Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighets fond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fonden för budgetåret 1935/1936.

1935-03-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:51, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighets fond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fonden för budgetåret 1935/1936.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1935 kl. 19 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande

av statens allmänna fastighets fond samt med förslag

till inkomst- och utgiftsstat för fonden för budgetåret

1935/1936.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1935/1936 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till ersättning

till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 såsom förslagsanslag

beräkna följande belopp:

under andra huvudtiteln ........................................

............... kronor

853,100

» tredje » .........................................

............... »

635,300

» fjärde »

............... »

309,600

» femte » .........................................

............... »

5,361,900

» sjätte » .........................................

............... »

151,800

» sjunde » .........................................

............... »

271,000

» åttonde » .........................................

............... »

3,512,000

» nionde » ........................................

............... »

659,000

» tionde » .........................................

............... »

339,900

» »Riksdagen och dess verk m. m.» .............

............... »

88,700.

Därefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15 februari

1935 dagtecknad proposition, nr 114, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sistnämnda dag

föreslagit riksdagen dels besluta örn inrättande från och med den 1 juli

1935 av en särskild fond, benämnd »Statens allmänna fastighetsfond», för

redovisning av staten tillhöriga fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna,

dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1935/1936 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

under andra

huvudtiteln .............................................

.......... kronor

853,200

» tredje

» ..............................................

.......... »

634,700

» fjärde

» ...............................................

.......... »

309,600

» femte » ..............................................

Bihang till riksdagens protokoll 1935. G sami. Nr 51.

......... »

5,362,000

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

under

sjätte huvudtiteln .......................................................

. kronor 177,300

»

sjunde

y> ......................................................

» 271,000

åttonde

» .......................................................

» 3,512,000

»

nionde

» .....................................................

» 659,000

»

tionde

> .......................................................

» 339,900

y>

huvudtiteln

XIII. Riksdagen och dess verk m. m.

» 88,700.

Förslag till inkomst''

Statens allmänna

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ...............................

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ...............................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

för budgetåret

590,100

473,000

4,020,400

7,123,900 12,207,400

155.000

50,000

875.000

388,300 1,468,300

Säger för inkomster kronor 13,675,700.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

3

Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, jämväl den 15

februari 1935 dagtecknad proposition, nr 115, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över fmansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att godkänna följande förslag till inkomst- och

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936:

och utgiftsstat för

fastighetsfond

1935/1936.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond ...................................

Utrikesdepartementets » ..................................

Medicinalstyrelsens » ...................................

Byggnadsstyrelsens » ...................................

285.000

146,400

900.000

..... 1,243,500

2 574,900

Avsättning till förngelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ..............

Utrikesdepartementets » , förslagsvis ...............

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis ...............

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis ...............

100,100

94,500

..... 1,141,500

..... 1,297,200

2,633,300

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ...............

Utrikesdepartementets » , förslagsvis ...............

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis ....... .......

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .............

100

45,600

100

443,900

489,700

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond ..................................

Utrikesdepartementets » ...................................

Medicinalstyrelsens » ...................................

Byggnadsstyrelsens » ...................................

359,900

236,500

...... 2,853,800

...... 4,527,600

7,977,800

Säger för utgifter kronor 13,675,700.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

Föreliggande förslag om inrättande av en statens allmänna fastighetsfond

åsyftar icke blott en fullständigare redovisning i rikshuvudboken av statens

i fast egendom nedlagda kapital utan därjämte en i själva riksbokföringen

inordnad redovisning av detta kapitals avkastning i vidsträckt bemärkelse.

För vinnande av dessa syften föreslås, att vissa för närvarande i rikshuvudboken

icke redovisade fastigheter skola sammanföras till en särskild

fond, statens allmänna fastighetsfond, vilken i budgettekniskt hänseende

skall behandlas på samma sätt som de affärsdrivande verkens fonder, d. v. s.

såsom en produktiv fond.

Fondens anordnande såsom en produktiv fond innebär, att — förutom

fondens kapitalbehållning — även dess inkomster och utgifter skola upptagas

till redovisning i rikshuvudboken. Såsom inkomster för fonden

betraktas härvid dels faktiskt inflytande hyror och arrenden för till enskilda

upplåten, fonden tillhörande fast egendom, dels ock de beräknade

hyres- och arrendebeloppen för av statens verk och inrättningar disponerad

sådan egendom. Å fondens konto i rikshuvudboken skola följaktligen

uppdebiteras såväl de faktiskt influtna som de beräknade hyres- och

arrendebeloppen. Dessa sistnämnda motsvara tydligen vad staten

skulle nödgats utbetala, örn den icke själv ägt de upplåtna fastigheterna.

