Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattningar, vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma att indragas, m. m.

1936-04-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1936:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattningar, vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma att indragas, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

1

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser

beträffande innehavare av vissa befattningar,

vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma

att indragas, m. m.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 28 februari 1936 dagtecknad proposition,

nr 101, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,

dels att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson, Tage Edvard Rudstedt,

Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson må från

och med den dag, då föreskrift om stadens förenande i judiciellt avseende

med Gudhems och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse av 3,352

kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt samt 135 kronor till en var

av Edlund och Johansson, med iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg

icke skall utgå;

dels ock att till Rudstedt må från och med nyssnämnda dag, så länge han

kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet att verkställa mantalsskrivning

och debitering av utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen

utbetalas ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande av

att ej heller å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.

Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande

i judiciellt avseende äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förordna,

att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende

förenas med domsaga, beträffande stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte

och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte

borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl.

Majit, jämlikt 2 § nämnda lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan

stadsfullmäktiges samtycke meddela enahanda förordnande som nyss

nämnts, såframt

1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan

finnes vara till gagn för rättsskipningen,

2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och

pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande

indrages, samt

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 6 sami. Nr 91—92.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd

olägenhet för staden.

Borgmästartjänsten i Skövde, vars invånarantal den 31 december 1934

uppgick till 11,163 personer, är sedan den 1 januari 1935 vakant. Förutom

av borgmästaren skall stadens rådhusrätt enligt gällande arbetsordning utgöras

av en lagfaren rådman, en icke lagfaren rådman och två extra rådmän.

Förstnämnda rådmansbefattning innehaves sedan år 1920 av rådmannen

Karl Johan Pettersson, som är född år 1876. Icke lagfaren rådman

är Tage Edvard Rudstedt, född år 1879 och vald år 1920. Extra rådmän

äro Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson,

vilka äro födda Edlund år 1885 och Johansson år 1879 samt utsedda till rådmän

år 1929 respektive år 1931. Lagfarne rådmannen Pettersson är jämväl

enligt länsstyrelsens förordnande fastighetsregisterförare för staden;

icke lagfarne rådmannen Rudstedt är tillika stadsfogde och kronouppbördskassör.

— Enligt gällande lönestat utgå till rådmännen från staden följande

årliga avlöningsförmåner: till lagfarne rådmannen 1,400 kronor i lön och

300 kronor i semesterbidrag, tillhopa 1,700 kronor, till icke lagfarne rådmannen

525 kronor samt till en var av de extra rådmännen 135 kronor.

Lagfarne och icke lagfarne rådmännen äro dessutom tillförsäkrade, den

förre viss sportelinkomst och andel i auktionsprovisioner och den senare

viss andel i auktionsprovisioner. Nettoinkomsten i sistnämnda hänseenden

har under femårsperioden 1930—1934 utgjort i medeltal för Pettersson

1,652 kronor och för Rudstedt 291 kronor om året. De sammanlagda årliga

avlöningsförmånerna i tjänsten såsopi rådman kunna sålunda beräknas

hava i medeltal utgjort för Pettersson 3,352 kronor, för Rudstedt

816 kronor, för Edlund 135 kronor och för Johansson likaledes 135 kronor.

Pettersson åtnjuter därjämte såsom fastighetsregisterförare ett årligt arvode

å 1,500 kronor. Anmärkas må även att Rudstedt i egenskap av stadsfogde

och kronouppbördskassör äger rätt att uppbära — förutom viss fast

lön — med tjänsterna förenade sportler. Det har sålunda upplysts, bland

annat, att Rudstedt under femårsperioden 1930—1934 årligen i medeltal i

uppbördsprovision å landstingsmedel ägt tillgodoföra sig ett belopp av 1,203

kronor 60 öre. — Någon utfästelse från stadens sida örn pensionering föreligger

icke beträffande någon av rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits

för dem att vid viss ålder avgå från tjänsten. Ej heller har i deras

fullmakter inryckts föreskrift om skyldighet att övergå till annan tjänst.

I fråga om Gudhems och Kåkinds domsaga, vilken omsluter staden Skövde,

har Kungl. Maj:t den 21 april 1933 förordnat att dess båda tingslag

skulle, från och med dag som framdeles bestämdes, förenas till ett tingslag

med tingsställe i Skövde, ävensom meddelat föreskrifter angående behandlingen

av frågan örn uppförande av det nya tingshus som med anledning

av detta beslut måste uppföras i staden.

Sedan utredning genom länsstyrelsens i Skaraborgs län försorg verkställts

angående Skövdes förenande i judiciellt hänseende med Gudhems och Kåkinds

domsaga, hava stadsfullmäktige i Skövde vid samman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

3

träde den 23 januari 1936 beslutat uttala sin anslutning till föreningen i

fråga under villkor

1) att staden inom domsagan bildade ett eget tingslag med minst 20 allmänna

tingssammanträden och minst ett sammanträde med tremansnämnd

årligen,

2) att domsagan i övrigt, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1933,

bildade ett gemensamt tingslag med kansli och tingsställe i Skövde,

3) att det för detta ändamål planerade tingshuset uppfördes i Skövde och

att arbetet därmed igångsattes före den 1 januari 1937,

4) att stadens andel i kostnaderna för tingshusets uppförande fastställdes

till en tredjedel av byggnadskostnaderna, samt

5) att statsverket övertoge stadens förpliktelser beträffande dels avlöning

och pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande

indroges, dels ock ersättning åt kronokassören för minskade inkomster

i samband med stadens förening i judiciellt avseende med domsagan.

Beträffande detta sistnämnda villkor har magistraten i Skövde

hemställt, att från statsverket finge årligen utgå — förutom ersättning till

rådmännen för de med respektive rådmanstjänster förenade avlöningsförmånerna

med belopp som förut angivits — till rådmannen Pettersson såsom

fastighetsregisterförare ett belopp av 1,500 kronor, därest nämnda bestyr

skulle komma att övertagas av kommunalborgmästaren, och till rådmannen

Rudstedt i egenskap av kronouppbördskassör ett belopp av 1,200

kronor i vederlag för mistad uppbördsprovision å landstingsmedel, vilken

uppbörd vid stadens förenande med domsagan komme att övertagas av postverket.

Vid sammanträde den 11 februari 1936 med ombud för de tingsliusbyggnadsskyldige

i Gudhems och Kåkinds härader

hava dessa enhälligt beslutat att, i händelse staden på sätt stadsfullmäktige

medgivit förenades med domsagan, bidraga till ett för staden och

häraderna gemensamt tings- och kanslihus i Skövde med två tredjedelar av

byggnadskostnaderna ävensom uppdragit åt utsedda kommitterade att å de

tingshusbyggnadsskyldiges vägnar upptaga erforderliga lån för tingshusets

uppförande och vidtaga därför erforderliga åtgärder.

Statskontoret — som på grund av remiss haft att yttra sig i ärendet

såvitt angår däri framställda anspråk på ersättning av statsverket till förenämnda

befattningshavare i Skövde stads tjänst — har i utlåtande den 19

februari 1936 ansett intet vara att erinra mot att, för den händelse rådhusrätten

indroges, ersättning av statsmedel tillerkändes rådmännen i staden

med belopp, som motsvarade vars och ens inkomster i rådmanstjänsten.

Nämnda belopp, å vilka dyrtidstillägg icke borde utgå, borde enligt statskontoret

anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.

Den för rådmannen Pettersson av magistraten jämväl ifrågasatta ersättningen

å 1,500 kronor, i händelse uppdraget såsom fastighetsregisterförare

frånginge honom, har statskontoret däremot ansett sig icke kunna förorda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Ifrågavarande uppdrag, som enligt länsstyrelsens beslut den 25 november

1922 gällde tills vidare, vore nämligen att betrakta såsom tillfälligt.

I fråga örn den för rådmannen Rudstedt i egenskap av kronouppbördskassör

begärda ersättningen för mistad uppbördsprovision å landstingsmedel

har statskontoret anfört följande.

Statskontoret ville erinra, att enligt landstingslagen landstingen vore oförhindrade

att genom särskilda beslut ordna uppbörd och debitering av landstingsmedel

på annat sätt än som i 48 § landstingslagen förutsåges såsom det

normala. Någon rätt för vederbörande tjänsteman till ersättning för den inkomstminskning,

som kunde uppstå därigenom, att landstinget beslutade, att

landstingsskatten skulle debiteras och uppbäras i annan ordning än genom

länsstyrelsens försorg i samband med kronoskatten, torde icke föreligga. Det

torde i detta sammanhang böra nämnas, att dylik ersättning icke ansetts

böra utgå, då enligt riksdagens beslut en reducering vidtagits i avseende å

grunderna för uppbördsprovisionens utgående. Statskontoret ansåge därför,

att Rudstedt icke kunde göra gällande någon rätt att i förevarande fall

komma i åtnjutande av ersättning för den inkomst, han ginge förlustig, för

den händelse bestyret med uppbörden av kronoutskylderna övertoges av

postverket.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Stadsfullmäktige i Skövde hava på vissa i fullmäktiges beslut den 23

januari 1936 närmare angivna, med 1)—5) betecknade villkor samtyckt till

att staden i judiciellt avseende förenas med Gudhems och Kåkinds domsaga.

Av ifrågavarande villkor avse villkoren 1) och 2) frågor rörande tingslagsindelning,

tingsordning, tingsställe samt kansliort för den nya domsagan. Vad

stadsfullmäktige härutinnan hemställt står i överensstämmelse med vad som

ur allmän rättsskipningssynpunkt måste anses lämpligt. Det är min avsikt

att föreslå Kungl. Maj:t att i dessa hänseenden meddela bestämmelser av

det innehåll som angivcs i stadsfullmäktiges beslut. Villkoren 3) och 4) angå

frågan om uppförande av en för staden och domsagan i övrigt gemensam

domstolsbyggnad i Skövde. Med hänsyn till de tingshusbyggnadsskyldiges i

Gudhems och Kåkinds härader beslut i ämnet den 11 februari 1936 lärer

uppfyllandet av sistnämnda villkor få anses säkerställt.

Återstår härefter villkoret 5) eller frågan i vilken omfattning statsverket

bör övertaga stadens förpliktelser beträffande avlöning m. m. till innehavare

av befattningar som genom rådhusrättens upphörande indragas. Uppenbart

är att staden vid frivillig förening med domsagan icke i förevarande

hänseende bör komma i sämre ställning än staden skulle hava haft, därest

föreningen skett mot stadens bestridande. Sålunda bör statsverket, på sätt

statskontoret tillstyrkt, övertaga kostnaderna för de löneförmåner, sammanlagt

beräknade till 4,438 kronor årligen, som rådmännen i staden äro tillförsäkrade.

Anledning föreligger däremot icke för statsverket att till rådmannen

Pettersson gälda ersättning motsvarande det arvode som han uppburit

för visst tillfälligt uppdrag.

Utöver vad nu angivits torde statsverket böra åtaga sig att utgiva gottgörelse

till rådmannen Rudstedt för mistad uppbördsprovision. Såsom statskontoret

framhållit kan Rudstedt visserligen icke anses äga något rättsligen

grundat anspråk på ersättning härför. Billighetsskäl kunna emellertid åberopas

för denna ersättning. Härtill kommer -— och detta är det avgörande

— att det måste anses såsom ett starkt allmänt intresse att föreningen mellan

staden och domsagan kommer till stånd utan användande av den möjlighet

till föreningens genomförande tvångsvis som 2 § i den förut omförmälda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

5

lagen om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende anvisar. I

detta sammanhang må endast framhållas angelägenheten därav att den för

alla parter förmånliga, mellan staden och de tingshusbyggnadsskyldige i

domsagan under förutsättning av föreningens genomförande på frivillighetens

väg träffade överenskommelsen angående uppförande av nytt tingshus

ej omintetgöres. Mot storleken av det till Rudstedt begärda ersättningsbeloppet,

1,200 kronor om året, har jag intet att erinra. Förmånens åtnjutande

synes emellertid böra upphöra i och med att Rudstedt — som jämväl efter

stadens uppgående i domsagan torde komma att kvarstå i tjänst såsom

stadsfogde med skyldighet att versktälla mantalsskrivning och debitering av

utskylder — i denna sin egenskap av staden pensioneras.

Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat utskottet om att det

måste anses vara ett allmänt intresse, att förening i judiciellt avseende mellan

Skövde stad samt Gudhems och Kåkinds domsaga kommer till stånd.

Utskottet finner det önskvärt, att denna förening åstadkommes utan användande

av den möjlighet till föreningens genomförande tvångsvis, som 2 § i

lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende

anvisar. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag, även örn utskottet icke kunnat undgå att av principiella skäl

hysa viss tvekan rörande lämpligheten av att rådmannen Rudstedt tillerkännes

gottgörelse av statsmedel för mistad uppbördsprovision.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson,

Tage Edvard Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund och

Anders Oskar Johansson må från och med den dag, då föreskrift

om stadens förenande i judiciellt avseende med Gudhems

och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig

gottgörelse av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt

samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson,

med iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall

utgå;

b) att till Rudstedt må från och med nyssnämnda dag,

så länge han kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet

att verkställa mantalsskrivning och debitering av

utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen utbetalas

ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande

av att ej heller å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.

Stockholm den 28 april 1936.

Utskottet.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i

Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, Nilsson i Fredriksfält, Sandén, Tham,

Johanson i Faleberg och Bäcklund, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Andersson

i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Olofsson i Digernäs,

Isacsson, Aronson, Olsson i Staxäng och Persson i Tidaholm.

Reservation

av herrar Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Nilsson i Fredriksfält, Sandén,

Jansson i Falun, Strindlund, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i

Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Isacsson, vilka ansett att utskottets utlåtande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat utskottet om att det

måste anses vara ett allmänt intresse, att förening i judiciellt avseende mellan

Skövde stad samt Gudhems och Kåkinds domsaga kommer till stånd.

Kungl. Majrts förslag har därför icke givit utskottet anledning till erinran i

annat hänseende än beträffande den ifrågasatta gottgörelsen av statsmedel

till rådmannen Rudstedt för mistad uppbördsprovision.

Till stöd för förslaget i denna del har departementschefen åberopat billighetsskäl.

Något rättsligen grundat anspråk å gottgörelse har däremot icke

ansetts föreligga.

Utskottet kan icke dela departementschefens uppfattning, att billighetsskäl

böra tillmätas avgörande betydelse i förevarande hänseende. Enligt

utskottets mening bör den principen upprätthållas, som kommit till uttryck

i lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i judicellt avseende,

nämligen att statsverket endast övertager stads förpliktelser beträffande

avlöning och pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens

upphörande indrages. Utskottet anser sig sålunda böra avstyrka bifall

till det begärda medgivandet att till Rudstedt utbetala gottgörelse för mistad

uppbördsprovison.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att till

rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson, Tage Edvard

Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar

Johansson ma fran och med den dag, då föreskrift örn stadens

förenande i judiciellt avseende med Gudhems och

Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse

av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt

samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson, med

iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall utgå;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

7

b) avslå Kungl. Maj:ts hemställan om medgivande att till

Rudstedt från och med nyssnämnda dag, så länge han kvarstår

i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet att verkställa

mantalsskrivning och debitering av utskylder, från allmänna

indragningsstaten årligen utbetala ytterligare gottgörelse med

1,200 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning. s. 1 i texten