Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1937-03-12 · 56 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 55 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Kr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193711938

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen

avlåtna, den 4 januari 1937 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit

(punkt 1, sid. 1—6, av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag) gjort framställning

beträffande anslag till kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

I förhållande till innevarande budgetår innebär förevarande förslag endast

den förändringen, att den nuvarande befattningen som extra föredragande av

stadsplaneärenden med årligt arvode å 4,500 kronor jämte dyrtidstillägg

skulle ersättas av en tjänst å extra stat i 28:e lönegraden. Förutom hittillsvarande

föredragning av de stadsplaneärenden, som skola avgöras av

Konungen i statsrådet, skulle nämnda extra tjänsteman, i den mån tiden det

medgåve, även föredraga stadsplaneärenden, som höra under regeringsrätten.

Av utredningen framgår, att hithörande ärenden — väsentligen till följd av

1931 års nya lagstiftning på området — äro i stark ökning. Under erinran

också att dessa ärenden ofta äro av en vittutseende ekonomisk betydelse

för samhällen och enskilda samt att på grund härav deras snabba handläggning

är av särskild vikt, får utskottet tillstyrka förevarande förslag.

Med avseende å anslagsberäkningen är att märka en minskning från ett

för innevarande budgetår anvisat totalbelopp av 233,800 kronor till föreslagna

233,400 kronor. Det ökade anslagsbehov på cirka 5,000 kronor, som

nyssnämnda organisatoriska förändring medför, motväges nämligen av de

reduktioner i olika avlöningsposter, som företagits i samband med den nya

familjepensioneringens genomförande.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 6. cio 31 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottet* utlåtande Nr 6.

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet

............................................................................. —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-

mentet ............................................................................. —

2 kansliråd .......................................................................... B 30

3 förste kanslisekreterare .................. B 26

3 andre kanslisekreterare ................................................... B 21

1 registrator.......................................................................... B 15

1 förste expeditionsvakt ..................................................... B 7

2 kanslibiträden..................................................................... B 7

1 expeditionsvakt............................................,.................... B 5

3 kontorsbiträden................................................................ B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator........................................................................... B 22

1 andre kanslisekreterare ................................................... B 21

1 expeditionsvakt.................................................................. B 5

Tjänstemän å extra stat.

1 föredragande i regeringsrätten ....................................... B 29

1 föredragande för stadsplaneärenden .............................. B 28;

Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde registratom kvarstår i

tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................. kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .................................................,....... >

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ......... »

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis

.............................................................. »

5. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ................. »

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....... kronor 24,300

b. Avlöningsförhöjningar m.m.,

förslagsvis.............................. » 1,500

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis.................... »

24.000

124,600

17,800

20.000

12,000

25,800

9,200

Summa förslagsanslag kronor 233,400;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

3

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 233,400 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 6), som avser anvisande av samma belopp som

beviljats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

41,100 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3, sid. 7—32) föreslagit riksdagen att dels besluta, att befattningen

som överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall från

och med den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning som generaldirektör och

chef för styrelsen och att sistnämnda befattning skall hänföras till befattningar,

vilka tillsättas genom förordnande på viss tid och förenas med arvode

av 19,000 kronor; dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels ock till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 460,000 kronor, därav förslagsvis 230,000 kronor att utgå

av automobilskattemedel.

I en inom andra kammaren av herr O. Jeppsson väckt motion, nr 206, har

hemställts, bland annat, att anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

väg- och brobyrå måtte bestämmas i enlighet med styrelsens förslag.

Under erinran att chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid styrelsens

omorganisation år 1934 bibehölls vid sin ställning som överdirektör,

dock med ett till 17,000 kronor bestämt arvode, har departementschefen nu

föreslagit, att verkschefen skall vara generaldirektör. Då befattningen alltjämt

skulle tillsättas med förordnande på viss tid, borde arvodet liksom vid

andra sådana generaldirektörsbefattningar utgå med 19,000 kronor för år. Till

stöd härför har departementschefen anfört bland annat följande:

År 1934 inrättades i styrelsen en befattning som vägtrafikinspektör, men

redan år 1935 ansågs för vägtrafikärendenas handläggning krävas en särskild

byrå, vägtrafikbyrån, vilken inrättats från och med ingången av löpande

budgetår. Å denna byrå skola jämväl handläggas de ärenden, som ankomma på

styrelsen i dess blivande egenskap av chefsmyndighet för automobilbesiktningsmännen.

Vid ingången av innevarande budgetår överfördes till styrelsen,

på sätt tidigare nämnts, do ärenden, som förut ankommo på luftfartsmyndigheten

inom kommunikationsdepartementet. Ehuru därvid antalet byråer i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

styrelsen icke ökades — järnvägsbyrån omorganiserades till en järnvägs- oell

luftfartsbyrå — innebar dock denna anordning, att en ny och betydande

ärendesgrupp tillfördes styrelsen. Nämnas må ock, att vid sidan av byråorganisationen

numera inrättats en befattning för en geotekniker, direkt underställd

verkschefen. Ehuru utan större betydelse i detta sammanhang torde

det även böra erinras om att väginstitutet, som år 1934 under namn av statens

väginstitut närmare anknutits till styrelsen, genom förläggning till en egen

byggnad och vissa organisatoriska förändringar lärer få möjlighet till utvidgad

verksamhet.

Efter den utökade organisation, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sålunda erhållit, omfattar styrelsen 6 byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån,

kameralbyrån, hamnbyrån, vägtrafikbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån,

varjämte förenämnde geotekniker är direkt underställd verkschefen. Under

styrelsen lyda de 24 vägingenjörerna och deras ingenjörspersonal.

En jämförelse med andra statliga verk torde giva stöd för uppfattningen,

att chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör hava generaldirektörs

ställning, en uppfattning som också kommit till uttryck i en framställning i

ämnet från byråcheferna i styrelsen.

Dessutom föreligger förslag från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn

förstärkning av personalen. Yad till en början beträffar vägbyrån, har

styrelsen föreslagit, att ytterligare en biträdande ingenjör skulle anställas för

väginspektörernas räkning samt att den ene av de nuvarande båda biträdande

ingenjörerna (lönegrad 21) skulle överföras till ordinarie stat såsom byråingenjör

(B 21). I detta avseende har departementschefen endast ansett sig

kunna tillstyrka överflyttning av en av de båda nuvarande biträdande ingen

jör sbefattningarna till ordinarie stat i lönegrad B 21. I fråga örn brobyrån

föreslår styrelsen, att två nya befattningar som byråingenjör (B 21) skulle

uppföras å ordinarie stat. Efter samråd med styrelsens chef har departementschefen

ansett sig böra såtillvida biträda styrelsens framställning, att han förordat

uppförande å ordinarie stat av en byråingenjörstjänst i lönegraden B 21,

avsedd för en ny befattningshavare, åt vilken i första hand materialkontroll

och leveransbesiktningar skulle anförtros. Däremot syntes med uppförande

å staten av ytterligare en ordinarie byråingenjörstjänst tills vidare kunna anstå.

Vid bedömandet av frågan om uppförande å stat av personal för brobyrån

hade departementschefen också tagit hänsyn till att behovet av denna personal

i viss mån är varierande, beroende på den omfattning, i vilken medel anvisas

för sådana företag, som falla inom byråns arbetsområde. Ett exakt avvägande

av personalen i förväg mötte därför vissa svårigheter. Häri läge jämväl anledningen

till att — ehuru statsmakterna principiellt uttalat sig mot att brobyggnadsanslag

belastas med kostnader för styrelsens administration — möjlighet

dock för innevarande budgetår hållits öppen att med anlitande av dylikt anslag

anställa under vissa förhållanden erforderlig personal hos styrelsen. Av praktiska

skäl och för undvikande av en eljest erforderlig men till omfattningen

för närvarande svårbedömd utökning av styrelsens stat syntes, på sätt även

statskontoret förutsatt, lämpligt att ifrågavarande möjlighet bereddes även

för nästkommande budgetår. Vad härefter järnvägs- och luftfartsbyrån

angår, innefattar styrelsens förslag inrättande på extra stat av två

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

befattningar, nämligen en biträdande järnvägsinspektor och en biträdande

luftfartsinspektör. Detta förslag har departementschefen ej ansett sig kanna

biträda. Då emellertid byrån åliggande uppgifter till icke oväsentlig del

avsåge tillgodoseendet av trafiksäkerhet såväl å järnvägar som vid luftfart

tillstyrktes dock anvisandet i viss omfattning av medel för förstärkning av

byråns arbetskrafter i avvaktan å ytterligare erfarenhet i nyssberörda avseende.

För ändamålet syntes lämpligen böra beräknas ett belopp av 5,000

kronor, vilket skulle ställas till styrelsens disposition för anlitande, i den mån

så erfordras, tillfälligt av tekniskt skolade arbetskrafter. Styrelsens förslag

om viss förstärkning av den för styrelsen gemensamma personalen

hade i stort sett icke givit anledning till erinran. Departementschefen

ville sålunda tillstyrka, att i avlöningsstaten för styrelsens verksamhet

i allmänhet inräknades erforderliga medel för anställande av en ritare, avsedd

för de tekniska byråerna gemensamt, samt ett kontorsbiträde. Det av styrelsen

härutöver äskade beloppet av sammanlagt 3,000 kronor för skriv- och telefonhjälp

har ansetts böra begränsas till 1,500 kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

avlöningsstat upptagas med ett sammanlagt belopp av 460,000 kronor,

innebärande en ökning med 13,300 kronor i förhållande till innevarande

budgetår. De föreslagna personalökningarna medföra en höjning av cirka

25.000 kronor, vilken summa emellertid kan minskas till nyssnämnda belopp

av 13,300 kronor genom en omräkning utav avlöningsanslagen i samband med

den nya familjepensioneringens genomförande. Med avseende å avlöningsanslagets

uppdelning å vanliga skattemedel och automobilskattemedel har

departementschefen anfört följande:

Det för styrelsens inspektioner upptagna beloppet torde på vanligt sätt

böra utgå av automobilskattemedel. Såsom inledningsvis erinrats, har för

innevarande budgetår ytterligare ett belopp av 10,000 kronor tagits i anspråk

av automobilskattemedel för bestridande av en del av kostnaderna

för gemensam personal. Avlöningarna för denna personal äro nämligen helt

inräknade i staten för styrelsens verksamhet i allmänhet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslår, att ytterligare ett belopp av 13,000 kronor skulle

bestridas med automobilskattemedel. Emellertid har vid närmare undersökning

befunnits, att ännu några befattningshavare å vägbyrån och kameralbyrån

kunna anses uteslutande sysselsatta med ärenden av det slag, som föranlett,

att inspektionernas kostnader för ingenjörspersonal bestridas med

automobilskattemedel. Enligt inom styrelsen verkställda beräkningar skulle

ett avlöningsbelopp inom styrelsens verksamhet i allmänhet av i runt tal

45.000 kronor skäligen kunna anses böra utgå av automobilskattemedel.

Lägges sistnämnda summa till det för inspektionerna beräknade beloppet,

skulle av automobilskattemedel utgå sammanlagt omkring 224,400 kronor eller

inemot hälften av hela avlöningsanslaget. Vid sådant förhållande synes för

nästkommande budgetår en hälftendelning mellan vanliga skattemedel och

automobilskattemedel lämpligen kunna ske, därvid särskilt må beaktas, att

betydande personalkostnader för vägbyrån och kameralbyrån, liksom även

för hamnbyrån, samt verkschefens avlöning helt bestridas med vanliga skattemedel,

ehuru skäl kunde anföras för att låta en större eller mindre del även

av dessa kostnader täckas med automobilskattemedel.

Till jämförelse mellan kostnadernas fördelning på vanliga skattemedel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

och automobilskattemedel under budgetåren 1935—1937 och enligt mitt förslag

för nästa budgetår får jag meddela följande uppgifter.

1935/1936

1936/1937

Ökning

1936/1937

1937/1938

Ändring

1937/1938

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Vanliga skattemedel ...... 215,400

Automobilskattemedel ... 121,500

263,700

183,000

48,300

61,500

230,000

230,000

— 33,700

+ 47,000

Summa kronor 336,900

446,700

109,800

460,000

+ 13,300

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omfattar — efter inrättandet år 1936

av en ny vägtrafikbyrå samt lufttrafikärendenas överflyttning samma år till styrelsen

— numera 6 byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, kameralbyrån, hamnbyrån,

vägtrafikbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån. Dessa byråer representera

omfattande administrativa uppgifter inom olika, delvis mycket betydelsefulla

områden av rikets kommunikationsväsen. Men förutom chefskapet för

denna i jämförelse med andra centrala ämbetsverk ganska stora personalorganisation

vilar å den nuvarande överdirektören också den ekonomiskt vittutseende

uppgiften att utöva högsta ledningen över vägorganisationen i länen.

Utskottet vill därför tillstyrka Kungl. Majts förslag om att verkschefen erhåller

ställning av generaldirektör.

Jämväl vad angår verkets personalorganisation i övrigt ansluter sig utskottet

till departementschefens förslag. Utan att underskatta de skäl, som

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och jämväl motionsvis anförts rörande

behovet av än ytterligare ökad personal för att möta arbetsuppgifterna på

olika byråer och särskilt dem, som sammanhänga med vägväsendets kraftiga

utveckling, anser sig alltså utskottet ej kunna tillstyrka, att kraven på personalförstärkning

vad nästa budgetår beträffar tillgodoses i större utsträckning

än som i statsverkspropositionen förutsatts.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

I. att riksdagen må besluta, att befattningen som överdirektör

och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall från och med

den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning som generaldirektör

och chef för styrelsen och att sistnämnda befattning skall hänföras

till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande på viss

tid, och förenas med arvode av 19,000 kronor;

II. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 206, i vad den avser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

må

a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

:

s. 7 Kontrollera mot PDF

I

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

Befattning Personalförteckning. Lönegrad

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet 1 allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

4 byråchefer ............................................................

1 järnvägsinspektor ...................................................

1 luftfartsinspektör ...................................................

2 förste byråingenjörer .............................................

1 förste revisor .........................................................

3 byråingenjörer ......................................................

3 revisorer ...............................................................

1 kansliskrivare .........................................................

1 förste expeditionsvakt .............................................

4 kanslibiträden ......................................................

2 expeditionsvakter ...................................................

5 kontorsbiträden ......................................................

B 30

B 28

B 28

B 26

B 24

B 21

B 21

Bil

B 7

B 7

B 5

B 4

Tjänsteman å extra stat.

1 förste byråingenjör ..............................

B 26

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor ........................

1 byråchef och vägtrafikinspektör..................

3 väginspektörer .......................................

2 förste byråingenjörer ..............................

5 byråingenjörer .......................................

B 30

B 30

B 29

B 26

B 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat. Kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis

......................................................... 192,600

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 8,900

3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ........................ 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 60,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 3,700 64,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ...... 14,000

Säger kronor 280,600

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis

......................................................... 109,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 39,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 2,800 42,600

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ........................... 7,800

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis.................................... 14,700

5. . Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras

civila pensionsfonden ....................................... 5,200

Säger kronor 179,400

Summa förslagsanslag kronor 460,000;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 460,000 kronor,

därav förslagsvis 230,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 33 40) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

92,800 kronor, därav förslagsvis 54,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats 93,500 kronor,

varav 30,500 kronor av automobilskattemedel.

Departementschefen har föreslagit att omkostnadsanslaget för budgetåret

1937/1938 beräknas på följande sätt:

Kronor

Resekostnader, förslagsvis ............................................................ 46 500

Expenser, förslagsvis .................................................................. 42 000

Publikationstryck, förslagsvis ...................................................... 4,300

Summa kronor 92,800

Med avseende å uppdelningen å automobilskattemedel och andra medel

har departementschefen anfört följande:

Av totalbeloppet 92,800 kronor skulle enligt den för innevarande budgetår

tillämpade fördelningsprincipen 30,000 kronor, motsvarande resekostnader för

väg-, bro- och vägtrafikinspektionen, samt 1,000 kronor till expenser för annat

än eget behov utgå av automobilskattemedel och återstoden, 61,800 kronor, av

vanliga skattemedel.

De skäl, som motiverat ianspråktagande av automobilskattemedel för bestridande

i viss utsträckning av kostnaderna för personal hos styrelsen, torde

emellertid kunna aberopas för att kostnaderna för styrelsens egna expenser

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

oct publikationstryck skola i ungefär samma proportion täckas med sådana

medel. Summan av dessa kostnader skulle enligt mitt förslag beräknas till

(41,000 + 4,300) 45,300 kronor. Vid samma fördelning av detta belopp, som jag

med stöd av verkställd utredning ansett kunna för nästkommande budgetår

tillämpas i fråga örn avlöningsanslaget, skulle hälften eller 22,650 kronor utgå

av automobilskattemedel. Då en dylik fördelning synes skälig, föreslår jag, att

sistnämnda belopp, avrundat till 23,000 kronor, anvisas att utgå av dylika

medel.

Vid bifall härtill skulle omkostnadsanslaget nu upptagas med förslagsvis

92,800 kronor, varav förslagsvis (30,000 + 1,000 + 23,000) 54,000 kronor att

utgå av automobilskattemedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

92,800 kronor, därav förslagsvis 54,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

5:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 40—60) föreslagit

riksdagen att till statens väginstitut för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Statens väginstitut, vars verksamhet omfattar forskning, experiment och

undersökningar beträffande olika vägtyper och vägmaterial samt rörande vägtrafiken

och dess inverkan på vägarna, bildades genom den av 1934 års riksdag

i princip beslutade omorganisationen av svenska väginstitutet. Enligt

riksdagens beslut skulle det ombildade institutet anknytas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt hava att biträda styrelsen med utredning, undersökning

och bearbetning av framkomna uppslag till väghållningens rationalisering

och förbättrande i övrigt. Vidare bestämdes att institutet skulle stå under ledning

av en direktion, bestående av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom ordförande, byråchefen å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå såsom

vice ordförande samt en representant från en var av följande myndigheter,

institutioner eller föreningar, nämligen: kommunikationsdepartementet,

järnvägsstyrelsen, tekniska högskolan, Sveriges geologiska undersökning,

ingenjörsvetenskapsakademien, statens provningsanstalt, kungl, automobilklubben,

svenska vägföreningen, svenska teknologföreningens avdelning för

väg- och vattenbyggnadskonst, svenska kommunaltekniska föreningen, svenska

vägstyrelsernas förbund, svenska byggnadsentreprenörföreningen och föreningen

Sveriges vägmästare. Vid genomförandet av den sålunda beslutade

nyorganisationen, vilken trädde i tillämpning på hösten 1934, förutsattes

frågan örn den närmare utformningen av institutets organisation som statligt

organ skola föreläggas riksdagen efter ytterligare utredning i ämnet.

För vartdera av budgetåren 1935—1937 har väginstitutet tilldelats statsbidrag

med 90,000 kronor, innebärande en höjning med 5,000 kronor i förhållande

till de närmast föregående budgetåren. Bidragen hava utgått från de

till forskningsändamål avsedda automobilskattemedlen. Därutöver har insti
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tutet, som tidigare åtnjöt bidrag bland annat från kungl, automobilklubben,

haft inkomster av uppdrag från vägdistrikt m. fl., vilka inkomster för innevarande

budgetår numera beräknas till omkring 18,000 kronor. Institutets

personalkostnader beräknas för innevarande budgetår till 87,600 kronor.

Väginstitutet har hittills varit inrymt huvudsakligen i statens provningsanstalts

byggnad vid Drottning Kristinas väg i Stockholm, medan institutets

forskningsarbete på det väggeologiska området varit förlagt till Sveriges

geologiska undersöknings lokaler i Frescati. 1936 års riksdag har emellertid

anvisat medel till uppförande av en nybyggnad för institutet vid sydvästra

sidan av Drottning Kristinas väg mellan tekniska högskolans studentkårs

kårhus och statens provningsanstalts byggnad. Med nybyggnaden avsågs att

bereda institutet de lokaler, som erfordrades bland annat för att detsamma

skulle kunna fylla de utvidgade arbetsuppgifter, som följa av dess anknytning

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu framlagt slutligt förslag i själva

organisationsfrågan. Detta förslag, som i stort sett innebär ett bibehållande

av institutets nuvarande ställning i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt administationen i övrigt, avser huvudsakligen dels genomförandet

av en ändrad sammansättning av institutets direktion, dels ock en

mindre utbyggnad av den nuvarande personalorganisationen i syfte att bereda

institutet erforderliga arbetskrafter för den vidgade uppgiften; i samband härmed

skulle flertalet befattningar vid institutet inordnas under gällande avlöningsreglementen,

föreståndaren såsom ordinarie tjänsteman, tillsatt genom

förordnande på sex år, och de övriga såsom extra ordinarie tjänstemän. Därjämte

har föreslagits anvisande av medel dels för anskaffande av den maskinoch

materialutrustning, som påkallas av institutets verksamhet under de nya

förhållandena och med hänsyn till det i samband därmed aktuella forskningsarbetet,

dels ock för bestridande av expenser m. m. i anledning av institutets

förläggning till egen byggnad.

I anslutning härtill har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som utgått från

att den nya organisationen icke skulle träda i tillämpning förrän vid årsskiftet

1937/1938, då nybyggnaden beräknades bliva färdig, hemställt örn anvisande

av ett anslag av 257,000 kronor till institutets verksamhet under nästkommande

budgetår. Det begärda beloppet har beräknats på följande sätt:

Kronor

Bidrag för sista halvåret 1937 enligt hittills tillämpade grunder ...... 45,000

Avlöningar under första halvåret 1938 .......................................... 63,100

Löpande omkostnader under samma tid ....................................... 33,800

Engångskostnader för anskaffning av

laboratoriebord och annan möbelinredning ..................... 40,000

maskiner, apparater och instrument m. m......................... 90,000 130,000

Summa kronor 271,900

Särskilda uppbördsmedel under första halvåret 1938 ..................... 14,900

Nettoutgift under budgetåret 1937/1938 kronor 257,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

«Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

Departementschefen har funnit det böra anstå med ett slutligt ståndpunktstagande

i fråga om väginstitutets blivande ställning i organisatoriskt och

administrativt avseende samt härvid anfört följande:

Beträffande härefter den föreliggande huvudfrågan, nämligen väginstitutets

blivande ställning i organisatoriskt och administrativt avseende, har jag i

sakens nuvarande läge i stort sett ingen erinran att framställa mot det av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda förslaget. Emellertid finner jag i likhet

med statskontoret och lönenämnden, att med ett slutligt ståndpunktstagande

härutinnan bör anstå. För sådant ändamål synas nämligen ytterligare böra

klarläggas institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande till tekniska

högskolan, i vilket avseende olika meningar kommit till synes och kräva förnyat

övervägande. Jämväl torde frågan örn en avgränsning mellan institutets

och statens provningsanstalts arbetsområden böra ytterligare prövas. Med

denna uppfattning har jag ansett mig böra förorda, att institutet under nästa

budgetår i stort sett bibehålies vid sin nuvarande organisation med allenast

de förändringar, som kunna erfordras för säkerställande av institutets verksamhet

under denna tid. Mitt förslag förutsätter,alltså, att ytterligare utredning

sker i nyssberörda avseenden, varjämte även personalbehovet och arbetsuppgifternas

art och omfattning för institutets olika befattningshavare böra

än ytterligare utredas.

Det av mig nu förordade uppskovet med ett slutligt ståndpunktstagande i

föreliggande fråga torde komma att medföra relativt liten olägenhet, särskilt i

betraktande av att, enligt vad jag inhämtat, det lärer vara ovisst, huruvida de

nya lokalerna kunna färdigställas till den beräknade tiden.

Det har emellertid synts departementschefen lämpligt att redan nu,

utan avvaktan på organisationsfrågans slutliga lösning, vidtaga en ändring

i fråga örn institutets direktion. Han har härutinnan anfört bland annat följande:
Det

nu föreliggande förslaget avser, att institutet skall stå under ledning

av en styrelse, bestående av sju ledamöter, nämligen chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

självskriven ordförande, föreståndaren för institutet samt

fem av Kungl. Maj:t för en tid av förslagsvis fyra år förordnade ledamöter,

av vilka senare fyra skulle förordnas efter förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och en efter förslag av tekniska högskolan. Arvoden skulle

icke utgå till styrelsens ledamöter.

Med den ställning av helt statligt organ, som institutet numera intager,

synes det hittillsvarande sättet för direktionens tillsättande ej längre böra bibehållas.

Denna ställning torde nämligen väl motivera, att utseendet av direktionens

ledamöter lägges helt i statens hand. Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag i detta avseende har jag i huvudsak ingen erinran. Emellertid

kommer jag i det följande att förorda personalens bibehållande under nästa

budgetår med nuvarande anställningsform. Då institutets föreståndare i enlighet

härmed icke skulle komma att bliva för samma tid utsedd av Kungl.

Maj:t, synes jämväl den ledamotsbefattning, vartill föreståndaren föreslagits

såsom självskriven, böra tillsättas av Kungl. Maj:t. I avvaktan på organisationsfrågans

lösning torde erforderliga förordnanden böra inskränkas att omfatta

allenast ett budgetår.

För att sätta direktionen i dess nu föreslagna förändrade sammansättning

i tillfälle att medverka vid den fortsatta organisationsutredningen synes mitt

förslag i detta hänseende böra vinna tillämpning redan från ingången av nästa

budgetår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

I fråga om institutets personal har departementschefen, i anslutning till

vad han anfört i samband med huvudfrågan, ansett, att personalen under

nästa budgetår borde bibehållas med nuvarande anställningsform och i huvudsak

oförändrade löneförmåner.

Yad härefter angår beräkningen av medelsbehovet för institutets verksamhet

under nästkommande budgetår, har departementschefen funnit höjningen

av det för budgetårets senare hälft för fortsatt anställning av nuvarande

personal erforderliga beloppet, 43,800 kronor, böra begränsas till

9,000 kronor; härigenom skulle bland annat möjliggöras anställning av en föreståndare

för det kemiskt-fysikaliska institutet och ett laboratoriebiträde

samt helårsanställning för det nuvarande biträdet åt institutets geolog.

Vidare har han ansett de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade beloppen

för löpande omkostnader och engångskostnader kunna nedskäras med

sammanlagt 17,800 kronor. Å andra sidan hava emellertid de särskilda uppbördsmedlen

befunnits böra uppskattas till allenast 13,000 kronor mot 14,900

kronor enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

I överensstämmelse med vad sålunda förordats har medelsbehovet för

nästkommande budgetår, på sätt närmare framgår av efterföljande uppställning,

beräknats till sammanlagt 230,800 kronor.

Kronor

Bidrag för sista halvåret 1937 enligt hittills tillämpade grunder ...... 45,000

Avlöningar under första halvåret 1938 .......................................... 52,800

Löpande omkostnader under samma tid ....................................... 31,000

Engångskostnader för anskaffning av

laboratoriebord och annan möbelinredning ..................... 35,000

maskiner, apparater och instrument m. m......................... 80,000 115 000

Summa kronor 243,800

Särskilda uppbördsmedel under första halvåret 1938 ..................... 13,000

Nettoutgifter under budgetåret 1937/1938 kronor 230,800

Beträffande sättet för anvisningen av de sålunda erforderliga medlen har

departementschefen slutligen anfört:

De för statens väginstitut avsedda anslagsmedlen, vilka under de två sista

budgetåren utgått av anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten,

synas lämpligen nu böra upptagas såsom särskilt anslag å riksstaten,

att liksom hittills utgå av automobilskattemedel. Vid sådant förhållande

torde även det för andra halvåret 1937 avsedda bidragsbeloppet å

45,000 kronor böra inräknas i förevarande anslag. Jag förutsätter därvid, att

nyssnämnda anslag till forsknings- och undersökningsarbeten minskas med

ett belopp av 90,000 kronor, motsvarande det nuvarande årliga bidraget till

institutet. Härtill återkommer jag under en senare punkt.

Utskottet har i likhet med departementschefen funnit, att med ett slutligt

ståndpunktstagande beträffande väginstitutets blivande ställning i organisatoriskt

och administrativt avseende bör anstå i avbidan på ytterligare utredning

rörande institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande till tekniska

högskolan, ävensom angående gränsdragningen mellan institutets och statens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr b''.

13

provningsanstalts arbetsområden. Det torde emellertid, såsom departementschefen

framhållit, få anses lämpligt att redan nu, utan avvaktan på organisationsfrågans

slutliga lösning, vidtaga en ändring i fråga om institutets direktion.

Yad Kungl. Majit härutinnan föreslagit har utskottet funnit sig kunna

biträda. Härvid har utskottet utgått från att de ledamöter i institutets styrelse,

som ej äro bosatta i Stockholm, skola äga åtnjuta resekostnads- och

traktamentsersättning i enlighet med vad härom i allmänhet är stadgat.

Kungl. Majits beräkning av medelsbehovet för institutet under nästkommande

budgetår har icke givit anledning till någon erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till statens väginstitut för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 230,800 kronor, att utgå

av automobilskattemedel.

6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 6, sid. 61—76)

föreslagit riksdagen

dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat

följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr A. O. Frändén väckt motion, nr 96,

däri hemställts, att anslaget till vägorganisationen i länen för budgetåret

1937/1938 måtte beräknas så, att 22 tillfälliga vägingenjörsassistenter kunna

anställas under hela budgetåret;

dels en inom andra kammaren av herr O. Jeppsson väckt motion, nr 206,

däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att anslaget till vägorganisationen i länen

måtte bestämmas i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Lindmark väckt motion,

nr 317, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta i staten för vägorganisationen

i länen att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938

upptaga avlöningsbelopp jämväl för anställande av tio tillfälliga vägingenjörsassistenter

med en årlig tjänstgöringstid av 5 månader per budgetår.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle antalet biträdande vägingenjörer höjas

från 10 till 16, under det å andra sidan en minskning av antalet vägingenjörsassistenter

skulle ske från 13 till 7. I samband härmed skulle vidare de biträdande

vägingenjörsbefattningarna, vilka för närvarande äro placerade i lönegraden

20, uppflyttas till 22 lönegraden.

Härjämte har föreslagits anvisande av medel för anställande i 22 län av

tillfälliga vägingenjörsassistenter under sju månader per budgetår; dylika

assistenter äro för innevarande budgetår anställda i 15 län, varjämte i ett län

on assistent är anställd för fyra månader. Däremot har departementschefen

icke ansett sig kunna biträda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

förslag om anvisande av medel för anställande av ytterligare 10 tillfälliga

assistenter med en beräknad årlig tjänstgöringstid av fem månader.

övriga av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar äro i huvudsak föranledda

av den nya familjepensioneringens genomförande.

Vid den granskning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förslag om utbyte av

6 vägingenjörsassistentbefattningar mot samma antal biträdande vägingenjörsbefattningar

samt örn uppflyttning av de biträdande vägingenjörerna från

20 till 22 lönegraden, har utskottet funnit förslaget vara av beskaffenhet att

böra av riksdagen godtagas. Utskottet ansluter sig jämväl till Kungl. Maj:ts

förslag örn anvisande av medel för anställande i 22 län av tillfälliga vägingenjörsassistenter

med en beräknad årlig tjänstgöringstid av sju månader. Utskottet

har alltså ej kunnat förorda, att, på sätt motionsvis hemställts, ytterligare

höjning av de för tillfälliga assistenter avsedda medlen nu vidtages.

En dylik ytterligare utvidgning av organisationen torde i varje fall icke böra

ske, förrän närmare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av dels den avutskottet

tillstyrkta personalökningen dels ock den nya vägdistriktsindelningen.

Även i övrigt har utskottet funnit sig kunna tillstyrka den av Kungl. Majit

gjorda anslagsberäkningen. Utskottet vill emellertid erinra om att den framlagda

staten under rubriken avlöningar innehåller en förslagsvis beräknad

anslagspost till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga

örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst,

förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att

utgå efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare

i allmänhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, med avslag å de av herrar Frändén och Lindmark

väckta motionerna, I: 96 och II: 317, ävensom motionen avherr

Jeppsson, II: 206, i vad den avser vägorganisationen i länen,

samtliga motioner i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må

a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................................................. 235,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 280,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 6,000 286 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .............................. 3,000

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................... 50,000

5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras

civila pensionsfonden .......................................... 12,400

Säger kronor 586,400

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 15

Omkostnader
Kronor
1.

Reseersättningar, förslagsvis .............................. 175,000

2. Expenser, förslagsvis .......................................... 90.000

Säger kronor 265,000

Summa kronor 851,400

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som

verkställts av vägingenjörer och deras biträden ...... 241,400

Nettoutgift förslagsvis kronor 610,000;

b) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

7:o) Bidrag till byggande av landsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

sid. 76—79) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av landsvägar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

I en inom första kammaren av herr A. O. Frändén väckt motion, nr 95, har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att 1,000,000 kronor av det utav automobilskattemedel

utgående föreslagna bidraget till inköp av gatsten måtte

överföras till bidraget till byggande av landsvägar, som således skulle uppgå

till 8,000,000 kronor, i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 7,000,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omnämnda granskningen av

de från länsstyrelserna överlämnade inventeringstabellerna rörande 10-årsperioden

1937—1946 är numera avslutad. Såsom resultat av granskningen

framgår ett behov av nya landsvägar för en kostnad av tillhopa närmare

100.000. 000 kronor, motsvarande i statsbidrag sammanlagt något över

80.000. 000 kronor eller i medeltal omkring 8,000,000 kronor per år. Med hänsyn

till de betydande medelsbehov för andra vägändamål, som, på sätt av det

följande kommer att framgå, nu föreligga och vilka torde böra tillgodoses före

en ytterligare höjning av de för nyanläggningar av landsvägar avsedda medlen,

anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka någon ökning av förevarande

anslag för nästa budgetår. Jag vill alltså förorda, att anslaget nu ånyo upptages

med 7,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet

tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål anvisas 7,000,000 kronor eller samma

belopp, som beviljats för innevarande budgetår. Utskottet har alltså ej kunnat

biträda det motionsvis framställda yrkandet örn höjning av anslaget. Till

motionärens yrkande om minskat anslag från automobilskattemedel för inköp

av gatsten återkommer utskottet under en följande punkt. Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen I: 95, i vad den avser höjning av anslaget, må

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

till bidrag till byggande av landsvägar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

8:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 8,

sid. 79—81) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 58,

av herr Nils Andersson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 139,

av herr E. Hage m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte som bidrag till

byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg väckt motion,

nr 297, hemställts, att riksdagen måtte besluta att till färdigställande av

mellanriksvägen Umfors—norska gränsen för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 78,300 kronor.

Under sjätte huvudtiteln hava hittills för ifrågavarande ändamål anvisats

sammanlagt 12,835,000 kronor, varav för budgetåren 1933—1937 respektive

1,200,000, 1,200,000, 1,400,000 och 1,600,000 kronor.

ödebygdsvägarna bekostas av staten till 90 procent eller efter en ännu högre

bidragsnorm. De äro av allmän vägs natur och skola underhållas av vederbörande

vägdistrikt. De måste därför fylla sådana krav på bredd och hårdgöming,

att trafik med motorfordon är möjlig. Då de därtill på grund av

de stora avstånden i allmänhet måste bliva utav en avsevärd längd, äro de

för staten rätt kostsamma företag. Förevarande anslag till ödebygdsvägar är

för närvarande till sin användning begränsat till Norrbottens, Västerbottens,

Västernorrlands och Jämtlands län samt de nordligare delarna av Kopparbergs

och av Värmlands län.

Jämlikt av länsstyrelsen den 26 juli 1934 meddelat, laga kraftvunnet utslag

har mellanriksvägen Ernfors—norska gränsen förklarats vara att hänföra

till ödebygdsväg. Från medel till kristidsarbeten ha till anläggningen anvisats

sammanlagt 621,700 kronor. För täckande av en uppkommande merkostnad

erfordras nu ytterligare 78,300 kronor, som ansetts böra täckas av anslaget

till ödebygdsvägar.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom under nästföregående punkt omnämnts har granskningen inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen av de från länsstyrelserna inkomna inventeringstabellerna

för 10-årsperioden 1937-—1946 numera avslutats. Beträffande ödebygdsvägar

förefinnes enligt granskningen ett behov av nybyggnader för en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

kostnad av tillhopa 24,281,000 kronor, motsvarande i statsbidrag sammanlagt

21,840,000 kronor eller i medeltal per år 2,184,000 kronor.

Mot det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ifrågavarande ändamål for

nästa budgetår äskade anslagsbeloppet, 1,700,000 kronor, har jag ingen erinran.

Jag förutsätter i likhet med styrelsen, att erforderliga medel för färdigställande

av vägen Umfors—norska gränsen, 78,300 kronor, skola beredas med

anlitande av förevarande anslag.

Förevarande anslag till ödebygdsvägar har tillkommit för att underlätta

för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under sällsynt hårda förhållanden

levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Med beaktande

av de i motionerna I: 58 och II: 139 anförda synpunkterna vill utskottet tillstyrka,

att anslaget upptages till 1,800,000 kronor eller 100,000 kronor mer än

Kungl. Majit föreslagit och 200,000 kronor mer än som anvisats för innevarande

budgetår. Härigenom har också motionen II: 297 örn beredande a^

ytterligare medel till vägen Umfors—norska gränsen i viss man tillmötesgåtts.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 58 samt II: 139 och 297, må till bidrag till byggande av

ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands

län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

1,800,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

9:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har

(punkt 9, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av

enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr J. B. Jallansson m. fl., nr 148, och den andra inom andra kammaren av

herr E. Lindmark m. fl., nr 198, vari hemställts, att till bidrag till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 måtte anvisas ett reservationsanslag

av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel,

dels en inom andra kammaren av herr A. Gustafsson i Lekåsa väckt motion,

nr 26, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att ställa ett belopp av fem

miljoner kronor att utgå av automobilskattemedel till Kungl. Maj:ts förfogande

för fördelning till byggnads- och underhållningsskyldige å enskilda utfartsvägar,

vars underhållningsskyldighet vore särskilt betungande och där kostnaderna

för detta underhåll nått en viss höjd i förhållande till den uppdebiterade allmänna

vägskatten;

dels en inom andra kammaren av herrar O. E. Sandberg och A. Bceckström

väckt motion, nr 47, varl hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938

Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 6. cio 37 2

TJtskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels

och en inom andra kammaren av herr D. Larsson i Hede väckt motion,

nr 124, vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till byggande av enskilda

utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Anslag till bidrag för anläggning av enskilda utfartsvägar hava av riksdagen

anvisats alltsedan år 1918. Avsikten med förevarande anslag är att genom

beredande av ett mindre bidrag från statens sida uppmuntra eller överhuvudtaget

möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att

själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna. Utfarts vägarna äro sålunda

— i motsats till de i lagen örn allmänna vägar angivna landsvägarna och

ödebygdsvägarna — av enskild vägs natur, och ett understödjande av desamma

från statens sida har motiverats huvudsakligen med de säregna och svåra samfärdselförhållanden,

som råda inom stora områden av landets norra delar och

jämväl inom vissa sydligare belägna trakter med likartade förutsättningar.

Användningen av anslaget, som ursprungligen var förbehållet endast de fyra

nordligaste länen, vidgades från och med budgetåret 1925/1926 successivt, så

att från och med budgetåret 1930/1931 samtliga län beretts möjlighet till bidrag

från detsamma.

Följande belopp hava anvisats för nedan angivna budgetår:

Budgetår

1930/1931 ......

1931/1934 ......

1934/1935 ......

1935/1936 ......

1936/1937 ......

1 Av automobilskattemedel.

Kronor

450.000

500.000

600.000

1800,000

11,000,000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att vederbörande länsstyrelser

beträffande medelsbehovet till förevarande ändamål inom länet lämnat

i huvudsak följande uppgifter:

Länsstyrelsen i Norrbottens län hade hemställt örn ett belopp av 350,000

kronor.

I Västerbottens län vore 166 vägar under byggnad för en sammanlagd

kostnad av 3,117,278 kronor. Bidrag till nämnda företag hade utlovats med

sammanlagt 1,268,760 kronor, under förutsättning att anslag ställdes till förfogande.

Till företagen hade utbetalts 930,150 kronor, och för deras fullbordande

erfordrades sålunda 338,610 kronor. Vidare innelåge förslag till

119 vägföretag för en kostnad av 1,632,243 kronor, till vilka medel icke

kunnat beviljas. Därjämte vore minst ett trettiotal förslag under utarbetande.

En stor del av dessa kunde införväntas under år 1936. För dessa väganläggningar

kunde anslagsbehovet beräknas till omkring 500,000 kronor. Med

hänsyn till föreliggande betydande anslagsbehov och till befolkningens synnerligen

trängande behov av vägförbindelser och arbetsförtjänster hade länsstyrelsen

hemställt, att för budgetåret 1937/1938 måtte utverkas ett statsbidrag

av 750,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

Länsstyrelsen i Jämtlands län hade hemställt om anslag till samma belopp

som för innevarande budgetår eller 80,000 kronor.

Enligt en i Västernorrlands län verkställd utredning erfordrades statsbidrag

dels för fullbordande av vissa företag med avrundat 70,000 kronor, dels

till företag, till vilkas påbörjande tillstånd meddelats, vilka företag kostnadsberäknats

till sammanlagt 121,890 kronor, med avrundat 40,630 kronor, dels

ock till övriga företag, beträffande vilka framställningar förelåge och som

kostnadsberäknats till sammanlagt 675,215 kronor, med avrundat 225,070

kronor. Sammanlagt uppginge de erforderliga bidragen till nu berörda företag

till 335,700 kronor. Vidare hade länsstyrelsen förordnat örn upprättande

av planer och kostnadsförslag beträffande ytterligare omkring 200 företag,

för vilka kostnaderna kunde uppskattas till omkring 1,200,000 kronor. Länets

behov av statsmedel för enskilda utfartsvägar vore alltså fortfarande synnerligen

stort. Under framhållande, att vägföretagen vore av utomordentlig vikt

för stora grupper av länets befolkning och dess bärgning, hemställde länsstyrelsen

om största möjliga anslag, i varje fall icke understigande det för

budgetåret 1936/1937 anvisade beloppet, 95,000 kronor.

Av de till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från andra än nyssnämnda

län inkomna yttranden framginge, att därstädes ett mer eller mindre växlande

behov av enskilda utfartsvägar förefunnes.

Länsstyrelsernas anslagsäskanden har väg- och vattenbyggnadsstyi elsen

sammanfattat i en tabell, utvisande ett sammanlagt belopp av lägst 1,555,000

kronor.

Slutligen anför styrelsen, att ifrågavarande anslagsmedel fyllde ett synnerligen

behjärtansvärt ändamål och att styrelsen för sin del med hänsyn till

föreliggande anslagsbehov ansåge, att anslaget i fråga för nästa budgetår, i

likhet med för innevarande budgetår, borde anvisas med ett belopp av

1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Avsikten med anslaget till enskilda utfartsvägar är att genom beredande

av statsbidrag uppmuntra och möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande

byar eller gårdar att själva bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.

Anslaget är sålunda — såsom av riksdagen redan tidigare vid upprepade

tillfällen framhållits — av en synnerligen behjärtansvärd natur. Det är

också på ett framträdande sätt ägnat att främja landets uppodling och bebyggelse.

De statliga insatserna för detta ändamål måste i jämförelse med

utgifterna för andra väganläggningar betraktas som ganska begränsade. Om

en utfartsvägsanläggning skall kunna åstadkommas, beror nämligen främst på

den härav berörda befolkningens egna ansträngningar och uppoffringar. Statsbidrag

lämnas nämligen för närvarande i allmänhet endast med en fjärdedel,

högst en tredjedel av kostnaderna. Statens bidrag må ej i något fall bestämmas

till högre belopp än halva kostnaden. Härtill kommer emellertid ett

mindre bidrag från landsting, kommun eller annan icke-sakägare. Enligt de

fastställda grunderna skall detta uppgå till minst 15 procent av statsbidragets

belopp.

Med beaktande av de motionsvis framförda önskemålen örn höjning av

anslagsbeloppet vill utskottet tillstyrka, att anslaget bestämmes till 1,200,000

kronor, d. v. s. 200,000 kronor mer än som av Kungl. Majit äskats.

Vad angår det motionsvis gjorda yrkandet örn statsbidrag till underhållet

av vissa enskilda utfartsvägar vill utskottet endast erinra, att nämnda spörs
-

Utskottet,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

20 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

mål för närvarande är under övervägande av 1935 års vägsakkunniga. Vid

sådant förhållande torde med riksdagens ställningstagande till frågan tillsvidare

böra anstå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna 1:148 samt II: 47, 124 och 198, må till bidrag till

byggande av enskilda ulf artsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)

att motionen II: 26 ej må av riksdagen bifallas.

10:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 83 och 84) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

ll:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, sid.

84—86) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att ett betydande

medelsbehov gör sig gällande för brobyggnader. Broföretagen äro

jämväl av den beskaffenhet, att de kräva jämförelsevis stora statsbidrag i

ett sammanhang för att arbetena skola kunna komma till utförande. Med

hänsyn härtill synes det ofrånkomligt, att en betydande ökning av förevarande

anslag beviljas för nästa budgetår. Jag vill därför tillstyrka väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att anslaget för nästa budgetår bestämmes

till 3,500,000 kronor, innebärande en höjning med 1,000,000 kronor.

Vid behandlingen av frågan örn förstärkning av personalen å väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå har jag i det föregående (punkten 3), av

praktiska skäl och för undvikande av en eljest erforderlig men till omfattningen

för närvarande svårbedömd utökning av styrelsens stat, uttalat mig

för att även för nästkommande budgetår möjlighet hålles öppen att anlita

nu förevarande anslag till förstärkning av brobyråns personal.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till byggande av broar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

12:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, sid. 86—93)

föreslagit riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Med tillstyrkan att medel för nästkommande budgetår anvisas för fortsatta

stensättningsarbeten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg har

departementschefen anfört bland annat följande:

Av styrelsens redogörelse framgår, att de enligt nu gällande inköpsprogram

upphandlade partierna smågatsten, sammanlagt omkring 1.2 milj. kvadratmeter,

kunna förutsättas räcka till stensättning av omkring 21 mil väg, vilket arbete beräknats

kosta cirka 10 milj. kronor. Styrelsen föreslår, med hänsyn till angelägenheten

av att stenlagren bliva utnyttjade före den 5-åriga lagringstidens

utgång, att för nästa budgetår anvisas ett anslag av 5 milj. kronor till ifrågavarande

ändamål, att utgå av automobilskattemedel. _

Efter samråd med chefen för socialdepartementet har jag emellertid ansett

mig böra föreslå en viss begränsning av det sålunda framlagda arbetsprogrammet

för nästa budgetår, enär den föreslagna forceringen av arbetena till

första delen av den period, under vilken det ifrågavarande stenlagret skulle

utnyttjas, icke torde vara nödvändig samt automobilskattemedlen, vilka på

sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit synas böra tagas i anspråk

för ifrågavarande ändamål, i avsevärd utsträckning erfordras för tillgodoseende

av andra trängande behov. Jag vill även erinra örn, att medel i annat

sammanhang för nästa budgetår äskas till ytterligare inköp av gatsten till

motverkande av arbetslösheten inom stenindustrien. Vid sådant förhållande

och då de redan pågående stensättningsarbetena väntas bliva slutförda först

under senare hälften av innevarande år, torde anslaget till stensättningsarbeten

under nästa budgetår lämpligen kunna begränsas till 3 milj. kronor.

För att statens stenlager, såväl det redan inköpta som det eventuellt tillkommande,

skall hinna förbrukas inom den fria lagringstiden, synes det nu föreslagna

beloppet vara tillfyllest.

Under åberopande av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen

hemställer utskottet,

att riksdagen må till stensättning av vägar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

13:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit har (punkt 13, sid. 93—102) föreslagit

riksdagen att till inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 3,000,000 kronor att utgå av

automobilskattemedel.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 146,

av herr J. B. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 199,

av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta till

inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

På sätt utskottet tidigare under punkt 7:o) anmält, har herr A. O. Frändén

i en inom första kammaren väckt motion, nr 95, hemställt, att riksdagen måtto

besluta, att 1,000,000 kronor av det utav automobilskattemedel utgående föreslagna

bidraget till inköp av gatsten måtte överföras till bidraget till byggande

av landsvägar, som således skulle uppgå till 8,000,000 kronor, i stället

för av Kungl. Majit föreslagna 7,000,000 kronor.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

22

För år 1937 har steninköpskommittén ansett en export av 200,000 ton gatsten

sannolik, varav 170,000 ton ny tillverkning. Viel en nytillverkning för

export av omkring 170,000 ton gatsten sysselsättas endast omkring 2,000 av

de till omkring 8,000 uppgående stenarbetarna. Under erinran härom har

departementschefen anfört bland annat följande:

Då den inhemska marknaden för gatsten, frånsett statsbeställningarna,

av olika skäl är relativt begränsad, kan man tyvärr icke räkna med att tillverkning

av sten för nämnda marknad skall förekomma i någon mera betydande

utsträckning.

Läget inom stenindustrien och de därav främst beroende kommunerna

synes alltså vara sådant, att fortsatta statliga stödåtgärder måste anses ofrånkomliga.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag föreslå,

att även under nästa budgetår upphandling av gatsten för statens räkning

må äga rum.

Vad beträffar den omfattning, i vilken sådan upphandling bör ske, har

steninköpskommittén förordat, att ett belopp av 4 milj. kronor anvisas för

ändamålet. En upphandling av gatsten i sådan omfattning skulle enligt kommittén

överslagsvis kunna beräknas möjliggöra sysselsättning av omkring

1,500 arbetare under nästa budgetår. Inberäknat de med annan gatstenstillverkning

sysselsatta arbetarna skulle i stort sett samma antal stenarbetare

som för närvarande — omkring 3,000 — kunna erhålla arbete under nästa

budgetår, dock med någon utökning i vissa av arbetslösheten mera drabbade

distrikt.

Det sålunda framlagda förslaget synes mig lämpligt avvägt, och jag vill

därför tillstyrka, att för inköp av gatsten för nästa budgetår anvisas ett anslag

av 4 milj. kronor. För användningen av detta anslag torde böra tillämpas

i huvudsak samma grunder som beträffande de för löpande budgetår till enahanda^

ändamål anvisade medlen. Vidkommande användningen av den till inköp

nu ifrågasatta gatstenen torde i likhet med vad som förutsattes i fråga om de

senast inköpta partierna böra gälla, att försäljning endast undantagsvis bör

ske och att de inköpta partierna i stället lagras för att i sinom tid användas

för stensättning i statlig regi eller eljest genom statens försorg. Vad angår

den tid, för vilken stenindustriföretagen böra åtaga sig att utan kostnad för

staten lagra ifrågavarande stenpartier, vill jag framhålla, att den i nu träffade

liksom i tidigare köpekontrakt stipulerade 5-årsperioden synes väl kort. Från

det allmännas synpunkt är det nämligen angeläget, att viss frihet vinnes i

fråga örn tidpunkten för de avsedda stensättningsarbetenas utförande så att

dessa arbeten kunna huvudsakligen förläggas till tider, då beredskapsarbeten

i större utsträckning äro påkallade. Även med hänsyn till önskvärdheten av

att de statliga stenförråden icke, för undvikande av lagringskostnader för

staten, skola behöva avyttras och därmed tynga marknaden, synes det angeläget,

att de nya avtalen skola kunna träffas enligt av mig nu angivna grunder.

I fråga örn sättet för täckande av det förordade anslaget å 4 milj. kronor

vill jag efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslå, att av

nämnda belopp 3 milj. kronor skola utgå av automobilskattemedel och återstoden

av skattemedel i allmänhet.

Utskottet vill tillstyrka, att det av Kungl. Majit äskade beloppet, 4,000,000

kronor, ställes till förfogande för fortsatta gatstensinköp. Anslaget är avsett

att användas endast i den mån detta påkallas för att bereda lindring av den

inom stenindustriområdena alltjämt rådande starka arbetslösheten. Med beaktande

av de synpunkter, som i väckta motioner anförts, anser sig utskottet

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

emellertid böra föreslå, att allenast hälften av anslaget, eller 2,000,000 kronor,

må utgå av automobilskattemedel. Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majda förslag och motionen

I: 95 i här behandlad del samt med bifall till motionerna

1:146 och II: 199, må till inköp av gatsten för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav

2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

14:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. Kungl. Majit har (punkt 14, sid. 102—104) föreslagit

riksdagen att till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och

Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Av det för ifrågavarande väganläggning ytterligare erforderliga beloppet,

239,900 kronor, skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag ett

belopp av 150,000 kronor anvisas för nästa budgetår. Med tillstyrkande att

sistnämnda belopp nu ställes till förfogande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggning av enkel bygdeväg mellan

Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

l5:o) Anslag av automobilskattemedel m. m. Kungl. Maj:t har i nedannämnda

punkter föreslagit riksdagen

punkten 15 (sid. 104—119)

dels godkänna följande

Förslag

till

Förordning

med särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen.

Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan hinder av övergångsbestämmelsen

till förordningen den 30 juni 1936 (nr 452) örn fördelning av

automobilskattemedel, tillämpas vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning stadgats.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

dels ock till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

gator och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 12,897,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

Utskottet•

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

punkten 16 (sid. 119)

dels till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 51,591,200 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels

ock medgiva, att av den del av landsbygdens andel för budgetåret

1937/1938 av automobilskattemedlen, som motsvarar 85 procent av sagda

andel, må disponeras ett belopp av förslagsvis 5,500,000 kronor för tilldelning

av utjämningsbidrag åt mera betungade vägdistrikt under år 1938 i huvudsaklig

överensstämmelse med de för motsvarande bidrag under år 1937 gällande

grunderna;

punkten 17 (sid. 119)

att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande beträffande

vägunderhållet väckta motioner, nämligen

dels två likalydande, väckta den ena inom första kammaren, nr 147, av herr

J. B. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 200, av herr

E. Lindmark m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte, i samband med behandlingen

av Kungl. Maj: ts förslag till fördelning av automobilskattemedlen

å de olika anslagen under sjätte huvudtiteln för nästa budgetår, uttala,

att vägdistriktens ränteutgifter med anledning av vägkassornas förskottering

av statsbidrag för anläggning eller omläggning av vägar må kunna inräknas

i underlaget för vägdistriktens kostnader för vägunderhållet, varå statsbidrag

i författningsenlig ordning utgår;

dels en inom andra kammaren av herr L. Andersson i Lindome m .fl.

väckt, nr 122, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att räntekostnad

å för förskotterande av statsbidrag till vägbyggnadsföretag upptagna

lån må inräknas i kostnaderna för vägunderhållet och anses berättigat till

statsbidrag efter samma grunder, som gälla för övriga underhållskostnader;

dels ock en inom andra kammaren av herrar J. Hult och G. P. Olsson i

Mellerud väckt, nr 134, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja

nu utgående bidrag av bilskattemedel till vägunderhållet från nuvarande

55 till 60 procent, vilket tillsammans med det direkta bidraget på 30 procent

skulle utgöra ett sammanlagt bidrag av 90 procent.

Beträffande väganläggningarnas tekniska utförande hava vidare väckts följande

motioner, nämligen

dels två likalydande, väckta den ena inom första kammaren, nr 149, av herr

J. B. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 222, av herr

B. Lundqvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av de

anslag under sjätte huvudtiteln, vilka avse Vägbyggnader och vägunderhåll,

punkterna 5—15, ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att Kungl. Majit

i anslutning till motiveringen härovan måtte vidtaga ändringar i instruktionen

för väganläggningar i syfte att förhindra byggande av från trafik
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

säkerhetens synpunkt onödiga och från kostnadssynpunkt alltför dyra vägra

tningar;

dels och en inom andra kammaren av herr A. Be Geer i Hanaskog m. fl.,

nr 115, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit framhålla

önskvärdheten av att vid ombyggnad av bygdevägar och övriga mindre

vägar jämförelsevis billiga vägtyper måtte användas, medförande att det

lokala vägnätet måtte kunna någorlunda snart utbyggas utan att i större utsträckning

behöva försenas tillfölje ombyggnaden av de större landsvägarna.

I en inom andra kammaren av herr A. Nordström i Kramfors m. fl. väckt

motion, nr 193, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit hemställa om skyndsam utredning om inrättandet av en central ledning

och förvaltning av vägväsendet för hela landet och utarbetandet av central

plan för vägnätets utbyggnad, förbättring och underhåll.

Slutligen har herr II. Hagberg i Luleå m. fl. i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 385, hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

hemställer örn en förutsättningslös, allsidig och snabb utredning för lösandet

av pensionsfrågan för personal anställd i den yrkesmässiga biltrafiken samt

att i denna utredning undersökas möjligheterna av att av statens motorfordonsinkomster

avsättes erforderligt kapital för denna pension.

I anslutning till ett av 1935 års vägsakkunniga framlagt förslag har departementschefen

beträffande frågan örn fondering av automobilslcattemedel för

framtida behov anfört följande.

Tanken på en sådan fondering är givetvis synnerligen beaktansvärd, och

har jag även för min del haft under allvarligt övervägande lämpligheten av

en dylik åtgärd redan med avseende å nästa budgetårs automobilskattemedel.

I olika sammanhang har framhållits angelägenheten av att allmänna arbeten

i utjämnande syfte i viss mån hållas tillbaka under tider av högkonjunktur

för att kunna koncentreras till sådana tider, då behov föreligger av arbetenför

beredande av arbetstillfällen i anledning av rådande arbetslöshet. En

dylik förskjutning i fråga örn vägarbeten skulle kunna ske genom att begränsa

automobilskattemedlens användning för dessa arbeten och för kommande

år fondera de medel, som på grund av sådan begränsning icke tagas i

anspråk. Emellertid hava, såsom även de sakkunniga framhållit, under

de gångna krisåren vägarbeten i betydande omfattning kommit till utförande

på det sätt att vägdistrikten förskjutit den del av kostnaden,

som är avsedd att täckas med statsbidrag. På min anmodan har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen verkställt utredning rörande de medel, som

erfordras för täckande av dessa statsbidrag. Av denna utredning framgår,

att, såvitt avser företag, som böra erhålla statsbidrag från länens

automobilskattefonder, de av vägdistrikten på nyss angivet sätt förskotterade

kostnaderna uppgå till i avrundat tal 25,200,000 kronor. Kostnaderna

fördela sig väsentligt olika på de skilda länen. Den största kostnaden

faller på Stockholms län med 3,593,100 kronor, den minsta på Skaraborgs

län med 78,400 kronor. Med hänsyn till dessa siffror har jag icke ansett mig

för närvarande kunna förorda fondering av någon del av automobilskattemedlen

för nästa budgetår. Det synes nämligen under nuvarande förhållanden

vara av vikt att, i den omfattning som är möjlig utan ett obehörigt för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

skjutande av nja arbeten, automobilskattemedlen tagas i anspråk för täckande

av bidrag till ifrågavarande redan utförda arbeten. Sedan denna förliandsbelastning

av automobilskattemedlen blivit avarbetad, vilket med hänsyn till

medelstillgången icke kan ske under allenast ett budgetår, synes emellertid

fonderingsfrågan ånyo böra upptagas till övervägande.

I syfte att säkerställa automobilskattemedlens användande på nyss angivet

sätt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest och i den mån

så prövas lämpligt, bestämma den andel av vederbörande länsfonder, som

må användas för nya företag. Det synes jämväl böra tagas under övervägande

huruvida ändrade bestämmelser rörande länens flerårsplaner för vägarbeten

kunna vara påkallade i syfte att i dessa planer icke skola upptagas nya vägarbeten

i större omfattning än att statsbidrag till de särskilda företagen som

regel kunna utgå inom skälig tid med hänsyn till arbetenas fortgång.

Under erinran att frågan om rätt att åtnjuta statsbidrag för pensionering

av den inom vägdistrikten anställda tekniska personalen vilat i avvaktan å

genomförandet av den nya vägdistriktsorganisation, som numera i enlighet

med 1934 års lag örn vägdistrikt trätt i full tillämpning med ingången av år

1937 har departementschefen anfört följande:

Enligt 62 § nämnda lag skall vägstyrelses beslut, avseende tillsättning av

vägmästare eller annan dylik befattningshavare för tillsyn å eller ledning av

väghållningen, underställas länsstyrelsens prövning, därvid länsstyrelsen äger

förordna i saken efter ty prövas lämpligast. Då sålunda numera visst statligt

inflytande vunnits i fråga om tillsättandet av vägdistriktens tekniska

personal och därmed bättre överblick över hithörande förhållanden möjliggjorts,

synes tiden vara inne att taga ståndpunkt till den föreliggande fram

ställningen.

För min del har jag, i betraktande av att ifrågavarande personals löneförmåner

ingå i kostnadsunderlaget för beräknande av statsbidragen till vägdistrikten

— delvis på anläggningskonton och delvis såsom vägunderhållskostnad

— funnit mig böra tillstyrka, att vägdistrikten må inräkna även sin

andel i kostnaden för ifrågavarande personals egen pensionering bland kostnader,

å vilka statsbidrag må utgå. Av praktiska skäl torde distriktens sålunda

havda pensioneringskostnad böra i sin helhet inräknas i kostnaderna

för vägunderhåll. I syfte att befrämja enhetlighet i fråga örn pensioneringen

och då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i varje fall har att i efterhand verkställa

prövning av frågan örn det statsbidrag, som skall utgå till vägunderhållet,

synes det åtminstone till en början lämpligt, att såsom villkor för

pensioneringskostnadens inräknande i den bidragsberättigande vägunderhållskostnaden

bestämmes, att fråga örn pensionering av nämnda befattningshavare

i varje särskilt fall underställes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning.

Enligt vad jag inhämtat torde den personal, varom här är fråga, komma att

sammanlagt uppgå till inemot 430 personer.

Med hänsyn till det nu behandlade spörsmålets betydelse har jag ansett

mig böra i förevarande sammanhang beröra detsamma i syfte att bereda riksdagen

tillfälle att, om den så önskar, yttra sig i ärendet. Därest riksdagen

icke uttalar erinran mot det här framlagda förslaget, lärer Kungl. Majit framdeles

vilja meddela bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat.

Till komplettering av en av utskottet (i utlåtande nr 136) vid 1936 års riksdag

lämnad liknande uppgift må meddelas, att under tiden till den 1 januari

1937 hava till nybyggnad och förbätttring av vägar använts

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

av arbetslöshetsmedel: 240 miljoner kronor (åren 1918—1936);

av automobilsJcattemedel: 236 miljoner kronor (åren 1924—1936);

från allmänna budgeten: 143 miljoner kronor (åren 18411—1936).

Härtill böra läggas de medel, över 20 miljoner kronor, som av 1933 och 1934

års riksdagar under fonden för förlag till statsverket anvisats till vägar eller

stensättning av vägar, broar och skenfria korsningar.

Till vägväsendets förbättring — vägunderhållet oräknat — ha årligen av

automobilskattemedel anslagits 25—30 miljoner kronor. De väghållningsskyldiges

egna uppoffringar i form av vägskatt äro dock även de betydliga. Yägdistriktens

årliga anpart i vägbyggnads- och vägförbättringsarbetena uppgår

till cirka 25—30 miljoner kronor.

Krisårens starkt stegrade vägbyggnadsverksamhet — vilken främst var

föranledd av en allmän önskan såväl från statens som de enskilda vägdistriktens

sida att bereda ökade arbetstillfällen — medförde stora krav på statsbidrag

i form av automobilskattemedel. De kapitalbelopp, som sålunda av

vägdistrikten förskotterats men som ännu ej kunnat ersättas genom utbetalning

av vederbörligt statsbidrag, uppgå för närvarande till cirka 25 miljoner

kronor. Denna summa representerar bidrag, som normalt utgå från bilskattemedlens

länsfonder; förskotten å landsvägsanslagen hava redan ersatts i den

mån de motsvarats av medel, upplånade av vägdistrikten.

Samtidigt med att detta kvarstående medelsbehov cirka 25 miljoner kronor

skall tillgodoses måste emellertid statsbidrag till nya vägbyggnader och vägförbättringar

beviljas, om ej vägväsendets utveckling skall eftersättas. Det måste

därför vara att förutse, att automobilskattemedlen under de närmaste åren

skola visa sig*synnerligen knappa, då det gäller att bestrida vägbyggnadernas

fortsatta finansiering. Yad angår innevarande budgetår — vars medelsbehov

prövades av 1936 års riksdag — ter sig ställningen ogynnsam, emedan

dels uppbörden måste antagas komma att med en eller annan miljon kronor

understiga det beräknade inkomstbeloppet 103 miljoner kronor, dels ock

att för utjämningsbidraget åt mera betungade vägdistrikt i verkligheten torde

komma att åtgå cirka 5.5 i stället för beräknade 3.8 miljoner kronor. Yad

1937/1938 beträffar kan man visserligen enligt vad som inhämtats godtaga

det i statsverkspropositionen angivna inkomstbeloppet 106 miljoner kronor,

vilket belopp med 2 miljoner kronor understiger det belopp, som av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen tidigare angivits som sannolikt. Yid antagande av

ovannämnda summa av 5.5 miljoner kronor i utjämningsbidrag åt betungade

väghållningsdistrikt skulle dock de — jämte utjämningsandelen 7.8 miljoner

kronor — till vägomläggningar och vägförbättringar avsedda länens ordinarie

andelar för 1937/1938 komma att begränsas till 5.8 miljoner kronor

eller allenast ungefär hälften av motsvarande belopp vissa tidigare år.

Redan med hänsyn till angivna förhållanden får det anses uteslutet att,

på sätt motionsvis påyrkats, nu företaga en ytterligare höjning av nuvarande

till vägarnas underhåll utgående statsbidrag å 85 procent.

1 Frän och med vilket år .statsbidrag beviljats.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

I väckta motioner har upptagits frågan örn gottgörelse till vägdistrikten

för ränteutgifter med anledning av förskotterade statsbidrag. Såsom riksdagen

år 1936 i skrivelse till Kungl. Majit framhöll, torde det vara förtjänt

av övervägande, huruvida ej genom någon lämplig anordning ersättning skulle

kunna beredas vägdistrikten för dylika ränteutlägg. Att märka är emellertid,

att redan genom det nya utjämningsbidraget viss gottgörelse låt vara i en

mera indirekt form lämnas även för dylika ränteutgifter, i den mån desamma

drabba mera betungade vägdistrikt. Det bör ej heller förbises, att vägarbetenas

utförande i förskott innebar lokala fördelar med hänsyn till de ökade

sysselsättningsmöjligheter, som härigenom öppnades för de arbetslösa inom

bygden.

Med avseende å vägföretagens planläggning och utförande vill utskottet,

i anslutning till väckta motioner, framhålla önskvärdheten av att från trafiksäkerhetens

och den blivande sannolika trafikutvecklingens synpunkter onödiga

och från kostnadssynpunkt alltför dyra vägrätningar förhindras samt

dessutom att vid förekommande ombyggnader av bygdevägar och andra mindre

vägar användas billiga vägtyper, anpassade efter lokala behov och den påräkneliga

trafiken. Utskottet förväntar därför, att Kungl. Majit ägnar denna

fråga sin uppmärksamhet.

Yad departementschefen anfört rörande inräkning av kostnaderna för pensionering

av vägdistriktens tekniska personal i kostnaderna för vägunderhåll

föranleder intet annat uttalande än att det synes lämpligt, att genom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetas allmänna normer att tillämpas

vid dylik pensionering.

I anledning av den i motionen lii 193 begärda utredningen örn vägbyggnadsväsendets

överflyttning i en ökad grad från vägdistrikten till en central

ledning vill utskottet erinra, att hithörande spörsmål under senaste åren vid

upprepade tillfällen har varit föremål för riksdagens behandling, varvid även

beslutats om ny statlig vägorganisation, omläggning av vägdistrikten, ny väglag

o. s. v. Därutöver hava under år 1935 tillsatts sakkunniga för utredning

bland annat örn principerna för bidrag till det allmänna gatu- och vägväsendet

jämte därmed sammanhängande spörsmål. På förslag av nämnda sakkunniga

har så sent som vid 1936 års riksdag prövats frågan, i vilken utsträckning vägbyggnaderna

lämpligen böra utföras genom vägdistrikten, respektive väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Vid samma års riksdag begärdes också utredning örn

automobilbeskattningen, därvid förutsattes, att uppmärksamhet jämväl skulle

ägnas åt frågan örn vägskatten. Under nu angivna omständigheter kan utskottet

ej finna påkallat, att innevarande års riksdag skulle till Kungl. Majit

rikta en särskild framställning i frågan.

Den i motionen lii 385 gjorda hemställan örn utredning rörande pensionering

från de statliga motorfordonsinkomsterna av personal, anställd i den

yrkesmässiga biltrafiken, måste utskottet avstyrka redan med hänsyn till de

vittutseende konsekvenser, en sådan tankes genomförande sannolikt skulle

draga med sig.

Med iakttagande dels att från de för budgetåret 1937/1938 tillgängliga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

automobilskattemedlen, beräknade till 106 miljoner kronor, böra dragas 656,200

kronor, anvisade under femte huvudtiteln till statspolisen m. m., samt 90,000

kronor, anvisade under nionde huvudtiteln som gottgörelse till fiskerinäringen

för erlagd bensinskatt, eller alltså sammanlagt 746,200 kronor, dels ock

att utjämningsbidraget åt betungade vägdistrikt bör beräknas till 5.5 i stället

för 3.8 miljoner kronor, skulle fördelningen av hithörande medel vad sjätte

huvudtiteln beträffar te sig sålunda:

1937/1938 års automobilslcattemedel.

105,253,800 (106.000,000 — 746,200) kr.

Vägunderhåll m. m. Väg- och Statens Vägorganisa- Övriga nyss- Att fördelas

(30 % å kostnad för år vattenbyggnads- väginstitut tionen i länen nämnda spe- mellan städer

1936) styrelsen 230,800 kr. 610,000 kr. cialanslag å och landsbygd

18,900,000 kr. 284,000 kr. 6:e huvudtiteln 65,189,000 kr.

20,040,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

13,037,800 kr. 52,151,200 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %;

7,822.680 kr. 44,328,520 kr.

Vägdistriktens direkta Utjämnings- Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (55 % å bidrag under år 1938 5,828,520 kr.

verklig kostnad för år 1937) 5,500,000 kr.

33,000,000 kr.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande

Förslag

till

Förordning

med särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 Inflytande automobilskattemedlen.

Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan

hinder av övergångsbestämmelsen till förordningen den 30 juni

1936 (nr 452) om fördelning av automobilskattemedel, tillämpas

vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning stadgats.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

b) till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 13,037,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

c) till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 52,151,200 kronor,

att utgå av automobilskattemedel;

d) medgiva, att av den del av landsbygdens andel för

budgetåret 1937/1938 av automobilskattemedlen, som motsvarar

85 procent av sagda andel, må disponeras ett belopp av förslagsvis

5,500,000 kronor för tilldelning av utjämningsbidrag åt mera

betungade vägdistrikt under år 1938 i huvudsaklig överensstämmelse

med de för motsvarande bidrag under år 1937 gällande

grunderna;

e) till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel;

II. att motionen II: 134 — örn höjt underhållsbidrag — ej

må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:147 och II: 122 samt 200 — avseende

ersättning för ränteutgifter — må anses besvarade med vad utskottet

anfört;

IY. att motionerna 1:149 och II: 115 samt 222 — örn vägföretagens

ekonomiska planläggning —- må anses besvarade med

vad utskottet anfört;

Y. att motionen II: 193 -—■ örn utredning rörande central ledning

för vägväsendet — ej må av riksdagen bifallas;

Yl. att motionen II: 385 — örn utredning rörande pensionering

av personal i den yrkesmässiga biltrafiken -— ej må av

riksdagen bifallas.

16:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 119 och 120) föreslagit riksdagen att till bidrag till

vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med 130,000

kronor, varav 90,000 kronor ställts till förfogande för statens väginstitut

till understödjande av systematiska försök och forskningar inom vägteknikens

område.

Departementschefen har rörande beräkningen av anslaget för nästkommande

budgetår anfört följande:

»Såsom framgår av mitt i det föregående under punkten 5 framställda förslag,

har jag för min del funnit lämpligast, att samtliga statens kostnader

under nästa budgetår för statens väginstitut bestridas från det särskilda

anslag, som må komma att anvisas till institutet. Vid sådant förhållande

föreslår jag här, att nu förevarande anslag för nästa budgetår minskas med

hela det på bidrag till statens väginstitut belöpande beloppet, 90,000 kronor,

och alltså bestämmes till 40,000 kronor.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag angående

anslag till statens väginstitut, får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts nu

ifrågavarande förslag, hemställa,

att riksdagen må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

17:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 121 och 122), som avser anvisande av

samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till hamn- och fall eds un d ers ö kningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

18:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt

20, sid. 122—124) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor.

Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1932—1936 var uppfört

med 300,000 kronor, höjdes för innevarande budgetår till 600,000 kronor.

Med denna anslagsökning om 300,000 kronor avsågs att bereda medel för

bidrag till nya hamnbyggnadsföretag. Återstoden var avsedd att användas

för slutbidrag till företag, som redan påbörjats eller färdigställts men som

på grund av bristande medelstillgång icke kunnat tilldelas dylikt bidrag.

Sammanlagt beräknades då medelsbehovet för sistnämnda ändamål till

600,000 kronor, vilket belopp emellertid förutsattes skola likvideras under

loppet av två budgetår. I anslutning härtill föreslås nu anslaget skola för

nästkommande budgetår uppföras med oförändrat belopp, 600,000 kronor,

varav omkring hälften förutsättes skola disponeras för återstående statsbidrag

till nyssnämnda äldre företag.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse skulle inneliggande

eller för närvarande förväntade ansökningar örn statsbidrag till nya företag

omfatta hamn- eller farledsföretag med en beräknad sammanlagd kostnad av

mer än 8 miljoner kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

600,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

19:o) Underhäll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 124 och 125) — och under

erinran, att för innevarande budgetår beviljats anslag för ifrågavarande ändamål

med samma belopp som det nu äskade -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 35,000 kronor.

20:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 125—128) föreslagit riksdagen att

till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Till byggande av statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för tiden

från och med år 1920 till och med budgetåret 1934/1935 anvisat tillhopa

2.705.000 kronor, därav för de fyra senaste budgetåren respektive 325,000,

140,000, 100,000 och 100,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår äskat

ett anslag av 500,000 kronor.

Departementschefen, som funnit höjningen av anslaget kunna begränsas

till 100,000 kronor, har härvid anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de fem senaste budgetårens

anslag till statsunderstödda fiskehamnar starkt begränsats med hänsyn

bland annat därtill att betydande belopp kunnat disponeras för enahanda

ändamål från anslag till broar och hamnar, anvisade under fonden

för förlag till statsverket, samt från anslag till beredskapsarbeten.

Sedan numera anslaget till broar och hamnar praktiskt taget helt disponerats,

står detta anslag icke längre till buds. Däremot torde alltjämt från

anslag till beredskapsarbeten medel i någon utsträckning kunna disponeras

för fiskehamnsbyggnader, liksom, på sätt i 1936 års statsverksproposition

framhölls, fiskehamnsbehovet kan komma att i icke ringa mån tillgodoses

medelst det anslag till mindre hamnar och farleder, vartill jag under nästföljande

punkt återkommer.

Ehuru sålunda bidrag till ifrågavarande fiskehamnar alltjämt kunna påräknas

jämväl från andra anslag, torde dock styrelsens föreliggande utredning

påvisa behovet av en höjning för nästkommande budgetår av nu ifrågavarande

anslag. Med hänsyn till de betydande belopp, som under de senare

åren disponerats för ändamålet, synes dock höjningen kunna begränsas till

100.000 kronor och anslaget för nästkommande budgetår sålunda bestämmas

till 200,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag uppföres med av Kungl.

Maj ts äskat belopp, hemställer,

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

21:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 129 och 130) hemställer

utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetar agt

rum, må till bidrag till byggande och underhåll av mindre

hamnar och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 750,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Vägtrafikväsendet.

22:o) Besiktning av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, sid. 131—136) och under erinran, att anslagsberäkningen

— vilken verkställts med utgångspunkt från en beräknad uppbörd under

nästkommande budgetår av avgifter för besiktning av motorfordon å 1,150,000

kronor — påverkas därav, att Kungl. Maj:t numera meddelat beslut angående

omorganisation av automobilbesiktningsväsendet, att tillämpas fran och med

den 1 oktober 1937, hemställer utskottet,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,070,000 kronor.

23:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, sid. 136), vilket avser anvisande av samma belopp, som för innevarande

budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt

26, sid. 136—138) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 29,000

kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 20,000 kronor. De utgifter, som för närvarande avföras å anslaget, utgöras

bland annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland,

av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder

samt av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för bro eller

annan anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke är att

hänföra till allmän väg.

För de med anslaget hittills avsedda ändamålen begäres för nästkommande

budgetår anvisande av oförändrat belopp, 20,000 kronor. Dessutom föreslås,

i anslutning till vad som förutsattes vid upphävandet av skjutsstadgan, viss

utvidgning av anslagets användning och i samband därmed en ökning av

anslagsbeloppet med 9,000 kronor. Härmed avses de bidrag till anordningar

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr (>. 610 37 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

för beredande av skjuts och härbärge åt resande, som under senare år utgått

av anslag för bidrag till skjutsentreprenader m. m. och varmed avsetts, att

i fall, då så erfordras på grund av skjutsstadgans upphävande, möjliggöra

dylika anordningar. Vid bifall härtill skulle särskilt anslag för bidrag till

skjutsentreprenader m. m. icke vidare behöva anvisas. Sistnämnda anslag har

för innevarande budgetår uppförts med 9,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till vissa Jcommunikationsändamål

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 29,000

kronor.

Luftfartsväsendet..

25:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 142—145), som avser att bereda medel för utbetalning

till aktiebolaget Aerotransport av kontraktsenligt understöd för

nästkommande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,012,500

kronor.

26:o) Underhåll och drift av luftfartsleder. Kungl. Majit har (punkt 28,

sid. 145—150) föreslagit riksdagen, att till underhåll och drift av luftfartsleder

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 125,000 kronor. Det beviljade anslaget avsåg till huvudsaklig del

luftfartsleden Stockholm—Malmö. Beträffande luftfartsleden Malmö—Göteborg—norska

gränsen beräknades endast relativt obetydliga belopp för

skötsel under hela eller delar av budgetåret av tre fält (Svarteborg, Varberg

och Halmstad).

Vid beräknandet av anslaget för nästkommande budgetår har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen utgått från, att driften å luftfartsleden Stockholm—

Malmö skall hållas i gång hela nästa budgetår, att nattpostflygning mellan

Göteborg och Malmö erfordrar sju månaders drift av belysningsanläggningar

på denna led samt att trafiken mellan Stockholm och Helsingfors kräver sex

månaders drift av till leden Stockholm—Norrtälje hörande belysningsanläggningar.

Från dessa utgångspunkter har styrelsen beräknat beloppet av de

erforderliga anslagsmedlen till 200,000 kronor med fördelning på olika

poster enligt följande uppställning:

Kronor

För luftfartsleden Stockholm—Malmö .......................................... 145,000

För luftfartsleden (Oslo—) Göteborg—Malmö ................................. 27,500

För luftfartsleden Stockholm—Norrtälje(—Helsingfors) .................. 5,000

För gemensamma utgifter ......................................................... 22,500

Summa kronor 200,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Då i årets anslag ingår ett engångsbelopp av 8,000 kronor för inköp av

automobil, representerar det begärda anslaget en ökning av de årliga utgifterna

med 83,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 12,000 kronor för komplettering

av förefintliga belysningsanläggningar. Härmed avses, att medel

skola finnas tillgängliga för tillgodoseende av sådana behov av anläggningarnas

förbättrande eller komplettering, vilka nu icke kunna bestämt angivas

men under budgetåret kunna uppkomma, exempelvis krav på ytterligare

hinderbelysning invid landningsfälten eller dylikt. I övrigt hänför

sig den begärda anslagshöjningen väsentligen till överslagsvis gjorda uppräkningar

med hänsyn till att ytterligare delar av flyglederna under innevarande

och nästa budgetår beräknas successivt bliva utbyggda och överlämnade

till styrelsen för underhåll och drift.

Departementschefen erinrar örn att enligt en i luftfartsutredningens år 1934

avgivna betänkande intagen uppgift den årliga kostnaden för ifrågavarande

ändamål beräknades till omkring 224,000 kronor, sedan lederna Stockholm—

Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen blivit helt utbyggda. Med

hänsyn härtill och då åtskilliga av ifrågavarande hjälplandningsfält, särskilt

i fråga örn belysningsanordningarna, icke kunna beräknas vara i drift under

hela nästa budgetår, finner departementschefen anslaget för samma budgetår

kunna beräknas till 150,000 kronor. Härvid har departementschefen ansett

anledning icke föreligga till erinran mot att anslaget får tagas i anspråk för

komplettering av befintliga belysningsanläggningar, dock att endast mindre

kompletteringar förutsatts skola komma ifråga.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må till underhåll och drift av luftf artsleder för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

27:o) Radiotjänst för luftfarten. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 150—154)

föreslagit riksdagen att till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

Till radiotjänst för luftfarten har riksdagen för vart och ett av budgetåren

1931—1936 anvisat ett anslag av 40,000 kronor. För innevarande budgetår

höjdes ifrågavarande anslag till 150,000 kronor. Höjningen av anslaget var

främst beroende på den inom Sverige utökade flygtrafiken. Anslagen hava

utbetalats till telegrafverket såsom ersättning för att telegrafverket utan

kostnad för luftfarten tillhandahåller för densamma erforderlig radiotjänst.

Denna förmån av fri radiotjänst, som står till förfogande för såväl svenska

som utländska flygplan, har ansetts böra medgivas bland annat med hänsyn

till att motsvarande förmån beredes svensk luftfart i utlandet.

I nästlidet års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 30) meddelades,

att Kungl. Majit den 22 november 1935 anbefallt luftfartsmyndigheten,

flygstyrelsen, telegrafstyrelsen och statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt att gemensamt verkställa utredning bland annat angående frågan,

utikottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

huruvida besparingar i kostnaderna för radiotjänst för luftfart skulle kunna

vinnas genom samverkan mellan militära och civila organ för luftfarten.

I skrivelse den 29 maj 1936 framlade berörda myndigheter resultaten av

den på grund av Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut verkställda utredningen.

Utredningen gav vid handen, att, frånsett personalkostnaderna för väderlekstjänsten

för luftfarten, någon besparing genom samverkan mellan de militära

och civila organen icke kunde ernås.

För att vinna önskvärda besparingar i kostnaderna för väderlekstjänsten

för luftfarten, för vilket ändamål anslag anvisats under nionde huvudtiteln,

befanns det vid förenämnda utredning nödvändigt att centralisera mottagningen

av de från utlandet trådlöst utsända väderleksobservationerna till en

vid Bromma flygplats inrättad, till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

hörande väderleksradiostation, från vilken det erhållna observationsmaterialet

med teletype skulle vidarebefordras till anstalten och de flygplatser,

som bomme att få egen prognostjänst. Enär denna station sålunda måste

stå i teletypeförbindelse med anstalten och flygstationen i Malmö, erfordrades,

såvitt på telegrafverket belöpande kostnader angår, dels viss engångskostnad

för apparatur vid flygplatserna i Stockholm och Malmö och dels en

årlig kostnad av 11,000 kronor för driften. För väderlekstjänstens del skulle

genom vidtagandet av de ifrågasatta åtgärderna årskostnaden kunna nedbringas

från tidigare beräknade 243,100 kronor till 166,400 kronor eller med

76,700 kronor.

Vid beräkningen av det för radiotjänst för luftfarten för budgetåret

1937/1938 äskade beloppet, 190,000 kronor, har förutsatts, att såväl de befintliga

markradiostationerna vid Stockholms, Göteborgs och Malmö flygplatser

som de av arets riksdag beslutade markradiostationerna vid Norrköping och i

Småland komma att vara i drift. Vidare hava de å innevarande budgetårs stat

upptagna teletypeförbindelserna beräknats bliva utökade med en förbindelse

Stockholm—Finland. I beloppet ingå slutligen driftkostnaderna för de ovan

berörda anordningarna för centralisering av väderlekstjänsten för luftfarten.

Då Kungl. Majds förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Majis

förslag (punkt 30, sid. 154) — och under erinran, att förevarande anslag är

avsett för bestridande av till vederbörande besiktningsman utgående arvode

samt resekostnads- och traktamentsersättning för besiktning av luftfartyg i de

fall, där dylika kostnader undantagsvis icke skola gäldas av luftfartygets ägare

utan utgå av statsmedel — hemställer utskottet,

att riksdagen må till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

29:o) Utvidgning av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats. Kungl.

Majit har (punkt 31, sid. 155—157) föreslagit riksdagen att till utvidgning av

belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

För innevarande budgetår har till utvidgning av belysningsanläggningen å

Bulltofta flygplats anvisats ett anslag av 50,000 kronor avsett för beredande

av medel till de förändringar och utvidgningar av anläggningen, som ansågos

påkallade i anledning av flygplatsens utvidgning mot norr. Den nu föreslagna

3Ttterligare kompletteringen av belysningsanläggningen innefattar, förutom anskaffning

av ett flodljus, utökning av den såsom otillräcklig ansedda hinderbelysningen

nordost, öster och söder om fältet.

Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning av belysningsanläggningen

å Bulltofta flygplats för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Byggnadsväsende!.

30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl Majit har (punkt 32, sid.

158—176) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning för byggnadsstyrelsen; dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 538,500 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 145, inom första kammaren

av herrar J. B. Johansson och L. Hagström, och den andra inom andra kammaren,

nr 197, av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen ville

besluta dels avslå under sjätte huvudtiteln gjord framställning örn inrättandet

av ytterligare en intendentsbefattning inom byggnadsstyrelsen, dels i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag snarast möjligt i

syfte att effektivt begränsa tjänstemännens i byggnadsstyrelsen rätt att åtaga

sig enskilda arkitektuppdrag.

För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag: Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

upptaget med ett belopp av 520,000 kronor.

I fråga om stadsplanebyråns arbetskrafter har byggnadsstyrelsen begärt

uppförandet å ordinarie stat av en ny befattning såsom förste intendent med

placering i lönegrad B 28 samt därjämte anställandet av en befattningshavare,

närmast avsedd för handläggning av ärenden rörande gatukostnadsbestämmelser,

med årligt arvode av 7,200 kronor. Vid bifall härtill skulle icke vidare

erfordras det belopp av 6,000 kronor, vilket föregående år anvisades för ett

tillfälligt biträde å stadsplanebyrån, främst avsett för avarbetandet av viss

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

balans i granskningen av fastighetsregisterkartor. I avseende å detta yrkande

har departementschefen anfört följande:

Såsom jag vid anmälan tidigare i dag av frågan örn anslag till kommunikationsdepartementet

framhållit, är det, icke minst med hänsyn till stadsplaneärendenas

i mångå fall stora ekonomiska betydelse för därav berörda samhällen

och enskilda, av vikt att såväl departementet som byggnadsstyrelsen

förses med tillräckliga arbetskrafter för tillgodoseende av kravet på dessa

ärendens snabba handläggning. Den ingående motivering, som styrelsen

åberopat till stöd för sitt förslag, torde till fullo ådagalägga, att den stadigt

fortgående ökningen i stadsplaneärendenas antal samt de nya arbetsuppgifter,

som i vissa avseenden pålagts styrelsen i fråga om stadsplaneväsendet och

länsarkitektsinstitutionen, för stadsplanebyrån medfört en arbetsbörda, för vars

avveckling den nuvarande personalen icke kan anses tillräcklig. En förstärkning

av denna personal synes mig därför av behovet påkallad.

I fråga örn inrättandet för ändamålet av en befattning i 28:e lönegraden

hava emellertid, såsom av det föregående framgår, olika meningar gjort sig

gällande. Ehuru jag finner de skäl, som styrelsen anfört till stöd för sitt förslag

härutinnan, värda allt beaktande, torde dock å andra sidan anledning föreligga

att, innan en ny ordinarie tjänst i denna lönegrad inrättas, ännu något

år avvakta, huruvida den ökning av arbetsbördan, som synes framkallad av

övergången till den nya stadsplanelagstiftningen och tillämpningen av den

nya länsarkitektsorganisationen, skall visa sig bliva även kvalitativt av sådan

bestående art, att en dylik tjänst är behövlig. Tills vidare synes mig behovet

böra tillgodoses på det sätt, att en ny intendentsbefattning å stadsplanebyrån

inrättas, och torde med hänsyn till vad i ärendet upplysts tillräckliga

skäl föreligga att uppföra befattningen på ordinarie stat. Jag anser därjämte,

att styrelsens framställning om medel för anställande av en ny befattningshavare

å stadsplanebyrån huvudsakligen för biträde vid handläggningen

av ärenden rörande gatukostnadsbestämmelser bör bifallas så till vida,

att styrelsen får för ändamålet fortfarande tills vidare disponera det belopp

av 6,000 kronor, som föregående år för beredande av tillfällig förstärkning

av stadsplanebyråns arbetskrafter inräknades i den för grundavlöningar m. m.

upptagna posten.

Med nedsättning i övrigt av vissa byggnadsstyrelsens krav på personalförstärkning

har departementschefen — med hänsyn till omfattningen av det

fastighetsbestånd, som står eller inom den närmaste tiden kommer att ställas

under styrelsens förvaltning -— ansett sig böra förorda, att möjlighet beredes

styrelsen att anställa ytterligare en bygnadskontrollant mot arvode. För ändamålet

skulle grundavlöningsposten höjas med ett belopp, motsvarande arvodet

till den redan anställde extra kontrollanten, eller i avrundat tal 6,000 kronor.

Dessutom tillstyrkes att i grundavlöningsposten inräknas medel för avlöningar

av ytterligare följande tjänstemän, nämligen en ritare, ett kanslibiträde

å kulturhistoriska byrån, ett kontorsbiträde å intendentsbyrån samt en expeditionsvakt.

Ytterligare har departementschefen med hänsyn till de av honom

förordade begränsningarna i styrelsens förslag i fråga om nya befattningar

ansett sig böra förorda, att 3,000 kronor inräknas i grundavlöningsposten för

beredande av möjlighet att tillgodose de mera tillfälliga behov av arbetskrafter,

som kunna uppkomma. Vid bifall härtill skulle å andra sidan ur

grundavlöningsposten utgå det belopp av 2,500 kronor, som för löpande budgetår

beviljats till förstärkning av kulturhistoriska byråns arbetskrafter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

Utskottet tiar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag

jämväl i vad detsamma avser medel till en ny befattning som intendent

å stadsplanebyrån och övrig förstärkning av byggnadsstyrelsens arbetskrafter.

Med avseende å det motionsvis framförda yrkandet örn avslag å medel till

nämnda intendentsbefattning må erinras, att de i motionerna framförda erinringarna

mot den privata arkitektverksamhet, som bedrives av byggnadsstyrelsens

tjänstemän, i varje fall ej synes hava avseende å stadsplanebyrån.

Samtidigt som de till nämnda byrå hörande ärendena synas vara från övriga

byggnadsärenden rätt artskilda, är deras praktiska avgörande utan tidsutdräkt

ofta av en genomgripande betydelse för samhällenas bebyggelse och en lämplig

markexploatering. 1)et är därför av vikt att för dessa ärendens handläggning

i tillräcklig utsträckning står till förfogande personal med en härför

lämpad skolning och praktisk erfarenhet.

Beträffande den i motionerna påtalade privata arkitektverksamheten må till

en början erinras örn den kår av arkitekter utom stat, som alltjämt finnes inom

byggnadsstyrelsen. Dessa »arkitekter i byggnadsstyrelsen» åtnjuta ej någon

avlöning från styrelsen och äro att betrakta som enskilda yrkesmän. \ ad

angår de fast anställdas enskilda verksamhet utövas numera, enligt vad utskottet

inhämtat, en rätt långt gående kontroll över att densamma ej får på

ett olämpligt sätt inkräkta på arbetet i tjänsten eller att den eljest bedrives

under olämpliga former. Utskottet förväntar emellertid, att Kungl. Maj.t

måtte föranstalta därom att hithörande spörsmål kommer under bedömande

av 1936 års lönekommitté i samband med den allmänna utredning rörande

lönernas avvägning och den revision av lönevillkoren som avilar nämnda

kommitté, på grund varav någon ytterligare framställning från riksdagen i

frågan ej för närvarande synes vara påkallad.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 145 och II: 197, i vad de avse förslaget örn

en intendentsbefattning å stadsplanebyrån, må

a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
-

Personalförteckning.

Lönegrad Befattning

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet

............................................................... —

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

4 byggnadsråd ...................................................... B 30

1 byråchef ............................................................ B 30

1 byrådirektör ...................................................... B 28

6 intendenter ......................................................... B 26

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Lönegrad Befattning

1 kamrerare ......................................................... B 24

1 sekreterare ......................................................... b 24

4 assistenter ......................................................... B 21

3 byggnadskontrollanter .......................................... B 21

1 notarie ............................................................... B 21

1 kansliskrivare ...................................................... Bil

1 förste expeditionsvakt .......................................... B 7

4 kanslibiträden ...................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................ B 5

6 kontorsbiträden .........................,......................... B 4

2 skrivbiträden ...................................................... B 2

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Tjänstemän å extra stat.

1 byråchef ............................................................ B 30

1 inspektör ............................................................ B 26

1 notarie och revisor................................................ B 21

1 byråingenjör ...................................................... B 21

Byggn adss t yreis ens värm el e dningsp erson al.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister ......................................................... B 10

3 värmeledningsskötare tillika reparatörer .................. B 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

............................................................. 275,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... 119,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 8,500 128 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis................................. 19,500

Säger kronor 423,100

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 33,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl, Maj:t .........''.......................................... 9,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... 28,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 1,900 30,000

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................................................... 4,000

Säger kronor 76,800

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

1.

2.

3.

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal
Avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

............................................................

Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... 13,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 4,200

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ..............................

Säger kronor

Kronor.

18,300

17,400

2,900

38,600

Summa förslagsanslag kronor 538,500;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 538,500 kronor;

II. att motionerna 1:145 och II: 197, i vad de avse frågan örn

tjänstemännens i byggnadsstyrelsen enskilda arkitektverksamhet,

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, sid. 178 och 179), vilket, jämfört med medelsanvisningen

för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår, innebär en anslagsminskning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 86,900 kronor.

32:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 34, sid. 179 och

180) föreslagit riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande

verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 32,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 223, har herr G. De Geer i

Lesjöfors hemställt, att begärt anslag av 32,000 kronor under sjätte huvudtiteln

icke ensidigt lämnas för propagerande och konsulterande verksamhet

för vedeldningens främjande utan i stället för utredning och konsulterande

verksamhet för en ökad avsättning av gallringsveden från enskilda skogar.

Under erinran att anslag för ifrågavarande ändamål under de senare åren

utgått med 50,000 kronor får utskottet tillstyrka, att anslag nu anvisas med

det av Kungl. Majit äskade till 32,000 kronor nedsatta beloppet.

I förevarande motion lia påtalats vissa missförhållanden, avseende att

vedeldningen på ett ekonomiskt olämpligt sätt inkräktade på industriens

virkesförsörjning. I anledning härav vill utskottet framhålla, att enligt vad

utskottet inhämtat byggnadsstyrelsen redan har sin uppmärksamhet riktad

på angelägenheten av att propagandan för vedeldningen lägges på ett sådant

sätt, att en dylik mindre rationell användning av skogstillgångarna

undvikes.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Under åberopande Härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag må

till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 32,000 kronor;

b) att motionen II: 223 må anses besvarad med vad utskottet

anfört.

33:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

35, sid. 180—189) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/

1938;

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 470,300 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle för ersättningar vid

vikariat å länsarkitektstjänsterna ställas till förfogande ett från 8,100 till

12,800 kronor förhöjt belopp. Vidare skulle det för ersättningar vid vikariat

å assistent- och biträdestjänster avsedda beloppet, nu 5,000 kronor, ökas till

7,000 kronor. Härjämte har, i anslutning till en av byggnadsstyrelsen gjord

framställning örn uppförande av ett särskilt förslagsanslag å 72,000 kronor

för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna, föreslagits, att för nyssnämnda

ändamål skall å avlöningsstaten upptagas en förslagsvis beräknad anslagspost

å 70,000 kronor. I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag inga andra

ändringar än sådana, som föranledas av den nya familjepensioneringens

genomförande.

Departementschefen har beträffande förslaget örn anvisande av medel för

avlöningar till tillfälliga biträden anfört bland annat följande:

Av nu föreliggande framställningar från länsstyrelser och länsarkitekter

framgår, att den för länsarkitekterna avsedda praktiserande verksamheten,

varigenom inkomster skulle tillföras statsverket för täckande av merkostnaderna

för den nya organisationen, i viss utsträckning måst begränsas på grund

av personalbrist. Därest denna verksamhet skall kunna bedrivas på sätt och

i omfattning, som från början avsetts, lärer därför en förstärkning av arbetskrafterna

å länsarkitektkontoren vara ofrånkomlig. Den erfarenhet, som hittills

vunnits, synes också vara tillräcklig för att motivera ett genomförande

i huvudsak av det nyss berörda förslaget, varigenom möjlighet skulle öppnas

att tillgodose de växlande behov av personalförstärkning, som kunna uppkomma

närmast i anledning av sådana uppdrag åt länsarkitektkontoren, som

tillföra statsverket inkomster.

På grund av det sålunda anförda vill jag för min del tillstyrka, att medel

för ändamålet upptagas i avlöningsstaten. Dessa medel torde dock böra få

disponeras allenast efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall. Vidare

bör som förutsättning för anvisande av medel i de särskilda fallen principiellt

gälla, att utgiften beräknas bliva täckt av ökade inkomster från vederbörande

arkitektkontors verksamhet. Från denna huvudregel kunna emellertid undantag

bliva av förhållandena påkallade.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Under åberopande av vad departementschefen härutinnan anfört tillstyrker

utskottet, att å avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen uppföres en

förslagsvis beräknad anslagspost å 70,000 kronor till avlöningar till tillfälliga

biträden. Utskottet har jämväl i övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förevarande förslag samt hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisa
-

tionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till 14 länsarkitekter ............ 168,300

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis 12,800 181,100

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 75,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...................... 135,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 4,200 139,500

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 70,000

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ................................................ 4,700

Summa förslagsanslag kronor 470,300;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 470,300 kronor.

34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl.Maj:thar(punkt36,

sid. 189—192) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med 58,200

kronor. Nu föreslås, att anslaget för nästkommande budgetår skall, för beredande

av ytterligare medel till expenser, uppföras med ett till 70,000 kronor

förhöjt belopp.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

70,000 kronor.

35:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 37, sid. 192 och 193) föreslagit riksdagen att till utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Förevarande anslag, som under budgetåren 1933—1937 varit uppfört med

5,000 kronor, står till Kungl. Majda disposition och är avsett till täckande

av kostnader för genom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar eller andra

förberedande åtgärder, såsom upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag

för statens räkning och uppgörande av förslag till stadsplan å kronan

tillhörigt område, vilka icke skola bekostas av styrelsens anslag eller med

särskilt anvisade medel. Därest byggnadsanslag beviljas till företag, för

vilket förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av nu ifrågavarande

anslag, skall till sistnämnda anslag återföras Arnd därav för ändamålet utgivits.

Under innevarande budgetår har tillgången å anslaget, med inräknande av

en vid budgetårets ingång förefintlig reservation å 6,423 kronor 66 öre samt

av ett förskott å 4,519 kronor 73 öre, som skolat återföras till anslaget, utgjort

15,943 kronor 39 öre. Av detta belopp hava redan 10,867 kronor 50 öre

ställts till byggnadsstyrelsens förfogande, varjämte styrelsen hemställt örn

anvisande av tillhopa 5,000 kronor för utredningar rörande nya lokaler för

vissa institutioner vid veterinärhögskolan. Efter bifall till dessa framställningar

skulle å anslaget kvarstå ett odisponerat belopp av endast 75 kronor

89 öre. Under tiden till utgången av nästa budgetår kunna några medel icke

påräknas komma att tillföras anslaget från byggnadsanslag.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med ett från 5,000 till 15,000 kronor förhöjt belopp. Utskottet

— som ej funnit anledning till erinran mot förslaget, att kostnader

för utredningar, vilka ej inom tio år resulterat i arbeten, vartill särskilt anslag

beviljats, må, efter beslut härom av Kungl. Majit i varje särskilt fall,

slutligt stanna å nu ifrågavarande anslag — hemställer,

att riksdagen må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

rn. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

36:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 38, sid. 194), vilket, jämfört med medelsanvisningen

för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår, innebär

en anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till mätningar m. m. av kidd ur historiskt

märkliga byggnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

37:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 39, sid. 195—197) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

Byggnadsstyrelsens förevarande framställning innebär, att utöver det belopp

å 100,000 kronor, som från och med budgetåret 1935/1936 beräknats för

det löpande underhållet av historiska byggnader och för lyshållning m. fl.

utgifter för kronans publika hus i Stockholm, för restaureringsarbeten å

Kalmar och Läckö slott samt Bohus fästningsruin skulle anvisas respektive

30,000, 20,000 och 30,000 kronor. Ifrågavarande anslag, som för innevarande

budgetår anvisats med 125,000 kronor — innefattande ett belopp av 25,000

kronor för underhållsarbeten å nämnda byggnadsminnesmärken — skulle sålunda

enligt styrelsens förslag höjas till 180,000 kronor för nästa budgetår.

Med hänsyn till önskvärdheten av att nyssnämnda tre byggnadsminnesmärken

efter hand iståndsättas vill jag tillstyrka, att för nästa budgetår medel

anvisas i syfte att möjliggöra ett bedrivande av dessa arbeten. Då emellertid

de av byggnadsstyrelsen framlagda arbetsplanerna utan allt för stora olägenheter

torde kunna något förskjutas, synes för ifrågavarande ändamål icke böra

beräknas större belopp än 50,000 kronor. Anslagsbeloppet för nästa budgetår

skulle sålunda bestämmas till (100,000 + 50,000) 150,000 kronor, innebärande

en höjning i förhållande till nu löpande budgetårs anslag med 25,000 kronor.

Såsom i nästlidet års statsverksproposition framhölls, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att, därest vid nämnda byggnadsminnesmärken ytterligare

arbeten skulle bliva nödvändiga på grund av ras eller dylikt, efter framställning

av byggnadsstyrelsen med anlitande av tillgängliga medel bereda täckning

av de med dylika arbeten förenade kostnaderna.

Då Kungl. Majits förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

150.000 kronor.

38:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,

sid. 197 och 198) örn anvisande av det för slutförande av ifrågavarande arbeten

planenligt erforderliga beloppet hemställer utskottet,

att riksdagen må till restaurering av västra trappuppgången

och norra portiken å Stockholms slott för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.

39:o) Restaurering av Gustaf lilis paviljong i Haga. Kungl. Majit har

(punkt 41, sid. 198—200) föreslagit riksdagen att till restaurering av Gustaf

lilis paviljong i Haga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 98,000 kronor.

Till ifrågavarande restaureringsarbeten, vilka beräknats draga en kostnad

av 143,600 kronor, hava för innevarande budgetår anvisats 45,500 kronor.

Nu begäres anvisande av resterande anslagsbelopp eller, i avrundat tal, 98,000

kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till restaurering av Gustaf III.s paviljong i

Haga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

98.000 kronor.

Utskottet.

Utskottet

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

40:o) Iståndsättning av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott.

Kungl. Majit har (punkt 42, sid. 200—202) föreslagit riksdagen att till iståndsättning

av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 28,000 kronor.

Den totala kostnaden för de med föreliggande förslag avsedda arbetena

för iståndsättning av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott —

vilka arbeten omfatta en kaj sträcka av omkring 240 meter, nämligen från

landsvägsbrons landfäste fram till den med huggen granit redan beklädda

kajen framför slottet —• har beräknats till ett belopp av 56,000 kronor, fördelat

på följande sätt:

Kronor

Borttagning av gammal strandskoning, spåntning, schaktning, utbott
-

ning samt betong- och murningsarbeten m. m.................................. 35,000

Beklädnadssten av krysshamrad granit, grad I respektive grad II ... 16,000

Arbetsledning och oförutsedda utgifter................................................. 5,000

Summa kronor 56,000

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Den i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen, att kajmuren

vid uppfarten till Drottningholms slott är i sådant skick att åtgärder

för dess iståndsättande icke böra vidare undanskjutas. Icke minst med

hänsyn till det stora antalet turister och andra personer, som särskilt under

söndagarna söker sig till slottet och dess omgivningar, torde det vara önskvärt

att kajmuren iordningställes. Det i förevarande syfte framlagda förslaget,

vilket beräknats draga en kostnad av 56,000 kronor, har icke givit mig anledning

till erinran. Då arbetena icke äro lämpade att utföras av arbetslöshetskommissionen,

torde medel för desamma böra anvisas under sjätte huvudtiteln.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen, genom vars försorg arbetena

torde böra utföras, har jag emellertid funnit det erforderliga anslagsbeloppet

kunna lika fördelas på de två närmaste budgetåren.

Utskottet tillstyrker, att de föreslagna iståndsättningsarbetena må komma

till utförande. Under erinran därom, att kostnaderna för arbetena, 56,000

kronor, äro avsedda att lika fördelas på de två närmaste budgetåren, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till iståndsättning av hagmuren vid uppfarten

till Drottningholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 28,000 kronor.

41 :o) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Gripsholms slott. Kungl. Maj:t har

(punkt 43, sid. 202—205) föreslagit riksdagen att till iståndsättningsarbeten

m. m. vid Gripsholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 32,000 kronor.

Under åberopande av framställning från ståthållarämbetet på Gripsholms

slott jämte en därvid fogad utredning av vederbörande slottsarkitekt har

byggnadsstyrelsen framlagt förslag örn utförande av vissa reparationsarbeten

m. m. å slottet med tillhörande byggnader för en kostnad av sammanlagt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

120,300 kronor samt hemställt, att därav måtte för nästkommande budgetår

anvisas ett belopp av 64,150 kronor. Sistnämnda belopp, som avser arbeten,

vilka ansetts böra komma till utförande med det snaraste, fördelar sig på

följande sätt:

Kronor

Slottet:

Nya yttertrappor å yttre borggården .......................................... 1,450

Centralvärmeanläggning i bostäderna för slottsförvaltaren, oldfrun

och slottsvaktmästaren samt badrum i två lägenheter m. m....... 11,800

övriga byggnader:

Nytt uthus till Lilla fabriksbyggnaden ....................................... 5,400

Nytt uthus till Stora fabriksbyggnaden ....................................... 3,700

Reparationer å Röda stallet ...................................................... 10,000

Reparationer å redskaps- och virkesbod .................................... 7,000

Reparationer å Röda magasinet ................................................ 5,900

Reparationer å uthus till vaktmästareflygeln .............................. 4,800

Utrustning och tekniska installationer:

Brandstegar ........................................................................... 3,300

Motorspruta ........................................................................... 4,000

Oförutsedda utgifter, administration och kontroll, omkring 12 procent 6,800

Summa kronor 64,150

Rörande behovet av nyss angivna arbeten hava i den av slottsarkitekten

uppgjorda kostnadsberäkningen meddelats följande närmare uppgifter:

Yttertrapporna å yttre borggården äro uppruttna.

Bostäderna för slottsförvaltaren, oldfrun och slottsvaktmästaren äro belägna

inom »gamla borgen». Med sina ända till 2.5 meter tjocka murar äro

lägenheterna fuktiga och kalla, så att de även sommartid måste eldas. Skafferier,

garderober och badrum saknas. Bränsleåtgången är onormalt stor.

Uthusen till lilla och stora fabriksbyggnaderna äro nedruttna och fallfärdiga.

I Röda stallet är grunden rasad och taket upprutten

I grunden till redskaps- och virkesboden hava sättningar uppstått. Bodens

tak är uppruttet.

I Röda magasinet hava svåra sättningar uppkommit och taket är uppruttet.

I uthuset till vaktmästareflygeln äro väggarna delvis uppruttna och grunden

dålig.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Byggnadsstyrelsens förevarande framställning avser vissa iståndsättningsarbeten

m. m. vid Gripsholms slott för en sammanlagd kostnad av 120,300

kronor. Denna kostnad representerar, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, väsentligen sådana iståndsättningsarbeten, som ansetts nödvändiga

för att de olika byggnaderna skola kunna på ett tillfredsställande sätt underhållas

med de årliga underhållsanslagen.

Ifrågavarande arbeten hava efter angelägenhetsgrad uppdelats i två klasser,

av vilka klass I omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 64,150 kronor.

Av den förebragta utredningen synes framgå, att dessa arbeten i huvudsak

äro av den art, att de måste utföras inom den närmaste tiden, därest risk för

allvarliga skador eller andra svåra olägenheter skall undvikas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

%

Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst anser jag mig i anslutning

till tidigare tillämpad praxis böra tillstyrka, att medel under sjätte huvudtiteln

anvisas för utförande av de till klass I hänförliga arbetena m. m., vilka

synas vara av den omfattning, att de icke kunna bekostas med de årliga under

hållsanslagen. Det för ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet, 64,150

kronor, lämpligen avrundat till 64,000 kronor, torde emellertid kunna uppdelas

lika på de två närmaste budgetåren.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt hemställer,

att riksdagen må till iståndsättningsarbeten rn. m. vid Gripsholms

slott för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 32,000 kronor.

Diverse.

42:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Majits förslag (punkt 44, sid. 206) örn anslag till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket

härigenom

anmäles.

43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt

45, sid. 206) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna förvissa

resor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 28,

av herr D. Hansén m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 29, av herr

E. Lindberg i Umeå m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor höja det av Kungl. Majit å sjätte huvudtiteln

upptagna extra reservationsanslaget för budgetåret 1937/1938 till

50,000 kronor.

I förevarande motioner anföres bland annat följande:

Norrbotten och Västerbotten undergå en ständig utveckling på de mest

skilda områden. Här må erinras örn, att sedan 1929, då den senaste riksdagsresan

företogs, inlandsbanan nått sin fullbordan. Örn endast några

månader öppnas denna bana för allmän trafik i sin övre del. Den nya

gruv- och malmförädlingsindustrien i norra delen av Västerbotten har

ytterligare utvecklats och nya malmfyndigheter ha gjorts, varjämte nya

Sruvor i såväl detta län som i Norrbotten börjat bearbetas. Kolonisationen

ar fortskridit och jordbruket även i övrigt starkt utvecklats. Den särskilda

skogslagstiftningen för lappmarken har förändrats. Ett nytt stort sinnessjukhus,

Umedalen, har uppförts. En särskild hovrätt för de båda nordligaste

länen har inrättats o. s. v.

Men alltjämt anmäla sig nya behov och krav i dessa trakter. Den nya

skogslagstiftningen gäller försöksvis under en tioårsperiod, och denna fråga,

som är av utomordentlig betydelse för icke blott övre Norrland utan för

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

hela vårt land, kommer därför att örn några år åter påkalla statsmakternas

intresse. Försörjningsproblemet i Norrbotten och Västerbotten, med dess

alltjämt starkt växande befolkning, är ständigt aktuellt även i den meningen,

att statsmakternas oavlåtliga uppmärksamhet på detsamma är ofrånkomlig.

Jordbrukskolonisationen måste forceras för att skapa nya utkomstmöjligheter.

De gamla små jordbruken måste beredas möjlighet till nyodling.

Jordbruksregleringarna, som missgynna Norrland, måste justeras för

denna landsdel vidkommande. Åtgärder i detta syfte äro bebådade i årets

trontal. Personlig förtrogenhet bland riksdagens ledamöter med förhållandena

skulle helt visst vara ägnad att underlätta tillkomsten av ett jordbruksstöd

av för Norrland fullt tillfredsställande utformning. Väg väsendets

fortsatta utveckling är ett önskemål, som trots forcermgen under senare

år av vägbyggandet alltjämt tränger sig fram i förgrunden bland de

speciellt norrländska problemen.

Alla dessa för övre Norrland betydelsefulla frågor komma säkerligen att

sysselsätta riksdagen under de närmaste åren. Det är då helt naturligt av

största betydelse icke blott för de ifrågavarande länen utan för hela landet,

att riksdagens ledamöter äga en på personligt studium på ort och stalie

grundad förtrogenhet med förhållandena.

Med insikt härom är man i de båda nordligaste länen beredd att unclerkasta

sig ekonomiska uppoffringar för att möjliggöra en riksdagsresa under

innevarande år. Förutsättningen för att den skall kunna komma till stand

är emellertid, att staten även denna gång lämnar bidrag till resekostnaderna.

Flertalet ledamöter av riksdagen äro nämligen i sådan ekonomisk ställning

att det icke kan begäras att de i huvudsak på egen bekostnad skola företaga

en sådan resa. Även vid fria resor torde uppoffringen för många bil

kännbar. Det är emellertid ytterst önskvärt att sa manga medlemmai av

riksdagen som möjligt sättas i stånd att deltaga i resan.

För finansiering av riksdagsresan — till den del finansieringen kan anses

böra falla på staten, nämligen fria resor på statens järnvägar — torde ett

belopp av den storleksordning som anvisades av 1922 års riksdag vara

fullt tillräckligt. Inom denna anslagssumma torde även rymmas övriga

krav på förbilligande av resor på statens järnvägar.

Förevarande anslag tillkom på förslag av Kungl. Majit vid 1922 års riksdag,

närmast för att bereda statsbanorna ersättning för järnvägstransporter

i samband med studieresor, anordnade för riksdagens ledamöter. Dessutom

var anslaget avsett för betalning av biljettkostnaden vid en del andra resor,

exempelvis besök vid internationella kongresser, anordnade i Sverige. Tidigare

hade ingen gottgörelse utgått till statens järnvägar för dessa resor av

skilda slag.

Anslaget, som ursprungligen var uppfört med 50,000 kronor, har sedermera

efterhand sänkts. För budgetåret 1936/1937 var — med utgångspunkt

från senaste årens anslagsbelastning — ett belopp av 5,000 kronor anvisat,

och Kungl. Majit har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1937/1938 oförändrat

upptages med samma belopp.

På sätt av de väckta motionerna närmare framgår planlägges emellertid

en ny riksdagsresa att äga rum instundande sommar. Med avseende å de

kostnader för densamma, som böra bestridas fran förevarande anslag, må eiinras,

att den av riksdagens ledamöter under sommaren 1929 företagna

studieresan till Norrland föranledde utbetalningar från anslaget med cirka

Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 6 sami Nr Ii. 010 87 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

42.000 kronor. Med utgångspunkt härifrån vill utskottet föreslå, att anslaget

för nästkommande budgetår upptages till det av motionärerna angivna beloppet

50,000 kronor.

Med tillstyrkande alltså av förevarande motioner får utskottet, under

hänvisning i övrigt till motionernas motivering, hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 50,000 kronor.

44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Maj:t

har (punkt 46, sid. 206 och 207) föreslagit riksdagen att till postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 5,300,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som för budgetåren 1933—1935 varit uppfört med

4.450.000 kronor, höjdes för budgetåret 1935/1936 till 4,780,000 kronor och

för innevarande budgetår till 5,000,000 kronor.

Enligt vad departementschefen inhämtat från generalpoststyrelsen beräknas

den under budgetåret 1936/1937 till postverket inflytande ersättningen

för befordran av tjänsteförsändelser m. m. komma att uppgå till 5,190,000

kronor. För budgetåret 1967/1938 beräknas ersättningen med hänsyn till den

för år 1937 kalkylerade stigande frankoteckensuppbörden till omkring

5.300.000 kronor. Denna beräkning har icke givit departementschefen anledning

till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 5,300,000 kronor.

45:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 207—211) och under erinran,

att för ändamålet anvisats samma anslagsbelopp för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 190,000 kronor.

46:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Majts förslag (punkt 48, sid. 211 och och 212), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksbund

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Dr 6.

51

47:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Kungl. Majit bär

(punkt 49, sid. 212—217) föreslagit riksdagen att till bidrag till svenska

brandskyddsföreningen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

Till svenska brandskyddsföreningen bar under budgetåren 1935—1937 utgått

ett statsbidrag av 500 kronor årligen. Utöver nämnda statsbidrag har

föreningen kommit i åtnjutande av ytterligare stöd från statens sida därigenom

att vissa statsmyndigheter genom ett eller flera ombud ingått såsom

betalande medlemmar i föreningen. Sålunda hava medlemsavgifter för år

1936 erlagts av telegrafstyrelsen med 400 kronor, av järnvägsstyrelsen med

150 kronor samt av vattenfallsstyrelsen och marinförvaltningen med vardera

50 kronor. Generalpoststyrelsen, som numera ej är företrädd i föreningen,

har under åren 1920—1931 varit representerad i föreningen genom 7 ombud

och härför i årliga avgifter erlagt 350 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Berörda myndigheters medlemskap i föreningen har ansetts motiverat av

den nytta, som myndigheterna kunde draga av att få del av de inom föreningen

samlade erfarenheterna beträffande brandskyddet. Dessa erfarenheter

delgivas medlemmarna främst genom den av föreningen utgivna tidskriften

»Brandskydd».

Emellertid finner jag i likhet med riksräkenskapsverket mindre lämpligt,

att vissa statsmyndigheter ingå såsom betalande medlemmar i föreningen samtidigt

som densamma åtnjuter bidrag från ett å riksstaten särskilt uppfört anslag.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket ifrågasatt vill jag därför föreslå, att

för statsbidrag till föreningen föreskrives det villkoret, att föreningen skall

vara skyldig att i förekommande fall utan särskild kostnad för statsverket tillhandagå

verk och myndigheter med de råd och upplysningar, vartill eljest

medlemskap i föreningen berättigar. Jämväl torde såsom villkor för bidrag

böra uppställas, att föreningen skall vara skyldig att utan särskild avgift tillhandahålla

verk och myndigheter det antal exemplar av tidskriften »Brandskydd»,

som Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Under förutsättning att nu berörda förpliktelser åläggas föreningen synes

emellertid en förhöjning av det till föreningen utgående statsbidraget vara

påkallad. På grund härav och med hänsyn jämväl till föreningens gagneliga

verksamhet har jag ansett mig kunna tillstyrka, att bidraget bestämmes att för

nästkommande budgetår utgå med det av föreningen begärda beloppet eller

2,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

48:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 50, sid. 217—224) föreslagit riksdagen att till bidras

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande har för vartdera

av budgetåren 1935—1937 anvisats ett statsbidrag av 50,000 kronor, att utgå

av automobilskattemedel.

I skrivelse den 25 september 1936 har föreningen hemställt, att för

budgetåret 1937/1938 måtte dels anvisas för föreningens stadgeenliga verksamhet

under år 1937 ett statsbidrag av 50,000 kronor, dels och reserveras

ett belopp av 100,000 kronor att av föreningen i mån av behov disponeras för

åtgärder i samband med införandet av trafikundervisning i rikets skolor

under samma år.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»De siffror, som den hittills framlagda statistiken rörande olyckor vid trafik

med motorfordon uppvisar, torde kraftigt bestyrka nödvändigheten av fortsatta

åtgärder i olika avseenden till främjande av trafiksäkerheten på våra

gator och vägar. Ett betydelsefullt led bland strävandena i nämnda syfte utgöres

av den upplysningsverksamhet, som står främst på nationalföreningens

program.

Föreningen har hittills bedrivit sin upplysningspropaganda huvudsakligen

genom affischer, trafikmaningar såväl i press som genom radio, utgivandet av

broschyrer, medverkan till anordnande av trafikdagar i olika delar av landet,

föredrag, trafikkurser och diskussioner samt därjämte i viss utsträckning

genom åtgärder i syfte att åstadkomma trafikundervisning i skolorna.

I sistnämnda hänseende har frågan numera i viss mån kommit i ett nytt

läge därigenom att Kungl. Majit genom cirkulär den 27 november 1936 föreskrivit

införande av obligatorisk trafikundervisning i de läroanstalter, som stå

under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Denna undervisning skall hava

till ändamål att bibringa lärjungarna kännedom örn de viktigaste trafikreglerna

samt särskilt giva dem råd och anvisningar rörande de försiktighetsmått,

gående och cyklande böra iakttaga till förekommande av trafikolyckor. Undervisningen

bör enligt cirkuläret om möjligt kompletteras och stödjas genom

lämpliga föredrag och genom förevisning av för ändamålet särskilt utarbetade

filmer, avsedda att belysa den praktiska tillämpningen av givna regler. Vidare

böra de lokala skolmyndigheterna tillse, att trafikundervisningen på lämpligt

sätt meddelas med anlitande av härför erforderliga hjälpmedel.

Det torde emellertid vara uppenbart, att därest den sålunda föreskrivna

trafikundervisningen skall få avsedd verkan, vederbörande lärare måste bibringas

nödig kompetens för undervisningens meddelande, varjämte skolorna

böra få möjlighet att anskaffa nödigt undervisningsmaterial. I detta avseende

har nationalföreningen redan utfört ett förberedande arbete. Sålunda har föreningen

i anledning av skolöverstyrelsens yttrande över förslaget om obligatorisk

trafikundervisning i skolorna igångsatt utarbetandet av en handbok för

undervisningens meddelande. Föreningen har vidare anordnat instruktiva

kurser för vissa lärare i avsikt att dessa sedermera skola i olika delar av landet

kunna tjänstgöra såsom lärare vid trafikkurser för andra lärare. Därjämte har

föreningen anordnat trafikföreläsningar för lärare ävensom bland annat medverkat

vid frivillig trafikundervisning i vissa skolor och utarbetat en trafik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. ö3

plansch, avsedd att tillställas landets skolor för undervisningsändamål, jämte

vissa broschyrer huvudsakligen för skolungdom.

Vid införandet av den nu beslutade obligatoriska undervisningen har föreningen

emellertid funnit ytterligare åtgärder erforderliga till främjande av

denna undervisning. Utöver fullbordandet av nyssnämnda handledning för

lärare skulle således enligt föreningens mening böra ankomma på föreningen

bland annat att anordna ytterligare praktiska kurser för lärare samt att utarbeta

lämpliga hjälpmedel för undervisningen, såsom undervisningsfilm, åskådliggörande

bilder och dylikt. Behovet av åtgärder genom föreningens försorg

i nu angivna syfte har jämväl vitsordats av skoldverstyielsen.

Yad föreningens allmänna propagandaverksamhet beträffar synes densamma

böra i huvudsak fortgå i enlighet med de riktlinjer, som hittills tillämpats. Jag

förutsätter härvid, att föreningen skall i möjligaste mån fullfölja sina strävanden

att genom samverkan med andra organisationer och intresserade i

landets olika delar göra propagandan effektiv och spridd över så stora delar

av landet som möjligt. Särskild vikt synes också böra fästas vid den betydelsefulla

uppgiften att söka bibringa allmänheten erforderlig kunskap om gällande

trafikregler, huvudsakligen innefattade i den nya vägtrafikstadgan. Man torde

nämligen hava anledning antaga, att stora trafikantgrupper icke få del av de i

detta ämne utfärdade nya författningsföreskrifterna, såvida ej särskilda åtgärder

i detta syfte vidtagas. Denna kunskap bör givetvis meddelas i sådan

form, att även det stora flertalet kan förväntas få intresse av och tillgodogöra

sig densamma. Det torde bland annat böra övervägas, huruvida icke en ökad

användning av radio härvid skulle vara lämplig och möjlig.

Mot föreningens hemställan örn bidrag till föreningens nu ifrågavarande

stadgeenliga verksamhet med samma belopp som föregående år eller 50,000

kronor har jag icke funnit anledning till erinran.

Vidkommande härefter föreningens framställning om medel till åtgärder

i anledning av den obligatoriska skolundervisningens införande, så finner jag

föreningens medverkan till främjande av denna undervisning val motiverad.

I saknad av närmare plan för denna medverkan synes dock det för ändamålet

ifrågasatta beloppet kunna nedsättas, förslagsvis till 50,000 kronor. Innan

detta belopp av Kungl. Majit ställes till föreningens förfogande, bör närmare

utredning i samråd med skolöverstyrelsen ske rörande beloppets lampliga användning.

Vid denna utredning bör beaktas möjligheten av att genom okat

anlitande av skolradion förbilliga kostnaderna för ifrågavarande gren av föreningens

verksamhet och samtidigt öka dess effektivitet.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för nästkommande budgetår

upptagas ett anslag till bidrag till föreningen med 100,000 kronor. För ändamålet

torde — i likhet med vad som varit fallet i fråga om de for de två

senaste budgetåren till föreningen anvisade bidragen — automobilskattemedel

lämpligen böra tagas i anspråk.»

I anslutning till en av riksdagen i skrivelse den 5 juni 1936 gjord framställning

i ämnet har Kungl. Majit genom cirkulär den 27 november 1936

4

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

föreskrivit införande av obligatorisk trafikundervisning i de läroanstalter,

som stå under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Enligt Kungl. Maj:ts

nu föreliggande förslag avses nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

skola medverka vid vissa för undervisningens ändamålsenliga bedrivande

erforderliga åtgärder, såsom utgivande av handledning för de lärare,

som skola handhava undervisningen, och anordnande av praktiska kurser för

samma lärare ävensom utarbetande av undervisningsfilm, åskådliggörande

bilder och andra lämpliga hjälpmedel för undervisningen. Med hänsyn härtill

skulle statsbidraget till föreningen, vilket under innevarande budgetår utgår

med 50,000 kronor, för nästkommande budgetår höjas till 100,000 kronor.

Utskottet, som, i likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna,

funnit föreningens medverkan till främjande av ifrågavarande

undervisning väl motiverad, har ansett sig böra tillstyrka den sålunda föreslagna

anslagshöjningen samt hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemeclel.

49:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 224 och 225) och under erinran, att förevarande

anslag avser utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga internationella

föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den internationella

luftfartskommissionen, hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,000

kronor.

50:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 52, sid. 225), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

51.o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53,

sid. 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av

huvudtitelns slutsumma.

52:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 225) angående anslag till dyrtidstillägg

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 55

åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Stockholm den 12 mars 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Borell, Bergström,

Nilsson i Landeryd, Guslafsson i Benestad, Lindström och Magnusson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson,

Andersson i Prästbol, Norling, Isacsson och De Geer i Hanaskog.

Reservationer:

dels beträffande punkterna 3:o) (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) och 6:o)

(vägorganisationen) av herr Jeppsson;

dels beträffande punkt 15:o) (automobilskattemedlen) av herrar Johansson

i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Borell och Nilsson i Landeryd,

vilka ansett, att motiveringen i fråga örn vägdistriktens ränteutgifter bort hava

följande lydelse:

»I väckta motioner---— för dylika ränteutlägg. Såsom av statsverks
propositionen

framgår, uppgår det kapitalbelopp, som av vägdistrikten förskotterats

men som ännu ej kunnat ersättas genom utbetalning av vederbörligt

statsbidrag, till cirka 25 miljoner kronor. Vägdistrikten åsamkas härigenom

betydande ränteutgifter. För den nu föreslagna åtgärden talar även följande

motionsvis framhållna synpunkter. Vid fördelning av tillgängliga anslag för vägbyggnader

och vägomläggningar tilldelas de enskilda företagen oftast mindre

belopp per år. Utgående anslag fördelas sålunda på ett flertal år. Men i ett

flertal fall visar det sig vara ekonomiskt fördelaktigt att utföra vägarbetet på

avsevärt kortare tid än vad som förutsatts i den fastställda flerårsplanen.

Bland annat bliver kostnaden för arbetsledning och kontroll väsentligt fördyrad

genom en alltför utdragen byggnadstid. Även andra omständigheter

tala för ett mera koncentrerat och forcerat arbetstempo. För att åstadkomma

detta måste oftast vägdistrikten, i väntan på utfallande statsbidrag, förskottera,

ett eller flera år, erforderliga penningebelopp, vilket åsamkar vägdistrikten

ränteutgifter. Olägenheten härav skulle dock väsentligt minskas genom vid
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tagandet av den anordning, som här föreslås. Enligt vad utskottet inhämtat

synas inga tekniska hinder möta för en sådan reform.»

samt att förty utskottet under I. f) bort hemställa,

»I. att riksdagen må

f) medgiva, att vägdistriktens ränteutgifter med anledning av

vägkassornas förskottering av statsbidrag för anläggning eller

omläggning av vägar må kunna inräknas i underlaget för vägdistriktens

kostnader för vägunderhållet, varå statsbidrag i författningsenlig

ordning utgår;»

dels och beträffande punkt 18:o) (handelshamnar och farleder) av herrar

Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Landeryd,

Magnusson i Skövde och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets hemställan

bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor.»

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:477 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag tilt extra utgifter a1 i texten
  2. Rskr. 1937:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikatio s. 1 i texten