Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

1935-06-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:165, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 165.

1

Nr 165.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1935 kl. 11 f. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande

Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande

av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m. jämte åtskilliga

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

1:°)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr

174, hade Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag under punkt

B. 4 c), första och andra styckena, föreslagit riksdagen att godkänna, att i

samband med statens övertagande av vissa kostnader för avlöning av lärare

vid folkskoleväsendet finge meddelas följande föreskrifter:

Innan förslag till återbesättande av lärartjänst upprättas, skall statens

vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skall angiva de

tre sökande, som enligt hans mening äro med hänsyn till befordringsgrunderna

mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan. Kommer skolrådet

vid förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören,

skall ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då har att upprätta förslaget.

Nu angivna bestämmelser om folkskolinspektörens och domkapitlets medverkan

vid förslags upprättande skola ej tillämpas i skoldistrikt, vilka enligt

särskilt beslut av Kungl. Majit undantagits från den statliga inspektionen.

I samband härmed hade statsutskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. Sjödahl m. fl. (I: 320) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Hermansson m. fl. (II: 567), vari hemställts, bland annat, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Majits proposition nr 174 ville besluta, att beträffande

punkt B. 4 c) första stycket göra följande uttalande: Sedan preliminärt

förslag till återbesättande av lärartjänst av skolråd upprättats, skall

statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande däröver. Kommer

skolrådet vid förelagets slutliga upprättande till ett resultat, som strider mot

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 165. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 165.

folkskolinspektörens mening, skall ärendet hänskjutas till skolöverstyrelsen,

som då har att upprätta förslaget;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora m. fl. väckt

motion (II: 552), vari hemställts, att riksdagen vid antagande av Kungl.

Maj:ts proposition nr 174 och vid godkännande av allmänna grunder för

statsbidrag för avlöning av lärare vid folkskoleväsendet måtte besluta sådan

ändring av Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn proceduren för lärares tillsättning,

att förslag till återbesättande av lärartjänst skall upprättas av skolrådet

och att statens vederbörande folkskolinspektör skall över upprättat

förslag avgiva yttrande, innan valet äger rum.

I sitt utlåtande nr 142 hade statsutskottet i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition och nyssnämnda motioner i den del varom nu är fråga å sid.

78—79 anfört följande:

»Utskottet vill härefter till behandling företaga frågan örn formerna för

tillsättande av lärartjänster och överlärartjänster (punkt B. 4 c) i departementschefens

hemställan) samt gör härvid början med frågan örn tillsättande

av lärartjänster.

I sistnämnda hänseende gälla nu i huvudsak följande bestämmelser. Då

ordinarie tjänst skall återbesättas utan förflyttning, åligger det skolrådet att

i föreskriven ordning utfärda kungörelse om ledigheten. Skolrådet skall

efter viss tid på förslag uppföra tre av de sökande i den ordning, i vilken

de med avseende på sin lämplighet för tjänsten anses böra komma i åtanke.

Därefter företager kyrkostämma val bland de å förslaget uppförda. I kommun,

där folk- och fortsättningsskolväsendet handhaves av den borgerliga

kommunen, tillkommer det folkskolestyrelsen att tillsätta lärare. I Stockholm

ankommer det på folkskoledirektionen att antaga lärare. Biträdande

lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola tillsättas på i stort sett

samma sätt som ordinarie lärare. Vikarierande lärare antagas av skolrådet.

Några bestämmelser i övrigt örn ordningen för tillsättande av sistnämnda

lärare äro icke meddelade.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i nu förevarande avseenden följande förändringar.

Innan förslag till återbesättande av lärartjänst upprättas, skulle

statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skulle angiva

de tre sökande, som enligt hans mening vore med hänsyn till befordringsgrunderna

mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan.

Komme skolrådet vid förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören,

skulle ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då hade att

upprätta förslaget. Nu angivna bestämmelser om folkskolinspektörens och

domkapitlets medverkan vid förslags upprättande skulle ej tillämpas i skoldistrikt,

vilka enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t undantagits från den

statliga inspektionen.

I motionerna 1: 320 och II: 567 hava föreslagits vissa jämkningar i Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 165.

3

Maj:ts nyssnämnda förslag. Dessa jämkningar innebära, att riksdagen skulle

besluta dels att, sedan preliminärt förslag till återbesättande av lärartjänst

av skolråd upprättats, statens vederbörande folkskolinspektör skulle avgiva

yttrande däröver, dels ock att, därest skolrådet vid förslagets slutliga upprättande

skulle komma till ett resultat, som strede mot folkskolinspektörens

mening, ärendet skulle hänskjutas till skolöverstyrelsen, som då hade att

upprätta förslaget.

I motionen II: 552 har föreslagits, att förslag till återbesättande av lärartjänst

skulle upprättas av skolrådet och att statens vederbörande folkskolinspektör

skulle avgiva yttrande över upprättat tjänsteförslag, innan val

ägde rum.

Enligt utskottets mening lärer det vara erforderligt att staten, i och med

att den ikläder sig avsevärt ökade ekonomiska förpliktelser för folkskoleväsendet,

jämväl tillser, att lärartjänsterna inom folkskoleväsendet tillsättas

med tanke på skolans bästa. De sakkunniga hava framhållit, att uppgiften

att uppgöra tjänsteförslag icke alltid av skolstyrelserna handhafts på

ett sätt, som med hänsyn till det allmännas intresse kan anses tillfredsställande.

En ändring till det bättre synes härutinnan icke kunna åvägabringas

på annat sätt än att staten förskaffar sig visst inflytande på förfarandet

vid tillsättande av lärartjänster. I likhet med departementschefen

anser utskottet därför goda skäl hava anförts för det nu föreliggande förslaget

örn ökat statsinflytande vid dessa ärendens behandling.

I nyssnämnda tre motioner hava anförts vissa betänkligheter mot den av

Kungl. Maj:t föreslagna ordningen, vilken anses på ett alltför ingripande

sätt förminska det kommunala inflytandet på lärares tillsättning. Det i motionerna

1:320 och II: 567 framlagda förslaget går ut på att bibehålla den

lokala skolstyrelsen vid initiativet till att upprätta tjänsteförslag men innebär

samtidigt en ytterligare centralisering utöver Kungl. Maj:ts förslag av

avgörandet av dessa ärenden, nämligen i de fall, då den lokala styrelsen

och folskolinspektören icke kunnat enas, i vilka fall förslag skulle upprättas

av skolöverstyrelsen och alltså ej, såsom enligt Kungl. Maj:ts förslag, av

domkapitlen. Motionen II: 552 går ett steg längre och ifrågasätter, att det

statliga inflytandet på lärartjänsters tillsättande skulle bliva av enbart rådgivande

natur.

Utskottet anser starka skäl hava anförts för det i motionerna 1:320 och

II: 567 framförda yrkandet. Såväl enligt propositionen som enligt förevarande

motioner skulle i de fall, då skolrådet och folkskolinspektören ej

kunnat enas örn utformningen av tjänsteförslag, proceduren bliva i det närmaste

densamma, i det enligt propositionen domkapitlet och enligt motionerna

skolöverstyrelsen i nämnda fall skulle upprätta förslaget. Vid ett bifall

till motionerna skulle staten sålunda få praktiskt taget samma inflytande

på tillsättning av lärartjänster, som avsetts i Kungl. Maj:ts förslag, men den

fördelen skulle dessutom vinnas, att kommunernas initiativrätt på ett kraf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 165.

tigare sätt markerades. Utskottet anser sig fördenskull böra i nu förevarande

avseende biträda det i motionerna 1:320 och II: 567 framlagda förslaget,

dock med den ändringen att fråga om upprättande av förslag bör vid oenighet

mellan skolråd och folkskolinspektör hänskjutas, ej till skolöverstyrelsen

utan, i likhet med vad i propositionen föreslagits, till vederbörande domkapitel.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande hänseende föreslagit har ej givit

utskottet anledning till erinran. Motionen II: 552 lärer få anses besvarad

med vad utskottet nu anfört. Till frågan örn förfarandet vid tillsättande

av lärartjänst, som är förenad med överlärartjänst, återkommer utskottet

här nedan.»

Under punkt I. B. 4 c), första och andra styckena, i samma utlåtande

hade statsutskottet hemställt, att riksdagen måtte godkänna, att i samband

med statens övertagande av vissa kostnader för avlöning av lärare vid folkskoleväsendet

finge meddelas följande föreskrifter:

»Sedan preliminärt förslag till tillsättande av lärartjänst av skolråd upprättats,

skall statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande däröver.

Kommer skolrådet vid förslagets slutliga upprättande till annat resultat än

folkskolinspektören, skall ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då har

att upprätta förslaget.

Nu angivna bestämmelser örn folkskolinspektörens och domkapitlets medverkan

vid förslags upprättande skola ej tillämpas i skoldistrikt, vilka enligt

särskilt beslut av Kungl. Maj:t undan tagits från den statliga inspektionen.»

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Johansson i

Fredrikslund m. fl. förklarat sig anse,

dels att det utskottets uttalande å sid. 79, som började med orden »Utskottet

anser» och slutade med orden »här nedan», bort hava följande lydelse

:

»Utskottet har för sin del icke kunnat finna, att den i propositionen föreslagna

ordningen skulle innebära risker ur kommunal synpunkt. Kommunernas

rätt att själva välja sina lärare skulle, såsom departementschefen

framhållit, alltjämt lämnas obeskuren. Enligt utskottets mening har i det

föreliggande förslaget intresset av att det allmänna får inflytande på upprättande

av förslag till lärartjänst på ett lyckligt sätt tillgodosetts samtidigt

med att primärkommunerna bibehållits vid ett avgörande inflytande på tillsättningen

av lärartjänsterna.

Utskottet anser sig fördenskull böra tillstyrka Kungl. Majda nu föreliggande

förslag och avstyrka det i motionerna 1:320 och II: 567 i förevarande

hänseende framförda yrkandet ävensom motionen II: 552. Till frågan

örn förfarandet vid tillsättande av lärartjänst, som är förenad med överlärartjänst,

återkommer utskottet här nedan.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 165.

5

dels ock att punkt I. B. 4 c), första och andra styckena, i utskottets hemställan

bort hava följande lydelse:

»Innan förslag till tillsättande av lärartjänst upprättas, skall statens vederbörande

folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skall angiva de tre

sökande, som enligt hans mening äro med hänsyn till befordringsgrunderna

mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan. Kommer skolrådet vid

förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören, skall ärendet

hänskjutas till domkapitlet, som då har att upprätta förslaget.

Nu angivna---statliga inspektionen.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

bifallit den vid punkten fogade reservationen, under det andra kammaren

bifallit vad utskottet hemställt.

I anledning av de olika meningar, som sålunda framkommit, finner sig

utskottet böra hemställa,

att första kammaren må, med frånträdande av sitt i förevarande

fråga tidigare fattade beslut, biträda andra kammarens

beslut i vad detsamma avser såväl utskottets yttrande

som dess hemställan.

2:6)

I en inom andra kammaren av herr J. Johansson i Tväråselet m. fl. väckt

motion (II: 37) hade hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla örn sådan ändring av kungörelsen den 18 september 1918,

nr 792, angående boställsordning för lärarpersonal vid folk- och småskolor,

att äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid folk- eller småskola å

samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning för mer än en

tjänstebostad tillsammans.

I sitt utlåtande nr 142 hade statsutskottet i anledning av nyssnämnda

motion å sid. 71 anfört följande:

»I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra tillbehandling upptaga

det i motionen II: 37 framställda yrkandet därom, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring av kungörelsen den

18 september 1918, nr 792, angående boställsordning för lärarpersonal vid

folk- och småskolor, att äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid

folk- eller småskola å samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning

för mer än en tjänstebostad tillsammans.

Utskottet har sig väl bekant, att de i motionen II: 37 påtalade förhållandena

givit anledning till missnöje i skoldistrikten. Den fria tjänstebostaden

eller ersättningen därför måste emellertid betraktas såsom en del av den

enligt gällande lönereglering fastställda lönen, och cn ändring härutinnan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 165.

torde enligt utskottets uppfattning icke böra ske utan i samband med en

allmän lönereglering för folkskollärarkåren. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra, att såväl de sakkunniga som departementschefen ansett, att

frågorna örn en allmän revision av boställsordningen icke böra upptagas

till prövning i nu förevarande sammanhang utan anstå till en blivande ny

lönereglering för lärarpersonalen. Ett bifall till motionen skulle vidare innebära

ett ståndpunktstagande från statsmakternas sida till den invecklade

frågan örn gift kvinnas avlöningsförmåner. Med hänsyn till nu angivna

förhållanden anser sig utskottet böra avstyrka vad i motionen II: 37 hemställts.

»

Under punkt IV i samma utlåtande hade statsutskottet hemställt, bland

annat, att vissa motioner, däribland förevarande inom -andra kammaren av

herr Johansson i Tväråselet m. fl. väckta motion nr 37, måtte, i den mån

de icke kunde anses besvarade genom vad utskottet under I—III i utlåtandet

hemställt, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Nilsson i Gränebo

m. fl. förklarat sig anse,

dels att det utskottets uttalande å sid. 71 med anledning av motionen

II: 37, som började med orden »Utskottet har» och slutade med orden »II: 37

hemställts», bort hava följande lydelse:

»De i motionen II: 37 påtalade förhållandena hava, enligt vad utskottet

har sig bekant, flerstädes väckt ett enligt utskottets uppfattning berättigat

missnöje i skoldistrikten. Rätten till fri bostad eller ersättning därför kan

visserligen principiellt anses vara en löneförmån. En orsak till att denna

förmån införts torde emellertid hava varit nödvändigheten att, särskilt på

landsbygden, tillförsäkra lärarpersonalen möjlighet att erhålla bostad i närheten

av vederbörande skola. I de i motionen II: 37 avsedda fallen har

emellertid detta skäl bortfallit, och bostadsförmånen har här, på sätt i motionen

framhållits, övergått till att bliva ett extra lönetillägg i form av en

icke behövlig hyresersättning. På grund av vad sålunda anförts finner utskottet

sig böra tillstyrka vad i motionen II: 37 yrkats och hemställer alltså,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring

av gällande boställsordning för lärarpersonal vid folk- och småskolor, att

äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid folk- eller småskola å

samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning för mer än en

tjänstebostad tillsammans.»

dels oek att utskottet bort föreslå riksdagen att, med bifall till herr Johanssons

i Tväråselet m. fl. motion (II: 37), i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla

om sådan ändring av gällande boställsordning för lärarpersonal vid folk- och

småskolor, att äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid folk- eller

småskola å samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning för

mer än en tjänstebostad tillsammans.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 165.

7

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit

vad utskottet hemställt, under det andra kammaren bifallit reservationen.

Då de skiljaktiga beslut, vari kamrarna sålunda stannat, icke synas kunna

samman] ämkas och ärendet icke är av beskaffenhet att kunna avgöras genom

gemensam omröstning, finner utskottet den nu föreliggande frågan örn

avlåtande till Kungl. Maj:t av skrivelse örn viss ändring av gällande boställsordning

för lärarpersonal vid folk- och småskolor hava för denna riksdag

förfallit; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 juni 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Svensson i

Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Thelin, Nilsson i Fredriksfält,

Sandén och Lindström, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,

Jonsson i Eskilstuna, Persson i Fritorp, Ward, Norsell, Andersson i Ovanmyra, Weijne och

Danielsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:359 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositionangående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet ni. m. jämte i ämnet väckt s. 4 i texten