Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1935-04-02 · 50 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 49 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen
avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit i
avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
(punkt 1, sid. 1—8, av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kommunikationsdepartementet;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936;
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 230,200 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat
en inom andra kammaren av herr J. Gustafsson i Yälsnäs m. fl.
väckt motion, nr 402, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att den
nuvarande extra byråchefsbefattningen för tekniska ärenden i kommunikationsdepartementet
uppföres bland ordinarie befattningarna i departementet.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle å extra stat uppföras en
befattning som föredragande i regeringsrätten med placering i lönegraden
B 29 och i samband därmed en vakant förste kanslisekreterartjänst indragas
Vad sålunda föreslagits har ej givit utskottet anledning till erinran.
Övriga av Kungl. Majit föreslagna förändringar äro helt föranledda av de
nya grunderna för riksstatens uppställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 6. 780 35 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vad angår motionen II: 402 om uppförande å ordinarie stat av departementets
extra byråchef för tekniska ärenden vill utskottet erinra, att nuvarande
innehavaren av tjänsten är ordinarie vägingenjör och att hans ordinarie
befattning uppehälles genom vikarie. Tvivelsutan kunna härigenom —
såsom ock i motionen framhållits — vissa olägenheter uppkomma. Utskottet
kan visserligen icke tillstyrka, att riksdagen med anledning av motionsvis
framfört förslag vidtager ändring i nu gällande ordning, men utskottet förutsätter,
att förevarande fråga är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.
I fråga örn personalförteckningen har utskottet endast den formella förändringen
att föreslå, att till densamma fogas anmärkning örn att den å
ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall hållas obesatt, så länge
den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i tjänst. Till följd härav
erfordras viss ändring även av avlöningsstaten.
Vad angår avlöningsstaten i övrigt föreslår utskottet, att det för avlöning
till en extra föredragande i regeringsrätten upptagna beloppet inräknas i
den under rubriken avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
posten till grundavlöningar m. m., vilken alltså bör höjas med 7,000 kronor
till 27,000 kronor, samt att summan av de under nämnda rubrik upptagna
posterna särskilt utföres.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å herr Gustafssons i Välsnäs motion
II: 402, må
a) godkänna följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.
........................................................................ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-
mentet.......................................................................... —
2 kansliråd ...................................................................... B 30
3 förste kanslisekreterare .............................................. B 26
3 andre kanslisekreterare............................................... B 21
1 registrator .................................................................... B 15
1 förste expeditionsvakt................................................... B 7
2 kanslibiträden .............................................................. B 7
1 expeditionsvakt ........................................................... B 5
3 kontorsbiträden ........................................................... B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator ..................................................................... B 22
1 andre kanslisekreterare ................................................ B 21
1 expeditionsvakt .......................................................... B 5
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
Tjänsteman å extra stat.
1 föredragande i regeringsrätten .................................... B 29
Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall källas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde registrator!! kvarstår i
tjänst.
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Avlöning till departementschefen ................ kronor
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .............................. »
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ........................................................ »
Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis
............................................................... »
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............................................... »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 27,000
b. Avlöningsförhöjningar m.m.,
förslagsvis............................. » 1,500
Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis .................. »
24,000
127,700
18,400
10,600
16.500
28.500
4,500
Summa förslagsanslag kronor 230,200
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 230,200 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Majlis förslag (punkt 2, sid. 8 och 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
41,100 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3, sid. 10—24) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning förväg-
och vattenbyggnadsstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/36 anvisa ett förslagsanslag av 348,600 kronor, därav förslagsvis 301,900
kronor att utgå av automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena, nr 233, inom första kammaren av herr E. B. Andersson och
den andra, nr 302, inom andra kammaren av herr O. Jeppsson m. fl., i vilka
hemställts, dels att riksdagen icke måtte bifalla det i statsverkspropositionen
till årets riksdag framlagda förslaget att under riksstatens sjätte huvudtitel
för avlöning åt befattningshavare i och omkostnader för väg- och vattenbvggnadsstyrelsen
disponera automobilskattemedel, dels ock att riksdagen ej
heller måtte bifalla vad i statsverkspropositionen föreslås örn reseersättning
till nämndemän vid vägsyn, vilka ersättningar såsom hittills böra bestridas,
i den mån de utgå av statsmedel, av anslag till rese- och traktamentsersättningar.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att byrådirektören G. C. A.
Lindencrona måtte överföras till indragningsstat, Denne åtnjuter, förutom
lön såsom byrådirektör enligt lönegrad B 28, i enlighet med riksdagens medgivande
och jämlikt Kungl. Majits beslut den 18 juni 1927 personligt lönetillägg
av 800 kronor, vartill komma tillfälligt dyrortstillägg och dyrtidstillägg
enligt gällande bestämmelser.
Vid den av 1934 års riksdag beslutade omorganisationen av styrelsen bestämdes,
att styrelsens administrativa byrå, som stod under chefsskap av
byrådirektören Lindencrona, skulle under benämning kameralbyrån ställas
under ledning av en byråchef, i samband varmed den i lönegraden B 28
placerade befattningen såsom byrådirektör och ledamot förutsattes skola
utgå ur styrelsens personalstat. Sedan annan person utnämnts och förordnats
att från och med den 1 juli 1934 vara innehavare av angivna byråchefstjänst,
har Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndigande förordnat,
att Lindencrona skulle från och med nämnda tidpunkt tills vidare till
och med den 30 juni 1935 uppehålla en vid omorganisationen inrättad befattning
i lönegraden B 24 såsom förste revisor hos styrelsen.
Departementschefen har förordat, att Lindencrona liksom under innevarande
budgetår fortsättningsvis skulle uppehålla styrelsens förste revisorsbefattning,
med vilken i huvudsak vore förenade sådana göromål som tidigare
bland andra ålegat Lindencrona såsom byrådirektör. Härvid skulle Lindencronas
befattning såsom byrådirektör uppföras å övergångsstat. Honom tillkommande
avlöningsförmåner borde utgå enligt nu gällande grunder, till
dess han i sinom tid avginge med pension.
Vidare föreslås, att för inrättande av en telefonväxel inom styrelsens
ämbetslokal medel skulle anvisas till avlönande av en telefonist med avlöning
såsom e. o. kontorsbiträde i lönegrad 4.
Med avseende å styrelsens personaluppsättning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
slutligen föreslagit inrättande av en befattning såsom assistent
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
5
åt vägtrafikinspektören med placering å extra stat i lönegrad B 22. Därest
medel för ändamålet anvisades, hade styrelsen för avsikt att anställa en
tjänsteman med motorfordonstekniska kunskaper. Departementschefen har
tillstyrkt, att medel beredas för anställande från och med den 1 juli 1935
av en assistent åt vägtrafikinspektören. Assistenten borde i likhet med de
biträdande ingenjörerna inom väg- och brobyråerna placeras såsom extra
ordinarie befattningshavare i en lönegrad 21, omfattande löneklasserna 19 23.
Beträffande sättet för finansieringen av förevarande anslag föreslås, att
samtliga för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erforderliga medel, utom till
arvode åt överdirektören samt för avlöningar till järn vägsbyråns personal,
skola utgå av automobilskattemedel. I detta avseende har departementschefen
anfört följande :
I nästlidet års sjätte huvudtitel anförde jag, att fog funnes för att i större utsträckning
än vad jag då förordade och som sedermera beslöts taga automobilskattemedel
i anspråk för bestridande av styrelsens kostnader. Det statsfinansiella
läget nödvändiggör nu genomförandet av denna anordning, som har
sitt berättigande i arten av de arbetsuppgifter, varom här är fråga. Beträffande
vägbyrån, i den mån densamma icke redan bekostas med automobilskattemedel,
och kameralbyrån må sålunda framhållas, att deras huvudsakliga verksamhet
hänför sig till sådana arbeten, till vilka bidrag utgå av automobilskattemedel.
Vad hamnbyrån beträffar vill jag framhålla, att jag under en senare punkt kommer
att till behandling upptaga förslag, att av automobilskattemedel skulle
tagas i anspråk visst belopp för hamnbyggnader m. m. Detta förslag bygger
på en undersökning örn motorbåtstrafikens andel i de till statsverket inflytande
bensinskattemedlen, vilken andel rättvisligen bör i en eller annan form komma
sjöfarten till godo. Då enligt berörda utredning denna andel torde kunna beräknas
till ett belopp av 800,000—900,000 kronor örn året men jag ansett mig
böra begränsa ett anslagsäskande till nyssnämnda hamnbyggnader m. m. till
500,000 kronor, lämnar nämnda andel mer än väl medel till täckning jämväl
av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå. Denna anordning
torde emellertid icke böra gälla de kostnader för liamnbyrån, som
utgå av hamnbyggnadsmedel.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag inga andra förändringar än sådana,
som sammanhänga med de nya grunderna för uppställningen av riksstatens
utgiftssida.
Vad först angår byrådirektören G. C. A. Lindencronas placering å övergångsstat,
i samband varmed skulle meddelas föreskrift, att förste revisorstjänsten
i styrelsen skall hållas vakant, så länge Lindencrona kvarstår i tjänst,
har Kungl. Maj:ts i detta avseende framställda förslag ej givit utskottet anledning
till erinran.
Körslaget örn beräknande av medel för anställande av en telefonist med
avlöning såsom e. o. kontorsbiträde i lönegraden 4 har utskottet ansett sig
böra biträda.
Utskottet har ej heller velat motsätta sig förslaget om anvisande av medel
för anställande hos vägtrafikinspektören av en assistent med särskilda insikter
i fråga örn motorfordon. Härigenom skulle en önskvärd förstärkning av
arbetskrafterna beredas, främst vid fullgörande av styrelsens uppgifter beträffande
bilbesiktningsväsendet och vägdistriktens maskininköp.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
I fråga om sättet för täckningen av förevarande anslag vill utskottet
erinra, att nästlidet års riksdag, som fattade beslut örn styrelsens omorganisation,
biföll Kungl. Maj:ts då framställda förslag, att allenast kostnaderna
för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen skulle bestridas av automobilskattemedel.
Den sålunda godtagna principen har synts utskottet även hädanefter
böra upprätthållas. Utskottet kan sålunda endast förorda, att automobilskattemedel
komma till användning för finansieringen av anslagen till styrelsen
allenast i samma utsträckning som för nu löpande budgetår äger rum.
Utskottet har uppmärksammat, att departementschefen i fråga om skilda
under sjätte huvudtiteln u])ptagna byggnadsanslag förutsatt, att anslagen jämväl
skulle få användas för bestridande av statliga administrations- och resekostnader,
föranledda av de olika anslagens ändamål. Det förordade förfaringssättet
synes icke stå i full överensstämmelse med de av riksdagen godkända
nya grunderna för uppställningen av riksstatens utgiftssida, och utskottet
finner önskvärt, att en förändring i detta avseende tages under övervägande
till ett kommande budgetår.
Med den ståndpunkt, utskottet intagit till spörsmålet örn finansieringen
av förevarande anslag, har utskottet ansett lämpligt, att såväl personalförteckningen
som avlöningsstaten för styrelsen uppdelas i två avdelningar, avseende
den ena styrelsens verksamhet i allmänhet och den andra styrelsens
väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Till personalförteckningen bör fogas den anmärkningen, att den å ordinarie
stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas obesatt, så länge den
å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst.
Beträffande den avdelning av avlöningsstaten, som avser styrelsens verksamhet
i allmänhet, har utskottet vidtagit den förändringen, att det enligt
Kungl. Maj:ts förslag i anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat
inräknade beloppet å 800 kronor till personligt lönetillägg överförts
till anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän. Vidare har arvodet å 600 kronor till den hos styrelsen kommenderade
militärassistenten, vilket arvode i Kungl. Maj:ts förslag inräknats
i den under avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna posten
till grundavlöningar m. m., utbrutits till en särskild anslagspost, benämd
»Arvode, bestämt av Kungl. Majit».
I avlöningsstaten har för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen upptagits
en förslagsvis beräknad post till dyrtidsti Hägg. Då riksdagen ännu icke
fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst, förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen till hithörande
personal komma att utgå efter samma grunder, som må bliva gällande
för statens befattningshavare i allmänhet.
Kostnaderna för dyrtidstillägg åt de befattningshavare, vilkas löner icke
komma att utgå av automobilskattemedel, böra, i enlighet med vad som i
allmänhet tillämpas i fråga örn sådana kostnader, bestridas av huvudtitelns
allmänna dyrtidstilläggsanslag. Vid sådant förhållande har förevarande av
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
7
Kungl. Majit äskade anslag minskats med ett mot dessa kostnader svarande
belopp, 11,700 kronor.
I enlighet med de av utskottet verkställda beräkningarna skulle avlöningskostnaderna
för styrelsen i allmänhet, bortsett från kostnaderna för dyrtidstillägg,
upptagas till 215,400 kronor och för styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion
till 121,500 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma skulle
alltså bliva 336,900 kronor, därav 121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande förslag
och herrar Anderssons och Jeppssons m. fl. motioner
(I: 233 och II: 302), i vad de avse förevarande anslag, må
a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Väg- och vattenbyggnads styreis ens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
4 byråchefer ..................................................................... B 30
1 maskininspektör.......................................................... B 28
1 förste byråingenjör........................................................ B 26
1 förste revisor................................................................. B 24
1 byråingenjör ................................................................. B 21
3 revisorer ........................................................................ B 21
1 kansliskrivare .............................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt................................................... B 7
3 kanslibiträden ............................................................... B 7
2 expeditionsvakter ......................................................... B 5
4 kontorsbiträden ........................................................... B 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 byrådirektör .................................................................. B 28
Tjänstemän å extra stat.
1 assistent åt maskininspektören.................................... B 22
1 biträdande hamningenjör............................................. B 22
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor .......................................... B 30
3 väginspektörer.............................................................. B 29
1 förste byråingenjör ..................................................... B 26
2 byråingenjörer .............................................................. B 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Tjänsteman å extra stat.
1 vägtrafikinspektör ...................................................B 29
Anm. Den. å ordinarie stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår
jänst.
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat. Kronor
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.
.......................................................................... 147,200
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis
................................................................................. 10,600
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 14,900
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.............................. 600
5. Avlöningar till övrig icke-or din arie personal:
a) Grundavlöningar m. m............................... 33,700
b) Avlöningsförhöjningar m. m„ förslagsvis 2,300 36,000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis....................................... 6,100
Säger kronor 215,400
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.
......................................................................... 69,300
2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis ... 10,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m............................... 27,500
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 2,000 29,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis....................................... 2,800
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................... 9,300
_Säger kronor 121,500
Summa förslagsanslag kronor 336,900;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 336,900 kronor,
därav förslagsvis 121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 24—26) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 78,400 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena, nr 233, inom första kammaren av herr E. B. Andersson
och den andra, nr 302, inom andra kammaren av herr O. Jeppsson m. fl., i
vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen icke måtte bifalla det i
statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda förslaget att under riksstatens
sjätte huvudtitel för omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
disponera automobilskattemedel.
Av det under förevarande punkt äskade anslaget belöper, enligt de till
grund för Kungl. Majits förslag liggande beräkningarna, ett belopp av
25,000 kronor å resekostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,
bro- och vägtrafikinspektion.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
tillstyrker utskottet, att, såsom under innevarande budgetår äger rum, resekostnaderna
allenast för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion bestridas av automobilskattemedel.
Då Kungl. Majits förevarande förslag i övrigt ej givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag och herrar Anderssons och Jeppssons m. fl. motioner
(1:233 och II: 302), i vad de avse förevarande anslag, må
till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 78,400 kronor, därav
förslagsvis 25,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
5:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 27—31)
föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vägorganisationen i länen;
dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen
i länen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels och till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär Kungl. Majits förslag höjning dels med 25,000
kronor till 175,000 kronor av anslagsmedlen till reseersättningar till vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter, dels och
Utskottet.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
med 2,000 kronor till 82,000 kronor av de för expenskostnader för vägingenjörer
avsedda medlen.
Staten innehåller under rubriken avlöningar en förslagsvis beräknad post
till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg
under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter
utskottet, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att utgå
efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i
allmänhet.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag i övrigt har ej givit utskottet anledning
till annan erinran, än att summan av de i staten under posten »Avlöningar
till icke-ordinarie personal» angivna beloppen till grundavlöningar
m. m. och avlöningsförhöjningar m. m. synes böra särskilt utföras.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för vägorganisationen
i länen:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) .......................... B 28
1 vägingenjör (i Gotlands län).......................................... B 26;
b) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
..................................................................... 242,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
Grundavlöningar m. m................... kronor 240,000
Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.......................................... »_5,000 245 ooo
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis....................................... 1,000
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ......................................... 40,300
Summa kronor 528,300
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis ................................... 175,000
2. Expenser, förslagsvis............................................... 82,000
Summa kronor 257,000
Summa summarum kronor 785,300
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
11
Särskilda uppbördsmedel. Kronor
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som
verkställts av vägingenjörer och deras biträden...... 240,300
Nettoutgift förslagsvis kronor 545,000
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
6:o) Reseersättning till nämndemän vid vägsyn. Kungl. Majit har (punkt 6,
sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till reseersättning till nämndemän
vid vägsyn för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor,
att utgå vid automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena, nr 233, inom första kammaren av herr E. B. Andersson och
den andra, nr 302, inom andra kammaren av herr O. Jeppsson m. fl., i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ej måtte bifalla vad i statsverkspropositionen
föreslås örn reseersättning till nämndemän vid vägsyn,
vilka ersättningar såsom hittills böra bestridas, i den mån de utgå av statsmedel,
av anslag till rese- och traktamentsersättningar.
Reseersättning till nämndemän vid vägsyn skall jämlikt 35 § tionde stycket
lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet
till hälften bestridas av vägkassan och till andra hälften av statsmedel. De
sålunda av statsmedel utgående ersättningsbeloppen hava hittills bestritts av
sjätte huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar. Från
detta anslag hava därjämte bestritts kostnader för resor av departementets
tjänstemän m. fl. Enligt den nya riksstatsuppställningen skall nyssnämnda
anslag utgå och skola sistnämnda kostnader inräknas i departementets omkostnadsanslag,
medan för reseersättning till nämndemän vid vägsyn skall
upptagas ett särskilt anslag. Enligt Kungl. Majits förslag skall anslaget utgå
av automobilskattemedel.
Resekostnaderna för ifrågavarande sedan gammalt i väglagen föreskrivna
förrättningar hava tidigare utgått av vanliga skattemedel. I anslutning till
vad motionsvis framhållits har utskottet ansett någon ändring härutinnan
icke böra vidtagas. Utskottet avstyrker fördenskull Kungl. Maj:ts förslag örn
att täckning för anslaget beredes av automobilskattemedel. Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och herrar
Anderssons och Jeppssons m. fl. motioner (I: 233 och lii 302)
i vad motionerna avse förevarande anslag, må till reseersättning
till nämndemän vid vägsyn för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 8,500 kronor.
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
7:o) Bidrag till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Kungl.
Majit har (punkt 7, sid. 33—35) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
För vart och ett av budgetåren 1931—1935 har beloppet av ifrågavarande
anslag bestämts till 5,250,000 kronor. Från och med budgetåret 1932/1933
har anslaget — som tidigare bestritts av vanliga skattemedel — anvisats att
utgå direkt av automobilskattemedel.
Anslagets fördelning sker med huvudsaklig ledning av länsvis upprättade
flerårsplaner. De för närvarande gällande flerårsplanerna avse treårsperioden
1934—1936.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att för ett genomförande
av nämnda flerårsplaner erfordrades anvisande för nästkommande budgetår
av i runt tal 5,665,000 kronor till nu ifrågavarande ändamål. Styrelsen har
vidare erinrat örn att i enlighet med av 1931 års väg- och brosakkunniga lämnade
direktiv flerårsplaner upprättats för tiden 1937—1943 i samband med
upprättandet av förenämnda flerårsplaner för tiden 1934—1936, vilka båda
planer tillsammans skulle angiva det årliga medelsbehovet för byggande och
förbättring av olika slag av vägar under tioårsperioden. Enligt dessa tioårsplaner
skulle, i vad avsåge byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,
länens sammanlagda anslagskrav per år genomsnittligt för tioårsperioden
uppgå till i runt tal 5,600,000 kronor. I anslutning härtill har styrelsen
äskat ett belopp av 5,600,000 kronor för nästa budgetår.
Departementschefen har funnit det icke möjligt att tillstyrka någon höjning
av anslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till byggande av landsvägar och
vanliga bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 5,250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
8:o) Bidrag till byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt
8, sid. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enkla
bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom
första kammaren av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom
andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen,
med ändring av Kungl. Majits förslag under sjätte huvudtiteln, punkterna
6, 7, 8, 9 och 12, måtte besluta, att anslagen för budgetåret 1935/1936 till
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
13
bidrag till enkla bygdevägar .................................................. kronor 1,350,000
bidrag till ödebygdsvägar........................................ » 1,200,000
bidrag till enskilda utfartsvägar ............................................ » 600,000
byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan ........................ » 500,000
anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och
Kuttainen i Norrbottens län......................................... » 100,000
eller tillsammans kronor 3,750,000
skola utgå av vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.
Anslaget till enkla bygdevägar har alltsedan budgetåret 1931/1932 utgått
med ett årligt belopp av 1,350,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att för ett genomförande
av länens treårsplaner för tiden 1934—1936 erfordrades ett anslag för
nästkommande budgetår av i runt tal 1,490,000 kronor till nu ifrågavarande
ändamål samt att enligt tioårsplanerna för tiden 1934—1943 ett årligt belopp
av överslagsvis 2 miljoner kronor syntes böra anvisas. Styrelsen har
för nästa budgetår äskat ett belopp av 1,800,000 kronor.
Departementschefen har funnit sig icke kunna förorda någon höjning av
anslagsbeloppet men föreslagit, att anslaget skulle anvisas att utgå av automobilskattemedel.
I fråga örn anslagsbeloppets storlek tillstyrker utskottet anvisande av det
utav Kungl. Majit äskade anslaget av 1,350,000 kronor eller samma belopp
som för innevarande budgetår.
Såväl 1933 som 1934 avslog riksdagen Kungl. Majits förslag att detta anslag
liksom ock anslagen till ödebygdsvägar, enskilda utfartsvägar och tillfartsvägar
till inlandsbanan skulle utgå av automobilskattemedel. Emellertid
synas, på sätt i det följande under punkterna 13:o) och 15:o) närmare omförmäles,
automobilskattemedlen komma att under närmaste tiden inflyta med betydligt
högre belopp än tidigare beräknats. Vid nu angivna förhållande och med
hänsyn till svårigheterna att för närvarande på annat sätt bereda anslagstäckning
har utskottet ej velat motsätta sig att automobilskattemedlen tagas
i anspråk för ovan angivna fyra anslag liksom även för anslaget till enkel
bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län enligt utskottets
förslag tillhopa å 4,150,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag
och med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks
m. fl. motioner (I: 134 och lii 271), i vad de avse förevarande
anslag, må till bidrag till byggande av enida bygdevägar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län. Kungl. Majit har (punkt 9, sid. 36—38) föreslagit riksdagen
att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
1,200,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft
följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner väckta, den ena, nr 134, inom första kammaren
av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom andra kammaren
av herr E. landmark m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag under sjätte huvudtiteln,
punkt 7, måtte besluta att anslaget för budgetåret 1935/1936 till bidrag
till ödebygdsvägar å 1,200,000 kronor skall utgå av vanliga statsmedel
såsom extra reservationsanslag;
dels ock två likalydande motioner väckta, den ena, nr 135, inom första
kammaren av herrar E. Jonsson i Lycksele och J. M. Bäckström och den
andra, nr 268, inom andra kammaren av herrar P. J. Näslund och O. E.
Sandberg, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till
byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor att
utgå av automobilskattemedel.
Till ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1931—1935 linder sjätte
huvudtiteln anvisats respektive 900,000, 1,000,000, 1,200,000 och 1,200,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att de ödebygdsvägar, vilka
skulle färdigställas genom statens försorg, vid ingången av budgetåret 1934/
1935 beräknades kräva ytterligare anslag av 2,020,000 kronor. Av detta
belopp hava sedermera anvisats sammanlagt 1,510,000 kronor. Enligt tioårsplanerna
för åren 1934—1943 skulle länens sammanlagda anslagskrav per
år genomsnittligt för tioårsperioden kunna anses utgöra i runt tal 1,500,000
kronor, vilket belopp 1931 års väg- och brosakkunniga i sin utredning föreslagit
skola årligen utgå för ändamålet. Med hänsyn till föreliggande stora
behov av ifrågavarande vägförbindelser funne styrelsen en höjning av förevarande
anslag till nyssnämnda belopp, 1,500,000 kronor, synnerligen önskvärd.
Styrelsen ansåge sig emellertid böra begränsa sitt anslagsäskande
till 1,400,000 kronor eller till samma belopp, varom styrelsen för nu löpande
budgetår hemställt i sin skrivelse den 5 september 1933.
Departementschefen har föreslagit att för ändamålet äskas samma belopp
som för innevarande budgetår eller 1,200,000 kronor samt att anslaget anvisas
att utgå av automobilskattemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
15
Förevarande anslag avser att bereda kommunikationsmöjligheter åt avlägset
liggande delar av landet, som sakna dylika. Med hänsynstagande
härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att anslagsbeloppet bestämmes
till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller 1,400,000 kronor.
I avseende å finansieringen av anslaget får utskottet, med hänvisning till
vad utskottet anfört under 8:o), tillstyrka, att densamma beredes av automobilskattemedel.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
samt herrar Jonssons i Lycksele och Bäckströms samt
Näslunds och Sandbergs motioner (1:135 och II: 268) samt
med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks m. fl.
motioner (I: 134 och II: 271), i vad de avse förevarande anslag,
må till bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
10:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t har
(punkt 10, sid. 39—41) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av
enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat
följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 132, inom första kammaren
av herr G. Bengtsson m. fl, och den andra, nr 203, inom andra kammaren
av herr I). Larsson m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanlag av 1,000,000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 133, inom första kammaren
av herrar J. B. Johansson i Fredrikslund och C. Lindmark och den
andra, nr 290, inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl., i vilka
föreslagits, att riksdagen måtte besluta dels att § 3 mom. 2 i kungl, kungörelsen
av den 29 maj 1931, nr 232, måtte erhålla följande ändrade lydelse:
Statsbidrag bör i allmänhet icke utgå med mer än 40 procent av den
beräknade kostnaden för anläggningen och må ej för något fall bestämmas
till högre belopp än som motsvarar hälften av samma kostnad.
dels att till bidrag vid byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom första kammaren
av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom andra kammaren
av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen, med ändring av Kungl. Majis förslag under sjätte huvudtiteln,
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
punkt 8, måtte besluta att anslaget för budgetåret 1935/1936 till bidrag till
enskilda utfartsvägar å 600,000 kronor skall utgå av vanliga statsmedel såsom
extra reservationslag;
dels en inom andra kammaren av herr E. Hansson i Vännäsby m. fl. väckt
motion, nr 39, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att som bidrag
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
dels en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion,
nr 40, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels oclc en inom andra kammaren av friherre A. De Geer och herr A.
Heiding'' väckt motion, nr 44, däri hemställts, att riksdagen ville till bidrag
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 725,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Ifrågavarande anslag, som under budgetåret 1930/1931 utgick med 450,000
kronor, anvisades för vart och ett av budgetåren 1931—1934 med 500,000
kronor. För innevarande budgetår har anvisats ett till 600,000 kronor förhöjt
anslagsbelopp.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att det med ledning av
från länsstyrelserna inkomna yttranden beräkneliga anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästkommande budgetår uppginge till över 1,384,000
kronor. Då anslaget för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår
utginge med 600,000 kronor, skulle sålunda en anslagsökning av över 784,000
kronor erfordras, därest länsstyrelsernas anslagsbehov skulle kunna tillgodoses
i av länsstyrelserna begärd omfattning. Styrelsen ville för sin del
på det livligaste biträda av länsstyrelserna framförda önskemål örn förhöjt
bidrag till ifrågavarande slag av vägbyggnader. Styrelsen ansåge sig emellertid
icke nu böra föreslå högre anslag än styrelsen tidigare för samma
ändamål äskat för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 eller 725,000 kronor.
Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka högre
anslagsbelopp än vad som anvisats för löpande budgetår eller 600,00 kronor.
Tillika har han förordat, att anslaget skulle utgå av automobilskattemedel.
Såsom departementschefen anfört och motionsvis framhållits fyller förevarande
anslag ett synnerligen beaktansvärt ändamål genom att underlätta
tillkomsten av vägförbindelser för avlägset liggande gårdar och byar. Därjämte
bidrager byggandet av enskilda utfartsvägar till att bereda sysselsättning
inom därav berörda trakter. Utskottet har därför funnit sig böra tillmötesgå
de motionsvis framställda yrkandena örn anslagets höjning och
tillstyrker i sådant avseende ett belopp av 800,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under 8:o) tillstyrker utskottet,
att täckning för anslaget beredes av automobilskattemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 17
Däremot har utskottet icke ansett sig böra biträda motionsvis framfört
förslag örn ändrade grunder för anslagets användande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
samt de av herrar Bengtsson m. fl. och Larsson m. fl., Johansson
i Fredrikslund och C. Lindmark samt E. Lindmark m. fl., Hansson
i Yännäsby m. fl., Sandberg m. fl. samt friherre De Geer och
herr Heiding väckta motionerna (I: 132 och 133 samt H: 39,
40, 44, 203 och 290) ävensom med avslag å herrar Nylanders
m. fl. och E. Lindmarks m. fl. motioner (I: 134 och n: 271), i
vad de avse förevarande anslag, må till bidrag till byggande av
enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
liro) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Majit har
(punkt 11, sid. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet behandlat
två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom första kammaren
av herr A. Nylander m. fl. och den andra, nr 271, inom andra kammaren
av herr E. Lindmark m. fl., i vilka hemställts, såvitt nu är ifråga,
att riksdagen, med ändring av Kungl. Majits förslag under sjätte huvudtiteln,
punkt 9, måtte besluta att anslaget för budgetåret 1935/1936 till byggande
av tillfartsvägar till inlandsbanan å 500,000 kronor, skall utgå av
vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.
Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan
anvisat för budgetåren 1926—1930 respektive 150,000, 100,000, 250,000 och
300,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1930—1935 500,000 kronor
eller sammanlagt 3,300,000 kronor. Härutöver har Kungl. Majit genom beslut
den 7 september 1934 av det för löpande budgetår under rubrik »Fonden
för förlag till statsverket» upptagna anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten
anvisat sammanlagt 700,000 kronor till ifrågavarande ändamål.
För arbetenas planenliga fortsättande äskas nu i enlighet med vad vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit ett belopp av 500,000 kronor. Dessutom
föreslås, att anslaget skall utgå av automobilskattemedel.
Under åberopande av vad utskottet anfört under 8:o) får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag
och med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks
m. fl. motioner (I: 134 och lii 271), i vad de avse före
jBihang
till riksdagens protokoll 11)35. 6 sami. Nr 6. 780 85 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
varande anslag, må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
12:o) Bidrag till byggande och förbättring av broar. Kungl. Majit har
(punkt 12, sid. 42—45) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och
förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat
två likalydande motioner, väckta den ena, nr 75, inom första kammaren
av herr O Berggvist m. fl. och den andra, nr 198, inom andra kammaren
av herr E. Hage m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta öka
det av Kungl. Majit föreslagna reservationsanslaget för bidrag till byggande
och förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 från 2 miljoner kronor
med 1 miljon kronor till 3 miljoner kronor, att utgå av automobilskattemedel
eller på sätt riksdagen finner lämpligt.
I samband härmed har utskottet likaledes behandlat en i första kammaren
av herr C. Lindhagen väckt motion nr 22, vari hemställts, att riksdagen
ville anhålla, att Kungl. Majit måtte verka dels för byggande redan nu av
en landsvägsbro i stället för färjförbindelse över Svinesund dels ock för
denna bros anläggning så, att den, när tiden är inne, kan sammanlänkas
även till en järnvägsbro för den sedan länge diskuterade kontinentalbanan
med sammanknytning omsider av de båda rikenas statsbanor, ävensom att
Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill dessa överväganden
kunna föranleda.
Särskilda medel för statsbidrag till brobyggnader hava under budgetåren
1933—1935 stått till förfogande inom de under rubriken »Fonden för förlag till
statsverket» anvisade anslagen till broar och hamnar å respektive 6 och 6.5
miljoner kronor. Av dessa anslag har hittills ett sammanlagt belopp av omkring
4.5 miljoner kronor anvisats såsom bidrag till brobyggnader. Fortsatt
anslag för ändamålet under nämnda rubrik äskas icke i riksstatsförslaget
för nästa budgetår. För statsbidrag till broarbeten — här avses icke sådana
brobyggnader, som komma till utförande i samband med nyanläggning av
väg och till vilka statsbidrag utgå med anlitande av vägbyggnadsanslag —
stå i övrigt till förfogande de länsfonderna respektive städernas utjämningsandel
tillförda automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om utverkande av riksdagens
bemyndigande för Kungl. Majit att från och med budgetåret 1935/1936 under
löpande budgetår av landsbygdens utjämningsandel av automobilskattemedel
bevilja bidrag till ombyggnad, förstärkning eller nybyggnad av broar intill
ett belopp av 3 miljoner kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
19
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Såsom av väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens framställning framgår, föreligger
ett mycket stort behov av statsbidrag till här avsedda broarbeten, exempelvis
brobyggnad till ersättande av färjförbindelse eller förstärkning av befintlig
bro till samma bärighetskapacitet som de till bron anslutande vägarna
hava. Sannolikt synes också vara, att detta behov kommer att ökas allt
efter motorfordonstrafikens utveckling till större omfattning och tyngd. Särskilt
i sistnämnda hänseende vill jag framhålla angelägenheten av att broar,
som ingå såsom led i mer eller mindre starkt trafikerade vägar, givas lika
stor bärkraft som vägarna, så att de i vägarna exempelvis vid förbättringsarbeten
nedlagda medlen kunna bliva helt nyttiggjorda. Ej mindre viktigt
är det emellertid, att förefintliga färjförbindelser ersättas med broar i sådana
fall, då det med hänsyn till den å vägen framgående trafiken kan anses påkallat.
I särskilt hög grad gäller detta för sådana framförallt i Norrland förekommande
fall, då färjtrafiken tidvis hindras av flottning, isgång eller dylikt.
Visserligen stå till förfogande för statsbidrag till ifrågavarande arbeten
de automobilskattemedel, som tillföras länsfonderna respektive städernas utjämningsandel.
Vad särskilt angår landsbygden framträda emellertid svårigheter
att inom ramen för länsfonderna bereda statsbidrag till dessa ofta
jämförelsevis dyrbara arbeten, helst vägdistrikten i vissa fall icke mäkta utföra
arbetena annat än under förutsättning av större bidrag än det normalt
utgående, 75 procent av den beräknade kostnaden. Med hänsyn härtill och
då det måste anses vara ett allmänt samhälleligt intresse, att föreliggande
och successivt uppkommande behov av dylika arbeten kunna inom rimlig
tid tillgodoses, finner jag lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen mest
ändamålsenligt, att av automobilskattemedlen ett lämpligt avvägt belopp
reserveras till Kungl. Maj:ts disposition för beviljande av bidrag till byggande
och förbättring av broar. För nästa budgetår torde emellertid ett belopp
av 2 miljoner kronor vara tillfyllest. I likhet med flertalet andra till särskilda
ändamål avsedda automobilskattemedel och då städerna icke böra vara
helt uteslutna från möjligheten till bidrag av de reserverade medlen, torde
även nämnda belopp böra upptagas å riksstaten och utgå före fördelning
av automobilskattemedel på städer och landsbygd.
För användningen av ifrågavarande anslag torde böra gälla de för bidrag
av automobilskattemedel till förbättringsarbeten å vägar och gator meddelade
bestämmelserna (sv. f. nr 207/1934), i följd varav bidrag från anslaget skulle
utgå till vägdistrikt med högst 75 procent av den beräknade kostnaden och
till städer med högst hälften av den beräknade kostnaden, i båda fallen där
ej av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas. Jag förutsätter, att
bidragssatserna i flera fall måste sättas högre än nyss nämnts. I likhet
med vad som under innevarande budgetår är fallet beträffande under »Fonden
för förlag till statsverket» uppförda anslag till allmänna arbeten, torde förevarande
anslag, i den mån Kungl. Maj:t så finner erforderligt, därjämte få
användas till bestridande av statliga administrations- och resekostnader, som
kunna uppstå i samband med de till bidrag från anslaget ifrågakommande
broföretagen. Särskilt torde en sannolikt icke oväsentligt ökad arbetsbörda
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå kunna föranleda behov av
tillfällig personalförstärkning.
Utskottet har ej ansett sig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål
anvisas anslag med högre belopp lin i statsverkspropositionen förutsatts.
Erinras må att fråga iir örn ett ändamål, för vilket siirskilt anslag
under sjätte huvudtiteln ej tidigare varit uppfört.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet delar deri i särskild motion uttalade uppfattningen om att åt-*
gärder tarvas för en förbättring av de svensk-norska vägförbindelserna över
Svinesund. Enligt uppgifter som kommit utskottet tillhanda synes gränstrafiken
därstädes, såväl persontrafiken som trafiken med åkdon, vara stadd
i jämn ökning, varigenom den nuvarande färjförbindelsens bristfällighet och
otillräcklighet bliver än mer framträdande. Frågan torde dock ej behöva
påkalla någon särskild framställning från riksdagens sida, då dess utredning
i samverkan med norska myndigheter redan är anförtrodd särskild förhandlare,
vilken genom beslut den 15 juni 1934 av Kungl. Maj:t bemyndigats
att öppna förhandlingar örn färjförbindelse, eventuellt anläggande av broförbindelse
mellan Sverige och Norge över Svinesund samt att inkomma
med det yttrande och förslag, vartill förhandlingarna kunde giva anledning.
Under åberopande härav, hemställer utskottet,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag och med
avslag å de av herrar Bergqvist m. fl. och Hage m. fl. väckta
motionerna (I: 75 och H: 198), må till bidrag till byggande och
förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)
att herr Lindhagens motion I: 22 må anses besvarad med
vad utskottet ovan anfört.
13:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maji har (punkt 13, sid. 46—55) föreslagit
riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Till stensättning av vägar med statens gatsten finnes för innevarande år
uppfört ett anslag av 4,000,000 kronor.
I skrivelse den 6 december 1934 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
förslag örn beredande av medel till fortsatt stensättning av vägar med
anlitande av statens gatsten. Styrelsen har därvid meddelat vissa uppgifter
beträffande storleken av statens stenförråd vid olika tider, som framgå av
följande sammanställning:
Smågatsten
Storgatsten
Kantsten
Kvm.
Kym.
Kvm.
Kvm.
Löpm.
Löpm.
Inköpt sten ..............
Sålt t. o. m. 1933 .........
Säljes under tiden Vi 1934—
522,109
2,345,744
10,241
78,446
4,657
19,133
S0/6 1935 högst.................
265,000
16,000
14,476
Stensättning enl. k.br.22/e 1934
560.000
1,342,109
5,000
31,241
19,133
Återstod ’°/c 1935 ....
1,003,635
47,205
_
_ Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar sålunda med att gatstensförrådet
vid utgången av nu löpande budgetår skall uppgå till i runda tal 1,000,000
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
21
kvadratmeter smågatsten och 47,000 kvadratmeter storgatsten, medan kantstenslagret
vid samma tidpunkt skulle vara slut. Den normala årliga förbrukningen
av smågatsten i landet har styrelsen uppskattat till omkring
200,000 kvadratmeter.
Departementschefen har nu föreslagit att jämväl under budgetåret 1935/1936
dessa stensättningsarbeten med tidigare statsbeställd men ännu ej försåld
gatsten skulle fortsättas för en ytterligare kostnad av 5,000,000 kronor. Av
detta belopp skulle 1,000,000 kronor nu anvisas som anslag. Återstående
belopp av 4,000,000 kronor skulle förskotteras från automobilskattemedlens
fond för att sedermera ersättas med anslag å 1,000,000 kronor att uppföras
å riksstaterna under vart och ett av budgetåren 1936—1940. Till stöd härför
har departementschefen, med anmälan av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i ämnet framlagd plan, anfört bland annat följande:
Beträffande den omfattning, i vilken under nästa budgetår fortsatta stensättningsarbeten
böra komma till utförande, har styrelsen framlagt ett program,
enligt vilket för en kostnad av 5 miljoner kronor skulle utföras beläggningar
å sträckor örn tillhopa 98,000 meter av de i det föregående omnämnda
vägarna och med en sammanlagd yta av 562,400 kvadratmeter. Härigenom
skulle det beräkneliga, vid utgången av löpande budgetår förefintliga
stenlagret successivt under nästa budgetår komma att minskas med inemot
60 procent.
I fråga om sättet för beredande av härför erforderliga medel har styrelsen
efter övervägande av olika alternativ stannat vid att föreslå, att för ändamålet
finge av automobilskattemedlens fond förskotteras behövliga medel
samt att för de närmaste tio budgetåren skulle av automobilskattemedel
disponeras ett årligt belopp av förslagsvis 500,000 kronor, varigenom förskotterade
medel skulle erhålla täckning.
Statskontoret och riksräkenskapsverket hava huvudsakligen av budgettekniska
skäl ansett sig icke kunna tillstyrka förevarande förslag. Mot den
av ämbetsverken intagna ståndpunkten bör framhållas, att de uttalade betänkligheterna
synas hava mindre räckvidd, när, såsom i förevarande fall,
fråga är örn medel, hänförliga till en å riksstaten uppförd specialbudget.
Enligt förslaget skulle förskotteringen finansieras med medel, som finnas i
automobilskattemedelsfonden i följd av tidsskillnaden mellan inflytandet av
inkomsterna och utanordnandet av utgifterna. Det föreslagna förfarandet
skulle sålunda icke verka till minskning av något av de anslag, som beviljas
att utgå av automobilskattemedel. Finansieringsplanen överensstämmer i
princip med det i proposition nr 211 till 1932 års riksdag framlagda och av
riksdagen utan erinran liimnade förslaget örn förskottsbidrag till nya vägbyggnadsarbeten
liksom med det i proposition nr 131 år 1934 framlagda
förslaget örn utbetalning förskottsvis av statsbidrag till vägbeläggningar med
begränsad varaktighet, vilket förslag blev av riksdagen bifallet. Mot det av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framställda förslaget har jag sålunda
i huvudsak intet att erinra. Jag förutsätter emellertid, efter att därom
hava samrått med chefen för socialdepartementet, att erforderliga arbeten
för grundförstärkning och vad därmed äger sammanhang, i den mån det är
möjligt, skola komma till utförande genom försorg av statens arbetslöshetskommission
och på bekostnad av för kommissionen tillgängliga medel, liksom
skett under innevarande budgetår. Därigenom skulle ytterligare vägsträckor
än de nyss omnämnda kunna förses med stenbeläggning. Jag vill vidare allenast
förorda den ändring, att det årliga beloppet för ifrågavarande ändamål
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
bestämmes till 1,000,000 kronor, varigenom förskottsbeloppet kan begränsas
till 4 miljoner kronor oell avvecklas under loppet av budgetåren 1936—1940.
Enär, såsom jag jämväl i 1934 års statsverksproposition framhöll, det icke bör
vara helt uteslutet att, där särskilda skäl föreligga, här ifrågasatt förfarande
kommer till användning även beträffande vägar inom städernas områden,
synas de årliga belopp å 1,000,000 kronor, som av de fem närmaste budgetårens
automobilskattemedel skulle disponeras för ändamålet, icke såsom
styrelsen tänkt sig böra utgå av landsbygdens andel av dylika medel utan
före fördelningen av automobilskattemedel mellan städer och landsbygd.
Därest riksdagen icke häremot uttalar erinran, är jag alltså beredd tillstyrka,
att under nästa budgetår av automobilskattemedel användes ett belopp
av högst 5 miljoner kronor för ifrågavarande stensättningsarbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med grunderna för användningen av det för innevarande
budgetår till stensättning av vägar anvisade anslaget. Av dessa
medel torde ock, i likhet nied vad som gäller för innevarande budgetår, erforderligt
belopp få användas för bestridande av kostnader för tillfällig personalförstärkning
och platskontrollanter ävensom för erforderliga inspektionsresor
och expenser. Då ifrågavarande arbeten till större delen äro av
säsongarbetes natur torde hinder icke böra möta att även efter budgetårsskiftet
år 1936 få använda ifrågavarande medelsbelopp.
I enlighet med vad jag här föreslagit torde av nämnda belopp å 5 miljoner
kronor i riksstatsförslaget få upptagas ett anslag å 1,000,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel. Anslaget torde benämnas: Stensättning
av vägar.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förevarande skrivelse omnämnt
även annan möjlighet att vinna avsättning för statens gatsten, nämligen att
kostnadsfritt tillhandahålla gatsten åt intresserade vägdistrikt och städer för
utförande av stensättningsarbeten. Detta skulle i så fall ske efter i huvudsak
samma grunder, som på sin tid tillämpades i fråga örn den sten, som
under åren 1918—1924 inköpts för statens räkning. Såsom närmare framgår
av Kungl. Majrts proposition nr 11 (sid. 30) till 1922 års riksdag och riksdagens
skrivelse nr 98 samma år, hnge av statens stenlager gatsten utan
ersättning tillhandahållas vägdistrikt för stensättning av infartsvägar till
större städer och andra vägar, som vore av större allmän betydelse och så
hårt trafikerade, särskilt av tyngre motorfordon, att ett dylikt starkare byggnadssätt
syntes vara ur teknisk och praktisk synpunkt påkallat. Hinder
skulle icke möta att tillerkänna samma förmån åt städer, som med sig inkorporerat
landskommun och därvid fått övertaga dess väghållningsskyldighet.
Ehuru, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, det bland annat
kan synas mindre tilltalande att bortskänka den för statens räkning till högt
pris inköpta gatstenen, vill jag emellertid, i betraktande av att även efter
de bär förut tillstyrkta stensättningsarbetenas utförande betydande stenlager
beräknats komma att återstå, för min del förorda, att även av nu förefintliga
stenlager gatsten får kostnadsfritt tillhandahållas vägdistrikt och städer, i
den utsträckning som år 1922 angavs. Utöver det villkor örn bekostande a
stentransporten från lagerplatserna till respektive vägar, som styrelsen föreslagit
och som överensstämmer med vad som år 1922 bestämdes, torde såsom
förutsättning för åtnjutande av ifrågavarande förmån böra gälla, att vederbörande
vägdistrikt eller stad förbinder sig att sedan stenpartiet tillhandahållits
utan onödig tidsutdräkt låta utföra ifrågakommande stensättningsarbeten.
Till dessa arbeten må enligt gällande bestämmelser statsbidrag i vanlig ordning
utgå. Sten bör även kunna gratis tillhandahållas för lämplig användning
av statliga verk och institutioner.
Stsutskottets utlåtande Nr 6.
23
Departementschefen har föreslagit, att under nästkommande budgetår
skulle utföras stensättningsarbeten för en kostnad av 5,000,000 kronor.
Detta förslag har föranlett erinran från utskottets sida endast beträffande
sättet för finansieringen. Enligt statsverkspropositionen skulle ett anslag
av allenast 1,000,000 kronor uppföras på nästa budgetårs stat, medan återstoden,
4,000,000 kronor, skulle avvecklas genom anslag på 1,000,000 kronor
under de närmast följande fyra budgetåren. Någon invändning synes visserligen
ej vara att framställa mot att automobilskattemedlen disponeras för
ifrågavarande stensättningsarbeten. På sätt statskontoret och riksräkenskapsverket
framhållit kan det emellertid ej anses tillfredsställande att uppskjuta
täckningen av en redan verkställd utgift till kommande år. Med hänsyn till
automobilskattemedlens stegring synes också möjligt att undvika en dylik
förskottsanordning. Medan i riksstaten för nu löpande budgetåret 1934/1935
inkomsterna av automobilskattemedel upptagits till 75,000,000 kronor och av
departementschefen för samma tid i årets statsverksproposition beräknats
uppgå till 82,000,000 kronor, anses de numera kunna beräknas i verkligheten
inflyta med 88,000,000 kronor eller alltså 13,000,000, respektive 6,000,000
kronor mer än som tidigare antagits. Under sådana förhallanden finner utskottet
mest lämpligt att Kungl. Majit bemyndigas för ifrågavarande stensättning
av vägar disponera 4,000,000 kronor från 1934/1935 års automobilskattemedel,
medan återstående belopp av 1,000,000 kronor täckes genom
det i riksstatsförslaget för 1935/1936 upptagna anslaget på sistnämnda belopp.
Ifrågavarande anslag, 1,000,000 kronor, anser emellertid utskottet böra betecknas
som reservationsanslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel
;
b) bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av gällande författningsbestämmelser,
för samma ändamål utanordna ett belopp
av 4,000,000 kronor från landsbygdens andel av de under
budgetåret 1934/1935 inflytande automobilskattemedlen.
14:o) Anläggning'' av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. Kungl. Majit har (punkt 14, sid. 55 och 56) föreslagit
riksdagen att till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och
Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena, nr 134, inom första kammaren av herr A. Nylander m. fl.
och den andra, nr 271, inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl.,
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen, med ändring av Kungl.
Majlis förslag under sjätte huvudtiteln, punkt 12, måtte besluta att anslaget
Utskottet.
24
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
för budgetåret 1935/1936 till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka
och Kuttainen i Norrbottens län å 100,000 kronor skall utgå av vanliga
statsmedel såsom extra reservationsanslag.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under 8:o) får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å herrar Nylanders m. fl. och E. Lindmarks
m. fl. motioner (I: 134 och II: 271), i vad de avse förevarande
anslag, må till anläggning av enkel bygdeväg mellan
Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
15:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar m. m. Kungl. Maj:t har (punkterna 15—18, sid. 56—72) föreslagit
riksdagen
under punkt 15
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
11,259,240 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels ock antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)
örn fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:
1 §•
De under---statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen
till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda
bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen i
länen, dels ock, med undantag av de i tredje stycket avsedda medel, vad i
övrigt i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål
utgå av automobilskattemedel.
Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla rikets städer för
att användas till dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden
för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna
samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1934/1935 influtna automobilskattemedlen.
under punkt 16
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar
å landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 45,036,960
kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels och medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/1936 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst
1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera
betungade vägdistrikt för 1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,
att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen om
fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och i
huvudsaklig överensstämmelse med de under föregående punkt angivna
grunderna.
under punkt 17
att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
under punkt 18
att till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft en av herr
.4. Paulsen inom andra kammaren väckt motion, nr 19, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att till de vägdistrikt, som utfört vägarbete i förskott
d. v. s. med vederbörligt tillstånd utfört vägarbeten där vägdistrikten
förskotterat statens bidrag, utbetala ett räntebidrag med 4 procent på sådana
medel, som upplånats för detta ändamål; samt att sådana räntebidrag endast
måtte utgå till sådana vägdistrikt där räntorna uppgå till minst Va av influtna
vägskattemedel.
Gällande bestämmelser beträffande automobilskattemedlens fördelning återfinnas
i förordningen om fördelning av automobilskattemedel den 16 maj 1930
(nr 161) med däri genom förordningar den 21 maj 1931 (nr 226), den 17 juni
1932 (nr 234) och den 31 maj 1934 (nr 208) gjorda ändringar.
Enligt dessa bestämmelser skola de under visst budgetår jämlikt förordningarna
örn automobilskatt, örn särskild skatt å automobilgummiringar och
örn särskild skatt å bensin och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser,
Kungl. Majit enligt 18 § i automobilskatteförordningen må hava meddelat,
influtna skattemedlen (automobilskattemedel) i räkenskaperna från vederbörande
anslag under sjätte huvudtiteln omföras till en särskild, av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen förvaltad fond, benämnd statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola (1 §) i första hand bestridas
dels de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning jämte
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
vad som enligt särskilda bestämmelser (förordning den 31 maj 1934 nr 209)
må utgå såsom ytterligare vägunderliållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen i
länen,
dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel
utgå som bidrag till byggande av landsvägar oell vanliga bygdevägar,
dels vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser skall av
dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas till
fiskerinäringens befrämjande,
dels ock det belopp av högst 120,000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande må utgå till understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten,
vilka i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av
automobilskattemedlen.
Av återstående skattemedel skola 20 procent tillfalla rikets städer för att
användas till dessas gatu- och väghållning samt 80 procent landsbygden för
att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna
samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar (1 §). Inom vardera av
dessa grupper avsättes viss del — av städernas andel 20 procent samt av
landsbygdens andel 15 procent — att i utjämningssyfte fördelas på sätt Kungl.
Majit förordnar (städernas respektive landsbygdens utjämningsandel). Återstoden
(80 %) av städernas totala andel fördelas mellan de särskilda städerna
i förhållande till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt (2 §).
Av den del (85 %) utav landsbygdens totala andel, som ej avsättes såsom
utjämningsandel, utgår till vägdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till
underhåll medelst vägkassan, bidrag med 45 procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan
(vägdistriktens direkta underhållsbidrag), varvid i nämnda kostnad jämväl
inbegripes all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen avser byggande
av väg. Yad av omförmälda 85 procent återstår — med undantag enligt
särskilt beslut av riksdagen, varom i det följande förmäles — tillgodokommer
de särkilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt
från respektive läns landsbygd (länens ordinarie andelar; 3 § 1 morn.). Även
den i utjämningssyfte avsatta delen av landsbygdens totala andel tillgodokommer
de särskilda länen, med fördelning dem emellan enligt Kungl. Majits
förordnande. Av de skattemedel, vilka såsom ordinarie andelar och utjämningsandelar
tillgodokomma de särskilda länen, äger Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Majits bestämmande, underordnad myndighet årligen bevilja bidrag
till förbättring av för automobiltrafiken särskilt viktiga vägar och broar inom
länet. Vidare äger Kungl. Majit av dessa skattemedel bevilja årliga bidrag
till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar och
broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras,
ävensom till sådan vinterväghållning, som är till särskilt gagn för automobiltrafiken
(det s. k. extra underhållsbidraget; 4 §).
Med avseende å budgetåren 1931—1935 har riksdagen beslutat, att av
landsbygdens andel för respektive budgetår av automobilskattemedlen må
disponeras ett belopp av för budgetåret 1931/1932 högst 1,275,000 kronor
och för senare budgetår högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt
extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägdistrikt för respektive 1931,
1932, 1933 och 1934 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,
att enligt vissa huvudgrunder utgå vid sidan av nyssnämnda direkta underhållsbidrag
av 45 procent.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
27
Den omdaning av hela landets vägväsen, som pågått under senare tid,
har varit förenad med stora kapitalutlägg, vilka i första hand bestritts av
staten i form av bidrag från allmänna budgeten eller från automobilskattemedel
samt vad nybyggnaderna beträffar i en betydande utsträckning också
från arbetslöshetsanslag. De statsmedel, som i form av arbetslöshetsanslag
nedlagts å allmänna vägarbeten under åren 1918—1934, uppgå sammanlagt
till inemot 180,000,000 kronor. Härtill komma vissa såsom arbetslöslietsarbeten
redan till utförande beslutade allmänna vägarbeten, varå kan beräknas
belöpa en ännu ej utbetalad statlig bidragskostnad av cirka 75,000,000 kronor.
Av automobilskattemedel har intill 1934 års utgång anvisats till vägbyggnadsoch
vägförbättringsarbeten inemot 190,000,000 kronor, och från allmänna
budgeten har under åren 1841—1934 för vägbyggnadsändamål utgått omkring
140,000,000 kronor. Rörande de väghållningsskyldiges anpart i vägbyggnaderna
må meddelas, att på sista åren för vägbyggnads- och förbättringsarbeten
hava i vägskatt utdebiterats cirka 20,000,000 kronor för år.
De lokala bördor, som i form av vägskatt falla på de väghållningsskyldige,
hava dock även de högst väsentligt ökats. Detta gäller ej endast jordbrukarna
utan även vägdistriktens övriga skattebetalare, vilka genom den år 1933
beslutade författningsändringen fått en större del av vägskatten på sig överflyttad.
Möjligheterna att erhålla en rättvisare fördelning av vägväsendets
kostnader utgör i själva verket ett problem, som i hög grad förtjänar att
uppmärksammas. Hithörande frågor hava också på sista tiden varit föremål
för olika utredningar, vilka numera fortskridit så långt, att resultaten
härav torde kunna föreläggas 1936 års riksdag.
I fråga örn vägdistriktens kostnader framstå utgifterna för själva vägunderhållet
som tyngande. Av de totala underhållskostnaderna för landsbygdens
vägnät, cirka 50,000,000 kronor för år, falla visserligen allenast
omkring 10,000,000 kronor på vägdistrikten. Särskilt för de ekonomiskt
svagare ställda distrikten äro dock vägunderhållskostnaderna i hög grad betungande.
Den stegring i bilskattemedlen som under allra senaste tiden inträtt utgör
också en direkt anledning att överväga möjligheterna för att bereda
vägdistrikten en lättnad i fråga örn underhållskostnaderna, i all synnerhet
som detta synes kunna ske utan att föregripa de pågående utredningarnas
resultat. Medan det tidigare av departementschefen räknats med en bilskattemedelsuppbörd
av 82,000,000 kronor för 1934/1935 och 85,000,000 kronor
för 1935/1936, torde numera i själva verket ifrågavarande inkomster kunna
uppskattas inflyta med minst 88,000,000 kronor för vartdera av dessa båda
budgetår, eller alltså vad 1935/1936 beträffar med 3,000,000 kronor mer än
som i statsverkspropositionen förutsatts.
Med hänsyn till dessa förhållanden har utskottet ansett sig kunna tillstyrka
en höjning till 50 procent av det vägunderhållsbidrag å 45 procent
som för närvarande utgår vid sidan av det sedan gammalt utbetalade underhållsbidraget
å 30 procent. Inberäknat sistnämnda 30-procentsbidrag skulle
alltså det sammanlagda statliga bidraget till vägarnas underhåll komma att
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
uppgå till 80 procent mot nuvarande 75 procent. Härvid förutsattes ingen
ändring i de av departementschefen föreslagna grunderna för rätten att utfå
tillfälligt extra tilläggsbidrag. Dylikt bidrag skulle utgå enligt följande
grunder:
Vägskatt per vägfyrk
28—31 öre......
32—35 » ......
36—40 » ......
41—45 » ......
över 45 » ......
Extra tillägg
Sammanlagt bidrag
2 %
82 %
4 »
84 »
6 »
86 »
8 »
88 »
10 »
90 »
I statsverkspropositionen ha kostnaderna för 45-procentsbidraget beräknats
till 24,300,000 kronor. Vid nu tillstyrkta höjning av 50 procent (å verklig
kostnad för år 1935) synes nämnda belopp böra höjas till 27,000,000 kronor.
I övrigt skulle fördelningen av automobilskattemedlen vad nästa budgetår
beträffar gestalta sig på sätt närmare framgår av nedanstående tabell:
1935/1936 års automobilskattemedel.
87,910,000 kr.1)
Vägunderhåll m. m. enligt Väg- och vatten- Vägorganisa- Övriga Att fördelas
väglagen (30 % å kostnad byggnads- tionen i specialanslag å mellan städer
för år 1934) styrelsen länen 6:e huvudtiteln och landsbygd
15,000,000 kr. 146,500 kr. 545,000 kr. 13,080,000 kr. 59,138,500 kr.
Städernas totala andel (20 %) landsbygdens totala andel (80 %)
11,827,700 kr. 47,310,800 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
7,096,620 kr. 40,214,180 kr.
Vägdistriktens direkta Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar
underhållsbidrag (50 % å verklig bidrag för år 1935 11,414,180 kr.
kostnad för år 1935) 1,800,000 kr.
27,000,000 kr.
Vid sidan av kostnaderna för vägunderhållet förtjäna alltjämt uppmärksammas
utgifterna för nyanläggningar, enkannerligen för vägomläggningarna,
vilka icke sällan innefatta en del tekniskt synnerligen vidlyftiga arbeten med
vägarnas Tätning och breddning o. s. v. Dessa företag äro i allmänhet rätt
kapitalkrävande. Trots utgående statsbidrag med även hädanefter i allmänhet
75 procent av kostnaden hava dessa arbeten för de särskilda vägdistrikten ofta
inneburit stora ekonomiska uppoffringar. Vägdistriktens utlägg härför hava
i en avsevärd utsträckning fått bestridas med upplånade medel. Vissa av företagen
äro — på grund av arbetslösheten — igångsatta och genomförda utan
att statsbidrag ännu hunnit utgå, varigenom lånebehovet än mera ökats. I en
i ämnet väckt motion har denna synpunkt framhållits, varvid särskilt erinrats
örn de räntebördor upplåningen medför. Då nu automobilskattemedlen under
närmaste tiden synas inflyta i större utsträckning än man tidigare räknat
*) 90,000 kr. uppfört under 9:e huvudtiteln som gottgörelse för bensinskatt, erlagd av
fiskare.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
med, torde vissa utsikter förefinnas för vägdistrikten att tidigare utfå slutbidrag
för tidigare utförda arbeten och därmed också att minska deras skuldbördor.
På grund av den alltjämt starka utvecklingen på vägväsendets och vägtrafikens
område har departementschefen föreslagit en höjning från 120,000
till 130,000 kronor i årliga anslaget till forsknings- och undersökningsarbeten.
Utskottet har, örn ock med tvekan, velat biträda förslaget.
Den av utskottet tillstyrkta höjningen av det sammanlagda underhållsbidraget
från 75 till 80 procent medför behov av ändring i 3 § av förordningen
örn fördelningen av automobilskattemedlen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag torde jämväl lydelsen av 1 § böra ändras i syfte att en fullständig
uppräkning av de från automobilskattemedlen bestridda anslagen ej
vidare skall behöva förekomma i författningen.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj
1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 1 mom. förordningen
den 16 maj 1930 örn fördelning av automobilskattemedel skola
hava ändrad lydelse på sätt nedan angives: 1
1 §•
De under---statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de
enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning
jämte vad som enligt särskilda bestämmelser må
utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande
av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för
vägorganisationen i länen, dels ock, med undantag av de i
tredje stycket avsedda medel, vad i övrigt i enlighet med å
riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål utgå av
automobilskattemedel.
Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla
rikets städer för att användas till dessas gatu- och väghållning
samt åttio procent landsbygden för att användas företrädesvis
till förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln
särskilt betydelsefulla vägar och broar.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3§.
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas
åttiofem procent på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits
till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent
av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning
under nästföregående kalenderår, dock allenast
därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och skall
därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund---förklaras förverkad.
b) Vad av---särskilda län.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att
hittills gällande bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen
av de under budgetåret 1934/1935 influtna automobilskattemedlen.
b) till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
gator och vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 11,827,700 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
c)
till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
vägar å landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 47,310,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
d)
medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/
1936 av automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt
belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt
extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägdistrikt för
1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att
utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning
av automobilskattemedel utgående bidraget av 50 procent
och i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
angivna grunderna;
e) till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel;
f) till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
130,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
II. att herr Paulsens motion II: 19 må anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
16:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 72 och 73), som avser anvisande av
samma belopp som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Hajd har (punkt
20, sid. 73—76) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Till ifrågavarande ändamål har för ett vart av budgetåren 1932—1935 under
sjätte huvudtiteln anvisats ett belopp av 300,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid bedömande av medelsbehovet för
handelshamnar och farleder under nästa budgetår räknat med de företag,
vilka erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd till påbörjande, och därjämte förnyat
sitt förslag örn statsbidrag till Skillinge hamn. Medelsbehovet framgår av
följande sammanställning:
Beräknad
Erhållet
Ytterligare behov
Företag
kostnad
statsbidrag
av statsbidrag
Kronor
Kronor
Kronor
Ronneby ................
......................... 310,000
81,000
125,600
Karlskrona.............
......................... 468,600
110,000
202,400
Köpmannehamn .....
.......................... 201,000
66,000
68,000
Strömstad .............
.......................... 169,800
74,200
39,000
Södertälje .............
.......................... 288,000
—
192,000
Hudiksvall.............
......................... 130,000
—
86,600
Norrtälje ................
.......................... 256,100
—
170,700
Skillinge ................
........................ 126,500
—
84,300
Summa kronor 1,950,000
331,200
968,600
Då av dessa företag endast Skillinge ej påbörjats men de övriga, med
undantag av Köpmannehamn, redan fullbordats, har styrelsen föreslagit, att
det ytterligare erforderliga statsbidraget, 968,600 kronor, fördelades på två
år samt hemställt, att till handelshamnar och farleder måtte för budgetåret
1935/1936 anvisas ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att till nya företag betydande belopp
utgått från de med hänsyn till rådande arbetslöshet anvisade särskilda anslagen
till broar och hamnar och till beredskapsarbeten. I nuvarande statsfinansiella
läge har departementschefen icke ansett sig kunna för nästa
budgetår ifrågasätta större anslag till handelshamnar och farleder än som
anvisats för de senaste budgetåren eller 300,000 kronor.
Departementschefen har vidare berört ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag i fråga örn förrättningsmans behörighet att verkställa
undersökning och upprätta arbetsplaner för hamn- och farledsföretag,
i vilket hänseende för närvarande icke några bestämmelser förefinnas.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6".
Utskottet.
I detta avseende har departementschefen anfört bland annat följande:
Beträffande vägar och broar hade i § 4 kungörelsen den 31 maj 1934 (nr 207)
angående statsbidrag till allmänna vägars byggande m. m. stadgats, att, därest
statsbidrag ifrågasattes, arbetsplan med tillhörande betänkande, ritningar
och kostnadsförslag skulle utarbetas av därtill förordnad förrättningsman i
enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anvisningar. Ansökning örn
sådant förordnande skulle göras hos länsstyrelsen, som vid bifall till ansökningen
utfärdade förordnande för vägingenjör eller annan, som av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen förklarats därtill behörig, att verkställa undersökning
samt upprätta arbetsplan med tillhörande handlingar. Kostnaderna härför,
vilka utginge enligt av Kungl. Majit fastställd taxa, finge inräknas i den
kostnad, varå statsbidrag till företaget beräknades.
I kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till
byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder saknades
mot nyss återgivna stadganden svarande bestämmelser. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
närmare utvecklat, måste emellertid frånvaron av sådana
bestämmelser anses vara en brist, som kunde medföra mindre önskvärda konsekvenser.
Departementschefen anslöte sig sålunda till den uppfattningen,
att som villkor för statsbidrag enligt nyssnämnda kungörelse borde gälla, att
undersökning och arbetsplan för vederbörande företag skulle vara utförda
av förrättningsman, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarats därtill
behörig. Vid sådan anordning torde ock, därest till arbetet beviljades
statsbidrag, kostnaden för undersökning och arbetsplan med tillhörande
handlingar få inräknas i den kostnad, varå statsbidraget beräknades. För bestämmande
av förrättningskostnaden borde taxa fastställas av Kungl. Majit.
I sådana fall, då vederbörande icke kunde anses behörig att utföra undersökningar
och arbetsplaner för hamnföretag överhuvudtaget, torde behörighetsförklaring
ofta kunna givas för visst bestämt företag eller för arbeten
inom viss stad eller dylikt. Därest riksdagen ej uttalade erinran mot vad
sålunda föreslagits, borde ifrågavarande kungörelse den 10 augusti 1928 (nr 328)
ändras i anslutning till det anförda med tillämpning förslagsvis från och
med den 1 juli 1935. Därvid torde dock erfordras övergångsbestämmelse av
innebörd, att dittills gällande bestämmelser skulle äga tillämpning i fråga
örn företag, för vilket vid tiden för ändringens ikraftträdande arbetsplanen
vore färdigställd och ansökning örn statsbidrag vederbörligen ingiven.
I fråga örn anslagsbeloppets storlek tillstyrker utskottet, att för nästa
budgetår anvisas samma belopp som för innevarande budgetår eller 300,000
kronor.
Yad angår det väckta förslaget, att som villkor för erhållande av statsbidrag
skulle föreskrivas, att den förrättningsman, som verkställde undersökning
och upprättade arbetsplaner, skulle av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hava förklarats behörig, har utskottet funnit detsamma ägnat att
göra utredningsarbetet tillförlitligt och underlätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
granskning. Utskottet giver sålunda förslaget sin anslutning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
33
18:o) Underhåll av statens fiskehamnar. Kungl. Majit har (punkt 21, sid.
76—79) föreslagit riksdagen att till underhåll av statens fiskehamnar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 19,800 kronor.
Under sjätte huvudtiteln har sedan ett flertal år funnits uppfört ett extra
reservationsanslag till underhåll av fiskehamnar. Med detta anslag har avsetts
att bekosta sådana större reparations- och muddringsarbeten å statens
fiskehamnar, som kunde anses gå utöver det normala underhållsarbetet, samt
att bestrida den på statsverket belöpande delen av kostnaderna för samma
arbeten å de med bidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar
utförda hamnanläggningarna.
Enligt principerna för den nja riksstatsuppställningen skall omförmälda
anslag till underhåll av fiskehamnar i riksstatsförslaget uppdelas å anslag
till underhåll av statens fiskehamnar samt till bidrag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar erfordras till underhåll
av statens fiskehamnar ett belopp av 19,800 kronor, vilket belopp nu äskas.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll av statens fiskehamnar för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 19,800
kronor.
19:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 79—81) föreslagit riksdagen att
till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 105,200 kronor.
Till statsunderstödda fiskehamnar har för vartdera av de två senaste
budgetåren under sjätte huvudtiteln anvisats 100,000 kronor.
Väg- och vatttebyggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår äskat ett
anslag av 425,000 kronor.
Departementschefen har med hänsyn till att under senare år vid sidan av
anslaget till statsunderstödda fiskehamnar utgått mycket betydande belopp
till byggande av statsunderstödda fiskehamnar icke ansett sig kunna tillstyrka,
att här för nästa budgetår anvisas högre belopp än det för löpande
budgetår beviljade eller 100,000 kronor.
I förevarande anslag skulle enligt departementschefens förslag jämväl
inräknas ett belopp av 5,200 kronor för bidrag till underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar. Till anslaget skulle, förutom reservation å anslaget
till statsunderstödda fiskehamnar, jämväl överföras den reservation, som må
uppkomma å det för innevarande budgetår i riksstaten upptagna anslaget till
underhåll av fiskehamnar. Då denna reservation beräknats till 3,800 kronor,
skulle alltså för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår finnas tillgängligt
ett belopp av (5,200 -f 3,800) 9,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 6. 780 35 3
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke föranlett någon erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 105,200 kronor.
20:o) Byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder. Kungl.
Majit har (punkt 20, sid. 81—86) föreslagit riksdagen att till bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I anledning härav hava i två likalydande motioner, väckta den ena, nr
232, inom första kammaren av herr J. Gustavson och den andra, nr 462, inom
andra kammaren av herrar A. Heiding m. fl., hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att av det belopp å 500,000 kronor, som i statsverkspropositionen
är upptaget såsom bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder, 200,000 kronor beviljas till fiskodling i rikets insjöar och vid
dess kuster.
Medan för närvarande i fråga örn järnvägstrafik och luftfart restitutionen
sker med visst belopp för varje liter bensin, som åtgått för respektive ändamål,
restitueras bensinskatt, som erlagts för vid yrkesmässigt fiske använd
bensin, på det sätt att årligen ett belopp, motsvarande en tredjedels procent
av de under nästförutgångna budgetår influtna bensinskattemedel, dock högst
90,000 kronor, ställes till lantbruksstyrelsens förfogande att enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande av styrelsen användas för fiskerinäringens främjande.
För annan trafik med motorfartyg, såsom exempelvis för nöjestrafiken,
förekommer icke restitution av bensinskatt i någon form.
I utlåtande den 17 november 1934 över en framställning i ämnet från
Sveriges motorbåtsunion har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkt att
förslagsvis 300,000 kronor av influten bensinskatt finge utgå till ändamål,
avseende motorbåtstrafikens och den mindre sjöfartens behov.
Styrelsen har härvid erinrat örn en pågående utredning rörande storleken
av bensinförbrukningen för motorbåtstrafik. Av material från denna
utredning framginge, att den totala årliga bensinförbrukningen vid motorbåtsdrift
för närvarande kunde uppskattas till 8—9 miljoner liter, motsvarande
ett skattebelopp av 800,000—900,000 kronor eller 1.8—2 procent av de under
budgetåret 1933/1934 influtna bensinskattemedlen.
Departementschefen har tillstyrkt ett anslag av 500,000 kronor, varvid han
erinrat, att liksom automobilen undergått utvecklingen från lyxföremål till
ett nödvändigt trafik- och transportmedel på land, synes motorbåten hava
blivit ett i stor utsträckning för nyttighetsändamål använt kommunikationsmedel
på sjön. I varje fall torde man kunna hävda, att så stor del av motorbåtstrafiken
tjänar sådana ändamål, att kravet på ett upphävande av den
påtalade oegentligheten i bensinbeskattningen av motorbåtarna icke längre
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35
skäligen kan avvisas. Departementschefen har vidare anfört bland annat
följande:
I nuvarande läge, innan förut omförmälda utredningar om motorbåtstrafikens
andel i bensinskattemedlen och vad därmed äger sammanhang kunnat
slutföras, är jag emellertid icke beredd att taga sådan slutlig principiell ståndpunkt,
varom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, till det av styrelsen
framförda yrkandet. Däremot finner jag mig kunna giva min anslutning till
styrelsens förslag, att någon del av automobilskattemedlen redan nu disponeras
för ändamål, som tjäna den mindre sjöfartens intressen. Med avseende
å sådana ändamål anser jag en begränsning böra ske till mindre
hamnar och bryggor samt i lämplig utsträckning till smärre farleder. Jag
finner mig här böra erinra örn att det utefter våra kuster ofta är fiskehamnar,
som tjäna till förläggnings- och angöringsplatser för den mindre motorbåtstrafiken,
vadan anslaget bör komma till användning även vid byggande och
förbättring av dylika hamnar.
I betraktande av att de från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen
beräknats uppgå till ett årligt belopp av 800,000—900,000 kronor
och med hänsyn tagen till den återbäring av medel till det yrkesmässiga fisket,
som alltjämt torde böra ske, har jag ansett ett belopp för nästa budgetår av
500,000 kronor vara lämpligt avvägt för ifrågavarande ändamål. I likhet med
de medel, som enligt vad nyss nämnts återbäras till det yrkesmässiga fisket,
synes förevarande belopp å 500,000 kronor böra upptagas såsom särskilt
anslag, att utgå av automobilskattemedlen före fördelningen mellan städer
och landsbygd.
Med avseende å grunderna för användningen av detta anslag synas i
huvudsak de för statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar i kungörelsen
den 10 augusti 1928 (nr 328) meddelade villkor och bestämmelser kunna
tjäna som förebild. Statsbidrag skulle sålunda beviljas av Kungl. Majit och
utgå med högst 90 procent av verkliga byggnadskostnaden. Kungl. Majit
synes dock böra äga att i undantagsfall bevilja högre bidrag. I vissa fall, såsom
ifråga örn upprensning eller utprickning av farled, kan det nämligen
bliva nödvändigt, att hela kostnaden får bestridas av förevarande anslag.
Som gottgörelse till fiskerinäringen för bensinskatt, erlagd av dess utövare,
finnes under nionde huvudtiteln anvisat ett anslag av 90,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel. I likhet med departementschefen måste
utskottet finna rättvist, att viss del av automobilskattemedlen därutöver avsättes
som ersättning jämväl för skatt, erlagd för bensin, som användes i
andra fartyg än fiskebåtar.
Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta avseende stannat vid ett
belopp av 300,000 kronor har utskottet ej velat motsätta sig att anslaget
bestämmes till 500,000 kronor.
I samband med denna restitutionsfråga bör utan tvivel beaktas yrkesfiskarnas
intresse av att utöver utgående ersättning för den bensinskatt,
de själva hava att betala, också erhålla gottgörelse för de skador, den
övriga motorbåtstrafiken åsamkar fisket. Enligt vad utskottet erfarit är
emellertid förevarande fråga föremål för 1933 års fiskeriutrednings uppmärksamhet.
De hamnanläggningar och farleder, som skulle utföras med bidrag
från nu ifrågavarande anslag, lära också i stor utsträckning bliva av sådan
beskaffenhet, att de komma yrkesfisket till godo. Utan att nu kunna till
-
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
styrka bifall till motionerna, förutsätter utskottet, att motionärernas synpunkter
beaktas vid de av departementschefen omförmälda fortsatta utredningarna
rörande bensinförbrukningen genom motorbåtstrafiken.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må
till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b) att de av herrar Gustavson och Heiding m. fl. väckta
motionerna I: 232 och II: 462 må anses besvarade med vad
utskottet ovan anfört.
21:o) Motion om utredning rörande fiskefyrar m. m. I en inom andra
kammaren av herr N. Flyg m. fl. väckt motion, nr 466, har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att på sätt regeringen
finner lämpligt en undersökning måtte företagas rörande 1) behovet av fiskefyrar
utefter kusten samt kostnaderna för dessa fyrars uppförande; 2) behovet
av fiskarestugor samt kostnaderna i detta avseende; 3) hamnfrågans
lösande på sådant sätt att båtar och redskap beredes tillfredsställande skydd
samt kostnaderna i även detta avseende samt att Kungl. Majit måtte förelägga
riksdagen de förslag vilka av denna undersökning ansetts vara av behovet
påkallade.
Fiskarbefolkningen utmed rikets kuster förtjänar utan tvivel statsmakternas
stöd i olika avseenden vid utövningen av sitt strävsamma yrke. Stora
anslag hava också under årens lopp lämnats för anläggning och underhåll
av fiskehamnar. För närvarande äro arbeten igång å cirka 40 olika fiskehamn
sföretag, för vilka den statliga bidragskostnaden beräknas uppgå till
över 4,000,000 kronor. På sista tiden har bidrag också börjat lämnas till
anläggning och underhåll av fiskefyrar.
Under erinran härom får utskottet hemställa,
att den av herr Flyg m. fl. i ämnet väckta motionen II: 466
ej må av riksdagen bifallas.
Vägtrafikväsendet.
22:o) Besiktning av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.
23:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 25, sid. 88 och 89) hemställer utskottet,
att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 37
24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamäl. I enlighet nied Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 89) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till vissa Jcommunilcationsändamål
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor.
25:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 89 och 90) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till bidrag till sJcjutsentrejprenader m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
26:o) Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart. Kungl.
Maj:t har (punkt 28, sid. 91 och 92) föreslagit riksdagen att till biträde vid
handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 15,400 kronor.
Från ifrågavarande anslag, för innevarande budgetår uppfört med 14,000
kronor, utgå avlöningar till en assistent och ett extraordinarie kanslibiträde
hos luftfartsmyndigheten samt arvode till en biträdande ingenjör hos samma
myndighet. Den nu föreslagna ökningen med 1,400 kronor av anslagsbeloppet
avser jämväl avlöningar och påkallas av de nya grunderna för riksstatsuppställningen.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit utskottet anledning till annan erinran,
än att från förevarande anslag böra bestridas icke blott, såsom departementschefen
förutsatt, utgifterna för avlöningar till befattningshavarna hos
luftfartsmyndigheten utan även övriga kostnader för dessa befattningshavare
såsom reseersättningar och dylikt. Då Kungl. Majit vid beräkningen av
anslaget ej tagit hänsyn till sistnämnda kostnader, torde någon jämkning
uppåt av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet böra vidtagas. Den
erforderliga förhöjningen har av utskottet beräknats till 600 kronor. I enlighet
härmed skulle anslaget uppföras med ett belopp av 16,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till biträde vid handläggning av ärenden
rörande luftfart för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor.
27:o) Understöd av regelbunden luftfart. Kungl. Majits förslag (punkt 29,
sid. 92—94) avser att bereda medel för utbetalning till aktiebolaget Aerotransport
av kontraktsenligt understöd för nästkommande budgetår med
650,000 kronor. Under erinran att för ändamålet beräknats vid utgången av
löpande budgetår förefinnas en reservation å omkring 10,000 kronor, hemställer
utskottet,
Utskottet.
Utskottet.
38 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 640,000
kronor.
28:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, sid. 94) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 40,000 kronor.
29:o) Extra besiktningar av luftfartyg. Kungl. Maj:t har (punkt 31, sid.
94) föreslagit riksdagen att till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet uttala, att från förevarande
anslag böra jämväl bestridas av ifrågavarande extra besiktningar
föranledda resekostnader. Med hänsyn härtill bör anslaget givas förslagsanslags
natur, varemot någon jämkning i anslagsbeloppet ej synes erforderlig.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till extra besiktningar av luftfartyg för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
30:o) Bidrag till uppförande av en hangar å Bromma flygplats. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 95—102) angående bidrag till
uppförande av en hangar å Bromma flygplats har riksdagen redan fattat
beslut; varom härigenom
erinras.
Byggnadsväsende!;.
31:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33, sid.
103—116) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
byggnadsstyrelsen;
dels godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... kronor 185,700
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ » 49,100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...................................................... » 94,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m. förslagsvis ....................... » 13,900
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................................................... » 10,000
Säger kronor 352,800
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
39
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ kronor
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., .................................................. »
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....................... »
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
................................................................................ *
Säger kronor 75,300
Summa förslagsanslag kronor 428,100
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 428,100 kronor.
I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 170,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, med ändring av det
i statsverkspropositionen under punkt 33 av sjätte huvudtiteln framlagda
förslaget örn anslag till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen bifaller av Kungl. Maj:t
i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt förslag örn inrättande
av statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen att dels uppföra den
i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under »Byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet» upptagna anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal: a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till
följd härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än även avlöningsstatens
slutsumma till 448,100 kronor;
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 448,100 kronor.
Bet i statsverkspropositionen framlagda förslaget innebär, att här förevarande
anslag skulle — frånsett de förändringar, som erfordras på grund av
riksstatens omläggning —- ökas med ett bruttobelopp av 6,000 kronor, avsett
i första hand för avlönande av ett kontorsbiträde i fjärde lönegraden, medan
återstoden, i runt tal 4,000 kronor, skulle stå till byggnadsstyrelsens disposition
för mera tillfälliga behov av biträden, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen
förklarat sig vara i starkt behov av ökade medel.
I propositionen nr 170 har föreslagits anvisande av ytterligare 20,000
kronor för den utökning av arbetskrafterna å styrelsens intendentsbyrå och
i viss mån å dess administrativa byrå, som erfordras i samband med statens
allmänna fastiglietsfonds uppläggande och förvaltande under nästkommande
budgetår.
Enligt propositionen nr 114, som riksdagen numera bifallit, skulle administrationskostnaderna
för statens allmänna fastighetsfond bestridas genom
34,300
38,400
800
1,800
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
anslag under sjätte huvudtiteln. Kungl. Maj:ts i detta avseende nu i propositionen
nr 170 framlagda förslag tillstyrker utskottet.
Yad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit rörande byggnadsstyrelsens avlöningsanslag
har ej heller givit utskottet anledning till erinran, dock att utskottet
funnit sig böra föreslå, att ett belopp å 9,600 kronor till arvoden åt två
vedeldningskonsulenter, som inräknats i den under »Statens bränslekontrollerande
verksamhet» upptagna anslagsposten till »Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal: a. Grundavlöningar mm.», utbrytes till en särskild post,
benämnd »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit»,
samt att summorna av de under anslagsposterna till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal angivna beloppen till grundavlöningar m. m. och
avlöningsförhöjningar m. m. särskilt utföras.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må,
a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Bönegrad
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet
........................................................................... .
1 byggnadschef, arvode enligt 5 §iavlöningsreglementet —
4 byggnadsråd ................................................................. B 30
1 byråchef........................................................................... B 30
6 intendenter................................................................... B 26
1 kamrerare....................................................................... B 24
1 sekreterare ..................................................................... B 24
1 kansliskrivare.................................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt................................................... B 7
1 kanslibiträde.................................................................. B 7
1 expeditionsvakt ....................................................,...... B 5
2 kontorsbiträden ........................................................... B 4
Tjänstemän å extra stat.
4 assistenter ..................................................................... B 21
3 byggnadskontrollör ................................................. B 21
Statens bränslekontrollerande verksamhet:
Tjänstemän å extra stat.
1 byråchef ....................................................................... B 30
1 inspektör....................................................................... B 26
1 notarie och revisor ..................................................... B 21
1 byråingenjör ................................................................. B 21
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
41
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ...................................................... kronor 185,700
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
........................................................... » 49,100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 114,100
b. Avlöningsförhöjningar m.m.,
förslagsvis....................... 8 13,900 , 128,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.................. »_10,000
Säger kronor 372,800
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
.......................................................... kronor 34,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................................... » 9,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m....... kronor 28,800
b. Avlöningsförhöjningar m.m.,
förslagsvis....................... »_§00 » 29,600
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ....................... »_1.800
Säger kronor 75,300
Summa förslagsanslag kronor 448,100
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.
32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, sid. 116—119) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 91,900 kronor.
33:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 35, sid. 119) föreslagit
riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet
för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 50,000 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
TJtsleottet.
I två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 17, av herr
A. Holstenson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 20, av herr
G. E. Andersson i Södergård m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Majit i de trakter av landet, där tillgången
på vedbränsle är god och arbetstillfällen behövas, måtte såsom ett villkor
för att statsmedel skall kunna erhållas för uppförande av landstings- och
kommunala byggnader ställa skyldighet för respektive bidragstagare att inmontera
specialbyggda vedeldningspannor i byggnadernas värmecentraler.
Av de till statens bränslekontrollerande verksamhet för budgetåret 1934/1935
till förfogande stående medlen har ett belopp av tillhopa 50,000 kronor
disponerats för bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för
vedeldningens främjande m. m. Härav hava 15,000 kronor avsetts till propaganda
genom ångpanneföreningar och andra sakkunniga och 25,000 kronor
till propaganda genom skogsägareföreningar och andra enskilda organisationer.
Återstående belopp har reserverats för oförutsedda utgifter beträffande
hithörande verksamhet. Enligt den nya riksstatsuppställningen skall för här
ifrågavarande ändamål uppföras ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln.
Möjligheterna att befrämja avsättningen av det inhemska vedbränslet är
ett spörsmål, som i en alltjämt ökad grad förtjänar statsmakternas uppmärksamhet.
Ett av skogshushållningens viktigare problem är som bekant att
kunna vinna en nyttig användning för ungskogarnas gallringsvirke liksom
ock för avfallsvirket vid timmerdrivningarna. Det är dylikt mindervärdigt
virke, som företrädesvis bör komma till användning för eldningsändamål.
Genom arbetet med vedens utvinning, i all synnerhet gallringsarbetena, kunna
vidsträckta arbetstillfällen inom skogsbruket beredas, vartill kommer gallringarnas
stora betydelse för skogsvården. Att uppnå en vedens ökade användning
som värmeledningsbränsle är särskilt angeläget på grund av den
efterhand skeende övergången från äldre till mera moderna värmesystem.
Under nu angivna förhållanden måste utskottet finna välbefogat att jämväl
för nästkommande budgetår medel anvisas till upplysningsverksamhet
rörande möjligheterna till inhemskt vedbränsles ökade användning, och utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att för detta ändamål beviljas ett
anslag av 50,000 kronor.
Anslag till merkostnader, som kunna uppkomma genom inhemskt bränsles
användning vid statliga anläggningar, har riksdagen redan anvisat i annat
sammanhang (Jordbruksutskottets utlåtande nr 1, punkt 160). I anslutning
till de båda i ämnet väckta motionerna vill utskottet framhålla vikten av
att jämväl landsting och kommuner uppmärksamma vedeldningsfrågan beträffande
dem tillhöriga eller under deras förvaltning stående byggnader. Enligt
vad som från sakkunnigt håll upplysts, synes en övergång till vedeldning
numera i stor utsträckning vara ekonomiskt möjlig. Detta gäller framförallt,
då uppvärmningen hittills skett medelst kokspannor. Att efter installering
av nya värmeanläggningar av tidsenlig typ själva eldningsarbetet
ej anses bliva mera betungande än vid kokseldning förtjänar uppmärksammas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
43
Motionernas syfte, nämligen att i möjligaste mån befrämja vedens användning
som bränsle i statsunderstödda kommunala byggnader av olika
slag, torde emellertid kunna tillräckligt beaktas utan särskild framställning
i ämnet från riksdagen.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må till bidrag till propagerande och konsulterande
verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor;
b) att de av herrar Holstenson m. fl. och G. E. Andersson
m. fl. väckta motionerna I: 17 och II: 20 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.
34:o) Länsarkitekter. Kungl. Majit har (punkt 36, sid. 119—121) föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen
förelagd, till länsarkitekter för budgetåret 1935/1936 beräkna ett förslagsanslag
av 108,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935
dagtecknad proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag
avgivit förslag angående omorganisation av länsarkitektinstitutionen m. m.
Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
35:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 37, sid. 121 och 122) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
5,000 kronor.
36:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Med
tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 38, sid. 122 och 123) hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga
byggnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000 kronor.
37:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har
(punkt 39, sid. 123) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till underhåll av vissa historiska
byggnader m. m. för budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition,
nr 121, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
I enlighet med de i propositionen nr 114 framlagda, av riksdagen numera
godkända riktlinjerna för inrättande av en statens allmänna fastighetsfond
bör från och med budgetåret 1935/1936 under sjätte huvudtiteln uppföras
ett särskilt anslag för att bestrida underhålls- m. fl. kostnader för sådana
under byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsobjekt, vilka
icke införas under fastighetsfonden. Berörda anslag — av reservationsanslags
natur — har ansetts böra benämnas »Underhåll av vissa historiska
byggnader m. m.».
För ändamålet har byggnadsstyrelsen beräknat ett belopp av 150,000
kronor bliva erforderligt för budgetåret 1935/1936. I detta belopp ingå
emellertid dels 50,000 kronor för fortsatta konserverings- och restaureringsåtgärder
å Kalmar och Bäckö slott, dels ock 30,000 kronor för konserveringsarbeten
å Bohus fästningsruin.
Departementschefen har anfört, att, i likhet med vad som varit fallet
under de senaste åren, särskilda medel å riksstaten för nästkommande
budgetår icke borde beräknas för fortsättande eller återupptagande av de
tidigare bedrivna konserverings- eller restaureringsarbetena utan att arbetena
å dessa byggnadsminnesmärken ännu ett år kunde inskränkas till botande
av utvändiga skador och skyddsarbeten till förhindrande av större skador.
Det av byggnadsstyrelsen i dess utredning äskade anslaget kunde i anslutning
härtill för nästkommande budgetår beräknas till (150,000 — 80,000)
70,000 kronor.
Emellertid borde sistnämnda anslagsbelopp ökas med 30,000 kronor avseende
sådana utgifter, som hittills bestritts av det för närvarande under
sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till lyshållning m. fl.
utgifter för kronans publika hus i Stockholm men som icke avses att överflyttas
å utgiftsstaten för statens allmänna fastighetsfond.
Att det nu äskade anslaget uppföres i riksstaten överensstämmer med de
av riksdagen godkända grunderna för inrättandet av statens allmänna fastighetsfond.
I fråga örn anslagsbeloppets storlek måste utskottet ställa sig tveksamt
rörande departementschefens förslag att särskilda medel icke skulle beräknas
för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Bäckö slott samt Bohus
fästningsruin. Under förliandenvarande omständigheter har utskottet emellertid
icke velat framställa någon erinran i förevarande avseende.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
38:o) Nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli. Kungl. Maj:t har (punkt
40, sid. 123—125) föreslagit riksdagen medgiva, att till nybyggnad för Kungl.
>Statsutskottets utlåtande Nr 6. 45
Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden användas ett belopp av 800,000 kronor.
De nu beräkneliga kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka tidigare uppskattats
till 4,975,000 kronor, uppgå enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat
till 5,329,680 kronor eller i runt tal 5,330,000 kronor. Då hittills till styrelsens
förfogande för ändamålet ställts tillhopa 3,905,000 kronor, erfordras till
byggnadsföretaget ytterligare ett belopp av 1,425,000 kronor.
Av sistnämnda belopp äskas nu 800,000 kronor, att utgå av fonden för
anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, vilken därtill
lämnar tillgång. Byggnadsföretaget i dess helhet beräknas bliva färdigt i
början av år 1937.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att till nybyggnad för Kungl.
Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens
ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 800,000
kronor.
39:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt 41, sid. 125—129) föreslagit riksdagen
att till restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
64,000 kronor.
Departementschefen har funnit åtgärder snarast böra vidtagas för att
hejda vidare förstöring och i värdigt skick återställa västra trappuppgången
och norra portiken i Stockholms slott. Ett uppskov med de föreslagna
restaureringsarbetena skulle endast komma att medföra, att skadorna hinna
utbreda sig, varigenom kostnaderna för de ändock oundvikliga arbetena
komme att ökas.
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava beräknats på följande sätt:
Västra trappuppgången. Kronor Kronor
Restaurering av väggar, kolonner m. m........................ 95,000: —
Omläggning av elektriska ledningar och delvis ny armatur
........................................................................... 8,000: —
Stenarbeten ........................................................................ 4,000: —
Ställningar......................................................................... 10,000: — 117,000: —
Norra portiken.
Restaurering av väggar, kolonner m. m........................ 40,000: —
Isoleringsarbeten .............................................................. 6,000: —
Stenarbeten ........................................................................ 6,000: —
Ställningar......................................................................... 3,000: — 55,000: —
Arbetsledning, ritningar, kontroll .................................... 10,000: —
Diverse omkostnader, oförutsedda arbeten och kostnader.
............................................................................... 10,000: — 20,000: —
Samtliga arbeten skulle således draga en kostnad av .................. 192,000: —
Utskottet.
Utskottet.
46 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Nu föreslås, att sistnämnda belopp fördelas på tre år med 64,000 kronor
örn året.
Sedan åtskilliga år hava anslag anvisats för utförande av restaureringsarbeten
å Stockholms slott. De nu ifrågasatta arbetena avse förbättringar
inom delar av slottet, där förfallet fortskridit så långt, att omedelbart ingripande
anses påkallat.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att ifrågavarande arbeten nu
komma till utförande. Den beräknade kostnaden, 192,000 kronor, avsedd
att lika fördelas på tre budgetår, har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till restaurering av västra trappuppgången
och norra portiken å Stockholms slott för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.
Diverse.
40:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 130) angående anslag till ersättning till statens
allmänna fastighetsfond har riksdagen redan fattat beslut; varom härigenom
erinras.
41:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 43, sid. 130) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.
Maj: t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 6,000
kronor.
42:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 44, sid. 130 och 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev och dylika
försändelser för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 4,780,000 kronor.
43:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 131—134) föreslagit riksdagen att till
bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.
Enligt ett av 1934 års riksdag godkänt förslag skulle turistreklamen i
utlandet anförtros åt svenska trafikförbundet. Av statens bidrag till förbundet,
beräknat till 260,000 kronor, skulle statens järnvägar lämna allenast
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
47
så stor del, som skäligen svarade mot det värde, som denna verksamhet
kunde anses äga för statens järnvägars affärsverksamhet. Då denna statens
järnvägars andel beräknades till 80,000 kronor, skulle återstoden, 180,000
kronor, anvisas å riksstaten. I anslutning härtill äskas nu för nästkommande
budgetår ett belopp av 180,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag för turistréklam- och upplysningsverksamhet
i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 180,000 kronor.
44:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Kungl. Majit har
(punkt 46, sid. 134 och 135) föreslagit riksdagen att till bidrag till svenska
brandkårernas riksförbund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
500 kronor.
I en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Kristianstad väckt motion,
nr 29, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till svenska brandkårernas
riksförbund bevilja för budgetåret 1935/1936 ett extra anslag av
2,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.
Svenska brandkårernas riksförbund har tvivelsutan en betydelsefull uppgift
att fylla. Riksdagen har också tidigare genom anvisande av anslag till
förbundet visat sin uppskattning av förbundets verksamhet. Jämväl för nästkommande
år synes förbundet böra erhålla statsmakternas stöd. Utskottet
tillstyrker, att för ändamålet anvisas ett anslag av 2,000 kronor eller samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förevarande förslag
och med bifall till herr J. Nilssons i Kristianstad motion
I: 29, må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.
45:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 135 och 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 500 kronor.
46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit har (punkt 48, sid. 136—139) föreslagit riksdagen att till bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora m. fl. väckt motion,
nr 274, har hemställts, att riksdagen med avböjande av Kungl. Majlis förslag
Utskottet.
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
måtte till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 10,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som tillkommit på
departementschefens initiativ, är en ideell förening med uppgift att arbeta
för ökad trafiksäkerhet i Sverige främst å gator och vägar, och föreningen
avser att vinna sitt syftemål i första hand genom upplysningsverksamhet, för
vars bedrivande föreningen vill samarbeta med varje sammanslutning eller
enskild, som vill främja detta syftemål.
I anslutning till bestämmelse i stadgarna har Kungl. Majit till ordförande
i föreningens styrelse förordnat överståthållaren. I styrelsen finnas därjämte,
förutom av föreningen valda ledamöter, representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen. Kungl. Majit
har förordnat en revisor att jämte av föreningen valda revisorer verkställa
revision av föreningens räkenskaper. I det råd, som utgör ett organ inom
föreningen och som bland annat har att överlägga örn principiella frågor inom
föreningens verksamhetsområde ävensom förelägga styrelsen förslag beträffande
verksamheten, äro fem ledamöter utsedda av chefen för kommunikationsdepartementet,
varjämte bland andra socialstyrelsen har utsett en ledamot
och föreningen själv ett visst antal.
Att motortrafiken medför stora risker för trafiksäkerheten är allmänt bekant
och bestyrkes också av den allmänna olycksfallsstatistiken. Enligt
medicinalstyrelsens berättelse örn allmän hälso- och sjukvård uppgick sammanlagda
antalet vid trafikolyckor skadade personer, som åtnjutit vård å
lasarett eller sjukstugor, ej intagna fall inräknade, under år 1932 till 10,186
och under år 1933 till 10,798. Av dessa olyckor hava det övervägande antalet
förorsakats av motorfordonstrafik. Enligt samma beräkningar utgjorde
antalet å lasarett eller sjukstugor intagna fall av personskada genom motorfordonstrafik,
vilka icke haft döden till följd, år 1921 1,110 och år 1930 3,274.
Antalet dödsolyckor på grund av dylik trafik hade under samma tid ökats
från 92 till 382. Denna starka olycksfallsstegring med därav följande behov
av vård för trafikolyckornas offer drager med sig ökade sjukvårdskostnader.
Beaktas bör också den avsevärda ökning av domstolars och polismyndigheters
arbete, som bilväsendet fört med sig.
Det borde vara för en var uppenbart vilken samhällelig vikt som måste
läggas vid arbetet på upplysning och fostran till ökad trafikkultur från särskilt
motorförarnas men också andra trafikanters sida. Den sammanslutning
som i sådant syfte här bildats måste därför anses förtjänt av statens ekonomiska
stöd.
Enligt vad som upplysts är föreningens verksamhet avsedd att i huvudsak
bedrivas med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Även om nian har
rätt att räkna med en dylik välvillig medverkan från olika institutioners
och enskildas sida, måste dock ett så vidsträckt lagt propagandaarbete som
det här planerade bli förenat med väsentliga direkta kostnader. Ihågkommas
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
49
må, att föreningens främsta syfte är att genom upplysningsarbete söka
hämma den stegring av trafikolyckorna, som motortrafiken framkallat. Det
torde vara motiverat att för ett sådant syfte direkt av automobilskattemedlen
anvisas ett anslag, och utskottet har ansett sig kunna biträda departementschefens
i detta avseende här framlagda förslag. Den organisation, föreningen
erhållit, synes också utgöra tillräcklig garanti för att detta av föreningen begärda
understöd skall få en ur olika synpunkter lämplig användning. Det
bör uppmärksammas, att även om direkt ekonomiskt stöd bör kunna påräknas
från exempelvis städer med särskilt betungande motortrafik och vissa försäkringsbolag,
möjligheterna att på andra vägar skaffa bidrag dock måste bliva
tämligen begränsade.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å den av herr Olsson i Mora m. fl. väckta motionen
II: 274 må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 50,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
47:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Under erinran
att Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 139 och 140) avser bestridande av
utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för
frågor rörande vägväsendet samt för bidrag till den internationella luftfartskommissionen,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
48:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 140) hemställer utskottet,
att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 70,000 kronor.
49:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51 j
sid. 140) hemställer utskottet,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dock att i anslaget
må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av
huvudtitelns slutsumma.
50:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 140) angående anslag till dyrtidstillägg
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 6. iso 35 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
Stockholm den 2 april 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i
Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla,
Asplund, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad och Thelin; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson
i Höör, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Norling och Andersson i Ovanmyra.
Reservationer:
vid punkterna 8:o—ll:o) samt 14:o) (enkla bygdevägar m. fl. vägar) av
herrar Holmgren och Persson i Falla;
vid punkten 12:o) (broar) av herr Asplund, som ansett att utskottet bort
hemställa,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till de av herrar Bergqvist m. fl. och Hage m. fl.
väckta motionerna (I: 75 och H: 198), må till bidrag till byggande
och förbättring av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)
------------------
vid punkten 21:o) (motion örn fiskefyrar m. m.) av herr Törnkvist i Karlskrona
;
vid punkten 46:o) (bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande)
1)
av herrar Holmgren, Persson i Falla och Andersson i Ovanmyra, vilka
ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och den
av herr Olsson i Mora m. fl. väckta motionen II: 274 må till
bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel;
2) av herr Strindlund.
Stockholm 1985. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
- Rskr. 1935:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1935H936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikation s. 1 i texten