Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till svensk luftfart m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

1935-05-03 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till svensk luftfart m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

1

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

understöd till svensk luftfart m. m. jämte

två i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr

162, Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Majit att med aktiebolaget Aerotransport träffa

avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936 i huvudsaklig överensstämmelse

med det av föredragande departementschefen förordade, såsom

bilaga 3 vid statsrådsprotokollet fogade förslaget;

dels till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport, sedan dess bolagsordning

ändrats i huvudsaklig överensstämmelse med det vid nämnda

avtalsförslag såsom bilaga B fogade förslaget, under Utgifter för kapitalökning

och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 1,250,000 kronor;

dels höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken

»F. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp;

dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov

tillhandahålla medel för inlösen av aktier i bolaget, vilka tillhöra annan än

staten.

I anledning av propositionen hava i två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren, nr 296, av herr E. Sjödahl och den andra

inom andra kammaren, nr 518, av herr O. Jeppsson m. fl. hemställts,

a) att i avtalet mellan statsverket och aktiebolaget Aerotransport andra

paragrafen, första stycket, erhåller den formulering, som föreslagits av luftfansutredningen:

»Statsunderstöd utgår under förutsättning, att regelbunden

luftfart upprätthålles i minst den utsträckning, som angives i härvid såsom

bilaga A fogade trafikprogram med de ändringar uti detsamma, om vilka

Kungl Majit och bolaget må tid efter annan enas», samt att § 15 i samma

avtal får följande: »Statsverket är berättigat att vid avtalstids utgång inBihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 97. uno sb 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

lösa bolagets tillliörigheter och trafikmateriel med belopp, som bestämmes

av fem gode män, av vilka Kungl. Majit utser två och bolaget två, varefter

de fyra sålunda valda tillkalla den femte. Inlösningsbeloppet får högst utgöra

summan av bolagets skulder och övriga förbindelser samt aktiekapitalets

nominella belopp»;

b) att riksdagen, i anledning av de uttalanden, som förekomma i Kungl.

Majits proposition nr 162 till årets riksdag, under rubriken »Postflygning»

ville framhålla, dels att det synes riksdagen lämpligt, att med vanligt utomlandsporto

frankerad brevpost alltjämt flygbefordras enligt hittills tillämpade

principer, dels ock att riksdagen finner det angeläget, att nattpostflygningarna

utökas till att pågå året runt, så snart tekniska hinder för en sådan åtgärd

icke längre föreligga;

c) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam

utredning beträffande upprättande av en flygled till Norrland; samt

d) att riksdagen ville såsom sin åsikt uttala, att Kungl. Majit vid fastställande

av taxor för den inrikes lufttrafiken måtte i möjligaste mån beakta

de i motionerna anförda synpunkterna.

Nuvarande avtal med aktiebolaget Aerotransport, avseende en statssubvention

av 650,000 kronor för år, gäller till och med utgången av år 1936.

För att i tid kunna träffa förberedelser för nya avtalsperioden har redan

nu underställts riksdagens prövning frågan örn formerna för en ny statssubvention

till den svenska luftfarten under sexårsperioden 1937—1942. Till

grund för propositionen ligger ett av särskilda sakkunniga (luftfartsutredningen)

avgivet förslag. Dessa sakkunniga — överståthållaren T. K. V. Nothin,

ordförande, samt ledamoten av riksdagens andra kammare, numera andre

vice talmannen O. Jeppsson, byråchefen i järnvägsstyrelsen A. C. A. Stjerna,

byrådirektören i generalpoststyrelsen C. A. G. Bildt och verkställande direktören

i aktiebolaget Aerotransport G. F. C. Florman — hava den 26 november

1934 avgivit betänkande med utredning rörande reguljär luftfart samt

luftfartsmyndighetens organisation (statens off. utredn. 1934:48). Luftfartsutredningens

förslag utmynnar i en hemställan, vari utredningen förordar

bland annat:

att svensk statsunderstödd luftfart från och med år 1937 bedrives i den

vidgade omfattning, som är angiven under beteckningen »trafikplan III»,

innebärande en enkeltur dagligen året runt på en var av sträckorna Malmö

—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam, Malmö—Köpenhamn—Amsterdam,

