Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.

1936-06-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156-

1

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1936 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till statliga och kommunala beredskapsarbeten

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1936/1937 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet (punkt 21, sid. 29, av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statliga

och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 8 maj 1936 dagtecknad proposition,

nr 265, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur anslagen till lån

och subventioner till främjande av enskild företagsamhet efter prövning av

omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom

gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenär eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet

för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan

fråga.

I samband med Kungl. Majits förslag har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 128 av herr K. I. Sköldén m. fl.,

nr 129 av herr F. Hamrin m. fl.,

nr 130 av herrar F. Ström och O. Carlsson,

nr 181 av herr G. Bagge m. fl. (punkt 3),

nr 195 av herr C. I. Asplund m. fl.,

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 156—158.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 156-

nr 436 av herr K. 1. Sköldén m. fl.,

nr 437 av herr ./. M. Bäckström m. fl. och

nr 438 av herr C. I. Asplund; samt

inom andra kammaren:

nr 200 av herr O. Osberg m. fl.,

nr 321 av herr G. Andersson i Rasjön m. fl.,

nr 403 av herr E. Hage m. fl.,

nr 411 av herr M. Skoglund m. fl. (punkt 3),

nr 836 av herr O. E. Sandberg m. fl.,

nr 837 av herr J. W. Mårtensson m. fl. och

nr 839 av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.

Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande

spörsmål.

Departementschefen redogör till en början för arbetslöshetsläget (sid. 2—

10) samt vissa synpunkter och särproblem av betydelse för bedömandet av

olika hjälpåtgärder (sid. 10—41). Därefter lämnas en översiktlig redogörelse

för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder (sid. 41—66). Departementschefens

sammanfattande uttalande återfinnes å sid. 66—80. Däri

upptagas till en början vissa allmänna synpunkter (sid. 66—71). Därefter

behandlas särskilt för sig arbetslösheten i Blekinge och Bohuslän (sid. 71—

73), i Västernorrlands län (sid. 73), i de s. k. arbetslöshetsöarna (sid. 74), i

storstäderna (sid. 75) samt i övrigt (sid. 75—77). Slutligen framläggas vissa

beräkningar rörande arbetslöshetens omfattning (sid. 77—80).

I motionerna I: 129 och II: 321 föreslås, dels att undersökningen av arbetslöshetsklientelets

sammansättning fortsättes och på vässa punkter fördjupas

på ett sådant sätt, att upplysning vinnes om den nuvarande arbetslöshetens

karaktär, varmed en säker grund kan läggas för den erforderliga anpassningen

av arbetslöshetspolitiken efter det ändrade konjunkturläget,

dels ock att på grundval av arbetslöshetsutredningens principundersökning

frågan om praktiska reformer till ökning av arbetskraftens lokala rörlighet

upptages till behandling, varvid särskilt beaktande ägnas möjligheterna av

ökade statliga bidrag till täckande av de med överflyttningen från en ort till

en annan förenade kostnaderna samt en utbyggnad av den kursverksamhet,

som syftar till yrkesutbildning för unga arbetare och »omskolning» av något

äldre arbetare inom de av arbetslöshet på ett mera långvarigt sätt drabbade

områdena.

I motionen 1: 130 hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning

om en allsidig utredning rörande stadigvarande sysselsättning och

försörjning av personer, som kunna hänföras till gruppen »permanent arbetslösa».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

3

Motionerna 1:181 och 11:411 avhandla vissa åtgärder till arbetslöshetens

bekämpande i Bohuslän, Blekinge och Västernorrlands län. I avseende på

möjligheten att få till stånd ny verksamhet hemställes (punkt 3), att riksdagen

ville dels i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning och skyndsammaste

förslag, helst redan till årets riksdag, om inrättande av affärsmässigt

drivna kreditkassor till uppmuntrande av småföretag, dels ock i övrigt beakta

de i motionerna anförda synpunkterna, såsom beträffande hjälp med

upplysningar åt företagsamma arbetslösa, bringande av effektivaste hjälp åt

de hårt skattetyngda kommunerna för att undanröja skattetungans hinder

för inflyttning av större företag o. s. v.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 129, 130 och 181.

De problem, som arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår enligt departementschefen

framför allt bör inrikta sig på, kunna koncentreras till den

kvardröjande arbetslösheten, vare sig denna är att hänföra till vissa landsändar,

till de s. k. arbetslöshetsöarna eller till storstäderna. För de särskilt

utsatta delarna av landet — Blekinge och Bohuslän — har departementschefen

avhandlat åtskilliga förslag till hjälpåtgärder, till vilka utskottet i

det följande återkommer. Departementschefen har vidare beträffande såväl

Västernorrlands sågverkskommuner som arbetslöshetsöarna givit uttryck åt

sin avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena där må

kunna saneras. Därjämte har departementschefen förklarat sig vilja föranstalta

örn undersökning rörande den i storstäderna kvardröjande restarbetslöshetens

karaktär.

I princip synas väsentligen två utvägar stå till buds, då det gäller att bemästra

arbetslösheten i de alltjämt utsatta områdena, nämligen å ena sidan

åtgärder för de arbetslösas sysselsättning inom hemorten och å andra sidan

anstalter för underlättande av arbetskraftens förflyttning. Av departementschefens

uttalanden framgår, att de uppslag, som i dessa hänseenden redan

framkommit och som de planerade utredningarna kunna giva upphov till,

böra, i den mån de befinnas realiserbara, bringas till utförande.

Den uppfattning i fråga örn arbetslöshetspolitikens allmänna inriktning,

sorn departementschefen sålunda givit uttryck åt, återfinnes icke endast i de

motioner, varom här närmast är fråga, utan även i åtskilliga andra, som

utskottet med hänsyn till de yrkanden, vari de utmynna, i annat sammanhang

upptager till närmare prövning.

Jämväl utskottet delar den principiella uppfattning i fråga örn arbetslöshetspolitikens

koncentration till särskilt utsatta områden, som av departementschefen

angivits. Utskottet förutsätter emellertid, att de skilda uppslag

i avseende härå, som motionsvis framkommit, vinna vederbörligt beaktande

vid övervägandet av åtgärder i förevarande hänseenden, liksom ock att de

synpunkter, som i motionerna framförts, beaktas vid de planerade undersökningarnas

utförande.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 156

Utskottet.

Särskilda frågor.

Departementschefen redogör till en början för de utredningar och förslag,

som framlagts av utredningen rörande Blekinge läns försörjningsmöjligheter

(sid. 81—88) och utredningen rörande Bohusläns näringsliv (sid. 88—94).

Därefter behandlas framkomna förslag om främjande av landets småindustri

(sid. 94—96). Departementschefens uttalande återfinnes å sid. 96—99.

I motionerna I: 195 och II: 403 hemställes, att riksdagen — i anledning

därav, att det av riksdagen år 1934 beviljade anslaget å 2 miljoner kronor

till räntefria lån för viss extra gråbergsbrytning i Kiirunavaara, av vars behållning

riksdagen i skrivelse nr 370 år 1935 medgivit Kungl. Majit att, där

så efter verkställd utredning befunnes lämpligt, få disponera behövliga belopp

för bekostande av i de år 1935 väckta motionerna I: 345 och II: 630

angivna arbetsföretag och malmförädlingsförsök, som avsåge ökat utnyttjande

av vid malmbrytningen i Gällivare malmfält erhållen varpmalm och

malmmull — i stället ville medgiva Kungl. Majit att för nämnda malmförädlingsförsök

m. m. disponera inflytande amorteringar å från och med hösten

1933 för gråbergsbrytning i Kiirunavaara utlämnade räntefria lån.

