Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn underlättande av möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid vissa undervisningsanstalter.

1937-05-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:183, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn underlättande av möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid vissa undervisningsanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

1

Nr 183.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 1 c. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn underlättande av

möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier

vid vissa undervisningsanstalter.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avherr

A. Holstenson m. fl. (I: 160) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 394), har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa dels att under beaktande

av i motionerna angivna synpunkter utredning måtte vidtagas om åtgärder

till underlättande av möjligheterna att besöka undervisningsanstalter för

barn boende å ort, där sådan anstalt saknas, och dels om framläggande av

de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Till stöd för vad i motionerna sålunda yrkats har anförts följande:

Vid ordnandet av vårt lands undervisningsväsende har gällt att alla offentliga

och av det allmänna understödda undervisningsanstalter skola stå öppna

för alla, oberoende av stånd och förmögenhetsvillkor. Denna grundsats är

emellertid endast formellt förverkligad. Landsbygdens barn, som för erhållande

av fortsatt utbildning måste bevista skolor utom hemorten, ha nämligen

därigenom betydligt svårare alt erhålla sådan utbildning, och eftersom realeller

studentexamen i allmänhet fordras för platser uti de s. k. bildade yrkena

bliva dessa i stort sett förbehållna städernas och samhällenas barn.

Man må ha vilken uppfattning man vill angående förmånen respektive

nackdelen i att barn fortsätta i sina fäders yrke, där de av naturliga skäl komma

lättast tillrätta. Faktum kvarstår dock att barn å landsbygden med fallenhet

för studier ha en avsevärt sämre utgångsställning än de barn, vars

föräldrar bo inom ett samhälle där en dylik lärdomsanstalt finnes. De måste

nämligen antingen resa dagligen fram och åter mellan läroverket och

hemmet, eller ock inackordera sig i respektive samhälle. Det förstnämnda

förfarandet är ju det minst kostsamma, men dels bo många långt ifrån järnvägs-

eller busslinjer, varför detta är omöjligt att realisera, och dels gå dessa

tåg och bussar stundom på högst olämpliga tider, för att inte tala örn det ansträngande

för barnen att resa tidigt och sent och dessutom ha krävande

läxor.

För elevernas del vore det otvivelaktigt bättre med inackordering, och barn

till förmögna föräldrar torde väl också i regel inackorderas i närheten av

läroverket. För barn till obemedlade föräldrar på landet är ju däremot

denna utväg avsevärt svårare för att inte säga omöjlig att realisera. För att

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 183. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

full jämställighet skall bli rådande borde bidrag lämnas till resor respektive

inackordering för sådana obemediade barn, vilka bo på ett visst avstånd från

den lärdomsanstalt de vilja bevista.

Vid lärdomsanstalterna finnas vissa understödsförmåner syftande till hjälp

åt mindre bemedlade. Sålunda finnas stipendier knutna till vissa läroverk,

understöd från premier- och fattigkassor. Vidare finnas kommunala understöd,

befrielse för skolavgifter, fria böcker, räntefria studielån samt i vissa fall

bidrag från arvsfonden. De här uppräknade understödsförmånerna syfta

emellertid inte till att avhjälpa de här ovan påtalade olägenheterna för landsbygdens

ungdom.

Uti riksdagen har vid upprepade tillfällen framlagts förslag syftande till

understöd åt mindre bemedlad studiebegåvad ungdom, avseende dels ändring

i undervisningstiden, så att densamma lämpar sig för avlägset boende,

dels ock att i någon mån avhjälpa de här ovan påtalade olägenheterna genom

att bereda lättnader för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid lärdomsanstalter

utom hemorten.

På grund av dessa framställningar lia ock vissa utredningar företagits. Av

1927 års skolsakkuniga avgavs 1929 ett betänkande (statens off. ulr. 1929: 6)

och föreslogs däruti vissa former av understöd åt fattiga, mindre bemedlade

elever. Förslagen ha emellertid icke blivit förverkligade.

Med de lijälpformer, som redan finnas, överensstämma de i betänkandet

framlagda förslagen såtillvida, att de avse att bereda hjälp åt obemedlade

.studerande men taga icke sikte på de bidrag, som i och för sig kunna påkallas

med hänsyn till att den studerande icke har sitt hem i den ort där

skolan är belägen.

Den här påtalade svårigheten för landsbygdens ungdom, som består däruti

att den för sin utbildning måste bevista .skolor utom hemorten har alltså

inte varit föremål för utredning. Utgår man emellertid ifrån att möjligheterna

att skaffa sig högre utbildning böra vara lika för alla, då bör det allmänna

vidtaga särskilda åtgärder, som underlätta studiemöjligheterna för landsbygdens

barn. Det synes därvid rättvist att bereda sådana för studier lämpade

elever, som ha sina hem på visst avstånd från den undervisningsanstalt

de skola bevista, ett bidrag till kostnaderna för uppehället å undervisningsorten

ävensom att de elever, som kunna resa mellan hemmet och skolan, må

kunna få bidrag till kostnaderna för dessa resor.

Motioner med likartat syfte hava, såsom i förstnämnda motioner berörts,

tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Sålunda resulterade vissa vid

1927 års riksdag motionsvis framförda yrkanden angående beredande av statliga

studieunderstöd åt obemedlade lärjungar vid statliga och därmed jämförliga

läroanstalter i att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 262) begärde

utredning och förslag i ämnet.

Ekonomiska hänsyn borde icke, yttrade därvid riksdagen, få stå hindrande

i vägen, då det gällde för de unga att tillgodogöra sig den allmänna

undervisning, som staten gåve. Det stöde, fortsatte riksdagen, i fullgod

överensstämmelse med denna åskådning att söka underlätta de svårigheter,

varmed fattiga, studiebegåvade lärjungar hade att kämpa under sin studietid.

Utan att taga någon ståndpunkt till frågan örn de olika vägar, som i

förevarande avseende lämpligen borde belrädas, ville riksdagen hänskjuta

denna fråga till utredning av Kungl. Maj:t.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

3

1927 års skolsakkunniga, vilka hade alt verkställa utredningar i vissa

med den av 1927 års riksdag beslutade skolorganisationen sammanhängande

frågor, anbefalldes att också verkställa och till Kungl. Majit inkomma

med utredning och förslag rörande möjligheterna att bereda ekonomisk

studiehjälp. De sakkunniga avgåvo 1929 sitt betänkande i ämnet

(Statens offentliga utredningar 1929: 6) och föreslogo i detta olika törmer

av statligt understöd till fattiga, begåvade lärjungar.

De av de sakkunniga föreslagna studieunderstöden voro i korthet följande:

1) Fyra fristående skolhem skulle upprättas, förlagda till olika delar av

landet. Inalles 100 lärjungar med större eller mindre understöd skulle mottagas

där. Engångskostnaden för skolhemmens uppförande och utrustning

beräknades till 628 000 kronor samt behövligt årligt anslag till 66 400 kronor.

2) Ett internat skulle förläggas till högre allmänna läroverket i Strängnäs,

beräknat för 120 lärjungar, därav 90 frielever. Utgifterna för ett dylikt

internat uppskattades approximativt till omkring 300 000 kronor i engångskostnader

för skolhemmen och omkring 68 000 kronor i årligt statsbidrag

till dessa. Härtill bomme dock ökade utgifter för läraravlöningar vid läroverket

i Strängnäs. 3) Särskilt statsunderstöd skulle beviljas enskilda skolhem

eller internatskolor, under villkor att de anordnade ett visst antal

friplatser för dit hänvisade lärjungar, varvid för varje lärjunge årligen beräknades

ett inackorderingspris å 1 000 kronor. I detta syfte föreslogo do

sakkunniga ett anslag å tillsvidare 10 000 kronor. 4) För lärjungar, vilka ej

tillhörde skolhem eller internatskola, skulle utgå kontanta understöd dels i

form av stipendier till olika belopp, växlande mellan 500 och 1 000 kronor,

dels i form av smärre bidrag. För detta ändamål räknade de sakkunniga

med ett årligt statsanslag å tillsammans 110 000 kronor. 5) De sakkunniga

uttalade slutligen önskvärdheten av ökat anslag till statens räntefria studielån

för beredande av större möjlighet för här ifrågavarande lärjungar att

erhålla sådana lån.

De förslag, som sålunda på sin tid framlades i nu ifrågavarande avseende,

lia icke blivit förverkligade. Fortsatta åtgärder ha endast på en punkt vidtagits,

i det att utredning verkställts rörande inrättande av ett internat vid

högre allmänna läroverket i Strängnäs.

Vid 1936 års riksdag hemställdes i motionen 11:613, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag

rörande åtgärder till underlättande för avlägset boende barn att besöka

de allmänna läroverken i ungefärlig överensstämmelse med de riktlinjer,

som i motionen angivits.

Andra kammarens första tillfälliga utskott hemställde i sitt utlåtande nr 3.

att motionen icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda. Utskottet,

som förklarade sig tillfullo behjärta motionens syfte, anförde, att den utredning,

som i fråga örn ekonomisk hjälp åt mindre bemedlade lärjungar

framlades av 1927 års skolsakkunniga så sent som år 1929, ej ännu kunde

anses vara slutbehandlad av vederbörande myndighet. Åtgärder i av motionärerna

avsett syfte kunde enligt utskottets mening förväntas från Kungl.

Maj: t.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Utskottet.

Det i motionerna I: 160 och 11:394 framställda yrkandet torde närmast

åsyfta de allmänna läroverken och med deni jämförliga läroanstalter men

däremot icke de till folkundervisningen hörande liksom ej heller de akademiska

och nied dessa jämställda. Utskottet har från skolöverstyrelsen erhållit

vissa uppgifter, som belysa fördelningen efter hemorter av lärjungarna vid

vissa av de läroanstalter, som motionärerna sålunda nied sitt yrkande avse.

Uppgifterna finnas fogade såsom bilaga vid förevarande utlåtande.

Nyssnämnda uppgifter giva vid handen, att landsbygdens barn — nied

detta uttryckssätt avser utskottet här och i det följande barn nied hemort

utom skolkommunen — i ej ringa utsträckning besöka ifrågavarande läroanstalter.

Påfallande är också i vilken relativt stor omfattning det är för

dessa elever möjligt att deltaga i undervisningen utan att inackordera sig å

den ort, där läroanstalten är belägen.

Därmed är emellertid enligt utskottets mening icke ådagalagt, att landsbygdens

barn hava lika goda möjligheter som städernas att tillgodogöra sig

den högre undervisningen. Trots de förbättringar i detta avseende, som onekligen

åstadkommos genom 1927 års skolreform och för varje år ernås genom

snabbare, billigare och mer vittutgrenade kommunikationer, är det fortfarande

för landsbygdens barn, även örn inackordering kan undvikas, som regel

förenat med svårigheter och uppoffringar att deltaga i undervisningen

vid läroanstalter, som städernas barn bekvämt kunna besöka. Landsbygdsbarnens

svårigheter i detta hänseende framträda särskilt i de fall, då hemmens

ekonomi är för svag för att bära utgifterna för barnens resor till den

ort, där läroanstalten är belägen, eller för deras inackordering å denna ort.

I dessa fall kan man tala örn en spärr vid tillträdet till den högre undervisningen,

åtminstone i den mån icke genom stipendier eller nedsättningar i

terminsavgifter sådana lättnader kunna beredas, att det blir för dessa hem

möjligt att bekosta undervisningen.

Vid de ovannämnda tidigare utredningarna hava anvisats åtskilliga utvägar

till underlättande av studierna för fattiga, studiebegåvade barn. Utskottet

fäster sålunda uppmärksamheten på att till Kungl. Maj:ts övervägande

sedan någon tid föreligger ett förslag från skolöverstyrelsen om inrättande

av ett internat vid högre allmänna läroverket i Strängnäs, vilket uppslag

framfördes redan av 1918 års skolkommission. Utskottet finner det

önskvärt, att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke förslag i

ämnet må kunna föreläggas riksdagen, och vill tillstyrka riksdagen att hos

Kungl. Majit göra en anhållan härom. Genom att inrätta internat i denna

stad och även i andra städer öppnas möjligheter att i viss utsträckning realisera

det av motionärerna framförda önskemålet. Även studieunderstöd i

andra former till obemedlade eller mindre bemedlade men studiebegåvade

barn kunna tänkas giva resultat.

Motionärerna åsyfta med sitt yrkande ej blott studiebegåvade barn, som

befinna sig i ekonomiskt ömmande omständigheter, ulan över huvud taget

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

5

harn, som icke hava sitt hem å den ort, där skolan är belägen. Såvitt utskottet

kan finna, är det vid en utredning av den vida syftning, motionärerna

tänkt sig, ofrånkomligt att till behandling upptaga exempelvis frågan örn

fördelningen över landet av de läroanstalter, som här komma i fråga, och

örn bidrag från landsbygden till bestridande av läroanstalternas utgifter.

Det bör nämligen icke förbises, att — samtidigt som barnen i skolkommunerna

kunna sägas vara framför landsbygdens barn gynnade i fråga örn utbildningsmöjligheter

— en ej oväsentlig del av kostnaderna för denna utbildning

bestrides av skolkommunerna själva. Det kan i detta hänseende

ifrågasättas, örn icke kostnaderna för den undervisning, varom här är fråga,

böra helt överflyttas på statsverket eller örn det icke kan vara lämpligt att

inrätta distrikt för den högre undervisningen, som skulle hava att svara för

en del av nämnda kostnader.

En utredning av den art, varom motionärerna framställt yrkande, kan

alltså icke undgå att taga ställning till frågan örn en omläggning i väsentliga

avseenden av det högre skolväsendet, och ett realiserande av de förslag, i

vilka utredningen kan komma att utmynna, kan förväntas för statsverket

innebära kännbara merutgifter.

Då emellertid de ovan antydda svårigheterna för landsbygdens barn att

följa undervisningen vid de högre skolorna blotta en allvarlig brist i vår nuvarande

skolorganisation och då frågan är av stor betydelse för landsbygden,

vill utskottet icke motsätta sig att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller örn

utredning i ämnet.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av herr Holstensons m. fl.

och herr Petterssons i Dahl m. fl. ovannämnda motioner

(I: 160 och 11:394), i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida icke

förslag rörande upprättande av internat vid högre allmänna

läroverket i Strängnäs må kunna föreläggas riksdagen, ävensom

föranstalta örn utredning rörande underlättande i övrigt

av möjligheterna för barn, boende å ort, där allmänt läroverk

och därmed jämförlig undervisningsanstalt saknas, att

besöka sådan anstalt.

Stockholm den 28 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i

Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Hansén,

Nilsson i Landeryd, Pauli, Larsson i Varberg, Rahmn och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist,

Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, -4ndersson

i Prästbol, Andersson i Södergård, von Seth och Erlander.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

7

Bilaga.

K. SKOLÖVERSTYRELSENS

STATISTISKA AVDELNING

P. M.

till tabell över lärjungarnas hemorter höstterminen 1936.

Tabellen är uppgjord med ledning av de i katalogerna för höstterminen

1936 av rektorerna lämnade uppgifterna örn lärjungarnas hemorter. Endast

i några få fall, då uppenbara fel påträffats, har en korrektion verkställts;

någon närmare granskning har tiden ej medgivit. För en eller annan skola

synes rektor ej lia skilt mellan köping och likabenämnd landskommun, varvid

givetvis lärjungar från båda kommunerna måst räknas såsom tillhörande

skolkommunen.

Såsom inackorderade betecknade lärjungar, vilkas hemort angivits vara

skolkommunen, lia i tabellen icke redovisats som inackorderade. I tidigare

uppgifter örn lärjungarnas hemorter, som av rektorerna insänts, har ibland

hela skoldistriktet, t. ex. Tierps köping och socken, räknats såsom skolkommun.

Så har även i motsvarande fall gjorts i den nu verkställda utredningen.

Där skolan är belägen i municipalsamhälle och liknande har principiellt

räknats med hela kommunen, undantag utgör en eller annan skola, där

rektor i stället för kommunnamn utsatt ortsnamn. Ifråga om Malmbergets

samrealslcola ha lärjungarna från alla orter utom Gällivare kyrkoby och

Malmberget samt angränsande gruvsamhällen räknats såsom utom skolkommunen

hemamhörande (samtliga inackorderade). I vissa fall, där nyligen

inkorporering skett i vederbörande stad, har det varit svårt att avgöra, huruvida

den angivna orten verkligen ligger inom eller utom skolkommunen.

Detsamma gäller, då den av rektorn uppgivna hemorten tillhör olika kommuner.

Dylika nu omnämnda smärre avvikelser från skolkommunen, fattad

såsom den kommun, inom vilken läroanstalten är belägen, torde dock ej lia

någon praktisk betydelse.

Beträffande de olika skolgrupperna märkes, att uppgifterna för dessa

ej äro jämförbara med motsvarande siffror för år 1929 på grund av särskilt

förstatligandet av kommunala mellanskolor samt i mindre grad på ombildning

av vissa samrealskolor till högre allmänna läroverk. De fåtaliga med

vissa statens samrealskolor förenade kommunala gymnasierna lia i tabellen

räknats samman med övriga gymnasier och ingå sålunda bland högre

allmänna läroverk, under det att realskolestadiet förts till samrealskolor na.

Lvceernas lärjungar äro uppdelade på gymnasium och realskola.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Fördelning efter hemort av lärjungar vid allmänna läro
-

Gossar

Flickor

Samt-

A

B

C

S:a

A

B

C

S:a

A

B

A b

S 0

1 u

t a

tal

1) Högre allmänna

läroverk.

a) Gymnasiet ....

5 721

1 414

1 447

8 582

2 109

597

708

3 414

7 830

2011

därav Sth., Gbg.,

Mim.......

2 785

334

160

3 279

576

94

72

742

3 361

428

* övriga orter

2 936

1 080

1 287

5 303

1533

503

636

2 672

4 469

1 583

b) Realskolan ....

11 124

2 566

810

14 500

3 742

1 130

420

5 292

14 866

3 696

därav Sth., Gbg.,

Mim.......

3 817

418

25

4 260

974

167

14

1 155

4 791

585

* övriga orter

7 307

2 148

785

10 240

2 768

963

406

4 137

10 075

3 lil

2) Realskolor ....

6 459

2 522

582

9 563

4 268

2 146

593

7 007

10 727

4 668

därav Sth., Gbg.,

Mim.......

2 437

398

20

2 855

2 437

398

* övriga orter

4 022

2 124

562

6 708

4 268

2 146

593

7 007

8 290

4 270

3) Kommunalamel-

lanskolor......

2 542

823

152

3 517

3 841

794

152

4 787

6 383

1 617

därav Sth., Gbg.,

Mim.......

1 075

3

—

1 078

2 076

18

—

2 094

3 151

21

* övriga orter

1 467

820

152

2 439

1 765

776

152

2 693

3 232

1 5961

Summa

25 846

7 325

2 9915 36 162

13 960

4 667

1873

20 500 | 39 806

11992

därav Stil., Gbg.,

Mim.......

10 114

1 153

205

11 472

3 626

279

86

3 9911 13 740

1 432

» övriga orter

15 732

6 172

2 786

24 690

10 334

4 388

1 787

16 5091 26 066

10 560

Anm. Sth. = Stockholm, Gbg. = Göteborg, Mim. = Malmö.

A = hemort Inom skolkommunen, B = hemort utom skolkommunen och boende i

hemmet, C = hemort utom skolkommunen och Inackorderade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet:s utlåtande Nr 183.

<)

verk oell kommunala mellanskolor höstterminen 1938.

liga

Goss

a r

Flickor

Samtliga

C

S:a 1

A

B |

c

S:a |

A

B

c i

S:a

A

B

C

S:a

r o

3 C 11

t

a

2 155

11 99(>

66,7

16,5

10,8

|

100^

61,8

!

17,5

20,7

|

100(

65,3

16,7

18,0

100

232

4 02l|

84,9

10,2

4,9

100!

77,6

12,7

9,7

lool

83,6

10,6

5,8

1

100

1 923

7 975

55,3

20,4

24,3

100

57,4

18,8

23,8

100.

56,0

19,9

24,1

100

1 230

19 792

76,7

17,7

5,6

ioo;

70,7

21,4

7,9

100,

75,1

18,7

6,2

lool

1

39

5 415

89,0

9,8

0,6

100

84,3

14,5

1,2

lool

88,5

10,8

0,7

lOOi

1 191

14 377

71,3

21,0

7,7

100

66,9

23,3

9,8

ioo:

70,1

21,6

8,3

lOOj

1 175

16 570

07,5

26,4

6,1

100

60,9

30,6

8,5

100

64,7

28,2

7,1

100

20

2 855

85,1

13,9

0,7

100

_

_

_

_

85,4

13,9

0,7

100

i 1 155

13 715

59,9

31,7

8,4

100

60,9

30,6

8,5

100

60,5

31,1

8,4

100

301

8 304

72,3

23,4

4,3

100

80,2

16,6

3,2

100

76,9

19,5

3,6

looj

3 172

99,7

0,3

_

100

99,1

0,9

_

100

99,3

0,7

_

100

304

5 132

60,2

33,6

6,2

100

65,5

28,8

5,7

100

63,0

31,1

5,9

ioo;

4 SG4

56 682

j 71,5

20,2

8,3 100

68,1

22,8

9,1

100

70,2

21,2

8,6

100

291

15 46c

! 88,''.

10,0

j 1,8 100

90,8

7,i

2,2

100

88.8

9,3

1,9

100

i 1573

41 199j| 63,7

25,(

| 11,3 100

62, <j

1 26,6

10,8

100

i 63,3

25,6

11,1

100

milling lill riksdagens protokoll 1937. ö sand. Nr 183.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:444 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om underlättande av möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid vissa undervisningsanst s. 1 i texten