Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av länsarkitektsinstitutionen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-03 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:98, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av länsarkitektsinstitutionen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

1

tfr 98.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående omorganisation av länsarkitektsinstitutionen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1935/1936

har Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 36, sid. 119—121, av det

vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till länsarkitekter för

budgetåret 1935/1936 beräkna ett förslagsanslag av 108,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sistnämnda

dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli

1935 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,

dels medgiva, att till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor

utförd granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner

m. m., vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift

enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder,

dels godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stäflö

biträdande länsarkitekter .................................................................. B 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter....................................... 168,300

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis........................ 8,100 176,400

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 98.

1009 86 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Kronor Kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis......... 76,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grnndavlöningar m. m.................................................... 135,200

b. Avlöningsförköjningar m. m., förslagsvis..................... 4,200 139;400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................................................................... 1,500

Summa förslagsanslag kronor 394,000;

dels besluta att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i

fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av

departemenschefen förordats;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisa étt förslagsanslag av 394,000 kronor;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 58,200 kronor;

dels till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, örn och i den mån omständigheterna sådant

påkalla, meddela anstånd med den av departementschefen förordade

länsarkitektsorganisationens genomförande;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för länsarkitektsorganisationen

i det eller de länsarkitektsdistrikt, där ett anstånd

med den nya organisationens genomförande medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departemenschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder

taga i anspråk de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen

utgående anslag;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utförda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser

i övrigt, som vid genomförandet av förenämnda organisation

må erfordras.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat

följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr C. Forssell väckt motion, nr 300,

däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 190;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 301, inom första kammaren

av herrar G. W. Källman och A. W. Rydberg och den andra, nr 519,

inom andra kammaren av herrar M. Andersson i Igelboda och R. Lundqvist

i Rotebro, i vilka hemställts, att riksdagen, under förutsättning att förevarande

omorganisationsförslag i princip bifalles, behagade besluta, dels atl å

länsarkitektkontoret i Stockholms län utöver i propositionen föreslagen

personal måtte anställas en biträdande länsarkitekt å extra stat i lönegrad

B 24, dels ock att vid fastställande av länsarkitekternas avlöning skälig hänsyn

måtte tagas till dyrortsförhållandena i länsarkitektens stationsort;

dels en inom första kammaren av herrar J. M. Bäckström och J. Larsson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 3

väckt motion, nr 302, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

proposition nr 190;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 303, inom första kammaren

av herr F. Gustafson och den andra, nr 529, inom andra kammaren

av herr G. Liedberg m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen, för den händelse

förslaget örn omorganisation av länsarkitektsinstitutionen kommer att helt

eller delvis vinna riksdagens bifall, ville besluta, att till länsarkitektsinstitutionen

knuten befattningshavare endast med Kungl. Majlis särskilda tillstånd

må åtaga sig uppdrag, hänförliga till institutionens verksamhetsområde;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 304, inom första

kammaren av herrar A. Thelin och A. Nylander och den andra, nr 530, inom

andra kammaren av herr Andersson i Falkenberg m. fl., i vilka hemställts,

att riksdagen ville avslå det i kungl, propositionen nr 190 framlagda förslaget

örn granskningsavgifter till finansierandet av en utbyggnad av länsarkitektsinstitutionen.

Beträffande den nuvarande länsarkitektsinstitutionen inhämtas av propositionen

bland annat följande:

Antalet länsarkitekter skall vara tolv. De särskilda länsarkitektdistrikten

skola omfatta ett distrikt Stockholms län, ett distrikt Uppsala, Södermanlands

och Gotlands län, ett distrikt Jönköpings och Östergötlands län, ett

distrikt Kronobergs, Kalmar och Blekinge län, ett distrikt Malmöhus och

Kristianstads län, ett distrikt Göteborgs och Bohus samt Hallands län, ett

distrikt Älvborgs och Skaraborgs län, ett distrikt Värmlands och Örebro

län, ett distrikt Kopparbergs och Västmanlands län, ett distrikt Gävleborgs

och Jämtlands län, ett distrikt Västerbottens och Västernorrlands län, ett

distrikt Norrbottens län. Det fasta, av statsmedel utgående arvodet till

länsarkitekterna skall utgöra, i Stockholms läns distrikt 8,000 kronor och i

vart och ett av de övriga elva distrikten 5,000 kronor, med skyldighet dels

för länsarkitekten i Stockholms län att vid behov biträda inom byggnadsstyrelsen

med handläggning av ärenden, avseende länsarkitekternas tjänsteåligganden,

dels ock för samtliga övriga länsarkitekter att jämväl utanför vederbörande

distrikt på uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra till länsarkitektssysslan

hörande åligganden. Byggnadsstyrelsen äger att anställa sakkunnigt

biträde åt länsarkitekten i Stockholms län under innevarande budgetår för

en kostnad av högst 4,000 kronor.

Länsarkitekt åtnjuter vid resor i tjänsten resekostnads- och traktamentsersättning.

Utöver det fasta arvodet må länsarkitekt, enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande i varje fall, åtnjuta särskild gottgörelse för särskilt omfattande

eller krävande uppdrag för statsmyndighets räkning. För tjänsteuppdrag

och tjänsteförrättningar för kommunal myndighets räkning äger länsarkitekt

uppbära ersättning enligt av byggnadsstyrelsen fastställd taxa. I övrigt

äger länsarkitekt bedriva privatpraktik, i den mån den ej verkar hinderligt

för hans tjänsteverksamhet.

De totala kostnaderna för statsverket för den nuvarande länsarkitektinstitutionen

kunna inklusive dyrtidstillägg beräknas uppgå till i runt tal

106,000 kronor.

Frågan örn en omorganisation av länsarkitektsinstitutionen har sedan

någon tid varit under utredning.

Den 12 oktober 1933 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att gemensamt

med tre personer, som skulle utses av chefen för kommunikations
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

departementet, med beaktande av vad till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag anförts, verkställa utredning och till Kungl.

Majit inkomma med förslag rörande länsarkitektsinstitutionens lämpliga organisation

jämte dälhed sammanhängande spörsmål.

Därefter utsåg departementschefen ledamoten av riksdagens första kammare,

civilingenjören K. A. S. Nylander i Borås, ledamoten av riksdagens

andra kammare, lantbrukaren J. Nilsson i Hörby samt länsarkitekten E. G.

Friberger i Göteborg att deltaga i den sålunda anbefallda utredningen.

Med skrivelse den 1 februari 1934 överlämnade byggnadsstyrelsen samt

omförmälda utredningsmän »Utredning rörande länsarkitektsinstitutionens

lämpliga organisation m. m.», i det följande benämnt »Utredningsförslaget».

Den 20 juli 1934 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsrådet A. G. Linden

att inom kommunikationsdepartementet — med anledning av vad i remissyttrandena

över utredningsförslaget förekommit — verkställa överarbetning

av den utav byggnadsstyrelsen och de förut omnämnda utredningsmännen

gjorda utredningen rörande länsarkitektsinstitutionens lämpliga organisation

m. m.

Den 22 november 1934 inkom byggnadsrådet Linden med »P. M. vied

förnyad utredning rörande länsarTcitektsinstitutionens omorganisation. Utredningar

och förslag till vissa ändringar i byggnadsstyrelsens med biträde av

vissa sakkunniga uppgjorda förslag till länsarkitektsinstitutionens lämpliga

organisation», i det följande benämnd »promemorian».

Departementschefen har för egen del inledningsvis anfört följande:

Vid min anmälan inför Kungl. Majit den 12 oktober 1933 av fråga örn

verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande länsarkitektsinstitutionens

lämpliga organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål

framhöll jag, att denna institution visat sig fylla ett verkligt behov,

men erinrade tillika, att byggnadsstyrelsen vid flera tillfällen framhållit,

att en utvidgning av institutionen vore nödvändig särskilt med hänsyn till

alla de viktiga spörsmål och uppgifter, som genom den nya stadsplanelagstiftningen

aktualiserats. Det nu föreliggande utredningsmaterialet synes

mig även bestyrka, att en utvidgning i en eller annan form av institutionen

är ofrånkomlig, örn densamma rätt skall kunna fylla sina viktiga funktioner.

Jag torde här få hänvisa till de uppgifter, som lämnats rörande länsarkitekternas

ständigt stegrade arbetsbörda ävensom rörande de olägenheter

av olika slag, som blivit en följd härav för allmänheten, vederbörande

myndigheter och länsarkitekterna själva, och för vilka i utredningsförslaget

ingående redogjorts. I de över utredningsförslaget och promemorian avgivna

yttrandena råder också praktiskt taget enighet örn att åtgärder för

åstadkommande av ett bättre sakernas tillstånd omedelbart böra vidtagas.

I åtskilliga yttranden har ifrågasatts en undersökning rörande möjligheterna

att minska arbetsbördan genom att från länsarkitekternas nuvarande

åligganden avskilja sådana uppgifter, som icke oundgängligen kräva länsarkitekts

sakkunskap. Den härutinnan i promemorian gjorda utredningen

synes mig emellertid giva vid handen, att på detta sätt icke mycket står

att vinna, i varje fall icke så mycket att det kan tänkas inverka på det

föreliggande behovet av ökad arbetskraft.

Departementschefen har därefter upptagit frågan på vad sätt den erforderliga

utvidgningen av länsarkitektsinstitutionen lämpligast bör ske och där
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

5

vid erinrat, att under utredningsarbetets gång i huvudsak tre utvägar anvisats,

vilka vore förtjänta av närmare övervägande, nämligen dels en successiv

utbyggnad på den nuvarande organisationens grund, i huvudsak gående ut

på en utökning av länsarkitekternas antal med bibehållande av tjänsterna såsom

bisysslor, dels utredningsförslagets organisation, innebärande att länsarkitekterna

gjordes helt statsavlönade och att deras rena ämbetsverksamhet kombineras

med statlig arkitektverksamhet vid för ändamålet inrättade länsarkitektkontor,

av vilkas avkastning merkostnaderna för den nya organisationen

till största delen skulle bestridas, dels aéle den i promemorian föreslagna,

i övrigt till utredningsförslaget i huvudsak anknytande organisationsformen,

enligt vilken merkostnaderna skulle bestridas ej mindre medelst en genom

reducering av arbetet begränsad avkomst från arkitektkontor än även genom

granskningsavgifter, vilka skulle uttagas för av länsarkitektsinstitutionens

tjänstemän å tjänstens vägnar företagen granskning av vissa ärenden. I promemorian

hade dessutom verkställts en utredning angående kostnaderna för en

organisation, byggd på att länsarkitekterna ej skulle utöva någon statlig

arkitektverksamhet utan endast den med tjänsten förenade granskande verksamheten.

Departementschefen har för egen del förordat det i promemorian framlagda

förslaget, enligt vilket statsverkets merutgifter för den utvidgade länsarkitektsinstitutionen

skulle till ungefär hälften täckas av granskningsavgifter

och till andra hälften av inkomsterna från en reducerad statlig arkitektkontorsverksamhet.

Departementschefen framhåller, att man hade att röra sig med åtskilliga

ganska svårförutsebara faktorer, varför hans förslag i viss mån måste få

prägeln av ett prövande fram mot den lämpligaste organisationsformen. Med

hänsyn härtill borde nu inga sådana åtgärder vidtagas, som definitivt låste

fast den föreslagna organisationen och förhindrade eller försvårade de förändringar

i densamma, som kunde påkallas av utvecklingen eller gjorda erfarenheter.

Den nya organisationen borde antagas och genomföras i ett sammanhang

för hela landet. Emellertid borde åt Kungl. Majit förbehållas rätt att, om

och i den mån omständigheterna sådant påkallade, meddela anstånd med organisationens

genomförande. Ett anstånd inom ett eller annat distrikt med

den nya organisationens genomförande nödvändiggjorde, att möjlighet hölles

öppen för Kungl. Majit att på annat sätt bereda förstärkning av nuvarande

arbetskrafter. En dylik förstärkning syntes lämpligast böra ske främst genom

anställande av fackutbildade biträden ävensom genom beredande av skrivoch

rithjälp samt ersättning för expenser och, i fall av behov, hyreskostnader.

Härför borde riksdagens medgivande utverkas. Vidare borde utverkas

riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att för bestridande av

de härav föranledda kostnaderna ävensom för avlöning åt befattningshavare,

för vilka nu gällande bestämmelser komme att gälla, m. m. efter prövning

i varje särskilt fall disponera över de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsinstitutionen

utgående anslagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Departementschefen har därefter till behandling upptagit den i promemorian

föreslagna taxan å granskningsavgifter, benämnd »Taxa C» och därvid

förordat vissa avvikelser från det framlagda förslaget.

Sålunda föreslås, att granskningsavgift icke skall utgå för ärende, vilket

genom besvär dragits under länsstyrelses prövning.

Från vissa håll hade framhållits, att genom de föreslagna granskningsavgifterna

Stockholms stad, som ej är inordnad i länsarkitektsinstitutionen,

skulle komma i en gynnad undantagsställning. Byggnadsstyrelsen intoge i

viss utsträckning i förhållande till Stockholms stad samma ställning såsom

granskande myndighet som länsarkitekterna intoge gentemot andra kommuner.

Då det härjämte endast rörde sig örn relativt obetydliga belopp

— en verkställd överslagsberäkning hade för år 1934 givit till resultat ett

belopp av ungefär 6,000 kronor — har departementschefen förordat, att bestämmelser

utfärdas örn att även för ärenden, avseende Stockholms stad,

granskningsavgifter skola uttagas.

I anslutning till vad sålunda förordats skulle nu ifrågavarande ersättning

till statsverket för av tjänsteman vid länsarkitektkontor utförd granskning

av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner m. m., vilka äro beroende

på länsstyrelses prövning, utgå efter följande grunder:

Granskning av förslag till stadsplan.

1. För granskning av förslag, avsett att fastställas av Kungl. Maj:t, och

för granskning av mindre förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse, utgår

en avgift av 20 kronor.

2. För granskning av större förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse,

gäller i det följande angiven taxa för granskning av förslag till byggnadsplan.

Granskning av förslag till byggnadsplan.

1. För granskning av mindre ändringsförslag, där arealberäkning ej kan

tillämpas, och för granskning av förslag, omfattande område örn högst 3

hektar, utgår en avgift av 20 kronor.

2. För granskning av förslag, omfattande område örn mer än 3 hektar,

utgår en avgift av, när arealen överstiger

3 men icke 5 hektar 20 kronor för 3 hektar och 5 kronor för varje överskjutande hektar;

5 »

10 »

25 »

50 »

100 »

150 »

200 »

250 »

300 hektar

» 10

»

30

»

.. 5

»

» 3

» »

»

»

»

» 25

»

45

»

» 10

»

.. 2

» ))

»

»

» 50

»

75

»

» 25

»

» 1 krona 20 öre»

»

»

» 100

»

105

»

» 50

»

»1 »

10 » »

»

»

»

» 150

»

160

»

»100

»

1) 1 »

»

»

»

»

» 200

1)

210

»

»150

»

»

80 » »

»

»

»

» 250

»

250

))

»200

»

»

60 » »

»

»

„

» 300

»)

280

»

»250

»

))

40 » »

»

»

»

300

»

»300

»

»lkrona »

»

»

3. Delar av hektar och kvarter räknas som hela.

4. Omfattar granskning av planområde delar, där befintliga ägoförhållanden,

bebyggelse m. m. äro ägnade att försvåra granskningen, må granskningsavgift

för sådan del efter prövning av vederbörande länsstyrelse utgå

med ett belopp, som med 50 procent överstiger den avgift, som eljest skulle

utgå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

7

5. Omfattar granskning av planområde delar, avsedda för tätare bebyggelse

oell till större höjd än två våningar, må granskningsavgift för sådan del

efter prövning av vederbörande länsstyrelse utgå med ett belopp, som med

100 procent överstiger den avgift, som med tillämpning av bestämmelserna i

punkterna 1—3 eljest skulle utgå.

Granskning av förslag till stomplan.

1. För granskning av förslag, avsett att fastställas av Kungl. Majit, och

för granskning av mindre förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse, utgår

en avgift av 20 kronor.

2. För granskning av större förslag, avsett att fastställas av länsstyrelse,

utgår avgift med 50 procent av i det föregående angiven avgift för granskning

av förslag till byggnadsplan, dock med minst 20 kronor.

Granskning av förslag till avstyckningsplan.

1. För granskning av förslag, avseende område örn högst 5 hektar, utgår

en avgift av 15 kronor.

2. För granskning av förslag, avseende område örn mer än 5 hektar,

utgår avgift med 50 procent av i det föregående angiven avgift för granskning

av förslag till byggnadsplan.

Granskning av förslag till utomplansbestämmelser.

" För granskning av förslag, avsett att fastställas av Kungl. Majit eller av

länsstyrelse, utgår en avgift av 20 kronor, dock att länsstyrelse, örn förslag

till fastställande av utomplansbestämmelser, jämlikt 66 § stadsplanelagen,

väckts av länsstyrelsen, må förordna, att granskningsavgift icke skall utgå.

Granskning av förslag rörande allmänna vägar.

För granskning av förslag till vägföretag, avseende område där antingen

enligt stadsplanelagen hänsyn skall tågås till områdets ändamålsenliga

bebyggande eller fråga blivit väckt örn vidtagande av åtgärder för

åstadkommande av bestämmelser härutinnan, utgår för väglängd inom sådant

område av högst 100 meter en grundavgift av 20 kronor.

Utöver stadgad grundavgift utgår tilläggsavgift för varje påbörjat hundratal

meter av våglängden utöver 100 meter

inom område, där stadsplan eller byggnadsplan gäller eller avses att gälla,

med 5 kronor;

» » » stomplan eller utomplansbestämmelser gälla eller avses

att gälla, med 2 kronor;

» » » avstyckningsplangällerelleravsesattgälla,med4kronor.

Granskning av förslag till tomtindelning.

1. För granskning av förslag till tomtindelning för kvarter eller del av

kvarter, omfattande högst tre tomter, utgår en granskningsavgift av 10

kronor.

2. För varje till samma kvarter hörande tomt utöver tre utgår en tillläggsavgift

av 2 kronor.

3. För granskning av förslag till kvarterskarta utan samband med sökt

fastställelse av tomtindelning utgår en granskningsavgift av 10 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Granskning av förslag till avstyckning.

1. För granskning av förslag till avstyckning i enlighet med angiven

tomt- eller tomtplatsindelning i stadsplan, byggnadsplan eller avstyckningsplan

utgår för varje till avstyckning föreslaget område en granskningsavgift

av 2 kronor.

2. För granskning av förslag till avstyckning inom plan utan angiven

tomt- eller tomtplatsindelning eller där förslaget avviker från plan eller indelning

eller där planläggning av i denna avdelning omförmält slag icke förefinnes,

utgår för varje till avstyckning föreslaget område en granskningsavgift

av 5 kronor.

Granskning av förslag till byggnadsordning.

För granskning av förslag till byggnadsordning utgår avgift

a) då förslag överensstämmer med av byggnadsstyrelsen år 1932 utarbetade

normalförslag till byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle

eller till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle, med

20 kronor;

b) då förslag innehåller mindre avvikelser från under a) omförmälda normalförslag

till byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle,

med 90 kronor;

c) då förslag innehåller mindre avvikelser från under a) omförmälda normalförslag

till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle, med 60 kronor;

d) då förslag innehåller större avvikelser från under a) omförmälda normalförslag

till byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle,

med 180 kronor;

e) då förslag innehåller större avvikelser från under a) omförmälda normalförslag

till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle, med 120 kronor;

f) då förslag avser område, varå av byggnadsstyrelsen år 1932 utarbetat

normalförslag till byggnadsordningar och utomplansbestämmelser för landsbygden

har avseende, med 20 kronor;

g) då förslag avser ändring i fastställd byggnadsordning, med 20 kronor.

Granskning av förslag till byggnadstillstånd.

För granskning av förslag till byggnadstillstånd i de fall, då länsstyrelses

prövning avser meddelande av byggnadslov, utgår granskningsavgift enligt

av byggnadsstyrelsen år 1932 utarbetat normalförslag till taxa å avgifter till

stadsarkitekt (byggnadskonsulent, byggnadsinspektör) för granskning av ritningar

i och för byggnadslov samt för besiktningar.

För granskning av förslag till byggnadstillstånd i de fall, då länsstyrelses

prövning avser meddelande av dispens från rådande byggnadsförbud eller

tillstånd till anordnande av hotell, pensionat, biograf m. m. och då ärende

avser område, där byggnadsnämnd eller byggnadsinspektör icke finnes, utgår

granskningsavgift enligt nyss omförmälda normalförslag till taxa.

För granskning av förslag till byggnadstillstånd av i nästföregående stycke

angiven art i de fall, då ärende avser område, där byggnadsnämnd eller

byggnadsinspektör finnes, utgår granskningsavgift med hälften av de i det

förut omförmälda normalförslaget till taxa angivna avgifterna, dock med

minst 10 och högst 30 kronor.

Granskning av andra slag av ärenden.

För granskning av sådana i det föregående ej angivna plan- och byggnadsärenden,

vilka bliva föremål för länsstyrelses handläggning och äro av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 9

beskaffenhet att böra underkastas granskning av länsarkitekt, utgår en avgift

av 20 kronor.

Beträffande ärende, vilket på grund av besvär blivit underkastat prövning

av länsstyrelse, utgår ingen granskningsavgift.

Enligt departementschefen vore det erforderligt, att riksdagens godkännande

av de i här förevarande taxeförslag ingående avgifterna inhämtades.

Utformningen av taxeförslaget ävensom de närmare föreskrifter, som

bleve erforderliga för granskningsavgifternas bestämmande och uppbärande,

borde få meddelas av Kungl. Majit.

Formerna för den statliga arkitektverksamhetens bedrivande syntes närmast

ankomma på Kungl. Maj:ts avgörande.

Promemorian innefattar förslag till fem taxor, benämnda A, B, C, D och

E. Taxa C, d. v. s. taxa å ersättning för granskningsavgifter har i det föregående

behandlats.

De övriga taxorna avse:

Taxa A: ersättning för stadsplaner och andra dylika planarbeten;

Taxa B: ersättning för husbyggnadsarbeten;

Taxa D: ersättning för särskilda uppdrag och förrättningar; samt

Taxa E: ersättning för tjänste- och förrättningsresor.

Dessa fyra taxor vore av den art, att de borde fastställas av Kungl. Majit.

Promemorians taxeförslag har departementschefen i stort sett funnit väl

avvägda. I ett hänseende har han ansett sig böra omnämna en av honom

såsom erforderlig ansedd förändring, dessutom direkt sammanhängande

med de föreslagna granskningsavgifterna. I taxa E hade i 2 mom. föreslagits

bestämmelser angående ersättning för tjänste- och förrättningsresor, vilka

företoges efter förordnande av länsstyrelse eller byggnadsstyrelsen för granskning

av ärende, som omhandlas i taxa C. Kostnaderna för dylika resor bestridas

för närvarande av statsverket. Den föreslagna bestämmelsen bör

enligt departementschefen utgå ur taxan.

I utredningsförslaget har förordats, att den nuvarande indelningen i tolv

länsarkitektsdistrikt måtte bibehållas oförändrad. Däremot har i promemorian

framlagts förslag örn inrättande av två nya länsarkitektsbefattningar

med stationering i Umeå och Östersund. I anslutning till sistnämnda förslag

har departementschefen tillstyrkt, att antalet länsarkitektsdistrikt bestämmes

till fjorton. Kungl. Majit skulle, liksom hittills, få bestämma omfattningen

av de olika länsarkitektsdistrikten ävensom placeringen av länsarkitekterna.

I varje länsarkitektsdistrikt skulle finnas ett länsarkitektkontor, som skulle

förestås av en länsarkitekt.

Länsarkitektsbefattningarna borde vara arvodestjänster, tillsatta genom

förordnande på viss tid, som regel avseende en tid av sex år. De förordnanden,

som nu komme att meddelas, borde dock lämpligen avse en tid av

endast tre år.

Länsarkitektstjänst skulle tillsättas av Kungl. Majit efter förslag av byggnadsstyrelsen

i samråd med vederbörande länsstyrelse eller länsstyrelser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

För länsarkitekterna hara såväl i utredningsförslaget som i promemorian

föreslagits arvoden å 14,000 kronor. Departementschefen har — med hänsyn

jämväl till att det nu närmast gäller en anställningstid av endast tre år —

ansett sig böra ansluta sig till den mening, som företrädes av, bland andra,

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, och förordat ett arvode av 12,000

kronor.

Vidare skulle i fråga örn resekostnads- och traktamentsersättning särskilt

besparingsreglemente utfärdas för befattningshavare vid länsarkitektsinstitutionen.