Den av departementschefen berörda frågan örn anläggande av ett vitplåtsvalsverk

i Lysekil (sid. 90—94) upptages i motionerna I: 436 och II: 837,

vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

frågan om anläggandet av ett vitplåtsvalsverk i Lysekil måtte bliva föremål

för en förnyad förutsättningslös utredning.

I motionerna I: 437 och II: 836 hemstålles, att riksdagen måtte medgiva,

att Kungl. Majit berättigas att, i avvaktan på närmare utredning i ärendet, av

tillgängliga medel av anslagen för arbetslöshetens bekämpande använda nödigt

belopp för stödjande av småindustrien på sätt, som av motionen framgår

och som av Kungl. Majit prövas lämpligt.

Därjämte yrkas i motionen I: 438, att riksdagen ville med bifall till framställningen

örn anslag för budgetåret 1936/1937 till inköp av gatsten för statens

räkning uttala, att frågan om råvaror för framställning av kalisalter ur

inhemska kalirika bergarter måtte snarast möjligt fullföljas beträffande de

för ändamålet bäst artade och lämpligast belägna bergarterna oberoende av

de resultat, som kunna framkomma angående den s. k. Lysekilsgranitens användande

för samma ändamål.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 195 och 438 samt lii 836 och 837.

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår, hava

de särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna att

i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och

förvärvsmöjligheter för befolkningen, ådagalagt att betydande svårigheter

i dessa avseenden föreligga. Till de förslag, som departementschefen ansett

böra närmast övervägas under nästa budgetår, återkommer utskottet i det

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

5

I motionerna I: 436 och II: 837 samt I: 437 och II: 836 hava upptagits vissa

i propositionen omnämnda förslag, som departementschefen ansett sig

icke böra för närvarande tillmötesgå. Detta gäller såväl frågan om anläggande

av ett vitplåtsvalsverk i Lysekil som vissa tillvägagångssätt för främjande

av småindustrien.

De spörsmål, som nämnda motioner beröra, äro — såsom av det anförda

framgår — uppmärksammade av departementschefen. Då utskottet är förvissat

om att de utredningar, som av förändrade förhållanden befinnas påkallade,

även vidtagas, anser sig utskottet icke böra tillstyrka motionerna i

fråga. Vad särskilt småindustrien beträffar vill utskottet erinra, att Kungl.

Maj:t äger möjlighet att, därest sakligt motiverade framställningar föreligga,

av anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet

samt av de belopp, som ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande

av företagsverksamhet, disponera medel för uppmuntrande av särskilda

företag. Den i motionerna 1:437 och II: 836 rekommenderade utvägen

att ställa visst belopp till länsstyrelsernas förfogande för understödjande

av småindustri finner utskottet däremot ägnad att ingiva vissa betänkligheter,

icke minst med hänsyn till angelägenheten av att statens medverkan

lämnas efter enhetliga linjer för landet i dess helhet, vilket icke synes

möjligt, såvida icke avgörandet av dylika ärenden sker centralt.

Vid 1935 års riksdag väcktes fråga örn disposition för vissa malmförädlingsförsök

m. m. av beräknad behållning å det av 1934 års riksdag för gråbergsbrytning

i Kiirunavaara beviljade reservationsanslaget av 2,000,000

kronor. Under förutsättning att vederbörande intressenter inkommo med

framställning i ämnet medgav riksdagen, att uppkommande reservation

finge av Kungl. Maj:t disponeras för de åtgärder, som efter verkställd utredning

befunnes för ändamålet erforderliga. Någon reservation å anslaget

har emellertid icke uppkommit. I motionerna I: 195 och II: 403 har fördenskull

hemställts, att för ifrågavarande malmförädlingsförsök i stället måtte

få disponeras inflytande amorteringar å från anslaget utlämnade räntefria

lån.

Det av föregående års riksdag lämnade medgivandet avsåg ändrad disposition

av ett av riksdagen beviljat anslag. Nu återigen ifrågasättes att, sedan

anslaget förbrukats för det därmed ursprungligen avsedda ändamålet —

lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för gråbergsbrytning — disponera

inflytande amorteringar. Av principiella skäl anser sig utskottet icke

böra tillstyrka ett dylikt förfaringssätt. Utskottet förutsätter emellertid, att

Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på det i motionerna berörda

spörsmålet och vidtager de åtgärder, som befinnas påkallade.

Bland de åtgärder, som av utredningen rörande Bohusläns näringsliv omnämnts

vid dess inventering av möjligheterna att skapa arbetstillfällen inom

denna landsända, ingår även spörsmålet örn utvinnande av källsätter ur den

s. k. Lysekilsgraniten. Ärendet är för närvarande föremål för utredning.

Motionen I: 438 åsyftar närmast, att undersökningar rörande möjligheterna

att framställa kalisalter ur inhemska kalirika bergarter böra fortsättas, även

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

om Lysekilsgraniten skulle visa sig hålla för litet kali. Utskottet, som till

fullo beaktar de synpunkter, som i motionen anförts, är förvissat om, att

Kungl. Majit icke skall underlåta att till övervägande upptaga de åtgärder,

som i förevarande hänseende bland annat med hänsyn till situationen i vissa

arbetslöshetsöar kunna påkallas.

Anslagsbehov.

Departementschefen anger såsom sin uppfattning, att beredskapsarbeten

böra anordnas i ej alltför ringa omfattning jämväl under nästa budgetår

för stödjande av landsdelar med kvardröjande arbetslöshet (sid. 99). För

hjälpaktionen i stenarbetardistrikten böra statsbeställningar anlitas i samma

ordning, som hittills skett (sid. 96). Vidare räknas med att det belopp av

omkring 650,000 kronor, som återstår av de medel, som 1935 års riksdag

ställt till Kungl. Majlis förfogande för främjande av företagsverksamhet,

skall kunna disponeras, därest vissa förslag t. ex. Lyckebyåns reglering (sid.

86) och förbättring av ofullständiga jordbruk (sid. 87) skulle visa sig realiserbara.

För andra uppslag åter t. ex. stöd åt småvarvsindustrien i Bohuslän

(sid. 88) skulle erforderliga medel kunna beredas av förefintliga reservationer

å anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Såsom inledningsvis framhållits, har Kungl. Maj.t för nästa budgetår

äskat till statliga och kommunala beredskapsarbeten 3,000,000 kronor och

till inköp av gatsten för statens räkning 2,000,000 kronor. Därjämte har

Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande att beträffande företag, som erhållit

stöd ur lån- och subventionsanslagen men råkat på obestånd, biträda

ackord (sid. 101).

I motionerna I: 128 och 11: 200 hemställes, att riksdagen måtte dels besluta

att fortsätta utbyggandet av inomskärsfarleden Strömstad—Göteborg,

del Sannäsfjorden—Isvikskilen, till 4.5 meters djup enligt av ingenjör Gust.

Berglund omarbetad plan, alternativ II, till en kostnadssumma av 3,180,000

kronor samt att arbetet skall utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi

som statligt beredskapsarbete, dels ock till arbetets påbörjande för budgetåret

1936/1937 anvisa 500,000 kronor, att utgå från anslag till statliga beredskapsarbeten.

Vidare hemställes i motionen II: 839, att riksdagen måtte besluta dels att

till statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, dels ock att av denna summa

1,000,000 kronor må ställas till domänverkets förfogande för utförande av

torrläggningsarbeten å landets kronoparken med hänsynstagande till det

större eller mindre behov av arbete, som kan föreligga inom olika områden.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 200 och 839.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

7

I likhet med departementschefen anser utskottet, att medel böra jämväl

för nästa budgetår anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten för

att därigenom bereda möjlighet för Kungl. Maj:t att genom dylika arbetens

anordnande bispringa orter med kvardröjande arbetslöshet. Det äskade anslagets

storlek har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet biträder jämväl Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av 2,000,000

kronor till inköp av gatsten för statens räkning.

Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande att beträffande företag, som erhållit

stöd ur lån- och subventionsanslagen men råkat på obestånd, biträda

ackord föranleder ingen erinran från utskottets sida liksom ej heller departementschefens

uttalanden i fråga örn finansieringen av vissa förslag till

hjälpåtgärder, därest dessa förslag efter verkställda utredningar skulle befinnas

realiserbara.

I motionerna I: 128 och II: 200 har begärts anslag med 500,000 kronor för

utförande såsom beredskapsarbete av en inomskärsfarled Sannäsfjorden—

Isvikskilen för en beräknad totalkostnad av 3,180,000 kronor. Ifrågavarande

företag innanför den för västliga stormar starkt utsatta Tjurpannefjorden

utgör jämte den redan utförda Sotenkanalen ett av arbetena i en

sedan gammalt föreliggande plan på en inomskärsfarled Strömstad—Göteborg.

Enligt vad som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vitsordats utgör

företaget — som omfattar stora skärningsarbeten — ett synnerligen lämpligt

arbetsobjekt för de i denna trakt talrikt befintliga arbetslösa. Att på enskild

motion anslag till företaget skulle anvisas kan utskottet dock ej tillstyrka. Å

Kungl. Majit torde böra ankomma att, efter vederbörande myndigheters hörande,

pröva lämpligheten av företagets igångsättning såsom ett led i övriga

åtgärder för bekämpande av den i orten rådande arbetslösheten.

Utskottet finner sig icke böra tillstyrka det i motionen II: 839 framställda

yrkandet om höjning av anslaget till beredskapsarbeten. Utskottet anser

dock det i motionen berörda spörsmålet om utförande av torrläggningsarbeten

å kronoparkerna beaktansvärt och har icke något att erinra emot, att

Kungl. Majit, i den mån disponibla medel så medge, vidtager åtgärder i

motionens syfte.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret

1936/1937 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor;

b) till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår

under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur anslagen

till lån och subventioner till främjande av enskild

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

företagsamhet efter prövning av omständigheterna i varje

föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller

löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt,

med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad

myndighet att besluta i sådan fråga;

d) avslå i motionerna I: 195 och II: 403 framlagt förslag

örn disposition av inflytande amorteringar å för gråbergsbrytning

i Kiirunavaara utlämnade lån;

Illo) att följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 128 av herr K. I. Sköldén m. fl.,

nr 129 av herr F. Hamrin m. fl.,

nr 130 av herrar F. Ström och O. Carlsson,

nr 181 av herr G. Bagge m. fl. (punkt 3),

nr 436 av herr K. I. Sköldén m. fl.,

nr 437 av herr J. M. Bäckström m. fl. och

nr 438 av herr C. I. Asplund; samt

inom andra kammaren:

nr 200 av herr O. Osberg m. fl.,

nr 321 av herr G. Andersson i Rasjön m. fl.,

nr 411 av herr M. Skoglund m. fl. (punkt 3),

nr 836 av herr O. E. Sandberg m. fl.,

nr 837 av herr J. W. Mårtensson m. fl. och

nr 839 av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 juni 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Bergqvist,

Asplund, Borell, Gustafsson i Benestad, Bergström, Nylander, Nilsson i Fredriksfält,

Bäckström, Magnusson och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Olofsson i Digernäs,

Isacsson, Aronson, Olsson i Staxäng och Persson i Tidaholm.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156-

9

Reservationer:

1) av herrar Bergqvist, Asplund och Bäcklund, vilka ansett,

dels att utskottets utlåtande under rubriken »Särskilda frågor» (sid. 4)

bort hava följande lydelse:

»Såsom av---det följande.

I motionerna---av småindustrien.

De spörsmål — — — sker centralt.

Vid 1935 --— räntefria lån.

Arbetslösheten inom Gällivare kommun uppgick ännu i april månad till

646 man, varav endast ett 30-tal tillhöra Gällivare malmfält omgivande

landsbygd, och för den vid gruvorna sysselsatta, till ungefär 700 man reducerade

arbetsstyrkan är enligt uppgift arbetstiden fortfarande sedan flera år

inskränkt till fyra skift vid gruvorna och tre skift vid anrikningsverk m. m.

i veckan. Motiven för bekostande av de i riksdagens skrivelse (nr 370 år

1935) ifrågasatta malmförädlingsförsök m. m. kvarstå alltså oförminskade.

Vid sådant förhållande finner sig utskottet böra på sådant sätt tillstyrka motionerna

I: 195 och II: 403, att i stället för i skrivelsen anvisade behållning å

cirka 1,000,000 kronor å anslaget till räntefria lån för gråbergsbrytning i

Kiruna, riksdagen måtte medgiva Kungl. Majit att, där så efter verkställd

prövning befinnes lämpligt, få utav inflytande amorteringar å från och med

hösten 1933 för nämnda gråbergsbrytning utlämnade räntefria lån använda

sammanlagt högst 1,000,000 kronor för nämnda malmförädlingsförsök

m. m.

Bland de---kunna påkallas.»;

dels ock att utskottet i följd härav bort under I:o) d) hemställa,

I:o) att riksdagen må

d) i anledning av motionerna I: 195 och II: 403 medgiva

Kungl. Majit att för bekostande av de i riksdagens skrivelse

nr 370 år 1935 omförmälda malmförädlingsförsök m. m.

disponera inflytande amorteringar å från och med hösten

1933 för gråbergsbrytning i Kiirunavaara utlämnade räntefria

lån intill ett sammanlagt belopp av högst 1,000,000

kronor;

2) av herrar Johansson i Fredrikslund, Bergqvist, Borell, Nylander, Persson

i Falla, Aronson och Olsson i Staxäng, vilka ansett,

dels att utskottets utlåtande under rubriken »Anslagsbehov» (sid. 7) bort

hava följande lydelse:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

»I likhet med departementschefen anser utskottet att statsmakternas åtgärder

för nästa budgetår böra i första hand inriktas på att bispringa bygder

och orter med kvardröjande arbetslöshet.

Att för detta ändamål tillgripa statliga eller kommunala beredskapsarbeten

synes emellertid utskottet olämpligt på grund av de olägenheter av olika

slag, som dylika arbeten visat sig medföra.

I den mån särskilda arbeten för de arbetslösa befinnas erforderliga inom

dessa områden synas statliga och statskommunala reservarbeten enligt härför

gällande regler vara att föredraga.

Utskottet anser sig fördenskull icke böra tillstyrka att medel beviljas för

statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Enligt den uppfattning, utskottet i det föregående givit uttryck åt, böra

statsmakternas åtgärder i de arbetslöshetstyngda områdena framför allt syfta

till att lämna bestående hjälp. Att dylik hjälp i viss mån måste givas karaktären

av försöksvis prövade uppslag, kan icke undvikas. Emellertid

bör Kungl. Majit för dylika åtgärder äga medel till sitt förfogande. Den

form, som tidigare anlitats, nämligen bemyndigande för Kungl. Majit att

disponera visst belopp till främjande av företagsverksamhet, synes utskottet

därvid böra anlitas. Utskottet kommer fördenskull att i annat sammanhang

göra framställning härom.

Utskottet biträder Kungl.. Maj :ts förslag---statens räkning.

Kungl. Majits förslag---befinnas realiserbara.

I motionerna---rådande arbetslösheten.

Utskottet finner---motionens syfte.»;

dels ock att utskottet i följd härav bort under Ilo) a) hemställa,

Ilo) att riksdagen må

a) avslå Kungl. Majits förslag örn anslag till statliga och

kommunala beredskapsarbeten;

3) av herr Olsson i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten