Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1935-04-02 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen

avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit i

avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet

(punkt 1, sid. 1—8, av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

kommunikationsdepartementet;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936;

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 230,200 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat

en inom andra kammaren av herr J. Gustafsson i Yälsnäs m. fl.

väckt motion, nr 402, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att den

nuvarande extra byråchefsbefattningen för tekniska ärenden i kommunikationsdepartementet

uppföres bland ordinarie befattningarna i departementet.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle å extra stat uppföras en

befattning som föredragande i regeringsrätten med placering i lönegraden

B 29 och i samband därmed en vakant förste kanslisekreterartjänst indragas

Vad sålunda föreslagits har ej givit utskottet anledning till erinran.

Övriga av Kungl. Majit föreslagna förändringar äro helt föranledda av de

nya grunderna för riksstatens uppställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 6. 780 35 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vad angår motionen II: 402 om uppförande å ordinarie stat av departementets

extra byråchef för tekniska ärenden vill utskottet erinra, att nuvarande

innehavaren av tjänsten är ordinarie vägingenjör och att hans ordinarie

befattning uppehälles genom vikarie. Tvivelsutan kunna härigenom —

såsom ock i motionen framhållits — vissa olägenheter uppkomma. Utskottet

kan visserligen icke tillstyrka, att riksdagen med anledning av motionsvis

framfört förslag vidtager ändring i nu gällande ordning, men utskottet förutsätter,

att förevarande fråga är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

I fråga örn personalförteckningen har utskottet endast den formella förändringen

att föreslå, att till densamma fogas anmärkning örn att den å

ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall hållas obesatt, så länge

den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i tjänst. Till följd härav

erfordras viss ändring även av avlöningsstaten.

Vad angår avlöningsstaten i övrigt föreslår utskottet, att det för avlöning

till en extra föredragande i regeringsrätten upptagna beloppet inräknas i

den under rubriken avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna

posten till grundavlöningar m. m., vilken alltså bör höjas med 7,000 kronor

till 27,000 kronor, samt att summan av de under nämnda rubrik upptagna

posterna särskilt utföres.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herr Gustafssons i Välsnäs motion

II: 402, må

a) godkänna följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.

........................................................................ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-

mentet.......................................................................... —

2 kansliråd ...................................................................... B 30

3 förste kanslisekreterare .............................................. B 26

3 andre kanslisekreterare............................................... B 21

1 registrator .................................................................... B 15

1 förste expeditionsvakt................................................... B 7

2 kanslibiträden .............................................................. B 7

1 expeditionsvakt ........................................................... B 5

3 kontorsbiträden ........................................................... B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator ..................................................................... B 22

1 andre kanslisekreterare ................................................ B 21

1 expeditionsvakt .......................................................... B 5

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Tjänsteman å extra stat.

1 föredragande i regeringsrätten .................................... B 29

Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall källas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde registrator!! kvarstår i

tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Avlöning till departementschefen ................ kronor

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .............................. »

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ........................................................ »

Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis

............................................................... »

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............................................... »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 27,000

b. Avlöningsförhöjningar m.m.,

förslagsvis............................. » 1,500

Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. »

24,000

127,700

18,400

10,600

16.500

28.500

4,500

Summa förslagsanslag kronor 230,200

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 230,200 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Majlis förslag (punkt 2, sid. 8 och 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

41,100 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3, sid. 10—24) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning förväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/36 anvisa ett förslagsanslag av 348,600 kronor, därav förslagsvis 301,900

kronor att utgå av automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena, nr 233, inom första kammaren av herr E. B. Andersson och

den andra, nr 302, inom andra kammaren av herr O. Jeppsson m. fl., i vilka

hemställts, dels att riksdagen icke måtte bifalla det i statsverkspropositionen

till årets riksdag framlagda förslaget att under riksstatens sjätte huvudtitel

för avlöning åt befattningshavare i och omkostnader för väg- och vattenbvggnadsstyrelsen

disponera automobilskattemedel, dels ock att riksdagen ej

heller måtte bifalla vad i statsverkspropositionen föreslås örn reseersättning

till nämndemän vid vägsyn, vilka ersättningar såsom hittills böra bestridas,

i den mån de utgå av statsmedel, av anslag till rese- och traktamentsersättningar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att byrådirektören G. C. A.

Lindencrona måtte överföras till indragningsstat, Denne åtnjuter, förutom

lön såsom byrådirektör enligt lönegrad B 28, i enlighet med riksdagens medgivande

och jämlikt Kungl. Majits beslut den 18 juni 1927 personligt lönetillägg

av 800 kronor, vartill komma tillfälligt dyrortstillägg och dyrtidstillägg

enligt gällande bestämmelser.

Vid den av 1934 års riksdag beslutade omorganisationen av styrelsen bestämdes,

att styrelsens administrativa byrå, som stod under chefsskap av

byrådirektören Lindencrona, skulle under benämning kameralbyrån ställas

under ledning av en byråchef, i samband varmed den i lönegraden B 28

placerade befattningen såsom byrådirektör och ledamot förutsattes skola

utgå ur styrelsens personalstat. Sedan annan person utnämnts och förordnats

att från och med den 1 juli 1934 vara innehavare av angivna byråchefstjänst,

har Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndigande förordnat,

att Lindencrona skulle från och med nämnda tidpunkt tills vidare till

och med den 30 juni 1935 uppehålla en vid omorganisationen inrättad befattning

i lönegraden B 24 såsom förste revisor hos styrelsen.

Departementschefen har förordat, att Lindencrona liksom under innevarande

budgetår fortsättningsvis skulle uppehålla styrelsens förste revisorsbefattning,

med vilken i huvudsak vore förenade sådana göromål som tidigare

bland andra ålegat Lindencrona såsom byrådirektör. Härvid skulle Lindencronas

befattning såsom byrådirektör uppföras å övergångsstat. Honom tillkommande

avlöningsförmåner borde utgå enligt nu gällande grunder, till

dess han i sinom tid avginge med pension.

Vidare föreslås, att för inrättande av en telefonväxel inom styrelsens

ämbetslokal medel skulle anvisas till avlönande av en telefonist med avlöning

såsom e. o. kontorsbiträde i lönegrad 4.

Med avseende å styrelsens personaluppsättning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

slutligen föreslagit inrättande av en befattning såsom assistent

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

åt vägtrafikinspektören med placering å extra stat i lönegrad B 22. Därest

medel för ändamålet anvisades, hade styrelsen för avsikt att anställa en

tjänsteman med motorfordonstekniska kunskaper. Departementschefen har

tillstyrkt, att medel beredas för anställande från och med den 1 juli 1935

av en assistent åt vägtrafikinspektören. Assistenten borde i likhet med de

biträdande ingenjörerna inom väg- och brobyråerna placeras såsom extra

ordinarie befattningshavare i en lönegrad 21, omfattande löneklasserna 19 23.

Beträffande sättet för finansieringen av förevarande anslag föreslås, att

samtliga för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erforderliga medel, utom till

arvode åt överdirektören samt för avlöningar till järn vägsbyråns personal,

skola utgå av automobilskattemedel. I detta avseende har departementschefen

anfört följande :

I nästlidet års sjätte huvudtitel anförde jag, att fog funnes för att i större utsträckning

än vad jag då förordade och som sedermera beslöts taga automobilskattemedel

i anspråk för bestridande av styrelsens kostnader. Det statsfinansiella

läget nödvändiggör nu genomförandet av denna anordning, som har

sitt berättigande i arten av de arbetsuppgifter, varom här är fråga. Beträffande

vägbyrån, i den mån densamma icke redan bekostas med automobilskattemedel,

och kameralbyrån må sålunda framhållas, att deras huvudsakliga verksamhet

hänför sig till sådana arbeten, till vilka bidrag utgå av automobilskattemedel.

Vad hamnbyrån beträffar vill jag framhålla, att jag under en senare punkt kommer

att till behandling upptaga förslag, att av automobilskattemedel skulle

tagas i anspråk visst belopp för hamnbyggnader m. m. Detta förslag bygger

på en undersökning örn motorbåtstrafikens andel i de till statsverket inflytande

bensinskattemedlen, vilken andel rättvisligen bör i en eller annan form komma

sjöfarten till godo. Då enligt berörda utredning denna andel torde kunna beräknas

till ett belopp av 800,000—900,000 kronor örn året men jag ansett mig

böra begränsa ett anslagsäskande till nyssnämnda hamnbyggnader m. m. till

500,000 kronor, lämnar nämnda andel mer än väl medel till täckning jämväl

av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå. Denna anordning

torde emellertid icke böra gälla de kostnader för liamnbyrån, som

utgå av hamnbyggnadsmedel.

I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag inga andra förändringar än sådana,

som sammanhänga med de nya grunderna för uppställningen av riksstatens

utgiftssida.

Vad först angår byrådirektören G. C. A. Lindencronas placering å övergångsstat,

i samband varmed skulle meddelas föreskrift, att förste revisorstjänsten

i styrelsen skall hållas vakant, så länge Lindencrona kvarstår i tjänst,

har Kungl. Maj:ts i detta avseende framställda förslag ej givit utskottet anledning

till erinran.

Körslaget örn beräknande av medel för anställande av en telefonist med

avlöning såsom e. o. kontorsbiträde i lönegraden 4 har utskottet ansett sig

böra biträda.

Utskottet har ej heller velat motsätta sig förslaget om anvisande av medel

för anställande hos vägtrafikinspektören av en assistent med särskilda insikter

i fråga örn motorfordon. Härigenom skulle en önskvärd förstärkning av

arbetskrafterna beredas, främst vid fullgörande av styrelsens uppgifter beträffande

bilbesiktningsväsendet och vägdistriktens maskininköp.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I fråga om sättet för täckningen av förevarande anslag vill utskottet

erinra, att nästlidet års riksdag, som fattade beslut örn styrelsens omorganisation,

biföll Kungl. Maj:ts då framställda förslag, att allenast kostnaderna

för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen skulle bestridas av automobilskattemedel.

Den sålunda godtagna principen har synts utskottet även hädanefter

böra upprätthållas. Utskottet kan sålunda endast förorda, att automobilskattemedel

komma till användning för finansieringen av anslagen till styrelsen

allenast i samma utsträckning som för nu löpande budgetår äger rum.

Utskottet har uppmärksammat, att departementschefen i fråga om skilda

under sjätte huvudtiteln u])ptagna byggnadsanslag förutsatt, att anslagen jämväl

skulle få användas för bestridande av statliga administrations- och resekostnader,

föranledda av de olika anslagens ändamål. Det förordade förfaringssättet

synes icke stå i full överensstämmelse med de av riksdagen godkända

nya grunderna för uppställningen av riksstatens utgiftssida, och utskottet

finner önskvärt, att en förändring i detta avseende tages under övervägande

till ett kommande budgetår.

Med den ståndpunkt, utskottet intagit till spörsmålet örn finansieringen

av förevarande anslag, har utskottet ansett lämpligt, att såväl personalförteckningen

som avlöningsstaten för styrelsen uppdelas i två avdelningar, avseende

den ena styrelsens verksamhet i allmänhet och den andra styrelsens

väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Till personalförteckningen bör fogas den anmärkningen, att den å ordinarie

stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas obesatt, så länge den

å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst.

Beträffande den avdelning av avlöningsstaten, som avser styrelsens verksamhet

i allmänhet, har utskottet vidtagit den förändringen, att det enligt

Kungl. Maj:ts förslag i anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat

inräknade beloppet å 800 kronor till personligt lönetillägg överförts

till anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän. Vidare har arvodet å 600 kronor till den hos styrelsen kommenderade

militärassistenten, vilket arvode i Kungl. Maj:ts förslag inräknats

i den under avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna posten

till grundavlöningar m. m., utbrutits till en särskild anslagspost, benämd

»Arvode, bestämt av Kungl. Majit».

I avlöningsstaten har för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen upptagits

en förslagsvis beräknad post till dyrtidsti Hägg. Då riksdagen ännu icke

fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst, förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen till hithörande

personal komma att utgå efter samma grunder, som må bliva gällande

för statens befattningshavare i allmänhet.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt de befattningshavare, vilkas löner icke

komma att utgå av automobilskattemedel, böra, i enlighet med vad som i

allmänhet tillämpas i fråga örn sådana kostnader, bestridas av huvudtitelns

allmänna dyrtidstilläggsanslag. Vid sådant förhållande har förevarande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

Kungl. Majit äskade anslag minskats med ett mot dessa kostnader svarande

belopp, 11,700 kronor.

I enlighet med de av utskottet verkställda beräkningarna skulle avlöningskostnaderna

för styrelsen i allmänhet, bortsett från kostnaderna för dyrtidstillägg,

upptagas till 215,400 kronor och för styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion

till 121,500 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma skulle

alltså bliva 336,900 kronor, därav 121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande förslag

och herrar Anderssons och Jeppssons m. fl. motioner

(I: 233 och II: 302), i vad de avse förevarande anslag, må

a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Väg- och vattenbyggnads styreis ens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

4 byråchefer ..................................................................... B 30

1 maskininspektör.......................................................... B 28

1 förste byråingenjör........................................................ B 26

1 förste revisor................................................................. B 24

1 byråingenjör ................................................................. B 21

3 revisorer ........................................................................ B 21

1 kansliskrivare .............................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt................................................... B 7

3 kanslibiträden ............................................................... B 7

2 expeditionsvakter ......................................................... B 5

4 kontorsbiträden ........................................................... B 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byrådirektör .................................................................. B 28

Tjänstemän å extra stat.

1 assistent åt maskininspektören.................................... B 22

1 biträdande hamningenjör............................................. B 22

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor .......................................... B 30

3 väginspektörer.............................................................. B 29

1 förste byråingenjör ..................................................... B 26

2 byråingenjörer .............................................................. B 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Tjänsteman å extra stat.

1 vägtrafikinspektör ...................................................B 29

Anm. Den. å ordinarie stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår

jänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat. Kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.

.......................................................................... 147,200

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis

................................................................................. 10,600

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 14,900

4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.............................. 600

5. Avlöningar till övrig icke-or din arie personal:

a) Grundavlöningar m. m............................... 33,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m„ förslagsvis 2,300 36,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis....................................... 6,100

Säger kronor 215,400

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.

......................................................................... 69,300

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis ... 10,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............................... 27,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 2,000 29,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis....................................... 2,800

5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................... 9,300

_Säger kronor 121,500

Summa förslagsanslag kronor 336,900;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 336,900 kronor,

därav förslagsvis 121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 24—26) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 78,400 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena, nr 233, inom första kammaren av herr E. B. Andersson

och den andra, nr 302, inom andra kammaren av herr O. Jeppsson m. fl., i

vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen icke måtte bifalla det i

statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda förslaget att under riksstatens

sjätte huvudtitel för omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

disponera automobilskattemedel.

Av det under förevarande punkt äskade anslaget belöper, enligt de till

grund för Kungl. Majits förslag liggande beräkningarna, ett belopp av

25,000 kronor å resekostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,

bro- och vägtrafikinspektion.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

tillstyrker utskottet, att, såsom under innevarande budgetår äger rum, resekostnaderna

allenast för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion bestridas av automobilskattemedel.

Då Kungl. Majits förevarande förslag i övrigt ej givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag och herrar Anderssons och Jeppssons m. fl. motioner

(1:233 och II: 302), i vad de avse förevarande anslag, må

till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 78,400 kronor, därav

förslagsvis 25,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

5:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 27—31)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vägorganisationen i länen;

dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen

i länen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels och till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär Kungl. Majits förslag höjning dels med 25,000

kronor till 175,000 kronor av anslagsmedlen till reseersättningar till vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter, dels och

Utskottet.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

med 2,000 kronor till 82,000 kronor av de för expenskostnader för vägingenjörer

avsedda medlen.

Staten innehåller under rubriken avlöningar en förslagsvis beräknad post

till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg

under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter

utskottet, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att utgå

efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i

allmänhet.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag i övrigt har ej givit utskottet anledning

till annan erinran, än att summan av de i staten under posten »Avlöningar

till icke-ordinarie personal» angivna beloppen till grundavlöningar

m. m. och avlöningsförhöjningar m. m. synes böra särskilt utföras.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för vägorganisationen

i länen:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) .......................... B 28

1 vägingenjör (i Gotlands län).......................................... B 26;

b) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

..................................................................... 242,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

Grundavlöningar m. m................... kronor 240,000

Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.......................................... »_5,000 245 ooo

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis....................................... 1,000

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ......................................... 40,300

Summa kronor 528,300

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis ................................... 175,000

2. Expenser, förslagsvis............................................... 82,000

Summa kronor 257,000

Summa summarum kronor 785,300

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

Särskilda uppbördsmedel. Kronor

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som

verkställts av vägingenjörer och deras biträden...... 240,300

Nettoutgift förslagsvis kronor 545,000

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

6:o) Reseersättning till nämndemän vid vägsyn. Kungl. Majit har (punkt 6,

sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till reseersättning till nämndemän

vid vägsyn för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor,

att utgå vid automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena, nr 233, inom första kammaren av herr E. B. Andersson och

den andra, nr 302, inom andra kammaren av herr O. Jeppsson m. fl., i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ej måtte bifalla vad i statsverkspropositionen

föreslås örn reseersättning till nämndemän vid vägsyn,

vilka ersättningar såsom hittills böra bestridas, i den mån de utgå av statsmedel,

av anslag till rese- och traktamentsersättningar.

Reseersättning till nämndemän vid vägsyn skall jämlikt 35 § tionde stycket

lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet

till hälften bestridas av vägkassan och till andra hälften av statsmedel. De

sålunda av statsmedel utgående ersättningsbeloppen hava hittills bestritts av

sjätte huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar. Från

detta anslag hava därjämte bestritts kostnader för resor av departementets

tjänstemän m. fl. Enligt den nya riksstatsuppställningen skall nyssnämnda

anslag utgå och skola sistnämnda kostnader inräknas i departementets omkostnadsanslag,

medan för reseersättning till nämndemän vid vägsyn skall

upptagas ett särskilt anslag. Enligt Kungl. Majits förslag skall anslaget utgå

av automobilskattemedel.

Resekostnaderna för ifrågavarande sedan gammalt i väglagen föreskrivna

förrättningar hava tidigare utgått av vanliga skattemedel. I anslutning till

vad motionsvis framhållits har utskottet ansett någon ändring härutinnan

icke böra vidtagas. Utskottet avstyrker fördenskull Kungl. Maj:ts förslag örn

att täckning för anslaget beredes av automobilskattemedel. Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och herrar

Anderssons och Jeppssons m. fl. motioner (I: 233 och lii 302)

i vad motionerna avse förevarande anslag, må till reseersättning

till nämndemän vid vägsyn för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 8,500 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

7:o) Bidrag till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Kungl.

Majit har (punkt 7, sid. 33—35) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

För vart och ett av budgetåren 1931—1935 har beloppet av ifrågavarande

anslag bestämts till 5,250,000 kronor. Från och med budgetåret 1932/1933

har anslaget — som tidigare bestritts av vanliga skattemedel — anvisats att

utgå direkt av automobilskattemedel.

Anslagets fördelning sker med huvudsaklig ledning av länsvis upprättade

flerårsplaner. De för närvarande gällande flerårsplanerna avse treårsperioden

1934—1936.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att för ett genomförande

av nämnda flerårsplaner erfordrades anvisande för nästkommande budgetår

av i runt tal 5,665,000 kronor till nu ifrågavarande ändamål. Styrelsen har

vidare erinrat örn att i enlighet med av 1931 års väg- och brosakkunniga lämnade

direktiv flerårsplaner upprättats för tiden 1937—1943 i samband med

upprättandet av förenämnda flerårsplaner för tiden 1934—1936, vilka båda

planer tillsammans skulle angiva det årliga medelsbehovet för byggande och

förbättring av olika slag av vägar under tioårsperioden. Enligt dessa tioårsplaner

skulle, i vad avsåge byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,

länens sammanlagda anslagskrav per år genomsnittligt för tioårsperioden

uppgå till i runt tal 5,600,000 kronor. I anslutning härtill har styrelsen

äskat ett belopp av 5,600,000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har funnit det icke möjligt att tillstyrka någon höjning

av anslaget.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till byggande av landsvägar och

vanliga bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 5,250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

8:o) Bidrag till byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt

8, sid. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enkla

bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom

första kammaren av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom

andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen,

med ändring av Kungl. Majits förslag under sjätte huvudtiteln, punkterna

6, 7, 8, 9 och 12, måtte besluta, att anslagen för budgetåret 1935/1936 till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

bidrag till enkla bygdevägar .................................................. kronor 1,350,000

bidrag till ödebygdsvägar........................................ » 1,200,000

bidrag till enskilda utfartsvägar ............................................ » 600,000

byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan ........................ » 500,000

anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och

Kuttainen i Norrbottens län......................................... » 100,000

eller tillsammans kronor 3,750,000

skola utgå av vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Anslaget till enkla bygdevägar har alltsedan budgetåret 1931/1932 utgått

med ett årligt belopp av 1,350,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att för ett genomförande

av länens treårsplaner för tiden 1934—1936 erfordrades ett anslag för

nästkommande budgetår av i runt tal 1,490,000 kronor till nu ifrågavarande

ändamål samt att enligt tioårsplanerna för tiden 1934—1943 ett årligt belopp

av överslagsvis 2 miljoner kronor syntes böra anvisas. Styrelsen har

för nästa budgetår äskat ett belopp av 1,800,000 kronor.

Departementschefen har funnit sig icke kunna förorda någon höjning av

anslagsbeloppet men föreslagit, att anslaget skulle anvisas att utgå av automobilskattemedel.

I fråga örn anslagsbeloppets storlek tillstyrker utskottet anvisande av det

utav Kungl. Majit äskade anslaget av 1,350,000 kronor eller samma belopp

som för innevarande budgetår.

Såväl 1933 som 1934 avslog riksdagen Kungl. Majits förslag att detta anslag

liksom ock anslagen till ödebygdsvägar, enskilda utfartsvägar och tillfartsvägar

till inlandsbanan skulle utgå av automobilskattemedel. Emellertid

synas, på sätt i det följande under punkterna 13:o) och 15:o) närmare omförmäles,

automobilskattemedlen komma att under närmaste tiden inflyta med betydligt

högre belopp än tidigare beräknats. Vid nu angivna förhållande och med

hänsyn till svårigheterna att för närvarande på annat sätt bereda anslagstäckning

har utskottet ej velat motsätta sig att automobilskattemedlen tagas

i anspråk för ovan angivna fyra anslag liksom även för anslaget till enkel

bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län enligt utskottets

förslag tillhopa å 4,150,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag

och med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks

m. fl. motioner (I: 134 och lii 271), i vad de avse förevarande

anslag, må till bidrag till byggande av enida bygdevägar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län. Kungl. Majit har (punkt 9, sid. 36—38) föreslagit riksdagen

att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

1,200,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner väckta, den ena, nr 134, inom första kammaren

av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom andra kammaren

av herr E. landmark m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag under sjätte huvudtiteln,

punkt 7, måtte besluta att anslaget för budgetåret 1935/1936 till bidrag

till ödebygdsvägar å 1,200,000 kronor skall utgå av vanliga statsmedel

såsom extra reservationsanslag;

dels ock två likalydande motioner väckta, den ena, nr 135, inom första

kammaren av herrar E. Jonsson i Lycksele och J. M. Bäckström och den

andra, nr 268, inom andra kammaren av herrar P. J. Näslund och O. E.

Sandberg, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till

byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor att

utgå av automobilskattemedel.

Till ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1931—1935 linder sjätte

huvudtiteln anvisats respektive 900,000, 1,000,000, 1,200,000 och 1,200,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att de ödebygdsvägar, vilka

skulle färdigställas genom statens försorg, vid ingången av budgetåret 1934/

1935 beräknades kräva ytterligare anslag av 2,020,000 kronor. Av detta

belopp hava sedermera anvisats sammanlagt 1,510,000 kronor. Enligt tioårsplanerna

för åren 1934—1943 skulle länens sammanlagda anslagskrav per

år genomsnittligt för tioårsperioden kunna anses utgöra i runt tal 1,500,000

kronor, vilket belopp 1931 års väg- och brosakkunniga i sin utredning föreslagit

skola årligen utgå för ändamålet. Med hänsyn till föreliggande stora

behov av ifrågavarande vägförbindelser funne styrelsen en höjning av förevarande

anslag till nyssnämnda belopp, 1,500,000 kronor, synnerligen önskvärd.

Styrelsen ansåge sig emellertid böra begränsa sitt anslagsäskande

till 1,400,000 kronor eller till samma belopp, varom styrelsen för nu löpande

budgetår hemställt i sin skrivelse den 5 september 1933.

Departementschefen har föreslagit att för ändamålet äskas samma belopp

som för innevarande budgetår eller 1,200,000 kronor samt att anslaget anvisas

att utgå av automobilskattemedel.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

Förevarande anslag avser att bereda kommunikationsmöjligheter åt avlägset

liggande delar av landet, som sakna dylika. Med hänsynstagande

härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att anslagsbeloppet bestämmes

till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller 1,400,000 kronor.

I avseende å finansieringen av anslaget får utskottet, med hänvisning till

vad utskottet anfört under 8:o), tillstyrka, att densamma beredes av automobilskattemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

samt herrar Jonssons i Lycksele och Bäckströms samt

Näslunds och Sandbergs motioner (1:135 och II: 268) samt

med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks m. fl.

motioner (I: 134 och II: 271), i vad de avse förevarande anslag,

må till bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

10:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 10, sid. 39—41) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av

enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 132, inom första kammaren

av herr G. Bengtsson m. fl, och den andra, nr 203, inom andra kammaren

av herr I). Larsson m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanlag av 1,000,000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 133, inom första kammaren

av herrar J. B. Johansson i Fredrikslund och C. Lindmark och den

andra, nr 290, inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl., i vilka

föreslagits, att riksdagen måtte besluta dels att § 3 mom. 2 i kungl, kungörelsen

av den 29 maj 1931, nr 232, måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Statsbidrag bör i allmänhet icke utgå med mer än 40 procent av den

beräknade kostnaden för anläggningen och må ej för något fall bestämmas

till högre belopp än som motsvarar hälften av samma kostnad.

dels att till bidrag vid byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom första kammaren

av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom andra kammaren

av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen, med ändring av Kungl. Majis förslag under sjätte huvudtiteln,

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

punkt 8, måtte besluta att anslaget för budgetåret 1935/1936 till bidrag till

enskilda utfartsvägar å 600,000 kronor skall utgå av vanliga statsmedel såsom

extra reservationslag;

dels en inom andra kammaren av herr E. Hansson i Vännäsby m. fl. väckt

motion, nr 39, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att som bidrag

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion,

nr 40, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels oclc en inom andra kammaren av friherre A. De Geer och herr A.

Heiding'' väckt motion, nr 44, däri hemställts, att riksdagen ville till bidrag

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 725,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Ifrågavarande anslag, som under budgetåret 1930/1931 utgick med 450,000

kronor, anvisades för vart och ett av budgetåren 1931—1934 med 500,000

kronor. För innevarande budgetår har anvisats ett till 600,000 kronor förhöjt

anslagsbelopp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att det med ledning av

från länsstyrelserna inkomna yttranden beräkneliga anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål under nästkommande budgetår uppginge till över 1,384,000

kronor. Då anslaget för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår

utginge med 600,000 kronor, skulle sålunda en anslagsökning av över 784,000

kronor erfordras, därest länsstyrelsernas anslagsbehov skulle kunna tillgodoses

i av länsstyrelserna begärd omfattning. Styrelsen ville för sin del

på det livligaste biträda av länsstyrelserna framförda önskemål örn förhöjt

bidrag till ifrågavarande slag av vägbyggnader. Styrelsen ansåge sig emellertid

icke nu böra föreslå högre anslag än styrelsen tidigare för samma

ändamål äskat för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 eller 725,000 kronor.

Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka högre

anslagsbelopp än vad som anvisats för löpande budgetår eller 600,00 kronor.

Tillika har han förordat, att anslaget skulle utgå av automobilskattemedel.

Såsom departementschefen anfört och motionsvis framhållits fyller förevarande

anslag ett synnerligen beaktansvärt ändamål genom att underlätta

tillkomsten av vägförbindelser för avlägset liggande gårdar och byar. Därjämte

bidrager byggandet av enskilda utfartsvägar till att bereda sysselsättning

inom därav berörda trakter. Utskottet har därför funnit sig böra tillmötesgå

de motionsvis framställda yrkandena örn anslagets höjning och

tillstyrker i sådant avseende ett belopp av 800,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under 8:o) tillstyrker utskottet,

att täckning för anslaget beredes av automobilskattemedel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 17

Däremot har utskottet icke ansett sig böra biträda motionsvis framfört

förslag örn ändrade grunder för anslagets användande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

samt de av herrar Bengtsson m. fl. och Larsson m. fl., Johansson

i Fredrikslund och C. Lindmark samt E. Lindmark m. fl., Hansson

i Yännäsby m. fl., Sandberg m. fl. samt friherre De Geer och

herr Heiding väckta motionerna (I: 132 och 133 samt H: 39,

40, 44, 203 och 290) ävensom med avslag å herrar Nylanders

m. fl. och E. Lindmarks m. fl. motioner (I: 134 och n: 271), i

vad de avse förevarande anslag, må till bidrag till byggande av

enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

liro) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Majit har

(punkt 11, sid. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet behandlat

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom första kammaren

av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom andra kammaren

av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är ifråga,

att riksdagen, med ändring av Kungl. Majits förslag under sjätte huvudtiteln,

punkt 9, måtte besluta att anslaget för budgetåret 1935/1936 till byggande

av tillfartsvägar till inlandsbanan å 500,000 kronor, skall utgå av

vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan

anvisat för budgetåren 1926—1930 respektive 150,000, 100,000, 250,000 och

300,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1930—1935 500,000 kronor

eller sammanlagt 3,300,000 kronor. Härutöver har Kungl. Majit genom beslut

den 7 september 1934 av det för löpande budgetår under rubrik »Fonden

för förlag till statsverket» upptagna anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten

anvisat sammanlagt 700,000 kronor till ifrågavarande ändamål.

För arbetenas planenliga fortsättande äskas nu i enlighet med vad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit ett belopp av 500,000 kronor. Dessutom

föreslås, att anslaget skall utgå av automobilskattemedel.

Under åberopande av vad utskottet anfört under 8:o) får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag

och med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks

m. fl. motioner (I: 134 och lii 271), i vad de avse före
jBihang

till riksdagens protokoll 11)35. 6 sami. Nr 6. 780 85 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

varande anslag, må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

12:o) Bidrag till byggande och förbättring av broar. Kungl. Majit har

(punkt 12, sid. 42—45) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och

förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 75, inom första kammaren

av herr O Berggvist m. fl. och den andra, nr 198, inom andra kammaren

av herr E. Hage m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta öka

det av Kungl. Majit föreslagna reservationsanslaget för bidrag till byggande

och förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 från 2 miljoner kronor

med 1 miljon kronor till 3 miljoner kronor, att utgå av automobilskattemedel

eller på sätt riksdagen finner lämpligt.

I samband härmed har utskottet likaledes behandlat en i första kammaren

av herr C. Lindhagen väckt motion nr 22, vari hemställts, att riksdagen

ville anhålla, att Kungl. Majit måtte verka dels för byggande redan nu av

en landsvägsbro i stället för färjförbindelse över Svinesund dels ock för

denna bros anläggning så, att den, när tiden är inne, kan sammanlänkas

även till en järnvägsbro för den sedan länge diskuterade kontinentalbanan

med sammanknytning omsider av de båda rikenas statsbanor, ävensom att

Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill dessa överväganden

kunna föranleda.

Särskilda medel för statsbidrag till brobyggnader hava under budgetåren

1933—1935 stått till förfogande inom de under rubriken »Fonden för förlag till

statsverket» anvisade anslagen till broar och hamnar å respektive 6 och 6.5

miljoner kronor. Av dessa anslag har hittills ett sammanlagt belopp av omkring

4.5 miljoner kronor anvisats såsom bidrag till brobyggnader. Fortsatt

anslag för ändamålet under nämnda rubrik äskas icke i riksstatsförslaget

för nästa budgetår. För statsbidrag till broarbeten — här avses icke sådana

brobyggnader, som komma till utförande i samband med nyanläggning av

väg och till vilka statsbidrag utgå med anlitande av vägbyggnadsanslag —

stå i övrigt till förfogande de länsfonderna respektive städernas utjämningsandel

tillförda automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om utverkande av riksdagens

bemyndigande för Kungl. Majit att från och med budgetåret 1935/1936 under

löpande budgetår av landsbygdens utjämningsandel av automobilskattemedel

bevilja bidrag till ombyggnad, förstärkning eller nybyggnad av broar intill

ett belopp av 3 miljoner kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Såsom av väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens framställning framgår, föreligger

ett mycket stort behov av statsbidrag till här avsedda broarbeten, exempelvis

brobyggnad till ersättande av färjförbindelse eller förstärkning av befintlig

bro till samma bärighetskapacitet som de till bron anslutande vägarna

hava. Sannolikt synes också vara, att detta behov kommer att ökas allt

efter motorfordonstrafikens utveckling till större omfattning och tyngd. Särskilt

i sistnämnda hänseende vill jag framhålla angelägenheten av att broar,

som ingå såsom led i mer eller mindre starkt trafikerade vägar, givas lika

stor bärkraft som vägarna, så att de i vägarna exempelvis vid förbättringsarbeten

nedlagda medlen kunna bliva helt nyttiggjorda. Ej mindre viktigt

är det emellertid, att förefintliga färjförbindelser ersättas med broar i sådana

fall, då det med hänsyn till den å vägen framgående trafiken kan anses påkallat.

I särskilt hög grad gäller detta för sådana framförallt i Norrland förekommande

fall, då färjtrafiken tidvis hindras av flottning, isgång eller dylikt.

Visserligen stå till förfogande för statsbidrag till ifrågavarande arbeten

de automobilskattemedel, som tillföras länsfonderna respektive städernas utjämningsandel.

Vad särskilt angår landsbygden framträda emellertid svårigheter

att inom ramen för länsfonderna bereda statsbidrag till dessa ofta

jämförelsevis dyrbara arbeten, helst vägdistrikten i vissa fall icke mäkta utföra

arbetena annat än under förutsättning av större bidrag än det normalt

utgående, 75 procent av den beräknade kostnaden. Med hänsyn härtill och

då det måste anses vara ett allmänt samhälleligt intresse, att föreliggande

och successivt uppkommande behov av dylika arbeten kunna inom rimlig

tid tillgodoses, finner jag lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen mest

ändamålsenligt, att av automobilskattemedlen ett lämpligt avvägt belopp

reserveras till Kungl. Maj:ts disposition för beviljande av bidrag till byggande

och förbättring av broar. För nästa budgetår torde emellertid ett belopp

av 2 miljoner kronor vara tillfyllest. I likhet med flertalet andra till särskilda

ändamål avsedda automobilskattemedel och då städerna icke böra vara

helt uteslutna från möjligheten till bidrag av de reserverade medlen, torde

även nämnda belopp böra upptagas å riksstaten och utgå före fördelning

av automobilskattemedel på städer och landsbygd.

För användningen av ifrågavarande anslag torde böra gälla de för bidrag

av automobilskattemedel till förbättringsarbeten å vägar och gator meddelade

bestämmelserna (sv. f. nr 207/1934), i följd varav bidrag från anslaget skulle

utgå till vägdistrikt med högst 75 procent av den beräknade kostnaden och

till städer med högst hälften av den beräknade kostnaden, i båda fallen där

ej av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas. Jag förutsätter, att

bidragssatserna i flera fall måste sättas högre än nyss nämnts. I likhet

med vad som under innevarande budgetår är fallet beträffande under »Fonden

för förlag till statsverket» uppförda anslag till allmänna arbeten, torde förevarande

anslag, i den mån Kungl. Maj:t så finner erforderligt, därjämte få

användas till bestridande av statliga administrations- och resekostnader, som

kunna uppstå i samband med de till bidrag från anslaget ifrågakommande

broföretagen. Särskilt torde en sannolikt icke oväsentligt ökad arbetsbörda

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå kunna föranleda behov av

tillfällig personalförstärkning.

Utskottet har ej ansett sig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål

anvisas anslag med högre belopp lin i statsverkspropositionen förutsatts.

Erinras må att fråga iir örn ett ändamål, för vilket siirskilt anslag

under sjätte huvudtiteln ej tidigare varit uppfört.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet delar deri i särskild motion uttalade uppfattningen om att åt-*

gärder tarvas för en förbättring av de svensk-norska vägförbindelserna över

Svinesund. Enligt uppgifter som kommit utskottet tillhanda synes gränstrafiken

därstädes, såväl persontrafiken som trafiken med åkdon, vara stadd

i jämn ökning, varigenom den nuvarande färjförbindelsens bristfällighet och

otillräcklighet bliver än mer framträdande. Frågan torde dock ej behöva

påkalla någon särskild framställning från riksdagens sida, då dess utredning

i samverkan med norska myndigheter redan är anförtrodd särskild förhandlare,

vilken genom beslut den 15 juni 1934 av Kungl. Maj:t bemyndigats

att öppna förhandlingar örn färjförbindelse, eventuellt anläggande av broförbindelse

mellan Sverige och Norge över Svinesund samt att inkomma

med det yttrande och förslag, vartill förhandlingarna kunde giva anledning.

Under åberopande härav, hemställer utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag och med

avslag å de av herrar Bergqvist m. fl. och Hage m. fl. väckta

motionerna (I: 75 och H: 198), må till bidrag till byggande och

förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)

att herr Lindhagens motion I: 22 må anses besvarad med

vad utskottet ovan anfört.

13:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maji har (punkt 13, sid. 46—55) föreslagit

riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Till stensättning av vägar med statens gatsten finnes för innevarande år

uppfört ett anslag av 4,000,000 kronor.

I skrivelse den 6 december 1934 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

förslag örn beredande av medel till fortsatt stensättning av vägar med

anlitande av statens gatsten. Styrelsen har därvid meddelat vissa uppgifter

beträffande storleken av statens stenförråd vid olika tider, som framgå av

följande sammanställning:

Smågatsten

Storgatsten

Kantsten

Kvm.

Kym.

Kvm.

Kvm.

Löpm.

Löpm.

Inköpt sten ..............

Sålt t. o. m. 1933 .........

Säljes under tiden Vi 1934—

522,109

2,345,744

10,241

78,446

4,657

19,133

S0/6 1935 högst.................

265,000

16,000

14,476

Stensättning enl. k.br.22/e 1934

560.000

1,342,109

5,000

31,241

19,133

Återstod ’°/c 1935 ....

1,003,635

47,205

_

_ Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar sålunda med att gatstensförrådet

vid utgången av nu löpande budgetår skall uppgå till i runda tal 1,000,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

kvadratmeter smågatsten och 47,000 kvadratmeter storgatsten, medan kantstenslagret

vid samma tidpunkt skulle vara slut. Den normala årliga förbrukningen

av smågatsten i landet har styrelsen uppskattat till omkring

200,000 kvadratmeter.

Departementschefen har nu föreslagit att jämväl under budgetåret 1935/1936

dessa stensättningsarbeten med tidigare statsbeställd men ännu ej försåld

gatsten skulle fortsättas för en ytterligare kostnad av 5,000,000 kronor. Av

detta belopp skulle 1,000,000 kronor nu anvisas som anslag. Återstående

belopp av 4,000,000 kronor skulle förskotteras från automobilskattemedlens

fond för att sedermera ersättas med anslag å 1,000,000 kronor att uppföras

å riksstaterna under vart och ett av budgetåren 1936—1940. Till stöd härför

har departementschefen, med anmälan av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i ämnet framlagd plan, anfört bland annat följande:

Beträffande den omfattning, i vilken under nästa budgetår fortsatta stensättningsarbeten

böra komma till utförande, har styrelsen framlagt ett program,

enligt vilket för en kostnad av 5 miljoner kronor skulle utföras beläggningar

å sträckor örn tillhopa 98,000 meter av de i det föregående omnämnda

vägarna och med en sammanlagd yta av 562,400 kvadratmeter. Härigenom

skulle det beräkneliga, vid utgången av löpande budgetår förefintliga

stenlagret successivt under nästa budgetår komma att minskas med inemot

60 procent.

I fråga om sättet för beredande av härför erforderliga medel har styrelsen

efter övervägande av olika alternativ stannat vid att föreslå, att för ändamålet

finge av automobilskattemedlens fond förskotteras behövliga medel

samt att för de närmaste tio budgetåren skulle av automobilskattemedel

disponeras ett årligt belopp av förslagsvis 500,000 kronor, varigenom förskotterade

medel skulle erhålla täckning.

Statskontoret och riksräkenskapsverket hava huvudsakligen av budgettekniska

skäl ansett sig icke kunna tillstyrka förevarande förslag. Mot den

av ämbetsverken intagna ståndpunkten bör framhållas, att de uttalade betänkligheterna

synas hava mindre räckvidd, när, såsom i förevarande fall,

fråga är örn medel, hänförliga till en å riksstaten uppförd specialbudget.

Enligt förslaget skulle förskotteringen finansieras med medel, som finnas i

automobilskattemedelsfonden i följd av tidsskillnaden mellan inflytandet av

inkomsterna och utanordnandet av utgifterna. Det föreslagna förfarandet

skulle sålunda icke verka till minskning av något av de anslag, som beviljas

att utgå av automobilskattemedel. Finansieringsplanen överensstämmer i

princip med det i proposition nr 211 till 1932 års riksdag framlagda och av

riksdagen utan erinran liimnade förslaget örn förskottsbidrag till nya vägbyggnadsarbeten

liksom med det i proposition nr 131 år 1934 framlagda

förslaget örn utbetalning förskottsvis av statsbidrag till vägbeläggningar med

begränsad varaktighet, vilket förslag blev av riksdagen bifallet. Mot det av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framställda förslaget har jag sålunda

i huvudsak intet att erinra. Jag förutsätter emellertid, efter att därom

hava samrått med chefen för socialdepartementet, att erforderliga arbeten

för grundförstärkning och vad därmed äger sammanhang, i den mån det är

möjligt, skola komma till utförande genom försorg av statens arbetslöshetskommission

och på bekostnad av för kommissionen tillgängliga medel, liksom

skett under innevarande budgetår. Därigenom skulle ytterligare vägsträckor

än de nyss omnämnda kunna förses med stenbeläggning. Jag vill vidare allenast

förorda den ändring, att det årliga beloppet för ifrågavarande ändamål

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

bestämmes till 1,000,000 kronor, varigenom förskottsbeloppet kan begränsas

till 4 miljoner kronor oell avvecklas under loppet av budgetåren 1936—1940.

Enär, såsom jag jämväl i 1934 års statsverksproposition framhöll, det icke bör

vara helt uteslutet att, där särskilda skäl föreligga, här ifrågasatt förfarande

kommer till användning även beträffande vägar inom städernas områden,

synas de årliga belopp å 1,000,000 kronor, som av de fem närmaste budgetårens

automobilskattemedel skulle disponeras för ändamålet, icke såsom

styrelsen tänkt sig böra utgå av landsbygdens andel av dylika medel utan

före fördelningen av automobilskattemedel mellan städer och landsbygd.

Därest riksdagen icke häremot uttalar erinran, är jag alltså beredd tillstyrka,

att under nästa budgetår av automobilskattemedel användes ett belopp

av högst 5 miljoner kronor för ifrågavarande stensättningsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med grunderna för användningen av det för innevarande

budgetår till stensättning av vägar anvisade anslaget. Av dessa

medel torde ock, i likhet nied vad som gäller för innevarande budgetår, erforderligt

belopp få användas för bestridande av kostnader för tillfällig personalförstärkning

och platskontrollanter ävensom för erforderliga inspektionsresor

och expenser. Då ifrågavarande arbeten till större delen äro av

säsongarbetes natur torde hinder icke böra möta att även efter budgetårsskiftet

år 1936 få använda ifrågavarande medelsbelopp.

I enlighet med vad jag här föreslagit torde av nämnda belopp å 5 miljoner

kronor i riksstatsförslaget få upptagas ett anslag å 1,000,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel. Anslaget torde benämnas: Stensättning

av vägar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förevarande skrivelse omnämnt

även annan möjlighet att vinna avsättning för statens gatsten, nämligen att

kostnadsfritt tillhandahålla gatsten åt intresserade vägdistrikt och städer för

utförande av stensättningsarbeten. Detta skulle i så fall ske efter i huvudsak

samma grunder, som på sin tid tillämpades i fråga örn den sten, som

under åren 1918—1924 inköpts för statens räkning. Såsom närmare framgår

av Kungl. Majrts proposition nr 11 (sid. 30) till 1922 års riksdag och riksdagens

skrivelse nr 98 samma år, hnge av statens stenlager gatsten utan

ersättning tillhandahållas vägdistrikt för stensättning av infartsvägar till

större städer och andra vägar, som vore av större allmän betydelse och så

hårt trafikerade, särskilt av tyngre motorfordon, att ett dylikt starkare byggnadssätt

syntes vara ur teknisk och praktisk synpunkt påkallat. Hinder

skulle icke möta att tillerkänna samma förmån åt städer, som med sig inkorporerat

landskommun och därvid fått övertaga dess väghållningsskyldighet.

Ehuru, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, det bland annat

kan synas mindre tilltalande att bortskänka den för statens räkning till högt

pris inköpta gatstenen, vill jag emellertid, i betraktande av att även efter

de bär förut tillstyrkta stensättningsarbetenas utförande betydande stenlager

beräknats komma att återstå, för min del förorda, att även av nu förefintliga

stenlager gatsten får kostnadsfritt tillhandahållas vägdistrikt och städer, i

den utsträckning som år 1922 angavs. Utöver det villkor örn bekostande a

stentransporten från lagerplatserna till respektive vägar, som styrelsen föreslagit

och som överensstämmer med vad som år 1922 bestämdes, torde såsom

förutsättning för åtnjutande av ifrågavarande förmån böra gälla, att vederbörande

vägdistrikt eller stad förbinder sig att sedan stenpartiet tillhandahållits

utan onödig tidsutdräkt låta utföra ifrågakommande stensättningsarbeten.

Till dessa arbeten må enligt gällande bestämmelser statsbidrag i vanlig ordning

utgå. Sten bör även kunna gratis tillhandahållas för lämplig användning

av statliga verk och institutioner.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stsutskottets utlåtande Nr 6.

23

Departementschefen har föreslagit, att under nästkommande budgetår

skulle utföras stensättningsarbeten för en kostnad av 5,000,000 kronor.

Detta förslag har föranlett erinran från utskottets sida endast beträffande

sättet för finansieringen. Enligt statsverkspropositionen skulle ett anslag

av allenast 1,000,000 kronor uppföras på nästa budgetårs stat, medan återstoden,

4,000,000 kronor, skulle avvecklas genom anslag på 1,000,000 kronor

under de närmast följande fyra budgetåren. Någon invändning synes visserligen

ej vara att framställa mot att automobilskattemedlen disponeras för

ifrågavarande stensättningsarbeten. På sätt statskontoret och riksräkenskapsverket

framhållit kan det emellertid ej anses tillfredsställande att uppskjuta

täckningen av en redan verkställd utgift till kommande år. Med hänsyn till

automobilskattemedlens stegring synes också möjligt att undvika en dylik

förskottsanordning. Medan i riksstaten för nu löpande budgetåret 1934/1935

inkomsterna av automobilskattemedel upptagits till 75,000,000 kronor och av

departementschefen för samma tid i årets statsverksproposition beräknats

uppgå till 82,000,000 kronor, anses de numera kunna beräknas i verkligheten

inflyta med 88,000,000 kronor eller alltså 13,000,000, respektive 6,000,000

kronor mer än som tidigare antagits. Under sådana förhallanden finner utskottet

mest lämpligt att Kungl. Majit bemyndigas för ifrågavarande stensättning

av vägar disponera 4,000,000 kronor från 1934/1935 års automobilskattemedel,

medan återstående belopp av 1,000,000 kronor täckes genom

det i riksstatsförslaget för 1935/1936 upptagna anslaget på sistnämnda belopp.

Ifrågavarande anslag, 1,000,000 kronor, anser emellertid utskottet böra betecknas

som reservationsanslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel

;

b) bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av gällande författningsbestämmelser,

för samma ändamål utanordna ett belopp

av 4,000,000 kronor från landsbygdens andel av de under

budgetåret 1934/1935 inflytande automobilskattemedlen.

14:o) Anläggning'' av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. Kungl. Majit har (punkt 14, sid. 55 och 56) föreslagit

riksdagen att till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och

Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena, nr 134, inom första kammaren av herr A. Nylander m. fl.

och den andra, nr 271, inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl.,

i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen, med ändring av Kungl.

Majlis förslag under sjätte huvudtiteln, punkt 12, måtte besluta att anslaget

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

för budgetåret 1935/1936 till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka

och Kuttainen i Norrbottens län å 100,000 kronor skall utgå av vanliga

statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under 8:o) får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks

m. fl. motioner (I: 134 och II: 271), i vad de avse förevarande

anslag, må till anläggning av enkel bygdeväg mellan

Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

15:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar m. m. Kungl. Maj:t har (punkterna 15—18, sid. 56—72) föreslagit

riksdagen

under punkt 15

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

11,259,240 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)

örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

De under---statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen

till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda

bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen i

länen, dels ock, med undantag av de i tredje stycket avsedda medel, vad i

övrigt i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål

utgå av automobilskattemedel.

Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla rikets städer för

att användas till dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden

för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna

samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1934/1935 influtna automobilskattemedlen.

under punkt 16

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar

å landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 45,036,960

kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels och medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/1936 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera

betungade vägdistrikt för 1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,

att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen om

fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och i

huvudsaklig överensstämmelse med de under föregående punkt angivna

grunderna.

under punkt 17

att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

under punkt 18

att till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft en av herr

.4. Paulsen inom andra kammaren väckt motion, nr 19, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att till de vägdistrikt, som utfört vägarbete i förskott

d. v. s. med vederbörligt tillstånd utfört vägarbeten där vägdistrikten

förskotterat statens bidrag, utbetala ett räntebidrag med 4 procent på sådana

medel, som upplånats för detta ändamål; samt att sådana räntebidrag endast

måtte utgå till sådana vägdistrikt där räntorna uppgå till minst Va av influtna

vägskattemedel.

Gällande bestämmelser beträffande automobilskattemedlens fördelning återfinnas

i förordningen om fördelning av automobilskattemedel den 16 maj 1930

(nr 161) med däri genom förordningar den 21 maj 1931 (nr 226), den 17 juni

1932 (nr 234) och den 31 maj 1934 (nr 208) gjorda ändringar.

Enligt dessa bestämmelser skola de under visst budgetår jämlikt förordningarna

örn automobilskatt, örn särskild skatt å automobilgummiringar och

örn särskild skatt å bensin och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser,

Kungl. Majit enligt 18 § i automobilskatteförordningen må hava meddelat,

influtna skattemedlen (automobilskattemedel) i räkenskaperna från vederbörande

anslag under sjätte huvudtiteln omföras till en särskild, av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen förvaltad fond, benämnd statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola (1 §) i första hand bestridas

dels de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande på

landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning jämte

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

vad som enligt särskilda bestämmelser (förordning den 31 maj 1934 nr 209)

må utgå såsom ytterligare vägunderliållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen i

länen,

dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel

utgå som bidrag till byggande av landsvägar oell vanliga bygdevägar,

dels vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser skall av

dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas till

fiskerinäringens befrämjande,

dels ock det belopp av högst 120,000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande må utgå till understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten,

vilka i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av

automobilskattemedlen.

Av återstående skattemedel skola 20 procent tillfalla rikets städer för att

användas till dessas gatu- och väghållning samt 80 procent landsbygden för

att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna

samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar (1 §). Inom vardera av

dessa grupper avsättes viss del — av städernas andel 20 procent samt av

landsbygdens andel 15 procent — att i utjämningssyfte fördelas på sätt Kungl.

Majit förordnar (städernas respektive landsbygdens utjämningsandel). Återstoden

(80 %) av städernas totala andel fördelas mellan de särskilda städerna

i förhållande till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt (2 §).

Av den del (85 %) utav landsbygdens totala andel, som ej avsättes såsom

utjämningsandel, utgår till vägdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till

underhåll medelst vägkassan, bidrag med 45 procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan

(vägdistriktens direkta underhållsbidrag), varvid i nämnda kostnad jämväl

inbegripes all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen avser byggande

av väg. Yad av omförmälda 85 procent återstår — med undantag enligt

särskilt beslut av riksdagen, varom i det följande förmäles — tillgodokommer

de särkilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt

från respektive läns landsbygd (länens ordinarie andelar; 3 § 1 morn.). Även

den i utjämningssyfte avsatta delen av landsbygdens totala andel tillgodokommer

de särskilda länen, med fördelning dem emellan enligt Kungl. Majits

förordnande. Av de skattemedel, vilka såsom ordinarie andelar och utjämningsandelar

tillgodokomma de särskilda länen, äger Kungl. Majit eller, efter

Kungl. Majits bestämmande, underordnad myndighet årligen bevilja bidrag

till förbättring av för automobiltrafiken särskilt viktiga vägar och broar inom

länet. Vidare äger Kungl. Majit av dessa skattemedel bevilja årliga bidrag

till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar och

broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras,

ävensom till sådan vinterväghållning, som är till särskilt gagn för automobiltrafiken

(det s. k. extra underhållsbidraget; 4 §).

Med avseende å budgetåren 1931—1935 har riksdagen beslutat, att av

landsbygdens andel för respektive budgetår av automobilskattemedlen må

disponeras ett belopp av för budgetåret 1931/1932 högst 1,275,000 kronor

och för senare budgetår högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt

extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägdistrikt för respektive 1931,

1932, 1933 och 1934 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,

att enligt vissa huvudgrunder utgå vid sidan av nyssnämnda direkta underhållsbidrag

av 45 procent.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Den omdaning av hela landets vägväsen, som pågått under senare tid,

har varit förenad med stora kapitalutlägg, vilka i första hand bestritts av

staten i form av bidrag från allmänna budgeten eller från automobilskattemedel

samt vad nybyggnaderna beträffar i en betydande utsträckning också

från arbetslöshetsanslag. De statsmedel, som i form av arbetslöshetsanslag

nedlagts å allmänna vägarbeten under åren 1918—1934, uppgå sammanlagt

till inemot 180,000,000 kronor. Härtill komma vissa såsom arbetslöslietsarbeten

redan till utförande beslutade allmänna vägarbeten, varå kan beräknas

belöpa en ännu ej utbetalad statlig bidragskostnad av cirka 75,000,000 kronor.

Av automobilskattemedel har intill 1934 års utgång anvisats till vägbyggnadsoch

vägförbättringsarbeten inemot 190,000,000 kronor, och från allmänna

budgeten har under åren 1841—1934 för vägbyggnadsändamål utgått omkring

140,000,000 kronor. Rörande de väghållningsskyldiges anpart i vägbyggnaderna

må meddelas, att på sista åren för vägbyggnads- och förbättringsarbeten

hava i vägskatt utdebiterats cirka 20,000,000 kronor för år.

De lokala bördor, som i form av vägskatt falla på de väghållningsskyldige,

hava dock även de högst väsentligt ökats. Detta gäller ej endast jordbrukarna

utan även vägdistriktens övriga skattebetalare, vilka genom den år 1933

beslutade författningsändringen fått en större del av vägskatten på sig överflyttad.

Möjligheterna att erhålla en rättvisare fördelning av vägväsendets

kostnader utgör i själva verket ett problem, som i hög grad förtjänar att

uppmärksammas. Hithörande frågor hava också på sista tiden varit föremål

för olika utredningar, vilka numera fortskridit så långt, att resultaten

härav torde kunna föreläggas 1936 års riksdag.

I fråga örn vägdistriktens kostnader framstå utgifterna för själva vägunderhållet

som tyngande. Av de totala underhållskostnaderna för landsbygdens

vägnät, cirka 50,000,000 kronor för år, falla visserligen allenast

omkring 10,000,000 kronor på vägdistrikten. Särskilt för de ekonomiskt

svagare ställda distrikten äro dock vägunderhållskostnaderna i hög grad betungande.

Den stegring i bilskattemedlen som under allra senaste tiden inträtt utgör

också en direkt anledning att överväga möjligheterna för att bereda

vägdistrikten en lättnad i fråga örn underhållskostnaderna, i all synnerhet

som detta synes kunna ske utan att föregripa de pågående utredningarnas

resultat. Medan det tidigare av departementschefen räknats med en bilskattemedelsuppbörd

av 82,000,000 kronor för 1934/1935 och 85,000,000 kronor

för 1935/1936, torde numera i själva verket ifrågavarande inkomster kunna

uppskattas inflyta med minst 88,000,000 kronor för vartdera av dessa båda

budgetår, eller alltså vad 1935/1936 beträffar med 3,000,000 kronor mer än

som i statsverkspropositionen förutsatts.

Med hänsyn till dessa förhållanden har utskottet ansett sig kunna tillstyrka

en höjning till 50 procent av det vägunderhållsbidrag å 45 procent

som för närvarande utgår vid sidan av det sedan gammalt utbetalade underhållsbidraget

å 30 procent. Inberäknat sistnämnda 30-procentsbidrag skulle

alltså det sammanlagda statliga bidraget till vägarnas underhåll komma att

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

uppgå till 80 procent mot nuvarande 75 procent. Härvid förutsattes ingen

ändring i de av departementschefen föreslagna grunderna för rätten att utfå

tillfälligt extra tilläggsbidrag. Dylikt bidrag skulle utgå enligt följande

grunder:

Vägskatt per vägfyrk

28—31 öre......

32—35 » ......

36—40 » ......

41—45 » ......

över 45 » ......

Extra tillägg

Sammanlagt bidrag

2 %

82 %

4 »

84 »

6 »

86 »

8 »

88 »

10 »

90 »

I statsverkspropositionen ha kostnaderna för 45-procentsbidraget beräknats

till 24,300,000 kronor. Vid nu tillstyrkta höjning av 50 procent (å verklig

kostnad för år 1935) synes nämnda belopp böra höjas till 27,000,000 kronor.

I övrigt skulle fördelningen av automobilskattemedlen vad nästa budgetår

beträffar gestalta sig på sätt närmare framgår av nedanstående tabell:

1935/1936 års automobilskattemedel.

87,910,000 kr.1)

Vägunderhåll m. m. enligt Väg- och vatten- Vägorganisa- Övriga Att fördelas

väglagen (30 % å kostnad byggnads- tionen i specialanslag å mellan städer

för år 1934) styrelsen länen 6:e huvudtiteln och landsbygd

15,000,000 kr. 146,500 kr. 545,000 kr. 13,080,000 kr. 59,138,500 kr.

Städernas totala andel (20 %) landsbygdens totala andel (80 %)

11,827,700 kr. 47,310,800 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

7,096,620 kr. 40,214,180 kr.

Vägdistriktens direkta Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (50 % å verklig bidrag för år 1935 11,414,180 kr.

kostnad för år 1935) 1,800,000 kr.

27,000,000 kr.

Vid sidan av kostnaderna för vägunderhållet förtjäna alltjämt uppmärksammas

utgifterna för nyanläggningar, enkannerligen för vägomläggningarna,

vilka icke sällan innefatta en del tekniskt synnerligen vidlyftiga arbeten med

vägarnas Tätning och breddning o. s. v. Dessa företag äro i allmänhet rätt

kapitalkrävande. Trots utgående statsbidrag med även hädanefter i allmänhet

75 procent av kostnaden hava dessa arbeten för de särskilda vägdistrikten ofta

inneburit stora ekonomiska uppoffringar. Vägdistriktens utlägg härför hava

i en avsevärd utsträckning fått bestridas med upplånade medel. Vissa av företagen

äro — på grund av arbetslösheten — igångsatta och genomförda utan

att statsbidrag ännu hunnit utgå, varigenom lånebehovet än mera ökats. I en

i ämnet väckt motion har denna synpunkt framhållits, varvid särskilt erinrats

örn de räntebördor upplåningen medför. Då nu automobilskattemedlen under

närmaste tiden synas inflyta i större utsträckning än man tidigare räknat

*) 90,000 kr. uppfört under 9:e huvudtiteln som gottgörelse för bensinskatt, erlagd av

fiskare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

med, torde vissa utsikter förefinnas för vägdistrikten att tidigare utfå slutbidrag

för tidigare utförda arbeten och därmed också att minska deras skuldbördor.

På grund av den alltjämt starka utvecklingen på vägväsendets och vägtrafikens

område har departementschefen föreslagit en höjning från 120,000

till 130,000 kronor i årliga anslaget till forsknings- och undersökningsarbeten.

Utskottet har, örn ock med tvekan, velat biträda förslaget.

Den av utskottet tillstyrkta höjningen av det sammanlagda underhållsbidraget

från 75 till 80 procent medför behov av ändring i 3 § av förordningen

örn fördelningen av automobilskattemedlen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag torde jämväl lydelsen av 1 § böra ändras i syfte att en fullständig

uppräkning av de från automobilskattemedlen bestridda anslagen ej

vidare skall behöva förekomma i författningen.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj

1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 1 mom. förordningen

den 16 maj 1930 örn fördelning av automobilskattemedel skola

hava ändrad lydelse på sätt nedan angives: 1

1 §•

De under---statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de

enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning

jämte vad som enligt särskilda bestämmelser må

utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande

av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för

vägorganisationen i länen, dels ock, med undantag av de i

tredje stycket avsedda medel, vad i övrigt i enlighet med å

riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål utgå av

automobilskattemedel.

Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla

rikets städer för att användas till dessas gatu- och väghållning

samt åttio procent landsbygden för att användas företrädesvis

till förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln

särskilt betydelsefulla vägar och broar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3§.

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas

åttiofem procent på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits

till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent

av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning

under nästföregående kalenderår, dock allenast

därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och skall

därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund---förklaras förverkad.

b) Vad av---särskilda län.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att

hittills gällande bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen

av de under budgetåret 1934/1935 influtna automobilskattemedlen.

b) till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

gator och vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 11,827,700 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
c)

till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

vägar å landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 47,310,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
d)

medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/

1936 av automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt

belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt

extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägdistrikt för

1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att

utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning

av automobilskattemedel utgående bidraget av 50 procent

och i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

angivna grunderna;

e) till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel;

f) till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

130,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

II. att herr Paulsens motion II: 19 må anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

16:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 72 och 73), som avser anvisande av

samma belopp som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Hajd har (punkt

20, sid. 73—76) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för ett vart av budgetåren 1932—1935 under

sjätte huvudtiteln anvisats ett belopp av 300,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid bedömande av medelsbehovet för

handelshamnar och farleder under nästa budgetår räknat med de företag,

vilka erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd till påbörjande, och därjämte förnyat

sitt förslag örn statsbidrag till Skillinge hamn. Medelsbehovet framgår av

följande sammanställning:

Beräknad

Erhållet

Ytterligare behov

Företag

kostnad

statsbidrag

av statsbidrag

Kronor

Kronor

Kronor

Ronneby ................

......................... 310,000

81,000

125,600

Karlskrona.............

......................... 468,600

110,000

202,400

Köpmannehamn .....

.......................... 201,000

66,000

68,000

Strömstad .............

.......................... 169,800

74,200

39,000

Södertälje .............

.......................... 288,000

—

192,000

Hudiksvall.............

......................... 130,000

—

86,600

Norrtälje ................

.......................... 256,100

—

170,700

Skillinge ................

........................ 126,500

—

84,300

Summa kronor 1,950,000

331,200

968,600

Då av dessa företag endast Skillinge ej påbörjats men de övriga, med

undantag av Köpmannehamn, redan fullbordats, har styrelsen föreslagit, att

det ytterligare erforderliga statsbidraget, 968,600 kronor, fördelades på två

år samt hemställt, att till handelshamnar och farleder måtte för budgetåret

1935/1936 anvisas ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att till nya företag betydande belopp

utgått från de med hänsyn till rådande arbetslöshet anvisade särskilda anslagen

till broar och hamnar och till beredskapsarbeten. I nuvarande statsfinansiella

läge har departementschefen icke ansett sig kunna för nästa

budgetår ifrågasätta större anslag till handelshamnar och farleder än som

anvisats för de senaste budgetåren eller 300,000 kronor.

Departementschefen har vidare berört ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag i fråga örn förrättningsmans behörighet att verkställa

undersökning och upprätta arbetsplaner för hamn- och farledsföretag,

i vilket hänseende för närvarande icke några bestämmelser förefinnas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6".

Utskottet.

I detta avseende har departementschefen anfört bland annat följande:

Beträffande vägar och broar hade i § 4 kungörelsen den 31 maj 1934 (nr 207)

angående statsbidrag till allmänna vägars byggande m. m. stadgats, att, därest

statsbidrag ifrågasattes, arbetsplan med tillhörande betänkande, ritningar

och kostnadsförslag skulle utarbetas av därtill förordnad förrättningsman i

enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anvisningar. Ansökning örn

sådant förordnande skulle göras hos länsstyrelsen, som vid bifall till ansökningen

utfärdade förordnande för vägingenjör eller annan, som av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen förklarats därtill behörig, att verkställa undersökning

samt upprätta arbetsplan med tillhörande handlingar. Kostnaderna härför,

vilka utginge enligt av Kungl. Majit fastställd taxa, finge inräknas i den

kostnad, varå statsbidrag till företaget beräknades.

I kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till

byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder saknades

mot nyss återgivna stadganden svarande bestämmelser. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

närmare utvecklat, måste emellertid frånvaron av sådana

bestämmelser anses vara en brist, som kunde medföra mindre önskvärda konsekvenser.

Departementschefen anslöte sig sålunda till den uppfattningen,

att som villkor för statsbidrag enligt nyssnämnda kungörelse borde gälla, att

undersökning och arbetsplan för vederbörande företag skulle vara utförda

av förrättningsman, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarats därtill

behörig. Vid sådan anordning torde ock, därest till arbetet beviljades

statsbidrag, kostnaden för undersökning och arbetsplan med tillhörande

handlingar få inräknas i den kostnad, varå statsbidraget beräknades. För bestämmande

av förrättningskostnaden borde taxa fastställas av Kungl. Majit.

I sådana fall, då vederbörande icke kunde anses behörig att utföra undersökningar

och arbetsplaner för hamnföretag överhuvudtaget, torde behörighetsförklaring

ofta kunna givas för visst bestämt företag eller för arbeten

inom viss stad eller dylikt. Därest riksdagen ej uttalade erinran mot vad

sålunda föreslagits, borde ifrågavarande kungörelse den 10 augusti 1928 (nr 328)

ändras i anslutning till det anförda med tillämpning förslagsvis från och

med den 1 juli 1935. Därvid torde dock erfordras övergångsbestämmelse av

innebörd, att dittills gällande bestämmelser skulle äga tillämpning i fråga

örn företag, för vilket vid tiden för ändringens ikraftträdande arbetsplanen

vore färdigställd och ansökning örn statsbidrag vederbörligen ingiven.

I fråga örn anslagsbeloppets storlek tillstyrker utskottet, att för nästa

budgetår anvisas samma belopp som för innevarande budgetår eller 300,000

kronor.

Yad angår det väckta förslaget, att som villkor för erhållande av statsbidrag

skulle föreskrivas, att den förrättningsman, som verkställde undersökning

och upprättade arbetsplaner, skulle av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hava förklarats behörig, har utskottet funnit detsamma ägnat att

göra utredningsarbetet tillförlitligt och underlätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

granskning. Utskottet giver sålunda förslaget sin anslutning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

18:o) Underhåll av statens fiskehamnar. Kungl. Majit har (punkt 21, sid.

76—79) föreslagit riksdagen att till underhåll av statens fiskehamnar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 19,800 kronor.

Under sjätte huvudtiteln har sedan ett flertal år funnits uppfört ett extra

reservationsanslag till underhåll av fiskehamnar. Med detta anslag har avsetts

att bekosta sådana större reparations- och muddringsarbeten å statens

fiskehamnar, som kunde anses gå utöver det normala underhållsarbetet, samt

att bestrida den på statsverket belöpande delen av kostnaderna för samma

arbeten å de med bidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar

utförda hamnanläggningarna.

Enligt principerna för den nja riksstatsuppställningen skall omförmälda

anslag till underhåll av fiskehamnar i riksstatsförslaget uppdelas å anslag

till underhåll av statens fiskehamnar samt till bidrag till byggande och

underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar erfordras till underhåll

av statens fiskehamnar ett belopp av 19,800 kronor, vilket belopp nu äskas.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av statens fiskehamnar för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 19,800

kronor.

19:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 79—81) föreslagit riksdagen att

till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 105,200 kronor.

Till statsunderstödda fiskehamnar har för vartdera av de två senaste

budgetåren under sjätte huvudtiteln anvisats 100,000 kronor.

Väg- och vatttebyggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår äskat ett

anslag av 425,000 kronor.

Departementschefen har med hänsyn till att under senare år vid sidan av

anslaget till statsunderstödda fiskehamnar utgått mycket betydande belopp

till byggande av statsunderstödda fiskehamnar icke ansett sig kunna tillstyrka,

att här för nästa budgetår anvisas högre belopp än det för löpande

budgetår beviljade eller 100,000 kronor.

I förevarande anslag skulle enligt departementschefens förslag jämväl

inräknas ett belopp av 5,200 kronor för bidrag till underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar. Till anslaget skulle, förutom reservation å anslaget

till statsunderstödda fiskehamnar, jämväl överföras den reservation, som må

uppkomma å det för innevarande budgetår i riksstaten upptagna anslaget till

underhåll av fiskehamnar. Då denna reservation beräknats till 3,800 kronor,

skulle alltså för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår finnas tillgängligt

ett belopp av (5,200 -f 3,800) 9,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 6. 780 35 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke föranlett någon erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 105,200 kronor.

20:o) Byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder. Kungl.

Majit har (punkt 20, sid. 81—86) föreslagit riksdagen att till bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I anledning härav hava i två likalydande motioner, väckta den ena, nr

232, inom första kammaren av herr J. Gustavson och den andra, nr 462, inom

andra kammaren av herrar A. Heiding m. fl., hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att av det belopp å 500,000 kronor, som i statsverkspropositionen

är upptaget såsom bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder, 200,000 kronor beviljas till fiskodling i rikets insjöar och vid

dess kuster.

Medan för närvarande i fråga örn järnvägstrafik och luftfart restitutionen

sker med visst belopp för varje liter bensin, som åtgått för respektive ändamål,

restitueras bensinskatt, som erlagts för vid yrkesmässigt fiske använd

bensin, på det sätt att årligen ett belopp, motsvarande en tredjedels procent

av de under nästförutgångna budgetår influtna bensinskattemedel, dock högst

90,000 kronor, ställes till lantbruksstyrelsens förfogande att enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande av styrelsen användas för fiskerinäringens främjande.

För annan trafik med motorfartyg, såsom exempelvis för nöjestrafiken,

förekommer icke restitution av bensinskatt i någon form.

I utlåtande den 17 november 1934 över en framställning i ämnet från

Sveriges motorbåtsunion har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkt att

förslagsvis 300,000 kronor av influten bensinskatt finge utgå till ändamål,

avseende motorbåtstrafikens och den mindre sjöfartens behov.

Styrelsen har härvid erinrat örn en pågående utredning rörande storleken

av bensinförbrukningen för motorbåtstrafik. Av material från denna

utredning framginge, att den totala årliga bensinförbrukningen vid motorbåtsdrift

för närvarande kunde uppskattas till 8—9 miljoner liter, motsvarande

ett skattebelopp av 800,000—900,000 kronor eller 1.8—2 procent av de under

budgetåret 1933/1934 influtna bensinskattemedlen.

Departementschefen har tillstyrkt ett anslag av 500,000 kronor, varvid han

erinrat, att liksom automobilen undergått utvecklingen från lyxföremål till

ett nödvändigt trafik- och transportmedel på land, synes motorbåten hava

blivit ett i stor utsträckning för nyttighetsändamål använt kommunikationsmedel

på sjön. I varje fall torde man kunna hävda, att så stor del av motorbåtstrafiken

tjänar sådana ändamål, att kravet på ett upphävande av den

påtalade oegentligheten i bensinbeskattningen av motorbåtarna icke längre

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35

skäligen kan avvisas. Departementschefen har vidare anfört bland annat

följande:

I nuvarande läge, innan förut omförmälda utredningar om motorbåtstrafikens

andel i bensinskattemedlen och vad därmed äger sammanhang kunnat

slutföras, är jag emellertid icke beredd att taga sådan slutlig principiell ståndpunkt,

varom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, till det av styrelsen

framförda yrkandet. Däremot finner jag mig kunna giva min anslutning till

styrelsens förslag, att någon del av automobilskattemedlen redan nu disponeras

för ändamål, som tjäna den mindre sjöfartens intressen. Med avseende

å sådana ändamål anser jag en begränsning böra ske till mindre

hamnar och bryggor samt i lämplig utsträckning till smärre farleder. Jag

finner mig här böra erinra örn att det utefter våra kuster ofta är fiskehamnar,

som tjäna till förläggnings- och angöringsplatser för den mindre motorbåtstrafiken,

vadan anslaget bör komma till användning även vid byggande och

förbättring av dylika hamnar.

I betraktande av att de från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen

beräknats uppgå till ett årligt belopp av 800,000—900,000 kronor

och med hänsyn tagen till den återbäring av medel till det yrkesmässiga fisket,

som alltjämt torde böra ske, har jag ansett ett belopp för nästa budgetår av

500,000 kronor vara lämpligt avvägt för ifrågavarande ändamål. I likhet med

de medel, som enligt vad nyss nämnts återbäras till det yrkesmässiga fisket,

synes förevarande belopp å 500,000 kronor böra upptagas såsom särskilt

anslag, att utgå av automobilskattemedlen före fördelningen mellan städer

och landsbygd.

Med avseende å grunderna för användningen av detta anslag synas i

huvudsak de för statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar i kungörelsen

den 10 augusti 1928 (nr 328) meddelade villkor och bestämmelser kunna

tjäna som förebild. Statsbidrag skulle sålunda beviljas av Kungl. Majit och

utgå med högst 90 procent av verkliga byggnadskostnaden. Kungl. Majit

synes dock böra äga att i undantagsfall bevilja högre bidrag. I vissa fall, såsom

ifråga örn upprensning eller utprickning av farled, kan det nämligen

bliva nödvändigt, att hela kostnaden får bestridas av förevarande anslag.

Som gottgörelse till fiskerinäringen för bensinskatt, erlagd av dess utövare,

finnes under nionde huvudtiteln anvisat ett anslag av 90,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel. I likhet med departementschefen måste

utskottet finna rättvist, att viss del av automobilskattemedlen därutöver avsättes

som ersättning jämväl för skatt, erlagd för bensin, som användes i

andra fartyg än fiskebåtar.

Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta avseende stannat vid ett

belopp av 300,000 kronor har utskottet ej velat motsätta sig att anslaget

bestämmes till 500,000 kronor.

I samband med denna restitutionsfråga bör utan tvivel beaktas yrkesfiskarnas

intresse av att utöver utgående ersättning för den bensinskatt,

de själva hava att betala, också erhålla gottgörelse för de skador, den

övriga motorbåtstrafiken åsamkar fisket. Enligt vad utskottet erfarit är

emellertid förevarande fråga föremål för 1933 års fiskeriutrednings uppmärksamhet.

De hamnanläggningar och farleder, som skulle utföras med bidrag

från nu ifrågavarande anslag, lära också i stor utsträckning bliva av sådan

beskaffenhet, att de komma yrkesfisket till godo. Utan att nu kunna till
-

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

styrka bifall till motionerna, förutsätter utskottet, att motionärernas synpunkter

beaktas vid de av departementschefen omförmälda fortsatta utredningarna

rörande bensinförbrukningen genom motorbåtstrafiken.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må

till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

b) att de av herrar Gustavson och Heiding m. fl. väckta

motionerna I: 232 och II: 462 må anses besvarade med vad

utskottet ovan anfört.

21:o) Motion om utredning rörande fiskefyrar m. m. I en inom andra

kammaren av herr N. Flyg m. fl. väckt motion, nr 466, har hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att på sätt regeringen

finner lämpligt en undersökning måtte företagas rörande 1) behovet av fiskefyrar

utefter kusten samt kostnaderna för dessa fyrars uppförande; 2) behovet

av fiskarestugor samt kostnaderna i detta avseende; 3) hamnfrågans

lösande på sådant sätt att båtar och redskap beredes tillfredsställande skydd

samt kostnaderna i även detta avseende samt att Kungl. Majit måtte förelägga

riksdagen de förslag vilka av denna undersökning ansetts vara av behovet

påkallade.

Fiskarbefolkningen utmed rikets kuster förtjänar utan tvivel statsmakternas

stöd i olika avseenden vid utövningen av sitt strävsamma yrke. Stora

anslag hava också under årens lopp lämnats för anläggning och underhåll

av fiskehamnar. För närvarande äro arbeten igång å cirka 40 olika fiskehamn

sföretag, för vilka den statliga bidragskostnaden beräknas uppgå till

över 4,000,000 kronor. På sista tiden har bidrag också börjat lämnas till

anläggning och underhåll av fiskefyrar.

Under erinran härom får utskottet hemställa,

att den av herr Flyg m. fl. i ämnet väckta motionen II: 466

ej må av riksdagen bifallas.

Vägtrafikväsendet.

22:o) Besiktning av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

23:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, sid. 88 och 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 37

24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamäl. I enlighet nied Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till vissa Jcommunilcationsändamål

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

25:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 89 och 90) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till bidrag till sJcjutsentrejprenader m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

26:o) Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart. Kungl.

Maj:t har (punkt 28, sid. 91 och 92) föreslagit riksdagen att till biträde vid

handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 15,400 kronor.

Från ifrågavarande anslag, för innevarande budgetår uppfört med 14,000

kronor, utgå avlöningar till en assistent och ett extraordinarie kanslibiträde

hos luftfartsmyndigheten samt arvode till en biträdande ingenjör hos samma

myndighet. Den nu föreslagna ökningen med 1,400 kronor av anslagsbeloppet

avser jämväl avlöningar och påkallas av de nya grunderna för riksstatsuppställningen.

Kungl. Maj:ts förslag har ej givit utskottet anledning till annan erinran,

än att från förevarande anslag böra bestridas icke blott, såsom departementschefen

förutsatt, utgifterna för avlöningar till befattningshavarna hos

luftfartsmyndigheten utan även övriga kostnader för dessa befattningshavare

såsom reseersättningar och dylikt. Då Kungl. Majit vid beräkningen av

anslaget ej tagit hänsyn till sistnämnda kostnader, torde någon jämkning

uppåt av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet böra vidtagas. Den

erforderliga förhöjningen har av utskottet beräknats till 600 kronor. I enlighet

härmed skulle anslaget uppföras med ett belopp av 16,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till biträde vid handläggning av ärenden

rörande luftfart för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor.

27:o) Understöd av regelbunden luftfart. Kungl. Majits förslag (punkt 29,

sid. 92—94) avser att bereda medel för utbetalning till aktiebolaget Aerotransport

av kontraktsenligt understöd för nästkommande budgetår med

650,000 kronor. Under erinran att för ändamålet beräknats vid utgången av

löpande budgetår förefinnas en reservation å omkring 10,000 kronor, hemställer

utskottet,

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

38 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 640,000

kronor.

28:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, sid. 94) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 40,000 kronor.

29:o) Extra besiktningar av luftfartyg. Kungl. Maj:t har (punkt 31, sid.

94) föreslagit riksdagen att till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet uttala, att från förevarande

anslag böra jämväl bestridas av ifrågavarande extra besiktningar

föranledda resekostnader. Med hänsyn härtill bör anslaget givas förslagsanslags

natur, varemot någon jämkning i anslagsbeloppet ej synes erforderlig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till extra besiktningar av luftfartyg för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

30:o) Bidrag till uppförande av en hangar å Bromma flygplats. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 95—102) angående bidrag till

uppförande av en hangar å Bromma flygplats har riksdagen redan fattat

beslut; varom härigenom

erinras.

Byggnadsväsende!;.

31:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33, sid.

103—116) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

byggnadsstyrelsen;

dels godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... kronor 185,700

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ » 49,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...................................................... » 94,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m. förslagsvis ....................... » 13,900

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................................................... » 10,000

Säger kronor 352,800

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ kronor

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., .................................................. »

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....................... »

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

................................................................................ *

Säger kronor 75,300

Summa förslagsanslag kronor 428,100

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 428,100 kronor.

I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 170,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, med ändring av det

i statsverkspropositionen under punkt 33 av sjätte huvudtiteln framlagda

förslaget örn anslag till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen bifaller av Kungl. Maj:t

i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt förslag örn inrättande

av statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen att dels uppföra den

i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under »Byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet» upptagna anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal: a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till

följd härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än även avlöningsstatens

slutsumma till 448,100 kronor;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

Bet i statsverkspropositionen framlagda förslaget innebär, att här förevarande

anslag skulle — frånsett de förändringar, som erfordras på grund av

riksstatens omläggning —- ökas med ett bruttobelopp av 6,000 kronor, avsett

i första hand för avlönande av ett kontorsbiträde i fjärde lönegraden, medan

återstoden, i runt tal 4,000 kronor, skulle stå till byggnadsstyrelsens disposition

för mera tillfälliga behov av biträden, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen

förklarat sig vara i starkt behov av ökade medel.

I propositionen nr 170 har föreslagits anvisande av ytterligare 20,000

kronor för den utökning av arbetskrafterna å styrelsens intendentsbyrå och

i viss mån å dess administrativa byrå, som erfordras i samband med statens

allmänna fastiglietsfonds uppläggande och förvaltande under nästkommande

budgetår.

Enligt propositionen nr 114, som riksdagen numera bifallit, skulle administrationskostnaderna

för statens allmänna fastighetsfond bestridas genom

34,300

38,400

800

1,800

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

anslag under sjätte huvudtiteln. Kungl. Maj:ts i detta avseende nu i propositionen

nr 170 framlagda förslag tillstyrker utskottet.

Yad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit rörande byggnadsstyrelsens avlöningsanslag

har ej heller givit utskottet anledning till erinran, dock att utskottet

funnit sig böra föreslå, att ett belopp å 9,600 kronor till arvoden åt två

vedeldningskonsulenter, som inräknats i den under »Statens bränslekontrollerande

verksamhet» upptagna anslagsposten till »Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal: a. Grundavlöningar mm.», utbrytes till en särskild post,

benämnd »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit»,

samt att summorna av de under anslagsposterna till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal angivna beloppen till grundavlöningar m. m. och

avlöningsförhöjningar m. m. särskilt utföras.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må,

a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen

:

Personalförteckning.

Befattning Bönegrad

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet

........................................................................... .

1 byggnadschef, arvode enligt 5 §iavlöningsreglementet —

4 byggnadsråd ................................................................. B 30

1 byråchef........................................................................... B 30

6 intendenter................................................................... B 26

1 kamrerare....................................................................... B 24

1 sekreterare ..................................................................... B 24

1 kansliskrivare.................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt................................................... B 7

1 kanslibiträde.................................................................. B 7

1 expeditionsvakt ....................................................,...... B 5

2 kontorsbiträden ........................................................... B 4

Tjänstemän å extra stat.

4 assistenter ..................................................................... B 21

3 byggnadskontrollör ................................................. B 21

Statens bränslekontrollerande verksamhet:

Tjänstemän å extra stat.

1 byråchef ....................................................................... B 30

1 inspektör....................................................................... B 26

1 notarie och revisor ..................................................... B 21

1 byråingenjör ................................................................. B 21

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ...................................................... kronor 185,700

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

........................................................... » 49,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 114,100

b. Avlöningsförhöjningar m.m.,

förslagsvis....................... 8 13,900 , 128,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.................. »_10,000

Säger kronor 372,800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

.......................................................... kronor 34,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................................... » 9,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....... kronor 28,800

b. Avlöningsförhöjningar m.m.,

förslagsvis....................... »_§00 » 29,600

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ....................... »_1.800

Säger kronor 75,300

Summa förslagsanslag kronor 448,100

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, sid. 116—119) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 91,900 kronor.

33:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 35, sid. 119) föreslagit

riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet

för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtsleottet.

I två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 17, av herr

A. Holstenson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 20, av herr

G. E. Andersson i Södergård m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Majit i de trakter av landet, där tillgången

på vedbränsle är god och arbetstillfällen behövas, måtte såsom ett villkor

för att statsmedel skall kunna erhållas för uppförande av landstings- och

kommunala byggnader ställa skyldighet för respektive bidragstagare att inmontera

specialbyggda vedeldningspannor i byggnadernas värmecentraler.

Av de till statens bränslekontrollerande verksamhet för budgetåret 1934/1935

till förfogande stående medlen har ett belopp av tillhopa 50,000 kronor

disponerats för bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. Härav hava 15,000 kronor avsetts till propaganda

genom ångpanneföreningar och andra sakkunniga och 25,000 kronor

till propaganda genom skogsägareföreningar och andra enskilda organisationer.

Återstående belopp har reserverats för oförutsedda utgifter beträffande

hithörande verksamhet. Enligt den nya riksstatsuppställningen skall för här

ifrågavarande ändamål uppföras ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln.

Möjligheterna att befrämja avsättningen av det inhemska vedbränslet är

ett spörsmål, som i en alltjämt ökad grad förtjänar statsmakternas uppmärksamhet.

Ett av skogshushållningens viktigare problem är som bekant att

kunna vinna en nyttig användning för ungskogarnas gallringsvirke liksom

ock för avfallsvirket vid timmerdrivningarna. Det är dylikt mindervärdigt

virke, som företrädesvis bör komma till användning för eldningsändamål.

Genom arbetet med vedens utvinning, i all synnerhet gallringsarbetena, kunna

vidsträckta arbetstillfällen inom skogsbruket beredas, vartill kommer gallringarnas

stora betydelse för skogsvården. Att uppnå en vedens ökade användning

som värmeledningsbränsle är särskilt angeläget på grund av den

efterhand skeende övergången från äldre till mera moderna värmesystem.

Under nu angivna förhållanden måste utskottet finna välbefogat att jämväl

för nästkommande budgetår medel anvisas till upplysningsverksamhet

rörande möjligheterna till inhemskt vedbränsles ökade användning, och utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att för detta ändamål beviljas ett

anslag av 50,000 kronor.

Anslag till merkostnader, som kunna uppkomma genom inhemskt bränsles

användning vid statliga anläggningar, har riksdagen redan anvisat i annat

sammanhang (Jordbruksutskottets utlåtande nr 1, punkt 160). I anslutning

till de båda i ämnet väckta motionerna vill utskottet framhålla vikten av

att jämväl landsting och kommuner uppmärksamma vedeldningsfrågan beträffande

dem tillhöriga eller under deras förvaltning stående byggnader. Enligt

vad som från sakkunnigt håll upplysts, synes en övergång till vedeldning

numera i stor utsträckning vara ekonomiskt möjlig. Detta gäller framförallt,

då uppvärmningen hittills skett medelst kokspannor. Att efter installering

av nya värmeanläggningar av tidsenlig typ själva eldningsarbetet

ej anses bliva mera betungande än vid kokseldning förtjänar uppmärksammas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

Motionernas syfte, nämligen att i möjligaste mån befrämja vedens användning

som bränsle i statsunderstödda kommunala byggnader av olika

slag, torde emellertid kunna tillräckligt beaktas utan särskild framställning

i ämnet från riksdagen.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till bidrag till propagerande och konsulterande

verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor;

b) att de av herrar Holstenson m. fl. och G. E. Andersson

m. fl. väckta motionerna I: 17 och II: 20 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

34:o) Länsarkitekter. Kungl. Majit har (punkt 36, sid. 119—121) föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen

förelagd, till länsarkitekter för budgetåret 1935/1936 beräkna ett förslagsanslag

av 108,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag

avgivit förslag angående omorganisation av länsarkitektinstitutionen m. m.

Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

35:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 37, sid. 121 och 122) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

5,000 kronor.

36:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Med

tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 38, sid. 122 och 123) hemställer

utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000 kronor.

37:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 39, sid. 123) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till underhåll av vissa historiska

byggnader m. m. för budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition,

nr 121, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I enlighet med de i propositionen nr 114 framlagda, av riksdagen numera

godkända riktlinjerna för inrättande av en statens allmänna fastighetsfond

bör från och med budgetåret 1935/1936 under sjätte huvudtiteln uppföras

ett särskilt anslag för att bestrida underhålls- m. fl. kostnader för sådana

under byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsobjekt, vilka

icke införas under fastighetsfonden. Berörda anslag — av reservationsanslags

natur — har ansetts böra benämnas »Underhåll av vissa historiska

byggnader m. m.».

För ändamålet har byggnadsstyrelsen beräknat ett belopp av 150,000

kronor bliva erforderligt för budgetåret 1935/1936. I detta belopp ingå

emellertid dels 50,000 kronor för fortsatta konserverings- och restaureringsåtgärder

å Kalmar och Bäckö slott, dels ock 30,000 kronor för konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin.

Departementschefen har anfört, att, i likhet med vad som varit fallet

under de senaste åren, särskilda medel å riksstaten för nästkommande

budgetår icke borde beräknas för fortsättande eller återupptagande av de

tidigare bedrivna konserverings- eller restaureringsarbetena utan att arbetena

å dessa byggnadsminnesmärken ännu ett år kunde inskränkas till botande

av utvändiga skador och skyddsarbeten till förhindrande av större skador.

Det av byggnadsstyrelsen i dess utredning äskade anslaget kunde i anslutning

härtill för nästkommande budgetår beräknas till (150,000 — 80,000)

70,000 kronor.

Emellertid borde sistnämnda anslagsbelopp ökas med 30,000 kronor avseende

sådana utgifter, som hittills bestritts av det för närvarande under

sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till lyshållning m. fl.

utgifter för kronans publika hus i Stockholm men som icke avses att överflyttas

å utgiftsstaten för statens allmänna fastighetsfond.

Att det nu äskade anslaget uppföres i riksstaten överensstämmer med de

av riksdagen godkända grunderna för inrättandet av statens allmänna fastighetsfond.

I fråga örn anslagsbeloppets storlek måste utskottet ställa sig tveksamt

rörande departementschefens förslag att särskilda medel icke skulle beräknas

för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Bäckö slott samt Bohus

fästningsruin. Under förliandenvarande omständigheter har utskottet emellertid

icke velat framställa någon erinran i förevarande avseende.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

38:o) Nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli. Kungl. Maj:t har (punkt

40, sid. 123—125) föreslagit riksdagen medgiva, att till nybyggnad för Kungl.

s. 45 Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande Nr 6. 45

Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk

i huvudstaden användas ett belopp av 800,000 kronor.

De nu beräkneliga kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka tidigare uppskattats

till 4,975,000 kronor, uppgå enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat

till 5,329,680 kronor eller i runt tal 5,330,000 kronor. Då hittills till styrelsens

förfogande för ändamålet ställts tillhopa 3,905,000 kronor, erfordras till

byggnadsföretaget ytterligare ett belopp av 1,425,000 kronor.

Av sistnämnda belopp äskas nu 800,000 kronor, att utgå av fonden för

anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, vilken därtill

lämnar tillgång. Byggnadsföretaget i dess helhet beräknas bliva färdigt i

början av år 1937.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till nybyggnad för Kungl.

Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens

ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 800,000

kronor.

39:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt 41, sid. 125—129) föreslagit riksdagen

att till restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

64,000 kronor.

Departementschefen har funnit åtgärder snarast böra vidtagas för att

hejda vidare förstöring och i värdigt skick återställa västra trappuppgången

och norra portiken i Stockholms slott. Ett uppskov med de föreslagna

restaureringsarbetena skulle endast komma att medföra, att skadorna hinna

utbreda sig, varigenom kostnaderna för de ändock oundvikliga arbetena

komme att ökas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava beräknats på följande sätt:

Västra trappuppgången. Kronor Kronor

Restaurering av väggar, kolonner m. m........................ 95,000: —

Omläggning av elektriska ledningar och delvis ny armatur

........................................................................... 8,000: —

Stenarbeten ........................................................................ 4,000: —

Ställningar......................................................................... 10,000: — 117,000: —

Norra portiken.

Restaurering av väggar, kolonner m. m........................ 40,000: —

Isoleringsarbeten .............................................................. 6,000: —

Stenarbeten ........................................................................ 6,000: —

Ställningar......................................................................... 3,000: — 55,000: —

Arbetsledning, ritningar, kontroll .................................... 10,000: —

Diverse omkostnader, oförutsedda arbeten och kostnader.

............................................................................... 10,000: — 20,000: —

Samtliga arbeten skulle således draga en kostnad av .................. 192,000: —

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

46 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Nu föreslås, att sistnämnda belopp fördelas på tre år med 64,000 kronor

örn året.

Sedan åtskilliga år hava anslag anvisats för utförande av restaureringsarbeten

å Stockholms slott. De nu ifrågasatta arbetena avse förbättringar

inom delar av slottet, där förfallet fortskridit så långt, att omedelbart ingripande

anses påkallat.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att ifrågavarande arbeten nu

komma till utförande. Den beräknade kostnaden, 192,000 kronor, avsedd

att lika fördelas på tre budgetår, har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till restaurering av västra trappuppgången

och norra portiken å Stockholms slott för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.

Diverse.

40:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 130) angående anslag till ersättning till statens

allmänna fastighetsfond har riksdagen redan fattat beslut; varom härigenom

erinras.

41:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 43, sid. 130) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.

Maj: t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 6,000

kronor.

42:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 44, sid. 130 och 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 4,780,000 kronor.

43:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 131—134) föreslagit riksdagen att till

bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Enligt ett av 1934 års riksdag godkänt förslag skulle turistreklamen i

utlandet anförtros åt svenska trafikförbundet. Av statens bidrag till förbundet,

beräknat till 260,000 kronor, skulle statens järnvägar lämna allenast

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

så stor del, som skäligen svarade mot det värde, som denna verksamhet

kunde anses äga för statens järnvägars affärsverksamhet. Då denna statens

järnvägars andel beräknades till 80,000 kronor, skulle återstoden, 180,000

kronor, anvisas å riksstaten. I anslutning härtill äskas nu för nästkommande

budgetår ett belopp av 180,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag för turistréklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 180,000 kronor.

44:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Kungl. Majit har

(punkt 46, sid. 134 och 135) föreslagit riksdagen att till bidrag till svenska

brandkårernas riksförbund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

500 kronor.

I en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Kristianstad väckt motion,

nr 29, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till svenska brandkårernas

riksförbund bevilja för budgetåret 1935/1936 ett extra anslag av

2,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.

Svenska brandkårernas riksförbund har tvivelsutan en betydelsefull uppgift

att fylla. Riksdagen har också tidigare genom anvisande av anslag till

förbundet visat sin uppskattning av förbundets verksamhet. Jämväl för nästkommande

år synes förbundet böra erhålla statsmakternas stöd. Utskottet

tillstyrker, att för ändamålet anvisas ett anslag av 2,000 kronor eller samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förevarande förslag

och med bifall till herr J. Nilssons i Kristianstad motion

I: 29, må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

45:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 135 och 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 500 kronor.

46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 48, sid. 136—139) föreslagit riksdagen att till bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora m. fl. väckt motion,

nr 274, har hemställts, att riksdagen med avböjande av Kungl. Majlis förslag

Utskottet.

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

måtte till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 10,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som tillkommit på

departementschefens initiativ, är en ideell förening med uppgift att arbeta

för ökad trafiksäkerhet i Sverige främst å gator och vägar, och föreningen

avser att vinna sitt syftemål i första hand genom upplysningsverksamhet, för

vars bedrivande föreningen vill samarbeta med varje sammanslutning eller

enskild, som vill främja detta syftemål.

I anslutning till bestämmelse i stadgarna har Kungl. Majit till ordförande

i föreningens styrelse förordnat överståthållaren. I styrelsen finnas därjämte,

förutom av föreningen valda ledamöter, representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen. Kungl. Majit

har förordnat en revisor att jämte av föreningen valda revisorer verkställa

revision av föreningens räkenskaper. I det råd, som utgör ett organ inom

föreningen och som bland annat har att överlägga örn principiella frågor inom

föreningens verksamhetsområde ävensom förelägga styrelsen förslag beträffande

verksamheten, äro fem ledamöter utsedda av chefen för kommunikationsdepartementet,

varjämte bland andra socialstyrelsen har utsett en ledamot

och föreningen själv ett visst antal.

Att motortrafiken medför stora risker för trafiksäkerheten är allmänt bekant

och bestyrkes också av den allmänna olycksfallsstatistiken. Enligt

medicinalstyrelsens berättelse örn allmän hälso- och sjukvård uppgick sammanlagda

antalet vid trafikolyckor skadade personer, som åtnjutit vård å

lasarett eller sjukstugor, ej intagna fall inräknade, under år 1932 till 10,186

och under år 1933 till 10,798. Av dessa olyckor hava det övervägande antalet

förorsakats av motorfordonstrafik. Enligt samma beräkningar utgjorde

antalet å lasarett eller sjukstugor intagna fall av personskada genom motorfordonstrafik,

vilka icke haft döden till följd, år 1921 1,110 och år 1930 3,274.

Antalet dödsolyckor på grund av dylik trafik hade under samma tid ökats

från 92 till 382. Denna starka olycksfallsstegring med därav följande behov

av vård för trafikolyckornas offer drager med sig ökade sjukvårdskostnader.

Beaktas bör också den avsevärda ökning av domstolars och polismyndigheters

arbete, som bilväsendet fört med sig.

Det borde vara för en var uppenbart vilken samhällelig vikt som måste

läggas vid arbetet på upplysning och fostran till ökad trafikkultur från särskilt

motorförarnas men också andra trafikanters sida. Den sammanslutning

som i sådant syfte här bildats måste därför anses förtjänt av statens ekonomiska

stöd.

Enligt vad som upplysts är föreningens verksamhet avsedd att i huvudsak

bedrivas med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Även om nian har

rätt att räkna med en dylik välvillig medverkan från olika institutioners

och enskildas sida, måste dock ett så vidsträckt lagt propagandaarbete som

det här planerade bli förenat med väsentliga direkta kostnader. Ihågkommas

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

må, att föreningens främsta syfte är att genom upplysningsarbete söka

hämma den stegring av trafikolyckorna, som motortrafiken framkallat. Det

torde vara motiverat att för ett sådant syfte direkt av automobilskattemedlen

anvisas ett anslag, och utskottet har ansett sig kunna biträda departementschefens

i detta avseende här framlagda förslag. Den organisation, föreningen

erhållit, synes också utgöra tillräcklig garanti för att detta av föreningen begärda

understöd skall få en ur olika synpunkter lämplig användning. Det

bör uppmärksammas, att även om direkt ekonomiskt stöd bör kunna påräknas

från exempelvis städer med särskilt betungande motortrafik och vissa försäkringsbolag,

möjligheterna att på andra vägar skaffa bidrag dock måste bliva

tämligen begränsade.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å den av herr Olsson i Mora m. fl. väckta motionen

II: 274 må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 50,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

47:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Under erinran

att Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 139 och 140) avser bestridande av

utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för

frågor rörande vägväsendet samt för bidrag till den internationella luftfartskommissionen,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

48:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 140) hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 70,000 kronor.

49:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51 j

sid. 140) hemställer utskottet,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av

huvudtitelns slutsumma.

50:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 140) angående anslag till dyrtidstillägg

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 6. iso 35 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Stockholm den 2 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i

Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla,

Asplund, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad och Thelin; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson

i Höör, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Norling och Andersson i Ovanmyra.

Reservationer:

vid punkterna 8:o—ll:o) samt 14:o) (enkla bygdevägar m. fl. vägar) av

herrar Holmgren och Persson i Falla;

vid punkten 12:o) (broar) av herr Asplund, som ansett att utskottet bort

hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till de av herrar Bergqvist m. fl. och Hage m. fl.

väckta motionerna (I: 75 och H: 198), må till bidrag till byggande

och förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)

------------------

vid punkten 21:o) (motion örn fiskefyrar m. m.) av herr Törnkvist i Karlskrona

;

vid punkten 46:o) (bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande)
1)

av herrar Holmgren, Persson i Falla och Andersson i Ovanmyra, vilka

ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och den

av herr Olsson i Mora m. fl. väckta motionen II: 274 må till

bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel;

2) av herr Strindlund.

Stockholm 1985. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
  2. Rskr. 1935:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1935H936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikation s. 1 i texten