Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen angående dövstumundervisningen, ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.

1938-04-29 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:116, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen angående dövstumundervisningen, ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

1

Nr 116.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom

såvitt angår upphävande av lagen angående dövstumundervisningen,

ävensom i avseende å i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkt 182 av det vid nämnda

proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition angående läroanstalter för dövstumma, som kunde varda

riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Läroanstalter

för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av 725,000 kronor,

dels till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader ett förslagsanslag

av 720,000 kronor, dels ock såsom bidrag till tysta skolan i Lidingö ett

anslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 212), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

1. antaga vid sistnämnda statsrådsprotokoll fogat förslag till lag örn

upphävande av lagen den 31 maj 1889 (nr 27, sid. 1) angående dövstumundervisningen;
2.

besluta, att för meddelande av undervisning åt dövstumma skolpliktiga

barn m. fl. följande skolor från och med den 1 juli 1938 skola

vara anordnade, nämligen

fyra upptagning sskolor, av vilka en skall vara förlagd till Härnösand,

en till Lund, en till Manilla och en till Vänersborg,

två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd för oegentligt

dövstumma och förlagd till Örebro samt den andra avsedd för skrivteckenelever

och förlagd till Gävle, samt

fyra / ort sättnings skolor, nämligen

en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,

Bihang till riksdagens protokoll VISS. 6 sami. Nr 116.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,

en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och flickor, samt

en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel, förlagd

till Broby gård i Funbo socken i Uppland;

3. besluta, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen

skall upprätthållas ett seminarium vid dövstumskola, som av Kungl.

Majit bestämmes;

4. besluta, att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende skola från och med den 1 juli

1938 göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor;

5. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar

och sjuksköterskor vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster

och dövstumkonsulenter;

6. bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i sådant hänseende enligt nämnda statsrådsprotokoll

föreslagits meddela erforderliga särskilda bestämmelser och

övergångsbestämmelser beträffande tillämpning av omförmälda avlöningsreglementen

å de under 4 och 5 angivna befattningshavarna ävensom

angående övergångslön;

7. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för statens

läroanstalter för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1938/39;

8. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för

läroanstalterna för dövstumma, att tillämpas under budgetåret 1938/39;

9. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 823,000 kronor;

10. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor;

11. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 12,000 kronor;

12. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor;

13. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande dövstumlärare

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 4,000

kronor;

14. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag

till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet nu anställd

föreståndare eller ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till

tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

3

till förbindas och som på grund härav må komma att uppföras på indragningsstat

hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltager

i landsting;

15. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 5,000 kronor;

16. medgiva, att bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn

må från och med budgetåret 1938/39 utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen enligt statsrådsprotokollet

angivits;

17. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor;

18. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor;

19. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 10,000 kronor;

20. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1938/39;

21. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för

dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna, att tillämpas under budgetåret

1938/39;

22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 28,800 kronor;

23. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,500 kronor;

24. bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i anspråk

för bestridande av i statsrådsprotokollet omförmälda pensioner

och tilläggspensioner till vissa förutvarande befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet

och deras efterlevande;

25. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. å kapitalbudgeten

under rubrik Statens domäners fond för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 60,000 kronor.

Till förberedande handläggning av statsutskottet har hänvisats omförmälda

proposition utom såvitt angår berörda lagförslag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Carl Eriksson m. fl. (I: 267) och den andra inom andra

kammaren av herr Fr. Sundström i Vikmanshyttan m. fl. (II: 392), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att pension från och med den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

1 juli 1938 skall beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i Gävle,

Lars Fredrik Rehnqvist, efter samma grunder som äro stadgade för

motsvarande befattningshavare vid blindskolorna;

dels en inom första kammaren av herr G. Rahmn väckt motion (I: 285),

vari hemställts, 1. att riksdagen måtte med ändring av Kungl. Maj:ts

förslag besluta följande löneplacering för nedanstående befattningshavare

vid dövstumskolorna: rektor vid dövstumskolorna i Lund, Vänersborg,

Örebro, Gävle, Härnösand och Växjö: 27 lönegraden, högsta löneklassen

jämte tilläggsarvoden jämlikt Kungl. Maj:ts förslag; rektor vid Manilla

dövstumskola, för vilken tjänst särskild behörighet bör stadgas, samma

löneplacering, som fastställts för rektor vid blindinstitutet å Tomteboda;

ordinarie ämneslärare: 21 lönegraden; arbetslärare i barndomsskola: 12

lönegraden; slöjdlärarinna i barndomsskola: 15 lönegraden; kinder gart enoch

gymnastiklärarinna: 15 lönegraden; slöjdlärarinna å övergångsstat:

10 lönegraden; 2. att riksdagen måtte besluta en omläggning av dövstumlärarutbildningen

från en ett-årig seminariekurs med ett efterföljande

provår till en två-årig teoretisk och praktisk utbildningskurs vid

dövstumlärarseminariet å Manilla; 3. att riksdagen måtte bevilja anslag

till dövstumlärarseminariets föreståndare och lärare med samma belopp

som hittills eller 2,700 kronor; 4. att riksdagen måtte bevilja erforderliga

anslag till sådan omläggning och utvidgning av speciella utbildningskurser

vid dövstumlärarseminariet, som föreslagits av kungl, skolöverstyrelsen;
dels

ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl.

väckt motion (II: 415), vari hemställts, att riksdagen ville vidtaga sådan

ändring i den i propositionen föreslagna löneregleringen, att slöjdlärarinna

med pedagogisk utbildning sättes i lönegrad B 15.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis framställda

yrkandena, hänvisas till motionerna I: 267, I: 285 och II: 415.

1937 års riksdag beslöt, att staten skulle från och med den 1 juli 1938

övertaga ansvaret för dövstumundervisningsväsendets fortsatta uppehållande

under förutsättning, att landstingen och de städer, som icke

deltoge i landsting, utan ersättning och förbehåll samt med full äganderätt

till statsverket överlämnade all sin för dövstumundervisningsväsendet

använda fasta och lösa egendom, varav staten funne sig vara i behov,

däri jämväl inbegripen den för dövstumma barns sommarvistelse

avsedda egendomen Vejbystrand jämte därtill hörande lös egendom.

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 212 framställda förslag innebär ett

fullföljande av riksdagens sålunda fattade beslut.

Av nyssnämnda proposition inhämtas bland annat följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

5

Dövstumundervisningsväsendets uppgift och nuvarande

organisation.

Om ett barn är fullkomligt dövt från födelsen eller från den tidigare

levnadsåldern och följaktligen icke har kunnat tillägna sig någon del av

talspråket, kallas det i egentlig mening dövstumt. Är däremot barnet

ej fullkomligt dövt eller har dövheten uppkommit efter det att talförmågan

börjat utvecklas, d. v. s. om barnet äger hörsel- eller språkrester

eller bådadera, brukar det betecknas som endast i oegentlig mening dövstumt.

De metoder, som tillämpas vid dövstummas undervisning, indelas

efter det meddelsemedel, som vid undervisningen huvudsakligen

kommer till användning, i tal-, skriv- och tecken- eller åtbördsmetoder,

varför man talar örn talskolan samt skriv-teckenskolan.

Dövstumundervisningen omhänderhaves för närvarande av landstingen

respektive de städer, som icke deltaga i landsting, och för detta ändamål

är riket indelat i sju dövstumskoldistrikt med följande områden:

första distriktet med skola å Manilla: Stockholms stad, Stockholms

län, Södermanlands län, Västmanlands län, Östergötlands län, Norrköpings

stad och Gotlands län;

andra distriktet med skola i Växjö: Kalmar läns norra och Kalmar

läns södra landstingsområden samt Jönköpings län och Kronobergs län;

tredje distriktet med skola i Lund: Kristianstads län, Malmöhus län,

Malmö stad, Hälsingborgs stad och Blekinge län;

fjärde distriktet med skola i Vänersborg: Göteborgs och Bohus län,

Göteborgs stad, Hallands län, Älvsborgs län och Skaraborgs län;

femte distriktet med skola i Örebro: Örebro län och Värmlands län;

sjätte distriktet med skola i Gävle: Uppsala län, Kopparbergs län,

Gävleborgs län och Gävle stad; samt

sjunde distriktet med skola i Härnösand: Västernorrlands län, Jämtlands

län, Västerbottens län och Norrbottens län.

En statsbidragsberättigad lantbruksskola för dövstumma finnes inrättad

av tredje dövstumskoldistriktet å egendomen Råbylund i närheten

av Lund. Bidrag av statsmedel utgå jämväl till vissa andra ändamål,

som hava till syfte att främja dövstumundervisningen och dövstumvården.

Förutsättningarna för ett statsövertagande av dövstumundervisningsväsendet.

Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, hava i allmänhet

förbehållslöst åtagit sig de villkor för statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet,

som innefattades i 1937 års riksdags ovanberörda

beslut.

Malmöhus, Kristianstads och Blekinge läns landsting samt Hälsingborgs

stad hava dock förutsatt, att ingen ersättningsskyldighet skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

komma att åvila huvudmännen gentemot nuvarande och förutvarande

befattningshavare inom distriktet.

Gävleborgs läns landsting har förutsatt, att — därest Gävleskolan i

enlighet med föreliggande förslag förändrades till enbart skriv-teckenskola

— skolans nuvarande personal efter därom gjord framställning,

i den mån så kunde ske, förflyttades till talskola, ävensom att statsverket

åtoge sig alla de förpliktelser, som kunde följa av lärarpersonals

vid skolan vägran att övergå till statstjänst.

Gävle stad har -— med förmälan att dövstumskolans i Gävle tomtmark

ägdes av staden — såsom villkor för överlåtelse av tomtmarken

utfäst sig att, därest området framdeles icke skulle behöva utnyttjas

för dövstumundervisningsändamål, området finge av staten tagas i anspråk

allenast för annat statligt ändamål. Skedde icke detta, skulle

staden äga rätt återfå området, dock med skyldighet för staden att efter

verkställd värdering lösa å området befintliga byggnader. Därest staden

icke begagnade sig av nämnda rätt, skulle staten vara skyldig att för ett

såsom skäligt ansett pris av åtta kronor per kvadratmeter inlösa området.

Departementschefen har beträffande nu förevarande spörsmål anfört

bland annat:

Det av stadsfullmäktige i Gävle uppställda villkoret för överlåtelse

till statsverket av den tomt, varå dövstumskolan i Gävle vore uppförd,

syntes icke vara av natur att behöva rubba förutsättningarna för ett

statsövertagande av dövstumundervisningsväsendet. Departementschefen

ansåge sålunda, att nämnda villkor borde kunna av statsverket godtagas.

Vissa landsting och städer hade enligt det föregående som förutsättning

för överlåtelse på statsverket av vederbörlig egendom angivit, att

staten skulle åtaga sig vissa förpliktelser i fråga om löner och pensioner

åt av distriktet anställda befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet,

i varje fall på så sätt, att ingen ersättningsskyldighet skulle

komma att i framtiden efter statsövertagandet åvila huvudmännen gentemot

ifrågavarande befattningshavare. Vid bifall till vad i det följande

föresloges syntes de sålunda gjorda förbehållen eller uttalade önskemålen

bliva tillgodosedda. Så syntes även bliva fallet i fråga örn den av

Gävleborgs läns landsting angivna förutsättningen, att vid förändring

av dövstumskolan i Gävle till enbart skriv-teckenskola den nuvarande

lärarpersonalen vid skolan efter därom gjord framställning, i den mån

så kunde ske, borde förflyttas till talskola.

Förbehåll av antydd art i fråga örn personalens löner och pensioner

hade framför allt uppställts av huvudmännen för dövstumundervisningen

inom tredje dövstumskoldistriktet, vars skola vore belägen

i Lund. Den mark, varå denna skola vore uppförd, ägdes icke av

distriktet utan av Lunds stad, och den fastighet, vari skolan vore inrymd,

vore av den beskaffenhet, att byggnadsstyrelsen funnit sig föranlåten

ifrågasätta, huruvida det med hänsyn till de stora engångskostnader,

som måste nedläggas för byggnadens iståndsättande, icke vore

ekonomiskt fördelaktigare att uppföra nybyggnad på annan plats. Bland

annat den av byggnadsstyrelsen berörda omständigheten hade föranlett

departementschefen att till prövning upptaga frågan, huruvida dövstumskola

borde vara förlagd till Lund även efter statens övertagande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

7

dövstumundervisningsväsendet. Flertalet skäl hade emellertid synts departementschefen

tala för att icke nu ifrågasätta en förflyttning av

skolan till annan plats. Som en förutsättning härför hade emellertid

framstått, att Lunds stad förklarade sig villig att utan ersättning och

förbehåll samt med full äganderätt till statsverket överlämna den sålunda

åt tredje dövstumskoldistriktet upplåtna tomtmarken.

På given anledning hade Lunds stad förklarat sig villig till statsverket

överlåta nämnda tomtmark med undantag för områden därav, som

enligt gällande stadsplan vore avsedda till gatumark, men samtidigt

uppdragit åt drätselkammaren att vid gåvobrevs utfärdande söka erhålla

de garantier för områdenas framtida användande för nu ifrågasatt

eller annat därmed likvärdigt ändamål, som kunde vara möjliga

erhålla.

Då staten icke borde motsätta sig att lämna skäliga garantier beträffande

markområdets framtida användning och då någon erinran ej heller

syntes böra från statsverkets sida framställas beträffande en beskärning

av markområdet med delar, som förutsatts skola utläggas såsom gatumark

— de områden, som efter en sådan beskärning skulle övergå i

statens ägo, utgjorde i areal omkring 50,600 kvadratmeter — föresloge

departementschefen, att det av Lunds stad gjorda erbjudandet skulle

godtagas och alltså dövstumskola förläggas till staden.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit syntes de formella förutsättningarna

för ett statsövertagande av dövstumundervisningsväsendet

från och med den 1 juli 1938 få anses föreligga.

Enligt 1937 års riksdags beslut skulle staten övertaga allenast den nu

för dövstumundervisningsväsendet använda fasta och lösa egendom,

varav staten funne sig vara i behov. Vid bifall till den plan beträffande

dövstumundervisningsväsendets organisation, som i förevarande

proposition framlades, komme staten att för dövstumundervisningen hava

användning av all den egendom, som de nuvarande huvudmännen för

dövstumundervisningen vore beredda att överlåta, utom de förutnämnda,

tredje dövstumskoldistriktet tillhöriga institutionerna i Råbylund. Den

till sistnämnda institutioner hörande egendomen borde alltså icke av

statsverket övertagas. Den återstående egendomen åter borde från och

med den 1 juli 1938 övergå i statens ägo, dock med undantag för egendomen

Vejbystrand, vilken av skäl, som i ett senare sammanhang angåves,

borde av staten endast under viss förutsättning övertagas och,

om så skedde, först vid en senare tidpunkt.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu avgivna grundlinjerna, på kronans vägnar besluta

om övertagande av omförmälda egendom, varvid det syntes få uppdragas

åt byggnadsstyrelsen att med vederbörande myndigheter i Gävle

och Lund föra de för ändamålet erforderliga förhandlingarna. Vad särskilt

anginge Manillaslcolan, vore att märka, att denna skola vore uppförd

å mark, tillhörande kungl, djurgården. Enär byggnadsstyrelsen

framkastat tanken på en förflyttning framdeles av nämnda skola till

annan plats, borde i detta sammanhang icke tagas ställning till frågan

örn disposition för statsverkets räkning av den tomtmark, varå Manillaskolan

vore uppförd.

Chefen för finansdepartementet torde komma att anmäla frågan örn

ifrågavarande fastigheters ställning i förvaltnings- och redovisningshän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

seende. Vid anslagsberäkningarna utginge departementschefen emellertid

från att fastigheterna komme att ställas under byggnadsstyrelsens

förvaltning och redovisas å statens allmänna fastighetsfond.

Dövstumundervisningsväsendets organisation efter stats
övertagandet.

Beträffande denna fråga har departementschefen inledningsvis uttalat,

att en av de omständigheter, som motiverat ett statsövertagande av

dövstumundervisningsväsendet, varit den oenhetliga och pedagogiskt

mindre tillfredsställande anordning av dövstumundervisningen, som den

nuvarande organisationen medfört. Som en av de viktigaste frågorna

i samband med statens övertagande av dövstumundervisningen frarnstode

därför den organisatoriska utformningen av dövstumundervisningsväsendet.

Det vore självfallet, att den plan för dövstumundervisningsväsendets

organisation, som nu avsåges skola underställas riksdagens prövning,

icke vore definitiv i den bemärkelsen, att varje ändring av densamma

under överskådlig tid framåt måste anses utesluten. De anordningar,

som nu komme till stånd, måste i mångt och mycket få karaktären

av försök, och på grundval av de erfarenheter, som härunder inhämtades,

borde de jämkningar i organisationsplanen vidtagas, som kunde

befinnas lämpliga. Dövstumundervisningsväsendets förstatligande beredde

förutsättningarna för en sådan anpassning.

Det förslag till dövstumundervisningsväsendets organisation, som departementschefen

förordat, sammanfaller i sina huvuddrag med det förslag,

som skolöverstyrelsen framlagt i skrivelse till Kungl. Maj:t av den

23 november 1937. Detta innebär i huvudsak följande:

I anslutning till förslag, som framlagts i 1936 års dövstumutredning,

har överstyrelsen som sin mening uttalat, att skolplikten för dövstumt

barn borde inträda det kalenderår, under vilket barnet fyllde sju

år. Då särskilda omständigheter förelåge, borde dock uppskov med

skolgångens påbörjande kunna medgivas. Barn borde vara skolpliktigt

under de tolv år, som följde efter dess intagning i skolan.

I Manilla, Lund, Vänersborg och Härnösand skulle anordnas upptagningsskolor.

Alla dövstumma barn, som inträdde i skolåldern

eller vilka, ehuru äldre, vore berättigade till inträde vid dövstumskola,

skulle vara pliktiga att å därför bestämd tid inställa sig vid den av

dessa upptagningsskolor, inom vilkens område vederbörande barns hemort

vore belägen. Under en månad skulle de sålunda intagna barnen

prövas med hänsyn till begåvning och arten av deras lyte.

Två specialskolor skulle upprättas, en i Örebro och en i Gävle.

För undervisning och fostran av de barn, som ägt eller ägde en viss

grad av hörsel och därför betecknades såsom oegentligt dövstumma,

skulle sålunda upprättas en särskild för hela landet avsedd anstalt i

Örebro, till vilken dessa skulle hänvisas efter den verkställda prövningen

eller i förekommande fall under läsårets lopp eller vid dess slut. Där
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

9

igenom vunnes den stora fördelen, att dessa elever, som ägde jämförelsevis

stora förutsättningar för att tillägna sig ett högre mått av kunskaper

och en mera omfattande utbildning i övrigt för sin framtida

verksamhet, kunde erhålla en för dem särskilt anpassad undervisning.

Den skulle bedrivas enligt talmetoden. För undervisning av de till de

egentligt dövstumma hörande barnen, som vid nämnda prövning visade

sig icke kunna undervisas enligt talmetoden, skriv-teckeneleverna, skulle

likaledes upprättas en särskild, för hela landet avsedd skola i Gävle,

där dessa dövstumma kunde erhålla en efter deras förmåga och behovanpassad

undervisning av en mera praktisk läggning än den, som meddelades

i skolorna för de elever, som skulle åtnjuta undervisning enligt

talmetoden.

Alla de dövstumma barn, som icke borde hänvisas till någon av de

nämnda särskilda anstalterna, skulle kvarstanna i respektive upptagningsanstalter

för erhållande av undervisning och vård. Denna undervisning

skulle bedrivas enligt talmetoden.

Tre fortsättningsskolor skulle finnas, nämligen:

en för gossar, som åtnjutit talundervisning, förlagd till Vänersborg,

en för flickor, som åtnjutit talundervisning, förlagd till Växjö, och

en för icke talundervisade gossar och flickor, förlagd till Gävle.

Därjämte borde de gossar, som önskade erhålla utbildning i jordbruk,

beredas tillfälle erhålla sådan.

Därest överstyrelsens förslag om skolornas antal och förläggning vunne

bifall, vore vissa ändringar i den nuvarande distriktsindelningen

erforderliga. Överstyrelsen ansåge, att den minsta rubbningen i det

bestående åstadkommes genom en sådan förändring, att de nuvarande

andra och tredje dövstumskoldistrikten sammansloges till ett med skola

i Lund, att de nuvarande fjärde och femte distrikten sammanfördes

till ett med skola i Vänersborg, samt att det nuvarande sjätte distriktet

så uppdelades, att Uppsala län och Kopparbergs län överfördes till

första distriktet med skola å Manilla, samt Gävleborgs län och Gävle

stad till det sjunde distriktet med skola i Härnösand. Det syntes vara

lämpligt, att distrikten därefter benämndes det södra, det västra, det

östra och det norra.

Bland de myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig i frågan

om dövstumundervisningsväsendets organisation, har — såsom departementschefen

framhållit — rått enighet örn organisationsplanen utom i

följande hänseenden, nämligen dels rörande frågan, huruvida en särskild

skola bör inrättas för skriv-teckenelever, dels ock rörande frågan, örn

och på vad sätt fortsättningsskolpliktiga dövstumma böra beredas tillgång

till ordnad lantbruksundervisning.

Rörande nämnda två spörsmål inhämtas av propositionen nr 212

bland annat följande:

Skolan för skriv-teckenelever. Svenska dövstumlärarsällskapet

har föreslagit, att en särskild sådan skola icke skulle upprättas, utan

skriv-teckeneleverna erhålla undervisning i upptagningsskolorna.

Såsom skäl härför har bland annat anförts, att förslaget örn skrivteckenelevernas

sammanförande till en specialskola byggde på en äldre

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

uppfattning bland dövstumskolan lärare, nämligen den, att skriv-teckenelevernas

åtbördsspräk skulle utöva en ogynnsam inverkan på det normala

språkets utveckling hos de talundervisade lärjungarna. De i anslutning

till denna uppfattning i Danmark och Norge tidigare inrättade

särskilda skolorna för skriv-teckenelever hade indragits och eleverna överförts

till de egentliga barndomsskolorna.

Gentemot detta uttalande har skolöverstyrelsen anfört bland annat:

Enligt överstyrelsens uppfattning kunde de i Norge och Danmark i

nu förevarande avseende rådande förhållandena på dövstumundervisningens

område icke anses utgöra varken bevis för att det ur pedagogiska

synpunkter vore olämpligt att anordna specialskolor för skriv-teckenelever,

där dessas antal vore så stort, att en dylik åtgärd kunde genomföras,

eller skäl för ett bibehållande i vårt land av den nu i fråga örn

nämnda elevers undervisning rådande ordningen, vilken städse medfört

högst betydande olägenheter.

Antalet skriv-teckenelever vid varje upptagningsskola kunde efter

statsövertagandet beräknas komma att bliva i medeltal omkring 15.

Med en fördelning på fyra årsklasser skulle på varje klass komma tre

a fyra elever. För ordnande av en ur pedagogiska synpunkter tillfredsställande

undervisning skulle för varje sådan liten grupp egentligen

fordras två särskilda lärare. Ur ekonomiska synpunkter kunde det dock

icke vara försvarligt att binda tre eller fyra lärare vid varje upptagningsskola

för att meddela särundervisning åt ett sådant fåtal skrivteckenelever.

Örn alla sådana elever däremot sammanfördes till en speciellt

för dem avsedd skola, bleve antalet tillräckligt för bildandet av

differentierade klassavdelningar av sådan storlek, att ett ur ekonomiska

synpunkter sett tillfredsställande utnyttjande av lärarkrafterna bleve

möjligt. De barn, som saknade förutsättningar för att lära sig skriftspråket,

kunde då också hänföras till skrivklasser med hel undervisningstid,

medan däremot de återstående, de svagast utrustade, under

en mera begränsad tid kunde undervisas medelst teckenspråk samt i

övrigt sysselsättas med huvudsakligen praktiskt arbete. Därest specialskolan

förlädes till Gävle, där även fortsättningsskola för icke talundervisade

dövstumma förutsatts skola upprättas, vunnes därjämte, att de

lärare,^ som måste finnas för fortsättningsskolan, kunde tagas i anspråk

även för undervisningen i barndomsskolan. Därigenom bleve organisationen

icke blott i ekonomiskt avseende så fördelaktig som möjligt utan

även ur pedagogiska synpunkter tillfredsställande. De svagt begåvade

barnen hade svårt att anpassa sig efter nya lärare med olika arbetsmetoder.

Förutsättningarna för att dessa elever skulle kunna nå bästa

möjliga utveckling vore fördenskull större, örn de under hela sin skoltid

finge vistas vid en och samma skola och stå under ledning av i stort

sett samma lärare.

Visserligen skulle de fördelar, örn vilka nu erinrats, till någon del

kunna vinnas även därigenom, att samtliga skriv-teckenelever sammanfördes

till en eller två av de nu föreslagna upptagningsskolorna, exempelvis

till Manilla och Lund, där de kunde bilda specialavdelningar av

vederbörande anstalter. Upprättandet av specialavdelningar för dessa

elever vid två upptagningsskolor skulle kräva mycket betydande och

kostsamma örn- och tillbyggnadsarbeten, såvida icke skriv-teckenskolan

i sin helhet förlädes till Vänersborg, vilket emellertid skulle medföra,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

11

att den där föreslagna fortsättningsskolan för talundervisade gossar i

stället måste förläggas till Gävle. Då de säkerligen mycket betydande

kostnaderna för de nyss omnämnda utvidgningsarbetena kunde undvikas,

om en specialskola upprättades i Gävle, där erforderliga lokaler, vilka

överlämnades till statsverket utan kostnad, redan funnes, och då denna

organisation av skriv-teckenelevernas undervisning ur pedagogiska synpunkter

tillika obestridligen vore vida överlägsen den, som föresloges av

dövstumlärarsällskapet, förordade överstyrelsen nu, liksom tidigare, förslaget

om anordnande av en specialskola i Gävle.

Lantbruksundervisningen. Beträffande denna fråga hava under

utredningens gång framkommit två förslag, det ena avseende lantbruksundervisningens

förläggande tills vidare till den ovan omtalade egendomen

Råbylund i närheten av Lund, det andra avseende samma undervisnings

förläggande till Broby gård i Funbo socken i Uppland. Det

förra förslaget har förordats av 1036 års dövstumutredning och skolöverstyrelsen,

det senare av 1937 års utredning rörande de blindas och

de dövstummas arbetsförhållanden samt lantbruksstyrelsen. Departementschefen

har biträtt det sistnämnda förslaget.

Enligt Råbylundsalternativet skulle Råbylund fortfarande förbli i vederbörande

landstings ägo och staten i stället erlägga en årsavgift till denna

anstalt, motsvarande för varje elev den årliga medelkostnaden för elev

vid statens fortsättningsskola för talundervisade gossar. De årliga kostnaderna

för statsverket hava enligt detta alternativ beräknats till 15,000

kronor.

Enligt det andra ifrågavarande alternativet skulle statsverket med

äganderätt förvärva Broby gård och där i egen regi anordna lantbruksundervisning.

De årliga kostnaderna för detta alternativ hava uppskattats

till i runt tal 24,000 kronor, inbegripet en livränta å 2,000 kronor till

en tidigare ägarinna till egendomen. Köpeskillingen skulle utgöra 54,000

kronor förutom nämnda livränta, varjämte beräknats vissa engångsanslag

till iordningställande av trädgården m. m. Lantbruksskolan å Broby

är avsedd för undervisning både i lantbruk och trädgårdsskötsel och skulle

på grund härav ersätta ej blott den provisoriskt anordnade Råbylundsskolan

utan även den undervisning i trädgårdsskötsel, som skolöverstyrelsen

tänkt sig förlagd till fortsättningsskolan i Vänersborg.

Broby gård är belägen 11 kilometer från Uppsala och 1 kilometer från

Bärby järnvägsstation å järnvägen Uppsala—Faringe.

Den omfattar 120 tunnland åkerjord och 80 tunnland skogsmark samt

har enligt senaste taxeringsuppgifter åsatts ett värde av 63,100 kronor.

Största delen av åkerjorden är stenfri sådan på lerbotten. Läget är

vackert med en omfattande park.

De levande inventarierna utgöras av 18 kor, 6 hästar, 1 tjur, diverse

ungdjur, svin och höns.

Såsom ett led i strävandena att motarbeta ungdomsarbetslösheten

inköptes egendomen år 1932 av förbundet för kristet samhällsliv i samband

med upprättandet av »Broby yrkesskola». Genom statsbidrag

under olika former har yrkesskolan för ny- och ombyggnadsarbeten tillgodoförts

ett belopp av sammanlagt 77,182 kronor. Såsom villkor för

större delen av statsbidragen har föreskrivits att, örn verksamheten nedlägges

eller inskränkes, det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

huruvida och i vad mån statsbidragen skola återbäras. Då det bakom

skolans verksamhet liggande behovet numera i det väsentliga upphört,

har förbundet förklarat sig villigt överlåta egendomen till Kungl. Majit

och kronan.

Departementschefen har beträffande frågan örn dövstumundervisningsväsendets

organisation för egen del anfört i huvudsak följande:

Såvitt departementschefen kunde finna, vore överstyrelsens på 1936

års utredning grundade förslag till nyordning av dövstumundervisningsväsendet

ägnat att avhjälpa flertalet av bristerna i den nuvarande undervisningen

av de dövstumma. Som en särskild förtjänst hos organisationsplanen

ville departementschefen framhålla förslaget örn införande

av fortsättningsskolundervisning och betydelsen av att denna fortsatta

undervisning, såsom överstyrelsen förutsatt, bleve starkt yrkesbetonad.

Vid ett genomförande av denna del av överstyrelsens förslag bleve det

möjligt att tidigt grundlägga de dövstummas intresse för yrkesbanor,

för vilka de kunde vara lämpade, och bereda dem en utbildning för

dessa banor, som kunde vara ägnad att förbättra deras utkomstmöjligheter.

Beträffande frågan örn inrättande av en särskild skola för skriv-teckenelever

anslöte sig departementschefen till överstyrelsens förslag. Den

kritik, som på denna punkt framkommit från dövstumlärarhåll, syntes

icke övertygande. Departementschefen hade ingenting att erinra mot

att nämnda skola förlädes till Gävle. I detta sammanhang framhölles

betydelsen av att till specialskolorna för dövstumma överfördes endast

sådana barn, som kunde hava verklig fördel av särundervisning. Till

specialskolan för oegentligt dövstumma borde på sätt överstyrelsen i sin

utredning föreslagit icke överföras andra än sådana lärjungar, vilkas

lytesart och allmänna begåvning vore av den beskaffenhet, att de kunde

tillägna sig det högre kunskapsmått, som undervisningen i denna skola

vore avsedd att förmedla. På samma sätt borde till specialskolan för

skriv-teckenelever endast överflyttas lärjungar, som icke kunde deltaga

i undervisning enligt talmetoden.

Vad frågan om lantbruksundervisningen beträffade, funne departementschefen

den föreliggande utredningen visserligen giva vid handen,

att lantbruksundervisning för fortsättningsskolpliktiga elever komme att,

såvitt nu kunde bedömas, erfordras för ett förhållandevis ringa antal

elever. Emellertid syntes det, att döma av 1937 års förutnämnda utredning

rörande åtgärder för förbättrande av de blindas och de dövstummas

arbetsförhållanden och förvärvsmöjligheter, icke uteslutet, att

det skulle visa sig möjligt att i ökad utsträckning intressera de dövstumma

för denna utbildningsbana. Departementschefen förutsatte alltså

liksom de sakkunniga och överstyrelsen samt de i ärendet hörda myndigheterna

i övrigt, att dövstumundervisningsväsendet skulle inrymma möjligheter

till utbildning på området. Däremot kunde departementschefen

icke följa överstyrelsens mening vad anginge anordningen av denna

utbildning.

Enligt departementschefens mening talade flertalet skäl för en lösning

av frågan om ordnandet av lantbruksundervisning och undervisning i

trädgårdsskötsel för de dövstumma efter de av 1937 års sakkunniga och

lantbruksstyrelsen förordade riktlinjerna. Att döma av tillgängliga upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

13

gifter kunde Broby gård karakteriseras som en lantegendom i på det

hela taget gott skick och av ej ringa storlek, erbjudande goda möjligheter

till en allsidig utbildning av de dövstumma i jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Egendomen Råbylund vore betydligt mindre och förefölle

icke heller i övrigt kunna erbjuda lika gynnsamma yttre betingelser

för en allsidig yrkesutbildning som Broby gård. Såsom framhållits

icke blott av 19B6 års utredningsman utan också av 1937 års inom socialdepartementet

tillkallade sakkunniga och av lantbruksstyrelsen, lämpade

sig Broby gård också bättre för ändamålet, såsom representerande en

jordbruksdrift av samma karaktär, som förekomme i större delar av

landet. Då skolan skulle mottaga elever från hela landet, vore Broby

gårds geografiska läge. det bästa tänkbara. En avgjord nackdel med en

lösning efter Råbylundslinjen vore också, att denna egendom erbjöde

mycket sämre expansionsmöjligheter än Broby gård och i själva verket

icke torde kunna utan olägenheter mottaga avsevärt många fler elever

än det antal av 11, varmed överstyrelsen för nästa budgetår räknat.

En avgjord nackdel vore även, att med Råbylundsanstalten vore förenat

ett hem för sinnesslöa och ålderstigna dövstumma.

Departementschefen ansåge sig alltså böra tillstyrka det av 1937 års

sakkunniga framställda förslaget, ehuru detta för statsverket medförde

högre kostnader än Råbylundsförslaget.

Departementschefen hade låtit ombesörja särskild värdering av Broby

gård genom vederbörande domänintendent och uppskattningsmän för

kronoegendomar. Enligt denna värdering hade själva fastigheten med

växande skog uppskattats till 145,153 kronor 94 öre, därav för byggnader

93,500 kronor, och lösöret till 26,394 kronor 56 öre eller alltså hela egendomen

med levande och döda inventarier till sammanlagt 171,548 kronor

50 öre. Värderingsmannen hade ansett en grundlig reparation av rektorsbostaden,

huvudbyggnaden, rättarbostaden och delar av stall, ladugård

och lada vara erforderlig.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts ansåge departementschefen, att

de av den nuvarande ägaren av Broby gård uppställda försäljningsvillkoren

— innebärande, att staten skulle intill ett belopp av 54,000

kronor övertaga vissa skulder, som den nuvarande ägaren iklätt sig,

samt till en tidigare ägare av egendomen gälda livränta, beräknad till

2,000 kronor örn året — kunna godtagas. Berörda livränta torde böra

bestridas från det anslag till omkostnader som borde anvisas för läroanstalter

för dövstumma. Egendomen torde lämpligen böra ställas under

domänstyrelsens förvaltning och ingå i statens domäners fond och mot

skäligt arrende — att bestridas från nämnda omkostnadsanslag — med

nyttjanderätt upplåtas till skolöverstyrelsen för användning för dövstumundervisningsändamål.

För gäldande av köpeskillingen med undantag

av nämnda livränta torde därför anslag böra äskas å kapitalbudgeten

under rubrik statens domäners fond. Departementschefen hade vidare

ingenting att erinra mot de sakkunnigas förslag om anvisande av 6,000

kronor för iordningställande av trädgården m. m., och detta belopp

torde kunna anvisas å nämnda anslag. För inköp av egendomen Broby

gård m. m. torde alltså nu böra äskas ett reservationsanslag å (54,000

+ 6,000 =) 60,000 kronor. Ansvarigheten för berörda livränta å 2,000

kronor motsvarade den l juli 1938 enligt försäkringsteknisk beräkning,

utgående från en förräntning av 3 procent, ett kapitalvärde av omkring

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

25,000 kronor. Med frågan om anvisande av anslag till reparationer

torde böra anstå till bedömande i samband med den allmänna omprövning

av vid dövstumskolorna erforderliga ändrings- och reparationsarbeten,

som, enligt vad i annat sammanhang framhölles, borde företagas.

För komplettering av inventarier i bostadsrummen borde enligt de sakkunnigas

förslag, som departementschefen biträdde, äskas 2,000 kronor

å förenämnda omkostnadsanslag.

Departementschefen förutsatte, att de årliga utgifterna för ifrågavarande

fortsättningsskola bestredes från de anslag, som komme att anvisas

till läroanstalterna för dövstumma, och icke från annan huvudtitel.

Till frågan örn årskostnaderna för skolan återkomme departementschefen

i ett senare sammanhang. Redan här ville departementschefen

emellertid giva sin anslutning till 1937 års sakkunnigas förslag örn att

som föreståndare för skolan borde vara anställd en agronom med erforderliga

specialinsikter och icke —- såsom överstyrelsen föreslagit — en

person, som avlagt dövstumlärarexamen. Att så borde vara fallet, vore

motiverat med hänsyn till att lantbruks- och trädgårdsutbildningen av

naturliga skäl måste dominera i den vid skolan meddelade undervisningen.

Den av överstyrelsen i övrigt framlagda planen för dövstumundervisningsväsendets

organisation förordade departementschefen.

Överstyrelsens förslag rörande de dövstummas skolplikt och undervisningstidens

omfattning samt i fråga om dövsturnundervisningsväsendets

administration torde kunna i det väsentliga biträdas. Det borde ankomma

på Kungl. Maj:t att efter närmare omprövning av förslagen

meddela erforderliga bestämmelser i den stadga angående dövstumundervisningen,

som — enligt vad av 1937 års riksdag förutsatts — borde

avlösa de nu gällande lagbestämmelserna, Härvid borde närmare övervägas

frågan örn fortsättningsskolans å Broby gård ställning i administrativt

hänseende.

De statliga dövstumskolornas personal.

Personalens sammansättning och storlek. Efter en redogörelse för

den i ämnet föreliggande utredningen, varav inhämtas, att den föreslagna

personalkadern nära överensstämmer med de nu rådande förhållandena,

har departementschefen för egen del anfört:

Det betydande personalbehov, som enligt överstyrelsens utredning

föreligger vid dövstumundervisningsväsendet, betingas väsentligen av det

låga antalet elever i varje undervisningsavdelning, det stora utrymme,

som vid undervisningen måste beredas åt de praktiska läroämnena, och

vikten av en noggrann tillsyn och vård av eleverna. De årliga kostnaderna

för undervisningen av de dövstumma barnen komma på grund

härav att uppgå till belopp, som väsentligt överstiga kostnaderna för

undervisning i allmänhet på motsvarande utbildningsstadium.

Mot överstyrelsens förslag i fråga om antalet rektorer har jag icke

något att erinra.

Överstyrelsens utredning i fråga örn behovet av lärare i kunskapsämnen

har, trots en avsevärd ökning av antalet elever, givit till resultat,

att antalet sådana lärare kan efter dövsturnundervisningsväsendets

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

15

förstatligande minskas från nuvarande 69 till 65. Jag anser mig icke

böra ifrågasätta en ytterligare reduktion av antalet lärarkrafter. Anmärkas

må, att jag i det följande biträder överstyrelsens förslag rörande

tjänstgöringsskyldigheten för de ordinarie lärarna. Behovet av undervisning

i de teoretiska läroämnena vid den av mig förordade fortsättningsskolan

å Broby gård, vilken som nämnts icke ingår i överstyrelsens

organisationsplan, torde kunna tills vidare tillgodoses medelst

timlärare.

I anslutning till överstyrelsens förslag rörande dispositionen för de

statliga dövstumskolornas räkning av den nu i dövstumskoldistriktens

tjänst anställda lärarpersonalen vill jag föreslå, att av de 65 erforderliga

lärarna 58 anställas som ordinarie och 7 såsom extra ordinarie befattningshavare.

Jag skulle hava ansett det önskvärt nied ett något färre

antal ordinarie och ett något större antal extra ordinarie lärare. De

speciella förhållandena i samband med statsövertagandet synas mig dock

motivera en ur personalsynpunkt gynnsammare proportion mellan antalet

ordinarie och antalet icke-ordinarie befattningshavare, än som under

andra förhållanden kunde hava befunnits lämplig. Jag förutsätter emellertid,

att överstyrelsen i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på

lämpligheten av att genom en minskning av antalet ordinarie lärartjänster

underlätta organisatoriska förändringar inom dövstumskolorna vid en

tänkbar nedgång av antalet skolpliktiga dövstumma.

Överstyrelsens förslag i fråga örn den vid dövstumskolorna i övrigt

erforderliga personalen ansluter sig ganska nära till de nu rådande förhållandena.

I huvudsak lärer förslaget kunna accepteras. På grund av

skäl, som i det följande anföras, ämnar jag dock icke föreslå, att vaktmästar-^

och maskinistbefattningarna vid dövstumskolorna redan nu uppföras

på ordinarie stat. I fråga örn antalet ordinarie arbetslärare kan i

stort sett åberopas vad nyss anförts beträffande antalet ordinarie lärare

i kunskapsämnen. Vid bifall till förslaget om anordnande av lantbruksundervisning

å Broby gård torde den av överstyrelsen för dövstumskolorna

föreslagna personalkadern i anslutning till 1937 års sakkunnigas

beräkningar böra ökas med en föreståndare med agronomutbildning, en

husmoder, en rättare, tillika slöjdare, en ladugårdsförman, en trädgårdsmästare

och tre kvinnliga biträden.

Personalens löneställning. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att lönerna

för befattningshavarna vid dövstumundervisningsväsendet skulle regleras

i anslutning till vad som gäller för lärare vid statens undervisningsväsende

respektive befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen.

Kungl. Majit har för den ordinarie personalen föreslagit följande löneställningar:
-

Rektor..............................................L 26

Anni.: Lönen föreslås skola beräknas till belopp, motsvarande högsta löneklassen i

denna lönegrad, vartill skulle komma vissa lönetillägg vid de sex större dövstumskolorna.

Lärare i kunskapsämne.................................L 20

Skolkökslärarinna...................................... L 15

Skolköks- och kindergartenlärarinna.......................L 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Arbetslärare: i fortsiittningsskola..........................L 15

i barndomsskola............................L10

Kindergarten- och gymnastiklärarinna......................L 10

Kindergartenlärarinna..................................L 10

Slöjdlärarinna: med pedagogisk utbildning..................L 10

utan » » (övergångsstat)......L 8

Husmoder ...........................................B 7

Sjuksköterska.........................................B 6.

Beträffande de för rektorer, arbetslärare i barndomsskola, kindergarten-

och gymnastiklärarinna, kindergartenlärarinna och slöjdlärarinna

föreslagna löneställningarna inhämtas av den föreliggande utredningen

följande:

Till utgångspunkt för lönesättningen av rektorerna vid dövstumskolorna

har överstyrelsen valt högsta löneklassen inom lönegraden L 27.

Överstyrelsen har således tänkt sig, att för dövstumskolerektorerna skulle

tillämpas samma lönenivå, som av 1937 års riksdag bestämts för rektorerna

vid realskolor och småskoleseminarier. Statskontoret har ifrågasatt,

om det icke vore naturligare, att i förevarande hänseende som utgångspunkt

toges samma lönegrad, som tillämpats beträffande rektorerna

vid hantverksskolorna för blinda, eller lönegraden L 25. Lönenämnden

har icke kunnat förorda högre grundlön för dövstumskolornas rektorer

än högsta löneklassen i 26 lönegraden.

Departementschefen har funnit, att lönenämndens förslag vore väl

avvägt i jämförelse med lönenivån för realskole- och småskoleseminarierektorerna

och för rektorerna vid hantverksskolorna för blinda, och biträtt

detsamma. Som förutsättning för hans anslutning till detta förslag

gällde emellertid, att förevarande rektorer i likhet med motsvarande

befattningshavare vid de övriga statliga undervisningsanstalter,

som i detta hänseende kunde komma i fråga, hänfördes till kategorien

förordnandetjänstemän. Skulle -— vilket de nuvarande dövstumskolföreståndarna

syntes hava ifrågasatt — så icke bliva fallet utan rektor

stjänsterna få karaktären av ordinarie tjänster i vanlig mening, vore

en lägre löneställning motiverad. Någon anledning syntes emellertid

icke föreligga att, av hänsyn till de nuvarande befattningshavarna, för

dövstumskolornas del definitivt eller för viss tid tillämpa ett system för

tillsättning av rektorstjänster, som icke funnits böra komma till användning

inom undervisningsväsendet i övrigt. På denna punkt biträdde

departementschefen alltså den uppfattning, som funnit uttryck i skolöverstyrelsens

och lönenämndens yttranden.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrkte departementschefen

i övrigt överstyrelsens förslag beträffande lönesättningen

för dövstumskolrektorerna. Till lönen i högsta löneklassen av lönegraden

L 26 borde alltså komma ett lönetillägg av 960 kronor för rektor

vid dövstumskolan i Vänersborg samt 480 kronor för envar av rektorerna

vid dövstumskolorna i Gävle, Härnösand, Lund och Örebro samt

å Manilla, varemot till rektor vid dövstumskolan i Växjö icke borde

utgå något lönetillägg. Detta förslag innebure, med tillämpning av de

löneprinciper, som fastställts av 1937 års riksdag, att av rektorerna en

borde hänföras till en avlöningsgrupp II, fem till en avlöningsgrupp III

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

17

och en till en avlöningsgrupp IV. Någon särställning för rektor vid

dövstumskolan å Manilla syntes icke motiverad.

Föreståndaren för fortsättningsskolan å Broby gård syntes böra tills

vidare avlönas medelst ett arvode å 5,000 kronor förutom fri bostad

med värme. Å detta arvode borde dyrtidstillägg icke utgå.

Arbetslärare (manlig) i barndomsskola skulle enligt överstyrelsens

förslag placeras i lönegraden L 12, likaså slöjdlärarinna

med pedagogisk utbildning, varemot slöjdlärarinna utan sådan utbildning

skulle placeras i lönegraden L 10. Statskontoret har för dessa befattningshavare

föreslagit lönegraden L 10, varvid av statskontoret förutsatts,

att pedagogisk utbildning för slöjdlärarinna alltid skulle krävas.

Lönenämnden har föreslagit lönegraderna respektive L 10, L 12

och L 10.

Departementschefens förslag sammanfaller med ett av 1936 års dövstumutredning

förordat förslag (10, 10 respektive 8 lönegraden). Beträffande

arbetslärarnas löneställning har departementschefen till stöd för

sitt förslag (15 lönegraden för arbetslärare i fortsättningsskola och 10

lönegraden för arbetslärare i barndomsskola) anfört, att den relativt

betydande skillnad i lönehänseende, som sålunda skulle komma att förefinnas

mellan nyssnämnda båda befattningshavarekategorier, syntes motiverad

med hänsyn till den väsentliga olikheten i fråga om arbetsuppgifter

och särskilt på grund därav, att de förra skulle undervisa äldre

och mer förfarna elever, medan lärarna i barndomsskola enligt överstyrelsens

uppgift skulle meddela en yrkesundervisning, närmast motsvarande

slöjdundervisningen i folkskola och alltså av ganska elementär art.

Beträffande slöjdlärarinnornas löneställning har departementschefen

uttalat, att han delade överstyrelsens uppfattning, att slöjdlärarinnor

med pedagogisk utbildning borde i lönehänseende likställas med manliga

arbetslärare vid barndomsskola. Vid bifall till departementschefens förslag

rörande löneställningen för de sistnämnda lärarna borde alltså de

pedagogiskt utbildade slöjdlärarinnorna hänföras till lönegraden L 10.

I likhet med överstyrelsen och de hörda myndigheterna förutsatte departementschefen,

att i fortsättningen vid nyanställning av sådana lärarinnor

som kompetenskrav skulle uppställas fordran på pedagogisk utbildning.

De befattningshavare, som nu vore anställda och icke hade

tillräcklig utbildning, borde enligt departementschefens mening och på

sätt i 1936 års utredning förordats placeras i lönegraden L 8 och i anslutning

till lönenämndens förslag uppföras på övergångsstat.

I anslutning till sitt förslag örn löneställning för slöjdlärarinna med

pedagogisk utbildning har departementschefen i likhet med statskontoret

funnit, att även kindergarten- och gymnastiklärarinna samt

kindergartenlärarinna borde placeras i lönegraden L 10. Överstyrelsen

och lönenämnden hava förordat lönegraden L 12.

övergångsförhållanden. Härom inhämtas av propositionen nr 212

bland annat, att samtliga nuvarande föreståndare och lärare inom dövstumskoldistriktens

undervisningsväsende förutsatts vara villiga övergå

Bihang till riksdagens protokoll 11)38. 6 sami. Nr 116.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

till statstjänst samt att samtliga dessa befattningshavare kunna beredas

plats inom det blivande statliga dövstumundervisningsväsendet.

Med hänsyn till möjligheten av att någon befattningshavare kan

komma att överföras på indragningsstat hos de nuvarande huvudmännen

för dövstumundervisningsväsendet, har departementschefen funnit

sig böra föreslå riksdagen att godkänna vissa regler för utgående av

statsbidrag till avlöning åt sådan å indragningsstat överförd befattningshavare

samt att för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag för ändamålet

med ett nominellt belopp av 5,000 kronor.

I detta sammanhang har i förevarande proposition även behandlats

frågan om löne fy lin ad för; till statstjänst överflyttad befattningshavare

vid det nuvarande dövstumundervisningsväsendet. Departementschefen

har för egen del föreslagit, att i princip den regeln borde godtagas,

att vederbörande ordinarie befattningshavare icke skulle genom övergången

i statlig tjänst lida minskning i löneförmånerna vid den ordinarie tjänsten

samt att det skulle överlåtas åt Kungl. Majit att från fall till fall

besluta, huruvida och med vilket belopp lönefyllnad skulle utgå. Såvitt

nu kunde bedömas, torde det icke i någon mer avsevärd omfattning

ifrågakomma, att löneminskning inträdde.

För närvarande utgår statsbidrag till tysta skolan i Lidingö för

upprätthållande av fortsättningsskolundervisning. Kungl. Majit har

icke ifrågasatt, att denna skola skulle uppgå i det statliga undervisningsväsendet.

Med anledning av en framställning från skolans styrelse örn åtgärder

för ersättning m. m. åt den lärarpersonal vid skolan, som på grund av

dövstumundervisningsväsendets omorganisation bleve utan anställning,

har skolöverstyrelsen framhållit, att, även om skolans verksamhet måste

omläggas till följd av statens omhändertagande av de dövstumma

flickornas fortsatta utbildning, det icke enbart därav följde, att staten

vöre pliktig övertaga ansvaret för de vid skolan anställda lärarinnorna

på samma sätt och i samma omfattning som beträffande den vid distriktsskolorna

anställda personalen. Landsting och vederbörande städer hade

nämligen fullgjort en dem enligt gällande lag om dövstumundervisningen

ålagd plikt. Då staten nu befriade dem från denna, krävde staten i

gengäld, att all för dövstumundervisningen använd fast och lös egendom

utan ersättning överlämnades till staten. Tysta skolan hade icke fullgjort

någon lagbestämd skyldighet, och det hade icke vare sig framställts

krav på eller framlagts erbjudande örn att dess betydande tillgångar

i form av fastigheter och donationsmedel skulle överlämnas till

statsverket. Häri läge en sådan konstitutiv olikhet mellan landstingens

och vederbörande städers skolor och förhållanden å ena sidan samt

tysta skolans å den andra, att statens ansvar för personalen vid den

senare icke kunde anses vara lika stort och av samma natur som i fråga

örn de förra.

Tysta skolan hade emellertid, såsom överstyrelsen tidigare vid flera

tillfällen framhållit, på ett mycket erkännansvärt sätt fyllt en samhälle
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

19

lig uppgift. Överstyrelsen hade fördenskull givit sin anslutning till det

i 1936 års utredning gjorda uttalandet, att de lärare vid tysta skolan,

vilka kunde komma att förlora sina befattningar, därest skolan vid statens

övertagande av dövstumundervisningsväsendet kunde komma att

behöva nedlägga sin verksamhet, borde, såvitt möjligt vore, beredas

platser vid dövstumskolorna. Överstyrelsen intoge fortfarande samma

ståndpunkt, men ansåge sig, innan beslut örn skolans fortsatta verksamhet

och därmed örn sättet för användandet av skolans tillgångar

blivit fattat, icke böra föreslå, att statens ansvar utsträcktes.

Departementschefen har på av överstyrelsen anförda skäl icke ansett

sig böra ifrågasätta, att staten skulle ikläda sig direkta utgifter för ersättning

åt den lärarpersonal vid skolan, som på grund av dövstumundervisningsväsendets

omorganisation bleve utan anställning men däremot

biträtt förslaget om beredande såvitt möjligt åt dessa befattningshavare

av platser vid dövstumskolorna. Departementschefen förutsatte

emellertid, att tysta skolan i första rummet sökte på egen hand med

hjälp av de ej oväsentliga tillgångar, varöver skolan förfogade, bereda

lärarpersonalen fortsatt anställning. Skolans styrelse borde ägna särskild

uppmärksamhet åt denna fråga vid den nu pågående utredningen

rörande skolans fortsatta verksamhet.

Lärarutbildning.

Det nuvarande dövstumlärarseminariet är förlagt till Manilla. Utbildningen

bekostas av donationsmedel; dock utgår till stipendier åt

dövstumlärarelever årligen ett sammanlagt statsbidrag av 4,000 kronor.

Departementschefen har förordat en viss omläggning av lärarutbildningen

i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, innebärande

bland annat att seminariet, ehuru tills vidare förlagt till Manilla,

skulle vid förefallande behov kunna förflyttas till annan dövstumskola,

att kostnaderna för lärarutbildningen skulle helt övertagas av staten

samt att vissa arvoden skulle utgå till seminariets föreståndare och

vederbörande lärare.

Den nuvarande föreståndaren för dövstumskolan å Manilla, tillika

seminarierektor därstädes, har i en särskild framställning hos Kungl.

Majit — vilken ligger till grund för de i motionen 1:285 framställda

yrkandena med avseende å lärarutbildningen och därmed sammanhängande

förhållanden — ifrågasatt vissa modifikationer i överstyrelsens förslag.

Seminariet och provårskurserna borde definitivt och i sin helhet

förläggas till Manilla. Rektor för dövstumskolan skulle tillika vara föreståndare

för seminariet. För behörighet till rektorstjansten vid nämnda

dövstumskola borde fordras att äga behörighet till ämneslärartjänst vid

dövstumskola, väl vitsordad lärarskicklighet samt att hava avlagt filosofie

licentiatexamen i ämnet pedagogik. Ilärförutom hava av föreståndaren

ifrågasatts vissa höjningar av de av överstyrelsen äskade anslagsbeloppen.

— Med anledning härav har departementschefen fram
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

hållit, att en skärpning av behörighetsvillkoren för rektorstjansten vid

Manillaseminariet icke borde komma till stånd bland annat av den anledningen,

att han i likhet med överstyrelsen förutsatte, att dövstumlärarseminariet

icke nödvändigtvis skulle vara förlagt till ifrågavarande

dövstumskola och att dövstumskolans rektor icke skulle under alla omständigheter

vara föreståndare för seminariet. För närvarande ansåge

departementschefen sig emellertid böra utgå från att seminariet förlädes

till Manillaskolan.

Vissa särskilda åtgärder till förmån för de dövstumma.

Religiös och social omvårdnad av de dövstumma. I flertalet av

de sju nuvarande dövstumskoldistrikten äro anställda dövstumyräster

med heltidstjänstgöring. I ett distrikt, det sjunde, utgöra de fyra

dövstumprästbefattningarna bisysslor till prästerliga tjänster i territoriella

församlingar. De nuvarande dövstumprästerna hava i första

hand till uppgift att ombesörja religionsvården bland de dövstumma

samt därjämte att meddela konfirmationsundervisning och utöva annan

andlig vård vid vederbörande distriktsskolor. Därtill omfattar dövstumprästernas

verksamhet även sociala omvårdnadsuppgifter av skiftande

beskaffenhet.

1936 års dövstumutredning och skolöverstyrelsen hava föreslagit bibehållande

av dövstumprästbefattningarnas nuvarande religions- och socialvårdande

karaktär. Befattningarna skulle vara till antalet sju och förvandlas

till ordinarie statstjänster i lönegraden B 24. Kostnaderna hava

beräknats till 85,000 kronor för år.

1937 års sakkunniga hava föreslagit, att dövstumprästernas verksamhet

hädanefter skulle begränsas till att omfatta huvudsakligen religiös omvårdnad

av de vuxna dövstumma och konfirmationsundervisning samt

annan religiös vård vid respektive dövstumskolor. Den sociala dövstumvården

åter skulle omhänderhavas av inom socialvården utbildade arbetskrafter.

Dövstumprästbefattningarna, sju till antalet, skulle framdeles

innehavas allenast såsom bisysslor, medan däremot dövstumkonsulenterna,

fem till antalet, skulle uppföras å ordinarie stat samt placeras

lönegraden L 21. För ändamålet skulle riket indelas i fem distrikt,

Stockholms, Lunds, Vänersborgs, Örebro och Härnösands distrikt. Kostnaderna

hava beräknats till omkring 86,000 kronor för år.

Kungl. Maj:t har för sin del föreslagit, att de sociala vårdnadsuppgifterna

skola anförtros åt fem statsanställda dövstumkonsulenter i lönegraden

B 21 och de religiösa uppgifterna åt fem statsanställda dövstumpräster

i lönegraden B 21. Kostnaderna för de sistnämnda befattningshavarnas

verksamhet skola enligt Kungl. Maj:ts förslag helt bestridas

av kyrkofonden genom omföring av medel från denna fond till veder
rande

anslag under åttonde huvudtiteln.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

21

Vissa andra åtgärder till förmån för dövstumma. Av förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen disponeras för närvarande

förslagsvis 5,000 kronor såsom bidrag till förskolan i Stockholm för döva

småbarn, förskolan för dövstumma i Göteborg och skolhemmet för dövstumma

småbarn i sistnämnda stad; statsbidraget utgår med 125 kronor

årligen för varje behövande i förskola intaget barn och med 250 kronor

till varje i skolhem omhändertaget barn.

Kungl. Majit har föreslagit anvisande för budgetåret 1938/39 av ett

särskilt förslagsanslag å 16,000 kronor såsom bidrag till förskolor och

skolhem för dövstumma barn. Statsbidraget förutsättes skola utgå med

300 kronor för varje i förskola undervisat barn och därjämte med 300

kronor för varje barn, som tillika är intaget i skolhem. Vidare förutsättes,

att även vederbörande kommun lämnar bidrag med ett belopp,

som svarar mot det med anstalten förbundna kommunala intresset.

Vidare har föreslagits anvisande av 8,500 kronor till kurser i labiologi,

7.000 kronor till föreläsningar för dövstumma samt 2,000 kronor till

anskaffande av litteratur för vuxna dövstumma. Dessa tre anslagsbelopp

å tillhopa 17,500 kronor föreslås skola utgå från ett särskilt reservationsanslag

till bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, är det icke meningen

att infoga tysta skolan i Lidingö som ett led i det statliga dövstumundervisningsväsendet.

Skolan kommer i sin nuvarande gestaltning att

vara i verksamhet intill utgången av läsåret 1938—39. Frågan om

skolans blivande uppgifter är föremål för skolstyrelsens övervägande.

För att icke för skolan försvåra en anpassning efter nya verksamhetsformer

har departementschefen ansett sig, trots det minskade elevantalet,

böra föreslå, att anslaget till skolan för nästa budgetår bibehålies vid

10.000 kronor.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

Av de av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna — i

avseende å vilka hänvisas till sid. 117 ff. i statsrådsprotokollet — inhämtas,

att statens kostnader för dövstumundervisningen och vad därmed sammanhänger

skulle vid bifall till departementschefens förslag uppgå till

1,589,800 kronor, innebärande en ökning av statens anslag till motsvarande

ändamål för innevarande budgetår med 1,390,800 kronor och av

det allmännas utgifter för dövstumundervisningsväsendet med omkring

106,000 kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till omförmälda anslag

å 60,000 kronor till inköp av Broby gård m. m. och ej heller till de

utgifter, som skola gäldas å fastighetsfondens stat och av kyrkofonden.

Som förutsättning för 1937 års riksdags beslut om statens övertagande

från och med den 1 juli 1938 av ansvaret för dövstumundervisnings
-

Vtskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

väsendets fortsatta uppehållande gällde som nämnts, att landstingen och

de städer, som ej deltaga i landsting, utan ersättning och förbehåll samt

med full äganderätt till statsverket överlämna all sin för dövstumundervisningsväsendet

använda fasta och lösa egendom, varav staten finner

sig vara i behov. Den verkställda utredningen har utvisat, att landstingen

och nämnda städer som regel ställt sig den av riksdagen uppställda

förutsättningen till efterrättelse. Utskottet anser sig icke böra

framställa någon erinran mot vad av departementschefen föreslagits

beträffande villkoren och sättet för statens övertagande av berörda

egendom.

Den föreslagna organisationen av döv stumundervisning sväsendet synes

utskottet innebära betydande förbättringar i jämförelse med den nuvarande

organisationen. Härmed avser utskottet särskilt förslaget

om införande av obligatorisk och starkt yrkesbetonad fortsättningsskolundervisning

för de skolpliktiga dövstumma. Utskottet, som icke har

något att i princip erinra mot vad av departementschefen i detta hänseende

föreslagits, är för sin del övertygat örn att denna reform skall visa

sig ägnad att i hög grad förbättra de dövstummas utkomstmöjligheter.

Frågan, huruvida en särskild skola bör upprättas för skriv-teckenelever,

har i den föreliggande utredningen och av departementschefen

särskilt uppmärksammats. Kungl. Majit har i likhet med skolöverstyrelsen

föreslagit, att dessa mestadels svagt begåvade elever skola

undervisas i en särskild, till Gävle förlagd skola, inrymmande både barndoms-

och fortsättningsskola.

Bland dövstumlärarna synes den uppfattningen vara förhärskande, att

nämnda elever böra, liksom hittills, erhålla sin undervisning vid upptagningsskolor

och alltså icke hänföras till en särskild anstalt. Enligt vad utskottet

inhämtat, avses med det av flertalet dövstumlärare sålunda understödda

förslaget icke, att skriv-teckeneleverna skola undervisas gemensamt

med de talundervisade barnen, utan att de vid vissa av de särskilda

upptagningsskolorna skola erhålla en för dem tillrättalagd undervisning.

Att de icke böra avskiljas till undervisning i en särskild läroanstalt

synes i huvudsak motiveras med att de i så fall skulle bliva

avstängda från samvaron med och påverkan i förmånlig riktning av

bättre lottade dövstumma barn, men även därmed, att dessa elever ofta

icke lämpa sig för yrkesutbildning och att det följaktligen finge anses

föga ändamålsenligt att för dem upprätta en särskild fortsättningsskola.

Det kan alltså konstateras, att meningsskiljaktigheten icke avser, huruvida

en kategoriklyvning bör äga rum vid undervisningen av de dövstumma

— härom äro alla överens — utan huruvida denna kategoriklyvning

bör ske bland annat genom upprättande av en särskild läroanstalt

för skriv-teckenelever eller genom uppdelning av dessa elever på

specialavdelningar vid upptagningsskolor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

23

Utskottet har vid sin prövning av de föreliggande förslagen icke funnit

det klart ådagalagt, att samvaron mellan skriv-teckeneleverna och de

bättre utrustade eleverna är till fördel för båda dessa elevkategorier,

alltså också för de sistnämnda eleverna. Avseende bör enligt utskottets

mening också fästas vid den av skolöverstyrelsen framförda synpunkten,

att förutsättningarna för att de svagt begåvade barnen, som hava svårt

att anpassa sig efter nya lärare med nya arbetsmetoder, skola kunna

nå bästa möjliga utveckling äro större, om de under hela sin skoltid —

alltså i såväl barndomsskolan som fortsättningsskolan ■— få vistas vid

en och samma läroanstalt och stå under ledning av i stort sett samma

lärare. Flertalet skäl synas utskottet, såvitt nu kan bedömas, tala för

den av departementschefen förordade organisationen. Såsom denne

framhållit, måste de anordningar, som nu komma till stånd, i mångt

och mycket få karaktären av försök. Skulle erfarenheterna ådagalägga

lämpligheten av en jämkning av skolorganisationen på denna punkt»

exempelvis genom upprättande av specialavdelningar för skriv-teckeneleverna

vid vissa av upptagningsskolorna, är det möjligt att framdeles

föranstalta härom. I detta sammanhang anser sig utskottet för

övrigt böra fästa uppmärksamheten på att den tid, som återstår till dess

staten skall övertaga dövstumundervisningen — den 1 juli 1938 —, är för

knapp för att tillåta en jämkning av organisationsplanen i antytt avseende.

Frågan örn och på vad sätt fortsättningsskolpliktiga dövstumma böra

beredas tillgång till ordnad lantbruksundervisning har, såsom framgår

av den lämnade redogörelsen, också varit föremål för delade meningar.

Enligt det ena förslaget, framlagt av 1936 års utredningsman och biträtt

av skolöverstyrelsen samt statskontoret, skulle lantbruksundervisningen

bedrivas vid den av tredje dövstumskoldistriktet uppehållna lantbruksskolan

i Råbylund i Skåne, vilken skulle komma i åtnjutande av statsbidrag,

beräknat efter antalet vid skolan undervisade elever, och fortsättningsskolundervisning

i trädgårdsskötsel meddelas vid den statliga

dövstumskolan i Vänersborg. Enligt det andra förslaget, framlagt av

1937 års förutnämnda sakkunniga och biträtt av lantbruksstyrelsen samt

Kungl. Maj:t, skulle staten för ändamålet inköpa egendomen Broby gård

i Uppland för en köpeskilling av 54,000 kronor jämte en till 2,000 kronor

beräknad livränta till en förutvarande ägare av egendomen, vilken livränta

enligt försäkringsteknisk beräkning den 1 juli 1938 kommer att

motsvara ett kapitalvärde av omkring 25,000 kronor. Vid egendomen

i fråga skulle meddelas både lantbruksutbildning och undervisning i

trädgårdsskötsel.

1 likhet med departementschefen anser utskottet, att de dövstumma

vid den fortsatta utbildningen böra beredas tillfälle till lantbruksutbildning

och till utbildning i trädgårdsskötsel. Vid sin prövning av frågan

örn siittet för anordnande av denna utbildning har utskottet icke förbi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

sett, att ett genomförande av det av överstyrelsen tillstyrkta förslaget

om lantbruksutbildning i Råbylund och utbildning i trädgårdsskötsel i

Vänersborg skulle för staten medföra lägre kostnader än ett bifall till

det andra förslaget. Emellertid har utskottet funnit det välbetänkt, att

staten, som redan anvisat sammanlagt 77,182 kronor till ny- och ombyggnadsarbeten

vid Broby gård, förvärvar denna egendom för den

ifrågasatta köpeskillingen, vilken med hänsyn till egendomens allmänna

beskaffenhet synes kunna godtagas. Utskottet, som vid besök på gården

kunnat konstatera, att denna väl lämpar sig för det avsedda ändamålet,

anser sig böra framhålla, att egendomen på grund av sin storlek och i betraktande

av den utrustning, varöver den disponerar, synes kunna bereda

utrymme för ett större antal elever än enligt statsrådsprotokollet

beräknats. Det torde emellertid vara både troligt och önskvärt, att det

skall visa sig möjligt att öka intresset för denna form av fortsättningsundervisning.

Ur denna synpunkt är det fördelaktigt, att lantbruksoch

trädgårdsutbildningen förlägges till Broby gård, som medgiver en

icke oväsentlig utökning av elevnumerären.

Utskottet, som sålunda tillstyrker Kungl Maj:ts förslag örn inköp av

Broby gård för anordnande av fortsatt undervisning för dövstumma i

lantbruk och trädgårdsskötsel, anser sig icke böra för närvarande biträda

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 6,000 kronor till iordningställande

av trädgården m. m. De arbeten, som avsetts skola utföras med anlitande

av detta anslagsbelopp, synas icke vara av trängande natur och

torde kunna för en ganska ringa kostnad successivt utföras av de blivande

eleverna vid ifrågavarande fortsättningsskola. Utskottet vill även

erinra, att Kungl. Majit räknat med att några ändrings- eller reparationsarbeten

som regel icke skola under nästa budgetår utföras vid de

övriga dövstumskolorna. Vid den omprövning av frågan örn erforderliga

byggnadsarbeten vid Broby gård, som under den närmaste tiden torde

komma till stånd, bör enligt utskottets mening tagas under övervägande,

om icke den byggnad, som nu inrymmer rättarbostaden, kan slopas och

bostad för denne befattningshavare i stället upplåtas i någon av de övriga

byggnaderna. Tillika vill utskottet ifrågasätta, örn icke egendomen

bör ställas under domänstyrelsens tillsyn.

Skolöverstyrelsen har uttalat den bestämda uppfattningen, att fortsättningsskolan

vid Broby gård bör som föreståndare få en person, som

avlagt dövstumlärarexamen. Departementschefen har däremot givit sin

anslutning till ett av 1937 års sakkunniga framställt förslag om att som

föreståndare för skolan bör vara anställd en agronom med erforderliga

specialinsikter. Behovet av undervisning i de teoretiska läroämnena skulle

enligt departementschefens förslag tills vidare tillgodoses medelst timlärare.

Med hänsyn till att tyngdpunkten vid den vid ifrågavarande skola

meddelade undervisningen av naturliga skäl måste falla på den praktiska

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

25

lantbruksutbildningen, ansluter sig utskottet till departementschefens

uppfattning om att en agronom bör vara föreståndare för skolan. Denne

bör i enlighet med vad av 1937 års sakkunniga framhållits därjämte

hava vid dövstumskola inhämtat erforderlig kännedom örn de dövstumma

i allmänhet samt örn sättet att meddela sig med dem. Om den teoretiska

undervisningen icke kan meddelas av föreståndaren och det skulle

visa sig omöjligt att överlämna denna undervisning åt en timlärare,

torde det bliva nödvändigt att för ändamålet anställa en extra eller

extra ordinarie lärare. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att i

sinom tid taga detta spörsmål under närmare övervägande.

Mot de av departementschefen i övrigt framställda förslagen rörande

dövstumundervisningsväsendets organisation efter statsövertagandet har

utskottet, i den mån dessa förslag ankomma på utskottets prövning,

intet att erinra.

Förslagen rörande ''personalens sammansättning och storlek kan utskottet

biträda med de ändringar, som må kunna föranledas av vad

utskottet i det föregående yttrat rörande personalen vid Broby gård.

I avseende å personalens löneställning har Kungl. Majit föreslagit, att

lönen för rektorerna vid dövstumskolorna skall beräknas med utgångspunkt

från högsta löneklassen i lönegraden L 26, dock med ett lönetillägg

av 960 kronor för rektor vid dövstumskolan i Vänersborg samt

480 kronor för rektorerna vid dövstumskolorna i Gävle, Härnösand,

Lund och Örebro samt å Manilla. Till rektor vid dövstumskolan i Växjö

skulle icke utgå något lönetillägg.

I motionen I: 285 har yrkats, att lönen för rektorerna vid alla dövstumskolorna

utom för rektor å Manilla måtte beräknas med utgångspunkt

från högsta löneklassen i lönegraden L 27 jämte tilläggsarvoden enligt

Kungl. Majits förslag. I motionen har vidare yrkats, att rektor vid

dövstumskolan å Manilla måtte erhålla samma löneplacering, som fastställts

för rektor vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Lönen för denna rektor skulle således beräknas till belopp, motsvarande

högsta löneklassen i lönegraden L 30 jämte lönetillägg å 480 kronor.

Såvitt av motionen inhämtas, skulle som förutsättning för den högre

löneställningen för sistnämnda rektor gälla, att dövstumlärarseminariet,

vilket enligt departementschefens förslag icke ovillkorligen skulle vara

knutet till manillaskolan utan kunna vid förefallande behov förflyttas

till andra skolor, skulle fast samordnas med ifrågavarande läroanstalt,

att rektor för denna skola, vilken enligt departementschefens förslag

icke skulle under alla omständigheter vara föreståndare för seminariet,

skulle tillika vara föreståndare för seminariet samt att för rektorstjänsten

vid denna läroanstalt fördenskull skulle fordras särskild behörighet.

Utöver den behörighet, som torde komma att fordras av rektorer

vid de övriga dövstumskolorna — behörighet till lärartjänst i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

kunskapsämne — skulle, såvitt av motionen kan utläsas, för rektorn å

Manilla fordras väl vitsordad lärarskicklighet samt att hava avlagt

filosofie licentiatexamen i ämnet pedagogik.

Utskottet anser sig böra i likhet med skolöverstyrelsen och departementschefen

förutsätta, att dövstumlärarseminariet icke nödvändigtvis

skall vara förlagt till manillaskolan och att rektor vid denna skola icke skall

under alla omständigheter vara föreståndare för seminariet. Vid sådant

förhållande förfaller frågan örn tillerkännande av högre lönegradsplacering

för rektor vid nämnda skola. Utskottet vill tillägga, att

arbetsuppgifterna i övrigt vid denna skola, som torde komma att understiga

dem, som komma att falla exempelvis på rektor vid skolan i Vänersborg,

knappast synas i och för sig motivera en särskilt fördelaktig löneplacering

för rektor vid skolan å Manilla. Skulle erfarenheterna utvisa

lämpligheten av att dövstumlärarseminariet fast fogas till sistnämnda

skola och att med befattningen som rektor för dövstumskolan bör vara

förenad befattningen som föreståndare för seminariet, kommer frågan i

ett annat läge, som gör det påkallat, att frågan örn kompetensen för

rektorstjänstens innehavare och dennes löneställning upptages till förnyat

övervägande.

I likhet med departementschefen och på av honom anförda skäl finner

sig utskottet böra förorda, att lönen för rektor vid manillaskolan och

vid de övriga dövstumskolorna må utgå med belopp, motsvarande högsta

löneklassen i 26 lönegraden jämte ovannämnda lönetillägg. Utskottet

avstyrker följaktligen berörda i motionen I: 285 framställda yrkanden i

den mån de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.

Kungl. Majit har i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna föreslagit,

att lärarna i kunskapsämnen vid dövstumskolorna skola hänföras

till lönegraden L 20. I den nyssnämnda motionen I: 285 har yrkats, att

dessa lärare måtte placeras i lönegraden L21. Då motionären enligt

utskottets mening till stöd för detta yrkande icke anfört något skäl,

som kan föranleda utskottet att tillstyrka en högre löneställning än som

förordats av vederbörande myndigheter och föreslagits av Kungl. Majit,

finner sig utskottet böra, med biträdande av Kungl. Majits förslag, avstyrka

jämväl motionärens yrkande på denna punkt.

Vad de övriga lärarbefattningarna beträffar, har Kungl. Majit föreslagit,

att arbetslärare i fortsättningsskola, skolkökslärarinna samt skolköks-

och kindergartenlärarinna skola hänföras till lönegraden L 15, arbetslärare

i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,

kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna till

lönegraden L 10 samt slutligen slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning

till lönegraden L 8 på övergångsstat.

I motionen I: 285 har i anledning härav yrkats, att arbetslärare i barndomsskola

måtte placeras i 12 i stället för 10 lönegraden, slöjdlärarinna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

27

i barndomsskola med pedagogisk utbildning i 15 i stället för 10 lönegraden,

kindergarten- och gymnastiklärarinna i 15 i stället för 10 lönegraden

samt slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning å övergångsstat i

10 i stället för 8 lönegraden.

I motionen II: 415 har yrkats, att slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning

måtte placeras i lönegraden B 15.

Utskottet har för sin del funnit fog föreligga för att de lärare, som

av Kungl. Maj:t föreslagits skola hänföras till lönegraden L10 alltså

arbetslärare i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,

kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna, erhålla

en fördelaktigare löneställning. Med ledning av den utredning

rörande ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter, som nu föreligger,

vill utskottet tillstyrka, att nämnda befattningshavare placeras

i lönegraden L 11 i stället för L 10. Däremot finner utskottet anledning

icke föreligga att höja löneställningen för slöjdlärarinnor utan pedagogisk

utbildning, vilka i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra hänföras till

lönegraden L 8. Det synes lämpligt, att sistnämnda lärarinnor i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag uppföras på övergångsstat. Enligt

detta förslag skulle på övergångsstat uppföras 6 slöjdlärarinnor och

på ordinarie stat 2 sådana lärarinnor. Enligt vad under hand från skolöverstyrelsen

upplysts, har det vid den fortsatta utredningen av dövstumskolornas

personalförhållanden befunnits, att fem av de nuvarande

slöjdlärarinnorna äro i besittning av tillräcklig pedagogisk utbildning,

medan endast tre sakna sådan. På grund härav tillstyrker utskottet,

att å den personalförteckning, som bör fastställas för dövstumskolorna,

uppföras fem slöjdlärarinnor å ordinarie stat och tre på övergångsstat.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande regleringen av

lönerna för personalen vid dövstumskolorna har icke givit utskottet anledning

till erinran.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, som i denna del får anses stå

i överensstämmelse med 1937 års riksdags i ämnet fattade beslut, böra

sådana pensioner och tilläggspensioner till förutvarande befattningshavare

vid dövstumundervisningsväsendet och deras efterlevande, vilka

före den 1 juli 1938 beviljats av vederbörande dövstumskoldistrikt och

icke i vanlig ordning gäldas av statens pensionsanstalt, övertagas av

statsverket och bestridas från det under riksstatens elfte huvudtitel

uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd. I detta

sammanhang vill utskottet behandla det i de båda likalydande motionerna

I: 267 och II: 392 framställda yrkandet, att pension från och med

den 1 juli 1938 måtte beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i

Gävle Lars Fredrik Rehnqvist efter samma grunder, som äro stadgade

för motsvarande befattningshavare vid blindskolorna.

Från föreståndaren för dövstumskolan i Gävle har utskottet under

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

hand inhämtat, att Rehnqvist, som är född den 18 oktober 1872 och

anställdes vid skolan den 1 april 1924, har en tjänstgöring, som består

av undervisning i skrädderi under 10 timmar i veckan och yrkesarbete

för skolans räkning under omkring 36 timmar i veckan. Han åtnjuter

en årslön av 2,400 kronor, förutom tillfälligt lönetillägg av 384 kronor

per år och dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för statliga befattningshavare

med reglerade löner.

Av motionen framgår, att Rehnqvist icke genom dövstumskoldistriktets

försorg kommer att beredas pension före den 1 juli 1938 och att

han på grund av sin ålder knappast torde kunna beredas sysselsättning

vid dövstumskolorna, sedan dessa övertagits av staten.

Utskottet har med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna

funnit det motiverat, att staten påtager sig kostnaderna för

Rehnqvists pensionering, oaktat han icke före den 1 juli 1938 lärer

komma i åtnjutande av pension genom dövstumskoldistriktets försorg.

Givetvis kan emellertid utskottet icke tillstyrka motionärens förslag,

att Rehnqvist, som icke är anställd i statens tjänst, skulle komma i

åtnjutande av pension efter samma grunder som gälla för motsvarande

befattningshavare vid blindskolorna, d. v. s. i anslutning till bestämmelserna

i civila tjänstepensionsreglementet. Lämpligen bör Rehnqvist i

likhet med berörda förutvarande befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet,

vilkas pensioner från och med den 1 juli 1938 skola

övertagas av statsverket, tilldelas pension ur förslagsanslaget till diverse

pensioner och understöd. Utskottet anser sig i frågans nuvarande läge

böra tillstyrka riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att bestämma

skälig pension för Rehnqvist, varvid hänsyn bör tagas till de pensionsregler,

som i liknande fall tillämpats av det dövstumskoldistrikt, i vars

tjänst Rehnqvist nu befinner sig, samt att för ändamålet taga nämnda

förslagsanslag i anspråk.

Under avsnittet öv er g ångsjör hållanden har departementschefen uttalat

sig för den principen, att vederbörande nu vid dövstumundervisningsväsendet

anställda ordinarie befattningshavare icke böra genom övergången

i statlig tjänst lida minskning i löneförmånerna vid den ordinarie

tjänsten, samt föreslagit, att det skulle överlåtas åt Kungl. Majit

att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp lönefyllnad

må utgå. Utskottet, som tillstyrker, att det må ankomma på Kungl.

Majit att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp sådan

lönefyllnad må utgå, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit vid

bestämmandet av lönefyllnaden tillser, att ingen av ifrågavarande nu

anställda ordinarie befattningshavare kommer att lida minskning i löneförmånerna

vid den ordinarie tjänst, som av dem innehades vid övergången

i statstjänst.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående, komma de uppgifter,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

29

som hittills omhänderhafts av den privata tysta skolan å Lidingö —

fortsatt undervisning åt dövstumma kvinnliga lärjungar — att genom

omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet övertagas av staten.

Skolans styrelse har bland annat uttalat en önskan, att de vid skolan

anställda lärarinnor, som på grund härav komma att förlora sin anställning,

måtte i fråga om ersättning av statsmedel, lönetursrätt och pension

jämställas med sådana ämneslärarinnor och lärare i övningsämnen,

som till följd av 1927 års skolreform mistat sina befattningar. Departementschefen

har på av skolöverstyrelsen anförda skäl ansett sig icke

böra ifrågasätta, att staten skulle ikläda sig direkta utgifter för ersättning

åt ifrågavarande lärarpersonal, men i likhet med överstyrelsen funnit

sig icke böra ställa sig avvisande gentemot att ifrågavarande lärare,

i den mån så kan ske, beredas platser vid dövstumskolorna.

Utskottet, som vill framhålla, att tysta skolan under flera år fullgjort

en viktig samhällelig uppgift, anser det på grund härav icke utan vidare

klart, att statens omsorger örn de vid skolan nu anställda lärarinnorna

böra begränsas på sätt av skolöverstyrelsen och departementschefen

ifrågasatts. Om det befinnes, att skolan saknar ekonomiska förutsättningar

för att draga försorg om lärarpersonalen och örn denna icke kan

i sin helhet beredas sysselsättning vid de statliga dövstumskolorna eller

vid tysta skolan efter den omläggning av denna skolas verksamhet, som

av den föreliggande utredningen att döma är förestående, bör enligt

utskottets mening upptagas till övervägande, örn icke de principer, som

av staten förut i liknande fall följts, tala för att staten jämväl i detta

fall bör träda hjälpande emellan. Under nuvarande förhållanden anser

sig utskottet allenast böra tillstyrka departementschefens förslag, att

de lärare vid tysta skolan, som förlora sin anställning på grund av

dövstumundervisningsväsendets omorganisation, böra i den mån så kan

ske beredas platser vid de statliga dövstumskolorna.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande övergångsförliållandena

anser sig utskottet böra biträda.

I det föregående har utskottet uttalat sin anslutning till vissa av de

av departementschefen framställda förslagen rörande utbildningen av

lärare för dövstumundervisningsväsendet. De av departementschefen i

detta hänseende i övrigt framställda förslagen innebära, att kostnaderna

för lärarutbildningen, som hittills i viss utsträckning bestritts av donationsmedel,

skola i fortsättningen helt gäldas av statsmedel samt att

utbildningen skall äga rum genom årliga ettåriga kurser, tills vidare

förlagda till dövstumskolan å Manilla, efterföljda av eventuellt till andra

dövstumskolor förlagda provårskurser. Departementschefen har vidtagit

vissa beskärningar i de av överstyrelsen för ändamålet ifrågasatta arvodesbeloppen.

I den förutnämnda motionen I: 285 har, såvitt nu är i fråga, yrkats,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

att riksdagen måtte besluta en omläggning av dövstumlärarutbildningen

från ettårig seminariekurs med efterföljande provår till tvåårig teoretisk

och praktisk utbildningskurs vid dövstumlärarseminariet å Manilla,

ävensom ifrågasatts vissa höjningar i de av departementschefen för lärarutbildningen

föreslagna arvodes- och anslagsbeloppen.

Utskottet har icke av vad av motionären anförts blivit övertygat örn

lämpligheten av en förändring av lärarutbildningens organisation i av

motionären ifrågasatt riktning. De av departementschefen föreslagna

arvodes- och anslagsbeloppen synas utskottet väl avvägda med hänsyn

till lärarutbildningens jämförelsevis begränsade omfattning. Utskottet, som

i det föregående avstyrkt berörda motion, såvitt angår ett av motionären

framställt yrkande om att lärarutbildningen skulle fast inordnas i dövstumskolan

å Manilla verksamhet, finner sig böra avstyrka jämväl de

av motionären i övrigt framställda, lärarutbildningen avseende förslagen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad härutinnan i propositionen

föreslagits, förutsätter i likhet med departementschefen, att

föreståndar- och lärararvoden skola utgå vid dövstumlärarseminariet och

vid provårsanstalterna endast de år, då lärarutbildning bedrives.

Utskottet anser goda skäl hava anförts för att staten bör påtaga sig

ansvaret för den religiösa och sociala omvårdnaden av de dövstumma.

Kungl. Maj:ts förslag om anställande av fem dövstumpräster och fem

dövstumkonsulenter, alla på ordinarie stat i lönegraden B 21, har synts

utskottet bereda trygghet för att dessa vårdnadsuppgifter komma att

på ett tillfredsställande sätt omhänderhavas. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag i denna del. Mot förslaget, att kostnaderna för dövstumprästernas

verksamhet skola bestridas av kyrkofonden, har utskottet

intet att erinra. Likaledes tillstyrker utskottet de av Kungl. Maj:t i

övrigt föreslagna åtgärderna till förmån för de dövstumma. Utskottet

förordar sålunda de av Kungl. Maj:t föreslagna gynnsammare grunderna

för statsbidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn och biträder

ävenledes förslaget, att för budgetåret 1938/39 anvisas ett reservationsanslag

av 17,500 kronor till bidrag till kursverksamhet m. m. för

de dövstumma. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bör anslaget

till bidrag till tysta skolan i Lidingö för nästa budgetår utgå

med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

De av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret

1938/39 hava endast i följande hänseenden givit utskottet anledning till

erinran.

Med hänsyn till de ändringar, som i det föregående av utskottet

ifrågasatts i Kungl. Majits förslag — höjd löneställning för den lärarpersonal,

som av Kungl. Majit hänförts till lönegraden L 10, ävensom

ändrad fördelning av slöjdlärarinnorna mellan ordinarie befattningshavare

och befattningshavare å övergångsstat — bör i avlöningsstaten

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116. 31

för läroanstalterna för dövstumma anslagsposten till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat höjas med i runt tal 14,000 kronor till

614,000 kronor och anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat

minskas med i runt tal 9,000 kronor till 13,000 kronor.

Utskottet har under hand från skolöverstyrelsen inhämtat, att vid

beräkningarna av delposten till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie

personal hänsyn icke tagits till behovet av en gårdskarl vid

fortsättningsskolan i Växjö. Enligt lämnad uppgift åtnjuter den vid

denna skola nu anställde gårdskarlen en kontant lön av 1,080 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att den av Kungl. Maj:t för ändamålet

upptagna delposten — 157,000 kronor — för ändamålet höjes med

i runt tal 1,100 kronor till 158,100 kronor. Vad utskottet i det föregående

yttrat rörande sättet för bestridandet av den teoretiska undervisningen

vid fortsättningsskolan å Broby gård synes icke böra för närvarande

föranleda en höjning av delposten i fråga, vilken med hänsyn

till osäkerheten i anslagsberäkningarna bör i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag som en övergångsanordning för nästa budgetår betecknas förslagsvis.

Befinnes det nödvändigt att anställa en extra eller extra ordinarie

lärare för den teoretiska undervisningen vid nämnda fortsättningsskola

eller befinnes posten i övrigt vara för lågt beräknad, ankommer

det på Kungl. Maj:t att medgiva, att posten må överskridas.

Utskottet, som i övrigt godkänner beräkningarna av nämnda avlöningsanslag,

föreslår sålunda, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas

ett anslag, som med (14,000 — 9,000 + 1,100 =) 6,100 kronor överstiger

det av Kungl. Maj:t begärda, d. v. s. ett anslag av (823,000 + 6,100 =)

829,100 kronor.

Såsom av det föregående framgår, har utskottet föreslagit, att ett av

Kungl. Majit begärt anslagsbelopp å 6,000 kronor för iordningställande

av trädgården vid Broby gård m. m. icke må anvisas för nästa budgetår.

Utskottet föreslår fördenskull, att till inköp av egendomen Broby

gård m. m. såsom kapitalinvestering i domänfonden anvisas ett reservationsanslag

av 54,000 kronor för nästa budgetår i stället för det av Kungl.

Majit för ändamålet föreslagna reservationsanslaget av 60,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt tillstyrker Kungl. Majits i berörda proposition

framställda förslag, i den mån dessa förslag hänvisats till utskottet för

förberedande handläggning, får under åberopande av vad sålunda anförts

hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits

förslag,

1. besluta, att för meddelande av undervisning åt dövstumma

skolpliktiga barn m. fl. följande skolor från och

med den 1 juli 1938 skola vara anordnade, nämligen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

fyra upptagning sskolor, av vilka en skall vara förlagd

till Härnösand, en till Lund, en till Manilla och en till

Vänersborg,

två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd

för oegentligt dövstumma och förlagd till Örebro samt

den andra avsedd för skriv-teckenelever och förlagd till

Gävle, samt

fyra fortsättningsskolor, nämligen

en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,

en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,

en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och

flickor, samt

en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel,

förlagd till Broby gård i Funbo socken i Uppland;

2. besluta, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen

skall upprätthållas ett seminarium vid

dövstumskola, som av Kungl. Maj:t bestämmes;

3. besluta, att bestämmelserna i avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende skola

från och med den 1 juli 1938 göras tillämpliga å lärare

vid statens dövstumskolor;

4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med

den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar och sjuksköterskor

vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster

och dövstumkonsulenter;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i sådant hänseende

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 mars 1938 föreslagits meddela erforderliga särskilda

bestämmelser och övergångsbestämmelser beträffande tilllämpning

av omförmälda avlöningsreglementen å de under

3 och 4 angivna befattningshavarna ävensom angående

övergångslön, dock med iakttagande av vad utskottet

i det föregående anfört;

6. godkänna följande personalförteckning för statens

läroanstalter för dövstumma, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1938/39:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

33

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

7 rektorer, lön enligt i anslutning till avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

meddelade särskilda bestämmelser

........................... —

Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen II

i sagda bestämmelser, 5 avlöningsgruppen III och 1 avlö
-

ningsgruppen IV.

58 lärare i kunskapsämne .................L 20

7 arbetslärare i fortsättningsskola ..........L 15

1 skolkökslärarinna......................L15

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor.......L 15

14 arbetslärare i barndomsskola.............Lil

5 slöjdlärarinnor........................Lil

2 kindergartenlärarinnor..................Lil

1 kindergarten- och gymnastiklärarinna......L 11

6 husmödrar...........................B 7

5 sjuksköterskor........................B 6

Tjänstemän å övergångsstat.

3 slöjdlärarinnor........................L 8;

7. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 614,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............. » 13,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp .... kronor 32,050

b. Vikariatsersättningar

m. m.,

förslagsvis ..... » 350 » 32,400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 158,100

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1938. 6 sami. Nr 116.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m.,

förslagsvis...... kronor 4,000 kronor 162,100

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................... »_7,600

Summa förslagsanslag kronor 829,100;

8. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 829,100 kronor;

9. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 467,000

kronor;

10. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor;

11. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt

vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1938/

39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

12. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt

blivande dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000 kronor;

13. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser

angående statsbidrag till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet

nu anställd föreståndare eller

ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till tjänstgöring

vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen

därtill förbindas och som på grund härav må komma att

uppföras på indragningsstat hos vederbörande landsting

eller stad, som icke deltar i landsting;

14. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting m. fl. uppförda dövstumlärare för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 5,000

kronor;

15. medgiva, att bidrag till förskolor och skolhem för

dövstumma barn må från och med budgetåret 1938/39

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivits;

16. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma

barn för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

35

17. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 17,500 kronor;

18. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 10,000 kronor;

19. godkänna följande personalförteckning för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 dövstumpräster........................B 21

5 dövstumkonsulenter.....................B21;

20. godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas under

budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...............kronor 70,000

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis............ »_800

Summa utgifter kronor 70,800;

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden...........kronor 42,000

Nettoutgift kronor 28,800;

21. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 28,800 kronor;

22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 16,500 kronor;

23. bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. i anspråk för bestridande av

dels de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivna

pensioner och tilläggspensioner till vissa förutvarande

befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

deras efterlevande, dels ock pension till läraren i skrädderi

vid dövstumskolan i Gävle Lars Fredrik Rehnqvist med

belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma;

24. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. såsom

kapitalinvestering under rubrik Statens alfärsfonder: Domänverket

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 54,000 kronor.

B. att ovannämnda motioner (1:267 och II: 392, 1:285

samt II: 415), i den mån de icke kunna anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Asplund, Borell, Nilsson i Landeryd, Pauli, Jonsson

i Lycksele, Larsson i Varberg och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Eriksson i Stockholm, Persson

i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Weijne, Persson i

Tidaholm, Åqvist och Hansson i Rubbestad.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

37

Reservationer:

1) av herrar Svensson i Kompersmåla, Borell, Nilsson i Landeryd,

Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett att utskottets yttrande och

förslag bort i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

»Som förutsättning —• — — (= utskottet)--— medelst timlärare.

Då ifrågavarande skola bör erhålla en organisation, som blir likvärdig

med de övriga i det statliga dövstumundervisningsväsendet ingående

skolorna, och då den vid skolan meddelade teoretiska undervisningen

kommer att avse också andra ämnen än sådana, som hava samband

med undervisningen i lantbruk och trädgårdsskötsel, anser utskottet i

likhet med skolöverstyrelsen, att som föreståndare bör anställas en person,

som avlagt dövstumlärarexamen och som är i besittning av de personliga

kvalifikationer i övrigt, vilka fordras av ledaren av en så jämförelsevis

svårskött anstalt som en dövstumskola för gossar i åldern 16

—20 år. Anmärkas må, att det av departementschefen framställda förslaget

om ordnandet av den teoretiska undervisningen näppeligen låter

sig genomföras, eftersom det knappast torde vara möjligt att erhålla en

timlärare för den teoretiska undervisningen vid denna långt från andra

dövstumskolor liggande läroanstalt. Det praktiska arbetet vid skolan

bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag omhänderhavas av en agronom,

som äger kännedom örn de dövstumma i allmänhet och örn sättet

att meddela sig med dem.

Mot de — — — (= utskottet) — — — tre på övergångsstat.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande regleringen av

lönerna för personalen vid dövstumskolorna har icke givit utskottet

anledning till annan erinran, än att utskottet med hänsyn till vad av

utskottet i det föregående anförts föreslår, att som föreståndare för fortsättningsskolan

å Broby gård anställes en dövstumlärare. Denne befattningshavare

bör enligt utskottets mening åtnjuta lön med belopp, motsvarande

högsta löneklassen i lönegraden L 20 jämte lönetillägg å 480

kronor för år. Ersättning för åtnjutna naturaförmåner förutsättes härvid

skola av nämnde befattningshavare kontant inbetalas. Den agronom,

som bör omhänderhava den praktiska utbildningen vid skolan, torde —

på sätt av departementschefen ifrågasatts beträffande föreståndaren för

skolan — böra avlönas medelst ett arvode av 5,000 kronor förutom fri

bostad med värme, å vilket arvode dyrtidstillägg icke bör utgå.

I enlighet —--(= utskottet)--— till erinran.

Med hänsyn till de ändringar, som i det föregående av utskottet

ifrågasatts i Kungl. Maj:ts förslag — höjd löneställning för den lärarpersonal,

som av Kungl. Majit hänförts till lönegraden L 10, ändrad

fördelning av slöjdlärarinnorna mellan ordinarie befattningshavare och

befattningshavare å övergångsstat samt anställande av en dövstumlärare

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

som föreståndare för fortsättningsskolan å Broby gård — bör i

avlöningsstaten för läroanstalterna för dövstumma anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat höjas med i runt

tal 20,000 kronor till 620,000 kronor och anslagsposten till avlöningar

till tj änstemän å övergångsstat minskas med i runt tal 9,000 kronor till

13,000 kronor. De av utskottet föreslagna förändringarna i Kungl.

Maj:ts förslag föranleda däremot icke, såsom av det föregående framgår,

någon förändring av storleken av delposten till Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp, ur vilken

bör bestridas det förutnämnda arvodet å 5,000 kronor till en agronom

vid fortsättningsskolan å Broby gård i stället för det av departementschefen

ifrågasatta arvodet å 5,000 kronor till en föreståndare för nämnda

fortsättningsskola.

Utskottet har---(= utskottet)--- 158,100 kronor. Med hän
syn

till osäkerheten i anslagsberäkningarna har utskottet intet att erinra

mot att ifrågavarande delpost som en övergångsanordning för nästa

budgetår betecknas förslagsvis. Befinnes posten vara för lågt beräknad,

ankommer det på Kungl. Majit att medgiva, att posten må överskridas.

Utskottet, som i övrigt biträder beräkningarna av nämnda avlöningsanslag,

föreslår sålunda, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas

ett anslag, som med (20,000 — 9,000 + 1,100 —) 12,100 kronor överstiger

det av Kungl. Majit begärda, d. v. s. ett anslag av (823,000 + 12,100 —)

835,100 kronor.

Såsom av — — — (= utskottet)---anförts hemställa,

A. att riksdagen---(— utskottet)---Majits

förslag,

—--(= utskottet)---

6. godkänna följande personalförteckning —- — —

(= utskottet) —--budgetåret 1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

---(= utskottet) — — —

1 föreståndare för fortsättningsskolan å Broby

gård, lön enligt i anslutning till sagda avlöningsreglemente

meddelade särskilda bestämmelser. . . —

58 lärare i kunskapsämne................L 20

— --(= utskottet) — ---

Tjänstemän å övergångsstat.

— --(— alt. I)---

7. godkänna följande avlöningsstat — — — (= utskottet

— — — budgetåret 1938/39:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

39

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 620,000

---(= utskottet) —--

Summa förslagsanslag kronor 835,100;

8. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 835,100 kronor;

--— (= utskottet) —--

B. att ovannämnda — — — (= utskottet) — — —

riksdagens åtgärd»;

2) av herr Pauli, som ansett, att utskottet bort, med anledning av vad

i motionen 1:285 anförts, uttala, att dövstumlärarseminariet bör vara

förlagt till dövstumskolan å Manilla, att rektor för denna skola tillika

bör vara föreståndare för seminariet samt att nämnde rektor i följd

härav bör hava samma kompetens som rektor vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda — behörighet till ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium och till lärarbefattning i

kunskapsämne vid dövstumskola samt insikt i dövstumundervisning —,

ävensom föreslå, att lönen för rektor vid dövstumskolan å Manilla må

utgå enligt samma grunder som för rektor vid småskoleseminarium, d. v. s.

beräknas till belopp, motsvarande högsta löneklassen i lönegraden L27

jämte lönetillägg av 480 kronor;

3) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka det

av 1937 års sakkunniga framlagda förslaget rörande beredande av religiös

och social omvårdnad av de dövstumma.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen a s. 1 i texten