Departementschefen tillstyrker, att en biträdande länsarkitekt placeras

i residensstaden i varje sådant län, där länsarkitekt icke är stationerad.

För dessa befattningshavare, vilkas antal, under förutsättning av att antalet

länsarkitekter bestämmes till fjorton, föreslagits skola bliva tio, förordas en

placering å extra stat i lönegraden B 24. För de biträdande länsarkitekterna

skulle i tillämpliga delar komma till användning samma tillsättningsförfarande,

som föreslagits beträffande länsarkitekterna.

I fråga örn personalens rätt till privat arkitektverksamhet yttrar departementschefen

följande:

Av betydelse för här förevarande omorganisationsfråga är spörsmålet örn

personalens rätt till privat arkitektverksamhet. Såsom tidigare erinrats, har

den nuvarande organisationen uppbyggts under förutsättning, att länsarkitektsbefattningarna

skulle vara i viss mån bisysslor, och att länsarkitekterna

skulle hava rätt till privat arkitektverksamhet. Den på detta sätt lätt uppkommande

dubbelställningen för länsarkitekterna har understundom påtalats

och var också att finna bland de förhållanden, på vilka jag fäste uppmärksamheten

i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 oktober 1933.

I utredningsförslaget hava förordats bestämmelser beträffande personalens

rätt till privat arkitektverksamhet, enligt vilka dels länsarkitekt ej må utan

Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd utom tjänsten åtaga sig arkitektuppdrag,

som äro av beskaffenhet att kunna bliva föremål för länsarkitekts handläggning

i tjänsten eller befinnas inverka hinderlig! för tjänstgöringen

dels ock biträdande länsarkitekt och assistent icke må åtaga sig dylika en

skilda uppdrag i annan mån än vederbörande länsstyrelse för särskilt fall

och efter tillstyrkan av länsarkitekten med hänsyn till tjänstearbetet prövar

skäligt medgiva. I anslutning härtill har i utredningsförslaget framhållits,

att uppdrag, vilka ifrågavarande befattningshavare mottagit före första förordnandet

till befattningen, borde få slutföras. Arbetet härmed borde emellertid

icke få bedrivas så att det inkräktade på tjänstearbetet.

De i utredningsförslaget intagna bestämmelserna finner jag mig i allt

väsentligt kunna biträda. För vinnande av större enhetlighet torde emellertid

böra föreskrivas att, vad angår biträdande länsarkitekt och assistent,

medgivande bör lämnas av byggnadsstyrelsen efter hörande av vederbörande

länsstyrelse och länsarkitekt i stället för, såsom i utredningsförslaget ifrågasatts,

av vederbörande länsstyrelse efter tillstyrkande av länsarkitekten.

Föreskrift i nu nämnda frågor torde få utfärdas av Kungl. Majit, såvitt

angår länsarkitekter och biträdande länsarkitekter efter riksdagens godkännande.

Beträffande uppdrag, som mottagits före första förordnande till befattningen,

torde med hänsyn dels till frågans ömtåliga natur, dels till önskvärdheten

av att befattningshavarnas arbetskraft redan från början må kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

11

fullt utnyttjas för statsverkets räkning, motsvarande bestämmelser böra gälla.

Några särskilda undantagsbestämmelser synas mig därför icke böra utfärdas

i bär förevarande hänseende; å andra sidan bör givetvis vid prövning av

framställningar örn tillstånd av nu ifrågavarande art all möjlig hänsyn tagas

till föreliggande särskilda omständigheter.

Arbetsuppgifternas fördelning mellan länsarkitekt och biträdande länsarkitekt

skulle bestämmas i särskild arbetsordning. Även örn fördelningen

borde vara i möjligaste mån likformig över hela landet torde dock hänsyn i

viss mån böra tagas till bland annat föreliggande lokala förhållanden, såsom

avståndet mellan huvudlänets och bilänets residensstäder med härav följande

olika resekostnader o. s. v. Biträdande länsarkitekt borde kunna fullt självständigt

handlägga de löpande tjänsteärendena inom sitt län. Endast mera

ömtåliga och komplicerade fall syntes därför i allmänhet böra hänskjutas till

länsarkitekten. I den mån tid bleve övrig för tjänstearbetet skulle biträdande

länsarkitekt även biträda med kontorsarbetet i huvudlänet. Innan erfarenhet

hunnit vinnas vore det lämpligt att lämna största möjliga frihet för utbildande

i detta avseende av en ändamålsenlig praxis inom varje distrikt.

Länsarkitekterna skulle hava tillgång till arkitektutbildat biträde, assistent.

I Stockholms läns distrikt skulle vara anställda två assistenter och i samtliga

övriga distrikt — med undantag av Jämtlands läns distrikt — en assistent.

Totala antalet assistenter skulle sålunda uppgå till fjorton.

Såväl länsarkitekterna som de biträdande länsarkitekterna och assistenterna

skulle vara byggnadsstyrelsens tjänstemän.

Länsstyrelserna skulle tillhandagå länsarkitekterna och de biträdande

länsarkitekterna med erforderliga rit- och skrivbiträden. Dessas antal borde

uppgå till 27. De skulle vara länsstyrelsernas tjänstemän.

Till jämförelse mellan de nuvarande utgifterna för länsarkitektsinstitutionen

och kostnaderna enligt propositionen har inom utskottet upprättats nedanstående

sammanställning, vari tillika införts beräknade utgifter enligt ett av

byggnadsstyrelsen den 21 november 1934 reservationsvis avgivet förslag, som

uppgjorts under förutsättning att någon omorganisation av länsarkitektinstitutionen

ej ägde rum vid 1935 års riksdag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Utskottet.

Sammanställning rörande kostnaderna för länsarkitektorganisationen.

Avlöningar ....................................

Skriv- och rithjälp........................

Resor och traktamenten...............

Expenser ......................................

1934/1935

4) 67,000

15,000

6,000

1935/1936

(Byggnads-

styrelsens

beräkning

S1/n 34)

2) 79,000

4,000

15,000

9,600

1935/1936

(Propositio- nens förslag)

3) 394,000

28,000

30,200

Dyrtidstillägg...............................

88,000

18,000

107,600

21,000

452,200

30,000

Summa kronor

106,000

128,600

482,200

Hyreskostnader ..............................

25,500

Avgår enligt prop. genom inkomster av:

Granskningsavgifter..........................................

.............. 190,000

4) 507,700

Arkitektverksamhet ...................

............... 210,000

400,000

Nettoutgift kronor 4) 107,700

*) 12 länsarkitekter; 8.000 i Stockholms län och 5,000 i övriga län samt 4,000 till ett

arkitektbiträde i Stockholms län (dyrtidstillägg med för närvarande 27 %).

2; Ytterligare 3 arkitektbiträden å 4,000.

8) 14 länsarkitekter å 12,000, 10 biträdande länsarkitekter å extra stat i B 24 (cirka

6,500—8,500), 14 assistenter å extra stat i B 21 (cirka 5,500—7,500) samt 27 rit- och skrivbiträden

(dyrtidstillägg med för närvarande 9 % å högst 8,400).

4) Därjämte en engångskostnad för kontorsinventarier m. m. å 35,000.

Här föreslagna omorganisation av länsarkitektsinstitutionen har närmast

nödvändiggjorts av den nya stadsbyggnadslagstiftningen. Denna avser som

bekant att skapa möjligheter till kontroll över den alltjämt fortgående livliga

bebyggelsen i och kring städer och stadsliknande samhällen, allt i syfte att

förebygga en olämplig markexploatering samt en oordnad och planlös utveckling

av de hastigt växande småsamhällena. Genom denna nya lagstiftning

hava länsstyrelserna fått sig pålagd en synnerligen vittomfattande tillsyn

över byggnadsväsende! med skyldighet bland annat att övervaka ej endast

att de olika samhällena erhålla lämpliga stads- respektive byggnadsplaner

och byggnadsordningar utan också att dessa sedermera efterlevas.

Hedan med hänsyn till de stora ekonomiska värden, som dessa planläggnings-

och bebyggelseärenden innefatta, är det uppenbarligen en fråga av stor

samhällelig vikt att undanröja de starkt påtalade brister, som vidlåda den

nuvarande länsarkitektsinstitutionen. Skola hithörande ärenden kunna snabbt

och praktiskt avgöras erfordras att länsstyrelserna i nödig utsträckning äga

tillgång till tekniskt förfarna medhjälpare.

Såvitt utskottet kunnat finna måste här framlagda förslag betraktas som

en godtagbar lösning av frågan att kunna inom en begränsad kostnadsram

tillgodose länsstyrelsernas behov av dylika, av stadsbyggnadslagstiftningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

13

närmast betingade tekniska hjälpkrafter. Såsom departementschefen framhållit

är organisationen ej avsedd att redan nu definitivt fastlasas. En viss

prövotid är förutsatt, varför de personalförordnanden, som nu utfärdas, endast

skulle omfatta en tid av tre år.

På sätt framgår av ovanstående tabell, skulle den föreslagna förstärkningen

och omorganisationen av länsarkitektväsendet ej medföra några nämnvärt

högre kostnader än de nuvarande. Samtidigt har dock vunnits, att

länsarkitekterna liksom deras medhjälpare skulle helt ägna sin arbetskraft

åt tjänsten. Den nuvarande dubbelställningen såsom å ena sidan enskilt

praktiserande arkitekter och andra sidan granskande och kontrollerande

tjänstemän skulle alltså upphöra. Av kostnadsliänsyn har visserligen antalet

länsarkitekter måst begränsas till 14. Vid var och en av de övriga 10

länsstyrelserna skulle dock vara fast stationerad en biträdande länsarkitekt,

som skulle arbeta under ledning av länsarkitekten inom distriktet, men som

erhåller en sådan löneställning att rätt höga krav på duglighet och självständigt

omdöme kunna ställas på honom.

Finansieringen av den nya organisationen har visserligen måst byggas på

att merkostnaderna för densamma skulle till ungefär hälften täckas av granskningsavgifter

och till hälften av inkomster fran arkitektverksamhet, driven

för statens räkning.

Sammanlagt har därvid i granshiingsavgifter beräknats inflyta 190,000

kronor för år. Även med utgångspunkt från en sådan inkomstsumma torde

granskningstaxorna kunna så avvägas att de ej bliva för vederbörande samhälle

eller enskilde betungande. Enligt det framlagda taxeförslaget — vari

Kungl. Majit synes böra äga att efterhand i mån av vunnen erfarenhet vidtaga

erforderliga ändringar och jämkningar — skulle exempelvis för granskning

av en stadsplan eller byggnadsplan örn 50 hektar utgå en avgift av 105

kronor. För granskning av förslag till tomtindelning för kvarter, omfattande

högst tre tomter, har avgiften satts till 10 kronor med en tilläggsavgift

av 2 kronor för varje tomt därutöver. Redan det skydd, som granskningen

medför mot en olämplig bebyggelse, och den ökade trygghet, som

densamma, klokt och sakkunnigt utövad, bör innebära även för vederbörande

intressent, synas utgöra tillräckligt stöd för dessa avgifters uttagande.

Ifrågavarande avgiftssystem har för övrigt redan för närvarande

sin motsvarighet i de taxor, som tillämpas inom vissa städer vid byggnadsnämndernas

granskning av byggnadsritningar m. m.

Den arkitektverksamhet, som vid sidan av granskningsarbetet skulle bedrivas,

har uppskattats lämna en inkomst av sammanlagt cirka 210,000 kronor för år. Å

vart och ett av de 24 länsarkitektkontoren räknat innebär detta ett belopp av

8,750 kronor, en inkomstsumma som ej bör kunna berättiga till farhågor för en

alltför stark konkurrens med de privata arkitektkontoren, vilka i allmänhet lära

räkna med intäkter av helt annan storleksordning. De arkitektuppdrag, som

skulle utföras på länsarkitektkontoren, hava förutsatts i huvudsak bliva av

den art, att endast statliga eller kommunala myndigheter kunde förekomma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

som uppdragsgivare. I vissa trakter av landet, där annan sakkunnig hjälp

ej finnes att tillgå, måste det vara av stort värde, att byggnadsnämnder och

andra kunna hänvända sig till länsarkitektkontoren för erhållande av erforderlig

teknisk hjälp. Enligt vad av utredningen framgår skulle däremot

enskildas byggnadsföretag i stort sett ligga utanför länsarkitekternas arbetsområde.