Amsterdam — Paris, Amsterdam—London, Stockholm—Malmö och Oslo—- Göteborg—Köpenhamn—Malmö, samt en dubbeltur dagligen året runt på

vardera av sträckorna Stockholm—Abo—Helsingfors—Tallinn och Malmö—

Köpenhamn—Berlin,

att för bedrivandet av ifrågavarande luftfart nuvarande aktiebolaget Aerotransport

ombildas, varvid svenska staten ingår såsom huvuddelägare genom

teckning av stamaktier till ett belopp av 2,500,000 kronor, medan innehavare

av nuvarande aktier i bolaget erhålla preferensaktier intill belopp, motsvarande

584,000 kronor, medförande preferensrätt till fyra procents årlig utdelning,

att mellan svenska staten och det sålunda ombildade bolaget träffas avtal,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

3

gällande till att börja med sex år, om utförande av reguljär luftfart i enlighet

med förenämnda »trafikplan III», därvid staten förbinder sig lämna

bolaget årligt understöd för år 1937 med 950,000 kronor och för år 1938

med 875,000 kronor o. s. v. med ett för varje år med 75,000 kronor nedsatt

belopp,

att de nattpostflygningar, som av det svenska luftfartsbolaget lära komma

att utföras, även i fortsättningen bekostas av postmedel, varvid ersättningen

beräknas efter bolagets självkostnader, samt

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen blir luftfartsmyndighet, för vilket

ändamål nyinrättas en särskild byrå inom ämbetsverket.

Luftfartsutredningen har utgått från att de luftfartslinjer, vilka ingå i det

av utredningen förordade programmet för flygtrafikens utveckling, alltjämt

bliva anlitade för postbefordring och att förutom luftfrankerad post även

annan brevpost (brev och brevkort) liksom hittills flygbefordras å omhandlade

linjer.

Till detta förslag har departementschefen i allt väsentligt anslutit sig; beträffande

postflyget har dock departementschefen, på sätt av det följande

framgår, antytt vissa möjligheter till kostnadsbegränsningar.

Av vad departementschefen anfört örn transportavgifternas avvägning må

här återgivas följande:

Vid ett bedömande av frågan, vilken taxepolitik som bör föras, är att

märka, att i den mån den svenskdrivna luftfarten i samtrafik med utländska

företag trafikerar övervägande utländska linjer, taxorna måste i huvudsak

fastställas i samförstånd med dessa andra länder eller företag och att således

i dessa fall svenskt inflytande endast i begränsad utsträckning kan

göra sig gällande. A inrikes linjer äger däremot det egna landet självbestämmanderätt

över taxorna, vare sig dessa linjer trafikeras av in- eller

utländska företag. Taxefrågan får också här sin största betydelse med

hänsyn till andra trafikmedels ekonomi och intressen, vilka givetvis icke

böra mer än nödvändigt trädas för nära av en med statsunderstöd bedriven

flygtrafik. Luftfartsutredningen har för sin del framhållit, att särskild

uppmärksamhet alltjämt bör fästas vid taxepolitiken, så. att ingen

osund konkurrens uppstår. Jag ansluter mig till denna uppfattning liksom

till utredningens mening därom, att i angivet syfte biljettpriserna å de

inrikes statsunderstödda linjerna böra, örn ej särskilda omständigheter påkalla

undantag, hållas över priset å lia klass järnvägsbiljett, inberäknat sovplatsavgift

där sovvagn brukar användas, å motsvarande järnvägssträcka.

Det synes mig över huvud taget riktigt att trafikanterna, för vilka de snabba

och bekväma flygförbindelserna ansetts vara av stor ekonomisk betydelse, i

högre grad än för närvarande böra bära kostnaderna för luftfarten. Detta

utesluter icke, att transportavgifterna vid flyglinjetrafiken, sedan densamma

nått självständig ekonomisk bärkraft, så snart som möjligt böra bringas

ned tiil en nivå, vid vilken luftfarten kan komma att tjäna som trafikmedel

för en större allmänhet än den, som nu har möjlighet att begagna sig av

dess fördelar.

Beträffande flygpostbefordran vill utskottet inledningsvis erinra örn ett av

1932 års riksdag i skrivelse nr 214 gjort uttalande, att världspostkonventionen

principiellt utginge från att snabbaste väg alltid borde anlitas för

postbefordran samt att, då inkomsten av utlandsportot lämnade betydande överskott,

goda skäl syntes föreligga att alltjämt främja denna ur den allmänna

samfärdselns synpunkt riktiga princip.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Departementschefen har i nu förevarande proposition påpekat, att postverket

under senare år flygledes till utlandet transporterat betydande delar

av den brevpost, tidvis så gott som all sådan, som lämpligen kunnat befordras

å flyglinje, liksom även luftfrankerad paketpost. Detta gäller såväl dagflygningarna

som de hittills blott under sommarmånaderna bedrivna nattflygningarna.

Den med särskilt luftporto försedda brevposten har flygbefordrats till bestämmelseorten,

i den mån flyglägenheter varit tillgängliga och medfört tidsvinst.

Övrig brevpost har i mån av utrymme erhållit flygbefordran till London,

Paris, Bryssel, Antwerpen, Hamburg, Berlin och Helsingfors, därvid

alltså även vissa av Aerotransport icke trafikerade linjer utnyttjats för ändamålet.

Hela den av generalpoststyrelsen på basis av nuvarande befordringsprinciper

uppgjorda kalkylen för luftpostbefordran efter år 1936 visade väsentligt

minskade portoinkomster men nära nog fördubblade nettokostnader.

Det kunde givetvis ifrågasättas, huruvida det skulle vara ekonomiskt riktigt

att anordna flygposttransporterna efter ett program, som visar ett dylikt

resultat. I anslutning härtill anför departementschefen bland annat följande:

Från näringslivets sida har, under framhållande av postflygningens, enkannerligen

nattflygningens stora betydelse för näringslivet över huvud taget

och främst för export- och importhandeln, betonats angelägenheten av att

det särskilda luftportot avvecklas. Det må erkännas att flygpostbefordringen

äger sin betydelse för vissa delar av näringslivet. Detta förhållande synes

emellertid i och för sig icke kunna åberopas som skäl för att postverket

skulle i stället för näringslivet självt och den korresponderande allmänhet

i övrigt, som önskar utnyttja flygposttransporterna, bära hela den särskilda

kostnad, som är förenad med sådana transporter. Det stundom framförda

skälet, att postverket har skyldighet att transportera posten på snabbaste

sätt, kan jag finna godtagbart endast intill den gräns, som skälig jämvikt

mellan inkomster vid och utgifter för respektive befordringssätt ovillkorligen

måste utgöra. Yad särskilt angår nattflygningarna synes det uppenbart,

att icke ens med den fastställda luftportosatsen en sådan jämvikt tillnärmelsevis

kan uppnås.

Äro emellertid de ekonomiska eller andra fördelar, den snabba flygpostbefordringen

påstås medföra för korrespondenterna, av den storleksordning,

att betydande belopp finnas böra nedläggas av postverket på denna flygning,

bör det också kunna antagas, att en rimlig höjning av portosatsen

för flygbefordran icke gärna kan föranleda till en minskning av den luftfrankerade

postmängden. En höjning av luftportot borde vid sådant förhållande

sannolikt medföra en motsvarande inkomstökning för postverket.

Möjligheterna att avväga luftpostpoidot äro begränsade genom den internationella

postkonventionen. Enligt denna får inom Europa sådant porto

uttagas med högst 15 guldcentimes per 20 gram. Det nuvarande svenska

portot, 10 öre per 20 gram, motsvarar emellertid enligt gällande kurs endast

ungefär 8 guldcentimes och skulle alltså kunna höjas till inemot det dubbla.

Det svenska luftportot är bland de lägsta i Europa. I exempelvis Danmark

är luftportot för närvarande fastställt till 20 danska öre per 20 gram för brev

och 15 öre för brevkort.

Örn sålunda, vid bibehållande av särskilt luftporto, en höjning av detsamma

synes rimlig och genomförbar, kunna emellertid även andra åtgärder

i detta sammanhang komma under övervägande. Förut har antytts, att

frågan örn flygbefordring av icke luftfrankerad post ställde sig något annor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 97.

O

lunda vid sådana nattflyglinjer, för vilka postverket bestrede bolagets självkostnad.

I dylika fall kan nämligen den icke luftfrankerade posten, i den

mån utrymmet det medgiver, medtagas utan särskild kostnad för postverket.

I regel är den luftfrankerade postmängden icke större än att även övrig

brevpost kan inlastas i flygplanen, som vid nattflygningen endast avses för

posttransport, oell postverkets kostnader för nattflygningarna äro lika stora

oavsett den transporterade postmängden. Det kan då ock synas naturligt,

att även den icke luftfrankerade posten får medfölja. En given gräns för

flygtransporten av sistnämnda post bör dock enligt min mening vara den

station, från vilken postverket bär att erlägga frakt efter vikt och där alltså

det särskilda skälet för flygbefordringen icke längre äger giltighet. Vid denna

station skulle då den icke luftfrankerade posten överföras till land- respektive

sjötransport, örn sådan ifrågakommer.

Örn det alltså under vissa förhållanden kan anses lämpligt att även icke luftfrankerad

utlandspost från Sverige befordras med nattfly glin jerna — behov avnattflygning

för annan post än utlandspost torde icke föreligga å nuvarande

svenska flygleder — synes det, i betraktande av de höga kostnaderna för detta

befordringssätt och den betydande del av utlandsposten, som sålunda skulle

flygbefordras, kunna sättas i fråga, huruvida icke det vanliga utlandsportot bör

höjas, med bibehållande av det särskilda luftportot endast för flygtransport till

utomeuropeiska länder och för flygning inom Europa med andra linjer än svenska

nattflyglinjer. Därmed skulle praktiskt taget all brevpost till utlandet vara

berättigad till transport med svenska nattflyglinjer, där sådana inrättats.

Ett av de tidigare åberopade viktigare skälen för flygbefordran av icke

luftfrankerad post har varit, att det svenska utlandsportot har ansetts väl

högt och därför motivera en förbättring av transporttiderna genom flygbefordran

utan att särskilt luftpostporto med nödvändighet bort uttagas.

Numera torde emellertid detta skäl knappast äga giltighet. Generalpoststyrelsen

har ock i sitt utlåtande antytt, att en höjning av utlandsportot

kunde anses befogad till och med av andra skäl än dem som hänföra sig till

flygförbindelsernas större snabbhet. Aven utvägen att minska förlusterna

å" postflyget genom uttagande av ett högre utlandsporto än det nu fastställda

bör därför komma under övervägande.

Beträffande den ekonomiska innebörden av en eventuell höjning av utlandsportot

må erinras örn följande. Den internationella postkonventionen

fastställer för vanliga brev ett utlandsporto av 25 guldcentimes för 20 gram

och 15 guldcentimes för varje påbörjad överskjutande viktsats av 20 gram samt

för brevkort 15 guldcentimes, med rätt för staterna att minska portosatserna

med 20 procent eller öka dem med 40 procent. Det svenska utlandsportot

är 25 respektive 15 öre för brev och 15 öre för brevkort, efter nuvarande

kurs motsvarande omkring 20 respektive 12 guldcentimes. Enligt postverkets

statistik för år 1934 utgjorde antalet svenska brev till utlandet inklusive

rekommenderade och assurerade försändelser, men bortsett från

post till Danmark, Finland, Island och Norge — för dessa gälla i stort sett

samma portosatser som inom Sverige — något mer jin 9 miljoner. En höjning

av brevportosatsen 25 öre till exempelvis 35 öre torde alltså kunna

beräknas medföra en inkomst av omkring 900,000 kronor, vartill kommer

den inkomstökning, som skulle vinnas örn samtidigt utlandsportot för brevkort

i motsvarande mån höjdes.

