Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-30 · 192 sidor, varav 188 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 188 av 192 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:189, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1

Nr 189.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 7 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit (punkterna 119, 121, 127, 140, 143,

156, 166, 168, 180 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående

lönereglering för vissa statsanställda lärare m. m., som kunde varda riksdagen

förelagd, för budgetåret 1937/1938 beräkna

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 314,000

kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 19,850,000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 21,400 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,990,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 275,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 77,500 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 110,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 15,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 290,000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels till Småskoleseminariet Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 12,500 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 18,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 7,000

kronor;

dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 520,000

kronor;

dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 92,000 kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 183,000

kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 78,000 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 660,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 74,400 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 44,600 kronor;

dels ock till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett förslagsanslag

av 5,700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 271, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

1. godkänna ett av departementschefen förordat förslag till avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen jämte den reglementet

bilagda tjänsteförteckningen;

2. besluta, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte och de tekniska läroverken skola äga att

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg

enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare i statens

tjänst;

3. medgiva, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som gälla för statens

befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk;

4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 januari 1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer,

nomadskolinspektören och husmoder vid läroanstalterna för blinda samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 3

å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte;

5. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda

avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

6. medgiva, att ordinarie befattningshavare, som här avses och för vilka

ny lönereglering genomföres från och med januari 1938, må, under förutsättning

att de underkasta sig vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången

av nämnda månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande

vad de skulle hava uppburit i förskott för samma månad, om de före den

1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då fortfarande ägt giltighet;
7.

bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet angivits, meddela de bestämmelser i övrigt rörande

övergången till det nya avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;

8. förklara sig icke hava något att erinra mot de av departementschefen

förordade riktlinjerna för en lönereglering för vaktmästarpersonalen vid förutnämnda

läroanstalter;

9. besluta, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden den 1 juli

den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna

läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken samt till

statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören ävensom under budgetåret

1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna, allt enligt samma grunder,

som föreskrivits för budgetåret 1936/1937;

10. medgiva, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium

må efter nu gällande grunder utgå till och med den 31 december 1937;

11. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

12. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

högre lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

13. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 januari den 30 juni

1938;

14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 324,000 kronor;

15. medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majlis avgörande, huruvida

inbyggd praktisk realskollinje må, i huvudsaklig överensstämmelse med hittills

tillämpade grunder, anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal

mellanskola;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

16. besluta, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå skola från

och med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt ombildas till högre samläroverk med i Eslöv treårigt

latin- och realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium samt

i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium, allt under förutsättning,

ej mindre att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga om Skellefteå,

att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av 5,000 kronor

till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket;

17. besluta, att lärare vid provårsläroverk, som för minst en termin förordnats

att vara föreståndare för provårskursen, må — utöver särskilt arvode

med 1,500 kronor för år enligt ovannämnda avlöningsreglemente för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsen — åtnjuta tilläggsarvode med

300 kronor för år, därest i statsrådsprotokollet angiven provisorisk utvidgning

av provårsinstitutionen kommer till stånd och så länge denna utvidgning

består;

18. medgiva, att gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna

vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

skolöverstyrelsen i en i statsrådsprotokollet omförmäld skrivelse av den 31

augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla tills vidare till och med utgången

av juni 1945;

19. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1 juli

1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag

skola från och med sagda dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster

och 4 adjunktstjänster;

20. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den

1 juli 1937 inrättas 1 teckningslärartjänst och 5 tjänster såsom lärarinnor

i kvinnligt handarbete;

21. besluta, att till tjänster vid högre allmänna läroverk skola från och

med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster vid realskolor nämligen

3 rektorstjänster, 2 teckningslärartjänster, 1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;
22.

godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de

allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

23. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5

24. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1937/1938, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

25. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de

allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938;

26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 19,895,900 kronor;

27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 21,400 kronor;

28. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

29. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938;

30. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938;

31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 1,910,000 kronor;

32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 273,900 kronor;

33. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 109,000 kronor;

35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 15,000 kronor;

36. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 278,700 kronor;

38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 66,200 kronor;

39. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

40. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 18,000 kronor;

41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 7,000 kronor;

42. besluta, att från och med den 1 juli 1937 för expenser skall utgå ej

mindre till ordinarie och av Kungl. Maj:t förordnad folkskolinspektör ävensom

till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning med 500

kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom

tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för år, såvida

icke Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp,

än även till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning

med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;

43. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

44. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

folkskolinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938;

45. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938;

46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 516,300 kronor;

47. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 87,500 kronor;

49. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

50. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

51. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938;

52. till Läroanstalter för Ilinda: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 183,500 kronor;

53. besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska

läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarsko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

7

loma i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda

bestämmelser som för budgetåret 1936/1937;

ävensom förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg

åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1937/1938 gälla vad

i sådant hänseende blivit för budgetåret 1936/1937 beslutat;

54. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden

den 1 juli—den 31 december 1937;

55. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med den 1 januari 1938;

56. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938;

57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,600 kronor;

58. besluta, att vid de nu befintliga tekniska läroverken skall från och

med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare 1 lektorstjänst;

59. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu

befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31

december 1937;

60. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

den 1 januari 1938:

61. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu

befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938;

62. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 682,700 kronor;

63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 70,700 kronor;

64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 47,200 kronor;

65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Adolf Björkman (I: 245) och den andra inom andra kammaren

av herr S. Lundberg (11:494), vari hemställts, att riksdagen ville bevilja de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

rektorer vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg, Norrköping och

Lidingö, som den 1 januari 1938 övergå på den nya lönestaten och som

då kvarstå i den rektorsbefattning de innehade den 30 juni 1937, särskilda

personliga lönetillägg motsvarande de vid sistnämnda tidpunkt av kommunens

medel utgående hyresbidragen till de ordinarie lärarna på så sätt, att

en rektor vid ett högre läroverk erhåller samma tillägg, som under motsvarande

förhållanden tillkommer en lektor i högsta lönegraden, och en

rektor vid en realskola samma tillägg, som under motsvarande förhållanden

tillkommer en adjunkt i högsta lönegraden;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr W. Lander (I: 246) och den andra inom andra kammaren av fröken

Beth Hennings m. fl. (II: 498), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att utredning örn flickläroverkens organisationsfråga

verkställes i så god tid, att ärendet kan föreläggas nästkommande

års riksdag;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Herman Ericsson m. fl. (I: 247) och den andra inom andra kammaren

av herr O. Andersson i Malmö m. fl. (II: 499), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en parallellavdelning

av första klassen samt att anslå härför erforderliga medel, 7,975

kronor;

dels en inom första kammaren av herr Otto Wangsén väckt motion (I: 248),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att extra ordinarie läroverksadjunkt

skall placeras i lönegrad B 21 enligt löneplan, som framgår av

Kungl. Maj:ts kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen; svensk

författningssamling 1935:397;

dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson m. fl. väckt motion

(I: 291), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att av lärarna vid de

allmänna läroverken adjunkterna måtte placeras i 24:e lönegraden;

dels en inom första kammaren av herrar Viktor Larsson och H. Bäcklund

väckt motion (I: 292), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tecknings-

och musiklärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet

inplaceras, ordinarie i 21, extra ordinarie och extra lärare i 19

lönegraden, att tecknings- och musiklärare vid folkskoleseminarierna inplaceras,

ordinarie i 22 lönegraden, extra ordinarie och extra lärare i 19 lönegraden

och att timlärares arvode bestämmes i proportion därefter, att det

av skolöverstyrelsen begärda anslaget för tillämpning från och med höstterminen

1937 av den i läroverksstadgan föreskrivna timplanen för ämnet

musik beviljas, samt att övningslärarnas lönesystem kompletteras med en

bestämmelse, att den lön, som är förbunden med ordinarie övningslärartjänst

vid ledigförklarandet, icke må minskas för den utnämnda befattningshavaren

vid eventuell reducering av antalet undervisningstimmar per vecka;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

9

dels en inom första kammaren av herrar J. Sandén och O. Bergqvist

väckt motion (I: 293), vari hemställts, att lärarna i trädgårdsskötsel vid seminarierna

i Karlstad och Luleå måtte tillerkännas personliga tilläggsarvoden

av, i Karlstad 800 kronor och i Luleå 600 kronor, d. v. s. med de

belopp, som skolöverstyrelsen i sin utredning ansett skäliga;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr O. Bergqvist m. fl. (I: 295) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Hage m. fl. (II: 546), vari hemställts, att riksdagen måtte med ändring

av det av vederbörande departementschef i förenämnda ärende förordade

förslaget besluta, att intagning skall ske 1937 jämväl av en parallellavdelning

till den fyraåriga linjens första klass vid folkskoleseminariet i Luleå;

dels en inom första kammaren av herr E. Berglund väckt motion (I: 296),

vari hemställts, att riksdagen vid fastställande av reglemente för lärare vid

statens undervisningsväsen måtte besluta att i dess 8 § införa sådan bestämmelse,

att Kungl. Majit lämnas befogenhet att vid bestämmande av

ifrågavarande lärares stationeringsort vidtaga den jämkning, som med anledning

av i motionen anförda förhållanden är påkallad;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Ruben Wagnsson (I: 297) och den andra inom andra kammaren av herr

O. J. N. Malmborg (II: 548), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

till folkskolinspektörerna under innevarande budgetår enligt kungörelsen nr

200/1936 utgående expensersättning måtte under budgetåret 1937/1938 utgå

med oförändrat belopp, samt att härför erforderlig höjning av ifrågavarande

anslag måtte av riksdagen beviljas;

dels en inom första kammaren av herr K. Sandegård väckt motion (1:302),

vari hemställts, att riksdagen, vare sig Kungl. Maj:ts propositioner nr 271

eller nr 270 i oförändrat skick bifallas eller icke, måtte besluta att anvisa

nödiga medel för möjliggörande av obligatorisk läkarundersökning av varje

vid samhällets skolor anställd lärare eller annan befattningshavare, som skall

hava skyldighet att vid varje läsårs början förete bevis därom;

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 303),

vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 271

angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter m. m. i de delar, som beröra provisorisk utvidgning

av provårsinstitutionen, och att riksdagen ville besluta i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag om inrättande av nya tillfälliga provårskurser vid

högre latinläroverket i Göteborg och vid högre allmänna läroverket för

flickor i Stockholm;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman (I: 304) och den andra inom andra kammaren av herr C.

G. Tengström (II: 554), vari hemställts, 1) att rektorerna vid de högre allmänna

läroverken måtte utöver lektorslön tillerkännas samma merlön, som

utöver adjunktslön tillerkännes realskolornas rektorer i merlön, 2) att mot
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

svarande förfarande måtte komma till användning vid inplaceringen av de

högre läroverkens rektorsbefattningar i olika lönegrupper, som beslutas gälla

för realskolerektoratens inplacering i lönegrupper, samt 3) att de största

läroverkens rektorer måtte inordnas i en fjärde grupp med ett extra lönetillägg

på 480 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar Gustaf Adolf Björkman och I. Ekströmer (I: 305) och den andra inom

andra kammaren av herrar E. Aqvist och G. JDe Geer i Lesjöfors (II: 555),

vari hemställts, att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Majis

proposition i vad den berör avlönande av den icke-ordinarie lärarpersonalen

vid de tekniska läroverken, besluta att extra ordinarie och extra lärare vid

sagda läroverk skola placeras i 23:e lönegraden, med begynnelselön enligt

21 :a löneklassen, samt att dem åliggande undervisningsskyldighet skall vara

densamma, som åligger lektor vid tekniskt läroverk;

dels en inom första kammaren av herr Ruben Wagnsson väckt motion

(I: 306), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att lärare i trädgårdsskötsel

vid dubbelseminarium skall erhålla lön i 18:e lönegraden och att

sådan lärare vid enkelseminarium skall erhålla lön i 16:e lönegraden;

dels en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (I: 307),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, 1) att ordinarie lärare i teckning,

musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier

skola placeras två lönegrader över motsvarande befattningar vid de

allmänna läroverken; 2) att ordinarie lärarbefattning vid småskoleseminarierna

uti teckning, musik och gymnastik med lek och idrott icke må inrättas,

med mindre undervisningen efter fullt genomförd organisation omfattar

minst 12 timmar i veckan; 3) att ordinarie lärare i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna

skola placeras i 20:e lönegraden; 4) att anslagen för arvoden

åt seminariebibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna

för tiden 1 januari—30 juni 1938 höjas med det belopp,

som erfordras för att bibliotekarier och biträden icke skola lida löneminskning;

5) att de lärare vid provårsläroverken, som omnämnas i förslaget till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen § 28,

mom. 1 d), tillerkännas ett särskilt arvode av 350 kronor för år; samt 6)

att löneregleringen vid småskoleseminarierna genomföres från och med den

1 januari 1938;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar

N. Holmström och C. F. Carlström (I: 308) och den andra inom andra kammaren

av herr C. Lindskog m. fl,. (II: 552), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta följande lönegradsplaceringar vid de allmänna läroverken:

lektorer i 28:e lönegraden, adjunkter i 24:e lönegraden, Övningslärare i 21:a

lönegraden och extra ordinarie adjunkter i 21:a lönegraden; att ett ståudpunktstagande

till frågan om likalön måtte anstå i avvaktan på resultaten av

1936 års lönekommittés arbete, och att kvinnliga lärare tills vidare placeras

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

11

två lönegrader lägre än motsvarande manliga lärare; att riksdagen i avseende

på rektorers avlöning liksom vissa övergångsbestämmelser måtte besluta

sådana ändringar i propositionen, som i motionerna föreslagits; samt

att riksdagen beträffande seminarier och tekniska läroverk måtte fastställa

motsvarande förändringar av lönegradsplacering som för läroverken;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Hamrin (I: 309) och den andra inom andra kammaren av fröken

Kerstin Hesselgren och herr E. Hage (II: 550), vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till

nästkommande riksdag om upprättande av ordinarie tjänster i hushållsgöromål

vid de allmänna läroverken;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar Otto Wangson och J. Fergman (I: 310) och den andra inom andra

kammaren av herr J. Bergvall m. fl. (II: 551), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta följande lönegradsplaceringar vid de allmänna läroverken:

lektorer i 28:e lönegraden, adjunkter i 24:e lönegraden och extra ordinarie

adjunkter i 21 :a lönegraden;

dels en inom andra kammaren av herr E. Hagbarth m. fl. väckt motion

(I: 311), vari hemställts, att riksdagen efter i motionen framställda grunder

måtte beräkna anslaget till de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter

;

dels en inom andra kammaren av herr A. Vougt väckt motion (11:492),

vari hemställts, att riksdagen vid beslut örn ny lönereglering för lärarna

vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder icke möter för utbetalande

av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som Malmö stad åtagit sig att

utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska läroverk såsom ersättning

för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av vederbörande statliga myndighet

utfärdad instruktion;

dels en inom andra kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion (II:

493), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att översköterskan vid

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte måtte placeras i lönegrad

B 7; .

dels en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 495),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att en ny avdelning manliga

studenter innevarande år skall intagas i den tvååriga linjen vid folkskoleseminariet

i Karlstad;

dels en inom andra kammaren av herr N. V. Sandström väckt motion

(II: 496), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att på så sätt ändra

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen till årets riksdag nr 271, att de extra

lärarna vid statens tekniska läroverk och gymnasier uppflyttas från den 20:e

till den 22:a lönegraden samt att anslaget för nästa budgetår höjes med

däremot svarande belopp;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels en inom andra kammaren av herr T. Bergquist väckt motion (II : 497),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tekniska fackskolan i Västerås

för beräkning av rektors avlöning skall i likhet med de tekniska läroverken

i Borås, Eskilstuna och Härnösand placeras i grupp III, samt bevilja den

ökning av det utav Kungl. Maj:t äskade anslaget, som därav föranledes;

dels en inom andra kammaren av herr M. Andersson i Igelboda väckt

motion (II: 500), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta placera arbetslärarinnorna

vid institutet å Tomteboda och hantverksskolan i Växjö för

blinda kvinnor i 16:e lönegraden samt arbetslärarna vid institutet å Tomteboda

och hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män i 17:e lönegraden;

dels en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 545),

vari hemställts, att riksdagen vid nu förestående lönereglering måtte besluta

att de av de högre allmänna läroverkens adjunkter, som avlagt filosofie

licentiatexamen, erhålla en placering, som med minst en lönegrad överstiger

de adjunkters, som icke avlagt nämnda examen;

dels en inom andra kammaren av herr C. G. Tengström och fröken Beth

Hennings väckt motion (II: 549), vari hemställts, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 271 må besluta, 1) att ordinarie teckningsoch

musiklärare vid allmänna läroverk placeras i 21 lönegraden, extra ordinarie

och extra tecknings- och musiklärare i 19 lönegraden, att timlärares

arvoden bestämmas i proportion därefter och att motsvarande förbättringar

vidtagas för lärarna i folkskoleseminarierna*och högre lärarinneseminariet;

samt 2) att bestämmelse fastställes örn garanterad minimilön efter visst

angivet antal veckotimmar för varje ledigförklarad övningsläraretjänst;

dels och en inom andra kammaren att herr C. G. Tengström väckt motion

(II: 553), vari hemställts, av riksdagen ville i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 271 besluta, att lärare vid icke-provårsläroverk, som tages i

anspråk för handledning av lärarkandidater, må utom h andi edar arv oda åtnjuta

lärar&vvode med 300 kronor per läsår.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till

motionerna 1:245—248, 1:291—293, 1:295—297, 1:302—311, 11:492,

II: 493, II: 495-497, II: 500, II: 545, II: 549 och II: 553.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag och de i ämnet väckta motionerna

följer utskottet den ordning, i vilken frågorna av departementschefen

upptagits till behandling.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

13

I. Lönereglering för personal vid det statliga

undervisningsväsendet.

Dea lärarpersonal, varom här är fråga, är anställd vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folk- och småskoleseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte samt de tekniska läroverken. Frågan om lönereglering för lärarpersonalen

vid navigationsskolorna, vilka höra under tionde huvudtiteln, har

av Kungl. Maj:t gjorts till föremål för särskild proposition till riksdagen

och upptages av utskottet till behandling i annat sammanhang.

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 271 framlagda förslag innebär, att lönerna

skola regleras — förutom för den ovanberörda lärarpersonalen —

jämväl för följande, i det statliga undervisningsväsendets tjänst verksamma

personal, nämligen folkskolinspektörerna, nomadskolinspektören, husmoder

vid institutet och förskolan för blinda, husmoder och Översköterska vid

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte samt viss vaktmästarpersonal.

1. Löneregleringsfrågans allmänna läge.

Gällande lönesystem för lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna daterar sig från år 1918 och har

tjänat som förebild vid löneregleringen för den övriga statliga lärarpersonalen.

Sedan lönereglering för kommunikationsverken år 1919 genomförts, vilken

sedermera blivit förebilden vid lönereglering för allmänna civilförvaltningen,

har fråga uppstått örn det sålunda genomförda lönesystemets utsträckande

jämväl till de statliga läroanstalternas personal. Tvenne kommittéer, dels

den genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 december 1920 tillsatta s. k. lärarlönekommittén,

dels den av Kungl. Majit den 29 juni 1928 tillsatta 1928

års lönekommitté hava tidigare behandlat den nämnda frågan. Lärarlönekommitténs

betänkande avgavs den 15 augusti 1923 och av 1928 års lönekommitté

avgåvos två betänkanden, dels den 21 juli 1930 rörande befattningshavare

i allmänhet vid undervisningsväsendet, dels den 27 maj 1931

rörande extra ordinarie och extra lärare m. fl.

Sedan de nämnda kommittéernas förslag varit föremål för yttranden av

ett flertal myndigheter och korporationer, har frågan underkastats ytterligare

beredning inom finansdepartementet, dels under hösten 1935, dels genom

de s. k. läroverkslönesakkunniga, vilka tillkallats på grund av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 7 februari 1936. Kungl. Majda föreliggande förslag till

lönereglering för statsanställda lärare grundar sig närmast på läroverkslönesakkunnigas

förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

De nämnda kommittéerna och beredningarna hava — dock i vad angår

lärarlönekommitten och 1928 års lönekommitté icke fullt enhälligt — principiellt

förordat ett tillämpande på lärarkårerna av kommunikationsverkens

lönesystem och de i ärendet hörda myndigheterna m. fl. hava i stort sett

anslutit sig härtill. Vad särskilt läroverkslönesakkunniga beträffar, hava

dessa utarbetat förslag till särskilt avlöningsreglemente för ordinarie lärare

vid statens undervisningsväsen, vilket utgår från det nu gällande avlöningsreglementet

för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen. De befattningshavare

vid det statliga undervisningsväsendet, vilka icke äro att

anse såsom lärare, föreslås härvid skola inordnas under allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente.

För egen del anför departementschefen (sid. 13 och 14 i statsrådsprotokollet)

i förevarande avseende följande:

I enlighet med de uppdrag, som meddelats såväl lärarlönekommittén och

1928 års lönekommitté som läroverkslönesakkunniga, har avsikten varit att

söka få huvudprinciperna för de nyreglerade verkens avlöningssystem tilllämpade

på de statliga undervisningsanstalternas personal liksom på de

kommunalanställda lärarna.

De fördelar och olägenheter, som äro förenade med att inordna de statsanställda

lärarkårerna under nämnda lönesystem, hava vid de förberedande

undersökningarna blivit utförligt belysta. Den övervägande uppfattningen har

varit, att de fördelar, som stå att vinna genom att låta det nya lönesystemet

omfatta jämväl de i statens tjänst anställda lärarna, äro så avsevärda, att

denna reform nu bör genomföras. Genom upprättande, på sätt läroverkslönesakkunniga

förordat, av ett särskilt avlöningsreglemente förlärarna vid de

statliga undervisningsanstalterna, böra enligt min mening betänkligheterna

mot övergången till det nya lönesystemet väsentligen kunna försvinna.

Mot ett framläggande redan för 1937 års riksdag av ett förslag om lönereglering

för här ifrågavarande befattningshavare skulle möjligen kunna

anses tala, att 1936 års lönekommitté, vilken tillsatts genom Kungl. Maj:ts

beslut den 24 april 1936, jämlikt densamma meddelade direktiv har att

granska nu gällande avlöningssystem för den civila statsförvaltningen i allmänhet.

Detta förhållande synes mig emellertid icke böra tillmätas någon

större betydelse. En överflyttning vid 1937 års riksdag av befattningshavarna

vid de statliga läroanstalterna till det redan nu för flertalet statstjänstemän

gällande lönesystemet skulle snarare underlätta ett genomförande även för

undervisningsväsendets del av ett eventuellt nytt lönesystem.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att lönereglering genomföres för

lärarna vid det statliga undervisningsväsendet på grundval av de för allmänna

civilförvaltningen nu tillämpade principerna.

Läroverkslönesakkunnigas förslag, att de befattningshavare vid ifrågavarande

läroanstalter, vilka icke äro att anse såsom lärare, ävensom folkskolinspektörerna

och nomadskolinspektören, skola inordnas under avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen, biträder jag även.

Härefter yttrar sig departementschefen (sid. 14—16 i statsrådsprotokollet)

angående löneregleringens reella innebörd, detta närmast med anledning av

en till chefen för finansdepartementet personligen riktad skrivelse från läroverkslärarnas

riksförbunds deputeradeförsamling, vilken församling beretts

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

15

tillfälle att den 7 januari 1937 taga del av läroverkslönesakkunnigas utredning,

så långt densamma i enlighet med meddelade direktiv hunnit framföras

vid nämnda tidpunkt. Departementschefen anför härvid följande:

I skrivelsen har uttalats, att samtliga nu ifrågavarande lärare borde erhålla

löneförbättring vid regleringen. I anledning av detta uttalande bör

erinras, att vid de löneregleringar, som ägt rum enligt kommunikationsverkens,

sedermera till allmänna civilförvaltningen utsträckta lönesystem,

ingalunda kunnat tillämpas principen att undantagslöst åstadkomma en

förbättring av de förut utgående lönerna. För sådana personalgrupper, som

tidigare varit ■— absolut eller relativt -— alltför ogynnsamt ställda, hava

väl i samband med införandet på det nya lönesystemet lönerna tillmätts

så, att en skälig löneökning erhållits. Beträffande åtskilliga befattningar

har löneregleringen däremot inneburit i stort sett oförändrad löneställning.

Även en direkt lönenedsättning har förekommit, ehuru för de vid löneregleringens

genomförande befintliga tjänstinnehavarna inkomstminskning i

allmänhet förebyggts genom övergångsanordningar. Vissa tjänstemän hava

likväl fått vidkännas en bestående inkomstminskning på grund av bortfallandet

av tidigare åtnjutna inkomster i tjänsten, örn än dessa i regel avvecklats

under en viss övergångstid.

Vid den nu förestående löneregleringen för lärarpersonalen bör självfallet

eftersträvas att bereda någon förbättring i löneläget och undvika löneminskning.

På grund av den olika konstruktionen av å ena sidan nu gällande

avlöningssystem för statens läroanstalter och å andra sidan den vid den

nyreglerade statsförvaltningen tillämpade löneskalan kan det icke undvikas,

att i vissa lönelägen och å vissa ortsgrupper avlöningen efter löneregleringen

icke blir bättre än förut utan t. o. m. något lägre. Därest en tjänstemannagrupp

genom inplacering i en viss lönegrad skulle vinna en ej obetydlig

genomsnittlig förbättring i löneställningen, kan det emellertid ej anses rimligt

att — för att förhindra att å någon ortsgrupp eller i viss löneklass för ett fåtal

befattningshavare löneminskning skulle inträda—höja lönegradsplaceringen

för alla befattningshavare inom gruppen. Härigenom skulle löneregleringarna

bliva så kostsamma, att man tvingades avstå från att fullfölja desamma.

Det bör i detta sammanhang erinras, att sedan 1928 års riksdag — på

sätt förut framhållits — hos Kungl. Majit hemställt om övervägande av

frågan om förbättrade löneförhållanden för lärarna vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga läroanstalter, till 1929 års riksdag framlades förslag

om provisorisk avlöningsförbättring, vilken var avsedd att tillgodose de

lärargrupper, som ansetts bliva mest lidande på uppskjutandet av den definitiva

löneregleringen. Vid förordandet av detta förslag förutsatte emellertid

föredragande departementschefen såsom möjligt, att den ifrågasatta avlöningsförbättringen

i enstaka fall kunde komma att föregripa en kommande

lönereglering. Det torde alltså icke hava ansetts uteslutet, att under vissa

förhållanden det redan uppnådda löneläget kunde komma att ligga över

vad som vöre möjligt att uppnå vid en definitiv lönereglering.

De fall, då löneförbättring ej ernås genom den nu föreslagna löneregleringen,

äro emellertid jämförelsevis få. Detta framgår i viss mån av de

tabeller, som äro vidfogade propositionen och där för vissa representativa

år jämförelse gjorts mellan nu utgående löner och de efter löneregleringen

inträdande. 1 verkligheten äro de fall, då avlöningen kommer att -— för

framdeles tillträdande befattningshavare — bliva lägre än den nu utgående,

ännu färre än sorn tabellerna i första hand utvisa, då antalet lärare å de

billigaste orterna är ringa i förhållande till de å dyrare orter placerade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Det bör påpekas, att vid jämförelse mellan lönerna före och efter löneregleringen

givetvis måste bortses från pensionsavdrag, såsom alltid vid

dylik jämförelse eljest skett. Framhållas må även, att det nya lönesystemet

innebär åtskilliga fördelar, vilka icke komma till synes i de siffermässiga

jämförelserna av lönerna före och efter löneregleringen. Jag vill endast

erinra örn sådana förmåner som kallortstillägg, tjänstgöringstraktamente

vid tjäustgöring utom stationeringsorten samt flyttningsersättning. Därest

den av Kungl. Majit redan beslutade propositionen om provisorisk avlöningsförstärkning

vinner riksdagens bifall, komma för övrigt lärarlönerna efter löneregleringen

att bliva ytterligare förbättrade i jämförelse med de nu utgående.

Vad i den omhandlade framställningen antytts örn läroverkslärarkårens

låga avlöningsnivå såsom skäl för en speciell behandling av lärarnas lönefråga

kan knappast anses vara riktigt. En personalgrupp, för vars huvudmassa

det nuvarande löneläget anses motsvara minst 23 lönegraden och inom vilken

en stor procent åtnjuter avlöning, som vid löneregleringen ansetts böra

motsvaras av lägst 27 lönegraden, ligger i verkligheten jämfört med det

stora flertalet förvaltningstjänstemän snarare högt än lågt.

Med anledning av vad i den berörda skrivelsen från läroverkslärarnas

riksförbund uttalats om utsträckningen av undervisningstiden och dess inverkan

på löneregleringen anser jag mig böra framhålla, att vid löneregleringen

för allmänna civilförvaltningen en avsevärd utsträckning av arbetstiden

ägt rum, alldeles oavsett om en viss grupp av tjänstemän erhållit

någon nämnvärd löneförbättring eller icke. Härigenom beskars för ifrågavarande

tjänstemän möjligheten att bibehålla vid sidan av den ordinarie

tjänsten tidigare innehavda icke-ordinarie anställningar. Det må ock påpekas,

att av representanter för aspiranter på lärarbefattningar vid de högre

läroanstalterna gjorts gällande, att möjligheterna för ordinarie lärare att

bredvid tjänsten uppehålla timlärarundervisning borde starkt begränsas,

detta för att bereda läraraspiranterna större anställningsmöjligheter. I detta

sammanhang från läraraspiranthåll gjorda uttalanden örn svårigheten att

erhålla anställning tyda ock på, att uppfattningen angående tillströmningen

till läroverkslärarbanan ej är så enhetlig, som skrivelsen från läroverkslärarnas

riksförbund ger vid handen.

Till slut vill jag — med föranledande av att till stöd för de från läroverkslärarnas

riksförbund framförda yrkandena beträffande lönegradsplaceringen

m. m. åberopats, att kraven på kårens arbetsprestationer ökats —

allenast framhålla, att många andra statliga befattningshavare inom olika

grader i sitt arbete fått känning av statsverksamhetens tilltagande omfattning

och intensifiering, utan att någon höjning av lönenivån för dem kommit

till stånd.

Departementschefen föreslår (sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet), att

löneregleringen genomföres från och med ingången av år 1938 utom för

dels personalen vid småskoleseminarierna, beträffande vilken löneregleringen

skall genomföras från och med den 1 juli 1938 med hänsyn till erforderliga

ändringar i avseende å kompetensvillkoren, vilka icke kunna genomföras

under löpande läsår, dels ock vaktmästarpersonalen, beträffande vilken

beslut skulle fattas allenast rörande vissa principfrågor, enär ytterligare utredningar

krävas för definitiv inplacering av ifrågavarande personal å allmänna

civilförvaltningens löneplan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

17

Frågan om lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter har, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, under senare år vid upprepade tillfällen varit föremål för prövning

av olika kommittéer eller särskilda sakkunniga. Det nu för riksdagen

framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen på den överarbetning av föreliggande

förslag i ämnet, som verkställts av de inom finansdepartementet

på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1936 tillkallade

läroverkslönesakkunniga.

Med avseende på frågan, huruvida lönereglering för ifrågavarande lärarkårer

m. fl. nu bör komma till stånd eller icke, vill utskottet — i anslutning

till vad utskottet i utlåtande nr 140 angående lönereglering för

folk- och småskollärare m. m. framhållit — även beträffande befattningshavarna

vid de statliga undervisningsanstalterna uttala, att tiden nu synes

vara inne att taga ståndpunkt till löneregleringsfrågan. Aven örn utskottet

icke kunnat undgå att finna, att det för allmänna civilförvaltningen

gällande lönesystemet icke på alla punkter passar helt in på de förhållanden,

som äro rådande vid undervisningsväsendet, vill utskottet dock

icke — framförallt med hänsyn till lärarkårernas sedan länge uttalade önskan

örn en reglering av lönerna efter dessa principer — ifrågasätta annat

än att löneregleringen genomföres i anslutning till nämnda lönesystem. Utskottet

tillstyrker i enlighet härmed, att för den ordinarie lärarpersonalen

vid statens undervisningsväsen fastställes ett särskilt avlöningsreglemente,

utarbetat i huvudsak efter mönster av det nu för allmänna civilförvaltningen

gällande avlöningsreglementet, och att den ordinarie personal vid nämnda

undervisningsväsen, vilken icke är att anse såsom lärarpersonal, inordnas

under sistnämnda avlöningsreglemente.

Såsom departementschefen framhållit, torde en överflyttning vid 1937 års

riksdag av befattningshavarna vid de statliga läroanstalterna till det redan

nu för flertalet statstjänstemän gällande lönesystemet snarast underlätta ett

genomförande även för undervisningsväsendets del av det nya lönesystem,

som kan komma att framgå såsom resultat av 1936 års lönekommittés nu

pågående granskning av det gällande avlöningssystemet för den civila statsförvaltningen

i allmänhet. Den nu förestående löneregleringen för det statliga

undervisningsväsendets personal erhåller med hänsyn till vad sålunda

anförts en i viss mån provisorisk karaktär.

Beträffande tiden för ikraftträdandet av den sålunda ifrågasatta löneregleringen

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att löneregleringen

träder i kraft: för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna den

1 juli 1938; för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsen i allmänhet,

i den mån denna personal blir föremål för reglering, vid tidpunkt

som senare bestämmes med hänsyn till erforderlig ytterligare utredning;

samt för övrig vid det statliga undervisningsväsendet anställd personal den

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1 januari 1938. I motionen I: 307 har bland annat yrkats, att löneregleringen

för småskoleseminarierna måtte genomföras från och med den 1

januari 1938. Då utskottet, såsom av det redan sagda framgår, icke ansett

sig kunna tillstyrka bifall till motionen i denna del, har detta skett med

hänsyn till att svårigheter av olika slag kunna tänkas uppstå, örn den

ifrågasatta förändringen av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna

och den därav delvis beroende löneregleringen för dessa seminarier

skulle genomföras mitt i ett läsår, en synpunkt, som varit bestämmande

för departementschefens ståndpunktstagande till frågan om löneregleringens

ikraftträdande för dessa seminarier. Trots det i viss mån otillfredsställande

i att låta löneregleringens ikraftträdande för en lärargrupp

anstå till en något senare tidpunkt än den för övriga hithörande lärargrupper

gällande, har utskottet fördenskull ansett sig icke kunna frångå Kungl.

Majlis förslag på denna punkt.

2. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

I det föreliggande förslaget ägnas uppmärksamhet jämväl åt frågan

örn lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Utgångspunkten har härvid varit det

förhållandet att med de efter kommunikationsverkens lönesystem genomförda

löneregleringarna allmänt förknippats föreskrift om utsträckning av den

dagliga arbetstiden — där sådan varit bestämd till kortare tid — till sju

timmar.

Efter att hava framhållit, att den arbetskvantitet, som enligt gällande bestämmelser

kan åläggas lärare vid olika slag av läroanstalter, bestämmes

dels av läsårets längd, dels av det antal undervisningstimmar i varje vecka,

som bestrides av läraren, konstaterar departementschefen, att frågan örn

läsårets längd i nu förevarande sammanhang bör helt lämnas å sido, och

övergår därefter till frågan örn ökning av antalet undervisningstimmar per

läsvecka.

Efter en redogörelse för i ämnet gällande bestämmelser ävensom för lönekommittéernas

och myndigheternas ställning till frågan (sid. 18—24 i statsrådsprotokollet)

lämnas en framställning av läroverkslönesakkunnigas utredning

och förslag i ämnet, varav framgår, att de sakkunnigas majoritet, bestående

av ordföranden och en ledamot, funnit en viss ökning av den

genomsnittliga undervisningsskyldigheten för läroverkens lärare befogad,

medan två ledamöter ansett någon dylik utsträckning ej böra ifrågakomma.

Till stöd för den förstnämnda uppfattningen har framhållits bland annat

följande:

Även örn icke löneregleringen komme att bereda alla lärare högre löneställning,

vore dock densamma såsom helhet förenad med betydande kostnader

för statsverket, även på grund av de särskilda förmåner av olika

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

19

slag, som anknutits till det nya avlöningssystemet och beträffande vilka

någon kostnadsberäkning icke kunnat utföras. Då kommunikationsverkens

avlöningssystem infördes vid civilförvaltningen, hade en utsträckning av

arbetstiden såsom regel genomförts med ej mindre än sex timmar per

vecka, detta oaktat i flera avlöningsgrader någon löneförbättring icke inträtt.

Beträffande undervisningsväsendet kunde visserligen ej en dylik generell

arbetstidsförlängning komma i fråga. Arbetsbördan vore mycket olika för

olika lärare, i det att den utanför lärorummet fallande tjänstgöringen i vissa

fall vore ganska begränsad, i andra däremot högst betydande och betungande.

Det vore därför enligt ifrågavarande ledamöters mening angeläget

att tillse, att möjlighet alltjämt funnes till en så stor minskning i den författningsmässigt

reglerade undervisningsskyldigheten, som den där utanför

fallande tjänstgöringen skäligen kunde anses påkalla. Ur denna synpunkt

vore fördenskull önskvärt att iakttaga en sådan begränsning vid bestämmandet

av undervisningstiden för den enskilde läraren, att den medeltjänstgöring,

från vilken skolöverstyrelsen hade att utgå vid beräknandet av behovet

av icke-ordinarie lärarkrafter, ej behövde höjas med mera än en halv

timme. Ifrågavarande medeltal skulle alltså höjas för lektorer till 21 V» samt

för adjunkter och ämneslärarinnor till 26 veckotimmar. Det maximitimantal,

som skolöverstyrelsen på sin tid accepterat (24 respektive 30 veckotimmar),

borde emellertid fastställas. Godtagandet av en medeltalsnivå på

sätt nu förordats skulle innebära, att för de särskilt betungade lärarna möjligheten

att underskrida det stadgade normala minimiantalet skulle kunna

utnyttjas i avsevärt större omfattning än hittills varit möjligt. En dylik

tillämpning skulle också väsentligt mildra de förut omnämnda följderna för

de icke-ordinarie lärarna av en ökad undervisningsskyldighet. En överslagsberäkning

med utgångspunkt från en inom skolöverstyrelsen utarbetad

promemoria hade givit vid handen, att i stället för minskning av antalet

extralärare vid genomförandet av det nya systemet med ingången av läsåret

1938—1939 skulle komma att kunna nyanställas 25 å 30 icke-ordiuarie

lärare, behövliga timlärartimmar härvid inräknade.

I fråga örn undervisningsskyldigheten vid andra läroanstalter än de allmänna

läroverken har av de sakkunnigas majoritet i huvudsak förordats

tillämpning av skolöverstyrelsens förslag i utlåtandet över 1928 års lönekommittés

betänkande, dock med erforderliga jämkningar för erhållande av

anslutning till de sakkunnigas eget förslag. Skolöverstyrelsens nämnda förslag

innebär, att tjänstgöringsskyldigheten för lektor vid folkskoleseminarium

skulle ökas på samma sätt som för lektor vid allmänt läroverk samt

att för adjunkt och ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet undervisningsskyldigheten

skulle sättas till 22—26 veckotimmar. För adjunkt på

övergångsstat vid folkskoleseminarium borde tjänstgöringsskyldigheten liksom

för lektor bestämmas till 20—24 veckotimmar.

Härefter har departementschefen för egen del anfört följande (sid. 26—28

i statsrådsprotokollet):

Stadgandena i fråga om undervisningsskyldigheten för lärarna vid här

berörda läroanstalter hava ej underställts riksdagen utan utfärdats i administrativ

väg. Att jag ändock här upptager frågan till omnämnande beror

därpå, att omfattningen av lärarnas undervisning — särskilt vid de allmänna

läroverken — är nära förknippad med behovet av icke-ordinarie

lärarkrafter. Detta förhållande är ock anledningen till att riksdagen vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

olika tillfällen berört spörsmålet om omfattningen av lärarnas vid de allmänna

läroverken undervisningsskyldighet. Härtill kommer att jag givetvis

måst för min del redan i förevarande sammanhang taga ställning till

nämnda spörsmål, främst för att kunna fatta ståndpunkt till frågan örn

storleken av avlöningen åt timlärare, en fråga som i sin mån är beroende

av undervisningsskyldighetens omfattning.

Vid bedömandet av den förevarande frågan får man icke förbise, att den

i vederbörande stadgor föreskrivna undervisningsskyldigheten alldeles icke

är identisk med den läraren åliggande tjänstgöringen. Utöver den dagliga

undervisningen har läraren så gott som undantagslöst att fylla arbetsuppgifter,

som ofta äro av betydande omfattning. Av lärarlönekommittén på

sin tid inhämtade uppgifter beträffande lärarna vid de allmänna läroverken

äro i detta hänseende belysande: de visa, att tjänstgöringstiden för nämnda

lärare utöver lektionerna vid tiden för undersökningen i medeltal utgjorde

17—19 timmar i veckan. Man finner härav, att den samlade arbetsbördan

då var avsevärd, oell de organisatoriska förändringar, som sedan dess ägt

rum vid läroverken, hava för visso ökat densamma. På liknande sätt, som

nu angivits i fråga örn de allmänna läroverken, förhåller det sig även vid

andra slag av läroanstalter. Med hänsyn till nu angivna förhållanden och

då lärarkallet i och för sig måste anses innefatta moment av särskilt tröttande

natur, är det enligt min mening nödvändigt att noga överväga de åtgärder,

som i detta hänseende beslutas.

Vad först de allmänna läroverken beträffar, kan jag väsentligen ansluta

mig till den mening, som uttalats av läroverkslönesakkunnigas majoritet.

Jag är fullt medveten örn att i många fall någon utökning av undervisningsskyldigheten

för läraren icke rimligen kan påfordras, utan att tvärtom

— dels med hänsyn till särskilt tyngande arbete utöver lektionstimmarna,

dels även på grund av lärares vid högre ålder försvagade krafter — en

minskning kan anses skälig och behövlig. Men i andra fall lärer arbetsbördan

ej vara så betungande, att icke en måttlig ökning kan ske. Jag

instämmer emellertid med nämnda sakkunniga däri, att tillämpningen av

bestämmelserna bör så avvägas, att ökningen av medeltjänstgöringen för de

största lärarkategorierna vid de allmänna läroverken stannar omkring en

halv timme över den nuvarande. En dylik begränsning är därjämte, såsom

de sakkunniga framhållit, önskvärd även med hänsyn till de följder för de

icke-ordinarie lärarna, som en strängare tillämpning skulle medföra och örn

vilka såväl de sakkunniga som flera i förevarande sammanhang ingivna

framställningar tala.

Beträffande undervisningsskyldigheten för lärarna vid övriga slag av läroanstalter

instämmer jag med läroverkslönesakkunniga.

I sinom tid torde jag alltså komma att föreslå Kungl. Majit att meddela

föreskrifter i den riktning, jag nu angivit. Då ändrade bestämmelser i nu

förevarande hänseende icke lämpligen böra genomföras under pågående läsår,

förutsätter jag, att nya föreskrifter i ämnet icke skola träda i tillämpning

förrän under budgetåret 1938/1939.

Av 1928 års lönekommitté har till övervägande upptagits frågan örn vad

som vid bestämmande av lärares tjänstgöring på gymnasialstadiet bör menas

med »huvudsaklig tjänstgöring» och framlagts ett förslag, innebärande en

viss evalvering av lektionstimmarna å gymnasiet i förhållande till realskolan.

Enligt förslaget skulle för adjunkt och ämneslärarinna maximi
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

21

och minimital minskas med en timme för varje helt 4-tal timmar på

gymnasialstadiet, minimitalet dock till lägst 21 timmar. Skolöverstyrelsen

har tillstyrkt förslaget med det tillägget, att regeln skulle användas endast

till dess timtalet 18 å gymnasialstadiet vore nått, vadan adjunkt och ämneslärarinna,

som meddelar minst 18 veckotimmars undervisning å nämnda

stadium, skulle få sin tjänstgöring beräknad efter vad som gäller för lektor.

Mot nu ifrågavarande förslag med den av skolöverstyrelsen förordade jämkningen

har jag intet att invända, utan anser mig kunna förorda, att i läroverksstadgan

införes en föreskrift av angivna innebörd. En dylik bestämmelse

bör emellertid enligt min mening kompletteras med ett stadgande örn

att för lektor, som har sin tjänstgöring förlagd till realskolan, en motsvarande

nedvärdering av undervisningstiden därstädes skall äga rum.

Vid utfärdandet av de bestämmelser, som i nu berörda hänseenden bliva

erforderliga, bör ihågkommas, att örn ämneslärarna vid småskoleseminarierna

bliva i avseende på löneförmåner och kompetensfordringar likställda

med adjunkter vid de allmänna läroverken, deras undervisningsskyldighet

bör bestämmas på samma sätt som adjunkts.

I diskussionen örn läroverkslärarnas tjänstgöringsskyldighet har från olika

håll påpekats, att dessa lärare i avsevärd utsträckning meddela undervisning

i andra läroanstalter än dem, där de äro anställda, och att en ökning

av den med deras ordinarie befattning förenade tjänstgöringen fördenskull

vore möjlig. Härtill vill jag framhålla, att påpekandet örn lärarnas undervisning

utanför den egna läroanstalten givetvis är riktigt men att förhållandet

av naturliga skäl väsentligen är begränsat till några stora städer och

således gäller endast en mindre del av lärarkåren. I huvudsaklig överensstämmelse

med gällande lönebestämmelser för de allmänna läroverken har

i förslaget till avlöningsreglemente för statens undervisningsväsen upptagits

ett stadgande av innehåll, att lärare ej må åtaga sig undervisning i annan

läroanstalt, så framt ej vad angår rektor, vederbörande centrala myndighet, eller

vad angår annan lärare, vederbörande rektor, efter av nämnda myndighet angivna

riktlinjer, uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen å den

ordinarie befattningen, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas. Jag kan emellertid ej underlåta att framhålla ■— i viss anslutning

till vad som från läraraspiranthåll gjorts gällande — att understundom en

undervisningstid utöver den vid egen läroanstalt normalt stadgade förekommit,

vilken förefaller vara mycket hög och som givetvis för icke-ordinarie

lärare utan fast anställning beskär möjligheten att erhålla timlärarundervisning

i den utsträckning, som eljest varit möjlig. Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen

ägnar uppmärksamhet åt, att gränserna för vad som i förevarande

hänseende kan anses rimligt och lämpligt icke överskridas. Vad

nu anförts beträffande ordinarie lärare bör även erhålla tillämpning å extra

ordinarie lärarpersonal.

Såsom föredragande departementschefen framhållit, är frågan om''omfattningen

av lärarnas undervisningsskyldighet — särskilt vid de allmänna läroverken

-— nära förknippad med behovet av icke-ordinarie lärarkrafter. Ehuru

stadgandena angående undervisningsskyldigheten icke plägat underställas

riksdagen utan hava utfärdats i administrativ väg, föreligger således för

riksdagen en direkt anledning att i samband med beviljande av anslag till

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

icke-ordinarie lärare ägna uppmärksamhet åt den arbetsmängd, som anses

böra utkrävas av de ordinarie lärarna.

Utskottet konstaterar då, att departementschefen å ena sidan framhåller,

att i många fall någon utökning av läroverkslärarnas undervisningsskyldighet

icke rimligen kan påfordras utan att tvärtom en minskning kan anses

skälig och behövlig, å andra sidan anser, att i andra fall en måttlig ökning

av arbetsbördan kan ske. Utskottet vill för sin del instämma i detta uttalande

och har ingenting att erinra mot att ökningen av den medeltjänstgöring

för de största lärarkategorierna vid de allmänna läroverken, från vilken

skolöverstyrelsen har att utgå vid beräknande av behovet av icke-ordinarie

lärarkrafter, stannar vid omkring en halv timme över den nuvarande och

således stiger från 21 till 21 Vs veckotimmar ifråga örn lektorer och från

26 till 26 V* veckotimmar ifråga örn adjunkter och ämneslärarinnor. Med

anledning av vad från ett flertal håll framhållits angående de följder för

de icke-ordinarie lärarna, som en ökning av tjänstgöringstiden för de ordinarie

lärarna kunde medföra, vill utskottet uttala, att det givetvis vore att

beklaga, därest tillämpningen av de nya bestämmelserna skulle i avsevärdare

mån medföra försämrade utsikter eller beskurna anställningsmöjligheter

för icke-ordinarie lärare, men att den dominerande synpunkten här

dock enligt utskottets mening måste anses vara bestämmandet av den

arbetskvantitet, som lämpligen och skäligen bör av staten utkrävas av dem,

som vunnit ordinarie anställning i dess tjänst.

Ej heller vad departementschefen i övrigt i förevarande fråga anfört har

givit utskottet anledning till erinran.

3. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga

lärares avlöning.

Efter att hava omnämnt tidigare lönekommittéers ståndpunkt i ämnet,

1925 års riksdags behandling av frågan örn ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlönings- och pensionsförhållanden samt myndigheternas utlåtanden

över 1928 års lönekommittés förslag i förevarande avseende, meddelar

departementschefen, att läroverkslönesakkunnniga erhållit direktiv att vid

utarbetande av löneplan utgå från lika lön för män och kvinnor i samma

befattning.

Vid fullgörandet av detta uppdrag hade de sakkunniga kommit till den

uppfattningen, att införandet av likställighet i nämnda hänseende icke borde

föranleda, att löneställningen sattes lägre än som skulle hava bestämts för

manliga befattningshavare vid systemet med lägre lön för kvinnor. Vidare

hade de sakkunniga utgått från att, i de fall då viss befattning för närvarande

vore avsedd endast för kvinnlig innehavare och alltså en motsvarande

lön för manlig lärare icke funnes fastställd, avlöningen enligt det nya systemet

borde flyttas upp till den nivå, som kunde anses vara betingad av tjänstens

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

23

beskaffenhet, oavsett att densamma även i framtiden torde komma att besättas

med kvinnliga innehavare.

Departementschefen har härefter för egen del anfört följande (sid. 33 34

i statsrådsprotokollet):

Så länge kvinnliga lärare haft anställning vid statliga anstalter, har avlöningen

utgått med lägre belopp till dem än till motsvarande manliga lärare.

Vid de allmänna läroverken hava sålunda de kvinnliga rektorerna,

lektorerna och adjunkterna löner, som väsentligt understiga deras manliga

kollegers. För ämneslärarinnebefattningarna, vilka endast äro avsedda för

kvinnliga innehavare, har vidare fastställts en avlöning, som tillmätts väsentligt

lägre än som torde hava blivit fallet, örn befattningarna varit inrättade

för män. Liknande hava förhållandena varit jämväl beträffande

andra lärargrupper, örn vilka nu är fråga.

År 1925 genomfördes — i samband med slopandet av de vid kommunikationsverken

och allmänna civilförvaltningen förut gällande särskilda löneplanerna för

kvinnliga tjänstemän — principiell likställighet i lönehänseende mellan manliga

och kvinnliga befattningshavare, bortsett från att kvinnlig tjänstinnehavare tills

vidare icke åtnjuter lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Vid de kvinnliga befattningshavarnas inflyttande på den förut endast för män

gällande löneplanen gjordes emellertid, såsom ock erinrats av 1928 års lönekommitté,

en uppdelning på skilda lönegrader av vissa befattningar, som

förut under samma tjänstebenämning avlönats olika, beroende på om innehavaren

var man eller kvinna. De manliga befattningshavarna placerades

härvid omedelbart på de — under särskilda benämningar — inrättade tjänsterna

i högre lönegrad. Sedermera har i avseende å såväl tjänstegöromålen

som kompetensen en viss differentiering genomförts, vilket gjort ifrågavarande

uppdelning mera berättigad än från början var fallet.

Jag har för min del ansett det böra göras ett försök att för den största

enhetliga gruppen av de statsanställda lärarna — läroverksadjunkterna

göra en undersökning, huruvida en motsvarande uppdelning skulle kunna

vidtagas, vilken sedermera kunde utsträckas att gälla jämväl andra lärargrupper.

Denna undersökning, som utförts av läroverkslönesakkunniga, har

emellertid givit vid handen, att betydande olägenheter skulle uppstå vid en

sådan klyvning av adjunktsgruppen. Att på ett tillfredsställande sätt ordna

förhållandet i avlöningshänseende mellan de lägre adjunkterna och ämneslärarinnorna

vid läroverken skulle knappast låta sig göra. Ur befordringssynpunkt

skulle vidare avsevärda svårigheter uppstå, med hänsyn särskilt

till att ämneskombinationerna äro mycket skiftande vid de olika läroverken.

För att undvika alltför talrika förflyttningar skulle visserligen kunna ordnas

så, att den lägre gruppens lärare automatiskt -— elter utnämningsdatum

finge uppflyttas i den högre gruppen. Detta skulle emellertid i verkligheten

innebära, att klyvningen av adjunktsgruppen närmast finge karaktär av en

utsträckning nedåt av avlöningsskalan. Någon rationell uppdelning av det

adjunkterna åvilande arbetet i göromål av mera respektive mindre krävande

beskaffenhet torde ej heller kunna genomföras.

Med hänsyn till nu anförda och ytterligare omständigheter har jag — i

likhet med läroverkslönesakkunniga — funnit en uppdelning av adjunktsgruppen

icke brira förordas. Vid sådant förhållande torde ock fa övergivas

tanken på att vidtaga en motsvarande åtgärd beträffande andra befattningshavare

vid de statliga läroanstalterna. Det torde ock böra erinras, att det i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

1925 års statsverksproposition såsom alternativ II omnämnda förslaget till

ordnande av kvinnornas lönefråga upptog lägre lön för kvinnor än för män

i samma befattning blott i lönegraderna under den nuvarande 22:a. Även

med tillämpning av den så kallade kvalitativa inplaceringsmetoden har alltså

tidigare i fråga örn högre förvaltningstjänster någon åtskillnad mellan lönen

för manlig och för kvinnlig tjänsteman icke ansetts vara motiverad.

När avsikten nu är att utsträcka det för närvarande gällande civila avlöningssystemet

till att avse jämväl befattningshavarna vid det statliga undervisningsväsendet,

synas, med hänsyn till vad förut anförts, tillräckliga

skäl saknas att icke för statens undervisningsväsen tillämpa likalönsprincipen,

givetvis med den begränsning tillsvidare i fråga örn åtnjutandet av

lön enligt högsta löneklassen, varom jag i det föregående talat.

Jag delar läroverkslönesakkunnigas mening, att ett konsekvent tillämpande

av likalönsprincipen kräver, att de specifikt kvinnliga lärarbefattningarna

flyttas upp på den lönenivå, som betingas av de med tjänsten förenade

göromålen. Eljest erhålles icke den rätta relationen de olika befattningarna

emellan.

De principer i fråga om lönegradsplaceringen för kvinnliga lärare, som

jag sålunda funnit mig böra förorda, medföra givetvis i åtskilliga fall relativt

stora individuella löneökningar. Jag har på grund härav ansett det

ur flera synpunkter önskligt, att övergången för de kvinnliga lärarna till

den nya lönenivån ej blir alltför oförmedlad, och jag har därför låtit utarbeta

en särskild löneplan för dessa lärare, vilken är avsedd att över en tid

av fem och ett halvt år utsträcka övergången från nuvarande lönenivå till

den slutliga lönegradsställningen. Närmare redogörelse för det sålunda tilltänkta

systemet lämnas i avdelningen örn övergångsanordningar vid löneregleringens

genomförande.

Enligt Kungl. Majit förslag skulle för lärarna vid statens undervisningsväsen

genomföras principiell likställighet i lönehänseende mellan manliga

och kvinnliga befattningshavare av samma slag, dock tills vidare med den

även för allmänna civilförvaltningen gällande begränsningen, att kvinnlig

befattningshavare icke äger åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom

vederbörande lönegrad. I de fall, då viss befattning för närvarande är avsedd

endast för kvinnlig innehavare och alltså en motsvarande lön för manlig

lärare icke finnes fastställd, skulle befattningen flyttas upp på den lönenivå,

som betingas av de med tjänsten förenade göromålen. Likalönsprincipen

skulle emellertid icke helt träda i kraft samtidigt med den nya löneregleringen,

utan för dess fulla genomförande skulle krävas en övergångstid

av fem och ett halvt år.

I de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 har uttalats, att ett

ståndpunktstagande till frågan om lika lön bör anstå i avvaktan på resultaten

av 1936 års lönekommittés arbete, i följd varav motionärerna hemställt,

att kvinnliga lärare tills vidare måtte placeras två lönegrader lägre

än motsvarande manliga lärare.

Under hänvisning till riksdagens numera fattade beslut i fråga om lika

lön för manlig och kvinnlig folkskollärare, biträder utskottet Kungl. Maj:ts

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande JVr 189.

25

förslag på förevarande punkt och avstyrker förty bifall till nyssberörda

motioner, såvitt nu är i fråga. Till frågan om den av Kungl. Maj:t föreslagna

övergångsanordningen återkommer utskottet i annat sammanhang.

4. Avlöningsförfattningar.

Departementschefen övergår härefter till att behandla frågan örn de avlöningsförfattningar,

som bliva erforderliga i samband med den nu ifrågavarande

löneregleringen. ''

A. Avlöningsreglemente för ordinarie lärare.

Lärarlönekommitténs förslag till avlöningsreglemente avsåg såväl ordinarie

som icke-ordinarie befattningshavare, både lärarpersonal och annan

personal. 1928 års lönekommitté föreslog, att i tilläggsbestämmelser till det

föreslagna nya avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän skulle intagas

för undervisningsväsendet erforderliga särbestämmelser. Aven sistnämnda

kommittés förslag avsåg all vid undervisningsväsendet anställd personal.

Läroverkslönesakkunniga åter hava föreslagit ett särskilt avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen, utarbetat efter

mönster av gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen

och, såsom rubriken angiver, avseende allenast lärarpersonal. Navigationsskolornas

lärare förutsättas härvid skola genom särskild kungörelse inordnas

under det föreslagna avlöningsreglementet, och annan personal än lärarpersonal

föreslås skola inordnas under avlöningsreglementet för allmänna

civilförvaltningen. I fråga örn vissa detaljer i det föreslagna avlöningsreglementet

för ordinarie lärare, vilket såsom bilaga A finnes fogat till

statsrådsprotokollet, lämnas i sagda protokoll en redogörelse, ur vilken följande

må framhållas.

Vad genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst,

i syfte att bereda denne särskild förmån utöver honom eljest tillkommande

avlöning, föreslås skola oavkortat komma tjänstinnehavaren till godo. Rektorerna

skola erhålla en ställning i viss mån motsvarande förordnandetjänstemäns

i allmänhet, tillsatta för sex år i sänder och med samtidigt

utlöpande perioder för alla; vid uppkommande ledighet inom löpande period

utfärdas förordnande till en början endast för den tid, som kan återstå

till periodens slut. För lärare i övningsämne (teckning, musik, gymnastik

med lek och idrott, slöjd och hushållsgöromål) föreslås, med vissa

angivna undantag, ett helt nytt avlöningssystem, vilket skulle ersätta

det nu gällande och utgår från principen örn full lön vid en tjänstgöring

av 30 veckotimmar med reduktion, respektive tillägg vid under- respektive

överskjutande timantal; lärare i gymnastik med lek och idrott vid

högre lärarinneseminariet och allmänt läroverk skulle härvid äga räkna

sig till godo vissa timmar för arbetet med planläggningen och övervakandet

av ungdomens friluftsliv. I bestämmelserna angående tillgodoräkning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

för löneklassplacering av tidigare tjänstgöring vid tillträdande av ordinarie

tjänst föreslås, i viss anslutning till nu gällande bestämmelser, att vissa

angivna avbrott i anställning såsom icke-ordinarie lärare icke skola utesluta

rätt att tillgodoräkna anställningstid före avbrottet. Vikariatsersättning

vid förordnande å befattning inom högre lönegrad föreslås — i olikhet mot

vad som gäller vid allmänna civilförvaltningen — skola utgå även vid vikariat

under kortare tid än åtta dagar. Slutligen föreslås, att vissa särskilda

arvoden och ersättningar skola kunna utgå utöver lön.

För egen del har departementschefen i nu förevarande avseende anfört följande

(sid. 42 i statsrådsprotokollet):

Jag har tidigare förklarat mig biträda läroverkslönesakkunnigas förslag, att

de grundläggande nya avlöningsbestämmelserna meddelas i ett avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen. Beträffande

detaljerna i själva avlöningsreglementet, sådana dessa utformats av läroverkslönesakkunniga,

har jag ingen erinran att göra, helst som de sakkunnigas

förslag i allt väsentligt tillkommit såsom resultat av under arbetets

gång givna direktiv. Jag hänvisar härutinnan till den såsom bilaga vid

propositionen fogade specialmotiveringen, till vilken jag alltså jämväl ansluter

mig.

Vad angår den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen har

jag i ett avseende, nämligen i fråga örn lärarna i teckning, musik och

gymnastik med lek och idrott, funnit mig böra föreslå en annan lönegradsplacering

än den läroverkslönesakkunniga gemensamt förordat. Den i

tjänsteförteckningen angivna lönegradsplaceringen ansluter sig till den av

mig intagna ståndpunkten.

Beträffande frågan örn de hyresbidrag, som av vissa städer frivilligt beviljats

läroverkslärare, hava läroverkslönesakkunniga förutsatt, att sådana

bidrag utöver lön icke skola utgå efter löneregleringens ikraftträdande. Jag

delar i princip denna de sakkunnigas uppfattning. Ett bibehållande av systemet

med kommunala tillägg utöver lön skulle medföra, att den enhetlighet

på löneområdet, som det nya avlöningssystemet är avsett att åvägabringa,

skulle bliva omintetgjord. Emellertid bör vid själva övergången till det nya

lönesystemet tillses, att icke de lärare, som för närvarande åtnjuta kommunal

hyreshjälp, genom dennas bortfallande lida minskning i löneinkomst.

Till denna fråga återkommer jag vid behandlingen av erforderliga övergångsanordningar.

Enligt den i statsrådsprotokollet i förevarande ärende gjorda hemställan

föreslås bland annat, att riksdagen skall godkänna ett av departementschefen

förordat förslag till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsen jämte den reglementet bilagda tjänsteförteckningen.

Utskottet, som finner det lämpligt att behandla de med avlöningsreglementets

godkännande förbundna frågorna i ett sammanhang, ingår här

på en detaljgranskning av Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt.

Dock angiver utskottet icke i detta sammanhang sin ställning till Kungl.

Maj:ts förslag till placering i lönegrad av de på tjänsteförteckningen upptagna

befattningshavarna; till denna fråga återkommer utskottet vid behandlingen

av löneställningen för lärarpersonalen vid de olika läroanstalterna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

27

I l § har utskottet funnit sig böra företaga en jämkning av formell

natur. Enligt Kungl. Maj:ts förslag undantagas från avlöningsreglementets

tillämpning andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg, å vilka i stället

avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen skulle äga tillämpning.

Med hänsyn till den av Kungl. Majit föreslagna, allmänt hållna formuleringen

av förevarande paragraf i övrigt, enligt vilken tillämpningen av

reglementet regleras av den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen,

förordar utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts i annat sammanhang framlagda förslag örn inrättande

av ifrågavarande gymnasium, att den berörda inskränkningen i reglementets

tillämpning utgår ur 1 § och i stället intages i form av en anmärkning

under den i tjänsteförteckningen ingående rubriken De tekniska

läroverken.

Den i 3 § 2 mom. föreslagna bestämmelsen, att vad genom donation av

enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne

särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat

komma tjänstinnehavaren till godo, har icke givit utskottet anledning till

erinran. Bestämmelsen torde komma att erhålla en relativt begränsad tilllämpning.

I de flesta fall, då en lärartjänst är förenad med en donation,

uppskattas förmånen till visst belopp, vilket skall avdragas från lärarens

av statsmedel utgående lön. Beträffande donationer, som härröra från

kronan, har sådan uppskattning av avkastningarnas belopp nyligen skett

genom kammarkollegiets beslut den 18 juni 1934. Beträffande åter donationer,

som härröra från enskilda, har något motsvarande, samtliga donationer

omfattande fastställande av avkastningarnas belopp icke nyligen ägt

rum. I vissa fall har på grund härav den situationen uppstått, att det

belopp, som skall avdragas från lärarens lön, icke överensstämmer med den

faktiska avkastningens belopp. I ett nyligen inträffat fall har också förordnats,

att en för närvarande i statsliggaren upptagen summa för avkastningen

å en enskild donation vid högre allmänna läroverket i Strängnäs,

vilken summa fastställts på grund av ett kungl, brev av den 11 december

1908, från och med budgetåret 1937/1938 skall upptagas med ett väsentligt

reducerat belopp (kungl, brev den 30 april 1937). Önskvärdheten av en

nyvärdering av förmånen av enskilda donationer har framhållits av riksdagens

år 1934 församlade revisorer, vilka påpekat den åtskillnad i avlöningshänseende,

som efter kammarkollegiets ovanberörda beslut den 18 juni

1934 förefinnes mellan lärare, som innehava kronodonationer, och lärare,

som innehava enskilda donationer. Kammarkollegiet och statskontoret hava

i gemensamt yttrande över vad berörda revisorer anfört uttalat, att nyvärdering

av förmånen av enskilda donationer, till vilka torde få hänföras

även anslag av menigheter och föreningar, snarast bör företagas.

Utskottet anser sig i här förevarande sammanhang böra göra det uttalandet,

att det enligt utskottets förmenande framstår såsom ett önskemål,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

att den ur avlöningsteknisk synpunkt otympliga formen med å ena sidan

uppskattning av en donations avkastning, å andra sidan avdrag av mot"

svarande belopp å donationsinnehavare^ lön — vilken anordning för övrigt

numera i åtskilliga fall medför snarare olägenheter och besvär för tjänstinnehavaren

än en förmån — helt utmönstras i alla sådana fall, då innehavet

av en donation faktiskt icke innebär någon reell löneförmån för den

tjänstinnehavare det gäller. Härvid måste givetvis frågan örn en rationell

förvaltning av donationerna givas en tillfredsställande lösning. En förutsättning

för realiserandet av det nämnda önskemålet är emellertid, att en

nyvärdering av avkastningen jämväl av de icke från kronan härstammande

donationerna kommer till stånd, vilket även påyrkats av 1934 års statsrevisorer.

För att bliva fullt effektiv ur den synpunkt, varom här är fråga,

borde enligt utskottets mening en sådan nyvärdering om möjligt baseras

på sådana principer, att avkastningens nominella belopp, varmed lönen jämlikt

3 § 2 mom. avlöningsreglementet skall minskas, kunde för varje budgetår

så nära som möjligt anslutas till de faktiskt föreliggande förhållandena.

Utskottet gör med stöd av vad sålunda anförts i det följande hemställan

örn företagande av sådan nyvärdering som nu sagts.

Den i 6 § 1 mom. föreslagna, av hänsyn till olikhet i arbetsbördan betingade

gruppindelningen av olika rektorsbefattningar av samma slag har

icke i princip givit utskottet anledning till erinran. Frågan örn gränsdragningen

mellan de olika grupperna samt därmed sammanhängande spörsmål

behandlar utskottet i samband med lönesättningen för de olika läroanstalternas

personal.

I 6 § 2 mom. föreslås av Kungl. Majit ett stadgande av innehåll, att

rektor skall till utgången av löpande sexårsperiod äga uppbära oförändrad

lön, även örn av någon anledning, exempelvis omorganisation, läroanstalten

skulle under löpande period komma att nedflyttas till lägre avlöningsgrupp.

1 de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 har föreslagits, att 6 §

2 mom. skulle justeras så, att en rektor icke under sin tjänstetid vid ett

och samma läroverk behövde lida minskning i sina löneförmåner, därför

att läroverk nedflyttades till lägre grupp.

Utskottet, som visserligen finner det mindre angenämt att en befattningshavare

ställes inför utsikten att få sin lön minskad, kan dock icke finna

annat, än att ett accepterande av systemet med sexårsperioder för rektorernas

förordnanden i kombination med likartade rektorsbefattningars indelning

i olika avlöningsgrupper såsom en nödvändig konsekvens medför, att

ett antal rektorer måste räkna med eventualiteten att under sin tjänstetid

komma i lägre likaväl som i högre avlöningsgrupp än förut. Den enda

begränsning, som här lämpligen bör uppställas, synes vara den av Kungl.

Majit föreslagna, enligt vilken löneminskning för en och samme rektor förhindras

under löpande sexårsperiod. Med stöd av vad sålunda anförts till
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 29

styrker utskottet Kungl. Maurts förslag på denna punkt och avstyrker förty

de nyssberörda motionerna i den del, varom nu är fråga.

I anslutning till den i 8 § 1 mom. fjärde stycket föreslagna bestämmelsen

angående lönebeloppets bestämmande efter den ortsgrupp, till vilken lärares

stationeringsort blivit hänförd, har i motionen I: 296 hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i avlöningsreglementets 8 § införa sådan bestämmelse,

att Kungl. Majit lämnas befogenhet att vid bestämmande av ifrågavarande

lärares stationeringsort vidtaga den jämkning, som med anledning

av i motionen anförda förhållanden är påkallad. Till stöd härför meddelas

i motionen, att Gudmundrå samrealskola är belägen å C-ort, vilket medför

att vissa till lärarna utgående avlöningsmedel beräknas efter nämnda ortsgrupp,

medan lärarpersonalen i själva verket nödgas vara bosatt i Kramfors,

som är D-ort. Utskottet vill med anledning av vad sålunda anförts och

under åberopande av vad i propositionen nr 272/1937 i motsvarande hänseende

yttrats beträffande hänförande till dyrortsgrupp av personalen vid

karolinska sjukhuset uttala, att utskottet förutsätter, att den i avlöningsreglementet

ingående bestämmelsen angående lönens bestämmande efter

stationeringsorten icke innebär hinder för Kungl. Majit att i de enskilda

fallen taga den hänsyn till föreliggande speciella förhållanden, som kan

befinnas skälig.

I avlöningsreglementets 8 § 2 mom. föreslår Kungl. Majit bestämmelser,

vilka innebära införandet av ett nytt system för avlönande av lärare i övningsämnen,

varmed förstås teckning, musik, gymnastik med lek och idrott,

slöjd (manlig och kvinnlig) samt hushållsgöromål. Mot den principiella

utformningen av hithörande bestämmelser har utskottet intet att erinra.

Vad åter angår bestämmelsens tillämpningsområde, har utskottet funnit sig

böra vidtaga en mindre jämkning i det föreliggande förslaget. Enligt Kungl.

Majits förslag skulle den vid småskoleseminariet i Lycksele anställda ordinarie

lärarinnan i hushållsgöromål, vilken tillika tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,

åtnjuta dels lön såsom hushållslärarinna, beräknad efter

antalet veckotimmar å tjänsten enligt regeln i 8 § 2 morn., dels ock enligt

28 § 1 mom. f) arvode med 360 kronor för år för sin tjänstgöring såsom

skolköksföreståndarinna. Emellertid har utskottet fäst sig vid att nämnda

befattningshavares avlöning för närvarande icke är beräknad efter antalet

veckotimmar, såsom fallet är beträffande Övningslärare i allmänhet, utan

utgår i form av lön och tjänstgöringspenningar, alldeles som avlöningen

till ämneslärare. Utskottet har vidare funnit, att ett tillämpande av förfaringssättet

med lön efter timantalet jämte särskilt arvode i detta speciella

fall skulle medföra en betydande löneminskning med hänsyn till de naturaförmåner,

nämnda befattningshavare för närvarande åtnjuter och för vilka

hon efter löneregleringens genomförande har att erlägga ersättning. Utskottet

har fördenskull intagit den ståndpunkten, att den nu ifrågavarande lärarinnan

även efter löneregleringens genomförande bör erhålla en enhetlig

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lön för hela sin tjänstgöring såsom lärarinna och skolköksföreståndarinna.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att lärarinnan i hushållsgöromål vid

småskoleseminariet i Lycksele, därest hon tillika är skolköksföreståndarinna,

undantages från den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet fastslagna regeln

örn lönens beräknande efter timantalet. Såsom en konsekvens härav tillstyrker

utskottet, att den av Kungl. Maj:t i 28 § 1 mom. f) föreslagna bestämmelsen

angående särskilt arvode å 360 kronor för år utgår. Utskottet

vill erinra örn, att ett dylikt undantagande från tillämpningen av bestämmelsen

i 8 § 2 mom. av Kungl. Majit föreslagits i ett i åtskilliga hänseenden

likartat fall, nämligen beträffande den lärarinna i hushållsgöromål vid

statens skolköksseminarium och hushållsskola, vilken förordnats till biträdande

föreståndarinna vid nämnda seminarium.

Enligt Kungl. Maj:ts, av utskottet nu biträdda förslag till lönesystem

för övningslärares avlönande skulle lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott vara garanterad lön för minst 9 veckotimmars undervisning

samt lärarinna i kvinnlig slöjd garanteras lön för minst 6 veckotimmar.

På denna punkt föreligga tvenne i motionsväg framförda yrkanden.

Dels hemställes i motionen I: 292 örn införande av en bestämmelse,

att den lön, som är förbunden med ordinarie övningslärartjänst vid ledigförklarandet,

icke må minskas för den utnämnda befattningshavaren vid

eventuell reducering av antalet undervisningstimmar per vecka. Dels föreslås

i motionen II: 549, att bestämmelse fastställes örn garanterad minimilön

efter visst angivet antal veckotimmar för varje ledigförklarad övningslärartjänst.

Utskottet, som behjärtar de av motionärerna framförda synpunkterna,

kan dock icke biträda ett förslag, vars förverkligande skulle

innebära, att en lärare i övningsämne generellt skulle kunna få uppbära lön

för högre timantal än det som motsvarar den honom åliggande tjänstgöringen.

Utskottet finner det ofrånkomligt, att övningslärarnas löner även i

fortsättningen bliva underkastade växlingar år från år med hänsyn till ökning

eller minskning i det för undervisningens bestridande erforderliga timantalet.

Dock vill utskottet i anledning av motionerna göra det uttalandet,

att det torde kunna förväntas, att statsmakterna skola medverka till att på

ett eller annat sätt bereda en tjänstinnehavare kompensation, därest timantalet

på hans tjänst, exempelvis på grund av organisationsändringar, undergår

en varaktig minskning av mera betydande art.

Av de i 11 § ingående bestämmelserna angående tillgodoräkning för löneklassplacering

av föregående tjänstgöring vid befordran till ordinarie statstjänst

avser 1 mom. statlig och 2 mom. utomstatlig tjänstgöring. Utskottets

uppmärksamhet har blivit fäst vid att ingressen till 2 mom. möjligen

skulle kunna tolkas så, att vid samtidigt tillgodoräknande av tjänstgöring

jämlikt 1 och 2 mom. dubbla treårsavdrag borde verkställas. Då detta icke

i liknande fall plägar ske inom allmänna civilförvaltningen och anledning

saknas att i förevarande reglemente tillämpa strängare principer, finner sig

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

31

utskottet böra göra det uttalandet, att utskottet förutsätter, att, där lärare

vid tillämpning av de i 1 och 2 moni. givna bestämmelserna skulle äga

att samtidigt räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst, den

tid som skall avräknas icke må överstiga tre år.

Beträffande de i 28 § ingående förslagen till särskilda arvoden och ersättningar

vill utskottet först erinra, att 1 mom. f) bör utgå med anledning

av vad utskottet ovan yttrat vid behandlingen av 8 § 2 morn., varvid den

i Kungl. Maj:ts förslag ingående punkten g) av samma mom. bör erhålla

beteckningen f). Vad därefter angår det under 1 mom. d) föreslagna särskilda

arvodet å 300 kronor för år till vissa lärare vid provårsanstalt, har

i motionen I: 307 yrkats, att detta arvode, med hänsyn till dyrtidstilläggets

ändrade beräkning efter löneregleringens genomförande, bestämmes till 350

kronor för år. I anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla, att

frågan örn dyrtidstilläggets ändrade beräkning saknar betydelse för ett stort

antal av de lärare, som skulle åtnjuta det särskilda provårsarvodet, enär

den till dem utgående lönen kommer att överstiga det belopp, på vilket

nyreglerat dyrtidstillägg må beräknas. Vid sådant förhållande och då frågan

örn särskilt arvode till lärare vid provårsanstalt i alla händelser inom

en nära framtid torde komma under förnyad omprövning i samband med

framläggande av förslag till lärarutbildningens ordnande, varom utredning

för närvarande pågår, finner sig utskottet, som i övrigt hänvisar till vad

utskottet i det följande i motsvarande hänseende yttrar beträffande vissa

andra arvoden, böra biträda Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt och

avstyrker förty bifall till motionen, såvitt nu är i fråga.

Den i 29 § föreslagna bestämmelsen, att ersättning till lärare för tjänstgöring

vid vederbörande läroanstalt icke må åtnjutas utöver vad i avlöningsreglementet

förutsättes eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen

må utgå, torde bland annat avse att förhindra, att lärare uppbär

kommunalt tillägg utöver sin av statsmedel utgående lön. Departementschefen

har förklarat sig i princip dela den uppfattningen, att sådana tilllägg

icke skola utgå efter löneregleringens ikraftträdande. Jämväl utskottet

ansluter sig till denna mening.

Vid behandlingen av denna fråga har utskottet haft att taga ställning

till en i motionen II: 492 gjord hemställan, att riksdagen vid beslut örn ny

lönereglering för lärarna vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder

icke möter för utbetalande av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som

Malmö stad åtagit sig att utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska

läroverk såsom ersättning för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av

vederbörande statliga myndighet utfärdad instruktion. Utskottet har inhämtat,

att den fackliga ledningen av olika industrigrupper vid tekniska läroverket

i Malmö ansetts kräva särskilda biträden åt rektor, att de fackavdelningar,

varom här är fråga, äro maskinfackskolan, byggnadsfackskolan

och kemiska fackskolan, att de tre lektorer, som utses att biträda rektor

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

vid ledningen och övervakandet av undervisningen i dessa fackskolor, förordnas

av skolöverstyrelsen för en tid av fem år åt gången samt att det

endast är vid tekniska läroverket i Malmö, som biträden av detta slag av

skolöverstyrelsen förordnats. Jämlikt 55 § 2 mom. stadgan för tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier är vid ett läroverk sådant som det nu

ifrågavarande lektor, som därtill förordnas, skyldig att mot lämplig minskning

i sin undervisningsskyldighet lämna rektor sådant biträde som här

avses. Av motionen framgår, att Malmö stad åtagit sig att till envar av

de tre lektorerna utbetala ett årligt hyresbidrag av 1,000 kronor. Här föreligger

således den situationen, att en kommun åtagit sig att honorera ett i

statens tjänst utfört arbete, som åligger vederbörande lärare såsom tjänsteplikt.

Detta är, såsom motionären också framhåller, något helt annat än

de kommunala hyresbidrag, som i städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping

och Lidingö utgå till vissa lärare; dessa bidrag utgöra icke ersättning

för viss arbetsprestation. När utskottet anslutit sig till departementschefens

uppfattning i fråga örn de kommunala lönetilläggens bortfallande efter löneregleringens

genomförande, har utskottet för sin del däri inlagt den mening,

att ett sådant kommunalt lönetillägg till en statstjänsteman, som här avses,

icke i fortsättningen skulle få utgå. Utskottet kan därför icke tillstyrka

motionärens yrkande, att riksdagen skulle generellt uttala, att hinder icke

möter för utbetalande av dessa tillägg.

Emellertid anser sig utskottet icke kunna bedöma, huruvida det för framtiden

föreligger behov av särskild löneförmån åt nu ifrågavarande lektorer

utöver den stadgeenligt föreliggande möjligheten att minska undervisningsskyldigheten.

Utskottet vill därför — med hänsyn jämväl till den omständigheten,

att frågan örn de nu ifrågavarande kommunala lönetilläggen icke

synes hava varit föremål för behandling av de kommittéer och myndigheter,

som tagit befattning med löneregleringsfrågan — föreslå, att utredning

verkställes på denna punkt. Skulle utredningen visa, att behov av särskild löneförmån

föreligger, kunde man tänka sig, att staten övertoge kostnaden härför.

Ett naturligt sammanhang för ett stadgande härom vore i så fall 28 § avlöningsreglementet,

vilken handlar om särskilda arvoden och ersättningar. Utskottet,

som förutsätter att utredningens resultat kan föreläggas 1938 års riksdag,

vill i avbidan härpå tillstyrka, att de nu ifrågavarande lektorerna äga rätt att,

utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet föreskrives, under tiden den

1 januari—den 30 juni 1938 fortfarande åtnjuta det nu till envar av dem

av Malmö stads medel utgående årliga hyresbidraget å 1,000 kronor.

Beträffande övriga, här icke särskilt omnämnda paragrafer i avlöningsreglementet

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Vad slutligen angår den vid reglementet fogade tjänst ejor teckning en, har

utskottet, såsom närmare framgår av vad ovan under 1 § yttrats, föreslagit

upptagande under rubriken De tekniska läroverken av en anmärkning,

avseende andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

33

Utskottets förslag till avlöningsreglemente jämte tjänsteförteckning, vilket

jämväl angiver utskottets i annat sammanhang omförmälda förslag i fråga

om lönegradsplaceringen av de olika lärarkategorierna, finnes fogat vid

detta utlåtande.

B. Kungörelse nied avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare.

Lärarlönekommittén ansåg beträffande icke-ordinarie lärare, att sådana

lärares avlöningsbelopp i det stora flertalet fall borde underställas riksdagen,

varför sagda belopp eller grunder för beloppens utgående borde inrymmas i

vederbörande avlöningsreglementen, men att erforderliga tilläm pningsbestämmelser,

såsom grunderna för uppfattning i löneklass m. m., borde av Kungl.

Majit utfärdas i administrativ väg. Bestämmanderätten i fråga örn övriga

icke-ordinarie befattningshavares avlöningsgrunder borde tillkomma Kungl.

Majit eller vederbörande överordnade centralmyndighet.

1928 års lönekommitté framhöll, att grunderna för avlöning till de flesta

kategorier icke-ordinarie lärare dittills bestämts av riksdagen. Beträffande

flertalet icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen i övrigt hade

däremot Kungl. Majit eller vederbörande verkstyrelse fastställt avlöningsvillkoren.

Någon anledning att vid lärarpersonalens inordnande i det gemensamma

lönesystemet bibehålla denna olikhet förefunnes enligt kommitténs

mening icke. Riksdagen syntes fördenskull böra på Kungl. Majit överlåta

att närmare reglera även de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden. Däremot

hade det synts kommittén angeläget, att den stabilitet, som varit utmärkande

för den nuvarande ordningen, erhölle sin motsvarighet även efter

övergången till det nya systemet. Med hänsyn härtill hade för de extra

ordinarie lärarnas vidkommande intagits en tilläggsbestämmelse till avlöningsreglementet

för icke-ordinarie tjänstemän, som bestämt fixerade, till vilka

lönegrader de vore att hänföra. Den icke-ordinarie lärarpersonalen fördelades

av kommittén på tre olika kategorier: extra ordinarie lärare, extra

lärare och timlärare. Av dessa folie den förstnämnda kategorien in under

begreppet extra ordinarie tjänstemän, medan extra lärare och timlärare vore

att i löneteknisk bemärkelse hänföra till gruppen extra tjänstemän.

Läroverkslönesakkunniga hava vid sin behandling av förevarande fråga

utgått ifrån att avlöningsbestämmelser för icke ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsen böra fastställas av Kungl. Majit, i likhet med vad som

skett beträffande kungörelsen 1935:397 med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

I nära anslutning till nämnda kungörelse hava de sakkunniga

utarbetat förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

lärare m. fl. vid statens undervisningsväsen.

Enligt läroverkslönesakkunnigas — liksom enligt 1928 års lönekommittes

—- förslag skulle de icke-ordinarie lärarna indelas i extra ordinarie lärare,

extra lärare och timlärare. Extra ordinarie lärare skulle anställas för full

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

tjänstgöring tillsvidare med viss uppsägning, extra lärare för full tjänstgöring

under helt läsår eller hel termin samt timlärare för övrig ifrågakommande

tjänstgöring.

Departementschefen har för egen del i förevarande ämne gjort följande uttalande

(sid. 51 i statsrådsprotollet):

Frågan örn en förbättring av den icke-ordinarie lärarpersonalens anställningsförhållanden

har länge stått på dagordningen. Avsikten har därvid

varit att så mycket som möjligt inskränka extralärarsystemet genom att

bereda lärarna ordinarie anställning men även att göra ställningen tryggare

och bättre för innehavarna av sådana lärartjänster, som fortfarande böra

vara placerade å icke-ordinarie stat.

I det förra av dessa hänseenden har nyligen ett stort steg till förbättrade

förhållanden tagits, i det att 1935 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutat

inrättande vid de allmänna läroverken av 294 ordinarie ämneslärarbefattningar,

därav 19 lektors-, 266 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster.

Med vad sålunda beslutats torde — sett ur synpunkten av en tillfredsställande

befordringsgång för lärarkåren — för avsevärd tid framåt det mest

trängande behovet av nya ordinarie tjänster vara tillgodosett.

Emellertid böra förbättrade förhållanden nu åvägabringas även för den

lärarpersonal, som alltjämt måste förefinnas i icke-ordinarie ställning. Generellt

skulle detta kunna ske genom att de icke-ordinarie lärarna vid statens

undervisningsväsen i princip bereddes samma ställning och förmåner som

de icke-ordinarie tjänstemännen inom allmänna civilförvaltningen. Med hänsyn

till undervisningsväsendets speciella förhållanden kan detta emellertid

icke i full utsträckning ske annat än för de lärare, som komma att antagas

till extra ordinarie. Gruppen extra lärare kommer nämligen väsentligen att

innehålla vikarier av olika slag samt eljest lärare, vilka icke kunna beredas

kontinuerlig anställning. För de extra lärarna böra fördenskull gälla de numera

för extra tjänstemän föreskrivna förmånerna av olika slag med det

undantag, att anställning sker för högst ett läsår i sänder och lön utgår

efter läsår i förhållande till den tid anställningen omfattat. Beträffande det

för undervisningsväsendet säregna timlärarsystemet böra fortfarande särskilda

regler gälla.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit, att för icke-ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsen av Kungl. Majit utfärdas en särskild kungörelse,

med avlöningsbestämmelser efter mönster av den för allmänna civilförvaltningens

icke-ordinarie tjänstemän gällande kungörelsen. Förslagets huvudlinjer

äro i det föregående angivna. Till dessa huvudlinjer vill jag uttala

min anslutning.

I bilagor till propositionen framläggas dels de löneplaner, dels de lönegradsplaceringar,

som avsetts skola ifrågakomma för de icke-ordinarie lärarna.

Utskottet. Medan enligt hittills gällande ordning grunderna för den icke-ordinarie

lärarpersonalens avlönande i regel bestämts av riksdagen, innebär Kungl.

Majits föreliggande förslag, att avlöningsbestämmelser för dessa lärare hädanefter

skulle fastställas av Kungl. Majit, i likhet med vad som skett i

fråga om icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom all
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

35

männa civilförvaltningen. Utskottet finner sig kunna tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag på denna punkt. Riksdagen avhänder sig visserligen genom

den nya ordningen den närmare beslutanderätten i fråga om de icke-ordinarie

lärarnas avlöningsförhållanden — detta i motsats till vad som vid bifall till

utskottets i utlåtande nr 140 framlagda förslag skulle bliva fallet i fråga

örn vid folkskoleväsendet anställda icke-ordinarie lärare — men erhåller i

allt fall tillfälle att även i fortsättningen i samband med beviljande av anslag

till icke-ordinarie lärares avlönande fastställa de villkor, till vilka den

kan finna anledning. Några betänkligheter mot en övergång till den föreslagna

ordningen synas fördenskull icke behöva möta.

Den lönegradsplacering, som Kungl. Majit tänkt sig för extra ordinarie

och extra lärare enligt de för extra ordinarie respektive extra tjänstemän i

allmänhet gällande löneplanerna, ävensom de ifrågasatta grunderna för firm

lärares avlönande framgå av ovannämnda, till statsrådsprotokollet fogade

bilagor. Därest utskottet vid den förestående behandlingen av löneställningen

för de särskilda läroanstalternas personal finner sig böra föreslå, att

riksdagen på någon punkt beräknar anslaget till avlönande av icke ordinarie

lärare med utgångspunkt från en annan lönegradsplacering än den Kungl.

Majit i motsvarande fall ifrågasatt, förutsätter utskottet, att den sålunda av

utskottet tillstyrkta lönegradsplaceringen av Kungl. Majit fastställes.

C. Kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet.

Det för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen föreslagna avlöningsreglementet

är, i likhet med vad som skett i fråga om allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente, avsett att kompletteras genom av Kungl.

Majit i särskild kungörelse fastställda tilläggsbestämmelser. Dessa tilläggsbestämmelser

skulle, i anslutning till bestämmelserna i avlöningsreglementet,

innehålla detaljföreskrifter väsentligen i fråga om följande förhållanden,

nämligen: arvode till vikarie för rektor; särskilda arvoden till vissa rektorer

jämlikt 7 §4 mom. avlöningsreglementet; kallortstillägg; avlöningsförmåner

för sådan lärare, som åtnjuter tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för

att tjänstgöra vid annan läroanstalt; avlöning vid ledighet av annan anledning

än som angives i 15 och 16 §§ avlöningsreglementet; läkarvård, läkemedel

m. m.; tjänstgöringstraktamente samt ersättning för flyttningskostnad.

Förslag till kungörelse med nu omhandlade tilläggsbestämmelser förklarar

sig departementschefen i sinom tid, efter vederbörandes hörande,

ämna anmäla för Kungl. Majit.

Vad sålunda ifrågasatts föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5. Övergångsanordningar.

Härefter övergår departementschefen till att behandla frågan om de övergångsanordningar,

som bliva erforderliga i anledning av den nya löneregleringen.

Departementschefen anför härom följande (sid. 55—59 i statsrådsprotokollet)

:

På sätt eljest tillämpats vid genomförande av lönereglering för befattningshavare

i statens tjänst, erfordras även vid den förestående löneregleringen

för de statsanställda lärarna särskilda övergångsbestämmelser, vilka

böra utfärdas av Kungl. Majit. Dessa bestämmelser böra i huvudsak ansluta

sig till de bestämmelser, som utfärdats vid löneregleringarna för allmänna

civilförvaltningens tjänstemän (jfr kungörelsen 1921: 616). I anslutning

till hittills tillämpade principer bör härvid ordinarie tjänsteman tillförsäkras

att vid övergången icke lida minskning i förut innehavd avlöning,

bortsett från pensionsavdrag. I vissa avseenden erfordras emellertid särbestämmelser

för lärarnas vidkommande, bland annat på grund av de

särskilda förhållanden, som sammanhänga med rektorernas naturaförmåner.

Det torde dock i regel ej vara erforderligt att här närmare ingå på dessa

detaljspörsmål. På ett par punkter bör dock riksdagen taga direkt ställning

till frågor i sammanhang med övergången till det nya reglementet.

Till vissa läroverkslärare utgå för närvarande av vederbörande kommuner

frivilligt beviljade hyresbidrag. Detta är för närvarande fallet beträffande

lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg, Norrköping och

Lidingö. I Norrköping utgår emellertid ej bidrag till lärare, som anställts

efter år 1933. Enligt erhållna uppgifter uppgå för närvarande hyresbidragen

till ordinarie lärare sammanlagt för var och en av nämnda städer till

följande belopp, nämligen: i Stockholm 228,400 kronor, i Göteborg 91,450

kronor, i Norrköping 4,600*) kronor och i Lidingö 8,400 kronor. Beträffande

de icke-ordinarie lärare beviljade hyresbidragen kan någon uppgift örn bidragskostnaden

nu ej lämnas, då dessa bidrag utbetalas först vid vårterminens

slut. I fråga om såväl Stockholm som Göteborg — vilka städer i förevarande

sammanhang äro av väsentlig betydelse -— framgå grunderna för

bidragen huvudsakligen av det följande.

Förekomsten av nämnda kommunala hyresbidrag i Stockholm och Göteborg

har nämligen föranlett, att lärare vid högre lärarinneseminariet samt

folkskoleseminarierna i dessa städer av statsmedel beviljats särskilda ersättningar,

motsvarande de respektive lärarkategorier vid de allmänna läroverken

tillkommande kommunala bidragen. Sålunda utgår till manlig lektor

och manlig adjunkt vid högre lärarinneseminariet i Stockholm hyresbidrag

av 950 respektive 750 kronor. Vid folkskoleseminariet i Stockholm utgå

hyresbidrag med följande belopp: till ordinarie lektor 950 kronor, till ordinarie

lärare i teckning och i gymnastik 650 kronor, till ordinarie lärare i

musik 450 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort under

fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller annan under

skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, 650 kronor och till extra ordinarie

ämneslärare, som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer,

750 kronor. Vid folkskoleseminariet i Göteborg äro hyresbidragen: för ordi
*)

Tryckfel i propositionen; bör vara 7,600.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

37

narie lektor i första lönegraden 700 kronor, i andra graden 850 kronor och

i tredje graden 1,000 kronor, för ordinarie lärare i teckning och i gymnastik

300 kronor, för vikarierande lektor å vakant tjänst 700 kronor och

för annan extra ordinarie ämneslärare 300 kronor.

Jag har redan tidigare — i kapitlet angående de nya avlöningsförfattningarna

— uttalat, att enligt min åsikt kommunala bidrag till de statsanställda

lärarna icke böra medgivas efter införandet av det nya lönesystemet.

Därest sålunda lärare nu uppbär kommunalt hyresbidrag som vederbörande

kommun åtagit sig under sådana förhållanden, att bidraget skulle kunna

av läraren utkrävas även efter det ny lönereglering trätt i kraft, bör såsom

en förutsättning för inträdandet å den nya lönestaten uppställas, att läraren

frånträder varje anspråk på det kommunala bidraget. Med hänsyn till

bland annat förekomsten av dylika förhållanden synes vid övergången till

det nya lönesystemet skälig hänsyn böra tagas till den förmån, som lärarna

i berörda städer nu åtnjuta och som ofta torde hava utgjort en bidragande

anledning till att vederbörande sökt erhålla de av dem innehavda tjänsterna.

Jag anser mig fördenskull böra tillstyrka, att staten påtager sig viss kostnad

för avveckling av ifrågavarande kommunala lönetillägg.

Ordinarie lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg, Norrköping

och Lidingö, som den 1 januari 1938 övergår på den nya lönestaten

och som då kvarstår i den befattning han innehade den 30 juni 1937, bör

sålunda enligt min mening tilldelas ett särskilt personligt lönetillägg motsvarande

det vid sistnämnda tidpunkt av kommunens medel utgående hyresbidraget.

Nämnda tillägg bör utgå så länge vederbörande bibehåller den

tjänst, som han innehade den 30 juni 1937, eller inom samma kommun

innehar tjänst i den lönegrad han tillhörde samma dag. Vidare synas de

icke ordinarie lärarna i sagda städer böra på det sättet kompenseras för

kommunalt hyresbidrag, att bidragsbeloppet får inräknas i den avlöning

enligt nu gällande bestämmelser, som bagges till grund för beräkningen av

eventuellt erforderlig lönefyllnad vid övergången till de nya avlöningsbestämmelserna.

För att dylik lönefyllnad —■ som reduceras i den mån avlöningen

genom uppfattning i löneklass stiger —- skall medgivas, synes

dock böra krävas, att vederbörande under minst sex terminer i följd uppburit

hyresbidrag inom samma kommun.

De lärare vid högre lärarinneseminariet samt vid folkskoleseminarierna i

Stockholm och Göteborg, som uppbära hyresbidrag av statsmedel, böra givetvis

erhålla kompensation för dessa bidrag efter samma grunder, som tilllämpas

beträffande de kommunala hyresbidragen till lärare vid de allmänna

läroverken. Jag vill här erinra, att — sannolikt på grund av rent förbiseende

— de kvinnliga lärarna vid högre lärarinneseminariet hittills icke kommit

i åtnjutande av ersättning motsvarande det hyresbidrag, som utgår till

motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm. Då enligt

min mening detta missförhållande bör rättas, varom jag i annat sammanhang

framlägger förslag, böra ifrågavarande lärarinnor vid övergången på

den nya lönestaten i nu förevarande avseende behandlas, som örn de den

30 juni 1937 uppburit hyresersättning.

Såsom jag vid behandlingen av frågan om förhållandet mellan manliga

och kvinnliga lärares avlöning framhållit, medför tillämpandet av likalönsprincipen,

på sätt jag förordat, att i åtskilliga fall relativt stora löneökningar

komma att inträda för kvinnliga lärare. Då jag funnit det ej vara

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

sakligt motiverat att sprången i löneutvecklingen ske alltför häftigt, har det

emellertid synts mig lämpligt, att de kvinnliga ordinarie lärarna successivt

inflyttas på den för manliga och kvinnliga lärare gemensamma löneskalan.

Jag har fördenskull meddelat direktiv åt läroverkslönesakkunniga att undersöka

möjligheten av att fastställa en övergångslöneplan för kvinnliga ordinarie

lärare, avsedd att uppmjuka verkningarna av övergången till det nya

lönesystemet.

Den i enlighet härmed utarbetade övergångslöneplanen skulle tillämpas

under två tidsperioder enligt följande grunder.

Under tiden från och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari

1938 till och med den 30 juni 1940 skola kvinnliga lärare uppbära lön

enligt en löneplan, som för varje ifrågakommande lönegrad genomgående

ligger två löneklasser lägre än motsvarande lönegrad i den vanliga löneplanen.

21 lönegraden exempelvis börjar sålunda under sagda tidrymd med

19 löneklassen och slutar med 21 löneklassen. Lärarinna, som vid övergången

till det nya lönesystemet tillträder reglerad tjänst i en viss lönegrad

utan att hava någon tjänstetid att tillgodoräkna för löneklassuppflyttning,

skall åtnjuta lön enligt övergångslöneplanens lägsta löneklass. Örn hon åter

vid övergången till reglerad lön äger tillgodoräkna sig någon tid för löneklassuppflyttning,

tages vid löneklassplaceringen hänsyn härtill, dock med

den begränsningen, att lärarinnan icke må under den nu ifrågavarande tidsperioden

åtnjuta lön i högre löneklass än övergångslöneplanens högsta för

den ifrågavarande lönegraden. En kvinnlig lärare, som inträder på reglerad

tjänst i 21 lönegraden den 1 januari 1938 och som äger att räkna sig tillgodo

två år, åtnjuter sålunda lön enligt 19 löneklassen under år 1938, enligt

20 löneklassen från och med den 1 januari 1939 etc. Äger hon räkna sig

tillgodo 12 år, erhåller hon likväl icke högre löneklassplacering än i 21

löneklasssen, i vilken hon kvarstår till utgången av den nu ifrågavarande

övergångsperioden.

Under tiden från och med den 1 juli 1940 till och med den 30 juni

1943 skola kvinnliga lärare uppbära lön enligt en löneplan, som för varje

ifrågakommande lönegrad genomgående ligger en löneklass lägre än den

vanliga löneplanen. 21 lönegraden börjar sålunda under denna tid med

20 löneklassen och slutar med 22 löneklassen. En lärarinna, som tillträder

ämneslärarinnetjänst i 21 lönegraden den 1 juli 1940 och som äger räkna

sig tillgodo tre år, åtnjuter lön enligt 21 löneklassen under tiden till och

med den 30 juni 1943, enligt 22 löneklassen under nästföljande tre år o. s. v.

Äger hon räkna sig tillgodo 15 år, erhåller hon likväl icke omedelbart högre

löneklassplacering än i 22 löneklassen, i vilken hon kvarstår till och med

den 30 juni 1943. Först därefter kan hon placeras i 23 löneklassen.

Närmare bestämmelser angående ifrågavarande övergångslöneplan och dess

tillämpning torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Lärare, som icke vilja övergå på den nya lönestaten och som därom i

vederbörlig tid och ordning gjort anmälan, komma att få bibehållas vid

den avlöning, som utgår enligt nu gällande stat, ävensom dyrtidstillägg enligt

grunderna för oreglerade verk. Däremot kommer — i likhet med vad

som skett i fråga om tidigare reglerade förvaltningsgrenar — den tillfälliga

löneförbättringen att bortfalla. På enahanda sätt förhåller det sig beträffande

den provisoriska avlöningsförbättringen.

Beträffande en grupp av lärare bör dock — i viss anslutning till vad som

tidigare tillämpats beträffande å äldre övergångsstat kvarstående befattnings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

39

havare — viss avvikelse från nämnda huvudregler äga rum. I fråga om

sådana adjunkter, som i samband med förstatligande av kommunala mellanskolor

överförts till adjunktsbefattning vid realskola utan att äga för sådan

befattning föreskriven kompetens, gälla särskilda avlöningsbestämmelser i

huvudsaklig överensstämmelse med de för mellanskolornas ämneslärare gällande.

Dessa lärare kunna fördenskull i realiteten anses tillhöra övergångsstat,

ehuru de formellt icke uppförts å sådan stat. Det synes fördenskull

befogat, att dem medgives rätt att, därest de så önska, bibehållas vid nu utgående

avlöningsförmåner, tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring

dari inräknade.

Liksom beträffande andra nyreglerade personalgrupper tillämpats böra

även de ordinarie befattningshavare, som nu löneregleras, tillförsäkras s. k.

övergångslön för att vid ingången av januari månad 1938 komma i åtnjutande

av samma lönebelopp, som med tillämpande av förut gällande bestämmelser

skulle hava såsom »lön» i förskott utbetalats vid nämnda tidpunkt.

En av de viktigare frågorna vid övergången till det nya lönesystemet är

den, huruvida de lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö,

som en gång hunnit inträda i rätten att erhålla den i dessa städer utgående

kommunala hyreshjalpen, skola behöva avstå från denna i samband med att

generellt förbud uppställes för lärarna att åtnjuta kommunalt lönetillägg.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle så icke behöva ske. Staten skulle

här träda emellan och påtaga sig viss kostnad för avveckling av de kommunala

hyresbidragen i nämnda städer. Utskottet anser sig kunna i princip

ansluta sig till förslaget att staten åtager sig viss kostnad för berörda

ändamål, vilket måste anses vara med billigheten överensstämmande.

Vad därefter angår frågan om omfattningen av de kostnader, staten enligt

det ovan sagda skulle ikläda sig, innebär Kungl. Majda förslag, att ordinarie

lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor ävensom ordinarie tecknings-,

musik- och gymnastiklärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg,

Norrköping och Lidingö, vilka den 1 januari 1938 övergå på den nya

lönestaten och som då kvarstå i den befattning de innehade den 30 juni

1937, skulle tilldelas ett särskilt personligt lönetillägg, motsvarande det vid

sistnämnda tidpunkt till dessa lärare av kommunens medel utgående hyresbidraget.

I de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 har yrkats,

att lektorer, adjunkter och Övningslärare i ovannämnda städer skulle såsom

personligt lönetillägg få behålla nu utgående hyresbidrag, dock minskat med

skillnaden mellan lönebeloppen i de av Kungl. Maj:t och de av motionärerna

för de ifrågavarande lärarna föreslagna lönegraderna; de senare ligga

en grad över de förra.

Enligt Kungl. Majlis förslag skulle, såsom utskottet redan erinrat, staten

ikläda sig hela kostnaden för de nu ifrågavarande personliga lönetilläggen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för folk- och småskollärare

däremot skulle, i det fall att lärare med hänsyn till de kommunala tilläggens

bortfallande lider minskning i lön, statsbidrag till sådan lärares lön

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

utgå allenast under villkor, att skoldistriktet ikläder sig att hålla läraren

skadeslös för minskningen. Kungl. Maj:ts förslag går således, vad beträffar

beredande av kompensation för de kommunala tilläggens bortfallande, längre

i fråga örn de statliga lärarkårerna än i fråga om de kommunala. I sistnämnda

fallet skall i princip endast tillses, att den nya lönen icke understiger

vad läraren enligt nu gällande lönesystem äger uppbära inklusive

kommunalt lönetillägg.

Utskottet har, för ernående av likställdhet i förevarande avseende mellan

de statsanställda och de kommunalt anställda lärarna, funnit sig böra tillstyrka

sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt, att grundtanken

i den sålunda för folk- och småskollärare ifrågasatta anordningen

tillämpas även beträffande sådana statsanställda lärare i Stockholm, Göteborg,

Norrköping och Lidingö, vilka för närvarande åtnjuta kommunal hyreshjälp.

Aven i ett annat hänseende vill utskottet ifrågasätta ändring i

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Enligt sistnämnda förslag skulle

lärare för att den 1 januari 1938 bliva delaktig av lönetillägg kvarstå i

den befattning, han innehade den 30 juni 1937. En lärare, som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut någon gång under loppet av första halvåret 1937 utnämnes

att från och med den 1 juli 1937 innehava tjänst i någon av de

nu ifrågavarande städerna, skulle således icke bliva delaktig av den föreslagna

förmånen. Med hänsyn till att åtskilliga utnämningar pläga träda i

kraft den 1 juli, anser utskottet det befogat, att lärare medgives nu ifrågavarande

lönetillägg, därest han den 1 januari 1938 kvarstår i den befattning

han innehade den 1 juli 1937.

Utskottet tillstyrker alltså, att ordinarie lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor

ävensom ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek

och idrott vid de allmänna läroverken i nämnda städer, vilka den 1 januari

1938 övergå på den nya lönestaten och då kvarstå i de befattningar, de innehade

den 1 juli 1937, av statsmedel tilldelas personliga lönetillägg till sådant

belopp, att den efter löneregleringens ikraftträdande utgående lönen, för år

räknat, icke understiger den avlöning ökad med till dem utgående kommunal

hyreshjälp, för år räknat, som skulle hava utgått, därest löneregleringen

icke genomförts. Nämnda lönetillägg bör utgå, så länge vederbörande lärare

bibehåller den tjänst han innehade den 1 juli 1937 eller inom samma kommun

innehar tjänst av samma slag som den han innehade samma dag.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde det i de ovannämnda

motionerna I: 308 och II: 552 framförda yrkandet icke böra till någon åtgärd

föranleda.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att de ickeordinarie

lärarna i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö kompenseras

för kommunalt hyresbidrags bortfallande på sätt departementschefen

i statsrådsprotokollet närmare angivit. Vidare tillstyrker utskottet, att de

lärare vid högre lärarinneseminariet och vid folkskoleseminarierna i Stock
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

41

holm och Göteborg, som för närvarande uppbära hyresbidrag av statsmedel,

erhålla kompensation för dessa bidrag efter samma grunder som komma

att tillämpas beträffande de kommunala hyresbidragen till lärare vid de

allmänna läroverken. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag böra härvid

de kvinnliga lärarna vid högre lärarinneseminariet, vilka hittills icke kommit

i åtnjutande av ersättning av statsmedel motsvarande det hyresbidrag,

som utgår till motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm,

vid övergången på den nya lönestaten i nu förevarande avseende behandlas,

som om de den 1 juli 1937 uppburit hyresersättning.

Kungl. Maj:ts förslag till övergångsanordningar för lärare i Stockholm,

Göteborg, Norrköping och Lidingö avser allenast ämnes- och Övningslärare,

d. v. s. den personal, åt vilken kommunerna åtagit sig att utbetala hyreshjälp.

För rektorerna åter har någon motsvarande övergångsanordning

icke ifrågasatts, detta enär rektors för närvarande utgående hyresersättning

är en del av hans författningsenligt utgående avlöning, vilken del avsetts

skola bortfalla vid övergången till bruttolönesystem. Emellertid medför

detta enligt ett antal motionärers förmenande, att den faktiska löneställningen

för rektorerna i de nämnda städerna kommer att försämras i förhållande

till de på samma orter anställda ämneslärarnas. Med anledning härav

föreslås i de båda likalydande motionerna I: 245 och II: 494, att riksdagen

måtte bevilja de rektorer vid de allmänna läroverken i nämnda fyra städer,

som den 1 januari 1938 övergå på den nya lönestaten och som då kvarstå

i den rektorsbefattning de innehade den 30 juni 1937, särskilda personliga

lönetillägg motsvarande de vid sistnämnda tidpunkt av kommunens medel

utgående hyresbidragen till de ordinarie lärarna på så sätt, att en rektor

vid ett högre läroverk erhåller samma tillägg, som under motsvarande förhållanden

tillkommer en lektor i högsta lönegraden, och en rektor vid en

realskola samma tillägg, som under motsvarande förhållanden tillkommer

en adjunkt i högsta lönegraden. Vidare yrkas i de båda likalydande motionerna

I: 308 och II: 552, att rektorerna vid de allmänna läroverken i

nämnda städer måtte, utöver de av motionärerna föreslagna tilläggsbeloppen

av 1,800 kronor i avlöningsgrupp I, 1,200 kronor i avlöningsgrupp II och

600 kronor i avlöningsgrupp III, såsom personligt lönetillägg av statsmedel

tillerkännas belopp, motsvarande nu utgående hyresersättning minskad med

förutnämnda 600, 1,200 eller 1,800 kronor alltefter vederbörande rektors

avlöningsgrupp.

Utskottet vill erinra, dels att utskottet tidigare tillstyrkt den ändring i Kungl.

Maj:ts förslag, att lärarna vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg,

Norrköping och Lidingö skola erhålla personliga lönetillägg allenast

med belopp som erfordras för att förhindra löneminskning i förhållande

till nu utgående avlöning jämte kommunal hyreshjälp, dels att lärare vid

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna i Stockholm och Göte
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

borg avses skola kompenseras efter samma grunder som komma att gälla för

läroverkslärare. Ett bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt medför att den

av motionärerna påtalade försämringen i relationen mellan rektors och ämneslärares

lön avsevärt mildras. På denna grund bar utskottet funnit sig

böra avstyrka bifall till de gjorda yrkandena.

Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga örn de för löneregleringens

genomförande erforderliga övergångsanordningarna har icke givit utskottet

anledning till erinran.

6. De allmänna läroverken.

Efter behandlingen av de ovan under kap. 1—5 angivna allmänna spörsmålen

i samband med löneregleringens genomförande övergår departementschefen

till en framställning av förhållandena vid de olika slagen av läroanstalter

och gör därvid början med de allmänna läroverken.

Följande ordinarie lärartjänster finnas under budgetåret 1936/1937 vid

dessa läroverk:

B e f

att

ning

såsom

Art av läroverk

lärare i

rektor

lektor

adjunkt

första

lara-

rinna

ämnes-

lära-

rinna

teck-

ning

musik

gym- nastik

med lek

och

idrott

slöjd

för

flickor

Högre allmänna läroverk

54

389

849

2

98

53

52

53

9

Realskolor.........

83

—■

396

4

152

49

31

35

9

Summa

137

389

1,245

6

250

102

83

88

18

Rektorer.

I fråga om gällande bestämmelser angående rektorernas avlöning får utskottet

hänvisa till sid. 60 i statsrådsprotokollet. Erinras bör här, att utöver

de av statsverket utgående avlöningsförmånerna åtnjuter rektor vid allmänt

läroverk av vederbörande kommun fri bostad eller ersättning därför.

Rektorernas bostadsförmåner. Innan departementschefen framlägger

förslag rörande rektorernas avlöningsställning, upptager han till behandling

spörsmålet om den till rektorerna vid de allmänna läroverken utgående

bostadsförmånen.

Härvid framhåller departementschefen, att vid bestämmandet enligt nu

gällande lönesystem av avlöningarna för vissa grupper av lärare vid skilda

undervisningsanstalter naturaförmånerna hava varit av väsentlig betydelse.

I de fall, då kostnaderna för det statliga undervisningsväsendet fördelats

mellan staten och vederbörande kommun, har det fallit på kommunernas

lott att svara ej endast för undervisningslokaler utan även för tillhandahål
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

43

landet av bostad eller ersättning därför åt vederbörande rektor. Detta gäller

framförallt de allmänna läroverken. I andra fall har staten åtagit sig en

motsvarande förpliktelse.

Det nya lönesystemet innebär i förevarande avseende principiellt, att

den kontanta lönen tillmätts så, att av densamma ersättning kan uttagas

för anvisad tjänstebostad. Enligt de för allmänna civilförvaltningen

gällande bestämmelserna skall ersättning för anvisad tjänstebostad bestämmas

med hänsyn till det hyrespris, som å orten i allmänhet gäller för liknande

lägenhet. Kan överenskommelse mellan vederbörande myndighet och

tjänstemannen icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd,

över vars beslut klagan ej må föras. I utlåtande den 29 september 1927

(statens off. utr. 1927: 30) har bostadsnämnden avgivit förslag till riktlinjer

för bestämmandet av ersättning för tjänstebostad, vilka riktlinjer i allmänhet

följas av nämnden.

Lärarlönekommittén bibehöll naturaförmåner utöver enligt kommunikationsverkens

lönesystem utgående lön, medan 1928 års lönekommitté fann

naturaförmånernas inordnande i lönen vara nödvändigt.

Jämväl läroverkslönesakkunniga hava tillstyrkt, att för de allmänna läroverkens

rektorer — liksom för andra lärare, beträffande vilka lönereglering

nu är avsedd att genomföras — systemet med bostad in natura eller ersättning

därför avskaffas.

De sakkunniga hava angivit följande allmänna riktlinjer för behandlingen

av frågan örn uppbörden och redovisningen av de hyresersättningar, som

enligt det nya lönesystemet skola erläggas av kommuner, respektive befattningshavare.

När rektor bebor av kommun upplåten bostad, bör ban, efter verkställd

värdering av bostaden*, erlägga hyra härför till statsverket. Därest rektorsbostad

icke finnes utan kommun skall lämna ersättning härför, skall denna

— likaledes efter verkställd uppskattning av hyresvärdet för en bostad av

ifrågavarande beskaffenhet — inlevereras till statsverket. Med hänsyn till

att det här är fråga om kommunernas bidrag till avlöning av vissa lärarkategorier,

har synts lämpligast att ersättningsmedlen redovisas såsom uppbördsmedel

på avlöningsanslaget till de allmänna läroverken. Då bostad

tillhandahålles befattningshavare i statsverket tillhörig byggnad, böra framdeles

de i vederbörlig ordning fastställda hyresbeloppen ingå till statens allmänna

fastighetsfond.

För egen del anför departementschefen i fråga om rektorernas vid de allmänna

läroverken bostadsförmåner följande (sid. 62 och 63 i statsrådsprotokollet):
Ett

genomförande av det allmänna lönesystemet för befattningshavarna

vid det statliga undervisningsväsendet förutsätter jämväl enligt min mening

full anslutning till bruttolönesystemet, d. v. s. inläggande av hittills utgående

naturaförmåner, respektive ersättning därför, i den kontanta lönen. Ett av

huvudskälen för löneregleringens anpassning efter det allmänna lönesystemet

— att för de under systemet inordnade befattningshavarna bereda

efter enahanda grunder beräknade avlöningsförmåner — skulle annars icke

kunna nås.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Av nu anförda skäl ansluter jag mig följaktligen till den ståndpunkt,

som förordats av 1928 års lönekommitté, på sätt densamma utformats av

läroverkslönesakkunniga.

I fråga örn övergången till det nya systemet har en förberedande undersökning

givit vid handen, att för vissa läroverk förefintliga donationsbestämmelser

liksom vid åtagande av nu gällande förpliktelser gjorda förbehåll

kunna påfordra vidtagande av särskilda åtgärder, vilka emellertid torde

böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Beträffande fastställande av hyresbelopp för av stat eller kommun upplåten

bostad anser jag mig böra framhålla, att vid värdering av rektorsbostäderna

bör beaktas, att i de fall, då bostäderna äro större än vad enligt nutidens

fordringar kan anses motiverat, hyrorna bestämmas med hänsyn härtill.

Under ärendets tidigare handläggning har framförts förslag om att för

rektorerna vid de allmänna läroverken en boställsordning skulle fastställas.

Då utfärdandet av en boställsordning ankommer på Kungl. Maj:t efter

vederbörandes hörande, torde denna fråga framdeles få upptagas till

prövning.

Rektorernas avlöningsställning. Den löneställning, som bör tillkomma

rektorerna, är, framhåller departementschefen, givetvis i väsentlig

grad beroende av, örn å dem skall tillämpas netto- eller bruttolönesystem.

Lärarlönekommittén ansåg, att rektors avlöning borde hava karaktär av

chefslön, utan ålderstillägg. Med hänsyn till rektorerna tillkommande fri

bostad eller ersättning därför föreslog lärarlönekommittén dock icke rektorernas

inordnande i en särskild löneplan för tjänstemän i chefs- eller

därmed jämförlig ställning utan i samma löneplan som för övrig lärarpersonal.

För inplacering i lönegrader föreslog lärarlönekommittén en indelning av

rektorerna i olika avlöningsklasser, i huvudsak efter läroverkens lärjungeantal.

Vad de högre allmänna läroverken beträffa», inplacerades de olika

gruppernas rektorer vid mindre läroverk i 28 lönegraden 31 löneklassen,

vid medelstora läroverk i 29 lönegraden 32 löneklassen och vid större läroverk

i 30 lönegraden 33 löneklassen. I fråga om rektorerna vid real- och

samskolor föreslogs en placering i 27 lönegraden 30 löneklasseu vid större

läroverk, respektive 26 lönegraden 29 löneklassen vid mindre.

Skolöverstyrelsen förordade i sitt yttrande över lärarlönekommitténs förslag

en bestämd lönegrad för alla rektorer vid högre allmänna läroverk,

respektive realskolor, men med särskilda arvodesbelopp å 480, 960 eller

1,440 kronor, att utgå utöver lönen, varvid de högre läroverken skulle indelas

i tre och realskolorna i två grupper.

1928 års lönekommitté, vars förslag upptog en utbyggd löneplan, förordade

tre avlöningsgrupper för rektorer såväl vid realskolor som vid högre

läroverk. Beträffande de sistnämnda föreslogos för manlig rektor lönegraderna

34, 33 och 32, varvid lönen skulle utgå enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad. Beträffande realskolorna föreslogos för manlig

rektor lönegraderna 30, 29 och 28, även här med lön enligt högsta

förekommande löneklass.

Skolöverstyrelsen anslöt sig i yttrande över sistberörda kommittébetänkande

till förslaget om tre grupper för både högre läroverk och realskolor.

Läroverkslönesakkunniga hava erhållit direktiv att framlägga förslag till

lönesystem för rektorerna i anslutning närmast till skolöverstyrelsens ytt
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 45

rande över lärarlönekommitténs förslag, dock med lika löneförmåner för

män och kvinnor.

Det av läroverkslönesakkunniga för rektorerna vid de allmänna läroverken

utarbetade avlöningssystemet innebär i huvudsak, att rektorsbefattningarna

principiellt hänföras till kategorien förordnandetjänster. Till utgångspunkt

för lönesättningen har tagits högsta löneklassen inom 30 lönegraden för

högre läroverk samt 27 lönegraden för realskolor. De sålunda erhållna

avlöningsbeloppen hava utökats med vissa tillägg efter läroverkens storlek.

Ifrågavarande tilläggsbelopp uppgå för såväl högre allmänna läroverk som

realskolor till respektive 480, 960 och 1,440 kronor. Dessa lönetillägg äro

direkt inlagda i lönen.

Samma system har tillämpats beträffande rektorerna vid övriga kategorier

av läroanstalter. För vissa av dessa har dock icke föreslagits tillägg utöver

högsta löneklassen.

Ehuru lönerna för rektorerna i princip anslutits till de för förordnandetjänster

gällande avlöningsgrunderna, har dock dyrortsgradering bibehållits

för rektorslönerna. Likaså hava beträffande åtnjutandet av speciella avlöningsförmåner

rektorerna likställts med lärare, utnämnda medelst fullmakt,

även beträffande provisoriskt dyrortstillägg.

I anslutning till vad sålunda angivits hava de sakkunniga i förslaget till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen (6 §

I mom.) inlagt en särskild löneplan för samtliga innehavare av rektorsbefattning

vid de statliga läroanstalterna.

Den högre löneställning, som vissa rektorer enligt nu berörda förslag

komma att intaga i förhållande till befattningshavare i 30 respektive 27

lönegraden, föranleder, att i kungörelsen med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen särskilda

bestämmelser måste meddelas beträffande storleken av de löneavdrag,

rektorerna böra vidkännas under olika slag av tjänstledighet. I detta hänseende

finnes en motsvarighet i gällande särbestämmelser angående tjänstledighetsavdrag

för landssekreterare och landskamrerare, vilka utöver lön

enligt lönegraden B 30 åtnjuta viss avlöningsförstärkning.

Beträffande själva uppdelningen av de allmänna läroverken föreslog

lärarlönekommittén, att antalet lärjungar skulle utgöra huvudgrund för indelningen.

1928 års lönekommitté åter ansåg grunderna för gruppindelningen

böra utgöras av läroverkens storlek med hänsyn till antalet klassavdelningar

efter skolorganisationens fullständiga genomförande. Läroverkslönesakkunniga

hava utgått från en kombination av båda de nyssnämnda

beräkningsgrunderna.

De hava förordat ett system med poängberäkning, vars grunder äro följande.

Varje fullt 50-tal lärjungar räknas som 1 poäng. Varje klassavdelning

å realskolan samt lyceets tre lägre kretsar räknas som 1 poäng. Varje

klassavdelning å gymnasiet samt lyceets tre högre kretsar räknas som 1 V2

poäng. Poängen summeras och gränserna dragas på följande sätt:

högre allmänna läroverk: grupp I fr. 0. m. 45,5 poäng och uppåt, grupp

II fr. o. m. 30,5 t. o. m. 45 poäng och grupp III högst 30 poäng;

realskolor: grupp I fr. o. m. 26 poäng och uppåt, grupp II fr. o. m. 12

t. o. m. 25 poäng och grupp III högst 11 poäng.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Vad angår den tidrymd, rektorsförordnande bör omfatta, hava läroverkslönesakkunniga

förordat, att sexårsperioder såsom allmän regel tillämpas,

dock att den första perioden efter löneregleringens genomförande bör avse

tiden 1 januari 1938—30 juni 1943. Detta skulle gälla för alla läroanstalter,

som löneregleras från och med förstnämnda dag.

Om en rektorsbefattning blir ledig under loppet av löpande sexårsperiod,

bör vid tillämpande av detta system den nye innehavaren av befattningen

till en början erhålla förordnande allenast för den tid, som kan återstå till

utgången av den löpande perioden, och först därefter erhålla förordnande

på sex år. Den 1 juli 1943 skulle alltså nya rektorsförordnanden träda i

kraft över hela linjen. Denna anordning har befunnits önskvärd bland annat

ur den synpunkten, att för flertalet läroanstalter rektorsbefattningarna avses

skola indelas i avlöningsgrupper, varvid fördelningen av befattningarna på

de olika grupperna skall bestämmas av Kungl. Majit. Vart sjätte år bör

fördenskull frågan örn den grupp, till vilken en viss rektorsbefattning skall

i avlöningshänseende hänföras, normalt komma under omprövning. Erforderliga

föreskrifter i förevarande hänseenden avses skola lämnas i vederbörande

stadga. I detta sammanhang erinras, att den nuvarande anordningen

med femårsperioder för t. ex. de allmänna läroverkens rektorsförordnanden

uppkommit genom praxis och icke är föreskriven i läroverksstadgan.

Skulle under en löpande sexårsperiod ett läroverk undergå sådan organisatorisk

förändring, som mera väsentligt inverkar på dess poängställning, bör ändring

i grupperingen kunna vidtagas, i fall av behov efter beslut av riksdagen.

Av läroverkslönesakkunniga hava två ledamöter framställt önskemål om

högre lönetillägg och förbättrad pensionsställning för rektorerna.

Läroverkslärarnas riksförbunds deputeradeförsamling har framhållit, att

rektorernas löneförmåner icke syntes bli rätt avvägda, därest icke den högsta

rektorsgruppen tillerkändes ett tilläggsarvode av 1,920 kronor.

I fråga om rektorernas avlöningsställning har departementschefen, som ansluter

sig till läroverkslönesakkunnigas förslag, för egen del anfört bland

annat följande (sid. 68 och 69 i statsrådsprotokollet):

Grunderna för gruppindelningen böra godkännas av riksdagen, som likaledes

bör fastställa antalet rektorsbefattningar inom varje grupp. Själva

fördelningen av läroverken på avlöningsgrupperna bör däremot fastställas

av Kungl. Majit.

Då läroverkslönesakkunniga såsom utgångspunkt för löneställningen för

rektorerna vid de högre allmänna läroverken valt 30 lönegradens högsta

löneklass, vilket av skolöverstyrelsen förordats i yttrande över lärarkommitténs

betänkande, bör härav följa, att rektorerna vid de högre allmänna

läroverken erhålla samma pensionsställning som undervisningsråd. Härigenom

skulle underlättas en i och för sig önskvärd övergång från dylika rektorsbefattningar

till undervisningsrådsbefattningar eller omvänt. Rektorerna

skulle väl icke erhålla fullt samma gynnsamma ställning i pensionshänseende,

som följde av 1928 års lönekommittés förslag, enligt vilket rektorsbefattningarna

vid de högre allmänna läroverken inplacerades i högre lönegrader

än den 30. Då rektorerna hänförts till så kallade förordnandetjänster

enligt nu gällande lönesystem, bliva de emellertid icke genom de sakkunnigas

förslag försatta i sämre pensionsställning än andra chefs- och därmed

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

47

jämförliga tjänstemän, vilka tillsättas medelst förordnande. Dylika befattningshavare

med avlöning ända upp till 16,000 kronor komma nämligen ej

i åtnjutande av högre pension än som gäller för befattningshavare i 30

lönegraden. Erinras må ock, att landssekreterare och landskamrerare, vilka

utöver lön enligt 30 lönegraden uppbära avlöningsförstärkningar till ej obetydliga

belopp, erhålla pension enligt nämnda lönegrad. Skulle emellertid,

på sätt 1928 års lönekommitté föreslog, nu gällande löneplan utvidgas och

förordnandetjänster inordnas i lönegrad enligt en sådan löneplan, får givetvis

jämväl rektorernas ställning i löne- och pensionshänseende tagas under

förnyad omprövning.

Slutligen vill jag uttala min anslutning till läroverkslönesakkunnigas uppfattning,

att en förutsättning för att det nya avlöningssystemet i fråga om

rektorsbefattningarna skall kunna fungera tillfredsställande är, att rektorerna

erhålla sina förordnanden för sammanfallande perioder. Jag biträder även

de sakkunnigas förslag örn en normal förordnandetid av sex år. Vid ombyte

av rektor under löpande sexårsperiod bör förordnande endast meddelas

för den återstående tiden av perioden, varigenom gruppindelningen i sin

helhet kan på en gång ställas under omprövning.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skola rektorsbefattningarna vid

de allmänna läroverken indelas i avlöningsgrupper med hänsyn till omfattningen

av arbetsbördan för rektor; både de högre allmänna läroverken och

realskolorna skulle härvid indelas i tre grupper. Gruppsystemet, som utgår

från en bestämd lönegrad för alla rektorer vid läroverk av samma slag,

skulle ansluta sig till gällande löneplan för ordinarie tjänstemän, och i de

fall, då avlöningen för rektor skulle komma att överstiga den enligt högsta

löneklassen av nämnda löneplan (den 33:e) förekommande, skulle nämnda

system utgöra en direkt påbyggnad på löneplanen med samma intervall

mellan två närliggande lönebelopp, som förekommer i löneklasserna närmast

under den 33:e, eller 480 kronor. Utskottet, som finner den sålunda föreslagna

anordningen ändamålsenlig och med hänsyn till gällande löneplan

naturlig, tillstyrker Kungl. Majda förslag i fråga örn lönebeloppens storlek

och avstyrker förty det i de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552

framförda yrkandet, att tilläggsbeloppet vid gruppindelningen borde sättas

till 600 i stället för 480 kronor. I de båda likalydande motionerna I: 304

och II: 554 har yrkats, att rektorerna vid de största läroverken, varmed enligt

vad av motiveringen framgår torde avses läroverk med mer än 900 lärjungar,

skulle placeras i en särskild grupp, varigenom således fyra avlöningsgrupper

skulle erhållas. Utskottet, som behjärtar vad motionärerna till stöd

för detta yrkande anfört, anser sig dock icke kunna ifrågasätta ett utbyggande

av löneplanen i förevarande avseende utöver vad Kungl. Majit föreslagit

och kan alltså icke biträda det nämnda yrkandet.

I sistberörda motioner har jämväl yrkats, av rektorerna vid de högre

allmänna läroverken skulle utöver lektorslön tillerkännas samma merlön,

som utöver adjunktslön tillerkännes realskolornas rektorer i merlön. Detta

skulle, vid en placering av lektorer i 27 och adjunkter i 23 lönegraden,

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

enligt utskottets mening kunna realiseras antingen så, att de högre läroverkens

rektorer placerades i en löneställning, utgående från en 31:a lönegrad,

eller så, att realskolornas rektorer placerades i en löneställning, utgående

från 26 lönegraden. Det förra alternativet kan utskottet icke tillstyrka

av den anledningen, att de högre läroverkens rektorer, därest de skulle anses

tillhöra en 31:a lönegrad, skulle erhålla högre pension än undervisningsråd,

vilket icke kan anses lämpligt. Det senare alternativet, sänkning av realskolerektors

lön till utgångspunkt från 26 lönegraden, kunde, med hänsyn

till att åtskilliga realskolerektorer måste anses hava kommit i ett väl förmånligt

löneläge genom det föreliggande förslaget, hava visst fog för sig.

Emellertid anser sig utskottet icke böra vidtaga en dylik, till sina konsekvenser

tämligen genomgripande ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Med nu

gällande lönesystem för allmänna civilförvaltningen är det ju icke heller

något ovanligt, att en befordran mellan befattningar inom löneplanens högsta

grader medför mindre merlön än en befordran mellan befattningar, som

ligga längre ner på löneskalan. Utskottet får därför avstyrka det nu omhandlade

yrkandet.

I fråga om grunderna för de skilda rektorsbefattningarnas inplacering i

olika avlöningsgrupper innebär Kungl. Maj:ts förslag, att en poängberäkning

tillämpas, uppgjord med hänsyn till lärjungeantalet samt klassavdelningarnas

antal och fördelning på realskola och gymnasium. I detta hänseende

yrkas i de övanberörda likalydande motionerna I: 304 och II: 554

samt I: 308 och II: 552 vissa jämkningar. Utskottet anser sig emellertid

för närvarande icke böra frfngå Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.

Skulle erfarenheten visa, att de nu föreslagna grunderna för poängberäkningen

behöva i något avseende justeras, lärer så framdeles utan svårighet

kunna ske.

Vad departementschefen i övriga, här icke särskilt omhandlade avseenden

anfört, har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

således till alla delar Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för rektorerna

vid de allmänna läroverken.

Lektorer.

I fråga örn gällande bestämmelser beträffande lektorernas avlöningsförmåner

får utskottet hänvisa till sid. 71 i statsrådsprotokollet.

Lärarlönekommittén föreslog 27 lönegraden för manlig lektor, vilket förslag

tillstyrktes av skolöverstyrelsen. Jämväl 1928 års lönekommitté anslöt

sig till lärarlönekommitténs förslag. Flertalet hörda myndigheter, däribland

skolöverstyrelsen, hava tillstyrkt 1928 års lönekommittés förslag, ehuruväl

förslag framkommit om lektorernas placering å ena sidan i 26, å andra

sidan i 28 lönegraden. Läroverkslärarnas riksförbunds deputeradeförsamling

samt lektorernas förening hava påyrkat lektorernas placering i 28 löne
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

49

graden. Skolöverstyrelsen har i ett yttrande i anledning av sistberörda

yrkande framhållit, att de skäl, som redan 1930 talade för placering av

lektorerna högre än i 27 lönegraden, vunnit ökad styrka.

I fråga örn lönegradsplaceringen av lektorerna hava läroverkslönesakkunnigas

ordförande samt en ledamot tillstyrkt 27 lönegraden, medan två ledamöter

påyrkat en placering i 28 lönegraden.

Departementschefen har för egen del anfört följande i förevarande fråga

(sid. 72 och 73 i statsrådsprotokollet):

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har, åtminstone tidigare, en

stor enighet rått om lämpligheten av att placera läroverkslektorerna i 27 lönegraden.

På senare tid hava emellertid framställts yrkanden örn en placering

av lektorerna i 28 lönegraden.

Av dem, som yrkat på en lägre lönegrad för lektorerna än den 27, har

främst pekats på de konsekvenser, som vid en placering av lektorerna i

nämnda lönegrad skulle kunna uppkomma för lönegradsplaceringen av vissa

förutvarande så kallade andragradstjänstemän, vilka nu äro hänförda till 26

lönegraden. Såvitt jag kan se, bör emellertid en inplacering i_27 lönegraden

icke i och för sig kunna tagas till intäkt för uppflyttning i högre lönegrad

av tjänstemän inom andra förvaltningsgrenar. Den nämnda lönegradsplaceringen

kan nämligen efter min mening anses vara väl avvägd i förhållande

till den faktiska löneställningen för närmast jämförliga, redan lönereglerade

befattningar. Att på sätt i vissa avgivna yttranden påyrkats, hänföra

lektorstjänsterna till 28 lönegraden skulle däremot efter min bestämda

uppfattning framkalla ej oberättigade anspråk på lönegradsuppflyttning från

avsevärda grupper förvaltningstjänstemän i ansvarsfylld ställning.

Av anförda skäl finner jag mig fördenskull böra för lektorerna vid de

allmänna läroverken föreslå placering i 27 lönegraden.

I fråga örn lektorernas lönegradsplacering föreligga motionsvis framställda

yrkanden örn placering i 28 lönegraden, dels i de båda likalydande motionerna

I: 308 och II: 552, (fels i de ävenledes likalydande motionerna I: 310

och II: 551. De argument, som framförts till stöd för sagda yrkande,

kunna sammanfattas på följande sätt: den 1918 och 1919 fastställda relationen

mellan lektorerna och de förutvarande andragradstjänstemännen, vilka

nu äro placerade i 26 lönegraden, torde motsvaras ekonomiskt närmast av

ett avstånd av två lönegrader; lektorstjänster äro de enda, för vilka staten

såsom kompetenskrav uppställt filosofisk doktorsgrad; den i läroverksstadgan

föreskrivna uppgiften för lektor att hålla kontakt med vetenskapens framsteg

fordrar anskaffande av nyutkommen vetenskaplig litteratur, vilken fördyrats

i mycket höggrad; en placering i 27 lönegraden ger åtskilliga blivande

lektorer lägre nettolön än som nu utgår för dessa tjänster.

Även om utskottet till en del behjärtar de skäl, som i olika sammanhang

anförts för lektorernas placering i 28 lönegraden, anser sig utskottet dock

icke kunna frångå Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. En placering av

lektorerna i 27 lönegraden måste anses vara väl avvägd, detta icke minst

med tanke på rektorernas avlöningsställning. Utskottet tillstyrker alltså

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker förty de nyssberörda

motionerna, så vitt nu är i fråga.

Adjunkter.

I fråga om gällande bestämmelser beträffande adjunkternas löneförmåner

hänvisas till sid. 73 i statsrådsprotokollet.

Lärarlönekommittén, som fann, att adjunkternas lönefråga kunde och

borde skärskådas särskilt för sig och oberoende av vad som kunde komma

att i löneavseende tillerkännas lektor, föreslog för manlig adjunkt placering

i en lönegrad sammanfallande med den år 1925 tillkomna 23 lönegraden.

I över detta förslag avgivet yttrande omförmälde skolöverstyrelsen förslag

från de allmänna läroverkens kollegier m. fl. örn adjunkternas placering i

24 lönegraden men förklarade sig för egen del, med hänsyn till placeringen

i nämnda lönegrad av vissa andra tjänstemannagrupper, förhindrad att förorda

adjunkternas placering i 24 lönegraden. Sedan jämväl 1928 års lönekommitté

föreslagit 23 lönegraden för manlig adjunkt, framhöll skolöverstyrelsen

i över lönekommitténs förslag avgivet yttrande, att — då det vid

inplacering av undervisningsväsendets befattningshavare i det allmänna lönesystemet

av tekniska skäl uppenbarligen icke vore möjligt att helt bibehålla

de år 1918 fastställda relationerna — tvekan kunde beträffande adjunkternas

löneplacering onekligen uppstå, huruvida den 23 eller den 24 lönegraden

borde väljas.

Då överstyrelsen i sitt yttrande år 1924 hade ansett sig förhindrad förorda

den 24 lönegraden, hade detta skett icke minst under hänvisning till

det förhållandet, att vissa tjänstemän, som tidigare på goda grunder ställts

före adjunkterna i löneavseende och ansågos alltjämt böra sättas före dessa,

erhållit placering i 24 lönegraden. Genom senare skedd lönereglering hade

emellertid flertalet av ifrågavarande befattningar flyttats upp i 26 lönegraden.

Därmed måste det av överstyrelsen då åberopade hindret för en placering

av adjunkterna i 24 lönegraden anses hava bortfallit och uppflyttningen

av de nyssnämnda tjänstemännen till 26 lönegraden tvärtom utgöra

ett tungt vägande skäl för att adjunkterna nu placerades en lönegrad högre

än kommittén föreslagit.

Överstyrelsen slutade med att föreslå, att de manliga adjunkterna placerades

i 24 lönegraden. Slutligen har läroverkslärarnas riksförbunds deputeradeförsamling

yrkat, att adjunkterna måtte hänföras till 24 lönegraden.

På grund av erhållet uppdrag hava läroverkslönesakkunniga verkställt en

utredning angående uppdelning av läroverksadjunkterna i två kategorier.

Härvid förutsattes att den lägre lönegruppen av adjunkter skulle placeras

i 20 eller 21 lönegraden samt den högre i 23 eller 24 lönegraden. Efter

slutförd utredning hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att

den tilltänkta anordningen skulle vara förenad med så avsevärda tekniska

och praktiska svårigheter, särskilt ur befordringssynpunkt, att de sakkunniga

bestämt avrått en dylik åtgärd.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

51

Sedan de skäl, som läroverkslönesakkunniga anfört för denna sin uppfattning,

tagits under omprövning och i stort sett funnits bärande, hava de sakkunniga

därefter meddelats direktiv att framlägga utredning avseende en enhetlig

placering i lönegrad av de läroverksadjunkter, som äga formell kompetens

för dylik befattning. De sakkunniga hava härvid haft att taga hänsyn

till de konsekvenser, som en inplacering av adjunkterna i de ifrågakommande

lönegraderna kunde medföra i avseende å andra lärare vid de

allmänna läroverken. De sakkunniga hava såtillvida uppnått enighet, att

de i fråga örn lönegradsplaceringen för de läroverksadjunkter, vilka äga

formell kompetens till sådan befattning, ansett endast 23 och 24 lönegraderna

böra komma i fråga. Men medan ordföranden och en ledamot förordat

den lägre av dessa lönegrader, hava två ledamöter uttalat sig för den högre.

Beträffande de konsekvenser, som kunna anses följa av den ena eller den

andra lönegradsplaceringen, har bland de sakkunniga enighet rått därom,

att adjunkt, som överflyttats från kommunal mellanskola i samband med

dennas förstatligande utan att innehava formell kompetens såsom adjunkt,

bör hänföras till 22 lönegraden. Beträffande ämneslärarinnorna hava däremot

meningarna delat sig, i det att de ledamöter, som förordat den lägre

löneställningen för adjunkterna, givit uttryck för den uppfattningen, att en

placering i den högre lönegraden måste föranleda, att ämneslärarinnorna

placeras en lönegrad högre än den de sakkunniga gemensamt funnit vara

i och för sig riktig, medan de båda övriga ledamöterna icke ansett en sådan

konsekvens ofrånkomlig. De skäl, som av de ovannämnda ledamöterna

anförts till stöd för att adjunkterna böra hänföras till 24 lönegraden, framgå

av en till statsrådsprotokollet fogad bilaga.

Departementschefen har i fråga om adjunkternas lönegradsplacering för

egen del anfört följande (sid. 79 och 80 i statsrådsprotokollet):

Läroverksadjunkternas lönegradsplacering har under den tid, frågan örn

lönereglering för befattningshavare vid de statliga undervisningsanstalterna

varit under utredning, varit den, örn vilken meningarna skarpast brutit sig.

I likhet med läroverkslönesakkunniga finner jag emellertid, att diskussionen

nu kan begränsas till 23 och 24 lönegraderna.

Det synes mig icke vara av omständigheterna påkallat att ingå på och

låta ställningstagandet på ett avgörande sätt påverkas av en jämförelse i

detalj mellan de löner, som vid 1918 års lönereglering bestämdes för adjunkterna,

och de, som då utgingo till de så kallade förstagradstjänstemännen.

Jämförelsen måste av olika skäl bliva haltande, särskilt med hänsyn till de

ortstillägg, som tillkommo förstagradstjänstemän på vissa orter. Uppenbart

är emellertid, att den skillnad i lönehänseende, som år 1918 gjordes mellan

adjunkterna å ena sidan och förstagradstjänstemännen å andra sidan, ej var

så stor, att den kan anses motivera, att adjunkterna vid förevarande lönereglering

jämställas med det avsevärda antal tjänstemän, som nu äro placerade

i 24 lönegraden och som närmast svara mot de förut så kallade andragradstjänstemän,

vilkas löneställning närmast togs till utgångspunkt för

lektorernas lönereglering år 1918. Vid bedömandet av adjunkternas lönegradsplacering

bör ej heller förbises, att aspiranterna på läroverkslärartjänst

såväl enligt samtliga föreliggande utredningar som enligt mitt i det följande

s. 52 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

52 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

framlagda förslag förutsatts skola under en följd av år uppbära avsevärt

högre avlöning än motsvarande icke-ordinarie förvaltningstjänstemän.

En placering av läroverksadjunkterna i 24 lönegraden skulle medföra ej

blott en merkostnad utöver den, som följer av en placering i 23 lönegraden,

på omkring 600,000 kronor utan även kostnader för uppflyttning i lönegrad

av ett flertal andra lärare, vilka kostnader äro svåra att beräkna men som

sammanlagt röra sig örn betydande belopp. Härtill kommer, att en placering

av adjunkterna i 24 lönegraden enligt min mening måste framkalla

berättigade krav på uppflyttning av förvaltningstjänstemän ej endast från

21 eller 22 lönegraden till 24 lönegraden utan även — och i än högre

grad — från 24 till 26 lönegraden. Konsekvenserna äro sålunda mycket

vittgående.

Även med beaktande av det betydelsefulla arbete, adjunkterna hava att utföra,

kan jag fördenskull ej tillstyrka högre placering för dem än i den 23

lönegraden, vilken i och för sig snarast ligger över ett genomsnitt för den

nuvarande adjunktslönen, omräknad till nyreglerad lön. Såsom jag i annat

sammanhang framhållit, måste nämligen vid en jämförelse mellan oreglerad

och reglerad avlöning helt bortses från avdrag för pensionering.

Jag tillstyrker alltså, att läroverkens adjunkter inplaceras i 23 lönegraden.

I fråga om adjunkternas löneställning föreligga olika motionsvis framställda

yrkanden.

Sålunda yrkas i motionen II: 545, att de av de högre allmänna läroverkens

adjunkter, som avlagt filosofie licentiatexamen, måtte erhålla en placering,

som med minst en lönegrad överstiger de adjunkters, som icke avlagt

nämnda examen.

Vidare påyrkas adjunkternas placering i 24 lönegraden i motionerna I: 291,

I: 308 och II: 552 samt I: 310 och II: 551.

Till stöd för sistberörda yrkande har anförts i huvudsak följande: adjunktstjänsterna

äro praktiskt taget sluttjänster; drygt 50 procent av all

gymnasieundervisning bestrides av adjunkter; adjunkts slutlön bör vara lika

med lektors begynnelselön; vid en placering i 23 lönegraden får mer än

hälften av samtliga adjunkter mindre behållen lön än för närvarande; uppflyttningen

av vissa förutvarande andragradstjänstemän till 26 lönegraden

talar för adjunkternas- placering i 24 lönegraden.

Utskottet upptager först till behandling det i motionen II: 545 väckta

förslaget om högre löneställning för adjunkter, som avlagt filosofie licentiatexamen.

Detta förslag innebär, att en tjänstinnehavare med högre teoretisk

kompetens än vad som kräves för den av honom innehavda befattningen

skulle på grund härav erhålla högre lön. Utskottet vill med anledning av

detta yrkande framhålla, att i Kungl. Maj:ts förslag beträffande ämneslärarinnornas

löneställning tanken på en dylik differentiering av lönen med

hänsyn till tjänstinnehavarens högre eller lägre teoretiska kompetens avvisas.

Då utskottet, såsom av det följande kommer att framgå, i fråga om ämneslärarinnornas

löneställning med hänsyn till kompetensfrågan ställer sig på

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

53

samma ståndpunkt som föredragande departementschefen, kan utskottet av

principiella skäl icke i fråga örn adjunkterna tillstyrka en differentiering

enligt de linjer, som motionären föreslagit, och avstyrker förty den förevarande

motionen.

Vad sedan angår lönegradsplaceringen av adjunkterna, delar utskottet

departementschefens mening, att diskussionen örn de adjunktsbehöriga adjunkternas

lönegradsplacering kan begränsas till 23 och 24 lönegraderna.

Icke-adjunktsbehörig adjunkt, överflyttad från kommunal mellanskola i samband

med dennas förstatligande, bör placeras i 22 lönegraden.

De skäl, som i de ovanberörda motionerna anförts till stöd för en placering

i 24 lönegraden, hava synts utskottet välgrundade. Utskottet kan icke

underlåta att taga hänsyn till det förhållandet, att vid en placering av adjunkterna

i 23 lönegraden slutlönen innebär en direkt löneminskning på

A- och B örter av delvis betydande omfattning och även på vissa andra

ortsgrupper stannar vid ett belopp, som ligger obetydligt över det nuvarande.

Även den omständigheten, att adjunkterna i så stor utsträckning

måste tagas i anspråk för undervisning på gymnasiet, motiverar en bättre

löneställning än 23 lönegraden. Även örn utskottet är medvetet örn att en

placering av adjunkterna i 24 lönegraden kan medföra vissa konsekvenser

i fråga örn andra befattningshavares placering, närmast dock inom skolväsendet,

anser utskottet dock, att dessa konsekvenser icke äro av den art,

att de lägga bestämda hinder i vägen för en sådan uppflyttning. I detta

hänseende vill utskottet framhålla, att en jämförelse mellan lärarkårerna å

ena sidan och övriga tjänstemannagrupper å den andra alltid måste i ett

eller annat avseende bliva missvisande och att följaktligen frågan om lärarnas

lönegradsplacering i viss mån bör kunna bedömas fristående från löneställningen

för andra tjänstemannagrupper. På grund av vad sålunda anförts,

tillstyrker utskottet, att de adjunktsbehöriga adjunkterna vid de allmänna

läroverken placeras i 24 lönegraden.

Ämneslär ammor.

I samband med inrättandet år 1904 av statliga samskolor beslöts, att vid

dessa skolor skulle vara anställda jämväl kvinnliga lärare i läroämnen, s. k.

ämneslärarinnor.

Enligt stadgan för de allmänna läroverken gäller såsom villkor för behörighet

till ämneslärarinnebefattning, att lärarinna antingen erhållit avgångsbetyg

från den treåriga kursen vid högre lärarinneseminariet eller i fråga om

examina, provårskurs och tjänstgöring uppfyllt villkoren för att kunna utnämnas

till lektor eller adjunkt. Avlöningen för ämneslärarinnorna bestämdes

från början till samma belopp, oberoende av lärarinnans kompetens. I

detta hänseende gjordes år 1927 den ändringen, att ämneslärarinna, som

innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, berättigades

åtnjuta samma löneförmåner som kvinnlig adjunkt. I samband med det

samma år fattade beslutet örn flickors intagning i flertalet högre allmänna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

läroverk och realskolor, inrättades även vid sistnämnda slag av läroanstalter

ett antal ämneslärarinnebefattningar.

Vid de allmänna läroverken finnas för närvarande 256 ämneslärarinnebefattningar.

Av dessa har ett sextiotal besatts med adjunktskompetenta

innehavare. Vad beträffar de särskilda läroverken, är antalet ämneslärarinnor

för närvarande allenast provisoriskt fastställt, i det att 1928 års riksdag

uttalade sig för viss, av skolöverstyrelsen föreslagen proportion mellan manliga

och kvinnliga lärare. På grund av senare uttalanden av riksdagen bar

nämnda proportion sedan dess iakttagits.

Vid vissa läroverk finnas alltjämt så kallade första lärarinnor, vilka efter

närmare anvisningar av rektor hava att utöva uppsikt över de kvinnliga

lärjungarna samt att i avseende å dem gå rektor till handa med råd och

upplysningar ävensom att lämna rektor erforderligt biträde i övrigt. Dessa

första lärarinnor, vilka uppbära särskilt arvode i denna egenskap, ersättas

numera i mån av avgång från tjänsten av s. k. tillsyningslärare.

I fråga örn de till ämneslärarinnorna utgående avlöningsförmånerna får

utskottet hänvisa till sid. 81 i statsrådsprotokollet.

Lärarlönekommittén föreslog för ämneslärarinna vid allmänt läroverk placering

i 19 lönegraden samt för första lärarinna särskilt arvode av 700

kronor. Skolöverstyrelsen biträdde detta förslag. Även 1928 års lönekommitté

föreslog den nämnda lönegradsplaceringen av ämneslärarinnorna, varvid

emellertid adjunktskompetent lärarinna skulle äga för löneklassuppflyttning

tillgodoräkna sig tre år. Särskilt arvode om högst 500 kronor skulle

efter prövning av skolöverstyrelsen kunna utgå till sådan lärare, vare sig

kvinnlig eller manlig, som vid samläroverk förordnas såsom tillsynslärare.

Skolöverstyrelsen, som ansåg det av praktiska skäl oundgängligt, att adjunktskompetent

ämneslärarinna och kvinnlig adjunkt åtnjöte samma löneförmåner,

föreslog 21 lönegraden ■ för adjunktskompetent och 20 lönegraden för ickeadjunktskompetent

ämneslärarinna. Arvodet till tillsynslärare ansåg överstyrelsen

böra växla mellan 200 och 500 kronor.

Läroverkslönesakkunniga hava till en början till behandling upptagit frågan

örn bibehållande av den nuvarande uppdelningen i avlöningshänseende mellan

adjunktskompetenta och icke-adjunktskompetenta ämneslärarinnor och

härvid förordat, att denna uppdelning bör försvinna.

De sakkunniga hava påpekat, att det inom allmänna civilförvaltningen

icke förekommer, att befattningshavare, som har högre teoretisk utbildning

än vad som kräves för den av honom innehavda befattningen, på grund

härav erhåller högre avlöning. De sakkunniga hava vidare framhållit, att

de skäl, som anförts till stöd för högre löneställning för adjunktskompetenta

ämneslärarinnor, även skulle kunna åberopas för att tillerkänna adjunkt,

som avlagt disputationsprov, samma lön som lektor.

I fråga örn ämneslärarinnornas lönegradsplacering hava läroverkslönesakkunniga

närmast anslutit sig till 1928 års lönekommittés förslag, med den

förändring, som betingas av att kommittén räknat med så kallad kvinnlig

lön för ämneslärarinnorna, under det att läroverkslönesakkunniga haft att

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

55

tillämpa principen om lika lönegradsplacering för manliga och kvinnliga

befattningshavare. På grund härav hava läroverkslönesakkunniga för ämneslärarinnorna

vid de allmänna läroverken förordat 21 lönegraden.

I fråga örn de ännu kvarstående ämneslärarinnor, som tjänstgöra som

första lärarinnor, hava de sakkunniga ej ifrågasatt ändring i nu gällande

bestämmelse, att första lärarinna skall åtnjuta särskilt arvode med 500 kronor

för år. Frågan om särskilt arvode åt de lärarinnor vid samläroverk,

som numera övertagit första lärarinnas uppgift att öva tillsyn över vissa

lärjungar, har av läroverkslönesakkunniga behandlats i samband med lönesättningen

för icke-ordinarie lärare m. fl.

I fråga om ämneslärarinnornas vid de allmänna läroverken löneställning

har departementschefen för egen del (sid. 83 och 84 i statsrådsprotokollet)

anfört, att den genom särskilda sakkunniga pågående utredningen av frågan

örn utbildningen av lärare för de allmänna läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter samt örn högre lärarinneseminariets ställning icke borde

utgöra hinder för att ämneslärarinnornas löneställning reglerades samtidigt

med lönerna för övriga lärare vid de allmänna läroverken. Vad själva

lönegradsplaceringen angår, har departementschefen biträtt läroverkslönesakkunnigas

förslag, och departementschefen har likaledes tillstyrkt förslaget,

att de ännu kvarvarande första lärarinnorna få bibehålla särskilt arvode å

500 kronor utöver lön såsom ämneslärarinnor.

I likhet med departementschefen finner utskottet den pågående utredningen

angående ämneslärarinneinstitutionen såsom sådan icke böra utgöra

hinder för en reglering av löneställningen för ämneslärarinnorna i nu förevarande

sammanhang. I fråga örn ämneslärarinnornas löneställning ansluter

sig utskottet till alla delar till Kungl. Maj:ts förslag. Även enligt utskottets

mening bör lönen till alla ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken

bestämmas till en och samma lönegrad, oberoende av huruvida allenast

seminarieutbildning förvärvats eller utbildning genom akademisk examen

och provår föreligger.

Ordinarie lärare i övningsämnen.

De övningsämnen vid de allmänna läroverken, i vilka ordinarie lärare

finnas, äro teckning, musik, gymnastik med lek och idrott samt slöjd för

flickor.

Beträffande de nu tillämpade allmänna grunderna för dessa lärares avlönande

ävensom utskottets ställningstagande till framkomna förslag till ändring

härutinnan får utskottet hänvisa till kapitlet örn avlöningsförfattningar.

I nu förevarande sammanhang upptages till behandling frågan örn lönegradsplaceringen

för dessa lärare.

Enligt nu gällande bestämmelser är avlöningen för lärare i övningsämnen

principiellt olika vid högre allmänna läroverk och vid realskolor. Detta

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

sammanhänger bland annat med, att den fasta lönen är beräknad efter ett

visst minimiantal undervisningstimmar, vilket är olika vid de båda slagen

av skolor. För undervisning utöver minimitimtalet utgår arvode för veckotimme.

Beträffande såväl lön som arvode räknas med fyra s. k. avlöningsgrader,

vilket innebär att avlöningen efter respektive 5, 10 och 15 år höjes,

varje gång med samma belopp.

De vid tillämpning av ovannämnda allmänna grunder för närvarande utgående

avlöningsförmånerna för olika slags lärare i övningsämnen framgå

av sid. 84 och 85 i statsrådsprotokollet, till vilka utskottet hänvisar.

Lärarlönekommittén ansåg, att skillnaden i avlöningshänseende mellan de

högre allmänna läroverkens och realskolornas Övningslärare borde upphävas

och föreslog placering i lönegrader allt efter undervisningsskyldighetens omfattning.

Jämväl skolöverstyrelsen och 1928 års lönekommitté ansågo likställighet

böra råda mellan Övningslärare vid högre allmänt läroverk och

vid realskola. Vid en tillämpning av det av 1928 års lönekommitté förordade

systemet för övningslärares avlönande föreslog kommittén för manlig

lärare i teckning, musik och gymnastik placering i 20 och för lärarinna i

kvinnligt handarbete placering i 13 lönegraden. Lärare i gymnastik skulle

härvid äga räkna sig till godo vissa timmar för arbetet med planläggningen

och övervakandet av ungdomens friluftsliv. Slutligen föreslog kommittén

inrättande av ordinarie lärartjänster i manlig slöjd och hushållsgöromål.

Skolöverstyrelsen föreslog 21 lönegraden för manlig tecknings-, musik- och

gymnastiklärare med nämnd förmån för gymnastiklärare samt 14 lönegraden

för lärarinna i slöjd för flickor. För det dåvarande kunde enligt överstyrelsens

mening icke komma i fråga att upprätta ordinarie tjänster i slöjd

för gossar och hushållsgöromål.

Läroverkslönesakkunniga hava, såsom tidigare oinförmälts, förordat ett

system för avlönande av lärare i övningsämnen, vilket nära ansluter sig

till 1928 års lönekommittés förslag. De sakkunniga hava för sin del funnit

sig böra i likhet med skolöverstyrelsen förorda en placering i 21 lönegraden

av de allmänna läroverkens lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott, vilken placering jämväl skulle gälla för kvinnlig lärare.

De sakkunniga hava ävenledes förordat, att lärare i gymnastik med lek och

idrott skola få räkna sig tillgodo vissa timmar för arbetet med planläggandet

och övervakandet av ungdomens friluftsliv. Enligt de sakkunnigas förslag

skulle sålunda vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket

lön enligt bestämmelserna i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet för ordinarie

lärare beräknas, antalet tjänstgöringstimmar ökas med en, om det

utgör högst 12, med två, om det utgör lägst 13 och högst 20, och med tre,

örn det utgör mer än 20. För lärarinna i kvinnlig slöjd vid allmänt läroverk

hava de sakkunniga förordat inplacering i 16 lönegraden, vilken uppräkning

föranletts av likalönsprincipens genomförande. Ordinarie tjänster i

manlig slöjd och i hushållsgöromål hava med hänsyn till gällande undervisningsplan

icke ansetts böra för närvarande inrättas vid de allmänna läroverken.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

57

Departementschefen har i förevarande fråga för egen del anfört följande

(sid. 88 i statsrådsprotokollet):

Jag har tidigare förklarat mig biträda läroverkslönesakkunnigas förslag

om ersättande av de nu tillämpade principerna för avlönande av lärare i

övningsämnen med ett nytt system, i nära anslutning till vad 1928 års

lönekommitté föreslagit. Beträffande det nya systemets detaljer torde jag

få hänvisa till kapitlet »Avlöningsförfattningar m. m.»

Vad härefter angår själva lönegradsplaceringen av övningslärarna vid de

allmänna läroverken, vill jag biträda läroverkslönesakkunnigas förslag, i vad

det avser placering av lärarinna i kvinnlig slöjd i 16 lönegraden. I likhet

med de sakkunniga anser jag ock, att ordinarie tjänster i manlig slöjd och

i hushållsgöromål för närvarande icke böra inrättas vid läroverken.

Däremot har jag icke kunnat ansluta mig till läroverkslönesakkunniga,

då det gällt att bestämma lönegradsplaceringen för den stora massan av

läroverkens Övningslärare, nämligen lärarna i teckning och musik samt gymnastik

med lek och idrott. I detta hänseende har jag funnit mig böra i

stället förorda 1928 års lönekommittés förslag örn inplacering av dessa

lärare i 20 lönegraden, vilken nu skulle komma att gälla även för kvinnliga

lärare. Jag vill erinra, att jag tidigare förordat en placering av läroverkens

ämneslärarinnor i 21 lönegraden. Det bör även framhållas, att skolöverstyrelsen

i sitt yttrande över 1928 års lönekommittés betänkande placerade

kvinnlig lärare i teckning, musik och gymnastik två lönegrader lägre än

icke-adjunktskompetent ämneslärarinna.

Det framkomna förslaget örn viss kompensation åt läroverkens gymnastiklärare

för arbetet med planläggandet och övervakandet av ungdomens friluftsliv,

sådant detsamma utformats av läroverkslönesakkunniga, har jag

redan tidigare förklarat mig biträda.

Vid sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag till lönegradsplacering

av de ordinarie lärarna i övningsämnen vid de allmänna läroverken utgår

utskottet från det förhållandet, att utskottet tidigare tillstyrkt Kungl. Maj:ts

förslag örn införande för dessa lärare av ett avlöningssystem, byggt på

andra principer än det för närvarande gällande. Härvid har utskottet även

biträtt förslaget, att de allmänna läroverkens gymnastiklärare erhålla viss

kompensation för arbetet med planläggandet och övervakandet av ungdomens

friluftsliv.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle följande övningslärartjänster vid de

allmänna läroverken regleras såsom ordinarie, nämligen lärartjänster i teckning,

musik, gymnastik med lek och idrott samt kvinnlig slöjd, medan med

hänsyn till gällande undervisningsplan ordinarie tjänster i manlig slöjd och

hushållsgöromål icke för närvarande skulle inrättas. I de båda likalydande

motionerna I: 309 och II: 550 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag till nästkommande riksdag

örn upprättande vid de allmänna läroverken av ordinarie tjänster i

hushållsgöromål. I anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla, att

frågan örn inrättande av ordinarie tjänster i nämnda ämne sammanhänger

med frågan om den fulla tillämpningen av 1933 års undervisningsplan i

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

hithörande del. Därest en sådan tillämpning utvisar, att timantalet för

ämnet hushållsgöromål medgiver inrättande av ordinarie tjänster i ämnet,

lärer framställning till riksdagen i sådan riktning icke utebliva. Motionärernas

syfte torde i så fall komma att bliva förverkligat. Vad frågan om

utredning i ämnet beträffar, får utskottet hänvisa till vad andra kammarens

första tillfälliga utskott i sitt utlåtande nr 2/1937 anfört; av detta framgår

bland annat, att skolöverstyrelsen inom den allra närmaste framtiden ämnar

igångsätta utredning beträffande genomförandet av undervisningsplanen för

ämnet hushållgöromål. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet

icke påkallat, att riksdagen nu begär utredning om inrättande av ordinarie

tjänster i hushållsgöromål, och avstyrker förty de nyssberörda motionerna.

Vad därefter angår den för de ordinarie lärarna i övningsämnen föreslagna

lönegradsplaceringen, har för ordinarie lärare i teckning och musik yrkats

placering i 21 lönegraden i motionerna 1:292 samt 11:549 ävensom i de

båda likalydande motionerna 1:308 och 11:552; jämväl för ordinarie lärare

i gymnastik med lek och idrott har i de båda sistnämnda, likalydande motionerna

påyrkats placering i 21 lönegraden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt, vilket

innebär inplacering av ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott i 20 och ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd i 16 lönegraden.

Utskottet avstyrker sålunda de nyssberörda motionerna, så vitt nu

är i fråga.

Icke-ordinarie ämneslärare.

Löneförmånerna till icke-ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken,

vilka lärare för närvarande betecknas såsom extra lärare, vikarierande

lärare eller timlärare, utgå enligt grunder, som angivas på sid. 89 i statsrådsprotokollet,

vartill utskottet hänvisar.

Lärarlönekommitténs förslag, som var grundat på äldre, sedermera upphävda

bestämmelser, skilde ej på extra ordinarie och extra lärare. För extra

och vikarierande manlig ämneslärare med adjunktskompetens föreslogs en

begynnelseavlöning liggande fyra löneklasser under den för ordinarie adjunkt

föreslagna lägsta löneklassen; för sådan lärare utan dylik kompetens sattes

begynnelseavlöningen ytterligare en löneklass lägre. Motsvarande system

tillämpades beträffande vikarierande ämneslärarinnor.

1928 års lönekommitté hänförde manlig extra ordinarie adjunkt till 22

lönegraden och extra ordinarie ämneslärarinna till 18 lönegraden, varvid

sådan lärarinna med adjunktskompetens skulle för placering i löneklass äga

tillgodoräkna sig tre tjänstår. Extra ämneslärare hänfördes till lönegrad

närmast lägre än den, som gällde för extra ordinarie lärare med jämförliga

arbetsuppgifter; dock att manlig extra ämneslärare vid allmänt läroverk

hänfördes till 20 lönegraden. Extra ämneslärare med adjunktskompetens

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

59

föreslogs skola åtnjuta avlöning enligt löneklass närmast högre än den eljest

för befattningen stadgade. För timlärare i läsämnen föreslogs avlöning, efter

ortsgrupper, med särskilda belopp för adjunktskompetent och särskilda för

icke-adjunktskompetent lärare, olika för manlig och kvinnlig lärare. Lönebeloppen

angåvos i huvudsak vara beräknade med utgångspunkt från de

för extra lärare för billigaste ort föreslagna.

Skolöverstyrelsen föreslog för manliga icke-ordinarie lärare följande placering:

extra ordinarie lektor 25 lönegraden, extra ordinarie adjunkt 22 lönegraden,

adjunktskompetent extra ämneslärare 20 löneklassen och annan extra

ämneslärare 19 löneklassen. Beträffande timlärare ville överstyrelsen endast

påpeka, att örn de extra lärarnas löner bestämdes på annat sätt än

enligt kommitténs förslag det givetvis borde företagas en däremot svarande

omräkning av timlärarlönerna. Därvid borde bland annat uppmärksammas,

att det även bland timlärarna kunde förekomma sådana, som hade avlagt

examen och prov för adjunktskompetens.

Sveriges extralärarförening har anhållit, att extra ordinarie lärare måtte

placeras i lönegrad 21, varvid varje lärare med provårsutbildning borde

erhålla tjänsteställning som extra ordinarie lärare, och att extra lärare måtte

placeras i 20 lönegraden för extra befattningshavare.

Läroverkslönesakkunniga — vilka, såsom tidigare framhållits, föreslagit en

indelning av de icke-ordinarie lärarna i extra ordinarie lärare, extra lärare

och timlärare — hava i anslutning till erhållna direktiv förordat följande

lönegradsplacering av icke-ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken:

extra ordinarie och extra adjunkt 20 lönegraden samt extra ordinarie

och extra ämneslärarinna 18 lönegraden. De sakkunniga hava utgått från

att praktiskt taget alla provårsutbildade icke-ordinarie ämneslärare erhålla

anställning såsom extra ordinarie adjunkter. — Två ledamöter hava föreslagit,

att extra ordinarie ämneslärare placeras i 21 lönegraden.

För timlärare hava de sakkunniga föreslagit avlöning, för veckotimme

räknat, med härefter angivna belopp:

Lärare, som genomgått eller innehar

behörighet att genomgå provårskurs

Annan ....................

Ortsgrupp

A

B

C

D

B

F

G

170

147

177

153

184

159

191

1(55

198

171

205

177

212

183

De i 28 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare föreslagna bestämmelserna

rörande särskilda arvoden och ersättningar hava av läroverkslönesakkunniga

förutsatts skola i tillämpliga delar gälla även för extra ordinarie

lärare. Sålunda skulle extra ordinarie adjunkt kunna åtnjuta bland annat

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ersättning för förrättande av fyllnadsprövningar, särskilt arvode å 300 kronor

för år för tjänstgöring vid provårsläroverk ävensom ersättning för hållande

av i provåret ingående metodiska föreläsningar och kurser samt för

handledning av lärarkandidater.

I fråga om löneställningen för de icke-ordinarie ämneslärarna vid de allmänna

läroverken har departementschefen för egen del anfört följande (sid.

91—93 i statsrådsprotokollet).

Jag har i det föregående uttalat min anslutning till de framkomna kraven

på förbättrade anställningsförhållanden för de icke-ordinarie lärarna vid

statens undervisningsväsen. Detta skulle vinnas genom att flertalet lärare

med full undervisning erhölle ställning av extra ordinarie och extra lärare

enligt för dessa personalkategorier numera gällande bestämmelser. Vid de

allmänna läroverken skulle förekomma följande grupper icke-ordinarie ämneslärare,

nämligen extra ordinarie adjunkter, extra adjunkter, extra ordinarie

ämneslärarinnor, extra ämneslärarinnor samt timlärare. I fråga örn kompetenskraven

m. m. för dessa olika kategorier torde jag få hänvisa till vad

därom anförts under kapitlet örn avlöningsförfattningar.

Vad beträffar lönegradsplaceringen av de extra ordinarie och extra adjunkterna,

har jag vid denna frågas övervägande icke kunnat underlåta att taga

hänsyn till förhållandena inom allmänna civilförvaltningen, sådana dessa

senast reglerats genom kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk

inom allmänna civilförvaltningen. Enligt nämnda kungörelse är den 20

lönegraden för extra ordinarie tjänstemän angiven såsom den högsta lönegrad,

i vilken extra ordinarie befattning må inrättas utan särskilt tillstånd

av Kungl. Maj:t. Meningen med denna bestämmelse har varit, att extra

ordinarie befattning i högre lönegrad än den 20 endast i särskilda undantagsfall

bör förekomma. Vidare föreskrives i nämnda kungörelse, att för

amanuens lönen utgår högst enligt 18 lönegraden, d. v. s. tre till fyra lönegrader

lägre placering än närmast jämförliga ordinarie tjänstemän. Inom

allmänna civilförvaltningen har emellertid ett stort antal amanuenser avsevärt

lägre placering än i 18 lönegraden, oaktat de äro behöriga till ordinarie

tjänst och utföra arbete, som är likvärdigt med ordinarie tjänstemäns

i 21 eller 22 lönegraden. Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag

ansett mig icke kunna tillstyrka, att de extra ordinarie adjunkterna vid de

allmänna läroverken placeras högre än i 20 lönegraden. Detta innebär teoretiskt

en begynnelselön enligt 18 löneklassen. Emellertid bör här understrykas,

att det torde bliva relativt få extra ordinarie adjunkter, som icke

komma att få högre begynnelselön än enligt 18 löneklassen. Normalt fordras

nämligen för att erhålla hänvisning till provårskurs ett ganska avsevärt

antal terminers tjänstgöring, och om denna tjänstetid är fullgjord i statens

tjänst, kan den i viss utsträckning sedermera räknas lärare till godo

utan hinder av det avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av genomgående

av provårskursen. På detta sätt torde det bliva ganska vanligt, att en extra

ordinarie adjunkts begynnelselön kommer att utgå enligt 19 löneklassen i

stället för enligt den like och alltså kommer att motsvara begynnelselönen

i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän.

För de extra adjunkterna förordar jag placering i samma lönegrad som

de extra ordinarie adjunkterna. Genom att begynnelselönen för extra tjänste
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

61

man ligger en löneklass lägre än för motsvarande extra ordinarie tjänsteman,

synes skälig hänsyn komma att tagas till att extra adjunkt i motsats

till extra ordinarie adjunkt förutsättes icke hava genomgått provår.

Vad de icke-ordinarie ämneslärarinnorna beträffar, har jag i likhet med

läroverkslönesakkunniga ansett dem böra placeras två lönegrader lägre än de

icke-ordinarie adjunkterna, alltså i 18 lönegraden. Därigenom kommer skillnaden

i lönegradshänseende mellan icke-ordinarie adjunkt och icke-ordinarie

ämneslärarinna att bliva densamma som mellan motsvarande ordinarie lärare.

Beträffande slutligen timlärarna har jag tidigare uttalat min anslutning

till de av läroverkslönesakkunniga framlagda principerna för avlöningens

bestämmande. Vad beträffar avlöningen till timlärare vid inbyggda praktiska

realskollinjer, vilka linjer föreslagits skola fast inordnas i skolorganisationen,

bör densamma tills vidare utgå såsom till övriga timlärare. Framdeles

torde dock få tagas under övervägande, i vad mån särskilda bestämmelser

erfordras i fråga örn timläraravlöning för undervisning i sådana

specialämnen, som falla utanför de vanliga skolämnenas krets.

Beträffande lönegradsplaceringen av icke-ordinarie ämneslärare har, såvitt

angår extra ordinarie adjunkter, påyrkats en placering i 21 lönegraden

dels i motionen I: 248, dels ock i de likalydande motionerna I: 308 och

II: 552 samt I: 310 och II: 551. Till stöd för sagda yrkande bar väsentligen

anförts, att reella inkomstminskningar skulle bliva följden av den av

Kungl. Maj:t föreslagna placeringen, att extra ordinarie folkskollärare föreslagits

skola erhålla gynnsammare placering i förhållande till ordinarie folkskollärare

än extra ordinarie adjunkt i förhållande till ordinarie adjunkt

samt att medelåldern vid första befordran till ordinarie tjänst endast obetydligt

sänkts genom inrättandet av nya ordinarie tjänster.

Vid bedömande av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del har utskottet

funnit sig böra biträda detsamma i vad avser lönegradsplaceringen av extra

adjunkt i 20 samt extra ordinarie och extra ämneslärarinna i 18 lönegraden.

Däremot har utskottet, med hänsyn dels till tidigare förslag i ämnet, dels

till vad i de ovanberörda motionerna anföres, funnit sig böra tillstyrka

den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att vederbörande anslagspost beräknas

med utgångspunkt från en placering av de extra ordinarie adjunkterna i 21

lönegraden. I anslutning till vad utskottet i annat sammanhang framhållit,

utgår utskottet härvid ifrån, att den sålunda av utskottet för dessa lärare

förordade lönegradsplaceringen varder av Kungl. Majit i samband med utfärdande

av avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare bestämd.

Vad departementschefen anfört i fråga om grunderna för beräknande av

timlärares avlönande bar icke givit utskottet anledning till erinran. Då timlärares

avlöning beräknats med utgångspunkt från extra lärares lön, föranleder

den ovannämnda ändringen i fråga örn extra ordinarie adjunkts löneställning

ingen ändring i fråga örn timlärares avlöning.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Icke-ordinarie Övningslärare.

Enligt nuvarande lönesystem åtnjuta alla icke-ordinarie Övningslärare vid

de allmänna läroverken arvode, beräknat för veckotimme. Detta arvode

utgår med belopp, som framgå av en å sid. 93 i statsrådsprotokollet intagen

redogörelse, till vilken utskottet får hänvisa.

Lärarlönekommittén föreslog, att alla icke ordinarie Övningslärare skulle

avlönas såsom timlärare, vilket förslag biträddes av skolöverstyrelsen.

1928 års lönekommitté föreslog, att för extra ordinarie och extra lärare i

övningsämne lönen skulle beräknas i enlighet med samma grunder, som

tillämpats för motsvarande ordinarie lärare (d. v. s. efter en normal tjänstgöring

av 30 veckotimmar). Med utgångspunkt från att extra ordinarie

lärare skulle hänföras till lönegrad två nummer lägre än den, som blivit

fastställd för ordinarie lärare med motsvarande arbetsuppgifter, föreslogs

för lärare i teckning, musik eller gymnastik 18 lönegraden för manlig

lärare. För andra extra ordinarie befattningshavare än de nämnda skulle

grunderna för avlöningsförmånerna fastställas av Kungl. Majit eller, i särskilda

fall, av vederbörande myndighet. Extra lärare i övningsämne hänfördes

till samma lönegrad som motsvarande extra ordinarie lärare. För

timlärare i övningsämne föreslogs avlöning beräknad efter liknande principer,

som kommittén tillämpat beträffande timlärare i läsämnen.

Skolöverstyrelsen föreslog i sitt yttrande över 1928 års lönekommittés betänkande,

att manlig extra ordinarie lärare i teckning, musik eller gymnastik

skulle placeras i 19 lönegraden. Manlig extra lärare i samma ämnen

skulle placeras i 17 löneklassen, örn han vore behörig till ordinarie lärartjänst

i vederbörande ämne, eljest i 16 löneklassen, samt timlärarlöner beräknas

i proportion härtill. För det fall, att någon lärarinna skulle antagas

till extra ordinarie lärarinna i slöjd för flickor, föreslog överstyrelsen sådan

lärarinna till placering i 12 lönegraden; extra lärarinna i slöjd för flickor

borde placeras i 10 löneklassen, om hon vore behörig till ordinarie lärartjänst

i ämnet, eljest i 9 löneklassen. Från denna utgångspunkt borde

lön till timlärarinna i samma ämne beräknas. Mot vad kommittén föreslagit

rörande ämnena slöjd för gossar och hushållsgöromål hade överstyrelsen

intet att erinra.

Läroverkslönesakkunniga hava — i anslutning till den av dem förordade

indelningen av de icke-ordinarie lärarna — föreslagit följande lönegradsplacering

av de icke-ordinarie övningslärarna vid de allmänna läroverken:

extra ordinarie och extra lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek

och idrott 18 lönegraden samt extra ordinarie och extra lärare i manlig

slöjd, kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål 15 lönegraden.

För timlärare i dessa ämnen hava de sakkunniga föreslagit avlöning, för

veckotimme räknat, med följande belopp:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

63

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

Lärare i teckning, musik eller gymnastik

med lek och idrott...........

123

128

133

138

143

148

153

Lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd

eller hushållsgöromål.........

101

106

lil

116

121

126

131

Den sålunda av läroverkslönesakkunniga förordade placeringen av extra

ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott överensstämmer

med den av 1928 års lönekommitté för manlig lärare föreslagna.

Beträffande ämnena manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål hava

de sakkunniga funnit anledning saknas att icke föreslå en direkt lönegradsplacering,

helst som den extra ordinarie anställningen skulle bliva den

enda, mera fasta anställningsformen för lärare i manlig slöjd och hushållsgöromål.

De sålunda av läroverkslönesakkunniga föreslagna lönerna för extra ordinarie

och extra lärare i övningsämnen äro beräknade för en tjänstgöring av

30 veckotimmar. Vid större respektive mindre antal veckotimmar förutsattes

tillägg till, respektive avdrag å lönen ske i enlighet med de för ordinarie

lärare i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet för sådana lärare föreslagna

bestämmelserna. Jämväl de särskilda bestämmelserna i fråga örn beräkningen

av lönen till lärare i gymnastik med lek och idrott avses skola

gälla för extra ordinarie och extra lärare i detta ämne.

Departementschefen har enligt sid. 95 i statsrådsprotokollet biträtt läroverkslönesakkunnigas

ovan omförmälda förslag.

Vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga om löneställningen för olika

kategorier icke-ordinarie lärare i övningsämnen har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag på denna

punkt och avstyrker förty de i motionerna I: 292 och II: 549 gjorda yrkandena,

så vitt nu är i fråga.

övriga icke-ordinarie befattningshavare.

Läroverkslönesakkunnigas förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie lärare m. fl. vid statens undervisningsväsen avser

— förutom extra ordinarie lärare, extra lärare och timlärare — även ett pär

kategorier befattningshavare vid de allmänna läroverken, vilka å ena sidan

kunna, i annan egenskap, vara ordinarie eller icke-ordinarie lärare men å

andra sidan icke nödvändigtvis behöva vara lärare. Dessa kategorier äro

tillsynslärare vid vissa allmänna läroverk samt kvinnlig sakkunnig vid högre

gossläroverk med samgymnasium.

Tillsynslärare — vilken benämning läroverkslönesakkunniga i enlighet

mod 1928 års lönekommittés förslag ansett böra ersätta den nu gällande,

mindre tillfredsställande »tillsyningslärare» — tillerkändes år 1929 ett arvode

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

av 500 kronor eller samma belopp, som utgått till de så kallade första

lärarinnorna. År 1933 sänktes arvodet till 350 kronor, med vilket belopp

det för närvarande utgår.

Med hänsyn till att erfarenheten visat, att arbetsuppgifterna för ifrågavarande

befattningshavare på vissa håll äro av mycket ringa omfattning,

hava läroverkslönesakkunniga förordat, att arvodet, efter skolöverstyrelsens

närmare beprövande, sättes i direkt relation till arbetsuppgifterna å befattningen,

eventuellt helt bortfaller. Arvodets maximibelopp har ansetts kunna

sättas till 300 kronor.

Kvinnlig sakkunnig — vilken har att gå rektor tillhanda med råd

och upplysningar angående de kvinnliga lärjungarna — finnes sedan år 1930

vid de högre gossläroverk, vilkas gymnasier äro tillgängliga även för flickor.

Arvodet, som år 1930 bestämdes till 300 kronor, sänktes år 1933 till 150

kronor, med vilket belopp det för närvarande utgår.

I bestämmelsen om arvode till kvinnlig sakkunnig vid högre gossläroverk

med samgymnasium hava läroverkslönesakkunniga icke ifrågasatt någon ändring.

Departementschefen förklarar sig å sid. 95 i statsrådsprotokollet biträda

läroverkslönesakkunnigas förslag rörande arvode åt tillsynslärare och kvinnlig

sakkunnig vid vissa allmänna läroverk.

Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen under förevarande

punkt anfört.

7. Högre lärarinneseminariet.

Behandlingen av löneregleringsfrågan beträffande lärarpersonalen vid högre

lärarinneseminariet inleder departementschefen med en erinran örn att frågan

örn seminariets omorganisation, vilken under senare år varit föremål

för upprepade utredningar, för närvarande handlägges av 1936 års lärarutbildningssakkunniga.

Med sin nuvarande organisation, från vilken man givetvis vid löneregleringen

har att utgå, består seminariet av följande avdelningar:

det egentliga lärarinneseminariet;

statens skolköksseminarium och hushållsskola; samt

statens normalskola för flickor, innefattande dels en sjuklassig flickskollinje,

dels en fyrklassig realskollinje, dels ock en sexklassig folkskollinje,

avsedd att utgöra en övningsskola för eleverna vid högre lärarinneseminariet.

Förutom rektor finnas enligt den gällande avlöningsstaten vid högre

lärarinneseminariet jämte därtill anslutna avdelningar följande ordinarie lärare:

9 lektorer, 2 adjunkter, 11 ämneslärarinnor, 4 övningsskollärare, 1

lärare i teckning, 1 lärare i musik, 1 lärarinna i gymnastik och 1 lärarinna

i handarbete ävensom, vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,

5 lärarinnor i hushållsgöromål och 1 lärarinna i handarbete.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

65

Rektor.

Vid 1918 års lönereglering erhöll manlig rektor vid högre lärarinneseminariet

utöver den avlöning, som utgår till rektor vid högre allmänt läroverk,

ett särskilt arvode av 500 kronor. Dessutom åtnjuter rektor vid högre

lärarinneseminariet hyresersättning, som gäldas av statsverket ur avlöningsauslaget

och som för närvarande är bestämd till 3,500 kronor för år eller

till ungefär samma belopp, som Stockholms stad utbetalar till rektorerna vid

stadens högre allmänna läroverk.

I fråga om innebörden av tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

sid. 96 f.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit lön med, efter G-ort, 13,860

kronor för år, d. v. s. 480 kronor mera än vad enligt deras förslag skulle

utgå till rektor vid de största högre allmänna läroverken på motsvarande

dyrort. Läroverkslönesakkunniga hava icke ansett tillräckliga skäl föreligga

att för denne rektor tillstyrka av skolöverstyrelsen föreslagen särskild ersättning

motsvarande den, som tillerkännes föreståndare för provårskurs.

Departementschefen har i fråga om rektors vid seminariet löneställning för

egon del anfört följande (sid. 98 statsrådsprotokollet):

Läroverkslönesakkunnigas förslag innebär i stort sett ett bibehållande av

relationen mellan rektors vid högre lärarinneseminariet och rektorernas vid de

största högre allmänna läroverken löner. Jag finner ingen anledning frångå

den härutinnan rådande ordningen och tillstyrker alltså de sakkunnigas förslag.

Frågan om nu till rektor liksom till vissa andra ordinarie lärare utgående

hyresersättningar har redan behandlats av mig i annat sammanhang, vartill

jag här hänvisar.

Lektorer och adjunkter.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till statsrådsprotokollet sid. 98.

Läroverkslönesakkunniga hava, i principiell anslutning till lärarlönekommitténs

och 1928 års lönekommittés förslag, förordat, att dessa lärare erhålla

en löneställning, som med en lönegrad överskjuter vad som bestämts för de

allmänna läroverkens.

Departementschefen har för egen del biträtt läroverkslönesakkunnigas uppfattning

och alltså tillstyrkt, att lektorerna vid seminariet placeras i 28 lönegraden

och adjunkterna i 24 lönegraden.

Ämneslärarinnor.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till statsrådsprotokollet sid. 99.

Läroverkslönesakkunnigas förslag beträffande här ifrågavarande ämneslärarinnor

har uppgjorts under förutsättning, att avlöningen föres upp till

den nivå, som betingas av tjänsteuppgifterna, utan hänsyn till att ifrågavarande

lärare äro kvinnor. I anslutning till sitt förslag örn placering av

ämneslärarinnorna vid de allmänna läroverken i 21 lönegraden och med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

iakttagande av en lönegrads högre placering än för dessa hava de sakkunniga

för ämneslärarinnorna vid högre lärarinneseminariet föreslagit inplacering

i 22 lönegraden, vilken löneställning avsetts jämväl för adjunktskompetent

ämneslärarinna. I fråga om tilläggsarvode till biträdande föreståndarinnor

hava läroverkslönesakkunniga föreslagit, att arvodet sättes till 960

kronor, detta med hänsyn till dels den högre löneställning, de sakkunnigas

förslag innebär i förhållande till 1928 års lönekommittés förslag, dels ock

till att enligt sistnämnda förslag dyrtidstillägg ej skulle utgå.

Departementschefen har i likhet med läroverkslönesakkunniga för egen

del tillstyrkt, att ämneslärarinnorna vid högre lärarinneseminariet hänföras

till 22 lönegraden. Jämväl beträffande det särskilda arvodet till ämneslärarinna,

som förordnats såsom biträdande föreståndarinna, har departementschefen

anslutit sig till de sakkunnigas förslag.

Övningsskollärare.

Övningsskollärarbefattningarna vid högre lärarinneseminariet inrättades i

samband med 1927 års omorganisation. Innehavarna av dessa tjänster erhöllo

härvid samma löneförmåner, som tillkomma folkskoleseminariernas

övningsskollärare, vilken likställighet ansetts böra bibehållas. I fråga om

gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet,

sid. 100.

Läroverkslönesakkunniga hava beträffande övningsskollärarna vid samtliga

statliga seminarier stannat vid att förorda en inplacering i 20 lönegraden.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas förslag.

Lärare i övningsämnen.

I fråga örn gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till statsrådsprotokollet sid. 100 och 101. Här må allenast framhållas, att

skolöverstyrelsen i yttrande över 1928 års lönekommittés betänkande för

lärare i gymnastik, musik och teckning föreslog samma placering som

vid de allmänna läroverken ävensom att löneunderlaget för lärare i gymnastik

borde beräknas på samma sätt som för lärare i gymnastik vid de

allmänna läroverken, enär såväl realskol- som flickskollinje inginge i läroanstalten.

Läroverkslönesakkunniga hava i anslutning till sitt förslag örn lönegradsplacering

för ordinarie lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken

för här ifrågavarande lärare vid högre lärarinneseminariet föreslagit följande

lönegradsplacering: för lärare i teckning, musik eller gymnastik med

lek och idrott 21 lönegraden samt för lärarinna i kvinnlig slöjd 16 lönegraden.

Det av skolöverstyrelsen framställda förslaget om sättet för beräknande av

gymnastiklärares löneunderlag hava de sakkunniga funnit sig kunna tillstyrka,

dock endast såvitt angår tjänstgöring förlagd till realskolan eller flickskolan.

För lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och

hushållsskola) hava de sakkunniga — med beaktande av principen om

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

67

enhetlig lönenivå för såväl manliga som kvinnliga lärare — föreslagit en

placering i 19 lönegraden. I anslutning till vad de sakkunniga förordat

beträffande de biträdande föreståndarinnorna vid lärarinneseminariet och

normalskolan hava de jämväl föreslagit ett särskilt arvode å 960 kronor för

hushållslärarinna, som förordnas att vara biträdande föreståndarinna vid

skolköksseminariet och hushållsskolan.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 101 och

102 i statsrådsprotokollet):

Läroverkslönesakkunnigas förslag finner jag mig böra tillstyrka, dock

med den förändring, som betingas av vad jag tidigare förordat beträffande

lönegradsplaceringen för lärarna vid de allmänna läroverken i teckning,

musik och gymnastik med lek och idrott. Jag tillstyrker alltså, att lärare

i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott placeras i 20 lönegraden,

lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och

hushållsskola) i 19 lönegraden samt lärarinna i kvinnlig slöjd i 16 lönegraden.

Jämväl de sakkunnigas förslag om särskilt arvode till biträdande föreståndarinna

vid skolköksseminariet och hushållsskolan tillstyrker jag. I den utsträckning

läroverkslönesakkunniga förordat, finner jag mig böra tillstyrka

skolöverstyrelsens förslag om ersättning till lärare i gymnastik med lek och

idrott för visst arbete utöver de å läsordningen upptagna timmarna.

Icke-ordinarie lärare.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till statsrådsprotokollet sid. 102 och 103.

Läroverkslönesakkunniga hava för de extra ordinarie och extra lärare vid

högre lärarinneseminariet, vilka äga motsvarighet vid de allmänna läroverken,

föreslagit samma lönegradsplacering som för lärarna vid de sistnämnda

läroanstalterna, nämligen för extra ordinarie och extra adjunkt 20 lönegraden,

för ämneslärarinna 18 lönegraden, för lärare i teckning, musik eller

gymnastik med lek och idrott 18 lönegraden samt för lärarinna i kvinnlig

slöjd och i hushållsgöromål 15 lönegraden. För extra ordinarie och extra

övningsskollärare hava de sakkunniga föreslagit 18 lönegraden, vilken förordats

jämväl för motsvarande befattningshavare vid folk- och småskoleseminarier.

För extra ordinarie och extra lärarinna i hushållsgöromål vid

statens skolköksseminarium och hushållsskola har föreslagits 17 lönegraden.

Beträffande arvodena till de timlärare, vilkas avlöning konstruerats med

utgångspunkt från lön för extra lärare, hänvisas till det av de sakkunniga

framlagda förslaget till avlöningsplan för timlärare. Framhållas må, att

nämnda avlöningsplan i fråga om högre lärarinneseminariet innehåller en

helt ny kategori timlärare, nämligen timlärare i övningsskolan. Härmed

förstås enligt läroverkslönesakkunnigas terminologi närmast vikarier å övningsskollärartjänst,

förordnade för kortare tid än en termin; anställning

som extra lärare skulle enligt de sakkunnigas förslag icke kunna komma

i fråga för vikarier, förordnade för så kort tid. Beträffande slutligen de i

det föregående om förmälda timavlönade vikarierna å vakanta lektorstjänster

samt timlärarna i vissa specialämnen hava läroverkslönesakkunniga förordat,

att de till dem utgående arvodena för veckotimme måtte omräknas till sådant

belopp, att ersättningen, inklusive dyrtidstillägg, ungefär motsvarar nu

utgående ersättning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 104 i

statsrådsprotokollet):

Jag ansluter mig till läroverkslönesakkunnigas förslag beträffande de ickeordinarie

lärarnas löneställning. Jag biträder sålunda också de sakkunnigas

förslag om högre timläraravlöning åt de av dem berörda vikarierna med

partiell tjänstgöring ävensom timlärarna i vissa specialämnen; avlöningen

till sistnämnda lärare torde få av Kungl. Majit fastställas inom ramen för

därför anvisade medel.

Utskottet. Beträffande löneställningen för rektor vid högre lärarinneseminariet tillstyrker

utskottet Kungl. Majits förslag och avstyrker förty de båda likalydande

motionerna I: 308 och II: 552, så vitt nu är i fråga.

Aven i övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag i fråga om löneställningen

för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet utom i det

avseendet, att utskottet, såsom följd av den ståndpunkt utskottet intagit vid

behandlingen av löneställningen för lärarna vid de allmänna läroverken,

tillstyrker, att adjunkt och extra ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet

placeras i 25 respektive 21 lönegraden. Utskottet avstyrker förty de

i motionerna I: 292 samt II: 549 ävensom de i de båda likalydande motionerna

I: 308 och II: 552 gjorda yrkandena, så vitt dessa skilja sig från vad

nu anförts.

8. Folkskoleseminarierna.

Enligt de den 30 juni 1936 fastställda avlöningsstaterna för folkskoleseminarierna

skola efter den av 1936 års riksdag beslutade organisationens

genomförande vid de olika seminarierna finnas de ordinarie befattningshavare,

som angivas i efterföljande sammanställning. Det torde böra anmärkas,

att vid de tre seminarier, varest endast manliga elever finnas, lärarinnan

i kvinnlig slöjd är avsedd för seminariets övningsskola.

Seminarium

B e f

att

n i n g s

hav

a r

e

Rek-

tor

Lek-

tor

L ä

rar

e i

Öv-

nings-

skol-

lärare

teck-

ning

mu-

sik

gym- nastik

med lek

och

idrott

man-

lig

slöjd

kvinn-

lig

slöjd

hus-

hålls-

göro-

mål

träd- gård s- sköt- sel

Falun.......

i

10

1

i

i

_

1

1

1

7

Göteborg.....

i

9

1

i

2

1

1

1

1

11

Kalmar......

i

6

1

i

1

—

1

1

1

5

Karlstad......

i

6

1

i

1

1

1

—

1

5

Linköping.....

i

9

1

i

1

1

1

—

1

9

Luleå .......

i

6

1

i

1

1

1

—

1

5

Lund........

i

9

1

i

2

1

l

1

1

9

Stockholm.....

i

6

1

i

1

—

1

1

1

7

Umeå.......

i

9

1

i

2

1

1

1

1

9

Uppsala......

i

9

1

i

1

1

1

—

1

9

Summa

10

79

10

10

13

7

10

6

10

76

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

69

Rektorer.

Rektorerna äro för närvarande i avlöningshänseende likställda med rektorerna

vid högre allmänna läroverk, dock att förekommande fria bostäder

tillhandahållas av statsverket, liksom eventuell hyresersättning utgår av

statsmedel.

I fråga om innebörden av tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

sid. 106.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att likställdheten mellan rektorerna

vid de högre allmänna läroverken och folkskoleseminariema principiellt bibehålies.

Med hänsyn till den nya organisationen av folkskoleseminariema

hava emellertid de sakkunniga funnit sig böra utgå från delvis olika grunder

för gruppindelningen av seminarierna än dem, som tidigare förordats

av skolöverstyrelsen.

Läroverkslönesakkunnigas gruppindelning är följande:

till grupp I föras samtliga dubbelseminarier,

till grupp II föres enkelseminariet i Stockholm, på grund av att detta är

avsett att vara provårsseminarium,

till grupp III föras återstående enkelseminarier.

De två reservanternas inom läroverkslönesakkunniga yrkande om i vissa

avseenden förbättrade löne- och pensionsförmåner för rektorer avser även

folkskoleseminariernas rektorer.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt de sakkunnigas föreliggande

förslag i dess helhet.

Lektorer.

Lektorerna vid folkskoleseminariema likställdes vid 1918 års lönereglering

med motsvarande befattningshavare vid de högre allmänna läroverken. Vid

seminarierna i Stockholm och Göteborg tillkommer emellertid av statsmedel

hyresbidrag, motsvarande de kommunala bidrag, som utgå till lektorerna

vid läroverken i sagda städer.

I fråga örn innebörden av tidigare förslag hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

sid. 107.

Läroverkslönesakkunniga hava ansett, att lektorerna vid folkskoleseminarierna

böra placeras i samma lönegrad som lektorerna vid de allmänna

läroverken, nämligen i den 27:e. Två reservanter hava i anslutning till sin

uppfattning angående lönegradsplaceringen av läroverkslektorerna förordat

en placering i 28 lönegraden av folkskoleseminariernas lektorer.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att dessa befattningshavare

placeras i 27 lönegraden.

Adjunkt å övergångsstat.

Då vid 1918 års lönereglering de förutvarande adjunktstjänsterna vid

folkskoleseminariema blevo omvandlade till lektorat med höjda kompetens
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

villkor, vidtogs den anordningen, att adjunkt, som icke fyllde sagda kompetensvillkor,

överflyttades på övergångsstat samt i fråga om avlöningsvillkoren

likställdes med läroverksadjunkt. Av dessa befattningshavare kvarstår

för närvarande endast en, placerad vid folkskoleseminariet i Falun.

Läroverkslönesakkunniga hava för sin del förordat, att ifrågavarande

adjunkt jämställes med de allmänna läroverkens adjunkter.

Beträffande de å övergångsstat för folkskoleseminarierna i övrigt uppförda

befattningshavarna hava de sakkunniga i detta sammanhang påpekat, att

då ifrågavarande befattningar motsvara dem, för vilka lönereglering nu föreslås,

jämväl dessa tjänster synas böra nyregleras, i den mån deras innehavare

den 1 januari 1938 icke överförts på aktiv stat.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att för nu ifrågavarande

adjunkt lönereglering genomföres i enlighet med vad som föreslagits för de

allmänna läroverkens adjunkter.

övningsskollärare.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till sid. 108 och 109 i statsrådsprotokollet.

Här må allenast framhållas, att 1928 års lönekommitté med hänvisning

till sitt förslag i fråga om avlöning för folkskollärare — 15 lönegraden för

manlig lärare — ansett manlig övningsskollärare böra placeras i 19 lönegraden

samt att skolöverstyrelsen i utlåtande över nämnda förslag med

hänvisning till sitt förslag att placera manlig folkskollärare i 17 lönegraden

ansett manlig övningsskollärare böra placeras i 21 lönegraden.

Läroverkslönesakkunniga hava, oavsett den lönegradsplacering som må bliva

bestämd för folkskollärare, ansett övningsskollärarna böra i förhållande till

andra lärare vid folkskoleseminarierna hänföras till 20 lönegraden, såväl

män som kvinnor.

Departementschefen har för sin del ansett den av läroverkslönesakkunniga

förordade placeringen av övningsskollärarna i 20 lönegraden vara väl avvägd

och i följd därav tillstyrkt detta förslag.

Ordinarie lärare i övningsämnen.

Liksom vid de allmänna läroverken gäller för övningslärama vid folkskoleseminarierna,

att den fasta lönen är beräknad efter ett visst minimiantal

undervisningstimmar. Då detta beträffande ämnet teckning är olika vid

dubbel- och vid enkelseminarierna, blir alltså den fasta lönen i detta ämne

olika allt efter seminariets typ. För undervisning utöver minimitimtalet utgår

arvode för veckotimme räknat. Beträffande såväl lön som arvode räknas

med fyra så kallade avlöningsgrader, vilket innebär att avlöningen efter

respektive 5, 10 och 15 år höjes, varje gång med samma belopp.

De med tillämpning av dessa grunder för närvarande utgående avlöningsförmånerna

för olika slags lärare i övningsämnen, vilka avlöningsförmåner

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

71

äro högre än för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, framgå

av sid. 109 och 110 i statsrådsprotokollet, till vilka utskottet här hänvisar.

I fråga örn tidigare förslag till lönegradsplacering av förevarande lärare

hänvisar utskottet till sid. 110 och lil i statsrådsprotokollet. Här må allenast

framhållas, att 1928 års lönekommitté fann lämpligt bibehålla vedertagen

skillnad mellan lärarna i övningsämnen vid folkskoleseminarierna och

de allmänna läroverken.

Läroverkslönesakkunniga hava — i anslutning till de av dem för lärare i

övningsämnen vid de allmänna läroverken föreslagna lönegradsplaceringarna

-— uppgjort förslag till lönegradsplacering för lärare i övningsämnen vid

folkskoleseminarierna.

De sakkunniga hava härvid utgått från att de av dessa lärare, som skola

meddela undervisning i sådana ämnen, i vilka de blivande folkskollärarna

skola hava att själva undervisa, böra placeras i högre löneställning än närmast

motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. De sakkunniga hava

föreslagit följande placering av nu ifrågavarande lärare:

lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott 22 lönegraden

;

lärare i manlig eller kvinnlig slöjd 18 lönegraden;

lärarinna i hushållsgöromål eller i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola 16 lönegraden; samt

lärare i trädgårdsskötsel 16 lönegraden vid dubbelseminarium och 13 lönegraden

vid enkelseminarium.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Under hänvisning till mitt tidigare ställningstagande till frågan om lönegradsplaceringen

för de ordinarie lärarna i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott vid de allmänna läroverken tillstyrker jag, att lärarna i

dessa ämnen vid folkskoleseminarierna hänföras till 21 lönegraden. I övrigt

har jag icke något att erinra mot det av läroverkslönesakkunniga förordade

förslaget beträffande lönegradsplaceringen för övningslärama vid folkskoleseminarierna.

Icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare.

Beträffande de till icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare utgående

löneförmånerna ävensom tidigare framlagda förslag hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 112 och 113.

Läroverkslönesakkunniga hava för extra ordinarie och extra adjunkt samt

timlärare i läsämne vid folkskoleseminarium förordat samma löneställning

som för motsvarande lärarkategorier vid de allmänna läroverken. För extra

ordinarie och extra övningsskollärare ävensom för timlärare i övningsskolan

hava de sakkunniga förordat samma löneställning som för motsvarande

lärarkategorier vid högre lärarinneseminariet.

Med hänsyn till de av skolöverstyrelsen uttalade farhågorna för svårigheter

att förvärva lämpliga vikarier å övningsskollärarbefattningarna hava

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

de sakkunniga ifrågasatt en anordning, enligt vilken ordinarie folkskollärare,

som tjänstgör såsom vikarie å sådan befattning, skulle utöver lön såsom

folkskollärare i den lönegrad, som fastställts för lärare med en årlig tjänstgöringstid,

närmast motsvarande den vid folkskoleseminarierna förekommande,

tillerkännas vikariatsersättning enligt de i avlöningsreglementet för

ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen bestämda grunderna. Närmare

bestämmelser i detta hänseende skulle utfärdas av Kungl. Majit. Vad

läroverkslönesakkunniga sålunda ifrågasatt skulle gälla även motsvarande fall

vid högre lärarinneseminariet och småskoleseminarierna.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 114 i

statsrådsprotokollet):

Jag biträder läroverkslönesakkunnigas förenämnda förslag om likställighet

mellan å ena sidan folkskoleseminariernas icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare

samt timlärare i läsämne och i övningsskolan och å andra sidan

motsvarande lärarkategorier vid allmänna läroverk respektive högre lärarinneseminariet.

Jag förordar alltså för folkskoleseminariernas extra ordinarie

och extra ämnes- och övningsskollärare följande lönegradsplacering, nämligen

för extra ordinarie och extra adjunkt 20 lönegraden samt för extra

ordinarie och extra övningsskollärare 18 lönegraden. Läroverkslönesakkunnigas

förslag, att ordinarie folkskollärare vid tjänstgöring såsom vikarie

å övningsskollärarbefattning skulle få uppbära vikariatsersättning, finner

jag vara väl grundat och vill fördenskull biträda detsamma. För timlärare

i läsämne vid folkskoleseminarium förordar jag samma avlöning sorn

för sådan lärare vid allmänt läroverk, dock att avlöning till timlärare i

hälsolära och ekonomilära liksom för närvarande må kunna, efter skolöverstyrelsens

beprövande i varje särskilt fall, utgå med högre belopp än det

i författningen angivna. För timlärare i övningsskolan — varmed närmast

avses vikarier å övningsskollärartjäust, förordnade för kortare tid än en

termin — förordar jag samma avlöning som till sådan timlärare vid högre

lärarinneseminariet.

Icke-ordinarie lärare i övningsämnen.

De icke-ordinarie lärarna i övningsämnen vid folkskoleseminarierna åtnjuta

liksom motsvarande lärare vid de allmänna läroverken arvode, beräknat för

veckotimme. Vikarierande lärare i trädgårdsskötsel åtnjuter arvode till belopp,

som i varje särskilt fall bestämmes av skolöverstyrelsen. De till ickeordinarie

lärare i andra övningsämnen än trädgårdsskötsel utgående timarvodena

äro högre än de till motsvarande lärare vid läroverken utgående.

Redogörelse i övrigt angående gällande bestämmelser och tidigare förslag

i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 114 och 115.

Läroverkslönesakkunniga hava för extra ordinarie och extra lärare i teckning,

musik eller gymnastik med lek och idrott vid folkskoleseminarierna

förordat samma lönegradsplacering som för motsvarande lärare vid de allmänna

läroverken eller 18 lönegraden. För extra ordinarie och extra lärarinna

i hushållsgöromål har likaledes förordats samma lönegradsplacering

som för sådan lärarinna vid de allmänna läroverken eller 15 lönegraden.

Däremot hava extra ordinarie och extra lärare i manlig eller kvinnlig slöjd

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18.9.

73

ansetts böra placeras en lönegrad över motsvarande lärare vid de allmänna

läroverken och hava följaktligen placerats i 16 lönegraden. För extra ordinarie

och extra lärare i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola

har dock föreslagits placering i 15 lönegraden. Extra ordinarie och

extra lärare i trädgårdsskötsel slutligen hava föreslagits skola placeras, vid

dubbelseminarium i 15 och vid enkelseminarium i 12 lönegraden.

I enlighet med den nämnda placeringen av extra lärare hava timlärare i

teckning, musik, gymnastik med lek och idrott samt hushållsgöromål föreslagits

skola erhålla samma avlöning som motsvarande timlärare vid allmänt

läroverk, varjämte för timlärare i slöjd vid övningsskola förordats samma

avlöning som för timlärare i slöjd vid allmänt läroverk. För timlärare i

manlig eller kvinnlig slöjd vid själva seminariet åter har föreslagits en något

högre avlöning än för timlärare i slöjd vid allmänt läroverk.

Läroverkslönesakkunniga hava icke föreslagit några avlöningsbelopp för

timlärare i trädgårdsskötsel, varmed de sakkunniga avsett vikarierande lärare

i ämnet, förordnad för kortare tid än en termin. Med hänsyn till olikheten

i arbetsbörda under årets olika årstider har det synts de sakkunniga enklast,

att avlöning till sådan vikarierande lärare i trädgårdsskötsel får, liksom

för närvarande sker, bestämmas av skolöverstyrelsen med hänsyn till omständigheterna

i varje särskilt fall.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Jag ansluter mig till läroverkslönesakkunnigas berörda förslag. Detta

innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bland annat att de

icke-ordinarie lärarna i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott samt

hushållsgöromål vid folkskoleseminarierna icke längre, såsom för närvarande

är fallet, skulle åtnjuta högre avlöning än motsvarande lärare vid de allmänna

läroverken. Det försteg i fråga örn lönegradsplacering, som jag

funnit mig böra förorda för folkskoleseminariernas ordinarie lärare i teckning,

musik och gymnastik med lek och idrott i förhållande till de allmänna

läroverkens motsvarande lärare, har jag icke funnit lämpligt att

bibehålla, när det gällt löneställningen för icke-ordinarie lärare. Dessa

kunna antagas komma att flytta mellan olika slag av läroanstalter, innan

ordinarie anställning erhålles, varvid en enhetlig lönegradsplacering torde

vara förenad med vissa fördelar.

Beträffande löneställningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker förty de båda likalydande

motionerna 1: 308 och II: 552, så vitt nu är i fråga.

Vad därefter angår löneställningen för de olika lärarkategorierna, föreslår

utskottet, i konsekvens med sitt ställningstagande till frågan om läroverksadjunkternas

placering, att adjunkt på övergångsstat vid folkskoleseminarium

inplaceras i 24 lönegraden. Vidare har utskottet ansett sig böra förorda

en höjning av den av Kungl. Majit föreslagna placeringen av lärarna

i trädgårdsskötsel, de ordinarie såväl som de extra ordinarie och extra. Aven

örn utskottet icke kunnat biträda det i motionen 1: 306 gjorda yrkandet

om trädgårdslärarnas placering i 18 lönegraden vid dubbel- och 16 löne
-

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

graden vid enkelseminarium, har utskottet dock funnit, att de av motionären

anförda omständigheterna — främst utbildningstidens längd samt tjänstgöringsförhållandena

— tala till förmån för en något högre placering än

den Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet tillstyrker därför, att ordinarie lärare

i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna placeras i 17 lönegraden vid

dubbel- och i 14 lönegraden vid enkelseminarium. Såsom en konsekvens

härav anser sig utskottet jämväl böra tillstyrka den ändring i Kungl. Maj:ts

förslag, att extra ordinarie och extra lärare i trädgårdsskötsel placeras i 16

lönegraden vid dubbel- och i 13 lönegraden vid enkelseminarium.

Under hänvisning till sitt ställningstagande till frågan om extra ordinarie

läroverksadjunkts lönegradsplacering har utskottet slutligen funnit sig böra,

med tillstyrkan i denna del av de båda likalydande motionerna 1: 308 och

II: 552, förorda, att extra ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium hanföres

till 21 lönegraden.

I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn löneställningen

för lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna och avstyrker förty de

häremot stridande yrkanden, som gjorts i motionerna 1: 292, 1: 307 och

II: 549 ävensom i de båda likalydande motionerna 1: 308 och II: 552.

9. Småskoleseminarierna.

Enligt de den 30 juni 1936 fastställda avlöningsstaterna för småskoleseminarierna

skola efter den av 1936 års riksdag beslutade organisationens

genomförande vid de olika seminarierna finnas följande ordinarie befattningshavare:
-

Seminarium

B e

fattningshava

r e

Rektor

Ämnes-

lärare

Övnings-

skollärare

Skolköks-

före-

ståndarinna

Haparanda.............

1

3

4

Härnösand.............

1

2

3

—

Landskrona............

1

4

5

_

Lycksele...............

1

3

4

1

Skara.................

1

4

5

—

Strängnäs..............

1

4

5

—

VäxjiT................

1

2

3

—

Summa

7

22

29

1

A. Ämneslärarnas kompetens m. m.

Departementschefen erinrar, att spörsmålet om lärarpersonalens vid småskoleseminarierna

löneställning på grund av hemställan av 1936 års riksdag

varit föremål för särskild utredning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

75

I skrivelse den 19 juni 1936, nr 347, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 100, angående folk- och småskoleseminariernas organisation

m. m. jämte i ämnet väckta motioner, behandlade riksdagen bland annat

frågan om kompetensen hos ämneslärarna vid småskoleseminarierna ävensom

den härmed sammanhängande frågan örn en förbättring av deras avlöningsförmåner

och anhöll därvid om verkställande, under beaktande av

vad riksdagen anfört, av närmare utredning om kostnaderna för en vid

höjning av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna erforderlig

lönereglering jämte i samband med en dylik stående frågor, ävensom

örn framläggande, örn möjligt till 1937 års riksdag, av ett på en dylik utredning

grundat förslag.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt läroverkslönesakkunniga att,

under beaktande av vad riksdagen i sin skrivelse i ämnet anfört, verkställa

den av riksdagen sålunda begärda utredningen ävensom att med denna

utredning och därav föranlett förslag till Kungl. Majit inkomma i så god

tid, att förslag i ämnet kunde föreläggas 1937 års riksdag.

Läroverkslönesakkunniga avgåvo i anledning härav den 30 oktober 1936

utlåtande i fråga örn kostnaderna för en vid höjning av kompetensen för

ämneslärarna vid småskoleseminarierna erforderlig lönereglering jämte i

samband därmed stående frågor. I fråga örn detaljerna i de sakkunnigas

förslag ävensom över detsamma avgivna utlåtanden hänvisar utskottet till

sid. 119—125 i statsrådsprotokollet. Här torde allenast böra framhållas, att

för ämneslärare tillstyrktes samma lön och tjänstetitel som för adjunkt vid

allmänt läroverk, i den mån kompetenskraven bleve desamma som för adjunkter,

att ordinarie tjänster i övningsämnen föreslogos skola inrättas i

avsevärd utsträckning samt att kostnaderna jämlikt nu gällande bestämmelser

skulle överstiga de för 1936 års organisation beräknade med 71,880

kronor.

Läroverkslönesakkunniga hava sedermera i enlighet med sitt huvudsakliga

uppdrag verkställt utredning angående lönereglering för lärarpersonalen vid

småskoleseminarierna i anslutning till det för övriga statliga läroanstalter

föreslagna avlöningssystemet. Vid utarbetandet av detta förslag hava de

sakkunniga i huvudsak förordat samma lönegradsplacering som för de lärargrupper,

med vilka enligt deras tidigare avgivna utlåtande jämförelse borde ske.

Departementschefen bär för egen del i ämnet anfört följande (sid. 126 i

statsrådsprotokollet):

Ställningstagandet till det av 1936 års riksdag understödda önskemålet

om en höjning av ämneslärarkompetensen vid småskoleseminarierna är givetvis

avgörande för löneregleringen för dessa lärare. En sådan utredning som

jag enligt det föregående funnit behövlig för frågans prövning har nu kommit

till stånd, varför jag ej vidare finner hinder möta mot att definitivt

fatta ståndpunkt i ämnet.

Den av läroverkslönesakkunniga verkställda utredningen visar, att kostnadsökningen

för möjliggörande av en höjning av kompetensen för ämneslärarna

vid småskoleseminarierna icke kan anses vara allttör stor. Starka

sakskäl tala för att en dylik kompetenshöjning kommer till stånd. Sär
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

skilt vill jag bär framhålla, att mycket av vad man hoppats vinna genom

den vidtagna skärpningen av inträdesfordringarna till småskoleseminarierna

torde bliva svårt att ernå, om ej ämneslärarkompetensen stärkes. På grund

härav förordar jag, att — då förslag nu framlägges örn lönereglering för småskoleseminarierna

i anslutning till lönesystemet för övriga statliga undervisningsanstalter

— detsamma i fråga om ämneslärarna vid nämnda seminarier

bygges på, att dessa i lönehänseende likställas med läroverkens

adjunkter.

Departementschefen förklarar sig slutligen kunna biträda ett av skolöverstj^relsen

väckt förslag, att person, som avlagt filosofisk ämbetsexamen och

därjämte folkskollärarexamen, bör med avseende å ämneslärartjänst vid småskoleseminarium

jämställas med den, som innehar kompetens för adjunktsbefattning

vid allmänt läroverk. I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen

vidare funnit goda skäl tala för läroverkslönesakkunnigas

förslag örn en förbättring av lärarnas i övningsämnen anställningsförhållanden.

B. Det nya lönesystemets tillämpande på småskoleseminariernas personal.

Rektorer.

Beträffande gällande bestämmelser hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

sid. 127.

Läroverkslönesakkunnigas förslag innebär, att småskoleseminariernas rektorer

principiellt likställas med realskolornas rektorer.

Även beträffande småskoleseminarierna förutsättes alltså vid tillämpandet

av det nya lönesystemet en gruppindelning skola äga rum. Läroverkslönesakkunniga

hava i detta hänseende förordat, att dubbelseminarierna hänföras

till grupp I, de 3-åriga enkelseminariema till grupp II samt de 2-åriga

enkelseminarierna till grupp III. De sakkunniga hava vid framläggande

av detta förslag förutsatt, att efter löneregleringen det nu till rektorerna

liksom vissa andra lärare vid seminarierna i Haparanda och Lycksele utgående

lönetillägget skall upphöra.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Mot vad sålunda föreslagits av de sakkunniga har jag icke funnit något

att erinra. Även om här förevarande läroanstalter hava ett ganska begränsat

elevantal, är att beakta dels att det här är fråga örn anstalter för utbildning

av lärare, dels ock att lärarna vid småskoleseminarierna framdeles skola

meddela undervisning åt ett elevmaterial, som ungefär uppnått realexamens

nivå. Genom bifall till läroverkssakkunnigas förslag kommer jämväl den av

statskontoret framhållna önskvärdheten av differentiering av rektorslönerna

vid dubbel- och enkelseminarier att i viss mån beaktas.

Adjunkter.

Vid den år 1920 beslutade löneregleringen för statens småskoleseminarier

blevo ämnes- och övningsskollärare vid dessa seminarier likställda med folkskoleseminariernas

övningsskollärare. Denna likställighet bibehölls av såväl

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

77

lärarlönekommittén som 1928 års lönekommitté, varvid man ju dock utgick

från samma kompetens för ämneslärarna som för övningsskollärarna.

Läroverkslönesakkunniga hava — i anslutning till sitt utlåtande angående

höjning av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna — tillstyrkt,

att sistnämnda lärare vid tillämpning av det nya lönesystemet i avseende

å såväl avlöning som tjänstetitel likställas med de allmänna läroverkens

adjunkter.

Departementschefen har biträtt detta förslag.

övningsskollärare.

Beträffande gällande bestämmelser m. m. hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

sid. 128.

Läroverkslönesakkunniga hava för övningsskollärare vid småskoleseminarierna

förordat samma lönegradsplacering som för motsvarande befattningshavare

vid folkskoleseminarierna eller 20 lönegraden.

Departementschefen, som tidigare funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas

förslag beträffande lönegradsplacering av övningsskollärare vid folkskoleseminarierna,

har i anslutning härtill tillstyrkt de sakkunnigas förslag jämväl

beträffande övningsskollärarna vid småskoleseminarierna.

Icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare.

Gällande bestämmelser beträffande avlöning åt vikarierande samt övriga

icke-ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid småskoleseminarierna återfinnas

i kungörelsen angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid

statens småskoleseminarier m. m. (svensk förf.-saml. 1933:503), vartill här

hänvisas.

Läroverkslönesakkunniga hava, med utgångspunkt från den föreslagna höjningen

av de ordinarie ämneslärarnas vid småskoleseminarierna kompetens

och avlöningsförmåner, förordat, att lönerna för icke-ordinarie ämneslärare

regleras i anslutning till vad av dem föreslagits beträffande motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna.

För extra ordinarie och extra adjunkt har alltså de sakkunnigas majoritet

förordat placering i 20 lönegraden.

I fråga om icke-ordinarie övningsskollärare har förordats samma placering

som för motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna, d. v. s. för såväl

extra ordinarie som extra övningsskollärare 18 lönegraden.

Arvode till timlärare föreslås utgå efter samma grunder som vid folkskoleseminarierna.

Departementschefen har för egen del även beträffande de icke-ordinarie

ämnes- och övningsskollärarna biträtt det av läroverkslönesakkunniga framlagda

förslaget.

Lärare i övningsämnen.

Vid småskoleseminarierna finnes för närvarande endast en ordinarie lärarbefattning

i övningsämnen, nämligen den tidigare omförmälda befattningen

vid seminariet i Lycksele som skolköksföreståndarinna, tillika lärarinna i

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

hushållsgöromål. I övrigt är behovet av lärare i dessa ämnen avsett att

täckas med timlärare.

Nämnda skolköksföreståndarinna åtnjuter för närvarande i avlöning 1,800

kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 250 kronor, samt dessutom

fri bostad med bränsle och lyse ävensom — i hennes egenskap av

husmoder för skolköket — fri kost i samband med skolköksundervisningen.

Beträffande de till timlärarna utgående arvodena hänvisas till kungörelsen

1933:503.

I fråga örn tidigare förslag hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 129.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att undervisningen i övningsämnen

vid småskoleseminarierna skall bestridas — på samma sätt som

för närvarande vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna — av

såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare.

Såsom en allmän regel hava de sakkunniga förordat, att ordinarie befattningar

i övningsämne icke inrättas, med mindre undervisningen efter fullt

genomförd organisation omfattar minst 15 timmar i veckan. Med denna

utgångspunkt skulle ordinarie lärarbefattningar i övningsämnen finnas vid

följande seminarier:

1. i teckning i Landskrona, Skara och Strängnäs;

2. i musik i Haparanda, Landskrona, Lycksele, Skara och Strängnäs;

3. i gymnastik med lek och idrott i Haparanda, Landskrona, Lycksele,

Skara och Strängnäs;

4. i kvinnlig slöjd vid samtliga seminarier; samt

5. i hushållsgöromål vid seminarierna i Landskrona, Lycksele, Skara och

Strängnäs.

Läroverkslönesakkunniga hava för de ordinarie lärarna i övningsämnen

vid småskoleseminarierna förordat samma lönegradsplacering som för motsvarande

befattningshavare vid folkskoleseminarierna, nämligen för lärare i

teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott 22 lönegraden, för

lärarinna i kvinnlig slöjd 18 lönegraden samt för lärarinna i hushållsgöromål

16 lönegraden. För lärarinnan i hushållsgöromål vid småskoleseminariet

i Lycksele hava de sakkunniga, för det fall att hon tjänstgör såsom

föreståndarinna för det vid seminariet inrättade skolköket, dessutom förordat

ett särskilt arvode av 360 kronor för år.

För vissa seminarier, vid vilka ordinarie lärarbefattningar icke skulle inrättas,

har behovet av undervisningstimmar i övningsämnen av de sakkunniga

ansetts motivera inrättande av extra ordinarie befattningar. Anställning

såsom extra ordinarie lärare i övningsämne föreslås kunna komma

i fråga vid en tjänstgöringsskyldighet av minst 8 veckotimmar. För att

erhålla en betryggande marginal hava de sakkunniga emellertid räknat med,

att tills vidare extra ordinarie befattningar icke inrättas för lägre undervisningstid

per vecka än 10 timmar.

Vid bifall härtill skulle följande extra ordinarie lärarbefattningar i övningsämnen

komma att inrättas, nämligen:

1. i teckning i Haparanda, Härnösand, Lycksele och Växjö;

2. i musik i Härnösand och Växjö;

3. i gymnastik med lek och idrott i Härnösand och Växjö; samt

4. i hushållsgöromål i Haparanda, Härnösand och Växjö.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

79

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit samma lönegradsplacering — där

sådan skall förekomma -— för de icke-ordinarie lärarna i övningsämnen vid

småskoleseminarierna som för motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna.

För timlärare i de förut nämnda övningsämnena ävensom i slöjd vid

småskoleseminariums övningsskola föreslås av läroverkslönesakkunniga samma

timläraravlöning som vid folkskoleseminarierna. För timlärare i trädgårdsskötsel

bör enligt de sakkunnigas förslag — med hänsyn till olikheten i

arbetsbördan under olika årstider — avlöningen, liksom för närvarande är

fallet beträffande vikarierande lärare vid folkskoleseminarium, bestämmas av

skolöverstyrelsen med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Jag ansluter mig till läroverkslönesakkunnigas förslag, dock med den

ändring beträffande lärarna i teckning, musik samt gymnastik med lek och

idrott, att jag för ordinarie lärare i dessa övningsämnen genomgående ansett

mig böra förorda nedsättning av de sakkunnigas lönegradsplacering

med en lönegrad, vilket för seminariernas vidkommande innebär en inplacering

i 21 lönegraden.

C. Övergångsanordningar.

För läroverkslönesakkunnigas förslag till övergångsanordningar i samband

med genomförande av högre kompetens för ämneslärarna ävensom för vad

häröver i de från skolöverstyrelsen och statskontoret inhämtade utlåtandena

anförts lämnas en redogörelse å sid. 122—-125 i statsrådsprotokollet. Ämbetsverken

hava i det stora hela anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas förslag.

Emellertid hava de — med utgångspunkt från förfarandet vid höjningen

av kompetensen för folkskoleseminariernas ämneslärare (proposition

1918: 260, sid. 253) — förordat, att å övergångsstat med tjänstgöring

som ämneslärare vid småskoleseminarium må kunna efter Kungl. Majda

beprövande uppföras dels sådana nuvarande ämneslärare, vilka kunna antagas

framdeles komma att uppfylla de föreskrivna nya kompetensvillkoren,

dels ock sådana, örn vilka dylikt antagande icke kan göras men som likväl

anses kunna fullgöra ämneslärartjänst vid seminarium. Överstyrelsen

har för dessa lärare förordat bibehållande av nuvarande ämneslärarlön eller

den högre lön, som vid en ny lönereglering må tillkomma övningsskollärare.

Departementschefen har i frågan örn övergångsanordningar för egen del

anfört följande:

Det av läroverkslönesakkunniga framlagda förslaget till övergångsanordningar,

med de jämkningar som förordats av skolöverstyrelsen och statskontoret,

finner jag mig kunna biträda. På grund av skolöverstyrelsens förslag

om överflyttande av nuvarande ämneslärare till övergångsstat med

tjänstgöringsskyldighet i dylik egenskap bör i tjänsteförteckningen under

»Småskoleseminarierna: Övergångsstat» upptagas en befattning som ämneslärare

i 20 lönegraden.

Huruvida något överförande på indragningsstat kan bliva behövligt, kan

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

icke nu med bestämdhet avgöras. Det torde emellertid kunna antagas, att

icke något dylikt överförande skall behöva komma i fråga, då överflödiga

ämneslärare kunna placeras på lediga övningsskollärartjänster.

Något beslut rörande överförande på indragningsstat vid innevarande

riksdag bör i allt fall icke fattas, då — på sätt tidigare framhållits — löneregleringen

vid småskoleseminarierna icke kan genomföras förrän från och

med den 1 juli 1938. Av 1937 års riksdag bör emellertid fattas beslut om

inplaceringen av lärarpersonalen vid småskoleseminarierna på tjänsteförteckningen

till avlöningsreglementet, ehuru beslutet i denna del icke bör träda

i kraft förrän den 1 juli 1938, då alltså övergången till det nya systemet

bör ske. Det förslag rörande bestämmandet av avlöningsanslaget till småskoleseminarierna

för budgetåret 1937/1938, som jag i det följande kommer

att framlägga, grundar sig fördenskull på nu gällande avlöningsbestämmelser

för småskoleseminarierna.

Utskottet. Vad först beträffar frågan örn höjning av ämneslärarnas vid småskoleseminarierna

kompetens har riksdagen i sin skrivelse den 19 juni 1936, nr

347, uttalat, att om denna lärarkår, på sätt föreslagits, i fråga örn kompetens

och avlöningsförmåner jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt

riksdagens uppfattning en lämplig lösning av denna fråga att vinna. Sedan

numera den av riksdagen begärda utredningen av de härmed förenade kostnaderna

verkställts, finner sig utskottet, i likhet med föredragande departementschefen,

böra tillstyrka, att — då riksdagen nu går att fatta beslut om

lönereglering för småskoleseminarierna i anslutning till lönesystemet för övriga

statliga undervisningsanstalter — detta beslut utgår ifrån, att ämneslärarna

vid nämnda seminarier i lönehänseende likställas med läroverkens

adjunkter. Härvid har utskottet intet att erinra mot, att lärare, som avlagt

filosofisk ämbetsexamen jämte folkskollärarexamen, med avseende å ärnneslärartjänst

vid småskoleseminarium jämställes med den, som innehar kompetens

för adjunktsbefattning vid allmänt läroverk. Ävenledes tillstyrker

utskottet, att ordinarie lärartjänster i övningsämnen vid småskoleseminarierna

inrättas i enlighet med vad nedan sägs.

Vad därefter angår frågan om de olika befattningshavarnas löneställning,

vill utskottet erinra, att utskottet tidigare vid behandlingen av 8 § 2 mom.

avlöningsreglementet tillstyrkt en jämkning i Kungl. Maj:ts förslag i fråga

om löneställningen för lärarinna i hushållsgöromål, som tillika tjänstgör

såsom skolköksföreståndarinna. I enlighet härmed skulle lönen för sådan

lärarinna beräknas utan tillämpning av den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet

fastslagna 30-timmarsregeln, i samband varmed det i 28 § 1 mom. f)

föreslagna särskilda arvodet å 360 kronor icke skulle utgå. Vidare vill utskottet

framhålla, att utskottets tidigare ställningstagande till frågan örn lönegradsplaceringen

av ordinarie och extra ordinarie läroverksadjunkt medför,

att utskottet jämväl för ordinarie och extra ordinarie adjunkt vid småskoleseminarium

tillstyrker placering i 24 respektive 21 lönegraden.

I motionen I: 307 föreslås, att ordinarie lärarbefattning vid småskolesemi
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

81

narierna i ämnena teckning, musik och gymnastik med lek och idrott skulle

kunna inrättas, när undervisningen efter fullt genomförd organisation komme

att omfatta minst 12 timmar i veckan. I detta hänseende har föredragande

departementschefen anslutit sig till en av läroverkslönesakkunniga föreslagen

allmän regel, att sådana befattningar, som nyss nämnts, icke må inrättas,

med mindre undervisningen efter fullt genomförd organisation omfattar

minst 15 timmar i veckan. Utskottet vill med anledning av ovannämnda

yrkande framhålla, att — även örn det i viss mån kunde anses motiverat att

beträffande småskoleseminarierna utgå från inrättande av ordinarie övningslärartjänst

redan vid ett timantal av lägst 12 — det dock med hänsyn till

konsekvenserna i fråga örn andra läroanstalter icke synts utskottet tillrådligt

att i förevarande avseende gå längre än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet

vill dessutom framhålla, att Övningslärare nied en tjänstgöringsskyldighet

av 12 veckotimmar torde kunna räkna med att bliva antagna till extra ordinarie

lärare och sålunda i åtskilliga avseenden jämställda med ordinarie

lärare. Få grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet nyssberörda

motion, så vitt nu är i fråga.

I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn löneställningen

för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna och avstyrker förty de

häremot stridande yrkanden, som gjorts i motionen I: 307 samt i de båda

likalydande motionerna I: 308 och II: 552.

10. Läroanstalterna för blinda.

Statens läroanstalter för blinda utgöras av institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda, hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män och hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor. Enligt avlöningsstaterna innefattar lärarpersonalen,

förutom rektorer, följande befattningshavare: å Tomteboda

3 ämneslärare och 2 ämneslärarinnor vid institutet, 5 lärarinnor vid förskolan,

3 arbetslärare, 4 handarbetslärarinnor, 1 lärarinna i hushållsgöromål, 2

musiklärare samt 2 gymnastiklärare; i Kristinehamn 1 lärarinna och 3

arbetslärare samt i Växjö 3 handarbetslärarinnor.

Rektorer.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

av rektorer hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 132 och 133.

Läroverkslönesakkunniga hava, med hänsyn till numera föreliggande förhållanden

i fråga om läroanstalterna för blinda, förordat följande löneställning

för nu ifrågavarande rektorer, varvid ersättning för åtnjutna naturaförmåner

förutsatts skola av vederbörande befattningshavare kontant inbetalas

:

rektor vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda lön med belopp,

motsvarande 30 lönegraden 33 löneklassen jämte lönetillägg å 480

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

StatsutsJcottes utlåtande Nr 189.

kronor, d. v. s. samma löneställning, som av de sakkunniga förordats för

rektor vid högre allmänt läroverk av grupp III; samt

rektor vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män och vid hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor vardera lön med belopp, motsvarande

25 lönegraden 28 löneklassen, utan lönetillägg.

För rektor vid institutet och förskolan för blinda föreslå läroverkslönesakkunniga,

med stöd av 7 § 4 mom. avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsen, ett särskilt arvode med högst 480

kronor för år, att efter skolöverstyrelsens beprövande utgå de år, då lärarutbildning

å Tomteboda äger rum. För rektor vid hantverksskola för blinda

föreslås, likaledes med stöd av förenämnda bestämmelse, ett särskilt arvode

av 480 kronor för år, vilket skulle utgå, därest rektorn tillika är föreståndare

för befintlig materialdepå. Förslag härom har väckts av inspektören

för blindundervisningen, som ansett ett särskilt arvode för föreståndaren

för materialdepån (nu i Kristinehamn) motiverat, för den händelse de båda

rektorerna i Kristinehamn och Växjö skulle erhålla samma löneställning.

Departementschefen har för egen del biträtt läroverkslönesakkunnigas förslag

till löneställning för här ifrågavarande rektorer, jämväl i vad det

avser de särskilda arvodena för handhavandet av lärarutbildningen och föreståndarskapet

för materialdepån.

Lärare i kunskapsämne (ämneslärare).

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

för dessa lärare hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 134.

Läroverkslönesakkunniga hava för sin del i likhet med 1928 års lönekommitté

förordat samma lönegradsplacering av ämneslärarna vid läroanstalterna

för blinda som för övningsskollärarna vid högre lärarinneseminariet

samt folk- och småskoleseminarierna.

I enlighet med den terminologi, som användes i 1932 års stadga för statens

läroanstalter för blinda, hava de sakkunniga betecknat de nu ifrågavarande

lärarna, manliga såväl som kvinnliga, såsom lärare i kunskapsämne.

Då de sakkunniga för övningsskollärarna förordat en placering i

20 lönegraden, hava de alltså föreslagit samma lönegrad för lärarna i

kunskapsämnen vid läroanstalterna för blinda. Den av lärarinnorna vid den

med institutet förenade förskolan för blinda, som förordnas att vara första

lärarinna vid nämnda skola, hava de sakkunniga föreslagit skola i denna

egenskap åtnjuta särskilt arvode med 600 kronor för år. Höjningen av

detta arvode från nuvarande 500 kronor har ansetts betingad av dyrtidstilläggets

olika beräkning efter reglering.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Den av läroverkslönesakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen av lärarna

i kunskapsämnen vid läroanstalterna för blinda ävensom det av de sakkunniga

föreslagna särskilda arvodet till första lärarinnan vid förskolan för

blinda hava icke givit mig anledning till erinran, varför jag tillstyrker de

sakkunnigas förslag på denna punkt.

Vid genomförandet av föreslagen reglering av blindlärarnas löner, med

inräknande av naturaförmånerna i lönen, kunna vissa tjänster bliva lägre

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

83

avlönade än för närvarande. I anslutning till vad jag tidigare förordat,

böra emellertid genom övergångsbestämmelser nuvarande tjänstinnehavare

beredas personlig gottgörelse för eventuell minskning i avlöningsförmåner.

Detta bör givetvis gälla alla de lärare vid läroanstalterna för blinda, för

vilka genom den nya löneregleringen löneminskning skulle inträda.

Lärare i musik eller gymnastik.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

för dessa lärare hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 135 och 136.

Läroverkslönesakkunniga hava, i likhet med 1928 års lönekommitté och

skolöverstyrelsen, utgått ifrån att ordinarie lärare i musik och gymnastik

vid läroanstalterna för blinda böra placeras i samma lönegrad som lärarna

1 dessa ämnen vid flertalet övriga statliga läroanstalter.

I enlighet härmed hava de sakkunniga för nu ifrågavarande lärare föreslagit

placering i 21 lönegraden, med tillämpning tillika av de i förslaget till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen 8 §

2 mom. första stycket angivna grunderna. De lärartjänster, som av de

sakkunniga förutsättas skola inplaceras i sagda lönegrad, äro en musiklärar-

och två gymnastiklärartjänster.

Hittills hava funnits två musiklärartjänster, en förenad med 24 och en

med fyra veckotimmars undervisning. Sedan den hittillsvarande musikläraren

med 24 veckotimmar med utgången av år 1936 avgått från sin tjänst,

har hans undervisning övertagits av den musiklärare, som förut blott hade

fyra veckotimmar. Under sådana förhållanden hava läroverkslönesakkunniga

förordat, att de hittillsvarande två tjänsterna sammanslås till en, för

närvarande förenad med en undervisningsskyldighet av 28 veckotimmar.

Den ena av de två till reglering föreslagna gymnastiklärartjänsterna är

för närvarande förenad med åtta veckotimmars undervisning. En reglering

av densamma förutsätter, med anledning av bestämmelsen i 8 § 2 mom.

första stycket avlöningsreglementet för ordinarie lärare, att tjänstens innehavare

kan beredas minst nio veckotimmars undervisning. Enligt vad läroverkslönesakkunniga

från vederbörande rektor inhämtat, föreligger ingen

svårighet härutinnan, då den ifrågavarande lärarinnan redan för närvarande

har en tjänstgöring, som överstiger åtta veckotimmar.

Departementschefen har förklarat sig intet annat hava att erinra mot den

av läroverkslönesakkunniga enligt det nyss sagda förordade löneregleringen

för en lärare i musik och två lärare i gymnastik vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda än att departementschefen — i anslutning till sitt

tidigare allmänna ställningstagande — icke kunnat tillstyrka högre lönegrad

än den 20:e för ifrågavarande Övningslärare.

Arbetslärare.

För närvarande indelas de här såsom »arbetslärare» betecknade lärarna i

arbetslärare (manliga) och handarbetslärarinnor. I enlighet med skolöverstyrelsens,

av läroverkslönesakkunniga biträdda förslag, användes i statsrådsprotokollet

benämningen arbetslärare för såväl manliga som kvinnliga

lärare.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till sid. 137 och 138 i statsrådsprotokollet. Här må allenast erinras, att

1928 års lönekommitté föreslog för manlig arbetslärare 15 lönegraden, detta

bland annat med hänsyn till att avlöningen borde tillmätas så, att personer

med utmärkt yrkesskicklighet, parad med för den speciella blindundervisningen

lämpade personliga egenskaper, kunde förvärvas för dessa lärarebefattningar.

Läroverkslönesakkunniga hava anslutit sig till 1928 års lönekommittés förslag

i fråga örn placering av de manliga arbetslärarna i 15 lönegraden.

På grund av likalönsprincipens införande bar denna lönegrad föreslagits även

för de kvinnliga arbetslärarna (handarbetslärarinnorna). Generellt föreslås

alltså för arbetslärare vid läroanstalterna för blinda 15 lönegraden.

Departementschefen har även på förevarande punkt anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas

förslag. Härvid har departementschefen erinrat örn

vad han tidigare vid behandlingen av löneställningen för lärarna i kunskapsämnen

anfört rörande personligt lönetillägg åt sådana nuvarande tjänstinnehavare,

som genom löneregleringen skulle komma att erhålla minskning

i sina avlöningsförmåner.

Lärarinna i hushållsgöromål.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 138.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att den hittillsvarande likställigheten

i avlöningshänseende mellan lärarinna i hushållsgöromål och kvinnlig

arbetslärare (handarbetslärarinna) bibehålies, och hava förty föreslagit placering

jämväl av förstnämnda lärarinna i 15 lönegraden. Då hushållslärarinnans

tjänstgöringsskyldighet regelmässigt överstiger 30 veckotimmar, har systemet

med full lön vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar ansetts icke behöva

tillämpas beträffande denna lärarinna.

Departementschefen har anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas berörda

förslag rörande lönegradsplaceringen av lärarinna i hushållsgöromål.

Icke-ordinarie lärare.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet sid. 139.

Läroverkslönesakkunniga hava — i enlighet med sin uppläggning av frågan

örn icke-ordinarie lärares anställning och löneförhållanden — föreslagit, att

extra ordinarie och extra lärare vid läroanstalterna för blinda, i den mån

sådana befattningshavare komma att anställas, placeras i följande lönegrader,

nämligen lärare i kunskapsämne, musik eller gymnastik 18 lönegraden

samt arbetslärare ävensom lärarinna i hushållsgöromål 14 lönegraden. För

timlärare i musik och gymnastik vid institutet och förskolan å Tomteboda

har föreslagits samma avlöning som till sådana lärare vid de statliga läro
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

85

anstalterna i övrigt. Avlöning till timlärare i dessa ämnen vid hantverksskolorna

i Kristinehamn och Växjö förutsättes skola, liksom för närvarandej

utgå efter av vederbörande styrelse fastställda grunder inom ramen för

därför anvisade medel.

Departementschefen har anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas förslag

angående löneställningen för de icke-ordinarie lärare, som kunna komma

att anställas vid läroanstalterna för blinda.

Husmoder.

För närvarande är den vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

anställda husmodern icke upptagen på avlöningsstaten.

1928 års lönekommitté ansåg, att husmodern å Tomteboda borde erhålla

ordinarie anställning med lön enligt 6 lönegraden.

Skolöverstyrelsen fann — med hänsyn till det svåra och ansvarsfulla arbete,

som ålåge husmodern vid ett stort internat, och icke minst på grund

av den stora ekonomiska betydelsen för anstalten av hennes arbete — starka

skäl föreligga att placera husmodern å Tomteboda en lönegrad högre än

kommittén gjort, alltså i 7 lönegraden.

Läroverkslönesakkunniga hava på grund av upplysningar från rektor å

Tomteboda funnit sig böra biträda 1928 års lönekommittés förslag, att husmodern

å Tomteboda erhåller ordinarie anställning. Då de sakkunnigas

förslag till avlöningsreglemente för statens undervisningsväsen allenast avser

lärarpersonal, hava de sakkunniga förordat, att sagda husmoder inordnas

under allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente. Beträffande lönegradsplaceringen

hava läroverkslönesakkunniga på de av skolöverstyrelsen

anförda skälen tillstyrkt, att husmodern placeras i lönegraden B 7.

Departementschefen, som ansett sig kunna biträda förslaget, att husmodern

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda erhåller ordinarie anställning

och i likhet med läroverkslönesakkunniga funnit lämpligt, att ifrågavarande

befattningshavare inordnas under det för allmänna civilförvaltningen

gällande avlöningsreglementet, har beträffande lönegradsplaceringen

anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas förslag.

I fråga om löneställningen för lärarpersonalen vid läroanstalterna för

blinda ansluter sig utskottet till alla delar till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet biträder ävenledes förslaget om ordinarie anställning i lönegraden

B 7 för husmodern vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet avstyrker dels de båda

likalydande motionerna I: 308 och II: 552 i den del, de kunna hava avseende

å löneställningen för rektor å Tomteboda, dels motionen II: 500,

vilken sistnämnda avser högre lönegradsplacering för manlig och kvinnlig

arbetslärare än den Kungl. Maj:t föreslagit.

TJtskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

11. Vårdanstalten i Lund för blinda nied

komplicerat lyte.

Den ordinarie lärarpersonalen består av rektor (för närvarande manlig) samt

4 ämneslärarinnor och 4 slöjdlärarinnor. Övriga på ordinarie stat upptagna

befattningshavare äro 1 husmoder, 1 Översköterska, 1 skrivbiträde, tillika

räkenskapsförare, 1 maskinist och 2 vaktmästare. Två extra ordinarie ämneslärarinnor

finnas.

Rektor.

Enligt gällande stat åtnjuter vårdanstaltens rektor avlöning enligt stat

lika med den för manlig rektor vid realskola bestämda.

Beträffande tidigare förslag till löneplacering hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet,

sid. 141.

Läroverkslönesakkunniga hava ansett rektorn vid vårdanstalten för blinda

med komplicerat lyte böra — med hänsyn bland annat till hans nuvarande

löneställning — vid löneregleringen erhålla lön motsvarande 27 lönegraden

30 löneklassen.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas förslag i fråga

örn löneställningen.

Lärarinnor i kunskapsämne (ämneslärarinnor).

Beträffande gällande bestämmelser och avgivna förslag till löneplacering

hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid. 142.

Departementschefen har i ämnet för egen del anfört följande:

Såväl 1928 års lönekommitté och skolöverstyrelsen som ock läroverkslönesakkunniga

hava varit ense därom, att ämneslärarinna vid vårdanstalten i Lund

bör i lönehänseende jämställas med motsvarande lärarinna vid övriga blindanstalter.

Även jag ansluter mig till denna uppfattning. Då jag tidigare

i dag för de sistnämnda lärarinnorna förordat en placering i 20 lönegraden,

följer härav, att jag förordar samma lönegradsplacering för de nu ifrågavarande

lärarinnorna, under ändrad benämning av lärarinnor i kunskapsämne.

Lärarinnor i slöjd.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid. 142 och 143.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att lärarinna i slöjd vid vårdanstalten

i Lund erhåller samma löneställning, uppräknad med hänsyn till likalönsprincipens

genomförande, som manlig och kvinnlig arbetslärare vid läroanstalterna

för blinda, d. v. s. 15 lönegraden. Med hänsyn till att nu ifrågavarande

lärarinnors tjänstgöring regelmässigt överstiger 30 veckotimmar,

hava de sakkunniga, i likhet med 1928 års lönekommitté, ansett, att principen

om full lön för Övningslärare vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar

icke behöver tillämpas beträffande lärarinna i slöjd vid vårdanstalten i Lund.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

87

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas förenämnda förslag

rörande löneställningen för lärarinna i slöjd vid vårdanstalten förblinda

med komplicerat lyte.

Icke-ordinarie lärare.

Beträffande gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneplacering

hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid 143.

Läroverkslönesakkunniga hava för extra ordinarie och extra lärarinnor i

kunskapsämne ävensom i slöjd vid vårdanstalten i Lund, i den mån sådana

komma att anställas, föreslagit samma lönegradsplacering som för

motsvarande kategorier av lärare i kunskapsämnen respektive arbetslärare

vid läroanstalterna för blinda, eller 18 lönegraden för extra ordinarie och

extra lärarinna i kunskapsämne och 14 lönegraden för extra ordinarie och

extra lärarinna i slöjd. De sakkunnigas förslag till avlöning för timlärare i

kunskapsämne och i slöjd, varmed närmast avses vikarierande lärarinnor,

förordnade för kortare tid än en termin, överensstämmer ävenledes med

motsvarande förslag i fråga örn övriga blindanstalter.

Departementschefen, som icke haft något att erinra mot läroverkslönesakkunnigas

förslag på förevarande punkt, har tillstyrkt detsamma.

Husmoder m. fl.

I fråga örn gällande bestämmelser och tidigare förslag till löneställning

för här ifrågarande befattningshavare hänvisar utskottet till sid. 144 i statsrådsprotokollet.

Läroverkslönesakkunniga hava såtillvida anslutit sig till 1928 års lönekommittés

uppfattning, att de ansett husmodern vid vårdanstalten för blinda

med komplicerat lyte böra placeras en lönegrad högre än husmoder vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda. Då de sakkunniga för den

sistnämnda befattningshavaren förordat placering i lönegraden B 7 enligt

avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen, hava de sakkunniga

för husmodern vid vårdanstalten i Lund förordat placering i lönegraden

B 8 enligt sistnämnda avlöningsreglemente. I fråga om lönegradsplaceringen

för översköterskan vid vårdanstalten i Lund hava läroverkslönesakkunniga

ansett sig böra ansluta sig till 1928 års lönekommittés förslag,

varför de sakkunniga förordat lönegraden B 6 enligt avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen.

Beträffande åter den nu på avlöningsstaten uppförda befattningen som

kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare, hava de sakkunniga, genom

en ledamot som avlagt besök å anstalten, inhämtat, att ifrågavarande befattning

icke kan anses vara av den beskaffenhet, att tjänsten bör bibehållas

såsom ordinarie i löneställning motsvarande den nu gällande. I varje fall

synes det, enligt de vunna upplysningarna, vara uppenbart, att det icke är

motiverat att räkna med en ordinarie heltidstjänst i kanslibiträdesgrad. Den

nuvarande innehavaren av befattningen, vilken inom de närmaste åren

uppnår pensionsåldern, bar därför av de sakkunniga föreslagits skola å

övergångsstat bibehålla för henne hittills gällande löneförmåner.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

Jag finner mig böra biträda läroverkslönesakkunnigas förslag till lönegradsplacering

av husmodern och översköterskan vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte. Jag delar även de sakkunnigas uppfattning

att dessa befattningshavare böra inordnas under avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen.

Vad angår den nuvarande befattningen som kvinnligt skrivbiträde, tillika

räkenskapsförare, synes i anslutning till vad av läroverkslönesakkunniga anförts

lönereglering i detta fall icke böra ifrågakomma utan den nuvarande

innehavaren av befattningen böra överföras på övergångsstat. Vid hennes

avgång från tjänsten bör tagas under övervägande, på vad sätt frågan om

erforderligt biträde åt rektor lämpligen bör ordnas.

I motionen II: 493 har yrkats, att översköterskan vid den här förevarande

vårdanstalten måtte placeras i lönegraden B 7. Till stöd för motionen bar

bland annat anförts, att sjukvården vid anstalten är synnerligen krävande

och olikartad, att en tillfredsställande vård av de blinda dövstumma kräver

av sköterskan kunnighet i de dövstummas handalfabet samt att översköterskans

arbetsuppgifter närmast torde kunna jämföras med avdelningsförestånderskas

av klass II vid statens sinnessjukhus.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ovan angivna förslag till löneställning för

befattningshavarna vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte utom i det avseendet, att utskottet med anledning av vad i den nyssberörda

motionen II: 493 anförts funnit sig böra tillstyrka, att den vid anstalten

anställda översköterskan placeras i lönegrad B 7.

12. De tekniska läroverken.

Den ordinarie lärarpersonalen vid de för närvarande befintliga tekniska

läroverken utgöres av rektorer och lektorer. De sistnämnda förefinnas till

följande antal vid de olika läroverken, nämligen i Borås 4, i Eskilstuna

2, i Härnösand 3, i Malmö 11, i Norrköping 3, i Västerås 2 och i Örebro

13, alltså sammanlagt 38 lektorer. Vid vart och ett av de tekniska läroverken

utom det i Eskilstuna finnes dessutom ordinarie vaktmästarpersonal.

Rektorer.

Efter 1918 års lönereglering för de tekniska läroverken äro rektorerna i

avlöningshänseende likställda med rektorerna vid de högre allmänna läroverken,

även därutinnan att dem tillkommande bostad eller ersättning därför

tillhandahålles av vederbörande kommun.

Beträffande tidigare förslag till löneplacering och däröver avgivna utlåtanden

hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet, sid. 146.

Läroverkslönesakkunniga hava hävdat, att likställdheten mellan rektorerna

vid de tekniska läroverken och vid de högre allmänna läroverken och folk
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

89

skoleseminarierna principiellt bör bibehållas. De sakkunniga hava emellertid

föreslagit att för de tekniska läroverken skulle tillkomma en lönegrupp IV,

utan lönetillägg utöver slutlönen i 30 lönegraden.

Vid indelningen i grupper hava de sakkunniga utgått ifrån, att hänsyn

bör tagas dels till de olika läroverkens elevantal, dels ock till antalet grupper

av undervisningstimmar, beräknade efter medel tjänstgöringen för lektor.

Med dessa indelningsgrunder skulle föras:

till grupp I läroverket i Orebro;

till grupp II läroverken i Malmö och Norrköping;

till grupp III läroverken i Borås, Eskilstuna och Härnösand; samt

till grupp IV läroverket i Västerås.

Det av två ledamöter av läroverkslönesakkunniga framförda yrkandet

örn i vissa avseenden förbättrade löne- och pensionsförmåner för rektorer

avser även de tekniska läroverkens rektorer.

Departementschefen har biträtt läroverkslönesakkunnigas berörda förslag

beträffande löneställningen för rektorerna vid de tekniska läroverken.

Lektorer.

Lektorerna vid de tekniska elementarskolorna hava sedan år 1905 varit

i avlöningshänseende fullt likställda med lektorerna vid de högre allmänna

läroverken. Denna likställdhet utsträcktes vid 1918 års lönereglering till

lektorerna vid de då nybildade tekniska gymnasierna och tekniska fackskolorna.

Beträffande tidigare förslag till lönegradsplacering av dessa lektorer hänvisas

till sid. 147 och 148 i statsrådsprotokollet.

Här må allenast fråtahållas, att skolöverstyrelsen i yttrande över lärarlönekommitténs

förslag ansåg, att dessa tjänster borde genom bättre lön

göras mera lockande, även om ett slags uppdelning i löneavseende av lektoraten

därigenom skulle åvägabringas. En utväg vore, att i vissa fall

minskning i tjänstgöringsskyldigheten möjliggjordes. En annan vore, att

till lektors avlöning vid tekniskt läroverk efter Kungl. Maj:ts beprövande

kunde komma ett lönetillägg av exempelvis 20 procent å begynnelselön,

vilket tillägg skulle kunna utgå till högst 15 av de tekniska läroverkens 38

lektorer. Dylikt tillägg skulle även kunna tillerkännas rektor, om det med

hänsyn till hans lärarverksamhet skulle anses befogat. Tillägget skulle

kunna tilldelas på begränsad tid och utgå personligt.

Läroverkslönesakkunniga hava förordat, att den nuvarande likställdheten

i avlöningshänseende mellan de tekniska och de allmänna läroverkens lektorer

bibehålies, i följd varav de sakkunniga även för de förstnämnda lektorerna

förordat en placering i 27 lönegraden.

Det av skolöverstyrelsen väckta förslaget angående personligt lönetillägg

åt ett visst antal av de tekniska läroverkens lektorer hava de sakkunniga

ansett svårligen kunna förverkligas inom ramen för de principer, som legat

till grund för allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente. Däremot

hava läroverkslönesakkunniga ansett sig böra instämma i skolöverstyrelsens

uttalande, att dessa lektorers undervisningsskyldighet bör regleras så, att

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

den ej, såsom för närvarande är fallet, blir mera omfattande än lektorernas

vid de allmänna läroverken.

Det av två ledamöter av läroverkslönesakkunniga framförda, vid behandlingen

av löneställningen för lektorerna vid de allmänna läroverken

omförmälda yrkandet örn lektorernas placering i 28 lönegraden avser även

de tekniska läroverkens lektorer.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande (sid. 149 i

statsrådsprotokollet):

Enligt nu gällande bestämmelser är lektorernas vid de tekniska läroverken

undervisningsskyldighet i tvenne avseenden mera omfattande än lektorernas

vid de allmänna läroverken: dels omfattar varje undervisningstimme,

där ej annorlunda av skolöverstyrelsen bestämmes, femtio minuter

mot fyrtio till fyrtiofem vid de allmänna läroverken, dels är lektors undervisningsskyldighet

för vecka fastställd till 20 till 24 timmar, i medeltal för

läsår räknat, mot vid de allmänna läroverken i allmänhet 20 till 22 timmar.

Vad först angår frågan örn undervisningsskyldigheten per vecka, vill

jag erinra örn att jag tidigare i dag förordat, att den övre gränsen för

undervisningsskyldigheten för de allmänna läroverkens lektorer i samband

med löneregleringen höjes till 24 timmar. Härigenom kommer alltså i

förevarande avseende en viss utjämning att ske mellan de tekniska och de

allmänna läroverkens lektorer. Härjämte synes böra tagas under övervägande

den av skolöverstyrelsen tidigare uttalade tanken att i vissa fall möjliggöra

minskning i den författningsenligt bestämda tjänstgöringsskyldigheten

per vecka i likhet med vad som gäller för de allmänna läroverken. Beträffande

åter frågan örn undervisningstimmarnas längd kan denna fråga

icke upptagas till behandling i nu förevarande sammanhang.

Vad sedan angår det av skolöverstyrelsen framförda förslaget att åvägabringa

en differentiering i lönehänseende mellan lfektorstjänsterna vid de

tekniska läroverken, kan den tanke, som ligger bakom förslaget, med nu

gällande lönesystem näppeligen förverkligas på annat sätt, än att vissa lektorstjänster

vid vissa angivna läroverk placerades i en högre lönegrad än övriga

lektorstjänster. Ett sådant förfaringssätt skulle emellertid stöta på åtskilliga

svårigheter, bland annat av det skälet, att det icke låter sig göra att på

förhand bestämma, vilka lektorstjänster som böra placeras i den högre lönegraden.

Med hänsyn härtill och under åberopande i tillämpliga delar av

de skäl, som föranlett mig att avstå från tanken på en uppdelning av läroverksadjunkterna

på två avlöningsgrupper, kan jag icke biträda förslaget

örn en högre löneställning för vissa lektorer vid de tekniska läroverken.

Jag förordar alltså, att samtliga lektorer vid de tekniska läroverken tillerkännas

samma löneställning. Då jag icke finner anledning rubba på den

för närvarande bestående likställdheten i avlöningshänseende mellan de tekniska

läroverkens lektorer å ena sidan och de allmänna läroverkens och

folkskoleseminariernas lektorer å den andra, förordar jag jämväl för förstnämnda

lektorer en placering i 27 lönegraden.

Icke-ordinarie lärare.

För bestridande av den undervisning vid de tekniska läroverken, som ej

kan handhavas av rektor och lektorer, anställas facklärare, assistenter och

extralärare, bland vilka senare en för undervisningen i gymnastik.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

91

I den av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstaten för de tekniska läroverken

ingår en delpost till arvoden åt extralärare, vilken fördelas med olika

belopp för vart och ett av de sju läroverken. Arvodet till extralärare skall

i medeltal utgöra 175 kronor för veckotimme och läsår, dock med befogenhet

för skolöverstyrelsen att, inom ramen för tillgängliga medel och med

hänsyn till tjänstgöringens omfattning och art, i varje särskilt fall bestämma

sådant arvode. Vidare upptager avlöningsstaten en delpost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, ur vilken post arvoden utgå för övningar

i lantmäteri och föredrag örn arbetarskydd ävensom till biträden vid laborationer,

det sistnämnda för närvarande dock endast vid två läroverk.

Beträffande tidigare förslag i ämnet erinras, att 1928 års lönekommitté

föreslog för extra ordinarie adjunkt lön i 22 lönegraden, vilket förslag

skolöverstyrelsen fann lämpligt. Överstyrelsen framhöll vidare att de nuvarande

extra lärare, som på grund av för litet timantal eller eljest icke

skulle kunna bliva extra ordinarie eller extra lärare enligt lönekommitténs

förslag, ofta vore sådana, som undervisade i specialämnen, vilkas rätta behandling

fordrade hög kompetens. Det kunde därför vara nödvändigt att i

vissa fall tillerkänna dylika timlärare högre arvode än som motsvarade det

normala medeltalet 175 kronor för veckotimme. Dessutom ansåg överstyrelsen,

att lönen hellre borde beräknas för undervisningstimme än för veckotimme.

Alldeles nödvändigt syntes vara, att lönen liksom det nuvarande

arvodet med hänsyn till timlärarnas högst olika undervisningsuppgifter finge

beräknas såsom medeltal för de vid en viss läroanstalt förekommande timlärarna

tillsamman. Under denna förutsättning ville överstyrelsen emellertid

icke påkalla annan ändring i kommitténs förslag än att lönebeloppen omräknades

efter 38 läsveckor till i medeltal vissa angivna belopp för undervisningstimme.

Läroverkslönesakkunniga hava föreslagit, att den extra ordinarie och extra

lärarpersonalen vid de tekniska läroverken erhåller samma löneställning som

motsvarande personal vid de allmänna läroverken. I enlighet härmed har

för extra ordinarie och extra adjunkt föreslagits lön i 20 lönegraden. Skulle

i något fall förutsättningar föreligga för anställande av extra ordinarie eller

extra lärare i gymnastik med lek och idrott vid dessa läroverk, hava de

sakkunniga även i fråga om sådan lärare förordat jämställdhet med de allmänna

läroverkens motsvarande lärare eller lön i 18 lönegraden, med tilllämpning

av systemet med full lön vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar

och reduktion vid understigande timantal.

Vad beträffar timlärares avlöning, hava de sakkunniga förordat, att denna

i allmänhet bestämmes efter samma grunder, som föreslagits i fråga örn de

allmänna läroverken. För undervisning i sådana specialämnen, vilka falla

utanför de vanliga skolämnenas krets och vilkas rätta behandling enligt vad

skolöverstyrelsen anfört fordrar hög kompetens, hava de sakkunniga förordat,

att Kungl. Majit — liksom för närvarande är fallet beträffande all

timläraravlöning vid tekniskt läroverk — skulle lämna skolöverstyrelsen befogenhet

att, inom ramen för tillgängliga medel och med hänsyn till tjänstgöringens

omfattning och art, i varje särskilt fall bestämma timlärarnas

avlöning.

Läroverkslönesakkunniga hava icke ansett sig böra enbart för de tekniska

läroverkens del förorda beräknande av timläraravlöningen efter undervis
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

ningstimme i stället för efter veckotimme. De sakkunniga hava ansett denna

fråga böra upptagas till prövning i ett sammanhang för hela undervisningsväsendet,

en prövning som de sakkunniga emellertid icke varit i tillfälle

att verkställa.

Departementschefen har för egen del anslutit sig till läroverkslönesakkunnigas

berörda förslag till avlönande av den icke-ordinarie lärarpersonalen vid

de tekniska läroverken.

Vad till en början angår avlöningsställningen för de tekniska läroverkens

rektorer, yrkas i motionen II: 497, att tekniska läroverket i Västerås, vilket

i Kungl. Maj:ts förslag är placerat i grupp IV, måtte i likhet med de tekniska

läroverken i Borås, Eskilstuna och Härnösand placeras i grupp III.

Då emellertid motionärens förslag bygger på förhållanden, som kunna tänkas

inträda först i en framtid, finner sig utskottet icke för närvarande böra

i anledning av motionen ifrågasätta någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag

på förevarande punkt. Skulle utvecklingen gå i den riktningen, att läroverkets

placering i grupphänseende bör förändras, får frågan härom framdeles

tagas under övervägande. Av utskottets allmänna ställningstagande

till frågan om rektorernas löneställning följer, vidare, att utskottet avstyrker

de i de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 framförda yrkandena,

i vad de avse beloppen för lönetillägg åt rektorer vid tekniska läroverk.

Då löneställningen för lektorerna vid de tekniska läroverken jämväl enligt

utskottets mening bör vara densamma som för lektorerna vid de allmänna

läroverken, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag på denna

punkt och avstyrker förty de båda likalydande motionerna I: 308 och II:

552, så vitt nu är i fråga.

I fråga örn löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid de tekniska

läroverken föreligga tre olika, motionsvis framförda yrkanden. Sålunda

yrkas i de båda likalydande motionerna I: 308 och II: 552 placering av extra

ordinarie adjunkt i 21 lönegraden, i motionen II: 496 placering av extra

lärare i 22 lönegraden samt i de båda likalydande motionerna I: 305 och

II: 555 placering av extra ordinarie och extra lärare i 23 lönegraden ävensom

en undervisningsskyldighet för dessa lärare lika med lektors vid tekniskt

läroverk.

Utskottet vill erinra, att utskottet tidigare tillstyrkt den förändring i Kungl.

Maj:ts förslag, att extra ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk inplaceras

i 21 i stället för i 20 lönegraden. Motsvarande förändring tillstyrker utskottet,

med förordande i denna del av bifall till motionerna I: 308 och II:

552, beträffande extra ordinarie adjunkt vid tekniskt läroverk, varav följer,

att utskottet avstyrker de i övriga motioner framförda förslagen i fråga

om dessa lärares placering i 22 respektive 23 lönegraden. Med anledning

av vad i motionerna I: 305 och II: 555 anförts vill utskottet erinra,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

93

att enligt Kungl. Maj:ts av utskottet biträdda förslag i fråga örn de ickeordinarie

lärarnas anställningsförhållanden med »extra ordinarie adjunkt»

skulle förstås sådan icke-ordinarie lärare, manlig såväl som kvinnlig, som

med avseende å examina och prov är behörig till adjunkts- eller lektorstjänst.

En extra ordinarie adjunkt vid ett tekniskt läroverk kan sålunda

vara en akademiker med provår, behörig till lektorstjänst i vanligt skolämne,

eller en tekniskt utbildad lärare, behörig till lektorstjänst i tekniskt

specialämne.. Löneställningen skulle vara densamma för alla extra ordinarie

adjunkter. Därest en placering i den av utskottet för extra ordinarie adjunkt

förordade 21 lönegraden skulle av en icke-ordinarie lärare befinnas

otillfredsställande, kan den ifrågavarande läraren liksom för närvarande förbliva

timlärare med, i förekommande fall, speciellt högre arvode i vissa

tekniska ämnen än i vanliga skolämnen.

Emellertid anser sig utskottet i anledning av de föreliggande motionerna

i ämnet böra framhålla, att det med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som råda vid de tekniska läroverken, kunde tänkas bliva föremål för övervägande,

huruvida speciellt för tekniskt utbildad personal avsedda extra

ordinarie lärarbefattningar borde inrättas vid dessa läroverk. Utskottet, som

icke kan bedöma, i vad mån något verkligt behov härav föreligger, inskränker

sig i förevarande sammanhang till att uttala den förvissningen, att

Kungl. Maj:t, därest omständigheterna skulle befinnas därtill föranleda, för

riksdagen framlägger förslag i berörda hänseende.

Vad i de ovannämnda motionerna yrkats angående bestämmande av extra

ordinarie lärares undervisningsskyldighet föranleder utskottet till det uttalandet,

att utskottet förutsätter, att extra ordinarie lärare i allmänhet erhåller

en undervisningsskyldighet, som svarar mot den ordinarie lärarpersonalens.

De latituder för timantalen per vecka, som bliva fastställda för sistnämnda

personal, böra således gälla även för extra ordinarie personal.

13. Folkskolinspektionen.

Departementschefen lämnar härefter å sid. 152—157 i statsrådsprotokollet

under denna rubrik en framställning beträffande dels folkskolinspektörerna,

av vilka var och en handhar inspektionen i ett av rikets 52 folkskolinspektionsområden,

dels nomadskolinspektören, som övar tillsyn över nomadskolundervisningen

i riket.

A. Folkskolinspektörerna.

I fråga om gällande bestämmelser och tidigare förslag hänvisar utskottet

till statsrådsprotokollet. Här må allenast erinras, att 1928 års lönekommitté

placerade folkskolinspektörerna i 24 lönegraden med lön omedelbart enligt

högsta löneklassen samt att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande

över detta förslag fann, att ur löneteknisk synpunkt den invändningen

syntes kunna göras mot kommittéförslaget i denna punkt, att beträffande

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 18.9.

med konstitutorial tillsatta tjänstemän i lönegrad sådan som den av kommittén

föreslagna undantag icke plägade medgivas från de vanliga reglerna

om löneklassuppflyttning.

Läroverkslönesakkunniga hava för sin del funnit starka skäl tala för en

förbättring i folkskolinspektörernas löneställning i förhållande till 1928 års

lönekommittés förslag. De sakkunniga hava fördenskull — närmast i

anslutning till lärarlönekommittén •— föreslagit att folkskolinspektör — jämväl

kvinnlig sådan — hänföres till 26 lönegraden, med inplacering i avdelning

B av den för allmänna civilförvaltningens ordinarie tjänstemän gällande

löneplanen. I likhet med allmänna civilförvaltningens lönenämnd och på

av denna anförda skäl hava de sakkunniga icke kunnat biträda förslaget,

att folkskolinspektörerna omedelbart skulle erhålla avlöning enligt högsta

förekommande löneklass.

Icke heller hava de sakkunniga ansett befogat att, på sätt ifrågasatts,

efter införandet av kallortstillägg och efter dyrorter starkt differentierade löner

bibehålla de för närvarande utgående särskilda lönetilläggen till folkskolinspektörerna

i de nordligaste länen. Utöver lönen förutsättes folkskolinspektör

uppbära ersättning för expenser. De sakkunniga hava icke yttrat

sig angående beloppet av expensersättningen, då denna fråga varit föremål

för utredning i särskild ordning. Ersättning till vikarie för folkskolinspektör

hava de sakkunniga föreslagit skola bestämmas av Kungl. Majit.

Departementschejen har förklarat sig för egen del helt biträda läroverkslönesakkunnigas

förslag och alltså för folkskolinspektörerna tillstyrka placering

i lönegraden B 26 enligt avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Sin ställning till frågan om folkskolinspektörernas expensersättning

har departementschefen angivit i annat sammanhang (se sid. 126 f.

i det följande).

B. Nomadskolinspektören.

De till nomadskolinspektören utgående avlöningsförmånerna äro — med

undantag av fördelaktigare bestämmelser rörande tillfällig löneförbättring

samt av särskilt arvode å 1,100 kronor — desamma som utgå till folkskolinspektör,

vars inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands,

Västerbottens eller Norrbottens län och som är där bosatt.

Varken lärarlönekommittén eller 1928 års lönekommitté behandlade frågan

örn lönereglering för nomadskolinspektören. Däremot upptog skolöverstyrelsen

densamma i sitt utlåtande över sistnämnda kommittés betänkande.

Skulle särskild lönegrad bestämmas för nomadskolinspektören, måste den,

anförde överstyrelsen härvid, för att rådande relation till folkskolinspektör

efter regleringen skulle bibehållas, sättas två lönegrader över dennes och

alltså, om folkskolinspektör placerades i 26 lönegraden, nomadskolinspektören

placeras i 28 lönegraden. Örn däremot fortfarande ett tilläggsbelopp

skulle bibehållas, borde detta med utgångspunkt från det nu utgående, 1,100

kronor, med hänsyn till dyrtidstillägget sättas till 1,500 kronor.

Läroverkslönesakkunniga hava ansett sig böra till övervägande upptaga frågan

om lönereglering för nomadskolinspektören i samband med sin behandling

av folkskolinspektörernas löneregleringsfråga. Härvid hava de tillstyrkt

alternativet med placering i 26 lönegraden — liksom i fråga om

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

95

folkskolinspektör enligt avdelning B av allmänna civilförvaltningens löneplan

— jämte lönetillägg av 1,500 kronor för år. Sistnämnda belopp hava

de sakkunniga ansett sig böra förorda, främst med hänsyn till svårigheten

att rekrytera den ifrågavarande befattningen, ehuru de därav föranledda

löneökningarna beräknades bliva ganska betydande. Ersättning till vikarie

för nomadskolinspektören förutsattes av de sakkunniga skola bestämmas

av Kungl. Majit.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört följande:

I likhet med läroverkslönesakkunniga finner jag, att samtidigt med folkskolinspektörerna

även nomadskolinspektören bör erhålla lönereglering enligt

det för allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.

Vad angår formen för lönesättningen, har jag funnit det av läroverkslönesakkunniga

förordade förslaget vara det mest ändamålsenliga. Jag tillstyrker

alltså, att nomadskolinspektören hänföres till lönegraden B 26 enligt

avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen och härjämte tilldelas

ett särskilt lönetillägg av 1,500 kronor. De närmare bestämmelserna

rörande tilläggets åtnjutande under ledighet m. m. torde Kungl. Majit få

utfärda. Expensersättning bör givetvis utgå även till nomadskolinspektören.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Marits förslag till löneställning

för folkskolinspektörerna och nomadskolinspektören. Frågan örn inspektörernas

expensersättning upptager utskottet till behandling i annat sammanhang.

14. Vaktmästarpersonal.

Såsom avslutning på den huvudavdelning i statsrådsprotokollet, som be.

handlar frågan örn lönereglering för personal vid det statliga undervisningsväsendet,

ingår departementschefen på en behandling av frågan örn vaktmästarpersonalens

anställnings- och löneförhållanden och anför därvid inledningsvis

å sid. 158 i statsrådsprotokollet följande:

Vid de undervisningsanstalter, örn vilka här är fråga, finnes anställd en

talrik personal för fullgörande av vaktmästarsysslor, skötsel av värmeledning

m. m. Denna personals anställnings- och avlöningsförhållanden äro

mycket växlande och även i viss mån oklara. I några fall avlönas, såsom

av det följande närmare framgår, befattningshavarna av vederbörande avlöningsanslag,

i andra fall av anslag, som äro avsedda för bestridande av omkostnader

och andra utgifter, i åter andra — och det största antalet — fall

av medel, som icke anvisats å riksstaten. För vissa befattningshavare hava

Kungl. Majit och riksdagen fastställt avlöningens storlek, för andra utgår

lönen enligt av skolöverstyrelsen givna direktiv, för andra åter bestämmes

lönen av den som anställt personalen (rektor eller lokalstyrelse). A ordinarie

stat äro endast uppförda vissa befattningshavare vid de tekniska läroverken

samt vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Vid olika tillfällen har frågan örn vaktmästarnas avlöningsförhållanden

och därmed sammanhängande spörsmål varit föremål för behandling. Då

nu förestår en definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid här berörda

läroanstalter, synes även spörsmålet örn avlönings- och anställningsförhållandena

för vaktmästare och dylika befattningshavare böra tagas under övervägande.

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

En redogörelse för nuvarande förhållanden och tidigare framställningar

och förslag i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 158—166.

Läroverkslönesakkunniga, vilka i enlighet med givna direktiv till behandling

upptagit frågan örn lönereglering för vaktmästarpersonalen vid här omhandlade

läroanstalter, hava härvid funnit sig böra i likhet med 1928 års

lönekommitté, skolöverstyrelsen och statskontoret tillstyrka, att ifrågavarande

personal vid de allmänna läroverken erhåller statsanställning i egentlig mening.

Enligt de sakkunnigas uppfattning saknas nämligen tillräckliga skäl

för att å ifrågavarande område bibehålla den nuvarande, i olika avseenden

otillfredsställande anordningen. Reglering av avlöningsförhållandena bör

fördenskull ske i anslutning till det för allmänna civilförvaltningen gällande

lönesystemet. Liknande reglering bör enligt de sakkunniga ske vid övriga,

nu ifrågavarande läroanstalter, vid vilka vaktbetjäningen redan intar ställning

av statstjänstemän.

De sakkunniga hava från de berörda läroanstalterna inhämtat åtskilliga

uppgifter till frågans belysande. Härvid har det emellertid visat sig, att på

ifrågavarande område råda synnerligen skiftande förhållanden, vilket särskilt

gäller den ojämförligt största kategorien av hithörande befattningshavare,

nämligen läroverksvaktmästarna. På grund härav hava de sakkunniga

funnit, att ett ställningstagande till frågan i alla dess enskildheter icke kan

ske utan en närmare undersökning, som de sakkunniga icke varit i tillfälle

att företaga. Enligt de sakkunnigas mening bör det fördenskull uppdragas

åt särskilda personer att verkställa undersökning rörande förhållandena

vid de olika hithörande läroanstalterna, på grundval varav skolöverstyrelsen

sedermera bör avgiva förslag i fråga örn behovet av vaktmästarpersonal

vid dessa anstalter.

Läroverkslönesakkunniga hava likväl ansett det ur olika synpunkter lämpligt,

att frågan örn lönereglering för vaktmästarpersonalen upptages till övervägande

i samband med regleringen av lärarnas löner, ehuru endast i syfte

att få till stånd ett principuttalande från riksdagens sida. Det detaljerade förslag,

som är erforderligt för frågans slutgiltiga ordnande, bör enligt de sakkunnigas

mening föreläggas 1938 års riksdag. Då vid några läroanstalter

vaktpersonalen redan innehar ordinarie statsanställning, skulle åtgärder i

löneregleringssyfte kunna redan nu ifrågasättas för nämnda personal. De

sakkunniga hava likväl ansett, att för vinnande av enhetlighet frågan örn

lönereglering bör upptagas och behandlas samtidigt för hela den befattningshavarekategori,

om vilken här är fråga.

Aven örn alltså berörda spörsmål icke kan omedelbart vinna sin lösning,

hava de sakkunniga ansett det lämpligt att preliminärt angiva den lönegradsplacering,

som synts dem skälig för vissa huvudfall. Härvid hava de

sakkunniga utgått dels från den lönenivå, som är bestämd för liknande

personal vid andra statliga institutioner, d. v. s. lönegraderna B 7, B 6 och

B 5 enligt avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen, dels från

befattningshavarnas arbetsuppgifter och andra därmed sammanhängande

omständigheter. För vaktmästare, som endast har att ombesörja rena

eldaregöromål, hava de sakkunniga icke velat förorda ordinarie anställning.

I vaktmästarnas löneförmåner ingå som regel vissa naturaförmåner, vanligen

fri bostad med värme och lyse. I de flesta fall är bostaden belägen

i läroanstaltens hus eller därtill hörande, närbelägen lokal. De sakkunniga

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

97

hava utgått från, att vaktmästarna liksom andra statliga befattningshavare

skola uppbära bruttolön och att ersättning alltså skall erläggas för åtnjutna

naturaförmåner.

Vad angår de allmänna läroverken, bestrides kostnaden för lyse och

värme i hithörande fall av ljus- och vedkassan, och ersättningen för

nämnda förmåner bör fördenskull ingå till berörda kassa. Beträffande åter

ersättning för innehavd bostad är att märka, att bostaden för läroverkens

vaktmästare i regeln är förlagd till kommunen tillhörig byggnad. Samtliga

läroverkskommuner hava numera åtagit sig skyldighet att bygga och underhålla

läroverkshus. Härvid pläga kommunerna kunna påräkna understöd

ur den byggnadsfond, som skall finnas vid varje läroverk och som är bestämd

att bestrida vissa kostnader, som avse läroverkshuset. Med hänsyn

till dessa förhållanden hava de sakkunniga förordat, att bostadsersättningen

skall inlevereras till byggnadsfonden vid respektive läroverk. Värdering av

bostaden och bestämmande av ersättningens storlek bör enligt de sakkunniga

äga rum i samma ordning som gäller för rektorsbostäder. Kan enighet ej

uppnås, bör frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd.

I fråga om ersättning för bostad m. m. för vaktmästare vid andra läroanstalter

än allmänna läroverk hava de sakkunniga ansett liknande bestämmelser

lämpliga. Ersättningen bör, där bostaden är belägen i statsverket

tillhörig byggnad, inlevereras till statsverket och ingå till statens

allmänna fastighetsfond.

Tillsättningen av vaktmästartjänster bör enligt de sakkunnigas mening

vid de läroanstalter, där lokalstyrelse finnes, tillkomma denna styrelse samt

vid övriga läroanstalter vederbörande rektor. Befattningarna böra kungöras

till ansökan lediga i vanlig ordning.

De sakkunniga hava förordat, att frågor örn vaktmästares uppfattning i

högre löneklass skola, för vinnande av önskvärd enhetlighet i avseende på

uppflyttningsbestämmelsernas tillämpning, prövas och avgöras av skolöverstyrelsen.

Tjänstgöring som vaktmästare vid läroverk omedelbart före övergången

till det nya lönesystemet bör enligt de sakkunnigas mening få tillgodoräknas

vederbörande för uppflyttning i högre löneklass, i den mån tjänstgöringen

varit likartad med den, som tillhör den ordinarie befattningen.

Ehuruväl — att döma av de inhämtade upplysningarna — för närvarande

icke vid de statliga läroanstalterna förekomma »extra ordinarie» vaktmästare

med heltidstjänstgöring, hava de sakkunniga förutsatt, att dylik

anställning framdeles kan bliva erforderlig. Härvid har en inplacering i 5

lönegraden såsom regel ansetts böra tillämpas.

Av den av de sakkunniga verkställda utredningen har framgått, att vid

åtskilliga läroanstalter nu förekomma vaktmästare, som icke hava heltidstjänstgöring.

Dessa äro dels biträdande vaktmästare vid läroanstalt, där

ordinarie vaktmästare finnes, dels vaktmästare, som icke äro helt upptagna

på grund av skolans ringa storlek, dels vaktmästare, vilka äro samtidigt

anställda vid den statliga läroanstalten och vid annan läroanstalt.

Ifrågavarande vaktmästartjänster äro i regel behövliga för längre tid, i vissa

fall ständigt. De sakkunniga hava ansett, att för sistnämnda fall tjäust
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

innehavare bör kunna beredas anställning såsom extra ordinarie tjänsteman,

i enlighet med de härutinnan gällande bestämmelserna. Fråga örn anställande

vid ett läroverk av extra ordinarie vaktmästare bör enligt de sakkunnigas

mening underställas skolöverstyrelsens prövning.

Personer, som fullgöra belt okvalificerat arbete, såsom gårdskarlar o. dyl.,

hava de sakkunniga ansett ej böra erhålla anställning som tjänstemän.

Läroverkslönesakkunniga hava vidare yttrat sig rörande de med löneregleringen

för vaktmästarpersonalen förenade kostnaderna m. m.

Vad först beträffar de allmänna läroverken, utgå lönerna ur läroverkens

ljus- och vedkassor, vilkas huvudsakliga inkomst utgöres av de till kassorna

inflytande terminsavgifterna. Ett inordnande av läroverksvaktmästarna bland

de egentliga statstjänstemannen behöver — såsom läroverkslönesakkunniga

påvisat — i och för sig icke medföra, att staten påtager sig några ökade

kostnader. Såsom de sakkunniga påvisat, kan sålunda tänkas, att ljus- och

vedkassorna till statsverket framdeles inleverera ett mot vaktmästarnas kontanta

avlöning svarande belopp. En annan lösning vore, att de avgifter,

som lärjungarna nu hava att erlägga till statsverket, höjdes i den utsträckning,

som kunde behövas för att täcka ifrågavarande lönekostnader. En

närmare undersökning har emellertid bibringat de sakkunniga den uppfattningen,

att ett förfarande enligt endera av nämnda linjer skulle medföra

avsevärda olägenheter. Under sådana omständigheter hava de sakkunniga

ansett sig böra förorda, att lönekostnaderna i princip övertagas direkt av

statsverket och uppföras på de allmänna läroverkens avlöningsstat. Enligt

de sakkunnigas mening bör detta gälla såväl ordinarie som extra ordinarie

befattningshavare, d. v. s. den personal med vars anställning är förenad

pensionsrätt. Eventuellt anställda extra vaktmästare liksom annan mera

tillfällig personal böra däremot, på sätt föreslagits av såväl 1928 års lönekommitté

som skolöverstyrelsen, alltjämt avlönas av ljus- och vedkassornas

medel.

Att nu verkställa en beräkning av kostnaderna för här ifrågavarande

vaktpersonals lönereglering hava de sakkunniga icke funnit möjligt. Huvudskälet

härtill är den förut antydda omständigheten, att det verkliga behovet

av vaktmästare vid de olika läroanstalterna icke kan fixeras utan en i detalj

gående undersökning. Ej heller kan förutses hur placeringen i löneklasser

kan komma att gestalta sig. De av läroverkslönesakkunniga införskaffade

uppgifterna rörande läroverksvaktmästarnas löneförhållanden hava

emellertid givit till resultat, att de nuvarande lönekostnaderna för de vaktmästare,

som hava heltidstjänstgöring, uppgå till omkring 580,000 kronor.

Enär de enligt det nya lönesystemet utgående individuella lönerna i många

fall torde komma att understiga de för närvarande bestämda och i åtskilliga

fall ungefär motsvara de sistnämnda, hava de sakkunniga ansett sig kunna

antaga, att den slutliga kostnaden för staten skulle komma att stanna vid

något över 600,000 kronor. Däremot skulle nämnda förhållanden komma

att influera på statens kostnader under de första åren, enär de vaktmästare,

som vid tiden för löneregleringens ikraftträdande åtnjuta högre löneförmåner

än de enligt nämnda system skulle komma att uppbära, övergångsvis

borde erhålla gottgörelse för inträffad löneminskning. A andra sidan är

att märka, att genom statens övertagande av kostnaderna för vaktmästarnas

löner en ej ringa nedsättning torde kunna vidtagas i det förut omförmälda

anslaget för bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Vad beträffar kostnaderna för lönereglering för vaktmästarna vid övriga

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

99

här ifrågavarande läroanstalter, hava de sakkunniga ansett sig kunna antaga,

att dessa kostnader torde bliva jämförelsevis föga betydande, då de

berörda befattningshavarna äro ganska fåtaliga.

De sakkunniga hava slutligen erinrat därom, att med vaktmästarnas inplacering

i det för civila befattningshavare gällande lönesystemet givetvis

kommer att följa rätt till såväl tjänste- som familjepension enligt därom

gällande författningar.

För egen del har departementschefen i ämnet anfört följande (sid. 170

och 171 i statsrådsprotokollet):

Att vaktmästarnas lönefråga nu tages upp till principbehandling av statsmakterna

är enligt min mening ofrånkomligt. För de allmänna läroverkens

vaktmästare — den ojämförligt talrikaste av här ifrågavarande kategorier

av befattningshavare -— innebär detta mer än en lönereglering i vanlig

mening, det betyder för dem en definitiv inplacering bland statsanställda

befattningshavare med de konsekvenser, detta kan medföra. Läroverksvaktmästarna

hava ända hittills intagit ett slags mellanställning i avseende

å sin anställningsform, och deras avlönings- och pensionsförhållanden hava,

såsom framgår av den föregående framställningen, icke haft den fasthet

och stadga och än mindre den enhetlighet och följdriktighet, som önskvärt

varit. Det är visserligen ej svårt att ur den historiska utvecklingen giva

förklaring till detta faktum, men uppenbarligen är det icke lämpligt att

låta ett dylikt förhållande'' få bestå, detta med tanke såväl på befattningshavarna

själva som på de institutioner, vid vilka de äro knutna. Principiellt

sett finnes ur här förevarande synpunkt icke någon skillnad mellan

läroverkens vaktmästare och vaktmästarna vid exempelvis folkskoleseminarier

och tekniska läroverk, vilka sedan länge äro även i formellt avseende

statsanställda. Jag ansluter mig alltså till den meningen, att läroverksvaktmästarna

snarast möjligt böra få sina avlönings- och anställningsförhållanden

statligt reglerade. Jag tillstyrker även, att de kontanta kostnaderna

för läroverksvaktmästarnas avlönande övertagas av statsverket, i den omfattning

som förordats av läroverkslönesakkunniga.

Vad angår de vaktmästare, som, anställda vid andra läroanstalter än allmänna

läroverk, redan äro att betrakta som statliga befattningshavare, är

det jämväl önskligt, att deras löneställning blir bestämd i enlighet med de

grunder, som gälla för dylika tjänstinnehavare i övrigt inom statsförvaltningen.

I likhet med läroverkslönesakkunniga finner jag det emellertid ej möjligt

att för 1937 års riksdag framlägga ett definitivt förslag angående lönereglering

för vaktmästarpersonalen. Ett principuttalande från riksdagens sida,

att lönereglering för vaktmästarna vid nu berörda läroanstalter skall genomföras,

bör dock fattas redan nu. Den detaljutredning, som jag, i likhet med

nämnda sakkunniga, finner erforderlig, bör efter ett dylikt principbeslut

snarast igångsättas. Angående sättet härför torde jag få tillfälle att senare

framlägga förslag inför Kungl. Majit.

Till läroverkslönesakkunnigas uttalanden örn lönegradsplaceringen m. m.

för vaktmästarna anser jag mig nu ej böra taga ställning. Så mycket

synes mig klart, som att den från olika håll angivna lönenivån — lönegraderna

B 7, B 6 och B 5 — torde vara den, från vilken detaljutredningen

bör utgå.

Vad läroverkslönesakkunniga yttrat beträffande naturaförmåner och därmed

sammanhängande frågor, har icke givit mig anledning till erinran.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

Ej heller i övrigt har jag funnit skäl att i förevarande sammanhang giva

uttryck åt annan uppfattning än den, som framförts av de sakkunniga.

Ehuru det stora flertalet vaktmästare vid det statliga undervisningsväsendet

icke för närvarande äro avlönade av medel, som anvisats å riksstaten,

och sålunda icke kunna betraktas såsom statsanställda i egentlig

mening, har riksdagen dock regelbundet haft anledning att sysselsätta sig

med denna personals anställnings- och avlöningsförhållanden, nämligen i

samband med fattande av beslut om vaktmästarnas pensionering, vilka beslut

fattas från fall till fall.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att 1937 års riksdag skulle uttala sig för,

att lönereglering för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsen

genomföres i samband med löneregleringen för lärarpersonalen vid nämnda

undervisningsväsen och på grundval av de för allmänna civilförvaltningen

för närvarande tillämpade principerna. De kontanta kostnaderna för läroverksvaktmästarnas

avlönande skulle härvid övertagas av statsverket. Efter

verkställd detaljutredning skulle senare för riksdagen framläggas förslag

angående vaktmästarpersonalens definitiva inplacering i lönegrad och därmed

sammanhängande frågor.

Utskottet, som finner, att den i ämnet förebragta utredningen är ägnad

att läggas till grund för bedömande av frågan, huruvida ett principbeslut

av den art, som ovan angivits, bör av 1937 års riksdag fattas, har icke

velat motsätta sig, att den nu ifrågavarande vaktmästarpersonalen, i den

mån så ej skett, erhåller anställning i statens tjänst och löner, reglerade i

anslutning till de för allmänna civilförvaltningen för närvarande gällande

grunderna.

Vad därefter angår frågan örn de med en dylik lönereglering förenade

kostnaderna, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag, att de kontanta kostnaderna

för läroverksvaktmästarnas avlönande övertagas av statsverket i vad

avser ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. Annan vaktmästarpersonal

vid de allmänna läroverken bör alltjämt avlönas av ljus- och vedkassornas

medel.

I fråga örn den myndighet, som skall äga anställa den statsavlönade vaktmästarpersonalen,

anser sig utskottet böra giva uttryck åt den meningen,

att ordinarie och extra ordinarie vaktmästare böra anställas av vederbörande

lokalstyrelse respektive styrelse eller, där styrelse av nämnt slag icke finnes,

av vederbörande rektor.

Vad angår de här ifrågavarande befattningshavarnas tjänstetitel, anser

sig utskottet böra framhålla, att, i likhet med vad som skett beträffande

universiteten, benämningen »vaktmästare» bör i förekommande fall komma

till användning i stället för benämningen »expeditionsvakt».

Till de detaljspörsmål av olika slag, som beröras av departementschefen

i samband med den förevarande frågan, anser sig utskottet icke för närvarande

böra taga ställning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

101

II. Vissa organisatoriska förändringar inom det

statliga undervisningsväsendet m. m.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet under ovanstående rubrik

behandlat vissa frågor rörande organisationen av det statliga undervisningsväsendet

m. m., nämligen om upprättande av nya statliga gymnasier, provisorisk

utvidgning av provårsinstitutionen, rätt för ämneslärarinna vid allmänt

läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig viss tjänstgöring m. m., begränsning

av lärjungeantalet i undervisningsavdelningarna vid de allmänna

läroverken, omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under budgetåret

1937/1938, omfattningen av småskoleseminarieorganisationen under budgetåret

1937/1938 samt biträden åt folkskolinspektörerna.

Här nedan kommer dessutom att behandlas den i en motion upptagna

frågan om läkarundersökning av befattningshavare, anställd vid samhällets

skolor.

1. Upprättande av vissa nya statliga gymnasier.

Enligt statsrådsprotokollet föreligga från stadsfullmäktige i Eslöv, Motala

och Söderhamn framställningar om förstatligande av de därvarande kommunala

gymnasierna och från stadsfullmäktige i Skellefteå och Arvika framställningar

örn upprättande av statsgymnasier i sistnämnda städer. Utlåtanden

i ärendet hava avgivits bland annat av skolöverstyrelsen och statskontoret.

Till belysande av de olika landsdelarnas tillgång till högre allmänna läroverk

har överstyrelsen meddelat omstående sifferuppgifter beträffande förhållandena

i de särskilda länen vid årsskiftet 1934/1935.

Skolöverstyrelsen har i sin skrivelse först behandlat frågan örn behovet

av högre allmänna läroverk å de av de ovannämnda orterna, där vederbörande

stad nu uppehåller gymnasium, nämligen Motala, Eslöv och

Söderhamn.

Ur synpunkten av städernas eller lärjungeområdenas storlek samt den

därav naturligt betingade tillströmningen av lärjungar har överstyrelsen

funnit statliga gymnasier vara motiverade å samtliga de tre nämnda orterna.

Någon tvekan kunde dock onekligen råda beträffande Söderhamn,

vars gymnasium varit jämförelsevis svagt frekventerat.

Med hänsyn till förhållandena inom Ostergötlands län i fråga örn utbildningsmöjligheter

å gymnasium har överstyrelsen funnit starka skal tala för

upprättande av ett högre allmänt läroverk i Motala, och denna stad torde

enligt överstyrelsens mening i här berörda avseende stå främst av de tre

städer, som här äro i fråga.

Malmöhus län åter, inom vilket Eslöv vore beläget, tillhörde de i fråga

om tillgång på högre allmänna läroverk — liksom på realskolor — mest

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

L ä n

Jord- areal

i km2

Folk-

mängd

(jämna

tusental)

Stads-

befolk-

ning

Lands-

bygds-

befolk-

ning

Antal

högre all- männa

läro- verk

Antal

invånare

per högre

allmänt

läroverk

Stockholms stad .

137

526,000

526,000

8

65,750

Stockholms

län . . .

7,385

271,000

52,000

219,000

2

135,500

Uppsala

» . . .

5,132

138,000

38,000

100,000

1

138,000

Södermanlands

> ...

6,237

188,000

63,000

125,000

3

62,666

Östergötlands

» . . .

9,973

311,000

114,000

197,000

2

155,500

Jönköpings

» . . .

10,616

235,000

74,000

161,000

2

117,500

Kronobergs

» . . .

8,907

155,000

10,000

145,000

1

155,000

Kalmar

» . . .

10,958

232,000

52,000

180,000

2

116,000

Gotlands

» ...

3,117

58,000

11,000

47,000

1

58,000

Blekinge

» ...

2,908

146,000

46,000

100,000

1

146,000

Kristianstads

» . . .

6,195

249,000

26,000

223,000

1

248,000

Malmöhus

D ...

4,734

517,000

269,000

248,000

7

73,857

Hallands

» ...

4,746

152,000

45,000

107,000

1

152,000

Göteborgs och Bohus» . . .

4,895

467,000

301,000

166,000

4

116,750

Älvsborgs

» ...

11,685

319,000

87,000

232,000

2

159,500

Skaraborgs

» ...

8,062

241,000

49,000

192,000

2

120,500

Värmlands

* ...

17,467

273,000

51,000

222,000

2

136,500

Örebro

> . . .

8,427

218,000

47,000

171,000

2

109,000

Västmanlands

» . . .

6,438

161,000

51,000

110,000

1

161,000

Kopparbergs

» ...

28,167

249,000

30,000

219,000

1

249,000

Gävleborgs

» . . .

18,184

281,000

58,000

223,000

2

140,500

Västernorrlands

» . . .

24,122

282,000

39,000

243,000

2

141,000

Jämtlands

» . . .

47,673

136,000

15,000

121,000

1

136,000

Västerbottens

» . . .

55,402

212,000

19,000

193,000

1

212,000

Norrbottens

» ...

98,660

206,000

26,000

180,000

2

103,000

gynnsamt ställda delarna av landet. Avståndet från Eslöv till de närmast

belägna städerna med högre allmänna läroverk, d. v. s. Lund, Landskrona,

Hälsingborg och Kristianstad, kunde icke heller sägas vara långt; mellan

Eslöv och Lund vore det endast 17 km. och restiden per järnväg vore 18

minuter. Såtillvida stöde alltså Eslöv tillbaka för en mängd orter i riket.

A andra sidan vore dock särskilt Lunds högre allmänna läroverk starkt

belastat.

Vid bedömande av Eslövs gymnasiefråga finge icke lämnas ur räkningen,

dels att staden läge i en mycket tättbefolkad bjrgd, som skulle komma i

ett betydligt ogynnsammare läge än själva staden Eslöv, om dess gymnasium

nedlades, dels att det måste ligga i sakens natur, att i ett län med

den täta bebyggelse, som utmärkte Malmöhus län — 109 per km2 — befolkningen

i större utsträckning komme att begagna sig av de utbildningsmöjligheter,

ett högre allmänt läroverk erbjöde, än vad fallet vore i mera

glest befolkade trakter.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

103

Av de tre här behandlade kommunala gymnasierna vore Eslöv också det

faktiskt största, och all sannolikhet talade för att detta icke vore någon tillfällighet.

Största hänsyn borde även tagas till det förhållandet, att Eslöv

sedan många år tillbaka upprätthållit ett kommunalt gymnasium.

Överstyrelsen ansåge sålunda, att den jämförelsevis rika tillgången på

högre allmänna läroverk inom Malmöhus län och närbelägenheten särskilt

till Lund icke borde vara utslagsgivande vid bedömandet av Eslövs gymnasiefråga

och icke borde i och för sig utgöra hinder för att jämväl Eslöv

erhölle ett statligt gymnasium. Däremot skulle möjligen någon tvekan

kunna uppstå med anledning av tillkomsten läsåret 1935—1936 av det nya

kommunala gymnasiet i Hässleholm, då den frågan möjligen kunde uppställa

sig, vilkendera av dessa orter i första rummet borde ifrågakomma till ett

statligt gymnasium, därest icke båda kunde räkna med att erhålla sådant.

Överstyrelsen hade icke nu haft möjlighet och icke heller ansett det direkt

påkallat att i detalj undersöka förutsättningarna för ett högre allmänt läroverk

i Hässleholm, men vore dock böjd för den uppfattningen, att någon större

skillnad icke torde råda mellan dessa båda orters lämplighet såsom gymnasiestäder.

Under sådana förhållanden syntes största hänsynen böra tagas

till det förhållandet, att Eslöv sedan många år tillbaka upprätthållit ett

kommunalt gymnasium, liksom därtill, att Eslöv dock vöre den större av

de båda städerna; folkmängden i Hässleholm uppgick vid senaste årsskifte

endast till 3,331 personer. Man torde också få räkna med att ett nedläggande

av det kommunala gymnasiet i Eslöv skulle medföra en utvidgning

av högre allmänna läroverket i Lund, då en stor del, troligen den större

delen, av sådana elever, som nu ginge till Eslöv, i så fall sannolikt skulle

övergå till högre allmänna läroverket i Lund.

Vad Skellefteå och Arvika beträffade, fortsätter överstyrelsen, hade i

ingendera av dessa städer kommunalt gymnasium tidigare varit upprättat,

och det skulle alltså här gälla att utan stöd av den erfarenhet i fråga om

behovet, som ett kommunalt sådant skänkte, omedelbart utvidga den förefintliga

statliga realskolan med ett statligt gymnasium. Det syntes överstyrelsen

klart, att för en sådan åtgärd erfordrades mycket starka skäl framför

allt i form av ett alldeles påtagligt behov av en dylik läroanstalt, såsom

då 1931 och 1934 års riksdagar beslöto upprättande av fullständiga högre

allmänna läroverk i Kristinehamn och Bromma, eller emedan särskilda skäl

förelåge, såsom då 1935 års riksdag beslöt ombildning av samrealskolan i

Haparanda till ett högre allmänt läroverk.

Med hänsyn till det sätt varpå förhållandena inom Västerbottens län och

närmast dess nordliga del utvecklat sig (stigande folkmängd och höjd ekonomisk

standard) och då länet med en areal på 59,148 km2 — rikets näst

största — och numera en folkmängd på 212,000 personer endast ägde ett

högre allmänt läroverk och för övrigt icke heller mer än en fristående

realskola, syntes det uppenbart, att länet vore mindre väl gynnat i fråga

orri utbildningsmöjligheter vid allmänna läroverk och att utvecklingen

på detta område icke hållit jämna steg med den allmänna ekonomiska utvecklingen

inom länet. Frågan örn en utökning av läroverksorganisationen

läge också av redan anförda skäl såtillvida enkelt till, som Skellefteå syntes

vara den självskrivna platsen, därest ett nytt högre allmänt läroverk skulle

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

upprättas inom länet. Ingen annan ort kunde därvid gärna tänkas komma

ifråga, och läget finge anses synnerligen lämpligt jämväl i förhållande till

gymnasiestäderna Umeå och Luleå.

Samrealskolan i Skellefteå vore för närvarande rikets största med ett lärjungeantal

av 395. Den femåriga realskolan hade i samtliga klasser dubbla

avdelningar och i första klassen tredubbla.

Vad beträffar samrealskolan i Arvika kunde starka skäl anföras för utvidgning

av denna till ett högre allmänt läroverk. Då överstyrelsen icke desto

mindre i detta fall hyste en viss tvekan, berodde denna icke minst därpå,

att ett samtidigt upprättande av statsgymnasier i hela den utsträckning, som

för närvarande begärdes, näppeligen torde vara möjlig. Och därest en viss

begränsning måste ske, syntes det billigt, att kommuner, som under många

år på egen bekostnad upprätthållit ett gymnasium, erhölle företräde framför

orter, där ett sådant gymnasium icke funnits.

Överstyrelsen höhe sålunda före, att Motala och Eslöv och, med hänsyn

till nyssnämnda förhållande, för närvarande jämväl Söderhamn borde ha

företräde framför Arvika, och likaså funne överstyrelsen behovet av ett nytt

högre läroverk vara ännu mera trängande i Skellefteå än i Arvika, dels

med hänsyn till det ådagalagda behovet å orten, sådant det framginge

framför allt av tillströmningen till de högre läroanstalterna i Skellefteå och

Umeå, dels med hänsyn därtill, att Värmlands län helt nyligen erhållit en

utvidgning av sin statliga gymnasieorganisation. Ehuru förutsättningar

sannolikt funnes för ett högre allmänt läroverk i Arvika ansåge överstyrelsen

dock rimligt, om statsmakterna tillsvidare ställde sig avvaktande gent

emot inrättande av ett sådant.

Statskontoret har i sitt utlåtande erinrat, att under senare år ett icke obetydligt

antal nya statliga gymnasier och högre allmänna läroverk tillkommit

och med hänsyn till de statsfinansiella konsekvenserna uttalat önskvärdheten

av att i görligaste mån varsamhet i dylikt avseendé måtte för framtiden

iakttagas. Vad de föreliggande förslagen beträffade, ville det synas

ämbetsverket, som örn den av stadsfullmäktige i Skellefteå gjorda framställningen

borde äga företräde framför de övriga.

I en senare skrivelse har skolöverstyrelsen hemställt, att Eslöv, Motala

och Skellefteå måtte successivt från och med budgetåret 1937/1938 erhålla

statliga gymnasier på så sätt, att en ring upprättades varje år vid vart och

ett av dessa läroverk, till dess gymnasiet vore färdigbildat.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

För egen del vill jag inledningsvis framhålla, att ett bedömande av de

framförda förslagen om upprättande av nya statsgymnasier icke synes böra

få påverkas av frågan örn önskvärdheten av att ungdomen i större utsträckning

ledes in på andra förvärvsbanor än de intellektuellt betonade. Det

kan, såsom överstyrelsen framhållit, icke vara riktigt att åstadkomma en

begränsning av tillströmningen till dessa banor genom att låta vissa landsdelar

intaga en mindre gynnsam ställning i fråga örn tillgång till gymnasieutbildning

än de, som fått sitt behov av sådana utbildningsmöjligheter till
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

105

godosett, redan innan nyssberörda utbildningsproblem vunnit sin nuvarande

aktualitet. Bot för de olägenheter, som kunna uppstå till följd av den

ökade tillströmningen till gymnasieutbildningen, måste sökas på andra vägar

än de, som leda till en begränsning av antalet skolor inom vissa delar av

vårt land. Denna sida av saken bör alltså enligt min mening kunna i detta

sammanhang med det nu anförda lämnas åsido.

Då antalet gymnasier, för vilkas upprätthållande staten kan åtaga sig det

huvudsakliga ekonomiska ansvaret, av naturliga skäl måste hållas inom

vissa gränser, är det av vikt, att statsgymnasierna få ett ur geografisk och

demografisk synpunkt så tillfredsställande läge som möjligt. På grund

härav ligger det enligt min åsikt en viss fara i att låta förläggningen av

de nya statliga gymnasier, som nu och i framtiden kunna komma att inrättas,

väsentligen bestämmas av huruvida och under huru lång tid de

ifrågakommande samhällena själva anordnat gymnasieundervisning genom

att företrädesvis med egna medel bestrida kostnaderna för kommunala gymnasier.

Skulle den normala ordningen för upprättandet av statliga gymnasier

bliva, att vederbörande kommun först upprättade ett kommunalt gymnasium,

som efter någon tid överginge i ett statligt sådant, försvårades i

viss mån statsmakternas allsidiga och objektiva prövning av dessa frågor,

en prövning, som framförallt bör ske ur synpunkten av vad. som för en

hel landsända kan vara det bästa och mest ändamålsenliga. Överstyrelsen

har i sin utredning snuddat vid ett sådant fall, då överstyrelsen, efter att

ha erinrat om tillkomsten av ett kommunalt gymnasium i Hässleholm, framhållit

svårigheterna att avgöra, vilkendera av orterna Eslöv och Hässleholm,

som i första rummet bör ifrågakomma till statligt gymnasium, därest icke

båda kunna räkna med att erhålla gymnasium, samt uttalat, att härvidlag

största hänsynen bör tagas bland annat till det förhållandet, att Eslöv sedan

många år tillbaka upprätthållit ett kommunalt gymnasium. Såsom jag ser

saken, bör visserligen i fall, sådana som de nu föreliggande, stort avseende

även fästas vid en sådan omständighet, som att en kommun i handling

visat sitt intresse för skolväsendet. Men detta varken kan eller bör vid

prövningen av frågor örn upprättande av nya statliga gymnasier få undanskymma

andra kommuners eventuellt mer berättigade önskemål. En annan

sak är, att lärjungefrekvensen i ett redan befintligt kommunalt gymnasium

ju lämnar en säkrare ledning vid bedömande av behovet av ett statligt

gymnasium än en uppskattning rörande den sannolika elevtillströmningen

till ett helt nytt gymnasium, och att det alltså ligger i sakens natur, att det

erfordras mycket starka skäl för att upprätta ett statligt gymnasium på en

ort, där man icke kan hänvisa på ett på nyssnämnt sätt ådagalagt behov.

Med denna utgångspunkt måste jag, då behovet av ett gymnasium uppenbarligen

är störst i Skellefteå, ställa mig på den ståndpunkten, att ett statligt

gymnasium i denna stad bör i första band komma i fråga. Västerbottens

län kan årligen redovisa en i jämförelse med flertalet andra län

avsevärt ökad folkmängd, befolkningstäthet och även ekonomisk standard.

Orsaken till denna utveckling torde till en del få tillskrivas de senare årens

exceptionellt starka industriella uppsving i länet. Att emellertid den starka

folkmängdsökningen icke kan återföras enbart på detta förhållande utan är

något för länet karakteristiskt, belyses i någon mån av vissa i det följande

lämnade uppgifter, som giva vid banden, att folkmängdsökningen i länet

fortfarande är av praktiskt taget samma storleksordning som före den

tidpunkt, då bearbetningen av inineralfyndighetcrna i länet på 1920-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

talet tog sin början. Tillströmningen till de två statliga läroverken i förevarande

landsända, samrealskolan i Skellefteå och högre allmänna läroverket

i Umeå, har under de senare åren i hög grad ökats. Denna tillströmning

har lett till att samrealskolan i Skellefteå numera är en av landets

största, och att det högre allmänna läroverket i Umeå, som i första hand

får mottaga tillströmningen till gymnasiala studier från den norra länsdelen,

numera är ett av landets största läroverk och år från år måste utvidgas

både vad antalet lärartjänster och lokalutrymmena beträffar. En avlastning

av det högre allmänna läroverket i Umeå har därför av överstyrelsen ansetts

vara trängande nödvändig. Överstyrelsen har tillika påpekat, att realskolan

— även för den händelse att en tillbakagång i det industriella uppsvinget

inom länet skulle inträda örn ett par tiotal år — ändock skulle

med all sannolikhet komma att förbliva en av de större i riket och i sig

själv vara tillräckligt stor såsom underlag för ett gymnasium.

Här nedan har jag sammanställt vissa av skolöverstyrelsens statistiska

avdelning under hand lämnade uppgifter rörande Kristinehamn, vars realskola

som nämnts år 1931 utbyggdes med gymnasium, och motsvarande

uppgifter rörande Skellefteå:

Antal invånare i länet per högre

Värmlands

Västerbottens

allmänt läroverk:

län

län

1900...................

. 254,300

143,700

1905...................

. 255,100

152,700

1910...................

. 260,100

161,400

1915...................

. 260,500

170,300

1920...................

. 268,700

182,200

1925...................

. 270,500

195,700

1930...................

. 270,000

204,000

1935................. . .

. 136,600

215,000

Samrealskolans

storlek:

Kristinehamn

Skellefteå

1920...................

204

236

1925...................

258

224

1930...................

288

216

1935...................

386

395

1936...................

378

401

Enligt dessa siffror skulle behovet av ett högre allmänt läroverk i Skellefteå

för närvarande vara lika stort som eller större än behovet av ett sådant

läroverk i Kristinehamn vid den tidpunkt, då det högre allmänna läroverket

i sistnämnda stad inrättades, utan att från statens sida anspråk restes

på att kommunen skulle dessförinnan hava försöksvis anordnat kommunalt

gymnasium.

Jag anser mig sålunda böra föreslå, att samrealskolan i Skellefteå från

och med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt utbygges med ett statligt gymnasium.

Vad angår de övriga orter, som ifrågasatts som förläggningsorter för statliga

gymnasier, anser jag i likhet med skolöverstyrelsen, att behovet av

gymnasier i Arvika och Söderhamn ännu så länge icke påvisats vara av

den art, att skäl föreligger att redan nu inrätta statliga gymnasier å dessa

orter.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

107

Så torde däremot, såvitt av den föreliggande utredningen kan bedömas,

vara fallet beträffande Eslöv och Motala. Visserligen kan beträffande båda

dessa orter en viss tvekan föreligga så till vida, att Motala redovisar ett,

vill det synas, jämförelsevis ringa och för de senaste åren till på köpet

något sjunkande elevantal i det kommunala gymnasiet och en förhållandevis

svag tillväxt av elevantalet i realskolan, att Eslöv är beläget inom ett

län, som redan bättre än de flesta är försett med statliga läroverk och

gymnasier, och att, örn med ett ställningstagande till frågan finge anstå

några år, staden Hässleholm kunde tänkas komma att konkurrera med Eslöv

som lämplig förläggningsort för ett statligt gymnasium. Dessa betänkligheter

synas mig emellertid icke vara så starka, att de kunna väga över de bärande

skäl för ett förstatligande av ifrågavarande kommunala gymnasier,

som överstyrelsen i sin utredning närmare utvecklat. Behovet av ett statligt

gymnasium synes mig vara något större i Eslöv än i Motala. Då

emellertid skillnaden i behovsgraden är obetydlig och i varje fall icke synes

motivera, att Eslöv lämnas företräde framför Motala, tillstyrker jag, att de

kommunala gymnasierna å båda de nämnda orterna förstatligas från och

med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande organisationen av de ifrågasatta nya

gymnasierna har icke givit mig anledning till erinran. Jag föreslår alltså

följande organisationsformer:

Skellefteå: fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium,

Eslöv: treårigt latin- och realgymnasium,

Motala: fyraårigt latin- och realgymnasium.

De nya statliga läroanstalterna böra erhålla karaktären av högre samläroverk.

Likaledes biträder jag överstyrelsens förslag, i vad det avser överflyttning

av extra ordinarie lektor vid det kommunala gymnasiet i Eslöv, som kan

åberopa särskilt långvarig lektorstjänstgöring, till lektorsbeställning vid det

statliga läroverket därstädes.

De av överstyrelsen till 174,000 kronor beräknade slutliga kostnaderna för

de nya statliga gymnasierna i Eslöv, Motala och Skellefteå föranleder ingen

annan erinran från min sida än att dessa kostnader givetvis påverkas av

den lönereglering, som i det föregående ifrågasatts.

Kostnaderna för nästa budgetår torde böra beräknas med utgångspunkt

från överstyrelsens kalkyler, vilka sluta på ett belopp av något över 57,000

kronor. Vederbörande i avlöningsstaten för de allmänna läroverken ingående

anslagsposter kommer jag i det efterföljande att beräkna i anslutning till

de uppgifter, som återfinnas i omstående sammanställning.

Vid beräkningen av delposten till lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar

har, såsom av det föregående framgår, räknats med att från

posten skola bestridas dels de vid varje läroverk till 1,100 kronor uppgående

merkostnaderna för lön och tjänstgöringspenningar för rektor, dels ock lön

och tjänstgöringspenningar för två nya lektorstjänster vid varje gymnasium.

Mot de av överstyrelsen föreslagna villkoren för upprättandet av de nya

statliga gymnasierna, vilka överensstämma med dem, som pläga föreskrivas

i fall som dessa, har jag icke funnit något att erinra. Anmärkas må, att

stadsfullmäktige i Skellefteå i skrivelse den 4 november 1936 meddelat,

bland annat, att stadsfullmäktige beslutat att — under förutsättning att

statligt gymnasium upprättades i staden enligt skolöverstyrelsens förslag —

låta verkställa om- och tillbyggnad av det nuvarande läroverkshuset för ett

beräknat belopp av 892,000 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

Anslagspost

Eslöv

Motala

Skellefteå

Summa

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings- penningar...................

12,700

12,700

12,700

38,100

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

Arvoden åt extra ämneslärare.........

3,300

3,300

6,600

Extra arvoden åt lärare i övningsämnen:

teckningslärare.................

460

230

460

1,150

musiklärare..............

180

345

345

870

gymnastiklärare ................

460

460

345

1,265

Arvoden åt skolläkare.............

110

80

90

280

(varav fast arvode

resp. 50) (d:o 150)

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

Arvoden åt bibliotekarier............

100

100

100

300

» » biträden å rektorsexpeditionerna

110

80

90

280

(varav fast arvode resp. 50) (d:o 150)

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke- ordinarie tjänstemän:

Tillfällig löneförbättring.............

2,404

2,043

3,130

7,577

Provisorisk avlöningsförbättring........

—

—

780

780

Summa

19,824

16,038

21,340

57,202

Den föreliggande frågan örn inrättande av nya statliga gymnasier var

föremål för prövning jämväl av 1936 års riksdag, som i anledning av i

ämnet väckta motioner hos Kungl. Maj:t anhöll örn verkställande, under

beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, av utredning och framläggande

snarast för riksdagen av det förslag i fråga örn inrättande av nya statliga

gymnasier, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagen ansåg sig icke

kunna då uttala sig om i vilken ordning de föreslagna statliga gymnasierna

— närmast Motala, Eslöv och Skellefteå — borde komma till stånd,

därest, såsom väl möjligt vore, Kungl. Maj:t icke skulle finna lämpligt att

på en gång framlägga förslag om inrättande av mer än ett nytt statligt

gymnasium. Riksdagen erinrade allenast örn några av de skäl, som anförts

för den ena eller andra läroanstaltens företräde i detta hänseende, exempelvis

de nuvarande kommunala gymnasiernas och de till grund för dem liggande

realskolornas stora elevantal, behovet för vederbörande läroverksområden

av bättre tillgång till högre skolbildning, behovet av en avlastning

av angränsande läroverk och skolkommunernas ekonomiska uppoffringar.

I sistnämnda hänseende erinrade riksdagen örn det förhållandet, att Eslöv

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 109

och Motala sedan åtskilliga år tillbaka med ganska blygsamma bidrag av

statsmedel uppehållit sina kommunala gymnasier.

Kungl. Majit har nu föreslagit, att statliga gymnasier skulle inrättas i

samtliga de nyssnämnda tre städerna och har därvid i likhet med skolöverstyrelsen

funnit behovet av ett gymnasium vara störst i Skellefteå och

i likhet med statskontoret ansett, att ett statligt gymnasium i denna stad

borde i första hand komma i fråga. Departementschefen, som prövat behovet

av ett statligt gymnasium vara något större i Eslöv än i Motala, har

dock ej funnit anledning att i nämnda hänseende lämna Eslöv företräde

framför Motala. Vidare har framhållits, att Eslöv vore beläget inom ett

län, som redan bättre än de flesta vore försett med statliga läroverk och

gymnasier och att, om med ett ställningstagande till frågan finge anstå

några år, staden Hässleholm kunde tänkas komma att konkurrera med Eslöv

som lämplig förläggningsort för ett statligt gymnasium.

Utskottet kan vid bedömandet av den föreliggande frågan icke förbise

den av 1936 års riksdag berörda omständigheten, att Eslöv under så många

år till stor del med hjälp av egna medel uppehållit sitt kommunala gymnasium.

Härtill kommer, att detta gymnasium redovisar ett förhållandevis

stort antal elever. De skäl, som tala mot att i Eslöv inrätta ett statligt

gymnasium, hava i varje fall icke synts utskottet tillräckligt starka för

att motivera en avvikelse från Kungl. Majits förslag i denna del. Utskottet

tillstyrker jämväl, att nya statliga gymnasier upprättas i Skellefteå och

Motala. I likhet med departementschefen anser utskottet, att statliga gymnasier

icke böra nu förläggas till Arvika och Söderhamn.

Den av Kungl. Majit föreslagna organisationen av de nya statliga gymnasierna

i Skellefteå, Motala och Eslöv har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet tillstyrker, att extra ordinarie lektor vid det kommunala

gymnasiet i Eslöv, som kan åberopa särskilt långvarig lektorstjänstgöring,

må kunna överflyttas till sådan beställning vid det nya läroverket

därstädes, till vilken han kan vara kompetent.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran.

2. Provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen.

Provår anordnas vid vissa av Kungl. Majit bestämda läroverk och folkskoleseminarier

samt har till ändamål att bibringa den särskilda utbildning

för lärarkallet, som utgör villkor för behörighet till ämneslärartjänst vid

allmänt läroverk och folkskoleseminarium.

Antalet provårsläroverk är för närvarande sex, nämligen högre allmänna

läroverken i Uppsala och Lund, högre latinläroverket å Norrmalm i Stock
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

holm, högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm, högre realläroverket

å Norrmalm i Stockholm samt högre realläroverket i Göteborg. Härutöver

är provårskurs anordnad vid folkskoleseminarierna i Göteborg och Stockholm.

Någon föreskrift örn det högsta antal lärarkandidater, som samtidigt få

bevista provårskurs, har icke meddelats. Antalet samtidiga lärarkandidater

plägar emellertid i regel uppgå till 10 vid vart och ett av de allmänna

läroverken, 6 vid folkskoleseminariet i Stockholm och 8 vid folkskoleseminariet

i Göteborg. Provårsutbildningens kapacitet är dock något större än

nämnda siffror giva vid handen, enär i allmänhet några lärarkandidater

varje år genomgå provåret på en termin. Under vart och ett av läsåren

1928—1934 hava i medeltal 83 kandidater avslutat provårsutbildning.

Under de senare åren hava vid flera tillfällen framlagts förslag örn utökning

av provårsutbildningens kapacitet.

I skrivelse den 24 augusti 1936 hava 1936 års lärarutbildningssakkunniga

— vilka hava i uppdrag att söka åstadkomma en sådan genomgripande

omläggning av särskilt den praktiska lärarutbildningen, som bättre än den

nuvarande provårsinstitutionen tillförsäkrar läroverken för lärarkallet väl

skickade och dugande krafter och samtidigt bättre tillgodoser läraraspiranternas

behov av ökade utbildningsmöjligheter och minskade utbildningskostnader

— framlagt förslag rörande en provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen

i avbidan på den definitiva reglering av dessa förhållanden, som

kan komma att vidtagas, sedan de sakkunniga slutfört sitt arbete.

De sakkunniga framhålla, att provårets kapacitet icke varit på långt när

tillräcklig för att förse ifrågakommande läroanstalter med erforderlig provårsutbildad

arbetskraft. Provårsinstitutionen borde därför utvidgas från och

med läsåret 1937—1938. Då det närmast vore tillfälliga förhållanden, som

aktualiserat behovet av åtgärder på området, och då några definitiva anordningar

ej borde vidtagas, förrän den pågående utredningen av frågan

om den praktiska lärarutbildningen avslutats, borde utvidgningen av provårskapaciteten

erhålla provisorisk karaktär. Denna utvidgning borde ej

bliva av större omfattning än som påkallades av behovet av provårsutbildade

lärarkrafter vid ifrågakommande läroanstalter. De sakkunnigas förslag

innebär, att provårets kapacitet skulle höjas med i runt tal 30 lärarkandidater

om året från nuvarande omkring 90.

Vad angår provårets organisation, hava de sakkunniga på anförda

skäl avböjt utökning av provårets kapacitet genom att inrätta nya provårsanstalter.

I stället hava de sakkunniga undersökt möjligheterna att genom

förändringar i provårets nuvarande anordning bereda den önskvärda utökningen

av antalet provårsplatser och kommit till den uppfattningen, att

detta bör ske genom att öka det antal lärarkandidater, som vid provårsläroverken

samtidigt genomgå provårsutbildning.

Under den tidigare diskussionen rörande en utvidgning av provårsinstitutionen

hade, yttrar de sakkunniga, betänkligheter från olika håll anförts i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lil

fråga om en utökning av antalet samtidigt vid en och samma läroanstalt

utbildade provårskandidater. Enligt de sakkunnigas mening borde nämnda

betänkligheter kunna väsentligen försvagas, örn den anordningen träffades,

att vederbörande provårsföreståndare medgåves rätt att, om så befunnes

erforderligt, förlägga en del av lärarkandidaternas auskultationer och övningsundervisning

till andra läroanstalter än det egentliga provårsläroverket.

Den ökade arbetsbördan för provårsföreståndarna skulle lättas bland

annat genom att minska den undervisningsskyldighet, som nu åvilade dem,

från lägst åtta undervisningstimmar i veckan till lägst fem timmar och

genom att befria dem från en del av de expeditionsgöromål, som nu ankomme

på dem i deras egenskap av rektorer, genom förstärkning av de till

provårsläroverken utgående anslagsmedlen till biträden å rektorsexpeditioner.

Vad angår kostnaderna för de ifrågasatta åtgärderna hava de sakkunniga

anfört följande:

Arvodet till provårsföreståndare vore redan under nuvarande förhållanden

knappt tillmätt. De sakkunniga ansåge dock att i detta sammanhang borde

föreslås endast sådana åtgärder, som omedelbart föranleddes av förslaget

örn en utökning av provårsläroverkens årliga utbildningskapacitet från omkring

10 till normalt 15 lärarkandidater per läroverk. Den övre arvodesgränsen

borde emellertid höjas i ungefärlig proportion till det utökade antalet

kandidater. Vid tillämpning av de nuvarande bestämmelserna och vid

en provårskapacitet av normalt 10 kandidater per läroverk uppginge föreståndararvodet

till det föreskrivna maximibeloppet av 1,500 kronor. Detta

belopp syntes vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag böra bestämmas

till 1,800 kronor, vilket förslag föranledde en merkostnad av i runt tal

6 X (1,800—1,500) = 1,800 kronor per läsår.

Lärarna vid de andra läroanstalter än de egentliga provårsläroverken, som

enligt de sakkunnigas förslag skulle vid sidan av dessa läroverk användas

för lärarutbildningen, borde i likhet med lärarna vid de egentliga provårsläroverken,

komma i åtnjutande av handledararvoden i den män de toges

i anspråk för handledning av lärarkandidaterna. Däremot torde lärarna

vid dessa läroanstalter — med hänsyn bland annat till den relativt begränsade

omfattningen av deras befattning med den praktiska lärarutbildningen

— ej böra erhålla lärararvoden. Vad beträffade rektorerna vid förevarande

läroanstalter, komme de enligt det föregående att få biträda provårsföreståndarna

vid planläggningen av handhavandet av den praktiska

utbildningen vid vederbörande läroanstalt. Skäligt syntes vara, att de erhölle

ersättning härför. Denna ersättning torde i de särskilda fallen böra

bestämmas av överstyrelsen på förslag av provårsföreståndaren. De sakkunniga

räknade för ändamålet med ett belopp av 3,000 kronor för läsår,

d. v. s, med i genomsnitt 500 kronor för den eller de läroanstalter, som

supplerade ettvart av de sex provårsläroverken. Ilandledararvode eller annat

hithörande arvode torde ej böra utgå till ifrågavarande rektorer.

Någon höjning av de anslagsmedel, som nu avsåges för lärararvoden, påkallades

icke av de sakkunnigas förslag.

Handledararvodena utgjorde nu högst 150 kronor för termin för lärarkandidat,

som genomginge provår på två terminer, och högst 250 kronor för

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

lärarkandidat, som genomginge provår på en termin. De sakkunnigas förslag

medförde sålunda en merkostnad per termin för ifrågavarande arvoden

av högst 80X150 = 4,500 kronor, d. v. s. 9,000 kronor för läsår.

Då de sakkunniga förutsatt, att de till genomgående av provår antagna

lärarkandidaterna skulle efter ämnen jämnare fördelas mellan provårsläroverken,

torde antalet föreläsningar i de särskilda ämnenas metodik böra något

ökas, förslagsvis med i medeltal 3 föreläsningar per läroverk och läsår.

Härigenom skulle vid tillämpning av det nuvarande arvodet av 30 kronor

per föreläsningstimme uppstå en merkostnad av 540 kronor för sex provårsläroverk

och för läsår.

Vidare räknade de sakkunniga med en höjning av antalet praktiska övningstimmar

med sex timmar per provårsläroverk och läsår. Då arvodet för

dessa övningstimmar bestämts till 15 kronor per timme, uppstode på grund

härav en merkostnad av 540 kronor för sex provårsläroverk och för läsår.

Kostnaderna för ökat anslag till biträden å rektorsexpeditionerna kunde

enligt det föregående beräknas till 6X500= 3,000 kronor.

Slutligen hade de sakkunniga uppskattat kostnaderna för arvoden åt de

timlärare, vilka skulle fullgöra den undervisningsskyldighet, som provårsföreståndare

enligt det föregående skulle hava rätt att bliva befriade från,

till i runt tal 3,200 kronor.

De sakkunnigas förslag skulle enligt det ovanstående medföra en merkostnad,

förutom dyrtidstillägg, under budgetåret 1937/1938 av 21,080 kronor.

Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av rektor och kollegierna

vid provårsanstalterna, av skolöverstyrelsen och av statskontoret.

Alla de åtta provårsanstalterna synas hava ansett behov föreligga av

en utvidgning av provårsinstitutionen. Fem av dem hava i huvudsak tillstyrkt

de sakkunnigas förslag. Två hava avstyrkt förslaget, i vad det avser

utnyttjande för provårsundervisning även av vissa andra läroanstalter än

de egentliga provårsanstalterna. En har icke ingått på närmare granskning

av förslaget.

Skolöverstyrelsen har anfört, att det syntes råda enighet om behovet

av en snar utvidgning av provårsinstitutionen och uttalat den livliga förhoppningen,

att detta behov måtte bliva ofördröjligen tillgodosett.

Överstyrelsen liksom de sakkunniga funne det naturligt, att den erforderliga

utvidgningen tillsvidare, i avvaktan på resultatet av de sakkunnigas

arbete i övrigt, borde tillgodoses genom provisoriska anordningar samt att

det icke på förhand borde fastslås någon tid för dessa anordningars varaktighet.

Mot den av de sakkunniga föreslagna omfattningen av provårsinstitutionens

utvidgning hade överstyrelsen intet att erinra.

Däremot har överstyrelsen ställt sig avvisande till de anordningar, som

av de sakkunniga föreslagits i syfte att ernå den ifrågasatta utvidgningen.

Den av de sakkunniga föreslagna anordningen innebure en verklig nyhet

och det av sådan art, att densamma på en viktig punkt, nämligen i fråga

om den enhetliga ledningen av provårsarbetet vid varje särskilt provårsläroverk,

medförde allvarliga risker. Överstyrelsen vågade påstå, att det överstege

normal mänsklig arbetsförmåga att samtidigt leda såväl det arbete,

s. 113 Kontrollera mot PDF

.Statsutskottets utlåtande Nr 189.

113

vilket i övrigt utfördes vid ett av landets största allmänna läroverk, som

den till läroverket förlagda provårskursen i dess hittillsvarande omfattning

och dessutom en med femtio procent utvidgad provårskurs, till stor del förlagd

utom läroverket.

För sin del förmenade överstyrelsen den lämpligaste formeu för en tillfällig

utvidgning av provårsinstitutionen vara att inrätta provårskurs vid

flera läroanstalter. I detta avseende har överstyrelsen framlagt ett förslag

om anordnande av två nya provårsläroverk — högre latinläroverket i Göteborg

och högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm — och någon

ökning av antalet till samtidig utbildning vid vissa provårsläroverk mottagna

lärarkandidater, vilket återgivits i statsrådsprotokollet å sid. 213 och 214.

Kostnaderna för det av överstyrelsen framlagda förslaget beräknas av

överstyrelsen på följande sätt:

Vad först beträffade det särskilda arvodet till ordinarie ämneslärare vid

provårsläroverk, kunde det möjligen anses ovisst, huruvida dylikt arvode borde

utgå till lärare vid sådana läroverk, där det skulle anordnas tillfällig provårskurs.

Överstyrelsen kunde emellertid icke annat finna, än att här ifrågavarande

grupper av lärare skulle vara författningsenligt berättigade till

särskilt arvode även vid läroverk, där provårskurs bleve mera tillfälligt

anordnad. Överstyrelsen funne sig därför böra räkna med ifrågavarande

avlöningspost i fråga örn hithörande lärare även vid högre latinläroverket

i Göteborg och högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

Nu vore emellertid att märka, att det vid sistnämnda läroverk funnes

ytterligare en kategori av ordinarie ämneslärare, nämligen ämneslärarinnor.

Visserligen bomme dessa måhända att för provårsarbetet anlitas i jämförelsevis

ringa utsträckning, men man kunde knappast säga, att det i fråga

örn ställningen till detta arbete skulle komma att förefinnas någon principiell

skillnad mellan dessa lärare å ena sidan, lektorer och adjunkter å

andra sidan. Överstyrelsen hemställde därför, att rätten till det särskilda

arvodet måtte utsträckas till att gälla också de ordinarie ämneslärarinnorna

vid provårsläroverken. Kostnadsökningen på grund härav uppginge endast

till 600 kronor.

De lärartjänster vid de föreslagna provårsläroverken, vilkas innehavare

sålunda skulle vara berättigade till det särskilda arvodet, beräknades under

budgetåret 1937/1938 komma att uppgå till ett sammanlagt antal av 263.

För ifrågavarande arvoden skulle alltså erfordras ett belopp av 263 X 300

kronor, d. v. s. 78,900 kronor mot nu 58,200 kronor.

Kostnaderna för arvode åt provårsföreståndare skulle ökas med två sådana

arvoden och uppgå till 8 X 1,500 kronor, d. v. s. 12,000 kronor.

Till handledararvoden hade för budgetåret 1936/1937 beräknats ett belopp

av drygt 20,000 kronor; en exakt beräkning kunde icke göras, enär det

vore omöjligt att med full säkerhet förutse, hur mångå kandidater som

komme att hänvisas till genomgående av provår på en termin. Nu skulle

det komma till 30 tvåterminskandidater med en handledarkostnad av 150

kronor för man och termin. För ett läsår skulle således ökningen uppgå

till 30 X 300 kronor, d. v. s. 9,000 kronor, och totalbeloppet till drygt

29,000 kronor eller 29,500 kronor.

Till arvoden för föreläsningar och övningar hade för budgetåret 1936/1937

beräknats ett belopp av knappt 4,600 kronor. Det vore omöjligt att med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sand. Nr 189. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

säkerhet beräkna, vilken höjning av detta belopp som rimligen borde följa

av den av överstyrelsen föreslagna ökningen i antalet lärarkandidater. De

sakkunniga räknade med en höjning av 900 kronor. Överstyrelsen skulle

vilja gå något längre, enär överstyrelsen funne tiden böra vara inne att i

fråga örn arvodesbeloppet för ifrågavarande föreläsningar och övningar

återgå till vad som gällde före den nedsättning, som företogs med budgetåret

1933/1934, nämligen 35 kronor som normalbelopp för föreläsningstimme

och 20 kronor som normalbelopp för övningstimme, varvid överstyrelsen

dock torde böra erhålla rätt att inom ramen av det tillgängliga

beloppet företaga jämkningar. Överstyrelsen ville särskilt framhålla, att

nyssnämnda nedsättning, bur obetydlig den än kunde synas, dock enligt

uppgift från vissa provårs föreståndare medfört verkliga svårigheter i fråga

om anordnandet av föreläsningarna. Med hänsyn till dessa synpunkter

föresloge överstyrelsen, att sammanlagda beloppet beräknades till 6,500 kronor.

I fråga om anslaget till biträden å rektorsexpeditionerna hade överstyrelsen

intet att erinra mot en höjning av anslaget. Men överstyrelsen ville bestämt

framhålla, att en sådan höjning icke finge tagas till intäkt för en

sådan anordning av provåret, som de sakkunniga föresloge, och tillägga,

dels att frågan om höjning av anslaget således borde bedömas fristående

från de sakkunnigas förslag i övrigt, dels att, örn höjningen ansåges önskvärd,

den borde föras icke på provårsanslaget utan på anslaget till biträden

å rektorsexpeditionerna. Under sådana omständigheter funne överstyrelsen

det riktigast att, hur önskvärd en höjning än vore, dock i sammanhang

med nu förevarande ärende icke yrka på sådan.

Vad åter beträffade de sakkunnigas förslag om anslag till vissa timlärare,

förfölle detsamma med förslaget om nedsättning i provårsrektorernas undervisningsskyldighet.

I de sällsynta fall, då annan person än rektor kunde

komma att förordnas till provårsföreståndare, borde emellertid den förordnade

kunna erhålla någon nedsättning i sin undervisningsskyldighet. Överstyrelsen

hade i sitt utlåtande över 1927 års skolsakkunnigas betänkande

föreslagit en särskild bestämmelse om rätt för överstyrelsen att bevilja person

i den ifrågavarande ställningen viss partiell tjänstledighet utan minskning

i avlöningsförmåner men funnit, att det i så fall erforderliga vikariatsarvodet

borde utgå ur de anslag, som avsåge vikariatsarvoden vid de allmänna

läroverken respektive seminarierna. Detta förslag tilläte sig överstyrelsen

nu upprepa. Däremot ville överstyrelsen påpeka, att anordningen

i fråga i varje fall skulle få så ringa omfattning, att för dess genomförande

icke torde krävas någon höjning av nyssnämnda vikariatsanslag.

För bifall till överstyrelsens förslag skulle alltså erfordras, att anslaget

till särskilda arvoden vid provårsläroverk sattes till ett belopp av 126,900

kronor, vilket i jämförelse med det för innevarande budgetår beviljade beloppet

innebure en ökning med 35,100 kronor.

Vid överstyrelsens utlåtande finnas fogade särskilda uttalanden till

protokollet av undervisningsrådet Falck och t. f. undervisningsrådet

Lundblad.

Undervisningsrådet Falck har anfört, att ett genomförande av de sakkunnigas

förslag enligt hans mening icke behövde medföra en försämring av

lärarutbildningen. Men då det förefölle som om en blott tillfällig utvidgning

av provåret helst borde ske genom anordningar, som icke i nämnvärd

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

115

mån avveke från de nuvarande, och då den organisation, som de sakkunniga

föresloge, torde bliva rätt svårhanterlig och medföra en alltför stor

arbetsbörda för rektorerna, hade Falck funnit överstyrelsens förslag ändamålsenligare

än de sakkunnigas.

T. f. undervisningsrådet Lundblad har förklarat sig icke vara beredd att

lika bestämt som föredraganden utdöma de sakkunnigas förslag ur allmänt

pedagogiska synpunkter. Däremot ansåge Lundblad, att de sakkunniga alltför

mycket undanskjutit frågan örn den föreslagna anordningens ekonomiska

konsekvenser.

De sakkunniga hade föreslagit, att lärarna vid de biträdande provårsanstalterna

i förekommande fall skulle erhålla liandledararvoden, men ej

lärararvoden. Möjligen kunde en sådan anordning hålla sig något år, men

det vore säkerligen icke någon för längre tid hållbar position. Det vore

olämpligt, att provisoriet gåves sådan form, att därigenom nya frågor av

ekonomisk natur uppstode och lämnades olösta. Detta bleve däremot icke

fallet, om extra provårskurser av redan existerande typ inrättades. Av

detta skäl, och delvis även på de andra skäl, föredraganden anfört, funne

Lundblad hans förslag om två extra provårskurser vara att föredraga framför

de sakkunnigas. Däremot komme han icke till alldeles samma resultat

i fråga om provårskursernas förläggning, utan ansåge, att den för Stockholm

avsedda nya provårskursen hellre borde förläggas till högre allmänna

läroverket i Bromma, som vore samläroverk, än till högre allmänna läroverket

för flickor.

Statskontoret har närmast anslutit sig till de sakkunnigas förslag

men alternativt ifrågasatt en mindre omfattande utvidgning av provårsinstitutionen.

Departementschefen (sid. 219—224 i statsrådsprotokollet) har anslutit

sig till uppfattningen om att en utökning av provårskapaciteten vid de allmänna

läroverken nu bör ske, så att ytterligare omkring 30 lärarkandidater

örn året kunna utbildas. I fråga örn de anordningar, som böra vidtagas för

att öka provårskapaciteten, har departementschefen anfört bland annat

följande:

Vad först beträffar lämpligheten av de utav de sakkunniga, respektive

överstyrelsen ifrågasatta åtgärderna ur synpunkten av vad som kan vara

för en blivande omorganisation av den praktiska lärarutbildningen minst

hinderligt, anser jag det vara tämligen likgiltigt vilketdera förslaget som

accepteras. Båda förslagen innebära en utökning av antalet provårsanstalter

— de sakkunnigas visserligen i form av mer tillfälligtvis anlitade, biträdande

provårsanstalter, överstyrelsens däremot i form av två nyinrättade,

fullständiga provårsläroverk. För egen del har jag funnit den föreliggande

utredningen giva vid handen att det icke skulle bereda några nämnvärda

olägenheter, om, då statsmakterna inom de närmaste åren hava att taga

slutgiltig ställning till frågan om den praktiska lärarutbildningens anordnande,

det skulle befinnas lämpligt att vidtaga en kvantitativ inskränkning

av provårsanordningarna.

Vad sedan angår lämpligheten i övrigt av de sakkunnigas förslag, haren

majoritet inom överstyrelsen synnerligen kategoriskt utdömt förslaget ur

allmänt pedagogiska synpunkter. Visserligen är det svårt för en icke fack
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

man att förskaffa sig någon bestämd mening rörande huruvida det för en

provårsföreståndaro är möjligt eller icke möjligt att effektivt leda 15 lärarkandidaters

provårsutbildning och samtidigt utföra större delen av det arbete,

som ankommer på en vanlig läroverksrektor. Den centrala skolmyndighetens

vitsord måste självfallet i detta hänseende tillerkännas stor betydelse.

Om hänsyn tages till de av ett par ledamöter i överstyrelsen avgivna

särskilda yttrandena, blir emellertid styrkan av majoritetens kritik

mot sakkunnigförslaget ej oväsentligt försvagad. Jag kan vidare ej bortse

från att de, som hava att bära det närmaste ansvaret för provårsutbildningen,

representerade av ett par av de sakkunniga och majoriteten bland

provårsanstalternas rektorer och lärare, funnit det av överstyrelsen avstyrkta

förslaget praktiskt genomförbart. Avseende torde även böra fästas vid att

överstyrelsen, trots sin ståndpunkt i övrigt, ansett avgörande pedagogiska

olägenheter icke möta att utöka antalet kandidater från 10 till 12 vid vissa

läroverk, till på köpet vid de största läroverken, där rektors arbetsbörda

torde vara mer tyngande än vid de mindre. Det har gjorts gällande, att

det ökade arbete, vilket kan vållas provårsföreståndaren eller andra i provårsarbetet

sysselsatta genom att en eller annan läroanstalt vid sidan av det

egentliga provårsläroverket anlitas för någon del av lärarutbildningen, skulle

för vederbörande bliva så betungande, att anordningen kan äventyra den

enhetliga ledningen av lärarutbildningen. Varje erfarenhet, som styrker ett

dylikt antagande, saknas emellertid. Den föreliggande utredningen synes

fastmer utvisa, att de biträdande provårsanstalterna skulle behöva tagas i

anspråk för auskultation och övningsundervisning endast i fråga örn ett par

av de 15 kandidater, som skulle varje år få sin utbildning vid ett provårsläroverk.

Kollegiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm anser

till och med, att läroverket skulle kunna samtidigt mottaga det av de

sakkunniga föreslagna antalet av 15 lärarkandidater utan att behöva förlägga

någon del av denna utbildning till annan läroanstalt, detta dock under

förutsättning att fördelningen av lärarkandidaterna mellan de särskilda ämnesgrupperna

bleve tillräckligt jämn. Med hänsyn till vad sålunda förekommit

kan jag icke känna mig övertygad om att de sakkunnigas förslag

är ur pedagogisk synpunkt underlägset överstyrelsens.

Vid sådant förhållande är jag benägen att låta de statsfinansiella synpunkterna

bliva utslagsgivande. De sakkunnigas förslag beräknas av dem

medföra en merkostnad av i runt tal 21,000 kronor förutom dyrtidstillägg.

Skolöverstyrelsens förslag åter väntas betinga en merutgift, dyrtidstillägg

likaledes oräknade, av omkring 35,000 kronor. Från sistnämnda belopp

torde emellertid för jämförelsens skull böra dragas ett belopp av, såvitt jag

kan finna, något över 1,000 kronor, belöpande på en höjning av arvodena

för föreläsningar och övningar, som ej torde omedelbart betingas av provisoriet.

Däremot lärer det ej, såsom överstyrelsen synes hava ifrågasatt,

vara försvarbart att för jämförelsens skull göra minskning även med de av

överstyrelsen beräknade lärararvoden vid de två nya provårsläroverken. Att

sådana arvoden böra utgå vid bifall till överstyrelsens förslag och att denna

merkostnad sålunda är en direkt följd av den av överstyrelsen valda formen

för provårskapacitetens utvidgning, därom lärer icke kunna råda någon

tvekan. Mot de sakkunnigas kostnader örn 21,000 kronor stå alltså överstyrelsens

örn 34,000 kronor. Då de sakkunnigas förslag är ej mindre än

13,000 kronor billigare, giver jag ur de synpunkter, som här komma i

fråga, de sakkunnigas förslag företräde framför överstyrelsens.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

117

Jag tillstyrker alltså, att den tillfälliga utvidgningen av provårsinstitutionen

åstadkommes på sätt de sakkunniga ifrågasatt. Komma förhållandena

på lärarbanan att utvecklas i den riktningen, att under de närmaste åren

ytterligare ett antal lärarkandidater, utöver vad de sakkunniga och överstyrelsen

ifrågasatt, böra varje år mottagas till praktisk lärarutbildning,

torde en utökning av antalet provårsläroverk i egentlig mening kunna

övervägas. Intill dess så blir fallet, bör man enligt min mening söka sig

fram på den för statsverket minst kostsamma vägen.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att provårsarbetets handhavande

bör underlättas genom att minska undervisningsskyldigheten för vederbörande

provårsföreståndare, därest han är rektor för provårsläroverket. Då

rektor, såsom de sakkunniga påpekat, genom provårsarbetet i allt fall uppehåller

intim kontakt med undervisningen vid sin läroanstalt, torde några

allvarliga olägenheter av en måttlig minskning av bans undervisningsskyldighet

icke vara att befara. Även för provårsföreståndare, som icke är rektor

för vederbörande läroanstalt, torde i enlighet med de sakkunnigas förslag

minskning i undervisningsskyldigheten böra kunna medgivas. Likaledes ger

jag min anslutning i princip till de sakkunnigas förslag om anvisande av

ökade anslagsmedel till biträde å rektorsexpeditionerna vid provårsläroverken.

Emellertid anser jag det mindre lämpligt att, såsom de sakkunniga ifrågasatt,

för ändamålet anvisas 500 kronor till varje provårsläroverk, oberoende

av om det har ett större eller mindre antal lärjungar. Lämpligare synes

vara att ställa anslagshöjningen i relation till elevantalet, och jag föreslår i

sådant syfte, att det tilläggsarvode av 1 krona för varje under höstterminen

närvarande lärjunge, som nu utgår till rektorsbiträde under förutsättning

att läroverket omfattar minst 7 klassavdelningar, för provårsläroverkens del

höjes till 1 krona 50 öre under den tid, ovanberörda provisorium varar.

Då elevantalet vid de sex provårsläroverken enligt de av överstyrelsen lämnade

uppgifterna utgjorde i runt tal 4,800 höstterminen 1936, skulle merr

kostnaden vid bifall till mitt förslag således kunna beräknas uppgå till

2,400 kronor.

Såsom de sakkunniga ifrågasatt, bör det arvode, som tillkommer provårsföreståndaren,

höjas i ungefärlig proportion till det utökade antalet lärarkandidater.

I det av mig förordade avlöningsreglementet för ordinarie lärare

vid statens undervisningsväsen har föreslagits, att provårsföreståndararvodet

vid allmänt läroverk skall utgå med ett fast belopp av 1,500 kronor, oberoende

av möjligen förekommande växlingar i antalet lärarkandidater. Vid

framläggandet av detta förslag har jag utgått från det antal lärarkandidater,

som nu vanligen förekommer. Då den föreslagna utökningen av antalet

lärarkandidater är av provisorisk karaktär, torde den höjning av ifrågavarande

arvode, som påkallas härav, icke böra regleras genom nämnda avlöningsreglemente.

Riksdagen torde böra besluta, att utöver det arvode, varom

bestämmelse meddelats i nyssnämnda avlöningsreglemente, skall, så länge

den av mig förordade provisoriska utvidgningen av provårsinstitutionen

består, utgå tilläggsarvode. Detta tilläggsarvode synes böra bestämmas till

300 kronor för år. Tillräckliga skäl för en böjning av lärararvodena kan

jag icke finna föreligga.

Skäligt synes däremot vara, att till rektorerna för do läroanstalter, som

vid sidan av de egentliga provårsläroverken skulle hava del i lärarutbildningen,

må utgå viss ersättning för planläggningen i samråd med vederbörande

provårsföreståndare av den praktiska utbildningen vid vederbörande

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

läroanstalt. Ersättningen bör inom ramen av ett av riksdagen för ändamålet

anvisat anslagsbelopp i de särskilda fallen bestämmas av skolöverstyrelsen

på förslag av provårsföreståndaren. Med hänsyn till att enligt

det föregående ifrågavarande läroanstalter torde komma att endast i relativt

ringa omfattning tagas i anspråk för ändamålet, lärer det av de sakkunniga

ifrågasatta auslagsbeloppet, 3,000 kronor, kunna något minskas, förslagsvis

till 2,500 kronor. Att, såsom överstyrelsen synes hava tänkt sig, lärararvoden

med 300 kronor per lärare skulle utgå till lärarna vid nämnda läroanstalter

— oavsett om de skulle erhålla befattning med lärarkandidaternas

utbildning eller ej — anser jag icke motiverat. Dessa läroanstalter kunna

näppeligen i avseende å det besvär och merarbete, som genom provårsutbildningen

vållas lärarna, jämföras med fullständiga provårsläroverk, som

helt utnyttjas för ändamålet. Ifrågavarande lärare torde erhålla en fullt

tillräcklig ersättning, om de i enlighet med de sakkunnigas förslag komma

i åtnjutande av handledararvoden, i den mån de utnyttjas för handledning

av lärarkandidaterna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

härför erforderliga bestämmelser. Jag har ingen erinran att framställa mot

de sakkunnigas beräkningar av de ökade anslagsmedel, som erfordras för

handledararvoden. Likaledes biträder jag deras beräkningar, i vad avser

ökade anslagsmedel till föreläsningar i de särskilda ämnenas metodik och

till praktiska övningstimmar ävensom för avlöning av timlärare.

Den provisoriska utvidgningen av provårsinstitutionen skulle alltså för nästa

budgetår utifrån nu gällande lönebestämmelser medföra följande merkostnader:

Ökade arvoden till provårsföreståndare (6X300=).......kronor

Ersättning till rektorerna vid vissa läroanstalter, som utnyttjas

för auskultation och övningsundervisning......... »

Handledararvoden............................... »

Föreläsningar i de särskilda ämnenas metodik.......... »

Praktiska övningstimmar.......................... »

Arvoden åt timlärare............................. »

Biträden å rektorsexpeditionerna..................... »

1,800

2,500

9,000

540

540

3,200

2,400

Summa kronor 19,980.

I det följande kommer jag att beräkna en av mina ovanstående förslag

betingad höjning av den i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppförda

delposten till arvoden åt extra ämneslärare med örn förmälda belopp

av 3,200 kronor, delposten till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna

med berörda belopp av 2,400 kronor samt delposten till särskilda arvoden

vid provårsläroverk med det återstående beloppet, alltså i runt tal 14,400

kronor.

Riksdagens medverkan i föreliggande ärende torde — förutom i vad avser

anvisande av erforderliga anslagsmedel — erfordras allenast beträffande

ovanberörda höjning av maximiarvodet för provårsföreståndare.

Utskottet. Utredningen ger vid handen, att behov föreligger av en utökning av den

nuvarande provårskapaciteten. Såsom i ärendet framhållits, böra dessa åtgärder,

vilka med hänsyn till den pågående utredningen angående utbildning

av lärare för hithörande läroanstalter böra erhålla provisorisk karaktär,

syfta till att årligen bereda provårsutbildning åt ytterligare ett trettiotal

lärarkandidater.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

119

Kungl. Maj:t har i likhet med 1936 års lärarutbildningssakkunniga, statskontoret

och flertalet pr o vårsanstalter utgått från att ökningen av provårskapaciteten

skulle ernås genom en höjning av antalet lärarkandidater, som

samtidigt vid varje provårsläroverk mottagas till utbildning. Enligt det i

motionen I: 303 framställda yrkandet skulle provårsinstitutionen i stället,

på sätt skolöverstyrelsen enligt det föregående ifrågasatt, utvidgas genom

inrättande av nya tillfälliga provårskurser vid högre latinläroverket i Göteborg

och vid högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

I likhet med skolöverstyrelsen befarar utskottet, att en utökning av provårsinstitutionen

på sätt Kungl. Majit föreslagit skulle kunna äventyra den

enhetliga ledning av provårsarbetet, som är av betydelse för lärarutbildningens

resultat. Innan den pågående utredningen rörande organisationen av

den praktiska lärarutbildningen avslutats och statsmakterna fått tillfälle att

bedöma de förslag, i vilka utredningen kan utmynna, bör en viss försiktighet

iakttagas vid förändringar inom provårsinstitutionen. Det synes därför

lämpligt att för utvidgningen av provårskapaciteten välja sådana former,

som ansluta sig till provårets nuvarande organisation. Utskottet föreslår

därför, med tillstyrkande av den ovannämnda motionen, att två nya

provårsläroverk tillfälligtvis inrättas. Utskottet har ingenting att erinra mot

att de nya provårskurserna förläggas till högre latinläroverket i Göteborg och

högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

Utskottet förordar skolöverstyrelsens förslag om att särskilt arvode till

lärare vid provårsläroverk må utgå jämväl till ämneslärarinnor vid sådana

läroverk. Påpekas må, att Kungl. Maj ds förutberörda förslag till avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen förutsätter,

att så skall bliva fallet från och med den 1 januari 1938. Riksdagen bör

fördenskull meddela beslut i ämnet allenast för tiden den 1 juli—den 31

december 1937. Beträffande arvoden för föreläsningar och övningar biträder

utskottet Kungl. Majda förslag. Utskottet, som i övrigt ansluter sig

till överstyrelsens anslagskalkyler, kommer på grund härav att i annat sammanhang

beräkna härav betingad höjning av den i avlöningsstaten för de

allmänna läroverken ingående delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk.

Med vad utskottet nu anfört torde det i motionen II: 553 framställda

yrkandet om rätt för vissa lärare vid de biträdande provårsanstalter, som

skulle förekomma vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag, få anses besvarat.

3. Rätt för ämne slärarinna vid allmänt läroverk att för

lönetur tillgodoräkna sig viss tjänstgöring m. m.

Mot Kungl. Majda under denna punkt (sid. 225—228 i statsrådsprotokollet)

berörda förslag om utsträckning tills vidare till och med utgången

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

av juni 1945 av gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna

vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt har utskottet intet att erinra.

4. Begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdelningarna

vid de allmänna läroverken.

Enligt läroverksstadgan må i varje för viss årsklass bestämd avdelning

undervisas i realskolan högst 35 samt å gymnasiet och lyceet högst 30 lärjungar,

såvida icke skolöverstyrelsen efter framställning av vederbörande

rektor annorlunda bestämmer.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1936 förklarat sig finna

starka skäl föreligga för en revision av nämnda bestämmelser och som ett

första steg i riktning mot en begränsning av elevnumerären i klassavdelningarna

föreslagit en sänkning av lärjungemaximum i realskolans högsta

klass till 30.

Departementschefen har — under hänvisning till att 1936 års riksdag i

skrivelse nr 256 hos Kungl. Majit anhållit örn utredning rörande möjligheterna

att minska det fastställda maximiantalet lärjungar i de högre allmänna

läroverkens klasser — anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag och

därvid anfört, att de härav för de allmänna läroverkens del uppstående

merkostnaderna motsvarade avlöningen för något över 22 extralärare, d. v. s.

vid nuvarande löneförhållanden ett belopp av omkring 70,000 kronor, frånsett

dyrtidstillägg och andra ifrågavarande lärare tillkommande löneförmåner,

ävensom att Kungl. Majit torde böra — därest riksdagen anvisade för ändamålet

erforderliga anslagsmedel — meddela de bestämmelser, som därav

föranleddes.

I motionen 1:311 har yrkats, att riksdagen efter i motionen framställda

grunder måtte beräkna anslaget till de allmänna läroverken m fl. undervisningsanstalter.

Det i motionen framförda förslaget innebär, att antalet

35 skulle bibehållas som en övre gräns för lärjungeantalet men antalet 30

införas som en undre gräns. Det högsta lärjungeantalet i realskolans högsta

klass skulle således allt fortfarande vara 35 men någon sammanslagning av

klassavdelningar, som uppflyttats från näst högsta klassen, ej förekomma,

förrän sammanlagda antalet lärjungar i de avdelningar, som skulle förenas,

understege 30. Som stöd härför har bland annat anförts, att det för arbetet

i läroverken säkerligen skulle vara till fördel, örn genom nya bestämmelser

en större grad av stabilitet kunde vinnas, så att avdelningarna från näst

högsta klassen kunde bevaras och risken för plötsliga ändringar bleve

mindre.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

121

Det under denna punkt berörda förslaget ansluter sig till de synpunkter,

som kommo till uttryck i 1936 års riksdags ovannämnda skrivelse. Utskottet

delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av att

etappvis genomföra en länge såsom önskvärd ansedd sänkning av lärjungeantalet

i undervisningsavdelningarna och finner goda skäl anförda för förslaget

att göra början med realskolans högsta klass.

Utskottet kommer i annat sammanhang att beräkna avlöningsstaten för

de allmänna läroverken med utgångspunkt från det nu föreliggande förslaget.

Beträffande det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet framhålla,

att departementschefens av utskottet biträdda förslag givetvis icke

innebär, att uppdelning av realskolans högsta klass skall äga rum, så snart

lärjungeantalet uppgår till 31. Liksom nu är fallet, torde vissa möjligheter

komma att förefinnas att vidtaga anordningar, som kunna befinnas vara

att föredraga framför en tillämpning av de normalt gällande bestämmelserna.

Utskottet finner därför anledning icke föreligga att biträda det motionsvis

framställda yrkandet.

Tillika vill utskottet erinra, att utskottet i särskilt utlåtande behandlar

frågan örn sänkning av lärjungemaximum jämväl vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och privatläroverk.

5. Omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under

budgetåret 1937/1938.

Beträffande den av 1936 års riksdag beslutade folkskoleseminarieorganisationen

hänvisas till statsrådsprotokollet (sid. 105). Riksdagen uttalade sig

för en elevnumerär av 24 i klassavdelningarna.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut hava under läsåret 1936—1937 intagits 24

elever i första klassen av envar av de 10 fyraåriga linjerna och 24 elever

i envar av tre studentlinjer (en i Karlstad, en i Linköping och en i Stockholm).

Inalles hava således innevarande läsår i folkskoleseminarierna intagits

(10 X 24 + 3 X 24 =) 312 elever. Seminarieorganisationen tillåter, örn

tänkbara marginaler icke tagas i betraktande, en utexamination av 384

elever per år.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 10 november 1936 framlagt

förslag i fråga om omfattningen av folkskollärarutbildningen under nästa

budgetår och därvid med stöd av verkställda kalkyler föreslagit, att intag

ning av elever skulle ske dels i den omfattning, som avsetts såsom

normalt för den nuvarande seminarieorganisationen, d. v. s. intagning i

första klass av fyraårig linje vid seminarierna i Falun, Göteborg, Kalmar,

Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, av tvåårig

studentlinje vid seminarierna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och

Uppsala samt av tvåårig linje för småskollärarinnor i Falun, dels och ytter
-

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ligare i en avdelning av första klass av fyraårig linje vid seminariet i Luleå

och i första klass av tvåårig studentlinje i Stockholm.

Härigenom skulle i första klass av fyraårig linje komma att intagas (11 X

24 =) 264 elever, i första klass av studentlinje (6 X 24 =) 144 elever och

i första klass av linje för småskollärarinnor 24 elever, eller sammanlagt

(264 + 144 + 24 =) 432 nya elever, av vilka 144 kunde väntas bliva utexaminerade

år 1939, 24 år 1940 och 264 år 1941.

Såsom av en av överstyrelsen lämnad översikt av beräknad lärartillgång

och lärarbehov under läsåren 1936—1942 framginge, kunde den intagning

av elever, som överstyrelsen nu föresloge, icke hindra, att viss brist på

lärare måhända skulle uppstå redan under läsåret 1939—1940. För att

hindra detta skulle flera studentavdelningar behöva intagas år 1937, en åtgärd,

som överstyrelsen emellertid ansett sig icke kunna förorda, då tillräckligt

antal sökande till flera avdelningar, än vad överstyrelsen ovan föreslagit,

kanske icke kunde påräknas. Till de två manliga studentklasser -—

i Karlstad och Linköping — som intagits år 1936, hade nämligen antalet

sökande nätt och jämt överstigit antalet disponibla platser, under det att ett

tillfredsställande antal sökande anmält sig till den kvinnliga studentklassen

i Stockholm. Visserligen vöre att märka, att de nya bestämmelserna rörande

tvåårig studentlinje icke blivit för allmänheten bekanta förrän i början av

juli månad. Många studenter, som eljest måhända sökt sig till sådan linje,

hade därför icke haft kunskap örn de utbildningsmöjligheter, som funnits,

andra hade icke på den korta tid, som återstått till inträdesproven, kunnat

medhinna erforderlig komplettering av sin studentexamen. Men även örn det

därför vore att hoppas, att tillströmningen till studentlinjen under kommande

år skulle bliva bättre än år 1936, hade överstyrelsen icke vågat föreslå —

utöver de ordinarie fem studentavdelningarna — mer än en avdelning, nämligen

i Stockholm, där man under alla förhållanden torde kunna påräkna

tillräckligt antal sökande. För att dock i viss mån motverka den befarade

lärarbristen, hade överstyrelsen föreslagit intagning av en extra avdelning

av den fyraåriga linjens första klass i Luleå.

Statskontoret har anfört följande:

De lärarkandidater, som intoges å fyraårig linje hösten 1937, bleve icke

utexaminerade förrän våren 1941. Med hänsyn härtill och då såsom skolöverstyrelsen

påpekade beräkningarna av lärarbehovet för år, som icke läge

oss allra närmast, vore mycket osäkra, kunde statskontoret icke tillstyrka

intagning av elever å fyraårig linje utöver den normala organisationen. De

av skolöverstyrelsen angivna siffrorna å den befarade lärarbristen syntes

närmast böra föranleda intagning av ytterligare en klass elever å den tvååriga

studentlinjen. Statskontoret, som icke vore i stånd att bedöma, huruvida

tillräckligt antal sökande till så många studentavdelningar kunde påräknas,

ansåge sig emellertid böra tillstyrka allenast en extra studentklass. Huruvida

emellertid denna borde förläggas till seminariet i Stockholm syntes statskontoret

tveksamt. Härigenom skulle nämligen vid sagda seminarium

komma att finnas en avdelning mer än som detsamma vid full organisation

skulle omfatta. A andra sidan skulle seminariet i Karlstad, som för närvarande

hade fem avdelningar, för nästa läsår få en avdelning mindre. Ehuru

seminariet i Stockholm vore avsett för kvinnliga elever men det i Karlstad

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

123

för manliga, torde på grund av vad sålunda anförts ur kostnadssynpunkt

kunna ifrågasättas, om icke en eventuell extra studentavdelning borde förläggas

till sistnämnda seminarium.

Sedan härefter rektorn vid folkskoleseminariet i Karlstad gjort

framställning om att en ny avdelning om 24 elever måtte intagas i studentkursen

vid sagda folkskoleseminarium, har skolöverstyrelsen i utlåtande

den 11 december 1936 förklarat sig finna det klokast att icke ytterligare

utöka antalet studentklasser utöver vad av överstyrelsen enligt det

föregående ifrågasatts, förrän större erfarenheter rörande rekryteringen

vunnits.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört bland annat följande:

I propositionen nr 100/1936 underströk jag, att alla beräkningar rörande

det i framtiden erforderliga antalet folkskollärare bure och måste bära ovisshetens

prägel. Jag fann det i frågans dåvarande läge lämpligast att planlägga

organisationen av folkskoleseminarierna efter det av 1932 års seminariesakkunniga

angivna talet för examinationen, därest sjunde skolår infördes,

d. v. s. efter en examination av 384 lärare per år, samt att härutöver

räkna med betryggande marginaler för en eventuellt erforderlig utvidgning

av lärarproduktionen. Riksdagen godtog i huvudsak denna uppfattning.

Skolöverstyrelsen hade, vad intagningen av elever i folkskoleseminarierna

för innevarande läsår beträffar, ifrågasatt intagning i alla de

fyraåriga linjer, som skulle ingå i seminarieorganisationen, och dessutom i

fyra studentlinjer. Jag uttalade den meningen, att det ännu vore motiverat

att iakttaga en viss försiktighet vid lossandet på de senare årens

restriktioner i fråga örn elevintagning vid seminarierna i sådana linjer, vilkas

elever skulle inom den närmaste framtiden utexamineras som folkskollärare,

och föreslog därför den ändringen i överstyrelsens förslag, att år

1936 skulle igångsättas — förutom berörda fyraåriga linjer — endast tre

studentlinjer. Riksdagen anslöt sig till min uppfattning vad angick studentlinjerna.

I fråga om de fyraåriga linjerna framhöll riksdagen behovet

av att en tillfredsställande marginal bibehölles mellan tillgång och efterfrågan

på tillgängliga folkskollärare och ansåg på grund därav — under

påpekande av att denna marginal för närvarande vore i minsta laget —

att intagning borde innevarande läsår ske vid ytterligare en fyraårig linje,

d. v. s. vid inalles tio sådana linjer. Enligt det ovanstående fattade sedermera

Kungl. Maj:t beslut i överensstämmelse härmed.

En blick på seminarieorganisationens utveckling och en jämförelse mellan

de under de senaste tjugo åren verkställda prognoserna rörande behovet av

folkskollärare å ena sidan och det i verkligheten sig yppande behovet å

den andra, bära vittnesbörd örn lämpligheten av en viss återhållsamhet vid

prövningen av förslag, som innebära hastiga förändringar i examinationskapaciteten.

Trots de betänkligheter, jag eljes hyser mot att redan nu gå utöver den

organisationsram, som angivits genom 1936 års riksdags omförmälda beslut,

vill jag med hänsyn till den utredning, skolöverstyrelsen framlagt, förorda

ett sådant steg, för så vitt angår de närmaste åren. I betraktande av de

föreliggande beräkningarnas osäkerhet anser jag emellertid i likhet med

statskontoret tillrådligt, att denna tillfälliga utvidgning begränsas till en

examinationsavdelning, vilken, såsom statskontoret framhållit, bör utgöras

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

av en tvåårig studentlinje, eftersom en sådan snabbast ger effekt. Den

extra examinationsavdelningen torde böra förläggas till seminariet i Stockholm.

Såsom av det ovanstående inhämtas, har i de båda likalydande motionerna

I: 295 och II: 546 yrkats, att intagning måtte år 1937 ske jämväl vid

en parallellavdelning till den fyraåriga linjens första klass vid folkskoleseminariet

i Luleå, och i motionen 11:495, att en ny avdelning manliga

studenter innevarande år måtte intagas i den tvååriga linjen vid folkskoleseminariet

i Karlstad.

Den av överstyrelsen verkställda utredningen ger enligt utskottets mening

fog för en temporär vidgning av den ram för folkskoleseminarieorganisationen,

som fastställdes av 1936 års riksdag. Då emellertid endast ett år

förflutit, sedan riksdagen tog ställning till frågan om seminarieorganisationens

normala omfattning, och erfarenheten ådagalagt lämpligheten av en

viss försiktighet vid åtgärder på detta område, anser sig utskottet icke böra

tillstyrka riksdagen att gå längre än Kungl. Maj:t vid sina anslagsberäkningar

förutsatt, innebärande intagning av en tvåårig linje utöver dem, som

förutsatts skola normalt ingå i seminarieorganisationen. Utskottet, som alltså

avstyrker bifall till de motionsvis framställda yrkandena om en ytterligare

utökning av seminarieorganisationen, har ingenting att erinra mot departementschefens

och skolöverstyrelsens förslag, att nämnda linje förlägges till

Stockholmsseminariet.

6. Omfattningen av småskoleseminarieorganisationen

under budgetåret 1937/1938.

I skrivelse nr 313/1935 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

utredning och för 1936 års riksdag framlägga förslag rörande åtgärder

för avhjälpande av rådande arbetslöshet bland småskollärarinnor.

Under den nu förevarande punkten har departementschefen med utgångspunkt

från av skolöverstyrelsen i ärendet verkställd utredning, varöver bland

annat statskontoret yttrat sig, fastslagit, att förhållandena på området icke

nu motivera några särskilda ingripanden från statsmakternas sida. Departementschefen

har alltså icke ansett sig kunna förorda, att i anledning av

ovanberörda riksdagsskrivelse vidtagas särskilda åtgärder utöver den, som

statsmakterna med hänsyn till förefintligt överskott av småskollärarinnor

tillgripit under de senare åren, nämligen inskränkning av nyintagningen av

elever vid småskoleseminarierna.

En sådan inskränkning ansåge departementschefen påkallad även för nästa

budgetår särskilt med tanke på ovissheten om vad de pågående rationaliseringsåtgärderna

kunde komma att medföra i fråga örn indragning av förefintliga

tjänster. Den av nativitetsminskningen framkallade situationen på

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

125

detta område manade alltjämt till försiktighet vid ny intagningen. Skolöverstyrelsen

hade i detta hänseende föreslagit, att vid ett vart av småskoleseminarierna

i Strängnäs, Skara, Härnösand och Lycksele skulle i första

klassen under år 1937 intagas 12 elever och vid småskoleseminariet i Landskrona

15 elever vid envar av två klassavdelningar. Departementschefen har

ansett sig kunna tillstyrka överstyrelsens ifrågavarande förslag med den

ändringen, att vid småskoleseminariet i Landskrona intoges endast en klassavdelning

i stället för, såsom överstyrelsen föreslagit, två. Att vid sistnämnda

seminarium intaga två klassavdelningar med så lågt elevantal som 15 syntes

icke böra ifrågakomma. Befunnes förhållandena i Landskronaseminariets

uppland därtill föranleda, syntes Kungl. Majit, yttrar departementschefen,

vara oförhindrad att föreskriva, att vid den avdelning av första klassen,

som borde uppehållas vid seminariet under nästa läsår, skulle intagas

exempelvis normalt antal elever, d. v. s. 24.

Vad av departementschefen sålunda ifrågasatts, har icke givit utskottet

anledning till erinran.

7. Biträden åt folkskolinspektörerna.

Sedan! en följd av år utgår till ordinarie och av Kungl. Majit förord.

nåd folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning vikarierande folk.

skolinspektör ersättning för expenser. Beträffande tillkomsten av nämnda

förmån och det belopp, varmed ersättningen utgått vid olika tider, finnes redogörelse

lämnad i 1936 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, sid. 367

—369, vartill här må hänvisas. Med bifall till Kungl. Majits därom framställda

förslag beslöt 1936 års riksdag höja ifrågavarande expensersättning

från 500 kronor till 700 kronor för varje inspektör. Tillika uttalade riksdagen

i sin skrivelse nr 8/1936 — under framhållande av angelägenheten

av att åtgärder vidtoges för att dels frigöra inspektörerna från mycket av

dem redan nu åliggande arbete, som lika väl kunde utföras av mindre

kvalificerade arbetskrafter, dels ock skapa möjligheter för inspektörerna att

möta de nya uppgifter, som pålagts dem genom det pågående organisatoriska

omdaningsarbetet inom folkskolan — att riksdagen icke funnit det

av Kungl. Majit i detta hänseende framlagda förslaget om ökad expensersättning

tillfredsställande. Riksdagen anförde härom följande:

Den ökning av expensersättningen, som förordats, kunde givetvis betyda

en avlastning av mindre kvalificerat administrativt arbete för do folkskolinspektörer,

som för dylikt ändamål anställde särskild arbetskraft. Emellertid

torde man icke "kunna vara övertygad om att detta alltid bleve förhållandet,

och då förfelades syftemålet med den höjda expensersättningen.

Det torde vara erforderligt, att man undersökte, örn icke andra utvägar

kunde komma ifråga för att nå det av riksdagen uppställda målet, nämligen

ett, frigörande av folkskolinspektörerna för deras egentliga, viktiga verksamhet.

En tänkbar utväg, som i detta hänseende icke syntes böra lämnas

utan beaktande, funne riksdagen vara en liknande den, som redan kommit

till användning vid läroverken genom anorduingen med biträden å rektors
-

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

expeditionerna. Kostnaderna för nämnda anordning vid läroverken uppginge

icke till något avskräckande belopp; för 137 allmänna läroverk utgjorde

de sålunda för innevarande budgetår tillhopa 60,125 kronor.

Riksdagen funne sig alltså böra framhålla önskvärdheten av att denna

fråga med det snaraste bleve föremål för utredning. Denna utredning torde

böra så bedrivas, att förslag i ämnet om möjligt kunde föreläggas redan

1937 års riksdag.

I avvaktan på denna utredning funne sig riksdagen böra som ett provisorium

för nästkommande budgetår medgiva den föreslagna ökningen av

expensersättningen till 700 kronor för varje inspektör.

Genom beslut den 15 maj 1936 anbefallde Kungl. Majit, som samma dag

utfärdade kungörelse (nr 200) örn expensersättning åt folkskolinspektörer för

budgetåret 1936/1937, skolöverstyrelsen, att — med beaktande av vad riksdagen

sålunda anfört — verkställa utredning angående åtgärder till frigörande

i möjligaste mån av folkskolinspektörerna från dem åvilande mindre

kvalificerat administrativt arbete, ävensom i samband med avgivande av

framställningar, avsedda att föreläggas 1937 års riksdag, till Kungl. Majit

inkomma med förslag i ämnet.

Sådant förslag har skolöverstyrelsen framlagt i skrivelse den 31 augusti 1936.

Förslaget innebär, att till varje folkskolinspektörs förfogande skulle mot

redovisningsskyldighet ställas ett belopp av 450 kronor, att användas till

arvode åt biträde.

Överstyrelsen hade funnit anledning att, i samband med utredningen

rörande behovet av särskilt anslag till arvode åt expeditions- och skrivbiträde

åt folkskolinspektörerna, taga under övervägande även frågan om expensersättning

till folkskolinspektörerna.

Av vad överstyrelsen härutinnan andragit framginge, att även örn ett

särskilt belopp beviljades till arvode åt skrivbiträde, åtginge ungefär hälften

av det nu utgående expensanslaget, 700 kronor, till bestridande av expensutgifter,

som icke avsåge tillhandahållande av expeditionsrum. Det torde

få anses självfallet, att det kvarstående beloppet, i medeltal omkring 350

kronor, icke kunde täcka kostnader för möblerat expeditionsrum med lyse,

uppvärmning och städning. Vid sådant förhållande borde enligt överstyrelsens

mening någon nedsättning i nu utgående expensanslag icke ifrågakomma.

Öyér skolöverstyrelsens förslag har statskontoret avgivit infordrat yttrande.

Departementschefen har för egen del i ämnet anfört bland annat följande:

I likhet med statskontoret biträder jag skolöverstyrelsens förslag om anvisande

till envar av folkskolinspektörerna av ett särskilt anslagsbelopp till

arvoden åt biträde. Enligt mitt förmenande kommer vid bifall till detsamma

det av riksdagen uttalade önskemålet med avseende å folkskolinspektörernas

verksamhet att bliva tillgodosett. Emot det för ändamålet beräknade beloppets

storlek har jag intet att erinra. Ifrågavarande belopp, (52 X 450 =)

23,400 kronor, torde i avlöningsstaten för folkskolinspektionen böra uppföras

såsom en särskild anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Till denna fråga återkommer jag i det följande. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelser för anslagspostens disponerande,

som må kunna anses erforderliga.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

127

Vidkommande expensersättningen framgår av den av skolöverstyrelsen

verkställda utredningen, att även om ett särskilt belopp beviljas till arvode

åt skrivbiträde å folkskolinspektörsexpedition, omkring hälften av den varje

inspektör under innevarande budgetår tillkommande expensersättningen, 700

kronor, kommer att åtgå till bestridande av expensutgifter, som icke avse

tillhandahållande av expeditionsrum. Det återstående beloppet, i medeltal

cirka 350 kronor, torde icke förslå för täckande av kostnader för möblerat

expeditionsrum med lyse, värme och städning. På grund härav har överstyrelsen

ansett någon nedsättning av expensersättningen icke böra ifrågakomma.

Statskontoret har däremot — under framhållande av, att riksdagen

betecknade höjningen för innevarande budgetår allenast såsom ett provisorium

— ansett, att expensposten vid beviljande av särskilda anslagsmedel

till arvoden åt biträden å expeditionerna åter borde minskas till tidigare

utgående belopp, eller 500 kronor för varje inspektör. För egen del ansluter

jag mig till den av statskontoret hävdade meningen. I enlighet härmed

bör föreskrivas, att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av honom

tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för år (nu

300 kronor), såvida icke Kungl. Maj:t i särskilt fall bestämmer, att han skall

avstå högre belopp, samt att till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter

semester, skall utgå ersättning för expenser med ett belopp, beräknat efter

200 kronor för år (nu 300 kronor).

I de båda likalydande motionerna I: 297 och II: 548 har yrkats, att riksdagen

måtte besluta, att till folkskolinspektörerna under innevarande budgetår,

enligt kungörelsen nr 200/1936 utgående expensersättning måtte under

budgetåret 1937/1938 utgå med oförändrat belopp, samt att härför erforderlig

höjning av ifrågavarande anslag måtte av riksdagen beviljas.

Det föreliggande förslaget om anvisande av ett belopp av 450 kronor till

varje folkskolinspektör, att mot redovisningsskyldighet användas till arvode

åt biträde, ligger i linje med vad 1936 års riksdag i ämnet anförde och

tillstyrkes av utskottet. I likhet med Kungl. Majit anser utskottet, att en

sådan åtgärd bör förbindas med ett slopande av den av 1936 års riksdag

beviljade, såsom ett provisorium betecknade förhöjningen av den till inspektörerna

utgående expensersättningen. Denna expensersättning är principiellt

att betrakta som en löneförmån, vilken icke synes böra bibehållas vid

det av 1936 års riksdag fastställda beloppet vid bifall till det av utskottet

i det föregående förordade förslaget till lönereglering för folkskolinspektörerna.

Att låta nämnda ersättning utgå med nuvarande belopp under tiden,

intill dess löneregleringen träder i kraft, synes icke vara påkallat. Utskottet

avstyrker alltså bifall till de i ämnet väckta motionerna.

Ej heller i övrigt har utskottet något att invända mot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag.

Utskottet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

8. Läkarundersökning av befattningshavare, anställd

vid samhällets skolor.

I motionen 1:302 har som nämnts hemställts, att riksdagen, vare sig

Kungl. Majrts propositioner nr 271 eller nr 270 i oförändrat skick bifallas

eller icke, måtte besluta att anvisa nödiga medel för möjliggörande av obligatorisk

läkarundersökning av varje vid samhällets skolor anställd lärare

eller annan befattningshavare, som skall hava skyldighet att vid varje läsårs

början förete bevis därom.

Utskottet uppskattar det motiv, som ligger till grund för ifrågavarande

motionsvis framställda yrkande. Erinras bör emellertid att Kungl. Maj:t den

22 februari 1935 utfärdat kungörelse (nr 52) angående skyldighet för lärare

att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning. Genom denna kungörelse

bär åtskilligt vunnits i de av motionären åsyftade hänseendena. På grund

härav och då det torde få förutsättas, att vederbörande skolmyndigheter

hava sin uppmärksamhet riktad på de vid skolorna anställda befattningshavarnas

hälsotillstånd, anser sig utskottet icke hava anledning att biträda

det av motionären framställda yrkandet.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

129

III. Anslagsbehov för budgetåret 1937/1938.

Departementschefen har inlett den avdelning av statsrådsprotokollet, sorn

behandlar anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938, med följande uttalande

(sid. 262—264 i statsrådsprotokollet):

Löneregleringen förutsättes enligt det föregående skola träda i kraft den

1 januari 1938. För förra hälften av budgetåret 1937/1938 skulle alltså

tillämpas nu gällande löner och avlöningsstater, för senare hälften av samma

budgetår de nya lönerna och avlöningsstaterna. För vart och ett av de av

löneregleringen berörda avlöningsanslagen skulle med ändra ord för nästa

budgetår komma att gälla två avlöningsstater. Avlöningsmedlen för varje

institution torde böra det oaktat bestridas från ett och samma anslag, som

alltså till beloppet bör motsvara summan av de båda avlöningsstaterna.

Anslagsfrågorna för nästa budgetår behandlas nedan i den ordning, i

vilken vederbörande anslag nu äro i riksstaten uppförda.

Rörande beräkningen av avlöningsanslagen må i övrigt följande allmänna

synpunkter anföras.

På grund av konstruktionen av det nu gällande lönesystemet falla de till

befattningshavarna utgående lönerna icke med lika belopp på budgetårets

båda hälfter. Eftersom höstterminen innehåller mindre antal läsveckor

än vårterminen blir belastningen å avlöningsanslagen större under vårterminen

än under höstterminen. Vid fördelningen av anslagsmedlen mellan

de båda avlöningsstater, som enligt vad nyss sagts böra för vart och ett av

de här ifrågakommande avlöningsanslagen gälla för nästa budgetår, skulle

den teoretiskt riktigaste vägen vara att verkställa en utskiftning av ifrågakommande

avlöningsmedel efter lästerminernas längd. Då emellertid de för

var och en av de båda lästerminerna avsedda avlöningsmedlen skola bestridas

från ett och samma anslag, har en sådan proportionell fördelning

icke ansetts behövlig. De för ett visst ändamål för helt budgetår vid oförändrade

löneförhållanden beräknade anslagsmedlen föreslås i det följande

skola som regel med halva beloppet uppföras å den avlöningsstat, som skall

gälla för förra delen av nästa budgetår. På motsvarande sätt förfares vid

beräkningen av den avlöningsstat, som skall gälla för den senare delen av

budgetåret.

Den valda anordningen medför, att medelsåtgången under förra delen av

budgetåret torde komma att exempelvis i fråga örn de poster, ur vilka skola

bestridas lön till extra ämneslärare, understiga det belopp, varmed posterna

uppföras i avlöningsstaten för nämnda del av budgetåret. Som en allmän

förutsättning bör dock gälla, att den anslagsfördelande myndigheten icke

för vederbörande ändamål använder större belopp än som enligt mina i det

följande framlagda förslag avses skola tagas i anspråk. Därest så befinnes

påkallat, lärer Kungl. Majit framdeles böra meddela närmare föreskrifter

i ämnet.

Vid den efterföljande beräkningen av avlöningsanslagen för nästa budgetår

uppskattas till en början det för vederbörande avlöningsändamål erforderliga

anslagsboloppet, därest nuvarande avlöningsbestämmelser skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr ISO. 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

oförändrade tillämpas under hela nästa budgetår. Därefter verkställas med

ledning härav beräkningar rörande de förändringar i medelsdispositionen,

som påkallas av löneregleringen. Avlöningsstaterna för den senare delen av

budgetåret föreslås skola utformas efter de principer, som numera vanligen

följas i fråga örn nyreglerade verk. De särskilda delposterna beräknas

efter gängse grunder. Sålunda beräknas anslagsposterna till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat till summan av de efter

högsta förekommande löneklass å respektive dyrorter, med tjänstepensionsavdrag

reducerade lönerna för de tjänstemän, vilkas löner skola bestridas

ur vederbörande post. Delposterna till avlöningsförhöjningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal beräknas i allmänhet till så stora belopp, som skulle

erfordras, om samtliga extra ordinarie befattningshavare skulle avlönas enligt

tredje löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Det möter stora svårigheter att verkställa mer exakta beräkningar av

exempelvis de delposter till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

vilka böra uppföras i avlöningsstaterna för senare delen av nästa

budgetår. Vad exempelvis de allmänna läroverken beträffar, saknas kännedom

örn huru många av de icke-ordinarie lärarna, som komma att erhålla

extra ordinarie anställning under vårterminen 1938, om de icke-ordinarie

lärarnas fördelning mellan de olika dyrorterna och huru många timlärare,

som komma att finnas anställda. Beräkningarna av nämnda delposter hava

därför som regel måst ske approximativt. Det är först under hösten 1937

möjligt att med större grad av säkerhet utföra ifrågavarande beräkningar.

I det följande kommer att föreslås, att delposterna i fråga — vad de allmänna

läroverken beträffar som en definitiv åtgärd och vad övriga läroanstalter

angår som en tillfällig anordning — betecknas förslagsvis, dock

med vissa maximeringsföreskrifter. Därest vederbörande poster med hänsyn

till omständigheter, som nu icke kunna förutses, skulle visa sig otillräckliga,

förefinnes alltså — om sistnämnda förslag bifalles — möjlighet

att anvisa medel för ändamålet utöver de belopp, som beräknats i avlöningsstaterna.

Den besparing, som enligt det ovanstående kan beräknas komma

att uppstå under vissa av de i avlöningsstaterna för förra hälften av budgetåret

uppförda posterna, kommer i så fall att motvägas av en m erutgift

under motsvarande poster i avlöningsstaterna för senare delen av budgetåret.

Liknande svårigheter möta vid beräkningen av ett par andra poster i avlöningsstaterna

för senare delen av budgetåret 1937/1938. Aven dessa poster

•—- de angivas närmare i det följande -— böra tillfälligtvis för förra halvåret

1938 betecknas förslagsvis, dock med rätt för vederbörande myndighet att

överskrida posten först efter Kungl. Majda medgivande.

De särskilda lönetillägg och lönefyllnader samt den s. k. övergångslön,

som enligt avsnittet »Overgångsanordningar» här ovan böra utgå, synas

böra bestridas från de i avlöningsstaterna uppförda anslagsposterna till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat, respektive —

i förekommande fall — från anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie

personal. Från förstnämnda poster bör också avföras lönen — frånsett

dyrtidstillägg •— för de ordinarie befattningshavare, som icke vilja

övergå på den nya lönestaten, dock med visst undantag, varom förmäles i

det följande (sid. 302).

Det har ansetts behövligt att på grund härav höja vederbörande anslagsposter

allenast försåvitt angår berörda övergångslön.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

131

Vad sålunda anförts och föreslagits lämnar utskottet utan erinran. I det

följande har utskottet vidtagit de ändringar i de av Kungl. Maj:t för senare

hälften av nästa budgetår förordade avlöningsstaterna, som betingas av de

av utskottet ifrågasatta jämkningarna i lönegradsplaceringarna, dock icke i

sådana fall, då jämkningarna i anslagshänseende kunna anses vara av underordnad

betydelse.

1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.

Förevarande anslag har av Kungl. Majit för nästa budgetår beräknats

med utgångspunkt bland annat från att de för extra lärare och timlärare

avsedda anslagsmedlen skulle höjas för beredande av möjlighet till klassdelning

vid undervisning i slöjd och hushållsgöromål — vid oförändrade

löneförhållanden med 1,000 kronor — och att vissa lärare vid seminariet,

som nu icke erhålla hyresbidrag, skulle komma i åtnjutande av sådant (jfr

ovan sid. 37). Sistnämnda förslag skulle vid oförändrade löneförhållanden

medföra en anslagshöjning med 9,550 kronor för budgetår räknat.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats till 324,000 kronor, innebärande

en anslagsökning med 74,400 kronor. Större delen av denna ökning föranledes

av löneregleringen.

Utskottet har ingen annan erinran att framställa mot Kungl. Majits

ifrågavarande förslag än att utskottet i den för seminariet för senare delen

av nästa budgetår föreslagna avlöningsstaten vidtagit de ändringar, som

betingas av vad utskottet i det föregående anfört rörande lönegradsplacering

för vissa befattningshavare vid seminariet.

2. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

Kungl. Majits under denna punkt berörda förslag innebära — utöver de

förändringar, som föranledas av löneregleringen, av de av Kungl. Majit

enligt det föregående förordade organisatoriska ändringarna inom läroverksorganisationen

och av utav riksdagen redan fattade beslut — i huvudsak

följande:

Ytterligare en lektorstjänst inrättas vid högre allmänna läroverket i Umeå.

För ytterligare ett budgetår förlänges det av riksdagen tidigare givna bemyndigandet

för Kungl. Majit att, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning.

Fem nya lärarinnetjänster i kvinnligt handarbete inrättas vid

de allmänna läroverken för flickor (sådana tjänster kunna för närvarande

upprättas endast vid samläroverk). Det bland anslagsmedlen till arvoden

åt extra ämneslärare ingående anslagsbeloppet till föreläsningar i sexuella

Utskottet.

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

frågor höjes med 1,000 kronor till 3,000 kronor. Ifrågavarande anslagsmedel

beräknas för nästa budgetår till i runt tal så stort belopp, som motsvarar

avlöning till 396 extralärare, innebärande vid oförändrade löneförhållanden

en anslagshöjning med 175,900 kronor för belt budgetår. Den

till vissa extra ordinarie ämneslärare utgående arvodesförhöjningen, vilken

enligt riksdagens beslut skulle indragas med utgången av innevarande budgetår,

skall utgå intill den 1 januari 1938. I anslagsmedlen till arvoden

åt lärare i manlig slöjd och åt lärarinnor i hushållsgöromål beräknas anslagshöjningar

med — vid oförändrade löneförhållanden — 10,000 kronor, respektive

3,200 kronor. Anslagsmedlen till extra arvoden åt lärare i övningsämnen

föreslås skola undergå förhöjning med — likaledes vid oförändrade

avlöningsförhållanden — inalles 37,500 kronor till 669,600 kronor. Vid

beräknandet av sistnämnda anslagsmedel har departementschefen icke funnit

sig böra för närvarande räkna med en ökning av anslagsmedlen till extra

arvoden åt musiklärare, som av skolöverstyrelsen föreslagits i syfte att

möjliggöra ett realiserande i viss utsträckning av 1933 års undervisningsplan

i detta ämne. Som skäl för denna ståndpunkt har departementschefen

angivit de betydande ökningarna i övrigt av läroverksanslaget. De praktiska

realskollinjerna föreslås skola fast infogas i skolorganisationen, såväl

i vad angår de allmänna läroverken som de kommunala mellanskolorna,

och en viss höjning av de på denna skolform belöpande anslagsmedlen

beräknas för nästa budgetår.

Vid bifall till Kungl. Majlis förslag skulle ifrågavarande avlöningsanslag

för nästa budgetår höjas med 3,895,900 kronor. Höjningen är väsentligen

betingad av löneregleringen.

I de båda likalydande motionerna I: 246 och II: 498 har hemställts, att

riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att utredning

om flickläroverkens organisationsfråga måtte verkställas i så god tid, att

ärendet kan föreläggas 1938 års riksdag. Den av motionärerna åsyftade

omorganisationen av nämnda läroanstalter avser att vid läroanstalterna

åstadkomma dubbel anknytning av realskolan till folkskolan och att vid

vissa av dem inrätta fyraårig latinlinje vid sidan av eller i stället för den

nuvarande treåriga. Departementschefen, som funnit förslaget i vissa avseenden

beaktansvärt, har emellertid ansett frågan tarva ytterligare utredning och

har därför icke ansett densamma kunna föreläggas 1937 års riksdag. Då

utredning i ämnet alltså av departementschefen ställts i utsikt, anser utskottet

det icke behövligt att, såsom motionärerna önska, riksdagen i särskild

skrivelse fäster Kungl. Majlis uppmärksamhet på frågan.

I motionen I: 292 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det av

skolöverstyrelsen enligt det ovanstående begärda anslaget för tillämpning

från och med höstterminen 1937 av den i läroverksstadgan föreskrivna

timplanen för ämnet musik beviljas. Utskottet, som visserligen finner det

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

133

i motionen gjorda yrkandet i och för sig välgrundat, anser sig dock i likhet

med departementschefen och av samma orsak, som av denne angivits, icke

böra för nästa budgetår räkna med någon höjning av vederbörande anslagsmedel

för ifrågavarande ändamål.

I motionen I: 307 har framställts ett yrkande, som visserligen av motionären

i vissa delar begränsats till att gälla endast folkskoleseminarierna

men som torde böra upptagas till behandling i detta sammanhang. Motionären

har hemställt, att anslagen för arvoden åt seminariebibliotekarier och

biträden å rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna måtte för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938 höjas med det belopp, som erfordras för

att bibliotekarier och biträden icke skola lida löneminskning. Anledningen

till detta yrkande är att söka i det förhållandet, att de dyrtidstillägg, som

utgå å ifrågavarande arvoden, komma att efter löneregleringens genomförande

minskas på grund av övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg.

Motionären önskar bereda befattningshavarna kompensation för

denna minskning i dyrtidstillägget genom en motsvarande höjning av arvodesförmånerna.

Utskottet, som i det föregående yttrat sig angående ett i nämnda motion

framställt likartat förslag rörande dyrtidstillägg å särskilt arvode till lärare

vid provårsläroverk, vill fästa uppmärksamheten på att det i motionen berörda

förhållandet återverkar på ett flertal arvoden vid de läroanstalter, som beröras

av löneregleringen. Vad särskilt angår de av motionären angivna arvodena,

utgå dessa som regel till befattningshavare, vilka komma i åtnjutande

av den av utskottet i det föregående tillstyrkta löneregleringen. Även

om med hänsyn härtill en viss tvekan kan föreligga rörande behovet av

en uppräkning av arvodena på grund av minskningen i dyrtidstilläggen,

anser utskottet, som har svårt att överblicka hela området och bedöma

vilka arvoden, som i detta sammanhang böra komma ifråga, att förevarande

spörsmål bör komma under närmare omprövning genom Kungl.

Majlis försorg. Vid denna omprövning torde böra särskilt beaktas sådana

arvoden vilka utgå till befattningshavare, som visserligen ej komma i åtnjutande

av löneregleringen men som äro anställda vid en läroanstalt, som

beröres av densamma; dessa befattningshavare kunna nämligen genom övergången

från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg komma att få vidkännas en

reell löneminskning. Den översyn av ifrågavarande nu utgående arvodesförmåner,

som utskottet alltså förutsätter skola ske, lärer kunna verkställas i

så god tid, att eventuellt förslag i ämnet kan föreläggas 1938 års riksdag.

Med vad nu anförts, torde berörda motion få anses besvarad, såvitt nu är

i fråga.

Utskottet, som i övrigt biträder de av Kungl. Majit under denna punkt

av statsrådsprotokollet berörda förslagen, har vidtagit de jämkningar i anslagsberäkningarna

för nästa budgetår, som betingas av vad utskottet i det föregående

anfört.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

134 Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Anslaget till understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Mot det under denna punkt framlagda förslaget, innebärande en av förstatligandet

av de kommunala gymnasierna i Eslöv och Motala föranledd

anslagsminskning med 7,600 kronor, har utskottet intet att erinra.

4. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Förevarande anslag har av Kungl. Majit beräknats med utgångspunkt

från den av departementschefen föreslagna, av utskottet i det föregående

förordade omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under nästa

budgetår.

I en vid 1936 års riksdag väckt motion framfördes det yrkandet, att lärare

i trädgårdsskötsel vid sådant dubbelseminarium, som enligt riksdagens

beslut bleve förvandlat till enkelseminarium, måtte tillerkännas samma tillläggsarvode

av 800 kronor, som skulle tillkomma lärare vid dubbelseminarium.

Riksdagen, som ansåg vissa skäl tala för en sådan åtgärd, anhöll

hos Kungl. Majit örn verkställande av utredning och framläggande för 1937

års riksdag av förslag i ämnet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att överstyrelsen, i anknytning till det

av 1936 års riksdag gjorda uttalandet, framlagt förslag örn att lärarna i

trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna i Karlstad och Luleå måtte erhålla

tilläggsarvode å 800 kronor, respektive 600 kronor trots att dessa seminarier

enligt 1936 års riksdags beslut skola förvandlas från dubbel- till

enkelseminarier. Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka att förevarande,

utöver vederbörande lärares ordinarie avlöningsförmåner utgående

tilläggsarvode, som vore avsett att utgöra en kompensation för den ökade

undervisningsskyldigheten vid ett dubbelseminarium, tillerkändes lärarna i

fråga. Departementschefen har biträtt statskontorets uppfattning.

I motionen I: 293 har yrkats, att lärarna i trädgårdsskötsel vid seminarierna

i Karlstad och Luleå måtte tillerkännas personliga tilläggsarvoden på

sätt överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till den uppfattning i lönegrad av lärarna i trädgårdsskötsel,

som utskottet i det föregående föreslagit, anser sig utskottet icke böra

tillstyrka riksdagen att bevilja lärarna i trädgårdsskötsel vid seminarierna i

Karlstad och Luleå tilläggsarvoden för den korta tid, som återstår, till dess

löneregleringen genomföres. Utskottet avstyrker därför bifall till det berörda,

motionsvis framställda yrkandet.

Aven i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts föreliggande anslagsberäkningar.

Beträffande det i motionen I: 307 framställda förslaget rörande uppräkning

av anslagen till arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å

rektorsexpeditionerna hänvisas till det föregående.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

135

5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminariet Omkostnader.

Det av Kungl. Maj:t under denna punkt framlagda förslaget innebär en

anslagsminskning med 13,100 kronor och har icke givit utskottet anledning

till erinran.

6. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande för nästa budgetår av

oförändrade anslagsmedel för ändamålet, har icke givit utskottet anledning

till erinran.

7. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 1,300 kronor,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

8. Reservationsanslag till Folkskoleseminarier: Utrustning.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av 15,000 kronor för ändamålet,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

9. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.

Utskottet, som i det föregående biträtt det av departementschefen framlagda

förslaget rörande omfattningen av småskoleseminarieorganisationen

under nästa budgetår, har ingenting att erinra mot de under denna punkt

av statsrådsprotokollet för nästa budgetår verkställda anslagsberäkningarna,

vilka utmynna i en anslagsminskning med 100 kronor.

10. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor,

har ej givit utskottet anledning till erinran.

11. Reservationsanslaget till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 300 kronor,

har ej givit utskottet anledning till erinran.

12. Reservationsanslaget till Småskoleseminarier: Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor,

har ej givit utskottet anledning till erinran.

13. Reservationsanslag till Småskoleseminarier: Utrustning.

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 7,000 kronor till förevarande ändamål

för nästa budgetår har ej givit utskottet anledning till erinran.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

14. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en huvudsakligen av löneregleringen

och det förutberörda förslaget om anvisande av anslagsmedel till biträdeshjälp

åt folkskolinspektörerna betingad anslagshöjning med 82,300 kronor,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

15. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 7,500 kronor,

betingad bland annat av överflyttning från och med den 1 januari 1938

av den till nomadskolinspektören utgående lönen till anslaget till Folkskolinspektionen:

Avlöningar, har icke givit utskottet anledning till erinran.

16. Förslagsanslag till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av ett gemensamt anslag

till avlöningar för läroanstalterna för blinda å Tomteboda samt i Kristinehamn

och Växjö ävensom en huvudsakligen av löneregleringen betingad

höjning av ifrågavarande anslagsmedel med 44,100 kronor, har ej givit utskottet

anledning till erinran.

17. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de tillfälliga lönetillägg, som utgå till

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid förevarande

vårdanstalt och vid de tekniska läroverken, skola jämväl under nästa

budgetår utgå efter oförändrade grunder. Förslaget innebär vidare en väsentligen

av löneregleringen betingad höjning av förevarande anslag med 14,000

kronor.

Utskottet har ingen erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

18. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom de förändringar, som föranledas

av löneregleringen — att ytterligare en lektorstjänst skulle inrättas vid tekniska

gymnasiet i Orebro, att det nu utgående särskilda anslaget till uppehållande

av undervisning vid parallellavdelningar skulle sammanföras med bland

annat förevarande anslag samt att ytterligare tre parallellavdelningar skulle

under nästa läsår uppehållas utöver de nuvarande. Departementschefen har

ej ansett sig böra räkna med bifall till ett av överstyrelsen framställt för

slag örn inrättande av en ny parallellavdelning jämväl vid tekniska gymnasiet

i Malmö. Som skäl härför har anförts, att överstyrelsens framställning

syntes utvisa, att det ej vore fullt säkert, att en ny parallellavdelning

skulle kunna beredas utrymme vid sagda tekniska gymnasium.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

137

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle förevarande anslag för nästa

budgetår uppföras med 682,700 kronor. Anslagshöjningen — 186,800 kronor

— är till huvudsaklig del föranledd av löneregleringen.

I de båda likalydande motionerna I: 247 och II: 499 har yrkats, att riksdagen

måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en parallellavdelning

av första klassen samt att anslå härför erforderliga medel, 7,975

kronor.

Då av motionen I: 247 framgår, att det hinder för inrättandet av omförmälda

parallellavdelning i Malmö, som av departementschefen ansetts föreligga,

numera bortfallit, och då motionärens yrkande synts utskottet väl

motiverat, anser sig utskottet böra tillstyrka, att ifrågavarande parallellavdelning

inrättas. Vederbörande anslagsposter i de avlöningsstater, som av

Kungl. Maj:t föreslagits skola för nästa budgetår gälla för de tekniska läroverken,

skulle på grund härav undergå förhöjning med — vid oförändrade

löneförhållanden — i runt tal 7,200 kronor. I det följande tillstyrker utskottet

av samma anledning en förhöjning av förslagsanslaget till Tekniska

läroverk: Omkostnader med 300 kronor och av reservationsanslaget till Tekniska

läroverk: Materiel, böcker m. m. med 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt biträdes av utskottet i den mån icke annat

föranledes av de av utskottet i det föregående ifrågasatta jämkningarna i

nämnda förslag.

19. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts under denna punkt berörda förslag innebär en anslagshöjning

med 8,900 kronor till 70,700 kronor, förorsakad väsentligen av en överflyttning

till förevarande anslag av utgifter, som hittills bestritts från det

nuvarande särskilda anslaget till uppehållande av undervisning vid parallellavdelningar,

och av upprättandet av tre nya parallellavdelningar.

Då utskottet ovan tillstyrkt upprättandet av ytterligare en parallellavdelning,

bör förevarande anslag som nämnts höjas med 300 kronor utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit. Anslaget, som i övrigt bör beräknas i enlighet

med Kungl. Majda förslag, skulle alltså för nästa budgetår uppföras med

71,000 kronor.

20. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 2,500 kronor till

47,200 kronor, uppkommen genom dels överflyttning av 4,600 kronor från

det till indragning föreslagna särskilda anslaget till uppehållande av undervisning

vid parallellavdelningar, dels höjning med 900 kronor av vissa till

tekniska gymnasiet i Härnösand ur reservationsanslaget utgående medel,

Utskottet.

Utskottet.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Utskottet.

Utskottet.

dels ock indragning av ett under innevarande budgetår utgående anslagsbelopp

å 3,000 kronor till viss utrustning vid tekniska elementarskolan i

Borås.

Kungl. Maj:ts förslag biträdes av utskottet med den ändring, att anslaget,

såsom i det föregående angivits, höjes med ytterligare 400 kronor

till 47,600 kronor på grund av att utskottet tillstyrkt inrättandet av en ny

parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Malmö.

21. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst.

Beträffande beräkningen för nästa budgetår av detta anslag, som nu är

uppfört med 6,500,000 kronor, har departementschefen yttrat följande:

Vid oförändrade avlöningsförhållanden torde anslaget kunna för nästa

budgetår, med beaktande jämväl av de förslag rörande lönereglering för

personal vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset, som av Kungl.

Majit i annat sammanhang framlagts, beräknas till 6,860,000 kronor.

En väsentlig minskning av anslaget möjliggöres emellertid vid bifall till

förslaget örn lönereglering för lärarpersonalen vid statens undervisningsväsen,

vilket förslag bland annat innebär, att ifrågavarande befattningshavare, vilka

hittills åtnjutit dyrtidstillägg efter de grunder, som gälla för oreglerade verk,

skola, i den mån de övergå på det nya lönesystemet, från och med den 1

januari 1938 erhålla det lägre dyrtidstillägg, som utgår å reglerad lön.

Inom läroverkslönesakkunniga verkställda överslagsberäkningar giva vid

handen, att förevarande anslag av denna anledning bör för nästa budgetår

kunna minskas med förslagsvis 1,500,000 kronor. Anslaget synes böra uppföras

med i runt tal 5,400,000 kronor.

Då de av utskottet i det föregående förordade ändringarna i Kungl.

Maj:ts förslag till lönereglering för befattningshavare vid statens undervisningsväsen

icke torde behöva föranleda någon uppräkning av det av Kungl.

Majit enligt det ovanstående för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,

biträder utskottet de ovannämnda anslagsberäkningarna med den ändringen,

att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden lärer böra för nästa

budgetår bestämmas till 6,300,000 kronor. Örn 1937 års riksdag skulle

komma att besluta ändringar i gällande grunder angående dyrtidstillägg,

böra de sålunda beslutade ändringarna givetvis äga motsvarande tillämpning

å till ifrågavarande befattningshavare i statens tjänst utgående dyrtidstillägg.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

139

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1. godkänna det vid detta utlåtande fogade förslaget till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen

jämte den reglementet bilagda tjänsteförteckningen;
2.

besluta, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna

läroverken, folkskoleseminarierna, läroanstalterna för

blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte och de tekniska läroverken skola äga att under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg

enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare

i statens tjänst;

3. medgiva, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under

tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma

grunder, som gälla för statens befattningshavare vid s. k.

nyreglerade verk;

4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 januari

1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer och

nomadskolinspektören, å husmoder vid läroanstalterna för

blinda ävensom å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte;

5. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras

för genomförandet av de ovannämnda avlöningsbestämmelserna

eller eljest stå i samband därmed;

6. medgiva, att ordinarie befattningshavare, som här avses

och för vilka ny lönereglering genomföres från och med

januari 1938, må, under förutsättning att de underkasta sig

vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången av nämnda

månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad

de skulle hava uppburit i förskott för samma månad, örn

de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande ägt giltighet;

7. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastik
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ärenden för den 5 mars 1937 angivits, meddela de bestämmelser

i övrigt rörande övergången till det nya avlöningssystemet,

som må befinnas erforderliga, dock med iakttagande

av vad utskottet i det föregående anfört;

8. förklara sig icke hava något att erinra mot att vaktmästarpersonalen

vid förevarande läroanstalter från och med

tidpunkt, som senare bestämmes, inordnas under det för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, gällande avlöningsreglementet;
9.

besluta, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden

den 1 juli—den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre

lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och de tekniska läroverken samt till statens folkskolinspektörer

och nomadskolinspektören ävensom under

budgetåret 1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna,

allt enligt samma grunder, som föreskrivits för budgetåret

1936/1937;

10. medgiva, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie

lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk

eller folkskoleseminarium må efter nu gällande grunder

utgå till och med den 31 december 1937;

11. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31

december 1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)

tjänstgöringspenningar.....kronor 69,700

b. Alderstillägg, för slag sins..... » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... » 3,000 79,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp:

1) Arvoden åt extra lärare

och timlärare . kronor 19,110

2) Arvodesförhöjning

åt vissa extra ordinarie

ämneslärare,

förslagsvis....... » 300

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

141

3) Arvoden åt timlärar
innor

vid vissa kurser

(parallellkurser),

förslagsvis.......kronor 3,000

4) Understöd åt extra

ordinarie lärare vid

förfall på grund av

sj ukdom, förslagsvis »

5) Vissa arvoden till ordinarie

lärare m. m. »

Anm.: Ur denna post

utgår arvode med 500

kronor för år räknat till

rektor, lektor och adjunkt._

b. Vikariatsersättningar m. m.,

förslagsvis...............kronor 50 26,085

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring åt lärare,

förslagsvis...........kronor 19,350

b. Tillfällig löneförbättring åt

vaktmästare och eldare..... » 325

c. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,

förslagsvis........... » 6,165

d. Hyresersättningar och hyresbidrag

................. > 10,125 35,965

Summa kronor 141,750

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter.......kronor 11,650

Nettoutgift kronor 130,100;

12. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas

tills vidare från och med den 1 januari 1938, dock

med iakttagande av den av utskottet förordade ändrade

lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning;

13. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

........................ kronor 161,700

50

3,575

_ 26,035

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.............kronor 3,765

b. Vikariatsersättningar m. m.,

förslagsvis............... »_50 3,815

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

.................kronor 25,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... » 1,500 26,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:
a.

Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis

................kronor 13,710

b. Tillfällig löneförbättring åt

vaktmästare och eldare..... »_325 14,035

Summa kronor 206,050

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter.......kronor 11,650

Nettoutgift kronor 194,400;

14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 324,500 kronor;

15. medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts avgörande,

huruvida inbyggd praktisk realskollinje må, i

huvudsaklig överensstämmelse med hittills tillämpade grunder,

anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola;
16.

besluta, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå

skola från och med budgetåret 1937/1938 eller den

senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt ombildas

till högre samläroverk med i Eslöv treårigt latin- och

realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium

samt i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium,

allt under förutsättning, ej mindre att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga om

Skelleftå, att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag

av 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 143

komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av

biblioteket;

17. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag rörande provisorisk

utvidgning av provårsinstitutionen besluta, att sådan

utvidgning skall ske genom upprättande av två tillfälliga

provårskurser, den ena vid högre latinläroverket i Göteborg

och den andra vid högre allmänna läroverket för flickor i

Stockholm, ävensom medgiva, att å ämneslärarinna vid provårsläroverk

må under tiden den 1 juli — den 31 december

1937 tillämpas bestämmelserna i I. A. 5) och I. A. 10) kungörelsen

den 2 juni 1933 (nr 251) angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

;

18. medgiva, att gällande bestämmelser angående rätt för

ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt

må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen

i en i berörda statsrådsprotokoll omförmäld skrivelse

av den 31 augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla

tills vidare till och med utgången av juni 1945;

19. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och

med den 1 juli 1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt

beslut av 1935 års riksdag skola från och med sagda

dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster och 4

ad j unktstj anst er;

20. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från

och med den 1 juli 1937 inrättas en teckningslärartjänst

och 5 tjänster såsom lärarinnor i kvinnligt handarbete;

21. besluta, att till tjänster vid högre allmänna läroverk

skola från och med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster

vid realskolor nämligen 3 rektorstjänster, 2 teckningslärartjänster,

1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;

22. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937:

Avlöning sstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande

fall) tjänstgöringspenningar kronor 4,950,000

b. Ålderstillägg, förslagsvis. . » 730,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........ »

45,000 5,725,000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.

................ kronor 602,500

b. Arvodesförhöjning åt vissa

extra ordinarie ämneslära
-

re, förslagsvis.........

c. Arvoden åt lärare i manlig

I

2,500

slöjd................

»

22,000

d. Arvoden åt lärarinnor i hus- hållsgöromål ..........

e. Extra arvoden åt lärare i

»

8,000

övningsämnen.........

f. Arvoden åt lärare vid in-

»

334,800

byggda praktiska realskol- linjer, förslagsvis.......

11,500

g. Understöd åt extra ordina-

rie lärare vid förfall på

grund av sjukdom, för- slagsvis ..............

4,000

h. Arvoden åt skolläkare, för- slagsvis ..............

i. Arvoden åt tillsyningslära-

1

50,500

re, kvinnliga sakkunniga

och första lärarinnor. . . .

20,925

j. Särskilda arvoden vid prov-

årsläroverk...........

63,000

1,119,725

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden åt bibliotekarier kronor

31,900

b. Arvoden åt biträden å rek-

torsexpeditionerna......

32,150

64,050

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-

ordinarie tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............

b. Provisorisk avlöningsför-

kronor

1,095,000

bättring, förslagsvis.....

c. Personliga lönetillägg åt

225,075

vissa ordinarie Övningslä- rare, förslagsvis........

2,000

d. Vissa ersättningar, för-

slagsvis..............

»

150

1,322,225

Summa kronor 8,231,000

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 145

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad ........kronor_7,500

Nettoutgift kronor 8,223,500;

23. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för de allmänna läroverken, att tillämpas

tills vidare från och med den 1 januari 1938, dock

med iakttagande av den av utskottet förordade ändrade

lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning;

24. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1937/

1938, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

25. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938:

Avlöni ngsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........

......kronor

10,287,000

Avlöningar till tjänstemän å övergångs-

stat, förslagsvis...........

»

135,000

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinn- liga sakkunniga . . kronor

b. Arvoden åt tillsyns-

525

lärare.......... »

15,000

c. Personliga tilläggs-

arvoden åt 5 första

lärarinnor..... »

1,250

d. Arvoden åt skollä-

kare, förslagsvis . . »

e. Arvoden åt biblio-

50,500

tekarier........ »

31,900

f. Arvoden åt biträ-

den å rektorsexpe- ditionorna...... »

32,150

g. Särskilda arvoden

vid provårsläro-

verk, förslagsvis. ■ »

63,000 »

194,325

Mhangfill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,313,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis.

........ > 130,000 kronor 1,443,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, för slagsms

.................... ‘..... >_95,175

Summa kronor 12,154,500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 7,500

2. Ersättningar från skol
kommuner,

som icke

tillhandahålla lärare

tjänstebostad...... » 118,000

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m............ » 18,800 kronor 144,300

Nettoutgift kronor 12,010,200;

26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,233,700 kronor;

27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 21,400 kronor;

28. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 477,500

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 100,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... » 17,500 595,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lönocbtjänstgöringspenningar kronor 9,150

b. Ålderstillägg, förslagsvis..... » 2,400

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... _200 11,750

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

147

3.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden till extralärare och timlärare

.................kronor

b. Arvodesförhöjning till vissa

extra ordinarie ämneslärare,

förslagsvis............... »

c. Understöd till extra ordinarie

lärare vid förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis....... »

d. Arvoden till lärare vid förberedande

kurs vid seminariet i

Falun.................. »

e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål

............. »

f. Lönetillägg till teckningslära
ren

J. A. Lydh vid seminariet

i Luleå och teckningsläraren

J. E. R. Nyreen vid seminariet

i Karlstad.......... »

g. Tilläggsarvoden till lärare i

trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier

................ »

h. Särskilda arvoden vid prov
årsseminarier.

........... »

i. Tilläggsarvoden till lärare vid de

vid vissa seminarier anordnade

kurser för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis........ »

47,650

400

500

1,200

675

2,100

2,400

9,600

2,100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare. . kronor 7,500

b. Arvoden till seminariebibliote
karier.

................. » 4,000

c. Arvoden till biträden vid rek
torsexpeditioner.

.........._2,850

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer vid

vissa seminarier...........kronor 7,250

b. Hyresbidrag till lärare vid se
minarierna

i Göteborg och

Stockholm, förslagsvis...... > 8,300

66,625

14,350

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis

.................kronor 105,325

d. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,

förslagsvis........... » 17,000

e. Personliga lönetillägg till vissa

ordinarie Övningslärare, förslagsvis.

................ » 4,500 142,375

Summa kronor 830,100;

29. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för folkskoleseminariema, att tillämpas

tills vidare från och med den 1 januari 1938, dock med

iakttagande av den av utskottet förordade ändrade lydelsen

av ovannämnda tjänsteförteckning;

30. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 950,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis................. » 52,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarie
läkare.

..........kronor 7,500

4,000

2,850

9,600

2,100

b. Arvoden åt seminarie
-

bibliotekarier...... »

c. Arvoden åt biträden

å rektorsexpeditioner
na.

............. »

d. Särskilda arvoden vid

provårsseminarier,

förslagsvis........ »

e. Tilläggsarvoden åt lä
rare

vid de vid vissa

seminarier anordnade

kurser för utbildande

av kyrkomusiker, förslagsvis

........... »

f. Tilläggsarvoden åt

teckningsläraren J. A.

Lydh vid seminariet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

m

i Luleå och tecknings- x

läraren J. E. R. Nyreen

vid seminariet

i Karlstad........kronor 2,100 kronor 28,150

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m.

m., förslagsvis.....kronor 42,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . > 6,000 * 48,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................... »_1,750

Summa kronor 1,079,900;

31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor;

32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 273,900 kronor;

33. till Folkskoleseminarier: Materiel, höcker m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 109,000 kronor;

35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

36. godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspennin
gar.

.................kronor 131,200

b. Alderstillägg, förslagsvis.... » 24,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. » 7,000 162,200

2. Avlöningar till tjänstemän åövergångsstat:
a.

Lön och tjänstgöringspennin
gar.

................. kronor 30,400

b. Alderstillägg, förslagsvis ... » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. » 800 38,200

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till extra lärare under

tjänstledighet på grund

av sjukdom, förslagsvis ....

kronor

600

b. Arvoden till timlärare.....

26,500

c. Tilläggsarvoden till lärare i

trädgårdsskötsel ........

600

d. Arvode till ett biträde för mat- lagningen vid seminariet i

Lycksele.............

»

900

28,600

4. Avlöningar till övrig icke-ordi- narie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare

kronor

3,150

b. Arvoden till seminariebiblio- tekarier...............

»

1,950

c. Arvoden till biträden vid rek- torsexpedi tioner..........

»

1,000

6,100

5. Särskilda löneförmåner till ordi- narie och icke-ordinarie tjänste- män:

a. Hyresersättning till rektor vid

seminariet i Skara........

kronor

2,000

b. Särskilda lönetillägg till lärare

vid vissa seminarier......

2,600

c. Tillfällig löneförbättring, för- slagsvis ................

>

36,000

d. Provisorisk avlöningsförbätt- ring, förslagsvis..........

3,000

43,600

Summa förslagsanslag kronor 278,700;

37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 278,700 kronor;

38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 66,200 kronor;

39. till Småskoleseminarier: Materiel, Melcer m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 12,000

kronor;

40. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 18,000 kronor;

41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor;

42. besluta, att från och med den 1 juli 1937 för expenser

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

151

skall utgå ej mindre till ordinarie och av Kungl. Maj ^förordnad

folkskolinspektör ävensom till å ledig befattning

vikarierande folkskolinspektör ersättning med 500 kronor för

år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av

honom tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå

200 kronor för år, såvida icke Kungl. Maj:t i särskilt fall

bestämmer, att han skall avstå högre belopp, än även till

vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning

med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;

43. godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)

ortstillägg till 52 inspektörer,

förslagsvis...............kronor 93,450

b. Ålderstillägg, förslagsvis .... » 13,000

c. Tjänstgöringspenningar till 52

inspektörer.............. » 46,800

d. Fylluadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... » 15,000 168,250

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 11,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:
-

a. Expensersättning, förslagsvis . kronor 13,650

b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.

................ » 25,800

c. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,

förslagsvis.......... » 4,000 43,450

Summa kronor 223,400;

44. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för folkskolinspektionen, att tillämpas

tills vidare från och med den 1 januari 1938;

45. godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 265,500

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t

750

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie per
-

sonal.........................kronor 11,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... » 14,950

Summa kronor 292,900;

46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 516,300 kronor;

47. godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat:

a. Lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg........ kronor 2,900

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 500

c. Fyllnadsarvode åt vikarie, förslagsvis

................. »__500 3,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t............ . . ............ 6,830

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......kronor 49,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... > 13,150 62,350

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 14,420

Summa förslagsanslag kronor 87,500;

48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 87,500 kronor;

49. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas under tiden den 1 juli—-den 31

december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 46,700

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 6,850

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

................. >_350 53,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

............................ 2,100

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

153

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar na. in......kronor 3,750

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... »_100 3,850

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... 9,950

Summa kronor 69,800;

50. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för läroanstalterna för blinda, att tillämpas

tills vidare från och med den 1 januari 1938;

51. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 103,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 1,780

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis..........kronor 4,600

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 400 » 5,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis >_3.520

Summa kronor 113,700;

52. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 183,500 kronor;

53. besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Orebro,

Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås samt elektroteknieka fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg

enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1936/1937 ;

ävensom förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga

lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall

för budgetåret 1937/1938 gälla vad i sådant hänseende blivit

för budgetåret 1936/1937 beslutat;

54. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under

tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 18,225

b. Ålderstillägg, förslagsvis..... » 2,725

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

................. »_150 21,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis. . kronor 2,900

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis..........kronor 3,300

b. Tillfälligt lönetillägg, förslagsvis

............ » 500 kronor 3,800

Summa kronor 27,800;

55. godkänna följande personalförteckning för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas

tills vidare från och med den 1 januari 1938:

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

1 rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens under
-

visningsväsen .......................... —

4 lärarinnor i kunskapsämne................L 20

4 lärarinnor i slöjd......................L 15

1 husmoder ............................ B 8

1 Översköterska..........................B 7;

56. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under

tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till lärare, husmoder och Översköterska,

förslagsvis...............kronor 31,900

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å

ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . kronor 2,325

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

155

Avlöni ngsstat.

Lön

Tjänst-

görings

pen-

ningar

Summa

1 maskinist..........

550

325

875

1 vaktmästare ........

450

275

725

1 vaktmästare ........

450

275

725

Anm.: För maskinist och

vaktmästare kan lönen efter

3 år höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9 år

med än ytterligare 100 kro- nor.

Summa kronor

—

—

2,325

b. Ålderstillägg, förslagsvis......kronor 600

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

.................. _75 3,000

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:
a.

Lön och tjänstgöringspenningar kronor 900

Avlöningss tat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

1 kvinnligt skrivbiträde, till- lika räkenskapsförare . . .

650

250

900

Anm.: Härtill kunna kom- ma tre ålderstillägg, vart och

ett å 200 kronor, efter respek- tive 5, 10 och 15 års tjänst- göring. Av varje ålderstill- lägg skola 100 kronor utgöra

lön och 100 kronor tjänstgö- ringspenningar.

Summa kronor

—

—

900

b. Ålderstillägg, förslagsvis......kronor 200

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

.................. __50 1150

4. Arvode och särskild ersättning, bestämd av

Kungl. Majit......................kronor 650

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

......................kronor 4,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................. » 600 4,600

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 500

Summa kronor 41,800;

57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 69,600 kronor;

58. besluta, att vid de nu befintliga tekniska läroverken

skall från och med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare en

lektorstjänst;

59. godkänna följande avlöningsstat för de nu befintliga

tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—

den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

................kronor 148,950

b. Alderstillägg, förslagsvis .... » 17,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. 8 4,000 170,450

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extralärare .... kronor 78,600

b. Arvoden åt vaktmästare m. fl. » 1,925

c. Understöd åt extra ordinarie

lärare vid förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis...... » 500 81,025

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Övningar i lantmäteri.....kronor 1,075

b. Föredrag om arbetarskydd

och hygien............. » 950

c. Arvoden åt bokförings- och

skrivbiträden åt rektorerna . » 2,650

d. Arvoden åt skolläkare..... » 1,705

e. Arvoden åt bibliotekarier . . » 1,420

f. Arvoden åt biträden vid la
borationer.

............. » 1,000 8,800

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

157

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring för

lärare, förslagsvis.........kronor 35,000

b. Provisorisk avlöningsförbätt
ring

för lärare, förslagsvis . . » 6,825

c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa

vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare, förslagsvis

................ »_2,000 43,825

Summa kronor 304,100;

60. godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för de nu befintliga tekniska läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari 1938;

61. godkänna följande avlöningsstat för de nu befintliga

tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till lärår q, förslagsvis.....kronor 258,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat:

a. Lön och tjänstgörings
penningar.

.........kronor 9,600

b. Alderstillägg, förslagsvis » 1,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis...... » 500 » 11,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare . kronor 1,705

b. Arvoden åt bibliotekarier

.............. » 1,420

c. Arvoden åt bokförings
och

skrivbiträden åt rektorer

.............. » 2,650

d. Arvoden åt vaktmästare

m- .............. » 1,925 » 7,700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis.........kronor 104,000

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . . kronor 3,000 kronor 107,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . »_2,000

Summa kronor 386,300;

62. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 690,400 kronor;

63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 71,000 kronor;

64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag 47,600 kronor;

65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 6,300,000

kronor;

66. i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa uppskattning av avkastningen av sådana,

icke från kronan härrörande donationer till lärare vid allmänt

läroverk, med vilka jämlikt 3 § 2 mom. avlöniugsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen

följer skyldighet för vederbörande tjänstinnehavare

att vidkännas minskning i avlöning från statsverket;

67. dels medgiva, att — utan hinder av vad i 29 § nämnda

avlöningsreglemente föreskrives — envar av tre lektorer vid

tekniska läroverket i Malmö må under tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938 fortfarande åtnjuta det årliga hyresbidrag

å 1,000 kronor, som Malmö stad åtagit sig att till dem utbetala,

på grund av att de jämlikt 55 § 2 mom. stadgan

för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier av skolöverstyrelsen

förordnats att biträda rektor vid ledningen och

övervakandet av undervisningen,

dels ock i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning,

huruvida för tiden efter den 1 juli 1938 behov kan anses

föreligga av särskild gottgörelse åt berörda tre lektorer vid

tekniska läroverket i Malmö utöver den dem enligt 55 § 2

mom. nyssberörda stadga tillförsäkrade förmånen av lämplig

minskning i undervisningsskyldigheten;

B. att följande motioner, nämligen inom första kammaren:

nr 245 av herr G. A. Björkman;

nr 246 av herr Linda-;

nr 247 av herr H. Ericsson m. fl.;

nr 248 av herr O. Wangson;

nr 291 av herr Olof Olsson m. fl.;

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

159

nr 292 av herrar V. Larsson och Bäcklund;

nr 293 av herrar Sandén och Bergqvist;

nr 295 av herr Bergqvist m. fl.;

nr 296 av herr Berglund;

nr 297 av herr B. Wagnsson;

nr 302 av herr Sandegård;

nr 303 av herr Bergman;

nr 304 av herr Bergman;

nr 305 av herrar G. A. Björkman och Ekströmer;

nr 306 av herr R. Wagnsson;

nr 307 av herr Sjödahl;

nr 308 av herrar Holmström och Carlström;

nr 309 av herr Hamrin;

nr 310 av herrar 0. Wangson och Bergman; och

nr 311 av herr Hagberth m. fl.;

Bärnt inom andra kammaren:

nr 492 av herr Vougt;

nr 493 av fru Nordgren;

nr 494 av herr Lundberg;

nr 495 av herr Hallén;

nr 496 av herr Sandström;

nr 497 av herr Bergquist;

nr 498 av fröken Hennings m. fl.;

nr 499 av herr Andersson i Malmö m. fl.;

nr 500 av herr Andersson i Igelboda;

nr 545 av herr Hallén;

nr 546 av herr Hage m. fl.;

nr 548 av herr Malmborg;

nr 549 av herr Tengström och fröken Hennings;

nr 550 av fröken Hesselgren och herr Hage;

nr 551 av herr Bergvall m. fl.;

nr 552 av herr Lindskog m. fl.;

nr 553 av herr Tengström;

nr 554 av herr Tengström; och

nr 555 av herrar Åqvist och De Geer i Lesjöfors;

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan under A. hemställt, icke föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredriks

lund, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Nänsén, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i

Benestad, Pauli, Holmström och Rahmn; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Norling, Holmdahl, Daniels

son, Erlander och Hansson i Rubbestad;

dock att herr Olof Olsson icke deltagit vid behandlingen av frågan örn lönesättningen

för lektorer.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

161

Förslag

till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie lärare vid de läroanstalter,

vilka finnas upptagna å den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen.

2 §•

1 mom. De i 2 kap. avsedda befattningarna tillsättas genom förordnande

på viss tid.

2 mom. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande

föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3 mom. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,

dock med det undantag som angives i 5 § 3 mom.

3 §.

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt i detta reglemente givna föreskrifter

och under de i detsamma stadgade villkoren ävensom i enlighet med

de särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Majit och riksdagen

beslutade.

2 moni. Innehavare av sådan befattning vid de allmänna läroverken, med

vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl

minskning i avlöning från statsverket till belopp, motsvarande de i avlöningen

ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig ordning, som ock

vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring av

nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation av enskild tillförsäkrats

innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild förmån

utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat komma tjänstinnehavaren

till godo.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från

och med den dag tjänsten tillträdes till och med den dag läraren avgår på

grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

4 mom . Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott, så framt icke

Kungl. M aj.t beträffande viss ersättning annorlunda stadgat.

5 mom Angående lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt rätt till

pension är särskilt stadgat.

4 §.

1 mom. Med ordinarie lärarbefattning må icke förenas annan tjänst å rikets

eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av

Kungl. Maj:t och riksdagen, å kommuns stat; dock att med ordinarie* befatt
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ning såsom lärare i övningsämne vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,

folkskoleseminarium eller småskoleseminarium samt såsom lärare i musik

eller gymnastik vid institutet och förskolan för blinda må kunna förenas annan

tjänst, därest vederbörande centrala myndighet på därom gjord framställning

prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum.

2 mom. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej vederbörande centrala myndighet, efter

prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för utövandet av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

3 mom. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt

ej, vad angår rektor, vederbörande centrala myndighet eller, vad angår annan

lärare, vederbörande rektor, efter av nämnda myndighet givna riktlinjer, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å den ordinarie befattningen,

Anner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

2 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

1 mom. Befattning såsom rektor vid läroanstalt, å vilken detta reglemente

äger tillämpning, tillsättes genom förordnande på viss tid.

2 mom. Lärare, som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens

förordnande upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

3 mom. Där så erfordras, äger Kungl. Majit besluta av stadgandet i 2

mom. betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie lärarbefattningar.

6 §.

1 mom. För innehavare av rektorsbefattning utgår lön, för år räknat, med

nedan angivna belopp:

Läroanstalt

O r t

s g r

u p f

A

B

C

D

E

F

G

K i

o n

o r

Högre lärarinneseminariet .

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

13,620

13,860

Högre allmänt läroverk:

grupp I..........

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

grupp II....... . . .

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

grupp III..........

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

Realskola:

grupp I..........

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

grupp II..........

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

grupp III..........

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

163

Ort

s g r

upp

Läroanstalt

A

B

O

D

E

F

G

Kron

o r

Folkskoleseminarium:

grupp I..........

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

grupp II..........

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

grupp III . ''.........

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

Småskoleseminarium:

grupp I..........

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

grupp II..........

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

grupp III..........

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

Institutet och förskolan för

blinda............

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

Hantverksskola för blinda .

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

Vårdanstalten för blinda

med komplicerat lyte . .

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

Tekniskt läroverk:

grupp I..........

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

grupp II..........

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

grupp III..........

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

grupp IV..........

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

2 mom. Skulle läroanstalt komma att nedflyttas från högre till lägre avlöningsgrupp

vid annan tidpunkt än den, då förnyat förordnande å vederbörande

rektorsbefattning skall äga rum, äger den, som vid tiden för nedflyttningen är

förordnad som rektor, att så länge det honom meddelade förordnandet varar

uppbära förutvarande lön.

7 §.

1 mom. I detta kapitel avsedd lärare må årligen å tid, som prövas lämplig

med hänsjTn till göromålens behöriga gång, av vederbörande centrala myndighet

tilldelas semester under 45 dagar.

2 mom. I fråga örn ersättning till vikarie för sådan lärare bestämmer Kungl.

Maj:t.

3 mom. I övrigt skola för lärare, som avses i detta kapitel, bestämmelserna

i 13—20 samt 22—30 §§ i 3 kapitlet av detta avlöningsreglemente i tillämpliga

delar lända till efterrättelse; dock att i fråga örn beloppen av de löneavdrag,

som rektor har att vidkännas vid tjänstledighet, skall gälla vad Kungl. Maj:t

i sådant hänseende bestämmer.

4 mom. I fråga örn särskilt arvode till rektor vid institutet och förskolan

för blinda för handhavande av lärarutbildning ävensom till rektor vid hantverksskola

för blinda för förestående av materialdepå bestämmer Kungl. Maj:!

5 mom. Rektorsbefattningarna vid de läroanstalter, å vilka detta reglemente

äger tillämpning, skola anses tillhöra följande lönegrader, nämligen: befattningarna

vid högre lärarinneseminariet, de högre allmänna läroverken, folkskole
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

seminarierna, institutet och förskolan för blinda saint de tekniska läroverken

30 lönegraden; befattningarna vid realskolorna, småskoleseminarierna och vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte 27 lönegraden samt befattningarna

vid hantverksskolorna för blinda 25 lönegraden.

3 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §.

1 mom. För befattning, som i detta kap. avses, utgår lön enligt den i 9 §

införda löneplanen, vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda,

för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp, dock med den begränsning

för kvinnlig befattningshavare, som i 10 § 2 mom. omförmäles.

1 den till reglementet hörande tjänsteförteckningen angives, till vilken lönegrad

varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där lärarna äro stationerade, å de uti löneplanen

upptagna ortsgrupperna fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning

rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken lärarens lön skall utgå, fastställes

i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom

löneklassen efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd.

Innehar lärare i övningsämne med stöd av bestämmelsen i 4 § 1 mom. ordinarie

tjänst å mer än en ort, bestämmer Kungl. Maj:t, vilken av tjänstgöringsorterna

som skall anses såsom lärarens stationeringsort.

2 mom. Till lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd

eller hushållsgöromål, med undantag dels av lärarinna i hushållsgöromål, som

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats till biträdande föreståndarinna

eller som vid småskoleseminarium tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,

dels ock av lärarinna i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda och

i slöjd vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, utgår lön med det för vederbörande

löneklass gällande beloppet vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar. För

varje veckotimme, som över- eller understiger 30, sker tillägg respektive afdrag å

årslönen med tre procent; skolande härvid iakttagas, dels att avdrag å årslönen

icke må göras för mer än 21 veckotimmar i fråga örn lärare i teckning, musik

eller gymnastik med lek och idrott samt för mer än 24 veckotimmar i fråga

örn lärarinna i kvinnlig slöjd, dels ock att det efter tillägg respektive avdrag

uppkomna talet skall, därest det icke är i helt krontal jämnt delbart med tre,

jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

För lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet eller

allmänt läroverk skall vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket lön

enligt stadgandena i första stycket skall beräknas, antalet tjänstgöringstimmar

ökas med en, örn det utgör högst 12, med två, örn det utgör lägst 13 och högst

20, samt med tre, örn det utgör mer än 20; dock att i fråga om högre lärarinneseminariet

hänsyn härvid må tagas allenast till tjänstgöring, som fullgöres i

realskolan eller flickskolan.

Lärare i övningsämne, som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid mer än

en staten tillhörig läroanstalt, må icke på grund av bestämmelserna i första och

andra styckena uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle hava uppburit,

örn han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. Närmare

bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas av Kungl. Maj:t.

3 mom. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandena i 14 §

samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—28 §§.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

165

9 §.

Löneplan (L).

Lönegrad

Löne-

Ort

s g r

upp

nr

omfattar löne-

klass

A

B ''

C

D

E

F

G

klasserna nr

Årslön, kronor

i

1—5

1

1,500

1,566

1,632

1,698

1,764

1,830

1,896

2

2-6

2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

3

3—7

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

4

4—8

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

5-9

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

6—10

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

7—11

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

8—12

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

9—13

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

10—14

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

11—15

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

12—16

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

13—17

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

14-18

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

15—19

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

16-20

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

•17—21

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

18—22

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

19-23

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

20—23

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

21-24

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

22-25

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

23-26

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

24—27

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

25-28

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

26

26-29

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

27-30

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28

28-31

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

29

29-32

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

30

30-33

30

9,060

9,300

9,540

9,780.

10,020

10,260

10,500

—

—

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

—

—

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

—

—

33

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

10 §.

1 morn. Vid tillträdandet av ordinarie befattning erhåller lärare, vare sig

han förut innehade sådan befattning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för

den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 18 §

giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom, Efter att hava tillhört en och samina löneklass under tre år uppflyttas

lärare till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 11—13 §§.

Kvinnlig lärare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av

förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag; dock

att härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit ferier, semester

eller annan ledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom

åliggande militär tjänstgöring, och ej heller den tid, varunder till följd

av smittsam sjukdom undervisningen vid läroanstalten varit inställd;

b) att uppskov med uppfiyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken läraren

särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan

hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av

tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas

utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall

uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b), först

efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande

centrala myndighet sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till högre löneklass

skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

11 §•

1 mom. Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller

högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans

begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre

löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter

fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

167

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i anställningen,

som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring vid

under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott i anställningen

intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen eller

sådant disputationsprov, som är av betydelse för kompetens såsom lärare, icke

utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna anställningstid

före avbrottet.

2 mom. För enahanda ändamål, som avses i 1 mom. första stycket, och

under iakttagande i tillämpliga delar av där stadgade grunder må:

a) adjunkt vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller småskoleseminarium

ävensom ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet eller allmänt

läroverk tillgodoräknas den tid, varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie

ämneslärare vid kommunal flickskola eller kommunal mellanskola;

b) övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium eller

småskoleseminarium samt lärare i kunskapsämne vid läroanstalt för blinda

eller vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte tillgodoräknas den tid,

varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid landstingsseminarium

eller folkskola eller såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola eller högre folkskola; samt

c) lärarinna i kunskapsämne vid vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte därjämte tillgodoräknas den tid, varunder hon tjänstgjort såsom lärarinna

vid sinnesslöanstalt.

I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl. Majit i

varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder han utom

statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i

avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att

utföra å befattningen.

3 mom. Vid sådant tillgodoräknande, varom i denna paragraf sägs, tages

icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1 mom. Därest lärare vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt

eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten

hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl

för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla

lön enligt närmast högre löneklass.

Lärare, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt löneklass, som

är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift

eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar

eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna

sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava

tillhört berörda lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande lärare,

som vid befordran till tjänst vid någon av ifrågavarande läroanstalter innehade

ordinarie befattning inom annat område av statsförvaltningen, för vilket lönereglering

genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid lärares befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så

prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten

och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

honom den tid utöver tre år, varunder han såsom ordinarie lärare inom de

närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit

befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes

svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller

annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

Vid sådant tillgodoräknande skall en termin anses vara lika med sex månader.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i

tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i

varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna lärare jämväl tid, varunder denne eljest

i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den

erhållna tjänsten utföra.

2 mom. Lärare, som efter egen ansökan flyttas till annan tjänst inom

samma lönegrad eller från tjänst inom högre till tjänst inom lägre lönegrad,

äger bibehålla den placering i löneklass, han före tillträdandet av den nya

tjänsten innehade; dock må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass

än den högsta för den nya tjänsten fastställda.

13 §.

1 mom. Lärare skall vara underkastad de föreskrifter, som äro eller varda

meddelade i gällande stadga eller reglemente.

2 mom. Lärare skall vidare, därest vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter nya eller

förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromålen.

Jämväl i övrigt skall lärare, med bibehållande av den lönegrad han innehar,

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning

i åligganden, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.

3 mom. Därjämte skall lärare, därest vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör hans tjänstgöring

anses böra förläggas till annan jämförlig gren av undervisningsväsendet ävensom

eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov prövar

sådant nödigt, vara pliktig att låta sig förflyttas från den befattning han innehar

till annan befattning inom undervisningsväsendet, jämväl med förändring

av stationeringsorten.

4 mom. Varder lärare utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till

tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad,

han vid förflyttningen tillhörde.

Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något

lärarens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den

lägre tjänsten stadgade grunderna, dock med iakttagande att, örn läraren i den

högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd

för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han före förflyttningen

tillhörde.

5 mom. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar

tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess

han avgår från befattningen i fråga.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

169

14 §.

Till lärare, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet, där

vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg

med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år

räknat, nämligen:

för

kallortsklass

i.......

.......... 60

kronor

»

»

ii.......

.......... 120

»

in.......

.......... 195

>

>

IV.......

.......... 300

3»

»

»

V.......

. .•........450

»

»

VI.......

........... 600

lärare i

övningsämne,

, vilkens lön

reducerats med stöd

av föreskrifterna

i 8 § 2 morn., skall kallortstillägget undergå motsvarande reduktion, som tilllämpats

i fråga örn lönen.

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där kallortstillägg

må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

15 §.

1 mom. Lärare äger uppbära oavkortad lön jämte kallortstillägg icke blott

för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom det undervisningsområde

han tillhör, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna

i 21 § åtnjutit ferier eller semester, eller vilken han, efter i

varje särskilt fall av Kungl. Majit lämnat medgivande, använt för att utom

sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

2 mom. Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg för tid,

under vilken undervisningen vid den läroanstalt, vid vilken han är anställd,

blivit till följd av smittsam sjukdom inställd och han av sådan anledning

hindrats tjänstgöra. Därest undervisningen av nu nämnd anledning blivit

inställd och läsåret på grund därav förlänges, skall av sådan anledning ingen

särskild ersättning utgå.

16 §.

1 mom. Därest lärare, som äger rätt till ferier, av behörigen styrkt sjukdom,

i andra fall än uti 2 mom. avses, är hindrad att tjänstgöra, skall han,

så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, med

bibehållande i förekommande fall av kallortstillägg, å lönen vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell.

Lärare, som har rätt till semester, äger under enahanda förhållanden åtnjuta

oavkortad lön jämte kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma

kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45

dagar, men skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda

medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas nedanstående tjänstledighetsavdrag

för dag räknat.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänst! edighets- avdrag

Kronor

Kronor

Kronor

1

—: 60

12

1:80

23

4: 50

2

—: 70

13

1:95

24

5: —

3

—: 80

14

2:10

25

5:50

4

—: 90

15

2: 30

26

6: —

5

1: —

16

2: 50

27

6: 50

6

1:10

17

2: 75

28

7: —

7

1:20

18

3: —

29

7: 50

8

1:30

19

3: 25

30

8: —

9

1:40

20

3: 50

31

8: 50

10

1:50

21

3: 75

32

9: —

11

1: 65

22

4: —

33

9: 50

2 morn. Har lärare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg,

så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden

likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock högst intill dess sex

månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall läraren för tid därutöver

av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget,

så framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att

sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss

sagts.

3 mom. Har lärare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock

högst under sex månader, men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå

ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget, så

framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att sådant avdrag icke

skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4 mom. Föreskrifterna i 1—3 mom. gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

5 mom. I fråga örn avlöningsförmånerna för sådan lärare, som åtnjuter

tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att tjänstgöra vid annan läroanstalt,

bestämmer Kungl. Majit.

17 §.

Lärare, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§

omförmäles eller är hindrad bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,

skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1

mom. angivna tjänstledighetsavdraget, samt kan förpliktas att av avlöningen

ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

18 §.

1 morn. Har lärare erhållit ledighet från viss del av tjänstgöringen, be.

stämmer vederbörande centrala myndighet, i vad mån avdrag å avlöningen

för sådan tid skall äga rum.

2 mom. Om lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre

antal veckotimmar än 30, skall för varje understigande timme tjänstledighetsavdraget

för dag, där det icke är lika med hela lönen, minskas med tre procent;

dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart med fem,

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

19 §.

1 mom. Lärare skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att under

sammanlagt högst sex månader under ett och samma kalenderår såsom vikarie

bestrida ordinarie befattning inom högre lönegrad.

Sådan vikarie äger för den tid vikariatet varar uppbära särskild vikariatsersättning

med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan det i

16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen för, å ena

sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst,

dock med minst 50 öre örn dagen.

1 fråga örn ersättning till vikarie för rektor gäller vad därom särskilt stadgas.

2 mom. Lärare, vilken förordnas att jämte egen tjänst bestrida med annan

befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning

i fråga örn lärare, som uppehåller ledig tjänst.

20 §.

1 mom. Varder lärare avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall

hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej vederbörande centrala myndighet

finner skäl låta honom uppbära något därav.

2 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid icke åtnjuta

någon avlöning.

21 §.

Lärare åtnjuter ferier å tider, som i vederbörande stadga eller reglemente

föreskrivas; dock att lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium årligen

äger, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester, intill det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 25 dagar och

från och med det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 35 dagar.

22 §.

1 mom. Därest åt lärare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av

statsverket eller vederbörande kommun, skall han vara skyldig att mottaga

densamma samt iakttaga de föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas,

kunna varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall lärare månadsvis

erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen. Är bostadsinnehavaren på grund

av tjänstledighet eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon av
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

löräng för månaden eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda

ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens

storlek blivit bestämd, på sätt i b) sägs, skall densamma utgå med

det av vederbörande myndighet fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren

att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma vad han erlagt

för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

örn sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,

som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom

överenskommelse mellan vederbörande myndighet och läraren. Kan sådan överenskommelse

icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Över

nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan

ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

2 mom. Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av

vederbörande kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

23 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall,

därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag,

som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida

ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till

tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men

därest han övergår till tjänst, i vilken sådan bostad ej anvisas honom, å den

fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom örn

beslutet rörande förändringen i hans tjänstgöring;

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter; samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo, skall

i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta

nödigt utrymme i bostaden för lärarens vikarie eller efterträdare.

24 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

lärare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad

efter självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande myndighet bestämmer.

25 §.

Lärare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på statens bekostnad

erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m. samt, där olycksfallet medfört

förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans

höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t meddelar.

26 §.

1 mom. För tjänsteresa inom riket kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t

prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå lägre ersättning än enligt

allmänna resereglementet.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

173

2 morn. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må lärare

kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Majit

utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för läraren

enligt allmänna resereglementet bestämda traktamentsersättningen.

27 §.

Då lärare utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från

en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller

då lärare till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han

-vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den

ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas

kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,

allt enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar.

28 §.

1 mom. Till följande befattningshavare utgå särskilda arvoden och ersättningar

enligt nedan angivna grunder.

a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i denna

egenskap särskilt arvode med 960 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed jämförliga

prövningar utgår ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl.

Majit.

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare

för provårskursen, åtnjuter särskilt arvode härför med vid allmänt läroverk

1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor för år.

d) Lärare i läsämne samt övningsskollärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande

icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för provårskursen,

utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskilt arvode med 300

kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, åtnjuter ersättning för i provåret ingående metodiska föreläsningar

och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt grunder,

som bestämmas av Kungl. Majit.

f) Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap särskilt

arvode med 600 kronor för år.

2 mom. De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av ovannämnda arvoden och ersättningar, meddelas av Kungl.

Majit.

29 §.

Ersättning till lärare för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt må icke

åtnjutas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut

av Kungl. Majit och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst

uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom lärarens vanliga tjänstutövning,

anvisats särskilda medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild

gottgörelse.

30 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp,

motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för döds
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

fallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till

följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen

anses inbegripen.

4 kap. Lönenämnd.

31 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Majit att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken

löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;

och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk

natur, vilka Kungl. Majit kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

5 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

32 §.

1 mom. Innehar lärare omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente

träder i kraft för den läroanstalt han tillhör, befattning å då gällande stat för

läroanstalten, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och

bestämmelser ävensom särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter,

och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han göra anmälan

i nämnda hänseende till vederbörande rektor före viss av Kungl. Majit

bestämd tidpunkt. Lärare, som före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan,

skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den

rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

2 mom. En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt,

då detta reglemente träder i kraft för vederbörande läroanstalt, innehar

ordinarie lärarbefattning vid läroanstalten eller som senare tillträder sådan befattning,

är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor

samt särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter ävensom

dels minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, som kunna medfölja

befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock de arvoden

och ersättningar, vilka omförmälas i 28 §, dels ock de ändrade bestämmelser,

som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3 morn., 25, 26 och 27 §§

berörda hänseenden samt i fråga om såväl egen pension som änke- och pupillpensionering.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse, vad beträffar småskoleseminarierna,

från och med den 1 juli 1938 och, vad beträffar övriga i tjänsteförteckningen

upptagna läroanstalter, från och med den 1 januari 1938; skolande

härvid i fråga örn inplacering övergångsvis å löneplanen av kvinnlig lärarpersonal

gälla, vad därom särskilt stadgas.

Det alla etc.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

175

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tjänsteförteckning, angivande ordinarie befattningar vid vederbörande läroanstalter

ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader,

till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § avlöningsreglementet för

ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen intagna löneplanen.

Läroanstalter och befattningar

Lönegrad (L)

Högre lärarinneseminariet.

Rektor, lön enligt 6 § 1 morn. i reglementet..............

—

Lektor.........................................

28

Adjunkt........................................

25

Ämneslärarinna...................................

22

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .

20

Övningsskollärare..................................

20

Lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och

hushållsskola)...................................

19

Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................

16

De allmänna läroverken.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor .........................................

27

Adjunkt........................................

24

Ämneslärarinna...................................

21

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .

20

Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................

16

Övergångsstat.

Adjunkt som icke innehar behörighet till adjunktsbefattning. . .

22

Folkskoleseminarierna.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor .........................................

27

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .

21

20

Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd....................

18

Lärare i trädgårdsskötsel:

vid dubbelseminarium........................

17

vid enkelseminarium.........................

14

Lärarinna i hushållsgöromål eller i kvinnlig slöjd vid manligt

seminariums övningsskola..........................

16

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Läroanstalter och befattningar

Lönegrad (L)

Övergångs stat.

Adjunkt........................................

24

Småskoleseminarierna.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Adjunkt........................................

24

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .

21

Övningsskollärare..................................

20

Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................

18

Lärarinna i hushållsgöromål..........................

16

Övergångsstat.

Amneslärare.....................................

20

Läroanstalterna för blinda.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lärare i kunskapsämne.............................

20

Lärare i musik eller gymnastik med lek och idrott.........

20

Arbetslärare.....................................

15

Lärarinna i hushållsgöromål..........................

15

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lärarinna i kunskapsämne...........................

20

Lärarinna i slöjd..................................

15

De tekniska läroverken.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor.........................................

27

Anm. Å andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg äger

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

tillämpning.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18.9.

177

Reservationer:

1) beträffande kvinnlig lärares lön:

av herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landerud,

Gustafsson i Benestad, Holmström, Bahmn, Persson i Falla, Svensson i

Grönvik, Holmdahl och Hansson i Rubbestad, vilka ansett sig böra uttala,

att frågan om lika lön för manlig och kvinnlig lärare fortfarande bort hållas

öppen i avvaktan på resultatet av pågående utredning och att kvinnlig

lärare bort placeras två lönegrader lägre än motsvarande manlig lärare. Vid

det förhållandet, att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i berörda avseende

framlagda förslag beträffande kvinnlig lärare vid folkskola, hava

nämnda reservanter emellertid icke funnit skäl att beträffande lärarpersonal

vid det statliga undervisningsväsendet påyrka, att kvinnlig lärare erhåller

en annan lönegradsplacering än motsvarande manlig, och hava följaktligen

icke ansett sig böra framlägga särskilda förslag till lönegradsplaceringar för

kvinnliga lärare;

2) beträffande lektorers lönegradsplacering:

av herrar Johansson i Fredrikslund, Pauli, Holmström, Rahmn, Persson i

Falla och Holmdahl, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande å sid. 49 f. bort hava följande lydelse:

»Utskottet kan vid bedömandet av frågan örn lektorernas lönegradsplacering

icke underlåta att fästa stor vikt vid det faktum, att för lektorstjanst uppställts

licentiatexamen och disputationsprov såsom kompetensvillkor. Den med förvärvandet

av en sådan kompetens förenade skuldbördan blir lätt betydande.

Redan denna omständighet pekar enligt utskottets förmenande i riktning

mot en relativt hög lönegradsplacering för lektorerna. Men härtill kommer

den allvarliga brist på kompetenta sökande till lektorstjänster, som för närvarande

råder. Enligt vad utskottet inhämtat hava under åren 1930—1936

26 lektorstjänster ledigförklarats sammanlagt 45 gånger, och för närvarande

stå 11 lektorstjänster obesatta enbart inom ämnesgruppen moderna språk.

De nu anförda omständigheterna tala enligt utskottets förmenande till förmån

för en reell förbättring av lektorernas löneställning, vilken kan ernås

genom deras placering i 28 lönegraden. Enligt utskottets förmenande behöver

en sådan placering, med hänsyn till den särställning dessa befattningshavare

måste anses intaga, icke medföra några konsekvenser beträffande

andra befattningshavares placering. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen

må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i denna del och med bifall till de

nyssberörda motionerna, så vitt nu är i fråga, besluta, att lektorerna vid

de allmänna läroverken skola avlönas enligt 28 lönegraden»;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 189.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

dels att utskottet vid behandlingen av avlöningsställningen för lektorerna

vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken

bort uttala, att utskottet, i enlighet med sitt ståndpunktstagande till

frågan örn lönegradsplaceringen för lektorerna vid de allmänna läroverken,

funnit, att lektorerna vid högre lärarinneseminariet bort inplaceras i 29 samt

lektorerna vid folkskoleseminarierna ock de tekniska läroverken i 28 lönegraden;
dels

att utskottet vid behandlingen av frågorna örn beräkning för budgetåret

1937/1938 av förslagsanslagen till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar,

Allmänna läroverken: Avlöningar, Folkskoleseminarier: Avlöningar och Tekniska

läroverk: Avlöningar bort uttala, att Kungl. Maj:t bör bemyndigas

vidtaga de jämkningar i de för nämnda läroanstalter av Kungl. Maj:t föreslagna

avlöningsstaterna, som må påkallas av lektorernas lönegradsplacering;

dels ock att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

att riksdagen må besluta:

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

skola för lektorer upptagas följande lönegradsplaceringar:

högre lärarinneseminariet L 29 samt de allmänna

läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken

L 28;

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för

högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och de tekniska läroverken vidtaga de

jämkningar, som må föranledas av lektorernas lönegradsplacering;1
3)

beträffande adjunkters lönegradsplacering:

av herrar Anderson i Råstock, Gustafsson i Benestad, Jansson i Falun,

Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Svensson i Grönvik,

Norling, Erlander och Hansson i Rubbestad, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande å sid. 52 f. bort hava följande lydelse:

»Utskottet upptager----22 lönegraden.

Den åtskilligt dryftade frågan om placering av de adjunktsbehöriga

adjunkterna i 23 eller 24 lönegraden bör enligt utskottets mening väsentligen

bedömas mot bakgrunden av de konsekvenser, som kunna tänkas

bliva följden av dessa lärares placering i 24 lönegraden, en lönegrad högre

än enligt Kungl. Maj:ts förslag. I detta hänseende framhåller departementschefen

— som jämväl konstaterar, att en placering i 23 lönegraden

i och för sig snarast ligger över ett genomsnitt för den nuvarande adjunktslönen,

omräknad till nyreglerad lön — att en placering i 24 lönegraden

skulle medföra ej blott en merkostnad utöver den, som följer av en place
-

1 Jfr anmärkning 1., införd efter den sista reservationen.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

179

ring i 23 lönegraden, med omkring 600,000 kronor utan även kostnader

för uppflyttning i lönegrad dels av ett flertal andra lärare, dels ock av förvaltningstjänstemän

av olika grader. Utskottet anser sig icke mot detta

departementschefens uttalande böra ifrågasätta någon ändring i Kungl. Maj:ts

förslag på förevarande punkt. Utskottet kan icke finna annat, än att en

placering i 23 lönegraden för adjunkterna måste anses väl avpassad just

med hänsyn till önskvärdheten av att undvika konsekvenser inom andra

områden av statsförvaltningen. Utskottet får sålunda tillstyrka, att adjunktsbehöriga

adjunkter placeras i 23 lönegraden, varav följer, att utskottet avstyrker

de motionsvis framställda yrkandena om en högre lönegradsplacering»;
dels

att utskottet vid behandlingen av avlöningsställningen för adjunkterna

vid högre lärarinneseminariet och småskoleseminarierna ävensom för adjunkt

å övergångsstat vid folkskoleseminarium bort uttala, att utskottet, i enlighet

med sitt ståndpunktstagande till frågan örn lönegradsplaceringen för adjunkterna

vid de allmänna läroverken, funnit, att adjunkterna vid högre lärarinneseminariet

bort placeras i 24, adjunkterna vid småskoleseminarierna i

23 och adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarium i 23 lönegraden;

dels att utskottet vid behandlingen av frågan örn beräkning för budgetåret

1937/1938 av förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar

bort uttala, att utskottet icke haft någon erinran att framställa mot Kungl.

Maj:ts ifrågavarande beräkningar;

dels ock att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

att riksdagen må besluta:

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

skola för adjunkter i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag upptagas följande lönegradsplaceringar: högre lärarinneseminariet

L 24 samt de allmänna läroverken, folksk

oleseminarierna: övergångsstat och småskoleseminarierna

L 23;

(under punkt 12) att godkänna den av departementschefen

förordade personalförteckningen för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938;

(under punkt 13) att godkänna följande avlöningsstat för

högre lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

........................ kronor 161,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

a. Grundbelopp............ kronor 3,765

b. Vikariatsersättningar m. m.,

förslagsvis..............

50

3. Avlöningar till övrig icke-ordina- rie personal:

a. Grundavlöningar m. m., för- slagsvis ................

kronor

25,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis..............

1,500

4. Särskilda löneförmåner till ordi- narie och icke-ordinarie tjänste- män:

a. Provisoriskt dyrortstillägg,/or-

slagsvis................

kronor

13,710

b. Tillfällig löneförbättring åt

vaktmästare och eldare ....

»

325

3,815

26,500

14,035

Summa kronor 205,550

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter.......kronor 11,650

Nettoutgift kronor 193,900;

(under punkt 14) att till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

324,000 kronor;

(under punkt 23) att godkänna den av departementschefen

förordade personalförteckningen för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari 1938;

(under punkt 25) att godkänna följande avlöningsstat för

de allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 10,000,000

2. Avlöningar till t j anstern än å övergångsstat,

förslagsms................ » 135,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga .... kronor 525

b. Arvoden åt tillsy ns
lärare.

........ » 15,000

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

181

4.

5.

c. Personliga tilläggsarvoden

åt 5 första

lärarinnor......kronor 1,250

d. Arvoden åt skolkare,

förslagsvis . .

e. Arvoden åt bibliotekarier

........

f. Arvoden åt biträ
träden

å rektorsexpeditionerna.

....

g. Särskilda arvoden

vid provårsläroverk,

förslagsvis . ._

» 50,500

» 31,900

» 32,150

» 63,000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m.m., förslagsvis kronor 1,313,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ » 130,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............... .....

kronor 194,325

» 1,443,000

» 95,175

Summa kronor 11,867,500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad .......kronor 7,500

2. Ersättning från skol
kommuner,

som icke

tillhandahålla lärare

tjänstebostad...... » 118,000

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m........... > 18,800 kronor 144,300

Nettoutgift kronor 11,723,200;

(under punkt 26) att till Allmänna läroverken: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 19,946,700 kronor;

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

4) beträffande lönegradsplaceringen av lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott:

av herrar Nilsson i Landeryd, Holmström, Rahmn och Holmdahl, vilka

ansett,

dels att utskottets yttrande å sid. 57 f. bort hava följande lydelse:

»Vid sitt---21 lönegraden.

Utskottet har, med tillstyrkan av de i ämnet väckta’ motionerna, så vitt

nu är i fråga, funnit sig böra ansluta sig till läroverkslönesakkunnigas förslag

örn inplacering av ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott i 21 lönegraden, detta jämväl med hänsyn till utskottets

ståndpunkt i fråga örn adjunkternas placering. Beträffande placeringen av

ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts

förslag»;

dels att utskottet vid behandlingen av avlöningsställningen för lärare i

teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna och läroanstalterna

för blinda bort uttala, att utskottet, i enlighet med sitt ståndpunktstagande

till frågan örn lönegradsplaceringen för motsvarande lärare vid de allmänna

läroverken, funnit, att lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och

idrott bort placeras, vid högre lärarinneseminariet i 21, vid folk- och småskoleseminariema

i 22 samt vid läroanstalterna för blinda i 21 lönegraden;

dels att utskottet vid behandlingen av frågorna om beräkning för budgetåret

1937/1938 av förslagsanslagen till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar,

Allmänna läroverken: Avlöningar, Folkskoleseminarier: Avlöningar

och Läroanstalter för blinda: Avlöningar bort uttala, att Kungl. Maj:t bör

bemyndigas vidtaga de jämkningar i de för nämnda läroanstalter av Kungl.

Maj:t föreslagna avlöningsstaterna, som må påkallas av lönegradsplaceringen

för lärarna i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott;

dels och att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

att riksdagen må besluta:

att i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

skola för lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott upptagas följande lönegradsplaceringar:

högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och läroanstalterna

för blinda L 21 samt folk- och småskoleseminarierna

L 22;

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för

högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och läroanstalterna för blinda vidtaga de

jämkningar, som må föranledas av lönegradsplaceringen för

lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott;1

1 Jfr anmärkning 2., införd efter den sista reservationen.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 183

5) beträffande omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under budgetåret

1937/1938:

A) av herrar Olof Olsson, J. B. Johansson i Fredrikslund, Hansén, Asplund,

Holmström, Rahmn, Persson i Falla, Holmdahl och Danielsson, vilka

ansett, att utskottet bort — med tillstyrkande av bifall till det i motionerna

I: 295 och II: 546 framställda förslaget örn intagning under år 1937 av

parallellavdelning till den fyraåriga linjens första klass vid seminariet i

Luleå — hemställa,

att riksdagen må besluta:

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för

folkskoleseminarierna vidtaga de jämkningar, som må föranledas

av att vid folkskoleseminariet i Luleå under år 1937

intages parallellavdelning till den fyraåriga linjens första

klass; samt

(under punkt 34) att till Folkskoleseminarier: Stipendier

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

110,000 kronor;1

B) av herrar Norling och Erlander, vilka ansett, att utskottet bort —

med tillstyrkande av bifall till det i motionen II: 495 framställda förslaget

örn intagning under år 1937 av ny avdelning manliga studenter i den tvååriga

linjen vid folkskoleseminariet i Karlstad — hemställa,

att riksdagen må besluta:

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i avlöningsstaterna för

folkskoleseminarierna vidtaga de jämkningar, som må föranledas

av att vid folkskoleseminariet i Karlstad under år

1937 intages en ny avdelning manliga studenter;

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,920,000

kronor;

(under punkt 33) att till Folkskoleseminarier: Materiel,

höcker m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 75,800 kronor; samt

(under punkt 34) att till Folkskoleseminarier: Stipendier

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

110,600 kronor;

6) beträffande biträden åt folkskolinspektörerna:

av herr Holmdahl, som ansett, att utskottet bort — med avstyrkande av

bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 42 framställda förslag — tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 297 oell II: 548 framställda förslaget om att

den av 1936 års riksdag till folkskolinspektörerna beviljade expensersätt
-

1 Jfr anmärkning 3., införd efter den sista reservationen.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

ningen måtte med oförändrat belopp utgå under budgetåret 1937/1938, samt

på grund härav hemställa,

att riksdagen må besluta:

(under punkt 42) att, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag,

medgiva att den av 1936 års riksdag till folkskolinspektörerna

beviljade expensersättningen må efter oförändrade

grunder utgå jämväl under budgetåret 1937/1938;

(under punkt 43) att godkänna följande avlöningsstat för

folkskolinspektionen, att tillämpas under tiden den 1 juli

—den 31 december 1937:

Avi öningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)

ortstillägg till 52 inspektörer,

förslagsvis...............kronor 93,450

b. Alderstillägg, förslagsvis..... » 13,000

c. Tjänstgöringspenningar till 52

inspektörer.............. » 46,800

d. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............... > 15,000 168,250

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . ...... 11,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:
a.

Expensersättning, förslagsvis. . kronor 18,950

b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis

................. » 25,800

c. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,

förslagsvis........... > 4,000 48,750

Summa kronor 228,700;

(under punkt 45) att godkänna följande avlöningsstat för

folkskolinspektionen, att tillämpas under tiden den 1 januari—den

30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 265,500

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t.................. »

750

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. 185

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

..........................kronor 11,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_20,250

Summa kronor 298,200;

(under punkt 46) att till Folkskolinspektionen: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 526,900

kronor.

Anmärkningar:

1. Ett bifall till utskottets förslag med enbart de ändringar, som innefattas

i reservationen 2) beträffande lektorers lönegradsplacering, medför i fråga

örn vederbörande anslag m. m. följande förändringar, nämligen att riksdagen

bör besluta

(under punkt 14) att till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 326,500 kronor;

(under punkten 26) att till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,325,400 kronor;

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,926,200 kronor;

(under punkt 60) att godkänna den av departementschefen förordade personalförteckningen

för de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills

vidare från och med den 1 januari 1938, dock med iakttagande av den av

utskottet förordade ändrade lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning; samt

(under punkt 62) att till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 699,300 kronor.

2. Ett bifall till utskottets förslag med enbart de ändringar, som innefattas

i reservationen 4) beträffande lönegradsplaceringen av lärare i teckning,

musik och gymnastik med lek och idrott, medför beträffande vederbörande

anslag m. m. följande förändringar, nämligen att riksdagen bör

besluta

(under punkt 14) att till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 325,200 kronor;

(under punkt 26) att till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,292,700 kronor;

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,917,300 kronor;

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

(under punkt 50) att godkänna den av departementschefen förordade

personalförteckningen för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare

från och med den 1 januari 1938, dock med iakttagande av den av utskottet

förordade ändrade lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning; samt

(under punkt 52) att till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 184,200 kronor.

3. Ett bifall till utskottets förslag med enbart den ändring, som innefattas

i reservationen 5) A) beträffande parallellavdelning vid folkskoleseminariet

i Luleå, medför beträffande förslagsanslaget till Folkskoleseminarier:

Avlöningar den förändringen, att riksdagen bör besluta

(under punkt 31) att till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,915,000 kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

187

Bilaga.

TABELL

utvisande den i propositionen nr 271/1937 föreslagna löneställningen för

ordinarie lärarpersonal vid statens undervisningsväsen i jämförelse med

löneställningen för vissa ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

inom motsvarande lönegrader.

Anm. De upptagna lönebeloppen innefatta lön jämte, för I-ort, provisoriskt dyrortstillägg

ävensom dyrtidstillägg efter 11 /.

r

O:

B

I

ö n e

b e 1

o p p

Befattnin

gshavare

<JQ

*1

e

Cu

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

13

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

3,384

4,383

4,050

3,844

4,923

4,570

4,303

5,463

5,089

4,590

5,776

5,396

Lärare i trädgårdsskötsel

vid enkelseminarium.

14

Beg.lön

Slutlön

3,583

4,062

4,542

4,835

Föreståndare för varu- märkesgranskningen

(patentverket)

Materialförvaltare (riks- försäkringsanstalten)

Registrator (ämb.verk)

mani.

4,715

5,294

5,874

6,200

Kassör och bokhållare

Reparationsmästare

kvinnl.

4,382

4,922

5,461

5,775

Laboratoriebiträde

(kontrollstyrelsen)

Uppsyningsman av l:a kl.

(sinnessjukhus)

V erkstadsm äst are

15

Beg.lön

Slutlön

3,815

4,316

4,814

5,113

Arbetslärare samt lära- rinna i hushållsgöromål

eller i slöjd vid blind-

Materialförvaltare

(generaltullstyrelsen)

Mätartekniker

mani.

5,047

5,665

6,285

6,525

anstalt.

Postassistent

kvinnl.

4,714

5,293

5,872

6,198

Bokhållare

Föreståndare vid fång- koloni

Garagemästare

Husfader (Venngarn)

Konservator (naturhist.

riksmuseet)

Kontorsskrivare (riksför- säkr.anstalten)

Kronohäktesföreståndare

av 2:a kl.

Landskanslist

Landskontorist

Ledningsmästare

Maskinmästare

Registrator (statsdep.)

Ritare (heliogravyr-) eller

gravör (sjökarteverket,

rikets allm. kartverk)

l:e skogsbiträde

Stationsmästare

Stationsskrivare

Telegrafassistent

Telegrafkommissarie

av kl. 6

Tullmästare

Tulluppbördsman

V agnmästare

l:e verkmästare (prov- ningsanstalten)

Övermontör

16

Beg.lön

Slutlön

4,047

4,566

5,086

5,392

Lärarinna i hushållsgöro- mål vid folk- eller små- skoleseminarium; lära-

Kammarskrivare

l:e kanslist (U. D.)

Kronohäktesföreståndare

mani.

5,378

6,038

6,697

7,050

rinna i kvinnlig slöjd

1 kl.

kvinnl.

5,046

5,665

6,284

6,624

vid högre lärarinne- seminariet, allmänt lä- roverk eller folkskole- seminariums övnings- skola; lärare i träd- gårdsskötsel vid dub- belseminarium.

Assistent av 3:e kl.

(fångvården)

Instrumentmakare

2:e maskinist å ångfärja

Stationsinspektor av

kl. 4 B

Stationsmästare av kl. 5

2:e styrman

Trädgårdsmästare(Lunds

universitet)

Underinspektör (yrkes- inspektionen)

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

r

O:

P

n

Löne

b e 1

opp

-t

9

Q-

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

17

Beg.lön

Slutlön

mani.

k vinni.

4,378

5,710

5,377

4,917

6,409

6,036

5,456

7,108

6,695

5,769

7,474

7,049

Bokhållare

Driftverkmästare

lie konservator (natur- hist. riksmuseet)

Lantbruksinspektor

(Venngarn)

Lärare, tillika avdeln.- föreståndare (Bona)

Lärare i etsning

(konstak.)

l:e postassistent

Räkenskapsförare och

redogörare (Bona m. fl.

anstalter)

l:e stationsskrivare

l:e telegrafassistent

Telegrafkommissarie av

kl. 5

Verkmästare, tillika av- delningsföreståndare

(Bona)

Veterinär (Flyinge

hingstdepå)

18

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

4,708

6,107

5,707

5,288

6,826

6,407

5,868

7,546

7,106

6,194

7,918

7,472

Lärare i manlig eller

kvinnlig slöjd vid folk- eller småskolesemina- rium.

Assistent av 2 kl. (fångv.)

l:e bokhållare (S. J.)

Kanalinspektör av kl. 2

Lantbruksinspektor

(Bona, Svartsjö)

Postmästare av kl. 4

Proberare (myntet)

Redogörare

Stationsinspektor av

kl. 4 A

Telegrafkommissarie av

kl. 4

Trädgårdsmästare (Upp- sala univ.)

Tullförvaltare av kl. 4

Yrkesinspektrisassistent

Övermaskinist av kl. 2

19

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

5,039

6,505

6,106

5,659

7,244

6,825

6,278

7,984

7,544

6,618

8,363

7,917

Lärarinna i hushållsgöro- mål vid statens skol- köksseminarium och

hushållskola.

20

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

5,373

6,505

6,106

6,032

7,244

6,825

6,692

7,984

7,544

7,045

8,363

7,917

Lärare i teckning, musik

eller gymnastik med

lek och idrott vid

högre lärarinnesemina- riet, allmänt läroverk

eller läroanstalt för

blinda; övning sskollä- rare; ämneslärare å

övergångsstat vid små- skoleseminarium;lärare

i kunskapsämne vid

blindanstalt.

Assistent av 1 kl. (fångv.)

Assistent vid egendoms- förvaltningen vid

skogsförvaltningen

(Uppsala univ.)

2:e fartygsinspektör

(ingen] örsutbildad)

(Under-)ingenj ör

Ingenjörsassistent

Inspektris över sjukskö- terskeväsendet

Kassör och räkenskaps- förare

Kontrollör

Materialförvaltare (lots- styrelsen)

Postmästare av kl. 3

Stationsinspektor av kl. 3

l:e styrman av kl. 2

Telegrafkommissarie av

kl. 3

Underinspektör

Verkmästare

Övermaskinist av kl. 1

21

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

5,704

6,968

6,503

6,403

7,728

7,242

7,102

8,487

7,981

7,469

8,874

8,361

Ämneslärarinna vid all- mänt läroverk; lärare

i teckning, musik eller

gymnastik med lek och

idrott vid folk- eller

småskoleseminarium.

Aktuarie

Arkivarie

Barnmorskelärare

2:e bibliotekarie

2:e bibliotekskonsulent

Bokhållare

Byggn adskontrollant

Byråassistent

Byråingenjör

Expeditionsföreståndare

(S. J.)

Fiskal

(forts.)

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

189

B

ö

o

Löne

b e 1

opp

Befattnin

gshavare

OQ

•1

6.

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

21

(forts.)

(forts.)

Förrådsförvaltare

Ingenjör (myntet)

2:e kamrerare

Kanalinspektör av kl. 1

2:e kanslisekreterare

Kanslist (just.rev.)

Kassör

Konservator

2:e legationssekreterare

Länsbokhållare av 2 kl.

Länsnotarie av 2 kl.

Lärare (musikkonserva- toriet)

Lärarinna i gymnastik

samt i lek och idrott

(gymn. centr.inst.)

Museiassistent

Notarie

Registrator (just.kansl.- exp.)

Revisor

2:e sekreterare (U. D.)

Statsgeodet

Statshydrograf

Statskartograf

Statsmeteorolog

l:e styrman av kl. 1

Syssloman av 3:e kl.

(sinnessjukhus)

Tullförvaltare av kl. 3

Tullkontrollör

2:e vicekonsul

Y rkesinspektörsassistent

22

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

6,100

7,432

6,966

6,820

8,211

7,726

7,539

8,991

8,485

7,912

9,384

8,871

Ämneslärarinna vid högre

lärarinneseminariet;

adjunkt ■på övergångs- stat vid allmänt läro- verk.

Aktuarie

Arkivarie

Bibliotekarie

Byråinspektör

Elektroingenjör

Fiskal (i hovrätt)

Gruvingenjör

Gränsbevakningschef

Ingenjör

Kamrerare

Konstruktör

Laborator (farm.inst.)

Länsveterinär

2:e lärare (Chalmers

tekn. inst.)

Notarie (i hovrätt)

Postmästare av kl. 2

Protokollssekreterare

Radiokommissarie

Registrator (just.rev.)

Revisor (riksräk.)

Räntmästare (statsk.)

Stationsinspektor av kl. 2

Syssloman av 2:a kl.

(sinnessjukhus)

Telegrafkommissarie av

kl. 2

Tryckerikonsulent

Tullförvaltare av kl. 2

lie tullkontrollör

Verkstadsinspektor

23

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

6,498

7,897

7,431

7,238

8,696

8,210

7,977

9,495

8,989

8,356

9,864

9,382

Adjunkt vid allmänt läro- verk, adjunkt på över- gångsstat vid folkskole- seminarium samt ad- junkt vid småskole- seminarium.

24

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

6,962

.8,427

7,894

7,721

9,226

8,693

8,479

9,984

9,493

8,866

10,344

9,864

Adjunkt vid högre lära- rinneseminariet.

Advokatfiskal

(lie) aktuarie

(l:e) arkivarie

Bibliotekarie

l:e byråingenjör

(lie) byråinspektör

Direktör av 3 kl. (fångv.)

Direktör (Landskrona)

Expeditionsföreståndare

(S. J.)

Frökontrollant

Fältkontrollant

Föreståndare för inst.

för materiulkunskap

lie ingenjör (myntet)

Kamrerare

Konsulent, sjöteknisk

Kontorschef (telegrafv.)

Krigskassör

Laborator (kontrollst.)

Länsbokhållare av lia kl.

Länsnotarie av lia kl.

Lärare (tandläk.inst.)

Lärare i gymnastik samt

lek och idrott (gymn.

centr.inst.)

Notarie (Ö. Ä:t)

Ombudsman

Pastor och lie lärare

(fångv.)

(forts.)

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Lönegrad

Lönebelopp

Befattningshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

24

(forts.)

(forts.)

Postmästare av kl. 1 B

Professor (konstak.)

Revisionskommissarie

l:e revisor

Sekreterare

Stationsinspektor av

kl. 1 B

l:e statshydrograf

Statskonsulent i boskaps-

skötsel, i får- och get- skötsel, i svinskötsel

l:e statsmeteorolog

Syssloman av l:a kl.

(sinnessjukhus)

Telegrafkommissarie av

kl. 1 B

Tullförvaltare av kl. 1 B

Tullöverkontrollör

25

Beg.lön

Slutlön

mani.

k vinni.

7,425

8,956

8,424

8,204

9,744

9,223

8.984

10,464

9.984

9,383

10,824

10,344

Postmästare av kl. 1 A

Stationsinspektor av

kl. 1 A

26

Beg.lön

Slutlön

mani.

k vinni.

7,889

9,487

8,954

8,688

10,224

9,744

9,487

10,944

10,464

9,864

11,304

10,824

l:e aktuarie

Antikvarie

l:e arkivarie

Assessor (Ö. Ä:t)

2:e advokatfiskal

Baningenjör

l:e bibliotekarie

1 :e bibliotekskonsulent

Byråassistent

Byrådirektör

lie byråingenjör

Byråinspektör

Byråveterinär

Direktör (Venngarn)

Direktör av 2:a kl.

(fångv.)

Direktörsassistent vid

kanalverk

Driftsingenjör

Fiskeriintendent

l:e ingenjör

Intendent (national- museum)

Kamrerare

l:e kanslisekreterare

Krigsarkivarie

Laborator (Centr.anst. f.

förs.v. på jordbr.omr.,

vet.-bakt. anst.)

Landsarkivarie

1 :e legationssekreterare

Lektor (skogshögskolan)

Linjeingenjör

2:e läkare (sinnessjukhus)

Lärare i hovbeslag och

läran om hovens sjuk- domar

Lärare i sjukdomslära

(gymn. centr.inst.)

Maskiningenjör

Observator

Ombudsman

l:e pastor och överlär.

Professor i sv. arkitektur- hist. (konstak.)

Revisionskommissarie

Sekreterare

Signalingenjör

Telegrafingenjör

Telegrafkommissarie av

kl. 1 A

Trafikinspektör

Tullbevakningschef

Tulldirektörsassistent

Tullförvaltare av kl. 1 A

T ullkommissarie

V erkstadsingenj ör

Vice konsul

Yrkesinspektris

Överassistent

Överpostmästare

27

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

8,419

9,984

9,484

9,218

10,704

10,224

9,984

11,424

10,944

10,344

11,784

11,304

Lektor vid allmänt läro- verk, folkskolesemina- rium eller tekniskt

läroverk.

Akademinotarie och om- budsman

l:e baningenjör

l:e byråingenjör

Direktör av Ira kl.

(fångv.)

Direktör (Bona, Svartsjö)

Direktörsassistent vid

kraftverk

Distriktssekreterare (S.J.)

l:e driftsingenjör

Distriktsingenjör

l:e fartygsinspektör

Fogde (Uppsala univ.)

Föreståndare (livrust- kammaren)

Kontorschef (postv.)

Lantmätare (S. J.)

(forts.)

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

191

Lönegrad

Lönebelopp

Befattningshavare

A-ort

D-ort

G-ort

I-ort

27

(forts.)

(forts.)

l:e linjeingenjör

Länsassessor

l:e maskiningenjör

l:e sekreterare (affärs- driv. verk)

Sekreterare (Svea och

Göta hovrätt)

Skogs- och flottleds- inspektör

Skogsförvaltare

Statsinspektör över el.

starkströmsanlägg- ningar

Stiftssekreterare

Tullöverinspektör

l:e verkstadsingenjör

Överinspektör (S. J.)

Överläkare av 3:e kl.

(sinnessjukhus)

28

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

8,949

10,464

9,984

9,744

11,184

10,704

10,464

11,904

11,424

10,824

12,264

11,784

Lektor vid högre lära- rinneseminariet.

l:e advokatfiskal

Arbetschef (kartverket)

Avdelningsföreståndare

(statens växtskydds- anst.)

Byrådirektör

Chef f. statens biograf- byrå

Driftchef (statens vatten- fallsverk)

Järnvägsinspektor

Ledamot (av riksförsäk- ringsanstalten)

Luftfartsinspektör

l:e läkare (sinnessjukhus)

Professor (farm. inst.,

Chalmers tekn. inst.)

Sekreterare (univ.)

Sprängämnesinspektör

Stiftssekreterare

Yrkesinspektör

Överlärare (barnmorske- läroanstalterna)

Överläkare av 2:a kl.

(sinnessjukhus)

29

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

9,479

10,944

10,464

10,224

11,664

11,184

10,944

12,384

11,904

11,304

12,744

12,264

Bergmästare

Byrådirektör och över- inspektör

Kanaldirektör

Navigationsskoleinspek- tör

Postdirektör

Räntmästare (univ.)

Skeppsmätningsöver-

kontrollör och över- inspektör

Statsinspektör över kött- kontrollen i riket

Trafikdirektör

Tulldirektör

Väginspektör

Överlantmätare

Överläkare av lia kl.

(sinnessjukhus)

30

Beg.lön

Slutlön

mani.

kvinnl.

9,984

11,424

10,944

10,704

12,144

11,664

11,424

12,864

12,384

11,784

13,224

12,744

Amiralitetsråd

Arkivråd

Avdelningsföreståndare

(vid centralanstalten

f. försöksv. på jordbr,

omr., vid statens skogs- försöksanstalt)

Byggnadsråd

Byråchef

lie byrådirektör

Direktör (statens pen- sionsanstalt)

Föreståndare för frökon- trollanstalten, för sta- tens rättskemiska labo- ratorium, för statens

bakteriologiska labora- torium, för veterinär- bakteriologiska anstal- ten

Försäkringsråd

Handelsråd

Hovrättsråd

Kammarrättsråd

K ansi erssekre ter are

Kansliråd

Konsul

Krigsråd

Landskamrerare

Landssekreterare

Legationsråd

Linjedirektör

Medicinalråd

Professor (Tekn. högsko- lan m. fl. institutioner)

Revisionssekreterare

Räntmästare (univ.)

Sekreterare (Ö. Ä:t)

Statskommissarie

Telefondirektör

Telegrafdirektör

Undervisningsråd

Vattenrättsingenjör

Överbibliotekarie

Överfyringenjör

Överlantmätare

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

REGISTER

till statsutskottets utlåtande nr 189.

Sid.

Kungl. Maj:ts hemställan.................................. 2

Motionsvis gjorda yrkanden................................. 7

I. Lönereglering för personal vid det statliga undervisningsväsendet . . 13

1. Löneregleringsfrågans allmänna läge.................... 13

2. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet....................... 18

3. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning.... 22

4. Avlöningsförfattningar.............................. 25

A. Avlöningsreglemente för ordinarie lärare .............. 25

B. Kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare 33

C. Kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet 35

5. Overgångsanordningar ................... 36

6. De allmänna läroverken............................. 42

Rektorer sid. 42; lektorer sid. 48; adjunkter sid. 50; ämneslärarinnor sid.

53; ordinarie lärare i övningsämnen sid. 55; icke-ordinarie ämneslärare sid.

58; icke-ordinarie Övningslärare sid. 62; övriga icke-ordinarie befattningshavare

sid. 63.

7. Högre lärarinneseminariet..........’.................. 64

8. Folkskoleseminarierna............................... 68

9. Småskoleseminarierna............................... 74

10. Läroanstalterna för blinda........................... 81

11. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte....... 86

12. De tekniska läroverken.............................. 88

13. Folkskolinspektionen................................ 93

14. Vaktmästarpersonal ................................ 95

II. Vissa organisatoriska förändringar inom det statliga undervisningsväsendet

m. m.......................................101

1. Upprättande av vissa nya statliga gymnasier...............101

2. Provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen..............109

3. Rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna

sig viss tjänstgöring m. m.....................119

4. Begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdelningarna vid

de allmänna läroverken..............................120

5. Omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under budgetåret

1937/1938 .................................... 121

6. Omfattningen av småskoleseminarieorganisationen under budgetåret

1937/1938 .................................... 124

7. Biträden åt folkskolinspektörerna.......................125

8. Läkarundersökning av befattningshavare, anställd vid samhällets

skolor...........................................128

III. Anslagsbehov för budgetåret 1937/1938 ..................... 129

IV. Utskottets hemställan..................................139

Bilaga; Förslag till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsen jämte tjänsteförteckning............161

Reservationer .......................................177

Tabellbilaga

Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

872**8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:469 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsansta s. 1 i texten