Ä andra sidan skola å samma konto såsom utgifter avföras alla till fondens

egendom hänförliga kostnader för onera, löpande underhåll, reparationer

m. m. samt för erforderlig avsättning till förnyelsefond. Uppdebiterandet

å fonden av nyssnämnda beräknade hyres- och arrendebelopp

möjliggöres genom att i riksstaten under verkliga utgifter anvisas

särskilda anslagsmedel till motsvarande belopp. Däremot behöva

icke vidare å riksstaten anvisas anslag för sådana utgifter, som enligt

vad nyss nämnts äro avsedda att bestridas direkt från fonden, överskottet

av inkomster utöver utgifter överföres till statsregleringsfonden

och redovisas å riksstatens inkomstsida under en särskild för ändamålet

uppförd inkomsttitel.

Det fastighetsbestånd, som bör upptagas till redovisning å fonden skulle

omfatta den staten tillhöriga fasta egendom, som lämnar en i penningar

uppskattningsbar avkastning eller representerar ett nyttjande- eller avyttringsvärde,

som kan evalveras i penningar. Från redovisning å fonden

skulle vara uteslutna sådana rent improduktiva fastighetsobjekt som fästningsruiner,

historiska minnesmärken och dylikt. Skulle det framdeles

befinnas ur förvaltnings- och redovisningssynpunkt lämpligt att till fonden

hänföra även dylik egendom, bör vid uppförandet å fonden egendomens

värde nedskrivas till ett allenast formellt belopp. Överförandet till fonden

av det fastighetsbestånd, som är av beskaffenhet att böra redovisas å fonden,

skulle ske successivt. Till fonden skulle från början hänföras främst de

av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheterna ävensom fångvårdsanstalten^

och sinnessjukhusen. Däremot skulle riksdagshuset samt mynt- och juste
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

5

ringsverkets fastighet tills vidare, intill dess närmare utredning föreligger,

icke redovisas å fonden.

Vidare skulle till fonden hänföras vissa under uppförande varande byggnader,

vilka finansierats medelst anslag för kapitalökning å fonden för

förlag till statsverket, nämligen Karolinska sjukhuset i Stockholm, nybyggnad

för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna

samt växthusbyggnad för den botaniska institutionen vid Uppsala universitet

ävensom byggnad för kemiska institutionen vid Lunds universitet.

Efter byggnadernas färdigställande skulle frågan örn deras ställning i förvaltnings-

och redovisningshänseende få upptagas till förnyat övervägande.

I vad mån jämväl andra staten tillhöriga fastigheter borde upptagas till

redovisning å fonden skulle bliva beroende på den fortsatta utredningen.

I fråga örn fondens uppdelning i delfonder föreslås, att delfonderna böra

bildas sålunda, att varje förvaltande myndighet krmme att få sin särskilda

delfond. Fondens fastigheter borde förvaltas av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet,

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, vilka myndigheter

alltså skulle hava envar sin särskilda delfond.

Beträffande värdesättningen av fondens fastigheter skulle de fastigheter,

som nu avses att ingå i fonden, upptagas till sina nutidsvärden. Dessa

borde i första hand fastställas med ledning av taxeringsvärdena. Där

taxeringsvärde icke funnes åsatt eller befunnes otillfredsställande avvägt,

borde värdesättningen i stället ske på grundval ar anskaffningsvärdet, varvid

hänsyn skulle tagas till värdeminskning efter byggnadstiden.

Förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden skulle för varje budgetår

föreläggas riksdagen för fastställelse.

Fondens inkomster komme att utgöras av dels inflytande hyror och

arrenden för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt, dels ock å riksstaten

anvisade särskilda anslag till »ersättning till statens allmänna fastighetsfond»,

motsvarande liyresersättning till fonden för åt statliga verk och

inrättningar upplåtna lokaler antingen i fondens egna hus eller ock i enskilda

tillhöriga fastigheter, som förhyrts med anlitande av fondens medel.

I årets statsverksproposition finnes ett dylikt anslag — av förslagsanslags

natur — beräknat under envar av huvudtitlarna II—X samt under huvudtiteln

»Riksdagen och dess verk m. m.» Det skulle få ankomma på Kungl.

Majit att senare på grundval av då föreliggande utredning fastställa de

ersättningsbelopp, som skola avföras å anslagen.

På utgiftssidan borde upptagas dels kostnaderna för onera, Pipande underhåll,

reparationer m. m. för fonden tillhörande fastigheter, dels avsättning

till förnyelsefond, dels ock hyresutgifter m. m. för lokaler i staten icke

tillhöriga fastigheter.

Principiellt borde enligt departementschefens mening beträffande avsättningarna

till förnyelsefonden gälla, att olika procentberäkning anlades för

olika grupper av fastigheter, detta även om dessa grupper tillhörde en och

samma delfond. Behovet av en dylik differentiering komme givetvis att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

framträda med ökad styrka, i den mån fastiglaetsfonden framdeles utvidgades

till att omfatta nya förvaltningsområden. Önskvärt hade varit, örn avsättningen

redan från början kunnat ske efter differentierade grunder, men

då närmare utredning erfordrades rörande de lämpliga procentsatserna vid

en dylik differentiering, finge man tills vidare nöja sig med en enhetlig

avsättningsprocent för fondens hela fastighetsbestånd. Med hänsyn till att

fonden enligt föreliggande förslag bomme att omfatta åtminstone ett par

fastighetsgrupper, vilka måste antagas kräva en jämförelsevis hög avskrivning,

nämligen sinnessjukhusen och fängelsebyggnaderna, ansåge departementschefen

en procentsats av 1 ’/4 procent å byggnadsvärdet kunna godtagas

intill dess erforderliga överväganden angående avskrivningsbehovet

för olika slag av fastigheter kommit till stånd.

De likvida medel, vilka i samband med avsättningen till förnyelsefond

tillfördes fonden och ej komme till omedelbar användning, borde i likhet med

de affärsdrivande verkens motsvarande medel överlämnas till riksgäldskontoret

för förvaltning. Detta medförde, att riksgäldskontoret skulle gottgöra ränta

å de till kontorets förvaltning överlämnade medlen. För fondens verksamhet

omedelbart erforderliga medel borde innestå å statsverkets giroräkning.

Enligt departementschefens förslag skulle statens administrationskostnader

för fastighetsväsendet täckas genom anslag å riksstaten under sjätte huvudtiteln.

Det föreslagna redovisningssystemet medför, att medel för nybyggnad och

förvärv av fastigheter, vilka ingå i fastighetsfonden, böra anvisas å anslag

under utgifter för kapitalökning. Vid sådant förhållande uppkommer frågan,

huruvida dessa anslag böra anvisas att utgå av lånemedel eller av

skattemedel.

Departemenschefen har ansett det icke möta betänkligheter, att anslag till

kapitalökning å fastighetsfonden normalt anvisas att utgå av lånemedel.

I enlighet med denna uppfattning har han i statsverkspropositionen förordat,

att kapitalökningsanslagen å fastighetsfonden för nästa budgetår i

allmänhet skola anvisas att täckas av lånemedel. Detta hindrar emellertid

ej — yttrar departemenschefen — att det i särskilda fall eller under andra

statsfinansiella förhållanden än de nuvarande kan befinnas påkallat, att

anslag till kapitalökning å fastighetsfonden utgå av skattemedel. Kapitalökningsanslagens

finansiering bör sålunda enligt hans mening bedömas

med hänsyn till vad som i varje särskilt fall kan anses lämpligt. Oberoende

av den ståndpunkt man valde till denna fråga, syntes vissa anslag

till kapitalökning å fonden, huvudsakligen avseende ombyggnad av

äldre fastigheter, lämpligen böra utgå av skattemedel. Dessa kostnader

vore nämligen väsentligen av den art, att de rätteligen borde bestridas av

förnyelsefondsmedel, örn sådana funnes tillgängliga. I enlighet med denna

uppfattning skulle enligt förslaget till riksstat för nästkommande budgetår

en del anslag till inledande av värmeledning m. m. i äldre fastigheter ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51. 7

gå av andra statsinkomster än lånemedel. Fondens sålunda tillkomna kapitalökning

borde lämpligen omedelbart avskrivas.

Till slut har departementschefen i detta sammanhang framhållit, att spörsmålet

örn kapitalökningsanslagens natur icke inverkade på frågan örn den

föreslagna omläggningens genomförande. Någon ändring i det föreslagna

redovisningssystemet påfordrades icke, för den händelse det skulle anses

vara att föredraga, att statens kapitalinvesteringar i den fasta egendom,

varom här vore fråga, även i fortsättningen normalt finansierades av skattemedel.

I anslutning till de synpunkter, som vid skilda tillfällen gjorts gällande

och vilka kommit till uttryck även från riksdagens sida, Anner utskottet

i likhet med departementschefen det önskvärt, att en omläggning av

redovisningen och bokföringen ifråga örn statens fastigheter äger rum.

Enligt utskottets mening måste det därvid betraktas såsom en fördel, att

detta kan ske på sådant sätt, att därmed icke blott vinnes en fullständigare

redovisning i rikshuvudboken av statens i fast egendom nedlagda kapital,

utan därjämte samtidigt åstadkommes en i själva riksbokföringen inordnad

redovisning av detta kapitals avkastning. Utskottet är jämväl av den uppfattningen,

att en lämplig åtgärd får anses vara, att de fastigheter, vilka

för närvarande icke redovisas i rikshuvudboken, sammanföras till en särskild

fond, statens allmänna fastighetsfond, vilken i budgettekniskt hänseende

skulle behandlas såsom en produktiv fond enligt de principer, som

gälla i fråga örn det i affärsverken nedlagda kapitalet. Förutom vinsten

av att såväl inkomster som utgifter jämte fondens kapitalbehållning

härigenom komma tillsynes i rikshuvudboken, ernås genom den föreslagna

anordningen en enhetlig uppskattning av hyreskostnaderna för de lokaler,

som disponeras av statens verk och myndigheter. Då för närvarande i

budgeten ingå allenast utgifterna för av statsverket förhyrda lokaler,

skulle åter genom det framlagda förslaget erhållas en redovisning av de

uppskattade hyreskostnaderna även för de lokaler, vilka statsverket disponerar

i egna fastigheter. I detta hänseende innebär förslaget ett fullständigande

i viss mån av den redovisning av ämbetsverkens utgifter, som

genomförts i och med den vid 1934 års riksdag beslutade ändrade uppställningen

av riksstatens utgiftssida.

Beträffande sättet för redovisningen av statens fastighetsbestånd kunna

givetvis olika synpunkter göras gällande. Vid bedömandet av detta spörsmål

har utskottet ansett sig böra tillstyrka de av departementschefen framlagda

allmänna grunderna i detta hänseende, enär dessa synas bäst ansluta

sig till nu tillämpade budgetprinciper samtidigt som de synas innefatta en

tillfredsställande rationalisering i fråga örn bokföringen av statens fastigheter.

Utskottet utgår emellertid från att det nya bokföringssystemet icke

kommer att föra med sig någon saklig ändring i fråga örn dispositionen

av de för fastigheternas underhåll avsedda medlen. Av det framlagda för
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

slaget synes också framgå, att departementschefens avsikt är — vilket närmare

framgår av det vid propositionen nr 115 fogade statsrådsprotokollet

— att årligen för riksdagen framlägga specificerat förslag till inkomst- och

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond. Utskottet anser sig jämväl

kunna utgå från, att vederbörande myndigheter icke skola erhålla i någon

mån friare dispositionsrätt rörande denna fonds medel, däri inbegripet de i

förnyelsefonden ingående medlen, än som tillkommer affärsverken.

Vad därefter beträffar detaljerna i det framlagda förslaget framgår av

vad som anförts, att departementschefens avsikt är att å fastighetsfonden

skola successivt till redovisning överflyttas i stort sett samtliga sådana

fastigheter, vilka kunna lämna en i penningar uppskattningsbar avkastning.

För närvarande hava endast en del av dessa fastigheter föreslagits skola

redovisas å fonden. Detta tillvägagångssätt ävensom den föreslagna anordningen

med den allmänna fondens uppdelning i delfonder för de särskilda

förvaltande myndigheterna synes på ett praktiskt sätt underlätta förvaltningen

och redovisningen.

Beträffande värdesättningen av fondens fastigheter vill utskottet framhålla,

att, även örn allt för ofta förekommande jämkningar i värdena

knappast kunna anses behövliga, erfarenheten har visat, att uppmärksamhet

måste ägnas däråt, att värdena stå i riktigt förhållande till prissättningen

av likartade fastigheter i enskild ägo. Utskottet har i detta sammanhang

velat erinra därom, att en del av de byggnader, som redovisas under fastighetsfonden,

icke rättsligt sett äro att anse såsom fast egendom. Då statsverket

emellertid svarar för deras förvaltning och underhåll, hava de i allt

fall upptagits under fonden. Detta kan givetvis icke innebära någon förändring

i denna egendoms rättsliga ställning.

Det förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden, vilket nu framlagts

för riksdagen, föranleder icke till någon erinran från utskottets sida. I

samband härmed vill emellertid utskottet betona önskvärdheten av att vissa

riktlinjer rörande användningen av de förnyelsefondsmedel, som ingå i

staten, måtte föreläggas riksdagen. Mot beräkningen tillsvidare av en

genomsnittlig avsättning till förnyelsefonden av 1 ''/2 procent av byggnadsvärdet

har utskottet icke något att erinra liksom ej heller mot att förnyelsefondsmedlen

mot räntegottgörelse placeras i riksgäldskontoret.

Vidare har utskottet uppmärksammat, att departementschefen uttalat, att

anslag till kapitalökningen å fastighetsfonden i likhet med motsvarande

anslag till affärsverksfonderna normalt skulle kunna anvisas av lånemedel.

Detta innebure i realiteten enligt departementschefens mening att täckning

helt bereddes å skattebudgeten för statens med fastighetsanskaffningen förbundna

kostnader, ehuru dessa kostnader i så fall icke komme att upptagas

såsom engångsanslag, utan utgifterna i stället fördelades över ett större eller

mindre antal år. Detta borde dock ej hindra, att i särskilda fall eller under

andra statsfinansiella förhållanden än de nuvarande det kunde befinnas påkallat,

att anslag till kapitalökning för fastighetsfonden utginge av skatte
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

9

medel. Utskottet har här velat erinra därom, att statens byggnader — med

undantag givetvis för dem, som tillhöra affärsverken — i allmänhet tidigare

plägat uppföras med anlitande av skattemedel, men att lånemedel i viss

utsträckning måst, särskilt under de senaste årens svåra finansiella förhållanden,

tagas i anspråk för detta ändamål. Den princip, som tidigare vunnit

tillämpning att genom skattemedel finansiera sådana byggnadsföretag, som

nu skola upptagas till redovisning å fastighetsfonden, synes utskottet hava

varit till fördel i flera avseenden och bör i största utsträckning även i fortsättningen

upprätthållas. Enligt utskottets mening måste det betonas, att vid

bedömandet av ifrågavarande spörsmål riksdagen under alla förhållanden

framdeles liksom hittills skall hava fria händer att anlita det finansieringssätt

— skattemedel eller lånemedel — som med hänsyn till omständigheterna

och det ekonomiska läget får anses vid varje tillfälle vara det lämpligaste.

Såsom departementschefen jämväl framhållit böra utgifterna för sådana

kostnader som ombyggnad av äldre byggnader — vilka med hänsyn till sin

natur rätteligen borde bestridas av förnyelsefondsmedel, om sådana funnes tillgängliga

— utgå av skattemedel. Enligt denna uppfattning skola anslag

till exempelvis inredande av värmeledning m. m. i äldre fastigheter finansieras

med anlitande av andra statsinkomster än lånemedel. Utskottet ansluter

sig till vad departementschefen härutinnan anfört och vill för sin del

understryka, att frågan örn sättet för dessa anslags finansiering givetvis

icke inverkar på lösningen av spörsmålet örn fastighetsbokföringens lämpliga

ordnande och dess inverkan på budgeten.

Slutligen vill utskottet i anslutning till vad som här ovan anförts framhålla

önskvärdheten av att för framtiden i samband med de tabeller, som

komma att av riksräkenskapsverket uppgöras rörande de särskilda verkens

och myndigheternas kostnader för avlöningar, expenser, resor m. m., på ett

överskådligt sätt måtte lämnas uppgifter rörande användningen av de medel,

som för dessa verks och myndigheters del årligen tagas i anspråk ur fastighetsfonden

ävensom rörande de inkomster, som tillföras fonden. Härigenom

lärer nämligen ledning kunna för framtiden erhållas vid uppgörandet och

prövningen av staterna för statens allmänna fastighetsfond.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till uttalande i anledning

av förslaget, hemställer,

att riksdagen må

a) besluta om inrättande från och med den 1 juli

1935 av en särskild fond, benämnd »Statens allmänna

fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöriga

fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 15 februari 1935 angivna grunderna,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond

Bihang lill riksdagens protokoll Wilh. <1 saini. ,Vr 51.

g

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

för budgetåret 1935/1936 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen

under andra huvudtiteln........................

» tredje » ........................

» fjärde » ........................

» femte » ........................

» sjätte » ........................

» sjunde » ........................

» åttonde » ........................

» nionde » ........................

» tionde » ........................

» huvudtiteln XIII. Riksdagen och

dess verk m. m.....................

kronor 853,200

» 634,700

» 309,600

» 5,362,000

» 177,300

> 271,000

» 3,512,000

> 659,000

» 339,900

88,700;

c) godkänna ovan intagna förslag till inkomst- och utgiftsstat

för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1935/1936.

Stockholm den 15 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles,

Gustafsson i Benestad, Thelin och Sandén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik,

Norsell, Skoglund och Aronson.

350918. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:121 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond samt med förslag till inkomstoch utgif s. 1 i texten