Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-06-01 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:193, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

1

Nr 193.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående

anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande anslagen

till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 22) att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 23 april 1937 dagtecknad proposition,

nr 300, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad departementschefen

anfört, besluta om igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten

till en sammanlagd kostnad för staten av högst 15,000,000 kronor;

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att kvarstående reservationer å de av 1933 och 1934 års

riksdagar anvisade reservationsanslagen till lån och subventioner till främjande

av enskild företagsamhet må av Kungl. Majit under budgetåret 1937/

1938 disponeras för ifrågavarande ändamål enligt de ändrade grunder, som

av departementschefen angivits.

I samband med Kungl. Maj :ts förslag har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 69 av herrar G. Rahmn och N. Holmström,

nr 107 av herrar J. Bergman och J. Larsson,

nr 108 av herr F. Domö m. fl.,

nr 185 av herrar G. Tamm och P. Sandström,

nr 334 av herr J. Gustavson m. fl.,

nr 335 av herr T. Nilsson m. fl.,

nr 336 av herr S. Stendahl, och

nr 337 av herr L. Hagström; samt

inom andra kammaren:

nr 161 av herr G. Arnemark m. fl.,

nr 217 av herr G. Bagge m. fl.,

Bihang (ill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 193—194.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

nr 286 av herr W. Annér m. fl.,

nr 381 av herr R. Lundqvist m. fl.,

nr 589 av herr J. W. Mårtensson m. fl.,

nr 590 av herr O. Osberg m. fl.,

nr 591 av herrar T. Henriksson och E. Nylander och

nr 592 av herrar N. V. Sandström och E. Lindmark.

Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande spörsmål.

Departementschefen redogör till en början för arbetslöshetsläget (sid. 2—

10) samt sina synpunkter och särproblem av betydelse för bedömandet av

olika hjälpåtgärder (sid. 10—14). Därefter lämnas en översiktlig redogörelse

för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder (sid. 14—41). Departementschefens

sammanfattande uttalande återfinnes å sid. 41—45.

I motionerna I: 69 och II: 161 hemställes, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning i syfte att bereda

företag, som varaktigt nyanställer äldre, arbetslös tjänsteman, statsbidrag till

täckande av de merkostnader för ordnandet av dennes pensionering, som kunna

uppkomma genom den anställdes högre ålder, samt om framläggande inför

riksdagen snarast möjligt av de förslag, denna utredning kunna föranleda.

Vidare hemställes i motionerna 1:107 och 11: 286, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t anhålla om utredning i syfte att främja arbetskraftens rörlighet

och begränsa strävandena att lokalt monopolisera arbetstillfällena samt framläggande

av de förslag, till vilka utredningen må föranleda.

I motionerna I: 108 och II: 217 hemställes, att riksdagen vid behandlingen

av fragan om medel till arbetslöshetens bekämpande ville med avseende å de

utsatta områdena beakta eller i skrivelse till Kungl. Majit upptaga de förslag

och synpunkter angående yrkesundervisning, främjande av småindustri och

hantverk, förtidspensionering av äldre arbetare till förmån för ortens yngre

arbetslösa samt möjligheterna att dit förlägga ny företagsamhet, vilka i motionen

närmare utvecklats.

Slutligen har i motionerna 1: 185 och II: 381 hemställts, att riksdagen hos

Kungl. Majit ville anhålla om skyndsam och allsidig utredning rörande arten

och omfånget av arbetslösheten bland särskilt äldre privatanställda samt om

framläggande av de förslag till hävande eller lindrande av nämnda arbetslöshet,

vilka utredningen kan föranleda.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna i första kammaren.

U^kottet. Med tillfredsställelse har utskottet konstaterat, att arbetslöshetsläget un
der

det gångna året avsevärt förbättrats. Detta förhållande får emellertid

icke inbjuda till alltför optimistisk syn på framtiden. För nästa budgetår

synes dock viss sannolikhet tala för att arbetslösheten, såsom departementschefen

framhållit, skall sjunka ned till samma nivå som år 1929, då antalet

anmälda arbetslösa i medeltal utgjorde 10,000 per månad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

3

Det centrala problemet för arbetslöshetspolitiken under nästa budgetår

kommer enligt departementschefen att bliva spörsmålet om arbetslöshetens

betvingande inom de svårt hemsökta delarna av Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län ävensom, ehuru i mindre mån, inom vissa delar av Blekinge

och Norrbottens län. Tvenne utvägar träda därvid i förgrunden, nämligen

åtgärder för utflyttning av ledigbliven arbetskraft samt, i den mån så

ej kan ske, understödjande av ny företagsamhet, som ökar arbetstillgången.

Jämväl utskottet anser, att arbetslöshetspolitiken under nästa budgetår bör

bedrivas enligt de sålunda angivna riktlinjerna, därvid den detaljerade utformningen

givetvis måste ske under hänsynstagande till olika lokala förhållanden.

Innan utskottet övergår till vissa synpunkter, som vid hjälpåtgärdernas

vidtagande böra beaktas, vill utskottet förutskicka, att utskottet

är ense med departementschefen därom, att utredning bör ske rörande de

utvägar, som kunna anlitas för uppnående av en mera fullständig likvidering

av kvarstående arbetslöshet, samt att i samband därmed bör verkställas

en allmän översyn över de bestämmelser, som reglera den samhälleliga

hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Såvitt utskottet kan bedöma, hava hittills vunna erfarenheter bekräftat

yrkesutbildningens lämplighet såsom medel för befrämjande av rörligheten

hos yngre arbetslösa. Det synes utskottet därför angeläget att vidtagna åtgärder

för utbildning av arbetslösa fullföljas och i möjligaste mån vidare

utvecklas. Icke minst bör därvid utbildningen av arbetskraft för skogsbrukets

och jordbrukets behov beaktas. Det av departementschefen framförda

uppslaget om statligt bidrag till yrkeskurser för utbildning av hembiträden

bör jämväl uppmärksammas. Vidare bör vid sidan av yrkesutbildningen

de åtgärder i övrigt övervägas, som kunna vara ägnade att befordra

arbetskraftens rörlighet. Utskottet förutsätter sålunda, att Kungl. Majit

beaktar de synpunkter, som i berörda hänseenden angivits i motionerna I: 107

och II: 286 samt I: 108 och II: 217.

Såsom en viktig förutsättning för skapande av nya arbetstillfällen inom

de utsatta områdena har departementschefen upptagit spörsmålet örn lättnader

i skattebördorna. Under rådande förhållanden kan självfallet icke

undvikas, att det höga skattetrycket avskräcker från anläggning av nya

företag. Att en omprövning igångsättes rörande möjligheterna att härutinnan

åstadkomma ändring, finner utskottet för sin del välbetänkt. Därjämte

böra de uppslag prövas, som kunna leda till ökad sysselsättning. I

motionerna I: 108 och II: 217 framföras i avseende härå flera värdefulla

synpunkter, som äro förtjänta att uppmärksammas, överhuvud taget synes

utskottet någon meningsskiljaktighet icke råda därom, att alla de utvägar

och uppslag, som stå till buds för sanering av förhållandena inom de kvarstående

arbetslöshetsöarna, böra undersökas och övervägas.

I likhet med departementschefen måste emellertid utskottet konstatera, att

avsevärd tid kommer att förflyta, innan en mera påtaglig effekt i form av

ökade sysselsättningsmöjligheter kan uppnås. Under denna tid måste de

arbetslösa i största möjliga utsträckning beredas sysselsättning genom arbeten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

av mera tillfällig art. För nästa budgetår har departementschefen därvid

givit ökat utrymme åt beredskapsarbeten, i vilka framför allt familjeförsörjare

skulle sysselsättas. Under förutsättning att, såsom departementchefen

jämväl uttalat, vid arbetenas utförande i största möjliga utsträckning anlitas

av arbetslöshetskommittéerna anvisad arbetskraft, har utskottet icke något

att erinra emot förslaget i denna del. Beredskapsarbeten böra emellertid

så planläggas och bedrivas, att de icke kvarhålla arbetskraft, som kan beredas

sysselsättning i öppna marknaden i övrigt. Det bör med andra ord tillses,

att för reservarbeten gällande bestämmelser i nu berörda hänseenden i till

lämpliga delar beaktas. Med hänsyn till skogs- och jordbrukets svårigheter

att under vissa perioder erhålla tillräcklig arbetskraft, böra vidare sådana

anordningar eftersträvas, som göra det möjligt att under nämnda tidsperioder

avbryta eller inskränka beredskapsarbeten. Beträffande urvalet av

arbetsobjekt vill utskottet framhålla, att företräde under rådande förhållanden

bör givas åt arbeten, som i största möjliga utsträckning skapa direkta

arbetstillfällen. Slutligen anser sig utskottet böra uttala, att, därest en mera

varaktig omläggning av arbetslöshetspolitiken till förmån för beredskapsarbetslinjen

skulle ifrågasättas, spörsmålet örn lämpligt organ för handhavandet

av de ärenden, som kräva central handläggning, dessförinnan överväges

och förslag i ämnet underställes riksdagen.

De åtgärder, som hittills vidtagits för att bispringa arbetslösa tjänstemän,

synas utskottet alltjämt böra fullföljas samt de förslag beaktas, som i avseende

härå framförts i motionerna I: 69 och II: 161, I: 108 och II: 217 samt

I: 185 och II: 381. Enligt vad utskottet har sig bekant pågår för närvarande

inom Stockholms stad utredning för utrönande av arbetslöshetens faktiska

omfattning inom denna grupp av hjälpbehövande. Utskottet förutsätter, att

Kungl. Maj:t inhämtar kännedom om det resultat, vartill denna utredning

må komma. För övrigt utgår utskottet ifrån, att den av departementschefen

bebådade arbetslöshetsräkningen kommer att omfatta jämväl ifrågavarande

kategori.

Särskilda frågor.

Departementschefen redogör under denna rubrik för vissa redan vid fjolårets

riksdag berörda frågor, avseende vattenavledningsföretaget Lyckebyån,

statsbidrag till förbättring av ofullständiga jordbruk i Blekinge län samt

anläggandet av ett vitplåtvalsverk i Lysekil (sid. 45—49).

I motionerna I: 33b och II: 589 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan örn anläggandet av ett vitplåtvalsverk

till Lysekil fortfarande måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare hemställes i motionerna I: 335 och II: 590, att riksdagen måtte besluta

fortsätta utbyggandet av inomskärsfarleden Strömstad—Göteborg, del

Sannesfjorden—Isvikskilen, till 4.5 meters djup enligt av ingenjör G. Berglund

omarbetad plan, alternativ II, till en kostnadssumma av 3,180,000 kronor,

att utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi som statligt bered
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193. 5

skapsarbete, samt till arbetets påbörjande anvisa för budgetåret 1937/1938

500,000 kronor från anslaget till beredskapsarbeten.

Därjämte har i motionerna 1: 337 och II: 592 hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av frågan örn anslag till arbetslöshetens bekämpande måtte besluta,

att av medlen till beredskapsarbeten — eventuellt av medlen till reservarbeten

m. m. — ett belopp av 500,000 kronor matte pa i motionen angivna

villkor och i enlighet med utfärdade närmare bestämmelser få användas

som bidrag till skogsvårdsarbeten på enskilda skogar i de utsatta områdena.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 334 och 335 samt II: 592.

Vad departementschefen anfört rörande vattenavledningsföretaget Lycke- Utskottet.

byån föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Redan vid fjolårets riksdag förelåg frågan örn anläggandet av ett vitplåtvalsverk

i Lysekil. Departementschefen ansåg sig emellertid böra avstå från

att då påkalla riksdagens medverkan för företagets igångsättande. Sedan

dess hava ytterligare utredningar ägt rum. Med hänsyn till de resultat, som

därvid framkommit, anser sig departementschefen nu sakna anledning att

ytterligare överväga ifrågavarande uppslag. Såsom utskottet förut framhållit

böra alla möjligheter övervägas, som kunna vara ägnade att skapa bestående

arbetstillfällen inom de svårast hemsökta orterna. Utskottet, som förutsätter,

att departementschefen ingående granskat i dylikt hänseende förefintligt

undersöknings- och beräkningsmaterial, saknar anledning att med

hänsyn till de synpunkter, som framkommit i motionerna I: 334 och II: 589,

göra annat uttalande än att utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t även i fortsättningen

undersöker alla möjligheter, som kunna vara ägnade att skapa bestående

arbetstillfällen även å ifrågavarande ort.

Vid fjolårets riksdag behandlades jämväl spörsmålet om utförande av en

inomskärsfarled Sannäsfjorden—Isvikskilen för en beräknad totalkostnad

av 3,180,000 kronor. Riksdagen ansåg därvid, att å Kungl. Maj:t borde ankomma

att, efter vederbörande myndigheters hörande, pröva lämpligheten av

företagets igångsättande såsom ett led bland övriga åtgärder för bekämpande

av den i orten rådande arbetslösheten. Med anledning av motionerna I: 335

och II: 590 har utskottet endast velat framhålla, att vad sålunda uttalats alltjämt

bör äga giltighet.

I motionerna 1:337 och II: 592 angivas vissa skogsvårdsåtgärder å enskildas

skogar såsom lämpliga arbetsobjekt. Jämväl utskottet är av den uppfattningen,

att dylika arbeten förtjäna övervägas. Utskottet har för den

skull icke något att erinra emot, att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder i motionens

syfte.

Anslagsberäkning ni. ni.

Departementschejen lämnar en sammanfattande redogörelse härför å sid.

50—53.

I motionerna I: 336 och II: 591 hemställes, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

Utskottet.

beredskapsarbeten ej måtte lämna sitt medgivande till att kvarstående medel

av anslaget för lån och subvention till främjande av enskild företagsamhet

även i fortsättningen skulle få disponeras för detta ändamål.

I fråga om de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till sistnämnda motion.

Såsom förut framhållits tillstyrker utskottet, att möjlighet beredes för anordnande

av beredskapsarbeten i den omfattning departementschefen angivit.

De verkställda beräkningarna av medelsbehovet härför hava ej heller

givit utskottet anledning till erinran.

Liksom departementschefen anser utskottet, att den fortsatta låne- och

subventionsverksamheten i första rummet bör avse att främja tillkomsten

av ny företagsamhet framför allt inom de svårast hemsökta landsdelarna.

Därvid bör dock alltjämt iakttagas, att statens bistånd lämnas under sådana

former, att konkurrens olika företag emellan undvikes samt statsmakterna

varken formellt eller reellt bindas för fortsatta stödåtgärder gentemot de

företag, som bispringas. Den fortsatta dispositionen av lån- och subventionsanslagen

föranleder således icke någon erinran från utskottets sida. Härav

följer, att utskottet avstyrker det i motionerna I: 336 och II: 591 framställda

yrkandet örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1 :o) att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad utskottet

i det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga

och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd

kostnad för staten av högst 15,000,000 kronor;

b) till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för

budgetaret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor;

2:o) att riksdagen må med avslag å herrar Stendahls, Henrikssons

och Nylanders förenämnda motioner (1:336 och

11:591) medgiva, att kvarstående reservationer å de av 1933

och 1934 ars riksdagar anvisade reservationsanslagen till

lan och subventioner till främjande av enskild företagsamhet

må av Kungl. Maj:t under budgetåret 1937/1938 disponeras

för ifrågavarande ändamål enligt de ändrade grunder,

som av utskottet i det föregående angivits;

3:o) att följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 69 av herrar G. Rahmn och N. Holmström,

nr 107 av herrar J. Bergman och J. Larsson,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

7

nr 108 av herr F. Domö m. fl.,

nr 185 av herrar G. Tamm och P. Sandström,

nr 334 av herr J. Gustavson m. fl.,

nr 335 av herr T. Nilsson m. fl. och

nr 337 av herr L. Hagström; samt

inom andra kammaren:

nr 161 av herr G. Arnemark m. fl.,

nr 217 av herr G. Bagge m. fl.,

nr 286 av herr W. Annér m. fl.,

nr 381 av herr R. Lundqvist m. fl.,

nr 589 av herr J. W. Mårtensson m. fl.,

nr 590 av herr O. Osberg m. fl. och

nr 592 av herrar N. V. Sandström och E. Lindmark

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet anfört, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 juni 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Hansén,

Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd, Nilsson i Fredriksfält, Lindström, Magnusson,

Hörstadius, von Heland och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Strindlund,

Persson i Falla, Andersson i Höör, Andersson i Södergård, Isacsson, Olsson i Staxäng,

Persson i Tidaholm, Erlander och Bergvall.

Reservationer:

l:o) av herr Törnkvist, som ansett, att ur utskottets motivering å sid. 4 följande

uttalande bort utgå: »Det bör med andra ord tillses, att för reserv
arbeten

gällande bestämmelser i nu berörda hänseenden i tillämpliga delar

beaktas. Med hänsyn till skogs- och jordbrukets svårigheter att under vissa

perioder erhålla tillräcklig arbetskraft böra vidare sådana anordningar eftersträvas,

som göra det möjligt att under nämnda tidsperioder avbryta eller inskränka

beredskapsarbeten.»

2:o) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Hörstadius,

Domö, Persson i Falla och Olsson i Staxäng, vilka ansett,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

dels att utskottets yttrande under rubriken »Anslagsberäkning m. ra.» bort

hava följande lydelse:

»Såsom förut---till erinran.

I fråga örn den fortsatta låne- och subventionsverksamheten för främjande

av enskild företagsamhet har Kungl. Maj:t begärt riksdagens medgivande

att under ännu ett år få disponera den kvarstående behållningen på

dessa anslag, beräknad till 2,200,000 kronor. På de grunder, som närmare

utvecklats i motionerna 1:336 och II: 591, förordar utskottet emellertid,

att ifrågavarande behållning i vanlig ordning måtte inlevereras till kassafonden.

Utskottet behjärtar visserligen angelägenheten av sådana åtgärder,

som kunna vara ägnade att främja företagsamheten i de utsatta områdena,

men finner det under nuvarande förhållanden icke lämpligt eller principiellt

riktigt att i sådant hänseende avhända riksdagen dess tillbörliga medinflytande.

Enligt utskottets mening ligger den största vikten på att möjligheter

finnas för myndigheterna att såsom ett led i en planmässig arbetslöshetspolitik

hava till sitt förfogande medel att uppmuntra och stödja småföretag

i dessa områden, för vilket ändamål utskottet i sitt utlåtande rörande

anslaget till statens arbetslöshetskommission m. m. också tillstyrker anvisandet

av behövliga medel. I den mån statens medverkan påfordras för att

i en eller annan form bisträcka större företag, bör denna fråga i varje särskilt

fall göras till föremål för Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen.»

dels ock att utskottet bort hemställa:

»l:o) att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl.--—- 15,000,000 kronor;

b) till Statliga--- 10,000,000 kronor;

2:o) att riksdagen må med bifall till herrar Stendahls, Henrikssons

och Nylanders förenämnda motioner (1:336 och

II: 591) avslå Kungl. Maj:ts förslag rörande dispositionen av

de av 1933 och 1934 års riksdagar anvisade reservationsanslagen

till lån och subventioner till främjande av enskild

företagsamhet;

3:o) att följande---riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:466 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten