Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till förstärkning av avkastningen av understödstonden för rgsslandssvenskar.

1936-04-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:80, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till förstärkning av avkastningen av understödstonden för rgsslandssvenskar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till förstärkning

av avkastningen av understödstonden för

rgsslandssvenskar.

(lia avd.)

Uti tvenne likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Bergman m. fl. (nr 177) och den andra inom andra kammaren av

herr Lithander m. fl. (nr 291), har hemställts, att såsom förstärkning av

n vkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar under budgetåret

1936/1937 anvisas under tredje huvudtiteln ett extra anslag av 75,000 krov

nor.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört, bland annat, följande:
»Erfarenheter

föreligga nu om den hjälpverksamhet, som utövats bland

rysslandssvenskar förmedelst de av 1934 års riksdag för sådant ändamål

anvisade medel. Dessa utgöras av avkastningen av en av statskontoret förvaltad

fond om 2 miljoner kronor. På grund av rådande ränteförhållanden

vid fondens uppläggande uppgår fondens avkastning allenast till 74,400

kronor för år räknat. Fondkapitalet härrör av medel, som svenska staten

erhöll vid en under år 1933 verkställd delning av vissa sedan år 1917 i Stockholms

Enskilda Bank befintliga ryska värden. Enligt den uppgörelse med

Sovjetunionens regering, som föregick nämnda delning, erhöll svenska staten

5.2 miljoner kronor, Sovjetunionen 5.5 miljoner kronor och Stockholms

Enskilda Bank 4,069,000 kronor. För ombesörjande av den på riksdagens

föranstaltande tillkomna hjälpverksamheten bland rysslandssvenskarna tillsatte

Kungl. Majit en nämnd. I samband därmed fastställde Kungl. Maj t

med ledning av utav riksdagen gjorda uttalanden riktlinjer för understödsverksamhetens

bedrivande. De erfarenheter, som föreligga från densamma,

ga nu närmast ut därpå att verksamheten ej kunnat bedrivas enligt riktlinjerna,

ja icke ens avhjälpa nöden bland de behövande rysslandssvenskarna, allt

pa grund därav, att hjälpbehovet varit vida större än vad riksdagen förutsatt

vid medlens anvisande. I riksdagens skrivelse nr 223 vid 1934 års riksdag,

varigenom anvisades omförmälda fondmedel, uttalades att antalet

registrerade rysslandssvenskar, som erhållit hjälp under år 1933, uppgått

till 69 personer. Hinder förklarades visserligen ej möta för Kungl Maj t

att utsträcka hjälpverksamheten även till andra än de då registrerade rysslandssvenskarna,

men man torde vid riksdagsbehandlingen icke hava räknat

med att hela antalet behövande skulle vara så stort, som det sedan visade

sig vara. Anledningen till att antalet understödda under år 1933 var särskilt

lagt ar att söka dels däri att nämnda år nya direktiv gällde, enligt vilka en

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 80. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 80-

avsevärd del av rysslandssvenskarna, bland annat utomlands boende och

under de senare åren till Sverige återkomna, uteslötos från understöd, dels

ock i den omständigheten att många av deni i avvaktan å ett avgörande av

frågan om ersättning för deras förluster i det längsta uppskjutit att begära

understöd.

1 nämndens underdåniga skrivelse den IV december 1934 med redogörelse

för första halvåret av nämndens verksamhet meddelades bland annat följande:

Antalet understödssökande rysslandssvenskar, som enligt de av

Kungl. Maj:t fastställda riktlinjerna för understödsverksamheten vore berättigade

till periodiskt understöd, kunde beräknas till 160, representerande

289 familjemedlemmar. Av detta antal hade nämnden på grund av fondavkastningens

otillräcklighet icke kunnat bevilja sådant understöd åt mera

än 66 sökande, representerande lil familjemedlemmar. Härtill komme att

med tillämpning av nämnda riktlinjer ytterligare ett antal av omkring 30

sökande representerande 61 familjemedlemmar borde vara berättigade att

under de närmaste åren erhålla mera tillfälliga understöd. Med utgångspunkt

från de i riktlinjerna för särskilda fall angivna understödsbeloppen

skulle i periodiska understöd till de nu nämnda rysslandssvenskarna erfordras

omkring 185,000 kronor för år räknat. Därutöver borde avses ett

belopp för tillfälliga understöd enligt samma riktlinjer. Vid bedömandet i

de enskilda fallen, huruvida en rysslandssvensk skulle kunna erhålla understöd,

hade nämnden med stor stränghet tillämpat sådana i riktlinjerna givna

möjligheter till begränsning av antalet understödsberättigade. I riktlinjerna

hade Kungl. Maj:t vidare för understöden fastställt vissa belopp, vilka i

regel icke borde öveskridas. De av nämnden beviljade understöden hade

emellertid icke annat än i ett fåtal fall kunnat bestämmas att utgå med de

av Kungl. Maj:t angivna beloppen. Trots dessa åtgärder i begränsande syfte

hade de till nämndens förfogande anvisade medlen icke varit tillräckliga för

sitt ändamål, vilket tvingat nämnden att vidtaga mera ingripande åtgärder

för begränsning av understöden. Två utvägar framstode härvid såsom möjliga;

antingen kunde nämnden å alla understödsberättigade fördela de tillgängliga

medlen med påföljd att envar av dem endast kunde erhålla ett obetydligt,

för nödtorftigt livsuppehälle fullständigt otillräckligt understöd, eller

ock kunde nämnden tilldela ett mindre antal understödsberättigade någorlunda

tillräcklig hjälp. Nämnden hade stannat för det senare alternativet

trots det otillfredsställande däri, att icke alla understödsberättigade behandlades

lika, och trots svårigheten att på objektiva grunder verkställa urvalet av

dem, som skulle erhålla understöd av nämnden.

Under tiden efter det nämnden avlät sagda skrivelse hava ytterligare ansökningar

om understöd inkommit till nämnden, varjämte dödsfall inträffat

bland rysslandssvenskarna. Den avgång, som genom sistnämnda orsak

ägt rum, beräknas motsvara det antal rysslandssvenskar som tillkommit. Med

anledning därav torde de i nämndens berörda skrivelse gjorda beräkningar

av medelsbehovet fortfarande vara normerande.

Det måste medgivas vara ett föga tillfredsställande förhållande, att av

personer, vilka befinna sig i samma läge, endast en mindre del kommer i

åtnjutande av sådant understöd, vartill samtliga hava lika rätt. Detta förhållande

har väckt djup bitterhet och besvikelse hos rysslandssvenskarna.

Enligt vad som kunnat konstateras råder trots vidtagna åtgärder verklig

nöd bland flertalet ifrågavarande rysslandssvenskar.

Vidare torde böra uppmärksammas, att riksdagen åren 1920—1922 för

understöd åt rysslandssvenskar anslagit sammanlagt 392,000 kronor samt

att Kungl. Maj:t därefter under tiden 1923—1932 av lotterimedel för samma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80-

3

ändamål anvisat sammanlagt 951,300 kronor. Ända sedan år 1920 har alltså

för understöd åt behövande rysslandssvenskar kunnat användas ett belopp,

som för år räknat avsevärt överstigit det belopp, omkring 74,000 kronor,

som nu årligen står till förfogande för ändamålet. Samtidigt som de för

hjälpverksamheten anvisade medlen sålunda successivt minskats, hava rysslandssvenskarna

blivit alltmera ålderstigna och fått allt svårare att erhålla

arbete.

Då nu erfarenheten på sätt här ovan visats giver vid handen, att avkastningen

av ifrågavarande fond ingalunda förslår för det ändamål, varför riksdagen

avsett densamma, är det ju endast en konsekvens av 1934 års riksdagsbeslut

att antingen fonden blir föremål för sådan utökning att avkastningen

av densamma motsvarar vad omständigheterna oundgängligen kräva

eller ock det belopp, fondens avkastning för närvarande utgör, årligen genom

särskild medelsanvisning förstärkes med vad som måste anses nödvändigt.

Sistnämnda form för frågans lösning bör av budgetära skäl vara att föredraga.

Därvid synes för kommande budgetår ett belopp av minst 75,000

kronor vara erforderligt, örn det föreliggande hjälpbehovet skall kunna i

huvudsak bliva tillgodosett. Därest ifrågasatt form för frågans lösning vinner

riksdagens bifall, synes lämpligt, att i riksdagens blivande skrivelse i

ämnet angives, att riksdagen förutsätter, att det behov av förstärkning av

avkastningen av rysslandssvenskarnas understödsfond, som under kommande

budgetår visar sig erforderligt, beaktas genom anslagsäskande vid respektive

statsverkspropositioners uppgörande.»

Utskottet vill erinra därom, att frågan örn beredande av viss gottgörelse

åt förut i Ryssland bosatta svenska undersåtar var föremål för prövning vid

1934 års riksdag. I anledning av en i statsverkspropositionen under tredje

huvudtiteln då gjord framställning jämte vissa motionsvis framförda yrkanden

tillstyrkte utskottet (utlåtande nr 101) riksdagen att såsom avsättning till

en fond för lämnande av understöd åt nämnda s. k. rysslandssvenskar anvisa

ett anslag av 2,000,000 kronor. Vid avvägningen av detta anslag, varav avkastningen

beräknades till omkring 75,000 kronor för år, utgick utskottet

från att detta belopp skulle vara tillräckligt för att bereda understöd åt ett

antal av 69 personer — representerande 107 familjemedlemmar — som enligt

av utskottet införskaffade uppgifter då voro registrerade. Utskottets

förslag godkändes av riksdagen, dock med det tillägg, att hinder icke borde

föreligga för Kungl. Majit att utsträcka hjälpverksamheten även till andra

rysslandssvenskar och deras efterlevande än sådana, som då vore registrerade,

och detta även om de icke vore bosatta i Sverige.

För omhänderhavande av den avsedda hjälpverksamheten tillsatte Kungl.

Majit ett särskilt organ, understödsnämnden för rysslandssvenskar, varjämte

Kungl. Majit, i anslutning till de vid frågans behandling inom riksdagen

framförda synpunkterna å hjälpverksamhetens utövande, fastställde direktiv

för nämndens verksamhet.

I föreliggande motioner har nu — under åberopande bland annat av visst

utav omförmälda understödsnämnd lämnat material i fråga om dess verksamhet

— gjorts gällande, att den tillgängliga årliga avkastningen av under - stödsfonden för rysslandssvenskar ingalunda försloge för det ändamål, var
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 80.

för riksdagen avsett samma fond, och att i följd härav behov av ytterligare

medel för understödsverksamheten vore för handen.

Utskottet har för bedömandet av denna fråga ansett sig böra från understödsnämnden

införskaffa viss ytterligare utredning i ämnet, vilken sammanställts

i tvenne vid detta utlåtande fogade promemorior. Av desamma jämte

ytterligare under hand inhämtade uppgifter finner man, att de beräkningar,

varpå utskottets i dess ovanberörda utlåtande till 1934 års riksdag framlagda

förslag i fråga örn understödsbehovet vörö grundade, voro missvisande

så till vida, att det då uppgivna antalet hjälpsökande huvudmän ——

ö9 — i stället utgjorde 95, representerande omkring 120 familjemedlemmar.

Vidare ma framhållas, att, da ovanberörda beslut örn ytterligare utsträckning

av understödsverksamheten fattades vid 1934 års riksdag, några uppgifter

icke förelågo om den ekonomiska innebörden av beslutet. Följaktligen

vidtogs ej någon höjning av det enligt utskottets förslag avsedda beloppet för

hjälpverksamheten. Den nu föreliggande utredningen giver emellertid vid

handen, att det av riksdagen då gjorda tillägget i verkligheten medfört en

utökning av hjälpverksamheten till att omfatta 122 huvudmän, representerande

ej mindre än omkring 240 familjemedlemmar. Med hänsyn till angivna

omständigheter föreligger en helt ny situation, då det gäller att nu

bedöma medelsbehovet för hjälpverksamheten. Det har under hittillsvarande

förhållanden givetvis icke varit möjligt för nämnden att utöva den anförtrodda

verksamheten i enlighet med de nämnden givna direktiven. Sålunda

har det visat sig, att ett stort antal rysslandssvenskar, ehuru de helt

saknat medel till sitt livsuppehälle, på grund av bristande tillgång på disponibla

medel från fonden varit uteslutna från möjlighet att erhålla understöd

från fonden. Det förhållandet, att vissa understödsberättigade kommit i

åtnjutande av hjälp fran fonden, under det att andra, som prövats vara i

lika behov därav, nödgats anlita den kommunala fattigvården, kan enligt

utskottets förmenande icke anses tillfredsställande.

Resultatet av den verkställda undersökningen föranleder således utskottet

föreslå, att fragan örn anslagsbehovet för hjälpverksamhetens utövande underkastas

förnyad omprövning. För egen del finner sig utskottet i för handen

varande läge böra förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att genom ökad

medelstillgang sätta nämnden i tillfälle att i vidare grad än för närvarande

är möjligt bispringa de hjälpbehövande tillhörande denna medborgargrupp.

Vid bestämmandet av den summa, som, vad nästkommande budgetår beträffar,

torde böra anvisas såsom förstärkning av understödsfondens avkastning,

har utskottet stannat vid att föreslå ett belopp av 50,000 kronor. Genom

en dylik förstärkning skulle det, enligt vad utskottet under hand inhämtat,

bliva möjligt för nämnden att så bedriva hjälpverksamheten, att ett anlitande

av den kommunala fattigvården för försörjning av personer tillhörande

här ifrågavarande klientel ej skulle behöva förekomma. Utskottet

förutsätter, att frågan ej mindre om sättet för hjälpverksamhetens utövande

än även beträffande det maximibelopp, varmed bidrag från statens sida framdeles

skall utgå, får anses härmed definitivt avgjord.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80-

5

Spörsmålet om storleken av det anslag, som bör avses till förstärkning av

understödsfondens avkastning, såvitt angår tid efter utgången av budgetåret

1936/1937, lärer böra upptagas till prövning i samband med regleringen

av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel för respektive budgetår.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 177 och II:

291 till förstärkning av avkastningen av understödst onden

för rysslandssvenskar för budgetåret 1936/1937 under tredje

huvudtiteln anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 24 april 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Pauli,

Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg och Magnusson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren,

Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i

Prästbol, Holmdahl, Weijne och Olsson i Staxäng.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr SO.

Bilaga t.

P. M.

angående hjälpverksamheten till förmån för rysslandssvenskarna.

De av 1934 års riksdag till förmån för rysslandssvenskarna anslagna medlen

äro placerade i svenska statens obligationer, som giva en sammanlagd

årlig avkastning av 74,400 kronor. I riksdagens skrivelse nr 223, varigenom

medlen anvisades, förekommer en uppgift att antalet registrerade1 rysslandssvenskar,

som erhållit hjälp under år 1933, uppgått till 69 personer. Denna

uppgift, som givetvis influerat å de beräkningar om det hjälpbehov, till vars

avhjälpande 1934 års riksdag anvisade medel, är emellertid felaktig, i det att

antalet av de under år 1933 hjälpta rysslandssvenskarna var betydligt större.

Den person, som lämnat denna oriktiga uppgift om antalet hjälpbehövande

rysslandssvenskar under år 1933, synes ha gått till väga på följande sätt: Man

synes ha räknat antalet å de rysslandssvenskar, som under år 1933 utkvitterat

månatligt understöd, och då konstaterat att antalet, som utkvitterat

sådant understöd är 43 olika personer. Under samma år ha tillfälliga understöd

utkvitterats av 26 olika personer, som ej hänförts till månatliga understödstagare.

Sammanläggas talen 43 och 26 erhålles en summa av 69. Denna

uppgift om antalet hjälpta rysslandssvenskar under år 1933 är emellertid

oriktig, i det att en hel del av dessa rysslandssvenskar ha familjemedlemmar

för vilka de utkvitterade understödsbeloppen varit avsedda, enär beloppen

avvägts med hänsyn tagen till att dessa familjemedlemmar jämväl behövt

hjälp. Därest dessa felaktigheter rättas, kommer man vad angår rysslandssvenskar,

som under år 1933 erhållit månadsunderstöd, till ett antal av 57

och beträffande tillfälliga understödstagare, som jämte familjemedlemmar

under samma år erhållit hjälp, till ett antal av åtminstone 38 personer. Sammanläggas

talen 57 och 38 erhålles en summa av 95 personer i stället för

i riksdagens skrivelse 69 personer. Således en felaktighet av c:a 30 procent.

De under år 1933 hjälpbehövande rysslandssvenskarna voro emellertid

till antalet mycket större än nyssangivna 95 personer, men dessa i behov av

hjälp dåvarande rysslandssvenskar vörö uteslutna från understöd på den

grund att för den med lotterimedel bedrivna hjälpverksamheten gällde från

och med ingången av år 1932 sådana riktlinjer, att uteslutna från hjälp voro

dels alla hjälpbehövande rysslandssvenskar, som vistades utomlands,2 dels

ock de hjälpbehövande rysslandssvenskar, som efter ingången av år 1925

kommit till Sverige. Vidare måste beaktas att under år 1933 funnos i Sverige

en hel del rysslandssvenskar, som enligt då gällande riktlinjer voro berättigade

till hjälp men avhöllo sig från att begära sådan, i det att de under

största försakelser framlevde sin tillvaro och därvid då fortfarande kunde

repliera å släkt och vänner, allt under det de uppehöllos av förhoppningen

om att i någon form bliva delaktiga av det i Stockholms Enskilda Bank på

1 Med uttrycket »registrerad» förstås sådan rysslandssvensk, som anmält sig till erhållande

av hjälp hos det organ, som medelst lotterimedel utövade hjälpverksamhet bland rysslandssvenskar;

vid sådan anmälan registrerades den hjälpsökande.

‘ I regel hade de uppsökt i någon valutahänseende fördelaktig ort å utlandet, där de hade

någon anknytning i form av bekantskaper eller vänner.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80-

7

sin tid deponerade ryska guldet, varav 1934 års riksdag anslog en del till förmån

för hjälpverksamhet bland rysslandssvenskarna.

Då rysslandssvenskarnas ärende vid 1934 års riksdag var föremål för behandling

i kamrarna, företogs ett högst betydelsefullt tillägg till statsutskottets

förslag till riksdagsskrivelse i ämnet. Genom detta tillägg förklarades

hinder icke föreligga att utsträcka hjälpverksamheten till andra rysslandssvenskar

och deras efterlevande än sådana, som vid tiden för riksdagsskrivelsen

vore registrerade, och detta även örn de icke vore bosatta i Sverige.

Trots detta tillägg, som medförde en högst betydande utökning av antalet

rysslandssvenskar, vilka blevo berättigade till hjälp, skedde ingen förhöjning

av de av statsutskottet föreslagna medlen.

Den 1 juli 1934 påbörjades hjälpverksamheten bland rysslandssvenskarna

förmedelst avkastningen av de medel, som 1934 års riksdag anvisat. Därvid

visade sig att antalet hjcilpbehövande rysslandssvenskar, som tillkommit

på grund av ovan omförmälda tilläggsbeslut i kamrarna, äro:

A. Utomlandsvarande:... 46 sökande, representerande 67 familjemedlemmar.

B. Efter ingången av år

1925 tilli Sverige kom-

127

na rysslandssvenskar . 50 »

C. Rysslandssvenskar, som

före 1925 kommit till

Sverige men ej ansökt

»

>

örn hjälp före 1 julil934 26 »

46

240

*

Med beaktande av de rysslandssvenskar, som hänföras till grupperna A.—

C. här ovan, samt de rysslandssvenskar, som vörö registrerade före den 1

juli 1934, konstaterade Understödsnämnden, att hjälpbehov förefanns i följande

omfattning: Antalet sökande, som voro berättigade till månatligt understöd,

kunde beräknas till 160, representerande 289 familjemedlemmar. Av

detta antal kunde på grund av medelsbrist månatligt understöd beredas allenast

åt 66 sökande, representerande lil familjemedlemmar. Vidare tillkommo

ett antal av omkring 30 sökande, representerande 61 familjemedlemmar,

som borde vara berättigade att under de närmaste åren erhålla mera

tillfälliga understöd.

Enligt de för Understödsnämnden gällande riktlinjer finge månatligt understöd

i regel ej överstiga för ensam person 125 kronor och för familj 200

kronor.

Ingen ensam person har kommit i åtnjutande av högsta, som möjligt angivna

understödsbelopp. De månatliga understöd, som beviljats ensamma

personer, variera emellan 15 kronor upp till 110 kronor; de vanligast förekommande

månatliga understödsbeloppen äro de, som variera emellan 70 å

90 kronor.

Den 1 juli 1935 åtnjöts månatligt understöd av 73 sökande, representerande

123 familjemedlemmar, dragande en månatlig kostnad av 5,635 kronor

eller för år 67,620 kronor.

Skillnaden emellan Understödsfondens avkastning och det belopp, som de

månatliga understöden sammanlagt för år räknat utgöra, användes till tillfälliga

understöd.

Den 3 innevarande februari utgjorde det belopp, varövcr Understödsnämnden

förfogade för tillfälliga understöd till utgången av innevarande budgetår,

allenast c:a 2,000 kronor.

De i utlandet befintliga rysslandssvenskar. vilka Understödsnämnden på

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Statsutskottets utlåtande Nr 80.

grund av medelsbrist ej kunnat hjälpa, ha i den mån deras hjälpbehov varit

,sa..ai? beskaffenhet, som säges i 1 § i fattigvårdslagen, bisprungits jämlikt

särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut förmedelst medel av det under

5:e huvudtiteln förefintliga förslagsanslaget »fattigvård och barnavård

enligt den nordiska fattigvårdskonventionen m. m.». Sådan av Kungl Maj t

lamnad fattigvård medför ej återbetalningsskyldighet.

it ater anSår i Sverige befintliga hjälpbehövande rysslandssvenskar, som

Understodsnämnden av medelsbrist ej kunnat hjälpa, ha de måste söka fathgvard.

Da emellertid alla hjälpbehövande ha lika rätt till understöd framstår

hänvisningen till fattigvården som en orättvisa, vilken föranlett mycken

bitterhet särskilt hos barnen till dem, som hänvisats till fattigvården, äro nödgade

att, när de kunna, återbetala det lämnade fattigunderstödet.

Den fysiska kondition, vari rysslandssvenskarna befinna sig, är ofta dålig,

i synnerhet äro deras tänder i regel i mycket dåligt skick. Då Understödsnamnden

av medelsbrist endast i mycket ringa omfattning kunnat förhjälpa

behovande rysslandssvenskar till tandvård, sökte Understodsnämnden förmå

fattigvardsmyndigheterna att lämna sådan hjälp, varvid emellertid meddelades,

att hjälp till tandvård lämnades först när tändernas bristfälliga beskaffenhet

vållat en konstitutiv sjukdom såsom magsår eller annan magsjukdom.

Det bohag, rysslandssvenskarna ha, är i regel köpt förmedelst skuldsättning.

Stockholm den 10 februari 1936.

GUNNAR CORIN.

Förste kanslisekreterare och sekreterare hos

Understodsnämnden för rysslandssvenskar.

Bilaga 2.

P. M.

angående huru de i motionen nr 291 i andra kammaren och nr 177 i

första kammaren till 1936 års riksdag till förstärkning av avkastningen

av Understödsfonden för rysslandssvenskar begärda

medel äro avsedda att disponeras.

I. Den 1 februari 1936 åtnjöto 70 sökande, representerande 121 familjemedlemmar,

understöd med tillhopa 5,298 kronor i månaden. Bland dessa

månatliga understödstagare äro representerade dels de i P. M. nr 1 med bokstäverna

A C1 angivna kategorier, dels ock sådana rysslandssvenskar, som

vörö registrerade före den 1 juli 1934. Såsom i P. M. nr 1 framhållits hava

dessa^ manatliga understöd i flera fall pa grund av medelsbrist måst begränsas

sa, att de ingalunda lämna de nödställda den hjälp, 1934 års riksdag av
-

.{V''. nr. \ framhållits hurusom med ingången av år 1932 ändring vidtogs ifråga

örn riktlinjerna för hjälpverksamheten bland rysslandssvenskarna. Hade sådan ändring ej skett

hade de kategorier rysslandssvenskar, som hänföras till kategorierna A-C, varit, på grund av

dessförinnan gallande riktlinjer, berättigade till understöd. * 8

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

9

såg vid Understödsfondens uppläggande och de av Kungl. Maj:t i anslutning

härtill utfärdade riktlinjerna avsågo. Med hänsyn till i berörda fall förefintligt

hjälpbehov måste vid bifall av motionen avses ett belopp, till höjning

av de månatliga understödsbeloppen i dessa fall, varför avses ett månatligt

sammanlagt belopp av 625 kronor. Sammanläggas beloppen 5,298 kronor

och 625 kronor erhålles 5,923 kronor.

II. I P. M. nr 1 har framhållits, hurusom ett stort antal rysslandssvenskar,

ehuru de befinna sig i sådan nödställd belägenhet att de äro att hänföra till

fattigvårdsstadiet, måst på grund av medelsbrist vägras understöd. I händelse

av bifall till motionen beräknar man att kunna lämna dem månatlig

hjälp enligt ovan under I tillämpade beräkningsgrunder. Dessa rysslandssvenskar,

som befinna sig i Sverige, Finland och Norge, utgöras av 72 sökande,

representerande 125 familjemedlemmar, vilka skulle erhålla månatligt

understöd med ett sammanlagt belopp av 5,590 kronor.

Sammanställas de månatliga beloppen under I och II, utgörande 5,923 kronor

respektive 5,590 kronor, erhålles ett sammanlagt belopp av 11,513 kronor,

som är avsett att utgå varje månad i s. k. månatligt understöd. För 12

månader uppgår dylikt understöd till sammanlagt 137,156 kronor.

I P. M. nr 1 har avkastningen av Understödsfonden angivits vara 74,400

kronor för år räknat. I händelse motionen till årets riksdag bifalles, skulle

erhållas 75,000 kronor. Sammanläggas beloppen 74,400 kronor och 75,000

kronor erhålles ett belopp av 149,400 kronor. Skillnaden mellan detta belopp

och det belopp — 137,156 kronor — de månatliga understöden för år

räknat sammanlagt utgöra, blir 12,244 kronor. Sistnämnda belopp är avsett

att användas för den i P. M. nr 1 omförmälda kategori rysslandssvenskar,

som äro i behov av hjälp antingen på grund av övergående svårigheter eller

ock för påbörjande eller fortsättande av verksamhet. Av detta belopp avses

c:a 3,000 kronor för tandvård (se i sådant avseende P. M. nr 1).

III. I den mån Understödsnämnden på grund av medelsbrist ej kan hjälpa

de nödställda rysslandssvenskar, som befinna sig i Estland, Lettland,

Litauen, Sovjet, Tyskland, Polen, Frankrike samt Nordamerikas Förenta Stater

och vars nödtillstånd är sådant, som avses i 1 § fatigvårdslagen, erhålla

dessa rysslandssvenskar hjälp på grund av särskilda beslut av Kungl. Maj:t,

varvid för denna hjälp erforderliga medel disponeras av det under 5:e huvudtiteln

förefintliga förslagsanslaget »fattigvård och barnavård enligt den nordiska

fattigvårdskonventionen m. m.». På grund av dylika beslut erhålla 381

sökande, representerande 45 familjemedlemmar, månatligt understöd utgörande

för år sammanlagt 22,680 kronor.

Sammanfattning.

Under I upptagna ryssl.-svenskar utgöra 70 sökande, repres

» II » » » 72 » »

»lil» » »38» »

80 sökande

Stockholm den 19 februari 1936.

GUNNAR CORIN.

Förste kanslisekreterare och sekreterare hos

Understödsnämnden för rysslandssvenskar.

1 Antalet rysslandssvenkar, som erhålla hjälp på sätt under III sägs, har visat sig vara större

än vad som förutsattes vid motionens avfattande.

Bihang lill riksdagens protokoll 1036. 6 sami. Nr S0.

121 familjemedl.

125

45

291 familjemedl.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:217 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rgsslandssvenskar. s. 1 i texten