Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1937-03-12 · 56 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 55 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Kr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193711938
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,
innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen
avlåtna, den 4 januari 1937 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938 har Kungl. Majit
(punkt 1, sid. 1—6, av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag) gjort framställning
beträffande anslag till kommunikationsdepartementet: Avlöningar.
I förhållande till innevarande budgetår innebär förevarande förslag endast
den förändringen, att den nuvarande befattningen som extra föredragande av
stadsplaneärenden med årligt arvode å 4,500 kronor jämte dyrtidstillägg
skulle ersättas av en tjänst å extra stat i 28:e lönegraden. Förutom hittillsvarande
föredragning av de stadsplaneärenden, som skola avgöras av
Konungen i statsrådet, skulle nämnda extra tjänsteman, i den mån tiden det
medgåve, även föredraga stadsplaneärenden, som höra under regeringsrätten.
Av utredningen framgår, att hithörande ärenden — väsentligen till följd av
1931 års nya lagstiftning på området — äro i stark ökning. Under erinran
också att dessa ärenden ofta äro av en vittutseende ekonomisk betydelse
för samhällen och enskilda samt att på grund härav deras snabba handläggning
är av särskild vikt, får utskottet tillstyrka förevarande förslag.
Med avseende å anslagsberäkningen är att märka en minskning från ett
för innevarande budgetår anvisat totalbelopp av 233,800 kronor till föreslagna
233,400 kronor. Det ökade anslagsbehov på cirka 5,000 kronor, som
nyssnämnda organisatoriska förändring medför, motväges nämligen av de
reduktioner i olika avlöningsposter, som företagits i samband med den nya
familjepensioneringens genomförande.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 6. cio 31 1
Utskottet.
2
Statsutskottet* utlåtande Nr 6.
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet
............................................................................. —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
-
mentet ............................................................................. —
2 kansliråd .......................................................................... B 30
3 förste kanslisekreterare .................. B 26
3 andre kanslisekreterare ................................................... B 21
1 registrator.......................................................................... B 15
1 förste expeditionsvakt ..................................................... B 7
2 kanslibiträden..................................................................... B 7
1 expeditionsvakt............................................,.................... B 5
3 kontorsbiträden................................................................ B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator........................................................................... B 22
1 andre kanslisekreterare ................................................... B 21
1 expeditionsvakt.................................................................. B 5
Tjänstemän å extra stat.
1 föredragande i regeringsrätten ....................................... B 29
1 föredragande för stadsplaneärenden .............................. B 28;
Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde registratom kvarstår i
tjänst.
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .................. kronor
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .................................................,....... >
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ......... »
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
.............................................................. »
5. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ................. »
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m....... kronor 24,300
b. Avlöningsförhöjningar m.m.,
förslagsvis.............................. » 1,500
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis.................... »
24.000
124,600
17,800
20.000
12,000
25,800
9,200
Summa förslagsanslag kronor 233,400;
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
3
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 233,400 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 6), som avser anvisande av samma belopp som
beviljats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
41,100 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3, sid. 7—32) föreslagit riksdagen att dels besluta, att befattningen
som överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall från
och med den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning som generaldirektör och
chef för styrelsen och att sistnämnda befattning skall hänföras till befattningar,
vilka tillsättas genom förordnande på viss tid och förenas med arvode
av 19,000 kronor; dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels ock till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 460,000 kronor, därav förslagsvis 230,000 kronor att utgå
av automobilskattemedel.
I en inom andra kammaren av herr O. Jeppsson väckt motion, nr 206, har
hemställts, bland annat, att anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
väg- och brobyrå måtte bestämmas i enlighet med styrelsens förslag.
Under erinran att chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid styrelsens
omorganisation år 1934 bibehölls vid sin ställning som överdirektör,
dock med ett till 17,000 kronor bestämt arvode, har departementschefen nu
föreslagit, att verkschefen skall vara generaldirektör. Då befattningen alltjämt
skulle tillsättas med förordnande på viss tid, borde arvodet liksom vid
andra sådana generaldirektörsbefattningar utgå med 19,000 kronor för år. Till
stöd härför har departementschefen anfört bland annat följande:
År 1934 inrättades i styrelsen en befattning som vägtrafikinspektör, men
redan år 1935 ansågs för vägtrafikärendenas handläggning krävas en särskild
byrå, vägtrafikbyrån, vilken inrättats från och med ingången av löpande
budgetår. Å denna byrå skola jämväl handläggas de ärenden, som ankomma på
styrelsen i dess blivande egenskap av chefsmyndighet för automobilbesiktningsmännen.
Vid ingången av innevarande budgetår överfördes till styrelsen,
på sätt tidigare nämnts, do ärenden, som förut ankommo på luftfartsmyndigheten
inom kommunikationsdepartementet. Ehuru därvid antalet byråer i
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
styrelsen icke ökades — järnvägsbyrån omorganiserades till en järnvägs- oell
luftfartsbyrå — innebar dock denna anordning, att en ny och betydande
ärendesgrupp tillfördes styrelsen. Nämnas må ock, att vid sidan av byråorganisationen
numera inrättats en befattning för en geotekniker, direkt underställd
verkschefen. Ehuru utan större betydelse i detta sammanhang torde
det även böra erinras om att väginstitutet, som år 1934 under namn av statens
väginstitut närmare anknutits till styrelsen, genom förläggning till en egen
byggnad och vissa organisatoriska förändringar lärer få möjlighet till utvidgad
verksamhet.
Efter den utökade organisation, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sålunda erhållit, omfattar styrelsen 6 byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån,
kameralbyrån, hamnbyrån, vägtrafikbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån,
varjämte förenämnde geotekniker är direkt underställd verkschefen. Under
styrelsen lyda de 24 vägingenjörerna och deras ingenjörspersonal.
En jämförelse med andra statliga verk torde giva stöd för uppfattningen,
att chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör hava generaldirektörs
ställning, en uppfattning som också kommit till uttryck i en framställning i
ämnet från byråcheferna i styrelsen.
Dessutom föreligger förslag från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn
förstärkning av personalen. Yad till en början beträffar vägbyrån, har
styrelsen föreslagit, att ytterligare en biträdande ingenjör skulle anställas för
väginspektörernas räkning samt att den ene av de nuvarande båda biträdande
ingenjörerna (lönegrad 21) skulle överföras till ordinarie stat såsom byråingenjör
(B 21). I detta avseende har departementschefen endast ansett sig
kunna tillstyrka överflyttning av en av de båda nuvarande biträdande ingen
jör sbefattningarna till ordinarie stat i lönegrad B 21. I fråga örn brobyrån
föreslår styrelsen, att två nya befattningar som byråingenjör (B 21) skulle
uppföras å ordinarie stat. Efter samråd med styrelsens chef har departementschefen
ansett sig böra såtillvida biträda styrelsens framställning, att han förordat
uppförande å ordinarie stat av en byråingenjörstjänst i lönegraden B 21,
avsedd för en ny befattningshavare, åt vilken i första hand materialkontroll
och leveransbesiktningar skulle anförtros. Däremot syntes med uppförande
å staten av ytterligare en ordinarie byråingenjörstjänst tills vidare kunna anstå.
Vid bedömandet av frågan om uppförande å stat av personal för brobyrån
hade departementschefen också tagit hänsyn till att behovet av denna personal
i viss mån är varierande, beroende på den omfattning, i vilken medel anvisas
för sådana företag, som falla inom byråns arbetsområde. Ett exakt avvägande
av personalen i förväg mötte därför vissa svårigheter. Häri läge jämväl anledningen
till att — ehuru statsmakterna principiellt uttalat sig mot att brobyggnadsanslag
belastas med kostnader för styrelsens administration — möjlighet
dock för innevarande budgetår hållits öppen att med anlitande av dylikt anslag
anställa under vissa förhållanden erforderlig personal hos styrelsen. Av praktiska
skäl och för undvikande av en eljest erforderlig men till omfattningen
för närvarande svårbedömd utökning av styrelsens stat syntes, på sätt även
statskontoret förutsatt, lämpligt att ifrågavarande möjlighet bereddes även
för nästkommande budgetår. Vad härefter järnvägs- och luftfartsbyrån
angår, innefattar styrelsens förslag inrättande på extra stat av två
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
5
befattningar, nämligen en biträdande järnvägsinspektor och en biträdande
luftfartsinspektör. Detta förslag har departementschefen ej ansett sig kanna
biträda. Då emellertid byrån åliggande uppgifter till icke oväsentlig del
avsåge tillgodoseendet av trafiksäkerhet såväl å järnvägar som vid luftfart
tillstyrktes dock anvisandet i viss omfattning av medel för förstärkning av
byråns arbetskrafter i avvaktan å ytterligare erfarenhet i nyssberörda avseende.
För ändamålet syntes lämpligen böra beräknas ett belopp av 5,000
kronor, vilket skulle ställas till styrelsens disposition för anlitande, i den mån
så erfordras, tillfälligt av tekniskt skolade arbetskrafter. Styrelsens förslag
om viss förstärkning av den för styrelsen gemensamma personalen
hade i stort sett icke givit anledning till erinran. Departementschefen
ville sålunda tillstyrka, att i avlöningsstaten för styrelsens verksamhet
i allmänhet inräknades erforderliga medel för anställande av en ritare, avsedd
för de tekniska byråerna gemensamt, samt ett kontorsbiträde. Det av styrelsen
härutöver äskade beloppet av sammanlagt 3,000 kronor för skriv- och telefonhjälp
har ansetts böra begränsas till 1,500 kronor.
Enligt departementschefens förslag skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avlöningsstat upptagas med ett sammanlagt belopp av 460,000 kronor,
innebärande en ökning med 13,300 kronor i förhållande till innevarande
budgetår. De föreslagna personalökningarna medföra en höjning av cirka
25.000 kronor, vilken summa emellertid kan minskas till nyssnämnda belopp
av 13,300 kronor genom en omräkning utav avlöningsanslagen i samband med
den nya familjepensioneringens genomförande. Med avseende å avlöningsanslagets
uppdelning å vanliga skattemedel och automobilskattemedel har
departementschefen anfört följande:
Det för styrelsens inspektioner upptagna beloppet torde på vanligt sätt
böra utgå av automobilskattemedel. Såsom inledningsvis erinrats, har för
innevarande budgetår ytterligare ett belopp av 10,000 kronor tagits i anspråk
av automobilskattemedel för bestridande av en del av kostnaderna
för gemensam personal. Avlöningarna för denna personal äro nämligen helt
inräknade i staten för styrelsens verksamhet i allmänhet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslår, att ytterligare ett belopp av 13,000 kronor skulle
bestridas med automobilskattemedel. Emellertid har vid närmare undersökning
befunnits, att ännu några befattningshavare å vägbyrån och kameralbyrån
kunna anses uteslutande sysselsatta med ärenden av det slag, som föranlett,
att inspektionernas kostnader för ingenjörspersonal bestridas med
automobilskattemedel. Enligt inom styrelsen verkställda beräkningar skulle
ett avlöningsbelopp inom styrelsens verksamhet i allmänhet av i runt tal
45.000 kronor skäligen kunna anses böra utgå av automobilskattemedel.
Lägges sistnämnda summa till det för inspektionerna beräknade beloppet,
skulle av automobilskattemedel utgå sammanlagt omkring 224,400 kronor eller
inemot hälften av hela avlöningsanslaget. Vid sådant förhållande synes för
nästkommande budgetår en hälftendelning mellan vanliga skattemedel och
automobilskattemedel lämpligen kunna ske, därvid särskilt må beaktas, att
betydande personalkostnader för vägbyrån och kameralbyrån, liksom även
för hamnbyrån, samt verkschefens avlöning helt bestridas med vanliga skattemedel,
ehuru skäl kunde anföras för att låta en större eller mindre del även
av dessa kostnader täckas med automobilskattemedel.
Till jämförelse mellan kostnadernas fördelning på vanliga skattemedel
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
och automobilskattemedel under budgetåren 1935—1937 och enligt mitt förslag
för nästa budgetår får jag meddela följande uppgifter.
1935/1936
1936/1937
Ökning
1936/1937
1937/1938
Ändring
1937/1938
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Vanliga skattemedel ...... 215,400
Automobilskattemedel ... 121,500
263,700
183,000
48,300
61,500
230,000
230,000
— 33,700
+ 47,000
Summa kronor 336,900
446,700
109,800
460,000
+ 13,300
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omfattar — efter inrättandet år 1936
av en ny vägtrafikbyrå samt lufttrafikärendenas överflyttning samma år till styrelsen
— numera 6 byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, kameralbyrån, hamnbyrån,
vägtrafikbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån. Dessa byråer representera
omfattande administrativa uppgifter inom olika, delvis mycket betydelsefulla
områden av rikets kommunikationsväsen. Men förutom chefskapet för
denna i jämförelse med andra centrala ämbetsverk ganska stora personalorganisation
vilar å den nuvarande överdirektören också den ekonomiskt vittutseende
uppgiften att utöva högsta ledningen över vägorganisationen i länen.
Utskottet vill därför tillstyrka Kungl. Majts förslag om att verkschefen erhåller
ställning av generaldirektör.
Jämväl vad angår verkets personalorganisation i övrigt ansluter sig utskottet
till departementschefens förslag. Utan att underskatta de skäl, som
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och jämväl motionsvis anförts rörande
behovet av än ytterligare ökad personal för att möta arbetsuppgifterna på
olika byråer och särskilt dem, som sammanhänga med vägväsendets kraftiga
utveckling, anser sig alltså utskottet ej kunna tillstyrka, att kraven på personalförstärkning
vad nästa budgetår beträffar tillgodoses i större utsträckning
än som i statsverkspropositionen förutsatts.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
I. att riksdagen må besluta, att befattningen som överdirektör
och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall från och med
den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning som generaldirektör
och chef för styrelsen och att sistnämnda befattning skall hänföras
till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande på viss
tid, och förenas med arvode av 19,000 kronor;
II. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen II: 206, i vad den avser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
må
a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:
I
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
7
Befattning Personalförteckning. Lönegrad
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet 1 allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
4 byråchefer ............................................................
1 järnvägsinspektor ...................................................
1 luftfartsinspektör ...................................................
2 förste byråingenjörer .............................................
1 förste revisor .........................................................
3 byråingenjörer ......................................................
3 revisorer ...............................................................
1 kansliskrivare .........................................................
1 förste expeditionsvakt .............................................
4 kanslibiträden ......................................................
2 expeditionsvakter ...................................................
5 kontorsbiträden ......................................................
B 30
B 28
B 28
B 26
B 24
B 21
B 21
Bil
B 7
B 7
B 5
B 4
Tjänsteman å extra stat.
1 förste byråingenjör ..............................
B 26
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor ........................
1 byråchef och vägtrafikinspektör..................
3 väginspektörer .......................................
2 förste byråingenjörer ..............................
5 byråingenjörer .......................................
B 30
B 30
B 29
B 26
B 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat. Kronor
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis
......................................................... 192,600
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 8,900
3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ........................ 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m......................... 60,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 3,700 64,500
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis ...... 14,000
Säger kronor 280,600
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis
......................................................... 109,100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m......................... 39,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 2,800 42,600
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis ........................... 7,800
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis.................................... 14,700
5. . Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras
civila pensionsfonden ....................................... 5,200
Säger kronor 179,400
Summa förslagsanslag kronor 460,000;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 460,000 kronor,
därav förslagsvis 230,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 33 40) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
92,800 kronor, därav förslagsvis 54,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats 93,500 kronor,
varav 30,500 kronor av automobilskattemedel.
Departementschefen har föreslagit att omkostnadsanslaget för budgetåret
1937/1938 beräknas på följande sätt:
Kronor
Resekostnader, förslagsvis ............................................................ 46 500
Expenser, förslagsvis .................................................................. 42 000
Publikationstryck, förslagsvis ...................................................... 4,300
Summa kronor 92,800
Med avseende å uppdelningen å automobilskattemedel och andra medel
har departementschefen anfört följande:
Av totalbeloppet 92,800 kronor skulle enligt den för innevarande budgetår
tillämpade fördelningsprincipen 30,000 kronor, motsvarande resekostnader för
väg-, bro- och vägtrafikinspektionen, samt 1,000 kronor till expenser för annat
än eget behov utgå av automobilskattemedel och återstoden, 61,800 kronor, av
vanliga skattemedel.
De skäl, som motiverat ianspråktagande av automobilskattemedel för bestridande
i viss utsträckning av kostnaderna för personal hos styrelsen, torde
emellertid kunna aberopas för att kostnaderna för styrelsens egna expenser
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9
oct publikationstryck skola i ungefär samma proportion täckas med sådana
medel. Summan av dessa kostnader skulle enligt mitt förslag beräknas till
(41,000 + 4,300) 45,300 kronor. Vid samma fördelning av detta belopp, som jag
med stöd av verkställd utredning ansett kunna för nästkommande budgetår
tillämpas i fråga örn avlöningsanslaget, skulle hälften eller 22,650 kronor utgå
av automobilskattemedel. Då en dylik fördelning synes skälig, föreslår jag, att
sistnämnda belopp, avrundat till 23,000 kronor, anvisas att utgå av dylika
medel.
Vid bifall härtill skulle omkostnadsanslaget nu upptagas med förslagsvis
92,800 kronor, varav förslagsvis (30,000 + 1,000 + 23,000) 54,000 kronor att
utgå av automobilskattemedel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
92,800 kronor, därav förslagsvis 54,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
5:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 40—60) föreslagit
riksdagen att till statens väginstitut för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Statens väginstitut, vars verksamhet omfattar forskning, experiment och
undersökningar beträffande olika vägtyper och vägmaterial samt rörande vägtrafiken
och dess inverkan på vägarna, bildades genom den av 1934 års riksdag
i princip beslutade omorganisationen av svenska väginstitutet. Enligt
riksdagens beslut skulle det ombildade institutet anknytas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt hava att biträda styrelsen med utredning, undersökning
och bearbetning av framkomna uppslag till väghållningens rationalisering
och förbättrande i övrigt. Vidare bestämdes att institutet skulle stå under ledning
av en direktion, bestående av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
såsom ordförande, byråchefen å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå såsom
vice ordförande samt en representant från en var av följande myndigheter,
institutioner eller föreningar, nämligen: kommunikationsdepartementet,
järnvägsstyrelsen, tekniska högskolan, Sveriges geologiska undersökning,
ingenjörsvetenskapsakademien, statens provningsanstalt, kungl, automobilklubben,
svenska vägföreningen, svenska teknologföreningens avdelning för
väg- och vattenbyggnadskonst, svenska kommunaltekniska föreningen, svenska
vägstyrelsernas förbund, svenska byggnadsentreprenörföreningen och föreningen
Sveriges vägmästare. Vid genomförandet av den sålunda beslutade
nyorganisationen, vilken trädde i tillämpning på hösten 1934, förutsattes
frågan örn den närmare utformningen av institutets organisation som statligt
organ skola föreläggas riksdagen efter ytterligare utredning i ämnet.
För vartdera av budgetåren 1935—1937 har väginstitutet tilldelats statsbidrag
med 90,000 kronor, innebärande en höjning med 5,000 kronor i förhållande
till de närmast föregående budgetåren. Bidragen hava utgått från de
till forskningsändamål avsedda automobilskattemedlen. Därutöver har insti
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
tutet, som tidigare åtnjöt bidrag bland annat från kungl, automobilklubben,
haft inkomster av uppdrag från vägdistrikt m. fl., vilka inkomster för innevarande
budgetår numera beräknas till omkring 18,000 kronor. Institutets
personalkostnader beräknas för innevarande budgetår till 87,600 kronor.
Väginstitutet har hittills varit inrymt huvudsakligen i statens provningsanstalts
byggnad vid Drottning Kristinas väg i Stockholm, medan institutets
forskningsarbete på det väggeologiska området varit förlagt till Sveriges
geologiska undersöknings lokaler i Frescati. 1936 års riksdag har emellertid
anvisat medel till uppförande av en nybyggnad för institutet vid sydvästra
sidan av Drottning Kristinas väg mellan tekniska högskolans studentkårs
kårhus och statens provningsanstalts byggnad. Med nybyggnaden avsågs att
bereda institutet de lokaler, som erfordrades bland annat för att detsamma
skulle kunna fylla de utvidgade arbetsuppgifter, som följa av dess anknytning
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu framlagt slutligt förslag i själva
organisationsfrågan. Detta förslag, som i stort sett innebär ett bibehållande
av institutets nuvarande ställning i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt administationen i övrigt, avser huvudsakligen dels genomförandet
av en ändrad sammansättning av institutets direktion, dels ock en
mindre utbyggnad av den nuvarande personalorganisationen i syfte att bereda
institutet erforderliga arbetskrafter för den vidgade uppgiften; i samband härmed
skulle flertalet befattningar vid institutet inordnas under gällande avlöningsreglementen,
föreståndaren såsom ordinarie tjänsteman, tillsatt genom
förordnande på sex år, och de övriga såsom extra ordinarie tjänstemän. Därjämte
har föreslagits anvisande av medel dels för anskaffande av den maskinoch
materialutrustning, som påkallas av institutets verksamhet under de nya
förhållandena och med hänsyn till det i samband därmed aktuella forskningsarbetet,
dels ock för bestridande av expenser m. m. i anledning av institutets
förläggning till egen byggnad.
I anslutning härtill har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som utgått från
att den nya organisationen icke skulle träda i tillämpning förrän vid årsskiftet
1937/1938, då nybyggnaden beräknades bliva färdig, hemställt örn anvisande
av ett anslag av 257,000 kronor till institutets verksamhet under nästkommande
budgetår. Det begärda beloppet har beräknats på följande sätt:
Kronor
Bidrag för sista halvåret 1937 enligt hittills tillämpade grunder ...... 45,000
Avlöningar under första halvåret 1938 .......................................... 63,100
Löpande omkostnader under samma tid ....................................... 33,800
Engångskostnader för anskaffning av
laboratoriebord och annan möbelinredning ..................... 40,000
maskiner, apparater och instrument m. m......................... 90,000 130,000
Summa kronor 271,900
Särskilda uppbördsmedel under första halvåret 1938 ..................... 14,900
Nettoutgift under budgetåret 1937/1938 kronor 257,000
«Statsutskottets utlåtande Nr 6.
11
Departementschefen har funnit det böra anstå med ett slutligt ståndpunktstagande
i fråga om väginstitutets blivande ställning i organisatoriskt och
administrativt avseende samt härvid anfört följande:
Beträffande härefter den föreliggande huvudfrågan, nämligen väginstitutets
blivande ställning i organisatoriskt och administrativt avseende, har jag i
sakens nuvarande läge i stort sett ingen erinran att framställa mot det av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen framlagda förslaget. Emellertid finner jag i likhet
med statskontoret och lönenämnden, att med ett slutligt ståndpunktstagande
härutinnan bör anstå. För sådant ändamål synas nämligen ytterligare böra
klarläggas institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande till tekniska
högskolan, i vilket avseende olika meningar kommit till synes och kräva förnyat
övervägande. Jämväl torde frågan örn en avgränsning mellan institutets
och statens provningsanstalts arbetsområden böra ytterligare prövas. Med
denna uppfattning har jag ansett mig böra förorda, att institutet under nästa
budgetår i stort sett bibehålies vid sin nuvarande organisation med allenast
de förändringar, som kunna erfordras för säkerställande av institutets verksamhet
under denna tid. Mitt förslag förutsätter,alltså, att ytterligare utredning
sker i nyssberörda avseenden, varjämte även personalbehovet och arbetsuppgifternas
art och omfattning för institutets olika befattningshavare böra
än ytterligare utredas.
Det av mig nu förordade uppskovet med ett slutligt ståndpunktstagande i
föreliggande fråga torde komma att medföra relativt liten olägenhet, särskilt i
betraktande av att, enligt vad jag inhämtat, det lärer vara ovisst, huruvida de
nya lokalerna kunna färdigställas till den beräknade tiden.
Det har emellertid synts departementschefen lämpligt att redan nu,
utan avvaktan på organisationsfrågans slutliga lösning, vidtaga en ändring
i fråga örn institutets direktion. Han har härutinnan anfört bland annat följande:
Det
nu föreliggande förslaget avser, att institutet skall stå under ledning
av en styrelse, bestående av sju ledamöter, nämligen chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
självskriven ordförande, föreståndaren för institutet samt
fem av Kungl. Maj:t för en tid av förslagsvis fyra år förordnade ledamöter,
av vilka senare fyra skulle förordnas efter förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och en efter förslag av tekniska högskolan. Arvoden skulle
icke utgå till styrelsens ledamöter.
Med den ställning av helt statligt organ, som institutet numera intager,
synes det hittillsvarande sättet för direktionens tillsättande ej längre böra bibehållas.
Denna ställning torde nämligen väl motivera, att utseendet av direktionens
ledamöter lägges helt i statens hand. Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag i detta avseende har jag i huvudsak ingen erinran. Emellertid
kommer jag i det följande att förorda personalens bibehållande under nästa
budgetår med nuvarande anställningsform. Då institutets föreståndare i enlighet
härmed icke skulle komma att bliva för samma tid utsedd av Kungl.
Maj:t, synes jämväl den ledamotsbefattning, vartill föreståndaren föreslagits
såsom självskriven, böra tillsättas av Kungl. Maj:t. I avvaktan på organisationsfrågans
lösning torde erforderliga förordnanden böra inskränkas att omfatta
allenast ett budgetår.
För att sätta direktionen i dess nu föreslagna förändrade sammansättning
i tillfälle att medverka vid den fortsatta organisationsutredningen synes mitt
förslag i detta hänseende böra vinna tillämpning redan från ingången av nästa
budgetår.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
I fråga om institutets personal har departementschefen, i anslutning till
vad han anfört i samband med huvudfrågan, ansett, att personalen under
nästa budgetår borde bibehållas med nuvarande anställningsform och i huvudsak
oförändrade löneförmåner.
Yad härefter angår beräkningen av medelsbehovet för institutets verksamhet
under nästkommande budgetår, har departementschefen funnit höjningen
av det för budgetårets senare hälft för fortsatt anställning av nuvarande
personal erforderliga beloppet, 43,800 kronor, böra begränsas till
9,000 kronor; härigenom skulle bland annat möjliggöras anställning av en föreståndare
för det kemiskt-fysikaliska institutet och ett laboratoriebiträde
samt helårsanställning för det nuvarande biträdet åt institutets geolog.
Vidare har han ansett de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade beloppen
för löpande omkostnader och engångskostnader kunna nedskäras med
sammanlagt 17,800 kronor. Å andra sidan hava emellertid de särskilda uppbördsmedlen
befunnits böra uppskattas till allenast 13,000 kronor mot 14,900
kronor enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.
I överensstämmelse med vad sålunda förordats har medelsbehovet för
nästkommande budgetår, på sätt närmare framgår av efterföljande uppställning,
beräknats till sammanlagt 230,800 kronor.
Kronor
Bidrag för sista halvåret 1937 enligt hittills tillämpade grunder ...... 45,000
Avlöningar under första halvåret 1938 .......................................... 52,800
Löpande omkostnader under samma tid ....................................... 31,000
Engångskostnader för anskaffning av
laboratoriebord och annan möbelinredning ..................... 35,000
maskiner, apparater och instrument m. m......................... 80,000 115 000
Summa kronor 243,800
Särskilda uppbördsmedel under första halvåret 1938 ..................... 13,000
Nettoutgifter under budgetåret 1937/1938 kronor 230,800
Beträffande sättet för anvisningen av de sålunda erforderliga medlen har
departementschefen slutligen anfört:
De för statens väginstitut avsedda anslagsmedlen, vilka under de två sista
budgetåren utgått av anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten,
synas lämpligen nu böra upptagas såsom särskilt anslag å riksstaten,
att liksom hittills utgå av automobilskattemedel. Vid sådant förhållande
torde även det för andra halvåret 1937 avsedda bidragsbeloppet å
45,000 kronor böra inräknas i förevarande anslag. Jag förutsätter därvid, att
nyssnämnda anslag till forsknings- och undersökningsarbeten minskas med
ett belopp av 90,000 kronor, motsvarande det nuvarande årliga bidraget till
institutet. Härtill återkommer jag under en senare punkt.
Utskottet har i likhet med departementschefen funnit, att med ett slutligt
ståndpunktstagande beträffande väginstitutets blivande ställning i organisatoriskt
och administrativt avseende bör anstå i avbidan på ytterligare utredning
rörande institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande till tekniska
högskolan, ävensom angående gränsdragningen mellan institutets och statens
Statsutskottets utlåtande Nr b''.
13
provningsanstalts arbetsområden. Det torde emellertid, såsom departementschefen
framhållit, få anses lämpligt att redan nu, utan avvaktan på organisationsfrågans
slutliga lösning, vidtaga en ändring i fråga om institutets direktion.
Yad Kungl. Majit härutinnan föreslagit har utskottet funnit sig kunna
biträda. Härvid har utskottet utgått från att de ledamöter i institutets styrelse,
som ej äro bosatta i Stockholm, skola äga åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning i enlighet med vad härom i allmänhet är stadgat.
Kungl. Majits beräkning av medelsbehovet för institutet under nästkommande
budgetår har icke givit anledning till någon erinran från utskottets
sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till statens väginstitut för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 230,800 kronor, att utgå
av automobilskattemedel.
6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 6, sid. 61—76)
föreslagit riksdagen
dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat
följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr A. O. Frändén väckt motion, nr 96,
däri hemställts, att anslaget till vägorganisationen i länen för budgetåret
1937/1938 måtte beräknas så, att 22 tillfälliga vägingenjörsassistenter kunna
anställas under hela budgetåret;
dels en inom andra kammaren av herr O. Jeppsson väckt motion, nr 206,
däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att anslaget till vägorganisationen i länen
måtte bestämmas i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag;
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Lindmark väckt motion,
nr 317, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta i staten för vägorganisationen
i länen att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938
upptaga avlöningsbelopp jämväl för anställande av tio tillfälliga vägingenjörsassistenter
med en årlig tjänstgöringstid av 5 månader per budgetår.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle antalet biträdande vägingenjörer höjas
från 10 till 16, under det å andra sidan en minskning av antalet vägingenjörsassistenter
skulle ske från 13 till 7. I samband härmed skulle vidare de biträdande
vägingenjörsbefattningarna, vilka för närvarande äro placerade i lönegraden
20, uppflyttas till 22 lönegraden.
Härjämte har föreslagits anvisande av medel för anställande i 22 län av
tillfälliga vägingenjörsassistenter under sju månader per budgetår; dylika
assistenter äro för innevarande budgetår anställda i 15 län, varjämte i ett län
on assistent är anställd för fyra månader. Däremot har departementschefen
icke ansett sig kunna biträda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
förslag om anvisande av medel för anställande av ytterligare 10 tillfälliga
assistenter med en beräknad årlig tjänstgöringstid av fem månader.
övriga av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar äro i huvudsak föranledda
av den nya familjepensioneringens genomförande.
Vid den granskning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förslag om utbyte av
6 vägingenjörsassistentbefattningar mot samma antal biträdande vägingenjörsbefattningar
samt örn uppflyttning av de biträdande vägingenjörerna från
20 till 22 lönegraden, har utskottet funnit förslaget vara av beskaffenhet att
böra av riksdagen godtagas. Utskottet ansluter sig jämväl till Kungl. Maj:ts
förslag örn anvisande av medel för anställande i 22 län av tillfälliga vägingenjörsassistenter
med en beräknad årlig tjänstgöringstid av sju månader. Utskottet
har alltså ej kunnat förorda, att, på sätt motionsvis hemställts, ytterligare
höjning av de för tillfälliga assistenter avsedda medlen nu vidtages.
En dylik ytterligare utvidgning av organisationen torde i varje fall icke böra
ske, förrän närmare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av dels den avutskottet
tillstyrkta personalökningen dels ock den nya vägdistriktsindelningen.
Även i övrigt har utskottet funnit sig kunna tillstyrka den av Kungl. Majit
gjorda anslagsberäkningen. Utskottet vill emellertid erinra om att den framlagda
staten under rubriken avlöningar innehåller en förslagsvis beräknad
anslagspost till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga
örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst,
förutsätter utskottet, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att
utgå efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare
i allmänhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen, med avslag å de av herrar Frändén och Lindmark
väckta motionerna, I: 96 och II: 317, ävensom motionen avherr
Jeppsson, II: 206, i vad den avser vägorganisationen i länen,
samtliga motioner i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må
a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.................................................................. 235,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m......................... 280,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 6,000 286 000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .............................. 3,000
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................... 50,000
5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras
civila pensionsfonden .......................................... 12,400
Säger kronor 586,400
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 15
Omkostnader
Kronor
1.
Reseersättningar, förslagsvis .............................. 175,000
2. Expenser, förslagsvis .......................................... 90.000
Säger kronor 265,000
Summa kronor 851,400
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som
verkställts av vägingenjörer och deras biträden ...... 241,400
Nettoutgift förslagsvis kronor 610,000;
b) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
7:o) Bidrag till byggande av landsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,
sid. 76—79) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av landsvägar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
I en inom första kammaren av herr A. O. Frändén väckt motion, nr 95, har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att 1,000,000 kronor av det utav automobilskattemedel
utgående föreslagna bidraget till inköp av gatsten måtte
överföras till bidraget till byggande av landsvägar, som således skulle uppgå
till 8,000,000 kronor, i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 7,000,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omnämnda granskningen av
de från länsstyrelserna överlämnade inventeringstabellerna rörande 10-årsperioden
1937—1946 är numera avslutad. Såsom resultat av granskningen
framgår ett behov av nya landsvägar för en kostnad av tillhopa närmare
100.000. 000 kronor, motsvarande i statsbidrag sammanlagt något över
80.000. 000 kronor eller i medeltal omkring 8,000,000 kronor per år. Med hänsyn
till de betydande medelsbehov för andra vägändamål, som, på sätt av det
följande kommer att framgå, nu föreligga och vilka torde böra tillgodoses före
en ytterligare höjning av de för nyanläggningar av landsvägar avsedda medlen,
anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka någon ökning av förevarande
anslag för nästa budgetår. Jag vill alltså förorda, att anslaget nu ånyo upptages
med 7,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet
tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål anvisas 7,000,000 kronor eller samma
belopp, som beviljats för innevarande budgetår. Utskottet har alltså ej kunnat
biträda det motionsvis framställda yrkandet örn höjning av anslaget. Till
motionärens yrkande om minskat anslag från automobilskattemedel för inköp
av gatsten återkommer utskottet under en följande punkt. Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen I: 95, i vad den avser höjning av anslaget, må
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
till bidrag till byggande av landsvägar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
8:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 8,
sid. 79—81) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 58,
av herr Nils Andersson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 139,
av herr E. Hage m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte som bidrag till
byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg väckt motion,
nr 297, hemställts, att riksdagen måtte besluta att till färdigställande av
mellanriksvägen Umfors—norska gränsen för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett anslag av 78,300 kronor.
Under sjätte huvudtiteln hava hittills för ifrågavarande ändamål anvisats
sammanlagt 12,835,000 kronor, varav för budgetåren 1933—1937 respektive
1,200,000, 1,200,000, 1,400,000 och 1,600,000 kronor.
ödebygdsvägarna bekostas av staten till 90 procent eller efter en ännu högre
bidragsnorm. De äro av allmän vägs natur och skola underhållas av vederbörande
vägdistrikt. De måste därför fylla sådana krav på bredd och hårdgöming,
att trafik med motorfordon är möjlig. Då de därtill på grund av
de stora avstånden i allmänhet måste bliva utav en avsevärd längd, äro de
för staten rätt kostsamma företag. Förevarande anslag till ödebygdsvägar är
för närvarande till sin användning begränsat till Norrbottens, Västerbottens,
Västernorrlands och Jämtlands län samt de nordligare delarna av Kopparbergs
och av Värmlands län.
Jämlikt av länsstyrelsen den 26 juli 1934 meddelat, laga kraftvunnet utslag
har mellanriksvägen Ernfors—norska gränsen förklarats vara att hänföra
till ödebygdsväg. Från medel till kristidsarbeten ha till anläggningen anvisats
sammanlagt 621,700 kronor. För täckande av en uppkommande merkostnad
erfordras nu ytterligare 78,300 kronor, som ansetts böra täckas av anslaget
till ödebygdsvägar.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Såsom under nästföregående punkt omnämnts har granskningen inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen av de från länsstyrelserna inkomna inventeringstabellerna
för 10-årsperioden 1937-—1946 numera avslutats. Beträffande ödebygdsvägar
förefinnes enligt granskningen ett behov av nybyggnader för en
17
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
kostnad av tillhopa 24,281,000 kronor, motsvarande i statsbidrag sammanlagt
21,840,000 kronor eller i medeltal per år 2,184,000 kronor.
Mot det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ifrågavarande ändamål for
nästa budgetår äskade anslagsbeloppet, 1,700,000 kronor, har jag ingen erinran.
Jag förutsätter i likhet med styrelsen, att erforderliga medel för färdigställande
av vägen Umfors—norska gränsen, 78,300 kronor, skola beredas med
anlitande av förevarande anslag.
Förevarande anslag till ödebygdsvägar har tillkommit för att underlätta
för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under sällsynt hårda förhållanden
levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Med beaktande
av de i motionerna I: 58 och II: 139 anförda synpunkterna vill utskottet tillstyrka,
att anslaget upptages till 1,800,000 kronor eller 100,000 kronor mer än
Kungl. Majit föreslagit och 200,000 kronor mer än som anvisats för innevarande
budgetår. Härigenom har också motionen II: 297 örn beredande a^
ytterligare medel till vägen Umfors—norska gränsen i viss man tillmötesgåtts.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 58 samt II: 139 och 297, må till bidrag till byggande av
ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
1,800,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
9:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har
(punkt 9, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av
enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr J. B. Jallansson m. fl., nr 148, och den andra inom andra kammaren av
herr E. Lindmark m. fl., nr 198, vari hemställts, att till bidrag till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 måtte anvisas ett reservationsanslag
av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel,
dels en inom andra kammaren av herr A. Gustafsson i Lekåsa väckt motion,
nr 26, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att ställa ett belopp av fem
miljoner kronor att utgå av automobilskattemedel till Kungl. Maj:ts förfogande
för fördelning till byggnads- och underhållningsskyldige å enskilda utfartsvägar,
vars underhållningsskyldighet vore särskilt betungande och där kostnaderna
för detta underhåll nått en viss höjd i förhållande till den uppdebiterade allmänna
vägskatten;
dels en inom andra kammaren av herrar O. E. Sandberg och A. Bceckström
väckt motion, nr 47, varl hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938
Bihang till riksdagens protokoll 1037. 6 sami. Nr 6. cio 37 2
TJtskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels
och en inom andra kammaren av herr D. Larsson i Hede väckt motion,
nr 124, vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till byggande av enskilda
utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Anslag till bidrag för anläggning av enskilda utfartsvägar hava av riksdagen
anvisats alltsedan år 1918. Avsikten med förevarande anslag är att genom
beredande av ett mindre bidrag från statens sida uppmuntra eller överhuvudtaget
möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att
själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna. Utfarts vägarna äro sålunda
— i motsats till de i lagen örn allmänna vägar angivna landsvägarna och
ödebygdsvägarna — av enskild vägs natur, och ett understödjande av desamma
från statens sida har motiverats huvudsakligen med de säregna och svåra samfärdselförhållanden,
som råda inom stora områden av landets norra delar och
jämväl inom vissa sydligare belägna trakter med likartade förutsättningar.
Användningen av anslaget, som ursprungligen var förbehållet endast de fyra
nordligaste länen, vidgades från och med budgetåret 1925/1926 successivt, så
att från och med budgetåret 1930/1931 samtliga län beretts möjlighet till bidrag
från detsamma.
Följande belopp hava anvisats för nedan angivna budgetår:
Budgetår
1930/1931 ......
1931/1934 ......
1934/1935 ......
1935/1936 ......
1936/1937 ......
1 Av automobilskattemedel.
Kronor
450.000
500.000
600.000
1800,000
11,000,000
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att vederbörande länsstyrelser
beträffande medelsbehovet till förevarande ändamål inom länet lämnat
i huvudsak följande uppgifter:
Länsstyrelsen i Norrbottens län hade hemställt örn ett belopp av 350,000
kronor.
I Västerbottens län vore 166 vägar under byggnad för en sammanlagd
kostnad av 3,117,278 kronor. Bidrag till nämnda företag hade utlovats med
sammanlagt 1,268,760 kronor, under förutsättning att anslag ställdes till förfogande.
Till företagen hade utbetalts 930,150 kronor, och för deras fullbordande
erfordrades sålunda 338,610 kronor. Vidare innelåge förslag till
119 vägföretag för en kostnad av 1,632,243 kronor, till vilka medel icke
kunnat beviljas. Därjämte vore minst ett trettiotal förslag under utarbetande.
En stor del av dessa kunde införväntas under år 1936. För dessa väganläggningar
kunde anslagsbehovet beräknas till omkring 500,000 kronor. Med
hänsyn till föreliggande betydande anslagsbehov och till befolkningens synnerligen
trängande behov av vägförbindelser och arbetsförtjänster hade länsstyrelsen
hemställt, att för budgetåret 1937/1938 måtte utverkas ett statsbidrag
av 750,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
19
Länsstyrelsen i Jämtlands län hade hemställt om anslag till samma belopp
som för innevarande budgetår eller 80,000 kronor.
Enligt en i Västernorrlands län verkställd utredning erfordrades statsbidrag
dels för fullbordande av vissa företag med avrundat 70,000 kronor, dels
till företag, till vilkas påbörjande tillstånd meddelats, vilka företag kostnadsberäknats
till sammanlagt 121,890 kronor, med avrundat 40,630 kronor, dels
ock till övriga företag, beträffande vilka framställningar förelåge och som
kostnadsberäknats till sammanlagt 675,215 kronor, med avrundat 225,070
kronor. Sammanlagt uppginge de erforderliga bidragen till nu berörda företag
till 335,700 kronor. Vidare hade länsstyrelsen förordnat örn upprättande
av planer och kostnadsförslag beträffande ytterligare omkring 200 företag,
för vilka kostnaderna kunde uppskattas till omkring 1,200,000 kronor. Länets
behov av statsmedel för enskilda utfartsvägar vore alltså fortfarande synnerligen
stort. Under framhållande, att vägföretagen vore av utomordentlig vikt
för stora grupper av länets befolkning och dess bärgning, hemställde länsstyrelsen
om största möjliga anslag, i varje fall icke understigande det för
budgetåret 1936/1937 anvisade beloppet, 95,000 kronor.
Av de till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från andra än nyssnämnda
län inkomna yttranden framginge, att därstädes ett mer eller mindre växlande
behov av enskilda utfartsvägar förefunnes.
Länsstyrelsernas anslagsäskanden har väg- och vattenbyggnadsstyi elsen
sammanfattat i en tabell, utvisande ett sammanlagt belopp av lägst 1,555,000
kronor.
Slutligen anför styrelsen, att ifrågavarande anslagsmedel fyllde ett synnerligen
behjärtansvärt ändamål och att styrelsen för sin del med hänsyn till
föreliggande anslagsbehov ansåge, att anslaget i fråga för nästa budgetår, i
likhet med för innevarande budgetår, borde anvisas med ett belopp av
1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Avsikten med anslaget till enskilda utfartsvägar är att genom beredande
av statsbidrag uppmuntra och möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande
byar eller gårdar att själva bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.
Anslaget är sålunda — såsom av riksdagen redan tidigare vid upprepade
tillfällen framhållits — av en synnerligen behjärtansvärd natur. Det är
också på ett framträdande sätt ägnat att främja landets uppodling och bebyggelse.
De statliga insatserna för detta ändamål måste i jämförelse med
utgifterna för andra väganläggningar betraktas som ganska begränsade. Om
en utfartsvägsanläggning skall kunna åstadkommas, beror nämligen främst på
den härav berörda befolkningens egna ansträngningar och uppoffringar. Statsbidrag
lämnas nämligen för närvarande i allmänhet endast med en fjärdedel,
högst en tredjedel av kostnaderna. Statens bidrag må ej i något fall bestämmas
till högre belopp än halva kostnaden. Härtill kommer emellertid ett
mindre bidrag från landsting, kommun eller annan icke-sakägare. Enligt de
fastställda grunderna skall detta uppgå till minst 15 procent av statsbidragets
belopp.
Med beaktande av de motionsvis framförda önskemålen örn höjning av
anslagsbeloppet vill utskottet tillstyrka, att anslaget bestämmes till 1,200,000
kronor, d. v. s. 200,000 kronor mer än som av Kungl. Majit äskats.
Vad angår det motionsvis gjorda yrkandet örn statsbidrag till underhållet
av vissa enskilda utfartsvägar vill utskottet endast erinra, att nämnda spörs
-
Utskottet,
Utskottet.
20 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
mål för närvarande är under övervägande av 1935 års vägsakkunniga. Vid
sådant förhållande torde med riksdagens ställningstagande till frågan tillsvidare
böra anstå.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna 1:148 samt II: 47, 124 och 198, må till bidrag till
byggande av enskilda ulf artsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
b)
att motionen II: 26 ej må av riksdagen bifallas.
10:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 83 och 84) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
ll:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, sid.
84—86) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att ett betydande
medelsbehov gör sig gällande för brobyggnader. Broföretagen äro
jämväl av den beskaffenhet, att de kräva jämförelsevis stora statsbidrag i
ett sammanhang för att arbetena skola kunna komma till utförande. Med
hänsyn härtill synes det ofrånkomligt, att en betydande ökning av förevarande
anslag beviljas för nästa budgetår. Jag vill därför tillstyrka väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att anslaget för nästa budgetår bestämmes
till 3,500,000 kronor, innebärande en höjning med 1,000,000 kronor.
Vid behandlingen av frågan örn förstärkning av personalen å väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå har jag i det föregående (punkten 3), av
praktiska skäl och för undvikande av en eljest erforderlig men till omfattningen
för närvarande svårbedömd utökning av styrelsens stat, uttalat mig
för att även för nästkommande budgetår möjlighet hålles öppen att anlita
nu förevarande anslag till förstärkning av brobyråns personal.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till byggande av broar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
12:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, sid. 86—93)
föreslagit riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
21
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Med tillstyrkan att medel för nästkommande budgetår anvisas för fortsatta
stensättningsarbeten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg har
departementschefen anfört bland annat följande:
Av styrelsens redogörelse framgår, att de enligt nu gällande inköpsprogram
upphandlade partierna smågatsten, sammanlagt omkring 1.2 milj. kvadratmeter,
kunna förutsättas räcka till stensättning av omkring 21 mil väg, vilket arbete beräknats
kosta cirka 10 milj. kronor. Styrelsen föreslår, med hänsyn till angelägenheten
av att stenlagren bliva utnyttjade före den 5-åriga lagringstidens
utgång, att för nästa budgetår anvisas ett anslag av 5 milj. kronor till ifrågavarande
ändamål, att utgå av automobilskattemedel. _
Efter samråd med chefen för socialdepartementet har jag emellertid ansett
mig böra föreslå en viss begränsning av det sålunda framlagda arbetsprogrammet
för nästa budgetår, enär den föreslagna forceringen av arbetena till
första delen av den period, under vilken det ifrågavarande stenlagret skulle
utnyttjas, icke torde vara nödvändig samt automobilskattemedlen, vilka på
sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit synas böra tagas i anspråk
för ifrågavarande ändamål, i avsevärd utsträckning erfordras för tillgodoseende
av andra trängande behov. Jag vill även erinra örn, att medel i annat
sammanhang för nästa budgetår äskas till ytterligare inköp av gatsten till
motverkande av arbetslösheten inom stenindustrien. Vid sådant förhållande
och då de redan pågående stensättningsarbetena väntas bliva slutförda först
under senare hälften av innevarande år, torde anslaget till stensättningsarbeten
under nästa budgetår lämpligen kunna begränsas till 3 milj. kronor.
För att statens stenlager, såväl det redan inköpta som det eventuellt tillkommande,
skall hinna förbrukas inom den fria lagringstiden, synes det nu föreslagna
beloppet vara tillfyllest.
Under åberopande av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen
hemställer utskottet,
att riksdagen må till stensättning av vägar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
13:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit har (punkt 13, sid. 93—102) föreslagit
riksdagen att till inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 3,000,000 kronor att utgå av
automobilskattemedel.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 146,
av herr J. B. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 199,
av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta till
inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
På sätt utskottet tidigare under punkt 7:o) anmält, har herr A. O. Frändén
i en inom första kammaren väckt motion, nr 95, hemställt, att riksdagen måtto
besluta, att 1,000,000 kronor av det utav automobilskattemedel utgående föreslagna
bidraget till inköp av gatsten måtte överföras till bidraget till byggande
av landsvägar, som således skulle uppgå till 8,000,000 kronor, i stället
för av Kungl. Majit föreslagna 7,000,000 kronor.
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
22
För år 1937 har steninköpskommittén ansett en export av 200,000 ton gatsten
sannolik, varav 170,000 ton ny tillverkning. Viel en nytillverkning för
export av omkring 170,000 ton gatsten sysselsättas endast omkring 2,000 av
de till omkring 8,000 uppgående stenarbetarna. Under erinran härom har
departementschefen anfört bland annat följande:
Då den inhemska marknaden för gatsten, frånsett statsbeställningarna,
av olika skäl är relativt begränsad, kan man tyvärr icke räkna med att tillverkning
av sten för nämnda marknad skall förekomma i någon mera betydande
utsträckning.
Läget inom stenindustrien och de därav främst beroende kommunerna
synes alltså vara sådant, att fortsatta statliga stödåtgärder måste anses ofrånkomliga.
Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag föreslå,
att även under nästa budgetår upphandling av gatsten för statens räkning
må äga rum.
Vad beträffar den omfattning, i vilken sådan upphandling bör ske, har
steninköpskommittén förordat, att ett belopp av 4 milj. kronor anvisas för
ändamålet. En upphandling av gatsten i sådan omfattning skulle enligt kommittén
överslagsvis kunna beräknas möjliggöra sysselsättning av omkring
1,500 arbetare under nästa budgetår. Inberäknat de med annan gatstenstillverkning
sysselsatta arbetarna skulle i stort sett samma antal stenarbetare
som för närvarande — omkring 3,000 — kunna erhålla arbete under nästa
budgetår, dock med någon utökning i vissa av arbetslösheten mera drabbade
distrikt.
Det sålunda framlagda förslaget synes mig lämpligt avvägt, och jag vill
därför tillstyrka, att för inköp av gatsten för nästa budgetår anvisas ett anslag
av 4 milj. kronor. För användningen av detta anslag torde böra tillämpas
i huvudsak samma grunder som beträffande de för löpande budgetår till enahanda^
ändamål anvisade medlen. Vidkommande användningen av den till inköp
nu ifrågasatta gatstenen torde i likhet med vad som förutsattes i fråga om de
senast inköpta partierna böra gälla, att försäljning endast undantagsvis bör
ske och att de inköpta partierna i stället lagras för att i sinom tid användas
för stensättning i statlig regi eller eljest genom statens försorg. Vad angår
den tid, för vilken stenindustriföretagen böra åtaga sig att utan kostnad för
staten lagra ifrågavarande stenpartier, vill jag framhålla, att den i nu träffade
liksom i tidigare köpekontrakt stipulerade 5-årsperioden synes väl kort. Från
det allmännas synpunkt är det nämligen angeläget, att viss frihet vinnes i
fråga örn tidpunkten för de avsedda stensättningsarbetenas utförande så att
dessa arbeten kunna huvudsakligen förläggas till tider, då beredskapsarbeten
i större utsträckning äro påkallade. Även med hänsyn till önskvärdheten av
att de statliga stenförråden icke, för undvikande av lagringskostnader för
staten, skola behöva avyttras och därmed tynga marknaden, synes det angeläget,
att de nya avtalen skola kunna träffas enligt av mig nu angivna grunder.
I fråga örn sättet för täckande av det förordade anslaget å 4 milj. kronor
vill jag efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslå, att av
nämnda belopp 3 milj. kronor skola utgå av automobilskattemedel och återstoden
av skattemedel i allmänhet.
Utskottet vill tillstyrka, att det av Kungl. Majit äskade beloppet, 4,000,000
kronor, ställes till förfogande för fortsatta gatstensinköp. Anslaget är avsett
att användas endast i den mån detta påkallas för att bereda lindring av den
inom stenindustriområdena alltjämt rådande starka arbetslösheten. Med beaktande
av de synpunkter, som i väckta motioner anförts, anser sig utskottet
23
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
emellertid böra föreslå, att allenast hälften av anslaget, eller 2,000,000 kronor,
må utgå av automobilskattemedel. Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majda förslag och motionen
I: 95 i här behandlad del samt med bifall till motionerna
1:146 och II: 199, må till inköp av gatsten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav
2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
14:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. Kungl. Majit har (punkt 14, sid. 102—104) föreslagit
riksdagen att till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och
Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Av det för ifrågavarande väganläggning ytterligare erforderliga beloppet,
239,900 kronor, skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag ett
belopp av 150,000 kronor anvisas för nästa budgetår. Med tillstyrkande att
sistnämnda belopp nu ställes till förfogande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anläggning av enkel bygdeväg mellan
Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
l5:o) Anslag av automobilskattemedel m. m. Kungl. Maj:t har i nedannämnda
punkter föreslagit riksdagen
punkten 15 (sid. 104—119)
dels godkänna följande
Förslag
till
Förordning
med särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen.
Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan hinder av övergångsbestämmelsen
till förordningen den 30 juni 1936 (nr 452) örn fördelning av
automobilskattemedel, tillämpas vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning stadgats.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
dels ock till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
gator och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 12,897,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
Utskottet•
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
punkten 16 (sid. 119)
dels till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 51,591,200 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels
ock medgiva, att av den del av landsbygdens andel för budgetåret
1937/1938 av automobilskattemedlen, som motsvarar 85 procent av sagda
andel, må disponeras ett belopp av förslagsvis 5,500,000 kronor för tilldelning
av utjämningsbidrag åt mera betungade vägdistrikt under år 1938 i huvudsaklig
överensstämmelse med de för motsvarande bidrag under år 1937 gällande
grunderna;
punkten 17 (sid. 119)
att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande beträffande
vägunderhållet väckta motioner, nämligen
dels två likalydande, väckta den ena inom första kammaren, nr 147, av herr
J. B. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 200, av herr
E. Lindmark m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte, i samband med behandlingen
av Kungl. Maj: ts förslag till fördelning av automobilskattemedlen
å de olika anslagen under sjätte huvudtiteln för nästa budgetår, uttala,
att vägdistriktens ränteutgifter med anledning av vägkassornas förskottering
av statsbidrag för anläggning eller omläggning av vägar må kunna inräknas
i underlaget för vägdistriktens kostnader för vägunderhållet, varå statsbidrag
i författningsenlig ordning utgår;
dels en inom andra kammaren av herr L. Andersson i Lindome m .fl.
väckt, nr 122, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att räntekostnad
å för förskotterande av statsbidrag till vägbyggnadsföretag upptagna
lån må inräknas i kostnaderna för vägunderhållet och anses berättigat till
statsbidrag efter samma grunder, som gälla för övriga underhållskostnader;
dels ock en inom andra kammaren av herrar J. Hult och G. P. Olsson i
Mellerud väckt, nr 134, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja
nu utgående bidrag av bilskattemedel till vägunderhållet från nuvarande
55 till 60 procent, vilket tillsammans med det direkta bidraget på 30 procent
skulle utgöra ett sammanlagt bidrag av 90 procent.
Beträffande väganläggningarnas tekniska utförande hava vidare väckts följande
motioner, nämligen
dels två likalydande, väckta den ena inom första kammaren, nr 149, av herr
J. B. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 222, av herr
B. Lundqvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av de
anslag under sjätte huvudtiteln, vilka avse Vägbyggnader och vägunderhåll,
punkterna 5—15, ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att Kungl. Majit
i anslutning till motiveringen härovan måtte vidtaga ändringar i instruktionen
för väganläggningar i syfte att förhindra byggande av från trafik
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
25
säkerhetens synpunkt onödiga och från kostnadssynpunkt alltför dyra vägra
tningar;
dels och en inom andra kammaren av herr A. Be Geer i Hanaskog m. fl.,
nr 115, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit framhålla
önskvärdheten av att vid ombyggnad av bygdevägar och övriga mindre
vägar jämförelsevis billiga vägtyper måtte användas, medförande att det
lokala vägnätet måtte kunna någorlunda snart utbyggas utan att i större utsträckning
behöva försenas tillfölje ombyggnaden av de större landsvägarna.
I en inom andra kammaren av herr A. Nordström i Kramfors m. fl. väckt
motion, nr 193, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit hemställa om skyndsam utredning om inrättandet av en central ledning
och förvaltning av vägväsendet för hela landet och utarbetandet av central
plan för vägnätets utbyggnad, förbättring och underhåll.
Slutligen har herr II. Hagberg i Luleå m. fl. i en inom andra kammaren
väckt motion, nr 385, hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
hemställer örn en förutsättningslös, allsidig och snabb utredning för lösandet
av pensionsfrågan för personal anställd i den yrkesmässiga biltrafiken samt
att i denna utredning undersökas möjligheterna av att av statens motorfordonsinkomster
avsättes erforderligt kapital för denna pension.
I anslutning till ett av 1935 års vägsakkunniga framlagt förslag har departementschefen
beträffande frågan örn fondering av automobilslcattemedel för
framtida behov anfört följande.
Tanken på en sådan fondering är givetvis synnerligen beaktansvärd, och
har jag även för min del haft under allvarligt övervägande lämpligheten av
en dylik åtgärd redan med avseende å nästa budgetårs automobilskattemedel.
I olika sammanhang har framhållits angelägenheten av att allmänna arbeten
i utjämnande syfte i viss mån hållas tillbaka under tider av högkonjunktur
för att kunna koncentreras till sådana tider, då behov föreligger av arbetenför
beredande av arbetstillfällen i anledning av rådande arbetslöshet. En
dylik förskjutning i fråga örn vägarbeten skulle kunna ske genom att begränsa
automobilskattemedlens användning för dessa arbeten och för kommande
år fondera de medel, som på grund av sådan begränsning icke tagas i
anspråk. Emellertid hava, såsom även de sakkunniga framhållit, under
de gångna krisåren vägarbeten i betydande omfattning kommit till utförande
på det sätt att vägdistrikten förskjutit den del av kostnaden,
som är avsedd att täckas med statsbidrag. På min anmodan har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen verkställt utredning rörande de medel, som
erfordras för täckande av dessa statsbidrag. Av denna utredning framgår,
att, såvitt avser företag, som böra erhålla statsbidrag från länens
automobilskattefonder, de av vägdistrikten på nyss angivet sätt förskotterade
kostnaderna uppgå till i avrundat tal 25,200,000 kronor. Kostnaderna
fördela sig väsentligt olika på de skilda länen. Den största kostnaden
faller på Stockholms län med 3,593,100 kronor, den minsta på Skaraborgs
län med 78,400 kronor. Med hänsyn till dessa siffror har jag icke ansett mig
för närvarande kunna förorda fondering av någon del av automobilskattemedlen
för nästa budgetår. Det synes nämligen under nuvarande förhållanden
vara av vikt att, i den omfattning som är möjlig utan ett obehörigt för
-
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
skjutande av nja arbeten, automobilskattemedlen tagas i anspråk för täckande
av bidrag till ifrågavarande redan utförda arbeten. Sedan denna förliandsbelastning
av automobilskattemedlen blivit avarbetad, vilket med hänsyn till
medelstillgången icke kan ske under allenast ett budgetår, synes emellertid
fonderingsfrågan ånyo böra upptagas till övervägande.
I syfte att säkerställa automobilskattemedlens användande på nyss angivet
sätt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest och i den mån
så prövas lämpligt, bestämma den andel av vederbörande länsfonder, som
må användas för nya företag. Det synes jämväl böra tagas under övervägande
huruvida ändrade bestämmelser rörande länens flerårsplaner för vägarbeten
kunna vara påkallade i syfte att i dessa planer icke skola upptagas nya vägarbeten
i större omfattning än att statsbidrag till de särskilda företagen som
regel kunna utgå inom skälig tid med hänsyn till arbetenas fortgång.
Under erinran att frågan om rätt att åtnjuta statsbidrag för pensionering
av den inom vägdistrikten anställda tekniska personalen vilat i avvaktan å
genomförandet av den nya vägdistriktsorganisation, som numera i enlighet
med 1934 års lag örn vägdistrikt trätt i full tillämpning med ingången av år
1937 har departementschefen anfört följande:
Enligt 62 § nämnda lag skall vägstyrelses beslut, avseende tillsättning av
vägmästare eller annan dylik befattningshavare för tillsyn å eller ledning av
väghållningen, underställas länsstyrelsens prövning, därvid länsstyrelsen äger
förordna i saken efter ty prövas lämpligast. Då sålunda numera visst statligt
inflytande vunnits i fråga om tillsättandet av vägdistriktens tekniska
personal och därmed bättre överblick över hithörande förhållanden möjliggjorts,
synes tiden vara inne att taga ståndpunkt till den föreliggande fram
ställningen.
För min del har jag, i betraktande av att ifrågavarande personals löneförmåner
ingå i kostnadsunderlaget för beräknande av statsbidragen till vägdistrikten
— delvis på anläggningskonton och delvis såsom vägunderhållskostnad
— funnit mig böra tillstyrka, att vägdistrikten må inräkna även sin
andel i kostnaden för ifrågavarande personals egen pensionering bland kostnader,
å vilka statsbidrag må utgå. Av praktiska skäl torde distriktens sålunda
havda pensioneringskostnad böra i sin helhet inräknas i kostnaderna
för vägunderhåll. I syfte att befrämja enhetlighet i fråga örn pensioneringen
och då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i varje fall har att i efterhand verkställa
prövning av frågan örn det statsbidrag, som skall utgå till vägunderhållet,
synes det åtminstone till en början lämpligt, att såsom villkor för
pensioneringskostnadens inräknande i den bidragsberättigande vägunderhållskostnaden
bestämmes, att fråga örn pensionering av nämnda befattningshavare
i varje särskilt fall underställes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning.
Enligt vad jag inhämtat torde den personal, varom här är fråga, komma att
sammanlagt uppgå till inemot 430 personer.
Med hänsyn till det nu behandlade spörsmålets betydelse har jag ansett
mig böra i förevarande sammanhang beröra detsamma i syfte att bereda riksdagen
tillfälle att, om den så önskar, yttra sig i ärendet. Därest riksdagen
icke uttalar erinran mot det här framlagda förslaget, lärer Kungl. Majit framdeles
vilja meddela bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag förordat.
Till komplettering av en av utskottet (i utlåtande nr 136) vid 1936 års riksdag
lämnad liknande uppgift må meddelas, att under tiden till den 1 januari
1937 hava till nybyggnad och förbätttring av vägar använts
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
27
av arbetslöshetsmedel: 240 miljoner kronor (åren 1918—1936);
av automobilsJcattemedel: 236 miljoner kronor (åren 1924—1936);
från allmänna budgeten: 143 miljoner kronor (åren 18411—1936).
Härtill böra läggas de medel, över 20 miljoner kronor, som av 1933 och 1934
års riksdagar under fonden för förlag till statsverket anvisats till vägar eller
stensättning av vägar, broar och skenfria korsningar.
Till vägväsendets förbättring — vägunderhållet oräknat — ha årligen av
automobilskattemedel anslagits 25—30 miljoner kronor. De väghållningsskyldiges
egna uppoffringar i form av vägskatt äro dock även de betydliga. Yägdistriktens
årliga anpart i vägbyggnads- och vägförbättringsarbetena uppgår
till cirka 25—30 miljoner kronor.
Krisårens starkt stegrade vägbyggnadsverksamhet — vilken främst var
föranledd av en allmän önskan såväl från statens som de enskilda vägdistriktens
sida att bereda ökade arbetstillfällen — medförde stora krav på statsbidrag
i form av automobilskattemedel. De kapitalbelopp, som sålunda av
vägdistrikten förskotterats men som ännu ej kunnat ersättas genom utbetalning
av vederbörligt statsbidrag, uppgå för närvarande till cirka 25 miljoner
kronor. Denna summa representerar bidrag, som normalt utgå från bilskattemedlens
länsfonder; förskotten å landsvägsanslagen hava redan ersatts i den
mån de motsvarats av medel, upplånade av vägdistrikten.
Samtidigt med att detta kvarstående medelsbehov cirka 25 miljoner kronor
skall tillgodoses måste emellertid statsbidrag till nya vägbyggnader och vägförbättringar
beviljas, om ej vägväsendets utveckling skall eftersättas. Det måste
därför vara att förutse, att automobilskattemedlen under de närmaste åren
skola visa sig*synnerligen knappa, då det gäller att bestrida vägbyggnadernas
fortsatta finansiering. Yad angår innevarande budgetår — vars medelsbehov
prövades av 1936 års riksdag — ter sig ställningen ogynnsam, emedan
dels uppbörden måste antagas komma att med en eller annan miljon kronor
understiga det beräknade inkomstbeloppet 103 miljoner kronor, dels ock
att för utjämningsbidraget åt mera betungade vägdistrikt i verkligheten torde
komma att åtgå cirka 5.5 i stället för beräknade 3.8 miljoner kronor. Yad
1937/1938 beträffar kan man visserligen enligt vad som inhämtats godtaga
det i statsverkspropositionen angivna inkomstbeloppet 106 miljoner kronor,
vilket belopp med 2 miljoner kronor understiger det belopp, som av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen tidigare angivits som sannolikt. Yid antagande av
ovannämnda summa av 5.5 miljoner kronor i utjämningsbidrag åt betungade
väghållningsdistrikt skulle dock de — jämte utjämningsandelen 7.8 miljoner
kronor — till vägomläggningar och vägförbättringar avsedda länens ordinarie
andelar för 1937/1938 komma att begränsas till 5.8 miljoner kronor
eller allenast ungefär hälften av motsvarande belopp vissa tidigare år.
Redan med hänsyn till angivna förhållanden får det anses uteslutet att,
på sätt motionsvis påyrkats, nu företaga en ytterligare höjning av nuvarande
till vägarnas underhåll utgående statsbidrag å 85 procent.
1 Frän och med vilket år .statsbidrag beviljats.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
I väckta motioner har upptagits frågan örn gottgörelse till vägdistrikten
för ränteutgifter med anledning av förskotterade statsbidrag. Såsom riksdagen
år 1936 i skrivelse till Kungl. Majit framhöll, torde det vara förtjänt
av övervägande, huruvida ej genom någon lämplig anordning ersättning skulle
kunna beredas vägdistrikten för dylika ränteutlägg. Att märka är emellertid,
att redan genom det nya utjämningsbidraget viss gottgörelse låt vara i en
mera indirekt form lämnas även för dylika ränteutgifter, i den mån desamma
drabba mera betungade vägdistrikt. Det bör ej heller förbises, att vägarbetenas
utförande i förskott innebar lokala fördelar med hänsyn till de ökade
sysselsättningsmöjligheter, som härigenom öppnades för de arbetslösa inom
bygden.
Med avseende å vägföretagens planläggning och utförande vill utskottet,
i anslutning till väckta motioner, framhålla önskvärdheten av att från trafiksäkerhetens
och den blivande sannolika trafikutvecklingens synpunkter onödiga
och från kostnadssynpunkt alltför dyra vägrätningar förhindras samt
dessutom att vid förekommande ombyggnader av bygdevägar och andra mindre
vägar användas billiga vägtyper, anpassade efter lokala behov och den påräkneliga
trafiken. Utskottet förväntar därför, att Kungl. Majit ägnar denna
fråga sin uppmärksamhet.
Yad departementschefen anfört rörande inräkning av kostnaderna för pensionering
av vägdistriktens tekniska personal i kostnaderna för vägunderhåll
föranleder intet annat uttalande än att det synes lämpligt, att genom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetas allmänna normer att tillämpas
vid dylik pensionering.
I anledning av den i motionen lii 193 begärda utredningen örn vägbyggnadsväsendets
överflyttning i en ökad grad från vägdistrikten till en central
ledning vill utskottet erinra, att hithörande spörsmål under senaste åren vid
upprepade tillfällen har varit föremål för riksdagens behandling, varvid även
beslutats om ny statlig vägorganisation, omläggning av vägdistrikten, ny väglag
o. s. v. Därutöver hava under år 1935 tillsatts sakkunniga för utredning
bland annat örn principerna för bidrag till det allmänna gatu- och vägväsendet
jämte därmed sammanhängande spörsmål. På förslag av nämnda sakkunniga
har så sent som vid 1936 års riksdag prövats frågan, i vilken utsträckning vägbyggnaderna
lämpligen böra utföras genom vägdistrikten, respektive väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Vid samma års riksdag begärdes också utredning örn
automobilbeskattningen, därvid förutsattes, att uppmärksamhet jämväl skulle
ägnas åt frågan örn vägskatten. Under nu angivna omständigheter kan utskottet
ej finna påkallat, att innevarande års riksdag skulle till Kungl. Majit
rikta en särskild framställning i frågan.
Den i motionen lii 385 gjorda hemställan örn utredning rörande pensionering
från de statliga motorfordonsinkomsterna av personal, anställd i den
yrkesmässiga biltrafiken, måste utskottet avstyrka redan med hänsyn till de
vittutseende konsekvenser, en sådan tankes genomförande sannolikt skulle
draga med sig.
Med iakttagande dels att från de för budgetåret 1937/1938 tillgängliga
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
automobilskattemedlen, beräknade till 106 miljoner kronor, böra dragas 656,200
kronor, anvisade under femte huvudtiteln till statspolisen m. m., samt 90,000
kronor, anvisade under nionde huvudtiteln som gottgörelse till fiskerinäringen
för erlagd bensinskatt, eller alltså sammanlagt 746,200 kronor, dels ock
att utjämningsbidraget åt betungade vägdistrikt bör beräknas till 5.5 i stället
för 3.8 miljoner kronor, skulle fördelningen av hithörande medel vad sjätte
huvudtiteln beträffar te sig sålunda:
1937/1938 års automobilslcattemedel.
105,253,800 (106.000,000 — 746,200) kr.
Vägunderhåll m. m. Väg- och Statens Vägorganisa- Övriga nyss- Att fördelas
(30 % å kostnad för år vattenbyggnads- väginstitut tionen i länen nämnda spe- mellan städer
1936) styrelsen 230,800 kr. 610,000 kr. cialanslag å och landsbygd
18,900,000 kr. 284,000 kr. 6:e huvudtiteln 65,189,000 kr.
20,040,000 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)
13,037,800 kr. 52,151,200 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %;
7,822.680 kr. 44,328,520 kr.
Vägdistriktens direkta Utjämnings- Länens ordinarie andelar
underhållsbidrag (55 % å bidrag under år 1938 5,828,520 kr.
verklig kostnad för år 1937) 5,500,000 kr.
33,000,000 kr.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande
Förslag
till
Förordning
med särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 Inflytande automobilskattemedlen.
Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan
hinder av övergångsbestämmelsen till förordningen den 30 juni
1936 (nr 452) om fördelning av automobilskattemedel, tillämpas
vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning stadgats.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.
b) till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 13,037,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
-
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
c) till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 52,151,200 kronor,
att utgå av automobilskattemedel;
d) medgiva, att av den del av landsbygdens andel för
budgetåret 1937/1938 av automobilskattemedlen, som motsvarar
85 procent av sagda andel, må disponeras ett belopp av förslagsvis
5,500,000 kronor för tilldelning av utjämningsbidrag åt mera
betungade vägdistrikt under år 1938 i huvudsaklig överensstämmelse
med de för motsvarande bidrag under år 1937 gällande
grunderna;
e) till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel;
II. att motionen II: 134 — örn höjt underhållsbidrag — ej
må av riksdagen bifallas;
III. att motionerna 1:147 och II: 122 samt 200 — avseende
ersättning för ränteutgifter — må anses besvarade med vad utskottet
anfört;
IY. att motionerna 1:149 och II: 115 samt 222 — örn vägföretagens
ekonomiska planläggning —- må anses besvarade med
vad utskottet anfört;
Y. att motionen II: 193 -—■ örn utredning rörande central ledning
för vägväsendet — ej må av riksdagen bifallas;
Yl. att motionen II: 385 — örn utredning rörande pensionering
av personal i den yrkesmässiga biltrafiken -— ej må av
riksdagen bifallas.
16:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.
Majit har (punkt 18, sid. 119 och 120) föreslagit riksdagen att till bidrag till
vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med 130,000
kronor, varav 90,000 kronor ställts till förfogande för statens väginstitut
till understödjande av systematiska försök och forskningar inom vägteknikens
område.
Departementschefen har rörande beräkningen av anslaget för nästkommande
budgetår anfört följande:
»Såsom framgår av mitt i det föregående under punkten 5 framställda förslag,
har jag för min del funnit lämpligast, att samtliga statens kostnader
under nästa budgetår för statens väginstitut bestridas från det särskilda
anslag, som må komma att anvisas till institutet. Vid sådant förhållande
föreslår jag här, att nu förevarande anslag för nästa budgetår minskas med
hela det på bidrag till statens väginstitut belöpande beloppet, 90,000 kronor,
och alltså bestämmes till 40,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag angående
anslag till statens väginstitut, får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts nu
ifrågavarande förslag, hemställa,
att riksdagen må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
17:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 121 och 122), som avser anvisande av
samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till hamn- och fall eds un d ers ö kningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
18:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt
20, sid. 122—124) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor.
Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1932—1936 var uppfört
med 300,000 kronor, höjdes för innevarande budgetår till 600,000 kronor.
Med denna anslagsökning om 300,000 kronor avsågs att bereda medel för
bidrag till nya hamnbyggnadsföretag. Återstoden var avsedd att användas
för slutbidrag till företag, som redan påbörjats eller färdigställts men som
på grund av bristande medelstillgång icke kunnat tilldelas dylikt bidrag.
Sammanlagt beräknades då medelsbehovet för sistnämnda ändamål till
600,000 kronor, vilket belopp emellertid förutsattes skola likvideras under
loppet av två budgetår. I anslutning härtill föreslås nu anslaget skola för
nästkommande budgetår uppföras med oförändrat belopp, 600,000 kronor,
varav omkring hälften förutsättes skola disponeras för återstående statsbidrag
till nyssnämnda äldre företag.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse skulle inneliggande
eller för närvarande förväntade ansökningar örn statsbidrag till nya företag
omfatta hamn- eller farledsföretag med en beräknad sammanlagd kostnad av
mer än 8 miljoner kronor.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
600,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
19:o) Underhäll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 124 och 125) — och under
erinran, att för innevarande budgetår beviljats anslag för ifrågavarande ändamål
med samma belopp som det nu äskade -— hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 35,000 kronor.
20:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 125—128) föreslagit riksdagen att
till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Till byggande av statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för tiden
från och med år 1920 till och med budgetåret 1934/1935 anvisat tillhopa
2.705.000 kronor, därav för de fyra senaste budgetåren respektive 325,000,
140,000, 100,000 och 100,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår äskat
ett anslag av 500,000 kronor.
Departementschefen, som funnit höjningen av anslaget kunna begränsas
till 100,000 kronor, har härvid anfört följande:
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de fem senaste budgetårens
anslag till statsunderstödda fiskehamnar starkt begränsats med hänsyn
bland annat därtill att betydande belopp kunnat disponeras för enahanda
ändamål från anslag till broar och hamnar, anvisade under fonden
för förlag till statsverket, samt från anslag till beredskapsarbeten.
Sedan numera anslaget till broar och hamnar praktiskt taget helt disponerats,
står detta anslag icke längre till buds. Däremot torde alltjämt från
anslag till beredskapsarbeten medel i någon utsträckning kunna disponeras
för fiskehamnsbyggnader, liksom, på sätt i 1936 års statsverksproposition
framhölls, fiskehamnsbehovet kan komma att i icke ringa mån tillgodoses
medelst det anslag till mindre hamnar och farleder, vartill jag under nästföljande
punkt återkommer.
Ehuru sålunda bidrag till ifrågavarande fiskehamnar alltjämt kunna påräknas
jämväl från andra anslag, torde dock styrelsens föreliggande utredning
påvisa behovet av en höjning för nästkommande budgetår av nu ifrågavarande
anslag. Med hänsyn till de betydande belopp, som under de senare
åren disponerats för ändamålet, synes dock höjningen kunna begränsas till
100.000 kronor och anslaget för nästkommande budgetår sålunda bestämmas
till 200,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag uppföres med av Kungl.
Maj ts äskat belopp, hemställer,
att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
33
21:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 129 och 130) hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetar agt
rum, må till bidrag till byggande och underhåll av mindre
hamnar och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 750,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Vägtrafikväsendet.
22:o) Besiktning av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, sid. 131—136) och under erinran, att anslagsberäkningen
— vilken verkställts med utgångspunkt från en beräknad uppbörd under
nästkommande budgetår av avgifter för besiktning av motorfordon å 1,150,000
kronor — påverkas därav, att Kungl. Maj:t numera meddelat beslut angående
omorganisation av automobilbesiktningsväsendet, att tillämpas fran och med
den 1 oktober 1937, hemställer utskottet,
att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,070,000 kronor.
23:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 25, sid. 136), vilket avser anvisande av samma belopp, som för innevarande
budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt
26, sid. 136—138) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 29,000
kronor.
Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 20,000 kronor. De utgifter, som för närvarande avföras å anslaget, utgöras
bland annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland,
av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder
samt av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för bro eller
annan anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke är att
hänföra till allmän väg.
För de med anslaget hittills avsedda ändamålen begäres för nästkommande
budgetår anvisande av oförändrat belopp, 20,000 kronor. Dessutom föreslås,
i anslutning till vad som förutsattes vid upphävandet av skjutsstadgan, viss
utvidgning av anslagets användning och i samband därmed en ökning av
anslagsbeloppet med 9,000 kronor. Härmed avses de bidrag till anordningar
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr (>. 610 37 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
för beredande av skjuts och härbärge åt resande, som under senare år utgått
av anslag för bidrag till skjutsentreprenader m. m. och varmed avsetts, att
i fall, då så erfordras på grund av skjutsstadgans upphävande, möjliggöra
dylika anordningar. Vid bifall härtill skulle särskilt anslag för bidrag till
skjutsentreprenader m. m. icke vidare behöva anvisas. Sistnämnda anslag har
för innevarande budgetår uppförts med 9,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till vissa Jcommunikationsändamål
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 29,000
kronor.
Luftfartsväsendet..
25:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 142—145), som avser att bereda medel för utbetalning
till aktiebolaget Aerotransport av kontraktsenligt understöd för
nästkommande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,012,500
kronor.
26:o) Underhåll och drift av luftfartsleder. Kungl. Majit har (punkt 28,
sid. 145—150) föreslagit riksdagen, att till underhåll och drift av luftfartsleder
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.
Förevarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 125,000 kronor. Det beviljade anslaget avsåg till huvudsaklig del
luftfartsleden Stockholm—Malmö. Beträffande luftfartsleden Malmö—Göteborg—norska
gränsen beräknades endast relativt obetydliga belopp för
skötsel under hela eller delar av budgetåret av tre fält (Svarteborg, Varberg
och Halmstad).
Vid beräknandet av anslaget för nästkommande budgetår har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utgått från, att driften å luftfartsleden Stockholm—
Malmö skall hållas i gång hela nästa budgetår, att nattpostflygning mellan
Göteborg och Malmö erfordrar sju månaders drift av belysningsanläggningar
på denna led samt att trafiken mellan Stockholm och Helsingfors kräver sex
månaders drift av till leden Stockholm—Norrtälje hörande belysningsanläggningar.
Från dessa utgångspunkter har styrelsen beräknat beloppet av de
erforderliga anslagsmedlen till 200,000 kronor med fördelning på olika
poster enligt följande uppställning:
Kronor
För luftfartsleden Stockholm—Malmö .......................................... 145,000
För luftfartsleden (Oslo—) Göteborg—Malmö ................................. 27,500
För luftfartsleden Stockholm—Norrtälje(—Helsingfors) .................. 5,000
För gemensamma utgifter ......................................................... 22,500
Summa kronor 200,000
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
35
Då i årets anslag ingår ett engångsbelopp av 8,000 kronor för inköp av
automobil, representerar det begärda anslaget en ökning av de årliga utgifterna
med 83,000 kronor. Häri ingår ett belopp av 12,000 kronor för komplettering
av förefintliga belysningsanläggningar. Härmed avses, att medel
skola finnas tillgängliga för tillgodoseende av sådana behov av anläggningarnas
förbättrande eller komplettering, vilka nu icke kunna bestämt angivas
men under budgetåret kunna uppkomma, exempelvis krav på ytterligare
hinderbelysning invid landningsfälten eller dylikt. I övrigt hänför
sig den begärda anslagshöjningen väsentligen till överslagsvis gjorda uppräkningar
med hänsyn till att ytterligare delar av flyglederna under innevarande
och nästa budgetår beräknas successivt bliva utbyggda och överlämnade
till styrelsen för underhåll och drift.
Departementschefen erinrar örn att enligt en i luftfartsutredningens år 1934
avgivna betänkande intagen uppgift den årliga kostnaden för ifrågavarande
ändamål beräknades till omkring 224,000 kronor, sedan lederna Stockholm—
Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen blivit helt utbyggda. Med
hänsyn härtill och då åtskilliga av ifrågavarande hjälplandningsfält, särskilt
i fråga örn belysningsanordningarna, icke kunna beräknas vara i drift under
hela nästa budgetår, finner departementschefen anslaget för samma budgetår
kunna beräknas till 150,000 kronor. Härvid har departementschefen ansett
anledning icke föreligga till erinran mot att anslaget får tagas i anspråk för
komplettering av befintliga belysningsanläggningar, dock att endast mindre
kompletteringar förutsatts skola komma ifråga.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,
att riksdagen må till underhåll och drift av luftf artsleder för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.
27:o) Radiotjänst för luftfarten. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 150—154)
föreslagit riksdagen att till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1937/1938
anvisa ett anslag av 190,000 kronor.
Till radiotjänst för luftfarten har riksdagen för vart och ett av budgetåren
1931—1936 anvisat ett anslag av 40,000 kronor. För innevarande budgetår
höjdes ifrågavarande anslag till 150,000 kronor. Höjningen av anslaget var
främst beroende på den inom Sverige utökade flygtrafiken. Anslagen hava
utbetalats till telegrafverket såsom ersättning för att telegrafverket utan
kostnad för luftfarten tillhandahåller för densamma erforderlig radiotjänst.
Denna förmån av fri radiotjänst, som står till förfogande för såväl svenska
som utländska flygplan, har ansetts böra medgivas bland annat med hänsyn
till att motsvarande förmån beredes svensk luftfart i utlandet.
I nästlidet års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 30) meddelades,
att Kungl. Majit den 22 november 1935 anbefallt luftfartsmyndigheten,
flygstyrelsen, telegrafstyrelsen och statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt att gemensamt verkställa utredning bland annat angående frågan,
utikottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
huruvida besparingar i kostnaderna för radiotjänst för luftfart skulle kunna
vinnas genom samverkan mellan militära och civila organ för luftfarten.
I skrivelse den 29 maj 1936 framlade berörda myndigheter resultaten av
den på grund av Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut verkställda utredningen.
Utredningen gav vid handen, att, frånsett personalkostnaderna för väderlekstjänsten
för luftfarten, någon besparing genom samverkan mellan de militära
och civila organen icke kunde ernås.
För att vinna önskvärda besparingar i kostnaderna för väderlekstjänsten
för luftfarten, för vilket ändamål anslag anvisats under nionde huvudtiteln,
befanns det vid förenämnda utredning nödvändigt att centralisera mottagningen
av de från utlandet trådlöst utsända väderleksobservationerna till en
vid Bromma flygplats inrättad, till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
hörande väderleksradiostation, från vilken det erhållna observationsmaterialet
med teletype skulle vidarebefordras till anstalten och de flygplatser,
som bomme att få egen prognostjänst. Enär denna station sålunda måste
stå i teletypeförbindelse med anstalten och flygstationen i Malmö, erfordrades,
såvitt på telegrafverket belöpande kostnader angår, dels viss engångskostnad
för apparatur vid flygplatserna i Stockholm och Malmö och dels en
årlig kostnad av 11,000 kronor för driften. För väderlekstjänstens del skulle
genom vidtagandet av de ifrågasatta åtgärderna årskostnaden kunna nedbringas
från tidigare beräknade 243,100 kronor till 166,400 kronor eller med
76,700 kronor.
Vid beräkningen av det för radiotjänst för luftfarten för budgetåret
1937/1938 äskade beloppet, 190,000 kronor, har förutsatts, att såväl de befintliga
markradiostationerna vid Stockholms, Göteborgs och Malmö flygplatser
som de av arets riksdag beslutade markradiostationerna vid Norrköping och i
Småland komma att vara i drift. Vidare hava de å innevarande budgetårs stat
upptagna teletypeförbindelserna beräknats bliva utökade med en förbindelse
Stockholm—Finland. I beloppet ingå slutligen driftkostnaderna för de ovan
berörda anordningarna för centralisering av väderlekstjänsten för luftfarten.
Då Kungl. Majds förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 190,000 kronor.
28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 30, sid. 154) — och under erinran, att förevarande anslag är
avsett för bestridande av till vederbörande besiktningsman utgående arvode
samt resekostnads- och traktamentsersättning för besiktning av luftfartyg i de
fall, där dylika kostnader undantagsvis icke skola gäldas av luftfartygets ägare
utan utgå av statsmedel — hemställer utskottet,
att riksdagen må till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
37
29:o) Utvidgning av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats. Kungl.
Majit har (punkt 31, sid. 155—157) föreslagit riksdagen att till utvidgning av
belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
För innevarande budgetår har till utvidgning av belysningsanläggningen å
Bulltofta flygplats anvisats ett anslag av 50,000 kronor avsett för beredande
av medel till de förändringar och utvidgningar av anläggningen, som ansågos
påkallade i anledning av flygplatsens utvidgning mot norr. Den nu föreslagna
3Ttterligare kompletteringen av belysningsanläggningen innefattar, förutom anskaffning
av ett flodljus, utökning av den såsom otillräcklig ansedda hinderbelysningen
nordost, öster och söder om fältet.
Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till utvidgning av belysningsanläggningen
å Bulltofta flygplats för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Byggnadsväsende!.
30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl Majit har (punkt 32, sid.
158—176) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
personalförteckning för byggnadsstyrelsen; dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 538,500 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 145, inom första kammaren
av herrar J. B. Johansson och L. Hagström, och den andra inom andra kammaren,
nr 197, av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen ville
besluta dels avslå under sjätte huvudtiteln gjord framställning örn inrättandet
av ytterligare en intendentsbefattning inom byggnadsstyrelsen, dels i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag snarast möjligt i
syfte att effektivt begränsa tjänstemännens i byggnadsstyrelsen rätt att åtaga
sig enskilda arkitektuppdrag.
För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag: Byggnadsstyrelsen: Avlöningar
upptaget med ett belopp av 520,000 kronor.
I fråga om stadsplanebyråns arbetskrafter har byggnadsstyrelsen begärt
uppförandet å ordinarie stat av en ny befattning såsom förste intendent med
placering i lönegrad B 28 samt därjämte anställandet av en befattningshavare,
närmast avsedd för handläggning av ärenden rörande gatukostnadsbestämmelser,
med årligt arvode av 7,200 kronor. Vid bifall härtill skulle icke vidare
erfordras det belopp av 6,000 kronor, vilket föregående år anvisades för ett
tillfälligt biträde å stadsplanebyrån, främst avsett för avarbetandet av viss
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
balans i granskningen av fastighetsregisterkartor. I avseende å detta yrkande
har departementschefen anfört följande:
Såsom jag vid anmälan tidigare i dag av frågan örn anslag till kommunikationsdepartementet
framhållit, är det, icke minst med hänsyn till stadsplaneärendenas
i mångå fall stora ekonomiska betydelse för därav berörda samhällen
och enskilda, av vikt att såväl departementet som byggnadsstyrelsen
förses med tillräckliga arbetskrafter för tillgodoseende av kravet på dessa
ärendens snabba handläggning. Den ingående motivering, som styrelsen
åberopat till stöd för sitt förslag, torde till fullo ådagalägga, att den stadigt
fortgående ökningen i stadsplaneärendenas antal samt de nya arbetsuppgifter,
som i vissa avseenden pålagts styrelsen i fråga om stadsplaneväsendet och
länsarkitektsinstitutionen, för stadsplanebyrån medfört en arbetsbörda, för vars
avveckling den nuvarande personalen icke kan anses tillräcklig. En förstärkning
av denna personal synes mig därför av behovet påkallad.
I fråga örn inrättandet för ändamålet av en befattning i 28:e lönegraden
hava emellertid, såsom av det föregående framgår, olika meningar gjort sig
gällande. Ehuru jag finner de skäl, som styrelsen anfört till stöd för sitt förslag
härutinnan, värda allt beaktande, torde dock å andra sidan anledning föreligga
att, innan en ny ordinarie tjänst i denna lönegrad inrättas, ännu något
år avvakta, huruvida den ökning av arbetsbördan, som synes framkallad av
övergången till den nya stadsplanelagstiftningen och tillämpningen av den
nya länsarkitektsorganisationen, skall visa sig bliva även kvalitativt av sådan
bestående art, att en dylik tjänst är behövlig. Tills vidare synes mig behovet
böra tillgodoses på det sätt, att en ny intendentsbefattning å stadsplanebyrån
inrättas, och torde med hänsyn till vad i ärendet upplysts tillräckliga
skäl föreligga att uppföra befattningen på ordinarie stat. Jag anser därjämte,
att styrelsens framställning om medel för anställande av en ny befattningshavare
å stadsplanebyrån huvudsakligen för biträde vid handläggningen
av ärenden rörande gatukostnadsbestämmelser bör bifallas så till vida,
att styrelsen får för ändamålet fortfarande tills vidare disponera det belopp
av 6,000 kronor, som föregående år för beredande av tillfällig förstärkning
av stadsplanebyråns arbetskrafter inräknades i den för grundavlöningar m. m.
upptagna posten.
Med nedsättning i övrigt av vissa byggnadsstyrelsens krav på personalförstärkning
har departementschefen — med hänsyn till omfattningen av det
fastighetsbestånd, som står eller inom den närmaste tiden kommer att ställas
under styrelsens förvaltning -— ansett sig böra förorda, att möjlighet beredes
styrelsen att anställa ytterligare en bygnadskontrollant mot arvode. För ändamålet
skulle grundavlöningsposten höjas med ett belopp, motsvarande arvodet
till den redan anställde extra kontrollanten, eller i avrundat tal 6,000 kronor.
Dessutom tillstyrkes att i grundavlöningsposten inräknas medel för avlöningar
av ytterligare följande tjänstemän, nämligen en ritare, ett kanslibiträde
å kulturhistoriska byrån, ett kontorsbiträde å intendentsbyrån samt en expeditionsvakt.
Ytterligare har departementschefen med hänsyn till de av honom
förordade begränsningarna i styrelsens förslag i fråga om nya befattningar
ansett sig böra förorda, att 3,000 kronor inräknas i grundavlöningsposten för
beredande av möjlighet att tillgodose de mera tillfälliga behov av arbetskrafter,
som kunna uppkomma. Vid bifall härtill skulle å andra sidan ur
grundavlöningsposten utgå det belopp av 2,500 kronor, som för löpande budgetår
beviljats till förstärkning av kulturhistoriska byråns arbetskrafter.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
39
Utskottet tiar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag
jämväl i vad detsamma avser medel till en ny befattning som intendent
å stadsplanebyrån och övrig förstärkning av byggnadsstyrelsens arbetskrafter.
Med avseende å det motionsvis framförda yrkandet örn avslag å medel till
nämnda intendentsbefattning må erinras, att de i motionerna framförda erinringarna
mot den privata arkitektverksamhet, som bedrives av byggnadsstyrelsens
tjänstemän, i varje fall ej synes hava avseende å stadsplanebyrån.
Samtidigt som de till nämnda byrå hörande ärendena synas vara från övriga
byggnadsärenden rätt artskilda, är deras praktiska avgörande utan tidsutdräkt
ofta av en genomgripande betydelse för samhällenas bebyggelse och en lämplig
markexploatering. 1)et är därför av vikt att för dessa ärendens handläggning
i tillräcklig utsträckning står till förfogande personal med en härför
lämpad skolning och praktisk erfarenhet.
Beträffande den i motionerna påtalade privata arkitektverksamheten må till
en början erinras örn den kår av arkitekter utom stat, som alltjämt finnes inom
byggnadsstyrelsen. Dessa »arkitekter i byggnadsstyrelsen» åtnjuta ej någon
avlöning från styrelsen och äro att betrakta som enskilda yrkesmän. \ ad
angår de fast anställdas enskilda verksamhet utövas numera, enligt vad utskottet
inhämtat, en rätt långt gående kontroll över att densamma ej får på
ett olämpligt sätt inkräkta på arbetet i tjänsten eller att den eljest bedrives
under olämpliga former. Utskottet förväntar emellertid, att Kungl. Maj.t
måtte föranstalta därom att hithörande spörsmål kommer under bedömande
av 1936 års lönekommitté i samband med den allmänna utredning rörande
lönernas avvägning och den revision av lönevillkoren som avilar nämnda
kommitté, på grund varav någon ytterligare framställning från riksdagen i
frågan ej för närvarande synes vara påkallad.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 145 och II: 197, i vad de avse förslaget örn
en intendentsbefattning å stadsplanebyrån, må
a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
-
Personalförteckning.
Lönegrad Befattning
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet
............................................................... —
1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
4 byggnadsråd ...................................................... B 30
1 byråchef ............................................................ B 30
1 byrådirektör ...................................................... B 28
6 intendenter ......................................................... B 26
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Lönegrad Befattning
1 kamrerare ......................................................... B 24
1 sekreterare ......................................................... b 24
4 assistenter ......................................................... B 21
3 byggnadskontrollanter .......................................... B 21
1 notarie ............................................................... B 21
1 kansliskrivare ...................................................... Bil
1 förste expeditionsvakt .......................................... B 7
4 kanslibiträden ...................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................ B 5
6 kontorsbiträden .........................,......................... B 4
2 skrivbiträden ...................................................... B 2
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Tjänstemän å extra stat.
1 byråchef ............................................................ B 30
1 inspektör ............................................................ B 26
1 notarie och revisor................................................ B 21
1 byråingenjör ...................................................... B 21
Byggn adss t yreis ens värm el e dningsp erson al.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister ......................................................... B 10
3 värmeledningsskötare tillika reparatörer .................. B 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat. Kronor
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
............................................................. 275,600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m......................... 119,500
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 8,500 128 000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis................................. 19,500
Säger kronor 423,100
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 33,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl, Maj:t .........''.......................................... 9,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m......................... 28,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 1,900 30,000
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................................................... 4,000
Säger kronor 76,800
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
41
1.
2.
3.
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal
Avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
............................................................
Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m......................... 13,200
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... 4,200
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ..............................
Säger kronor
Kronor.
18,300
17,400
2,900
38,600
Summa förslagsanslag kronor 538,500;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 538,500 kronor;
II. att motionerna 1:145 och II: 197, i vad de avse frågan örn
tjänstemännens i byggnadsstyrelsen enskilda arkitektverksamhet,
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.
31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, sid. 178 och 179), vilket, jämfört med medelsanvisningen
för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår, innebär en anslagsminskning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 86,900 kronor.
32:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 34, sid. 179 och
180) föreslagit riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande
verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 32,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 223, har herr G. De Geer i
Lesjöfors hemställt, att begärt anslag av 32,000 kronor under sjätte huvudtiteln
icke ensidigt lämnas för propagerande och konsulterande verksamhet
för vedeldningens främjande utan i stället för utredning och konsulterande
verksamhet för en ökad avsättning av gallringsveden från enskilda skogar.
Under erinran att anslag för ifrågavarande ändamål under de senare åren
utgått med 50,000 kronor får utskottet tillstyrka, att anslag nu anvisas med
det av Kungl. Majit äskade till 32,000 kronor nedsatta beloppet.
I förevarande motion lia påtalats vissa missförhållanden, avseende att
vedeldningen på ett ekonomiskt olämpligt sätt inkräktade på industriens
virkesförsörjning. I anledning härav vill utskottet framhålla, att enligt vad
utskottet inhämtat byggnadsstyrelsen redan har sin uppmärksamhet riktad
på angelägenheten av att propagandan för vedeldningen lägges på ett sådant
sätt, att en dylik mindre rationell användning av skogstillgångarna
undvikes.
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Under åberopande Härav hemställer utskottet,
a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag må
till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för
vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 32,000 kronor;
b) att motionen II: 223 må anses besvarad med vad utskottet
anfört.
33:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
35, sid. 180—189) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/
1938;
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 470,300 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle för ersättningar vid
vikariat å länsarkitektstjänsterna ställas till förfogande ett från 8,100 till
12,800 kronor förhöjt belopp. Vidare skulle det för ersättningar vid vikariat
å assistent- och biträdestjänster avsedda beloppet, nu 5,000 kronor, ökas till
7,000 kronor. Härjämte har, i anslutning till en av byggnadsstyrelsen gjord
framställning örn uppförande av ett särskilt förslagsanslag å 72,000 kronor
för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna, föreslagits, att för nyssnämnda
ändamål skall å avlöningsstaten upptagas en förslagsvis beräknad anslagspost
å 70,000 kronor. I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag inga andra
ändringar än sådana, som föranledas av den nya familjepensioneringens
genomförande.
Departementschefen har beträffande förslaget örn anvisande av medel för
avlöningar till tillfälliga biträden anfört bland annat följande:
Av nu föreliggande framställningar från länsstyrelser och länsarkitekter
framgår, att den för länsarkitekterna avsedda praktiserande verksamheten,
varigenom inkomster skulle tillföras statsverket för täckande av merkostnaderna
för den nya organisationen, i viss utsträckning måst begränsas på grund
av personalbrist. Därest denna verksamhet skall kunna bedrivas på sätt och
i omfattning, som från början avsetts, lärer därför en förstärkning av arbetskrafterna
å länsarkitektkontoren vara ofrånkomlig. Den erfarenhet, som hittills
vunnits, synes också vara tillräcklig för att motivera ett genomförande
i huvudsak av det nyss berörda förslaget, varigenom möjlighet skulle öppnas
att tillgodose de växlande behov av personalförstärkning, som kunna uppkomma
närmast i anledning av sådana uppdrag åt länsarkitektkontoren, som
tillföra statsverket inkomster.
På grund av det sålunda anförda vill jag för min del tillstyrka, att medel
för ändamålet upptagas i avlöningsstaten. Dessa medel torde dock böra få
disponeras allenast efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall. Vidare
bör som förutsättning för anvisande av medel i de särskilda fallen principiellt
gälla, att utgiften beräknas bliva täckt av ökade inkomster från vederbörande
arkitektkontors verksamhet. Från denna huvudregel kunna emellertid undantag
bliva av förhållandena påkallade.
43
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Under åberopande av vad departementschefen härutinnan anfört tillstyrker
utskottet, att å avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen uppföres en
förslagsvis beräknad anslagspost å 70,000 kronor till avlöningar till tillfälliga
biträden. Utskottet har jämväl i övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förevarande förslag samt hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisa
-
tionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden till 14 länsarkitekter ............ 168,300
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis 12,800 181,100
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis 75,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...................... 135,300
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 4,200 139,500
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 70,000
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ................................................ 4,700
Summa förslagsanslag kronor 470,300;
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 470,300 kronor.
34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl.Maj:thar(punkt36,
sid. 189—192) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med 58,200
kronor. Nu föreslås, att anslaget för nästkommande budgetår skall, för beredande
av ytterligare medel till expenser, uppföras med ett till 70,000 kronor
förhöjt belopp.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
70,000 kronor.
35:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 37, sid. 192 och 193) föreslagit riksdagen att till utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Förevarande anslag, som under budgetåren 1933—1937 varit uppfört med
5,000 kronor, står till Kungl. Majda disposition och är avsett till täckande
av kostnader för genom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar eller andra
förberedande åtgärder, såsom upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag
för statens räkning och uppgörande av förslag till stadsplan å kronan
tillhörigt område, vilka icke skola bekostas av styrelsens anslag eller med
särskilt anvisade medel. Därest byggnadsanslag beviljas till företag, för
vilket förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av nu ifrågavarande
anslag, skall till sistnämnda anslag återföras Arnd därav för ändamålet utgivits.
Under innevarande budgetår har tillgången å anslaget, med inräknande av
en vid budgetårets ingång förefintlig reservation å 6,423 kronor 66 öre samt
av ett förskott å 4,519 kronor 73 öre, som skolat återföras till anslaget, utgjort
15,943 kronor 39 öre. Av detta belopp hava redan 10,867 kronor 50 öre
ställts till byggnadsstyrelsens förfogande, varjämte styrelsen hemställt örn
anvisande av tillhopa 5,000 kronor för utredningar rörande nya lokaler för
vissa institutioner vid veterinärhögskolan. Efter bifall till dessa framställningar
skulle å anslaget kvarstå ett odisponerat belopp av endast 75 kronor
89 öre. Under tiden till utgången av nästa budgetår kunna några medel icke
påräknas komma att tillföras anslaget från byggnadsanslag.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med ett från 5,000 till 15,000 kronor förhöjt belopp. Utskottet
— som ej funnit anledning till erinran mot förslaget, att kostnader
för utredningar, vilka ej inom tio år resulterat i arbeten, vartill särskilt anslag
beviljats, må, efter beslut härom av Kungl. Majit i varje särskilt fall,
slutligt stanna å nu ifrågavarande anslag — hemställer,
att riksdagen må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
rn. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
36:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 38, sid. 194), vilket, jämfört med medelsanvisningen
för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår, innebär
en anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till mätningar m. m. av kidd ur historiskt
märkliga byggnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.
37:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har
(punkt 39, sid. 195—197) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
45
Byggnadsstyrelsens förevarande framställning innebär, att utöver det belopp
å 100,000 kronor, som från och med budgetåret 1935/1936 beräknats för
det löpande underhållet av historiska byggnader och för lyshållning m. fl.
utgifter för kronans publika hus i Stockholm, för restaureringsarbeten å
Kalmar och Läckö slott samt Bohus fästningsruin skulle anvisas respektive
30,000, 20,000 och 30,000 kronor. Ifrågavarande anslag, som för innevarande
budgetår anvisats med 125,000 kronor — innefattande ett belopp av 25,000
kronor för underhållsarbeten å nämnda byggnadsminnesmärken — skulle sålunda
enligt styrelsens förslag höjas till 180,000 kronor för nästa budgetår.
Med hänsyn till önskvärdheten av att nyssnämnda tre byggnadsminnesmärken
efter hand iståndsättas vill jag tillstyrka, att för nästa budgetår medel
anvisas i syfte att möjliggöra ett bedrivande av dessa arbeten. Då emellertid
de av byggnadsstyrelsen framlagda arbetsplanerna utan allt för stora olägenheter
torde kunna något förskjutas, synes för ifrågavarande ändamål icke böra
beräknas större belopp än 50,000 kronor. Anslagsbeloppet för nästa budgetår
skulle sålunda bestämmas till (100,000 + 50,000) 150,000 kronor, innebärande
en höjning i förhållande till nu löpande budgetårs anslag med 25,000 kronor.
Såsom i nästlidet års statsverksproposition framhölls, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att, därest vid nämnda byggnadsminnesmärken ytterligare
arbeten skulle bliva nödvändiga på grund av ras eller dylikt, efter framställning
av byggnadsstyrelsen med anlitande av tillgängliga medel bereda täckning
av de med dylika arbeten förenade kostnaderna.
Då Kungl. Majits förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
150.000 kronor.
38:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,
sid. 197 och 198) örn anvisande av det för slutförande av ifrågavarande arbeten
planenligt erforderliga beloppet hemställer utskottet,
att riksdagen må till restaurering av västra trappuppgången
och norra portiken å Stockholms slott för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.
39:o) Restaurering av Gustaf lilis paviljong i Haga. Kungl. Majit har
(punkt 41, sid. 198—200) föreslagit riksdagen att till restaurering av Gustaf
lilis paviljong i Haga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 98,000 kronor.
Till ifrågavarande restaureringsarbeten, vilka beräknats draga en kostnad
av 143,600 kronor, hava för innevarande budgetår anvisats 45,500 kronor.
Nu begäres anvisande av resterande anslagsbelopp eller, i avrundat tal, 98,000
kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må till restaurering av Gustaf III.s paviljong i
Haga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
98.000 kronor.
Utskottet.
Utskottet
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
40:o) Iståndsättning av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott.
Kungl. Majit har (punkt 42, sid. 200—202) föreslagit riksdagen att till iståndsättning
av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 28,000 kronor.
Den totala kostnaden för de med föreliggande förslag avsedda arbetena
för iståndsättning av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott —
vilka arbeten omfatta en kaj sträcka av omkring 240 meter, nämligen från
landsvägsbrons landfäste fram till den med huggen granit redan beklädda
kajen framför slottet —• har beräknats till ett belopp av 56,000 kronor, fördelat
på följande sätt:
Kronor
Borttagning av gammal strandskoning, spåntning, schaktning, utbott
-
ning samt betong- och murningsarbeten m. m.................................. 35,000
Beklädnadssten av krysshamrad granit, grad I respektive grad II ... 16,000
Arbetsledning och oförutsedda utgifter................................................. 5,000
Summa kronor 56,000
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Den i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen, att kajmuren
vid uppfarten till Drottningholms slott är i sådant skick att åtgärder
för dess iståndsättande icke böra vidare undanskjutas. Icke minst med
hänsyn till det stora antalet turister och andra personer, som särskilt under
söndagarna söker sig till slottet och dess omgivningar, torde det vara önskvärt
att kajmuren iordningställes. Det i förevarande syfte framlagda förslaget,
vilket beräknats draga en kostnad av 56,000 kronor, har icke givit mig anledning
till erinran. Då arbetena icke äro lämpade att utföras av arbetslöshetskommissionen,
torde medel för desamma böra anvisas under sjätte huvudtiteln.
Efter samråd med byggnadsstyrelsen, genom vars försorg arbetena
torde böra utföras, har jag emellertid funnit det erforderliga anslagsbeloppet
kunna lika fördelas på de två närmaste budgetåren.
Utskottet tillstyrker, att de föreslagna iståndsättningsarbetena må komma
till utförande. Under erinran därom, att kostnaderna för arbetena, 56,000
kronor, äro avsedda att lika fördelas på de två närmaste budgetåren, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till iståndsättning av hagmuren vid uppfarten
till Drottningholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 28,000 kronor.
41 :o) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Gripsholms slott. Kungl. Maj:t har
(punkt 43, sid. 202—205) föreslagit riksdagen att till iståndsättningsarbeten
m. m. vid Gripsholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 32,000 kronor.
Under åberopande av framställning från ståthållarämbetet på Gripsholms
slott jämte en därvid fogad utredning av vederbörande slottsarkitekt har
byggnadsstyrelsen framlagt förslag örn utförande av vissa reparationsarbeten
m. m. å slottet med tillhörande byggnader för en kostnad av sammanlagt
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
47
120,300 kronor samt hemställt, att därav måtte för nästkommande budgetår
anvisas ett belopp av 64,150 kronor. Sistnämnda belopp, som avser arbeten,
vilka ansetts böra komma till utförande med det snaraste, fördelar sig på
följande sätt:
Kronor
Slottet:
Nya yttertrappor å yttre borggården .......................................... 1,450
Centralvärmeanläggning i bostäderna för slottsförvaltaren, oldfrun
och slottsvaktmästaren samt badrum i två lägenheter m. m....... 11,800
övriga byggnader:
Nytt uthus till Lilla fabriksbyggnaden ....................................... 5,400
Nytt uthus till Stora fabriksbyggnaden ....................................... 3,700
Reparationer å Röda stallet ...................................................... 10,000
Reparationer å redskaps- och virkesbod .................................... 7,000
Reparationer å Röda magasinet ................................................ 5,900
Reparationer å uthus till vaktmästareflygeln .............................. 4,800
Utrustning och tekniska installationer:
Brandstegar ........................................................................... 3,300
Motorspruta ........................................................................... 4,000
Oförutsedda utgifter, administration och kontroll, omkring 12 procent 6,800
Summa kronor 64,150
Rörande behovet av nyss angivna arbeten hava i den av slottsarkitekten
uppgjorda kostnadsberäkningen meddelats följande närmare uppgifter:
Yttertrapporna å yttre borggården äro uppruttna.
Bostäderna för slottsförvaltaren, oldfrun och slottsvaktmästaren äro belägna
inom »gamla borgen». Med sina ända till 2.5 meter tjocka murar äro
lägenheterna fuktiga och kalla, så att de även sommartid måste eldas. Skafferier,
garderober och badrum saknas. Bränsleåtgången är onormalt stor.
Uthusen till lilla och stora fabriksbyggnaderna äro nedruttna och fallfärdiga.
I Röda stallet är grunden rasad och taket upprutten
I grunden till redskaps- och virkesboden hava sättningar uppstått. Bodens
tak är uppruttet.
I Röda magasinet hava svåra sättningar uppkommit och taket är uppruttet.
I uthuset till vaktmästareflygeln äro väggarna delvis uppruttna och grunden
dålig.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Byggnadsstyrelsens förevarande framställning avser vissa iståndsättningsarbeten
m. m. vid Gripsholms slott för en sammanlagd kostnad av 120,300
kronor. Denna kostnad representerar, såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, väsentligen sådana iståndsättningsarbeten, som ansetts nödvändiga
för att de olika byggnaderna skola kunna på ett tillfredsställande sätt underhållas
med de årliga underhållsanslagen.
Ifrågavarande arbeten hava efter angelägenhetsgrad uppdelats i två klasser,
av vilka klass I omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 64,150 kronor.
Av den förebragta utredningen synes framgå, att dessa arbeten i huvudsak
äro av den art, att de måste utföras inom den närmaste tiden, därest risk för
allvarliga skador eller andra svåra olägenheter skall undvikas.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
%
Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst anser jag mig i anslutning
till tidigare tillämpad praxis böra tillstyrka, att medel under sjätte huvudtiteln
anvisas för utförande av de till klass I hänförliga arbetena m. m., vilka
synas vara av den omfattning, att de icke kunna bekostas med de årliga under
hållsanslagen. Det för ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet, 64,150
kronor, lämpligen avrundat till 64,000 kronor, torde emellertid kunna uppdelas
lika på de två närmaste budgetåren.»
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt hemställer,
att riksdagen må till iståndsättningsarbeten rn. m. vid Gripsholms
slott för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 32,000 kronor.
Diverse.
42:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Majits förslag (punkt 44, sid. 206) örn anslag till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket
härigenom
anmäles.
43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt
45, sid. 206) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna förvissa
resor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 28,
av herr D. Hansén m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 29, av herr
E. Lindberg i Umeå m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för
ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor höja det av Kungl. Majit å sjätte huvudtiteln
upptagna extra reservationsanslaget för budgetåret 1937/1938 till
50,000 kronor.
I förevarande motioner anföres bland annat följande:
Norrbotten och Västerbotten undergå en ständig utveckling på de mest
skilda områden. Här må erinras örn, att sedan 1929, då den senaste riksdagsresan
företogs, inlandsbanan nått sin fullbordan. Örn endast några
månader öppnas denna bana för allmän trafik i sin övre del. Den nya
gruv- och malmförädlingsindustrien i norra delen av Västerbotten har
ytterligare utvecklats och nya malmfyndigheter ha gjorts, varjämte nya
Sruvor i såväl detta län som i Norrbotten börjat bearbetas. Kolonisationen
ar fortskridit och jordbruket även i övrigt starkt utvecklats. Den särskilda
skogslagstiftningen för lappmarken har förändrats. Ett nytt stort sinnessjukhus,
Umedalen, har uppförts. En särskild hovrätt för de båda nordligaste
länen har inrättats o. s. v.
Men alltjämt anmäla sig nya behov och krav i dessa trakter. Den nya
skogslagstiftningen gäller försöksvis under en tioårsperiod, och denna fråga,
som är av utomordentlig betydelse för icke blott övre Norrland utan för
49
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
hela vårt land, kommer därför att örn några år åter påkalla statsmakternas
intresse. Försörjningsproblemet i Norrbotten och Västerbotten, med dess
alltjämt starkt växande befolkning, är ständigt aktuellt även i den meningen,
att statsmakternas oavlåtliga uppmärksamhet på detsamma är ofrånkomlig.
Jordbrukskolonisationen måste forceras för att skapa nya utkomstmöjligheter.
De gamla små jordbruken måste beredas möjlighet till nyodling.
Jordbruksregleringarna, som missgynna Norrland, måste justeras för
denna landsdel vidkommande. Åtgärder i detta syfte äro bebådade i årets
trontal. Personlig förtrogenhet bland riksdagens ledamöter med förhållandena
skulle helt visst vara ägnad att underlätta tillkomsten av ett jordbruksstöd
av för Norrland fullt tillfredsställande utformning. Väg väsendets
fortsatta utveckling är ett önskemål, som trots forcermgen under senare
år av vägbyggandet alltjämt tränger sig fram i förgrunden bland de
speciellt norrländska problemen.
Alla dessa för övre Norrland betydelsefulla frågor komma säkerligen att
sysselsätta riksdagen under de närmaste åren. Det är då helt naturligt av
största betydelse icke blott för de ifrågavarande länen utan för hela landet,
att riksdagens ledamöter äga en på personligt studium på ort och stalie
grundad förtrogenhet med förhållandena.
Med insikt härom är man i de båda nordligaste länen beredd att unclerkasta
sig ekonomiska uppoffringar för att möjliggöra en riksdagsresa under
innevarande år. Förutsättningen för att den skall kunna komma till stand
är emellertid, att staten även denna gång lämnar bidrag till resekostnaderna.
Flertalet ledamöter av riksdagen äro nämligen i sådan ekonomisk ställning
att det icke kan begäras att de i huvudsak på egen bekostnad skola företaga
en sådan resa. Även vid fria resor torde uppoffringen för många bil
kännbar. Det är emellertid ytterst önskvärt att sa manga medlemmai av
riksdagen som möjligt sättas i stånd att deltaga i resan.
För finansiering av riksdagsresan — till den del finansieringen kan anses
böra falla på staten, nämligen fria resor på statens järnvägar — torde ett
belopp av den storleksordning som anvisades av 1922 års riksdag vara
fullt tillräckligt. Inom denna anslagssumma torde även rymmas övriga
krav på förbilligande av resor på statens järnvägar.
Förevarande anslag tillkom på förslag av Kungl. Majit vid 1922 års riksdag,
närmast för att bereda statsbanorna ersättning för järnvägstransporter
i samband med studieresor, anordnade för riksdagens ledamöter. Dessutom
var anslaget avsett för betalning av biljettkostnaden vid en del andra resor,
exempelvis besök vid internationella kongresser, anordnade i Sverige. Tidigare
hade ingen gottgörelse utgått till statens järnvägar för dessa resor av
skilda slag.
Anslaget, som ursprungligen var uppfört med 50,000 kronor, har sedermera
efterhand sänkts. För budgetåret 1936/1937 var — med utgångspunkt
från senaste årens anslagsbelastning — ett belopp av 5,000 kronor anvisat,
och Kungl. Majit har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1937/1938 oförändrat
upptages med samma belopp.
På sätt av de väckta motionerna närmare framgår planlägges emellertid
en ny riksdagsresa att äga rum instundande sommar. Med avseende å de
kostnader för densamma, som böra bestridas fran förevarande anslag, må eiinras,
att den av riksdagens ledamöter under sommaren 1929 företagna
studieresan till Norrland föranledde utbetalningar från anslaget med cirka
Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 6 sami Nr Ii. 010 87 4
Utskottet.
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
42.000 kronor. Med utgångspunkt härifrån vill utskottet föreslå, att anslaget
för nästkommande budgetår upptages till det av motionärerna angivna beloppet
50,000 kronor.
Med tillstyrkande alltså av förevarande motioner får utskottet, under
hänvisning i övrigt till motionernas motivering, hemställa,
att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av
Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 50,000 kronor.
44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Maj:t
har (punkt 46, sid. 206 och 207) föreslagit riksdagen att till postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 5,300,000 kronor.
Ifrågavarande anslag, som för budgetåren 1933—1935 varit uppfört med
4.450.000 kronor, höjdes för budgetåret 1935/1936 till 4,780,000 kronor och
för innevarande budgetår till 5,000,000 kronor.
Enligt vad departementschefen inhämtat från generalpoststyrelsen beräknas
den under budgetåret 1936/1937 till postverket inflytande ersättningen
för befordran av tjänsteförsändelser m. m. komma att uppgå till 5,190,000
kronor. För budgetåret 1967/1938 beräknas ersättningen med hänsyn till den
för år 1937 kalkylerade stigande frankoteckensuppbörden till omkring
5.300.000 kronor. Denna beräkning har icke givit departementschefen anledning
till erinran.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev och dylika
försändelser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 5,300,000 kronor.
45:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 207—211) och under erinran,
att för ändamålet anvisats samma anslagsbelopp för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet
i utlandet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 190,000 kronor.
46:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Majts förslag (punkt 48, sid. 211 och och 212), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksbund
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Dr 6.
51
47:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Kungl. Majit bär
(punkt 49, sid. 212—217) föreslagit riksdagen att till bidrag till svenska
brandskyddsföreningen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.
Till svenska brandskyddsföreningen bar under budgetåren 1935—1937 utgått
ett statsbidrag av 500 kronor årligen. Utöver nämnda statsbidrag har
föreningen kommit i åtnjutande av ytterligare stöd från statens sida därigenom
att vissa statsmyndigheter genom ett eller flera ombud ingått såsom
betalande medlemmar i föreningen. Sålunda hava medlemsavgifter för år
1936 erlagts av telegrafstyrelsen med 400 kronor, av järnvägsstyrelsen med
150 kronor samt av vattenfallsstyrelsen och marinförvaltningen med vardera
50 kronor. Generalpoststyrelsen, som numera ej är företrädd i föreningen,
har under åren 1920—1931 varit representerad i föreningen genom 7 ombud
och härför i årliga avgifter erlagt 350 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Berörda myndigheters medlemskap i föreningen har ansetts motiverat av
den nytta, som myndigheterna kunde draga av att få del av de inom föreningen
samlade erfarenheterna beträffande brandskyddet. Dessa erfarenheter
delgivas medlemmarna främst genom den av föreningen utgivna tidskriften
»Brandskydd».
Emellertid finner jag i likhet med riksräkenskapsverket mindre lämpligt,
att vissa statsmyndigheter ingå såsom betalande medlemmar i föreningen samtidigt
som densamma åtnjuter bidrag från ett å riksstaten särskilt uppfört anslag.
I anslutning till vad riksräkenskapsverket ifrågasatt vill jag därför föreslå, att
för statsbidrag till föreningen föreskrives det villkoret, att föreningen skall
vara skyldig att i förekommande fall utan särskild kostnad för statsverket tillhandagå
verk och myndigheter med de råd och upplysningar, vartill eljest
medlemskap i föreningen berättigar. Jämväl torde såsom villkor för bidrag
böra uppställas, att föreningen skall vara skyldig att utan särskild avgift tillhandahålla
verk och myndigheter det antal exemplar av tidskriften »Brandskydd»,
som Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
Under förutsättning att nu berörda förpliktelser åläggas föreningen synes
emellertid en förhöjning av det till föreningen utgående statsbidraget vara
påkallad. På grund härav och med hänsyn jämväl till föreningens gagneliga
verksamhet har jag ansett mig kunna tillstyrka, att bidraget bestämmes att för
nästkommande budgetår utgå med det av föreningen begärda beloppet eller
2,000 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.
48:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit har (punkt 50, sid. 217—224) föreslagit riksdagen att till bidras
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande har för vartdera
av budgetåren 1935—1937 anvisats ett statsbidrag av 50,000 kronor, att utgå
av automobilskattemedel.
I skrivelse den 25 september 1936 har föreningen hemställt, att för
budgetåret 1937/1938 måtte dels anvisas för föreningens stadgeenliga verksamhet
under år 1937 ett statsbidrag av 50,000 kronor, dels och reserveras
ett belopp av 100,000 kronor att av föreningen i mån av behov disponeras för
åtgärder i samband med införandet av trafikundervisning i rikets skolor
under samma år.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»De siffror, som den hittills framlagda statistiken rörande olyckor vid trafik
med motorfordon uppvisar, torde kraftigt bestyrka nödvändigheten av fortsatta
åtgärder i olika avseenden till främjande av trafiksäkerheten på våra
gator och vägar. Ett betydelsefullt led bland strävandena i nämnda syfte utgöres
av den upplysningsverksamhet, som står främst på nationalföreningens
program.
Föreningen har hittills bedrivit sin upplysningspropaganda huvudsakligen
genom affischer, trafikmaningar såväl i press som genom radio, utgivandet av
broschyrer, medverkan till anordnande av trafikdagar i olika delar av landet,
föredrag, trafikkurser och diskussioner samt därjämte i viss utsträckning
genom åtgärder i syfte att åstadkomma trafikundervisning i skolorna.
I sistnämnda hänseende har frågan numera i viss mån kommit i ett nytt
läge därigenom att Kungl. Majit genom cirkulär den 27 november 1936 föreskrivit
införande av obligatorisk trafikundervisning i de läroanstalter, som stå
under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Denna undervisning skall hava
till ändamål att bibringa lärjungarna kännedom örn de viktigaste trafikreglerna
samt särskilt giva dem råd och anvisningar rörande de försiktighetsmått,
gående och cyklande böra iakttaga till förekommande av trafikolyckor. Undervisningen
bör enligt cirkuläret om möjligt kompletteras och stödjas genom
lämpliga föredrag och genom förevisning av för ändamålet särskilt utarbetade
filmer, avsedda att belysa den praktiska tillämpningen av givna regler. Vidare
böra de lokala skolmyndigheterna tillse, att trafikundervisningen på lämpligt
sätt meddelas med anlitande av härför erforderliga hjälpmedel.
Det torde emellertid vara uppenbart, att därest den sålunda föreskrivna
trafikundervisningen skall få avsedd verkan, vederbörande lärare måste bibringas
nödig kompetens för undervisningens meddelande, varjämte skolorna
böra få möjlighet att anskaffa nödigt undervisningsmaterial. I detta avseende
har nationalföreningen redan utfört ett förberedande arbete. Sålunda har föreningen
i anledning av skolöverstyrelsens yttrande över förslaget om obligatorisk
trafikundervisning i skolorna igångsatt utarbetandet av en handbok för
undervisningens meddelande. Föreningen har vidare anordnat instruktiva
kurser för vissa lärare i avsikt att dessa sedermera skola i olika delar av landet
kunna tjänstgöra såsom lärare vid trafikkurser för andra lärare. Därjämte har
föreningen anordnat trafikföreläsningar för lärare ävensom bland annat medverkat
vid frivillig trafikundervisning i vissa skolor och utarbetat en trafik
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6. ö3
plansch, avsedd att tillställas landets skolor för undervisningsändamål, jämte
vissa broschyrer huvudsakligen för skolungdom.
Vid införandet av den nu beslutade obligatoriska undervisningen har föreningen
emellertid funnit ytterligare åtgärder erforderliga till främjande av
denna undervisning. Utöver fullbordandet av nyssnämnda handledning för
lärare skulle således enligt föreningens mening böra ankomma på föreningen
bland annat att anordna ytterligare praktiska kurser för lärare samt att utarbeta
lämpliga hjälpmedel för undervisningen, såsom undervisningsfilm, åskådliggörande
bilder och dylikt. Behovet av åtgärder genom föreningens försorg
i nu angivna syfte har jämväl vitsordats av skoldverstyielsen.
Yad föreningens allmänna propagandaverksamhet beträffar synes densamma
böra i huvudsak fortgå i enlighet med de riktlinjer, som hittills tillämpats. Jag
förutsätter härvid, att föreningen skall i möjligaste mån fullfölja sina strävanden
att genom samverkan med andra organisationer och intresserade i
landets olika delar göra propagandan effektiv och spridd över så stora delar
av landet som möjligt. Särskild vikt synes också böra fästas vid den betydelsefulla
uppgiften att söka bibringa allmänheten erforderlig kunskap om gällande
trafikregler, huvudsakligen innefattade i den nya vägtrafikstadgan. Man torde
nämligen hava anledning antaga, att stora trafikantgrupper icke få del av de i
detta ämne utfärdade nya författningsföreskrifterna, såvida ej särskilda åtgärder
i detta syfte vidtagas. Denna kunskap bör givetvis meddelas i sådan
form, att även det stora flertalet kan förväntas få intresse av och tillgodogöra
sig densamma. Det torde bland annat böra övervägas, huruvida icke en ökad
användning av radio härvid skulle vara lämplig och möjlig.
Mot föreningens hemställan örn bidrag till föreningens nu ifrågavarande
stadgeenliga verksamhet med samma belopp som föregående år eller 50,000
kronor har jag icke funnit anledning till erinran.
Vidkommande härefter föreningens framställning om medel till åtgärder
i anledning av den obligatoriska skolundervisningens införande, så finner jag
föreningens medverkan till främjande av denna undervisning val motiverad.
I saknad av närmare plan för denna medverkan synes dock det för ändamålet
ifrågasatta beloppet kunna nedsättas, förslagsvis till 50,000 kronor. Innan
detta belopp av Kungl. Majit ställes till föreningens förfogande, bör närmare
utredning i samråd med skolöverstyrelsen ske rörande beloppets lampliga användning.
Vid denna utredning bör beaktas möjligheten av att genom okat
anlitande av skolradion förbilliga kostnaderna för ifrågavarande gren av föreningens
verksamhet och samtidigt öka dess effektivitet.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för nästkommande budgetår
upptagas ett anslag till bidrag till föreningen med 100,000 kronor. För ändamålet
torde — i likhet med vad som varit fallet i fråga om de for de två
senaste budgetåren till föreningen anvisade bidragen — automobilskattemedel
lämpligen böra tagas i anspråk.»
I anslutning till en av riksdagen i skrivelse den 5 juni 1936 gjord framställning
i ämnet har Kungl. Majit genom cirkulär den 27 november 1936
4
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
föreskrivit införande av obligatorisk trafikundervisning i de läroanstalter,
som stå under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Enligt Kungl. Maj:ts
nu föreliggande förslag avses nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
skola medverka vid vissa för undervisningens ändamålsenliga bedrivande
erforderliga åtgärder, såsom utgivande av handledning för de lärare,
som skola handhava undervisningen, och anordnande av praktiska kurser för
samma lärare ävensom utarbetande av undervisningsfilm, åskådliggörande
bilder och andra lämpliga hjälpmedel för undervisningen. Med hänsyn härtill
skulle statsbidraget till föreningen, vilket under innevarande budgetår utgår
med 50,000 kronor, för nästkommande budgetår höjas till 100,000 kronor.
Utskottet, som, i likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna,
funnit föreningens medverkan till främjande av ifrågavarande
undervisning väl motiverad, har ansett sig böra tillstyrka den sålunda föreslagna
anslagshöjningen samt hemställer alltså,
att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag
av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemeclel.
49:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 224 och 225) och under erinran, att förevarande
anslag avser utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga internationella
föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den internationella
luftfartskommissionen, hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor.
50:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 52, sid. 225), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp, som finnes uppfört för ändamålet å riksstaten för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
80,000 kronor.
51.o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53,
sid. 225) hemställer utskottet,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dock att i anslaget
må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av
huvudtitelns slutsumma.
52:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 225) angående anslag till dyrtidstillägg
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 55
åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande; vilket härigenom
anmäles.
Stockholm den 12 mars 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Borell, Bergström,
Nilsson i Landeryd, Guslafsson i Benestad, Lindström och Magnusson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson,
Andersson i Prästbol, Norling, Isacsson och De Geer i Hanaskog.
Reservationer:
dels beträffande punkterna 3:o) (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) och 6:o)
(vägorganisationen) av herr Jeppsson;
dels beträffande punkt 15:o) (automobilskattemedlen) av herrar Johansson
i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Borell och Nilsson i Landeryd,
vilka ansett, att motiveringen i fråga örn vägdistriktens ränteutgifter bort hava
följande lydelse:
»I väckta motioner---— för dylika ränteutlägg. Såsom av statsverks
propositionen
framgår, uppgår det kapitalbelopp, som av vägdistrikten förskotterats
men som ännu ej kunnat ersättas genom utbetalning av vederbörligt
statsbidrag, till cirka 25 miljoner kronor. Vägdistrikten åsamkas härigenom
betydande ränteutgifter. För den nu föreslagna åtgärden talar även följande
motionsvis framhållna synpunkter. Vid fördelning av tillgängliga anslag för vägbyggnader
och vägomläggningar tilldelas de enskilda företagen oftast mindre
belopp per år. Utgående anslag fördelas sålunda på ett flertal år. Men i ett
flertal fall visar det sig vara ekonomiskt fördelaktigt att utföra vägarbetet på
avsevärt kortare tid än vad som förutsatts i den fastställda flerårsplanen.
Bland annat bliver kostnaden för arbetsledning och kontroll väsentligt fördyrad
genom en alltför utdragen byggnadstid. Även andra omständigheter
tala för ett mera koncentrerat och forcerat arbetstempo. För att åstadkomma
detta måste oftast vägdistrikten, i väntan på utfallande statsbidrag, förskottera,
ett eller flera år, erforderliga penningebelopp, vilket åsamkar vägdistrikten
ränteutgifter. Olägenheten härav skulle dock väsentligt minskas genom vid
-
56
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
tagandet av den anordning, som här föreslås. Enligt vad utskottet inhämtat
synas inga tekniska hinder möta för en sådan reform.»
samt att förty utskottet under I. f) bort hemställa,
»I. att riksdagen må
f) medgiva, att vägdistriktens ränteutgifter med anledning av
vägkassornas förskottering av statsbidrag för anläggning eller
omläggning av vägar må kunna inräknas i underlaget för vägdistriktens
kostnader för vägunderhållet, varå statsbidrag i författningsenlig
ordning utgår;»
dels och beträffande punkt 18:o) (handelshamnar och farleder) av herrar
Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Landeryd,
Magnusson i Skövde och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets hemställan
bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.»
Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:477 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag tilt extra utgifter a1 i texten
- Rskr. 1937:6 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikatio s. 1 i texten