Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-04-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet

m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e och 4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 3 januari 1936 dagtecknad proposition,

nr 30, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över kominunikationsärenden för samma dag, anhållit

örn riksdagens yttrande över ett av departementschefen framlagt förslag till

omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. m. med förklarande därvid

att Kungl. Majit ville efter mottagande av riksdagens svar företaga den

slutliga prövningen av frågan.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herrar E. Jonsson och N. Gabrielsson

väckt motion, nr 300, vari hemställts, att antalet besiktningsmän i Västerbottens

län vid bifall till Kungl. Majits proposition måtte bibehållas vid

nuvarande 4 och att totala antalet besiktningsmän bestämmes i förhållande

därtill;

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander m. fl. väckt motion,

nr 301, och en därmed likalydande, av herr E. Hagberg i Malmö m. fl. inom

andra kammaren väckt motion, nr 626, i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte beträffande Kungl. Majits proposition nr 30 angående viss omläggning

av automobilbesiktningsväsendet besluta ändring i de avseenden,

som i motionerna angivits;

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 302,

vari hemställts, att riksdagen måtte i sitt yttrande över samma proposition

nr 30 uttala sig i enlighet med de förslag som i motionen angivits;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl.

väckt motion, nr 427, vari hemställts, att riksdagen måtte i yttrande över

sagda proposition nr 30 uttala sig för att kostnaderna för omläggningen av

automobilbesiktningsväsendet bestridas av vanliga skattemedel och icke av

från motortrafiken liärflytande inkomster.

I proposition nr 213 med förslag till motorfordonsförordning och vägtrafikstadga

— vilken proposition behandlas av andra lagutskottet — hava

sedermera framlagts förslag till författningsbestämmelser, utformade i enlighet

med de riktlinjer, som angivits i propositionen nr 30.

Inledningsvis må erinras att riksdagens år 1934 församlade revisorer hade

i sin berättelse, § 14, upptagit spörsmålet om en omgestaltning av automo
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 89. esc so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

bilbesiktningsväsendet samt i sådant syfte ifrågasatt, att å ordningsstatspolisen

skulle överföras viss del av den fortlöpande övervakning av motorfordonens

beskaffenhet, som utövades av besiktningsmännen. Revisorerna

hade därvid i första hand tagit under övervägande, örn icke utgifterna för

den flygande besiktningen, vilka för närvarande uppginge till omkring 25,000

kronor årligen, kunde minskas eller rent utav inbesparas genom en förändring

av organisationsformen. En överflyttning av detta slag av besiktning

till exempelvis statspolisen syntes motiverad. Redan vid statspolisens inrättande

hade biträdandet vid trafikkontrollen angivits som en av dess blivande

uppgifter. Den flygande besiktningen syntes i regel icke kräva större

apparat eller fackkunskap än att en motoriserad poliskår, som bibragts visst

mått av motorkännedom, kunde utföra densamma. Revisorerna framhöllo

också behovet av ändrade normer för vikariatsersättningar samt för avlöning

till bilbesiktningsman som samtidigt åtnjöte annan statsavlöning eller ock

uppbure statspension.

I sitt utlåtande 1935:126, punkt 9:o, omförmälde statsutskottet revisorernas

uttalande under erinran, att Kungl. Majit beslutat örn tillkallande av särskilda

sakkunniga för hithörande spörsmåls utredning.

Sedan yttranden över en i ämnet inom kommunikationsdepartementet uppgjord

promemoria avgivits av vederbörande myndigheter och automobilbesiktningsmännens

förening, tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 22 februari 1935 tre personer, nämligen landshövdingen E. A. Beskow,

statspolisintendenten A. K. E. Ros och vägtrafikinspektören B. R. B. von

Segebaden att såsom sakkunniga inom kommunikationsdepartementet (automobilbesiktningssakkunniga)

under landshövdingen Beskows ordförandeskap

biträda med fortsatt utredning i fråga om åtgärder för åstadkommande av

ökad kontroll såväl å motorfordonsbeståndet som å motortrafiken överhuvud

m. m. De sakkunniga framlade den 17 oktober 1935 betänkande med förslag

om ökad tillsyn å vägtrafiken samt vissa ändringar i automobilbesiktningsväsendet.

Betänkandet bygger i huvudsak på berörda promemoria, men i detsamma

ha därjämte framlagts mera preciserade förslag till ändringar i besiktningsorganisationen,

innebärande, bland annat, minskning av antalet besiktningsmän

samt en omläggning av grunderna för besiktningsmännens inleverering

till statsverket av förrättningsavgifter.

Över betänkandet, i vad avser bland annat nyss särskilt angivna förslag,

hava yttranden avgivits av samtliga länsstyrelser samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vidare har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över i be

tänkandet framlagt förslag till kontroll å besiktningsmännens uppbörd och

redovisning, i anledning varav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit särskilt

utlåtande. Därjämte hava 1935 års vägsakkunniga yttrat sig över likaledes

framlagt förslag örn ianspråktagande av automobilskattemedel för täckande

av, bland annat, kostnaderna för statspolisens utökning. Slutligen hava

yttranden avgivits av automobilbesiktningsmännens förening samt av kungl,

automobilklubben och motormännens riksförbund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

3

Departementschefens förevarande förslag innebär i huvudsak en minskning

av antalet besiktningsmän från 85 till 59 och en samtidig utökning av statspolisens

personalorganisation från 203 till 270 man och en ökning av dess

fordonsuppsättning från 64 till 82. I samband därmed skulle statspolisen

erhålla befogenhet att genom flygande besiktningar utöva viss tillsyn även

över motorfordonens trafikduglighet. Vidare förutsättes att statspolisen skall

under sommarhalvåret, då automobiltrafiken är livligast, förstärkas med ett

femtiotal polisskoleelever. Enligt verkställda beräkningar skulle statspolisens

sammanlagda kostnader till omkring 50 procent komma på vägtrafiktillsynen.

Med avseende å besiktningsmannaorganisationen förutsättes — förutom

nyssnämnda reduktion i antalet besiktningsmän — att grunderna för inlevereringen

av uppburna besiktningsavgifter ändras. Vidare skulle inom varje

län förordnas en länsbesiktningsman med ett särskilt årligt arvode å 500

kronor. Besiktningsman skall ej såsom nu förordnas av länsstyrelse utan

av Kungl. Majit (för en tid av sex år). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall utgöra central chefsmyndighet för bilbesiktningsväsendet med befogenhet

bland annat att omhänderhava uppbörden av besiktningsavgifterna samt

att förordna vikarie för besiktningsman.

Med avseende å upphörden är att märka att beträffande avgifterna vid

besiktningsmännens olika förrättningar departementschefen föreslår vissa

ändringar, sammanställda i vidstående tabell. På sätt av tabellen framgår

Avgifter för besiktningar och prövningar av förarkompeteus.

Avgift

Avgift

Fordon

enligt nu

enligt

Förrättning

gällande

proposi-

taxa

tionen

Typbesiktning *) ........................

100

100

(Motorcykel.................................

50

50

Första besiktning och ombesikt-

20

20

15

15

ning efter ändring av fordonet

t Motorredskap och släp fordon ......

10

10

m. m.....................................

1 Motorcykel...............................

5

f>

Periodisk efterbesiktning...........

2) 20

15

15

(Annan automobil........................

10

fri

20

Eftersyn .................................

I Annan automobil........................

»

15

| Motorredskap och släpfordon ......

»

10

Undersökning av:

(Motorcykel................................

»

5

a) fordons lämplighet för öv-

ningskörning; b) anordningar å

lastautomobil vid tillfällig per-

sonbefordran; c) fordons lämp- lighet för allmän trafik eller

uthyrningsrörelse;

10

5

10

5

utan samband med besiktning.....

(Omnibus ....................................

(Annat fordon..............................

_

fri

fri

Prövning av förares kompetens

för erhållande av körkort eller

trafikkort .............................

—

10

10

i) Mod vorkan att fordon, sorn av tillverkare elior generalagent intygas överensstämma med typfordonet,

skall anses som besiktigat.

») Avgiften för periodisk ofterbcsiktning av fordon i uthyrningsrörclso är för värjo fordon 10: —.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Utskottet.

skulle avgifterna för periodisk efterbesiktning sänkas. Vidare förutsattes

att eftersyn — d. v. s. besiktning med anledning av föreläggande på grund

av fel, anträffat vid flygande besiktning å fordonet — skall vara avgiftsbelagd.

Detta anses ägnat att medföra goda verkningar för fordonsunderhållet

samt har också befunnits motiverat med hänsyn till att straffansvar

icke alltid skulle behöva inträda i anledning av en i och för sig berättigad

anmärkning rörande fordonsunderhållet från statspolisens sida.

Den huvudsakliga ersättningen till besiktningsmännen utgår för närvarande

i form av särskilda avgifter, som besiktningsmannen äger uppbära

för av honom verkställda förrättningar. Av de uppburna avgifterna äger

besiktningsmannen tillgodogöra sig arvode med för kalenderår räknat hela

den del av avgifternas summa, som icke överstiger 10,000 kronor, hälften

av den del av avgifternas summa, som överstiger 10,000 kronor men icke

20,000 kronor, samt en fjärdedel av den del av avgifternas summa, som

överstiger 20,000 kronor.

Departementschefen har föreslagit att den gräns, inom vilken besiktningsmannen

äger behålla samtliga uppburna avgifter, sänkes från av de sakkunniga

föreslagna 8,000 (A- och C-ort), 9,000 (D- och E-ort) och 10,000 kronor

(F- och G-ort) till respektive 5,000, 6,000 och 7,000 kronor samt den

gräns, över vilken besiktningsmannen äger behålla endast en fjärdedel av

avgifterna, sänkes från av de sakkunniga föreslagna 15,000 till 12,000 kronor.

I en här intagen tablå har uppgjorts en sammanställning länsvis av bland

annat besiktningsmännens uppbörd och behållning, uträknade efter nu angivna

grunder.

Vid uppgörandet av sammanställningen har hänsyn icke kunnat tagas till

1935 års siffror, vilka torde ligga högre an de for ar 1934, a vilka sammanställningen

är baserad.

I anslutning härtill har departementschefen uppskattat årliga nettoöverskottet

å inflytande avgifter till 390,000 kronor, i vilket avseende han anfört

följande:

Såsom av sammanställningen framgår, innebära de nu förordade grunderna,

att inlevereringen till statsverket skulle kunna väntas uppgå till omkring

467,000 kronor. Efter avdrag av följande med besiktningsväsendet förenade

kostnader, nämligen 50,000 kronor för ersättning till besiktningsmännen

för deras resekostnader i samband med hållande av mottagningar utom

stationsorterna, 10,000 kronor för tillfälliga biträden åt besiktningsmännen

och 12,500 kronor för arvoden till länsbesiktningsmännen, eller tillhopa 72,500

kronor, skulle för statsverkets del nettoöverskottet komma att uppgå till i

runt tal 390,000 kronor mot omkring 33,000 kronor för budgetåret 1934/1935.

Förevarande förslag till omorganisation av automobilbesiktningsväsendet

är grundat på en av tillkallade sakkunniga verkställd utredning. Yid förslagets

utarbetning har särskilt beaktats vad 1934 års statsrevisorer anfört

rörande lämpligheten av en överflyttning till statspolisen av vissa besiktningsmannauppgifter,

enkannerligen de s. k. flygande besiktningarna. I anslutning

härtill föreslås minskning av antalet besiktningsmän från nuvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

5

Besiktningsmännens blivande uppbörd oell behållning.

Län

Antal

besikt- nings- män l)

Uppburna

avgifter

i medeltal

Behållna

avgifter

i medeltal

Omkost-

nader

10 procent

av uppbur- na avgifter

Ersättning

till vikarie

i medeltal

Netto- behållning

i medeltal

Inlevere- ring från

hela länet

Stockholms stad.........

4

(5)

28,000

13,500

2,800

560

10,140

58,000

Stockholms län

2

(4)

32,400

14,100

3,240

585

10,275

36,600

Uppsala »

1

(2)

27,500

13,375

2,750

555

10,070

14.125

Södermanlands »

2

(3)

18.200

10,550

1,820

440

8,290

15,300

Ostergötlands »

3

(4)

16,200

10,050

1,620

420

8,010

18,450

Jönköpings »

2

(3)

20,100

10,775

2,010

450

8,315

18,650

Kronobergs »

1

(2)

21,000

10,750

2,100

450

8,200

10,250

Kalmar »

2

(3)

16,000

10,000

1.600

415

7,985

12,000

Gotlands »

1

(1)

10,400

8,200

1,040

340

6.820

2,200

Blekinge »

1

(2)

19,500

10,875

1,950

455

8,470

8,625

Kristianstads »

2

(4)

21,600

10,900

2,160

455

8,285

21,400

Malmöhus »

4

(5)

24,000

12.375

2,400

515

9,460

46,500

Hallands »

1

(2)

23,300

11,825

2,330

490

9.005

11,475

Göteborgs o. Bobus »

3

(3)

27,800

13,285

2,780

555

9,950

43,545

Älvsborgs »

3

(4)

17,700

10,590

1,770

440

8,380

21,330

Skaraborgs »

2

(4)

23,300

11,575

2,330

480

8,765

23,450

Y ärmlands »

3

(4)

15.900

10,300

1,590

430

8,280

16,800

Örebro »

3

(5)

13,200

9,100

1,320

380

7,400

12,300

Västmanlands »

2

(3)

14,700

9,925

1,470

415

8,040

9,550

Kopparbergs »

3

(5)

14,700

9,675

1,470

405

7,800

15,075

Gävleborgs »

3

(4)

15,400

10,350

1,540

430

8.380

15,150

Västernorrlands »

3

v4)

14,700

10,000

1.470

415

8,115

14,100

Jämtlands »

2

(2)

9,800

6,825

980

285

5,560

5,950

Västerbottens »

3

(4)

11.000

7,800

1.100

325

6,375

9,600

Norrbottens »

3

(4)

10,000

7,900

1,000

330

6,570

6.300

Summa

Medeltal

59(86)

18,500

10,590

1,850

440

8,300

466,725

*) Siffrorna inom parentes angiva hittillsvarande antalet besiktningsmän. I Malmöhus län finnnas

emellertid för närvarande endast 4 besiktningsmän, vadan det totala antalet redan minskats till 85.

85 till 59 och en samtidig utökning av statspoliskåren från nuvarande 203

till 270 man.

Yad till en början angår den sålunda föreslagna utökningen av statspolisen

kan det ej bortses ifrån att denna utökning är förenad med ej obetydliga

kostnader, i propositionen uppskattade till 526,735 kronor för år. Dessa

utgifter motvägas dock i viss mån av samtidiga besparingar i fråga örn bilbesiktningsväsendet

i övrigt.

Erinras må att kontrollen över landsvägstrafiken under statspolisens hittillsvarande

verksamhet blivit en bland statspolisens viktigare arbetsuppgifter.

Hedan med hänsyn till det stora antalet motorfordonsolyckor måste

det enligt utskottets mening framstå ur samhällets synpunkt angeläget att

åstadkomma en mera effektiv övervakning av denna alltjämt växande trafik.

Överhuvud bör fasthållas att i jämförelse med de omfattande och synnerligen

kostnadskrävande säkerhetsåtgärder, som exempelvis järnvägstrafiken

sedan gammalt är underkastad, motsvarande på motorfordonen fallande

kostnader måste anses vara ganska begränsade. Att märka är att vid olyckor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 89.

på grund av trafik med motorfordon under år 1935 skadades 4,872 personer,

varav 316 dödades.1)

Från nu angivna utgångspunkter anser sig utskottet böra tillstyrka förslaget

örn statspolisens utökning, inbegripet också dess förstärkning under

en del av året med vissa polisskoleelever, liksom ock förslaget örn att för

bestridandet av kostnaderna härför må räknas med ett visst uppkommande

överskott å inflytande automobilbesiktningsavgifter.

Det synes utskottet lämpligt, att statspoliskåren vid sin trafikkontroll

ute på vägarna erhåller behörighet att jämnsides med uppsikten över motorfordonens

framförande, förarnas nykterhet och formella behörighet o. s. v.

även öva viss tillsyn över själva motorfordonen. För närvarande ankommer

fordonstillsynen i huvudsak på bilbesiktningsmännen, vilka för detta ändamål

hava att företaga s. k. flygande besiktningar. Trafikpolisen har däremot hittills

ej varit tillerkänd befogenhet att genom körprov utröna ett anträffat

motorfordons trafikduglighet. Skall statspoliskåren på ett verksamt sätt och

med tillbörlig auktoritet kunna fullgöra sina viktiga åligganden som trafikpolis

erfordras tvivelsutan kännedom även örn motorfordonens körning och skötsel.

I avseende å möjligheterna till detta kravs förverkligande må erinras, att de

enskilda statspolismännens motortekniska insikter redan för närvarande och

alldeles oavsett kårens besiktningsuppgifter måste tillmätas betydelse på

grund av att statspolisen själv är i stor utsträckning motoriserad. Vid nyantagning

inom kåren fästes sålunda stort avseende vid tidigare genom anställning

som chaufför och mekaniker eller utbildning vid motoriserat truppförband

förvärvad körskicklighet och fordonskunskap. Undantag från bestämmelsen

örn statspolismans avgång efter tre år göres också redan nu och

detta särskilt när det gäller att åt kåren bevara sådana, som visat sig särskilt

lämpliga som trafikpolismän. Dessutom förutsättes nu i propositionen,

att statspolismännen skola genom kompletterande kurser bibringas ytterligare

kunskap örn motorfordonen.

I likhet med departementschefen måste utskottet alltså finna lämpligt att

statspolisen erhåller befogenhet att utöva viss tillsyn å motorfordonen. Det

ligger emellertid i sakens natur att trafikpolisens tekniska fackkunskaper ej

kunna antagas bliva mera omfattande samt att därför denna tillsyn måste

inskränka sig till mera lättkontrollerade men för trafiksäkerheten viktiga

delar, främst bromsar och styrinrättningar. Den mera ingående uppsikten av

teknisk art skulle alltjämt såsom hittills i första hand vila å bilbesiktningsmännen.

I de fall då trafikpolisen upptäcker, att ett fordon ej är trafikdugligt,

eller då fog föreligger för misstanke örn tekniska brister torde den närmaste

åtgärden allenast böra bliva att förelägga fordonets ägare att uppvisa detsamma

hos besiktningsmannen för eftersyn. Överhuvud bör denna flygande

besiktning så ordnas — något som departementschefen också synes förutsätta

b Denna uppgift är hämtad ur statistiska centralbyråns statistik:, uppgjord med ledning

av inkomna uppgifter rörande olyckor, som föranlett polisundersökning. Enligt senast tillgängliga

järn vägsstatistik utgjorde antalet vid järnvägsdrift skadade personer år 1934 335,

varav 97 med dödlig utgång. Det må anmärkas, att av hela antalet vid järnvägsolyckor

skadade eller dödade omkring en fjärdedel förolyckats genom kollision med motorfordon.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

7

— att åtal endast skall beliöva följa i sådana undantagsfall, då mera allvarliga

förseelser upptäckas, eller vid en mera allvarlig uraktlåtenhet att efterkomma

tidigare givna förelägganden.

För närvarande gäller, att fordon i yrkesmässig trafik skola, vare sig de

äro person- eller lastfordon, årligen underkastas periodisk efterbesiktning.

Departementschefen har nu, i likhet med de sakkunniga, ansett detta periodiska

besiktningstvång kunna borttagas för lastfordonens del. I väckta

motioner har erinrats örn den starka förslitning, för vilken trafiklastbilarna

på grund av sin ofta så gott som oavbrutna användning vore utsatta, något

som gjorde en periodisk kontroll över desamma alldeles särskilt behövlig.

Utan att underskatta de invändningar, som sålunda framkommit, vill utskottet

dock ej motsätta sig den lättnad i besiktningstvånget, som den föreslagna

slopningen av den periodiska efterbesiktningen av lastbilarna innebär.

Utskottet har därvid utgått ifrån, att de lastbilar, som genom ständig användning

äro utsatta för en särskilt stark förslitning, skola kunna nås vid

den flygande besiktningen utefter vägarna. Skulle denna ordning icke visa

sig fylla de krav, som böra uppställas i fråga örn fordonens beskaffenhet,

förutsätter utskottet, att Kungl. Majit utfärdar de kompletterande bestämmelser,

som kunna befinnas erforderliga.

Genom den föreslagna minskningen i antalet bilbesiktningsmän har avsetts

att vinna en motsvarande minskning av utgifterna för besiktningsmannaorganisationen

men samtidigt också en förbättrad organisation, i huvudsak

bestående däri, att besiktningsmännen erhålla full sysselsättning med denna

sin uppgift. Jämväl i nu förevarande avseende har utskottet funnit förslaget

vara av beskaffenhet att böra i stort sett godtagas. Utskottet förutsätter

dock, att, innan den nya distriktsindelningen definitivt fastställes, hithörande

frågor underkastas förnyad prövning med ytterligare beaktande av de olägenheter,

som de ifrågasatta indragningarna i olika avseenden kunna tänkas

medföra. Utskottet tillstyrker förslaget örn att besiktningsmännen tillsättas

av Kungl. Majit i stället för av länsstyrelserna samt att förordnandetiden

i allmänhet utsträckes från fyra till sex år. I detta sammanhang vill

emellertid utskottet erinra, att blivande förordnanden böra, till undvikande

av onödiga olägenheter för de sökande, meddelas i möjligast god tid före

tillträdet av befattningarna.

Vid en minskning av nuvarande antalet besiktningsmän förutsättes enligt

propositionen, att mottagningar utom stationsorten i tillräcklig utsträckning anordnas.

För besiktningsmännens resekostnader i samband med dessa mottagningar

är i propositionen räknat med ett så stort belopp som 50,000 kronor. I

anledning härav vill utskottet erinra därom, att dylika mottagningar redan för

närvarande i viss utsträckning förekomma. Kostnaderna härför hava dock

hittills i allmänhet täckts genom uttagning av något ökade avgifter exempelvis

en meravgift av 2 kronor för varje vid sådan mottagning företagen besiktning

eller körkortsprövning, något som ansetts rimligt med hänsyn till de fördelar

i form av inbesparade resekostnader m. m. som tillgång till besiktningsman

på mera avlägsna platser inneburit för allmänheten. En liknande särskild

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

ersättning förekommer också vid en mångfald andra statliga förrättningar

utanför tjänstemans stationsort exempelvis vid de resor, som företagas

av provinsialläkare, justerare, skeppsmätare o. s. v. Det synes utskottet

förtjänt av övervägande huruvida ej — därest vissa grunder för den särskilda

ersättningens bestämmande av ljungh Majit fastställas — nuvarande system

alltjämt kan bibehållas inom automobilbesiktningsväsendet. Härigenom skulle

ovannämnda kostnad på 50,000 kronor kunna bortfalla.

Med avseende å bilbesiktning smännens inkomster må erinras, att besiktningsman

för närvarande äger behålla sin uppbörd oavkortad upptill 10,000

kronor, V2 mellan 10,000—20,000 kronor samt däröver 1/4. Departementschefen

har föreslagit, att den gräns, inom vilken besiktningsmännen äga helt

behålla uppburna avgifter, sänkes till 5,000 (A—C-ort), respektive 6,000 (D- och

E-ort) och 7,000 kronor (E- och G-ort) — mot nuvarande 10,000 kronor och

av de sakkunniga föreslagna 8,000, respektive 9,000 och 10,000 kronor —

samt att den gräns, över vilken lU av avgifterna må behållas, sänkes till

Automobilbesiktniugsmännens inkomster vid olika uppbördsbelopp (kronor årligen).

Uppburna

avgifter

Dyrorts-

grupp

Behållen

i)

andel av uppburna avgifter:

au *) 2) Kungl. Majit 2)

3) utskottet s)

Arvode

för fly- gande be- siktningar

Arvode

för kör- skolor

lil. TU.

Summa

behållen

avlöning

Bidrag

till egen

bil

(högst)

Summa

in- komster 4)

24,000

F

och

G

i)

10,000

+

5,000

+

1.000 =

= 16,000

300

1,200

17,500

17,500

2)

7,000

+

2.500

+

3,000 =

= 12,500

—

—

12,500

_

12,500

3)

8,000

+

2,000

+

3,000 =

= 13,000

—

—

13,000

1,200

14,200

20,000

F

och

G

1)

10,000

+

5,000

+

0

= 15.000

300

1,200

16,500

16,500

2)

7,000

+

2.500

+

2,000 =

= 11,500

—

—

11,500

_

11,500

3)

8,000

+

2,000

+

2,000 =

= 12,000

—

—

12,000

1,200

13,200

16,000

D

och

E

1)

10,000

+

3,000

+

0

= 13,000

300

1,000

14,300

14,300

2)

6,000

+

3,000

+

1.000 =

= 10,000

—

—

10,000

_

lojooo

3)

7,000

+

2,500

+

1,000 =

= 10,500

—

—

10,500

1,200

11,700

12,000

D

och

E

1)

10,000

+

1.000

+

0

= 11,000

300

1,000

12,300

_

12,300

2)

6,000

+

3,000

+

0

= 9.000

—

—

9,000

_

9,000

3)

7,000

+

2,500

+

0

= 9,500

—

—

9,500

1,200

10,700

10,000

D

och

E

1)

10,000

+

0 + 0

= 10,000

300

1,000

11,300

_

11,300

2)

6,000

+

2,000

+

0

= 8,000

—

—

8,000

_

8^000

3)

7,000

+

1,500

+

0

= 8,500

—

—

8,500

1,200

9J00

6,000

B

och

C

1)

6,000

+

0 + 0

= 6,000

300

800

7,100

_

7,100

2)

5,000

+

500 +

0

= 5,500

—

—

5,500

__

5,500

3)

6,000

+

0 + 0

= 6,000

—

—

6,000

1,200

7,200

4,000

B

och

C

1)

4,000

+

0 + 0

= 4,000

300

600

4,900

_

4,900

2)

4,000

+

0 + 0

= 4,000

—

—

4,000

_

4.000

3)

= 2)

= 4,000

—

—

4,000

1,200

5,200

l) Va mellan 10,000—20,000 kronor; */« över 20,000 kronor.

s) Va mellan 5,000, (B- och C-ort), resp. 6,000 kronor (D- och E-ort), 7,000 (F- och G-ort)—12 000 kronor

Vi över 12,000 kronor. ’

s) Vs mellan 6,000, (B- och C-ort), resp. 7,000 kronor (D- och E-ort). 8,000 (F- och G-ort)—12,000 kronor

V* över 12,000 kronor.

4) Med dessa inkomstbelopp, som äro uträknade under antagande av ett bilbidrag å 1,200 kronor, skola

hädanefter också täckas kontorskostnader och vissa kostnader för semestervikarie m. m. För envar av de biivande

25 iänsbesiktningsmännen skulle utöver angivna belopp tillkomma ett årsarvode å 500—1,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

9

12.000 kronor i stället för nuvarande 20,000 kronor oell 15,000 kronor enligt

de sakkunnigas förslag. Med tillmötesgående av i detta avseende motionsvis

gjorda yrkanden vill utskottet tillstyrka, att den gräns, inom vilken avgifterna

skola oavkortade få behållas, liöjes med 1,000 kronor till 6,000, respektive

7.000 oell 8,000 kronor. För besiktningsmän, som Lava en uppbörd, uppgående

till eller överskjutande sistnämnda tre belopp, innebär utskottets

förslag en årlig inkomstökning med genomgående 500 kronor i förhållande

till departementschefens förslag. I den av departementschefen föreslagna

övre gränsen, 12,000 kronor, förutsätter däremot utskottet ingen ändring.

I likhet med de sakkunniga finner utskottet lämpligt, att besiktningsmännen

förfoga över egen automobil. I sådant syfte vill utskottet tillstyrka att till

besiktningsman, som håller sig med egen automobil, må utgå ett årligt bidrag

med förslagsvis högst 1,200 kronor.

I vidstående inom utskottet uppgjorda tabell lämnas en jämförande översikt

över automobilbesiktningsmännens behållna inkomster vid olika uppbördsbelopp.

Såsom av tabellen framgår innebär utskottets förslag trots

den jämkning uppåt, som av utskottet förutsatts, för besiktningsmän med

större uppbörd en betydlig inkomstminskning i förhållande till nu gällande

grunder. Besiktningsman med en ganska låg uppbörd skulle däremot, under

förutsättning att han har egen automobil, i stort sett bibehållas vid sin nuvarande

inkomst.

Yad angår ersättning till vikarie för besiktningsman innebära de nuvarande

bestämmelserna, att inflytande avgifter under vikariatstiden vid fall av semester,

sjukdom eller ledighet för offentligt uppdrag ej inräknas i den ordinarie

besiktningsmannens uppbörd. På sätt statsrevisorerna framhållit torde

en revision av dessa bestämmelser vara påkallad. I enlighet med de sakkunnigas

förslag har departementschefen nu föreslagit, att vid beräkningen

av vad som skall inlevereras till statsverket samtliga de å viss besiktningsmannatjänst

inflytande och alltså även de av vikarie intjänade avgifterna

skola sammanslås. Av den intjänade andelen under vikariatstiden skall

vikarien erhålla i arvode hälften, medan den andra hälften skall tillfalla besiktningsmannen

under förutsättning att denne utan ersättning tillhandahåller

vikarien tjänstelokal, telefon, expeditionsbiträde och skrivmateriel i

den omfattning, som erfordras för tjänstens behöriga upprätthållande. Tillhandahållas

icke dylika förmåner vikarien, skall vikarie äga behålla två tredjedelar

av den behållna andel, som belöper å denne. Dessa regler skulle

dock ej gälla vid längre ledighet för besiktningsman än två månader, efter

vilken tidrymd väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle hava att besluta om

grunderna för ersättningen.

För egen del vill utskottet ifrågasätta huruvida ej någon jämkning i de

sålunda föreslagna bestämmelserna kan vara påkallad. På sätt i en väckt

motion framhållits torde dessa normer kunna i vissa fall ställa sig alltför

ekonomiskt betungande för en besiktningsman, som är i behov av tjänstledighet.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 89.

856 36 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.9.

För att länsstyrelserna bättre skola kunna följa besiktningsverksamheten,

enkannerligen statspolisens utökade motorfordonsinspektion, har av departementschefen

föreslagits, att i Stockholms stad samt i vart och ett av rikets

län skall finnas en länsbesiktningsman med ett särskilt årligt arvode av 500

kronor, varvid förutsättes, att särskild ersättning ej skulle utgå för länsbesiktningsmannens

resor i denna hans egenskap. De sakkunniga hade föreslagit

ett arvode av 1,000 kronor, att utgå efter liknande grund. Med hänsyn till

de viktiga administrativa och tekniska uppgifter, som komma att åvila länsbesiktningsmännen,

vill utskottet ifrågasätta huruvida ej en jämkning uppåt

av arvodet kan vara befogad. Särskilt inom vissa större län, där göromålen

kunna väntas bliva mera omfattande, torde skäl föreligga för arvodets

avvägning i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Yad till sist angår tidpunkten för genomförandet av omorganisationen,

vilken tidpunkt i propositionen angivits till den 1 juli 1937, synes denna

—- med tanke särskilt på den ändring i bostadsförhållandena, denna omorganisation

i vissa fall kan medföra — böra framflyttas till den 1 oktober

1937.

I övriga här ej särskilt berörda delar har Kungl. Majrts förslag ej givit

utskottet anledning till erinran.

Enligt propositionens beräkningar skulle automobilbesiktningsmännens

sammanlagda årliga uppbörd uppgå till 1,090,000 kronor. Härav kunde efter

avdrag av kostnaderna för bilbesiktningsmännen beräknas uppstå ett överskott

på 390,000 kronor, avsett att användas för täckande av viss del av

kostnaderna för statspolisen. Genom de av utskottet ifrågasatta ändringarna

i departementschefens förslag till besiktningsmannaorganisation torde emellertid

detta överskott komma att i viss mån minskas. Att siffermässigt angiva

denna minskning är vanskligt. Storleken av blivande till statsverket

inlevererade överskott är bland annat beroende av det antal besiktningsmän

och den ändrade distriktsindelning, som efter en förnyad omprövning

kan befinnas böra fastställas. Omnämnas må dock, att de av utskottet förutsatta

förbättringarna i besiktningsmännens avlöningsförmåner torde få beräknas

medföra en sänkning å omkring 100,000 kronor uti uppbördsöverskottet.

Denna sänkning skulle dock ej oväsentligt motvägas genom bortfallande

av det utgiftsbelopp å 50,000 kronor, som i propositionen beräknats

för besiktningsmännens mottagningar å andra platser än stationsorten.

Överhuvud måste de föreliggande kalkylerna anses rätt osäkra, då

de grundats på 1934 års uppbördssiffror, men avse en organisation, som

skall träda i tillämpning först under budgetåret 1937/1938 och som först

under budgetåret 1938/1939 kan förutses bliva fullt genomförd.

Ender åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å motionen II: 427, må i skrivelse

till Kungl. Majit anmäla vad här ovan blivit anfört rörande det

framlagda förslaget till omläggning av automobilbesiktningsväsendet;
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89. 11

b) att motionerna I: 300, 301 och 302 samt II: 626 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 24 april 1936.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i

Fredrikslund, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Walles, Nylander,

Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Holmgren,

Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol,

Norling, Olofsson i Digernäs, Isacsson och Olsson i Staxäng.

Reservationer:

1) i fråga örn flygande besiktningar (sid. 5—7: »Det synes utskottet lämpligt

----• givna förelägganden.») av herrar Strindlund, Svensson i Grönvik

och Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort

hava följande lydelse:

»Utskottet kan dock icke finna lämpligt, att statspoliskåren vid sin trafikkontroll

ute på vägarna erhåller behörighet att jämsides med uppsikten över

motorfordonens framförande, förarnas nykterhet och formella behörighet

o. s. v. även öva tillsyn över själva motorfordonen. Någon utökning av den

befogenhet, som för närvarande tillkommer statspolisen, bör sålunda icke

ifrågakomma.»

2) i fråga örn periodisk efterbesiktning (sid. 7: »För närvarande gäller

—--befinnas erforderliga.»)

dels av herrar Nylander, Strindlund, Svensson i Grönvik och Olsson i

Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande

lydelse:

»För närvarande gäller---alldeles särskilt behövlig, varjämte gjorts

gällande att en flygande besiktning, även bedriven i mångfaldigt större omfattning

än hitintills, icke kunde antagas få samma värde som de nuvarande

obligatoriska efterbesiktningarna av trafikbilarna, av vilka åtskilliga kanske

aldrig skulle komma att underkastas någon inspektionsförrättning.

Utskottet delar de i motionerna framförda farhågorna att de periodiska

efterbesiktningarna icke lämpligen kunna ersättas enbart genom utökad flygande

besiktning, och har härvid särskilt beaktat de svårigheter, som måste

föreligga i de större städerna att under livlig gatutrafik verkställa tekniska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

undersökningar av motorfordonen. Utskottet vill fördenskull uttala sig för

bibehållandet av de periodiska efterbesiktningarna för lastautomobiler i yrkesmässig

trafik.»

dels och av herr Holmgren, som ansett, att det periodiska besiktningstvånget

icke borde borttagas för lastfordonens del;

3) i fråga örn bilbesiktningsmännens inkomster och ersättning för egen

automobil (sid. 8 och 9: »Med avseende å —--nuvarande inkomst.») av

herrar Olof Olsson, Bäcklund, Andersson i Prästbol och Norling, vilka ansett,

att utskottets yttrande i dessa delar bort hava följande lydelse:

»Beträffande grunderna för den allmänna gottgörelsen till bilbesiktningsmännen

ansluter sig utskottet till det i propositionen framlagda förslaget. I

likhet med departementschefen finner utskottet någon ersättning för egen

automobil icke böra utgå till bilbesiktningsman.»

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda proposition angående viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten