekämpande av arbetslösheten ville

beakta i motionerna framförda synpunkter och i övrigt besluta sådana direktiv

för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet,

som framgå av den ändrade författningstext, som jämte motsvarande bestämmelser

av nu gällande kungörelse intagits i motionerna;

dels en inom andra kammaren av herr T. Henrikson m. fl. väckt motion, nr

69, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta uppdraga åt regeringen att

snarast möjligt efter den 1 juli 1935 avveckla arbetslöshetskommissionens verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15S.

3

samhet samt att bekämpa arbetslösheten och dess verkningar enligt i motionen

angivna allmänna riktlinjer;

dels en inom andra kammaren av herrar 11. Hagberg i Luleå och J. H. Brädefors

väckt motion, nr 193, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till regeringen

måtte hemställa att vid proposition om anslag till arbetslöshetens bekämpande

för kommande budgetår beräkna anslagen med hänsyn till att samtliga

rapporterade arbetslösa skola hjälpas;

dels en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och J. H. Brädefors

väckt motion, nr 194, vari hemställts, att arbetslöshetskommissionen och

de nuvarande direktiven för arbetslöshetsverksamheten måtte avskaffas samt

att åtgärder måtte vidtagas för att bereda de arbetslösa sysselsättning i beredskapsarbeten,

där följaktligen kollektivavtalslöner utbetalas;

dels en inom andra kammaren av herr G. Nyblom väckt motion, nr 408, vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att arbetslöshetskommissionen, i den

omfattning kommissionen kan finna erforderligt, länsvis anordnar praktiska

yrkeskurser för arbetslösa i åldrarna 16—25 år; samt att de härför erforderliga

medlen få bestridas ur anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten;
dels

en inom andra kammaren av herr A. Ström m. fl. väckt motion, nr 600,

vari hemställts, att riksdagen måtte utöver den i förevarande proposition äskade

summan besluta anvisa ett belopp av 50,000,000 kronor för hjälpverksamhet

bland de arbetslösa;

dels en inom andra kammaren av herr C. Lindberg i Stockholm väckt motion,

nr 620, vari hemställts, att riksdagen ville medgiva, att kontantunderstödet

(dagunderstöd) till i hamnkommunerna icke hemortsberättigade sjömän

helt måtte bestridas av statsmedel;

dels en inom andra kammaren av herr H. Hallén m. fl. väckt motion, nr 622,

vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit hemställa örn skyndsam

utredning angående icke hemortsberättigade ur synpunkten av antal, förekomst

m. m. med aktgivande på därav betingad relation till gällande hjälp direktiv;

dels en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och H. Hagberg

i Luleå väckt motion, nr 628, vari hemställts, att anslagen till arbetslöshetens

bekämpande utöver vad regeringen föreslagit må höjas med 50 miljoner kronor;

dels ock inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion, nr 629,

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts propositioner

rörande anslagen till bekämpande av arbetslösheten måtte uttala sig för att åtgärder,

i den mån detta är möjligt och lämpligt, vidtoges av respektive myndigheter

för att de önskemål, som i motionen berörts, i största möjliga mån

bleve tillgodosedda.

Ifrågasätta ändringar i direktiven.

Gällande författningsbestämmelser angående statlig och statsunderstödd

hjälpverksamhet vid arbetslöshet äro sammanfattade i kungörelsen den 30 juni

1934 (nr 434). Såsom framgår av det redan anförda, hava såväl i förevaran
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Utskottet.

de proposition som i en del av ovannämnda motioner föreslagits ändringar i

dessa bestämmelser. Utskottet övergår nu närmast till behandling av dessa

ändringsförslag. I anslutning härtill kommer utskottet jämväl att behandla

vissa andra i motionerna föreslagna åtgärder.

Centralorgan.

I motionen II: 69 har, såsom inledningsvis angivits, hemställts, att riksdagen

måtte besluta uppdraga åt regeringen att snarast möjligt efter den 1 juli

1935 avveckla arbetslöshetskommissionens verksamhet samt att bekämpa arbetslösheten

och dess verkningar enligt de allmänna riktlinjer, som angivits i

motionen.

Vidare har i motionen II: 194 hemställts, att arbetslöshetskommissionen och

de nuvarande direktiven för arbetslöshetsverksamheten måtte avskaffas samt

att åtgärder vidtagas för att bereda de arbetslösa sysselsättning i beredskapsarbeten,

där följaktligen kollektivavtalslöner skulle utbetalas.

Utskottet vill erinra, att motioner av huvudsakligen samma innehåll varit

föremål för riksdagens behandling föregående år. De då framförda yrkandena

vunno icke riksdagens bifall.

Enligt förevarande proposition skulle den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten

vid oförvållad arbetslöshet under nästa budgetår utövas efter

i stort sett samma linjer som under innevarande och närmast föregående budgetår.

Då utskottet givit sin anslutning härtill, har utskottet funnit de i nyssnämnda

motioner framförda yrkandena örn avskaffande av arbetslöshetskommissionen

liksom de framlagda allmänna riktlinjerna för statens ifrågavarande

hjälpverksamhet icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Den statskommunala reservarbetslinjen.

Hjälpverksamheten bör enligt 11 § i hjälpkungörelsen, så långt ske kan,

inriktas på att bereda arbete åt största möjliga antal arbetslösa. Därvid böra

statskommunala reservarbeten företrädesvis anordnas.

I 20 § 2 st. föreskrives, att statskommunala reservarbeten bedrivas i landstings,

kommuns eller vägstyrelses regi.

Därjämte stadgas i 36 §, bland annat, att statsbidrag till statskommunala reservarbeten

må beviljas med högst hälften av det belopp, vartill kostnaderna

för material, transporter och arbetsledning skäligen kunna uppskattas vid kostnadsberäkningarna.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må dock statsbidrag,

som enligt 36 § kan i olika hänseenden beviljas till statskommunala reservarbeten,

utgå med högre belopp än i paragrafen föreskrivits (36 § 5 st.).

I propositionen har departementschefen nu förordat sådan ändring av gällande

bestämmelser, att statskommunala reservarbeten icke längre må utföras i

vägstyrelses regi.

I motionerna 1:342 och II: 624 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att statskommunala arbeten fortfarande finge utföras i vägstyrelses regi.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

5

Vidare har i motionerna 1:343 och 11:626 hemställts, att stadgandet örn

företräde för statskommunala reservarbeten måtte utgå, att maximeringen av

statsbidraget till materialkostnader måtte sänkas från 50 till 40 procent samt

att möjligheten att erhålla statsbidrag till statskommunala reservarbeten med

högre belopp, än i 36 § hjälpkungörelsen föreskrives, måtte borttagas.

I det till 1933 års riksdag avgivna, av riksdagen godkända utlåtandet nr 17

framhöll särskilda utskottet, att man borde eftersträva att i största möjliga utsträckning

bereda sysselsättning genom statskommunala arbeten. Enligt särskilda

utskottets uppfattning utgjorde de statskommunala arbetena en särskilt

lämplig form för hjälp åt arbetslösa. De innebure framför de statliga reservarbetena

den fördelen, att arbetarna i större utsträckning kunde förbliva i sina

hemorter och därigenom lättare uppehålla förbindelsen med den normala arbetsmarknaden.

