Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattningar, vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma att indragas, m. m.
1936-04-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1936:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattningar, vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma att indragas, m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
1
Nr 91.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser
beträffande innehavare av vissa befattningar,
vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma
att indragas, m. m.
(3:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 28 februari 1936 dagtecknad proposition,
nr 101, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,
dels att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson, Tage Edvard Rudstedt,
Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson må från
och med den dag, då föreskrift om stadens förenande i judiciellt avseende
med Gudhems och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse av 3,352
kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt samt 135 kronor till en var
av Edlund och Johansson, med iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg
icke skall utgå;
dels ock att till Rudstedt må från och med nyssnämnda dag, så länge han
kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet att verkställa mantalsskrivning
och debitering av utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen
utbetalas ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande av
att ej heller å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.
Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande
i judiciellt avseende äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förordna,
att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende
förenas med domsaga, beträffande stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte
och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte
borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl.
Majit, jämlikt 2 § nämnda lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan
stadsfullmäktiges samtycke meddela enahanda förordnande som nyss
nämnts, såframt
1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan
finnes vara till gagn för rättsskipningen,
2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och
pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande
indrages, samt
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 91—92.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd
olägenhet för staden.
Borgmästartjänsten i Skövde, vars invånarantal den 31 december 1934
uppgick till 11,163 personer, är sedan den 1 januari 1935 vakant. Förutom
av borgmästaren skall stadens rådhusrätt enligt gällande arbetsordning utgöras
av en lagfaren rådman, en icke lagfaren rådman och två extra rådmän.
Förstnämnda rådmansbefattning innehaves sedan år 1920 av rådmannen
Karl Johan Pettersson, som är född år 1876. Icke lagfaren rådman
är Tage Edvard Rudstedt, född år 1879 och vald år 1920. Extra rådmän
äro Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson,
vilka äro födda Edlund år 1885 och Johansson år 1879 samt utsedda till rådmän
år 1929 respektive år 1931. Lagfarne rådmannen Pettersson är jämväl
enligt länsstyrelsens förordnande fastighetsregisterförare för staden;
icke lagfarne rådmannen Rudstedt är tillika stadsfogde och kronouppbördskassör.
— Enligt gällande lönestat utgå till rådmännen från staden följande
årliga avlöningsförmåner: till lagfarne rådmannen 1,400 kronor i lön och
300 kronor i semesterbidrag, tillhopa 1,700 kronor, till icke lagfarne rådmannen
525 kronor samt till en var av de extra rådmännen 135 kronor.
Lagfarne och icke lagfarne rådmännen äro dessutom tillförsäkrade, den
förre viss sportelinkomst och andel i auktionsprovisioner och den senare
viss andel i auktionsprovisioner. Nettoinkomsten i sistnämnda hänseenden
har under femårsperioden 1930—1934 utgjort i medeltal för Pettersson
1,652 kronor och för Rudstedt 291 kronor om året. De sammanlagda årliga
avlöningsförmånerna i tjänsten såsopi rådman kunna sålunda beräknas
hava i medeltal utgjort för Pettersson 3,352 kronor, för Rudstedt
816 kronor, för Edlund 135 kronor och för Johansson likaledes 135 kronor.
Pettersson åtnjuter därjämte såsom fastighetsregisterförare ett årligt arvode
å 1,500 kronor. Anmärkas må även att Rudstedt i egenskap av stadsfogde
och kronouppbördskassör äger rätt att uppbära — förutom viss fast
lön — med tjänsterna förenade sportler. Det har sålunda upplysts, bland
annat, att Rudstedt under femårsperioden 1930—1934 årligen i medeltal i
uppbördsprovision å landstingsmedel ägt tillgodoföra sig ett belopp av 1,203
kronor 60 öre. — Någon utfästelse från stadens sida örn pensionering föreligger
icke beträffande någon av rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits
för dem att vid viss ålder avgå från tjänsten. Ej heller har i deras
fullmakter inryckts föreskrift om skyldighet att övergå till annan tjänst.
I fråga om Gudhems och Kåkinds domsaga, vilken omsluter staden Skövde,
har Kungl. Maj:t den 21 april 1933 förordnat att dess båda tingslag
skulle, från och med dag som framdeles bestämdes, förenas till ett tingslag
med tingsställe i Skövde, ävensom meddelat föreskrifter angående behandlingen
av frågan örn uppförande av det nya tingshus som med anledning
av detta beslut måste uppföras i staden.
Sedan utredning genom länsstyrelsens i Skaraborgs län försorg verkställts
angående Skövdes förenande i judiciellt hänseende med Gudhems och Kåkinds
domsaga, hava stadsfullmäktige i Skövde vid samman
-
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
3
träde den 23 januari 1936 beslutat uttala sin anslutning till föreningen i
fråga under villkor
1) att staden inom domsagan bildade ett eget tingslag med minst 20 allmänna
tingssammanträden och minst ett sammanträde med tremansnämnd
årligen,
2) att domsagan i övrigt, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1933,
bildade ett gemensamt tingslag med kansli och tingsställe i Skövde,
3) att det för detta ändamål planerade tingshuset uppfördes i Skövde och
att arbetet därmed igångsattes före den 1 januari 1937,
4) att stadens andel i kostnaderna för tingshusets uppförande fastställdes
till en tredjedel av byggnadskostnaderna, samt
5) att statsverket övertoge stadens förpliktelser beträffande dels avlöning
och pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande
indroges, dels ock ersättning åt kronokassören för minskade inkomster
i samband med stadens förening i judiciellt avseende med domsagan.
Beträffande detta sistnämnda villkor har magistraten i Skövde
hemställt, att från statsverket finge årligen utgå — förutom ersättning till
rådmännen för de med respektive rådmanstjänster förenade avlöningsförmånerna
med belopp som förut angivits — till rådmannen Pettersson såsom
fastighetsregisterförare ett belopp av 1,500 kronor, därest nämnda bestyr
skulle komma att övertagas av kommunalborgmästaren, och till rådmannen
Rudstedt i egenskap av kronouppbördskassör ett belopp av 1,200
kronor i vederlag för mistad uppbördsprovision å landstingsmedel, vilken
uppbörd vid stadens förenande med domsagan komme att övertagas av postverket.
Vid sammanträde den 11 februari 1936 med ombud för de tingsliusbyggnadsskyldige
i Gudhems och Kåkinds härader
hava dessa enhälligt beslutat att, i händelse staden på sätt stadsfullmäktige
medgivit förenades med domsagan, bidraga till ett för staden och
häraderna gemensamt tings- och kanslihus i Skövde med två tredjedelar av
byggnadskostnaderna ävensom uppdragit åt utsedda kommitterade att å de
tingshusbyggnadsskyldiges vägnar upptaga erforderliga lån för tingshusets
uppförande och vidtaga därför erforderliga åtgärder.
Statskontoret — som på grund av remiss haft att yttra sig i ärendet
såvitt angår däri framställda anspråk på ersättning av statsverket till förenämnda
befattningshavare i Skövde stads tjänst — har i utlåtande den 19
februari 1936 ansett intet vara att erinra mot att, för den händelse rådhusrätten
indroges, ersättning av statsmedel tillerkändes rådmännen i staden
med belopp, som motsvarade vars och ens inkomster i rådmanstjänsten.
Nämnda belopp, å vilka dyrtidstillägg icke borde utgå, borde enligt statskontoret
anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.
Den för rådmannen Pettersson av magistraten jämväl ifrågasatta ersättningen
å 1,500 kronor, i händelse uppdraget såsom fastighetsregisterförare
frånginge honom, har statskontoret däremot ansett sig icke kunna förorda.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Ifrågavarande uppdrag, som enligt länsstyrelsens beslut den 25 november
1922 gällde tills vidare, vore nämligen att betrakta såsom tillfälligt.
I fråga örn den för rådmannen Rudstedt i egenskap av kronouppbördskassör
begärda ersättningen för mistad uppbördsprovision å landstingsmedel
har statskontoret anfört följande.
Statskontoret ville erinra, att enligt landstingslagen landstingen vore oförhindrade
att genom särskilda beslut ordna uppbörd och debitering av landstingsmedel
på annat sätt än som i 48 § landstingslagen förutsåges såsom det
normala. Någon rätt för vederbörande tjänsteman till ersättning för den inkomstminskning,
som kunde uppstå därigenom, att landstinget beslutade, att
landstingsskatten skulle debiteras och uppbäras i annan ordning än genom
länsstyrelsens försorg i samband med kronoskatten, torde icke föreligga. Det
torde i detta sammanhang böra nämnas, att dylik ersättning icke ansetts
böra utgå, då enligt riksdagens beslut en reducering vidtagits i avseende å
grunderna för uppbördsprovisionens utgående. Statskontoret ansåge därför,
att Rudstedt icke kunde göra gällande någon rätt att i förevarande fall
komma i åtnjutande av ersättning för den inkomst, han ginge förlustig, för
den händelse bestyret med uppbörden av kronoutskylderna övertoges av
postverket.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Stadsfullmäktige i Skövde hava på vissa i fullmäktiges beslut den 23
januari 1936 närmare angivna, med 1)—5) betecknade villkor samtyckt till
att staden i judiciellt avseende förenas med Gudhems och Kåkinds domsaga.
Av ifrågavarande villkor avse villkoren 1) och 2) frågor rörande tingslagsindelning,
tingsordning, tingsställe samt kansliort för den nya domsagan. Vad
stadsfullmäktige härutinnan hemställt står i överensstämmelse med vad som
ur allmän rättsskipningssynpunkt måste anses lämpligt. Det är min avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att i dessa hänseenden meddela bestämmelser av
det innehåll som angivcs i stadsfullmäktiges beslut. Villkoren 3) och 4) angå
frågan om uppförande av en för staden och domsagan i övrigt gemensam
domstolsbyggnad i Skövde. Med hänsyn till de tingshusbyggnadsskyldiges i
Gudhems och Kåkinds härader beslut i ämnet den 11 februari 1936 lärer
uppfyllandet av sistnämnda villkor få anses säkerställt.
Återstår härefter villkoret 5) eller frågan i vilken omfattning statsverket
bör övertaga stadens förpliktelser beträffande avlöning m. m. till innehavare
av befattningar som genom rådhusrättens upphörande indragas. Uppenbart
är att staden vid frivillig förening med domsagan icke i förevarande
hänseende bör komma i sämre ställning än staden skulle hava haft, därest
föreningen skett mot stadens bestridande. Sålunda bör statsverket, på sätt
statskontoret tillstyrkt, övertaga kostnaderna för de löneförmåner, sammanlagt
beräknade till 4,438 kronor årligen, som rådmännen i staden äro tillförsäkrade.
Anledning föreligger däremot icke för statsverket att till rådmannen
Pettersson gälda ersättning motsvarande det arvode som han uppburit
för visst tillfälligt uppdrag.
Utöver vad nu angivits torde statsverket böra åtaga sig att utgiva gottgörelse
till rådmannen Rudstedt för mistad uppbördsprovision. Såsom statskontoret
framhållit kan Rudstedt visserligen icke anses äga något rättsligen
grundat anspråk på ersättning härför. Billighetsskäl kunna emellertid åberopas
för denna ersättning. Härtill kommer -— och detta är det avgörande
— att det måste anses såsom ett starkt allmänt intresse att föreningen mellan
staden och domsagan kommer till stånd utan användande av den möjlighet
till föreningens genomförande tvångsvis som 2 § i den förut omförmälda
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
5
lagen om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende anvisar. I
detta sammanhang må endast framhållas angelägenheten därav att den för
alla parter förmånliga, mellan staden och de tingshusbyggnadsskyldige i
domsagan under förutsättning av föreningens genomförande på frivillighetens
väg träffade överenskommelsen angående uppförande av nytt tingshus
ej omintetgöres. Mot storleken av det till Rudstedt begärda ersättningsbeloppet,
1,200 kronor om året, har jag intet att erinra. Förmånens åtnjutande
synes emellertid böra upphöra i och med att Rudstedt — som jämväl efter
stadens uppgående i domsagan torde komma att kvarstå i tjänst såsom
stadsfogde med skyldighet att versktälla mantalsskrivning och debitering av
utskylder — i denna sin egenskap av staden pensioneras.
Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat utskottet om att det
måste anses vara ett allmänt intresse, att förening i judiciellt avseende mellan
Skövde stad samt Gudhems och Kåkinds domsaga kommer till stånd.
Utskottet finner det önskvärt, att denna förening åstadkommes utan användande
av den möjlighet till föreningens genomförande tvångsvis, som 2 § i
lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende
anvisar. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag, även örn utskottet icke kunnat undgå att av principiella skäl
hysa viss tvekan rörande lämpligheten av att rådmannen Rudstedt tillerkännes
gottgörelse av statsmedel för mistad uppbördsprovision.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva,
a) att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson,
Tage Edvard Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund och
Anders Oskar Johansson må från och med den dag, då föreskrift
om stadens förenande i judiciellt avseende med Gudhems
och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig
gottgörelse av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt
samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson,
med iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall
utgå;
b) att till Rudstedt må från och med nyssnämnda dag,
så länge han kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet
att verkställa mantalsskrivning och debitering av
utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen utbetalas
ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande
av att ej heller å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.
Stockholm den 28 april 1936.
Utskottet.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i
Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Nilsson i Fredriksfält, Sandén, Tham,
Johanson i Faleberg och Bäcklund, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Andersson
i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Olofsson i Digernäs,
Isacsson, Aronson, Olsson i Staxäng och Persson i Tidaholm.
Reservation
av herrar Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Nilsson i Fredriksfält, Sandén,
Jansson i Falun, Strindlund, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i
Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Isacsson, vilka ansett att utskottets utlåtande
och hemställan bort hava följande lydelse:
»Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat utskottet om att det
måste anses vara ett allmänt intresse, att förening i judiciellt avseende mellan
Skövde stad samt Gudhems och Kåkinds domsaga kommer till stånd.
Kungl. Majrts förslag har därför icke givit utskottet anledning till erinran i
annat hänseende än beträffande den ifrågasatta gottgörelsen av statsmedel
till rådmannen Rudstedt för mistad uppbördsprovision.
Till stöd för förslaget i denna del har departementschefen åberopat billighetsskäl.
Något rättsligen grundat anspråk å gottgörelse har däremot icke
ansetts föreligga.
Utskottet kan icke dela departementschefens uppfattning, att billighetsskäl
böra tillmätas avgörande betydelse i förevarande hänseende. Enligt
utskottets mening bör den principen upprätthållas, som kommit till uttryck
i lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i judicellt avseende,
nämligen att statsverket endast övertager stads förpliktelser beträffande
avlöning och pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens
upphörande indrages. Utskottet anser sig sålunda böra avstyrka bifall
till det begärda medgivandet att till Rudstedt utbetala gottgörelse för mistad
uppbördsprovison.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att till
rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson, Tage Edvard
Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar
Johansson ma fran och med den dag, då föreskrift örn stadens
förenande i judiciellt avseende med Gudhems och
Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse
av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt
samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson, med
iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall utgå;
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
7
b) avslå Kungl. Maj:ts hemställan om medgivande att till
Rudstedt från och med nyssnämnda dag, så länge han kvarstår
i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet att verkställa
mantalsskrivning och debitering av utskylder, från allmänna
indragningsstaten årligen utbetala ytterligare gottgörelse med
1,200 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning. s. 1 i texten