Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folkoch småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-11 · 115 sidor, varav 112 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 112 av 115 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folkoch småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

1

Nr 140.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1937 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lönereglering för folk- och småskollärare m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 hade Kungl. Majit (punkterna 128, 145, 147, 149,

162, 164 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående lönereglering

för vissa kommunalt anställda lärare, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett

förslagsanslag av 1,250,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

ett förslagsanslag av 80,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor ett förslagsanslag

av 3,565,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 344,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern ett förslagsanslag av 115,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter ett förslagsanslag av 280,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett förslagsanslag

av 145,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 140.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lJfi.

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag av 880,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna

ett förslagsanslag av 19,000 kronor;

dels till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,600,000

kronor;

dels till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,300,000

kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 18,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 270, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

I. besluta, att ej mindre lärare vid folk- och småskolor samt vid statens

egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i rikets nordligaste

gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna, än även av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna befattningshavare vid

sjukvårdsanstalter, barnhem, arbetsstugor och skolhem skola i enlighet

med vad departementschefen till nämnda protokoll yttrat från och med

den 1 januari 1938 åtnjuta avlöning jämlikt ett protokollet bilagt förslag

till avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor;

II. besluta, att ifrågavarande lärare och andra befattningshavare skola

äga att under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt

dyrortstillägg enligt samma grunder, som gälla för befattningshavare

i statens tjänst;

III. medgiva, att dyrtidstillägg till de under I. nämnda lärare och

andra befattningshavare må under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938

utgå enligt samma grunder, som gälla för statens befattningshavare vid

s. k. nyreglerade verk;

IV. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunderna för statsbidrag till bestridande av kostnaderna för avlöning

åt ifrågavarande lärare och andra befattningshavare samt bemyndiga

Kungl. Maj:t att utfärda därav föranledda författningsbestämmelser;

V. bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de tilläggsbestämmelser och

tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de

ovannämnda avlöningsbestämmelserna eller eljes stå i samband därmed,

ävensom de provisoriska föreskrifter angående ifrågavarande befattningshavares

pensionsrätt, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits;

VI. medgiva, att ordinarie lärare vid folk- eller småskola samt lärare

vid mindre folkskola och sådan biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr lJfi.

uppsägning, samt med nu angivna lärare i löne- och anställningshänseende

jämställda befattningshavare må, under förutsättning att de underkasta

sig ovannämnda avlöningsreglemente, vid ingången av januari

1938 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg

frånräknat — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

om de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då

fortfarande ägt giltighet;

VII. medgiva, att dyrtidstillägg till de under I. nämnda lärare och

andra befattningshavare, vilka innehava ordinarie befattningar men icke

vilja underkasta sig ovannämnda avlöningsreglemente och icke heller

kunna därtill lagligen förbindas, må under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938 utgå enligt nu gällande bestämmelser;

VIII. a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga örn statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola

gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna av sjuårig och de

fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs, icke överstiga 35 och, vad beträffar

de två högsta klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans

styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,

i fråga örn den sjuåriga lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga

lärokursens fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke är

fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande särskilda

skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning

inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma, samt,

i fråga örn de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på varje

avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma;

dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst 72 parallellavdelningar,

där ej Kungl. Majit, efter framställning av överstyrelsen, för särskilt

fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937

—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,055,300 kronor;

IX. a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga örn statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola

gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

mellanskola må, vad beträffar skolans tre lägre årsklasser, icke överstiga

35 och, vad beträffar skolans högsta årsklass, icke överstiga 30,

såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda

antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,

i fråga om skolans tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där

det icke är fråga om nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande

särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom

densamma, samt, i fråga om skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas

inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst

119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Maj:t, efter framställning avöverstyrelsen,

för särskilt fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937

—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer, dock med iakttagande av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet anfört rörande tillfällig löneförbättring

åt lärare i manlig slöjd;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,595,400 kronor;

X. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 80,600,000;

XI. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,565,000 kronor;

XII. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 344,000 kronor;

XIII. a) medgiva, att Axel och Sofia Alms stiftelse må efter särskild

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lJfi. 5

prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag

till avlönande av lärare vid stiftelsens barnhem i Rådan i Spånga socken,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,

som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande

av lärare vid folk- och småskolor;

b) till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 110,000

kronor;

XIV. till Folkskolor m. m.i Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 280,000 kronor;

XV. till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor;

XVI. till Folkskolor m. m.i Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 880,000 kronor;

XVII. till Folkskolor m. m.i Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor;

XVIII, a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/

1937 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre

folkskola, skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1937/1938;

b) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida

yrkesbestämd högre folkskola må, i huvudsaklig överensstämmelse

med hittills tillämpade grunder, anordnas som praktisk mellanskola;

c) till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;

XIX. a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/

1937 angående statsunderstöd till anordnande av parallellundervisning

vid folkhögskola, från och med budgetåret 1937/1938 skola äga tillämpning

tills vidare;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 1,300,000 kronor;

XX. till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000,000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen:

dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson m. fl. väckt mo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

tion (I: 249), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta följande ändringar

i proposition nr 270,

1) att folk- och småskollärares tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt

senast från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor,

dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar,

där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna

obligatoriska undervisningstiden till 34 V* veckor;

2) att intill den 1 juli 1942 tjänstgöringstiden för folk- och småskollärare

skall utgöra ettdera av 34 l/* veckor, 36 veckor eller 39 veckor,

med löner avpassade i relation till lästiden;

3) att småskollärarinnorna, i den mån likalönsprincipen tillämpas för

manlig och kvinnlig folkskollärare, i överensstämmelse med förfaringssättet

för de kvinnliga folkskollärarnas lönegradsuppflyttning från och

med den 1 juli 1940 uppbära lön enligt en och från och med den 1 juli

1943 enligt två lönegraders högre placering än i propositionen föreslagits,

varvid dock såsom villkor för uppflyttningen i den högsta lönegraden

(B 11, vid nio månaders tjänstgöring efter den 1 juli 1943) uppställes,

att småskollärarinnorna må kunna åläggas intill 30 veckotimmars undervisning,

vari må kunna ingå även viss undervisning å folkskolestadiet,

bland annat i slöjd;

dels en inom första kammaren av herr E. Andersson m. fl. väckt

motion (I: 250), vari hemställts,

1. att riksdagen vid behandling av propositionen nr 270 angående

lönereglering för folk- och småskollärare måtte besluta sådan ändring i

förslaget till avlöningsreglemente för ordinarie lärare att i skoldistrikt

med mindre lästid än 39 veckor lärare vid folkskola placeras i lönegrad

B 16 och lärare vid småskola i B 9 samt i skoldistrikt med 39 veckors

lästid lärare vid folkskola placeras i lönegrad B 17 och lärare vid småskola

i lönegrad B 10;

2. att i förslaget till avlöningsreglemente för icke ordinarie lärare

göres sådan ändring, att i skoldistrikt med mindre lästid än 39 veckor

lärare vid folkskola placeras i lönegrad 15 och lärare vid småskola i

lönegrad 8 samt i skoldistrikt med 39 veckors lästid lärare vid folkskola

placeras i lönegrad 16 och lärare vid småskola i lönegrad 9;

3. att riksdagen måtte besluta höja det i propositionen under punkt

X i hemställan äskade beloppet med vad som erfordras för täckande

av de av ett bifall till motionen orsakade merkostnaderna för nästa

budgetår ävensom det under punkten XX begärda anslaget till dyrtidstillägg;
dels

en inom första kammaren av herr V. Andersson väckt motion (I: 251),

vari hemställts, att riksdagen vid ett bifall till propositionen nr 270

angående lönereglering för folk- och småskollärare m. m. måtte besluta

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

de förändringar i nämnda lönereglering, som i motionen har angivits,

och vidtaga de åtgärder i övrigt, som därav kunna påkallas;

dels en inom första kammaren av herr J. Johansson m. fl. väckt motion

(I: 252), vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla propositionen

nr 270 angående lönereglering för folk- och småskollärare med den ändringen,

att lönen till de kvinnliga folkskollärarna skall utgå vid en lästid

av högst 36 veckor enligt lönegraden B 13, vid en lästid av mer än

36 men ej 39 veckor enligt lönegraden B 14 och vid en lästid av 39

veckor enligt lönegraden B 15;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr O. Bergqvist (I: 284) och den andra inom andra kammaren av

herr R. Lundqvist m. fl. (II: 538), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att efter en övergångsperiod av 3V2 år, alltså den 1 juli 1941,

ordinarie manlig lärare vid folkskola placeras i lönegrad B 17, ordinarie

kvinnlig lärare vid folkskola i lönegrad B 15 och ordinarie småskollärarinna

i lönegrad B 9, samt att vid övergångsperiodens slut tjänstgöringsskyldigheten

för lärarpersonalen i dess helhet fastställes till 39 veckor

per år att uttagas i enlighet med de närmare anvisningar, som senare

må i vederbörlig ordning kunna meddelas; att riksdagen vidare måtte

besluta att nämnda övergångsperiod så anordnas, att de i 15, 13 och

7 lönegraderna placerade lärarkategorierna efter l1/2 år, d. v. s. den 1

juli 1939, uppflyttas till respektive 16, 14 och 8 lönegraderna samt att

i samband härmed tjänstgöringsskyldigheten under tiden till den 1 juli

1941 fastställes till lägst 36 veckor; att de lärare, som ej vilja övergå

till det nya lönesystemet, alltjämt måtte äga uppbära provisorisk avlöningsförbättring

enligt samma bestämmelser som hittills; samt att

riksdagen även i övrigt, särskilt med avseende på övergångsbestämmelserna,

måtte iakttaga vad i motionärernas motivering anförts;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr O. Bergqvist m. fl. (I: 285) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Antnäs m. fl. (II: 534), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta örn att i fortsättningen liksom hitintills inom

samma områden och till samma belopp, som angives i Kungl. Maj:ts

kungörelse nr 469 av den 5 november 1924 särskilda lönetillägg, skola

utgå till lärare inom vissa av rikets nordliga gränsorter;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr .7. Sandén m. fl. (I: 286) och den andra inom andra kammaren

av fröken K. IIesselgren m. fl. (II: 536), vari hemställts, att

småskollärarinnor med en tjänstgöringsskyldighet av högst 36 veckor

placeras i lönegraden B 9, med undervisningsskyldighet av mer än 36

men ej 39 veckor i lönegraden B 10 och med en undervisningsskyldighet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

uppgående till 39 veckor i lönegraden B 11, och att riksdagen måtte

anvisa härför erforderligt belopp;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar Norman och Berglund (I: 287), och den andra inom andra

kammaren av herr Malmborg m. fl. (II: 535), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att icke-ordinarie lärare vid folk- och småskolor

placeras allenast två löneklasser lägre än motsvarande ordinarie lärare,

och att därav betingade ändringar vidtagas i avlöningsreglementet för

folk- och småskollärare: 2 kap. Icke ordinarie ämneslärare, samt att

riksdagen måtte anvisa härför erforderliga medel;

dels tva likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar Norman och Berglund (I: 288), och den andra inom andra

kammaren av herr Lindén m. fl. (II: 533), vari hemställts, ej mindre att

riksdagen i anledning av propositionen nr 270 måtte besluta att folkoch

småskollärar tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt senast

från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor, dock med

rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar, där två

eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna

obligatoriska undervisningstiden till 34V2 veckor; att från och med löneregleringens

ikraftträdande de lärare, vilkas undervisningstid ej uppgår

till 39 veckor, placeras i lönegrad B 16, B 14 och B 8 för respektive

lärargrupper; att det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till avlöning åt

lärare vid folkskolor för budgetåret 1937/1938 höjes med 3,000,000 kronor;

att småskolans lärarpersonal analogt med vad Kungl. Maj:t föreslår

beträffande folkskollärarinnorna successivt uppflyttas ytterligare två

lönegrader, än även att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas vidtaga de

ändringar i avlöningsreglementet, som äro betingade av ett bifall till

de av motionärerna gjorda framställningarna;

dels en inom första kammaren av herr H. L. E. Sjödahl väckt motion

(1:289), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

1) att hänföra de ordinarie lärarna vid folk- och småskolor till följande

lönegrader, nämligen

a) I skoldistrikt med en lästid, som ej uppgår till 38 veckor:

manlig lärare vid folkskola till lönegraden.................. B16

kvinnlig » » » » » B 14

lärare vid småskola » » ................. jjg

b) I skoldistrikt med minst 38 veckor:

manlig lärare vid folkskola till lönegraden ................. B 17

kvinnlig » » » » » B 15

lärare vid småskola » » ................. 59.

2) att vidtaga de övriga ändringar i Kungl. Maj:ts förslag som erfordras

av i enlighet med punkt 1) fattat beslut;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr lJjO.

3) att anmoda Kungl. Maj:t att fastställa en minsta lästid vid A- och

C-skolor av 38 veckor och vid övriga skolor av 36 veckor, vilken lästid

borde vara införd senast med läsåret 1939—1940;

4) att anhålla hos Kungl. Maj:t örn utredning, hur förstärkningsanordningar

kunde vidtagas, varigenom undervisningstiden vid flerklassiga

skolavdelningar av B- eller D-typ kunde helt eller delvis förlängas till

en tid av 38 veckor;

dels en inom första kammaren av herr H. L. E. Sjödahl väckt motion

(I: 290), vari hemställts, att riksdagen må besluta att i samband med

beviljande av anslag för bidrag till kommunala flickskolor anhålla, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och på vad

sätt en femårig linje kunde anordnas vid de kommunala flickskolorna;

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson väckt motion (II: 80),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i de fall särskilt ömmande

omständigheter på grund av hög skattetunga och stort inackorderingsbehov

föreligga Kungl. Maj:t må kunna efter prövning från fall

till fall bevilja ett bidrag ur anslaget för inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem upp till hela den verkliga

kostnaden;

dels en inom andra kammaren av herr Weijne väckt motion (II: 470),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,

att Kungl. Majit skyndsamt måtte låta utreda frågan om utsträckning

av lästiden för lärarna i flerklassiga undervisningsavdelningar utöver

34 7* veckor, genom att barnen under viss del av läsåret uppdelas i

skilda undervisningsavdelningar, samt att Kungl. Majit därefter ville

vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda;

dels en inom andra kammaren av herr Gardell väckt motion (II: 486),

vari hemställts, att riksdagen vid bifall till propositionen nr 270 måtte

vidtaga den ändringen i propositionens lagförslag att lästiden vid fortsättningsskolan

inräknas i den ordinarie lästiden i de skoldistrikt som

därom göra framställning samt att folkskollärarinnorna, därest de erhålla

samma lön som folkskollärarna, få vidkännas samma avdrag för

bostad och pensionsavgifter som de senare ävensom att en mera rättvis

avvägning av förhållandet mellan folk- och småskollärarinnornas löner

vinnes;

dels en inom andra kammaren av herr Pettersson i Dahl m. fl. väckt

motion (II: 487), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att vid

lönereglering för lärare vid folk- och småskolor

1. avslå Kungl. Maj:ts proposition i vad den avser tillämpning av

»likalönsprincipen» bland folkskolans lärare,

2. besluta placering av folkskollärare och folkskollärarinnor, enligt

vad av motionärerna angivits i sådana lönegrader att den av Kungl. Majit

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

angivna kostnadssumman må vara till fyllest för löneregleringens genomförande,

samt

3. hemställa hos Kungl. Maj:t om utredning och förslag till nästkommande

riksdag om på vad sätt de av skolöverstyrelsen föreslagna förstärkningsanordningarna

m. m. må tillämpas samt om slöjdundervisningens

inordnande i sådan omfattning, som erfordras för undervisningstidens

utsträckande till 39 veckor;

dels en inom andra kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.

väckt motion (II: 488), vari hemställts,

1) att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 270;

2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att

Kungl. Majit måtte uppdraga åt 1936 års lönekommitté, eller om så

påkallas åt särskilda sakkunniga, att med hänsynstagande till de av

motionärerna framförda synpunkterna utreda och skyndsamt avgiva förslag

till lönereglering för folk- och småskollärare;

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson väckt motion (lii

489), vari hemställts, att riksdagen, om lönereglering för lärare vid folkoch

småskolor genomföres, ville låta av motionären nämnda anslag enligt

Kungl. Majits kungörelse nr 141 den 27 februari 1920 utgå i fortsättningen

inom samma områden och till samma belopp som hitintills;

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl. väckt

motion (lii 490), vari hemställts, att riksdagen vid beslut örn förändrade

avlöningsförhållanden för lärarkåren vid rikets folk- och småskolor måtte

uttala att kommunerna skola hålla nu ordinarie lärare skadeslösa för

genom regleringen eventuellt inträdd försämring i deras löne- och andra

förmåner, som tillförsäkrats dem vid befattningens tillträdande;

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl. väckt

motion (lii 491), vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla propositionen

nr 270 med följande förändringar:

1) Folkskolans lärare och lärarinnor med en lästid av högst 36 veckor

placeras i 16 lönegraden, medan folkskollärare och lärarinnor med mer

än 36 veckors lästid placeras i 17 lönegraden.

2) Småskolans lärare placeras i respektive 10 och 11 lönegraden vid

respektive 36 och därunder samt vid 36—39 veckors lästid.

3) De extraordinarie lärarna placeras högst 2 löneklasser lägre än motsvarande

ordinarie lärare.

4) Biträdande lärare i folkskolor och lärare vid mindre folkskolor tillerkännas

ett årligt lönetillägg å 300 kronor så länge de inneha nämnda

tjänst.

5) De särskilda lönetillägg, som tillkommit genom kungl, kungörelsen

den 27 februari 1920 och som beröra lärare i lappmarkssocknar med icke

finsktalande befolkning samt Överkalix, beviljas i fortsättningen dessa

lärare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l^O. 11

6) De särskilda lönetillägg, som enligt kungl, kungörelsen 469/1924 utgå

till lärare vid folkskolor inom rikets nordligaste gränsorter, de s. k.

finnbygdstilläggen, tillerkännas lärarna inom berörda skoldistrikt även i

fortsättningen;

dels en inom andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.

väckt motion (11:531), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till regeringen

måtte anhålla örn förslag till sådan organisation av skolväsendet

och lärarnas arbetsuppgifter, att lärarna beredas arbete under längre

tid av året än vad nu är fallet, samt att lärare vid småskola beträffande

lönegradsplacering ställes i en bättre ställning i förhållande till

lärare vid folkskola än vad i propositionen föreslagits;

dels en inom andra kammaren av herr Johnsson i Kalmar m. fl. väckt

motion (11:532), vari hemställts, ej mindre att riksdagen måtte besluta

följande ändringar i proposition nr 270,

1) att folk- och småskollärares tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt

senast från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor,

dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar,

där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna

obligatoriska undervisningstiden till 34 72 veckor;

2) att intill den 1 juli 1942 tjänstgöringstiden för folk- och småskollärare

skall utgöra ettdera av 34 7* veckor, 36 veckor eller 39 veckor

med löner avpassade i relation till lästiden;

3) att småskollärarinnorna, i den mån likalönsprincipen tillämpas för

manlig och kvinnlig folkskollärare, i överensstämmelse med förfaringssättet

för de kvinnliga folkskollärarnas lönegradsuppflyttning från och

med den 1 juli 1940 uppbära lön enligt en och från och med den 1 juli

1943 enligt två lönegraders högre placering än i propositionen föreslagits,

varvid dock såsom villkor för uppflyttningen i den högsta lönegraden

(B 11, vid nio månaders tjänstgöring efter den 1 juli 1943)

uppställes, att småskollärarinnorna må kunna åläggas intill 30 veckotimmars

undervisning, vari må kunna ingå även viss undervisning å

folkskolestadiet, bland annat i slöjd;

än även att Kungl. Majit måtte bemyndigas vidtaga de ändringar i

avlöningsreglementet, som äro betingade av ett bifall till motionen;

dels en inom andra kammaren av fröken Hennings m. fl. väckt motion

(11:537), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 270 måtte besluta, att lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor erhålla ett statligt lönetillägg å 300 kronor

årligen samt att vederbörligt avlöningsanslag måtte höjas med belopp,

som erfordras för bifall till ovannämnda förslag;

dels en inom andra kammaren av herr Wallén väckt motion (11:539),

vari hemställts, att riksdagen vid bifall i huvudsak till propositionen nr

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr tift.

270 angående lönereglering för folk- och småskollärare m. m. måtte

föreskriva, att kvinnlig lärare, som kommer att erhålla lön enligt det i

propositionen angivna reglementet, skall vara skyldig att, om hon är

gift eller sedermera ingår äktenskap, avgå från sin tjänst samt att hon

om äktenskapet upplöses genom mannens död skall äga förtursrätt till

ny befattning och därvid i lönehänseende inräkna den tid hon på grund

av äktenskapet icke haft möjlighet att utöva sin lärarbefattning, dock

med rätt för henne att om hennes inkomst av tjänsten prövas erforderlig

för familjens uppehälle på ansökan kunna erhålla tillstånd att

under viss tid kvarstå i eller söka ny tjänst;

dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Tväråselet och

Johansson i Norrfors väckt motion (II: 540), vari hemställts, att riksdagen

vid bifall i huvudsak till propositionen nr 270 ville besluta, att, där

äkta makar äro anställda som lärare vid samma skola, lönen skall nedsättas

så att, efter avdrag av kostnaden för den gemensamma bostaden,

nettolönen blir densamma som för ogifta lärare i samma löneställning;
dels

en inom andra kammaren av herr Lövgren m. fl. väckt motion

(11:541), vari hemställts, att riksdagen, om lönereglering för lärare vid

folk- och småskolor genomföres, ville låta av motionärerna nämnda anslag

enligt Kungl. Maj:ts kungörelse nr 141 den 27 februari 1920 utgå i

fortsättningen inom samma områden och till samma belopp som hitintills;

dels ock en inom andra kammaren av herr förste vice talmannen

Jeppsson m. fl. väckt motion (11:542), vari hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av proposition nr 270 måtte besluta sådan ändring i förslaget

till avlöningsreglemente för folk- och småskolans lärare, att samtliga

lärare vid folkskola inplaceras i lönegraden B 17 och samtliga lärare

vid småskola i lönegraden B 10, dock att under en övergångstid av två

och ett halvt år, räknat från löneregleringens ikraftträdande, lärare i

distrikt med en årlig lästid understigande 39 veckor skall hänföras, lärare

vid folkskola till lönegraden B 16 och lärare vid småskola till lönegraden

B 9 samt att vederbörliga avlöningsanslag måtte höjas med

belopp, som erfordras för bifall till ovannämnda förslag.

Lönereglering för folk- och småskollärare m. m.

A Propositionens utredning.

Nuvarande avlöningsbestämmelser m. m. Å sid. 3—10 i statsrådsprotokollet

har lämnats en redogörelse härför och meddelats vissa statistiska

uppgifter m. m.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr llfi.

Nu gällande avlöningsförmåner för folk- och småskollärare

fastställdes i huvudsak vid den lönereglering, som för olika lärargrupper

genomfördes vid 1918 års riksdag. Å lönerna utgår dyrtidstillägg enligt

för statens befattningshavare vid s. k. oreglerade verk gällande grunder.

Utöver de kontanta löneförmånerna åtnjuta lärarna i enlighet med

vad därom särskilt är stadgat i gällande boställsordning fri bostad och

bränsle eller däremot svarande kontantersättning. För ordinarie manlig folkskollärare

skall tjänstebostad innehålla minst 3 rum och kök, för ordinarie

kvinnlig folkskollärare minst 2 rum och kök samt för annan lärare minst

1 rum och kök.

I avvaktan på en blivande definitiv lönereglering för lärarna beviljade

1929 års riksdag provisorisk avlöningsförbättring. En särskild löneförmån

har därutöver beviljats de icke-ordinarie lärarna genom beslut vid

1935 års riksdag, enligt vilket på viss tid anställd lärare vid folkskola,

småskola eller mindre folkskola, som innehaft anställning med full tjänstgöring

vid dylika skolor under sammanlagt minst fem läsår, må åtnjuta

provisoriskt lönetillägg.

I ganska betydande omfattning hava skoldistrikten att enligt eget åtagande

till lärarna utgiva tillägg till ovanstående, av Kungl. Maj:t och riksdagen

fastställda lönebelopp. Sålunda hava vissa skoldistrikt beviljat lärarna

kommunala tillägg utöver de av statsmedel utgående kontanta minimilönerna

ävensom kommunala tilläggspensioner. I vissa fall hava dylika

kommunala tillägg även utgått i den form, att skoldistriktet åtagit

sig att erlägga lärarnas pensionsavgifter.

Åtskilliga skoldistrikt hava utsträckt undervisningstiden utöver den tid,

åtta månader årligen, som lärarna äro skyldiga att tjänstgöra för ovannämnda

minimilöner. För övertidsläsning äro lärarna berättigade till

särskild gottgörelse, utgörande för varje månad, beräknad till 30 dagar,

minst en åttondel av den kontanta minimiavlöningen.

För tjänstgöring såsom lärare i slöjd eller i fortsättningsskola utgå

särskilda arvoden.

Enligt verkställda uppskattningar kunna till ifrågavarande lärare beräknas

utgå följande löneförmåner, inklusive naturaförmåner men exklusive

kommunala tillägg såväl som övertidsersättning och särskilda arvoden

för undervisning i slöjd eller i fortsättningsskola (dyrtidstillägg beräknade

efter 28 procent):

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr lJfi.

Ortsgrupp

Folkskollärare

Småskollärarinnor

Ordinarie

Icke-ordinarie

Ordinarie

Extra

ordinarie

manliga

kvinnliga

manliga

kvinnliga

A-ort

Begynnelselön......

3,464

3,049

2,641

2,361

1,967

1,671

Slutlön..........

4,616

3,817

2,941

2,561

2,543

1,821

D-ort

Begynnelselön......

3,861

3,346

2,814

2,534

2,138

1,834

Slutlön..........

5,013

4,114

3,114

2,734

2,714

1,984

G-ort

Begynnelselön......

4,568

3,796

3,080

2,800

2,404

2,100

Slutlön..........

5,720

4,564

3,380

3,000

2,980

2,250

I-ort

Begynnelselön......

5,089

4,154

3,397

3,117

2,721

2,417

Slutlön..........

6,241

4,922

3,697

3,317

3,297

2,567

Statsbidrag till bestridande av kostnaderna för den vid folk- och

småskolor anställda lärarpersonalens avlöning utgår i sådan utsträckning,

att skoldistrikten allenast hava att tillhandahålla lärarna dem tillkommande

förmån av fri bostad och bränsle eller ersättning därför enligt

ortens pris. Till bestridande av skoldistriktens kostnader för tjänstebostäder

åt ifrågavarande lärarpersonal utgår emellertid numera särskilt

statsbidrag, i regel med 160 kronor för ordinarie manlig folkskollärare,

120 kronor för ordinarie kvinnlig folkskollärare samt 80 kronor för annan

lärare, allt för år räknat.

Kommunernas kostnader för lärarpersonalens avlöning belöpa på

nyssnämnda utgifter för tillhandahållande åt lärarpersonalen av fri bostad

och bränsle samt på de åtaganden att utöver minimilönen till lärarna

utgiva högre avlöning, som vissa skoldistrikt enligt vad som sagts

iklätt sig, nämligen ersättning för övertidsläsning i de fall, då undervisningstiden

blivit av vederbörande skoldistrikt utsträckt utöver åtta

månader årligen, ävensom de kommunala löne- och pensionstillägg, som

skoldistrikt beviljat lärarna utöver dem författningsenligt tillkommande

lönebelopp.

Efter en redogörelse å sid. 10—15 för de utredningar rörande

lönereglering för folk- och småskollärare, som verkställts av olika sakkunnigberedningar

(lärarlönekommittén, 1928 års lönekommitté, 1935 års

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

lärarlönesakkunniga oell 1936 års lärarlönesakkunniga) och en resumé av

myndigheternas yttranden över 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag

örn utsträckning av det för kommunikationsväsendet oeh allmänna civilförvaltningen

gällande lönesystemet till folkskoleväsendet, Ilar departementschefen

å sid. 15 och 16 för egen del anfört följande:

Lärarna vid folk- och småskolor intaga i flera hänseenden en särställning,

som försvårat en reglering av deras löneförmåner efter de principer som

vunnit tillämpning inom större delen av statsförvaltningen. Genom den

rad av utredningar, som nu föreligga, synes emellertid frågan om ett införande

även av dessa lärare i det allmänna lönesystemet hava blivit så

klarlagd, att en lönereglering efter dessa linjer nu kan övervägas.

De antydda tekniska svårigheterna hava icke ensamma förorsakat de

upprepade uppskoven med löneregleringen för de ifrågavarande kommunalt

anställda, liksom för de statsanställda, lärarna. Frågan om de olika lärargruppernas

inordnande i det nya statliga lönesystemet har nämligen alltid

förbundits med frågan om en reell förbättring av löneställningen. Och även

en relativt blygsam löneökning måste på grund av lärarkårernas storlek

innebära betydande kostnadsökningar för det allmänna. Då sålunda av

olika anledningar dröjsmålet med löneregleringen blivit längre än från

början åsyftats, synes mig detta vara ett vägande skäl för att nu få fram

frågan till avgörande utan att avvakta resultaten av den utredning rörande

hela det statliga lönesystemet, som uppdragits åt 1936 års lönekommitté.

Självklart är emellertid, att med hänsyn till den sålunda pågående

allmänna löneutredningen den reglering av lärarlönerna, som nu framlägges,

måste i olika hänseenden betraktas och utformas såsom ett provisorium.

Jag är, i avvaktan på resultaten av pågående utredningar, icke beredd att

nu framlägga förslag till de ändrade bestämmelser i pensionsavseende, som

kunna påkallas vid en lönereglering för folk- och småskollärare efter av mig

förordade riktlinjer. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att med hänsyn

till det uppskov med avseende å pensionsfrågans lösning, som sålunda

är oundvikligt, de nya pensionsbestämmelserna måste erhålla retroaktiv

giltighet, nämligen för de befattningshavare, som avgå med pension efter

löneregleringens genomförande men före nämnda pensionsbestämmelsers

ikraftträdande. Det förefaller mig emellertid, som om billighetshänsyn härvid

påkalla ett övervägande, örn ej bestämmelsernas retroaktiva giltighet

borde sträcka sig ännu något längre tillbaka. För en sådan anordning talar

bland annat den återhållsamhet i fråga om medgivande att kvarstå i tjänst

efter uppnådd pensionsålder, som på grund av kända organisatoriska förhållanden

inom folkskoleväsendet under senare tider ansetts böra iakttagas.

Jag kan givetvis icke nu taga någon slutgiltig ställning till detta

spörsmål, men har ansett lämpligt att redan här bringa detsamma i åtanke.

Jag återkommer i det följande till pensionsfrågan, nämligen i vad angår

utfärdandet av vissa provisoriska föreskrifter av mera formell karaktär i

avbidan på nämnda frågas slutgiltiga reglering.

En väsentlig svårighet vid en lönereglering inom ifrågavarande område

ligger i naturaförmånernas centrala ställning inom det för folk- och småskollärare

gällande lönesystemet. En konsekvent genomförd nyreglering av

lönerna skulle kräva en omläggning av nuvarande regler beträffande rätt

till bostad etc., cn reform som är alltför vittsyftande för att nu kunna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

upptagas till prövning. Man måste därför utgå från rådande förhållanden

och söka infoga naturaförmånerna i ett efter eljest gängse principer uppbyggt

lönesystem. De olika utvägar, som därvid kunna komma i fråga, hava

klarlagts av de i ärendet verkställda utredningarna. Innan jag går in på

de speciella spörsmålen om lönegradsplacering m. m., torde jag få redogöra

för de principer, som enligt min mening böra läggas till grund vid utformningen

av lönesystemet i här berörda avseende.

Val av lönesystem. Frågan om valet av lönesystem för folkskoleväsendets

lärarpersonal, vilken fråga berörts redan å sid. 10 ff. i statsrådsprotokollet,

har upptagits till mer ingående behandling å sid. 17—35.

I statsrådsprotokollet har erinrats örn att det för folk- och småskollärare

gällande lönesystemet visar väsentliga avvikelser från inom nyreglerade

delar av statsförvaltningen tillämpade avlöningsprinciper.

Till det stora flertalet befattningshavare inom sistnämnda områden

utgår lön enligt en löneplan, uppdelad i lönegrader och löneklasser

samt med de för varje löneklass gällande lönebeloppen differentierade efter

ortsgrupper. Inordnandet av tjänstgöringsorterna i dessa grupper sker med

hjälp av jämförelser mellan de allmänna levnadskostnaderna. Vid sidan av

den egentliga avlöningen skola några naturaförmåner icke utgå. För begagnande

av tjänstebostad skall ersättning erläggas genom avdrag å lönen

eller genom kontant inbetalning av hyresbeloppet. Mot det för folk- och

småskollärarnas del tillämpade nettolönesystemet med avseende

å naturaförmånerna svarar alltså för nyreglerade delar av statsförvaltningen

ett bruttolönesystem.

Delade meningar hava gjort sig gällande rörande lämpligheten av

att för de icke statligt anställda lärarnas del övergå från netto- till

bruttolöner. Medan lärarlönekommittén såväl som 1935 års lärarlönesakkunniga

framlagt förslag, grundade på ett bibehållande av naturaförmåner

utöver den kontanta lönen, hava sålunda 1928 års lönekommitté

och 1936 års lärarlönesakkunniga förordat ett genomförande

även för ifrågavarande lärargruppers del av det i övrigt tillämpade bruttolönesystemet.

De meningsskiljaktigheter, som sålunda gjort sig gällande, äro att se mot

bakgrunden av svårigheterna att inom bruttolönesystemets ram nå en

rättvis värdering av naturaförmånerna respektive att vid ett bibehållet

nettolönesystem lösa frågan om lönernas differentiering efter dyrort. I det

ena såväl som det andra avseendet hava olika utvägar diskuterats av de utredningar,

som haft frågan örn en lönereglering för de icke statligt anställda

lärarna under behandling. Man har sålunda, i den mån den för övriga nyreglerade

förvaltningsgrenar tillämpade ortsgrupperingen ej ansetts möjlig

att oförändrad tillämpa (lärarlönekommittén), övervägt möjligheten att

vid ett nettolönesystem undvika dubbel ersättning för bostad och bränsle

genom att antingen arbeta med en dyrortsgruppering, baserad på jämförel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

ser mellan levnadskostnaderna exklusive kostnad för bostad etc. (1928 års

lönekommitté), eller också minska differentieringen mellan dyrortsgrupperna,

varmed av praktiska skäl ansetts böra kombineras en reducering av

antalet ortsgrupper i förhållande till vad som i övrigt gäller (1935 års lärarlönesakkunniga).

Vid utarbetande av förslag till bruttolönesystem för här

ifrågavarande lärargrupper har man antingen räknat med enhetliga hyresvärden

för varje dyrortsgrupp, vid behov kompletterade genom individuella

värderingar (1928 års lönekommitté), eller förordat en speciell hyresortsgruppering

med enhetliga hyresavdrag inom varje särskild ortsgrupp

(1936 års lärarlönesakkunniga).

I fråga örn formen för fastställandet av tjänstebostadsavdraget —

som av 1936 års lärarlönesakkunniga tänkes grundat på de av socialstyrelsen

i samband med indelningarna av rikets olika orter i dyrortsgrupper

uppskattade hyresvärdena — kunde det väl vara möjligt, anföra

nämnda sakkunniga, att för varje ort direkt angåves, vilken ersättning

som skulle utgå för lärarnas tjänstebostäder. Det syntes emellertid

innebära en väsentlig förenkling att fastställa vissa hyresbelopp för

ett visst antal hyresgrupper och sedan hänföra de olika orterna till den

av dessa hyresgrupper, som upptoge hyresbelopp, som närmast motsvarade

ortens hyrespris. Fördelningen av de olika orterna å dessa hyresgrupper

torde lämpligen böra bestämmas av Kungl. Majit efter förslag

av socialstyrelsen.

Till belysande av det sätt, varpå de sakkunniga tänkt sig socialstyrelsens

hyresmaterial utnyttjat, må följande anföras.

Socialstyrelsens hyressiffror vore medeltal, avseende samtliga bostäder,

såväl bättre som sämre, på de olika orterna. Lärarnas tjänstebostäder vore

åter enligt de krav, som gällande boställsordning uppställde, av genomgående

bättre beskaffenhet, än vad som kunde anses motsvara genomsnittet

av bostadsbeståndet på orten. Beaktas borde jämväl, att till tjänstebostad

för ifrågavarande lärare borde, så vitt möjligt, upplåtas även trädgård.

För att få fram hyresvärdet av en lärarbostad, skulle därför, enligt

de sakkunnigas förslag, det av socialstyrelsen beräknade medelhyresvärdet

för orten höjas med visst belopp. Denna höjning syntes lämpligen kunna

beräknas till omkring 15 procent. Det hade nämligen visat sig, att av tjänstemän

i allmänhet i den fria marknaden förhyrda bostäder betingade ett

hyrespris av 10—20 procent över genomsnittet (se statens offentliga utredningar

1933: 21 sid. 24).

Socialstyrelsens ifrågavarande undersökningar avsåge smålägenheter och

sammanfattades i medelhyror för bostäder om 2 rum och kök. Med ledningav

dessa värderingar skulle man, enligt de sakkunnigas mening, utan svårighet

kunna beräkna värdet av lägenheter om 3 rum, respektive 1 rum

och kök. Värdet av en trerumslägenhet torde nämligen i stort sett få anses

utgöra 4/3 och en lägenhet örn 1 rum och kök 2/3 av värdet på en tvårumslägenhet.

Härtill måste emellertid läggas värdet av bränslekostnaderna,

vilka i runt tal torde kunna uppskattas till 35 ä 40 kronor per år och eldstad.

Efter en redogörelse för myndigheternas yttranden över nämnda förslag

av 1936 års lärarlönesakkunniga och för en inom finansdepartemen
Bihang

till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr lj(). 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr tift.

tet i ämnet upprättad promemoria har departementschef en för egen del

å sid. 34—35 yttrat följande:

De olägenheter och fördelar, som äro förbundna med en utformning av

lönesystemet efter netto- respektive bruttoprinciper, hava på ett uttömmande

sätt blivit klarlagda genom i ärendet verkställda utredningar. Jag vill

icke bestrida, att nettolönesystemet i själva verket synes ägnat att ge den

mera tillfredsställande avvägningen mellan lönerna till lärare å skilda orter.

Främst beror detta på att en allmänt genomförd individuell värdering av

bostadsförmånen av praktiska skäl ej kan ifrågakomma och att det material,

vartill man under dessa omständigheter är hänvisad, när det gäller att i

lönerna inarbeta naturaförmånerna, är förhållandevis ganska bristfälligt.

Vid övervägandet av frågan örn sättet för naturaförmånernas infogande

i systemet har jag likväl stannat för att förorda ett bruttolönesystem med

hyresavdrag för bostadsförmånen. Därvid hava följande synpunkter varit

avgörande.

När ett försök göres att på de kommunalt anställda lärarna tillämpa

principerna från det statliga lönesystemet, synes det önskvärt att det sker

i så nära anslutning som möjligt till den utformning detta lönesystem i

övrigt erhållit. Det framstår vidare såsom angeläget, att den grund till

individuella ojämnheter i avlöningen, som de kommunala tilläggen utgöra,

i samband med regleringen såvitt möjligt utmönstras; ett förbud mot sådana

tillägg låter sig, såsom 1935 års lärarlönesakkunniga visat, icke

effektivt genomföra vid ett nettolönesystem. Slutligen vinnes, att betydelsen

av det irrationella moment inom lönesystemet, som naturaförmånerna

utgöra, elimineras.

Huvudinvändningen mot ett bruttolönesystem ligger i svårigheten att

erhålla en tillfredsställande bostadsvärdering. Olika utvägar hava i diskussionen

anvisats. Ytterlighetslinjerna representeras å ena sidan av förslaget örn

en allmänt genomförd individuell bostadsvärdering och å den andra av det

av 1936 års lärarlönesakkunniga förordade systemet med reglementsbundna

hyresavdrag differentierade efter hyresortsgrupp, varvid hyresortsgrupperingen

baseras på det av socialstyrelsen vid den allmänna dyrortsgrupperingen

utnyttjade statistiska materialet. Mellanformer kunna

tänkas. Så förordar 1928 års lönekommitté en anordning med bestämda

hyresavdrag för varje ortsgrupp men med möjlighet till justeringar genom

individuell värdering.

De praktiska svårigheterna vid en individuell värdering hava starkt understrukits

av 1936 års lärarlönesakkunniga, vilkas förslag ju utesluter ett

sådant värderingsförfarande. För min del måste jag lägga den största vikt

vid detta förhållande. Väljes ett system, som öppnar möjlighet till individuell

värdering, är jag övertygad örn att detta kommer att draga med sig

en sådan mängd av tvister om hyressättningen, utspelade först hos skolstyrelserna,

därefter hos länsstyrelserna och slutligen hos regeringsrätten,

att konsekvenserna måste komma att te sig ojämförligt mycket svårare

och olägligare än de till Kungl. Majit framförda klagomål över dyrortsgrupperingen,

som möjligen kunna tänkas föranledda av en tillämpning

av den ordning, 1936 års sakkunniga föreslagit. Med hänsyn till vad av

socialstyrelsen och i den inom finansdepartementet utarbetade promemorian

anförts angående beskaffenheten av det material, som ligger

till grund för de av styrelsen verkställda hyres värderingarna, kan man

visserligen mot de sakkunnigas förslag invända, att det leder till en

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

ganska summarisk värdesättning och följaktligen i vissa fall måste medföra

resultat, som för den enskilde icke komma att te sig helt rättvisa.

Detta förslag synes mig likväl av ovan anförda skäl innebära den lösning

av den föreliggande frågan som kan väntas ge det ur praktiska synpunkter

bästa resultatet. I stort sett torde för övrigt genom det av de sakkunniga

föreslagna tillvägagångssättet erhållas godtagbara värden å tjänstebostäderna

och längre kan man i detta fall enligt min tanke icke komma. Jag

fäster härvid särskild vikt vid att, på sätt framgår av sakkunnigbetänkandet,

vederbörande lärarrepresentanter, som förhandlat med de sakkunniga

i frågan, för sin del funnit sig kunna godtaga förslaget. Ävenledes vill jag

fästa uppmärksamheten vid att förslaget dessutom åstadkommer en relativt

lättillämpad ordning för kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Jag anser mig alltså böra i förevarande del förorda 1936 års lärarlönesakkunnigas

förslag.

Lönegradsplacering. Frågan härom har behandlats å sid. 36—75 i statsrådsprotokollet,

varur hämtas följande översikt av den allmänna inriktningen

av föreliggande utredningar och förslag i ämnet och de principiella

olikheterna dem emellan:

Oberoende av den ståndpunkt, som intages till valet av lönesystem, förordas

i samtliga de i det föregående behandlade utredningar, som verkställts

av frågan om lönereglering för folk- och småskollärare såväl som i

flertalet däröver avgivna utlåtanden, en inplacering av lärarna

i någon eller några av det statliga avlöningssystemets

lönegrader. Därvid föreligger givetvis den skillnaden

mellan förslag, byggda på ett nettolönesystem, och förslag, som förutsätta

ett tillämpande av bruttolöneprincipen, att lärarna, även där samma löneställning

åsyftas, vid nettolöneförslagen, där förmåner utgå utöver den

kontanta lönen, tänkas inplacerade i en lägre lönegrad än vid bruttolöneförslagen.

Allmän enighet råder om svårigheten att vid bedömandet av den för

lärarna önskvärda faktiska lönenivån söka ledning

i löneställningen för någon annan i det statliga lönesystemet inordnad

tjänstemannakategori. Vid prövningen av skälen att i samband med en

lönereglering inom den förefintliga finansiella ramen jämväl genomföra en

förskjutning av ifrågavarande lärargruppers inkomstnivå har man främst

beaktat de för dessa säregna förhållandena med avseende å ställning och

arbetsuppgifter, utbildning (för framtiden för folkskollärarna i huvudsak

realskolekunskaper -f 4-årig seminariekurs eller studentexamen -f 2-årig

seminariekurs), befordringsutsikter, allmänna tjänstgöringsförhållanden

(det självständiga arbetet; de långa ferierna; olikheterna i fråga om längden

av den årliga lästiden) samt möjligheten att erhålla särskilt ersatt extraarbete

(exempelvis för fortsättningsskole- och slöjdundervisning).

Reella olikheter i den föreslagna lönegradsplaceringen betingas av skiljaktigheter

med avseende å den betydelse, som tillmätes här berörda faktorer.

Det är dock av vikt att uppmärksamma, att liksom olikheterna i den

föreslagna lönegradsplaceringen vid tillämpandet av netto- respektive

bruttoprinciper delvis äro av rent formell natur, så gäller detsamma de

olikheter, som ha sin grund i olika metoder att vid lönesättningen taga hänsyn

till undervisningstidens längd. För att nämna de extrema fallen kan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

sålunda en lönegradsplaeering i B 13 vid nettolönesystem med ersättning

för övertidsläsning ur inkomstsynpunkt vara likvärdig med en lönegradsplacering

i B 17 vid bruttolönesystem med avdrag för förkortad lästid.

Det torde av antydda skäl finnas anledning att, innan en översikt lämnas

över de föreslagna lönegradsplaceringarna, närmare karakterisera föreliggande

förslag med hänsyn till sist berörda fråga om lönens anpassning

efter lästiden.

Som i det föregående framhållits, äro lärarna skyldiga att för de nu utgående

minimilönerna tjänstgöra 8 månader årligen (34 V2 läsveckor). För

överstigande undervisningstid, övertidsläsning, äro lärarna berättigade till

särskild gottgörelse för varje månad med minst 1/8 av den kontanta minimilönen.

Denna gottgörelse bestrides, utom för vissa särskilda fall, i sin helhet

av vederbörande skoldistrikt. Övertidsläsning förekommer företrädesvis

i städer och större samhällen och bedrives under en tid av oftast upp till

1 månad. Övervägandena rörande tjänstgöringsförhållandenas inverkan på

lönegradsplaceringen kunna i korthet sägas hava gällt, huruvida ersättningen

för övertidsläsningen bör inarbetas i den enligt lönegrad utgående

lönen eller icke, d. v. s. huruvida lönegradsplaceringen bör ske med utgångspunkt

från den normala lästiden av 8 månader och om i så fall särskild

ersättning för övertidsläsning bör utgå av statsmedel eller örn den bör ske

med utgångspunkt från en längre lästid. De i detta hänseende föreliggande

huvudalternativen kunna sammanfattningsvis karakteriseras på följande

sätt:

a) lönegradsplaceringen grundas på en lästid av 8 månader utan rätt till

ersättning av statsmedel för övertidsläsning (1928 års lönekommitté, 1935

års lärarlönesakkunniga och herr Svensson i Grönvik i reservation till 1936

års lärarlönesakkunnigas förslag);

b) lönegradsplaceringen grundas på en lästid av 8 månader med rätt

till ersättning av statsmedel för övertidsläsning (statskontoret och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd i yttranden över 1936 års lärarlönesakkunnigas

förslag);

c) lönegradsplaceringen grundas på en lästid av 9 månader utan avdrag

för kortare lästid (1936 års lärarlönesakkunniga);

d) lönegradsplaceringen grundas på en lästid av 9 månader med avdrag

för kortare lästid (lönenämnden i förenämnda yttrande);

e) lönegradsplaceringen differentieras efter läsårets längd (herr Jonsson i

reservation till 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag och lönenämnden i

förenämnda yttrande).

På grund av principiella olikheter med avseende å reglerna för undervisningstidens

längd kunna lärarlönekommitténs och skolöverstyrelsens i yttrande

över 1936 års lärarlönesakkunnigas betänkande framlagda förslag ej

inordnas i föregående schema.

Vid behandlingen av folkskollärarnas lönefråga har spörsmålet örn

relationen mellan lönerna för manliga och kvinnliga

lärare erhållit en framskjuten plats. Jämväl den ståndpunkt, som

i de olika förslagen intagits till denna fråga, påkallar här uppmärksamhet.

En kvinnlig folkskollärare har enligt gällande bestämmelser lägre kontant

lön än manlig och även mindre bostadsförmåner. Inom den civila

statsförvaltningen erhåller kvinna i regel lön i samma lönegrad som man

men äger ej åtnjuta lön i sista lönelclassen av vederbörande lönegrad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 11^0.

Med hänsyn till att den mer omfattande frågan om löneställningen för

statsanställd kvinna varit och är under utredning hava de i berörda hänseende

framlagda förslagen som regel haft provisorisk karaktär. Förslagen

kunna särskiljas i två grupper, nämligen sådana, som uppehålla den nuvarande

relationen mellan lönerna för manlig och kvinnlig lärare, och

sådana, som bygga på likalönsprincipen.

Till det förstnämnda alternativet hava samtliga sakkunnigberedningar

anslutit sig. Olika meningar hava emellertid yppat sig rörande den lönegrad,

som bör för de kvinnliga lärarna väljas, för att berörda relation skall

bibehållas. Lärarlönekommittén samt 1935 och 1936 års lärarlönesakkunniga

anse, att skillnaden mellan manlig och kvinnlig folkskollärares lön

bör begränsas till allenast två lönegrader, varvid sistnämnda sakkunniga

förutsatt, att kvinnlig lärare ej skall äga åtnjuta lön i sista löneklassen.

1928 års lärarlönekommitté håller före, att berörda skillnad bör utsträckas

till tre lönegrader dock med rätt för kvinnlig lärare att åtnjuta lön även

i sista löneklassen. Skolöverstyrelsen slutligen vill bestämma löneskillnaden

till två lönegrader men samtidigt medgiva kvinnlig lärare rätt till lön även i

sista löneklassen.

Herr Jonsson har i ovannämnda reservation uttalat sig för det senare

av nyssnämnda båda alternativ men samtidigt _ förutsatt, att kvinnlig

lärare ej skulle uppnå sista löneklassen och även ifrågasatt tillägg till det

för kvinnlig lärare av 1936 års lärarlönesakkunniga föreslagna avdraget

för bostadsersättning, tydligen i syfte att undvika att kvinnlig lärare skulle

erhålla större behållen löneinkomst än manlig lärare. Lönenämnden, som

likaledes anslutit sig till likalönsprincipen, har velat vinna sistberörda. syfte

genom att placera de kvinnliga lärarna en lönegrad under de manliga.

Vad ovan anförts har i allmänhet avsett folkskollärare. Beträffande

små skollärarna hava motsvarande synpunkter i stort sett gjort sig

gällande. Lönefrågan i denna del synes i allmänhet hava bedömts fristående

från de kvinnliga folkskollärarnas.

Med utgångspunkt från här angivna försök till lösning av frågan om

lönens anpassning efter undervisningstid och till bestämmande av relationen

mellan manlig och kvinnlig lärares lön hava de i den efterföljande

sammanställningen angivna lönegradsplaceringarna förordats i de förslag,

som i detta sammanhang främst påkalla uppmärksamhet.

Med hänsyn till de olika förslagens innebörd med avseende å ersättning

för övertidsläsningen skulle en manlig ordinarie folkskollärare

med nio månaders undervisningstid enligt samtliga i tablån sammanställda

förslag, med undantag för lönenämndens, erhålla lika stora sammanlagda

löneförmånar (bruttolön B 17); det må dock nämnas, att lärarlönekommitténs

förslag räknar med högre ersättning, för den händelse

undervisningstiden utsträckts till nio månader genom skoldistriktens och ej

genom statsmakternas beslut. Vid en undervisningstid, som understiger

nio månader, ge lärarlönekommitténs och 1936 års lärarlönesakkunnigas

förslag till lönegradsplacering den förmånligaste inkomstställningen; skolöverstyrelsens

förslag faller i detta sammanhang utom jämförelsen. Vid

åtta månaders undervisningstid innebära övriga förslag, med undantag av

lönenämndens, en likvärdig löneställning för manlig ordinarie folkskollärare

(bruttolön B 15). Med avseende å de kvinnliga folkskollärarnas löne
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 11^0.

Förslagsställande utredning eller

myndighet

Folkskollärare

Småskol-

ordinarie

lärarinnor

manliga

kvinnliga

ordinarie

Nettolöneförslag.

Lärarlönekommittén................

B 15

B 13

B 4

1935 års lärarlönesakkunniga...........

B 13

B 11

B 4

Bruttolöneförslag.

1928 års lönekommitté..............

B 15

B 12

B 5

1936 års lärarlönesakkunniga:

Huvudförslag...................

B 17

B 15

B 9

Jonssons reservation...............

B 15, 17

B 15, 17

B 6, 8

Svenssons i Grönvik reservation........

B 15

B 13

B 6

Statskontoret....................

B 15, 17

B 15, 17

B 7, 9

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.....

B 14, 15, 16

B 13, 14, 15

B 7, 8, 9

Skolöverstyrelsen..................

B 17

B 15

B 9

ställning skilja sig de olika förslagen mera åt än som framgår av denna

jämförelse. Detta beror givetvis på skiljaktigheter i den principiella inställningen

till frågan örn relationen mellan till manlig respektive kvinnlig

befattningshavare utgående lön.

På grund av olikheter i sättet att bestrida kostnaden för övertidsläsning

kunna givetvis ur inkomstsynpunkt jämställda förslag förete väsentliga

skillnader med avseende å fördelningen av avlöningskostnaderna mellan

stat och kommun.

Någon principiell olikhet i pensionshänseende behöver icke föreligga

mellan eljest icke jämförbara förslag till lönegradsplacering.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att 1936 års lärarlönesakkunniga,

som fäst uppmärksamheten på att omfattningen av folk- och

småskollärarnas tjänstgöringsskyldighet vore med avseende på läsårets

längd mindre än den tjänstgöringsskyldighet, som i allmänhet ålåge

andra tjänstemannakategorier, även lärare, härutinnan velat ernå ändring

genom en utsträckning av folk- och småskollärarnas

tjänstgöringsskyldighet i två avseenden, dels i fråga om den årliga

tjänstgöringstidens längd från åtta månader till högst nio månader, dels

ock beträffande antalet undervisningstimmar per vecka.

Alla folk- och småskollärare skulle enligt de sakkunnigas förslag bliva

skyldiga att för fastställd lön tjänstgöra högst nio månader

årligen eller följaktligen ungefärligen lika stor del av året som flertalet

övriga befattningshavare i lärarställning. Förslaget avsåge emellertid

icke, att motsvarande skyldighet att utsträcka skolornas lästid skulle

stadgas för skoldistrikten. På åtskilliga håll kunde förhållandena

vara sådana, att ett till nio månader utvidgat läsår icke lämpligen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

läte sig genomföra, i varje fall icke under den närmaste framtiden.

Liksom för närvarande gällde, borde det därför helt och hållet ankomma

på kommunernas eget bestämmande, huruvida en utsträckning av

lästiden skulle äga rum. I följd härav måste man räkna med att för en del

av lärarkåren, under den närmaste framtiden sannolikt den övervägande

delen, tjänstgöringsskyldighetens maximum, i vad anginge läsårets längd,

icke komme att tagas i anspråk. Enligt de sakkunnigas mening borde emellertid

avlöningen utmätas med hänsyn till nämnda maximum och utgå

oavkortad, även om den faktiska undervisningstiden understege nio månader,

blott stadgat minimum av åtta månaders tjänstgöring fullgjorts.

Vad beträffade tjänstgöringsskyldighetens omfattning, uttryckt i antal

veckotimmar, reglerades denna för närvarande genom de i undervisningsplanen

för rikets folkskolor intagna timplanerna. Enligt dessa varierade

antalet veckotimmar för folkskollärare, lärare vid mindre folkskolor och

biträdande lärare vid folkskolor mellan 28—30 och för småskollärare mellan

24—26. I den mån slöjdundervisning förekomme, folie denna utom

nämnda timtal och ersattes särskilt. I avsevärd utsträckning förekomme,

att slöjdundervisningen uppehölles av folkskollärare och småskollärare.

Denna undervisning omfattade i regel 4 timmar per vecka, fördelade på två

veckodagar. De sakkunniga ansåge en höjning av veckotimtalet

för såväl folkskollärare som småskollärare böra ske därhän, att

slöjdundervisningen kunde, örn så påfordrades, helt eller åtminstone till

väsentlig del rymmas inom undervisningsskyldighetens ram.

Till stöd för förslaget örn skyldighet för lärare att tjänstgöra nio

månader hava de sakkunniga även åberopat omläggningens betydelse

för undervisningens utveckling och för kostnadsfördelningen mellan stat

och kommun.

Skolöverstyrelsen har i avgivet yttrande över 1936 års lärarlönesakkunnigas

förslag förklarat sig icke kunna ge sin anslutning till vad de

sakkunniga föreslagit i fråga om olika tjänstgöringsskyldighet för lärare

med lika löneförmåner utan i stället framlagt ett förslag till en annan

lösning av här föreliggande problem, som enligt överstyrelsens förmenande

skulle, på samma gång den verkade rättvis beträffande lärarnas

tjänstgöringsförhållanden, kunna på ett ganska väsentligt sätt främja

skolundervisningen i allmänhet.

Överstyrelsen utginge liksom de sakkunniga från den förutsättningen för

den föreslagna löneplaceringen, att lärare skulle vara skyldig att, där Kungl.

Maj:t ej föreskrivit kortare undervisningstid, årligen meddela undervisning

under högst 39 veckor. En dylik bestämmelse borde emellertid bliva förbunden

med cn annan föreskrift, nämligen att den årliga undervisningstiden

för varje skola jämväl borde uppgå till nämnda veckoantal. Detta skulle

emellertid icke behöva med nödvändighet innebära, att varje klass eller

barn finge lästiden utsträckt till 39 veckor. I städer och större samhällen,

där skolväsendet vore anordnat enligt A-formen, och där man somligstädes

redan nu tillämpade ifrågavarande utsträckta lästid, bleve visserligen förhållandet

det nämnda. Men i skoldistrikt med sådana skolformer, där läraren

hade att samtidigt undervisa mer än en klass, skulle niomånadersläsningen

kunna anordnas antingen på det sätt, att blott en del av lärår
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

avdelningen, t. ex. någon eller ett par av de högsta klasserna, undervisades

samtliga 39 veckor, under det de övriga finge 34 V2 läsveckor, eller ock så,

att samtidig undervisning av skolans alla Masser ägde rum under endast

sju månader, medan läraren under de två återstående månaderna, exempelvis

den första och den sista av läsåret eller den första av vardera terminen,

undervisade växelvis endast en del av läraravdelningen.

Den angivna anordningen av undervisningen i flerklassiga läraravdelningar

vore i själva verket icke någon nyhet i nu gällande författningar för

folkskoleväsendet. Enligt § 15 mom. 2 folkskolestadgan, sådant detta moment

numera lydde, skulle vid skolor med sjuårig skolkurs, där en lärare

hade att samtidigt undervisa samtliga lärjungar å såväl folkskole- som

småskolestadiet, lärotiden under de år, då nybörjare intoges, omfatta nio

månader eller 39 veckor, därest vid läsårets början antalet lärjungar i skolan

utgjorde minst 12, och enligt § 15 nådiga kungörelsen den 30 juni 1936

(nr 434) skulle för den i sådana fall tillagda nionde läsmånaden utgå statsbidrag

till lärarens avlöning. Dessa bestämmelser hade tillkommit för att

möjliggöra särskild undervisning åt nybörjarna.

Bleve alltså 39 veckors årlig tjänstgöringstid för lärare föreskriven som

obligatorisk icke endast i teorien utan även i praktiken, bortfölle de skäl,

på vilka de sakkunniga grundat sitt förslag om skyldighet för lärare att i

vissa fall utan särskild ersättning undervisa i slöjd. Överstyrelsen ville

emellertid icke helt avvisa tanken, att lärare under vissa förhållanden skulle

kunna åläggas att meddela dylik undervisning, nämligen såsom utfyllnad,

då så befunnes behövligt eller lämpligt, i den veckotjänstgöring, som skulle

påvila en lärare.

Vad särskilt angår frågan örn ordinarie kvinnlig lärares vid

folkskola löneställning, inhämtas av statsrådsprotokollet följande:

Den principiella frågan örn kvinnliga befattningshavares avlönings- och

pensionsförhållanden behandlades av 1925 års riksdag, som vidtog den ändringen

i Kungl. Maj:ts för riksdagen framlagda förslag örn lika lön för

manlig och kvinnlig befattningshavare, att det bestämdes, att — därest en

befattning inom viss lönegrad besattes med kvinna — lön enligt sista löneklassen

inom denna lönegrad icke finge utgå till kvinnlig innehavare av

befattningen.

Riksdagens berörda beslut framgick såsom resultat av en gemensam

votering, på grund varav ingen motivering för beslutet inflöt i riksdagens

skrivelse. 1928 års lönekommitté har med stöd av 1925 års riksdagsbehandling

av ärendet tolkat riksdagsmajoritetens ställning till principfrågan så,

att riksdagen icke uttalat sig till förmån för likalönprincipen,

att riksdagen velat hålla öppen möjligheten att — närmast i samband

med en kommande inarbetning av dyrtidstilläggen i den fasta lönen —

framdeles pröva spörsmålet om behovsprincipens tillämpning i det statliga

lönesystemet, samt

att riksdagen ansett 1925 års lönereglering vara av mera provisorisk

natur.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande Nr 11^0.

Statsutskottsmajoriteten vid 1925 års riksdag yttrade även, att den av

utskottet förordade, av riksdagen sedermera godkända löneställningen för

de kvinnliga befattningshavarna icke finge anses äga prejudicerande betydelse

för behandlingen av statens lönefrågor i övrigt.

I anslutning till de synpunkter, som gjorde sig gällande vid 1925 års

nyssnämnda beslut, ansåg sig 1928 års lönekomonitté böra föreslå, att den

nuvarande relationen mellan lönerna för manliga och kvinnliga befattningshavare

inom undervisningsväsendet i huvudsak bibehölles. Kommittén

hade för kvinnlig folkskollärare funnit sig böra föreslå lön enligt en

lönegrad, tre lönegrader lägre än för manlig. I anslutning till vad kommittén

föreslagit för kvinnliga befattningshavare i allmänhet skulle även

de kvinnliga lärarna komma i åtnjutande av sista löneklassen inom

vederbörande lönegrad.

1935 års lärarlönesakkunniga hava ansett, att folkskollärarinnorna borde

placeras allenast tvenne lönegrader lägre än motsvarande manliga lärare.

1936 års lärarlönesakkunniga, som icke velat genom något sitt ståndpunktstagande

till frågan örn relationen mellan manliga och kvinnliga lärares

avlöning föregripa 1936 års lönekommittés utredning i ämnet, hava i

stort sett utgått från samma relation mellan manliga och kvinnliga lärare

som de tidigare sakkunnigberedningarna. Med hänsyn till den för kvinnliga

befattningshavare undantagslöst tillämpade regeln, att de ej ägde åtnjuta

sista ålderstillägget, hava dock de sakkunniga ansett, att skillnaden

mellan manlig och kvinnlig folkskollärares lön borde begränsas till allenast

två lönegrader.

I enlighet med denna uppfattning hava de sakkunniga, under hänvisning

i övrigt till vad som ovan anförts till stöd för de manliga lärarnas placering

i lönegraden B 17, föreslagit, att dessa lärarinnor skulle inplaceras i lönegraden

B 15.

Av myndigheternas yttranden över det senast framlagda sakkunnigförslaget

framgår,

att skolöverstyrelsen på av de sakkunniga anförda skäl funnit sig

förhindrad att för egen del ingå på någon principiell diskussion av

relationen mellan manliga och kvinnliga lärares lön. De sakkunnigas förslag

har biträtts med den ändringen, att överstyrelsen icke ansett sig kunna

godtaga den av de sakkunniga föreslagna inskränkningen, att de kvinnliga

lärarna icke skulle komma i åtnjutande av sista ålderstillägget. Förutsättningen

för en dylik inskränkning vore, yttrar överstyrelsen, att manliga och

kvinnliga befattningshavare i samma tjänsteställning inplacerades i samma

lönegrad. Vid ett åsidosättande av denna regel bortfölle tydligen skälet för

ett strykande av sista löneklassen för de kvinnliga befattningshavarna.

Överstyrelsen ansåge därför, att samtliga slag av befattningshavare borde

var i sin lönegrad uppbära lön i samma antal löneklasser.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har anslutit sig till den principiella

uppfattningen, att samma lön borde utgå för viss befattning, oavsett

om innehavaren vore man eller kvinna, men framhållit, att även med

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

fasthållande av denna princip förelåge beträffande folkskollärarinnorna

en särskild anledning till en lägre löneställning i jämförelse med de

manliga lärarnas. En sådan anledning läge först och främst däri

att avgifterna till statens pensionsanstalt för familjepensioneringen vore

väsentligt lägre för folkskollärarinnorna än för folkskollärarna. Därtill

komme, att kvinnlig lärare vid folkskola enligt kommitténs förslag skulle

hava att erlägga lägre hyresersättning än manlig lärare på grund av det i

gällande boställsordning fastställda mindre bostadsutrymmet för folkskollärarinnorna

än för folkskollärarna. En placering av de kvinnliga lärarna

i samma lönegrad som de manliga skulle alltså få till följd, att de förra

erhölle större behållen löneinkomst än de senare. Med hänsyn härtill ville

nämnden förorda, att de kvinnliga lärarna måtte placeras en lönegrad

lägre än de manliga.

Statskontoret ville uttala som sin mening att likställighet i lönehänseende

borde eftersträvas mellan manliga och kvinnliga lärare vid folkoch

småskolor. Härav följde givetvis, att samma skyldighet borde föreligga

att mottaga anvisad tjänstebostad. Kvinnliga folkskollärare skulle alltså

kunna åläggas mottaga dylik bostad intill tre rum och kök och erlägga

stadgad ersättning för denna. Kommunens bidrag till läraravlöningen borde

då också fastställas till samma belopp, oberoende av huruvida det vore

fråga om manlig eller kvinnlig lärare. I vad mån ett genomförande av likalönsprincipen

redan nu läte sig göra undandroge sig statskontorets bedömande.

Ämbetsverket ville dock ifrågasätta, örn icke såsom en lämplig

övergång den anordningen kunde vidtagas, att de kvinnliga folkskollärarna

finge begynna med en avlöning som med belopp, motsvarande två löneklasser,

understege grundavlöningen i den av statskontoret för manlig folkskollärare

tillstyrkta lönegraden B 15 för att sedan genom successiva uppflyttningar

i löneklass erhålla en slutlön, som i anslutning till vad som

gällde för kvinnliga befattningshavare vid den statliga förvaltningen i allmänhet

vore närmast lägre än den löneklass, manlig befattningshavare

kunde uppnå.

Vad till sist angår ett av lärare vid mindre folkskolor och

biträdande lärare vid folkskolor framställt krav på en högre

lönegradsplacering än för lärare vid småskolor, framgår av statsrådsprotokollet,

att 1936 års lärarlönesakkunniga funnit detta krav icke

sakna ett visst berättigande, men att de likväl icke ansett tillräckligt

starka skäl vara anförda för att den jämställdhet, som hittills i avlöningshänseende

rått mellan dessa lärare och småskollärare, nu skulle

brytas.

Härtill komme, att de mindre folkskolorna och framförallt de biträdande

lärarbefattningarna måste betraktas såsom stadda under avveckling, varför

det syntes mindre lämpligt att genom en löneregleringsåtgärd av antydd

innebörd giva dem karaktären av ett fast led i systemet. Örn en något

högre ersättning till ifrågavarande lärare skulle ifrågakomma, syntes det

ligga närmare till hands att för dessa fall använda formen av särskilda statliga

lönetillägg utöver den fasta lönen. De sakkunniga hade dock icke ansett

sig böra framställa något förslag härom, varvid de jämväl tagit hänsyn

till att enligt deras förslag någon utökning av undervisningsskyldigheten

per vecka icke skulle ifrågakomma för här avsedda lärare. Ett yrkan
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande Nr lift.

de om att nämnda lärare måtte beredas ordinarie ställning hade de sakkunniga

med hänsyn till dess utpräglat skolorganisatoriska art ansett falla

utanför de sakkunnigas utredningsuppdrag, vadan de funnit sig icke böra

upptaga nämnda yrkande till behandling.

Skolöverstyrelsen har till särskild behandling upptagit sistberörda

fråga. Av överstyrelsens yttrande inhämtas härutinnan:

Vad de sakkunniga anfört i fråga om olämpligheten att placera lärare

vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor i en särskild

lönegrad, högre än för småskolans lärarinnor, funne även överstyrelsen

för sin del riktigt och ville härtill påpeka den omständigheten, att mellan

ifrågavarande lärarkategorier icke funnes någon kompetensskillnad, varför

samma lärarinna kunde under en tid vara anställd vid småskola och under

en annan tid vid mindre folkskola eller som biträdande lärarinna vid folkskola.

Härigenom skulle, därest för här berörda befattningshavare skilda

lönegrader vore bestämda, uppkomma svårigheter vid tjänstårsberäkning,

när en lärarinna överginge från ett slag av befattning till en annan.

Däremot kunde överstyrelsen icke finna de sakkunnigas skäl mot att

lärare vid mindre folkskolor m. fl. tillerkändes ett särskilt statligt lönetilllägg

hållbart. Ett dylikt extra arvodesbelopp av 450 kronor hade de sakkunniga

föreslagit böra utgå till manliga småskollärare, vilka befattningar

också torde kunna betraktas såsom stadda på avskrivning, ett förslag,

mot vilket överstyrelsen icke hade något att invända. Då den tjänstgöring,

som påvilade lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor,

utan gensägelse måste betecknas som mera krävande än den, som

i allmänhet ålåge lärare vid småskola, syntes det överstyrelsen rättvist, att

samma princip beträffande ett extra statligt arvodesbelopp, som tillämpats

rörande de manliga småskollärarna, även bomme till användning för tillgodoseende

av de lärare, örn vilka här vore fråga. Som ett ytterligare skäl

ville överstyrelsen erinra örn att sagda lärare, ehuru det tyvärr icke bomme

till synes i de sakkunnigas tabeller, i vissa fall åtnjöte särskilda kommunala

lönetillägg, vilka — örn de sakkunnigas förslag rörande dylika tilllägg

realiserades — nu skulle helt bortfalla.

Överstyrelsen ville som lämpligt tilläggsarvode åt lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare vid folkskolor föreslå ett årligt belopp av 300

kronor att utgå under den tid vederbörande uppehölle befattning av här

ifrågavarande slag.

Beträffande lönegradsplaceringen av samtliga här ifrågakommande

befattningshavare och därmed sammanhängande kostnadsberäkningar

har departementschefen för egen del yttrat följande:

Ordinarie manlig lärare vid folkskola. I de verkställda utredningarna

såväl som i flertalet däröver angivna utlåtanden förordas, att folkoch

småskollärarna vid löneregleringen inplaceras i den allmänna löneplanen.

Vid valet av lönegradsplacering har uppmärksamhet främst ägnats folkskollärarnas

ställning, vilken också framstår såsom grundläggande för lönebestämningen

inom hela området.

De för folkskollärarnas lönegradsplacering betydelsefulla särdragen med

hänsyn till tjänstgöringsförhållanden, utbildning m. m. hava blivit föremål

för en tämligen skiftande bedömning. Orsaken därtill är visserligen främst

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

det av olika utredningar berörda förhållandet, att direkta jämförelser mellan

folkskollärare och andra tjänstemän endast med svårighet låta sig genomföra,

men av vikt är säkert även, att värdet för den enskilde av exempelvis

möjligheten till ersatt extraarbete i hög grad skiftar från fall till fall.

Generella omdömen bli därför lätt missvisande och isolerade iakttagelser få

icke tillmätas större betydelse.

För min del kan jag i huvudsak ansluta mig till den bedömning av folkskollärarnas

arbetsförhållanden, som framlagts av 1936 års lärarlönesakkunniga,

med utgångspunkt från och delvis under kritik av tidigare utredningar

i ämnet. I ett avseende finner jag emellertid de sakkunnigas framställning

i behov av en komplettering. Mot 1928 års lönekommitté, som framhållit,

att möjligheten för folkskollärarna att tidigt ernå ordinarie anställning i

viss mån uppvägde de relativt begränsade befordringsmöjligheterna, hava de

sakkunniga invänt, att detta icke längre med fog kunde göras gällande,

emedan lärarna under senare år fått tjänstgöra väsentligt längre tid än förut

som icke-ordinarie innan de blivit ordinarie. Detta är visserligen riktigt

men det får ej förbises, att en liknande förskjutning inträtt jämväl för

vissa andra tjänstemannagruppers del.

Trots den skiftande bedömning för vilken folkskollärarnas ställning blivit

föremål råder i huvudsak enighet örn den för dem skäliga lönenivån. Sammanfattande

kan sägas, att frågans förberedande behandling tämligen entydigt

visat hän på att folkskollärarna böra beredas löneförmåner inom de

gränser, som vid ett bruttolönesystem för en manlig ordinarie lärare angivas

av lönegraderna B 15 och B 17 i den allmänna löneplanen.

Vid nio månaders undervisningstid hava sålunda i samtliga de olika utredningarna

och i flertalet däröver avgivna utlåtanden tillstyrkts löneförmåner

motsvarande bruttolön i B 17. Lärarlönekommittén biträder dock

denna ståndpunkt endast under förutsättning att undervisningstiden utsträckes

till nio månader genom statsmakternas beslut; i annat fall förutsättes

att ytterligare ersättning skulle kunna utgå.

För lärare med kortare undervisningstid än nio månader förordas enahanda

löneställning av lärarlönekommittén, vars förslag i denna del —

ehuru med en väsentlig förskjutning i den principiella utgångspunkten —

återupptagits av en majoritet inom 1936 års lärarlönesakkunniga men i de

över förslaget avgivna utlåtandena blivit enhälligt avstyrkt. I övrigt råder

praktiskt taget enighet örn en lönegradsplacering i B 15 med ersättning för

den tid varmed undervisningen utsträckes över åtta månader.

Till den allmänna avvägning av löneställningen för folkskollärare och

dess beroende av undervisningstiden, örn vars skälighet relativ enighet

sålunda synes nådd, kan jämväl jag ansluta mig. Till närmare motivering

av mitt ståndpunktstagande torde jag få anföra följande.

1936 års lärarlönesakkunniga grunda sitt förslag om en av undervisningstiden

oberoende lönegradsplacering på i huvudsak två argument. Dels åberopas

önskvärdheten av att nu föreliggande hinder för mindre bärkraftiga

kommuner att utsträcka lästiden undanröjas. Dels framhålles, att förekommande

olikheter i tjänstgöringstid vore beroende av omständigheter,

varöver lärarna icke rådde, och att det därför måste anses skäligt, att de

icke härav bleve lidande i lönehänseende. Till dessa argument kan fogas

det ytterligare skälet för en lösning av folkskollärarnas lönefråga efter av

de sakkunniga förordade linjer, att en lönegradsplacering i B 17 med hänsyn

till folkskollärarnas ställning och ansvar allmänt sett framstår såsom

skälig och önskvärd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande Nr lJjO.

Jag delar helt de sakkunnigas uppfattning, att kostnaden för en utsträckning

av undervisningstiden bör avlastas från kommunerna för att skolundervisningen

skall kunna förstärkas och kvarstående kvalitetsskillnader

i skolhänseende mellan olika distrikt, såvitt de bero av undervisningstidens

längd, utjämnas, oberoende av distriktens ekonomiska ställning. Emellertid

förutsättes härför endast att — som jag vill förorda — staten bär även den

kostnad, som betingas av en utsträckning av undervisningstiden utöver åtta

månader. Tillräcklig anledning att generellt bestämma lönen med hänsyn

till längsta förekommande undervisningstid synes icke föreligga. Tvärtom

ökas därigenom kostnaderna för den successiva reform av undervisningen,

som enligt de sakkunnigas och även enligt min mening bör främjas.

När de sakkunniga framhålla, att en lön utmätt med hänsyn till den

längsta förekommande undervisningstiden vore motiverad med hänsyn till

att enligt förslaget maximum av tjänstgöringstid när som helst kunde av

varje lärare uttagas, synas de mig underskatta betydelsen av att det icke

är denna möjliga tjänstgöringstid utan den faktiskt tillämpade, som är

bestämmande för exempelvis de möjligheter att fortsätta sin utbildning,

vilkas praktiska värde framgår av den vikt dem tillmätts vid bedömningen

av folkskollärarnas lönegradsplacering. Av den teoretiska möjligheten att

tvingas till längre tjänstgöring torde läraren icke förhindras att utnyttja

de fördelar den långa semestern kan erbjuda och han torde även uppfatta

en förlängning av undervisningstiden som en försämring av arbetsvillkoren,

för vilken det är rimligt att han skall kompenseras genom förbättrad avlöning.

Ett ytterligare skäl mot den föreslagna anordningen har anförts av

herr Jonsson i reservation till 1936 års lärarlönesakkunnigas betänkande.

Han framhåller sålunda, att intresset för en förlängning av undervisningstiden

minskas för den händelse lönen skulle utgå oberoende av undervisningstidens

längd.

Örn jag än av angivna skäl icke kan finna de sakkunnigas motiv för en

av undervisningstiden oberoende lönegradsplacering fullt bärande, sa innebär

detta givetvis ej, att jag icke på de av de sakkunniga åberopade skälen

anser en allmän placering i lönegraden B 17 önskvärd, och jag hoppas,

att en sådan genom undervisningstidens förlängning successivt skall

komma till stånd. Örn jag nu icke kan tillstyrka en enhetlig placering,_ så

beror detta på både att — som jag redan framhållit — en säden placering

icke synes mig rättvis i förhållandet olika lärare emellan, på den ytterligare

starka utgiftsökning, som därav omedelbart skulle följa, och på att en anpassning

av löneförmånerna efter den faktiska tjänstgöringstiden torde

få anses i princip genomförd för övriga tjänstemannagrupper; från .smärre,

individuella oregelbundenheter kan här bortses. Den av de sakkunniga

åberopade jämförelsen med fall av olika tjänstgöringstid vid lika lön inom

andra områden synes mig missvisande bland annat av det skälet, att löneförmånerna

i dessa andra fall — som exemplifieras med sinsemellan så vitt

skilda tjänster sorn byråchefs- och professorst jämt — få antagas hava

blivit utmätta med fullt beaktande av olikheterna med avseende å tjänstgöringens

omfattning; vad särskilt universitet sprofessorerna beträffar torde

avseende hava fästs jämväl vid det behov av tid för omfattande självstudier

och för ostört vetenskapligt arbete, som för deras del bör föreligga och som

gör det oberättigat att betrakta den undervisningsfria tiden såsom helt

likvärdig med semester.

Vid en anpassning av lönerna efter undervisningstidens längd stå olika

möjligheter till bilds. En översikt över de alternativ, som under frågans

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

förberedande behandling diskuterats, har lämnats i inledningen till detta

kapitel1. De huvudprinciper mellan vilka valet måste stå äro dels en fast

lönegradsplacering med tillägg eller avdrag direkt proportionella mot avvikelserna

från den tjänstgöringstid med hänsyn vartill lönegradsplaceringen

blivit bestämd, dels en varierande lönegradsplacering bestämd av

tjänstgöringstidens längd. Sistnämnda alternativ, som förordats av herr

Jonsson i reservation till 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag samt av

statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd, synes mig vara

att föredraga. Det torde även vara ägnat att bilda ett bättre underlag för

lösningen av folkskollärarnas pensionsfråga än ett system med fast lönegradsplacering

och tillägg eller avdrag. Sin mest tillfredsställande utformning

har alternativet enligt min uppfattning erhållit i lönenämndens förslag

och jag vill därför, i nära anslutning till lönenämndens förslag och med åberopande

av vad jag förut anfört rörande de gränser, inom vilka lönerna böra

fluktuera, förorda, att folkskollärare med en årlig tjänstgöring av högst

36 veckor placeras i lönegraden B 15, med en tjänstgöring av mer än 36

men ej 39 veckor i lönegraden B 16 samt med en tjänstgöring av 39 veckor

i lönegraden B 17.

Då tjänstgöringstidens längd, såvitt den överstiger stadgat minimum

av 34 V2 läsveckor, är helt beroende av skolkommunens fria bestämmanderätt,

synes mig skäligheten fordra, att en lärare, som en längre tid åtnjutit

lön enligt lönegrad, högre än den 15:e, icke på grund av ett kommunens

förfogande skall under alla förhållanden nödgas vidkännas nedflyttning till

en lägre löneställning. Jag föreslår därför, att, örn lästiden genom kommunens

beslut undergår minskning därhän, att lärarens lön enligt mitt nyss

framställda förslag skall utgå enligt lägre lönegrad, lärare, som under minst

fem år åtnjutit lön i den högre lönegraden, må, enligt Kungl. Maj:ts beprövande

i varje särskilt fall, kunna bibehållas vid sistnämnda löneställning.

Något motsvarande stadgande vid lärares frivilliga transport från

skoldistrikt med längre undervisningstid till distrikt med kortare undervisningstid

synes däremot icke påkallat. Sker transporten genom tvångsförflyttning

bör givetvis innehavande lönegrad bibehållas.

I det föregående har helt bortsetts från det av 1936 års lärarlönesakkunniga

framlagda förslaget om att antalet veckotimmar skulle på visst

sätt utökas genom meddelande av undervisning i slöjd i de fall då lärarens

tjänstgöringstid understiger nio månader. Detta förslag är givetvis i viss

mån ägnat att begränsa skillnaderna mellan eljest i tjänstgöringshänseende

olikställda ehuru i lönehänseende likställda lärare. Det har emellertid blivit

föremål för en, så vitt jag kan finna, vägande kritik ur olika synpunkter.

Med den av mig förordade lönegradsplaceringen bortfalla skälen för ett

inbegripande av slöjdundervisningen i den normala undervisningsskyldigheten.

Jag förordar därför, att särskild ersättning liksom hittills skall utgå

till lärare för undervisning i slöjd.

I bilaga2 till detta protokoll hava framlagts vissa jämförelser mellan nu

utgående löneförmåner och de inkomster som efter en lönereglering skulle

tillkomma manliga folkskollärare. Av dessa jämförelser framgår, att regleringen

över lag medför någon förbättring i löneställningen. I händelse av

längre undervisningstid framstår i synnerhet höjningen av slutlönen såsom

förhållandevis icke obetydlig. Det bör påpekas, att vid jämförelse mellan

lönerna före och efter löneregleringen givetvis måste bortses från pensions
-

1 Se ovan sid. 22. 2 Här utesluten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande Nr tift.

avdrag, såsom alltid vid dylik jämförelse eljest skett. Framhållas må även,

att det nya lönesystemet innebär åtskilliga fördelar, vilka icke komma till

synes i de siffermässiga jämförelserna av lönerna före och efter löneregleringen.

Jag vill endast erinra örn en sådan förmån som kallortstillägg. Vidare

kommer jag att senare förorda framläggande för riksdagen av förslag

angående bland annat provisorisk avlöningsförstärkning för folk- och småskollärare

med nyreglerad lön. Vinner detta förslag riksdagens bifall komma

lärarlönerna efter löneregleringen att bliva ytterligare förbättrade i jämförelse

med de nu utgående.

Ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola. Ordinarie kvinnliga lärare

vid folkskola åtnjuta för närvarande löneförmåner till ett väsentligt

lägre sammanlagt värde än manliga folkskollärare. De äro härvidlag

i samma läge som de kvinnliga lärarna vid det statliga undervisningsväsendet,

vilka likaledes erhålla avlöning med lägre belopp än motsvarande

manliga befattningshavare. Vidian undervisningsväsendet och de

delar av statsförvaltningen för vilka löneregleringar under senare år

genomförts föreligger i detta avseende en väsentlig olikhet, enär inom

sistnämnda områden den enda skillnaden i lönehänseende mellan manliga

och kvinnliga innehavare av en befattning formellt sett är, att

kvinnlig innehavare av en befattning icke äger rätt till uppfattning till

högsta löneklassen inom för befattningen gällande lönegrad.

Likställighet i lönehänseende mellan manliga och kvinnliga befattningshavare

genomfördes — med nyss angivna begränsning -—- för statsförvaltningens

del år 1925 i samband med slopandet av de vid kommunikationsverken

och allmänna civilförvaltningen förut gällande särskilda löneplanerna

för kvinnliga tjänstemän. Vid de kvinnliga befattningshavarnas inflyttning

i den förut endast för män gällande löneplanen skapades emellertid

för vissa befattningar — dock högst i den nuvarande 17:e lönegraden —

två olika lönelägen, vilka ursprungligen icke motsvarades av olika arbetsuppgifter.

För att inga väsentliga individuella löneförändringar skulle inträda

inplacerades männen omedelbart på den högre avlönade tjänsten,

kvinnorna på den lägre avlönade. Men för såväl kvinnor som män öppnades

tillträde till båda tjänsterna. Den anordning, som av 1925 års riksdag

genomfördes, hade närmast till syfte att åstadkomma likställighet mellan

manliga och kvinnliga befattningshavare utan att samtidigt väsentligt

öka kostnaderna för statsverket så som skulle ha ägt rum genom uppflyttning

av de kvinnliga befattningshavarna till motsvarande manliga lönegrad.

Sedermera har i avseende å tjänstegöromålen och även å kompetensen

en viss differentiering genomförts, som gör det möjligt att för uppdelningen

anföra skäl, som icke från början voro tillfinnandes.

I 1925 års statsverksproposition, där förslag till här nämnda omläggning

av de kvinnliga befattningshavarnas löneställning framlades, diskuterades

även alternativet, att likställighet i lönehänseende skulle genomföras blott i

lönegraderna över den nuvarande 21:a, medan däremot i lägre lönegrader

manliga befattningshavare alltjämt skulle erhålla en förmånligare löneställning

än kvinnliga innehavare av motsvarande befattningar. Detta alternativ

avvisades emellertid på principiella grunder.

Jag har i det föregående framhållit, att när ett försök nu göres att på de

kommunalt anställda lärarna tillämpa principerna från det statliga lönesystemet,

så bör detta ske i så nära anslutning som möjligt till den utformning

detta lönesystem i (ivrigt erhållit, Redan på formella grunder anser

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

jag det därför icke möjligt att bibehålla en principiell skillnad mellan de

manliga och de kvinnliga folkskollärarna med avseende å löneställningen.

Däremot har det övervägts, huruvida icke en uppdelning av tjänsterna på

två olika lönegrader skulle kunna företagas, efter mönster av vad som

skedde år 1925 vid genomförandet av en gemensam löneplan för manliga

och kvinnliga befattningshavare. Liksom i fråga om de statliga skolorna

hava emellertid de praktiska svårigheterna vid en dylik linjes genomförande

visat sig vara så stora, att utvägen måst uppgivas.

När man vid behandlingen av frågan om de kvinnliga befattningshavarnas

löneställning år 1925 fann sig böra överväga, att lika lön skulle genomföras

blott i lönegraderna över den nuvarande 21 :a, var den principiella utgångspunkten,

att skälen för olika löneställning för män och kvinnor antogos

kunna med mindre styrka göra sig gällande vid befattningar av

mera kvalificerad art. Utan att här ingå på denna fråga kan man utgå

ifrån, att den nämnda synpunkten saknar tillämpning på skolans område.

Anledning synes icke föreligga att med avseende å kompetens och arbetsförmåga

göra skillnad mellan manliga och kvinnliga folkskollärare.

I herr Jonssons reservation till 1936 års lärarlönesakkunnigas betänkande,

där samma löneställning för manliga och kvinnliga folkskollärare förordas,

antydes möjligheten, att en övergång till lika lön för de kvinnliga

folkskollärarnas del i vissa fall kan leda till en minskning i deras utsikter

att vinna anställning. En dylik möjlighet får visserligen inte anses helt

utesluten, men den likställighet med avseende å lämpligheten för här ifrågavarande

arbetsuppgifter, som föreligger, giver anledning att förvänta, att

den kvinnliga arbetskraften i regel skall visa sig fullt konkurrensduglig.

Av anförda skäl finner jag mig böra förorda, att de kvinnliga folkskollärarna

erhålla samma lönegradsplacering som de manliga. Med denna

lönegradsplacering bör följa, att de kvinnliga befattningshavarna skola

vara skyldiga att i likhet med de manliga mottaga anvisad tjänstebostad å

tre rum och kök. Föreskrift därom torde få meddelas i boställsordningen.

Åled hänsyn till att den föreslagna omläggningen av de kvinnliga folkskollärarnas

löneplacering och bostadsförmåner framstår såsom mycket

genomgripande, förordar jag, att övergångsbestämmelser fastställas, som

förmedla omläggningen. I anslutning till de övergångsanordningar, som jag

föreslagit för de statliga läroanstalternas del, bör nämnda bestämmelse innebära,

att övergången från nuvarande lönenivå till den slutliga Jönegradsställningen

utsträckes över en tid av fem och ett halvt år. En närmare redogörelse

för det sålunda förordade systemet lämnas i det följande.

Lärare vid småskola. 1936 års lärarlönesakkunniga hava föreslagit,

att lärare vid småskola skola inplaceras i lönegraden B 9, vilket skulle medföra

en väsentlig förbättring av löneställningen för denna lärargrupp. Ett

av lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor framställt

krav på en högre lönegradsplacering har avvisats av de sakkunniga,

emedan de ej ansett tillräckligt starka skäl vara anförda för att den

jämställdhet, som hittills i avlöningshänseende rått mellan dessa lärare

och småskollärare, nu skulle brytas.

1936 års lärarlönesakkunniga hava till stöd för den föreslagna lönegradsplaceringen

åberopat, att småskollärarnas hittillsvarande löner måste anses

alltför knappt tillmätta i förhållande till det ansvarsfulla och krävande

arbete, som ålåge dem såsom de mindre barnens handledare och fostrare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande Nt 1J+0.

De sakkunniga hava jämväl erinrat om att skärpta fordringar i utbildningshänseende

numera uppställts jämväl i fråga om denna lärargrupp.

Till den avvägning av småskollärarnas löneställning, åt vilken 193G års

lärarlönesakkunnigas förslag örn lönegradsplacering ger uttryck, kan jag på

av de sakkunniga anförda skäl ansluta mig.

Med åberopande av vad jag i det föregående anfört angående sättet för

avlöningens anpassning efter undervisningstiden vill jag emellertid förorda

att jämväl för småskollärarnas del lönegradsplaceringen differentieras, så

att småskollärare med tjänstgöringsskyldighet av högst 36 veckor placeras

i lönegraden B 7, med undervisningsskyldighet av mer än 36 men ej 39

veckor i lönegraden B 8 och med en undervisningsskyldighet uppgående till

39 veckor i lönegraden B 9.

Med hänsyn till den låga löneställning, ifrågavarande lärare intaga, har

jag icke ansett mig böra för dem ifrågasätta några övergångsbestämmelser

liknande de, som jag förordat för andra kvinnliga befattningshavare.

I likhet med de sakkunniga har jag även ansett, att lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor jämväl i fortsättningen böra

i avlöningshänseende vara jämställda med lärare vid småskolor.

Jag behj ärtar de önskemål, som från lärarhåll framkommit örn beredande

av en mera tryggad rättslig ställning åt lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare vid folkskolor. Denna fråga anser jag emellertid

tarva särskild utredning genom skolöverstyrelsen och jag kommer framdeles

att härom göra hemställan hos Kungl. Majit.

Icke-ordinarie lärare. Enligt det av 1936 års lärarlönesakkunniga

framlagda förslaget till löneställning för icke-ordinarie lärare m. fl. skulle

slutlönen för sådana lärare ligga en löneklass under slutlönen för motsvarande

ordinarie lärare. Denna lönerelation mellan ordinarie och icke-ordinari

befattningshavare motsvarar den inom den allmänna civilförvaltningen

gällande. Emellertid hava de sakkunniga i sitt förslag förutsatt, att b egyn

nels el Önell för icke-ordinarie lärare skulle ligga tre löneklasser under

begynnelselönen för ordinarie lärare, medan den för extra ordinarie befattningshavare

inom statsförvaltningen ligger blott två löneklasser under de

ordinarie befattningshavarnas begynnelselöner. De sakkunnigas förslag anknyter

i senast berörda hänseende till den löneplan, som tillämpas för extra

befattningshavare inom statsförvaltningen. För att nå det åsyftade resultatet

hava de sakkunniga byggt ut den inom statsförvaltningen gällande

löneplanen för extra ordinarie befattningshavare nedåt, så att vederbörande

lönegrader för folk- och småskollärares del skulle börja en löneklass lägre

än som är fallet enligt nämnda löneplan.

När de sakkunniga på angivet sätt kombinerat löneplanerna för extra

befattningshavare respektive extra ordinarie befattningshavare inom statsförvaltningen

genom att låta vederbörande lönegrad omfatta ett större

antal löneklasser, torde motivet lia varit, att man velat kringgå den svårighet,

som ligger däri, att folkskollärarna omedelbart erhålla ställning såsom

extra ordinarie befattningshavare och att alltså den övergångstid saknas,

varmed befattningshavare inom statsförvaltningen, vilka inträda i statstjänst,

som extra befattningshavare hava att räkna.

Till de sakkunnigas förslag till löneställning för icke-ordinarie lärare kan

jag i princip ansluta mig. Jag anser alltså i likhet med de sakkunniga, att

en icke-ordinarie folkskollärare med 39 veckors undervisningstid bör erhålla

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 1//0. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

begynnelselön enligt 14:e löneklassen samt att en icke-ordinarie småskollärare

med samma undervisningstid skall erhålla begynnelselön enligt 6:e

löneklassen. Jag är även av den uppfattningen, att en icke-ordinarie befattningshavare,

för den händelse han uppnådde slutlön, borde vara placerad

blott en löneklass lägre än motsvarande ordinarie befattningshavare.

Emellertid torde det icke förekomma, att en folk- eller småskollärare så

lång tid tjänstgör som extra ordinarie, att han uppnår denna slutlön. Under

sådana förhållanden synes mig en lönetekniskt bättre lösning än den av de

sakkunniga föreslagna vara, att de icke-ordinarie folk- och småskollärarna

inplaceras i den lönegrad i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare,

vilken ger dem den av de sakkunniga åsyftade begynnelselönen. En sådan

inplacering innebär i förhållande till de sakkunnigas förslag, att den sista

löneklassuppflyttning, som enligt detta förslag är teoretiskt möjlig, går förlorad,

men av antydda skäl saknar denna förändring varje praktisk betydelse.

Då jag jämväl för de icke-ordinarie lärarna förordar en differentiering av

lönegradsplaceringen efter undervisningstidens längd, får jag med stöd av

det anförda föreslå, att de icke-ordinarie folkskollärarna inplaceras i lönegraderna

14, 15 och 16 i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare

vid civilförvaltningen samt att icke-ordinarie småskollärare inplaceras i

lönegraderna 6, 7 och 8 i samma löneplan. Vad jag ovan föreslagit i fråga

om lärares möjlighet att vid minskning av undervisningstiden bibehållas

vid innehavande lönegrad torde böra äga tillämpning även i fråga om

extra ordinarie lärare.

Övningslärare. I likhet med de sakkunniga anser jag, att spörsmålet

om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden bör

underkastas särskild utredning, vadan jag icke i detta sammanhang

närmare ingår på nämnda spörsmål.

Kostnadsberäkningar. Merkostnaderna för statsverket under två

och ett halvt år närmast efter ikraftträdandet av den lönereglering för

folk- och småskollärare, som ovan av mig förordats, framgå av efter
-

följande beräkningar:1

avlöning till manliga folkskollärare.............kronor 42,900,000

» » kvinnliga » » 25,950,000

» » småskollärare, lärare vid mindre folk
skolor

och biträdande lärare vid folkskolor

......................... » 35,800,000

Säger för ordinarie lärare........... » 104,650,000

» » extra ordinarie och vikarierande lärare »_8,200,000

Summa kronor 112,850,000.

Härtill komma

kostnaderna för inplacering i högre lönegrader av

lärarpersonalen i distrikt med längre lästid än 36

veckor årligen............................kronor 3,000,000

samt kostnaderna för kallortstillägg............. »_750,000

Summa kronor 116,600,000.

1 Beräkningarna hava verkställts med tillämpning av samma grunder, som användas vid beräkning

av avlöningsanslag & riksstaten. Dyrtidstillägg har beräknats efter 28 procent å de

oreglerade lönerna och efter 10 procent å de reglerade lönebeloppen; jämväl övriga till lärarna

utgående tillägg hava medräknats.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ATr HO. 35

Efter avdrag av den summa, vartill kommunbidragen

beräknas uppgå, eller sålunda................kronor 14,850,000

återstår statsbidrag..................Summa kronor 101,750,000.

Efter avdrag av det belopp, vartill motsvarande kostnader

för närvarande beräknas uppgå, eller sålunda kronor 84,950,000

skulle alltså statsverkets merkostnader under ifrågavarande

två och ett halvt år uppgå till . . Summa kronor 16,800,000.

Under de tre därpå följande åren skulle härtill komma en kostnadsökning

med i runt tal 2,100,000 kronor på grund av då inträdande uppfattning

i högre lönegrad av de kvinnliga lärarna vid folkskolorna, vadan den

sammanlagda kostnadsökningen för statsverket under dessa tre år skulle

uppgå till 18,900,000 kronor.

Efter det löneregleringen fem och ett halvt år efter dess ikraftträdande

blivit helt genomförd, skulle statsverkets merkostnader på grund av

då inträdande uppflyttning av de kvinnliga lärarna vid folkskolorna till

samma lönegrad som motsvarande manliga lärare komma att ökas meri

ytterligare omkring 2,150,000 kronor. Samtidigt skulle emellertid kommunernas

bidrag till de kvinnliga folkskollärarnas avlöning utökas till samma

belopp, varmed kommunerna skola bidraga till avlönande av manliga

folkskollärare. Härigenom beräknas kommunbidraget till lärarlönerna komma

att ökas med omkring 1,250,000 kronor årligen. Statsverkets kostnadsökning

för den sålunda föreslagna löneregleringen skulle alltså efter dess

fulla genomförande komma att uppgå till omkring (18,900,000 +

+ 2,150,000 — 1,250,000 =) 19,800,000 kronor.

Till jämförelse må erinras, att motsvarande summa vid bifall till de

sakkunnigas majoritetsförslag skulle uppgå till 25,300,000 kronor.

Specialmotivering till förslag till avlöningsreglemente för lärare vid

folk- och småskolor. 1936 års lärarlönesakkunniga hava enligt statsrådsprotokollet

ansett, att ett särskilt avlöningsreglemente borde utfärdas

för lärare vid folk- och småskolor. I fråga om de olika paragraferna

hava de sakkunniga i sitt förslag såvitt möjligt sökt anknytning till de

för kommunikationsverken och den allmänna civilförvaltningen gällande

bestämmelserna. De avsevärda olikheter i skilda hänseenden, som förefinnas

mellan dessa grenar av statsförvaltningen å ena sidan och ifrågavarande

kommunala förvaltningsområde å den andra, hava emellertid i

de sakkunnigas förslag påkallat väsentliga avvikelser för här avsedda

lärares vidkommande från de statliga bestämmelserna.

Departementschefen har för egen del inledningsvis anfört i huvudsak

följande:

Mot de av de sakkunniga sålunda förordade principerna för utformning

av här ifrågavarande avlöningsförfattning har jag intet

att erinra. Såsom de framhållit i sitt betänkande, komma nämligen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

kraven på enkla och överskådliga föreskrifter att göra sig särskilt starkt

gällande i fråga om ett avlöningsreglemente, som skall tillämpas inom vart

och ett av landets inemot 2,500 skoldistrikt. Jag anser det därför nödvändigt

att, på sätt de sakkunniga föreslagit, för dessa lärare vidtaga jämkningar

på olika punkter av de för statliga befattningshavare gällande avlöningsbestämmelserna.

Vid den departementala granskning, som de sakkunnigas

förslag underkastats, hava vissa ändringar vidtagits i huvudsak

för att, där så låter sig göra, bringa författningen till överensstämmelse

med motsvarande föreskrifter i det föreslagna avlöningsreglementet för lärare

vid statens undervisningsväsen.

De företagna jämkningarna hava i det av mig förordade avlöningsreglementet

vidtagits i för lärarna såväl förmånlig som oförmånlig riktning

och, såvitt bedömas kan, avvägts på ett sådant sätt, att lärarnas ställning

i avlöningshänseende skulle bliva i stort sett densamma som för statliga

befattningshavare i motsvarande lönegrader. Härav följer emellertid, att

direkta jämförelser beträffande de olika detalj bestämmelserna icke alltid

kunna göras mellan det av mig förordade reglementet och det för statliga

befattningshavare gällande.

Beträffande de särskilda bestämmelserna i föreliggande reglementsförslag

har jag, där ej annat särskilt angivits, i huvudsak anslutit mig till

vad de sakkunniga föreslagit.

Därefter har departementschefen å sid. 76—94 i statsrådsprotokollet

lämnat särskild motivering till vissa av paragraferna i förslaget (intaget

å sid. 144—160 i statsrådsprotokollet), beträffande vilken hänvisas till

nämnda protokoll. Här må allenast anföras vad departementschefen

yttrar rörande reglementets tillämplighet m. m.:

Beträffande övergången till det nya lönesystemet hava de sakkunniga

föreslagit möjlighet för ordinarie lärare, som icke vill

underkasta sig det föreslagna reglementets villkor

och bestämmelser, att efter därom gjord anmälan varda

bibehållen vid de avlöningsförmåner, som utgå enligt nu gällande bestämmelser.

Som villkor för rätt att åtnjuta avlöning enligt de nya lönebestämmelserna

skulle lärare vara pliktig att frånträda samtliga honom vid tidpunkten

för reglementets ikraftträdande tillkommande, av stat eller kommun

tillerkända förmåner.

De sakkunniga hava framhållit, att det med hänsyn till de betydande

kommunala tillägg, som vissa skoldistrikt beviljat ifrågavarande lärare,

torde kunna väntas inträffa, att en del ordinarie lärare, vilka på ett rättsligen

betryggande sätt tillförsäkrats dylika tillägg, begagnade sig av förenämnda

möjlighet att fortfarande få uppbära avlöning enligt nu gällande

bestämmelser. Även med den förbättrade löneställning, som enligt de sakkunnigas

förslag ifrågavarande lärarkategorier skulle erhålla, skulle det

nämligen på grund av förefintliga kommunala tillägg komma att i ett antal

fall inträffa, att förslagets genomförande utan särskilda övergångsanordningar

medförde en försämring av lärarnas villkor. Enligt en utredning, som

tillhandahållits de sakkunniga av lärarrepresentanterna, skulle detta bliva

fallet i ett tiotal städer. I detta sammanhang hava de sakkunniga framhållit,

att det även kunde tänkas inträffa, att ordinarie lärare komme att

begagna sig av denna möjlighet att varda bibehållen vid gällande avid
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande Nr 1J+0.

ningsbestämmelser, oaktat han efter löneregleringens genomförande skulle

erhålla högre avlöning än för närvarande, nämligen i sådana fall, då lärare

genom att underkasta sig avlöningsreglementets bestämmelser skulle förlora

honom tillförsäkrad rätt till kommunal tilläggspension. Enligt de sakkunnigas

mening syntes det i vissa fall kunna leda till uppenbart obilliga

resultat, örn lärare för att komma i åtnjutande av en med löneregleringen

avsedd förbättring i sina löneförmåner måste vidkännas en försämring av

sina pensionsförmåner.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och i betraktande av önskvärdheten

av att så många ordinarie lärare som möjligt omedelbart övergå till det

nya lönesystemet, hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att det av

dem förordade statsbidragsvillkoret, att kommunala tillägg utöver den

författningsenligt fastställda lönen icke finge utgå (jfr nedan), ej skulle

gälla lärare, som vid reglementets ikraftträdande innehade ordinarie

anställning och vilkens lön eller pension enligt de nya bestämmelserna

skulle komma att understiga hans förutvarande lön respektive pension å

innehavande tjänst. Beträffande sådan lärare syntes skäligt, att vederbörande

kommun iklädde sig att genom tillägg^ till den författningsenliga

lönen respektive pensionen hålla läraren skadeslös. Föreskrift härom borde

enligt de sakkunnigas mening meddelas såsom villkor för statsbidrag till

lärarens lön i nu avsedda fall.

Vad de sakkunniga sålunda förordat i fråga örn övergångsanordnmgar för

lärare, som innehava ordinarie anställning vid folk- och småskolor vid

tidpunkten för den nya löneregleringens ikraftträdande, synes mig stå i

god överensstämmelse med vad som plägar tillämpas vid genomförandet

av löneregleringar för statens befattningshavare. Jag anser mig därför böra

ansluta mig till förslaget och kommer att i det följande föreslå härav

föranledda bestämmelser i fråga om rätt för skoldistrikt att erhålla statsbidrag

till lärarnas avlöning. . .

I det av mig föreslagna avlöningsreglementet har upptagits i princip

lika lön för manlig och kvinnlig lärare. Jag har emellertid, såsom

antytts, ansett mig böra föreslå särskilda övergångsbestämmelser, avsedda

att tillämpas under en övergångstid av 5Vz år, varefter ,de kvinnliga

lärarna i avlöningshänseende skulle bliva i princip jämställda med

manliga folkskollärare. Dessa övergångsbestämmelser har jag funnit kunna

utformas i anslutning till vad jag i propositionen nr 271/1937 föreslagit

beträffande den kvinnliga lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna.

Jag föreslår härutinnan, att de kvinnliga folkskollärarna skola till och

med den 30 juni 1940 äga uppbära avlöning enligt en löneklass, som

är två löneklasser lägre än den, som enligt avlöningsreglementet eljes

skulle hava gällt, och under övergångstidens tre senare år enligt löneklass,

som är närmast lägre än den i avlöningsreglementet föreskrivna.

De närmare föreskrifter, som bliva erforderliga för bestämmande av

avlöningsförmånerna åt de kvinnliga lärarna vid folkskolorna under övergångstiden,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda.

I detta sammanhang bör upptagas frågan örn de manliga s m åskollärarnas

löneställning. För närvarande åtnjuta dessa lärare ett

särskilt arvode å 200 kronor utöver vad som eljes tillkommer lärare vid småskola.

1930 års lärarlönesakkunniga hava med hänsyn till den av de sakkunniga

föreslagna lönegradsplaceringen för småskollärarinnorna ifrågasatt en

höjning av detta arvode till 450 kronor årligen.

Löne nämnd en har för sin del varit tveksam, huruvida lönetillägg

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande Nr 11^0.

överhuvud taget borde utgå till manlig lärare vid småskola eller mindre

folkskola. Därest emellertid så ansåges böra ske, torde ersättningen böra

undergå någon minskning. Lönenämnden ville erinra om, att jämväl 1928

års lönekommitté för nämnda befattningshavare föreslagit ett lönetillägg

av 450 kronor, varå emellertid icke skulle utgå något dyrtidstillägg.

1935 års lärarlönesakkunniga hade föreslagit ett tillägg av 300 kronor.

Sistnämnda belopp synes lönenämnden vara det högsta, som borde ifrågakomma.

Då någon utbildning av manliga småskollärare icke längre förekommer,

anser jag det vara lämpligt att som en övergångsanordning låta det fåtal

(omkring 50) sådana lärare, som ännu finnas, få som hittills uppbära ett

särskilt arvode utöver den för småskollärare eljes föreskrivna avlöningen.

I avseende å storleken av detta arvode anser jag mig kunna förorda det av

1936 års lärarlönesakkunniga föreslagna beloppet. Bestämmelser om detta

arvode torde lämpligen böra intagas bland övergångsbestämmelserna.

Av 1935 års lärarlönesakkunniga framlagt förslag om särskilt arvode för

undervisning i hjälpklass anser jag icke böra nu upptagas till avgörande.

Frågan sammanhänger med det av seminariesakkunniga framlagda förslaget

om undervisning av psykiskt efterblivna barn och bör enligt min mening bedömas

i samband med detta förslag, som torde bliva underställt en kommande

riksdag.

Här anser jag mig även böra beröra frågan om de föreslagna

avlöningsbestämmelsernas tillämplighet å vissa

andra grupper av lärare och med dem jämställd

personal, vilka nu åtnjuta avlöning enligt samma grunder som folkeller

småskollärare.

De sakkunniga hava framhållit, att en lönereglering för folk- och småskollärare

borde medföra motsvarande löneförhöjning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor, lärare vid

vissa statsunderstödda sjukvårdsanstalter och barnhem samt föreståndarinna

och lärarpersonal vid Skytteanska skolan i Tärna.

De ordinarie lärarna vid Skytteanska skolan i Tärna hava hos Kungl.

Majit anhållit, att vid kommande lönereglering för lärare vid rikets folkoch

småskolor denna löneförbättring även måtte omfatta lärare vid denna

skola och att löneförbättringen för sistnämnda lärare icke måtte göras

beroende av ändrad tjänsteställning.

_ Jag har intet att erinra mot att den föreslagna löneregleringen utsträckes

till nu angivna grupper av befattningshavare. Jag kommer också i det

följande att föreslå av den blivande löneregleringen för ifrågavarande

lärare föranledda höjningar av de anslag å riksstaten, från vilka kostnaderna

för deras avlöning bestridas.

Däremot kan jag icke finna skäl förefinnas för ett medgivande för lärarnas

vid Skytteanska skolan vidkommande av undantag från den föreslagna

skyldigheten för lärare, som önska ingå på det nya avlöningssystemet,

att underkasta sig de i avlöningsreglementet intagna villkoren

och bestämmelserna.

^Vad särskilt angår lärarna vid statens folkskolor i de finsktalande församlingarna

inom Luleå stift, har skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl.

Majit den 24 januari 1936 föreslagit, att dessa skolor skulle upphöra att

vara statsfolkskolor och ombildas till vanliga folkskolor. Denna framställning

är för närvarande föremål för utredning. Det torde få ankomma

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

på Kungl. Maj:t att framdeles i fråga om dessa lärares avlöningsförmåner

meddela de särskilda föreskrifter, som kunna vara erforderliga för att

underlätta en eventuell ändring i antydda riktning av statsfolkskolornas

ställning.

Grunder för statsbidrag. Under denna rubrik har i statsrådsprotokollet

å sid. 95—98 lämnats en redogörelse för vad 1936 års lärarlönesakkunniga

i detta avseende anfört ävensom för statskontorets och skol
-

överstyrelsens yttranden däröver.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle följande statsbidragsgrunder bliva

gällande i och med löneregleringens genomförande:

Statens bidrag till lärarnas löner motsvarade den avlöning, vartill lärarna

vore berättigade enligt avlöningsreglementets bestämmelser, efter avdrag

för varje lärare av det belopp, vartill hyresersättningen enligt bestämmelserna

i reglementsförslaget uppginge för en tjänstebostad av den

storlek, boställsordningen angåve för respektive lärare.

Som villkor för erhållande av statsbidrag till lärarnas avlöning skulle

bl. a. gälla, att några löne- eller pensionsförmåner icke finge av skoldistrikt

beviljas att utgå till lärare utöver reglementets föreskrifter för sådan

tjänstgöring, som lärare enligt gällande bestämmelser vore skyldig att fullgöra

för den enligt reglementet utgående avlöningen, dock att i det fall

att lärare, som vid reglementets ikraftträdande innehade ordinarie tjänst,

genom den nya löneregleringen tede minskning i honom före ikraftträdandet

tillkommande lön å innehavande tjänst eller därmed förbunden pensionsrätt,

statsbidrag till sådan lärares lön finge utgå allenast under villkor,

att skoldistriktet iklätt sig att hålla läraren skadeslös för berörda

minskning. _ o . .

I övrigt skulle som villkor för statsbidrags erhållande i tillämpliga delar

gälla samma villkor och föreskrifter, som härutinnan funnes meddelade i

kungörelsen nr 434/1936.

Vissa jämkningar av huvudsakligen formell art torde härförutom bliva

erforderliga med hänsyn bl. a. till de förändrade lönebestämmelser, som

skulle gälla efter löneregleringens genomförande. Det syntes enligt de sakkunnigas

mening lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig

anslutning till nu angivna grunder utfärda erforderliga bestämmelser

i fråga om här avsedda statsbidrag.

Departementschefen har för egen del yttrat följande:

I fråga örn de kommunala lönetilläggen ansluter jag mig helt till den

av de sakkunniga hävdade ståndpunkten. I det föregående har jag tillstyrkt

de sakkunnigas förslag i vad avser skyldighet för skoldistrikt att

hålla ordinarie lärare skadeslös för genom löneregleringen uppstående

minskning i honom före regleringens ikraftträdande tillkommande lön a

innehavande tjänst eller därmed förbunden pensionsrätt. Jag vill framhålla

att enligt min uppfattning det är rimligt, att sistnämnda bestämmelse får

avse det faktiska löneläget vid övergången till den nya löneregleringen,

oavsett huruvida förekommande tilläggsförmåner kunna anses läraren tillförsäkrade

på ett rättsligen bindande sätt eller ej.

Mot de av de sakkunniga angivna statsbidragsgrunderna har jag ingen

erinran att framställa.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr UjO.

Enligt gällande bestämmelser för statens intressekontor åtnjuta befattningshavare

i statens tjänst vissa förmåner utöver dem, som tillkomma

övriga till intressekontoret anslutna, nämligen dels avgiftsbefrielse för samtliga

betalningsuppdrag, dels frankeringsfrihet för brevförsändelser till intressekontoret,

dels ock rätt att i viss omfattning överdraga sina intressekonton

utan att därför ställts särskild säkerhet. Folkskollärarkårens representantskap

för lönefrågor har nu jämte vissa andra organisationer gjort

framställning hos Kungl. Majit i syfte att tillförsäkra lärarna vid folk- och

småskolorna samma förmåner i fråga om anlitandet av statens intressekontor

som de statsanställda befattningshavarna. Över framställningen hava

infordrade utlåtanden avgivits av generalpoststyrelsen och statskontoret.

För min del anser jag liksom statskontoret, att ifrågavarande lärare böra,

i avseende å anlitande av statens intressekontor, jämställas med statliga befattningshavare

i den utsträckning, så är möjligt. Härför kräves emellertid,

att vederbörande hos skoldistriktet anställda redogörare (skolkassör) blir

skyldig till intressekontoret redovisa belopp, som läraren önskar genom avdrag

å sin avlöning avsätta för intressekontorsändamål. Såsom ytterligare

villkor för erhållande av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för

lärarnas avlöning torde böra föreskrivas, att skyldighet härutinnan av skoldistriktet

ålägges redogöraren.

Kungl. Majit torde böra äga att i sinom tid meddela närmare bestämmelser

beträffande här avsedda statsbidrag i anslutning till vad ovan förordats.

Löneregleringens genomförande m. m. Å sid. 99—102 i statsrådsprotokollet

har redogjorts för vad 1936 års lärarlönesakkunniga anfört rörande

vissa med löneregleringens genomförande sammanhängande frågor.

Efter genomförandet av en lönereglering enligt de sakkunnigas förslag

skulle den ''provisoriska avlöning sförbättring en helt naturligt upphöra

att utgå och dyrtid stillägg skulle beräknas efter samma grunder,

som gällde för befattningshavare i s. k. nyreglerade verk, d. v. s.

efter ett procenttal, som vore 18 enheter mindre än det, som gällde

för lärarna och för befattningshavare vid s. k. oreglerade verk. Till

följd av den av de sakkunniga föreslagna skyldigheten för lärarna att

i viss omfattning utan särskild ersättning undervisa även i slöjd syntes

en väsentlig besparing inträda för statsverket.

För genomförandet av löneregleringen erfordrades åtskilliga författningsföreskrifter

utöver själva avlöning sreglementet.

I detta avseende hava de sakkunniga förutsatt, att det skulle få ankomma

på Kungl. Majit att utfärda de tillämpningsföreskrifter och tilläggsbestämmelser,

som kunde komma att visa sig vara erforderliga i

samband med avlöningsreglementet.

Då den provisoriska avlöningsförbättringen avsetts skola upphöra att

utgå efter löneregleringens genomförande, torde härav föranledda ändringar

böra vidtagas i den i ämnet meddelade kungörelsen nr 241/1929. Härvid

syntes det emellertid de sakkunniga vara skäligt, att lärare, som icke ville

övergå till det nya lönesystemet och ej heller kunde därtill lagligen förbindas,

även efter löneregleringen finge uppbära provisorisk avlöningsförbättring

enligt samma bestämmelser som hittills.

Även folk- och småskollärare å de dyraste orterna torde böra erhålla

provisoriskt dyrortstillägg enligt samma grunder som motsvarande sta
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande Nr UfO.

tens befattningshavare. I enlighet härmed borde för lärarnas vidkommande

utfärdas motsvarande bestämmelser, som i kungörelsen nr 104

1936 meddelats angående nämnda dyrortstillägg åt däri avsedda befattningshavare

i statens tjänst.

Boställsordning en för lärarna måste i vissa avseenden revideras, närmast

till följd av att bostad med bränsle in natura icke längre skulle tillkomma

lärare som en särskild löneförmån utöver kontantlönen. De sakkunniga

hade förutsatt, att det i samband med denna översyn av boställsordningen

borde undersökas, huruvida icke möjlighet kunde förefinnas att

få till stånd en opartisk utredning angående storleken av den nedsättning,

som borde förekomma i det fall, då tjänstebostad icke uppfyllde

boställsordningens föreskrifter.

I samband med de frågor, som avse löneregleringens genomförande, torde

även böra framhållas, att folk- och småskollärarna enligt föreliggande förslag

komme att övergå från ett lönesystem med förskottsutbetalning av

lönen till ett system med utbetalning av lönerna i efterskott. I dylika fall

hade ordinarie befattningshavare vid tidigare löneregleringar utan undantag

fått vid det månadsskifte, då löneregleringen för dem trätt i kraft, av statens

medel uppbära ett belopp, motsvarande vad de skulle hava uppburit

i förskott för närmast följande månad, örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

fortfarande varit gällande. Samma engångsersättning torde

vid genomförandet av ett lönesystem med utbetalning av avlöning i efterskott

naturligen böra tillkomma även ordinarie folk- och småskollärare

och enligt de sakkunnigas mening jämväl de lärarinnor vid mindre folkskolor

och biträdande lärarinnor vid folkskola, som ansetts böra jämställas

med ordinarie lärare vid småskolor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Uppenbart är, att provisorisk avlöningsförbättring, vilken år 1929 infördes

i syfte att bereda lärarna en förbättring i deras ekonomiska ställning i

avvaktan på en definitiv lönereglering och å vilken dyrtidstillägg icke utgår,

ej bör efter löneregleringens genomförande tillerkännas folk- och småskollärare.

Dyrtidstillägg bör i enlighet med de sakkunnigas förslag i fortsättningen

utgå efter de för befattningshavare vid nyreglerade verk gällande

grunder.

Vad nu anförts, har avseende å lärare, som övergå till det nya lönesystemet.

De sakkunniga hava funnit skäligt, att de lärare, som ej övergå till

detta system, böra även efter löneregleringen få uppbära provisorisk avlöningsförbättring

enligt samma bestämmelser som hittills. Detta förslag

kan jag med hänsyn till karaktären av ifrågavarande löneförbättring icke

biträda. Däremot torde — i anslutning till vad i motsvarande hänseende

föreslagits i propositionen nr 271/1937 beträffande läroverkslärare m. fl. —

dyrtidstillägg böra efter oförändrade grunder utgå till lärare, som ej önska

erhålla lön enligt det nya systemet. Riksdagens medgivande härtill synes

böra inhämtas.

De särskilda lönetillägg, som för närvarande utgå enligtkungörelserna nr

141/1920 och 469/1924 till lärare inom vissa skoldistrikt i Västerbottens

och Norrbottens län och vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste

gränsorter, synas mig icke böra utgå till lärare, sorn föredraga att i

fortsättningen åtnjuta lön enligt hittills gällande grunder.

Vad de sakkunniga anfört beträffande meddelande av undervisning i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr lJ^O.

slöjd utan särskild ersättning förfaller vid bifall till vad jag i det föregående

föreslagit.

Mot de sakkunnigas förslag om beviljande av provisoriskt dyrortstillägg

till de folk- och småskollärare, som övergå till det nya lönesystemet, har

jag ingen erinran att framställa. Jag gör nedan hemställan i enlighet härmed.

Såsom vid tidigare genomförda löneregleringar ägt rum, bör riksdagen

bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de tilläggsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförandet av de nya avlöningsbestämmelserna

eller eljes stå i samband därmed. Härförutom nödvändiggör

löneregleringen, såsom av det sagda framgår, ändringar i ett

flertal nu gällande författningar och åtskilliga föreskrifter i övrigt, vilka

det lämpligen bör ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta örn. Den

ytterligare beredning av dessa frågor, som påkallas, är av mycket tidsödande

karaktär. Med hänsyn härtill och till vad de sakkunniga i ämnet

anfört, är det icke möjligt att genomföra löneregleringen redan från och

med den 1 juli 1937. Däremot låter det sig göra att fixera tidpunkten för

ikraftträdandet till den 1 januari 1938. Ehuru denna tidpunkt av tekniska

skäl ej är den lämpligaste, anser jag mig böra — med beaktande av angelägenheten

av att den lönereglering, statsmakterna besluta, snarast möjligt

kommer vederbörande befattningshavare till godo — föreslå, att löneregleringen

må träda i kraft sistnämnda dag.

Mot de sakkunnigas förslag örn beviljande av engångsersättning av

statsmedel till de lärare, som övergå till det nya lönesystemet och som på

grund av övergången från förskotts- till efterskottsutbetalning av lönen

eljes ej skulle få uppbära någon lön under loppet av två månader, har

jag intet att erinra. Såsom de sakkunniga påpekat, överensstämmer deras

förslag i denna del med vad som brukats vid tidigare genomförda löneregleringar.

Dyrtidstillägg bör härvid icke ifrågakomma.

För att för kommunerna underlätta övergången till det nya lönesystemet

torde åtgärder böra vidtagas i syfte att bereda kommunerna möjlighet att

redan under nästa budgetår förskottsvis erhålla statsbidrag till sådant belopp,

att täckning beredes för större delen av den merkostnad, som uppkommer

genom den föreslagna löneregleringen. Kommunerna böra vidare

i förskott erhålla de medelsbelopp, som erfordras för bestridande av den

nyssberörda övergångslönen. Kungl. Maj:t lärer böra i sinom tid meddela

de föreskrifter, som härav påkallas.

B. Motionerna.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar

anförda skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här

nedan, till motionerna I: 249—252, I: 284—290, II: 470, II: 486—491,

II: 531, II: 532, II: 537 och II: 539—542.

I en del motioner har framhållits såsom önskvärt, att de här ifrågavarande

befattningshavarnas lönenivå icke göres beroende

av lästidens längd i de olika skolorna. I motionen 1:284 anföres

härutinnan bland annat följande:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

Departementschefen finner en lönegradsplacering i B 17 allmänt sett

vara skälig och önskvärd med hänsyn till folkskollärarnas ställning

och ansvar men tillerkänner denna placering endast åt lärare i skoldistrikt

med en lästid av 39 veckor. I konsekvens härmed borde

Kungl. Majit enligt vårt förmenande ha föreslagit en generell tjänstgöringsskyldighet

av 39 veckor eller för fall, då en häremot svarande

utsträckning av lästiden icke lämpligen kunde åvägabringas, ha anvisat

åtgärder för att i annan ordning uttaga motsvarande tjänstgöringsskyldighet.

Enligt regeringsförslaget åstadkommes ett lönesystem, enligt vilket i

städerna flertalet av folkskollärarna placeras i lägre lönegrad än 17 och

å landsbygden placering i 17 lönegraden blir ett sällsynt undantag i

stället för regel. Förhållandet kan närmare utläsas av nedanstående

tabeller, vilka äro hämtade ur en utredning verkställd inom folkskollärarkårens

representantskap och grundad på primäruppgifterna till skolöverstyrelsens

undervisningsstatistik för 1935—1936. Tabellerna lämna

uppgift å undervisningstidens längd i städerna och å landsbygden ävensom

å den samlade lärarpersonalens fördelning på de olika lästiderna.

Det framgår, att icke ens 1 procent (0,84 procent) av landsbygdens lärarkår

för närvarande har den lästid, som enligt propositionen fordras för

placering i högsta lönegrad.

Städernas skolor.

Årlig lästid

i veckor

Skoldistrikt

Läraravt

elningar

Antal

I procent

av

rikets städer

Antal

I procent

av

rikets städer

Högst 36 veckor........

78

66,67

1,739

27,63

Över 36 men inte 39 ....

27

23,07

1,700

27,01

39 veckor .............

12

10,26

2,855

45,36

Summa

117

100,00

6,294

100,oo

Landsbygdens skolor.

Årlig lästid

i veckor

Skold istrikt

Läraravt

elningar

Antal

I procent

av

landsbygdens

skolor

Antal

I procent

av

landsbygdens

skolor

Högst 36 veckor........

2,316

98,68

21,077

98,27

Över 36 men inte 39 ....

13

0,55

199

0,89

39 veckor .............

18

0,77

180

0,84

Summa

2,347

100,00

21,456

100,00

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

Därest lästiden skulle komma att — enligt vad Kungl. Majit i sin

kostnadsberäkning synes ha förutsatt — i stort sett bibehållas vid nuvarande

omfattning i de olika skoldistrikten, skulle regeringens lönesystem

komma att verka synnerligen olika och ojämnt för de skilda

lärarkategorierna. Av nedanstående tabeller, som grunda sig på uppgifter

vid läsårets slut år 1936 och som räknat med ett fullt genomfört

lönesystem enligt regeringsförslagets principer, framgår lärarkårens uppdelning

på de olika lönegraderna:

Folkskollärare.

15:e lönegraden

16:e lönegraden

17:e lönegraden

Antal

I procent av

samtliga

Antal

I procent av

samtliga

Antal

I procent av

samtliga

7,517

83.94

587

6.55

852

9.51

Folkskollärarinnor.

15:e lönegraden

16:e lönegraden

17:e lönegraden

Antal

I procent av

samtliga

Antal

I procent av

samtliga

Antal

I procent av

samtliga

4,618

70.25

651

9.90

1,305

19.85

Småskollärarinnor.

7:e lönegraden

8:e lönegraden

9:e lönegraden

Antal

I procent av

samtliga

Antal

I procent av

samtliga

Antal

I procent av

samtliga

10,812

87.54

661

5.35

878

7.U

Av folkskollärarna skulle sålunda under angivna förutsättningar omkring

84 procent, av folkskollärarinnorna omkring 70 procent och av

småskollärarinnorna något över 87 procent komma att placeras i lägsta

lönegraden.

Den differentiering av lärarlönerna efter lästiden, som Kungl. Majit

föreslagit, synes vidare komma att leda till beklagliga konsekvenser för

skolväsendet å landsbygden. Syftet med borttagandet av de kommunala

tilläggen har varit att jämställa landsbygd och stad vid konkurrensen

örn de bästa lärarna. Genom att variera lönegradsplaceringarna efter

olika undervisningstider inför man på en omväg det tillstånd, som man

önskade avskaffa. Som ovanstående tabeller rörande lästiden utvisa, förekommer

nämligen den längre lästiden huvudsakligen endast i städerna.

Den av Kungl. Majit föreslagna anordningen står vidare i uppenbar

strid mot de intentioner, som lågo till grund för genomförandet av det

sjunde skolåret. Ett bifall till propositionen i oförändrat skick måste

uppfattas som en deklassering av landsbygdens skolväsende och därmed

som en allvarlig social orättvisa.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

För lärarna personligen skulle sammankopplingen av löner och tjänstgöringstid

samt överlåtandet åt skoldistrikten att bestämma lärarnas

tjänstgöringsskyldighet och därmed också faktiskt deras löner innebära

ett allvarligt irritationsmoment, då lärarna lätt skulle utsättas för misstanken

att deras strävan efter en förbättrad undervisning skulle dikteras

av egoistiska löneintressen.

För vår del finna vi, i enlighet med vad såväl 1920 års lärarlönekommitté

som 1936 års lärarlönesakkunniga uttalat, en placering av samtliga

manliga folkskollärare i 17 lönegraden väl motiverad. Den i propositionen

upptagna differentieringen i olika lönegrader måste vi på

grund av vad vi ovan anfört bestämt motsätta oss. Genomförandet av

ett fast och enhetligt lönesystem för lärarkåren synes oss riktigt och

önskvärt såväl med tanke på skolväsendets bästa som med hänsyn till

kårens berättigade intressen. Samtidigt ansluta vi oss till de lönesakkunnigas

förslag örn stipulerandet av en tjänstgöringsskyldighet av 39

veckor för lärarpersonalen i dess helhet. Denna tjänstgöringsskyldighet

kan uttagas på olika sätt. Under hänvisning till skolöverstyrelsens yttrande

över de lönesakkunnigas betänkande vilja vi framhålla, att tjänstgöringstidens

förlängning för lärarpersonalen icke behöver leda till en

motsvarande förlängning av undervisningstiden för varje klass eller barn.

Även andra möjligheter för utnyttjande av lärarpersonalens vidgade

tjänstgöringsskyldighet torde stå till buds. Sålunda kan ifrågakomma

att på sätt som lärarlönesakkunniga föreslagit inlägga undervisning i

slöjd inom ramen för lärares allmänna undervisningsskyldighet. Härigenom

skulle jämväl en viss besparing för statsverket kunna göras.

Uteslutet är icke heller att skoldistrikten även på annat sätt kunna

tillgodogöra sig lärares ökade tjänstgöringsskyldighet, varigenom eventuellt

ytterligare besparing skulle kunna uppkomma.

Givetvis är det icke tänkbart att den av oss förordade förlängningen

av lärarpersonalens tjänstgöringsskyldighet omedelbart skall kunna uttagas

av samtliga skoldistrikt. Det torde vara lämpligt att här räkna

med en viss övergångstid. Därför torde det även vara riktigt att icke

omedelbart för samtliga lärare obligatoriskt utöka tjänstgöringsskyldigheten.

Fr. o. m. löneregleringens ikraftträdande den 1 januari 1938 till

den 1 juli 1939 föreslå vi, att den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten,

34 V2 veckor, skall gälla. Fr. o. m. den 1 juli 1939, alltså i 1 1,2 år

efter löneregleringens ikraftträdande, föreslå vi att tjänstgöringsskyldigheten

utsträckes till 36 veckor. Den 1 juli 1941, alltså sedan ytterligare

två år förflutit, anse vi tiden mogen för åläggandet av 39 veckors tjänstgöringsskyldighet

för samtliga lärare. Den sammanlagda övergångsperioden

av 3 V2 år bör vara fullt tillräcklig för att beträffande landets

olika skoldistrikt hinna vidtaga erforderliga åtgärder för den utsträckta

tjänstgöringsskyldighetens utnyttjande. Givetvis förutsätta vi, att det

skall stå skoldistrikten fritt att under övergångstiden och oberoende av

denna bibehålla en över 34 1 veckor utsträckt lästid, varvid vederbörande

lärare skola med statsmedel omedelbart erhålla löneplacering enligt

den av oss föreslagna relationen mellan lön och tjänstgöringsskyldighet.

Det synes oss lämpligt att lärarnas uppfattning på löneskalan får

ansluta sig till den etappvis skeende ökningen av tjänstgöringstiden.

Vi föreslå sålunda, att de lärare, som enligt Kungl. Maj:ts proposition

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

skulle placeras i lägsta lönegraden inom respektive grupper, den 1 juli

1939 uppflyttas en lönegrad, och att efter ytterligare två år, alltså den

1 juli 1941, samtliga lärare uppflyttas till den lönegrad, som från början

blivit bestämd för 39 veckors tjänstgöring.

Liknande synpunkter på här berörda frågor hava framkommit i ett

flertal andra motioner. I fråga örn lämpligheten av att utsträcka skoltiden

för barnen har i motionen II: 470 anförts följande:

Föredragande departementschefen ger starkt uttryck åt sin förhoppning

örn en successiv förlängning av läsåret. Sannolikt blir detta också

fallet i städer och samhällen, sedan en utsträckning av lästiden icke

kommer att påverka kommunens kostnader för skolväsendet. På dylika

orter tala även sociala skäl för ett längre skolår. Föräldrar och målsmän

sakna i ganska stor utsträckning möjlighet att ägna barnen tillsyn

och omvårdnad under de nu långa ferierna. En förlängning av undervisningstiden

kommer att för hemmen innebära en väsentlig hjälp vid

barnens fostran.

Förhållandena äro åtskilligt annorlunda på den rena landsbygden.

Föräldrarna ha i regel icke blott tillfälle att mera leva samman med

barnen, utan de hysa även en ganska naturlig önskan att under en viss

del av året kunna ha dem till hjälp i de mångskiftande göromålen. En

utsträckning av den årliga skoltiden för barnen är alltså icke lika motiverad

på landsbygden som i städer och samhällen. Härtill kommer,

att redan införandet av det sjunde skolåret betyder, att barnen få ägna

mera tid åt skolarbetet än för närvarande.

I hög grad sannolikt är alltså, att landsbygden kommer att normalt

i framtiden ha kortare lästid än städer och samhällen. Detta i sin tur

måste medföra, att den tendens, som redan nu finnes, till starkare konkurrens

örn lärarbefattningarna i städerna kommer att skärpas. Härtill

medverkar också dyrortsindelningen. Om man bortser från hyror och

mjölkpriser, är det ytterst få produkter, som landsbygdsläraren kan

köpa billigare än kollegan i staden. Och när han har barn, vilka han

önskar ge teoretisk eller praktisk utbildning, är han avgjort sämre ställd

än stadsläraren.

Hur skall rättvisa kunna skipas och landsbygden kunna hävda sig i

konkurrensen? Problemet är säkerligen icke olösligt. Rätta vägen synes

vara en utsträckning av lästiden för lärarna på landsbygden, utan

att barnens skolår härigenom förlänges.

Förstärkningsanordningar, sådana som dem skolöverstyrelsen i sitt berörda

utlåtande föreslagit, skulle vara ägnade att väsentligt höja landsbygdens

skolväsen. De lägre skolformerna finge härigenom ökad möjlighet

att i fråga örn undervisningsresultat bli något så när jämställda

med x\-skolorna. Genom att de flerldassiga undervisningsavdelningarna

bleve mera »lättarbetade», komme lärarna att i större utsträckning tävla

om landsbygdens skoltjänster. Härtill skulle också i hög grad medverka

den förbättring — eller likställdhet med städerna — i lönehänseende,

som det förlängda läsåret skulle skänka.

Vidare må i detta sammanhang erinras örn att i motionen II: 486

ifrågasatts, att även undervisningen vid fortsättningsskolan inom de

skoldistrikt, som därom göra framställning, skulle inräknas i lärarnas

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande Nr HO.

lästid, och att i motionen II: 531 föreslagits, att badplatser och sommarläger

för barn skulle anordnas i alla kommuner, där så vore möjligt,

och att lärarna skulle tagas i anspråk viss tid under sommaren som

simlärare och föreståndare.

Liksom i motionen 1:284 föreslås i motionen 1: 249, att en viss övergångstid

fastställes, vid vars början lönen skulle differentieras efter undervisningstiden

i de skilda skolorna enligt de i propositionen angivna

principerna men vid vars slut sådan differentiering skulle hava upphört.

Vissa jämkningar i propositionen böra emellertid, anföra motionärerna,

vidtagas och tillämpas under övergångstiden. Till undvikande av ojämnheter

och påtagliga orättvisor i avlöningsförhållanden bör fastslås, att

lästiden i folkskolan skall vara endera av följande alternativ: 34x/2

veckor, 36 veckor och 39 veckor. Att, som i propositionen föreslås,

lärare med placering i lönegrad B 15 skall vara skyldig undervisa 36

veckor, medan lönen för lärare med en undervisningsskyldighet av 36 V7

veckor utgår efter B 16, måste te sig egendomligt. Annu orimligare

blir tillämpningen av denna regel vid utmätandet av avlöning för vikarierande

lärare.

Av verkställda undersökningar har framgått, att dagavlöningen för

icke-ordinarie folkskollärare skulle inom samma löneklass och dyrortsgrupp

komma att variera med mera än en krona pr dag. För t. ex.

25 dagars tjänstgöring skulle som avlöning och statsbidrag i vissa fall

utgå 25 kronor mera än i andra, och för tjänstgöring en termin örn

exempelvis 125 dagar skulle skillnaden kunna uppgå till minst 125 kronor.

Det synes vara uppenbart, att löneförslaget icke är tillfredsställande

i denna del.

Men saken har även en annan mycket viktig sida än den nu berörda.

Hittills har det varit möjligt att för vilket dagtal som helst och vilken

skola som helst i en tabell direkt avläsa avlöning, statsbidrag och pensionsavgift

för en icke-ordinarie lärare. Detta skulle hädanefter icke

bliva möjligt, då dagsbeloppen bomme att variera även inom samma

löneklass och dyrortsgrupp. Det skulle nämligen enbart för folkskolans

icke-ordinarie lärare erfordras betydligt över 100-talet fullständiga tabeller.

Skolkassörer, folkskolinspektörer och länsstyrelser torde i stor

utsträckning bliva nödsakade att var för sig beräkna beloppen för de

särskilda fallen. Det ligger i öppen dag, vilken oerhörd ökning av arbetet

liksom ock i fråga örn förekomsten av felräkningar, detta skulle

medföra, att ett enklare beräkningssätt med nödvändighet måste eftersträvas.

Dess bättre kunna också väsentliga förenklingar företagas, utan att

man därför behöver gå utanför ramen av det för allmänna civilförvaltningen

gällande avlöningssystemet. Placeras samtliga icke-ordinarie lärare

vid folkskola i en och samma lönegrad med anknytning till en

bestämd årlig tjänstetid, vinnes ett både rättvisare och enklare avlönings-

och statsbidragssystem än det i propositionen föreslagna.

Till stöd för det i motionen 1:284 framförda förslaget om avlönande

av kvinnliga lärare vid folkskola enligt en lägre lönegrad än

manliga har anförts följande:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 1/+0.

Kungl. Maj:t har föreslagit samma lön som för manlig lärare efter en

övergångsperiod av 5 ''/a år, dock med den modifikationen att kvinnlig lärare

ej skulle komma i åtnjutande av sista löneklassen. Som skäl för detta ställningstagande

åberopar departementschefen riksdagens principbeslut år 1925

rörande kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden.

Med anledning av detta yttrande vilja vi emellertid hänvisa till den tolkning,

som 1928 års lönekommitté gjort angående innebörden av 1925

års riksdagsbeslut. 1928 års lönekommitté anser nämligen, att beslutet

vid nämnda riksdag icke innebar ett ställningstagande till likalönprincipen.

Den hänvisar till att statsutskottsmajoriteten vid 1925 års riksdag

i sitt yttrande över den av utskottet förordade, av riksdagen sedermera

godkända löneställningen för de kvinnliga befattningshavarna uttalade,

att denna icke finge anses äga prejudicerande betydelse för behandlingen

av statens lönefrågor i övrigt. Vidare må erinras om att

1936 års lönekommitté har att utreda bland annat frågan om behovsprincipens

tillämpning vid statens lönesättning. Anmärkas må även,

dels att departementschefen i den föreliggande propositionen ingalunda

konsekvent tillämpat likalönprincipen, då de manliga småskollära™a

tillerkänts en högre löneställning än de kvinnliga, dels att Kungl. Majit

i annat sammanhang vid årets riksdag givit uttryck åt uppfattningen,

att den statliga lönesättningen bör taga ökad hänsyn till befattningshavares

försörjningsbörda. Alldeles oavsett den verkliga innebörden av

1925 års riksdagsbeslut anse vi att med ett slutligt ståndpunktstagande

till likalönprincipen lämpligen bör anstå tills riksdagen sannolikt redan

nästa år blir i tillfälle att pröva resultatet av 1936 års lönekommittés

arbete. Detta synes oss desto mera motiverat, som enligt regeringsförslaget

första etappen för likalönprincipens genomförande skulle inträffa

först den 1 juli 1940. I avvaktan på resultatet av den pågående löneutredningens

arbete föreslå vi därför, att kvinnliga lärare vid folkskola

nu i enlighet med propositionen erhålla 13, 14 och 15 lönegraderna, men

att de i lägsta lönegraden placerade i anslutning till vad vi uttalat

rörande ernåendet av en enhetlig lönegradsplacering den 1 juli 1939 uppflyttas

till 14 lönegraden och att den 1 juli 1941 samtliga kvinnliga folkskollärare

uppflyttas till 15 lönegraden.

Vad beträffar småskollärarinnornas lönegradsplacering, anföres

i samma motion:

Propositionens förslag om en placering av ifrågavarande befattningshavare

i 7, 8 och 9 lönegraderna synes orimligt låg särskilt i förhållande

till den placering, som propositionen genom likalönprincipens

genomförande givit de kvinnliga folkskollärarna. En skillnad på i

vissa fall ända till 10 lönegrader ter sig icke försvarlig. Då vi emellertid

icke för närvarande ansett oss kunna taga ställning till likalönprincipen, föreslå

vi därför, att småskollärarinnorna nu placeras i 7, 8 och 9 lönegraderna,

med uppfattning för de i 7 lönegraden placerade till 8 lönegraden och

sedermera samtligas placering i 9 lönegraden 1 Va respektive 3 l/a år

efter löneregleringens ikraftträdande. Vi önska särskilt understryka, att

småskollärarinnornas placering i 9 lönegraden synes oss utgöra den lägsta

placering, som kan komma i fråga.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lJ^O.

49

C. Utskottets utlåtande.

Under den långvariga behandlingen av frågan om ändrade grunder för

avlönande av folk- och småskollärare har någon större tvekan icke försports

rörande behovet av en reglering av lönerna för dessa befattningshavare.

Frågan synes numera befinna sig i det skick, att ståndpunkt kan

tagas till detta ekonomiskt vittutseende löneregleringsspörsmål. Att ytterligare

uppskjuta löneregleringen till dess resultatet av den pågående allmänna

översynen av det statliga lönesystemet föreligger, lärer icke vara

påkallat. Utskottet, som följaktligen icke kan biträda det i motionen II: 488

framställda yrkandet örn att riksdagen måtte med avslag å den föreliggande

propositionen begära ny utredning i ämnet, vill emellertid i likhet

med departementschefen framhålla, att den reglering av lärarlönerna, som

alltså även enligt utskottets mening nu bör företagas, måste i olika hänseenden

betraktas och utformas såsom ett provisorium med hänsyn till den

pågående allmänna löneutredningen.

Att den ifrågasatta löneregleringen utformas i anslutning till det lönesystem,

som gäller för statsförvaltningen i allmänhet, kan vara lämpligt

framför allt med hänsyn till folkskollärarkårens sedan länge uttalade önskan

om en reglering av lönerna efter dessa principer. Önskvärt synes också vara

att erhålla en viss likformighet i lönesättningen för de befattningshavare,

vilkas lön helt eller till den övervägande delen bestrides medelst statsmedel.

De tekniska svårigheter, som möta vid försök att på de kommunalt

anställda lärarna tillämpa bruttolönesystem, hava enligt utskottets mening

i det föreliggande förslaget fått en lösning, som ur praktiska synpunkter

synes kunna godtagas. Utskottet tillstyrker således i princip det av Kungl.

Majit förordade lönesystemet.

Därest som norm för lönesättningen väljes det statliga lönesystemet,

träder i förgrunden frågan om till vilka lönegrader i nämnda system,

lärarna böra hänföras. Såsom av den ovanstående redogörelsen framgår,

har vid övervägandet av denna fråga särskild hänsyn tagits till den särställning

i fråga om tjänstgöringsförhållandena, som dessa lärare intaga

i jämförelse med andra befattningshavare, i det tjänstgöringstiden eller

tjänstgöringsskyldigheten icke är för alla lärare av samma omfattning utan

växlar från en minimitid av 34 1I2 upp till 39 veckor av årets 52. Under

nuvarande förhållanden gäldar staten som nämnts hela den kontanta lön,

som belöper på minimitiden av 34 ‘/2 veckor, medan skoldistrikten för överstigande

undervisningstid som regel hava att betala särskild kontant gottgörelse,

vilken alltså tillkommer liirarna utöver den statliga kontantlönen.

De svårigheter i avseende å lönegradsplaceringen, som uppkomma på

Bihang till riksdagens protokoll 11)37. G sami. Nr l/f().

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr lJjO.

grund av olikheterna i tjänstgöringstiden, ställa sig i huvudsak lika för alla

de lärarkategorier, som beröras av löneregleringen. Bedömandet av Kungl.

Majrts härutinnan framlagda förslag och de motionsvis framställda yrkandena

om ändring i detta förslag kan lämpligen ske med utgångspunkt från

den för ordinarie manlig jolkskollärare föreslagna lönesättningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att övertidsersättningen inarbetas i den

enligt lönegrad utgående avlöningen och att lönen differentieras efter tjänstgöringens

omfattning på det sätt, att ordinarie manlig folkskollärare i skoldistrikt

med en lästid av högst 36 veckor placeras i lönegraden B 15, i

distrikt med en lästid av mer än 36 men ej 39 veckor i lönegraden B 16

och i distrikt med en lästid av 39 veckor i lönegraden B 17.

De i ämnet avgivna motionerna kunna i stort sett hänföras till någon

av följande två kategorier, nämligen dels sådana, som visserligen utgå från

att lönen bör differentieras efter tjänstgöringstiden men samtidigt önska

begränsa differentieringsskalan till att omfatta endast de av Kungl. Majit

föreslagna två högre lönegraderna, dels ock sådana, som eftersträva en

enhetlig lönegradsplacering.

I de till förstnämnda kategori hörande motionerna I: 250 och 251 har

föreslagits, att ordinarie manlig folkskollärare i skoldistrikt med mindre

lästid än 39 veckor placeras i lönegraden B 16 och i skoldistrikt med 39

veckors lästid (och däröver) i lönegraden B 17. En variant representerar

motionen I: 289, som önskar, att ifrågavarande lärare skola i skoldistrikt

med mindre lästid än 38 veckor avlönas enligt lönegraden B 16 och i skoldistrikt

med minst 38 veckors lästid enligt lönegraden B 17.1 denna motion

har också hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta anmoda

Kungl. Majit att fastställa en minsta lästid vid A- och C-skolor av 38 veckor

och vid övriga skolor av 36 veckor, vilken lästid borde vara införd

senast med läsåret 1939—1940. Enligt motionen lii 491 skulle ordinarie

manlig folkskollärare med en lästid av högst 36 veckor placeras i lönegraden

B 16, medan sådan lärare med en lästid av mer än 36 veckor skulle

placeras i lönegraden B 17. Till denna kategori torde även böra räknas

motionen lii 487, i vilken emellertid icke framställts något bestämdare

yrkande i avseende å lönegradsplaceringen.

Gemensamt för de motioner, i vilka yrkas en enhetlig lönegradsplacering,

är, att en sådan skulle ernås genom utsträckning efter en övergångsperiod

av lärarnas tjänstgöringsskyldighet till 39 veckor, medförande rätt för ordinarie

manlig folkskollärare till lön enligt lönegraden B 17. Dessa motioner

skilja sig från varandra huvudsakligen i fråga om sättet för genomförandet

av dessa åtgärder. De likalydande motionerna I: 284 och lii 538 åsyfta ett

genomförande av den enhetliga lönen och tjänstgöringsskyldigheten från

och med den 1 juli 1941, alltså efter en övergångstid av 3 1/2 år. Under övergångstiden

skulle de i lönegraden B 15 placerade manliga folkskollärarna

den 1 juli 1939, alltså efter 1 V2 år, uppflyttas till lönegraden B 16, i sam
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande Nr HO.

band varmed tjänstgöringsskyldigheten (intill den 1 juli 1941) skulle fastställas

till lägst 36 veckor. Tjänstgöringsskyldigheten av 39 veckor skulle

enligt nämnda motioner uttagas i enlighet med de närmare anvisningar,

som senare kunde komma att i vederbörlig ordning meddelas, exempelvis

genom att genomföra skolöverstyrelsens förutberörda förslag om beredande

av vidgad tjänstgöringsskyldighet för lärarna eller genom att inom ramen

för lärarnas allmänna undervisningsskyldighet inlägga slöjdundervisning.

Motionen II: 542, som också kan räknas hit, skiljer sig från de sistberörda

motionerna bland annat därutinnan, att den allmänna utökningen av lärarnas

tjänstgöringsskyldighet till 39 veckor och den enhetliga lönen skulle vara

genomförd redan från och med den 1 juli 1940, alltså efter 2 J/2 år, och att

lärarna omedelbart vid löneregleringens genomförande skulle i distrikt med

en årlig lästid, understigande 39 veckor, hänföras till lönegraden B 16. I de

i huvudsak likalydande motionerna I: 249 och II: 532 föreslås, att den enhetliga

tjänstgöringstiden av 39 veckor skall vara genomförd från och med

läsåret 1942—1943, dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att

i läraravdelningar, där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa

den för lärjungarna obligatoriska undervisningstiden till 34 1/2 veckor.

Enligt dessa motioner skulle vidare tjänstgöringstiden intill den 1 juli

1942 utgöra ettdera av 34 1/2 veckor, 36 veckor och 39 veckor med löner

avpassade i relation till lästiden. De hit hänförliga, likalydande motionerna

I: 288 och II: 533 skilja sig från de sistberörda motionsvis framställda

yrkandena endast därutinnan, att enligt dessa motioner de lärare, vilkas

undervisningstid ej uppgår till 39 veckor, skulle från och med löneregleringens

ikraftträdande och intill utgången av läsåret 1941—1942 placeras

i lönegraden B 16 samt att något förslag ej framställts örn en under denna

övergångstid till visst bestämt antal veckor fixerad tjänstgöringstid.

I vissa motioner har till särskild behandling upptagits frågan örn utsträckning

av lärarnas tjänstgöringstid. I motionen II: 470 har sålunda

yrkats avlåtande av skrivelse till Kungl. Majit med anhållan om skyndsam

utredning av frågan örn utsträckning av lästiden för lärarna vid flerklassiga

undervisningsavdelningar utöver 34 x/2 veckor genom att barnen under

viss del av läsåret uppdelas i skilda undervisningsavdelningar samt med

anhållan, att Kungl. Majit därefter ville vidtaga de åtgärder, vartill utredningen

kan föranleda. 1 motionen 11:531 har hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla om förslag till sådan organisation av skolväsendet

och lärarnas arbetsuppgifter, att lärarna beredas arbete under

längre tid av året än vad nu är fallet. Motionen II: 486 syftar till sådana

ändringar i Kungl. Majlis förslag, att lästiden vid fortsättningsskolan inräknas

i den ordinarie lästiden i de skoldistrikt, som därom göra framställning,

och motionen I: 251 till en utsträckning av lärarnas tjänstgöringsskyldighet,

genom vissa förstärkningsanordningar. I motionen II: 487 har yrkats,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

förslag till 1938 års riksdag om på vad sätt de av skolöverstyrelsen enligt

det ovanstående föreslagna förstärkningsanordningarna m. m. må tillämpas

samt om slöjdundervisningens inordnande i sådan omfattning, som erfordras

för undervisningstidens utsträckande till 39 veckor. Slutligen har i

motionen I: 289 hemställts örn skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn

utredning, hur förstärkningsanordningar kunna vidtagas, varigenom undervisningstiden

vid flerklassiga skolavdelningar av B- eller D-typ kunna helt

eller delvis förlängas till 38 veckor.

Utskottet har för sin del ingenting att erinra emot, att ersättningen för

lästid över 341L. veckor, vilken som nämnts nu gäldas av skoldistrikten, inarbetas

i den enligt lönegrad utgående avlöningen och således övertages av

staten. Detta innebär, att staten kommer att bestrida den väsentliga delen

av lärarlönerna och att skoldistrikten således befrias från bland annat skyldigheten

att gälda kostnaden för lärares tjänstgöring utöver den nu föreskrivna

minimi tjänstgöringen av 34 \/2 läsveckor. Härigenom få statsmakterna

ett, enligt utskottets mening, gynnsamt tillfälle att i samband med

löneregleringen befordra tillkomsten av förbättrad undervisning i skoldistrikten.

Utskottet delar departementschefens uppfattning örn önskvärdheten

av en förlängd undervisningstid och är i princip ense med de motionärer,

som förorda en utökning av den årliga liistiden och en utsträckning

med det snaraste till 39 veckor av den faktiska tjänstgöringstiden för

lärarna. En minimilästid av 36 x/2 veckor per år synes icke vara orimlig,

och en tjänstgöring av 39 läsveckor böra statsmakterna kunna fordra av

lärarna. Då utskottet ansluter sig till Kungl. Majits förslag örn en differentierad

lön, avvägd med hänsyn till lärarnas tjänstgöringstid, sker det

under den förvissningen, att denna differentiering allenast blir en övergångsform

i lönesystemet.

Med hänsyn till de skiftande förhållandena i de särskilda skoldistrikten

kan det vara tvivelaktigt, örn barnens lästid kan allestädes utan svårigheter

utsträckas till 39 veckor eller ens till 36 Va- Utskottet är i varje fall

icke berett att nu, i enlighet med yrkandena i flera motioner, förorda en

till tiderna fixerad övergång till längre läs- och tjänstgöringstider i folkskolan,

utan anser sig böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Majit anhålla

örn utredning och förslag i syfte att förlänga tjänstgöringstiden för lärare

vid folk- och småskolor till 39 veckor. En sådan utredning bör kunna utföras

på jämförelsevis kort tid och möjligen föreligga redan vid 1938 års

riksdag.

Mot detaljerna i den av Kungl. Majit föreslagna lönedifferentieringen

har utskottet ingen annan erinran än att de lönegrader, jämlikt vilka lönen

skall utgå, enligt utskottets mening böra hänföra sig till vissa fixerade lästider

i stället för till variabla lästider enligt Kungl. Majits förslag. Såsom

i motionerna I: 249 och lii 532 påvisats, kan den i propositionen ifrågasatta

anordningen lätt leda till ojämnheter och påtagliga orättvisor. En

lärare med en lästid av 36 veckor skulle exempelvis åtnjuta lön i lönegraden

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

B 15, medan en lärare med en lästid av 36 V7 veckor skulle avlönas enligt

lönegraden B 16. Med den av Kungl. Majit föreslagna löneskalan är enligt

utskottets mening även förenad en annan olägenhet. Medan enligt nämnda

förslag en mertjänstgöring av endast omkring 1 ''A, läsveckor utöver den

föreskrivna minimitjänstgöringen skulle konstituera rätt till uppflyttning

från lönegraden B 15 till lönegraden B 16, skulle uppflyttning från sistnämnda

lönegrad till lönegraden B 17 ernås först genom en ytterligare

tjänstgöring av omkring 3 veckor, alltså dubbelt sa lång mertjänstgöring

som i det förra fallet. Vid övervägandet av dessa frågor har utskottet funnit

sig böra föreslå, att ordinarie manlig folkskollärare skall åtnjuta lön

enligt lönegraden B 15 vid en lästid av 34 */* veckor årligen, enligt lönegraden

B 16 vid en lästid av 36 7* veckor årligen och enligt lönegraden B 17

vid en lästid av 39 veckor årligen. Den gradering av lönerna, som härigenom

ernås, synes leda till ett i stort sett rättvisare resultat än den av Kungl.

Majit förordade löneskalan. I samband härmed bör föreskrift meddelas örn

att den årliga lästiden skall omfatta 34 1I.2, 36 1/2 eller 39 läsveckor. En reglering

av lästiderna efter dessa grunder, vilken bör förbindas med erforderliga

ändringar i gällande statsbidragsgrunder, synes jämväl ur skolorganisatorisk

synpunkt vara att förorda och torde icke bereda skoldistrikten

några svårigheter.

Det låter sig icke göra att genomföra berörda anordning redan fran och

med den tidpunkt, då löneregleringen enligt Kungl. Majits förslag skulle

träda i kraft, d. v. s. mitt under ett läsår. Utskottet förutsätter emellertid,

att lästiderna redan vid ingången av budgetåret 1938/1939 kunna fixeras

på sätt utskottet angivit. Från och med den 1 juli 1938 torde på grund

härav lönerna kunna utgå på sätt ovan sagts. Under tiden dessförinnan synes

den av Kungl. Majit föreslagna lönedifferentieringen kunna tillämpas.

Uppmärksammas bör, att lönegradsplaceringen enligt Kungl. Majits förslag

liksom vid bifall till utskottets ändringsförslag anknytes till lästiden,

alltså icke till lärarnas tjänstgöringstid. Örn, såsom utskottet enligt det

ovanstående förutsatt, åtgärder vidtagas, som leda till en generell och av

barnens lästid delvis oberoende utsträckning av lärarnas tjänstgöringstid,

lärer det vara erforderligt att låta lönegradsplaceringen anknyta till tjänstgöringstiden

i stället för till lästiden. Vid den utredning rörande förlängning

av tjänstgöringstiden för ifrågavarande lärare, som utskottet förutsatt skola

komma till stånd, bör också denna fråga tagas under övervägande.

Med vad utskottet ovan anfört torde de i ämnet väckta motionerna få

anses besvarade, såvitt de här komma i fråga.

Kungl. Majit har föreslagit, att ordinarie kvinnlig folkskollärare skulle

efter en övergångsperiod av fem och ett halvt år erhålla samma lönegradsplacering

som manlig. För kvinnlig lärare skulle föreskrivas skyldighet att

i likhet med manlig mottaga anvisad tjänstebostad å tre rum och kök

mot nu två rum och kök.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

I motionerna I: 251, I: 252, I: 289 och II: 487 samt i de båda likalydande

motionerna I: 284 och II: 538 har den sålunda ifrågasatta likställigheten

i lönehänseende avstyrkts och förslag i stället framlagts om att kvinnlig

lärare skulle placeras i lägre lönegrad än manlig, som regel två lönegrader

lägre.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att, när försök göres

att på de kommunalt anställda lärarna tillämpa principerna från det statliga

lönesystemet, detta bör ske i så nära anslutning som möjligt till den

utformning detta lönesystem i övrigt erhållit. Särskilt på skolans område

synes det omotiverat att i lönehänseende uppehålla en markerad skillnad

mellan manlig och kvinnlig lärare. Någon anledning att biträda den i berörda

motioner uttalade uppfattningen örn att ställning bör tagas till denna

lönefråga först sedan 1936 års lönekommitté slutfört den åt kommittén anförtrodda

revisionen av gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare

vid den civila och militära statsförvaltningen synes icke föreligga.

Såvitt av direktiven för nämnda kommitté kan utläsas, lärer dess utredningsarbete

icke föregripas genom en utsträckning till förevarande del av

undervisningsväsendet av den likställighet i lönehänseende mellan manliga

och kvinnliga befattningshavare, som för närvarande gäller inom statsförvaltningen.

Utskottet, som saknar anledning att i detta sammanhang närmare

ingå på frågan, huruvida ett utsträckande av berörda likställighet till

folkskoleväsendet kommer att minska efterfrågan på kvinnliga lärare, och

på spörsmålet, huruvida en sådan eventualitet skulle påkalla förändringar i

fråga örn intagningen av elever vid folkskoleseminarierna, anser sig således —

under åberopande av vad utskottet i det föregående yttrat rörande utsträckt

tjänstgöringsskyldighet för manlig folkskollärare och differentiering av lönen

efter fixerade lästider — böra biträda Kungl. Maj:ts förslag örn att ordinarie

kvinnlig folkskollärare bör erhålla samma lönegradsplacering som

manlig. Liksom departementschefen anser utskottet, att kvinnliga lärare

skola i konsekvens härmed vara skyldiga att i likhet med de manliga mottaga

anvisad tjänstebostad å tre rum och kök. Utskottet har ingenting att

erinra mot utformningen av de övergångsbestämmelser, som avses skola

förmedla övergången till den förändrade löneställningen för kvinnliga folkskollärare.

Med den ståndpunkt, utskottet alltså intager i denna fråga,

avstyrker utskottet bifall till nyssberörda i ämnet väckta motioner, såvitt

nu är i fråga.

I detta sammanhang vill utskottet erinra örn att vad utskottet nu tillstyrkt

kan påkalla ändringar i gällande bestämmelser rörande statsbidrag till

bestridande av skoldistriktens kostnader för tjänstebostäder åt lärarpersonalen.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit uppmärksammar denna fråga.

Lönen för lärare vid småskola skall enligt Kungl. Maj:ts förslag differentieras

efter undervisningstiden med tillämpning av enahanda grunder, som

ifrågasatts beträffande folkskollärare, och på så sätt, att lärare i skoldistrikt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande Nr l!fi.

med en lästid av högst 36 veckor årligen placeras i lönegraden B 7, med en

lästid av mer än 36 men ej 39 veckor i lönegraden B 8 och med en årlig

lästid av 39 veckor i lönegraden B 9. Till manlig lärare vid småskola eller

mindre folkskola skall enligt nämnda förslag utgå lönetillägg med 450 kronor

för år räknat.

I de ovannämnda motionerna I: 251 och I: 289 har för småskollärarinnornas

del ifrågasatts differentiering av småskollärarinnelönen enligt lönegraderna

B 8 och B 9 efter undervisningstiden på enahanda sätt, som i dessa

motioner yrkats beträffande folkskollärare. I motionen I: 250 har hemställts,

att småskollärarinnorna skulle i skoldistrikt med mindre lästid än

39 veckor placeras i lönegraden B 9 och i skoldistrikt med 39 veckors lästid

i lönegraden B 10. Motionen II: 491 förutsätter, att dessa lärare skulle

placeras i lönegraderna B 10 och Bil vid respektive 36 och därunder samt

vid 36—39 veckors lästid. Enligt de likalydande motionerna I: 286 och

II: 536 skulle småskollärarinnorna placeras två lönegrader högre än enligt

Kungl. Maj:ts förslag. I de i denna del likalydande motionerna I: 249 och

II: 532 har föreslagits, att ifrågavarande lärarinnor skulle, i den mån likalönsprincipen

tillämpas för manlig och kvinnlig folkskollärare, från och

med den 1 juli 1940 uppbära lön en och från och med den 1 juli 1943 lön

två lönegrader högre än enligt Kungl. Maj:ts förslag, varvid dock som villkor

för uppflyttningen i den högsta lönegraden skulle uppställas, att småskollärarinnorna

må kunna åläggas intill 30 veckotimmars undervisning,

vari må kunna ingå även viss undervisning å folkskolestadiet, bland annat

i slöjd. Ett likartat yrkande, dock utan nämnda förbehåll, har framställts i

de två likalydande motionerna I: 288 och II: 533.

I de likalydande motionerna I: 284 och II: 538 har beträffande småskollärarinnorna

ifrågasatts en övergång till enhetlig lön i lönegraden B 9 på

samma sätt som i dessa motioner föreslagits beträffande folkskollärare. I

motionen II: 542 har yrkats, att samtliga lärare vid småskola placeras i

lönegraden B 10. Dock skulle sådana lärare i skoldistrikt med en lästid,

understigande 39 veckor, under en övergångstid av 2% år hänföras till

lönegraden B 9. Slutligen har i motionen II: 531 allmänt hemställts, att

lärare vid småskola måtte i lönehänseendc ställas i en bättre ställning i

jämförelse med lärare vid folkskola än vad i propositionen föreslagits. Ett

motsvarande yrkande återfinnes i motionen II: 486.

I och med att småskolans lärarkår infogas i det lönesystem, som gäller

för flertalet befattningshavare i statlig tjänst, är det nödvändigt att vid

lönesättningen beakta den löneställning, som i detta lönesystem bereus åt

andra befattningshavare. Enligt utskottets mening kan det mot bakgrunden

av småskollärarinnornas hittillsvarande utbildnings- och arbetsförhållanden

icke med fog göras gällande, att den av Kungl. Maj:t för dessa lärares del

föreslagna lönegradsplaceringen skulle för dem innebära orättvisor i jämförelse

med andra enligt det statliga lönesystemet avlönade befattnings
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

havare. Till belysning härav må uppmärksamheten fästas på att sjuksköterskepersonalen,

i den mån denna personal för närvarande åtnjuter lön

enligt nämnda lönesystem, högst avlönas enligt lönegraden B 7. Liknande

jämförelser kunna uppdragas beträffande vissa andra befattningshavare,

vilka för närvarande avlönas enligt de lönegrader, som av Kungl. Maj:t föreslagits

för småskollärarinnorna.

Vid sådant förhållande anser sig utskottet icke kunna biträda de motionsvis

framställda yrkanden, som innebära en uppflyttning i lönegrad av dessa

befattningshavare. Under åberopande av vad i det föregående yttrats beträffande

lönesättningen för manlig folkskollärare tillstyrker utskottet, att

ordinarie småskollärarinna skall åtnjuta lön enligt lönegraden B 7 vid en

lästid av 34x/2 veckor, enligt lönegraden B 8 vid en lästid av 36V2 veckor

och enligt lönegraden B 9 vid en lästid av 39 veckor. Det av Kungl. Majit

framlagda förslaget om tillerkännande av ett särskilt lönetillägg åt manlig

lärare vid småskola eller mindre folkskola biträder utskottet under framhållande

av att denna löneförbättring för manlig lärare får betraktas som

en övergångsanordning, eftersom nya sådana icke komma att utbildas. Till

den i en motion berörda frågan om undervisningsskyldigheten per vecka

för lärare vid småskola återkommer utskottet i det följande.

Såsom redan antytts, har utskottet med det sagda bedömt småskollärarinnornas

lönefråga mot bakgrunden av deras hittillsvarande utbildningsoch

arbetsförhållanden. Den höjning av fordringarna för tillträde till småskoleseminarium,

som innefattas i 1936 års riksdags beslut angående omorganisation

av småskoleseminarierna, synes emellertid utskottet kunna tagas

till intäkt för en förbättrad löneställning för de småskollärarinnor, som

komma att utbildas enligt den nya ordningen, därest en sådan åtgärd förbindes

med allmän skyldighet för småskollärarinna att meddela undervisning

jämväl i folkskolestadiets lägre årsklasser. En dylik generell utsträckning

av deras arbetsuppgifter synes motiverad med hänsyn till den förbättrade

utbildning, som kommer ifrågavarande småskollärarinnor till del, och

förefaller utskottet även ur andra synpunkter vara av värde. Denna fråga

torde böra vidare utredas genom Kungl. Maj:ts försorg, varom riksdagen

lärer böra göra framställning. Enär tidigast örn två år från småskoleseminarium

utexamineras elever enligt den nya ordningen, har frågan icke omedelbar

aktualitet.

I samband med behandlingen av frågan om lönesättningen för småskollärarinnor

har departementschefen i likhet med 1936 års lärarlönesakkunniga

avstyrkt ett av lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid

folkskolor framställt krav på en högre lönegradsplacering än småskollärare.

Denna fråga har berörts i två motioner, II: 491 och II: 537, i vilka framställts

yrkande örn att ifrågavarande lärare skulle, så länge de innehava

tjänst som lärare vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola,

tillerkännas ett årligt lönetillägg av 300 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

Den tjänstgöring, som åligger nämnda lärare, är, såsom i motionerna påpekats,

både till arten och omfattningen mera krävande än den, som i allmänhet

uttages av småskollärarinnor. Det synes utskottet därför skäligt,

att ifrågavarande lärare komma i åtnjutande av löneförmåner, som något

överstiga dem, som komma småskollärarinnorna till del. Den omständigheten,

att de biträdande lärarbefattningarna och de mindre folkskolorna

äro stadda under avveckling, lärer icke kunna åberopas som ett skäl mot

en sådan åtgärd, därest åt löneförbättringen gives karaktären av ett särskilt

lönetillägg, att innehavas, så länge vederbörande tjänstgör i den egenskap,

som ger lönetillägget dess berättigande. Utskottet kan emellertid

icke på grundval av den nu föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning

örn vilken ersättning, som kan anses utgöra en skälig kompensation

för nämnda lärares särskilda åligganden, och vill därför begränsa

sig till att föreslå riksdagen att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning

och förslag i ämnet till 1938 års riksdag.

Beträffande icke-ordinarie lärare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ickeordinarie

folkskollärare skulle inplaceras i lönegraderna 14, 15 och 16 i

löneplanen för extra ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen

och icke-ordinarie småskollärare i lönegraderna 6, 7 och 8 i samma löneplan.

Ifrågavarande lärare skulle således åtnjuta lön tre löneklasser under

den, som gäller för motsvarande ordinarie befattningshavare.

I de likalydande motionerna I: 287 och II: 535 har framställts yrkande

om att dessa lärare skulle avlönas allenast två löneklasser lägre än motsvarande

ordinarie befattningshavare. I motionen II: 491 har framställts

ett motsvarande yrkande, dock begränsat till att gälla endast extra ordinarie

lärare.

Utskottet har för sin del icke funnit vad i nyssberörda motioner anförts

utgöra skäl för ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag örn att icke-ordinarie

lärare bör avlönas tre löneklasser lägre än motsvarande ordinarie befattningshavare.

Uppmärksammas bör, att det statliga lönesystem, som

avses skola tillämpas även för dessa befattningshavare, inrymmer betydande

fördelar, exempelvis rätt till löneklassuppflyttning.

I anslutning till vad som föreslagits i de i denna del likalydande motionerna

I: 249 och II: 532 anser utskottet, att det vid den slutliga utformningen

av avlöningsreglementets bestämmelser bör övervägas, huruvida

icke avlöningen till icke-ordinarie lärare bör fastställas till en viss lönegrad

med anknytning till en bestämd årlig tjänstetid. Därvid synes det

ligga närmast till hands att utgå från att icke-ordinarie lärare skall åtnjuta

avlöning enligt den lönegrad, som enligt vad utskottet nyss anfört

skulle tillämpas för extra ordinarie lärare med en årlig lästid av 39 veckor

(273 dagar), och att sålunda samtliga icke-ordinarie lärare för varje i

lästiden ingående dag erhålla ‘Arn av årslönen enligt vederbörande löneklass

inom nämnda lönegrad.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

Såsom av det föregående inhämtas, innefattar propositionen icke något

förslag till reglering av övningslärarnas avlöningsförhållanden.

I likhet med departementschefen och vissa motionärer anser utskottet,

att spörsmålet om dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden

bör underkastas särskild utredning, vilken bör bedrivas så skyndsamt

som ämnets invecklade natur medgiver.

De av utskottet i det föregående framställda förslagen innebära icke

någon ändring i Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar för nästa

budgetår.

Vid den efterföljande behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till a v 1 öningsreglemente

torde utskottet, som icke har något att erinra mot

de allmänna principerna för utformningen av ifrågavarande avlöningsförfattning,

icke behöva särskilt beröra de ändringar i reglementet, som betingas

av vad utskottet i det föregående föreslagit. Det lärer få ankomma

på Kungl. Majit att vidtaga dessa ändringar och de jämkningar i övrigt

i reglementet, som kunna föranledas av vad utskottet nedan yttrar beträffande

vissa särskilda paragrafer i reglementsförslaget. Likaledes förutsätter

utskottet, i likhet med departementschefen, att Kungl. Majit är

oförhindrad att ombesörja den formella överarbetning och vidtaga de

smärre modifikationer i övrigt, som vid den slutliga redigeringen av nämnda

författning kunna befinnas erforderliga.

I specialmotiveringen till 3 § har departementschefen yttrat, att antalet

veckotimmar torde liksom hittills böra regleras genom de i undervisningsplanen

för rikets folkskolor intagna timplanerna. Utskottet finner

det för egen del önskvärt, att avlöningsreglementet lämnar föreskrifter

även beträffande denna del av lärarnas tjänstgöringsskyldighet och vill

därför förorda, att bestämmelser i ämnet intagas i reglementet. Dessa bestämmelser

kunna lämpligen utformas med utgångspunkt från det av 1936

års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget och alltså ålägga ordinarie

lärare skyldighet att meddela undervisning: lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola under minst 28

och högst 30 veckotimmar samt lärare vid småskola under minst 24 och

högst 28 veckotimmar. För lärare vid småskola, till vilken även hänvisats

någon eller några av folkskolestadiets årsklasser bör gälla den undervisningsskyldighet,

som stadgas för lärare vid mindre folkskola. Det

synes befogat att i reglementet inrymma rätt för skolöverstyrelsen eller

i vissa fall statens vederbörande folkskolinspektör att medgiva minskning

av veckotjänstgöringen med en eller annan timme.

Utskottet har övervägt, huruvida lärare vid småskola bör åläggas en

maximilänstgöring av upp till 30 timmar per vecka. Denna mertjänstgö
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande Nr I4O.

ring skulle kunna utnyttjas till förstärkning av undervisningen, exempelvis

för beredande av en mer individualiserad undervisning åt barn, som äro i

behov därav. Utskottet anser sig dock icke kunna för närvarande bedöma

lämpligheten av en sådan anordning men förutsätter, att Kungl. Majit tager

frågan under omprövning och, därest så befinnes erforderligt, för riksdagen

framlägger förslag i ämnet.

Vid den slutliga utformningen av 4 § i avlöningsreglementet rörande

differentiering av lönen efter lästiden och reglementet i övrigt bör beaktas,

att lästiden inom vissa skoldistrikt kan hava olika längd vid olika skolor.

Denna svårighet gör sig, låt vara under en övergångsperiod, gällande jämväl

vid bifall till utskottets i det föregående utvecklade förslag. Därest lästiden

vid folk- eller småskola i något fall utsträckes utöver den i vederbörlig

ordning fastställda lästiden endast för viss begränsad tid eller — såsom

exempelvis vid B 3-skolor under de år nyintagning av elever äger rum —

för vissa perioder, bör lärare givetvis icke erhålla uppfattning i högre lönegrad.

I dylika fall bör särskild övertidsersättning utgå till läraren enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder.

Beträffande de under 7 § föreslagna lönetursbestämmelserna har utskottet

allenast ansett sig böra uttala önskvärdheten av att, till undvikande av

tolkningstvister, i de särskilda bestämmelserna angående lönetursrätten för

lärare vid småskola uttryckligen utsäges.. under a) att med anställning som

ordinarie lärare vid folk- eller småskola skall jämställas anställning tills

vidare med minst fyra månaders uppsägning dels vid mindre folkskola, dels

ock som biträdande lärare vid folkskola och att under c) skall inbegripas

varje vikariat å folkskollärarbefattning.

Enligt 11 § i det föreslagna avlöningsreglementet skall ersättning för

tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyller fordringarna i gällande

boställsordning, jämte bränsle utgå med för olika hyresgrupper angivna

belopp. I motiveringen till de i denna del likalydande motionerna

I: 249 och lii 532 har ifrågasatts, att orden »i väsentliga avseenden» skulle

för undvikande av olika tolkningar och därav följande tvistigheter utgå

och vissa konsekvensändringar vidtagas i paragrafen i övrigt. Enligt utskottets

mening skulle en utformning av bestämmelsen på sätt motionärerna

ifrågasatt kunna medföra krav på justeringar av ersättningsbelopp

även i fall, då tjänstebostad endast helt obetydligt avviker från boställsordningens

föreskrifter. Utskottet finner den av Kungl. Majit föreslagna

föreskriften böra äga tillämpning, åtminstone intill dess erfarenheten ådagalagt,

att en annan utformning av densamma kan vara tillrådlig.

Kungl. Majits under 12 § framlagda förslag beträffande utgående av

kallortstillägg anser sig utskottet kunna i huvudsak biträda. Vad angår

icke-ordinarie lärare (jfr 29 och 31 §§), synes emellertid vara att befara,

att det av Kungl. Majit föreslagna utbetalningssättet kan vålla svång
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

heter vid uträkningen av det kallortstillägg, som skall utgå till dessa befattningshavare.

Ifrågasättas kan, om icke åt denna del av förslaget med

hänsyn härtill bör givas en annan utformning vid den slutliga överarbetningen

av författningsförslaget.

Departementschefen har enligt specialmotiveringen till 12 § i likhet med

1936 års lärarlönesakkunniga utgått ifrån, att i och med löneregleringen

de särskilda lönetillägg skola upphöra, som för närvarande utgå enligt kungörelsen

nr 141/1920 angående särskilda lönetillägg åt lärarna inom vissa

skoldistrikt i Västerbottens och Norrbottens län och nr 469/1924 angående

särskilda lönetillägg åt lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste

gränsorter.

I de likalydande motionerna I: 285 och II: 534 samt i motionen II: 491

har föreslagits, att de sistnämnda lönetilläggen skola utgå i fortsättningen

liksom hittills. I motionerna II: 489, II: 491 och II: 541 har framställts

enahanda yrkande beträffande de förstnämnda lönetilläggen.

De lönetillägg, som utgå jämlikt kungörelsen nr 141/1920, äro enligt

utskottets mening till sin principiella karaktär att jämställa med kallortstillägg.

Då utskottet nyss tillstyrkt införandet av kallortstillägg för lärarpersonal

inom de norra delarna av landet, kan utskottet icke biträda de

motionsvis framställda yrkandena om fortsatt utgående av tillägg jämlikt

sistnämnda kungörelse.

De lönetillägg åter, som utgå enligt kungörelsen nr 469/1924, synas

hava en något annan karaktär, såsom betingade bland annat av de säregna,

undervisningen försvårande språkförhållandena inom vissa delar av

de nordligaste gränsorterna. Utskottet kan emellertid icke på grundval

av den föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning örn i vad mån

situationen förändras genom den lönereglering, som utskottet föreslår

riksdagen att besluta. Riksdagen torde med hänsyn härtill böra hos Kungl.

Majit anhålla om utredning, huruvida och i vad mån ifrågavarande särskilda

lönetillägg kunna anses böra utgå även för tiden efter löneregleringens

genomförande.

Med vad nu anförts torde de i ämnet väckta motionerna få anses besvarade,

såvitt nu är i fråga.

Enligt 16 § i förslaget till avlöningsreglemente skall kvinnlig lärare vid

ledighet för havandeskap eller barnsbörd under en tid av högst tre månader

i löneavseende för sådan tid avstå ett belopp, motsvarande det i

14 § angivna tjänstledighetsavdraget. Utskottet, som icke har något att

häremot erinra, vill emellertid framhålla, att ifrågavarande tidrymd måhända

bör angivas till 90 dagar i syfte att ernå överensstämmelse med

vad i motsvarande hänseende föreskrivits beträffande andra befattningshavare.

Samtidigt vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke sådan ledighet

bör uttagas inom viss tid, som av Kungl. Majit bestämmes.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande Nr tift.

Jämlikt 18 § skall lärare, som i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

från sin befattning för att uppehålla mot denna svarande tjänst i annat

skoldistrikt, under tiden för ledigheten avstå hela lönen jämte i förekommande

fall kallortstillägg. Utskottet, som erfarit, att den föreslagna bestämmelsen

ansetts komma att vålla svårigheter i redovisnings- och rekvisitionshänseende,

anser sig icke kunna nu bedöma, huruvida förslaget i

denna del är tillfredsställande, men utgår från att spörsmålet i samband

med den definitiva utformningen av ifrågavarande avlöningsförfattning

blir föremål för ytterligare övervägande.

Enligt 35 § skall lärare, som omedelbart före den tidpunkt, då reglementet

träder i kraft, innehar ordinarie befattning men icke vill underkasta

sig reglementets villköl• och bestämmelser och icke heller kan därtill

lagligen förbindas, göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande

skolstyrelse före viss av Kungl. Majit bestämd tidpunkt. Lärare, som före

sistnämnda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall enligt samma bestämmelser

varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande bestämmelser tillkommande

avlöningsförmåner m. m. I nämnda avlöningsförmåner skall

enligt förslaget icke inbegripas provisorisk avlöningsförbättring och ej

heller de ovannämnda, till lärare inom vissa norrländska skoldistrikt utgående

särskilda lönetilläggen.

I de likalydande motionerna 1:284 och II: 538 har yrkats, att de lärare,

som ej vilja övergå till det nya lönesystemet, alltjämt måtte äga uppbära

provisorisk avlöningsförbättring enligt samma bestämmelser som hittills.

Det motionsvis framställda förslaget synes icke kunna biträdas redan av

den anledningen, att ett avsteg härigenom skulle ske från vad som beträffande

likartade löneförmåner tillämpats vid löneregleringar på andra områden.

Då härtill kommer, att 1929 års riksdag vid sitt beslut om beviljande

av ifrågavarande avlöningsförbättring underströk, att det uppenbarligen

vore av vikt att vid bestämmandet av löneförbättringens belopp

det tillsåges, att ej ett föregripande av den blivande löneregleringen skedde,

kan utskottet icke biträda de i ämnet väckta motionerna, såvitt de här äro

i fråga, utan tillstyrker bifall till Kungl. Majits förslag, varemot utskottet

ej heller i övrigt har någon erinran att framställa.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Majit ifrågasatta avgräns n in gen

av löneregleringen. Ej endast lärare vid folk- och småskolor

samt vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i

rikets nordligaste gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna utan

även föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och

arbetsstugor saint lärare vid statsunderstödda sjukvardsanstalter och barnhem

böra således komma i åtnjutande av de nyreglerade lönerna.

Löneregleringen kommer enligt Kungl. Majlis förslag att i vissa hänseen
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets titlåtande Nr lJfO.

den inverka på de nu gällande statsbidragsgrunderna. Statens

bidrag till lärarnas löner skall enligt förslaget motsvara den avlöning, vartill

lärarna äro berättigade enligt avlöningsreglementets bestämmelser,

efter avdrag för varje lärare av det belopp, vartill hyresersättningen enligt

bestämmelserna i reglementsförslaget uppgår för en tjänstebostad av den

storlek, boställsordningen angiver för respektive lärare. Som villkor för

erhållande av statsbidrag förutsättes bland annat skola gälla, att skoldistrikt

icke får bevilja några löne- eller pensionsförmåner att utgå till lärare

utöver reglementets föreskrifter för sådan tjänstgöring, som lärare är skyldig

att fullgöra för den enligt reglementet utgående avlöningen. Dock skall

enligt förslaget i det fall att lärare, som vid reglementets ikraftträdande

innehar ordinarie tjänst, genom löneregleringen lider minskning i honom

före ikraftträdandet tillkommande lön å innehavande tjänst eller därmed

förbunden pensionsrätt, statsbidrag till sådan lärares lön utgå allenast under

villkor, att skoldistriktet iklätt sig att hålla läraren skadeslös för berörda

minskning. Departementschefen har beträffande bestämmelsen örn

skyldighet för skoldistrikt att hålla ordinarie lärare skadeslös för löneminskning

framhållit, att det enligt hans uppfattning vore rimligt, att bestämmelsen

finge avse det faktiska löneläget vid övergången till den nya

löneregleringen, oavsett huruvida förekommande tilläggsförmåner kunde

anses läraren tillförsäkrade på ett rättsligen bindande sätt eller ej.

I motionen II: 490 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att kommunerna

skola hålla nu ordinarie lärare skadeslösa för genom regleringen

eventuellt inträdd försämring i deras löne- och andra förmåner, som tillförsäkrats

dem vid befattningens tillträdande. Av motiveringen framgår,

att yrkandet avser att bereda garantier mot att de förmåner i form av vissa

framtida ålderstillägg, som tillförsäkrats lärare vid deras anställning, skulle

kunna genom löneregleringen förminskas.

Utskottet tillägger Kungl. Maj:ts förslag örn skyldighet för skoldistrikt

att hålla ordinarie lärare skadeslös för löneminskning den innebörden, att

det har avseende jämväl å sådana särskilda löneförmåner, som av kommun

ställts i utsikt för lärare, exempelvis i form av ålderstillägg, men vilka läraren

icke hunnit tillträda vid tidpunkten för löneregleringens genomförande.

Det syfte, som det motionsvis framställda yrkandet vill främja, lärer alltså

få anses tillgodosett redan genom Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har icke

någon annan erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts förslag till ändrade

statsbidragsgrunder än att utskottet vill föreslå, att skoldistrikts skyldighet

att hålla lärare skadeslös för minskning i lön eller pension skall inbegripa

jämväl extra ordinarie lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

torde såsom ytterligare villkor för erhållande av statsbidrag böra gälla,

att skyldighet av skoldistriktet ålägges vederbörande redogörare att till

statens intressekontor redovisa belopp, som läraren önskar genom avdrag

å sin avlöning avsätta för intressekontorsändamål.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande Nr lJfi.

Till de lärare, som övergå på det nya lönesystemet, bör i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag utgå dyrtidstillägg efter de för befattningshavare

vid nyreglerade verk gällande grunder ävensom provisoriskt

dyrortstillägg. Utskottet har intet att erinra emot, att dyrtidstilllägg

efter oförändrade grunder utgå till lärare, som ej önska erhålla lön

enligt det nya lönesystemet. Mot vad av Kungl. Majit föreslagits rörande

tidpunkten för löneregleringens genomförande och

om beviljande av engångsersättning av statsmedel till de lärare,

som övergå till det nya lönesystemet, synes någon erinran ej vara att framställa.

I anslutning till vad av departementschefen anförts, framhåller utskottet

vikten av att åtgärder vidtagas i syfte att för skoldistrikten underlätta

övergången till det nya lönesystemet genom erforderliga jämkningar

i gällande grunder angående rätt till förskott å statsbidrag, som påverkas

av löneregleringen.

I motionen II: 540 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att, där

äkta makar äro anställda som lärare vid samma skola, lönen skall

nedsättas så att, efter avdrag av kostnaden för den gemensamma bostaden,

nettolönen blir densamma som för ogifta lärare i samma löneställning.

Motsvarande spörsmål behandlades även vid 1935 och 1936 års riksdagar.

I en vid 1935 års riksdag väckt motion hemställdes, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn sådan ändring av boställsordningen,

att äkta makar, som båda innehade lärartjänster vid folk- och

småskola å samma plats, icke måtte äga rätt att uppbära hyresersättning

för mer än en tjänstebostad tillsammans. I utlåtande nr 142 framhöll statsutskottet

att den fria tjänstebostaden eller ersättningen därför måste betraktas

såsom en del av den enligt gällande lönereglering fastställda lönen

och att en ändring härutinnan icke torde böra ske utan i samband med en

allmän lönereglering för folkskollärarkåren. Utskottet erinrade också om

att såväl 1934 års folkskolesakkunniga som departementschefen förklarat

sig anse, att frågorna om en allmän revision av boställsordningen borde anstå

till en blivande ny lönereglering för lärarpersonalen. Med hänsyn såväl härtill

som till den omständigheten, att ett bifall till motionen skulle innebära

ett ståndpunktstagande från statsmakternas sida till den invecklade frågan

om gift kvinnas avlöningsförmåner, hemställde statsutskottet, att motionen

icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. Första kammaren biföll utskottets

hemställan, medan andra kammaren anslöt sig till en vid utskottets

utlåtande fogad reservation, som innebar yrkande om bifall till motionen.

Få grund av kamrarnas skiljaktiga beslut förföll den i motionen framförda

frågan.

En inom andra kammaren vid 1936 års riksdag väckt motion i samma

ämne avslogs av kammaren på grundval av ett utlåtande, nr 2, från kammarens

första tillfälliga utskott, vari yttrades, att den omständigheten att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 11^0.

spörsmålet om här ifrågavarande lärargruppers löneförmåner kunde väntas

vid 1937 års riksdag bliva upptaget till behandling i ett större sammanhang

syntes utskottet utgöra skäl för ett avstyrkande av motionen.

Vid bifall till motionen II: 540 skulle äkta makar, anställda vid olika

skolor inom ett och samma skoldistrikt, erhålla högre lön än äkta makar,

anställda vid samma skola. Äktenskap skulle vidare medföra reduktion av

lönen endast för det fall, att båda makarna äro anställda inom folkskoleväsendet,

däremot icke exempelvis om den ene är folkskollärare och den

andre läroverkslärare. Redan vad nu sagts ger vid handen, att ett bifall till

det i motionen framförda förslaget icke gärna kan ifrågakomma. Den tanke,

som ligger till grund för nämnda förslag, liksom ett i motionen II: 539 framfört,

ännu längre syftande yrkande av likartad innebörd, står i samband

med principfrågan om gifta kvinnors förvärvsarbete. Denna fråga befinner

sig under utredning genom av chefen för finansdepartementet tillkallade

sakkunniga. Ett ståndpunktstagande i sak till berörda motionsvis framställda

yrkanden synes icke böra från riksdagens sida ske, förrän resultatet

av nämnda utredning föreligger. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

II: 539 och II: 540.

Beträffande de i propositionen i övrigt framförda, löneregleringen

berörande förslagen vill utskottet avslutningsvis

framhålla, att utskottet icke har något att erinra emot att Kungl. Majit

bemyndigas utfärda de tilläggsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförande av de nya avlöningsbestämmelserna

eller eljes stå i samband därmed, ävensom de provisoriska föreskrifter angående

ifrågavarande befattningshavares pensionsrätt, som i statsrådsprotokollet

å sid. 76 angivits.

Departementschefen har å sid. 16 i statsrådsprotokollet också berört frågan

om de ändrade bestämmelser i pensionshänseende, vilka i övrigt kunna

påkallas genom löneregleringen, och förklarat sig icke vara beredd att nu

framlägga förslag i ämnet. Departementschefen har emellertid framhållit

nödvändigheten av att de nya pensionsbestämmelserna erhålla retroaktiv

giltighet, nämligen för de befattningshavare, som avgå med pension efter

löneregleringens genomförande men före de nya pensionsbestämmelsernas

ikraftträdande, och har jämväl antytt möjligheten av ett utsträckande av

bestämmelsernas retroaktiva giltighet ännu något längre tillbaka. Sistberörda

fråga har behandlats även i ett par av de ovanberörda motionerna.

Utskottet saknar anledning att ingå på dessa frågor men anser sig böra

framhålla vikten av att en viss försiktighet iakttages vid avfattningen av

de bestämmelser, som avse att meddela retroaktiv giltighet åt de nya föreskrifterna

i pensionshänseende. Ett i motionen II: 486 framställt yrkande

i fråga om kvinnliga folkskollärares pensionsavgifter torde få anses vara

av beskaffenhet att böra upptagas till omprövning i samband med behandlingen

av dessa befattningshavares pensionsförhållanden i allmänhet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande Nr llfi.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit rörande nyreglering av lönerna

för folk- och småskollärare m. fl. har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet övergår härefter till att behandla de i kapitel II av statsrådsprotokollet

framlagda anslagsberäkningarna för budgetåret 1937/1938 m. m.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1937/1938 m. m.

1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor. 2. Förslagsanslaget

till bidrag till kommunala mellanskolor. Beträffande anslag

till förevarande ändamål för nästa budgetår ävensom beträffande

ovannämnda inom första kammaren av herr H. L. E. Sjödahl väckta

motion (1:290) kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

3. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Detta anslag, som för budgetåret 1936/1937 är uppfört med 62,350,000

kronor, disponeras på följande sätt:

1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och

småskolor, förslagsvis......................kronor 55,950,000

2. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis..... » 6,090,000

3. Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsam
lingar

med icke-finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsvis................. » 90,000

4. Provisoriskt lönetillägg åt vissa icke-ordinarie lärare

vid folk- och småskolor, förslagsvis........... » 200,000

5. Ersättning för flyttningskostnad jämlikt kungörelsen

den 21 februari 1936 (nr 32) och kungörelsen

den 5 juni 1936 (nr 255), förslagsvis .......... » 10,000

6. Anordnande av försök med förstärkningsanord
ningar

i skolor av B 2-formen, högst.......... » 10,000

Summa kronor 62,350,000,

Beträffande beräkningen av anslaget för nästa budgetår må erinras

örn att 1935 års riksdag beslutat, att staten skulle från och med den 1 juli

1936 övertaga hela kostnaden för de författningsenligt utgående kontanta

minimilönerna för lärare vid folk- och småskolor — tidigare bestred staten

i huvudsak kostnaden allenast för nio tiondelar av nämnda löner. På grund

av bestämmelserna angående rekvisition av statsbidrag skulle den härigenom

vållade merutgiften för statsverket belasta anslaget först från och med budgetåret

1937/1938. I syfte att för kommunerna underlätta övergången till

det nya systemet hava emellertid meddelats bestämmelser (kungörelsen nr

201/1936) örn ökad förskottsutbetalning av statsbidrag till lärare vid folkoch

småskolor under budgetåret 1936/1937. Kostnaderna härför hava för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr l^O.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

sistnämnda budgetår beräknats till 3,000,000 kronor. 1935 års riksdag

har vidare fattat beslut om att staten skall i viss utsträckning lämna

understöd till bestridande av skoldistriktets kostnader för avlönande

av Överlärare.

Efter en redogörelse för vad skolöverstyrelsen i skrivelser den 31 augusti

och den 2 oktober 1936 föreslagit beträffande beräkningen av anslaget

för budgetåret 1937/1938 och för statskontorets utlåtanden däröver, av

vilken redogörelse inhämtas, att överstyrelsen ifrågasatt överflyttning

till förevarande anslag av vissa utgifter för avlöning av lärare vid statsfolkskolor

i Luleå stift från förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande

i rikets nordligaste gränsorter, har departementschefen anfört

följande:

Den i det föregående förordade löneregleringen avses som nämnts skola

träda i kraft den 1 januari 1938. För förra delen av budgetåret 1937/1938

kan förevarande anslag alltså beräknas utifrån de förhållanden, som nu

föreligga. För senare delen av budgetåret måste vid anslagsberäkningen

hänsyn tagas till de ändrade förhållanden, som uppstå genom löneregleringen.

Efter löneregleringens genomförande böra från anslaget bestridas dels

statens bidrag till de löneförmåner, som lärarna skola äga uppbära enligt

det föreslagna avlöningsreglementet, dels kostnaderna för det dem i förekommande

fall tillkommande provisoriska dyrortstillägget, dels avlöning

enligt äldre grunder — exklusive provisorisk avlöningsförbättring och särskilda

lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke-finsktalande

befolkning samt i Överkalix församling — till ordinarie lärare, som icke

vill övergå till det nya lönesystemet och ej heller kan därtill lagligen förbindas,

dels statens bidrag till skoldistriktens omförmälda kostnader för

avlönande av Överlärare, dels ersättning för ovannämnda flyttningskostnader,

dels ock berörda kostnader för anordnande av försök med förstärkningsanordningar

i skolor av B 2-formen. Vad nu anförts torde icke behöva

särskilt motiveras annat än försåvitt angår de sist nämnda kostnaderna.

Ifrågavarande anordningar till förstärkande av undervisningen i skolor

av B 2-f ormen äro som bekant en följd av 1936 års riksdags beslut angående

införande av obligatorisk sjuårig folkskola. I den i sistberörda ämne

avlåtna propositionen nr 99/1936 och av 1936 års riksdag togs icke definitiv

ställning till detaljerna i dessa anordningar. Det påpekades emellertid

av departementschefen och av riksdagen, att kostnaderna komme att utgöras

av ersättningar till lärare för övertidstjänstgöring och att de ersättningar

till lärare, som således skulle utgå från det ovannämnda till 10,000

kronor maximerade anslagsbeloppet, uppenbarligen icke kunde bliva prejudicerande

i löneregleringshänseende, då det vore fråga örn en extraordinär

anordning av ren försökskaraktär. I skrivelse den 7 juli 1936 framlade skolöverstyrelsen

förslag till bestämmelser angående dispositionen av nämnda

anslagsbelopp. Överstyrelsen anförde här, att det uppstående behovet av

ökad direkt undervisning vid vederbörande skolor icke kunde tillgodoses

utan en utökning av antalet lärartimmar. En dylik utökning kunde, fortsatte

överstyrelsen, ernås genom att antingen avdelningsläraren utöver sin

tjänstgöringsskyldighet mot extra arvode tjänstgjorde ytterligare ett min
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Statsutskottets utlåtande Nr 1/fiäre

antal veckotimmar eller den vid skolan tjänstgörande småskollärarinnan

mot sådant arvode undervisade i lämpliga ämnen på folkskolestadiet,

varvid folkskolans lärare finge tillfälle att samtidigt meddela undervisning

åt den eller de klasser, som ej handleddes av småskollärarinnan. Måhända

vore en kombination av båda dessa möjligheter närmast till hands liggande.

Vidare kunde, där förhållandena sådant medgåve, även särskild timlärare

anställas för extratimmarna. Lokala omständigheter kunde motivera

olika uppläggning av försöken i olika fall. Först när någon erfarenhet vunnjts

av de preliminära försöken, syntes tiden mogen för mera bestämda

direktiv. Överstyrelsen framlade emellertid mera bestämda förslag beträffande

den yttre ramen för försöksanordningarna samt rörande

ledningen, kontrollen och finansieringen av desamma. Dessa förslag

åsyftade bland annat, att skolöverstyrelsen skulle besluta dels huruvida

försök finge anordnas och dels med vilket belopp statsbidrag till försöksanordningen

högst finge utgå, därvid överstyrelsen i varje särskilt fall

skulle fastställa det antal veckotimmar, för vilka särskilt arvode finge utgå.

Arvodet borde, anförde överstyrelsen, avvägas med hänsyn till den lön,

som enligt gällande bestämmelser tillkomme lärare vid folk- och småskolor,

samt utgå med visst belopp för veckotimme.

Genom beslut den 10 september 1936 uppdrog Kungl. Majit åt överstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med de av överstyrelsen angivna

riktlinjerna under läsåret 1936—1937 anordna ifrågavarande försök

samt föreskrev, att statsbidrag till försöksanordningarna skulle utgå med

belopp, motsvarande kostnaderna för särskild ersättning till lärare, som

enligt åtagande därvid meddelade undervisning, dock högst med 90 kronor

för veckotimme för lärare med folkskollärarkompetens och 70 kronor för

veckotimme för lärare med småskollärarkompetens, beräknat efter en lästid

av 34 4/7 veckor för läsår.

Behovet av särskilda anslagsmedel för ifrågavarande ändamål upphör

icke vid ett bifall till det ovan framställda löneregleringsförslaget. Jag vill

här lämna öppen frågan, vilka arvoden som kunna befinnas böra utgå för

ändamålet, sedan löneregleringen genomförts, i de fall då tjänstgöring

ålägges lärare utöver den tjänstgöring, på vilken löneregleringen grundar

sig. Kungl. Majit torde böra taga denna fråga under närmare omprövning.

En höjning av de nu utgående arvodena synes emellertid icke vara utesluten.

På grund härav torde det icke vara lämpligt att, såsom nu är fallet,

maximera de anslagsmedel, som för senare hälften av nästa budgetår ställas

till förfogande för ändamålet. Utgående från att någon mera nämnvärd utvidgning

av försöksverksamheten icke vidtages under nästa budgetår, förutsätter

jag, att för detta budgetår beräknas ett förslagsvis betecknat belopp

under anslaget för bestridande av de med verksamheten förenade särskilda

kostnaderna. Då de jämkningar i ersättningsgrunderna, som kunna komma

att vidtagas från och med den''l januari 1938, ej torde komma att avsevärt

påverka medelsåtgången, lärer någon höjning av det nu utgående

beloppet ej behöva för närvarande beräknas.

Med utgångspunkt från överstyrelsens anslagskalkyler, mot vilka jag

ej har någon väsentligare erinran att framställa, torde förevarande förslagsanslag

till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor kunna för nästa

budgetår vid oföriindradc löneförhållanden beräknas till i runt tal

65,600,000 kronor. Ehuru detta icke har någon mer genomgripande betydelse

vid anslagsberäkningen, förutsätter jag härvid dels att avlöningen

s. 68 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

68 Statsutskottets utlåtande Nr 1/^0.

till lärare vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor

i rikets nordligaste gränsorter skall i sin helhet bestridas från förevarande

anslag från och med den 1 juli 1937, dels ock att under anslaget beräknas

förslagsvis 50,000 kronor till bestridande av skoldistriktens kostnader för

avlönande av Överlärare.

Vid ett genomförande av den av mig förordade löneregleringen skulle

enligt verkställda beräkningar höjningen av förevarande anslag för de närmaste

åren uppgå till i runt tal 25,000,000 kronor (vilket belopp dock icke

utgör en nettomerutgift, eftersom löneregleringen i stället medför avsevärd

reducering av vederbörande dyrtidstilläggsanslag). Enär löneregleringen

avses skola träda i kraft den 1 januari 1938, kan halva denna ökning beräknas

falla på budgetåret 1937/1938, d. v. s. 12,500,000 kronor. Då emellertid

de jämkningar i gällande förskottsbestämmelser, vilka ovan förutsatts skola

komma till stånd, ej torde komma att innebära, att hela denna kostnadsökning

belastar anslaget för nästa budgetår, räknar jag här med att

anslagshöjningen för sagda budgetår kan begränsas till 11,000,000 kronor.

Härförutom böra under anslaget beräknas medel för bestridande av de till

något över 4,000,000 kronor uppskattade kostnaderna för den förutnämnda

övergångslönen, vilka kostnader i sin helhet böra bestridas från anslaget

för nästa budgetår. Detta anslag skulle alltså behöva uppföras med

(65,600,000 + 11,000,000 + 4,000,000 =) 80,600,000 kronor. Beräkningarna

bygga på den förutsättningen att alla lärare övergå på den nya lönestaten.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

angående anslagets disposition.

Utskottets i det föregående ifrågasatta jämkningar i de av Kungl.

Majit föreslagna lönebestämmelserna hava icke någon inverkan på beräkningen

av förevarande anslag för nästa budgetår. Utskottet har

icke något att erinra mot de föreliggande anslagskalkylerna, vilka utmynna

i en anslagsökning för nästa budgetår av 18,250,000 kronor.

4. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folk
skolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majits under

denna punkt berörda förslag örn att förevarande anslag skulle för nästa

budgetår uppföras med 3,565,000 kronor, innebärande en väsentligen

av 1935 och 1936 års riksdagars beslut om ändrade statsbidragsgrunder

föranledd anslagshöjning med 900,000 kronor, har icke givit utskottet

anledning till erinran. •

5. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. Kungl. Majits under denna

punkt berörda förslag om höjning av förevarande anslag för nästa budgetår

med 49,000 kronor till 344,000 kronor, betingad väsentligen av

1935 års riksdags beslut rörande ändrade statsbidragsgrunder, har icke

givit utskottet anledning till erinran.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande Nr llfi.

6. Förslagsanslaget till bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. För närvarande utgår från detta anslag bidrag till avlönande

av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn

i skolåldern, lärare vid statsunderstödda tuberkulossjukhus, vid s. k.

dispensärbarnhem, vid barnhem för nervösa och psykopatiska barn, vid

svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer,

vid evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillesand i Ström samt

vid fortsättningsskolan vid kustsanatoriet Apelviken.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit riksdagen medgiva, att statsbidrag ur

förevarande anslag måtte kunna efter särskild prövning av Kungl. Majit

utgå jämväl till avlönande av lärare vid det av Axel och Sofia Alms

stiftelse upprättade barnhemmet i Rådan inom Spånga socken. Enligt

Kungl. Majits förslag skulle anslaget för nästa budgetår bestämmas till

110,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 40,000 kronor. Av

höjningen belöpa 4,500 kronor på det nytillkommande barnhemmet,

7,800 kronor på 1935 års riksdags beslut rörande ändrade statsbidragsgrunder,

10,000 kronor på den för hithörande lärarpersonal ifrågasatta

löneregleringen och återstoden på en fortskridande ökning i medelsåtgången.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit har icke givit utskottet anled- Utskottet.

ning till erinran.

7. Förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter. Å detta anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår är uppfört med 230,000 kronor, hava utgifterna under budgetåret

1935/1936 överstigit anslagsbeloppet med 107,162 kronor 70 öre.

Kungl. Majits förslag innebär — förutom en uppräkning av anslaget

med hänsyn till medelsåtgången — att från förslagsanslaget till bidrag

till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem

till förevarande förslagsanslag överföras de till 20,000 kronor beräknade

kostnaderna för statsbidrag till stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor

för vissa i arbetsstugorna mottagna barn, å vilka gällande kungörelse

örn inackordering av barn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem

icke ansetts vara tillämplig, att vid anslagsberäkningen fråndrages ett

belopp om 17,000 kronor, motsvarande i runt tal den avlastning, som

skulle föranledas av bifall till det ovan under punkt 3 berörda förslaget

örn överflyttande från detta anslag till förslagsanslaget till bidrag till

avdelning åt lärare vid folkskolor av vissa utgifter för lärare vid statsfolkskolorna

i Luleå stift, samt att vid anslagsberäkningen fråndrages

ytterligare 60,000 kronor, motsvarande kostnaden för tiden den 1

januari—den 30 juni 1938 för förutnämnda till lärare vid folkskolor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

VO Statsutskottets utlåtande Nr lJf.0.

inom vissa av rikets nordligaste gränsorter enligt kungörelsen nr 469/1924

utgående särskilda lönetillägg, vilka av Kungl. Majit enligt det föregående

föreslagits skola indragas i och med löneregleringens ikraftträdande

den 1 januari 1938.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget på grund härav uppföras

med 280,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor.

Utskottet, som erinrar om vad utskottet i det föregående yttrat beträffande

omförmälda särskilda lönetillägg, har ingenting att erinra mot

ifrågavarande anslagsberäkningar.

8. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Från förevarande

anslag, som nu är uppfört med 106,000 kronor, kan statsbidrag

nu endast utgå till avlöning åt föreståndarinnor oeh biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor inom de tre nordligaste länen.

I statsrådsprotokollet har föreslagits, att bidragsrätten skulle utsträckas

till att gälla skolhem och arbetsstugor jämväl i andra delar av landet.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats till 140,000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 34,000 kronor, varav 20,000 kronor

belöpa på löneregleringen.

Mot ifrågavarande förslag har utskottet intet att erinra.

9. Förslagsanslaget till bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. Ur anslaget, som innevarande

budgetår är uppfört med 900,000 kronor, utgår jämlikt beslut av 1935

års riksdag statsbidrag med åtta tiondelar av skoldistriktens styrkta

verkliga kostnader för inackorderingen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med det belopp

av 20,000 kronor, som enligt vad ovan angivits ansetts böra från anslaget

överföras till förslagsanslaget till folkundervisningens främjande

i rikets nordligaste gränsorter.

Till stöd för det ovanberörda i motionen II: 80 framförda yrkandet

rörande bidrag från anslaget upp till hela den verkliga inackorderingskostnaden

vid särskilt ömmande omständigheter på grund av hög skattetunga

och stort inackorderingsbehov har anförts följande:

Det kan tyckas, som om ett bidrag av 80 procent är synnerligen väl

tilltaget. I kommun med något så när god ekonomi och som ej behöver

inackordera mer än ett fåtal barn är beloppet utan tvekan rundligt

tilltaget om statsbidraget skulle sänkas ner till 50 ä 60 procent.

I en norrländsk socken, som har en sammanlagd utdebitering av kronor

7: 90 per skattekrona, uppgick inackorderingskostnaden till kronor

954: 60 för läsåret 1935—1936. Då antalet skattekronor inom nämnda

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande Nr llfi.

Öcken är cirka 16,000, utgjorde kommunens bidrag kronor 190: 92, drygt

1 öre per skattekrona, under det att Tärna kommun, en av de fattigaste

lappmarkskommunerna, för innevarande år beräknat inackorderingskostnaderna

till cirka 20,000 kronor, varvid kommunens bidrag

skulle belöpa sig till 4,000 kronor eller över 2 kronor per skattekrona,

enär skattekronornas antal endast utgör icke fullt 2,000, under det att

utdebiteringen är uppe i nära 20 kronor per skattekrona.

Det torde icke kunna betecknas såsom rättvist att en del skoldistrikt

skola bidraga med ett öre per skattekrona, under det en del måste bidraga

med nära 200 gånger detta belopp.

För innevarande läsår har Vilhelmina skoldistrikt ansökt örn något

över 90,000 kronor. Inackorderades sålunda enligt planen och det verkliga

behovet, skulle kostnaden för kommunen uppgå till cirka 18,000

kronor eller 1 krona per skattekrona.

Otaliga exempel kunna framdragas, men detta torde ej vara nödvändigt,

enär det torde stå klart för alla, att de fattiga kommunerna böra

erhålla ytterligare lättnad.

Trycket för dessa förut skattetyngda kommuner blir sa mycket kännbarare,

som dessa på grund av den glesa bebyggelsen redan i övriga

avseenden ha att dragas med större kostnader för folkskoleväsendet än

andra i förhållande till bärkraften.

Trots den ganska avsevärda höjning av förevarande statsbidrag, som

vidtogs genom 1935 års riksdags omförmälda beslut, kunna såsom i den

föreliggande motionen påpekats fall tänkas förekomma, da ett rikligare

statsbidrag kan vara motiverat, exempelvis då de sammanlagda, av skoldistrikten

gäldade inackorderingskostnaderna uppgå till ett i jämförelse

med kommunens skatteförmåga och skattebörda betydande belopp. En

riktig uppfattning om behovet av ökat understöd från statens sida

åt särskilda skoldistrikt ernås dock icke genom att, såsom i motionen

skett, taga hänsyn allenast till de kostnader för skolväsendet, som belöpa

på inackordering av skolbarn. Eftersom en omfattande inackorderingsverksamhet

kan medföra ej oväsentliga besparingar i skoldistriktens

utgifter för skolväsendet i övrigt, böra vid sådana jämförelser, som

av motionären företagits, beaktas jämväl skolkostnaderna i övrigt.

Även i övrigt innesluter det av motionären berörda spörsmålet frågor,

som erfordra närmare utredning, innan ståndpunkt kan fattas till sättet

för ett realiserande av det i motionen angivna, enligt utskottets

mening behjärtansvärda önskemålet. Utskottet, som förutsätter, att

Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på frågan, kan alltså icke

för närvarande biträda motionärens framställning.

Mot Kungl. Maj:ts under denna punkt berörda förslag har utskottet

intet att erinra.

Utskottet.

10. Förslagsanslaget till bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av en ny klassavdelning vid

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr lJfi.

skolan och en trots löneregleringen uppkommen anslagsminskning med

3,500 kronor, beroende av att kostnaderna för löner till anstaltens läraroch

föreståndarinnepersonal föreslås skola överföras från detta anslag

till vederbörande riksstatsanslag till avlöningar åt lärare vid folkskolor

respektive föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid

skolhem och arbetsstugor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke något att erinra.

11. Förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor. I riksstaten

för innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med 1,330,000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, dels att gällande restriktiva bestämmelser

med avseende å statsbidrag till anordnande av manlig slöjd i

högre folkskolor skola upphävas från och med nästa budgetår, dels ock

att åt Kungl. Majit lämnas ett generellt bemyndigande att bestämma

örn yrkesbestämd högre folkskolas erkännande såsom praktisk mellanskola.

Det av Kungl. Majit beräknade medelsbehovet (1,400,000 kronor), vilket

ej påverkas av det förutberörda förslaget örn lönereglering för folk- och

småskollärare, förutsätter fortsatt giltighet av de bestämmelser, som för

innevarande budgetår gälla angående statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola, och medför en anslagsökning med

80,000 kronor, varav ett belopp örn 70,000 kronor föranledes av fortsatt

utökning av antalet klasser samt inrättandet av nya högre folkskolor

och återstoden betingas av upphävandet av restriktionerna i avseende

å undervisningen i manlig slöjd.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag hava icke givit utskottet anledning

till erinran.

12. Förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor. Kungl. Majit

har föreslagit, att gällande bestämmelser med avseende å statsbidrag

till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola skola äga tillämpning

tills vidare samt att anslaget, som icke beröres av förutberörda

löneregleringsförslag, för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp, 1,300,000 kronor.

De under denna punkt berörda förslagen hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

13. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter. Detta anslag är för budgetåret

1936/1937 uppfört med 20,200,000 kronor.

Kungl. Majit har beräknat den minskning av medelsbehovet under

detta anslag, som föranledes av att folk- och småskollärare enligt för
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

slaget till lönereglering från och med den 1 januari 1938 komma att

uppbära dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för nyreglerade löner,

till 4,000,000 kronor och har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med 16,000,000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med

4,200,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till an- Utskottet.

nan erinran än att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden

lärer böra för nästa budgetår bestämmas till 18,400,000 kronor.

Örn 1937 års riksdag skulle komma att besluta ändringar i gällande

grunder angående dyrtidstillägg, böra de sålunda beslutade ändringarna

givetvis äga motsvarande tillämpning å till lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter utgående dyrtidstillägg. Utskottet,

som uppmärksammat, att några författningsbestämmelser icke meddelats

rörande utgående av dyrtidstillägg till föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor, oaktat bestämmandet av

löneförmånerna för dessa befattningshavare genomgående grundats på

den principen, att de i avseende å den kontanta lönen skola vara jämställda

med småskollärarpersonal, anser erforderligt, att sådana bestämmelser

meddelas i anslutning till vad som gäller för sistnämnda personal.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1. besluta, att för ej mindre lärare vid folk- och småskolor

samt vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor

och småskolor i rikets nordligaste gränsorter ävensom

vid Skytteanska skolan i Tärna, än även vid de i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5

mars 1937 angivna befattningshavare vid sjukvårdsanstalter,

barnhem, arbetsstugor och skolhem skall genomföras

lönereglering från och med den 1 januari 1938;

2. besluta, att ordinarie manlig lärare vid folkskola

skall från och med den 1 juli 1938 hänföras till lönegraden

B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet den 22

juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, införda löneplanen, därest lästiden

utgör 39 veckor årligen, till lönegraden B 16, därest

lästiden utgör 361/a veckor årligen, och till lönegraden

B 15, därest lästiden utgör 34''A veckor årligen, samt att

lönen skall under förra hälften av kalenderåret 1938 utgå

på sätt utskottet i det föregående angivit;

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

3. besluta, att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola

skall hänföras till samma lönegrad som manlig lärare,

dock utan rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad;

4. besluta, att ordinarie lärare vid småskola skall, på

sätt under 2. angivits beträffande ordinarie manlig lärare

vid folkskola, hänföras till lönegraderna B 9, B 8, respektive

B 7;

5. besluta, att de lärare och andra befattningshavare,

som under 1. angivits, skola i övrigt i enlighet med vad

departemenschefen till omförmälda statsrådsprotokoll yttrat

men med iakttagande av vad utskottet i det föregående

anfört åtnjuta avlöning jämlikt det i statsrådsprotokollet

berörda förslaget till avlöningsreglemente för

lärare vid folk- och småskolor;

6. hos Kungl. Majit anhålla ej mindre örn utredning

och förslag till sådan jämkning i åliggandena för lärare

vid folk- och småskolor, att tjänstgöringstiden för dessa

lärare utsträckes till 39 veckor årligen, än även om utredning,

huruvida och i vad män lönerna för de lärare

vid småskola, vilka utbildats vid de genom beslut av

1936 års riksdag omorganiserade småskoleseminarierna,

böra undergå förhöjning, därest sistnämnda lärare åläggas

allmän skyldighet att meddela undervisning jämväl i

folkskolestadiets lägre årsklasser;

7. besluta, att ifrågavarande lärare och andra befattningshavare

skola äga att under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg enligt

samma grunder, som gälla för befattningshavare i statens

tjänst;

8. medgiva, att dyrtidstillägg till de under 1. nämnda

lärare och andra befattningshavare må under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som

gälla för statens befattningshavare vid s. k. nyreglerade

verk;

9. godkänna de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna

grunderna för statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för avlöning åt ifrågavarande lärare och andra

befattningshavare, dock med iakttagande av vad utskotten

i det föregående anfört, samt bemyndiga Kungl.

Majit att utfärda därav föranledda författningsbestämmelser;
10.

bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggs
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande Nr llfi.

bestämmelser och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras

för genomförandet av de ovannämnda avlöningsbestämmelsema

eller eljes stå i samband därmed, ävensom

de provisoriska föreskrifter angående ifrågavarande befattningshavares

pensionsrätt, som i statsrådsprotokollet angivits;
11.

medgiva, att ordinarie lärare vid folk- eller småskola

samt sådan lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare

med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning,

samt med nu angivna lärare i löne- och anställningshänseende

jämställda befattningshavare må, under förutsättning

att de underkasta sig ovannämnda avlöningsbestämmelser,

vid ingången av januari 1938 av statsmedel uppbära ett

belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg frånräknat

— skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

om de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande ägt giltighet;

12. medgiva, att dyrtidstillägg till de under 1. nämnda

lärare och andra befattningshavare, vilka innehava ordinarie

befattningar men icke vilja underkasta sig ovannämnda

avlöningsbestämmelser och icke heller kunna

därtill lagligen förbindas, må under tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938 utgå enligt nu gällande allmänna grunder,

dock med iakttagande av vad utskottet ovan anfört;

13. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 80,600,000 kronor;

14. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda

slöjdskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 3,565,000 kronor;

15. till Folkskolor m. m.; Bidrag till avlöning åt lärarinnor

i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 344,000

kronor;

16. a) medgiva, att Axel och Sofia Alms stiftelse må

efter särskild prövning av Kungl. Maj:t kunna tillerkännas

rätt att erhålla bidrag till avlönande av lärare vid stiftelsens

barnhem i Rådan i Spånga socken, att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ord
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr HO.

ning, som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag

till avlönande av lärare vid folk- och småskolor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare

åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa

barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor;

17. till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande

i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 280,000 kronor;

18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 140,000 kronor;

19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av

skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 880,000

kronor;

20. till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan

i Tärna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 15,000 kronor;

21. a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för

budgetåret 1936/1937 angående statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola, skola äga motsvarande

tillämpning under budgetåret 1937/1938;

b) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts

avgörande, huruvida yrkesbestämd högre folkskola må, i

huvudsaklig överensstämmelse med hittills tillämpade

grunder, anordnas som praktisk mellanskola;

c) till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;

22. a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret

1936/1937 angående statsunderstöd till anordnande

av parallellundervisning vid folkhögskola, från och med

budgetåret 1937/1938 skola äga tillämpning tills vidare;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor;

23. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 18,400,000 kronor;

24. hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag''

till 1938 års riksdag angående tillerkännande av särskilt

lönetillägg åt lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor;

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Statsutskottets utlåtande Nr lZ+O.

25. hos Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag,

huruvida och i vad mån ovannämnda åt lärare vid folkskolor

inom vissa av rikets nordligaste gränsorter utgående

särskilda lönetillägg böra tillerkännas sådana lärare

även för tiden efter den 31 december 1937;

B. att följande motioner, nämligen inom första kammaren

:

nr 249 av herr Wagnsson m. fl.;

nr 250 av herr E. Andersson m. fl.;

nr 251 av herr V. Andersson;

nr 252 av herr Johansson m. fl.;

nr 284 av herr Bergqvist m. fl.;

nr 285 av herr Bergqvist m. fl.;

nr 286 av herr Sandén m. fl.;

nr 287 av herrar Norman och Berglund;

nr 288 av herrar Norman och Berglund; och

nr 289 av herr Sjödahl;

samt inom andra kammaren:

nr 80 av herr Jacobson;

nr 470 av herr Weijne;

nr 486 av herr Gardell;

nr 487 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;

nr 488 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.;

nr 489 av herr Jacobson;

nr 490 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;

nr 491 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;

nr 531 av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.;

nr 532 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.;

nr 533 av herr Lindén m. fl.;

nr 534 av herr Nilsson i Antnäs m. fl.;

nr 535 av herr Malmborg m. fl.;

nr 536 av fröken Hesselgren m. fl.;

nr 537 av fröken Hennings m. fl.;

nr 538 av herr Lundqvist m. fl.;

nr 539 av herr Wallén;

nr 540 av herrar Johansson i Tväråselet och Johansson

i Norrfors;

nr 541 av herr Lövgren m. fl.; och

nr 542 av herr förste vice talmannen Jeppsson m. fl.;

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan under A. hemställt, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till kommunala

flickskolor och kommunala mellanskolor ävensom beträffande motionen

nr 1:290 av herr Sjödahl kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

Stockholm den 11 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Borell, Nilsson i Landeryd, Pauli, Larsson i Varberg, Rahmn,

von Heland och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Jonsson

i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Andersson i Södergård, Isacsson,

Weijne, von Seth och Erlander.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Borell, Nilsson i Landeryd,

Rahmn, Holmdahl och von Seth, vilka ansett,

dels att utskottets utlåtande angående lönereglering för folk- och

småskollärare m. m. bort hava följande lydelse:

»Under den---(sid. 49—52)--- 38 veckor.

Utskottet har för sin del ingenting att invända emot, att ersättningen för

lästid över 34 V2 veckor, vilken som nämnts nu gäldas av kommunerna, inarbetas

i den enligt lönegrad utgående avlöningen, d. v. s. att staten övertager

den väsentliga delen av lärarlönerna. Däremot kan utskottet icke

biträda Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser den av bland annat ifrågavarande

kostnadsöverflyttning betingade lönesättningen.

Den differentiering av avlöningen i olika lönegrader efter undervisningstidens

längd, som Kungl. Maj:ts förslag innebär, leder enligt utskottets

mening till konsekvenser, som icke äro önskvärda ur vare sig skolans eller

lärarnas synpunkt. Såsom påvisats i åtskilliga av de i ämnet väckta motionerna,

skulle ett genomförande av detta förslag medföra, att landsbygdens

lärare skulle i fortsättningen liksom hittills, så länge de nuvarande olikhe
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Statsutskottets utlåtande Nr 1//J.

terna mellan städer och större samhällen å ena sidan, landsbygden å den

andra, i fråga örn lästidens längd bestå, som regel bliva lägre avlönade än

städernas lärare, och landsbygden skulle på grund härav beredas svårigheter

vid konkurrensen örn de bästa lärarna. Det övervägande antalet lärare

skulle, såvitt med utgångspunkt från de nuvarande förhållandena kan bedömas,

erhålla lön enligt den lägsta av de i propositionen föreslagna lönegraderna.

Endast lärare med en årlig lästid av 39 veckor skulle avlönas enligt

en lönegrad, som allmänt ansetts välmotiverad för alla manliga folkskollärare,

nämligen lönegraden B 17. Med den ifrågasatta lönedifferentieringen

är förenad även den olägenheten, att lönesättningen skulle vara till

övervägande del beroende av skoldistriktens åtgöranden. Det synes önskvärt,

att lönesystemet icke utformas på sådant sätt, att det underlättar

uppkomsten av intressemotsättningar mellan skoldistrikten och de i deras

tjänst anställda lärarna.

Enligt utskottets mening bör det lönesystem, som avses skola genomföras

för folkskolans lärare, så konstrueras, att det icke uppoffrar den

fasthet och enhetlighet, som en lönereglering bör tillgodose och som

tillgodosetts vid löneregleringar inom andra verksamhetsområden. Befattningshavarnas

löneställning bör icke göras beroende av yttre omständigheter,

som komma flertalet av dem att sväva i ovisshet om vilken löneställning,

de för framtiden skola komma i åtnjutande av.

Örn sålunda en enhetlig lönesättning för folkskolans lärare för utskottet

framstår som ett väsentligt önskemål, vill utskottet å andra sidan icke förneka,

att genomförandet av ett sådant avlöningssystem försvåras av de

förefintliga olikheterna i fråga om undervisningstidens längd. Såsom framgår

av de verkställda utredningarna och de i ämnet väckta motionerna,

saknas dock icke möjligheter att komma till rätta med dessa svårigheter.

Den ifrågasatta löneregleringen, vilken som nämnts innebär, att kommunerna

befrias från skyldigheten att bestrida kostnaden för lärares tjänstgöring

utöver den nu föreskrivna minimitjänstgöringen av 34 1/2 läsveckor,

erbjuder ett gynnsamt tillfälle för statsmakterna att utan ekonomiska olägenheter

för skoldistrikten vidtaga förbättringar inom folkskoleväsendet

genom att i vidare mån, än nu i allmänhet sker, utnyttja lärarnas arbetskraft

inom ramen av en allmän tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor per

år. Ehuru en utsträckning av den obligatoriska lästiden utöver 34 ''/a läsveckor

ur skolans synpunkt skulle vara till fördel, är det enligt utskottets

mening och såsom i några av de ovannämnda motionerna påpekats icke

nödvändigt, att den normalisering av lärarnas tjänstgöringsskyldighet, som

utskottet således finner böra ske, förbindes med en sådan generell åtgärd.

Den arbetstid, som ligger emellan 34 ''/2 och 39 veckor lär i allmänhet

kunna till skolans bästa nyttiggöras på annat sätt än genom en ytterligare

utsträckning av lästiden för barnen. I skolöverstyrelsens å sid. 23 och

24 här ovan berörda utlåtande hava framlagts vissa förslag i denna

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

riktning, vilka enligt utskottets mening böra komma under närmare

övervägande. Den av 1936 års lärarlönesakkunniga framförda tanken

att inom ramen för lärarnas allmänna undervisningsskyldighet inlägga

jämväl undervisning i slöjd bör icke utan vidare avvisas, så mycket

mindre som härigenom öppnas möjligheter till utgiftsminskningar för

statsverket. Ett tänkbart uppslag synes också vara att förlägga någon

del av fortsättningsskoleundervisningen inom nämnda undervisningsskyldighet.

Det kan även ifrågasättas, huruvida icke den vidgade tjänstgöringsskyldigheten

kan tagas i anspråk för beredande av särskild undervisning

åt efterblivna barn.

Av det sagda torde framgå, att goda möjligheter förefinnas att även för

befattningshavare inom folkskoleväsendet genomföra en i stort sett enhetlig

tjänstgöringstid och alltså bringa förhållandena på detta område till överensstämmelse

med vad som gäller för vissa andra lärarkategorier och befattningshavare

i allmän tjänst. Det är emellertid icke möjligt för utskottet

att i frågans nuvarande läge taga ställning till de med ifrågavarande åtgärder

sammanhängande detaljfrågorna. Denna sida av saken bör komma

under skyndsam utredning genom Kungl. Maj:ts försorg. På grund härav

och även med hänsyn till önskvärdheten av att skoldistrikten beredas rådrum

för ett genomförande av de åtgärder i nämnda riktning, vilka kunna

komma att beslutas, är det icke möjligt att genomföra en utsträckning av

lärarnas tjänstgöringsskyldighet och därmed en enhetlig lönegradsplacering

redan från och med den dag, då löneregleringen tänkes skola träda i

kraft. Som nämnts bör emellertid en lönereglering icke så utformas, att

befattningshavarna sväva i ovisshet om dess verkliga innebörd. På grund

härav bör riksdagen enligt utskottets mening redan nu fatta beslut rörande

sättet för övergången till den enhetliga lönesättningen.

Nämnda övergång synes kunna utformas med utgångspunkt från Kungl.

Maj:ts förslag. På sätt i de likalydande motionerna I: 284 och II: 538 ifrågasatts,

bör enligt utskottets mening ordinarie manlig folkskollärare intill den

1 juli 1939 i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag åtnjuta lön enligt lönegraderna

B 15, B 16, respektive B 17. Från och med sagda dag böra de lärare,

som åtnjuta lön enligt den lägsta lönegraden, uppflyttas till lönegraden B 16

och den årliga tjänstgöringsskyldigheten fastställas till lägst 36 V2 veckor.

Efter ytterligare två år, alltså den 1 juli 1941, böra de lärare, som åtnjuta

lön enligt lönegraden B 16, uppflyttas till lönegraden B 17 och den årliga

tjänstgöringsskyldigheten fastställas till 39 veckor.

I motionerna I: 249 och II: 532 har framställts ett yrkande, som innebär,

att differentieringen av lönerna efter tjänstgöringstiden skulle till

undvikande av ojämnheter och påtagliga orättvisor hänföras till vissa

fixerade tjänstgöringstider, 34 %, 36 och 39 veckor, i stället för till varierande

lästider enligt Kungl. Maj:ts förslag. Med den ståndpunkt, utskottet

i det föregående intagit, har detta yrkande avseende allenast på den första

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

perioden av den av utskottet ifrågasatta övergången till en enhetlig lönesättning.

Det torde icke vara behövligt att för den korta tid, nämnda

period omfattar, vidtaga ändring i Kungl. Maj:ts förslag i den i berörda

motioner angivna riktningen.

Med vad utskottet ovan anfört torde de i ämnet väckta motionerna få

anses besvarade, såvitt de här komma i fråga.

Kungl. Majit---(sid. 53 och 54)---lönegrader lägre.

Utskottet vill mot bakgrunden av den å sid. 24 f. här ovan lämnade redogörelsen

fästa uppmärksamheten på att det torde få anses ådagalagt, att

1925 års riksdag icke i princip beslutat i lönehänseende likställa manliga

och kvinnliga befattningshavare. Vid sådant förhållande anser utskottet, i

anslutning till vad i ämnet anförts av 1936 års lärarlönesakkunniga, skolöverstyrelsen

och de ovannämnda motionärerna, det icke lämpligt, att riksdagen

genom bifall till Kungl. Marits förslag föregriper den revision av

gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid den civila och

militära statsförvaltningen, som omhänderhaves av 1936 års lönekommitté,

och riksdagens omprövning av frågan i det vidare sammanhang, som lönekommitténs

förslag kommer att avse. Ett uppskjutande av ståndpunktstagandet

ett eller annat år i syfte att bereda möjligheter till en bedömning

av frågan i dess samband med statens lönefrågor i övrigt synes icke vålla

några olägenheter för de kvinnliga befattningshavarna, eftersom de av

Kungl. Majit föreslagna övergångsbestämmelserna innebära, att närmandet

av lönen för kvinnlig folkskollärare till lönen för manlig skulle genomföras

stegvis på så sätt, att en partiell likställighet skulle ernås först den 1 juli

1940 och full likställighet — frånsett rätt att åtnjuta lön enligt högsta

löneklassen inom vederbörande lönegrad — först den 1 juli 1943.

På grund av vad nu anförts finner sig utskottet i anslutning till de motionsvis

framställda yrkandena böra föreslå, att kvinnlig folkskollärare skall

åtnjuta lön enligt en lönegrad, som ligger två lönegrader lägre än den för

manlig folkskollärare tillämpade. Med tillämpning i övrigt av vad utskottet

i det föregående föreslagit rörande lönegradsplaceringen för manlig folkskollärare

bör således kvinnlig lärare intill den 1 juli 1939 åtnjuta lön enligt

lönegraderna B 13, B 14, respektive B 15, från och med nämnda dag enligt

lönegraderna B 14, respektive B 15 samt från och med den 1 juli 1941 enligt

lönegraden B 15. I så fall bör skyldighet icke åläggas kvinnlig folkskollärare

att mottaga större tjänstebostad än å två rum och kök.

lämen för---(sid. 54 och 55)---— motionen lii 486.

Enligt det äldsta i statsrådsprotokollet åberopade löncregleringsförslaget

— lärarlönekommitténs förslag — skulle skillnaden mellan lönen för

kvinnliga folkskollärare och småskollärarinnor utgöra icke mindre än nio

lönegrader. I de efterföljande kommittéutredningarna yppades cn växande

Bihang till riksdagens protokoll 1037. G sami. Nr 1/fO. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

förståelse för småskollärarinnornas ansvarsfulla och krävande arbete samt

togs större hänsyn till de skärpta fordringarna i utbildningshänseende. 1928

års lönekommitté och 1935 års lärarlönesakkunniga angåvo sålunda löneskillnaden

till sju lönegrader. Av 1936 års lärarlönesakkunniga reducerades

den till sex lönegrader.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som utgår från en löneskillnad av

icke mindre än åtta lönegrader, synes alltså representera en återgång till

en äldre uppskattning av småskollärarinnornas arbets- och utbildningsförhållanden.

Enligt utskottets mening föreligger icke anledning att uppehålla

en så avsevärd skillnad i lönehänseende mellan ifrågavarande befattningshavare.

Därest utskottet funnit sig kunna tillstyrka den av Kungl. Maj:t

för de kvinnliga folkskollärarna ifrågasatta lönegradsplaceringen, skulle en

höjning av löneställningen för småskollärarinnorna hava varit naturlig med

hänsyn till relationen mellan folkskollärarinnorna och småskollärarinnorna.

Örn emellertid — såsom utskottet i det föregående förutsatt — de kvinnliga

folkskollärarna skola avlönas två lönegrader lägre än de manliga folkskollärarna,

synes den av Kungl. Maj:t för småskollärarinnorna föreslagna

högsta lönegradsplaceringen vara lämplig. I så fall kommer löneskillnaden

mellan kvinnlig folkskollärare och småskollärarinna att motsvara sex lönegrader.

Vad utskottet i det föregående föreslagit beträffande övergång till enhetlig

lönegradsplacering och tjänstgöringsskyldighet bör äga tillämpning

jämväl beträffande småskollärarinnorna. Dessa böra alltså intill den 1 juli

1939 åtnjuta lön enligt lönegraderna B 7, B 8, respektive B 9, från och med

nämnda dag enligt lönegraderna B 8, respektive B 9 samt från och med

den 1 juli 1941 enligt lönegraden B 9. Det av Kungl. Majit framlagda förslaget

örn tillerkännande av ett särskilt lönetillägg åt manlig lärare vid

småskola eller mindre folkskola biträder utskottet. Till den i en motion berörda

frågan om undervisningsskyldigheten per vecka för lärare vid småskola

återkommer utskottet i det följande.

I samband----(sid. 56—65)--- — budgetåret 1937/1938 m. m.»

dels ock att utskottets hemställan under punkterna 2—Jf och 6 bort

i anledning härav bliva följande:

»2. besluta, att ordinarie manlig lärare vid folkskola

skaff efter en övergångsperiod av tre och ett halvt år,

alltså från och med den 1 juli 1941, hänföras till lönegraden

B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, införda löneplanen ävensom

från och med nämnda tidpunkt åläggas en tjänstgöringsskyldighet

av 39 veckor årligen; skolande sagda övergångsperiod

så anordnas, att sådan lärare från och med

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0. 83

den 1 januari 1938 hänföres vid skolor med en lästid av

högst 36 veckor årligen till lönegraden B 15, vid skolor

med en lästid av mer än 36 men ej 39 veckor till lönegraden

B 16 och vid skolor med en lästid av 39 veckor till

lönegraden B 17 och att sådan lärare, som den 1 juli

1939 åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 15, skall från

och med sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden B 16,

i samband varmed ordinarie manlig lärare vid folkskola

ålägges en tjänstgöringsskyldighet av lägst 3672 veckor

årligen;

3. besluta, att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola

skall, på sätt under 2. angivits beträffande manlig sådan

lärare, åtnjuta lön två lönegrader lägre än manlig lärare,

dock utan rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad;

4. besluta, att ordinarie lärare vid småskola skall efter

en övergångsperiod av tre och ett halvt år, alltså från

och med den 1 juli 1941, hänföras till lönegraden B 9

i omförmälda löneplan ävensom från och med nämnda

tidpunkt åläggas en tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor

årligen; skolande sagda övergångsperiod så anordnas, att

sådan lärare från och med den 1 januari 1938 hänföres,

på sätt under 2. angivits beträffande ordinarie manlig

lärare vid folkskola, till lönegraderna B 7, B 8, respektive

B 9 och att sådan lärare, som den 1 juli 1939 åtnjuter

avlöning enligt lönegraden B 7, skall från och

med sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden B 8, i

samband varmed ordinarie lärare vid småskola ålägges

en tjänstgöringsskyldighet av lägst 36 72 veckor årligen;

6. hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag

rörande åtgärder att i möjligaste mån och under beaktande

av vad utskottet i det föregående anfört effektivt

utnyttja den ovannämnda tjänstgöringsskyldigheten

för lärare vid folk- och småskolor;»

2) av herr Jeppsson, som ansett,

dels att utskottets utlåtande angående lönereglering för folk- och småskollärare

m. m. bort hava följande lydelse:

»Under den---(sid. 49—52)--- 38 veckor.

Utskottet har för sin del ingenting att invända emot, att ersättningen

för lästid över 34 1/2 veckor, vilken som nämnts nu gäldas av kommunerna,

inarbetas i den enligt lönegrad utgående avlöningen, d. v. s. att staten övertager

den väsentliga delen av lärarlönerna. Däremot kan utskottet icke bi
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

träda Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser den av bland annat ifrågavarande

kostnadsöverflyttning betingade lönesättningen.

Den differentiering av avlöningen i olika lönegrader efter undervisningstidens

längd, som Kungl. Maj:ts förslag innebär, leder enligt utskottets mening

till konsekvenser, som icke äro önskvärda ur vare sig skolans eller

lärarnas synpunkt. Såsom påvisats i åtskilliga av de i ämnet väckta motionerna,

skulle ett genomförande av detta förslag medföra, att landsbygdens

lärare skulle i fortsättningen liksom hittills, så länge de nuvarande olikaheterna

mellan städer och större samhällen å ena sidan, landsbygden å den

andra, i fråga om lästidens längd bestå, som regel bliva lägre avlönade än

städernas lärare, och landsbygden skulle på grund härav beredas svårigheter

vid konkurrensen örn de bästa lärarna. Det övervägande antalet lärare

skulle, såvitt med utgångspunkt från de nuvarande förhållandena kan bedömas,

erhålla lön enligt den lägsta av de i propositionen föreslagna lönegraderna.

Endast lärare med en årlig lästid av 39 veckor skulle avlönas

enligt en lönegrad, som allmänt ansetts välmotiverad för alla manliga folkskollärare,

nämligen lönegraden B 17. Med den ifrågasatta lönedifferentieringen

är förenad även den olägenheten att lönesättningen skulle vara till

övervägande del beroende av skoldistriktens åtgöranden. Det synes önskvärt,

att lönesystemet icke utformas på sådant sätt, att det underlättar uppkomsten

av intressemotsättningar mellan skoldistrikten och de i deras

tjänst anställda lärarna.

Enligt utskottets mening bör det lönesystem, som avses skola genomföras

för folkskolans lärare, så konstrueras, att det icke uppoffrar den fasthet och

enhetlighet, som en lönereglering bör tillgodose och som tillgodosetts vid

löneregleringar inom andra verksamhetsområden. Befattningshavarnas löneställning

bör icke göras beroende av yttre omständigheter, som komma flertalet

av dem att sväva i ovisshet om vilken löneställning, de för framtiden

skola komma i åtnjutande av. Utskottet utgår nämligen ifrån att samtliga

lärare böra erhålla samma tjänstgöringsskyldighet och i möjligaste mån

samma tjänstgöringstid. Endast härigenom torde man kunna undgå en för

landsbygdens skolväsende olämplig klassificering av lärartjänsterna.

Örn sålunda en enhetlig lönesättning för folkskolans lärare för utskottet

framstår som ett väsentligt önskemål, vill utskottet å andra sidan icke förneka,

att genomförandet av ett sådant avlöningssystem försvåras av de

förefintliga olikheterna i fråga om undervisningstidens längd. Såsom framgår

av de verkställda utredningarna och de i ämnet väckta motionerna, saknas

dock icke möjligheter att komma till rätta med dessa svårigheter. Den

ifrågasatta löneregleringen, vilken som nämnts innebär, att kommunerna

befrias från skyldigheten att bestrida kostnaden för lärares tjänstgöring utöver

den nu föreskrivna minimitjänstgöringen av 34 V2 läsveckor, erbjuder

ett gynnsamt tillfälle för statsmakterna att utan ekonomiska olägenheter

för skoldistrikten vidtaga förbättringar inom folkskoleväsendet. En förut
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Statsutskottets utlåtande Nr lJjO.

sättning härför liksom också för åstadkommandet av en utjämning i lönehänseende

är emellertid, att lärarnas arbetskraft mera effektivt utnyttjas

än vad flerstädes nu är fallet. En utökning av tjänstgöringsskyldigheten

föreslogs också av 1936 års lärarlönesakkunniga. Önskvärdheten härav har

ävenledes understrukits såväl i motioner som i uttalanden om den föreslagna

löneregleringen.

Denna önskan om ett bättre utnyttjande av lärarnas arbetskraft ligger

också helt i linje med de senare årens strävanden att förbättra undervisningsmöjligheterna,

särskilt på landsbygden, så att skolförhållandena där

bli mera likartade med städernas. Utskottet anser för den skull, att riksdagen

vid löneregleringens genomförande bör besluta utsträcka tjänstgöringsskyldigheten

för samtliga lärare till 39 veckor. Härigenom skulle

landsbygdens och städernas lärartjänster komma att framstå som likvärdiga.

Någon gradering av statens bidrag till lärarlönerna skulle ej heller behöva

ifrågakomma och följaktligen ej heller någon favorisering från statens

sida av städernas och de större samhällenas skolväsende. Däremot anser

sig utskottet icke böra förorda en allmän förlängning av den lagstadgade

minimilästiden av 34 1L veckor, ehuru väl en utsträckning av den obligatoriska

lästiden från skolans synpunkt kunde i och för sig vara önskvärd.

Utskottet anser nämligen, att folk- och småskolans organisation bör anpassas

efter de för de olika orterna skiftande förutsättningarna och att det

alltjämt bör vara skoldistrikten obetaget att själva besluta angående utökning

av den årliga lästiden för barnen.

Den av utskottet sålunda föreslagna tjänstgöringsskyldigheten av 39 veckor

årligen torde kunna uttagas på olika sätt. Enligt utskottets mening torde

det kunna förväntas, att många skoldistrikt komma att begagna sig av

möjligheten att utsträcka lästiden, då merkostnaden härför ej skulle drabba

skoldistrikten utan övertagas av statsverket. Där en förlängning av läsåret

av ena eller andra skälet ej skulle befinnas lämpligt att genomföra, kan

enligt utskottets mening ett antagande av de av skolöverstyrelsen föreslagna

forstärkningsanordningarna i dess ovan å sid. 23 och 24 berörda utlåtande

vara till gagn, och dessa synas utskottet för den skull böra genomföras i den

utsträckning så befinnes vara lämpligt. Genom dessa anordningar skulle

landsbygden erhålla möjlighet att inom kort tid få till stånd en med hänsyn

till effektiviteten förbättrad folkskolundervisning utan att varje barn eller

skolklass behövde få lästiden utsträckt. Löneregleringen för lärarna bleve

härigenom förbunden med en undervisningsreform, som komme den egentliga

landsbygden och de svagare skolformerna till godo. Det kan även ifrågasättas,

huruvida inte den utökade tjänstgöringsskyldigheten kunde tagas

i anspråk för särskild undervisning åt efterblivna barn. Andra utvägar att

uttaga tjänstgöringsskyldigheten av lärarna lia anvisats av 1936 års liirarlönésakkunniga

genom dessas förslag att i (leii obligatoriska tjänstgöringstiden

inlägga slöjdundervisningen. Härigenom skulle rätt betydande besparingar

av nu utgående statsbidrag till denna undervisning kunna göras.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr llfO.

Av det sagda torde framgå, att goda möjligheter förefinnas att även för

befattningshavare inom folkskoleväsendet genomföra en i stort sett enhetlig

tjänstgöringstid och alltså bringa förhållandena på detta område till

överensstämmelse med vad som gäller för vissa andra lärarkategorier och

befattningshavare i allmän tjänst. Det är emellertid icke möjligt för utskottet

att i frågans nuvarande läge taga ställning till de med ifrågavarande åtgärder

sammanhängande detaljfrågorna. Denna sida av saken bör komma

under skyndsam utredning genom Kungl. Maj:ts försorg. På grund härav

och även med hänsyn till önskvärdheten av att skoldistrikten beredas rådrum

för ett genomförande av de åtgärder i nämnda riktning, vilka kunna

komma att beslutas, är det icke möjligt att genomföra en utsträckning av

lärarnas tjänstgöringsskyldighet och därmed en enhetlig lönegradsplacering

redan från och med den dag, då löneregleringen tänkes skola träda i kraft.

Som nämnts bör emellertid en lönereglering icke så utformas, att befattningshavarna

sväva i ovisshet örn dess verkliga innebörd. På grund härav

bör riksdagen enligt utskottets mening redan nu fatta beslut rörande sättet

för övergången till den enhetliga lönesättningen.

Nämnda övergång synes lämpligen böra utformas på så sätt, att riksdagen

beslutar en allmän utökning av lärarnas tjänstgöringstid till 39 veckor

eller däremot svarande arbetstid, vilken utökning skall hava slutgiltigt

genomförts under en övergångstid av 3 1/2 år, räknat från löneregleringens

ikraftträdande, alltså den 1 juli 1941. Från denna tidpunkt skola samtliga

ordinarie manliga lärare åtnjuta lön enligt lönegrad B 17. Under övergångstiden

bör enligt utskottets mening sådan lärare intill den 1 juli 1938 i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag åtnjuta lön enligt lönegraderna B 15, B 16 respektive

B 17. Från och med sistnämnda dag böra de lärare, som åtnjuta lön

enligt den lägsta lönegraden, uppflyttas till lönegraden B 16 och den årliga

tjänstgöringsskyldigheten samtidigt fastställas till mer än 36 men ej 39

veckor årligen. En uppflyttning redan från och med den 1 juli 1938 av de

i lönehänseende sämst ställda lärarna med en lönegrad utöver vad Kungl.

Majit föreslagit synes nämligen utskottet innebära tillgodoseendet av ett

rättmätigt krav på en tillfredsställande löneförbättring för lärarpersonalen

framför allt på landsbygden i samband med den förestående löneregleringen.

Med den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit torde det icke

vara behövligt att såsom föreslagits i motionerna I: 249 och II: 532 föreskriva,

att den årliga lästiden skall omfatta antingen 34 1/2, 36 eller 39

veckor.

Med vad utskottet ovan anfört torde de i ämnet väckta motionerna få

anses besvarade, såvitt de här komma i fråga.

Kungl. Majit har föreslagit, att ordinarie kvinnlig folkskollärare--

— (sid. 53—55)---motionen lii 486.

Enligt det äldsta i statsrådsprotokollet åberopade löneregleringsförsläget

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

—- lärarlönekommitténs förslag — skulle skillnaden mellan lönen för kvinnliga

folkskollärare och småskollärarinnor utgöra icke mindre än nio lönegrader.

I de efterföljande kommittéutredningarna yppades en växande förståelse

för småskollärarinnornas ansvarsfulla och krävande arbete samt

togs större hänsyn till de skärpta fordringarna i utbildningshänseende.

1928 års lönekommitté och 1935 års lärarlönesakkunniga angåvo sålunda

löneskillnaden till sju lönegrader. Av 1936 års lärarlönesakkunniga reducerades

den till sex lönegrader.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som utgår från en löneskillnad av

icke mindre än åtta lönegrader, synes alltså representera en återgång till

en äldre uppskattning av småskollärarinnornas arbets- och utbildningsförhållanden.

Enligt utskottets mening föreligger icke anledning att uppehålla

en så avsevärd skillnad i lönehänseende mellan ifrågavarande befattningshavare.

Utskottet anser att en förbättrad löneställning för småskolans

lärare är starkt motiverad såväl med hänsyn till den föreslagna löneställningen

för folkskollärarinnorna som ock med hänsyn till de ökade

kraven på småskollärares utbildning samt till arten och betydelsen av ifrågavarande

befattningshavares arbetsuppgifter. Utskottet förordar därför,

att småskolans lärare med en tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor årligen

inplaceras i lönegraden B 10.

Vad i det föregående föreslagits beträffande övergång till enhetlig lönegradsplacering

och tjänstgöringsskyldighet bör äga tillämpning även beträffande

ordinarie lärare vid småskola. Dessa lärare böra alltså under

övergångstiden intill den 1 juli 1938 i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

åtnjuta lön enligt lönegraderna B 7, B 8 respektive B 9. Från och med

sagda dag uppflyttas de lärare, som äro placerade i lönegraderna B 7 respektive

B 8 till lönegraden B 9, samtidigt som dessa lärare åläggas en

tjänstgöringsskyldighet av mer än 36 men ej 39 veckor årligen. De lärare

vid småskola, som den 1 juli 1938 åtnjuta lön enligt lönegrad B 9, uppflyttas

från och med nämnda dag till lönegrad B 10. Efter övergångstidens

slut, alltså den 1 juli 1941, då en tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor bör

vara fullt genomförd, böra samtliga ordinarie lärare vid småskola åtnjuta

lön enligt lönegrad B 10. Det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn tillerkännande

av ett särskilt lönetillägg åt manlig lärare vid småskola eller

mindre folkskola biträder utskottet. Till den i en motion berörda frågan

om undervisningsskyldigheten per vecka för lärare vid småskola återkommer

utskottet i det följande.

I samband---(sid. 56—65) —--budgetåren 1937/1938 m. m.»

dels ock att utskottets hemställan under punkterna, 2, 4 och 6 bort i

anledning härav bliva följande:

2. besluta, att ordinarie manliga lärare vid folkskola skall

efter en övergångstid av 3''A år, alltså från och med den

1 juli 1941 hänföras till lönegraden B 17 i den under 9§

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr tift.

avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/

1925) för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

införda löneplanen ävensom från och med nämnda tidpunkt

åläggas en tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor årligen;

skolande sagda övergångstid så anordnas, att sådan

lärare från och med den 1 januari 1938 hänföres vid skolor

med en lästid av högst 36 veckor årligen till lönegraden

B 15, vid skolor med en lästid av mer än 36 men ej 39

veckor årligen till lönegraden B 16 och vid skolor med en

årlig lästid av 39 veckor till lönegraden B 17, och att sådan

lärare, som den 1 juli 1938 åtnjuter avlöning enligt lönegraden

B 15, skall från och med sistnämnda dag uppflyttas

till lönegraden B 16, i samband varmed ordinarie manlig

lärare vid folkskola ålägges en tjänstgöringsskyldighet av

mer än 36 men ej 39 veckor årligen;

4. besluta, att ordinarie lärare vid småskola skall efter

en övergångstid av 314 år, alltså från och med den 1 juli

1941, hänföras till lönegraden B 10 i omförmälda löneplan

ävensom från och med nämnda tidpunkt åläggas en tjänstgöringsskyldighet

av 39 veckor årligen; skolande sagda

övergångsperiod så anordnas, att sådan lärare från och med

den 1 januari 1938 hänföres, på sätt under 2. angivits beträffande

ordinarie manlig lärare, till lönegraderna B 7, B 8

respektive B 9 och att sådan lärare, som den 1 juli 1938

åtnjuter avlöning enligt lönegraderna B 7 eller B 8, skall

från och med sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden

B 9, i samband varmed ordinarie lärare vid småskola ålägges

en tjänstgöringsskyldighet av mer än 36 men ej 39

veckor årligen, samt att sådan lärare, som den 1 juli 1938

åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 9, skall från och med

sagda dag uppflyttas till lönegraden B 10;

6. hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag

rörande åtgärder att i möjligaste mån och under beaktande

av vad utskottet i det föregående anfört effektivt utnyttja

den ovannämnda tjänstgöringsskyldigheten för lärare vid

folk- och småskolor;»

3) av herr Bäckström, som anslutit sig till herr Jeppssons ovannämnda

reservation utom i fråga örn lön till ordinarie kvinnlig folkskollärare;

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

89

4) av herr Olof Olsson, som ansett,

dels att den del av utskottets utlåtande, som börjar med orden »Utskottet

har för sin del» och slutar med orden »komma i fråga» (sid. 52

och 53), bort hava följande lydelse:

»Utskottet har för sin del ingenting att erinra emot, att ersättningen

för lästid över 3472 veckor, vilken som nämnts för närvarande gäldas

av de olika skoldistrikten, inarbetas i den enligt lönegrad utgående avlöningen

och således övertages av staten. Utkottet kan däremot icke

biträda den lönesättning i Kungl. Maj:ts förslag, som bland annat betingas

av ifrågavarande kostnadsöverflyttning.

Det synes nämligen utskottet angeläget, att lönesystemet icke utformas

på sådant sätt, att det underlättar uppkomsten av intressemotsättningar

mellan skoldistrikten och de i deras tjänst anställda lärarna. Så

blir lätt fallet, om lärarnas lönegradsplacering, såsom Kungl. Maj:ts förslag

förutsätter, göres till övervägande del beroende av skoldistriktens

initiativ. Lönesystemet bör i stället så konstrueras, att det icke uppoffrar

den fasthet och enhetlighet, som en lönereglering bör tillgodose

och som tillgodosetts vid löneregleringar inom andra verksamhetsområden.

Befattningshavarnas löneställning bör sålunda icke göras beroende

av yttre omständigheter, som komma flertalet av dem att sväva i

ovisshet om vilken löneställning, de för framtiden skola komma i åtnjutande

av.

En enhetlig lönesättning för folkskolans lärarpersonal bör enligt utskottets

mening uppbyggas på grundvalen av en för dessa befattningshavare

gällande enhetlig tjänstgöringsskyldighet, vilken lämpligen bör

bestämmas till 39 veckor årligen. Den utsträckta tjänstgöringstiden

synes kunna till skolans bästa nyttiggöras exempelvis genom att, på sätt

skolöverstyrelsen i dess ovan å sid. 23 och 24 berörda utlåtande föreslagit,

differentiera undervisningen i flerklassiga läraravdelningar. Så

skulle vid sådana skolor 39-veckors-läsning kunna anordnas antingen

på det sätt, att blott en del av läraravdelningen undervisade den längre

tiden och de övriga 347''ä veckor, eller ock så, att samtidig undervisning

av skolans alla klasser ägde rum under endast sju månader, medan lärarna

under de två återstående månaderna undervisade växelvis endast

en del av läraravdelningen. Detta för att nämna ett exempel. Man

kunde också ifrågasätta, huruvida icke den vidgade tjänstgöringsskyldigheten

skulle kunna tagas i anspråk för beredande av särskild undervisning

åt efterblivna barn. De med åtgärder av denna art sammanhängande

detaljfrågorna böra komma under utredning genom Kungl.

Maj:ts försorg. I avvaktan på resultatet av denna utredning, vilken

kan tänkas komma att bliva ganska tidskrävande, synes det vara lämpligt

att genomföra övergången till det enhetliga lönesystem, som av utskottet

förordas, först efter en övergångsperiod, som ej bör tilltagas för

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

knappt. Enligt utskottets mening bör ordinarie manlig folkskollärare

intill den 1 juli 1940 i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag åtnjuta lön

enligt lönegraderna B 15, B 16, respektive B 17. Från och med sagda

dag böra de lärare, som åtnjuta lön enligt den lägsta lönegraden, uppflyttas

till lönegraden B 16 och den årliga tjänstgöringsskyldigheten fastställas

till lägst 3672 veckor. Efter ytterligare två år, alltså den 1 juli

1942, böra de lärare, som åtnjuta lön enligt lönegraden B 16, uppflyttas

till lönegraden B 17 och den årliga tjänstgöringsskyldigheten fastställas

till 39 veckor.

Med vad utskottet ovan anfört torde de i ämnet väckta motionerna

få anses besvarade, såvitt de här komma i fråga.»

dels ock att utskottet bort under punkten 2 hemställa, att riksdagen

må

»besluta, att ordinarie manlig lärare vid folkskola skall

efter en övergångsperiod av fyra och ett halvt år,

alltså från och med den 1 juli 1942, hänföras till lönegraden

B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, införda löneplanen ävensom

från och med nämnda tidpunkt åläggas en tjänstgöringsskyldighet

av 39 veckor årligen; skolande sagda

övergångsperiod så anordnas, att sådan lärare från och

med den 1 januari 1938 hänföres vid skolor med en lästid

av högst 36 veckor årligen till lönegraden B 15, vid

skolor med en lästid av mer än 36 men ej 39 veckor till

lönegraden B 16 och vid skolor med en lästid av 39

veckor till lönegraden B 17, och att sådan lärare, som

den 1 juli 1940 åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 15,

skall från och med sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden

B 16, i samband varmed ordinarie manlig lärare

vid folkskola ålägges en tjänstgöringsskyldighet av lägst

3672 veckor årligen;»

5) av herrar Nilsson i Gränebo, von Heland, Bäckström, Svensson

i Grönvik och Andersson i Södergård, vilka ansett, att utskottet bort

— i avbidan på omprövningen av det förslag, som 1936 års lönekommitté

kan komma att framlägga — under punkten 8 föreslå riksdagen att

»besluta, att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola

skall åtnjuta lön två lönegrader lägre än manlig lärare,

dock utan rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad;»

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

6) av herrar Olof Olsson, Pauli och Larsson i Varberg, vilka ansett,

att utskottet bort under punkten 1+ föreslå sådan uppfattning i

lönegrad av ordinarie lärare vid småskola, varom framlagts förslag i

de i denna del likalydande motionerna 1:249 av herr Ruben Wagnsson

m. fl. och II: 532 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.;

7) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort under punkten

1+ föreslå riksdagen att besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag,

att ordinarie lärare vid småskola skall från och med den 1 juli

1943, under förutsättning att vid denna tidpunkt för dessa lärare

gäller en allmän tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor per år, erhålla

lön enligt lönegraden B 10, dock utan rätt att åtnjuta lön enligt högsta

löneklassen inom denna lönegrad;

8) av herr Oscar Olsson, som ansett,

dels att den del av utskottets utlåtande å sid. 52, som börjar med

orden »Med hänsyn» och slutar med orden »1938 års riksdag» bort hava

följande lydelse:

»Med hänsyn till de skiftande förhållandena i de särskilda skoldistrikten

kan det vara tvivelaktigt, om barnens lästid kan allestädes utan

svårighet utsträckas till 39 veckor. Utskottet är i varje fall icke berett

att nu, i enlighet med yrkandena i flera motioner, förorda en till

tiderna fixerad övergång till så lång läs- och tjänstgöringstid i folkskolan,

utan anser sig — -— — 1938 års riksdag.»

dels ock att utskottet bort i anslutning härtill under punkten 6 hemställa,

»att riksdagen må hos Kungl. Maj:t anhålla ej mindre

om utredning och förslag, örn möjligt redan till 1938

års riksdag, till sådan jämkning i åliggandena för lärare

vid folk- och småskolor, att tjänstgöringstiden för dessa

lärare utsträckes till 39 veckor årligen, än även om vidtagande

av åtgärder för lästidens utsträckande till minst

36 V2 veckor senast från och med läsåret 1939—1940 i

de skoldistrikt, som då hava kortare lästid.»

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

Bil. 1.

UPPGIFT

å de beräknade årliga merkostnaderna för statsverket vid lönereglering

för folk- och småskollärare enligt nedannämnda förslag (dyrtidstillägg

28 ''procent å oreglerade och 10 procent å nyreglerade löner).

Miljoner

kronor

Anm.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag:

under tiden 1/i 1938—3% 1940 ......

16.8

Från och med den 1/i 1943

» » 7t 1940—37e 1943 ......

18.9

inträder därjämte till följd

från och med den 1/t 1943 .........

19.8

av likalönsprincipens til- lämpning en kostnadsökning

för skoldistrikten på sam-

Enligt utskottets förslag:

manlagt l1/* milj. kronor.

under tiden Vi 1938—3% 1938 ......

16.8

Dessa beräkningar gjorda

» » V7 1938—30/e 1940 ......

> » 7 7 1940—3% 1943 ......

från och med den 1/t 1943 .........

17.5

under antagande, att läs-

19.6

20.5

tiden i de fall, övertidsläs- ning förekommer, från och

med den 1 juli 1938 an- passas till närmast högre

från nämnda dag enligt ut- skottets ståndpunkt med-

Reservationer:

givna lästid.

1) av herr Johansson i Fredrikslund m. fl.:

under tiden 1/i 1938—-3% 1939 ......

16.8

*) Vid dessa beräkningar har

» 7» 1939—50/6 1941 ......

från och med den 1/i 1941.........

22.3

24.8*)

hänsyn tagits till uppkom- mande besparingar av om- kring 3 milj. kronor på grund

2) av herr Jeppsson:

under tiden */i 1938—S0/6 1938 ......

av att undervisning i slöjd

och fortsättningsskola i vissa

falljskulle kunna komma att

16.8

meddelas av lärare inom

» » 77 1938—S0/6 1940 ......

22.3

ramen av deras ordinarie

» » 77 1940—30/e 1941 ......

24.4

undervisningsskyldighet.

» » 77 1941—3% 1943 ......

32.6

från och med den 1/i 1943 .........

33.5

3) av herr Bäckström:

Jfr reservationen nr 5) här nedan.

4) av herr Olof Olsson:

under tiden 1/i 1938—s0/''g 1940 ......

16.8

» » 77 1940—3% 1942 ......

24.4

* » Vt 1942—3% 1943 ......

26.9

från och med den 1/i 1943 .........

27.8*)

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

93

Miljoner

kronor

Anm.

5) av herr Nilsson i Gränebo m. fl.:

Innebär i förhållande till utskottets

förslag en besparing för statsverket av

2.i milj. kronor under tiden Vt 1940—

3% 1943 och av 3 milj. kronor från

och med den x/t 1943 samt för skoldistrikten

av l1/* milj. kronor från och

med sistnämnda dag.

6) av herr Olof Olsson m. fl.:

Innebär en kostnadsökning i förhållande

till utskottets förslag av omkring

2lA milj. kronor från och med den

1/t 1940 och omkring 4.5 milj. kronor

från och med den */t 1943.

En uppfattning av samtliga lärare

vid småskola från lönegraden B 9 till

lönegraden B 11 medför en kostnadsökning

av omkring 5.2 milj. kronor.

7) av herr Oscar Olsson:

En uppfattning av samtliga lärare

vid småskola från lönegraden B 9 till

lönegraden B 10 medför en kostnadsökning

av omkring 2.6 milj. kronor.

Motioner:

1:249 av herr Ruben Wagnsson och

II: 532 av herr Johnsson i Kalmar m. fl.

under tiden Vi 1938—-3% 1940 ......

» » Vt 1940—30/e 1942 ......

» » Vt 1942—3% 1943 ......

från och med den 1/t 1943 .........

1:250 av herr Elof B. Andersson m. fl.

under tiden l/i 1938—3% 1940 ......

» » Vt 1940—3%s 1943 ......

från och med den x/t 1943 .........

1:251 av herr Verner Andersson . . . .

1:252 av herr Johansson i Friggeråker

m. fl...........................

17.5

22.0

32.5

36.0

24.4

26.5

27.4

22.3

16.8

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

Miljoner

kronor

Anm.

1:284 av herr 0. Bergqvist m. fl. och

II: 588 av herr Lundqvist m. fl.

under tiden x/i 1938—3% 1939 ......

16.8

» » Vt 1939—13% 1941......

22.3

från och med den 1h 1941.........

24.8

1:286 av herr Sandén m. fl. och

II: 536 av fröken Hesselgren m. fl.

under tiden x/i 1938—3% 1940 ......

21.3

» » Vt 1940—37e 1943 ......

23.4

från och med den x/t 1943 .........

24.3

1: 288 av herrar Norman och Berglund

och II: 533 av herr Lindén m. fl.

under tiden Vi 1938—3% 1940 ......

22.3

» » Vt 1940—3% 1942 ......

30.4

» » Vt 1942—1''% 1943 ......

32.5

från och med den x/t 1943 .........

36.0

1: 289 av herr Sjödahl............

22.6

II: 487 av herr Pettersson i Dahl m. fl.. .

16.8

II: 491 av herr Hagberg i Luleå m. fl.

under tiden x/i 1938—3% 1940 ......

28.8

» » Vt 1940—80/e 1943 ......

30.9

från och med den x/t 1943 .........

31.8

II: 542 av herr Jeppsson m. fl.

under tiden x/i 1938—3% 1940 ......

24.4

» » x/t 1940—so/6 1943 .....

32.6

från och med den x/t 1943 .........

33.5

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

95

Bil. II.

TABELL

rörande den vissa befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen och

kommunikationsverben tillkommande avlöning (inkl. dyrtidstillägg, 10 %,

och beträffande I-ort provisoriskt dyrortstillägg) samt den i propositionen

nr 27Oj1937 föreslagna löneställningen för lärare vid folk- och småskolor.

Lönegrad

L ö n e b

e 1 0

P P

B e f a t

t n i

ngshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

5

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

2,172

2,700

2,568

2,466

3,078

2,928

2,772

3,456

3,276

2,994

3,714

3,528

Banvakt

Biträde, närmaste, till

köksföreståndarinna

vid sinnessjukhus

Brevbärare

Eldare (Bona m. fl.)

Expeditionsvakt

Förrådsvakt

Nattvakt, yttre, vid

sinnessjukhus

Stationsbiträde

Stationskarl

Stationsmästare av kl. 8

Trädgårdsmedhjälpare

Tullvakt

Vakt

V aktmästare

6

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

2,304

2,832

2,700

2,616

3,228

3,078

2,940

3,624

3,456

3,180

3,888

3,714

Arbetsförestån-

derska

Bageriförestån-

derska

Chaufför

Eldare av l:a kl.

Hantverkare

Köksförestånder- ska av 2:a kl.

Post- och stadsbud

Skötare

T vättförestånder- ska av Ira kl.

Översköterska

vid

sinnes-

sjuk-

hus

Förman

Husmoder (Venngarn och

Bona m. fl.)

Kustvakt

Maskinbiträde

Maskinvakt

Portvakt

Postiljon

Rikstelefonist

lie stationsbiträde

Tillsyningsman

Trafikbiträde

Vaktfru, första

Vaktkonstapel

7

Beg.lön

2,436

2,778

3,108

3,354

Förestånderska

Ritbiträde

Slutlön

av 2:a kl.

vid

Sj uksköterska(tandläkar-

mani.

2,994

3,408

3,834

4,104

Köksföreständer-

sinnes*

inst. samt — enl. Kungl.

ska av Ira kl.

sjuk-

Maj:ts förslag i prop.

kvinnl.

2,832

3,228

3,624

3,888

Magasinsförestån-

hus

272/1937 — karol.

dare

sjukhuset och serafi-

Banförman

merlas arettet)

Brevbärarförman

Sjukvårdare (veterinär-

Eldare

högskolan)

l:e expeditionsvakt

Skogvaktare

Frökontrollbiträde

Stationsmästare av kl. 7

Förrådsförman

(Posten)

Kanalförman

Tekniskt biträde (div.

Kanslibiträde

vetensk. institutioner)

Kassörska (tandläkar-

Trädgårdsförman

hist., karol, sjukhuset)

U nderträdgårdsmästare

l:e kustvakt

l:e vaktmästare

Laboratoriebiträde

V ärdebrevbärare

(tandläkarinst.)

Lärare i småskola med

Museibiträde

en årlig lästid av högst

l:e portvakt

36 veckor

Reparatör

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

Lönegrad

Lönebelopp

Befattningshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

8

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

2,568

3,168

2,994

2,928

3,600

3,408

3,276

4,032

3,834

3,528

4,308

4,104

l:e förman

Hantverksföreståndare

av 2:a kl.

Kameralbiträde

Kassör

Konduktör

Kontorist

Maskinist

Maskinskötare

Montör

l:e postiljon

Skogvaktare (Uppsala

universitet)

Stationsförman

Stationsmästare av kl. 7

(S. J.)

Tull-, kust- och gräns- uppsyningsman

Yrkesmästare av 2:a kl.

(fångvården)

Vaktmästare tillika pre- parator (st. bakt. lab.)

Värmeledningsskötare,

tillika reparatör

Överkonstapel

Överskötare (sinnessjuk- hus)

Lärare i småskola med

en årlig lästid av mer

än 36 men ej 39 veckor

9

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

2,700

3,360

3,168

3,078

3,810

3,600

3,456

4,272

4,032

3,714

4,554

4,308

Kontorist

Montör

Lärare i småskola med

en årlig lästid av 39

veckor

10

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

2,832

3,564

3,360

3,228

4,032

3,810

3,624

4,512

4,272

3,888

4,800

4,554

Arkivbiträde (lant- mäteristyrelsen)

Bangårdsmästare

Befallningsman

Förman

Hantverksföreståndare

av l:a kl.

Instrumentm akare

(provningsanst.)

Kassör

l:e kontorist

Maskinist (byggnadsst.

m. fl.)

Åldfru

Preparator

l:e reparatör

Trädgårdsmästare och

preparator (skogshög- skolan)

Uppsyningsman

Yrkesmästare av l:a kl.

(fångvården)

Verkmästare

Överpostiljon

11

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

2,994

3,786

3,564

3,408

4,284

4,032

3,834

4,782

4,512

4,104

5,076

4,800

Biblioteksassistent

Kansliskrivare

Kassör

Kopist

Laboratoriebiträde (frö- kontr.anstalten m. fl.

anstalter)

Postexpeditör

Telegrafexpeditör

Vaktföreståndare (tele- grafverket)

12

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

3,168

4,020

3,786

3,600

4,536

4,284

4,032

5,052

4,782

4,308

5,352

5.076

Assi tent av 4:e kl.

(fångvården)

Befälhavare å bogserbåt

Förestånderska av Laki.

(sinnessjukhus)

l:e kansliskrivare

Kanslist (U. D.)

Kassör

Linjeförman

Lokomotivförare

Maskinist

Maskinmästare av 2:a kl.

l:e montör

l:e postexpeditör

Radiotelegrafist

Stationsmästare av kl. 6

3:e styrman

l:e telegrafexpeditör

T rädgårdsmästare

(Svartsjö)

Tullkontorist

Tull-, kust- och gräns- överuppsyningsman

l:e vaktföreståndare

Verkmästare (provnings- anstalten)

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr llfi.

97

Lönegrad

L ö

n e b

e 1 o p p

Befattningshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

13

Beg.lön

Slutlön

3,360

3,810

4,272

4,554

mani.

4,356

4,890

5,424

5,730

kvinnl.

4,020

4,536

5,052

5,352

14

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

3,564

4,680

4,356

4,032

5,250

4,890

4,512

5,832

5,424

4,800

6,150

5,730

Byggmästare

Föreståndare för varu- märkesgranskningen

(patentverket)

Kassör och bokhållare

Laboratoriebiträde

(kontrollstyrelsen)

lie maskinist

Materialförvaltare (riks- försäkringsanstalten)

Registrator

Keparationsmästare

Uppsyningsman avita kl.

(sinnessjukhus)

Verkstadsmästare

15

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

3,786

5,016

4,680

4,284

5,622

5,250

4,782

6,240

5,832

5,076

6,570

6,150

Bokhållare

Föreståndare vid fång- koloni

Garagemästare

Husfader (Venngarn)

Konservator (naturhist.

riksmuseet)

Kontorsskrivare (riksför- säkr.anstalten)

Kronohäktesföreståndare

av 2:a kl.

Landskanslist

Landskontorist

Ledningsmästare

Maskinmästare

Materialförvaltare

(generaltullstyrelsen)

Mätartekniker

Postassistent

Registrator

Ritare (heiiogravyr) eller

gravör (sj ökarte verket,

rikets allm. kartverk)

l:e skogsbiträde

Stationsmästare

Stationsskrivare

T elegraf assistent

Telegrafkommissarie

av kl. 6

Tullmästare

Tulluppbördsman

Vagnmästare

lie verkmästare (prov- ningsanstalten)

Övermontör

Lärare vid folkskola med

en årlig lästid av högst

36 veckor

16

Beg lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

4,020

5,340

5,016

4,536

5,994

5,622

5,052

6,648

6,240

5,352

7,002

6,570

Assistent av 3:e kl.

(fångvården)

Beridare

Instrumentmakare

Kammarskrivare

lie kanslist (U. D.)

Kronohäktesföreståndare

1 kl.

2:e maskinist å ångfärja

Stationsinspektor av

kl. 4 B

Stationsmästare av kl. 5

2:e styrman

T rädgårdsmästare (Lunds

universitet)

Underinspektör (yrkes- inspektionen)

Lärare vid folkskola med

en årlig lästid av mer

än 36 men ej 39 veckor

17

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

4,356

5,676

5,340

4,890

6,366

5,994

5,424

7,056

6,648

5,730

7,422

7,002

Beridare

Bokhållare

Driftverkmästare

l:e konservator (natur- hist. riksmuseet)

Lantbruksinspektor

(Venngarn)

Lärare, tillika avdeln.- föreståndare (Bona)

Lärare i etsning

(konstak.)

l:e postassistent

Räkenskapsförare och

redogörare (Bona m. fl.

anstalter)

l:e stationsskrivare

l:e telegrafassistent

Telegrafkommissarie av

kl. 5

Verkmästare, tillika av- delningsföreståndare

(Bona)

Veterinär (Flyinge

hingstdepå)

Lärare vid folkskola med

en årlig lästid av 30

veckor

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr lJjö.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr lJfi.

Bil. lil.

TABELL

utvisande småskollärarinnas lön i procent av:

Vid skolor med 8 måna-

Vid skolor med 9 måna-

ders

lästid

ders

lästid

Enligt nuva- rande bestäm-

Enligt Kungl.

Maj:ts förslag

Enligt nuva- rande bestäm-

Enligt Kungl.

Majas förslag

Manlig folkskol-

melser

i proposition

270,1937

melser

i proposition

270/1937

lärares lön:

A-ort:

Begynnelselön..........

56.8

64.3

56.8

62.0

Slutlön...............

55.1

56.5

55.i

55.8

D-ort:

Begynnelselön..........

55.4

64.9

55.5

62.9

Slutlön...............

54.i

57.4

54.2

56.6

G-ort:

Begynnelselön..........

52.6

65.o

52.9

63.7

Slutlön...............

52.i

58.i

52.3

57.i

I-ort:

Begynnelselön..........

53.5

66.i

53.7

64.8

Slutlön...............

52.8

59.2

53.o

58.o

Kvinnlig folkskol-

lärares lön:

A-ort:

Begynnelselön..........

64.5

64.3

64.4

62.o

Slutlön...............

66.6

60.5

66.6

59.3

D-ort:

Begynnelselön..........

63.9

64.9

63.9

62.9

Slutlön...............

66.o

61.5

66.o

60.i

G-ort:

Begynnelselön..........

63.3

65.o

63.3

63.7

Slutlön...............

65.3

62.i

65.3

60.7

I-ort:

Begynnelselön..........

65.5

66.1

65.4

64.8

Slutlön...............

67.o

63.2

66.9

61.5

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr IJfi.

99

Bil. IV.

Kungl. Maj:ts förslag

till avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor.

1 kap. Ordinarie ämneslärare.

1 §•

1. Ordinarie lärare vid folk- och småskolor äga åtnjuta avlöning enligt

de i detta reglemente givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade

villkor ävensom i enlighet med de särskilda föreskrifter, som kunna varda

av Kungl. Majit och riksdagen beslutade.

2. Vad i detta reglemente föreskrives angående ordinarie lärare vid småskola

äger, där ej annat föreskrivits, jämväl tillämpning å sådan lärare vid

mindre folkskola och sådan biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit

anställd tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning.

3. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med

den dag, tillträde skett, till och med den dag, läraren avgår på grund av avsked,

entledigande eller dödsfall.

4. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott. Där ej annorlunda

emellan folkskolestyrelsen (skolrådet) och läraren överenskommits,

sker utbetalningen genom postverket.

5. Angående befattningshavares skyldighet att avgå från tjänsten samt

rätt till pension är särskilt stadgat.

2 §.

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller

riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av Kungl.

Majit och riksdagen, å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Majits oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej folkskolinspektören på därom

gjord framställning, efter vederbörande folkskolestyrelses (skolråds) hörande

samt efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller befattning ej må

anses inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas eller, därest

folkskolinspektören icke anser sig kunna lämna dylikt medgivande, tillåtelse

erhållits av skolöverstyrelsen.

3. Lärare må ej vid sidan av tjänsten åtaga sig undervisning i läroanstalt,

som ej tillhör distriktets folkskoleväsende, såframt icke vederbörande folkskolestyrelse

(skolråd) efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer på därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å den ordinarie befattningen,

finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

4. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som finnes

stadgat angående förening av folkskollärartjänst med organist- och

klockarbefattning eller med prästerlig befattning.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

3 §.

1. Lärare skall vara underkastad de föreskrifter, som äro eller varda meddelade

i vederbörande folkskolestadga, ävensom övriga i behörig ordning

meddelade bestämmelser angående folkskoleväsendet.

2. I detta avlöningsreglemente omförmäld ordinarie lärare skall vara

skyldig att mot åtnjutande av de i reglementet angivna löneförmånerna

meddela undervisning under den för vederbörande skoldistrikt föreskrivna

Jästiden, dock högst 39 veckor årligen.

3. Utöver vad ovan sagts skall lärare vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringskyldighet, som genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

kan bliva honom ålagd, eller den jämkning i åligganden, som i vederbörlig

ordning varder för honom bestämd.

4 §.

1. Till ordinarie lärare, som avses i detta reglemente, utgår lön enligt

avdelning B av den under 9 § avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr

451, jfr nr 270/1925) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, införda löneplanen,

vilken för varje lönegrad upptager flera löneklasser med särskilda, för

olika ortsgrupper fastställda lönebelopp; dock skall för kvinnlig lärare gälla

den begränsning, som i 5 § omförmäles.

Härvid hänföras de olika lärarna till följande lönegrader, nämligen

A. I skoldistrikt med en lästid av högst 36 veckor årligen:

Lärare vid folkskola till lönegraden B 15, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

c

D

E

F

G

K

ron

0 r

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

15:e lönegraden -

17

3,960

4,122

4,284

4,446

CO

0

CD

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

Lärare vid småskola till lönegraden B 7, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

0 r

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

7:e lönegraden •

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

B. I skoldistrikt med en årlig lästid av mer än 36 men ej 39 veckor:

Lärare vid folkskola till lönegraden B 16, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

S g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

o r

*

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

16:e lönegraden •

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

Lärare vid småskola till lönegraden B 8, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne- ll ass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

o r

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

8:e lönegraden <

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

C. I skoldistrikt med en årlig lästid av 39 veckor:

Lärare vid folkskola till lönegraden B 17, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

I)

E

F

G

K

ron

o r

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

17:e lönegraden

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

Lärare vid småskola till lönegraden B 9, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

0 r

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

9:e lönegraden

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade å de uti

löneplanen upptagna sju ortsgrupper, fastställes av Kungl. Maj:t på grundval

av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lärarens lön

skall utgå, fastställes i enlighet med bestämmelserna i 5—7 §§.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken

lärarens stationeringsort blivit hänförd.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, vid vilken läraren har

sin huvudsakliga tjänstgöring.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 12 § samt

de särskilda förmåner, som omförmälas i 9 och 21 §§.

5 §.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare, vare sig han förut

innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen inom den lönegrad,

till vilken tjänsten med hänsyn till lästidens längd hör, där ej föreskrifterna

i 6 eller 7 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

läraren till närmast högre löneklass och efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för vederbörande

lönegrad fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej

annat följer av föreskrifterna i 6 eller 7 §.

Kvinnlig befattningshavare åge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

3. Uppfattning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppf lyftning stadgade tjänstetiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

4. Beslut örn lärares uppfattning i högre löneklass fattas av folkskolestyrelsen

(skolrådet) i god tid, innan läraren äger tillträda lön i den högre

löneklassen, och skall anteckning örn sådant beslut i protokollet intagas.

6 §.

Såsom villkor för ordinarie lärares uppflyttning till högre löneklass gäller

utöver vad ovan är sagt:

a) att han under minst fyra femtedelar av den lagstadgade eller av Kungl.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande Nr 1J/.0.

Majit särskilt fastställda årliga undervisningstid, som belöper på den tjänstetid,

som erfordras för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller

på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattnmg vid

det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet, dock att härvid

icke skall föras honom till last den tid, han på förordnande uppehållit befattning

i statens tjänst, åtnjutit tjänstledighet med oavkortad lön eller

ledighet för fullgörande av offentligt uppdrag eller honom åliggande militär

tjänstgöring;

b) att vederbörande folkskolestyrelse (skolråd) icke provat att uppskov

med uppflyttningen bör äga rum med hänsyn till mindre väl vitsordad

tjänstgöring under den tid, läraren tillhört den lägre löneklassen; dock att

härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken läraren särskilt bestraffats

icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn därtill

tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen

i dess helhet; samt . . ...

c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken nan, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut

avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång

skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning

till förnyat uppskov därmed.

Har lärare, med tillämpning av föreskriften i punkten b), först efter viss

tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande folkskolestyrelse

(skolråd) sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses

böra föranleda därtill, kunna besluta, att han för uppflyttning till än högre

löneklass skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid,

uppskovet varat.

7 §.

1. För bestämmande av lärares begynnelselön och sedermera för hans

uppflyttning till högre löneklass må tillgodoräkning ske av lärarens tjänstgöring

före tillträdandet av innehavande befattning enligt följande grunder.

I. Ordinarie lärare vid folk- eller småskola må för placering i löneklass

tillgodoräkna:

a) den tid han tjänstgjort som övningsskollärare vid folkskoleseminarium,

.

b) den tid han tjänstgjort antingen som ordinarie lärare vid statens eller

vid av landsting eller av stad, som icke deltager i landsting,^ upprättat småskoleseminarium

eller ock vid under offentligt kontroll stående småskoleseminarium

och statsbidrag utgått till hans avlönande såsom till ordinarie

folkskollärare, respektive lärare vid småskola,

c) den tid han efter vunnen behörighet till ordinarie lärartjänst vid folkrespektive

småskola tjänstgjort som föreståndare eller såsom tillsvidare

anställd lärare vid skyddshem, vilket åtnjuter statsbidrag och antingen

äger av Kungl. Majit stadfäst reglemente eller ock är av Kungl. Majit

erkänt som allmän uppfostringsanstalt,

d) den tid han tjänstgjort som lärare vid statsunderstödd sjukvårdsanstalt

eller vid barnhem och statsbidrag utgått till hans avlönande såsom

till ordinarie folkskollärare, respektive lärare vid småskola,

e) den tid han tjänstgjort såsom tillsvidare anställd nomadlärare och

därvid åtnjutit avlöning såsom lärare, vilken avlagt folkskollärarexamen,

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsutskottets utlåtande Nr 1^0.

respektive småskollärarexamen eller i behörighetshänseende är likställd

med sådan lärare, samt

f) enligt de närmare villkor, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall

bestämmas, den tid han i egenskap av lärare med fast anställning tjänstgjort

vid statsunderstödd svensk skola i utlandet.

II. Ordinarie lärare vid folkskola må därutöver tillgodoräkna

a) den tid han tidigare kan hava innehaft anställning som ordinarie

lärare vid folkskola eller ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,

högre folkskola eller skeppsgosseskola eller med fast anställning innehaft

någon med lönetursrätt förenad lärarbefattning vid fortsättningsskola,

samt

. b) den tid utöver fem läsår han efter avlagd examen, som medför behörighet

till ordinarie folkskollärartjänst, innehaft anställning vid folkskola

såsom icke-ordinarie folkskollärare.

III. Ordinarie lärare vid småskola må, utöver vad ovan under punkten I

stadgats, av sin tjänstgöring före tillträdandet av innehavande befattning

tillgodoräkna

a) den tid han kan hava innehaft anställning som ordinarie lärare vid

folk- eller småskola,

b) den tid han tjänstgjort såsom lärare vid lotsbarnskola, som varit inrättad

enligt de härutinnan före den 1 juli 1925 gällande bestämmelser,

samt

. c) den tid utöver fem läsår han efter avlagd examen, som medför behörighet

till ordinarie småskollärartjänst, med anställning på viss tid tjänstgjort

såsom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola samt såsom vikarie för tjänstledig folkskollärare.

Vid tillgodoräknande av tjänstetid, varom förmäles i detta moment,

skola bestämmelserna i 6 § a) äga motsvarande tillämpning.

2. Utöver vad ovan stadgats i fråga örn tillgodoräkning för placering i

löneklass skall gälla, att där lärare eljest utfört arbete eller fullgjort uppdrag

av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning

finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med

eder av högre värde än det arbete, han har att utföra å egen befattning,

på Kungl. Majrts prövning skall bero, om och i vad mån tillgodoräkning

härav må äga rum.

3. Vid beräkning av tjänstetid, som avses i denna paragraf, skall en

a.v dagar anses som helt läsår, och må lärare icke

för något redovisningsår tillgodoräkna mera än nämnda antal dagar.

s §.

Därest skoldistrikt i föreskriven ordning beslutar sådan ändring av den

årliga Jästiden vid distriktets folk- respektive småskolor, att därav berörd

lärartjänst enligt bestämmelserna i 4 § kommer att tillhöra högre eller lägre

lönegrad än förut, skall tjänstens innehavare från och med den kalendermånad,

under vilken den ändrade lästiden börjar tillämpas, åtnjuta avlöning

och övriga förmåner, som örn han från och med nämnda kalendermånad

tillträtt befattning i den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den

ändrade lästiden skall tillhöra; dock att, örn skoldistriktets beslut enligt

vad nyss sagts skall medföra tjänstens nedflottning till en lägre lönegrad,

Kungl. Maj:t må, efter därom av läraren gjord ansökning, kunna, under

förutsättning att denne under minst fem år innehaft tjänst i den högre lönegraden,

tillerkänna honom rätt att kvarstå i sistnämnda lönegrad.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14-0.

105

9 §.

Lärare skall vara skyldig att, då sådant erfordras för indragning av

övertalig lärartjänst eller då eljest med hänsyn till undervisningsväsendets

bästa synnerliga skäl därtill äro, med bibehållnade av den lönegrad, han

innehar, enligt Kungl. Majits bestämmande låta sig förflyttas till annan

lärarbefattning inom undervisningsväsendet, jämväl med förändring av

bostadsorten och övergång till annat skoldistrikt. Därvid skall dock tillses,

att läraren såvitt möjligt erhåller en tjänst, som kan anses likvärdig med

den tjänst, läraren lämnar. Vid sådan förflyttning skall läraren vara berättigad

att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den

ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måste

vidkännas kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,

allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

Har läraren genom förflyttningen förorsakats minskning i löneförmåner,

som han åtnjutit vid den förra tjänsten, må skälig ersättning kunna tillerkännas

honom med belopp, högst motsvarande den för honom sålunda

inträdda inkomstminskningen.

Fråga om ersättning, som här avses, prövas och avgöres av Kungl. Majit

i samband med flyttningsärendet.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning av lärare

och vad därmed sammanhänger meddelas av Kungl. Majit.

10 §.

Därest åt lärare anvisas tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, skall han

vara skyldig att mottaga densamma och ställa sig till efterrättelse föreskrifterna

i gällande boställsordning.

11 §.

Har lärare fått sig anvisad tjänstebostad, skall han månadsvis lämna

ersättning för densamma genom avdrag å avlöningen. Är bostadsinnehavare

på grund av tjänstledighet eller av annan anledning icke berättigad

att uppbära någon avlöning för månaden eller förslår ej utgående avlöningsbelopp,

skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället kontant

inbetalas.

Ersättning för tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyller fordringarna

i gällande boställsordning, jämte bränsle skall utgå med för olika

hyresgrupper nedan angivna belopp, för helt år räknat:

II

y r

e s g

r 11

P P

För tjänstebostad

innehållande:

1

II

lil

IV

v

VI

VII

VIII

IX

K

ron

0 r

1 rum och kök . . .

282

366

450

534

61S

702

786

870

954

2 rum och kök . . .

420

552

684

816

948

1,080

1,212

1,344

1,476

3 rum och kök . . .

564

738

912

1,086

1,260

1,434

1,608

1,782

1,956

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro

stationerade, fastställes av Kungl. Majit på grundval av utredning rörande

de för orterna gällande hyreskostnaderna.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skall iakttagas, att

lärare, åt vilken som tjänstebostad anvisas större lägenhet än som motsva
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr tift.

rar boställsordningens bestämmelser, icke skall vara skyldig att på grund

därav erlägga högre ersättning, än vad eljest skulle vara fallet.

Har lärare fått sig anvisad tjänstebostad, som ej i väsentliga avseenden

uppfyller fordringarna i gällande boställsordning, skall den ersättning, som

läraren enligt bestämmelserna i denna paragraf skall erlägga för bostaden,

av folkskolestyrelsen (skolrådet) nedsättas med det belopp, som prövas

skäligt i förhållande till vad som i sådant avseende brister.

12 §.

Till lärare, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,

där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan,

frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår

kallortstillägg med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda

belopp, för redovisningsår räknat, nämligen:

för kallortsklass I................kronor 60

» » II................ » 120

» » III................ » 195

» » IV................ » 300

» » V................ » 450

» » VI................ » 600

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där kallortstilllägg

må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

Kallortstillägg utgår för den tid, anställningen varar, och utbetalas med

en tolftedel av ovan angivna årsbelopp för kalendermånad räknat.

13 §.

Lärare äger uppbära oavkortad lön jämte i förekommande fall kallortstillägg

icke blott för den tid, han tjänstgjort å sin befattning, utan även

för den tid, under vilken han åtnjutit ferier eller vilken han, efter i varje

särskilt fall av Kungl. Majit lämnat medgivande, använt för att utom sin

tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

14 §.

Därest lärare av behörigen styrkt sjukdom i andra fall än som avses i

15 § hindras att tjänstgöra, skall han å lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:

Lärare vid folks k c

1 a

Lärare vid småsko

t a

Löneklass

Avdrag

kronor

Löneklass

Avdrag

kronor

15..................

2:30

7..................

1:20

16..................

2: 50

8..................

1:30

17.................

2: 75

9..................

1:40

18..................

3: —

10..................

1:50

19..................

3: 25

11..................

1:65

20..................

3: 50

12..................

1:80

21..................

3: 75

13..................

1:95

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11^0.

107

15 §.

1. Har lärare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:.

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, dock med avdrag

för enligt olycksfallsförsäkringslagen utgående sjukpenning, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under

tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg,

dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen för

olycksfallet, men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp,

motsvarande det i 14 § angivna tjänstledighetsavdrag, såframt ej skolöverstyrelsen

funnit skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum

eller skall ske med lägre belopp, än nyss sagts; skolande dock även i de i

denna punkt avsedda fall de sålunda angivna löneförmånerna minskas med

ovannämnda sjukpenning.

2. Uppbär lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen, skall, hans

avlöning nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej

Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgivit.

3. Har lärare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

eller har undervisningen måst inställas på grund av rådande smittsam

sjukdom bland människor eller husdjur, må läraren under tiden åtnjuta

oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock högst under

sex månader, men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp,

motsvarande det i 14 § angivna tjänstledighetsavdrag, såframt ej

skolöverstyrelsen funnit skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga

rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

Lärare, vilkens tjänstgöring sålunda för en tid inställts, skall dock vara

skyldig att, oavsett om den för honom stadgade tjänstgöringstiden därigenom

ökas, utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven

återlösning.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

16 §.

Lärare, som beviljats ledighet

a) för fullgörande av uppdrag att vara ledamot av riksdagen eller kyrkomötet

eller att vara riksdagens revisor, eller

b) för fullgörande av annat offentligt uppdrag, för vilket ersättning ej

utgår eller för vilket ersättning utgår endast med visst belopp för sammanträdes-

eller förrättningsdag, med undantag dock för ej mindre uppdrag,

som omförmälas i gällande kungörelse med bestämmelser angående kommittéer,

än även anställning hos riksdagen eller dess revisorer eller hos

kyrkomötet, eller

c) för vårdande av svag hälsa, som äger rum i omedelbart sammanhang

med föregående tjänstledighet på grund av sjukdom och av vederbörande

läkare förklaras erforderlig för återvinnande av full tjänsteduglighet efter

samma sjukdom, dock högst för en månad, eller

d) under högst åtta dagar för enskild angelägenhet, som av vederbörande

folkskolinspektör befinnes vara av särskilt ömmande beskaffenhet, eller där

eljest synnerliga skäl föreligga,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

skall i löneavseende för sådan tid avstå ett belopp, motsvarande det i

14 § i detta reglemente angivna tjänstledighetsavdrag.

Vad sålunda stadgats skall även gälla vid kvinnlig lärares ledighet för

havandeskap eller barnsbörd under en tid av högst tre månader.

17 §.

Lärare, som erhållit ledighet för att fullgöra honom såsom beställningshavare

i försvarsväsendets reserver (reservstater) eller såsom värnpliktig

åliggande militär tjänstgöring, skall i löneavseende för sådan tid avstå hälften

av honom eljest tillkommande löneförmåner.

18 §.

Lärare, som i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet från sin befattning

för att uppehålla mot denna svarande tjänst i annat skoldistrikt, skall

under tiden för ledigheten avstå hela lönen jämte i förekommande fall kallortstillägg.

19 §.

1. Vid tjänstledighet för uppdrag, som omförmälas i gällande kungörelse

med bestämmelser angående kommittéer, ävensom för anställning hos riksdagen

eller dess revisorer eller hos kyrkomötet samt vid ledighet av annan

anledning än de under 14—18 §§ nämnda, må lärare kunna under högst

fyra månader av ett och samma redovisningsår erhålla tjänstledighet mot

avstående av den på tiden belöpande delen av lönen samt i förekommande

fall kallortstillägg.

2. Vid tjänstledighet utöver fyra månader av anledning, som i mom. 1

avses, skall läraren, därest vederbörande folkskolinspektör ej på grund av

särskilda skäl medgivit, att de i mom. 1 meddelade föreskrifterna må tilllämpas,

avstå för dag räknat så stor del av årslönen och, i förekommande

fall, av honom tillkommande kallortstillägg, som i förhållande till antalet

läsdagar i distriktet belöper på varje läsdag.

3. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 och 2 mom. skall, där ej Kungl.

Majit för särskilt fall annorlunda bestämmer, därjämte iakttagas, att lärare,

som under hela den på ett redovisningsår belöpande lästiden åtnjutit tjänstledighet

av anledning, som i sagda moment sägs, icke må för sådant år uppbära

någon del av den kontanta lönen.

20 §.

1. Varder lärare avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans

avlöning under tiden innehållas, så framt ej folkskolestyrelsen (skolrådet)

med folkskolinspektörens medgivande finner skäligt låta honom uppbära

något därav.

_ 2. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall, må han för

den tid vidkännas avdrag å avlöningen enligt bestämmelserna i 19 § 1 mom.

21 §.

Enligt de närmare föreskrifter Kungl. Majit meddelar, skall lärare vid

skada till följd av olycksfall i tjänsten kostnadsfritt erhålla erforderlig

läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört förlust eller nedsättning

av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Statsutskottets utlåtande Nr IJfi.

nödiga hjälpmedel, allt dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå

enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

22 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden

för dödsfallet, dock högst 500 kronor. Vid lärares dödsfall till följd av

olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda belopp minskas med den begravningshjälp,

vartill dödsboet är berättigat enligt olycksfallsförsäkringslagen.

2 kap. Icke-ordinarie ämneslärare.

23 §.

Med extra ordinarie lärare avses i detta reglemente ämneslärare, som

anställes för full tjänstgöring å befattning, som i föreskriven ordning inrättats

såsom extra ordinarie.

Med vikarierande lärare avses den, som anställes för full tjänstgöring

såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning. I övrigt anställda

icke-ordinarie ämneslärare benämnas i detta reglemente timlärare.

24 §.

Till extra ordinarie lärare utgår, på sätt i det följande angives, lön enligt

den under 7 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna

civilförvaltningen införda löneplanen, vilken för varje lönegrad

upptager flera löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper fastställda

lönebelopp. För kvinnlig lärare skall dock gälla den begränsning, som i 5 §

omförmäles.

Extra ordinarie lärare skola inplaceras i följande lönegrader, nämligen

A. I skoldistrikt med en lästid av högst 36 veckor årligen:

Lärare vid folkskola i 14:e lönegraden, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

r

G

K

ron

o r

12

2,860

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

14:e lönegraden <

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr lJfO.

Lärare vid småskola i 6:e lönegraden, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Löne-

Ort

s g r

upp

Lönegrad

klass

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

o r

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6:e lönegraden

G

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

B. I skoldistrikt med en årlig lästid av mer än 86 men ej 39 veckor:

Lärare vid folkskola i 15:e lönegraden, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

Lönegrad

A

B

c

D

E

F

G

K

ron

o r

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15:e lönegraden <

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

Lärare vid småskola i 7:e lönegraden, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

Lönegrad

A

B

C

E

F

G

K

ron

o r

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7:e lönegraden ■

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

C. I skoldistrikt med en årlig lästid av 89 veckor:

Lärare vid folkskola i 16:e lönegraden, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

0 r

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

16:e lönegraden •

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

Lärare vid småskola i 8:e lönegraden, vilken för nedannämnda löneklasser

upptager följande, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp:

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

0 r

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

8:e lönegraden <

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

I fråga om fördelningen av de orter, där extra ordinarie lärare äro stationerade,

å de uti löneplanen upptagna ortsgrupperna gäller vad Kungl.

Majit i sådant hänseende fastställt för i detta reglemente avsedda ordinarie

lärare.

Den löneklass inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lärarens lön

skall utgå, fastställes i enlighet med vad som i tillämpliga delar föreskrives

i 5—7 §§, dock att extra ordinarie lärare skall vara berättigad att för

placering i löneklass tillgodoräkna hela den tid, han tidigare kan hava innehaft

motsvarande anställning som icke-ordinarie lärare vid folk- respektive

småskola och därvid fullgjort tjänstgöring i den omfattning, som i

6 § a) sägs.

Vid beräkning av tjänstetid skall en undervisningstid av 242 dagar anses

som helt läsår, och må lärare icke för något redovisningsår tillgodoräkna

mera än nämnda antal dagar.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken

lärarens stationeringsort blivit hänförd.

Med stati oneringsort förstås orten för den skola, vid vilken läraren har

sin huvudsakliga tjänstgöring.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr l^O.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg.enligt stadgandet i 12 § samt

de särskilda förmåner, som omförmälas i 21 §.

25 §.

Extra ordinarie lärare, som av behörigen styrkt sjukdom i andra fall, än

som avses i 15 §, hindras att tjänstgöra, äger att under en tid av högst sex

månader av ett och samma redovisningsår eller vid sjukdom, som fortgår

vid övergången till nytt redovisningsår, under sammanlagt högst sex månader

åtnjuta lön jämte förekommande ortstillägg efter avdrag av ett belopp

för dag räknat, som framgår av efterföljande tabell:

Lärare vid folksko

1 a

Lärare vid småskola

Löne k lass

Avdrag

kronor

Löneklass

Avdrag

kronor

12..................

1: 80

4..................

0: 90

13..................

1:95

5..................

1: —

14..................

2:10

6..................

1: 10

15..................

2: 30

7.................

1:20

16..................

2: 50

8..................

1:30

17..................

2: 75

9..................

1:40

18..................

3: —

10..................

1: 50

19..................

3: 25

11..................

1:65

I övriga fall av sjukledighet skall extra ordinarie lärare avstå hälften av

honom eljest tillkommande löneförmåner.

26 §.

Extra ordinarie lärare, som beviljas ledighet av anledning, som i 16 §

sägs, skall i löneavseende för sådan tid avstå ett belopp, motsvarande det

i 25 § angivna tjänstledighetsavdrag.

Till extra ordinarie lärare, som fullgör honom åliggande militär tjänstgöring,

utgår ersättning med två kronor för dag.

27 §.

Årslön till extra ordinarie lärare utgår efter läsår. Utbetalning av avlöningen

sker månadsvis i efterskott med så stort belopp, som motsvarar den

av honom under månaden fullgjorda tjänstgöringen, dock att därest lärarens

tjänstgöring avslutas före utgången av en kalendermånad, den på

tjänstgöringstiden under denna månad belöpande delen av avlöningen må

utbetalas vid tjänstgöringens slut.

28 §.

Avlider extra ordinarie lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön

vid tiden för dödsfallet, dock högst 400 kronor.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda

belopp minskas med den begravningshjälp, vartill dödsboet är

berättigat enligt olycksfallsförsäkringslagen.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Statsutskottets utlåtande Nr ljjO.

29 §.

För extra ordinarie lärare skola i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i 3, 8, 10—12, 15 och 19—21 §§ i detta reglemente.

30 §.

Vikarierande lärare äger åtnjuta lön enligt den löneklass, som han enligt

bestämmelserna i 24 § skulle hava tillhört, därest han varit extra ordinarie

lärare.

Vikarie för lärare vid mindre folkskola eller för biträdande lärare vid

folkskola skall härvid erhålla avlöning enligt samma löneklass som örn han

varit extra ordinarie lärare vid småskola.

31 §.

För vikarierande lärare skola i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i 3, 10—12, 15, 20, 21 och 27 §§ i detta reglemente.

32 §.

Ordinarie lärare, som i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet från

egen befattning för att tjänstgöra å motsvarande icke-ordinarie lärarbefattning

i annat skoldistrikt, skall för sådan tjänstgöring åtnjuta avlöning till

samma belopp, som han, med hänsyn till den å tjänstgöringsorten föreskrivna

lästiden, skulle uppburit, därest han å samma ort i stället uppehållit

sin egen befattning.

33 §.

Timlärare i läsämne åtnjuter arvode med följande, för olika ortsgrupper

bestämda belopp, allt för veckotimme räknat:

A. I skoldistrikt med en årlig lästid av högst 36 veckor:

Ort

s g r

u p

P

A

B

C

D

E

F

G

K r

0 n

0 r

Timlärare vid folkskola......

96

100

104

109

113

118

122

Timlärare vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande tim- lärare vid folkskola.......

62

65

68

70

73

76

79

B. I skoldistrikt med en

årlig lästid av iner än 36 men ej

39 veckor:

Ort

s g r

u p

p

A

B

C

D

E

F

G

K

0 n

0 r

Timlärare vid folkskola......

102

106

112

116

120

125

130

Timlärare vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande tim- lärare vid folkskola.......

66

69

72

75

78''

81

84

Bihang till riksdagens protokoll

1037. G

sami.

Nr l/,0.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsutskottets utlåtande Nr 11+0.

C. I skoldistrikt med en årlig lästid av 89 veckor:

Ort

s g r

u p

P

A

B

C

D

E

F

G

K r

o n

o r

Timlärare vid folkskola......

108

112

118

122

128

132

136

Timlärare vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande tim-

lärare vid folkskola .......

70

74

77

80

83

86

90

För timlärare skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 27 § i detta

reglemente.

3 kap. Lönenämnd.

34 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Majit att utfärda

allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd,

i vilken lärår-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;

och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen

löneteknisk natur, vilka Kungl. Majit kan finna lämpligt hänskjuta

till densamma.

4 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

35 §.

Lärare, som omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i

kraft, innehar ordinarie befattning men icke vill underkasta sig detta reglementes

villkor och bestämmelser och icke heller kan därtill lagligen förbindas,

skall göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande skolstyrelse

före viss av Kungl. Majit bestämd tidpunkt.

Lärare, som före sistnämnda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda

bibehållen vid honom enligt dittills gällande bestämmelser tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av vederbörande

för honom gällande pensionsbestämmelser, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit honom. I nämnda avlöningsförmåner inbegripes

icke provisorisk avlöningsförbättring och ej heller de till lärare i vissa skoldistrikt

i Norrland utgående särskilda lönetillägg.

En var annan lärare, som utan att vara underkastad äldre lönebestämmelser,

vid den tidpunkt, då detta reglemente träder i kraft, innehar ordinarie

befattning av den art, som i reglementet avses, eller som senare tillträder

sadan befattning, är pliktig att, med frånträdande av samtliga honom

vid tidpunkten för nämnda ikraftträdande tillkommande, av stat eller

kommun tillerkända förmåner, underkasta sig detta reglementes föreskrifter

och villkor ävensom dels minskning i eller upphörande av extra inkomster,

som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed, dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade

rörande de i 3 och 9 §§, 15 § 3 mom. och 21 § berörda hänseenden samt

i fråga om såväl egen pension som beträffande änke- och pupillpensionering.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ufi. 115

Detta avlöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1938.

1. Ifråga om avlöning till kvinnlig lärare vid folkskola skall i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit meddelar, gälla, att sådan

lärare skall under tiden den 1 januari 1938—den 30 juni 1940 åtnjuta avlöning

enligt löneklass, som är två löneklasser lägre än den, som enligt avlöningsreglementet

eljest skulle hava gällt, och under tiden den 1 juli 1940—

den 30 juni 1943 enligt löneklass, som är närmast lägre än den enligt reglementet

eljest gällande.

2. Till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola skall utgå lönetillägg

med 450 kronor för år räknat. Vid tillämpningen av avlöningsreglementet

skola i fråga örn detta lönetillägg gälla samma bestämmelser som

beträffande den läraren tillkommande lönen.

Det alla som vederbör etc.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:468 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- * och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten