Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställning angående avlöningsförhållandena för föredragande i regeringsrätten

1935-02-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:22, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställning angående avlöningsförhållandena för föredragande i regeringsrätten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»

gjorda framställning angående avlöningsförhållandena

för föredragande i regeringsrätten,

(3:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1935/1936 har Kung. Majit under punkt 4 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, avseende »Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor» föreslagit riksdagen

att godkänna de av chefen för finansdepartementet i sagda statsrådsprotokoll

förordade grunderna i fråga örn rätt till lönetursberäkning för föredragande

i regeringsrätten.

Bland centralförvaltningens icke-ordinarie personal intaga föredragandena

i regeringsrätten beträffande anställningsform och avlöningsförhållanden

en särställning. Enligt 1926 års riksdags beslut skall föredragande

tillhöra visst departement, men Kungl. Majit är oförhindrad att

till uppdraget förordna vilken tjänsteman som helst inom eller utom

departementet. Föredragande i regeringsrätten innehar — med undantag

av ett ordinarie kansliråd i finansdepartementet — icke i sådan egenskap

befattning å departementets avlöningsstat; för beredande av avlöningsmedel

för bestridande av föredragningen har emellertid i staterna

för vissa departement uppförts en ordinarie förste kanslisekreterartjänst,

och vidare hava för vissa departement anvisats avlöningsmedel för en

eller flera extra föredragande. . -

Enligt riksdagens beslut äga föredragandena i regeringsrätten, med

undantag för nyssnämnda kansliråd i finansdepartementet, alltefter den

löneställning, de vid uppdragets erhållande intaga, för uppdragets fullgörande

åtnjuta avlöning såsom ordinarie befattningshavare i endera av

lönegraderna B 26 eller B 28 i enlighet med grunder, som av riksdagen

(skrivelse nr 245/1926 sid. 9—10) angivits i följande punkten

1) Befattningshavare i någon av lönegraderna B 26—B 28, däri inräknade

även befattningshavare å extra stat, som förordnas såsom föredragande

i regeringsrätten, erhåller under tiden för sådant förordnande avlöning

enligt B 28.

Pihang lill riksdagens protokoll 1035. 6 samt. Nr 22.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

Utskottet.

2) Befattningshavare i lönegrad under B 26, däri inräknade befattningshavare

å extra stat oell övrig icke-ordinarie personal, erhåller avlöning

enligt B 26.

3) Därest lägsta löneklassen i de respektive lönegraderna B 28 och B

26 är minst två löneklasser högre än den löneklass befattningshavaren

förut tillhör, placeras han i denna lägsta löneklass. I annat fall äger

han åtnjuta lön enligt löneklass, som är två löneklasser högre än den,

han skulle hava innehaft, örn han kvarstått i sin förutvarande befattning,

dock ej utöver högsta löneklassen i de respektive lönegraderna.

4) För uppflyttning i löneklass i de båda nämnda lönegraderna tillämpas

de vanliga reglerna.

5) Därest Kungl. Maj:t till föredragande förordnar befattningshavare

i lönegrad över B 28, skall denne, utan hinder av ovan angivna avlöningsgrunder,

under förordnandet uppbära sin redan innehavande lön

eller arvode motsvarande denna lön.

Till dessa bestämmelser har riksdagen anknutit vissa föreskrifter till

förebyggande av avlöningsminskning för de vid bestämmelsernas tillkomst

förordnade föredragandena. Vidare har riksdagen medgivit, att

föredragande i regeringsrätten vid befordran till tjänst i lönegraden B 30

må för lönetur i denna grad tillgodoräkna sig förordnandetiden såsom

föredragande.

I samband med den revision av avlöningsstaterna, som ansetts böra ske

i anslutning till den beslutade omläggningen av riksstatens uppställning,

Ilar, såsom statsrådsprotokollet utvisar, regeringsrättsföredragandenas

ställning lämpligen synts böra regleras på ett sätt, som närmare överensstämmer

med eljest tillämpade regler. Med hänsyn till de kvalifikationer,

som erfordras för arbetets fullgörande, har det förefallit naturligt,

att därvid för de föredragande, vilka beräknas mera varaktigt bliva helt

tagna i anspråk för denna tjänstgöring, tillämpas en anställningsform,

som möjliggör beredande åt dem av pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet.

I sådant syfte har det ansetts lämpligt, att ifrågavarande

föredragande — i socialdepartementet 2, i kommunikationsdepartementet

1, i finansdepartementet 3, i ecklesiastikdepartementet 1 och i jordbruksdepartementet

1 — erhålla ställning av tjänstemän å extra stat med

placering i lönegraden B 29.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att samtliga nyss avsedda

föredragande skulle — frånsett löneminskning på grund av pensionsavdrag

— erhålla samma lön, som hittills tillkommit föredragande

med placering i den högre av de nu tillämpade båda lönegrupperna. För

föredragande, tillhörande den lägre av de nuvarande lönegrupperna,

skulle förslaget medföra en löneförhöjning motsvarande högst två löneklasser.

Med beaktande av att de befattningshavare, varom fråga är, i

verkligheten kommit att erhålla en annan ställning än som vid 1926 års

riksdags beslut för dessa befattningshavare förutsattes, i det att innehavet

av tjänsterna icke. såsom tänkt var, blivit av kortfristig natur och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

3

då föredragandena faktiskt utföra likartat arbete, har utskottet därför

ansett sig böra förorda, att samtliga föredragandena hänföras till samma

lönegrad. Den föreslagna lönegradsplaceringen har utskottet ansett kunna

godtagas.

Med avseende å rätt till lönetursberäkning för den, som vid utgången

av budgetåret 1934/1935 innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten

och från och med den 1 juli 1935 i sådan egenskap erhåller

ställning såsom tjänsteman å extra stat, har, bland annat, för att förebygga

försämring i nuvarande lönevillkor ansetts böra föreskrivas

dels att de nya bestämmelserna skola så tillämpas, som örn de varit gällande

under hela den tid, tjänstemannen innehaft förordnande såsom föredragande,

dels ock att sådan tjänsteman icke skall lida minskning i den

rätt att uppflyttas i löneklass, som tillkommit honom enligt hittills gällande

bestämmelser. Beträffande föredragandes rätt till lönetursberäkning

vid befordran till tjänst i lönegraden B 30 har det av 1926 års riksdag

i sådant hänseende gjorda medgivandet ansetts böra gälla även för

framtiden. Anledning till erinran i avseende å lönetursberäkningen kar

ej heller synts utskottet förefinnas i annan mån än att utskottet, vad de

för närvarande i lönegraden B 26 placerade föredragandena angår, icke

kunnat godtaga förslaget därom, att de nya bestämmelserna skulle så tilllämpas,

som örn de varit gällande under hela den tid, tjänstemännen innehaft

förordnande såsom föredragande i regeringsrätten. Följaktligen

böra de för ordinarie befattningshavare gällande reglerna för löneklassplacering

vid befordran till högre lönegrad i detta fall tillämpas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med av utskottet föreslagen ändring

godkänna de av chefen för finansdepartementet

i statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari

1935 förordade grunderna i fråga örn rätt till

lönetursberäkning för föredragande i regeringsrätten.

Stockholm den 8 februari 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava närvarit:

från törsta kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, .Vilsson i Malmö, Bergqvist,

Sasson i tiränebo. Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Gastafsson i Benestad, Bergström,

Thelin, Petrén, Pålsson och Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Törnkvist i Karlskrona,

Holmgren, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,

Persson i Fritorp, Högström och Andersson i Ovanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställning a s. 6 i texten