Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillvaratagande av den i jårnmalmsavfall befintliga apatiten m. m.

1937-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:142, Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillvaratagande av den i jårnmalmsavfall befintliga apatiten m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

Nr 142.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1937 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillvaratagande av

den i jårnmalmsavfall befintliga apatiten m. m.

(4:e avd.)

I två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 161, av herr

C. /. Asplund m. fl., och den andra inom andra kammaren, nr 299, av herr

E. Hage m. fl., har hemställts, att riksdagen, i anledning därav att till räntefria

lån för viss extra gråbergsbrytning i Kiirunavaara senast år 1934 beviljade

anslag, av vars till 1,055,000 kronor uppgående behållning 1935 års riksdag

i skrivelse nr 370 medgivit Kungl. Maj:t att på sätt, som befinnes lämpligt,

få disponera till bekostande eller understödjande av i de samma år väckta

motionerna I: 345 och II: 630 angivna arbetsföretag och malmförädlingsförsök,

som avsåge ett bättre och ökat utnyttjande av vid malmbrytningen i

Gällivare malmfält fallande varpmalm och malmmull samt därmed följande

apatit, numera är helt förbrukat för gråbergsbrytningen i Kiirunavaara, i

stället ville medgiva Kungl. Maj:t att för nämnda malmförädlingsförsök m. m.

få disponera högst en miljon kronor av under 1936 av LKAB inbetalda

royaltyskuld å 26,495,969 kronor 25 öre eller, om detta medför budgetära svårigheter,

av för 1937/1938 beräknade 13.5 miljoner kronor i royalty från

LKAB.

Över motionerna har kommerskollegium den 22 april 1937 avgivit utlåtande,

vid vilket fogats yttranden av jernkontoret och Sveriges kemiska industrikontor.

Under framhållande endast att jernkontoret ej hade någon expert

på området har jernkontoret ej ansett sig böra ingå på ett bedömande av

motionerna. Industrikontoret har betonat att frågan örn tillgodoseendet av

vårt behov av fosforgödselmedel vore av stor nationell och nationalekonomisk

vikt, särskilt vid en avspärrning, samt att fog förelåge för att nedlägga avsevärda

kostnader och ansträngningar å problemets lösning. Erforderliga undersökningar

och försök borde underställas ingenjörsvetenskapsakademien

och rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Industrikontoret

tillstyrkte alltså motionerna i så måtto, att erforderliga medel beviljades för

klarläggande av hithörande, framför allt försvarsekonomiskt betydelsefulla

frågor.

Kommerskollegium har för egen del framhållit, att de i motionerna föreslagna

försöken i första hand syntes avse ett bättre utnyttjande av vid malmbrytningen

i Gällivare malmfält fallande varpmalm och malmmull samt av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

7

med avfallet från anrikningsverken följande npatit. Något statligt ingripande

för ett bättre utnyttjande av varpmalm och malmmull i vad avser den däri

befintliga järnmalmen hade icke motiverats, och några avsättningssvårigheter

för densamma förefunnes icke för närvarande. Däremot syntes tillvaratagandet

av den nu med avfallet bortgående apatiten kunna vara av sådant värde

för folkhushållet, att en närmare granskning av denna fråga från statsmakternas

sida kunde ifrågasättas. Under åberopande av kemiska industrikontorets

uttalade uppfattning anför kollegium vidare:

Kollegium ansluter sig till denna uppfattning och vill framhålla, att apatitkoncentrat

redan bearbetas vid befintliga superfosfatfabriker inom landet och

att alltså i avseende på denna fabrikationsmetod utredningen skulle kunna

förenklas till att avse frågan; örn ur inhemskt råmaterial ur kvalitetssynpunkt

lämplig råvara kan framställas, kostnaden härför och tillgängliga kvantiteter.

Huruvida någon av de övriga nämnda metoderna, som icke för närvarande

tillämpas i fabriksdrift, erbjuda bättre möjligheter borde i samband

därmed utredas.

I motionerna beröras även, ehuru mera i förbigående, frågorna om framställning

ur inhemska råvaror av kaligödningsmedel och aluminiumoxid.

Dessa frågor äro även av stor betydelse ur ovan anförda synpunkt, men kollegium

befarar, att ett utredningsuppdrag omfattande även dessa frågor i

hela deras vidd skulle bliva allt för vidlyftigt, varför det synes tillrådligt att

i första hand begränsa utredningen till fosforsyregödningsämnen och vad därmed

äger omedelbart samband.

Det synes icke vara möjligt att på frågans nuvarande ståndpunkt bedöma,

huruvida i anledning av denna utredning några försök överhuvudtaget behöva

utföras på det allmännas bekostnad och ännu mindre att beräkna huru stort

belopp som, för den händelse utförande av försök i mer eller mindre industriell

skala skulle befinnas önskvärda, behövde ställas till utredningsmännens

förfogande. Örn en utredning igångsättes, torde den preliminära granskning

av problemet, som får förutsättas utgöra den första delen av utredningen, följas

av överväganden örn behovet av försök och i samband därmed beräkningar

verkställas om för dessa erforderliga medel. Först sedan dylika beräkningar

utförts , synes tiden vara inne att beslut om anslag för eventuella försök.

Kollegium förordar, att en utredning verkställes rörande betingelserna för

upptagande av tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen med användande

av svensk apatit som råvara.

Vid 1935 års riksdag yrkades i väckta motioner rätt att för vissa malmförädlingsförsök

m. m. disponera beräknad behållning å det av 1934 års riksdag

för gråbergsbrytning i Kiirunavaara beviljade reservationsanslaget av

2,000,000 kronor. Under förutsättning att vederbörande intressenter inkommo

med framställning i ämnet medgav riksdagen, att uppkommande reservation

finge av Kungl. Majit disponeras för de åtgärder, som efter verkställd

utredning befunnes för ändamålet erforderliga. Någon reservation å anslaget

uppkom emellertid icke. Sedan därefter vid 1930 års riksdag motionsvis

hemställts, att för ifrågavarande malmförädlingsförsök i stället måtte få disponeras

inflytande amorteringar å från anslaget utlämnade räntefria lån,

uttalade statsutskottet, att utskottet av principiella skäl ej ansåg sig böra till
-

trtofede*,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

styrka ett dylikt förfaringsätt. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl.

Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på det i motionerna berörda spörsmålet

och vidtoge de åtgärder, som befunnes påkallade.

I de nu i ämnet ånyo väckta motionerna yrkas statligt stöd — att beredas

från nu inflytande malminkomster — för vissa malmförädlingsförsök, avseende

främst en bättre användning av den apatit, som nu bortgår med avfallet

från anrikningsverken vid de norrländska malmfälten. Såsom av utredningen

framgår utgör apatiten ett användbart utgångsmaterial för de

svenska superfosfatfabrikernas framställning av fosforgödselmedel. Denna

råvara importeras nu i form av ett apatitkoncentrat.

Det är att förutse, att vid krig eller annan importavspärming den svenska

apatiten kan bliva av stort värde för den inhemska fabrikationen av gödselmedel.

Frågan om möjligheterna att framställa ett dylikt lämpligt svenskt

apatitkoncentrat är alltså av betydelse för krigsberedskapen, och utexperimenteringen

av någon lämplig praktisk metod härför torde, såsom av den

införskaffade utredningen framgår, förtjäna statens stöd.

Utskottet vill tillstyrka, att riksdagen gör framställning om frågans utredning.

Närmast torde därvid böra utrönas möjligheterna för att anställa praktiska

försök med framställning av ett för tillverkning av gödningsämnen

lämpligt svenskt apatitkoncentrat samt de kostnader, varmed dessa försök

kunna bliva förenade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 161 och II: 299

må hos Kungl. Majit anhålla om utredning rörande betingelserna

för tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen

med svensk apatit som råvara.

Stockholm den 11 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

9

Reservation

av herrar Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd,

Gustafsson i Benestad, Lindström, Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård

och von Seth, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»I två motioner,----royalty från LKAB.

Över motionerna---bedömande av motionerna.

Industrikontoret har erinrat, att de allmännast använda fosforgödselmedlen

i vårt land äro superfosfat och thomasfosfat, av vilka det förra framställes av

importerat råfosfat, som uppslutes med svavelsyra, medan det senare erhålles

som biprodukt vid s. k. thomasjärnframställning. Under år 1935 framställde

de svenska superfosfatfabrikerna 247,000 ton superfosfat (importen av råfosfat

var samma år 154,480 ton till ett värde av 6.26 milj. kronor), och från

stålverken erhölls 15,250 ton thomasfosfat.

Under de senare åren ha de svenska superfosfatfabrikerna börjat att i stigande

omfattning ersätta det naturliga råfosfatet, fosforit, med i utlandet

framställt koncentrat av apatit, vilket visat sig kunna ske utan olägenheter.

Förbrukningen av dylikt apatitkoncentrat, som ingår i ovannämnda råvarukvantiteter,

utgör för närvarande ej mindre än omkring 20,000 ton årligen.

Hittills utförda anrikningsförsök med svensk apatit ha ännu icke givit ett för

superfosfatindustriens behov tillräckligt rent koncentrat. Utförda laboratorieanrikningsförsök

tyda dock på, att ett sådant resultat sannolikt icke ligger

utom möjligheternas gräns. Vid ett nyligen igångsatt anrikningsverk vid

Grängesberg lia resultat erhållits, som icke synas jäva en sådan förhoppning.

Huruvida en sådan anrikning kan lämna en så pass billig produkt, att den

kan konkurrera med de f. n. synnerligen prisbilliga importråvarorna, särskilt

då det gäller de i frakthänseende ogynnsamt belägna Lapplandsgruvorna, har

ännu icke kunnat fastställas.

Åtskilliga förslag lia framkommit att utnyttja den inhemska apatiten på

annat sätt än genom bearbetning av densamma vid superfostfatfabrikerna.

Industrikontoret vill särskilt erinra örn följande:

Wiborgs metod, bestående i sammansmältning av apatitsligar med soda.

Detta förfarande var redan i slutet av föregående århundrade (åren 1899—- 1904) föremål för fabriksmässig drift.

Lindblads metod, smältning av apatit med kalk, varigenom en produkt av

liknande beskaffenhet som thomasfosfat erhålles.

Palmaers metod, där den krossade apatithaltiga malmen eller avfallet, utan

föregående anrikning, behandlas med på elektrolytisk väg framställd överklorsyra,

varvid apatiten löses och sedermera ur lösningen utfälles ett som

gödselmedel användbart fosfat, under återvinnande av lösningsmedlet. Denna

metod var särskilt under krigsåren föremål för experiment i ganska stor

skala, vilka försök delvis bekostades av statsmedel.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1937. G sami. Nr 141—142.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

Dillners metod, som kännetecknas av att anrikad apatit och krossad fältspat

sammansintras endera i rullugn eller också i sintringspanna, varefter den

krossade produkten är direkt användbar som ett fosforkaligödselmedel. Sintringsförsök

jämte kulturförsök i ganska stor skala äro utförda.

Såsom inledningsvis framhållits, erhålles vid järntillverkningen av apatitlialtig

malm s. k. thomasfosfat. Denna tillverkning kan möjligen utökas.

Industrikontoret har slutligen betonat---att erforderliga medel bevil
jades

för klarläggande av hithörande, framför allt försvarsekonomiskt betydelsefulla

frågor.

Kommerskollegium har för egen del---svensk apatit såsom råvara.

Vid 1935 års riksdag---— som befunnes påkallade.

Såsom av utredningen framgår användes numera årligen cirka 20,000 ton

importerat utländskt apatitkoncentrat jämte importerad råfosfat som råvara

för den svenska superfosfattillverkningen. Vid det för några år sedan anlagda

apatitanrikningsverket i Grängesberg ulvinnes ur avfallet från järnmalmsanrikningen

apatitslig, som provats vid superfosfattillverkning med

gynnsamt resultat, men i huvudsak torde användas, efter hopsintring med

malmmull från Grängesberg, som råvara för Domnarvets thomasjärntillverkning,

varigenom förutsättningar torde ha skapats för startande av den planerade

stora tillverkningen av såväl tunnplåt som grova skeppsplåtar, ävensom

för en kraftigt ökad thomasfosfatproduktion vid Domnarvet. Beträffande

tillvaratagandet av de stora mängder apatit, som fortfarande bortrinna

med det omagnetiska avfallet från järnmalmsanrikningen vid de norrländska

malmfälten, lär man däremot ännu ej ha kommit längre än till vissa försök i

mindre skala. För tillvaratagande och nyttiggörande för framtiden av dessa

för vår folkförsörjning så betydelsefulla råvaror även vid Gällivare malmfälts

anrikningsverk yrkas i nu föreliggande motioner anvisande av medel — förslagsvis

att utgå av under 1936 influtna eller för budgetåret 1937/1938 beräknade

royaltyavgifter från LKAB till staten å tillsammans cirka 40 miljoner

kronor — högst en miljon kronor, att av Kungl. Maj:t efter prövning

disponeras för bekostande av i riksdagens skrivelse nr 370 av år 1936 angivna

malmförädlingsförsök m. m., åsyftande ett ökat utnyttjande av vid malmbrytningen

i Gällivare malmfält fallande varpmalm och malmmull samt därmed

följande apatit. För den händelse därvid i första hand nödiga försök i

större skala utfalla gynnsamt, är det givetvis önskvärt, att försöksanläggningen

utan dröjsmål utvidgas så pass, att hela avfallskvantiteten från järnmalmsanrikningsverket

kan direkte behandlas i flotationsverket och fortsatta

apalitförluster undvikas, varigenom erhålles första början till ett synnerligen

värdefullt reservlager, som kommer väl till pass vid eventuella importsvårigheter

för råfosfat, och som är behövligt även som råmaterial för anställande

av försök i större skala med fosfatframslällning enligt de metoder, som befinnas

värda sådana försök.

Det är nämligen att förutse, att---förtjäna statens stöd.

Ett pär av de i Kemiska industrikontorets utlåtande omnämnda fosfattill
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

11

verkningsmetoderna, Wiborgs metod och Dillners metod, förutsätta kali- eller

natronhaltiga uppslutningsmedel, varvid skulle erhållas ett synnerligen värdefullt

konstgödselmedel, innehållande såväl nämnda ämnen som apatitens fosforsyra

i citratlöslig form. Utskottet anser sig i detta sammanhang böra erinra,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit, nr 355 den 19 juni 1936, förklarat

sig till fullo beakta de synpunkter, som anförts i en vid nämnda års riksdag

väckt motion, nr 1:438, nämligen att då pågående undersökningar rörande

möjligheterna att framställa kalisalter ur inhemska kalirika bergarter borde

snarast möjligt fullföljas beträffande de för ändamålet bäst artade och

lämpligast belägna bergarterna i vårt land, även om den s. k. Lysekilsgraniten,

som då var föremål för undersökning, skulle visa sig hålla för litet kali

för att kunna giva ett ekonomiskt gynnsamt resultat. Enligt uppgifter i motionerna

finnas även i Norrbottens län lämpligt belägna och mycket kalirika

bergarter, såväl omedelbart intill vissa av malmerna i Gällivare malmfält som

i kustlandet inom Luleå, Råneå och Kalix socknar, där ett större antal fyndigheter

av kalifältspat förekomma, vilka torde kunna lämna goda uppslutningsmedel

för apatiten.

Utskottet vill tillstyrka att riksdagen gör framställning om frågans utredning.

Närmast torde därvid böra utrönas möjligheterna för att anställa praktiska

försök med framställning av ett för tillverkning av gödningsämnen

lämpligt svenskt apatitkoncentrat samt kostnaderna därför vid industriell

drift. För anställande av dessa försök och, vid gynnsamt utfall av desamma,

för utvidgande av försöksverket till en kapacitet, som motsvarar den vid full

drift av järnmalmsanrikningsverket erhållna mängden av omagnetiskt avfall,

skulle enligt gjorda kalkyler åtgå ungefär 150,000 kronor. Med en begränsning

av det i motionerna begärda anslaget till 300,000 kronor skulle dels dessa

kostnader bliva täckta, dels därutöver tillräckliga medel finnas för drift av

apatitflotationsverket till slutet av nästa budgetår, ävensom för under samma

budgetår förekommande försök med de olika fosfattillverkningsmetoder, som

befinnas värda en mera ingående undersökning och som kunna använda inhemska

uppslutningsmedel. Ävenså torde medel åtgå för nödiga undersökningar

av tillgången på sådana apatitrika skarnbergarter och malmer, som,

utan alt malmexportintresset lider intrång, kunna med fördel användas som

råvara för apatitanrikningsverket i sådan utsträckning, som kräves för tillgodoseende

av största möjliga del av landets årsbehov av fosfater även vid en

flerårig avstängning av tillförsel utifrån av råfosfat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionerna I: 161 och II: 299,

må

a) hos Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande betingelserna

för tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen

med svensk apatit som råvara;

b) för härav föranledda arbetsföretag och malmförädlingsförsök

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:381 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om tillvaratagande av den i järnmalmsavfall befintliga apatiten m. m. s. 7 i texten