Vidare minskades statens kostnader för hjälpverksamheten, samtidigt

som det kommunala intresset engagerades såväl ekonomiskt som för arbetenas

övervakande och rationella ledning. Ett starkare anlitande av de

statskommunala arbetena innebure tillika en decentralisation av ledningen, som

vid en väsentlig utökning av arbetslinjen i och för sig vore önskvärd. Ofta

vore det också lättare beträffande de kommunala arbetena att finna arbetsuppgifter

av ur olika synpunkter lämplig beskaffenhet.

Emellertid anförde 1934 års riksdag i anledning av vad som föreslagits i

väckta motioner (I: 352 och II: 616) beträffande de statskommunala arbetena

bland annat följande.

Riksdagen ansåge visserligen, att de statskommunala reservarbetena utgjorde

en lämplig form för beredande av hjälp åt arbetslösa, något som också kommit

till uttryck i gällande författning genom föreskriften, att statskommunala reservarbeten

företrädesvis borde anordnas. Detta stadgande finge emellertid

enligt riksdagens uppfattning icke givas en sådan tolkning, att hjälpverksamheten

på grund därav komme att bedrivas på ett mindre ändamålsenligt sätt.

De statskommunala reservarbetena syntes ofta i mindre utsträckning än de statliga

vara lämpade att bedrivas vintertid och komme därför i stor utsträckning

till utförande på andra tider av året. De vore också i mindre grad än de statliga

ägnade att främja arbetskraftens rörlighet och anpassning. Det begränsade

hänvisningsområdet vid statskommunala arbeten kunde i tider, då arbetslösheten

minskade, föranleda, att redan påbörjade arbeten måste avvecklas,

vilket i sin ordning borde medföra försiktighet med igångsättande av mera omfattande

statskommunala arbetsföretag, som svårligen kunde anpassas allt

efter arbetslöshetens växlande omfattning. Givetvis hade arbetslöshetskommissionen,

innan medgivande lämnades till anordnande av statskommunalt reservarbete,

att beakta dylika synpunkter och att i första hand taga hänsyn

till att den statliga hjälpverksamheten överhuvud vid varje särskild tidpunkt

bedreves på det sätt, som för dess syftemål vore lämpligast.

Av det anförda framgår, att stadgandet om företrädesrätt för de statskommunala

reservarbetena bör så tolkas, att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet

icke äventyras. Redan avfattningen av 11 § hjälpkungörelsen tyder härpå.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Härtill kommer emellertid det förtydligande uttalande, som gjordes av föregående

års riksdag och som här ovan återgivits.

Utskottet har sålunda den uppfattningen, att arbetslöshetskommissionen vid

disponerandet av de medel, riksdagen beviljat till reservarbeten, äger möjlighet

att inom ramen av gällande bestämmelser företaga den avvägning mellan statliga

och statskommunala reservarbeten, som påkallas av arbetslöshetssituationen

och utvecklingen å arbetsmarknaden. Vid sådant förhållande och då utskottet

förutsätter, att endast sådana arbetsföretag medgivas såsom statskommunala

reservarbeten, som ur arbetslöshetssynpunkt befinnas ändamålsenliga, har utskottet

ansett, att gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen, då det gäller

att bemästra de olägenheter, som de statskommunala reservarbetena enligt

motionerna 1:343 och 11:626 skulle vara behäftade med. I detta sammanhang

har utskottet endast gentemot den uppfattning, som kommit till uttryck i

nämnda motioner och enligt vilken en tendens skulle föreligga att överföra

arbetsobjekt från den öppna arbetsmarknaden till reservarbeten, velat framhålla,

att enligt vedertagna principer vid urvalet av reservarbetsobjekt undvikits att

såsom reservarbeten anordna arbeten av beskaffenhet att böra under den närmaste

framtiden utföras å öppna marknaden. Utskottet är övertygat om att

arbetslöshetskommissionen alltjämt tillser, att urvalet av såväl statskommunala

som statliga reservarbeten sker i enlighet härmed. Av det anförda framgår

sålunda, att utskottet icke ansett skäl föreligga för vidtagande av den ändring

av 11 § i hjälpkungörelsen, som föreslagits i motionerna I: 343 och II: 626.

I nämnda motioner har därjämte, såsom förut framhållits, hemställts örn sänkning

av maximigränsen för statsbidrag till materialkostnader samt om borttagande

av möjligheten att erhålla statsbidrag till statskommunala reservarbeten

med högre belopp, än som enligt de allmänna reglerna i 36 § hjälpkungörelsen

må utgå. Då av motionerna framgår, att jämväl dessa yrkanden framställts i

syfte att begränsa den statskommunala reservarbetslinjen, har utskottet ansett

lämpligt att i detta sammanhang upptaga desamma till behandling.

Utskottet har emellertid ansett sig icke böra tillstyrka de yrkanden, som i

dessa hänseenden framställts. Dock förutsätter utskottet, att arbetslöshetskommissionen,

vad statsbidag till materialkostnader beträffar, tillser, att särskilt

materialkrävande arbeten, där så utan eftersättande av behöriga arbetslöshetssynpunkter

kan ske, i görligaste mån undvikas.

Vad härefter angår frågan örn statskommunala reservarbeten i vägstyrelses

regi, har utskottet, örn ock med viss tvekan, funnit gällande bestämmelser härom

kunna bibehållas. Utskottet har härvid utgått ifrån, att arbetslöshetskommissionen,

med beaktande av vad här ovan anförts beträffande statskommunala reservarbeten

i allmänhet, vakar över att dessa arbeten uppfylla de krav, som

ur arbetslöshetssynpunkt kunna ställas å desamma. Härav följer sålunda, att

utskottet i denna del tillstyrker vad i motionerna I: 342 och II: 624 yrkats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

7

Orts till ägg.

Jämlikt 30 § hjälpkungö reisen äger kommun, då familjeförsörjare hänvisats till

statligt reservarbete å ort med lägre reservarbetslön än den, som är gällande

för hänvisningskommunen, bestämma, att till denne familjeförsörjare skall utgå

särskilt s. k. ortstillägg, därest någon, i förhållande till vilken den hänvisade

är att anse såsom familjeförsörjare, befinnes vara i behov av understöd. Sådant

ortstillägg får icke överstiga skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen

och reservarbetslönen för den plats, där arbetet utföres, och

må, då fråga är örn ogift person, som har försörjningsskyldighet mot barn eller

adoptivbarn, utgå med högst det belopp, som skulle hava utbetalats för barnet

vid kontantunderstödsverksamhet i hänvisningskommunen (s. k. begränsat ortstillägg).

Ortstillägg utbetalas till den behövande genom arbetslöshetskommissionens

försorg och återgäldas månadsvis av hänvisningskommunen. För hårt skattetyngd

kommun med omfattande arbetslöshet äger kommissionen på ansökan

helt eller delvis meddela befrielse från återbetalningsskyldighet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har arbetslöshetskommissionen framlagt förslag

rörande ändring av grunderna för bestämmande av ortstillägg åt familjeförsörjare.

Enligt kommissionen skulle ortstilläggen graderas med hänsyn till

hjälpbehovet i varje särskilt fall, d. v. s. till storleken av reservarbetarens

familj. Ortstilläggen borde icke överstiga storleken av det belopp, som svarade

mot dagunderstöd åt hustru och hemmavarande minderåriga barn eller föräldrar

(adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet till hustrun eller föräldrarna

skulle räknas såsom understöd till ensamstående person och understöden för

barnen till samma belopp som det vanliga barntillägget. I intet fall skulle

dock summan av dessa tillägg kunna överstiga det nu gällande maximibeloppet,

d. v. s. skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och arbetsplatsen.

Ortstilläggen åt ogifta med försörjningsplikt skulle däremot bibehållas

oförändrade.

Kommissionen har vidare föreslagit, att kommissionen måtte erhålla befogenhet

att även i andra fall än då det gällde hårt skattetyngda kommuner med

omfattande arbetslöshet medgiva statsbidrag, vilket därvid lämpligen borde

beräknas på samma sätt som till annan hjälpverksamhet inom kommunen.

Redogörelse för kommissionens förslag återfinnes å sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har avstyrkt den föreslagna omläggningen av grunderna

för ortstilläggens bestämmande under framhållande av att levnadsomkostnaderna

i de fall, då ortstilläggen uppnådde mera avsevärd storlek, vore så

höga, att en begränsning skulle medföra, att i stället fattigvården finge inskrida

stödjande. Det syntes också departementschefen skäligt, att den arbetslöses

familj ställdes i något gynnsammare läge, då han utförde arbete än då hjälpen

lämnades i form av understöd.

Mot förslaget om jämkning i grunderna för statsbidragets utgående har departementschefen

intet haft att erinra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Utskottet.

I motionerna 1:343 och 11:626 har förordats, att direktiven i fråga om

ortstilläggen måtte utformas på sätt arbetslöshetskommissionen föreslagit. I

enlighet härmed har beträffande ortstillägg till familjeförsörjare föreslagits, att

i 30 § hjälpkungörelsen måtte införas den bestämmelsen, att sådant tillägg må

efter prövning bestämmas till högst storleken av det belopp, som svarar mot

dagunderstöd åt hustru och hemmavarande minderåriga barn eller föräldrar

(adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet till hustru eller föräldrar räknas

såsom understöd till ensamstående person, dock att ortstillägget i intet fall

må överstiga skillnaden mellan reservarbetslönen inom den hänvisande kommunen

och reservarbetslönen för den plats, där arbetet utföres.

Den motionsvis ifrågasatta ändringen av grunderna för ortstilläggens bestämmande

har motiverats med att nämnda grunder borde så avvägas, att de

skapade ett eget intresse för kommunerna att ersätta kontantunderstöden med

hänvisning till statligt reservarbete.

Jämväl utskottet har funnit gällande bestämmelser örn ortstillägg till familjeförsörjare

i viss mån otillfredsställande. Utskottet syftar härvid på det

förhållandet, att kommun, där arbetslösheten och skattebördan icke nått den

storlek, att statsbidrag kan erhållas till ortstillägg, i realiteten åsamkas högre

kostnader vid hänvisning av arbetslösa till reservarbete än vid samma arbetslösas

bispringande genom dagunderstöd.

Den föreslagna omläggningen av grunderna för ortstilläggens bestämmande

medför emellertid enligt utskottets förmenande den olägenheten, att minskningen

av ortstilläggen i vissa fall kommer att drabba den arbetslöses familj. Då

utskottet i likhet med departementschefen ansett, att familjen bör ställas i

något gynnsammare läge, då den arbetslöse utför arbete än då hjälpen lämnas

i form av understöd, har utskottet icke kunnat tillstyrka en minskning av de

belopp, som för närvarande kunna utgå.

Då det sålunda gällt att finna en lösning av förevarande spörsmål, som

å ena sidan skapade eller i varje fall icke minskade kommunernas intresse av

att ersätta kontantunderstöden med hänvisning till statligt reservarbete, men

å andra sidan icke medförde minskning av de ortstillägg, som enligt gällande

bestämmelser må tilldelas de arbetslösa, har utskottet stannat för arbetslöshetskommissionens,

av departementschefen tillstyrkta förslag örn uppmjukning av

grunderna för statsbidrag till ortstillägg. Örn nämligen kommissionen gives

möjlighet att medgiva statsbidrag, beräknat på samma sätt som till annan

hjälpverksamhet inom vederbörande kommun, synes det framförda önskemålet

att stimulera kommunernas intresse kunna uppnås samtidigt som den förmån

för den arbetslöses familj, som ligger i ortstilläggens bibehållande vid

nuvarande belopp, icke beskäres.

Av det anförda framgår sålunda, att utskottet funnit sig böra tillstyrka

det av departementschefen förordade förslaget örn jämkning av grunderna

för statsbidrag till ortstillägg, varemot utskottet icke kunnat ansluta sig till

det i motionerna I: 343 och II: 626 framställda yrkandet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

9

Icke hemortsberättigade arbetslösa.

En kortfattad redogörelse för gällande regler rörande hjälp till icke hemortsberättigade

arbetslösa återfinnes å sid. 3 och 4 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har förordat den jämkningen av gällande bestämmelser,

att staten i fråga om unga arbetslösa, som genom vistelsekommunen erhålla

hänvisning till statliga arbetsläger, skulle bestrida hela kostnaden för vistelsen

vid arbetslägren. En redogörelse för den form av särskilda åtgärder i

anledning av ungdomsarbetslösheten, som arbetslägren utgöra, ävensom för

gällande statsbidragsbestämmelser återfinnes å sid. 5 och 6 i statsrådsprotokollet.

I motionen II: 620 har hemställts, att riksdagen ville medgiva, att dagunderstödet

till i hamnkommunerna icke hemortsberättigade sjömän måtte helt

bestridas av statsmedel.

Vidare har i motionen 11:622 hemställts, att riksdagen ville hos Kungl.

Majit hemställa örn skyndsam utredning angående icke hemortsberättigade

ur synpunkten av antal, förekomst m. m. med aktgivande på därav betingad

relation till gällande hjälp direktiv.

Det torde vara allmänt känt, att svårigheter yppat sig för unga arbetslösa, Utskottet.

som saknat hemortsrätt i vistelsekommunen, att av denna utverka hjälp i

form av hänvisning till arbetsläger. Anledningen härtill torde vara att söka

i de kostnader, som dylik hänvisning medför för vistelsekommunen. Att i

möjligaste mån råda bot på detta missförhållande har synts utskottet vara

ett önskemål, som är värt allt beaktande. Utskottet har därför i likhet med

departementschefen ansett, att den jämkningen i gällande regler bör vidtagas,

att staten i fråga örn unga arbetslösa, som genom vistelsekommunen erhålla

hänvisning till statliga arbetsläger, åtager sig att bestrida hela kostnaden

för vistelsen vid arbetslägren.

I motionen II: 620 har upptagits en fråga, som jämväl behandlas i förevarande

proposition, nämligen frågan örn statens bestridande av hela kostnaden

för dagunderstöd åt arbetslösa, icke hemortsberättigade sjömän. Av statsrådsprotokollet

framgår, att arbetslöshetskommissionen, som avgivit yttrande

i ärendet, ansett sig icke kunna tillstyrka en sådan anordning, att hela dagunderstödet

skulle ersättas kommunerna av statsmedel. Däremot hade kommissionen

intet att erinra mot att statsbidrag till arbetslösa sjömän utginge —

därest motiv härför kunde anses föreligga •— efter förmånligare grunder än

till andra arbetslösa. En dylik anordning kunde emellertid träffas inom ramen

av nu gällande bestämmelser. Med hänsyn till vad kommissionen sålunda

anfört, har departementschefen ansett sig icke böra påkalla någon ändring i

förevarande hänseende.

Såsom i motionen framhålles, hava kommunerna icke visat benägenhet att i

större utsträckning vidtaga åtgärder för att bispringa icke hemortsberättigade

arbetslösa. Anledningarna härtill kunna vara flera. En väsentlig orsak till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Utskottet.

berörda förhållande är nog att söka däri, att kommunerna ansett sig icke hava

råd att betala å dem belöpande andel av kostnaderna för ifrågavarande hjälp.

Vad de arbetslösa, icke hemortsberättigade sjömännen angår, har det synts

utskottet med fog kunna göras gällande, att formerna för dagunderstöds utgående

borde så ändras, att de olika kommunernas ekonomi icke bleve avgörande

för örn de arbetslösa sjömännen skulle erhålla understöd eller icke. Beaktas

bör nämligen, att sjömännen för erhållande av arbete tvingas att uppsöka

hamnstäderna. Huruvida den bättre hjälpen för de arbetslösa sjömännen

bör eftersträvas på sätt, motionen angivit, eller möjligen på andra vägar, har

utskottet icke kunnat taga ställning till. Utskottet förutsätter emellertid, att

Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad å berörda förhållanden och vidtager

de åtgärder, som befinnas erforderliga.

I motionen II: 622 har berörts ett problem av betydande socialt intresse.

Det torde icke kunna förnekas, att en undersökning av det i motionen åsyftade

arbetslöshetsklientelet — de icke hemortsberättigade, främst yngre arbetslösa

— är av vikt ur flera synpunkter, icke minst ur den, som utskottet i detta sammanhang

har anledning att uppehålla sig vid, nämligen arbetslöshetssynpunkten.

Vetskapen örn detta klientels beskaffenhet torde vara en förutsättning

för vidtagandet av lämpliga åtgärder i syfte att införliva de arbetslösa, varom

här är fråga, med arbetslivet. Utskottet har sålunda för sin del velat tillstyrka,

att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer örn undersökning i de hänseenden,

som i motionen berörts. De i motionen angivna allmänna riktlinjer

rörande planläggningen av en sådan undersökning böra härvid övervägas.

Rätt för reservarbetare att på bekostnad av statsverket besöka hemorten.

Enligt 31 § hjälpkungörelsen skall nödig kostnad för den arbetslöses resa

till arbetsplats, dit han hänvisats, ersättas av statsmedel.

När särskilda omständigheter därtill föranleda, må enligt arbetslöslietskommissionens

bestämmande ersättning av statsmedel utgå jämväl för den arbetslöses

hemresa.

I motionerna I: 341 och lii 621 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om tillägg till 31 § i hjälpkungörelsen av

innebörd, att reservarbetare medgivas rätt att på bekostnad av statsverket besöka

hemorten, gifta reservarbetare förslagsvis en gång var tredje månad

och ogifta reservarbetare förslagsvis en gång var sjätte månad.

Enligt gällande bestämmelser äger arbetslöshetskommissionen, när särskilda

omständigheter därtill föranleda, medgiva ersättning av statsmedel för arbetslösas

hemresa. De fall, då sådan ersättning utgår, hava av kommissionen fixerats

till hemresa vid anställningens upphörande på grund av kommissionens

beslut, vid inställelse till värnpliktstjänstgöring samt vid hemsändning på

grund av olycksfall eller sjukdom, otvetydigt ådragen efter ankomsten till

arbetsplatsen. Vidare ersättes resa till den nya anställningsorten, örn genom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

11

intyg enligt fastställt formulär kan styrkas, att mera stadigvarande anställning

på den öppna marknaden erhållits, medan arbetaren ännu var sysselsatt

vid statligt reservarbete.

Den i motionerna I: 341 och II: 621 föreslagna utvidgningen av rätten till

ersättning för hemresa bär utskottet icke kunnat tillstyrka. Det torde enligt

utskottets förmenande av praktiska skäl icke vara möjligt att utan avsevärda

olägenheter för arbetets bedrivande å arbetsplatserna medgiva periodiskt återkommande

resor till hemorten.

I detta sammanhang har utskottet emellertid velat framhålla en synpunkt,

som visserligen icke kommit till uttryck i förevarande motioner, men som enligt

utskottets uppfattning torde förtjäna beaktande. Utskottet syftar härvid

på möjligheten att utvidga de fall, då reseersättning medgives, till att omfatta

resa till arbetsgivare, som i vederbörlig ordning anmält sig vara i behov av

arbetskraft men först önskar komma i personlig kontakt med den arbetssökande.

Såsom förut nämnts, ersättes resa till ny anställningsort, om genom

intyg styrkes, att mera stadigvarande anställning erhållits. Sådant intyg torde

icke vara lätt att uppbringa, örn icke arbetsgivaren, då den arbetslöse är

för honom okänd, beretts tillfälle att sammanträffa med denne. Därest reseersättning

till den eventuellt blivande anställningsorten kunde utgå även i dessa

fall, skulle detta säkerligen främja övergången från reservarbete till arbete

i öppna marknaden. Utskottet förutsätter därför, att arbetslöshetskommissionen

har sin uppmärksamhet riktad å den möjlighet, utskottet här antytt, samt,

för den händelse betryggande garantier mot missbruk kunna erhållas, vidtager

de åtgärder, som i förevarande hänseende befinnas påkallade och som gällande

bestämmelser i ämnet giva utrymme åt.

Arbetslöshetskommissionens kontroll.

Enligt 38 § hjälpkungörelsen åligger det arbetslöshetskommissionen att

övervaka verksamheten vid de statskommunala reservarbetena, varvid särskilt

bör tillses, att statsmedel icke användas i större utsträckning än hjälpbehovet

kräver. Kommissionen må, örn landsting, kommun eller vägstyrelse underlåter

att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kommissionen meddelat,

eller anledning eljest därtill föreligger, besluta, att statsbidrag icke vidare eller

endast i minskad omfattning skall utgå.

I 47 § meddelas motsvarande bestämmelser beträffande dagunderstödsverksamheten.

Föregående års riksdag anhöll hos Kungl. Majit (skriv, nr 433) örn föranstaltande

av skärpt kontroll över tillämpningen genom statens och kommunernas

organ av regler gällande för hjälpverksamhet vid arbetslöshet. I samband

härmed betonade riksdagen angelägenheten av att de kontrollerande organen

jämväl utövade rådgivande verksamhet.

En redogörelse för det yttrande, som arbetslöshetskommissionen i anledning

härav, på Kungl. Maj :ts anmodan, avgivit, återfinnes å sid. 22—27 i statsrådsprotokollet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Utskottet.

Departementschefen har framhållit, att arbetslöshetskommissionens redogörelse

utvisade, att åtgärder för uppnående av en mera effektiv kontroll över

arbetslöshetskommittéernas verksamhet i vissa avseenden vidtagits, varjämte

kommissionen i sin allmänt övervakande och rådgivande verksamhet på olika

vägar sökt tillgodose det av riksdagen angivna syftet. Anledning förelåge

sålunda icke att påkalla riksdagens medverkan till ytterligare åtgärder i

saken.

I motionerna I: 342 och II: 624 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att kontrollverksamheten i enlighet med förut av riksdagen gjorda uttalanden

måtte skärpas, så att missbruk av arbetslöshetshjälpen förhindrades.

Vidare har i motionerna 1:343 och II: 626 hemställts, att i motionerna framförda

synpunkter rörande kontrollen över tillämpningen av gällande regler för

hjälpverksamheten måtte beaktas.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att den av arbetslöshetskommissionen

lämnade, i statsrådsprotokollet återgivna redogörelsen utvisar,

att åtgärder för uppnående av en mera effektiv kontroll över arbetslöshetskommittéernas

verksamhet i olika avseenden vidtagits samt att kommissionen

i sin allmänt övervakande och rådgivande verksamhet på olika vägar sökt tillgodose

det av riksdagen angivna syftet.

Utskottet har icke varit omedvetet örn att stora svårigheter måste övervinnas,

då det gäller att åstadkomma en effektiv kontroll. Angeläget är emellertid,

att arbetslöshetskommissionens verksamhet i denna del utövas med oförminskad

skärpa; detta icke minst i tider av sjunkande arbetslöshet. Härvid bör

jämväl tillses, att ett oavlåtligt och effektivt samarbete äger rum mellan arbetsförmedlingsinstitutionerna

och de samhälleliga hjälporganen, så att arbetslöshetshjälp

icke lämnas, då hänvisning till arbetstillfällen i öppna marknaden

kan och bör ske.

Då utskottet alltså förutsätter, att den numera utökade kontrollen även i

fortsättningen kommer att utövas så effektivt som överhuvud taget är möjligt,

hemställer utskottet, att motionerna 1:342 och 11:624 samt 1:343 och

II: 626 må, i det avseende varom nu är fråga, anses besvarade genom vad utskottet

anfört.

Villkor för hyreshjälp.

Enligt 48 § hjälpkungörelsen må i särskilt ömmande fall hyreshjälp tilldelas

familjeförsörjare, som åtnjuter dagunderstöd. Såsom hyreshjälp anses jämväl

bidrag till betalning av därmed jämförliga oundgängliga utgifter för hemmets

och familjens sammanhållande. Hyreshjälp må ej utgå i sådana fall, då antagas

må, att hyreshjälpen skulle föranleda den arbetslöse att avstå från att

söka på annan ort erhålla arbete.

I motionerna 1: 8 och II: 15 har hemställts, att hyreshjälp måtte efter behovsprövning

utgå även till arbetslösa, som icke äro familjeförsörjare, samt att

statsbidrag till sådan hyreshjälp måtte utgå efter samma grunder som gälla

för hyreshjälp till arbetslösa familjeförsörjare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

13

Utskottet vill till en början erinra, att statsutskottet vid föregående års riksdag

i anledning av då väckta motioner av samma innehåll uttalade, att fall

otvivelaktigt kunde förekomma då även arbetslösa, som icke äro familjeförsörjare,

vore i behov av hjälp för erläggande av hyra. Enligt vad utskottet inhämtat,

hade ock arbetslöshetskommissicnen, med tillämpning av gällande bestämmelser,

i viss mån kunnat tillgodose dylikt behov. Med hänsyn härtill

hemställde utskottet, att motionerna i ämnet icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Vad utskottet föreslagit vann riksdagens bifall.

Då det synts utskottet av intresse att taga del av det förfaringssätt, kommissionen

tillämpat, för att inom ramen av gällande bestämmelser tillgodose

icke familjeförsörjares behov av hyreshjälp, har utskottet under hand inhämtat

upplysningar från kommissionen i förevarande hänseende. Härvid har

upplysts följande.

Med hänsyn till att sådana arbetslösa icke familjeförsörjare, som förhyrde

egen bostad, hade ett större hjälpbehov än övriga ungkarlar, hade kommissionen

på därom av vissa städer gjorda framställningar medgivit, att ett högre

dagunderstöd finge utgå, än det av kommissionen för vederbörande kommun

eljest bestämda beloppet. Dock finge statsbidrag beräknas endast å sistnämnda

belopp.

Sådana medgivanden hava lämnats till nedan angivna kommuner med de belopp,

som framgå av följande sammanställning.

Kommun

Maximi- belopp, varå

statsbidrag

må beräknas

Högsta

belopp som

må utbetalas

Stockholm...............

2: —

2:50

Norrköping............- .

1:60

1:85

Malmö................

1:75

2:20

Lund.................

1:60

1:85

Landskrona..............

1:70

1: 95

Göteborg...............

1:85

2:30

Uddevalla...............

1:55

1:80

Kommissionen hade vid lämnande av dylikt tillstånd förutsatt, att det förhöjda

understödet endast skulle utgå efter sträng behovsprövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts har utskottet ansett, att anledning

icke föreligger att frångå det av föregående års riksdag beträffande ifrågavarande

spörsmål gjorda uttalandet. Motionerna I: 8 och II: 15 torde alltså

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Praktiska yrkeskurser för arbetslösa.

I motionen II: 408 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att arbetslöshetskommissionen

i den omfattning, kommissionen kunde finna erforderligt,

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Utskottet.

finge länsvis anordna praktiska yrkeskurser för arbetslösa i åldrarna 16—25

år samt att de härför erforderliga medlen finge bestridas ur anslaget till statliga

och statskommunala reservarbeten.

Den i förevarande motion berörda frågan om yrkesutbildning av unga arbetslösa

har tidigare varit föremål för riksdagens prövning, bland annat, i samband

med behandlingen föregående år av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Enligt utskottets förmenande torde någon meningsskiljaktighet icke förefinnas

därom, att unga arbetslösa i största möjliga omfattning böra beredas

yrkesutbildning. Svårigheter möta emellertid, då det gäller sättet för uppnåendet

av detta resultat.

Redan nu förefinnas möjligheter att, förutom i lärlings- och yrkesskolor,

bereda unga arbetslösa yrkesutbildning. Gällande bestämmelser för ungdomshjälpen

giva nämligen utrymme för utbildningsverksamhet i ett flertal

yrkesgrenar. Ytterligare åtgärder synas dock utskottet böra övervägas. Emellertid

har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka det förslag till yrkesutbildning,

som framlagts i förevarande motion. Även örn utskottet funnit uppslaget

i fråga förtjänt av allt beaktande, har utskottet dock ansett, att detsamma

icke föreligger i det skick, att utskottet kunnat tillstyrka, att medel anvisas

för ändamålet under nästa budgetår. Utskottet är emellertid förvissat om

att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer ungdomsarbetslöshetens utveckling

och därvid jämväl beaktar frågan örn ökad yrkesutbildning av unga arbetslösa

samt, därest omständigheterna skulle därtill föranleda, för riksdagen

framlägger de förslag i ämnet, som må befinnas påkallade.

Utskottet har därjämte velat ifrågasätta, huruvida icke i samband med den

utredning, som pågår rörande lärlingsutbildningen inom hantverket, vilken

utredning riksdagen innevarande år ansett böra ytterligare utvidgas (riksdagens

skrivelser nr 127 och 216), kunde övervägas eventuella utvägar att

utöver nu till buds stående möjligheter bereda arbetslös ungdom utbildning

till hantverkare.

Till den i motionerna I: 343 och II: 624 berörda frågan örn yrkesutbildning

inom jordbruket återkommer utskottet i det följande.

Arbetslös ungdoms sysselsättning inom jordbruket m. m.

Föregående års riksdag uttalade (skriv, nr 430), att det vore önskligt, örn

försök att åstadkomma yrkesutbildning för att väcka de ungas intresse för

jordbruksarbete vidtoges. Några direktiv för försöksverksamheten lämnades

icke. Riksdagen omnämnde emellertid anordnandet av utbildningskurser i

mjölkning samt undervisning i ladugårdsskötsel.

Redogörelse för det av arbetslöshetskommissionen i anledning härav, på anmodan

av Kungl. Maj :t, avgivna yttrandet återfinnes å sid. 28—30 i statsrådsprotokollet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

15

Departementschefen har framhållit, att den utredning, som förebragts, syntes

ägnad att öka de betänkligheter, åt vilka departementschefen tidigare givit

uttryck. Då arbetslöshetskommissionen genom olika anordningar sörjt för

att hjälpverksamheten toge sikte på jordbrukets skilda utbildningsbehov, hade

departementschefen ansett sig icke böra medverka till att åtgärder för närvarande

vidtoges för en försöksverksamhet av den karaktär, varom fråga vore.

I motionerna 1:342 och II: 624 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att hittills vidtagna åtgärder för att bereda arbetslös ungdom sysselsättning

inom jordbruket måtte fullföljas och utvidgas. Därjämte har i motionerna i

samband härmed yrkats, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att underlätta

arbetslösas överförande till arbetsområden, där behov av arbetskraft förefunnes.

I motionerna har bland annat framhållits följande.

Då det enskilda näringslivet nu syntes vara i stånd att bereda ökad sysselsättning,

vore det av vikt att avväga statens åtgärder för arbetslöshetens bekämpande

med tanke på önskvärdheten av en snabb anpassning efter det nya

och gynnsammare läget. Härvid borde främst tillses, att ingenting försummades,

som kunde tjäna till att förmedla och underlätta de arbetslösas förflyttning

från trakter med överskott på arbetskraft till trakter med underskott samt

övergång från ett arbetsområde till ett annat, när detta vore av behovet påkallat

för att vinna sysselsättning åt arbetskraften. Dylik förflyttning borde

t. ex. på alla sätt underlättas, då fråga vore örn en trakt eller ett yrke, där

arbetslösheten kunde förutses bliva varaktig. Liksom staten iklädde sig extra

utgifter för arbetslösas sysselsättning vid nödhjälpsarbeten utom hemorten,

borde staten kunna åtaga sig vissa kostnader för arbetslösas förflyttning från

en ort till en annan, när möjlighet funnes för de arbetslösa att härigenom erhålla

sysselsättning på den fria arbetsmarknaden. Vad exempelvis jordbruket

beträffade syntes för närvarande brist på arbetskraft vara rådande på vissa

håll, under det att överflöd på arbetskraft funnes på andra håll. Åtgärder i

utjämnande riktning skulle här otvivelaktigt fylla ett viktigt ändamål. Dylika

åtgärder kunde måhända i viss mån kombineras med tidigare av riksdagen

ifrågasatta åtgärder för beredande av arbetslös ungdoms sysselsättning

inom jordbruket.

Det framginge av arbetslöshetskommissionens i propositionen refererade redogörelse,

att de förra året framförda förslagen i någon utsträckning prövats.

Kommissionen hade anordnat särskilda kurser för jordbruksungdom, bland annat

mjölkningskurser, och ytterligare mjölkningskurser vore planerade. Därjämte

hade anordnats såväl mera allmänt lagda kurser för meddelande av kunskap

i olika ämnen sammanhängande med jordbruket, som ock mera speciella

kurser, såsom täckdikningskurser och kurser i trädgårdsskötsel. Vidare hade

den frivilliga arbetstjänsten vidgats att omfatta praktisk och teknisk undervisning

i ämnen av värde för blivande jordbrukare och jordbruksarbetare.

Tvenne arbetsläger med huvudsakligt ändamål att meddela utbildning i jordbruk

hade anordnats, och Kungl. Maj :t hade beviljat statsbidrag till tre arbetskolonier

med syfte att utbilda arbetskraft för jordbruket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Utskottet.

Utskottet.

Det franninge emellertid icke av redogörelsen i hur stor skala denna utbildningsverksamhet

bedrivits eller vilka resultat den lämnat. Enligt motionerna

borde denna verksamhet, rätt bedriven, hava utsikt att föra till goda

resultat och borde därför örn möjligt utvidgas, så mycket mera som arbetstillfällena

inom jordbruket på senaste tiden avsevärt torde hava ökats. Verksamheten

borde för övrigt icke inskränkas till arbetslös jordbruksungdom utan

omfatta även ungdom från andra yrken under förutsättning, att vederbörande

befunnes lämpliga till dylik utbildning.

Vad sålunda i motionerna anförts och här förut återgivits, synes utskottet

väl värt att uppmärksammas från statsmakternas sida. Utskottet förutsätter

därför, att Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet riktad å de spörsmål,

som i motionerna berörts, och vidtager de åtgärder, som befinnas erforderliga.

Fördelning av transporter.

I motionen II: 629 har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts propositioner rörande anslagen till bekämpande av arbetslösheten måtte

uttala sig för att åtgärder, i den mån detta är möjligt och lämpligt, vidtoges

av respektive myndigheter för att de önskemål, som berörts i motionen, i

största möjliga mån blevo tillgodosedda.

I motionen har framhållits, att de arbeten av diverse slag som i olika delar

av landet igångsatts och pågått för åstadkommande av arbetstillfällen, innebure

möjlighet till arbetsinkomst även för den häst- och fordonsägande jordbrukarbefolkningen,

eftersom diverse materialier, sten, jord och varor av

olika slag under arbetets gång måste forslas från eller till respektive arbetsplatser.

På en hel del orter, där större arbeten i form av utdikningar, vägoch

broarbeten m. m. igångsatts, hade sådant forslande fått en mycket stor

omfattning och kunnat bliva till betydande hjälp även för ortens behövande

jordbrukarbefolkning, örn det på lämpligt sätt fördelats mellan arbetsbehövande

häst- och fordonsägare i små omständigheter.

Enligt vad utskottet inhämtat, eftersträvade arbetslöshetskommissionen att

genom sina platsledare i görligaste mån bereda utkomstmöjligheter å den öppna

arbetsmarknaden åt jordbrukare i trängande behov av arbetsförtjänst genom

att låta dem utföra transportarbeten. Utskottet förutsätter vidare, att

den häst- och fordonsägande jordbrukarbefolkningen även vid de arbeten i

öppna marknaden, som igångsatts i arbetslöshetslindrande syfte och som helt

eller delvis finansieras av statsmedel, beredes den sysselsättning med transporter,

som ur arbets- och kostnadssynpunkt befinnes möjlig och lämplig. Med

hänsyn till vad sålunda anförts, har utskottet ansett, att förevarande motion

må anses besvarad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

17

Flottledskanal från Dalälven till Bottenhavet.

I motionerna 1:130 och II: 262 har hemställts, att riksdagen vid bestämmandet

av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten måtte beräkna,

att ett belopp av 800,000 kronor skulle användas till anläggning såsom statligt

reservarbete av en flottledskanal från Dalälven till Bottenhavet.

Sedan riksdagen numera bifallit Kungl. Marits proposition angående inrättande

av allmän flottled från Färnäsfjärden i Dalälven till Bottniska viken,

torde förevarande motioner icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit riksdagen beträffande användningen

av de anslag, varom fråga är, bar utskottet, under hänvisning till utskottets

uttalande under följande'' avdelning, icke haft något att erinra.

Anslagsbehovet under budgetåret 1935/1936.

Såsom inledningsvis angivits, bar Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskat

dels till statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor,

dels till kontantunderstödsverksambet m. m. ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor, dels ock till statliga och statskommunala reservarbeten ett

reservationsanslag av 32,000,000 kronor.

Därjämte har Kungl. Majit föreslagit, att ett belopp av 1,000,000 kronor

av de medel, som komme att anvisas till statliga och statskommunala reservarbeten,

finge av Kungl. Majit användas till främjande av företagsverksamhet.

Vidare har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen måtte dels föreskriva, att

uppkommande reservationer å de för budgetåret 1934/1935 anvisade reservationsanslagen

till bekämpande av arbetslösheten och till särskilda åtgärder i

anledning av ungdomsarbetslösheten skola överföras till reservationsanslaget

till kontantunderstödsverksambet m. m., dels ock medgiva, att, i den mån

sistnämnda anslag icke tages i anspråk för därmed avsett ändamål, detsamma

må av Kungl. Majit disponeras för bestridande av kostnader för statliga och

statskommunala reservarbeten.

I motionen lii 193 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer

till denna att vid proposition örn anslag till arbetslöshetens bekämpande

för kommande budgetår beräkna anslagen med hänsyn till att samtliga rapporterade

arbetslösa skola hjälpas.

I motionen lii 600 har hemställts, att riksdagen måtte utöver den i propositionen

nr 232 äskade summan besluta anvisa ett belopp av 50,000,000 kronor

för hjälpverksamhet bland de arbetslösa.

Vidare har i motionen 11:628 hemställts, att anslagen till arbetslöshetens

bekämpande utöver vad regeringen föreslagit höjas med 50 miljoner kronor.

Kungl. Majits förslag örn anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet

m. m. samt statliga och statskommunala reservar
Bihang

till riksdagens protokoll 1985. 0 sami. Nr 158.

Utskottet.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

betea har icke givit utskottet anledning till erinran, Utskottet bar jämväl ansett

sig böra tillstyrka förslaget om att ett belopp av 1,000,000 kronor av anslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten finge av Kungl. Majit

disponeras till främjande av företagsverksamhet. Emellertid har utskottet i

enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalanden velat framhålla, att nämnda

belopp bör så användas, att ökade arbetstillfällen i största möjliga utsträckning

beredas, varjämte utskottet, jämväl i överensstämmelse med riksdagens

tidigare uttalanden, velat understryka angelägenheten av att medlen i fråga

icke komma till sådan användning, att menliga verkningar uppkomma för

annan enskild verksamhet av liknande art med därav följande faror för därstädes

ökad arbetslöshet. Det bör, såsom riksdagen tidigare framhållit, vidare

tillses, att de stödåtgärder som beslutas erhålla rent tillfällig karaktär och ej

komma att avse sådana ändamål, som kunna göra fortsatt understöd svårt att

undvika och således faktiskt eller formellt binda statsmakterna.

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn dispositionen av uppkommande

reservationer å de för innevarande budgetår anvisade anslagen till bekämpande

av arbetslösheten och till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten

samt i fråga örn dispositionen av anslaget för kontantunderstödsveyksamhet

m. m., i den mån anslaget icke komme att tagas i anspråk för därmed

avsett ändamål, har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Av det anförda följer, att utskottet icke kunnat tillstyrka motionerna lii 193,

lii 600 och lii 628, i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

Ilo) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å herrar T. Henriksons m. fl., H. Hagbergs

i Luleå och J. H. Brädefors samt herr A. Ströms m. fl. förenämnda

motioner (11:69, 11:193, 11:194, 11:600 och II:

628), motionerna II: 193, II: 600 och II: 628, i vad de skilja

sig från Kungl. Majits förslag,

a) till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

b) till Kontantunderstödsverksamhet m. m. för samma budgetår

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

c) till Statliga och statskommunala reservarbeten för samma

budgetår anvisa ett reservationsanslag av 32,000,000

kronor;

Illo) att riksdagen må föreskriva, att uppkommande reservationer

å de för budgetåret 1934/1935 anvisade reservationsanslagen

till bekämpande av arbetslösheten och till särskilda

åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten skola överföras

till reservationsanslaget till kontantunderstödsverksamhet

m. m.;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

19

lilio) att riksdagen må medgiva, att, i den mån sistnämnda

anslag icke tages i anspråk för därmed avsett ändamål, detsamma

må av Kungl. Maj :t disponeras för bestridande av kostnader

för statliga och statskommunala reservarbeten;

IV :o) att riksdagen må godkänna de av utskottet förordade

ändringarna i grunderna för användningen av reservationsanslagen

till kontantunderstödsverksamhet m. m. samt till statliga

och statskommunala reservarbeten;

V:o) att riksdagen må med bifall till herr Halléns m. fl.

förenämnda motion (11:622) i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn undersökning rörande icke hemortsberättigade ur

synpunkten av antal, förekomst m. m.;

VTio) att följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 8 av herr E. Sjödahl m. fl.;

nr 130 av herr S. H. Kvarnzelius m. fl.;

nr 341 av herrar O. Wangson och F. Ström;

nr 342 av herr P. Nilsson m. fl.;

nr 343 av herr J. B. Johansson m. fl.;

samt inom andra kammaren:

nr 15 av herr E. Frankenberg m. fl.;

nr 262 av herr S. Linnér m. fl.;

nr 408 av herr G. Nyblom;

nr 620 av herr C. Lindberg i Stockholm;

nr 621 av herr E. Lind m. fl.;

nr 624 av herr A. Pehrsson i Bramstorp m. fl.;

nr 626 av herr A. Lindman m. fl.;

nr 629 av herr E. Hage m. fl.