Enligt propositionen skulle länsarkitekt ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd

äga utom tjänsten åtaga sig arkitektuppdrag, som äro av beskaffenhet att

kunna bliva föremål för egen eller annan länsarkitekts handläggning i tjänsten

eller befinnas inverka hinderligt för tjänstgöringen. Biträdande länsarkitekt

och assistent skulle endast få åtaga sig dylika enskilda uppdrag efter medgivande

av byggnadsstyrelsen. Utskottet har ej funnit anledning till annan

erinran mot detta förslag än att utskottet, i anslutning till väckta motioner,

anser att Kungl. Maj:ts medgivande bör inhämtas jämväl i fråga om biträdande

länsarkitekts enskilda arkitektuppdrag.

I motionerna I: 301 och II: 519 har framhållits behovet av ytterligare

arbetsförstärkning åt länsarkitekten i Stockholms län, varjämte påyrkats att

vid avvägningen av länsarkitekternas avlöning hänsyn måtte tagas till dyrortsförhållandena.

Utan att underskatta de skäl, som av motionärerna anförts

till stöd för deras yrkanden, har utskottet dock ej ansett sig böra i

dessa hänseenden föreslå ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Vad särskilt angår

det i motionerna åberopade omfattande arbetet med regionsplanen för

Stockholm med omgivningar synes emellertid detta vara ett företag, vars

bekostande bör närmast ankomma på härav berörda kommuner.

Förslag örn att uppföra inkomsterna av länsarkitektsinstitutionen på riksstatens

inkomstsida framlägges framdeles.

Med tillstyrkande alltså i huvudsak av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med avslag å motionerna I: 300 och 302 medgiva, att

länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli 1935

organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen angivits,

b) med avslag å motionerna I: 304 och II: 530 medgiva, att

till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor utförd

granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner

m. m., vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift

enligt de av departementschefen angivna grunderna,

c) med avslag å det i motionerna I: 301 och II: 519 gjorda

yrkandet örn ytterligare en biträdande länsarkitekt, avsedd för

Stockholms län, godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

15

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

10 biträdande länsarkitekter................................................ B 24;

d) med avslag å det i motionerna I: 301 och II: 519 gjorda

yrkandet örn hänsyn tagande till dyrortsförhållandena vid avvägningen

av länsarkitekternas arvoden godkänna följande avlöningsstat

för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter ............ 168,300

b. Yikariatsersättningar m. mförslagsvis 8,100 176,400

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ................................................... 76,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m........................ 135,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

......................................................... 4,200 139,400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .............................1,500

Summa förslagsanslag kronor 394,000;

e) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 303 och II: 529 besluta att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet

stadgas, skola i fråga örn uppdrag utom tjänsten

gälla de särskilda bestämmelser, som av utskottet förordats;

f) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 394,000 kronor;

g) till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 58,200 kronor;

h) till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000

kronor;

i) medgiva, att Kungl. Maj:t må, örn och i den mån omständigheterna

sådant påkalla, meddela anstånd med den nya länsarkitektsorganisationens

genomförande;

j) bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader

för länsarkitektsorganisationen i det eller de länsarkitektsdistrikt,

där ett anstånd med den nya organisationens genomförande

medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen angivna grunderna taga i anspråk de för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen utgående

anslagen;

k) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och

tillämpningsbestämmelser i övrigt, som vid genomförandet av

förenämnda organisation må erfordras.

Stockholm den 3 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Pålsson,

Tham, Lindström och Larsson i Varberg; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,

Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,

Persson i Fritorp, Nilsson i Hörby, Norsell, Andersson i Ovanmyra och Aronson.

Reservation

av herrar Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Holmgren och Persson i

Fritorp, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Den omorganisation av länsarkitektsinstitutionen, som här föreslås, måste

redan genom sitt omfång väcka starka betänkligheter. I stället för den nuvarande

länsarkitektsinstitutionen, som utgöres av 12 med endast begränsade

arvoden statsavlönade länsarkitekter samt ett arkitektbiträde (i Stockholms

län) skulle träda en fullständigt ny organisation, bestående av 14 länsarkitekter,

10 biträdande länsarkitekter (i sekreterargrad), 14 assistenter (i notariegrad)

samt 27 fast anställda rit- och skrivbiträden. Hela denna personal

skulle vara helt statsavlönad. De nuvarande kostnaderna, 106,000 kronor

för år, beräknas stiga till 507,000 kronor årligen, vartill bör läggas en engångskostnad

för kontorsinventarier m. m. å 35,000 kronor. I utgiftsberäkningen

hava dock lokalkostnaderna för denna stora nya personalorganisation

upptagits till allenast 25,500 kronor, en summa som allenast motsvarar utgifterna

för sådana lokaler som måste förhyras. Någon hyreskostnad har

däremot ej beräknats för de länsarkitektkontor, som äro avsedda att förläggas

till vederbörande länsstyrelses lokaler. Det är att förutse att ifrågavarande

utgiftspost skall växa eller ock att anspråk på ytterligare lokalutvidgningar

skola framkomma från länsstyrelserna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

17

Det skall visserligen ej bestridas, att den nya stadsbyggnadslagstiftningen

medfört ökade åligganden för länsstyrelserna samt också ett ökat behov av

sakkunnig hjälp för utövandet av tillsyn över att bebyggelsen inom städer

och andra samhällen sker lämpligt och planenligt. Särskilt under vissa

övergångsår, varunder den i nya lagstiftningen förutsatta revideringen av

äldre stadsplaner samt regleringen av en del mindre samhällens bebyggelseförhållanden

pågår, kan detta arbete utan tvivel bliva betungande.

Dessa omständigheter kunna dock ej tillfyllest motivera ett beslut örn att

nyinrätta en bestående personalorganisation av en omfattning som den i

propositionen föreslagna. Det kan visserligen vara förståeligt om från länsstyrelserna

och övriga närmast berörda myndigheter krav skola framkomma

på en utvidgning av länsarkitektsinstitutionen. Såsom redan i statsverkspropositionen

framhållits (Inkomsterna; sid. 34—35) är emellertid för närvarande

en alldeles särskilt stor försiktighet påkallad när det gäller att bedöma

framkomna anspråk på personalökningar.

Finansieringen av förslaget har måst byggas — förutom på en så säregen

åtgärd, som att avgifter skulle av intressenterna upptagas för den

granskning av stadsplaneförslag m. m., vilken de enligt lag äro skyldiga

underkasta sig, — på att länsarkitektkontoren skulle mot arvode åtaga sig

en del arkitektgöromål, som rätteligen borde vara det privata eller kommunala

arkitektväsendet förbehållna. Även örn den inflytande gottgörelsen

hädanefter skulle tillfalla staten, komme dock länsarkitekternas från skilda

håll klandrade dubbelställning som praktiserande arkitekter och samtidigt

granskande organ alltjämt att förbliva. Mot en dylik utvidgning av den

statliga förvaltningsverksamlieten måste också andra principiella invändningar

framställas. Även med de begränsningar, som i propositionen förutsättes,

skulle denna verksamhet leda till ingrepp i den fria arkitektverksamheten,

som kunna visa sig vanskliga. Berättigade farhågor hava uttalats Klätt

den förhandsställning, som länsarkitektkontoren otvivelaktigt skulle få

vid förekommande tekniska arbeten för nya stads- och byggnadsplaners projektering,

kvartersindelningar, byggnadsbestämmelsers närmare utarbetning

o. s. v., kunde verka hämmande på en sund samhällsbebyggelses fria utveckling.

Den omfattande kontroll, som staten redan utövar över samhällsbildningarnas

lämpliga daning, bör enligt utskottets mening ej på detta sätt

ytterligare utsträckas.

Den arbetslättnad för de nuvarande länsarkitekterna, som kan vara påkallad,

lärer främst få uppnås på andra vägar än genom personalökningar.

I detta hänseende vill utskottet åberopa vad statskontoret anfört örn möjligheterna

att från länsarkitekterna undantaga en del arbetsuppgifter, som beröra

lantmäteriväsendet och som utan olägenhet kunna anförtros åt lantmäterikontoren.

Detta gäller särskilt vissa avstyckningsförrättningar. Såsom

ett exempel på förekommande dubbelarbete må antecknas, att inom visst

länsarkitektdistrikt — vid sidan av den kartläggning, som enligt skiftesstadgan

sker genom lantmätaren — varje avstyckning i samband med skeende

granskning inritas på kartor i länsarkitektens arkiv. Överhuvud bör lant
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 98.

1009 85 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

mätaren vid styckningen av den mark, varå ett blivande samhälle skall växa

fram, kunna öva inflytande i riktning mot en sund fastighetsbildning. Inom

Älvsborgs län praktiseras för närvarande utan hittills märkbar olägenhet att

länsarkitektens yttrande endast i undantagsfall inhämtas beträffande avstyckningsärenden,

som ej beröra köping eller municipalsamhälle. Statskontoret

har framhållit önskvärdheten av en mera bestämd gränsdragning mellan

de ärendesgrupper, som behandlas å lantmäterikontoren och å länsarkitektkontoren,

enär eljest dubbelarbete och slitningar i arbetet kunna bliva

följden.

Å Kungl. Maj:t bör enligt utskottets mening ankomma att låta överväga,

vilka organisatoriska åtgärder som i detta och andra avseenden kunna vara

påkallade i syfte främst att förebygga onödig arbetsbelastning å länsarkitektkontoren.

Likaledes synes böra ånyo övervägas möjligheterna till ett

undanröjande av olägenheterna av länsarkitekternas dubbelställning såsom

utövare dels av privat arkitektverksamhet, dels såsom statliga granskande

organ. Örn detta ganska allmänt framkomna krav skall kunna tillgodoses

torde emellertid bliva nödvändigt att de erforderliga arbetskrafterna erhålla

ställning som helt statsavlönade. Genom att göromålen inskränkas till rent

statliga granskningsuppgifter bör dock personalbehovet kunna hållas inom

måttliga gränser, varjämte samtidigt den påtalade förseningen med granskningsgöromålen

bör kunna undanröjas. På detta sätt böra också de i propositionen

antydda rekryteringssvårigheterna kunna förminskas. Utskottet

vill tillstyrka att riksdagen hos Kungl. Majit framställer begäran örn en förnyad

utredning av länsarkitektfrågan i enlighet med sålunda angivna riktlinjer.

Vid den prövning utskottet ägnat förevarande proposition har utskottet

alltså kommit till den uppfattningen att den ej bör av riksdagen bifallas. Vad

anslaget för nästkommande budgetår beträffar har utskottet med beaktande av

de framkomna kraven på arbetsförstärkning till länsarkitekterna ansett till

grund för anslagsberäkningen böra läggas byggnadsstyrelsens framställning

av den 21 november 1934. Detta förslag, som reservationsvis framlagts

under förutsättning att ingen omorganisation vid innevarande riksdag kommer

till stånd, avser en utökning av de fackutbildade biträdenas antal fran ett

till fyra. Käknat efter ett arvode av 4,000 kronor innebär detta en kostnadsökning

av 12,000 kronor, dyrtidstillägg oberäknat. Utskottet har ej

velat motsätta sig en sådan utökning.

Likaledes tillstyrker utskottet att för skriv- och rithjälp upptages ett av

byggnadsstyrelsen begärt nytt anslagsbelopp av 4,000 kronor. Posten till

expenser synes böra ökas från 6,000 till 8,000 kronor (i stället för av byggnadsstyrelsen

begärda 9,600 kronor).

Sammanlagt innebär detta en anslagsökning från nuvarande 88,000 kronor

till 106,000 kronor (i stället för av byggnadsstyrelsen begärda anslag av

107,600 kronor). Detta belopp av 106,000 kronor bör enligt de nya grunderna

för riksstatens uppställning fördelas på två anslag nämligen

Länsarkitekter: Avlöningar (förslagsanslag) ••

Länsarkitekter: Omkostnader (förslagsanslag)

83,000: —

23,000: —

Summa kronor 106,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

19

Under åberopande bärav hemställer utskottet,

I) att riksdagen med bifall till motionerna I: 300 och 302

må avslå Kungl.Maj:ts i propositionen nr 190 framlagda förslag;

II) att riksdagen må anvisa

a) till Länsarkitekter: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

ett förslagsanslag av 83,000 kronor;

b) till Länsarkitekter: Omkostnader för budgetåret 1935/1936

ett förslagsanslag av 23,000 kronor;

III) att motionerna I: 301 och II: 519, I: 303 och II: 529 samt

I: 304 och II: 530 ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

IV) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa förnyad utredning av

frågan örn länsarkitekternas ställning m. m. enligt de riktlinjer,

som utskottet ovan angivit.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av länsar kitektsinstitutione?i m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten