Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.
1936-06-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 156-
1
Nr 156.
Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1936 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1936/1937 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande
anslagen till socialdepartementet (punkt 21, sid. 29, av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statliga
och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 8 maj 1936 dagtecknad proposition,
nr 265, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/
1937 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;
dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur anslagen till lån
och subventioner till främjande av enskild företagsamhet efter prövning av
omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom
gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenär eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet
för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan
fråga.
I samband med Kungl. Majits förslag har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 128 av herr K. I. Sköldén m. fl.,
nr 129 av herr F. Hamrin m. fl.,
nr 130 av herrar F. Ström och O. Carlsson,
nr 181 av herr G. Bagge m. fl. (punkt 3),
nr 195 av herr C. I. Asplund m. fl.,
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 156—158.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 156-
nr 436 av herr K. 1. Sköldén m. fl.,
nr 437 av herr ./. M. Bäckström m. fl. och
nr 438 av herr C. I. Asplund; samt
inom andra kammaren:
nr 200 av herr O. Osberg m. fl.,
nr 321 av herr G. Andersson i Rasjön m. fl.,
nr 403 av herr E. Hage m. fl.,
nr 411 av herr M. Skoglund m. fl. (punkt 3),
nr 836 av herr O. E. Sandberg m. fl.,
nr 837 av herr J. W. Mårtensson m. fl. och
nr 839 av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.
Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande
spörsmål.
Departementschefen redogör till en början för arbetslöshetsläget (sid. 2—
10) samt vissa synpunkter och särproblem av betydelse för bedömandet av
olika hjälpåtgärder (sid. 10—41). Därefter lämnas en översiktlig redogörelse
för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder (sid. 41—66). Departementschefens
sammanfattande uttalande återfinnes å sid. 66—80. Däri
upptagas till en början vissa allmänna synpunkter (sid. 66—71). Därefter
behandlas särskilt för sig arbetslösheten i Blekinge och Bohuslän (sid. 71—
73), i Västernorrlands län (sid. 73), i de s. k. arbetslöshetsöarna (sid. 74), i
storstäderna (sid. 75) samt i övrigt (sid. 75—77). Slutligen framläggas vissa
beräkningar rörande arbetslöshetens omfattning (sid. 77—80).
I motionerna I: 129 och II: 321 föreslås, dels att undersökningen av arbetslöshetsklientelets
sammansättning fortsättes och på vässa punkter fördjupas
på ett sådant sätt, att upplysning vinnes om den nuvarande arbetslöshetens
karaktär, varmed en säker grund kan läggas för den erforderliga anpassningen
av arbetslöshetspolitiken efter det ändrade konjunkturläget,
dels ock att på grundval av arbetslöshetsutredningens principundersökning
frågan om praktiska reformer till ökning av arbetskraftens lokala rörlighet
upptages till behandling, varvid särskilt beaktande ägnas möjligheterna av
ökade statliga bidrag till täckande av de med överflyttningen från en ort till
en annan förenade kostnaderna samt en utbyggnad av den kursverksamhet,
som syftar till yrkesutbildning för unga arbetare och »omskolning» av något
äldre arbetare inom de av arbetslöshet på ett mera långvarigt sätt drabbade
områdena.
I motionen 1: 130 hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning
om en allsidig utredning rörande stadigvarande sysselsättning och
försörjning av personer, som kunna hänföras till gruppen »permanent arbetslösa».
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
3
Motionerna 1:181 och 11:411 avhandla vissa åtgärder till arbetslöshetens
bekämpande i Bohuslän, Blekinge och Västernorrlands län. I avseende på
möjligheten att få till stånd ny verksamhet hemställes (punkt 3), att riksdagen
ville dels i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning och skyndsammaste
förslag, helst redan till årets riksdag, om inrättande av affärsmässigt
drivna kreditkassor till uppmuntrande av småföretag, dels ock i övrigt beakta
de i motionerna anförda synpunkterna, såsom beträffande hjälp med
upplysningar åt företagsamma arbetslösa, bringande av effektivaste hjälp åt
de hårt skattetyngda kommunerna för att undanröja skattetungans hinder
för inflyttning av större företag o. s. v.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 129, 130 och 181.
De problem, som arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår enligt departementschefen
framför allt bör inrikta sig på, kunna koncentreras till den
kvardröjande arbetslösheten, vare sig denna är att hänföra till vissa landsändar,
till de s. k. arbetslöshetsöarna eller till storstäderna. För de särskilt
utsatta delarna av landet — Blekinge och Bohuslän — har departementschefen
avhandlat åtskilliga förslag till hjälpåtgärder, till vilka utskottet i
det följande återkommer. Departementschefen har vidare beträffande såväl
Västernorrlands sågverkskommuner som arbetslöshetsöarna givit uttryck åt
sin avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena där må
kunna saneras. Därjämte har departementschefen förklarat sig vilja föranstalta
örn undersökning rörande den i storstäderna kvardröjande restarbetslöshetens
karaktär.
I princip synas väsentligen två utvägar stå till buds, då det gäller att bemästra
arbetslösheten i de alltjämt utsatta områdena, nämligen å ena sidan
åtgärder för de arbetslösas sysselsättning inom hemorten och å andra sidan
anstalter för underlättande av arbetskraftens förflyttning. Av departementschefens
uttalanden framgår, att de uppslag, som i dessa hänseenden redan
framkommit och som de planerade utredningarna kunna giva upphov till,
böra, i den mån de befinnas realiserbara, bringas till utförande.
Den uppfattning i fråga örn arbetslöshetspolitikens allmänna inriktning,
sorn departementschefen sålunda givit uttryck åt, återfinnes icke endast i de
motioner, varom här närmast är fråga, utan även i åtskilliga andra, som
utskottet med hänsyn till de yrkanden, vari de utmynna, i annat sammanhang
upptager till närmare prövning.
Jämväl utskottet delar den principiella uppfattning i fråga örn arbetslöshetspolitikens
koncentration till särskilt utsatta områden, som av departementschefen
angivits. Utskottet förutsätter emellertid, att de skilda uppslag
i avseende härå, som motionsvis framkommit, vinna vederbörligt beaktande
vid övervägandet av åtgärder i förevarande hänseenden, liksom ock att de
synpunkter, som i motionerna framförts, beaktas vid de planerade undersökningarnas
utförande.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 156
Utskottet.
Särskilda frågor.
Departementschefen redogör till en början för de utredningar och förslag,
som framlagts av utredningen rörande Blekinge läns försörjningsmöjligheter
(sid. 81—88) och utredningen rörande Bohusläns näringsliv (sid. 88—94).
Därefter behandlas framkomna förslag om främjande av landets småindustri
(sid. 94—96). Departementschefens uttalande återfinnes å sid. 96—99.
I motionerna I: 195 och II: 403 hemställes, att riksdagen — i anledning
därav, att det av riksdagen år 1934 beviljade anslaget å 2 miljoner kronor
till räntefria lån för viss extra gråbergsbrytning i Kiirunavaara, av vars behållning
riksdagen i skrivelse nr 370 år 1935 medgivit Kungl. Majit att, där
så efter verkställd utredning befunnes lämpligt, få disponera behövliga belopp
för bekostande av i de år 1935 väckta motionerna I: 345 och II: 630
angivna arbetsföretag och malmförädlingsförsök, som avsåge ökat utnyttjande
av vid malmbrytningen i Gällivare malmfält erhållen varpmalm och
malmmull — i stället ville medgiva Kungl. Majit att för nämnda malmförädlingsförsök
m. m. disponera inflytande amorteringar å från och med hösten
1933 för gråbergsbrytning i Kiirunavaara utlämnade räntefria lån.
Den av departementschefen berörda frågan örn anläggande av ett vitplåtsvalsverk
i Lysekil (sid. 90—94) upptages i motionerna I: 436 och II: 837,
vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
frågan om anläggandet av ett vitplåtsvalsverk i Lysekil måtte bliva föremål
för en förnyad förutsättningslös utredning.
I motionerna I: 437 och II: 836 hemstålles, att riksdagen måtte medgiva,
att Kungl. Majit berättigas att, i avvaktan på närmare utredning i ärendet, av
tillgängliga medel av anslagen för arbetslöshetens bekämpande använda nödigt
belopp för stödjande av småindustrien på sätt, som av motionen framgår
och som av Kungl. Majit prövas lämpligt.
Därjämte yrkas i motionen I: 438, att riksdagen ville med bifall till framställningen
örn anslag för budgetåret 1936/1937 till inköp av gatsten för statens
räkning uttala, att frågan om råvaror för framställning av kalisalter ur
inhemska kalirika bergarter måtte snarast möjligt fullföljas beträffande de
för ändamålet bäst artade och lämpligast belägna bergarterna oberoende av
de resultat, som kunna framkomma angående den s. k. Lysekilsgranitens användande
för samma ändamål.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 195 och 438 samt lii 836 och 837.
Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår, hava
de särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna att
i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och
förvärvsmöjligheter för befolkningen, ådagalagt att betydande svårigheter
i dessa avseenden föreligga. Till de förslag, som departementschefen ansett
böra närmast övervägas under nästa budgetår, återkommer utskottet i det
följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
5
I motionerna I: 436 och II: 837 samt I: 437 och II: 836 hava upptagits vissa
i propositionen omnämnda förslag, som departementschefen ansett sig
icke böra för närvarande tillmötesgå. Detta gäller såväl frågan om anläggande
av ett vitplåtsvalsverk i Lysekil som vissa tillvägagångssätt för främjande
av småindustrien.
De spörsmål, som nämnda motioner beröra, äro — såsom av det anförda
framgår — uppmärksammade av departementschefen. Då utskottet är förvissat
om att de utredningar, som av förändrade förhållanden befinnas påkallade,
även vidtagas, anser sig utskottet icke böra tillstyrka motionerna i
fråga. Vad särskilt småindustrien beträffar vill utskottet erinra, att Kungl.
Maj:t äger möjlighet att, därest sakligt motiverade framställningar föreligga,
av anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet
samt av de belopp, som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet, disponera medel för uppmuntrande av särskilda
företag. Den i motionerna 1:437 och II: 836 rekommenderade utvägen
att ställa visst belopp till länsstyrelsernas förfogande för understödjande
av småindustri finner utskottet däremot ägnad att ingiva vissa betänkligheter,
icke minst med hänsyn till angelägenheten av att statens medverkan
lämnas efter enhetliga linjer för landet i dess helhet, vilket icke synes
möjligt, såvida icke avgörandet av dylika ärenden sker centralt.
Vid 1935 års riksdag väcktes fråga örn disposition för vissa malmförädlingsförsök
m. m. av beräknad behållning å det av 1934 års riksdag för gråbergsbrytning
i Kiirunavaara beviljade reservationsanslaget av 2,000,000
kronor. Under förutsättning att vederbörande intressenter inkommo med
framställning i ämnet medgav riksdagen, att uppkommande reservation
finge av Kungl. Maj:t disponeras för de åtgärder, som efter verkställd utredning
befunnes för ändamålet erforderliga. Någon reservation å anslaget
har emellertid icke uppkommit. I motionerna I: 195 och II: 403 har fördenskull
hemställts, att för ifrågavarande malmförädlingsförsök i stället måtte
få disponeras inflytande amorteringar å från anslaget utlämnade räntefria
lån.
Det av föregående års riksdag lämnade medgivandet avsåg ändrad disposition
av ett av riksdagen beviljat anslag. Nu återigen ifrågasättes att, sedan
anslaget förbrukats för det därmed ursprungligen avsedda ändamålet —
lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för gråbergsbrytning — disponera
inflytande amorteringar. Av principiella skäl anser sig utskottet icke
böra tillstyrka ett dylikt förfaringssätt. Utskottet förutsätter emellertid, att
Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på det i motionerna berörda
spörsmålet och vidtager de åtgärder, som befinnas påkallade.
Bland de åtgärder, som av utredningen rörande Bohusläns näringsliv omnämnts
vid dess inventering av möjligheterna att skapa arbetstillfällen inom
denna landsända, ingår även spörsmålet örn utvinnande av källsätter ur den
s. k. Lysekilsgraniten. Ärendet är för närvarande föremål för utredning.
Motionen I: 438 åsyftar närmast, att undersökningar rörande möjligheterna
att framställa kalisalter ur inhemska kalirika bergarter böra fortsättas, även
6
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
om Lysekilsgraniten skulle visa sig hålla för litet kali. Utskottet, som till
fullo beaktar de synpunkter, som i motionen anförts, är förvissat om, att
Kungl. Majit icke skall underlåta att till övervägande upptaga de åtgärder,
som i förevarande hänseende bland annat med hänsyn till situationen i vissa
arbetslöshetsöar kunna påkallas.
Anslagsbehov.
Departementschefen anger såsom sin uppfattning, att beredskapsarbeten
böra anordnas i ej alltför ringa omfattning jämväl under nästa budgetår
för stödjande av landsdelar med kvardröjande arbetslöshet (sid. 99). För
hjälpaktionen i stenarbetardistrikten böra statsbeställningar anlitas i samma
ordning, som hittills skett (sid. 96). Vidare räknas med att det belopp av
omkring 650,000 kronor, som återstår av de medel, som 1935 års riksdag
ställt till Kungl. Majlis förfogande för främjande av företagsverksamhet,
skall kunna disponeras, därest vissa förslag t. ex. Lyckebyåns reglering (sid.
86) och förbättring av ofullständiga jordbruk (sid. 87) skulle visa sig realiserbara.
För andra uppslag åter t. ex. stöd åt småvarvsindustrien i Bohuslän
(sid. 88) skulle erforderliga medel kunna beredas av förefintliga reservationer
å anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Såsom inledningsvis framhållits, har Kungl. Maj.t för nästa budgetår
äskat till statliga och kommunala beredskapsarbeten 3,000,000 kronor och
till inköp av gatsten för statens räkning 2,000,000 kronor. Därjämte har
Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande att beträffande företag, som erhållit
stöd ur lån- och subventionsanslagen men råkat på obestånd, biträda
ackord (sid. 101).
I motionerna I: 128 och 11: 200 hemställes, att riksdagen måtte dels besluta
att fortsätta utbyggandet av inomskärsfarleden Strömstad—Göteborg,
del Sannäsfjorden—Isvikskilen, till 4.5 meters djup enligt av ingenjör Gust.
Berglund omarbetad plan, alternativ II, till en kostnadssumma av 3,180,000
kronor samt att arbetet skall utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
som statligt beredskapsarbete, dels ock till arbetets påbörjande för budgetåret
1936/1937 anvisa 500,000 kronor, att utgå från anslag till statliga beredskapsarbeten.
Vidare hemställes i motionen II: 839, att riksdagen måtte besluta dels att
till statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, dels ock att av denna summa
1,000,000 kronor må ställas till domänverkets förfogande för utförande av
torrläggningsarbeten å landets kronoparken med hänsynstagande till det
större eller mindre behov av arbete, som kan föreligga inom olika områden.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 200 och 839.
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
7
I likhet med departementschefen anser utskottet, att medel böra jämväl
för nästa budgetår anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten för
att därigenom bereda möjlighet för Kungl. Maj:t att genom dylika arbetens
anordnande bispringa orter med kvardröjande arbetslöshet. Det äskade anslagets
storlek har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet biträder jämväl Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av 2,000,000
kronor till inköp av gatsten för statens räkning.
Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande att beträffande företag, som erhållit
stöd ur lån- och subventionsanslagen men råkat på obestånd, biträda
ackord föranleder ingen erinran från utskottets sida liksom ej heller departementschefens
uttalanden i fråga örn finansieringen av vissa förslag till
hjälpåtgärder, därest dessa förslag efter verkställda utredningar skulle befinnas
realiserbara.
I motionerna I: 128 och II: 200 har begärts anslag med 500,000 kronor för
utförande såsom beredskapsarbete av en inomskärsfarled Sannäsfjorden—
Isvikskilen för en beräknad totalkostnad av 3,180,000 kronor. Ifrågavarande
företag innanför den för västliga stormar starkt utsatta Tjurpannefjorden
utgör jämte den redan utförda Sotenkanalen ett av arbetena i en
sedan gammalt föreliggande plan på en inomskärsfarled Strömstad—Göteborg.
Enligt vad som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vitsordats utgör
företaget — som omfattar stora skärningsarbeten — ett synnerligen lämpligt
arbetsobjekt för de i denna trakt talrikt befintliga arbetslösa. Att på enskild
motion anslag till företaget skulle anvisas kan utskottet dock ej tillstyrka. Å
Kungl. Majit torde böra ankomma att, efter vederbörande myndigheters hörande,
pröva lämpligheten av företagets igångsättning såsom ett led i övriga
åtgärder för bekämpande av den i orten rådande arbetslösheten.
Utskottet finner sig icke böra tillstyrka det i motionen II: 839 framställda
yrkandet om höjning av anslaget till beredskapsarbeten. Utskottet anser
dock det i motionen berörda spörsmålet om utförande av torrläggningsarbeten
å kronoparkerna beaktansvärt och har icke något att erinra emot, att
Kungl. Majit, i den mån disponibla medel så medge, vidtager åtgärder i
motionens syfte.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I:o) att riksdagen må
a) till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1936/1937 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor;
b) till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår
under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur anslagen
till lån och subventioner till främjande av enskild
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
företagsamhet efter prövning av omständigheterna i varje
föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller
löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt,
med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad
myndighet att besluta i sådan fråga;
d) avslå i motionerna I: 195 och II: 403 framlagt förslag
örn disposition av inflytande amorteringar å för gråbergsbrytning
i Kiirunavaara utlämnade lån;
Illo) att följande motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 128 av herr K. I. Sköldén m. fl.,
nr 129 av herr F. Hamrin m. fl.,
nr 130 av herrar F. Ström och O. Carlsson,
nr 181 av herr G. Bagge m. fl. (punkt 3),
nr 436 av herr K. I. Sköldén m. fl.,
nr 437 av herr J. M. Bäckström m. fl. och
nr 438 av herr C. I. Asplund; samt
inom andra kammaren:
nr 200 av herr O. Osberg m. fl.,
nr 321 av herr G. Andersson i Rasjön m. fl.,
nr 411 av herr M. Skoglund m. fl. (punkt 3),
nr 836 av herr O. E. Sandberg m. fl.,
nr 837 av herr J. W. Mårtensson m. fl. och
nr 839 av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 juni 1936.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Bergqvist,
Asplund, Borell, Gustafsson i Benestad, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält,
Bäckström, Magnusson och Bäcklund, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i
Karlskrona, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Olofsson i Digernäs,
Isacsson, Aronson, Olsson i Staxäng och Persson i Tidaholm.
Statsutskottets utlåtande Nr 156-
9
Reservationer:
1) av herrar Bergqvist, Asplund och Bäcklund, vilka ansett,
dels att utskottets utlåtande under rubriken »Särskilda frågor» (sid. 4)
bort hava följande lydelse:
»Såsom av---det följande.
I motionerna---av småindustrien.
De spörsmål — — — sker centralt.
Vid 1935 --— räntefria lån.
Arbetslösheten inom Gällivare kommun uppgick ännu i april månad till
646 man, varav endast ett 30-tal tillhöra Gällivare malmfält omgivande
landsbygd, och för den vid gruvorna sysselsatta, till ungefär 700 man reducerade
arbetsstyrkan är enligt uppgift arbetstiden fortfarande sedan flera år
inskränkt till fyra skift vid gruvorna och tre skift vid anrikningsverk m. m.
i veckan. Motiven för bekostande av de i riksdagens skrivelse (nr 370 år
1935) ifrågasatta malmförädlingsförsök m. m. kvarstå alltså oförminskade.
Vid sådant förhållande finner sig utskottet böra på sådant sätt tillstyrka motionerna
I: 195 och II: 403, att i stället för i skrivelsen anvisade behållning å
cirka 1,000,000 kronor å anslaget till räntefria lån för gråbergsbrytning i
Kiruna, riksdagen måtte medgiva Kungl. Majit att, där så efter verkställd
prövning befinnes lämpligt, få utav inflytande amorteringar å från och med
hösten 1933 för nämnda gråbergsbrytning utlämnade räntefria lån använda
sammanlagt högst 1,000,000 kronor för nämnda malmförädlingsförsök
m. m.
Bland de---kunna påkallas.»;
dels ock att utskottet i följd härav bort under I:o) d) hemställa,
I:o) att riksdagen må
d) i anledning av motionerna I: 195 och II: 403 medgiva
Kungl. Majit att för bekostande av de i riksdagens skrivelse
nr 370 år 1935 omförmälda malmförädlingsförsök m. m.
disponera inflytande amorteringar å från och med hösten
1933 för gråbergsbrytning i Kiirunavaara utlämnade räntefria
lån intill ett sammanlagt belopp av högst 1,000,000
kronor;
2) av herrar Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Borell, Nylander, Persson
i Falla, Aronson och Olsson i Staxäng, vilka ansett,
dels att utskottets utlåtande under rubriken »Anslagsbehov» (sid. 7) bort
hava följande lydelse:
10
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
»I likhet med departementschefen anser utskottet att statsmakternas åtgärder
för nästa budgetår böra i första hand inriktas på att bispringa bygder
och orter med kvardröjande arbetslöshet.
Att för detta ändamål tillgripa statliga eller kommunala beredskapsarbeten
synes emellertid utskottet olämpligt på grund av de olägenheter av olika
slag, som dylika arbeten visat sig medföra.
I den mån särskilda arbeten för de arbetslösa befinnas erforderliga inom
dessa områden synas statliga och statskommunala reservarbeten enligt härför
gällande regler vara att föredraga.
Utskottet anser sig fördenskull icke böra tillstyrka att medel beviljas för
statliga och kommunala beredskapsarbeten.
Enligt den uppfattning, utskottet i det föregående givit uttryck åt, böra
statsmakternas åtgärder i de arbetslöshetstyngda områdena framför allt syfta
till att lämna bestående hjälp. Att dylik hjälp i viss mån måste givas karaktären
av försöksvis prövade uppslag, kan icke undvikas. Emellertid
bör Kungl. Majit för dylika åtgärder äga medel till sitt förfogande. Den
form, som tidigare anlitats, nämligen bemyndigande för Kungl. Majit att
disponera visst belopp till främjande av företagsverksamhet, synes utskottet
därvid böra anlitas. Utskottet kommer fördenskull att i annat sammanhang
göra framställning härom.
Utskottet biträder Kungl.. Maj :ts förslag---statens räkning.
Kungl. Majits förslag---befinnas realiserbara.
I motionerna---rådande arbetslösheten.
Utskottet finner---motionens syfte.»;
dels ock att utskottet i följd härav bort under Ilo) a) hemställa,
Ilo) att riksdagen må
a) avslå Kungl. Majits förslag örn anslag till statliga och
kommunala beredskapsarbeten;
3) av herr Olsson i Staxäng.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten