Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställningar angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag samt rörande sättet för bestridande av vissa avlöning skostnader för personal vid nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.

1935-02-01 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:20, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställningar angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag samt rörande sättet för bestridande av vissa avlöning skostnader för personal vid nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

1

Jir 20.

Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» gjorda framställningar angående dispositionen av

den 30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag

samt rörande sättet för bestridande av vissa avlöning

skostnader för personal vid nyreglerade verk, tillhörande

allmänna civilförvaltningen.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1935/1936 har Kungl. Majit under punkterna 1 och 2, sid. 1—17, av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, avseende »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»,

föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer, dels meddela föreskrifter angående dispositionen av den

30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag, dels ock utfärda

bestämmelser beträffande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader

för personal vid nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.

I

I proposition den 9 mars 1934, nr 220, framställde Kungl. Majit, under

åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för nämnda dag, begäran örn riksdagens yttrande

angående vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet — i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av statskontoret och riksräkenskapsverket

i ämnet genom utlåtande den 15 september 1933 framlagt förslag

— förordade grunder för uppställningen av riksstatens utgiftssida

m. m. I skrivelse den 24 april 1934, nr 203, gav riksdagen tillkänna sin

uppfattning i ärendet och förklarade sig därvid kunna godkänna de i

propositionen framlagda grunderna beträffande ändrad uppställning av

riksstatens utgiftssida, vilka bland annat innefattade, att de för statens

egen verksamhet anvisade anslagen skulle grupperas efter myndigheter

samt att i fråga örn dessa anslag en enhetlig fast statuppställning skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1955. G sami. Nr 20.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

genomföras för de båda i regel såsom förslagsanslag upptagna anslagstyperna

»avlöningar» och »omkostnader» för olika statliga myndigheter.

Efter riksdagens beslut inriktades, på sätt departementschefen i sitt anförande

till det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

närmare angivit, arbetet på att möjliggöra ett tillämpande av de nya

riktlinjerna för uppställningen av riksstatens utgiftssida i det budgetförslag,

som skulle föreläggas 1935 års riksdag. Vid sidan av de sålunda

närmast såsom led i budgetarbetet bedrivna förberedelserna för den beslutade

omläggningens genomförande hava emellertid under hösten 1934

jämväl verkställts vissa särskilda utredningar, vilka delvis hava avseende

å avlöningsstaternas uppställning samt avlöningsanslagens beräkning

och disposition.

Således har en den 7 juni 1934 tillsatt sakkunnigberedning — 1934 års

avlöningsrevision för icke-ordinarie personal — den 30 oktober 1934

avgivit betänkande med förslag till avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen.1 I avlöningsrevisionens

uppdrag har ingått att verkställa den översyn av avlöningsbestämmelserna

för icke-ordinarie personal, som erfordrades dels på

grund av civila tjänstepensionsreglementets antagande och dels i anledning

av beslutet örn ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida. I

enlighet med givna direktiv har avlöningsrevisionen i betänkandet behandlat,

bland annat, även frågorna örn den ändring i gällande regler

för avlönande av befattningshavare å extra stat, som påkallas i anledning

av den ändrade riksstatsuppställningen, örn sättet för avlöningskostnadernas

beräknande och örn uppställningen av ämbetsverkens avlöningsstater.

—- Vidare har statskontoret, jämlikt detta ämbetsverk i sådant

avseende meddelat uppdrag, verkställt utredning och framlagt förslag

bland annat beträffande de ändringar i fråga örn sättet för beräknande

av verkens avlöningsstater, som påkallas av det i civila tjänstepensionsreglementet

innefattade systemet med pensionsavdrag.

På grundval av de sålunda i olika avseenden verkställda förberedelserna

för den beslutade omläggningens genomförande har i den nu föreliggande

statsverkspropositionen framlagts ett i enlighet med de av riksdagen

godkända allmänna riktlinjerna upprättat riksstatsförslag.

Dessa riktlinjer innebära till en början, att fördelningen på särskilda

riksstatsanslag av de medel, som anvisas till bestridande av statsverkets

utgifter, sker efter enhetliga grunder. Såsom första indelningsgrund

gäller härvid, att utgifter för statens egen verksamhet särskiljas från

bidrag eller understöd till icke statlig verksamhet. Vad förstnämnda utgiftsgrupp

angår sker anslagsuppdelningen efter myndigheter, så att ett

eller flera anslag anvisas för varje myndighet eller, i vissa fall, för en

enhetlig grupp av myndigheter (exempelvis länsstyrelserna). Medels- 1

1 Statens offentliga utredningar 1934:42.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20. 3

anvisningen för de olika myndigheterna anordnas på sådant sätt, att de

olika huvudslagen av utgifter — i främsta rummet personalkostnader

och sakliga kostnader — kunna hallas i sär. X allmänhet an\isas härvid

för varje myndighet två anslag, ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag.

För en till avlöningskostnader hänförlig utgift, nämligen dyrtidstilläggen,

har dock — i enlighet med vad i propositionen förra året uttalades

— avvikelse skett från principen, att samtliga utgifter för en

myndighet skola redovisas under ett eller flera för myndigheten anvisade

anslag, i det att enligt riksstatsförslaget dyrtidstillägg till befattningshavare

i statens tjänst, där ej särskilda förhållanden, i regel sammanhängande

med förekomsten av specialbudgeter, annat föranleda, skola

utgå från för ändamålet under de olika huvudtitlarna upptagna gemensamhetsanslag.

Den systematiska fördelningen på självständiga riksstatsanslag av utgifterna

för statens egen verksamhet fullföljes genom en likformig uppställning

av staterna för avlönings- och omkostnadsanslagen. Enligt uttalande

i 1934 års proposition borde såväl avlönings- som omkostnadsstaten

underställas riksdagens prövning, varvid förutsattes, att riksdagen

i allmänhet — såsom hittills plägat ske — skulle fastställa avlöningsstaten

men att riksdagen, beträffande omkostnadsstaten, likaledes i överensstämmelse

med hittillsvarande praxis, i regel endast skulle bestämma

statens slutsumma. I överensstämmelse härmed hava förslag till avlöningsstater

och till statuppställningar för omkostnadsanslagen framlagts

i den föreliggande statsverkspropositionen, därvid riksdagens fastställelse

i regel påkallats allenast i fråga örn avlöningsstaterna.

Vidkommande härefter den närmare utformningen av staterna hava,

vad först angår avlöningsstaten, såsom grundval för dennas uppställning

och anslagsberäkningen för nyreglerade verk upprättats personalförteckningar,

upptagande — på sätt statsverkspropositionen närmare utvisar —

dels samtliga vid vederbörande verk befintliga ordinarie befattningar —

vare sig å ordinarie stat, övergångsstat eller indragningsstat — dels ock

vid verket befintliga befattningar å extra stat. I dessa personalförteckningar,

vilka underställas riksdagens godkännande, hava under rubrikerna

övergångsstat och indragningsstat endast upptagits befattningar med

nyreglerad avlöning. I den mån vid eljest nyreglerade verk finnas befattningar

å äldre stat, redovisas dessa i särskild ordning i anslutning till

vad hittills skett.

Med utgångspunkt från de sålunda upprättade personalförteckningarna

och i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som förordades i

proposition nr 220 till 1934 års riksdag, men med iakttagande av vissa av

avlöningsrevisionen ifrågasatta jämkningar hava avlöningsstaterna för

nyreglerade verk i riksstatsförslaget utarbetats efter följande normaluppställning:
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis;

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis;

3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat, förslagsvis;

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis;

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t;

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.;

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis;

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.

Denna uppställning ansluter sig väsentligen till den statuppställning,

vilken hittills tillämpats för nyreglerade verk. Den viktigaste avvikelsen

är att, i överensstämmelse med den allmänna princip som lagts till

grund för den ändrade riksstatsuppställningen, avlöningsstaterna kompletterats

med poster för sådana avlöningskostnader — med undantag

av dyrtidstillägg — som för närvarande bestridas vid sidan av de ordinarie

avlöningsstaterna antingen från särskilda anslag för vederbörande

verk eller från olika gemensamhetsanslag. Uppdelningen av den under

6) upptagna anslagsposten »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal»

i två delposter, nämligen en begränsad post till grundavlöningar m. m.

och en förslagsvis beräknad post till avlöningsförhöjningar m. m. — vilken

uppdelning genomförts i riksstatsförslaget för det övervägande flertalet

verk —- har likaledes skett i anslutning till vad för närvarande i

allmänhet gäller.

Departementschefen har till särskild behandling upptagit frågan örn

vilka avlöningsutgifter som skola bestridas från de olika posterna i avlöning

sstaten samt i detta hänseende anfört följande.

Den under 1) upptagna anslagsposten »Avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat» är avsedd för bestridande av de avlöningsförmåner,

med undantag av övertidsersättning, som enligt avlöningsreglementet

utgå till ordinarie tjänstemän, vilka ej äro uppförda å övergångseller

indragningsstat. Från denna post böra tillika, i anslutning till vad

fallet för närvarande är beträffande avlöningsstater, som ej upptaga särskilda

anslagsposter till vikariatsersättningar, utgå dylika ersättningar

enligt gällande bestämmelser till dem, vilka såsom vikarier uppehålla

ordinarie tjänster. Där vikarien är icke-ordinarie befattningshavare, bör

därvid jämväl den vikarien tillkommande avlöningen å egen tjänst utgå

från samma post.

De under 2) och 3) upptagna posterna »Avlöningar till tjänstemän

å övergångsstat» samt »Avlöningar till tjänstemän

å indragningsstat» äro avsedda att täcka motsvarande kostnader,

som angivits beträffande den under 1) upptagna posten; beträffande sådana

under dessa poster upptagna tjänster, vilka äro övertaliga, ifrågakommer

dock endast i undantagsfall vikariatsersättning.

Även den under 4) upptagna posten »Avlöningar till tjänste
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

5

män å extra stat» är avsedd att täcka motsvarande kostnader, som

angivits beträffande den under 1) upptagna posten. Fran denna post

böra alltså bestridas samtliga enligt avlöningsbestämmelserna utgående

förmåner och ersättningar till innehavare av sådana befattningar å extra

stat, vilka upptagas å personalförteckningen för vederbörande verk, ävensom

vikariatsersättningar å dylika befattningar. Med hänsyn härtill kar

ifrågavarande post i staten upptagits såsom förslagsvis beräknad. Det

förutsattes, att, där den vikarierande är icke-ordinarie befattningshavare,

från samma post skall, i analogi med vad som gäller beträffande den under

1) avsedda posten, bestridas även vikarien tillkommande avlöning å

egen tjänst.

Den under 5) upptagna anslagsposten »Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit» är avsedd att innefatta

icke blott sådana arvoden, vilka fastställts av Kungl. Majit efter

det att särskilda medel för ändamålet begärts av riksdagen och frågan

örn arvodenas belopp eller grunderna för arvodenas utgående alltså underställts

riksdagens prövning, utan även sådana arvoden, vilka inom

ramen av tillgängliga anslagsmedel bestämts av Kungl. Majit (enligt

Kungl. Majits bemyndigande) utan att arvodesbeloppet eller arvodesgrunderna

prövats av riksdagen. Det kan emellanåt inträffa, att för anställningshavare,

som uppbära arvoden av nämnda slag, vikarier kunna

bliva erforderliga, framför allt vid ledighet för sjukdom. I dylika fall

låter sig kostnaden svårligen på förhand beräkna. Det torde även kunna

inträffa, att en med arvode av förevarande slag avlönad anställningshavare

genom särskilt beslut blir berättigad åtnjuta vissa förmåner, för

vilka medel böra upptagas i avlöningsstaten. Med hänsyn till nu angivna

förhållanden har det förutsatts, att förutom en för arvodenas

grundbelopp avsedd delpost skall i förekommande fall jämväl kunna

upptagas en förslagsvis beräknad post, från vilken kostnader för vikariatsersättningar

och särskilt medgivna förmåner kunna bestridas. _En

dylik uppdelning i två delposter har emellertid i det föreliggande riksstatsförslaget

endast i ett fåtal fall visat sig vara erforderlig. För gottgörelse

till vikarie under semester torde — i den mån ersättare för anställningshavaren

över huvud taget erfordras — särskilt belopp kunna

och böra inräknas i den för arvodenas grundbelopp avsedda delposten.

I fråga örn dispositionen av de under posten 6) »Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal» upptagna medlen — vilka, såsom

i det föregående berörts, i regel uppdelats på två delposter, en begränsad

post till grundavlöningar m. m. och en förslagsvis angiven post

till avlöningsförhöjningar m. m. — må erinras, att statskontoret och

riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 15 september 1933 angående

uppställningen av riksstatens utgiftssida föreslogo den från nu gällande

regler avvikande ordningen, att avlöning till extra ordinarie personal

under tjänstledighet för sjukdom skulle för framtiden få utgå från den

förslagsvis beräknade posten till avlöningsförhöjningar m. m. Avlöningsrevisionen

har i sitt betänkande biträtt detta förslag. Efter övervägande

har jag ansett mig böra tillstyrka vad sålunda föreslagits.

I anslutning till den nya statuppställningen torde enhetliga generella

bestämmelser böra meddelas rörande de avlöningskostnader, som må bestridas

från posten till avlöningsförhöjningar m. m. I huvudsaklig överensstämmelse

med vad avlöningsrevisionen föreslagit tillstyrker jag i sådant

hänseende, att från denna post må gäldas enligt vederbörligen ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

färdade avlöningsbestämmelser utgående kostnader för följande ändamål

beträffande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen:

avlöningsf örhö jningar;

läkarvård jämte läkemedel m. m;

avlöning under ledighet för sjukdom, olycksfall i tjänsten, på grund av

smittofara eller i anledning av havandeskap eller barnsbörd;

ersättning under obligatorisk militärtjänstgöring; samt

begravningshjälp.

Övriga kostnader för icke-ordinarie personal — med undantag av

tjänstemän å extra stat samt anställningshavare med arvoden bestämda

av Kungl. Majit — böra utgå från grundavlöningsposten. Från denna

post böra jämväl, liksom för närvarande, bestridas förekommande övertidsersättningar

till ordinarie tjänstemän. En översikt över de avlöningskostnader,

som i enlighet härmed komma att avföras å sistnämnda post,

återfinnes å sid. 33 i avlöningsrevisionens betänkande, vartill jag tillåter

mig hänvisa.

Vad slutligen angår den under 7) upptagna posten »Särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänst em

ä n», är densamma avsedd för bestridande av sådana under övriga

poster ej åsyftade särskilda förmåner, som enligt gällande bestämmelser

utgå till vissa befattningshavare, t. ex. provisoriskt dyrortstillägg, tillfällig

löneförbättring, tillfälligt lönetillägg, provisoriskt avlöningstillägg

och andra dylika förmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal. Jag

erinrar, att dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fortfarande

i regel bibehållas å särskilda gemensamhetsanslag.

De nu förordade grunderna för dispositionen av de i avlöningsstaternas

anslagsposter ingående medlen äro av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens godkännande. Jag gör i det följande hemställan i sådant

avseende. Erforderliga dispositionsbestämmelser torde längre fram

böra utfärdas av Kungl. Majit.

I fråga örn beräkningen av de olika avlöningsposterna gäller, att den

under 1) upptagna anslagsposten »Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat» i riksstatsförslaget regelmässigt beräknats efter högsta förekommande

löneklass för de befattningar, som upptagits å personalförteckningen

såsom tjänster å ordinarie stat. Jämväl de under 2), 3) och 4) upptagna

posterna »Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat», »Avlöningar

till tjänstemän å indragningsstat» samt »Avlöningar till tjänstemän å

extra stat» hava beräknats efter högsta förekommande löneklass. Vad

angår den under 6) upptagna anslagsposten »Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal» bär den däri ingående, regelmässigt maximerade posten

till grundavlöningar in. m. befunnits icke kunna uppskattas efter

schablonmässiga grunder utan ansetts liksom hittills böra beräknas under

hänsynstagande till den besparing å posten, som uppkommer, då befattningshavare

med avlöning därifrån bestrider vikariat å ordinarie tjänst

eller å befattning pa extra stat, i vilket fall kostnaderna för hans avlöning

i sm helhet komma att belasta avlöningsposten för ordinarie tjänstemän,

respektive tjänstemän å extra stat. På grund av nu angivna förhållande

har -- i överensstämmelse nied de i statskontorets ovan berörda förslag för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

7

ordade beräkningsgrunderna — den minskning, som sistnämnda anslagspost

med hänsyn till det i civila tjänstepensionsreglementet innefattade

systemet med pensionsavdrag måst underkastas vid verk varå reglementet

blir tillämpligt, som regel schablonmässigt beräknats till allenast (10

procent av summan av pensionsavdragen för befintliga extra ordinarie

befattningar, medan motsvarande minskning i fråga om var och en av

de under 1), 2), 3) och 4) upptagna anslagsposterna enligt samma schablonmässiga

beräkningsgrunder beräknats till belopp motsvarande hela

summan av pensionsavdragen för en var i pensionsförteckningen upptagen

pensionsberättigande tjänst. —■ Den för avlöningsförliöjningar m. m.

till icke-ordinarie personal avsedda posten har i stort sett upptagits med

hänsynstagande till belastningen.

De ovan omnämnda riktlinjerna för avlöningsstaternas uppställning

och avlöningsposternas beräkning hava närmast avseende å nyregierade

verk men hava, så långt sig göra låtit, tillämpats även på oreglerade

verk, dock med de modifikationer, som betingas av lönesystemet och av

den omständigheten, att det civila tjänstepensionsreglementet ej är tilllämpligt

å dessa verk. Således har, vad särskilt angår den i avlöningsstaterna

upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

beräkning skett under denna post av dels de fasta lönebeloppen och

dels ålderstillägg, därvid ålderstilläggen i regel beräknats under hänsynstagande

till belastningen. Vidare hava särskilda anslagsposter för

vikariatsersättningar bibehållits.

Beträffande härefter omkostnadsstatens uppställning kommer för myndigheter

med huvudsakligen rent administrativa uppgifter omkostnadsstaten

i regel att upptaga tre poster, nämligen 1) reseersättningar, 2) expenser

och 3) publikationstryck. Från de till reseersättningar anvisade

medlen skola liksom nu även bestridas kostnader för flyttningsersättningar.

I enlighet med vad som förordades i fjolårets proposition nr 220 är avsikten,

att beträffande alla tre posterna skall i samband med omkostnadsstatens

fastställande, där ej särskilda förhållanden påkalla undantag,

meddelas föreskrift, att posterna icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts

medgivande. I fråga örn posten till expeäser avses dock denna maximering

ej skola omfatta de i denna post ingående utgifterna för bränsle, lyse

och vatten, för vilkas bestridande ett förslagsvis angivet belopp ställes

till vederbörande myndighets förfogande. Likaledes är det meningen att

för verk, vilka hava att till mera avsevärt belopp bestrida expenskostnader

för andra myndigheters behov, anvisa ett förslagsvis angivet belopp

för detta ändamål.

Vad angår anslagens natur i det föreliggande riksstatsförslaget hava

avlöningsanslagen — liksom för närvarande är regel med avlöningsan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

slagen för reglerade verk — i allmänhet upptagits såsom förslagsanslag.

Medelsanvändningen regleras för dessa anslags vidkommande beträffande

flertalet anslagsposter dels av riksdagens beslut beträffande antalet

befattningar, dels och i övrigt av gällande avlöningsförfattningar eller

av särskilda riksdagsbeslut. Där medelsanvändningen ej begränsas i sådan

ordning, upptages i regel vederbörande anslagspost såsom till beloppet

maximerad; detta gäller i främsta rummet posten till grundavlöningar

m. m. till icke-ordinarie personal. Även omkostnadsanslagen hava

— i överensstämmelse med vad hittills i allmänhet varit fallet med huvudtitlarnas

gemensamhetsanslag till expenser, reseersättningar och

tryckningskostnader — i regel upptagits såsom förslagsanslag. Begränsningen

av utgifterna under dessa anslag är avsedd att genomföras på det

sätt, att Kungl. Maj:t genom den förut berörda maximeringen av posterna

å omkostnadsstaten endast ställer bestämda belopp från anslagen

till myndigheternas förfogande.

I det föreliggande riksstatsförslaget har — i enlighet med vad som förordades

i proposition nr 220 till fjolårets riksdag och av skäl, som närmare

utvecklades i nämnda proposition — den nu förekommande indelningen

av riksstatsanslagen i ordinarie och extra anslag uteslutits ur

riksstaten. I samband härmed upphöra samtliga nuvarande ordinarie

anslag. Departementschefen har emellertid ansett det ej behövligt, att

enligt hittills tillämpad praxis särskild hemställan göres till riksdagen

örn de ordinarie anslagens uteslutande ur riksstaten, enär ett sådant uteslutande

måste anses vara en följd av riksdagens beslut örn godkännande

av nya grunder för riksstatsuppställningen samt riksdagens fastställande

av riksstat för budgetåret 1935/1936 enligt de nya grunderna för övrigt

torde innebära, att de i nu gällande riksstat upptagna ordinarie anslagen

ej längre kvarstå å riksstaten.

I detta sammanhang har departementschefen berört en fråga, som enligt

hans förmenande påkallar särskild uppmärksamhet vid övergången

till den nya riksstatsuppställningen, nämligen spörsmålet örn de konsekvenser

omläggningen medför beträffande behållningar å reservationsanslag.

Han har härom anfört följande.

Riksstatsförslaget innefattar i åtskilliga fall förändringar med avseende

å nu förefintliga reservationsanslag, och det torde vara av betydelse,

att det klargöres, huru i sådana fall vid löpande budgetårs utgång

kvarstående behållningar å dylika anslag skola disponeras.

Där ett reservationsanslag upptages i den nya riksstaten med samma

rubrik som i gällande riksstat och alltså ingen annan förändring beträffande

anslaget äger rum än att anslaget förlorar sin natur av ordinarie

respektive extra anslag, förutsätter jag, att den 30 juni 1935 kvarstående

behållning utan vidare överföres till det nya anslaget, I sådana

fall däremot, da anslagets rubrik ändras eller då någon förändring vidtages

beträffande anslagets innehåll — såsom då ett hittillsvarande reservationsanslag

uppdelas på flera anslag eller då ett reservationsanslag

på den nya riksstaten endast delvis avser utgifter, som nu bestri
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

9

das från ett motsvarande reservationsanslag — torde vid anmälan av

anslagsfrågan under vederbörande huvudtitel föredragande departementschefen

angiva, huru behållning, som kvarstår å det hittillsvarande

anslaget den 30 juni 1935, skall disponeras. Där uttrycklig föreskrift rörande

sättet för dispositionen av sådan behållning finnes erforderlig,

torde dylik föreskrift få av Kungl. Majit meddelas i samband med utfärdande

av regleringsbrev eller eljest.

I flera fall hava i budgetförslaget anslagsmedel för avlöningar eller för

omkostnader, som hittills anvisats å reservationsanslag, med tillämpning

av de nya grunderna för riksstatsuppställningen uppförts å förslagsanslag.

För sådana fall har det ansetts lämpligt att redan från början

uppräkna de nya anslagen till de belopp, som motsvara medelsbehovet

under budgetåret 1935/1936. Till ifrågavarande anslag hänförliga utgifter

skola alltså från och med ingången av nästa budgetår gäldas från de

nya anslagen och icke avföras från eventuellt kvarstående reservationer

vid nu löpande budgetårs utgång. Dylika reservationer torde böra —

utan iakttagande av den av 1928 års riksdag beslutade ordningen för

dispositionen av äldre reservationsanslag — tillgodoföras statsregleringen

redan för nästa budgetår. Å budgetförslagets inkomstsida har med

hänsyn härtill inkomsttiteln reservationer å anslag för verkliga utgifter,

såsom framgår av vad jag vid beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

anför, höjts med ett belopp av 0.7 miljon kronor. Det torde få

ankomma på Kungl. Majit att under nästkommande budgetår förordna

angående omföring av ifrågavarande behållningar till nämnda inkomsttitel.

Bemyndigande för Kungl. Majit att i sådana fall, som här avses, meddela

föreskrifter rörande dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående

reservationer torde böra utverkas av riksdagen.

Departementschefen har i anslutning till sin redogörelse för huvuddragen

av den i budgetförslaget i enlighet med de av riksdagen godkända

grunderna genomförda omläggningen av riksstatens utgiftssida — i vilken

redogörelse han även berört de i budgetförslaget föreslagna ändringar

rörande riksstatens uppställning, som avse överförande till riksstatens

inkomstsida av vissa hittills såsom uppbördsmedel å utgiftsanslag

redovisade inkomster samt upplösande av den till inkomsttiteln patentoch

varumärkes- samt registreringsavgifter anknutna specialbudgeten

— slutligen framhållit, att det är tydligt, det vid en så genomgripande

omgruppering av anslagsmedlen, som den ändrade anslags- och statuppställningen

för vissa av huvudtitlarna innebär, en del ojämnheter kunna

uppkomma i den första riksstat, som fastställdes enligt den nya ordningen.

Han förutsätter emellertid, att i den mån dylika ojämnheter

framträda vid tillämpningen av den nya riksstateu samt erforderlig

jämkning ej kan ske under löpande budgetår genom beslut av Kungl.

Majit, rättelse skall få vidtagas i samband med en översyn av anslagsoch

statuppställningen vid utarbetandet av nästa års statsverksproposition.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. (i saini. Nr 20.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottet.

Utskottet vill erinra därom, att Kungl. Majit i propositionen nr 220

till 1934 års riksdag framlagt förslag till vissa förändringar i uppställningen

av riksstatens utgiftssida, samt att riksdagen förklarat sig godkänna

de i propositionen angivna grunderna för den ändrade uppställningen

av riksstaten. I samband härmed framhöll riksdagen, att, även

örn förslagets genomförande i detalj måhända kunde komma att medföra

vissa svårigheter, det dock vore ett viktigt önskemål, att den rationalisering

och förenkling, som i stort sett syntes kunna vinnas genom

den föreslagna förändringen, snarast möjligt bleve genomförd och komme

budgetarbetet inom departementen och riksdagen till nytta.

I nu föreliggande statsverksproposition har Kungl. Majit tillämpat

de av riksdagen sålunda godkända grunderna i fråga örn uppställningen

av riksstatens utgiftssida, varjämte uppdelningen av utgiftsanslagen på

ordinarie och extra anslag — likaledes i enlighet med de av riksdagen

godkända grunderna — i samband därmed upphört. Utskottet har för

sin del icke funnit anledning till erinran mot de principer, som, i anslutning

till vad som anförts i propositionen nr 220, vunnit tillämpning vid

anslagens uppställning enligt de nya grunderna. Vid behandlingen under

riksdagens lopp av de särskilda anslagen komma emellertid mera ingående

att prövas de förändringar, som i vissa fall och beträffande speciella

anslag blivit ifrågasatta. Vad Kungl. Majit föreslagit i avseende

å dispositionen av de reservationer, som den 30 juni 1935 kunna komma

att redovisas å vissa reservationsanslag, finner sig utskottet kunna godkänna

och anser följaktligen hinder icke böra möta mot att riksdagen

lämnar det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet i fråga om dispositionen

av de behållningar, som vid nämnda tidpunkt kunna förefinnas

å vissa anslag av nämnda art.

I föreliggande utlåtande har utskottet emellertid icke upptagit till behandling

de frågor, som beröra i statsverkspropositionen föreslagna förändringar

med avseende å riksstatens inkomstsida och redovisningen av

sådana inkomster, vilka hittills plägat upptagas såsom uppbördsmedel

å utgiftsanslag, samt ej heller frågan örn upplösande av den till inkomsttiteln

patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter knutna specialbudgeten.

Vidkommande därefter spörsmålet örn avlöningsstaternas uppställning

och beräkning samt avlöningskostnadernas bestridande finner sig utskottet

böra tillstyrka de förslag, som Kungl. Majit nu framlagt, och har

heller icke något att erinra mot formen för uppställningen av personalförteckningar

och avlöningsstater under de särskilda myndigheternas avlöningsanslag

eller i fråga om sättet för pensionsavdragens beräkning

för viss icke-ordinarie personal. Utskottet utgår från att jämkningar

i de särskilda posterna under avlöningsanslagen icke skola behöva

från ett budgetår till ett annat äga rum, därest icke särskilda förhållanden

eller vidtagna förändringar av större räckvidd det påkalla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

11

Emellertid bör givetvis riksdagen för varje budgetår godkänna grunderna

tor dispositionen av de medel, som under rubriken »Särskilda löneförmåner»

upptagas såsom en av delposterna å avlöningsstaterna (d. v. s. provisoriskt

dyrortstillägg, tillfällig löneförbättring och andra likartade förmåner).

Detta tillvägagångssätt bör dock icke få utgöra binder för att

riksdagen redan dessförinnan — i likhet med vad som för övrigt i vissa

fall hittills ägt rum — fastställer beloppet av de medel, som skola upptagas

under denna rubrik å avlöningsstaterna. Vidare förutsätter utskottet,

att framdeles alla sådana kostnader, som kunna uppstå på grund

av gällande avlöningsbestämmelser, skola bestridas från verkens avlöningsanslag,

såframt icke, såsom fallet är exempelvis beträffande resekostnader,

medel för ändamålet upptagits å verkens omkostnadsstater.

I statsrådsprotokollet har framhållits, att det icke är uteslutet, att en

del ojämnheter kunnat uppkomma, då riksstaten efter de nu vidtagna

förändringarna framlagts och då beräkningarna av medelsbehovet under

de särskilda avlönings- och omkostnadsstaterna för första gången

verkställts. Där ej erforderlig jämkning kan av Kungl. Majit under löpande

budgetår verkställas, synes jämväl enligt utskottets mening i dylika

fall rättelse böra vidtagas i statsverkspropositionen till 1936 års riksdag.

Under erinran örn att riksdagen under punkt 6:o) i sin skrivelse nr 213

vid 1932 års riksdag givit uttryck åt den uppfattningen, att den s. k.

statsliggaren borde successivt utvidgas till en efter enhetliga principer

uppställd budgethandbok, där såväl stater som författningshänvisningar

och samtliga övriga föreskrifter rörande budgeten kunde återfinnas, vill

utskottet betona, att, därest så sker, budgetarbetet i hög grad kommer att

underlättas såväl inom statsförvaltningen som hos riksdagen. Översikter,

uppställda efter enhetliga grunder, komma härigenom att finnas rörande

den för varje budgetår fastställda riksstaten, sådan den skall i detalj

av vederbörande myndigheter tillämpas. I samband härmed har utskottet

velat framhålla önskvärdheten av att vid utfärdandet av de s. }r.

regleringsbreven för de särskilda huvudtitlarna måtte inom de skilda departementen

tillämpas ensartade grunder och att i dessa brev direkt

måtte angivas de myndigheter, som skola äga disponera anslagen. (Jfr

för övrigt ovan nämnda riksdagsskrivelse.)

Vid genomförandet av avlöningsstaternas uppställning och beräkning

efter de nya principerna har det icke varit möjligt att för s. k. oreglerade

verk fullt ut tillämpa samma grunder, som gälla för reglerade verk. Utskottet

förutsätter emellertid, att detta spörsmål ägnas ytterligare övervägande

och att, i den mån så erfordras, kompletterande föreskrifter meddelas

av Kungl. Majit.

Någon erinran från utskottets sida finnes icke mot de vid avlöningsanslagens

beräkning tillämpade grundsatserna, och utskottet ansluter sig till

Kungl. Majlis förslag, att kostnaderna för avlöning åt extra ordinarie

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

personal under sjukdom få bestridas av den å avlöningsstaterna med beteckningen

»förslagsvis» upptagna anslagsposten »Avlöningsförhöjningav

m. m.», varifrån i stort sett övriga enligt avlöningsreglementet automatiskt

utgående förmåner till extra ordinarie tjänstemän bestridas. I övrigt föranleder

Kungl. Maj:ts förslag icke till annat uttalande från utskottets

sida, än att utskottet framdeles kommer att upptaga till behandling frågan

örn den inskränkning i myndigheternas dispositionsrätt över anvisade

medel, som ifrågasatts av riksdagens revisorer i samband med framläggande

av en av dem verkställd utredning rörande partiella ledigheter

inom statsförvaltningen.

I anslutning till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka,

att riksdagen lämnar Kungl. Majit bemyndigande att utfärda erforderliga

bestämmelser beträffande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader

för personal vid reglerade verk, tillhörande allmänna

civilförvaltningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit

a) att, i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen

för finansdepartementet i statsrådsprotokollet den

4 januari 1935 angivna riktlinjer, meddela föreskrifter

angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående

behållningar å reservationsanslag;

b) att, i huvudsaklig överensstämmelse med av

samme departementschef i statsrådsprotokollet ovannämnda

dag förordade grunder, utfärda bestämmelser

beträffande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader

för personal vid nyreglerade verk,

tillhörande allmänna civilförvaltningen.

Stockholm den 1 februari 1935.

På statsutskottets vägnar i

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Bergquist, Oscar Olsson, Svensson i

Kompersmåla, Walles, Bergström, Thelin, Nylander, Nilsson i Fredrikstad Pålsson, Pauli

och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson,

Strindlund, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Jonsson i

Eskilstuna, Olofsson i Digernäs, Skoglund, Aronson och Svedberg.

350S23, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställninga s. 1 i texten