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Jottonsson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Bergqvist, Oscar Olsson, Asplund, Walles, Gustafsson i Benestad,

Nylander, Sandén, Tham och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i

Höör, Persson i Falla, Norling, Skoglund och Svedberg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Bergqvist„ Nylander, Tham, Holmgren,

Persson i Falla och Skoglund, -vilka anfört:

»Rörande hjälpverksamheten för de arbetslösa framfördes i motionerna

I: 352 och II: 616 vid 1934 års riksdag grundläggande synpunkter, vilka alltjämt

äga giltighet.

Det finnes säkerligen fog för den uppfattningen, att hjälpverksamheten, som

den nu bedrives, väsentligt bidragit till att hålla de hjälpsökandes antal uppe

på en nivå, som icke motsvarar nuvarande gynnsamma läge på arbetsmarknaden.

De officiella arbetsmarknadsrapporterna konstatera också, att den lediga

arbetskraften i betydande utsträckning är obenägen för jordbruksarbete och

hellre söker sig över till de möjligheter, som den statliga och kommunala hjälpverksamheten

giver, ett förhållande, som tydligt ådagalägger, att nu tillämpade

hjälpåtgärder medfört ogynnsamma verkningar.

De erinringar och förslag, som i ovannämnda motioner framlades, lämnades

emellertid av riksdagen i stort sett obeaktade. Orsaken härtill synes vara

den, att hjälpsystemets regler i här åsyftade delar utformats under så starkt

partibetonade förhållanden, att desamma mera betraktats som politiska programpunkter

än som uttryck för en klok och försiktig avvägning av förhållandet

mellan hjälpverksamhet och arbetsmarknad. Härutinnan torde vid innevarande

års riksdag icke någon ändring vara att vänta. För den skull ha

allenast ändringar ifrågasatts beträffande vissa punkter, angående vilka de

av statens arbetslöshetskommission vunna praktiska erfarenheterna givit anledning

till nya överväganden.»

2) av samma reservanter, jämte herrar Carlsson i Gävle och Jeppsson, vilka

ansett, att utskottets yttrande i fråga örn den statskommunala reservarbetslinjen

(sid. 5 och 6) bort hava följande lydelse:

»I det —---lämplig beskaffenhet.

Emellertid anförde — — — annat följande.

Riksdagen ansåge ----vore lämpligast.

Utskottet anser, att de sålunda anförda synpunkterna alltjämt böra beaktas.

Härutöver vill utskottet emellertid anföra följande.

Full enighet torde råda därom, att såsom reservarbeten icke böra utföras sådana

arbeten, som eljest skulle under den närmaste framtiden komma till utförande

på den öppna arbetsmarknaden. Någon ökning av arbetstillfällena

skulle ju då icke komma till stånd. Det är emellertid ganska naturligt, att

kommunerna, då de skola utvälja arbetsobjekt för reservarbeten och i samband

därmed ikläda sig betydande utgifter, äro benägna att välja sådana arbetsobjekt,

som äro särskilt aktuella. Erfarenheten har också visat, att med den

statskommunala arbetslinjen är förenad en viss tendens att överföra arbetsobjekt

från den öppna arbetsmarknaden till reservarbeten.

Härtill kommer, att kommunernas strävan att begränsa sina utgifter för de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

21

statskommunala reservarbetena understundom lett till att man endast formellt

satt arbetet på ackord men i realiteten låtit arbetarna arbeta efter daglön, varigenom

reservarbetslönen kommit att betraktas såsom garanterad daglön. En

dylik anordning har givetvis stått i direkt strid mot gällande bestämmelser.

Utskottet vill framhålla, att vissa nackdelar hos de statskommunala reservarbetena

bliva starkt framträdande, då förhållandena på arbetsmarknaden förbättras.

Särskilt vill utskottet därvid understryka, att de statskommunala reservarbetena

i mindre grad än de statliga äro ägnade att främja arbetskraftens

rörlighet och anpassning.

Arbetslöshetskommissionen har också förordat, att den begränsning av hjälpverksamheten,

som med hänsyn till arbetslöshetens omfattning syntes möjlig

att vidtaga, borde i högre grad avse den statskommunala arbetslinjen än den

statliga.

Utskottet, som finner de ovan anförda skälen tala för riktigheten av kommissionens

uppfattning, kan sålunda icke dela departementschefens mening,

då han i propositionen förordat, att de statskommunala arbetena på grund av

fördelar ur statsfinansiell synpunkt och ur synpunkten av de arbetslösas förhållanden

böra alltjämt i viss utsträckning beredas företräde framför de statliga.

Visserligen kan sägas, att medel, som anvisas till reservarbeten, medgiva,

att ett större antal hjälpes, i samma mån som de statskommunala arbetena

beredas ökat utrymme i proportion till de statliga, men man bortser då

ifrån det faktum, att även den på kommunerna fallande delen av kostnaderna

för de förra arbetena skola liksom statsmedlen i sista hand betalas av skattedragarna.

I varje fall synes det utskottet under nu rådande förhållanden lämpligast

att låta arbetslöshetskommissionen avväga den relativa storleksordningen av

de statliga och statskommunala reservarbetena efter det vid varje tidpunkt rådande

arbetslöshetsläget och den allmänna tendens, som utvecklingen å arbetsmarknaden

företer. Utskottet har sålunda ansett sig böra tillstyrka att, såsom

i motionerna I: 343 och II: 626 föreslagits, sista meningen av 11 § i hjälpkungörelsen

måtte utgå. Härav följer, att fördelningen å de olika arbetslinjerna

av det anslagsbelopp, som riksdagen kommer att bevilja för reservarbeten,

överlåtes åt arbetslöshetskommissionen.

I nämnda ----till behandling.

Utskottet har ----— mån undvikas.

Vad härefter---II: 624 yrkats.

3) av herrar Holmgren, Norling och Tersson i Falla, vilka ansett, att utskottet

bort (sid. 6) tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn statskommunala

reservarbeten i vägstyrelses regi.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:371 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och s. 5 i texten