Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om broanläggning över Svinesund m. m.

1936-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:127, Utlåtande i anledning av väckt motion om broanläggning över Svinesund m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127-

1

Nr 127.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande

i anledning av väckt motion om broanläggning över

Svinesund m. m.

(4:e avd.)

I en inom första kammaren väckt motion, nr 9, har herr C. Lindhagen

hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t förorda

1) Bohusbanans begynnande framdragande till Svinesund genom utförande

till en början av denna handels terrassering;

2) påskyndande av utredningen örn en landsvägsbro över Svinesund;

3) Bohusbanans elektrifiering till en början åtminstone från Göteborg till

Uddevalla.

Beträffande motionärens yrkande om Bohusbanans elektrifiering avgiver

utskottet utlåtande i annat sammanhang.

Genom beslut den 15 juni 1934 bade Kungl. Majit bemyndigat riksmarskalken

O. von Sydow att med vederbörande norska myndigheter förhandla angående

färjförbindelse eventuellt anläggande av broförbindelse mellan Sverige

och Norge över Svinesund, dock utan rätt att biträda något för Sverige

bindande beslut. Med bifall till en av riksmarskalken von Sydow gjord

framställning om befrielse från uppdraget har Kungl. Majit sedermera den

17 januari 1936 uppdragit åt landshövdingen M. F. Jacobsson att föra ifrågavarande

förhandlingar.

I ett till utskottet den 3 april 1936 avgivet yttrande över ifrågavarande

motion har järnvägsstyrelsen anfört bland annat, att styrelsen är angelägen

att bättre landsvägsförbindelser snarast möjligt åstadkommas över Svinesund,

så att en förbättring kan åstadkommas av de nuvarande bussförbindelserna

— i vilka styrelsen medverkar — mellan Strömstad och Halden och

därmed mellan tågen å Bohusbanan å ena samt tågen å linjen Halden—Oslo

å andra sidan, att styrelsen helst ser, att sådan förbindelse över sundet ordnas

med bro och icke med färja, som från början var tänkt, samt att en landsvägsbro

därvid lämpligen synes böra utföras på sådant sätt, att den eventuellt

en gång senare i tiden skall kunna påbyggas för att tjäna såsom kombinerad

landsvägs- och järnvägsbro, detta för det fall alt Norge skulle framdeles

vilja upptaga tanken på en mellanriksbana och överenskommelse då

kan komma att träffas örn dess realiserande.

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr 127• t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 127-

Utskottet.

Inledningsvis må erinras, att ifrågavarande broanläggning över Svinesund

är ett tekniskt sett ganska omfattande företag. På grund av sjötrafiken genom

sundet in till Idefjorden och Halden (Fredrikshald) bör bron anläggas

på segelfri höjd. Enligt mellanriksbanekommissionens år 1923 framlagda beräkningar

skulle bron byggd av sten på en höjd av minst 50 meter och med

8 fasta spann av sammanlagt innemot 300 meters längd draga en kostnad av

cirka 2.5 miljoner kronor. Helt byggd av järn skulle broföretaget kosta cirka

1.5 miljon kronor. Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen pågå för närvarande

vissa tekniska utredningar, avseende att klarlägga kostnaderna för

bron, utförd i betong, järn eller sten.

Utan att underskatta företagets omfattning måste dock utskottet finna

starka skäl tala för en anläggning av ifrågavarande broförbindelse över

Svinesund till ersättning av den hittillsvarande synnerligen bristfälliga färjförbindelsen.

Erinras må, att landsvägen utmed Sveriges västkust med dess

fortsättning genom Norge upp till Oslo är en mellanriksväg, som tillmätes

stor internationell betydelse. I det planlagda internationella vägnätet upptages

denna väg som en av de stora genomfartsvägar, å vilka komma att

ställas stora fordringar i fråga örn vägbredd, beläggning, frihet från tvära

kurvor o. s. v.

Med avseende å vägens planläggning vid själva den svensk-norska gränsen

kan visserligen jämte sträckningen över Svinesund alternativt tänkas en inre

sträckning genom Bullaredalen och över Halden innanför Idefjorden. Sistnämnda

sträckning är emellertid redan på grund av dåvarande, framför allt

på norska sidan synnerligen oländiga bergsterräng mindre lämplig för framdragning

av en väg, avsedd för internationell automobiltrafik. Terrängen

utmed Svinesundslinjen är däremot lättare framkomlig.

Rent lokalt sett medför också Svinesundslinjen stora fördelar genom att

den på svenska sidan genomlöper ett med avseende å folkmängd och bebyggelse

mycket rikare trafikområde än Bullarelinjen. Vad särskilt Strömstad

beträffar är att märka de förhoppningar örn en ännu starkare frekvens av

norska turister, som från stadens sida knytas till broanläggningen över Svinesund,

vilken beräknas nedbringa körtiden å den cirka 14 mil långa bilsträckan

Oslo—Strömstad till allenast omkring 2—3 timmar.

I samband med övervägandena örn förefintliga möjligheter att kunna bringa

hjälp åt det av arbetslöshet alltjämt hårt betryckta Bohuslän måste ifrågavarande

samfärdselspörsmål också tilldraga sig intresse. På sätt av mellanriksbanekommissionen

på sin tid klarlades har särskilt norra Bohuslän ett

rätt ogynnsamt kommunikationsläge, som bidragit att hämma dess utveckling.

Längdbanan genom Bohuslän slutar i norr vid Strömstad och har därmed

karaktären av en från Göteborg utgående bibana. Inga vattendrag utom

några smärre, till Munkedal ledande, förse området med skogsprodukter såsom

underlag för industri- eller exportsjöfart. Att märka är, att särskilt norra

Bohuslän sedan gammalt haft handelsgemenskap med närliggande norska

städer och där omkring liggande, rätt utbredda industriområden. Genom

förbättrade samfärdselförbindelser med Norge skulle avsättningsmöjligheter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

3

na, enkannerligen jordbrukets avsättningsmöjligheter, ökas och överhuvud

näringslivet kunna på båda sidor om gränsen livligare utvecklas enligt givna

naturliga geografiska och ekonomiska betingelser.

Det förtjänar också framhållas, att broarbetena kunde bliva till ett värdefullt

led i hjälpåtgärderna i fråga om den i Bohuslän rådande arbetslösheten,

därest bropelarna, eventuellt också vissa brospann, utfördes av sten.

Enligt vad utskottet inhämtat anses ett sådant utförande av broanläggningen

som tekniskt genomförbart.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden måste utskottet finna angeläget

att frågan örn en landsvägsbro över Svinesund snarast kan vinna sin lösning.

Självfallet förutsättes för genomförandet av broföretaget samarbete med

Norge. Enligt vad utskottet erfarit torde emellertid jämväl från norsk sida

numera — såväl ur kommunikations- som arbetslöshetssynpunkt — stort intresse

föreligga för att broanläggningen snarast skall komma till stånd, samt

desslikes villighet att svara för vederbörlig anpart av anläggningskostnaderna.

Vad angår frågan örn en sammanknytning av de svenska och norska järnvägsnäten

vid Svinesund måste utskottet i likhet med järnvägsstyrelsen finna

en sådan sammanknytning önskvärd. Att man, på sätt i motionen förordats,

redan nu skulle från svensk sida påbörja terrasseringsarbetena å den blivande

sammanbindningsbanan kan utskottet dock ej tillstyrka. Den av utskottet

förordade broanläggningen över Svinesund torde emellertid eventuellt kunna

utföras så, att den efter en framtida tillbyggnad kan tjäna som kombinerad

landsvägs- och järnvägsbro. I varje fall synes möjligheterna till ett

sådant utförande böra närmare undersökas vid de förberedande utredningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen I: 9 må hos Kungl.

Maj:t anhålla, att nu pågående utredningar om anläggning

av bro över Svinesund måtte bedrivas med sådan skyndsamhet,

att förslag i ärendet örn möjligt kan föreläggas 1937 års

riksdag.

Stockholm den 23 maj 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Gränebo, Oscar

Olsson, Asplund, Borell, Walles, Nulander, Nilsson i Fredriksfält, Jonsson i Lycksele,

Sandén, Tham och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Holmgren, Eriksson i .Slockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i

Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Holmström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bidrag till upp s. 3 i texten