Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29

1936-03-20 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1936:29, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1936 kl. 1. e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna

åldersgränser.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

motionen nr 3 i andra kammaren av herr Henrikson m. fl., dels motionen

nr 4 i andra kammaren av herr Henrikson m. fl., dels motionen nr 125 i

andra kammaren av herr Brädefors m. fl., dels ock motionen nr 517 i andra

kammaren av herr Gustafsson i Välsnäs m. fl.

I motionen 11:3 hemställes, »att riksdagen, såsom vilande för vidare

grundlagsenlig behandling, måtte besluta, att pragraferna 6 och 16 i riksdagsordningen

erhålla nedanstående ändrade lydelse:

§ 6.

9) Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

§ 16.

Valrätt tillkommer envar man och kvinna, som är svensk undersåte och

senast under näst föregående kalenderår uppnått tjugoett års ålder.

- - ---- - - - - - - - - - - - - - - - - - -»

I motionen 11:4 hemställes, »att sådana ändringar vidtagas i nu gällande

lagar och förordningar, att åldersgränsen för kommunal rösträtt medges

man och kvinna, som är svensk undersåte och senast under näst föregående

kalenderår uppnått tjuguett års ålder».

I motionen II: 125 hemställes, »att riksdagen måtte besluta sänkning av

rösträttsåldern vid alla politiska och kommunala val till 21 år».

I motionen 11:517 hemställes, »att riksdagen för sin del ville besluta en

sänkning av rösträttsåldern vid val till landstingen och elektorsförsamlingarna

i de städer, som icke deltaga i landsting, från nuvarande 27 till 23 år samt

att vederbörande utskott måtte utforma de förändringar i lagtexten, som

härigenom bliva erforderliga».

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 29.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Nu gällande bestämmelser i fråga om rösträttsåldern vid politiska och

kommunala val tillkommo såsom ett led i författningsreformen åren 1918

—-1921. Rösträttsåldern var dessförinnan fyllda 21 år för kommunala val

men fyllda 24 år för val till andra kammaren. I och med att ett väsentligt

närmande genom författningsreformen åstadkoms mellan grunderna för

kommunal och politisk rösträtt befanns enhetligheten böra utsträckas att

gälla jämväl dessa åldersbestämmelser, vilka härvid jämkades till fyllda

23 år för båda fallen. Då det likvisst gjordes gällande, att denna ålder vore

alltför låg för att vid tillämpning av principen om allmän rösträtt böra

stadgas i fråga om val av de korporationer, som utsåge ledamöter i första

kammaren, tillmötesgick man i viss mån denna uppfattning genom införandet

av bestämmelser om att valrätt och valbarhet till dessa korporationer

skulle inträda först vid fyllda 27 år. En följd härav blev dock, att i de

större städer, som icke deltaga i landsting, utövandet av valrätt till första

kammaren fråntogs stadsfullmäktige och överlämnades till särskilt utsedda

elektorer.

Bestämmelserna om den högre åldern för valrätt vid val av landstingsmän

och särskilda elektorer för utseende av förstakammarledamöter kunde motiveras

med hänsyn till de då ovissa politiska verkningarna av den allmänna

och lika rösträtten. Den nu under lång tid vunna erfarenheten av dessa

reglers verkningar bekräftar emellertid icke de skäl, som legat till grund

för stadgandet av en förhöjd rösträttsålder vid ifrågavarande val. Erfarenheten

ger snarare vid handen, att åldersklasserna närmast under 27 år fördela

sig på de olika politiska meningsriktningarna i ungefär samma proportion

som på de äldre årsklasserna inom väljarkåren. Detta förhållande

bestyrkes bl. a. av valstatistiken angående stadsfullmäktige- och elektorsvalen

i Stockholm och i Göteborg (se bilagan), vilka äga rum vid gemensam

förrättning och vid vilka utses samma antal elektorer som stadsfullmäktige

för staden. Den högre rösträttsåldern för urväljarna till första kammaren

har sålunda ej visat sig motsvara sitt syfte att tjäna såsom garanti och att

bidraga till artskillnad mellan riksdagens första och andra kammare.

Artskillnaden mellan kamrarna vinnes väsentligen genom stadganden

om första kammarens successiva förnyelse, örn längre mandattid för

första än för andra kammarens ledamöter, örn högre valbarhetsålder

för första kammarens ledamöter, örn friheten från bostadsband vid

deras utseende samt örn valsättet till första kammaren. Efter nu gällande

regler är detta valsätt att anse som indirekt val med valrätten för

urväljarna begränsad av visst åldersvillkor. Genom avskaffande av bestämmelserna

härom kan valsättet återföras till sin ursprungliga form av direkta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

3

val genom de högre kommunala organen, landsting och stadsfullmäktige i de

större städer, som ej deltaga i landsting; dessa få härigenom jämte sina

kommunala huvuduppgifter även biuppgiften att i regel en gång vart åttonde

år utse förstakammarledamöter — de förlora därigenom väsentligen karaktären

av elektorer. En dylik återgång skulle snarare öka än minska karaktärsskillnaden

mellan kamrarna. För skaparna av 1866 års riksdagsordning

ansågs den väsentliga karaktärsskillnaden mellan kamrarna just ligga i

val genom kommunalt verksamma korporationer. Däremot tillmättes då

rösträttsvillkoren för väljarna till landstingen och stadsfullmäktige en jämförelsevis

underordnad betydelse, eftersom dessa då icke i något hänseende

gjordes till föremål för reglering i grundlag utan endast i kommunallag.

Att nu motionärerna måhända avsett att minska artskillnaden mellan kamrarna

saknar all betydelse, då den valda vägen med nedsatt rösträttsålder

icke kan erhålla sådan verkan.

Upphävandet av bestämmelserna örn en förhöjd rösträttsålder vid landstingsmannavalen

föranleder icke blott avskaffandet av elektorsinstitutionen

och därmed en ingalunda oväsentlig förenkling av valen utan medför också

upphävandet av den inkonsekvens, som ligger däri, att en person för närvarande

äger deltaga i val till andra kammaren och väljas till samma kammare

utan att äga rösträtt och valbarhet vid val av landstingsmän, ehuru

riksdagen fullföljer mera betydelsefulla samt mera omfattande och skiftande

uppgifter än landstingen.

Utskottet finner dessutom betydande fördelar vara förenade med en allmän,

enhetlig rösträttsålder och ett avförande nu från dagordningen av frågan

örn andra ändringar av denna ålder. En enhetlig rösträttsålder synes böra

bestämmas till den för närvarande för flertalet av dessa val gällande åldern

av fyllda 23 år. Frågan om rösträttsåldern är väsentligen en lämplighetsfråga.

Det i motionerna i andra kammaren nr 3, 4 och 125 framlagda förslaget

örn en ålder av 21 år kan utskottet således ej tillstyrka.

Den utvidgning av valrätten, som utskottet sålunda förordar, synes utskottet

även av annat skäl nödig och nyttig. Därmed följer nämligen, att

de inom alla partier numera politiskt intresserade och verksamma ungdomsorganisationerna,

för så vitt deras medlemmar över huvud uppnått eljest stadgad

rösträttsålder, erhålla möjlighet att medverka under eget ansvar även

vid bildandet av de valkorporationer, vilka utse första kammaren. Och det

finnes ingen anledning att bibehålla ett system som i många fall medför, att

27-årsåldern i verkligheten ersättes av en ålder på över 30 år, då nu omhandlade

val äga rum blott vart fjärde år.

Utskottet tillstyrker därför antagandet av bestämmelser örn en enhetlig

kommunal och politisk rösträttsålder av fyllda 23 år. Införandet av en enhetlig

valbarlietsålder omfattande jämväl landstingsmän och andrakammarledamöter

är en konsekvens härav. I samband därmed böra även övriga

behörighetsregler för landstingsmän erhålla en utformning som närmare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

än för närvarande är fallet ansluter sig till de för stads- m. fl. fullmäktige

gällande.

I anslutning till vad sålunda anförts har utskottet låtit upprätta förslag

till ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen. De ändringar i vallag

och kommunallag, som tarvas för reformens genomförande, torde böra utarbetas

genom Kungl. Maj:ts försorg samt framläggas för nästa års riksdag

att prövas i samband med grundlagsförslaget, därest detsamma antages som

vilande.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen i anledning av motionen 11:517 ville

såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 6 oeh 19 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 6.

(Föreslagen lydelse.)

1. Första kammarens ledamöter

skola till ett antal av etthundrafemtio

väljas av landstingens ledamöter

och särskilt utsedda elektorer för de

städer, som ej deltaga i landsting.

Valet gäller för en tid av åtta år,

räknade från januari månads början

året näst efter det, under vilket valet

skett.

2. För val

3. För varje

4. Därest det

5. Det antal

6. Äro icke

7. Tillhöra flera landstingsområden

samma valkrets och är i något

av områdena landstingsmännens antal

större än som skolat utses, därest

den för annat landstingsområde inom

valkretsen vid landstingsmannaval

gällande grund blivit tillämpad, då

skola ej flera av landstingsmännen i

förstnämnda område deltaga i valet

av riksdagsmän än att valmännens

1. Första kammarens ledamöter

skola till ett antal av etthundrafemtio

väljas av landstingen och stadsfullmäktige

i de städer, som ej deltaga

i landsting. Valet gäller för en

tid av åtta år, räknade från januari

månads början året näst efter det,

under vilket valet skett.

i vallagen,

rikets folkmängd,

en riksdagsman,

utöva riksdagsmannakallet,

i riksgäldskontoret.

7. Tillhöra flera landstingsområden

samma valkrets och är i något

av områdena landstingsmännens antal

större än som skolat utses, därest

den för annat landstingsområde inom

valkretsen vid landstingsmannaval

gällande grund blivit tillämpad, då

skola ej flera av landstingsmännen i

förstnämnda område deltaga i valet

av riksdagsmän än att valmännens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

o

(Nuvarande lydelse.)

antal svarar mot nyssberörda grund;

och skall förty, då riksdagsmannaval

för valkretsen skall förrättas,

landstinget i det område till sådant

antal bland tingets ledamöter utvälja

dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet.

Val, varom i detta mom.

stadgas, sker proportionellt enligt de

närmare grunder, som av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

bestämmer. Varder landstingsman,

som blivit utsedd till valman, förhindrad

att fullgöra uppdraget, inkallas

suppleant i den ordning, som

beträffande förhinder för landstingsman

i allmänhet gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer

utses för Stockholms stad och

Göteborgs stad till lika antal med

stadsfullmäktige samt för annan stad,

som ej deltager i landsting, till det

antal, som efter folkmängden i staden

eller i de särskilda valkretsar,

vari den för valet må vara indelad,

svarar mot den beträffande landstingsmannaval

i allmänhet gällande

grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer

envar i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad från

och med kalenderåret näst efter det,

varunder han uppnått tjugusju års

ålder. Valen äro omedelbara och, där

två eller flera elektorer skola utses,

proportionella. Varje röstande har

lika röst. Vid val av elektorer skola

jämväl utses suppleanter för dem.

Närmare bestämmelser örn elektorsval

meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den utses,

som själv vid elektorsvalet äger

rösträtt.

(Föreslagen lydelse.)

antal svarar mot nyssberörda grund;

och skall förty, då riksdagsmannaval

för valkretsen skall förrättas,

landstinget i det område till sådant

antal bland tingets ledamöter utvälja

dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet.

Tillhöra en eller flera städer, som

ej deltaga i landsting, samma valkrets

som landstingsområde, då skola

ej flera av stadsfullmäktige i sådan

stad deltaga i valet av riksdagsmän

än att valmännens antal efter

fedkmängden i staden svarar mot den

beträffande landsting smannaval i

allmänhet gällande grund; och skola

förty, då riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, stadsfullmäktige

till sådant antal bland sina ledamöter

utvälja dem, som skola deltaga

i riksdagsmannavalet; stadsfullmäktige

skola vid utseendet av valmän

bland sig jämväl utse suppleanter

för dessa.

Val, varom i detta mom. stadgas,

sker proportionellt enligt de närmare

grunder, som av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag bestämmer.

Varder landstingsman, som blivit

utsedd lill valman, förhindrad att

fullgöra uppdraget, inkallas suppleant

i den ordning, som beträffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

(Nuvarande lydelse.)

Elektor kan ej vara:

den, som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd;

den, som är förklarad ovärdig att

i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmåles,

eller den, som år ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd;

den, som år förklarad ovårdig att

inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras

samma egenskaper som för valbarhet

till elektor.

11. Omfattar valkrets för val av

ledamöter i första kammaren flera

län eller delar av flera län, åligger

Konungens befallningshavande i det

av dessa län, som Konungen bestämmer,

att med allt, som med valet har

samband, taga den befattning, som

enligt vad därom är stadgat tillkommer

Konungens befallningshavande.

(Föreslagen lydelse.)

förhinder för landstingsman i allmänhet

gäller. Inträffar sådant hinder

för stadsfullmäktig, som utsetts

till valman, skall han ofördröjligen

underrätta magistraten i staden, som

till deltagande i valet inkallar vederbörande

suppleant.

8. Omfattar valkrets för val av

ledamöter i första kammaren flera

län eller delar av flera län, åligger

Konungens befallningshavande i det

av dessa län, som Konungen bestämmer,

att med allt, som med valet har

samband, taga den befattning, som

enligt vad därom är stadgat tillkommer

Konungens befallningshavande.

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren Till ledamöter i andra kammaren

kunna endast utses män och kvin- kunna endast utses män och kvinnor,

som äga valrätt inom valkret- nor, som uppnått tjugufem års ålder

sen eller, där fråga är om stad, be- samt äga valrätt inom valkretsen elstående

av flera valkretsar, inom nå- ler, där fråga är om stad, bestående

gon av dessa. av flera valkretsar, inom någon av

dessa.

2) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte utarbeta samt för nästa års riksdag

framlägga de förslag till sådana ändringar i vallag och kommunallag,

som bliva en följd av genomförandet av det ovan

under 1) framlagda förslaget till grundlagsändring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

7

3) att

a) motionen 11:3

b) motionen 11:4 och

c) motionen II: 125

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1936.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande beträffande beslutet rörande § 19 riksdagsordningen: Herrar Reuterskiöld,

Hallén, Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl, Bergman, Sandegård,

David Pettersson, Carl Lindmark, Karl August Johanson, Carlström, Borg, Persson

i Trången, Lindskog, Fast, Olsson i Mora, Vougt, Lundqvist, Nordström i Torsby

samt Ossbahr.

Närvarande beträffande besluten i övrigt: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg,

Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl, Bergman, Sandegård*, David Pettersson, Kållman*,

Carl Lindmark*, Hagström, Borg*, Lindskog, Fast, Olsson i Mora, Ewald

Lindmark, Lundqvist, Bengtsson i Kullen, Johnsson i Norrahammar samt Nilsson

i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Stendahl, David Pettersson, Carl Lindmark, Hagström, Lindskog,

Ewald Lindmark och Lundqvist, som ansett, att utskottets utlåtande

borde ha haft följande lydelse:

»I likhet med motionärerna finner utskottet det av största vikt, att den

politiskt livaktiga ungdomen beredes skäligt inflytande på vårt offentliga

liv. De möjligheter, denna redan äger lill insatser antingen som väljare eller

som förtroendemän dels i vad rör olika kommunala samfälligheter och dels

i vad rör riksdagens andra kammare, böra dock ej undervärderas. En utökning

av dessa möjligheter kan enligt utskottets mening väl tänka sig och

behöver i och för sig ej möta några starkare gensagor. Utskottet anser dock,

att detta önskemål ej kan ses isolerat och att det ej bör tillgodoses på bekostnad

av andra, principiellt eller praktiskt betydelsefulla konstitutionella

värden.

Utskottet finner det ur konstitutionell synpunkt angeläget, att artskillnaden

mellan de båda kamrarna ej minskas utan helst förstärkes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

De garantier, som 1918 års urtima riksdag vid demokratiseringen av Första

kammaren införde i syfte att åvägabringa en viss fortbestående karaktärsskillnad

mellan kamrarna och därmed ernå en jämvikt inom folkrepresentationen,

voro emellertid resultatet av ett med möda åstadkommet ömsesidigt

tillmötesgående mellan partierna. Genom olika riksdagsbeslut ha redan

successivt åtskilliga av särbestämmelserna angående Första kammarens bildande

borttagits och därmed en uttunning skett av den en gång överenskomna

karaktärsskillnaden.

En sänkning av rösträttsåldern för urväljarna till Första kammaren måste

i sin mån bidraga till att än mer minska skillnaden de båda kamrarna

emellan. En sådan åtgärd måste därför ge ökad aktualitet åt de på flera

håll närda önskemålen att till ny omprövning upptaga hela spörsmålet om

vår Första kammares ställning. Enligt utskottets mening bör med frågan

örn urväljarnas rösträttsålder anstå, till dess en mera samstämmig uppfattning

örn åtgärder att bevara Första kammarens särställning utkristalliserat

sig. Det föreligger enligt utskottets förmenande så mycket mindre anledning

att utbryta frågan örn rösträttsåldern, som de nu gällande bestämmelserna

icke på något vis kunna anses antidemokratiska utan tvärtom

falla helt inom det demokratiska tvåkammarsystemets ram.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att

a) motionen II: 3,

b) motionen 11:4,

c) motionen II: 125,

d) motionen 11:517 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.»

2) av herrar Bergman och Olsson i Mora, som ansett att utskottets yttrande

bort ha följande lydelse:

»En allmän nedsättning av rösträttsåldern till 21 år kan utskottet icke

förorda.

Den skillnad i rösträttsålder, som förefinnes mellan valmännen till andra

kammaren och de valmän som äga att välja landstingsledamöter och förstakammarelektorer

har, som bekant, bestämts vid den överenskommelse mellan

riksdagspartierna, som ägde rum vid övergången till den genomförda

allmänna rösträtt, varpå vår nuvarande författning vilar.

Bestämmelsen är en av de åtgärder, genom vilka man avsett att åt första

kammaren bevara vissa särdrag till skillnad från andra kammaren. Under

det andra kammaren borde ge ett mera omedelbart uttryck åt folkopinionen,

borde första kammaren genom medelbara val, längre valperioder, successiv

förnyelse och högre minimiålder för valbarhet representera mindre den växlande

än den mera fasta och stadgade folkmeningen. I analogi med be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

9

stämmelsen om högre valbarhetsålder stadgades även för väljarna en något

högre minimiålder. I vad mån sistnämnda bestämmelse inverkat på landstingens

och första kammarens sammansättning, därom saknas utredning;

alldeles utan betydelse har den säkerligen ej varit. I varje fall synes oss

bestämmelsen, som tillkom vid en avvägning av olika synpunkter och önskemål,

icke böra utan vidare avskaffas; skall den upphöra att gälla, bör dess

avskaffande ske först efter en allsidig prövning av förhållandet mellan kamrarna

även i andra avseenden.

Ändringar i grundlag böra enligt grundlagens egen anda ej företagas

annat än då de befinnas högst nödiga och nyttiga, vilket näppeligen kan

sägas örn nu föreliggande förslag till isolerad ändring på denna enstaka

punkt.

Hade saken ur demokratisk synpunkt ansetts äga någon större vikt, så

hade det kunnat förväntas, att proposition i ärendet blivit framlagd av

Kungl. Maj:t, eller åtminstone, att väckta motioner vittnat om större intresse

för parlamentarismens sunda och lugna utveckling än som genom nu föreliggande

projekt manifesterats. Riksdagen har nyss avvisat en verkligt

viktig och trängande författningsreform, i avseende på rättvisare mandatfördelning,

en fråga vari grundlig utredning upprepade gånger ägt rum.

Att då, utan föregående utredning och på framställning från vissa ytterlighetshåll,

där man icke gör någon hemlighet av sin mer eller mindre antiparlamentariska

inställning, skrida till en författningsändring i nu föreliggande

punkt synes oss föga rimligt.

Skulle framdeles i ett större sammanhang frågan örn folkrepresentationen

upptagas till ny prövning ur synpunkter och på initiativ som erbjuda någon

garanti för ett fruktbärande parlamentariskt intresse, kan givetvis även nu

ifrågavarande detalj komma under övervägande. I nuvarande läge kan utskottet

icke tillstyrka något av de i motionerna framställda yrkandena,

lika litet som det inom utskottet framställda, utanför motionernas ram fallande

förslaget om höjande av valbarhetsåldern till andra kammaren till

25 år.

Utskottet hemställer,

att

a) motionen 11:3,

b) motionen II: 4,

c) motionen II: 125,

d) motionen 11:517

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

fälläng lill riksdagens protokoll 1936. 5 sami. Nr 29.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Bilaga.

Stadsfullmäktige- och elektorsvalen i Stockholm och Göteborg åren 1922—1935.

1 ,, . '' , • . .

Valen

Stockholm

Göteborg

antal

valda

antal

valda

elektorer

stadsfull-

mäktige

elektorer

stadsfull-

mäktige

; 1922—1923:

!

Höger......................................

40

40

21

19 j

Liberala....................................

9

9

6

6 i

Socialdemokrater ............................

46

44

32

31

Kommunister t..............................

5

7

1

3 1

övriga......................................

—

—

—*

1 1

1 1926—1927:

Höger......................................

39

39

21

18

Liberala ....................................

5

5

7

10

Frisinnade ..................................

4

4

__

- -

i Socialdemokrater............................

44

43

28

25

Kommunister................................

8

9

4

7

1 1930—1931:

Höger......................................

35

35

20

20

Liberala....................................

5

5

8

8

Frisinnade..................................

3

3

—

—

Socialdemokrater ............................

52

52

32

32

Kommunister................................

5

5

—

—

1934—1933:

j Höger......................................

33

33

17

16

Folkpartiet..................................

14

14

8

8

Socialdemokrater ............................

45

45

27

27

Socialistiska partiet..........................

7

7

2

2

Kommunistiska partiet.......................

t

1

5

5

Nationalsocialister...........................

—

--

1

2

1 Vald av såväl högern som de liberala.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1938

aleus

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:143 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna åldersgränser. s. 6 i texten