Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motionen'' angående vägnätets utbyggande med ett system av cykelvägar.

1937-04-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:90, Utlåtande i anledning av väckta motionen'' angående vägnätets utbyggande med ett system av cykelvägar.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 90.

Utskottet.

Nr 90.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motionen'' angående vägnätets

utbyggande med ett system av cykelvägar.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 57, inom första kammaren

av herr H. Sten m. fl. och den andra, nr 132, inom andra kammaren av herr

P. L. Persson i Undersvik m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte utreda, genom

vilka åtgärder och under vilka former staten bör understödja vårt vägnäts

utbyggande med ett system av cykelvägar, i första hand i de stora skogsområdena

i vårt land.

Inledningsvis må framhållas, att motionärernas yrkanden ej omfatta de

cykelbanor, som numera i ökad utsträckning erfordras utmed de allmänna

vägarna, utan allenast avse smärre med cykel trafikabla hjälpvägförbindelser

genom större skogsområden och annan glest befolkad bygd. Enligt redan

vunna erfarenheter från såväl statens domänförvaltning som enskilda skogsbolag

äro dessa cykelstigar av största värde för samfärdseln genom dylika

trakter, främst för därvarande, mestadels under synnerligen torftiga och

hårda förhållanden levande skogs- och ödebygdsbefolkning.

Särskilt inom skogs- och fjälltrakter är behovet av samfärdselförbindelser

ännu starkt framträdande. Detta belyses av att gårdar och hela byar fortfarande

stå helt utan vägförbindelse med bygden och landet i övrigt. Genom

lämnade bidrag till utfartsvägar liksom ock till nybyggesvägar har staten på

senare tid börjat medverka till att minska denna isolering. De här avsedda

cykelstigarna böra även de kunna bidraga till att mildra denna befolknings

levnadsbetingelser genom att underlätta vissa förnödenhetstransporter, postgång,

läkarbesök och andra trängande trafikbehov.

I motionerna har närmare utvecklats den nytta dessa cykelstigar trots sin

synnerligen enkla beskaffenhet medföra för skogsarbetet, enkannerligen för

alla de skogsarbetare som ofta hava sina arbetsplatser förlagda miltals borta

från hem och bygd inne i de stora skogarna. I detta hänseende hava

motionärerna erinrat hurusom arbetet i skogarna, i form av exempelvis gallringar,

skogsdikningar och kolning, numera i allt större utsträckning fortgår

sommartid, varmed behovet av nya framkomstmöjligheter ökats.

Det ligger i sakens natur, att ifrågavarande anläggningar måste med avseende

å teknisk planläggning, röjnings-, planerings- och torrläggningsarbete

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 90.

7

bliva av allra enklaste slag, så att de ej för vederbörande skogsägare komma

att ställa sig alltför ekonomiskt betungande. Enligt de i motionerna lämnade

uppgifterna — bekräftade av de upplysningar utskottet från domänstyrelsen

inhämtat — skulle dylika cykelstigar med en bredd av 0.6—1 meter kunna

anläggas för en kostnad, understigande 1 krona per meter.

Tvivelsutan underlätta dessa cykelstigar även de i sin mån landets uppodling

och bebyggelse. Denna utbyggnad av samfärdselnätet är emellertid

även i andra hänseenden av ett allmänt samhälleligt värde, såsom exempelvis

för övervakningen av skogslagarnas och även andra lagars efterlevnad,

för tillsynen över telefonledningar och andra allmänna anläggningar samt

dessutom och ej minst till underlättande av skogseldars släckning. Enligt

vad utskottet inhämtat tillmätas de jämväl viss militär betydelse.

Även örn dessa cykelstigars bekostande i första hand bör ankomma på

vederbörande intressenter finner utskottet det förtjänt att närmare utredas

huruvida ej staten skulle under några lämpliga former kunna i viss mån

medverka för att underlätta dylika cykelstigars anläggning, eventuellt under

samverkan med landsting eller annan korporation, som har intresse av

dylika samfärdselleders tillkomst och som kan vara villig utöva kontroll

över deras tillbörliga underhåll och framtida fortbestånd i övrigt. Utskottet

utgår ifrån, att det allmännas stöd måste bliva mycket begränsat liksom ock

att automobilskattemedlen ej böra anlitas för ändamålet. Vid utredningen

bör beaktas, i vad mån anläggningar av hithörande slag kunna lämpa sig som

arbetsobjekt för ortsbefolkningen även vid en lågkonjunktur.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 57 och II: 132 må

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande lämpligheten

och möjligheterna av statligt stöd för anläggning av

cykelstigar genom landets mera avlägsna skogsområden och

andra glest befolkade bygder som äro i behov av dylika samfärdselförbindelser.

Stockholm den 13 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 88.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:217 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vägnätets utbyggande med ett system av cykelvägar. s. 3 i texten