Örn en portoökning av här angiven art genomföres, synes flygbefordringen

av post kunna utan mera avsevärd nettokostnad bedrivas i huvudsakligen don

omfattning, luftfartsutredningen förutsatt. Dock torde, på sätt jag förut utvecklat,

åtminstone i regel endast den post, som försetts med luftporto, böra

transporteras med dagflygningarna och med nattflygningarna bortom slutpunkten

för de svenska linjerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Utskottet.

Alltsedan år 1925 har statssubvention utgått till aktiebolaget Aerotransport.

Redan år 1918 hade emellertid riksdagen framställt begäran örn utredning

rörande förutsättningarna för en »reguljär lufttrafik». De förväntningar,

som riksdagen då och senare vid olika tillfällen uttalat beträffande

detta nja trafikmedels betydelse för samfärdseln, äro numera på god väg

att förverkligas. Den europeiska liksom den amerikanska kontinenten är

redan genomdragen av ett stort antal flyglinjer med en regelbunden, året

örn pågående trafik, som är i starkt tilltagande. Yad den nordiska trafiken

beträffar må erinras, att rörelsen vid Malmö flyghamn redan nått ett omfång

av 22 ankommande eller avgående flygplan per dag. Genom förening

av tåg- och flygförbindelse föreligger innevarande sommarhalvår möjlighet

till dagpassagerarbefordran Stockholm—Paris, respektive London och vice

versa. Helsingfors är likaledes — över Riga -— förenat med sistnämnda

båda städer genom dagflygförbindelse. Såsom ytterligare belysande för den

alltjämt tilltagande hastigheten på flyglinjerna må anföras, att Malmö

numera kan på dagen nås från så avlägsna platser som Rom och Atén.

Aven den transkontinentala lufttrafiken är stadd under utveckling. Engelska,

franska och holländska flygföretag upprätthålla flygförbindelser till

Indien med sammanlagt fem turer i veckan. Med Zeppelinluftskepp upprätthålles

passagerarfart varannan vecka mellan Tyskland och Sydamerika.

Mellan Europa och Sydamerika finnas dessutom två luftpostturer per vecka,

därav en fransk och en tysk; även befordringen över Atlanten sker med flyg.

Engelska postverket överväger för närvarande att mot vanligt porto transportera

flygpost över hela det brittiska imperiet.

Den i propositionen framlagda planen för den svenska luftfarten under

åren 1937—1942 innebär, att helårstrafik skulle bedrivas dels å kontinentlinjerna

Stockholm—Malmö—Berlin, London och Paris, dels ock å de skandinaviska

linjerna Oslo—Göteborg—Malmö och Stockholm—Helsingfors—

(Tallinn). Därjämte skulle nattpostflygning äga rum året runt i sådan omfattning,

att brevpost kunde åtminstone under sex veckodagar befordras från

Stockholm, respektive Göteborg till London, respektive Paris och vice versa

på en natt med avgång alltså på aftonen och utdelning följande morgon.

För detta trafikprograms genomförande förutsättes dels ett statligt engångsutlägg

för aktieteckning i det ombildade aktiebolaget Aerotransport på

2,500,000 kronor — att utgå av lånemedel — dels ock en årlig subvention

med följande belopp1), nämligen:

1937 ........................................................ kronor 1,050,000

1938 ........................................................ » 975,000

1939 ........................................................ » 900,000

1940 ....................................................... » 825,000

1941 ......................................................... » 750,000

1942 ......................................................... » 675,000

‘) Av dessa belopp innehållas 100,000 kronor som ränta å statens kapitalinsats, 2,500,000

kronor, i aktiebolaget Aerotransport.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

7

Läggas härtill de årliga merutgifter på cirka 900,000 kronor som postflygningen

beräknas medföra stiga de statliga utläggen för ifrågavarande

linjeluftfart till avsevärda summor.

Yid den föreliggande frågans bedömande bör dock beaktas, att flygtrafiken

alltjämt är att betrakta som ett nytt transportmedel, som ej ännu uppnått

sin självständiga bärighet. I likhet med ett stort antal främmande nationer

lära de svenska statsmakterna böra medverka till att göra en fortsatt insats

för flygtrafikens utveckling. Erinras må, att även det svenska järnvägsväsendets

genombrott på sin tid skedde med liknande stora uppoffringar, varvid

den relativa betydelsen av andra transportmedel, enkannerligen den inrikes

sjöfarten samtidigt kom att minskas. Belysande är ett av 1887 års taxekommitté

gjort uttalande, att när järn vägsbyggandet på 1850-talet tog sin

början »regering och riksdag mindre torde haft till ögonmärke detta företags

avkastningsförmåga än tidens krav på förbättrade och snabba kommunikationsmedel».

En jämförelse, som härvidlag också förtjänar åberopas, äro

de stora utlägg, som under 1800-talet ända fram till Sassnitzfärjornas tillkomst

år 1909 från postverket erfordrades i form av stora ångbåtssubventioner

och på annat sätt för att tillgodose behoven av tidsenliga och allt

snabbare postförbindelser med kontinenten.

På grund av sitt allmänna geografiska läge och särskilt som genomfartsland

för den norska och finska trafiken har Sverige betydande intressen att

tillvarataga vid det slutliga fastställandet av de framtida internationella flyglinjerna.

Ett framtidsintresse är också utvecklingen av de inhemska flyglederna.

Från dessa utgångspunkter har utskottet ansett sig böra tillstyrka de

föreliggande förslagen till ombildning av aktiebolaget Aerotransport och till

ökning av dess kapital samt i samband därmed örn en årlig subvention till

bolaget. Att understödsbeloppet årligen minskas förtjänar särskilt uppmärksammas,

och förslaget härutinnan får betraktas som ett uttryck för hysta

förväntningar att kunna uppnå ett efterhand förbättrat ekonomiskt resultat

på de nu tillsvidare statssubventionerade linjerna.

Beträffande den framtida taxepolitiken har departementschefen anslutit

sig till luftfartsutredningens uttalande örn att biljettpriserna å de inrikes

stödda linjerna böra »om ej särskilda omständigheter påkalla undantag»

hållas över priset å Ira klass järnvägsbiljett, inberäknat sovplatsavgift, där

sovvagn brukar användas.

Transportavgifternas lämpliga avvägning måste utan tvivel betraktas som

en särskilt ömtålig sak, då fråga är om ett nytt transportmedel sådant som

flyget. Till viss ledning synas dock kunna tjäna redan vunna erfarenheter

från utländska trafiklinjer. I varje fall måste utskottet finna angeläget, att

luftfartens utveckling ej hämmas genom alltför högt satta taxenormer. Detta

synes ej minst böra gälla, då fråga är om att tillvarataga det svenska flygets

framtidsmöjligheter inom det egna landets gränser.

De årliga nettokostnaderna för postflygningen uppgå för närvarande till

inemot 600,000 kronor. Postverket har då med flygplan befordrat även icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Statsutskottets utlåtande Nr 97.

luftfrankerad post, ett förfaringssätt, som jämväl av främmande postförvaltningar

i en alltjämt ökad utsträckning börjar tillämpas. Med nattflyg bar

emellertid posten hittills transporterats allenast under fem månader Stockholm—Malmö—Hannover.

Skall, såsom generalpoststyrelsen funnit motiverat,

nattpostflygning försiggå året runt och både från Stockholm och Göteborg,

ökas kostnaderna till cirka 900,000 kronor på sätt framgår av följande

inom generalpoststyrelsen uppgjorda beräkning:

Kronor.

Dagflygningar......................................................................................... ») 290,000

Nattflygningar........................................................................................ 1,140,000

Yidarebefordring å utländska flyglinjer, omkring.............................. 240,000

Lokala transporter och personalkostnader, omkring ........................ 85,000

Summa kronor 1,755,000

Härifrån avgå Kronor.

Luftportoinkomster (beräknade) ..................... 125,000

Lufttransitinkomster (av danska, finska, norska m. fl. postförvaltningar),

omkring........................................................ 630,000

Inbesparade land- och sjötransitavgifter, omkring.............. 110,000 865 000

Nettokostnad kronor 890,000

Denna summa av i runt tal 900,000 kronor förefaller hög men kan vara

motiverad med hänsyn till postflygets alldeles särskilda betydelse för Sveriges

del, främst på grund av vårt avlägsna läge i förhållande till London och

Paris samt andra kultur- och handelscentra. Av stor betydelse är även, att

Sverige kan bibehålla och utveckla samarbetet med Danmark, Finland och

Norge beträffande postbefordran.

Bland åtgärder, som lämpligen kunna komma i fråga för kostnadernas

begränsning och som i propositionen diskuteras, synes en måttlig höjning

av vårt för närvarande relativt låga utlandsporto erbjuda en nära tillhands

liggande lösning.

I detta sammanhang måste uppmärksammas, att de kalkyler, som ligga

till grund för beräkningen av den årliga allmänna subventionen till aktiebolaget

Aerotransport, grundats på en bolagets årsintäkt av post, transporterad

med dagflyglinjerna, till belopp av 265,000 kronor.

Vad angår avtalet med aktiebolaget Aerotransport anser utskottet en

ändring påkallad beträffande § 15. Enligt departementschefens förslag har

denna paragraf följande lydelse: »§ 15. Statsverket är berättigat att vid avtalstidens

utgång inlösa bolagets tillhörigheter och trafikmateriel med belopp,

som bestämmes av fem gode män, av vilka Kungl. Maj:t utser två och

bolaget två, varefter de fyra sålunda valda tillkalla den femte. Inlösningsbeloppet

får bestämmas högst till aktiekapitalets nominella belopp.» På sätt

‘) Av luftfartsutredningen beräknad till 265,000 kronor. Beloppet 290,000 kronor innefattar

även postbefordran med passagerarflyg (Oslo)—Göteborg—Malmö i anslutning till

nattpostflyglinj en Malmö—Kontinenten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

9

motionsvis erinrats skulle emellertid denna formulering leda till att även

om värdet av bolagets tillhörigheter vid en framtida likvidation motsvarade

ej endast aktiekapitalet utan även bolagets skulder dessa tillhörigheter dock

skulle av statsverket betalas med allenast en summa motsvarande aktiekapitalets

nominella belopp och alltså utan hänsyn till skulderna. Då, såsom

skäligt synes vara, även skulderna böra få inräknas i lösesumman, vill

utskottet föreslå följande lydelse av nämnda paragrafs sista stycke.

§ 15-

Statsverket är berättigat---den femte. Därest bolagets tillhörig
heter

och trafikmateriel i värde överstiga summan av bolagets aktiekapital

och skulder, får inlösningsbeloppet likväl icke bestämmas högre än som kan

beräknas erforderligt för att aktieägarna vid likvidation av bolaget skola

erhålla vad som motsvarar aktiernas nominella belopp.

Vad departementschefen anfört beträffande flygleder och övrig markorganisation

liksom ock i fråga örn luftfartsmyndighetens överflyttning från kommunikationsdepartementet

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föranleder

ingen särskild erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och

motionerna I: 296 och II: 518, må

a) bemyndiga Kungl. Majit att med aktiebolaget Aerotransport

träffa avtal örn regelbunden luftfart efter utgången

av år 1936 i huvudsaklig överensstämmelse med det av chefen

för kommunikationsdepartementet förordade förslaget;

b) till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport,

sedan dess bolagsordning ändrats i huvudsaklig överensstämmelse

med det vid nämnda avtalsförslag såsom bilaga B fogade

förslaget, under Utgifter för kapitalökning och rubrik Fonden

för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,250,000 kronor, att utgå av lånemedel;

c) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fallav

behov tillhandahålla medel för inlösen av aktier i bolaget,

vilka tillhöra annan än staten.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomstposten »Övriga

lånemedel» kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.

Stockholm den 3 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDEUS ANDERSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 97.

1010 35 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

/Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Pålsson, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredrikstad,

Tham, Lindström och Larsson i Varberg, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Eåstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist

i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Jonsson i Eskilstuna,

Andersson i Prästbol, Nilsson i Hörby, Norsell, Andersson i Ovanmyra och Aronson.

Stockholm 19 35 K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till svensk luftfart m. m. jämte tvä i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten