Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående främjande av planmässigt sparande samt inrättande av en statens bosättningslånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:163, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående främjande av planmässigt sparande samt inrättande av en statens bosättningslånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

1

Nr 163.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

främjande av planmässigt sparande samt inrättande

av en statens bosättningslånefond m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkterna 26—28, sid. 52 och 53

av det vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1937/1938 beräkna dels till Bosättningslånenämnder

och ortsombud m. m. ett förslagsanslag av 20,000

kronor, dels till Ersättningar till postverket för dess bestyr med statens bosättningslån

ett förslagsanslag av 15,000 kronor, dels ock till Bidrag till propaganda

för planmässigt sparande ett anslag av 10,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 6, sid. 11, av det

vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) förslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, såsom kapital för Statens bosättningslånefond

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 15 januari 1937 dagtecknad proposition,

nr 41, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

Ilo) anvisa

dels till Bosättningslånenämnder och ortsombud m. m. för budgetåret

1937/1938 ett förslagsanslag av 30,000 kronor;

dels till Ersättning åt postverket för dess bestyr med statens bosättningslån

för samma budgetår ett förslagsanslag av 12,000 kronor;

dels ock till Bidrag till propaganda för planmässigt sparande för samma

budgetår ett anslag av 10,000 kronor;

2:o) dels besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd Statens bosättningslånefond,

skall inrättas;

dels medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen förordats;

dels ock såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1937/1938 under

Utgifter för kapitalökning rubriken »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 163—165.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet behandlat

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 204, inom första kammaren

av herr M. Svensson m. fl. samt den andra, nr 408, inom andra kammaren

av herr I. Anderson i Norrköping m. fl., däri hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 41 i den del, denna berör frågan

örn inrättande av en statens bosättningslånefond, måtte vidtaga de organisatoriska

förändringar, som i motionerna skisserats, och de nedsättningar av

de statliga anslagsbeloppen, som utan inskränkning av låneverksamhetens

omfattning genom de föreslagna organisatoriska förändringarna möjliggöras;

dels en inom andra kammaren av herr O. Carlström väckt motion, nr

401, däri hemställts, att riksdagen matte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 41 i vad den avser inrättandet av Statens bosättningslånefond;

dels ock en inom andra kammaren av herrar K. Magnusson och N. V.

Sandström väckt motion, nr 407, däri hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 41 angående statliga bosättningslån måtte föreslå

sådana ändringar att i lånevillkoren införes stadgande om vigsel som villkor

för länens utbetalande och att kontrollen över lånens användande för

avsedda ändamål göres fullt effektiv.

Åtgärder till främjande av planmässigt sparande. För de försök att vidga

och intensifiera sparverksamheten, framför allt bland ungdomen, som enligt

föreliggande förslag skulle göras, påkallas nu riksdagens medverkan icke

i vidare mån än att riksdagen skulle anvisa ett anslag å 10,000 kronor såsom

bidrag till den för utvecklingen av denna sparrörelse erforderliga propagandan.

Departementschefen har nämligen ansett det böra ankomma iur

postsparbankens del på Konungen eller generalpoststyrelsen och för de enskilda

sparbankernas vidkommande på dessa banker själva att vidtaga sådana

åtgärder, som göra det möjligt för dem att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna riktlinjer mottaga och förränta

planmässigt sparade medel. Departementschefen har i anslutning härtill vidare

anfört:

Såsom befolkningskommissionen anfört och i ett par yttranden ytterligare

understrukits, kan det väl antagas, att sparbankerna själva, vilka genom

sm huvudorganisation vitsordat den stora betydelsen av planmässigt

sparande, både skulle vara villiga och äga förmåga att med uteslutande egna

medel bedriva en sådan propagandaverksamhet i viss omfattning. Emellertid

förhåller det sig säkerligen så som generalpoststyrelsen framhållit att

den föreslagna nya formen av inlåning icke kan förväntas bliva en för sparbankerna

ekonomiskt särskilt fördelaktig rörelse. Med hänsyn härtill och

till det planmässiga sparandets sociala och befolkningspolitiska betydelse

finner jag i likhet med kommissionen motiverat, att staten lämnar bidrag

till den för utvecklingen av denna sparrörelse erforderliga propagandan. Det

belopp om 25,000 kronor, vilket enligt kommissionens förslag borde för

andamålet anvisas under verksamhetens första år, synes mig dock, med hänsyn

särskilt till de möjligheter, som föreligga för postsparbanken att för

andamålet disponera postmedel, kunna begränsas till 10,000 kronor. Anslaget

bör användas såsom bidrag till kostnader för av postsparbanken och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

3

sparbankerna bedriven gemensam propaganda för planmässigt sparande. De

närmare villkoren för anslagets utgående torde få fastställas av Kungl. Maj:t.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att enligt vad som framgår av sparbanksföreningens

yttrande det torde kunna påräknas, att åtskilliga av föreningens

medlemmar komma att på sitt verksamhetsprogram upptaga ifrågavarande

form av inlåningsrörelse.

Bosäitningslån. Befolkningskommissionen har i förevarande avseende

föreslagit, att staten skulle på billiga villkor och med relativt kort amorteringstid

bevilja smärre lån åt personer, vilka ämna ingå eller nyss ingått äktenskap

samt kunna anses äga vilja och förutsättningar att fullgöra sin

återbetala ingsskyldighet.

Beträffande lämpligheten i allmänhet av detta förslag har departementschefen

anfört:

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår, hava i yttrandena över förslaget

olika åsikter kommit till uttryck rörande lämpligheten av dessa förslagets

huvudgrunder. Den kritik, som därvid från vissa håll ägnats förslaget,

finner jag överdriven. Om kredit endast lämnas i måttlig omfattning och

endast åt personer, som äga förutsättningar att inom en nära framtid avbörda

sig skulden, synes mot en sådan kreditgivning knappast kunna göras

gällande några mera allvarliga betänkligheter. Enligt min mening har man

tvärtom anledning förvänta, att en låneverksamliet av den föreslagna typen

är ägnad att befordra det därmed avsedda syftet. Jag vill därför tillråda,

att en sådan låneverksamhet försöksvis igångsättes. Därvid böra dock beaktas

åtskilliga av de erinringar, som beträffande förslagets närmare utformning

framställts i de avgivna yttrandena.

Sålunda synes det av skäl, som anförts under remissbehandlingen, knappast

vara lämpligt att i nu föreslagen ordning utlämna lån för andra ändamål

än att underlätta bosättning i egentlig mening.

I fråga om förutsättningarna för erhållande av lån har departementschefen

vidare anfört:

Vad angår förutsättningarna för erhållande av lån, torde i huvudsak böra

gälla vad kommissionen därutinnan föreslagit. Med bosättningslånens syfte

att vara till stöd vid ingående av äktenskap synes dock knappast förenligt,

att lån skulle kunna beviljas på ansökan av äkta makar, t. o. m. om nära

ett år förflutit efter äktenskapets ingående. Lån torde därför endast i vissa

undantagsfall böra beviljas på ansökan av andra än trolovade. Örn de trolovade

hunnit ingå äktenskap, innan ansökningen slutligen prövats, lär

detta dock icke böra utgöra hinder för bifall till ansökningen. I fråga örn

äkta makar synes möjlighet till erhållande av lån böra hållas öppen i sådana

fall, då särskilda omständigheter föreligga och äktenskapet ingåtts under

loppet av de senaste sex månaderna före ansökningens ingivande. Båda de

lånesökande böra vara eller genom giftermålet bliva svenska medborgare.

Såsom från något håll ifrågasatts, synes även lämpligt att avfordra sökandena

en försäkran, att deras avsikt icke är alt bosätta sig i utlandet. Att,

såsom från samma båll förordats, därjämte skulle krävas tjänsteläkares intyg

att kontrahenterna icke äro bärare av ärftliga sjukdomsanlag, synes mig

däremot på de grunder, som kommissionen anfört, icke nödvändigt. Dock

bör av helt naturliga skäl vid prövningen av låneansökan beaktande ägnas

kontrahenternas hälsotillstånd. De lånesökande böra vara i behov av medel

för inköp av nödiga bosättningsföremål, oell nied hänsyn till deras egna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

Utskottet.

villköl- och intressen bör lånets upptagande vara tillrådligt. Slutligen böra

sökandena ha gjort sig kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet

ävensom, i den mån betingelser härför förelegat, ådagalagt sparvilja.

Med avseende å den föreslagna organisationen för utlåningsrörelsen har

departementschefen framhållit bland annat följande:

Prövningen av ansökningar om bosättningslån skulle till väsentlig del

komma att avse frågor om sökandenas personliga förhållanden i olika hänseenden.

Med hänsyn härtill kan det icke anses tillfredsställande att, såsom

kommissionen föreslagit, överlämna denna prövning till en för hela riket

gemensam nämnd, vilken för övrigt, därest antalet låneansökningar bleve

stort, skulle nödgas ägna varje ansökan en allenast summarisk granskning.

Jag vill därför i stället förorda, att handhavandet av denna uppgift

anförtros åt särskilda nämnder, en för varje landstingsområde samt en

för varje stad, som icke deltager i landsting. Sådan nämnd, lämpligen betecknad

bosättningslånenämnd, torde böra bestå av en av Kungl. Majit utsedd

ordförande jämte suppleant samt två av vederbörande landsting respektive

stadsfullmäktige för två år valda ledamöter jämte minst lika många suppleanter.

Ersättning till ordförande och ledamöter av bosättningslånenämnd synes

böra i form av dagarvode och i förekommande fall även resekostnadsersättning

utgå med belopp, som Kungl. Majit må äga bestämma. Med hänsyn

till den sålunda föreslagna decentraliseringen av beslutanderätten i låneärendena

synes beslut av bosättningslånenämnd böra få överklagas hos

Kungl. Majit.

Verksamheten, vars igångsättande departementschefen anser böra ske med

försiktighet, skulle påbörjas den 1 januari 1938. De begärda anslagen äro

beräknade för en halvårsperiod.

Kungl. Majits förslag örn anslag å 10,000 kronor till sparpropaganda tillstyrkes

av utskottet.

Förevarande proposition innefattar dessutom ett på framställning från

befolkningskommissionen grundat förslag, avseende att för trolovade eller

äkta makar öppna möjlighet att utan sådan lånesäkerhet, som eljest vanligen

kräves, erhålla statliga amorteringslån å högst 1,000 kronor för inköp av

möbler och andra bosättningsföremål, vilkas anskaffning föranledes av äktenskapets

ingående.

Utskottet finner den föreslagna anordningen lämplig som ett led i strävandena

att underlätta familjebildningen, överhuvud har förslaget, sådant detsamma

föreligger utformat i ett propositionen bifogat författningsutkast, ej

givit anledning till någon erinran eller något särskilt uttalande från utskottets

sida annat än i följande hänseenden.

Inom utskottet har ifrågasatts lämpligheten av att tillskapa en organisation

av den omfattning Kungl. Majit föreslagit för ifrågavarande låneverksamhet,

i varje fall redan från dess början. Därvid har syftats på den i 2 §

av författningsutkastet föreslagna bcsättningslånenämnden, vars ordförande

och suppleant för denne skulle utses av Kungl. Majit, medan ledamöter och

suppleanter skulle utses av landstinget eller, vad beträffar stad, som ej

deltager i landsting, av stadsfullmäktige.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

5

Om låneverksamheten i stället förlädes till riksbanken, kunde styrelserna

vid riksbankens huvudkontor och avdelningskontor fylla uppgiften som bosättningslånenämnd.

Det kan visserligen mot en sådan anordning anmärkas,

att en nämnd utsedd på det sätt Kungl. Maj:t föreslagit kunde äga större

förutsättningar än riksbankens lokalstyrelser att omhänderhava en verksamhet

av ifrågavarande beskaffenhet. Emellertid ligger det i sakens naim

att hur än en sådan nämnd sammansättes, måste dess personkännedom vara

begränsad och ortsombuden komma att få ett avsevärt inflytande i fråga

örn vilka som skola tilldelas bosättningslån.

Utskottet, som för egen del icke vill taga definitiv ståndpunkt till det

sålunda framförda förslaget, anser, att Kungl. Majit bör ägna detsamma uppmärksamhet

och, om det befinnes acceptabelt, vidtaga härav föranledda justeringar

i författningsutkastet. För sådant fall må ock erforderlig del av anslaget

å 12,000 kronor för ersättning åt postverket disponeras för utbetalning

till riksbanken av gottgörelse för dess bestyr med bosättningslånen.

Enligt 3 § skulle, där ej kommun utser annat ortsombud, ordförande i

drätselkammare eller kommunalnämnd tjänstgöra som sådant ombud. Det

synes utskottet lämpligt att denna paragraf erhåller sådan formulering att

ortsombud alltid förutsättes skola utses genom särskilt val av kommun eller,

därest kommun så beslutar, genom val av drätselkammare eller kommunalnämnd.

Med avseende å de i 5 § uppställda olika betingelserna för lans erhållande

vill utskottet framhålla, att sparviljan torde kunna anses ådagalagd icke

blott genom företeende av sparbanksbok eller dylikt bevis från bank utan

också på annat sätt exempelvis genom att sökandena styrka sig äga tillgodohavanden

i egnahemsföretag eller kooperativ förening.

Utskottet kan icke tillstyrka det i motion II: 407 framställda förslaget, att

till övriga lånevillkor skulle läggas ännu ett, nämligen att vigsel måste

föregå lånets utbetalning.

Med tillstyrkande alltså av förevarande proposition får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må till bidrag till propaganda för planmässigt

sparande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 10,000 kronor;

II. att riksdagen, nied avslag å motionen II: 401, må

a) till Bosättningslånenåmnder och ortsombud m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 30,000

kronor;

b) till Ersättning för bcstgr med statens bosättningslån för

samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor;

c) besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd Statens

bosåttningslånefond, skall inrättas;

d) med avslag å motionerna I: 204 och II: 407 och 408,

medgiva, ali lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsak
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

lig överensstämmelse med de grunder som av departementschefen

förordats;

e) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1937/

1938 under Utgifter för kapitalökning rubriken »Statens utlåningsfonder»

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 21 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Borell, Nilsson i Landeryd, Lindström,

Magnusson, von Heland och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Törnkvist, Strindlund, Jeppsson, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Andersson

i Prästbol, Andersson i Södergård, Olsson i Staxäng och Persson i Tidaholm.

Reservationer:

l:o) av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Borell.

Nilsson i Landeryd och Olsson i Staxäng, vilka ansett att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag — — — äktenskapets ingående.

Utskottet finner den föreslagna anordningen lämplig som ett led i strävandena

att underlätta familjebildningen. Tvivelsutan skulle genom bosättningslånen

denna kunna främjas ej endast bland arbetar- och småbrukarbefolkningen

utan även bland den ej sällan synnerligen svagt ekonomiskt

ställda tjänstemannaklassen och motsvarande befolkningsgrupper.

Inom utskottet har emellertid ifrågasatts lämpligheten av att tillskapa en

organisation av den omfattning Kungl. Maj:t föreslagit för ifrågavarande

låneverksamhet. Därvid har syftats på den i 2 § av författningsutkastet föreslagna

bosättningslånenämnden, vars ordförande och suppleant för denne

skulle utses av Kungl. Maj:t, medan ledamöter och suppleanter skulle utses

av landstinget eller, vad beträffar stad, som ej deltager i landsting, av stadsfullmäktige.

Enligt propositionens plan skulle antalet lån kunna uppskattas till högst

5,000 årligen d. v. s. i medeltal cirka 150 per landstingsområde (jämte stad

som ej deltager i landsting) och år. Inom de befolkningsfattigare landstings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

7

områdena torde låneanlalet ej ens komma att uppgå till detta antal. Oavsett

låneärendenas större eller mindre antal måste dock ganska självfallet lånenämndernas

sammanträden bliva rätt talrika, om ej kraven på en erforderlig

snabb handläggning skola alltför mycket eftersättas. Med avseende å kostnaderna

bör erinras att det förutsättes, förutom reseersättning, dagarvoden å

40 kronor till ordföranden och 25 kronor till vardera av de båda övriga ledamöterna,

vartill komma de helt visst ej så obetydliga utgifterna för kansli och

expedition för var och en av de trettio nämnderna. Avskrivningsfrågorna —

vilka enligt propositionens förslag skola i varje enskilt fall avgöras av Kungl.

Majit — måste också antagas komma att nödvändiggöra ett vidlyftigt remissförfarande

och en avsevärd arbetsbelastning för departement, ämbetsverk,

länsstyrelser och lånenämnder.

I avgivet utlåtande har utskottet tillstyrkt begäran örn ett övervägande

av möjligheterna till en rationalisering av arbetsmetoderna inom statsförvaltningen.

Det är att allvarligt befara att en låneförvaltning, utformad efter

propositionens riktlinjer, så långt ifrån att uppfylla tillbörliga krav på effektivitet

och enkelhet i stället komme att erbjuda ett synnerligen påtagligt exempel

på sådana mindre praktiska organisationsformer, som påtalats i nyssnämnda

riksdagsbeslut.

Det har inom utskottet förts på tal, att örn låneverksamheten förlädes till

riksbanken styrelsen vid riksbankens huvudkontor och avdelningskontor

kunde fylla uppgiften som bostadslånenämnd.

En motionsvis föreslagen och enligt utskottets mening än mera naturlig

anordning vore dock att bosättningslånens beviljande oell utbetalning anförtroddes

åt affärs- och sparbankerna. Dessa kreditinrättningar besitta redan

i stor utsträckning en rikt förgrenad och med dylik långivning till mindre bemedlade

väl förtrogen organisation. Såväl affärs- som sparbankej-na torde

också vara villiga och beredda att åtaga sig hithörande bestyr. Vid här

föreslagna anordning bleve, liksom för fall att verksamheten anförtroddes åt

riksbankskontoren, den omfattande nya lånenämndsorganisationen onödig,

varemot ortsombudens medverkan alltjämt förutsättes. Viss ersättning av

statsmedel skulle utgå för belopp som den kreditgivande banken nödgas

efterskänka.

Det bör övervägas huruvida som skäl för avskrivning må kunna få åberopas

ej endast dödsfall, kronisk sjukdom eller iråkad invaliditet o. s. v. utan

även, på sätt i väckta motioner ifrågasatts, förekomsten av två eller flera barn

födslar i låntagarens familj under lånetiden och den därmed stegrade försörjningsbördan.

Enligt 3 § skulle---genom särskilt val av kommun eller, därest kom
mun

så beslutar, genom val av drätselkammare eller kommunalnämnd.

I anslutning till motionen II: 407 vill utskottet föreslå, att utebliven vigsel

upptages bland anledningar, som må berättiga långivaren att uppsäga bosättningslån

till omedelbar betalning.

Å Kungl. Majit torde böra ankomma att föranstalta örn en skyndsam utredning

rörande en låneorganisation efter ovannämnda av utskottet angivna rikt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

linjer, varefter förnyat förslag i ämnet torde få förväntas till 1938 års riksdag.

I den män någon formell mindre ändring i gällande banklagstiftning kan visa

sig påkallad på grund av det eftergivande av kraven på bankmässig lånesäkerhet,

som förutsättes vid den nya långivningen, torde riksdagens medgivande

även härtill få inhämtas. Därest sålunda redan vid början av 1938 års riksdag

erforderliga förslag framläggas, lärer något nämnvärt uppskov med verksamhetens

igångsättning ej behöva uppkomma. Olägenheterna av ett dylikt

mindre uppskov torde för övrigt mer än väl motvägas av möjligheterna att

undvika tillkomsten av ännu en stor statlig nämndsorganisation, om vars

lämplighet för uppgiften ingen som helst erfarenhet föreligger men som en

gång inrättad lärer bliva tämligen bestående.

Genom här föreslagna uppskov erhålles också erforderligt rådrum för en

bättre utformning och anpassning efter verklighetens krav av bestämmelserna

örn låns avskrivning eller efterskänkande. Det gäller härvid en mycket ömtålig

avvägning med hänsynstagande till å ena sidan att låntagarna ej pressas

över förmåga och å den andra att deras känsla av ansvar för lånens återbetalning

effektivt upprätthålles.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. —---planmässigt sparande -— — — 10,000 kronor.

II. att riksdagen, i anledning av motionerna I: 204 och

II: 401, 407 samt 408, må, med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande

proposition i vad den avser bosättningslån, hos Kungl.

Maj:! anhålla örn skyndsam utredning rörande bosättningslåns

utlämnande genom redan befintliga kreditinrättningar

av olika slag samt om framläggande för riksdagen av förnyat

förslag i ämnet.»

2:o) av herr Magnusson i Skövde beträffande frågan om vigsel som villkor

för bosättningslånens utbetalning;

3:o) av herr Strindlund, som ansett, att Kungl. Maj:ts förslag om inrättande

av en bosättningslånefond bort av utskottet avstyrkas:

4:o) av herr Törnkvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:388 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående främjande av planmässigt sparande samt inrättande av en statens bosåttningslånefond m a1 i texten