Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen angående dövstumundervisningen, ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.
1938-04-29 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:116, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen angående dövstumundervisningen, ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
1
Nr 116.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom
såvitt angår upphävande av lagen angående dövstumundervisningen,
ävensom i avseende å i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkt 182 av det vid nämnda
proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition angående läroanstalter för dövstumma, som kunde varda
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Läroanstalter
för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av 725,000 kronor,
dels till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader ett förslagsanslag
av 720,000 kronor, dels ock såsom bidrag till tysta skolan i Lidingö ett
anslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition
(nr 212), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
1. antaga vid sistnämnda statsrådsprotokoll fogat förslag till lag örn
upphävande av lagen den 31 maj 1889 (nr 27, sid. 1) angående dövstumundervisningen;
2.
besluta, att för meddelande av undervisning åt dövstumma skolpliktiga
barn m. fl. följande skolor från och med den 1 juli 1938 skola
vara anordnade, nämligen
fyra upptagning sskolor, av vilka en skall vara förlagd till Härnösand,
en till Lund, en till Manilla och en till Vänersborg,
två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd för oegentligt
dövstumma och förlagd till Örebro samt den andra avsedd för skrivteckenelever
och förlagd till Gävle, samt
fyra / ort sättnings skolor, nämligen
en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,
Bihang till riksdagens protokoll VISS. 6 sami. Nr 116.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,
en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och flickor, samt
en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel, förlagd
till Broby gård i Funbo socken i Uppland;
3. besluta, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen
skall upprätthållas ett seminarium vid dövstumskola, som av Kungl.
Majit bestämmes;
4. besluta, att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsende skola från och med den 1 juli
1938 göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor;
5. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar
och sjuksköterskor vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster
och dövstumkonsulenter;
6. bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i sådant hänseende enligt nämnda statsrådsprotokoll
föreslagits meddela erforderliga särskilda bestämmelser och
övergångsbestämmelser beträffande tillämpning av omförmälda avlöningsreglementen
å de under 4 och 5 angivna befattningshavarna ävensom
angående övergångslön;
7. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för statens
läroanstalter för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1938/39;
8. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för
läroanstalterna för dövstumma, att tillämpas under budgetåret 1938/39;
9. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 823,000 kronor;
10. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor;
11. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 12,000 kronor;
12. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor;
13. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande dövstumlärare
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 4,000
kronor;
14. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag
till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet nu anställd
föreståndare eller ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till
tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen där
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
3
till förbindas och som på grund härav må komma att uppföras på indragningsstat
hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltager
i landsting;
15. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 5,000 kronor;
16. medgiva, att bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn
må från och med budgetåret 1938/39 utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av departementschefen enligt statsrådsprotokollet
angivits;
17. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor;
18. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor;
19. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 10,000 kronor;
20. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1938/39;
21. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för
dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna, att tillämpas under budgetåret
1938/39;
22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 28,800 kronor;
23. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,500 kronor;
24. bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i anspråk
för bestridande av i statsrådsprotokollet omförmälda pensioner
och tilläggspensioner till vissa förutvarande befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet
och deras efterlevande;
25. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. å kapitalbudgeten
under rubrik Statens domäners fond för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
Till förberedande handläggning av statsutskottet har hänvisats omförmälda
proposition utom såvitt angår berörda lagförslag.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Carl Eriksson m. fl. (I: 267) och den andra inom andra
kammaren av herr Fr. Sundström i Vikmanshyttan m. fl. (II: 392), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att pension från och med den
4
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
1 juli 1938 skall beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i Gävle,
Lars Fredrik Rehnqvist, efter samma grunder som äro stadgade för
motsvarande befattningshavare vid blindskolorna;
dels en inom första kammaren av herr G. Rahmn väckt motion (I: 285),
vari hemställts, 1. att riksdagen måtte med ändring av Kungl. Maj:ts
förslag besluta följande löneplacering för nedanstående befattningshavare
vid dövstumskolorna: rektor vid dövstumskolorna i Lund, Vänersborg,
Örebro, Gävle, Härnösand och Växjö: 27 lönegraden, högsta löneklassen
jämte tilläggsarvoden jämlikt Kungl. Maj:ts förslag; rektor vid Manilla
dövstumskola, för vilken tjänst särskild behörighet bör stadgas, samma
löneplacering, som fastställts för rektor vid blindinstitutet å Tomteboda;
ordinarie ämneslärare: 21 lönegraden; arbetslärare i barndomsskola: 12
lönegraden; slöjdlärarinna i barndomsskola: 15 lönegraden; kinder gart enoch
gymnastiklärarinna: 15 lönegraden; slöjdlärarinna å övergångsstat:
10 lönegraden; 2. att riksdagen måtte besluta en omläggning av dövstumlärarutbildningen
från en ett-årig seminariekurs med ett efterföljande
provår till en två-årig teoretisk och praktisk utbildningskurs vid
dövstumlärarseminariet å Manilla; 3. att riksdagen måtte bevilja anslag
till dövstumlärarseminariets föreståndare och lärare med samma belopp
som hittills eller 2,700 kronor; 4. att riksdagen måtte bevilja erforderliga
anslag till sådan omläggning och utvidgning av speciella utbildningskurser
vid dövstumlärarseminariet, som föreslagits av kungl, skolöverstyrelsen;
dels
ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl.
väckt motion (II: 415), vari hemställts, att riksdagen ville vidtaga sådan
ändring i den i propositionen föreslagna löneregleringen, att slöjdlärarinna
med pedagogisk utbildning sättes i lönegrad B 15.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis framställda
yrkandena, hänvisas till motionerna I: 267, I: 285 och II: 415.
1937 års riksdag beslöt, att staten skulle från och med den 1 juli 1938
övertaga ansvaret för dövstumundervisningsväsendets fortsatta uppehållande
under förutsättning, att landstingen och de städer, som icke
deltoge i landsting, utan ersättning och förbehåll samt med full äganderätt
till statsverket överlämnade all sin för dövstumundervisningsväsendet
använda fasta och lösa egendom, varav staten funne sig vara i behov,
däri jämväl inbegripen den för dövstumma barns sommarvistelse
avsedda egendomen Vejbystrand jämte därtill hörande lös egendom.
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 212 framställda förslag innebär ett
fullföljande av riksdagens sålunda fattade beslut.
Av nyssnämnda proposition inhämtas bland annat följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
5
Dövstumundervisningsväsendets uppgift och nuvarande
organisation.
Om ett barn är fullkomligt dövt från födelsen eller från den tidigare
levnadsåldern och följaktligen icke har kunnat tillägna sig någon del av
talspråket, kallas det i egentlig mening dövstumt. Är däremot barnet
ej fullkomligt dövt eller har dövheten uppkommit efter det att talförmågan
börjat utvecklas, d. v. s. om barnet äger hörsel- eller språkrester
eller bådadera, brukar det betecknas som endast i oegentlig mening dövstumt.
De metoder, som tillämpas vid dövstummas undervisning, indelas
efter det meddelsemedel, som vid undervisningen huvudsakligen
kommer till användning, i tal-, skriv- och tecken- eller åtbördsmetoder,
varför man talar örn talskolan samt skriv-teckenskolan.
Dövstumundervisningen omhänderhaves för närvarande av landstingen
respektive de städer, som icke deltaga i landsting, och för detta ändamål
är riket indelat i sju dövstumskoldistrikt med följande områden:
första distriktet med skola å Manilla: Stockholms stad, Stockholms
län, Södermanlands län, Västmanlands län, Östergötlands län, Norrköpings
stad och Gotlands län;
andra distriktet med skola i Växjö: Kalmar läns norra och Kalmar
läns södra landstingsområden samt Jönköpings län och Kronobergs län;
tredje distriktet med skola i Lund: Kristianstads län, Malmöhus län,
Malmö stad, Hälsingborgs stad och Blekinge län;
fjärde distriktet med skola i Vänersborg: Göteborgs och Bohus län,
Göteborgs stad, Hallands län, Älvsborgs län och Skaraborgs län;
femte distriktet med skola i Örebro: Örebro län och Värmlands län;
sjätte distriktet med skola i Gävle: Uppsala län, Kopparbergs län,
Gävleborgs län och Gävle stad; samt
sjunde distriktet med skola i Härnösand: Västernorrlands län, Jämtlands
län, Västerbottens län och Norrbottens län.
En statsbidragsberättigad lantbruksskola för dövstumma finnes inrättad
av tredje dövstumskoldistriktet å egendomen Råbylund i närheten
av Lund. Bidrag av statsmedel utgå jämväl till vissa andra ändamål,
som hava till syfte att främja dövstumundervisningen och dövstumvården.
Förutsättningarna för ett statsövertagande av dövstumundervisningsväsendet.
Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, hava i allmänhet
förbehållslöst åtagit sig de villkor för statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet,
som innefattades i 1937 års riksdags ovanberörda
beslut.
Malmöhus, Kristianstads och Blekinge läns landsting samt Hälsingborgs
stad hava dock förutsatt, att ingen ersättningsskyldighet skulle
6
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
komma att åvila huvudmännen gentemot nuvarande och förutvarande
befattningshavare inom distriktet.
Gävleborgs läns landsting har förutsatt, att — därest Gävleskolan i
enlighet med föreliggande förslag förändrades till enbart skriv-teckenskola
— skolans nuvarande personal efter därom gjord framställning,
i den mån så kunde ske, förflyttades till talskola, ävensom att statsverket
åtoge sig alla de förpliktelser, som kunde följa av lärarpersonals
vid skolan vägran att övergå till statstjänst.
Gävle stad har -— med förmälan att dövstumskolans i Gävle tomtmark
ägdes av staden — såsom villkor för överlåtelse av tomtmarken
utfäst sig att, därest området framdeles icke skulle behöva utnyttjas
för dövstumundervisningsändamål, området finge av staten tagas i anspråk
allenast för annat statligt ändamål. Skedde icke detta, skulle
staden äga rätt återfå området, dock med skyldighet för staden att efter
verkställd värdering lösa å området befintliga byggnader. Därest staden
icke begagnade sig av nämnda rätt, skulle staten vara skyldig att för ett
såsom skäligt ansett pris av åtta kronor per kvadratmeter inlösa området.
Departementschefen har beträffande nu förevarande spörsmål anfört
bland annat:
Det av stadsfullmäktige i Gävle uppställda villkoret för överlåtelse
till statsverket av den tomt, varå dövstumskolan i Gävle vore uppförd,
syntes icke vara av natur att behöva rubba förutsättningarna för ett
statsövertagande av dövstumundervisningsväsendet. Departementschefen
ansåge sålunda, att nämnda villkor borde kunna av statsverket godtagas.
Vissa landsting och städer hade enligt det föregående som förutsättning
för överlåtelse på statsverket av vederbörlig egendom angivit, att
staten skulle åtaga sig vissa förpliktelser i fråga om löner och pensioner
åt av distriktet anställda befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet,
i varje fall på så sätt, att ingen ersättningsskyldighet skulle
komma att i framtiden efter statsövertagandet åvila huvudmännen gentemot
ifrågavarande befattningshavare. Vid bifall till vad i det följande
föresloges syntes de sålunda gjorda förbehållen eller uttalade önskemålen
bliva tillgodosedda. Så syntes även bliva fallet i fråga örn den av
Gävleborgs läns landsting angivna förutsättningen, att vid förändring
av dövstumskolan i Gävle till enbart skriv-teckenskola den nuvarande
lärarpersonalen vid skolan efter därom gjord framställning, i den mån
så kunde ske, borde förflyttas till talskola.
Förbehåll av antydd art i fråga örn personalens löner och pensioner
hade framför allt uppställts av huvudmännen för dövstumundervisningen
inom tredje dövstumskoldistriktet, vars skola vore belägen
i Lund. Den mark, varå denna skola vore uppförd, ägdes icke av
distriktet utan av Lunds stad, och den fastighet, vari skolan vore inrymd,
vore av den beskaffenhet, att byggnadsstyrelsen funnit sig föranlåten
ifrågasätta, huruvida det med hänsyn till de stora engångskostnader,
som måste nedläggas för byggnadens iståndsättande, icke vore
ekonomiskt fördelaktigare att uppföra nybyggnad på annan plats. Bland
annat den av byggnadsstyrelsen berörda omständigheten hade föranlett
departementschefen att till prövning upptaga frågan, huruvida dövstumskola
borde vara förlagd till Lund även efter statens övertagande av
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
7
dövstumundervisningsväsendet. Flertalet skäl hade emellertid synts departementschefen
tala för att icke nu ifrågasätta en förflyttning av
skolan till annan plats. Som en förutsättning härför hade emellertid
framstått, att Lunds stad förklarade sig villig att utan ersättning och
förbehåll samt med full äganderätt till statsverket överlämna den sålunda
åt tredje dövstumskoldistriktet upplåtna tomtmarken.
På given anledning hade Lunds stad förklarat sig villig till statsverket
överlåta nämnda tomtmark med undantag för områden därav, som
enligt gällande stadsplan vore avsedda till gatumark, men samtidigt
uppdragit åt drätselkammaren att vid gåvobrevs utfärdande söka erhålla
de garantier för områdenas framtida användande för nu ifrågasatt
eller annat därmed likvärdigt ändamål, som kunde vara möjliga
erhålla.
Då staten icke borde motsätta sig att lämna skäliga garantier beträffande
markområdets framtida användning och då någon erinran ej heller
syntes böra från statsverkets sida framställas beträffande en beskärning
av markområdet med delar, som förutsatts skola utläggas såsom gatumark
— de områden, som efter en sådan beskärning skulle övergå i
statens ägo, utgjorde i areal omkring 50,600 kvadratmeter — föresloge
departementschefen, att det av Lunds stad gjorda erbjudandet skulle
godtagas och alltså dövstumskola förläggas till staden.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit syntes de formella förutsättningarna
för ett statsövertagande av dövstumundervisningsväsendet
från och med den 1 juli 1938 få anses föreligga.
Enligt 1937 års riksdags beslut skulle staten övertaga allenast den nu
för dövstumundervisningsväsendet använda fasta och lösa egendom,
varav staten funne sig vara i behov. Vid bifall till den plan beträffande
dövstumundervisningsväsendets organisation, som i förevarande
proposition framlades, komme staten att för dövstumundervisningen hava
användning av all den egendom, som de nuvarande huvudmännen för
dövstumundervisningen vore beredda att överlåta, utom de förutnämnda,
tredje dövstumskoldistriktet tillhöriga institutionerna i Råbylund. Den
till sistnämnda institutioner hörande egendomen borde alltså icke av
statsverket övertagas. Den återstående egendomen åter borde från och
med den 1 juli 1938 övergå i statens ägo, dock med undantag för egendomen
Vejbystrand, vilken av skäl, som i ett senare sammanhang angåves,
borde av staten endast under viss förutsättning övertagas och,
om så skedde, först vid en senare tidpunkt.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu avgivna grundlinjerna, på kronans vägnar besluta
om övertagande av omförmälda egendom, varvid det syntes få uppdragas
åt byggnadsstyrelsen att med vederbörande myndigheter i Gävle
och Lund föra de för ändamålet erforderliga förhandlingarna. Vad särskilt
anginge Manillaslcolan, vore att märka, att denna skola vore uppförd
å mark, tillhörande kungl, djurgården. Enär byggnadsstyrelsen
framkastat tanken på en förflyttning framdeles av nämnda skola till
annan plats, borde i detta sammanhang icke tagas ställning till frågan
örn disposition för statsverkets räkning av den tomtmark, varå Manillaskolan
vore uppförd.
Chefen för finansdepartementet torde komma att anmäla frågan örn
ifrågavarande fastigheters ställning i förvaltnings- och redovisningshän
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
seende. Vid anslagsberäkningarna utginge departementschefen emellertid
från att fastigheterna komme att ställas under byggnadsstyrelsens
förvaltning och redovisas å statens allmänna fastighetsfond.
Dövstumundervisningsväsendets organisation efter stats
övertagandet.
Beträffande denna fråga har departementschefen inledningsvis uttalat,
att en av de omständigheter, som motiverat ett statsövertagande av
dövstumundervisningsväsendet, varit den oenhetliga och pedagogiskt
mindre tillfredsställande anordning av dövstumundervisningen, som den
nuvarande organisationen medfört. Som en av de viktigaste frågorna
i samband med statens övertagande av dövstumundervisningen frarnstode
därför den organisatoriska utformningen av dövstumundervisningsväsendet.
Det vore självfallet, att den plan för dövstumundervisningsväsendets
organisation, som nu avsåges skola underställas riksdagens prövning,
icke vore definitiv i den bemärkelsen, att varje ändring av densamma
under överskådlig tid framåt måste anses utesluten. De anordningar,
som nu komme till stånd, måste i mångt och mycket få karaktären
av försök, och på grundval av de erfarenheter, som härunder inhämtades,
borde de jämkningar i organisationsplanen vidtagas, som kunde
befinnas lämpliga. Dövstumundervisningsväsendets förstatligande beredde
förutsättningarna för en sådan anpassning.
Det förslag till dövstumundervisningsväsendets organisation, som departementschefen
förordat, sammanfaller i sina huvuddrag med det förslag,
som skolöverstyrelsen framlagt i skrivelse till Kungl. Maj:t av den
23 november 1937. Detta innebär i huvudsak följande:
I anslutning till förslag, som framlagts i 1936 års dövstumutredning,
har överstyrelsen som sin mening uttalat, att skolplikten för dövstumt
barn borde inträda det kalenderår, under vilket barnet fyllde sju
år. Då särskilda omständigheter förelåge, borde dock uppskov med
skolgångens påbörjande kunna medgivas. Barn borde vara skolpliktigt
under de tolv år, som följde efter dess intagning i skolan.
I Manilla, Lund, Vänersborg och Härnösand skulle anordnas upptagningsskolor.
Alla dövstumma barn, som inträdde i skolåldern
eller vilka, ehuru äldre, vore berättigade till inträde vid dövstumskola,
skulle vara pliktiga att å därför bestämd tid inställa sig vid den av
dessa upptagningsskolor, inom vilkens område vederbörande barns hemort
vore belägen. Under en månad skulle de sålunda intagna barnen
prövas med hänsyn till begåvning och arten av deras lyte.
Två specialskolor skulle upprättas, en i Örebro och en i Gävle.
För undervisning och fostran av de barn, som ägt eller ägde en viss
grad av hörsel och därför betecknades såsom oegentligt dövstumma,
skulle sålunda upprättas en särskild för hela landet avsedd anstalt i
Örebro, till vilken dessa skulle hänvisas efter den verkställda prövningen
eller i förekommande fall under läsårets lopp eller vid dess slut. Där
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
9
igenom vunnes den stora fördelen, att dessa elever, som ägde jämförelsevis
stora förutsättningar för att tillägna sig ett högre mått av kunskaper
och en mera omfattande utbildning i övrigt för sin framtida
verksamhet, kunde erhålla en för dem särskilt anpassad undervisning.
Den skulle bedrivas enligt talmetoden. För undervisning av de till de
egentligt dövstumma hörande barnen, som vid nämnda prövning visade
sig icke kunna undervisas enligt talmetoden, skriv-teckeneleverna, skulle
likaledes upprättas en särskild, för hela landet avsedd skola i Gävle,
där dessa dövstumma kunde erhålla en efter deras förmåga och behovanpassad
undervisning av en mera praktisk läggning än den, som meddelades
i skolorna för de elever, som skulle åtnjuta undervisning enligt
talmetoden.
Alla de dövstumma barn, som icke borde hänvisas till någon av de
nämnda särskilda anstalterna, skulle kvarstanna i respektive upptagningsanstalter
för erhållande av undervisning och vård. Denna undervisning
skulle bedrivas enligt talmetoden.
Tre fortsättningsskolor skulle finnas, nämligen:
en för gossar, som åtnjutit talundervisning, förlagd till Vänersborg,
en för flickor, som åtnjutit talundervisning, förlagd till Växjö, och
en för icke talundervisade gossar och flickor, förlagd till Gävle.
Därjämte borde de gossar, som önskade erhålla utbildning i jordbruk,
beredas tillfälle erhålla sådan.
Därest överstyrelsens förslag om skolornas antal och förläggning vunne
bifall, vore vissa ändringar i den nuvarande distriktsindelningen
erforderliga. Överstyrelsen ansåge, att den minsta rubbningen i det
bestående åstadkommes genom en sådan förändring, att de nuvarande
andra och tredje dövstumskoldistrikten sammansloges till ett med skola
i Lund, att de nuvarande fjärde och femte distrikten sammanfördes
till ett med skola i Vänersborg, samt att det nuvarande sjätte distriktet
så uppdelades, att Uppsala län och Kopparbergs län överfördes till
första distriktet med skola å Manilla, samt Gävleborgs län och Gävle
stad till det sjunde distriktet med skola i Härnösand. Det syntes vara
lämpligt, att distrikten därefter benämndes det södra, det västra, det
östra och det norra.
Bland de myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig i frågan
om dövstumundervisningsväsendets organisation, har — såsom departementschefen
framhållit — rått enighet örn organisationsplanen utom i
följande hänseenden, nämligen dels rörande frågan, huruvida en särskild
skola bör inrättas för skriv-teckenelever, dels ock rörande frågan, örn
och på vad sätt fortsättningsskolpliktiga dövstumma böra beredas tillgång
till ordnad lantbruksundervisning.
Rörande nämnda två spörsmål inhämtas av propositionen nr 212
bland annat följande:
Skolan för skriv-teckenelever. Svenska dövstumlärarsällskapet
har föreslagit, att en särskild sådan skola icke skulle upprättas, utan
skriv-teckeneleverna erhålla undervisning i upptagningsskolorna.
Såsom skäl härför har bland annat anförts, att förslaget örn skrivteckenelevernas
sammanförande till en specialskola byggde på en äldre
10
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
uppfattning bland dövstumskolan lärare, nämligen den, att skriv-teckenelevernas
åtbördsspräk skulle utöva en ogynnsam inverkan på det normala
språkets utveckling hos de talundervisade lärjungarna. De i anslutning
till denna uppfattning i Danmark och Norge tidigare inrättade
särskilda skolorna för skriv-teckenelever hade indragits och eleverna överförts
till de egentliga barndomsskolorna.
Gentemot detta uttalande har skolöverstyrelsen anfört bland annat:
Enligt överstyrelsens uppfattning kunde de i Norge och Danmark i
nu förevarande avseende rådande förhållandena på dövstumundervisningens
område icke anses utgöra varken bevis för att det ur pedagogiska
synpunkter vore olämpligt att anordna specialskolor för skriv-teckenelever,
där dessas antal vore så stort, att en dylik åtgärd kunde genomföras,
eller skäl för ett bibehållande i vårt land av den nu i fråga örn
nämnda elevers undervisning rådande ordningen, vilken städse medfört
högst betydande olägenheter.
Antalet skriv-teckenelever vid varje upptagningsskola kunde efter
statsövertagandet beräknas komma att bliva i medeltal omkring 15.
Med en fördelning på fyra årsklasser skulle på varje klass komma tre
a fyra elever. För ordnande av en ur pedagogiska synpunkter tillfredsställande
undervisning skulle för varje sådan liten grupp egentligen
fordras två särskilda lärare. Ur ekonomiska synpunkter kunde det dock
icke vara försvarligt att binda tre eller fyra lärare vid varje upptagningsskola
för att meddela särundervisning åt ett sådant fåtal skrivteckenelever.
Örn alla sådana elever däremot sammanfördes till en speciellt
för dem avsedd skola, bleve antalet tillräckligt för bildandet av
differentierade klassavdelningar av sådan storlek, att ett ur ekonomiska
synpunkter sett tillfredsställande utnyttjande av lärarkrafterna bleve
möjligt. De barn, som saknade förutsättningar för att lära sig skriftspråket,
kunde då också hänföras till skrivklasser med hel undervisningstid,
medan däremot de återstående, de svagast utrustade, under
en mera begränsad tid kunde undervisas medelst teckenspråk samt i
övrigt sysselsättas med huvudsakligen praktiskt arbete. Därest specialskolan
förlädes till Gävle, där även fortsättningsskola för icke talundervisade
dövstumma förutsatts skola upprättas, vunnes därjämte, att de
lärare,^ som måste finnas för fortsättningsskolan, kunde tagas i anspråk
även för undervisningen i barndomsskolan. Därigenom bleve organisationen
icke blott i ekonomiskt avseende så fördelaktig som möjligt utan
även ur pedagogiska synpunkter tillfredsställande. De svagt begåvade
barnen hade svårt att anpassa sig efter nya lärare med olika arbetsmetoder.
Förutsättningarna för att dessa elever skulle kunna nå bästa
möjliga utveckling vore fördenskull större, örn de under hela sin skoltid
finge vistas vid en och samma skola och stå under ledning av i stort
sett samma lärare.
Visserligen skulle de fördelar, örn vilka nu erinrats, till någon del
kunna vinnas även därigenom, att samtliga skriv-teckenelever sammanfördes
till en eller två av de nu föreslagna upptagningsskolorna, exempelvis
till Manilla och Lund, där de kunde bilda specialavdelningar av
vederbörande anstalter. Upprättandet av specialavdelningar för dessa
elever vid två upptagningsskolor skulle kräva mycket betydande och
kostsamma örn- och tillbyggnadsarbeten, såvida icke skriv-teckenskolan
i sin helhet förlädes till Vänersborg, vilket emellertid skulle medföra,
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
11
att den där föreslagna fortsättningsskolan för talundervisade gossar i
stället måste förläggas till Gävle. Då de säkerligen mycket betydande
kostnaderna för de nyss omnämnda utvidgningsarbetena kunde undvikas,
om en specialskola upprättades i Gävle, där erforderliga lokaler, vilka
överlämnades till statsverket utan kostnad, redan funnes, och då denna
organisation av skriv-teckenelevernas undervisning ur pedagogiska synpunkter
tillika obestridligen vore vida överlägsen den, som föresloges av
dövstumlärarsällskapet, förordade överstyrelsen nu, liksom tidigare, förslaget
om anordnande av en specialskola i Gävle.
Lantbruksundervisningen. Beträffande denna fråga hava under
utredningens gång framkommit två förslag, det ena avseende lantbruksundervisningens
förläggande tills vidare till den ovan omtalade egendomen
Råbylund i närheten av Lund, det andra avseende samma undervisnings
förläggande till Broby gård i Funbo socken i Uppland. Det
förra förslaget har förordats av 1036 års dövstumutredning och skolöverstyrelsen,
det senare av 1937 års utredning rörande de blindas och
de dövstummas arbetsförhållanden samt lantbruksstyrelsen. Departementschefen
har biträtt det sistnämnda förslaget.
Enligt Råbylundsalternativet skulle Råbylund fortfarande förbli i vederbörande
landstings ägo och staten i stället erlägga en årsavgift till denna
anstalt, motsvarande för varje elev den årliga medelkostnaden för elev
vid statens fortsättningsskola för talundervisade gossar. De årliga kostnaderna
för statsverket hava enligt detta alternativ beräknats till 15,000
kronor.
Enligt det andra ifrågavarande alternativet skulle statsverket med
äganderätt förvärva Broby gård och där i egen regi anordna lantbruksundervisning.
De årliga kostnaderna för detta alternativ hava uppskattats
till i runt tal 24,000 kronor, inbegripet en livränta å 2,000 kronor till
en tidigare ägarinna till egendomen. Köpeskillingen skulle utgöra 54,000
kronor förutom nämnda livränta, varjämte beräknats vissa engångsanslag
till iordningställande av trädgården m. m. Lantbruksskolan å Broby
är avsedd för undervisning både i lantbruk och trädgårdsskötsel och skulle
på grund härav ersätta ej blott den provisoriskt anordnade Råbylundsskolan
utan även den undervisning i trädgårdsskötsel, som skolöverstyrelsen
tänkt sig förlagd till fortsättningsskolan i Vänersborg.
Broby gård är belägen 11 kilometer från Uppsala och 1 kilometer från
Bärby järnvägsstation å järnvägen Uppsala—Faringe.
Den omfattar 120 tunnland åkerjord och 80 tunnland skogsmark samt
har enligt senaste taxeringsuppgifter åsatts ett värde av 63,100 kronor.
Största delen av åkerjorden är stenfri sådan på lerbotten. Läget är
vackert med en omfattande park.
De levande inventarierna utgöras av 18 kor, 6 hästar, 1 tjur, diverse
ungdjur, svin och höns.
Såsom ett led i strävandena att motarbeta ungdomsarbetslösheten
inköptes egendomen år 1932 av förbundet för kristet samhällsliv i samband
med upprättandet av »Broby yrkesskola». Genom statsbidrag
under olika former har yrkesskolan för ny- och ombyggnadsarbeten tillgodoförts
ett belopp av sammanlagt 77,182 kronor. Såsom villkor för
större delen av statsbidragen har föreskrivits att, örn verksamheten nedlägges
eller inskränkes, det skall ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
huruvida och i vad mån statsbidragen skola återbäras. Då det bakom
skolans verksamhet liggande behovet numera i det väsentliga upphört,
har förbundet förklarat sig villigt överlåta egendomen till Kungl. Majit
och kronan.
Departementschefen har beträffande frågan örn dövstumundervisningsväsendets
organisation för egen del anfört i huvudsak följande:
Såvitt departementschefen kunde finna, vore överstyrelsens på 1936
års utredning grundade förslag till nyordning av dövstumundervisningsväsendet
ägnat att avhjälpa flertalet av bristerna i den nuvarande undervisningen
av de dövstumma. Som en särskild förtjänst hos organisationsplanen
ville departementschefen framhålla förslaget örn införande
av fortsättningsskolundervisning och betydelsen av att denna fortsatta
undervisning, såsom överstyrelsen förutsatt, bleve starkt yrkesbetonad.
Vid ett genomförande av denna del av överstyrelsens förslag bleve det
möjligt att tidigt grundlägga de dövstummas intresse för yrkesbanor,
för vilka de kunde vara lämpade, och bereda dem en utbildning för
dessa banor, som kunde vara ägnad att förbättra deras utkomstmöjligheter.
Beträffande frågan örn inrättande av en särskild skola för skriv-teckenelever
anslöte sig departementschefen till överstyrelsens förslag. Den
kritik, som på denna punkt framkommit från dövstumlärarhåll, syntes
icke övertygande. Departementschefen hade ingenting att erinra mot
att nämnda skola förlädes till Gävle. I detta sammanhang framhölles
betydelsen av att till specialskolorna för dövstumma överfördes endast
sådana barn, som kunde hava verklig fördel av särundervisning. Till
specialskolan för oegentligt dövstumma borde på sätt överstyrelsen i sin
utredning föreslagit icke överföras andra än sådana lärjungar, vilkas
lytesart och allmänna begåvning vore av den beskaffenhet, att de kunde
tillägna sig det högre kunskapsmått, som undervisningen i denna skola
vore avsedd att förmedla. På samma sätt borde till specialskolan för
skriv-teckenelever endast överflyttas lärjungar, som icke kunde deltaga
i undervisning enligt talmetoden.
Vad frågan om lantbruksundervisningen beträffade, funne departementschefen
den föreliggande utredningen visserligen giva vid handen,
att lantbruksundervisning för fortsättningsskolpliktiga elever komme att,
såvitt nu kunde bedömas, erfordras för ett förhållandevis ringa antal
elever. Emellertid syntes det, att döma av 1937 års förutnämnda utredning
rörande åtgärder för förbättrande av de blindas och de dövstummas
arbetsförhållanden och förvärvsmöjligheter, icke uteslutet, att
det skulle visa sig möjligt att i ökad utsträckning intressera de dövstumma
för denna utbildningsbana. Departementschefen förutsatte alltså
liksom de sakkunniga och överstyrelsen samt de i ärendet hörda myndigheterna
i övrigt, att dövstumundervisningsväsendet skulle inrymma möjligheter
till utbildning på området. Däremot kunde departementschefen
icke följa överstyrelsens mening vad anginge anordningen av denna
utbildning.
Enligt departementschefens mening talade flertalet skäl för en lösning
av frågan om ordnandet av lantbruksundervisning och undervisning i
trädgårdsskötsel för de dövstumma efter de av 1937 års sakkunniga och
lantbruksstyrelsen förordade riktlinjerna. Att döma av tillgängliga upp
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
13
gifter kunde Broby gård karakteriseras som en lantegendom i på det
hela taget gott skick och av ej ringa storlek, erbjudande goda möjligheter
till en allsidig utbildning av de dövstumma i jordbruks- och trädgårdsnäringarna.
Egendomen Råbylund vore betydligt mindre och förefölle
icke heller i övrigt kunna erbjuda lika gynnsamma yttre betingelser
för en allsidig yrkesutbildning som Broby gård. Såsom framhållits
icke blott av 19B6 års utredningsman utan också av 1937 års inom socialdepartementet
tillkallade sakkunniga och av lantbruksstyrelsen, lämpade
sig Broby gård också bättre för ändamålet, såsom representerande en
jordbruksdrift av samma karaktär, som förekomme i större delar av
landet. Då skolan skulle mottaga elever från hela landet, vore Broby
gårds geografiska läge. det bästa tänkbara. En avgjord nackdel med en
lösning efter Råbylundslinjen vore också, att denna egendom erbjöde
mycket sämre expansionsmöjligheter än Broby gård och i själva verket
icke torde kunna utan olägenheter mottaga avsevärt många fler elever
än det antal av 11, varmed överstyrelsen för nästa budgetår räknat.
En avgjord nackdel vore även, att med Råbylundsanstalten vore förenat
ett hem för sinnesslöa och ålderstigna dövstumma.
Departementschefen ansåge sig alltså böra tillstyrka det av 1937 års
sakkunniga framställda förslaget, ehuru detta för statsverket medförde
högre kostnader än Råbylundsförslaget.
Departementschefen hade låtit ombesörja särskild värdering av Broby
gård genom vederbörande domänintendent och uppskattningsmän för
kronoegendomar. Enligt denna värdering hade själva fastigheten med
växande skog uppskattats till 145,153 kronor 94 öre, därav för byggnader
93,500 kronor, och lösöret till 26,394 kronor 56 öre eller alltså hela egendomen
med levande och döda inventarier till sammanlagt 171,548 kronor
50 öre. Värderingsmannen hade ansett en grundlig reparation av rektorsbostaden,
huvudbyggnaden, rättarbostaden och delar av stall, ladugård
och lada vara erforderlig.
Med hänsyn till vad sålunda upplysts ansåge departementschefen, att
de av den nuvarande ägaren av Broby gård uppställda försäljningsvillkoren
— innebärande, att staten skulle intill ett belopp av 54,000
kronor övertaga vissa skulder, som den nuvarande ägaren iklätt sig,
samt till en tidigare ägare av egendomen gälda livränta, beräknad till
2,000 kronor örn året — kunna godtagas. Berörda livränta torde böra
bestridas från det anslag till omkostnader som borde anvisas för läroanstalter
för dövstumma. Egendomen torde lämpligen böra ställas under
domänstyrelsens förvaltning och ingå i statens domäners fond och mot
skäligt arrende — att bestridas från nämnda omkostnadsanslag — med
nyttjanderätt upplåtas till skolöverstyrelsen för användning för dövstumundervisningsändamål.
För gäldande av köpeskillingen med undantag
av nämnda livränta torde därför anslag böra äskas å kapitalbudgeten
under rubrik statens domäners fond. Departementschefen hade vidare
ingenting att erinra mot de sakkunnigas förslag om anvisande av 6,000
kronor för iordningställande av trädgården m. m., och detta belopp
torde kunna anvisas å nämnda anslag. För inköp av egendomen Broby
gård m. m. torde alltså nu böra äskas ett reservationsanslag å (54,000
+ 6,000 =) 60,000 kronor. Ansvarigheten för berörda livränta å 2,000
kronor motsvarade den l juli 1938 enligt försäkringsteknisk beräkning,
utgående från en förräntning av 3 procent, ett kapitalvärde av omkring
14
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
25,000 kronor. Med frågan om anvisande av anslag till reparationer
torde böra anstå till bedömande i samband med den allmänna omprövning
av vid dövstumskolorna erforderliga ändrings- och reparationsarbeten,
som, enligt vad i annat sammanhang framhölles, borde företagas.
För komplettering av inventarier i bostadsrummen borde enligt de sakkunnigas
förslag, som departementschefen biträdde, äskas 2,000 kronor
å förenämnda omkostnadsanslag.
Departementschefen förutsatte, att de årliga utgifterna för ifrågavarande
fortsättningsskola bestredes från de anslag, som komme att anvisas
till läroanstalterna för dövstumma, och icke från annan huvudtitel.
Till frågan örn årskostnaderna för skolan återkomme departementschefen
i ett senare sammanhang. Redan här ville departementschefen
emellertid giva sin anslutning till 1937 års sakkunnigas förslag örn att
som föreståndare för skolan borde vara anställd en agronom med erforderliga
specialinsikter och icke —- såsom överstyrelsen föreslagit — en
person, som avlagt dövstumlärarexamen. Att så borde vara fallet, vore
motiverat med hänsyn till att lantbruks- och trädgårdsutbildningen av
naturliga skäl måste dominera i den vid skolan meddelade undervisningen.
Den av överstyrelsen i övrigt framlagda planen för dövstumundervisningsväsendets
organisation förordade departementschefen.
Överstyrelsens förslag rörande de dövstummas skolplikt och undervisningstidens
omfattning samt i fråga om dövsturnundervisningsväsendets
administration torde kunna i det väsentliga biträdas. Det borde ankomma
på Kungl. Maj:t att efter närmare omprövning av förslagen
meddela erforderliga bestämmelser i den stadga angående dövstumundervisningen,
som — enligt vad av 1937 års riksdag förutsatts — borde
avlösa de nu gällande lagbestämmelserna, Härvid borde närmare övervägas
frågan örn fortsättningsskolans å Broby gård ställning i administrativt
hänseende.
De statliga dövstumskolornas personal.
Personalens sammansättning och storlek. Efter en redogörelse för
den i ämnet föreliggande utredningen, varav inhämtas, att den föreslagna
personalkadern nära överensstämmer med de nu rådande förhållandena,
har departementschefen för egen del anfört:
Det betydande personalbehov, som enligt överstyrelsens utredning
föreligger vid dövstumundervisningsväsendet, betingas väsentligen av det
låga antalet elever i varje undervisningsavdelning, det stora utrymme,
som vid undervisningen måste beredas åt de praktiska läroämnena, och
vikten av en noggrann tillsyn och vård av eleverna. De årliga kostnaderna
för undervisningen av de dövstumma barnen komma på grund
härav att uppgå till belopp, som väsentligt överstiga kostnaderna för
undervisning i allmänhet på motsvarande utbildningsstadium.
Mot överstyrelsens förslag i fråga om antalet rektorer har jag icke
något att erinra.
Överstyrelsens utredning i fråga örn behovet av lärare i kunskapsämnen
har, trots en avsevärd ökning av antalet elever, givit till resultat,
att antalet sådana lärare kan efter dövsturnundervisningsväsendets
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
15
förstatligande minskas från nuvarande 69 till 65. Jag anser mig icke
böra ifrågasätta en ytterligare reduktion av antalet lärarkrafter. Anmärkas
må, att jag i det följande biträder överstyrelsens förslag rörande
tjänstgöringsskyldigheten för de ordinarie lärarna. Behovet av undervisning
i de teoretiska läroämnena vid den av mig förordade fortsättningsskolan
å Broby gård, vilken som nämnts icke ingår i överstyrelsens
organisationsplan, torde kunna tills vidare tillgodoses medelst
timlärare.
I anslutning till överstyrelsens förslag rörande dispositionen för de
statliga dövstumskolornas räkning av den nu i dövstumskoldistriktens
tjänst anställda lärarpersonalen vill jag föreslå, att av de 65 erforderliga
lärarna 58 anställas som ordinarie och 7 såsom extra ordinarie befattningshavare.
Jag skulle hava ansett det önskvärt nied ett något färre
antal ordinarie och ett något större antal extra ordinarie lärare. De
speciella förhållandena i samband med statsövertagandet synas mig dock
motivera en ur personalsynpunkt gynnsammare proportion mellan antalet
ordinarie och antalet icke-ordinarie befattningshavare, än som under
andra förhållanden kunde hava befunnits lämplig. Jag förutsätter emellertid,
att överstyrelsen i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på
lämpligheten av att genom en minskning av antalet ordinarie lärartjänster
underlätta organisatoriska förändringar inom dövstumskolorna vid en
tänkbar nedgång av antalet skolpliktiga dövstumma.
Överstyrelsens förslag i fråga örn den vid dövstumskolorna i övrigt
erforderliga personalen ansluter sig ganska nära till de nu rådande förhållandena.
I huvudsak lärer förslaget kunna accepteras. På grund av
skäl, som i det följande anföras, ämnar jag dock icke föreslå, att vaktmästar-^
och maskinistbefattningarna vid dövstumskolorna redan nu uppföras
på ordinarie stat. I fråga örn antalet ordinarie arbetslärare kan i
stort sett åberopas vad nyss anförts beträffande antalet ordinarie lärare
i kunskapsämnen. Vid bifall till förslaget om anordnande av lantbruksundervisning
å Broby gård torde den av överstyrelsen för dövstumskolorna
föreslagna personalkadern i anslutning till 1937 års sakkunnigas
beräkningar böra ökas med en föreståndare med agronomutbildning, en
husmoder, en rättare, tillika slöjdare, en ladugårdsförman, en trädgårdsmästare
och tre kvinnliga biträden.
Personalens löneställning. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att lönerna
för befattningshavarna vid dövstumundervisningsväsendet skulle regleras
i anslutning till vad som gäller för lärare vid statens undervisningsväsende
respektive befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen.
Kungl. Majit har för den ordinarie personalen föreslagit följande löneställningar:
-
Rektor..............................................L 26
Anni.: Lönen föreslås skola beräknas till belopp, motsvarande högsta löneklassen i
denna lönegrad, vartill skulle komma vissa lönetillägg vid de sex större dövstumskolorna.
Lärare i kunskapsämne.................................L 20
Skolkökslärarinna...................................... L 15
Skolköks- och kindergartenlärarinna.......................L 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
Arbetslärare: i fortsiittningsskola..........................L 15
i barndomsskola............................L10
Kindergarten- och gymnastiklärarinna......................L 10
Kindergartenlärarinna..................................L 10
Slöjdlärarinna: med pedagogisk utbildning..................L 10
utan » » (övergångsstat)......L 8
Husmoder ...........................................B 7
Sjuksköterska.........................................B 6.
Beträffande de för rektorer, arbetslärare i barndomsskola, kindergarten-
och gymnastiklärarinna, kindergartenlärarinna och slöjdlärarinna
föreslagna löneställningarna inhämtas av den föreliggande utredningen
följande:
Till utgångspunkt för lönesättningen av rektorerna vid dövstumskolorna
har överstyrelsen valt högsta löneklassen inom lönegraden L 27.
Överstyrelsen har således tänkt sig, att för dövstumskolerektorerna skulle
tillämpas samma lönenivå, som av 1937 års riksdag bestämts för rektorerna
vid realskolor och småskoleseminarier. Statskontoret har ifrågasatt,
om det icke vore naturligare, att i förevarande hänseende som utgångspunkt
toges samma lönegrad, som tillämpats beträffande rektorerna
vid hantverksskolorna för blinda, eller lönegraden L 25. Lönenämnden
har icke kunnat förorda högre grundlön för dövstumskolornas rektorer
än högsta löneklassen i 26 lönegraden.
Departementschefen har funnit, att lönenämndens förslag vore väl
avvägt i jämförelse med lönenivån för realskole- och småskoleseminarierektorerna
och för rektorerna vid hantverksskolorna för blinda, och biträtt
detsamma. Som förutsättning för hans anslutning till detta förslag
gällde emellertid, att förevarande rektorer i likhet med motsvarande
befattningshavare vid de övriga statliga undervisningsanstalter,
som i detta hänseende kunde komma i fråga, hänfördes till kategorien
förordnandetjänstemän. Skulle -— vilket de nuvarande dövstumskolföreståndarna
syntes hava ifrågasatt — så icke bliva fallet utan rektor
stjänsterna få karaktären av ordinarie tjänster i vanlig mening, vore
en lägre löneställning motiverad. Någon anledning syntes emellertid
icke föreligga att, av hänsyn till de nuvarande befattningshavarna, för
dövstumskolornas del definitivt eller för viss tid tillämpa ett system för
tillsättning av rektorstjänster, som icke funnits böra komma till användning
inom undervisningsväsendet i övrigt. På denna punkt biträdde
departementschefen alltså den uppfattning, som funnit uttryck i skolöverstyrelsens
och lönenämndens yttranden.
I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrkte departementschefen
i övrigt överstyrelsens förslag beträffande lönesättningen
för dövstumskolrektorerna. Till lönen i högsta löneklassen av lönegraden
L 26 borde alltså komma ett lönetillägg av 960 kronor för rektor
vid dövstumskolan i Vänersborg samt 480 kronor för envar av rektorerna
vid dövstumskolorna i Gävle, Härnösand, Lund och Örebro samt
å Manilla, varemot till rektor vid dövstumskolan i Växjö icke borde
utgå något lönetillägg. Detta förslag innebure, med tillämpning av de
löneprinciper, som fastställts av 1937 års riksdag, att av rektorerna en
borde hänföras till en avlöningsgrupp II, fem till en avlöningsgrupp III
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
17
och en till en avlöningsgrupp IV. Någon särställning för rektor vid
dövstumskolan å Manilla syntes icke motiverad.
Föreståndaren för fortsättningsskolan å Broby gård syntes böra tills
vidare avlönas medelst ett arvode å 5,000 kronor förutom fri bostad
med värme. Å detta arvode borde dyrtidstillägg icke utgå.
Arbetslärare (manlig) i barndomsskola skulle enligt överstyrelsens
förslag placeras i lönegraden L 12, likaså slöjdlärarinna
med pedagogisk utbildning, varemot slöjdlärarinna utan sådan utbildning
skulle placeras i lönegraden L 10. Statskontoret har för dessa befattningshavare
föreslagit lönegraden L 10, varvid av statskontoret förutsatts,
att pedagogisk utbildning för slöjdlärarinna alltid skulle krävas.
Lönenämnden har föreslagit lönegraderna respektive L 10, L 12
och L 10.
Departementschefens förslag sammanfaller med ett av 1936 års dövstumutredning
förordat förslag (10, 10 respektive 8 lönegraden). Beträffande
arbetslärarnas löneställning har departementschefen till stöd för
sitt förslag (15 lönegraden för arbetslärare i fortsättningsskola och 10
lönegraden för arbetslärare i barndomsskola) anfört, att den relativt
betydande skillnad i lönehänseende, som sålunda skulle komma att förefinnas
mellan nyssnämnda båda befattningshavarekategorier, syntes motiverad
med hänsyn till den väsentliga olikheten i fråga om arbetsuppgifter
och särskilt på grund därav, att de förra skulle undervisa äldre
och mer förfarna elever, medan lärarna i barndomsskola enligt överstyrelsens
uppgift skulle meddela en yrkesundervisning, närmast motsvarande
slöjdundervisningen i folkskola och alltså av ganska elementär art.
Beträffande slöjdlärarinnornas löneställning har departementschefen
uttalat, att han delade överstyrelsens uppfattning, att slöjdlärarinnor
med pedagogisk utbildning borde i lönehänseende likställas med manliga
arbetslärare vid barndomsskola. Vid bifall till departementschefens förslag
rörande löneställningen för de sistnämnda lärarna borde alltså de
pedagogiskt utbildade slöjdlärarinnorna hänföras till lönegraden L 10.
I likhet med överstyrelsen och de hörda myndigheterna förutsatte departementschefen,
att i fortsättningen vid nyanställning av sådana lärarinnor
som kompetenskrav skulle uppställas fordran på pedagogisk utbildning.
De befattningshavare, som nu vore anställda och icke hade
tillräcklig utbildning, borde enligt departementschefens mening och på
sätt i 1936 års utredning förordats placeras i lönegraden L 8 och i anslutning
till lönenämndens förslag uppföras på övergångsstat.
I anslutning till sitt förslag örn löneställning för slöjdlärarinna med
pedagogisk utbildning har departementschefen i likhet med statskontoret
funnit, att även kindergarten- och gymnastiklärarinna samt
kindergartenlärarinna borde placeras i lönegraden L 10. Överstyrelsen
och lönenämnden hava förordat lönegraden L 12.
övergångsförhållanden. Härom inhämtas av propositionen nr 212
bland annat, att samtliga nuvarande föreståndare och lärare inom dövstumskoldistriktens
undervisningsväsende förutsatts vara villiga övergå
Bihang till riksdagens protokoll 11)38. 6 sami. Nr 116.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
till statstjänst samt att samtliga dessa befattningshavare kunna beredas
plats inom det blivande statliga dövstumundervisningsväsendet.
Med hänsyn till möjligheten av att någon befattningshavare kan
komma att överföras på indragningsstat hos de nuvarande huvudmännen
för dövstumundervisningsväsendet, har departementschefen funnit
sig böra föreslå riksdagen att godkänna vissa regler för utgående av
statsbidrag till avlöning åt sådan å indragningsstat överförd befattningshavare
samt att för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag för ändamålet
med ett nominellt belopp av 5,000 kronor.
I detta sammanhang har i förevarande proposition även behandlats
frågan om löne fy lin ad för; till statstjänst överflyttad befattningshavare
vid det nuvarande dövstumundervisningsväsendet. Departementschefen
har för egen del föreslagit, att i princip den regeln borde godtagas,
att vederbörande ordinarie befattningshavare icke skulle genom övergången
i statlig tjänst lida minskning i löneförmånerna vid den ordinarie tjänsten
samt att det skulle överlåtas åt Kungl. Majit att från fall till fall
besluta, huruvida och med vilket belopp lönefyllnad skulle utgå. Såvitt
nu kunde bedömas, torde det icke i någon mer avsevärd omfattning
ifrågakomma, att löneminskning inträdde.
För närvarande utgår statsbidrag till tysta skolan i Lidingö för
upprätthållande av fortsättningsskolundervisning. Kungl. Majit har
icke ifrågasatt, att denna skola skulle uppgå i det statliga undervisningsväsendet.
Med anledning av en framställning från skolans styrelse örn åtgärder
för ersättning m. m. åt den lärarpersonal vid skolan, som på grund av
dövstumundervisningsväsendets omorganisation bleve utan anställning,
har skolöverstyrelsen framhållit, att, även om skolans verksamhet måste
omläggas till följd av statens omhändertagande av de dövstumma
flickornas fortsatta utbildning, det icke enbart därav följde, att staten
vöre pliktig övertaga ansvaret för de vid skolan anställda lärarinnorna
på samma sätt och i samma omfattning som beträffande den vid distriktsskolorna
anställda personalen. Landsting och vederbörande städer hade
nämligen fullgjort en dem enligt gällande lag om dövstumundervisningen
ålagd plikt. Då staten nu befriade dem från denna, krävde staten i
gengäld, att all för dövstumundervisningen använd fast och lös egendom
utan ersättning överlämnades till staten. Tysta skolan hade icke fullgjort
någon lagbestämd skyldighet, och det hade icke vare sig framställts
krav på eller framlagts erbjudande örn att dess betydande tillgångar
i form av fastigheter och donationsmedel skulle överlämnas till
statsverket. Häri läge en sådan konstitutiv olikhet mellan landstingens
och vederbörande städers skolor och förhållanden å ena sidan samt
tysta skolans å den andra, att statens ansvar för personalen vid den
senare icke kunde anses vara lika stort och av samma natur som i fråga
örn de förra.
Tysta skolan hade emellertid, såsom överstyrelsen tidigare vid flera
tillfällen framhållit, på ett mycket erkännansvärt sätt fyllt en samhälle
-
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
19
lig uppgift. Överstyrelsen hade fördenskull givit sin anslutning till det
i 1936 års utredning gjorda uttalandet, att de lärare vid tysta skolan,
vilka kunde komma att förlora sina befattningar, därest skolan vid statens
övertagande av dövstumundervisningsväsendet kunde komma att
behöva nedlägga sin verksamhet, borde, såvitt möjligt vore, beredas
platser vid dövstumskolorna. Överstyrelsen intoge fortfarande samma
ståndpunkt, men ansåge sig, innan beslut örn skolans fortsatta verksamhet
och därmed örn sättet för användandet av skolans tillgångar
blivit fattat, icke böra föreslå, att statens ansvar utsträcktes.
Departementschefen har på av överstyrelsen anförda skäl icke ansett
sig böra ifrågasätta, att staten skulle ikläda sig direkta utgifter för ersättning
åt den lärarpersonal vid skolan, som på grund av dövstumundervisningsväsendets
omorganisation bleve utan anställning men däremot
biträtt förslaget om beredande såvitt möjligt åt dessa befattningshavare
av platser vid dövstumskolorna. Departementschefen förutsatte
emellertid, att tysta skolan i första rummet sökte på egen hand med
hjälp av de ej oväsentliga tillgångar, varöver skolan förfogade, bereda
lärarpersonalen fortsatt anställning. Skolans styrelse borde ägna särskild
uppmärksamhet åt denna fråga vid den nu pågående utredningen
rörande skolans fortsatta verksamhet.
Lärarutbildning.
Det nuvarande dövstumlärarseminariet är förlagt till Manilla. Utbildningen
bekostas av donationsmedel; dock utgår till stipendier åt
dövstumlärarelever årligen ett sammanlagt statsbidrag av 4,000 kronor.
Departementschefen har förordat en viss omläggning av lärarutbildningen
i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, innebärande
bland annat att seminariet, ehuru tills vidare förlagt till Manilla,
skulle vid förefallande behov kunna förflyttas till annan dövstumskola,
att kostnaderna för lärarutbildningen skulle helt övertagas av staten
samt att vissa arvoden skulle utgå till seminariets föreståndare och
vederbörande lärare.
Den nuvarande föreståndaren för dövstumskolan å Manilla, tillika
seminarierektor därstädes, har i en särskild framställning hos Kungl.
Majit — vilken ligger till grund för de i motionen 1:285 framställda
yrkandena med avseende å lärarutbildningen och därmed sammanhängande
förhållanden — ifrågasatt vissa modifikationer i överstyrelsens förslag.
Seminariet och provårskurserna borde definitivt och i sin helhet
förläggas till Manilla. Rektor för dövstumskolan skulle tillika vara föreståndare
för seminariet. För behörighet till rektorstjansten vid nämnda
dövstumskola borde fordras att äga behörighet till ämneslärartjänst vid
dövstumskola, väl vitsordad lärarskicklighet samt att hava avlagt filosofie
licentiatexamen i ämnet pedagogik. Ilärförutom hava av föreståndaren
ifrågasatts vissa höjningar av de av överstyrelsen äskade anslagsbeloppen.
— Med anledning härav har departementschefen fram
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
hållit, att en skärpning av behörighetsvillkoren för rektorstjansten vid
Manillaseminariet icke borde komma till stånd bland annat av den anledningen,
att han i likhet med överstyrelsen förutsatte, att dövstumlärarseminariet
icke nödvändigtvis skulle vara förlagt till ifrågavarande
dövstumskola och att dövstumskolans rektor icke skulle under alla omständigheter
vara föreståndare för seminariet. För närvarande ansåge
departementschefen sig emellertid böra utgå från att seminariet förlädes
till Manillaskolan.
Vissa särskilda åtgärder till förmån för de dövstumma.
Religiös och social omvårdnad av de dövstumma. I flertalet av
de sju nuvarande dövstumskoldistrikten äro anställda dövstumyräster
med heltidstjänstgöring. I ett distrikt, det sjunde, utgöra de fyra
dövstumprästbefattningarna bisysslor till prästerliga tjänster i territoriella
församlingar. De nuvarande dövstumprästerna hava i första
hand till uppgift att ombesörja religionsvården bland de dövstumma
samt därjämte att meddela konfirmationsundervisning och utöva annan
andlig vård vid vederbörande distriktsskolor. Därtill omfattar dövstumprästernas
verksamhet även sociala omvårdnadsuppgifter av skiftande
beskaffenhet.
1936 års dövstumutredning och skolöverstyrelsen hava föreslagit bibehållande
av dövstumprästbefattningarnas nuvarande religions- och socialvårdande
karaktär. Befattningarna skulle vara till antalet sju och förvandlas
till ordinarie statstjänster i lönegraden B 24. Kostnaderna hava
beräknats till 85,000 kronor för år.
1937 års sakkunniga hava föreslagit, att dövstumprästernas verksamhet
hädanefter skulle begränsas till att omfatta huvudsakligen religiös omvårdnad
av de vuxna dövstumma och konfirmationsundervisning samt
annan religiös vård vid respektive dövstumskolor. Den sociala dövstumvården
åter skulle omhänderhavas av inom socialvården utbildade arbetskrafter.
Dövstumprästbefattningarna, sju till antalet, skulle framdeles
innehavas allenast såsom bisysslor, medan däremot dövstumkonsulenterna,
fem till antalet, skulle uppföras å ordinarie stat samt placeras
lönegraden L 21. För ändamålet skulle riket indelas i fem distrikt,
Stockholms, Lunds, Vänersborgs, Örebro och Härnösands distrikt. Kostnaderna
hava beräknats till omkring 86,000 kronor för år.
Kungl. Maj:t har för sin del föreslagit, att de sociala vårdnadsuppgifterna
skola anförtros åt fem statsanställda dövstumkonsulenter i lönegraden
B 21 och de religiösa uppgifterna åt fem statsanställda dövstumpräster
i lönegraden B 21. Kostnaderna för de sistnämnda befattningshavarnas
verksamhet skola enligt Kungl. Maj:ts förslag helt bestridas
av kyrkofonden genom omföring av medel från denna fond till veder
rande
anslag under åttonde huvudtiteln.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
21
Vissa andra åtgärder till förmån för dövstumma. Av förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen disponeras för närvarande
förslagsvis 5,000 kronor såsom bidrag till förskolan i Stockholm för döva
småbarn, förskolan för dövstumma i Göteborg och skolhemmet för dövstumma
småbarn i sistnämnda stad; statsbidraget utgår med 125 kronor
årligen för varje behövande i förskola intaget barn och med 250 kronor
till varje i skolhem omhändertaget barn.
Kungl. Majit har föreslagit anvisande för budgetåret 1938/39 av ett
särskilt förslagsanslag å 16,000 kronor såsom bidrag till förskolor och
skolhem för dövstumma barn. Statsbidraget förutsättes skola utgå med
300 kronor för varje i förskola undervisat barn och därjämte med 300
kronor för varje barn, som tillika är intaget i skolhem. Vidare förutsättes,
att även vederbörande kommun lämnar bidrag med ett belopp,
som svarar mot det med anstalten förbundna kommunala intresset.
Vidare har föreslagits anvisande av 8,500 kronor till kurser i labiologi,
7.000 kronor till föreläsningar för dövstumma samt 2,000 kronor till
anskaffande av litteratur för vuxna dövstumma. Dessa tre anslagsbelopp
å tillhopa 17,500 kronor föreslås skola utgå från ett särskilt reservationsanslag
till bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts, är det icke meningen
att infoga tysta skolan i Lidingö som ett led i det statliga dövstumundervisningsväsendet.
Skolan kommer i sin nuvarande gestaltning att
vara i verksamhet intill utgången av läsåret 1938—39. Frågan om
skolans blivande uppgifter är föremål för skolstyrelsens övervägande.
För att icke för skolan försvåra en anpassning efter nya verksamhetsformer
har departementschefen ansett sig, trots det minskade elevantalet,
böra föreslå, att anslaget till skolan för nästa budgetår bibehålies vid
10.000 kronor.
Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.
Av de av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna — i
avseende å vilka hänvisas till sid. 117 ff. i statsrådsprotokollet — inhämtas,
att statens kostnader för dövstumundervisningen och vad därmed sammanhänger
skulle vid bifall till departementschefens förslag uppgå till
1,589,800 kronor, innebärande en ökning av statens anslag till motsvarande
ändamål för innevarande budgetår med 1,390,800 kronor och av
det allmännas utgifter för dövstumundervisningsväsendet med omkring
106,000 kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till omförmälda anslag
å 60,000 kronor till inköp av Broby gård m. m. och ej heller till de
utgifter, som skola gäldas å fastighetsfondens stat och av kyrkofonden.
Som förutsättning för 1937 års riksdags beslut om statens övertagande
från och med den 1 juli 1938 av ansvaret för dövstumundervisnings
-
Vtskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
väsendets fortsatta uppehållande gällde som nämnts, att landstingen och
de städer, som ej deltaga i landsting, utan ersättning och förbehåll samt
med full äganderätt till statsverket överlämna all sin för dövstumundervisningsväsendet
använda fasta och lösa egendom, varav staten finner
sig vara i behov. Den verkställda utredningen har utvisat, att landstingen
och nämnda städer som regel ställt sig den av riksdagen uppställda
förutsättningen till efterrättelse. Utskottet anser sig icke böra
framställa någon erinran mot vad av departementschefen föreslagits
beträffande villkoren och sättet för statens övertagande av berörda
egendom.
Den föreslagna organisationen av döv stumundervisning sväsendet synes
utskottet innebära betydande förbättringar i jämförelse med den nuvarande
organisationen. Härmed avser utskottet särskilt förslaget
om införande av obligatorisk och starkt yrkesbetonad fortsättningsskolundervisning
för de skolpliktiga dövstumma. Utskottet, som icke har
något att i princip erinra mot vad av departementschefen i detta hänseende
föreslagits, är för sin del övertygat örn att denna reform skall visa
sig ägnad att i hög grad förbättra de dövstummas utkomstmöjligheter.
Frågan, huruvida en särskild skola bör upprättas för skriv-teckenelever,
har i den föreliggande utredningen och av departementschefen
särskilt uppmärksammats. Kungl. Majit har i likhet med skolöverstyrelsen
föreslagit, att dessa mestadels svagt begåvade elever skola
undervisas i en särskild, till Gävle förlagd skola, inrymmande både barndoms-
och fortsättningsskola.
Bland dövstumlärarna synes den uppfattningen vara förhärskande, att
nämnda elever böra, liksom hittills, erhålla sin undervisning vid upptagningsskolor
och alltså icke hänföras till en särskild anstalt. Enligt vad utskottet
inhämtat, avses med det av flertalet dövstumlärare sålunda understödda
förslaget icke, att skriv-teckeneleverna skola undervisas gemensamt
med de talundervisade barnen, utan att de vid vissa av de särskilda
upptagningsskolorna skola erhålla en för dem tillrättalagd undervisning.
Att de icke böra avskiljas till undervisning i en särskild läroanstalt
synes i huvudsak motiveras med att de i så fall skulle bliva
avstängda från samvaron med och påverkan i förmånlig riktning av
bättre lottade dövstumma barn, men även därmed, att dessa elever ofta
icke lämpa sig för yrkesutbildning och att det följaktligen finge anses
föga ändamålsenligt att för dem upprätta en särskild fortsättningsskola.
Det kan alltså konstateras, att meningsskiljaktigheten icke avser, huruvida
en kategoriklyvning bör äga rum vid undervisningen av de dövstumma
— härom äro alla överens — utan huruvida denna kategoriklyvning
bör ske bland annat genom upprättande av en särskild läroanstalt
för skriv-teckenelever eller genom uppdelning av dessa elever på
specialavdelningar vid upptagningsskolor.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
23
Utskottet har vid sin prövning av de föreliggande förslagen icke funnit
det klart ådagalagt, att samvaron mellan skriv-teckeneleverna och de
bättre utrustade eleverna är till fördel för båda dessa elevkategorier,
alltså också för de sistnämnda eleverna. Avseende bör enligt utskottets
mening också fästas vid den av skolöverstyrelsen framförda synpunkten,
att förutsättningarna för att de svagt begåvade barnen, som hava svårt
att anpassa sig efter nya lärare med nya arbetsmetoder, skola kunna
nå bästa möjliga utveckling äro större, om de under hela sin skoltid —
alltså i såväl barndomsskolan som fortsättningsskolan ■— få vistas vid
en och samma läroanstalt och stå under ledning av i stort sett samma
lärare. Flertalet skäl synas utskottet, såvitt nu kan bedömas, tala för
den av departementschefen förordade organisationen. Såsom denne
framhållit, måste de anordningar, som nu komma till stånd, i mångt
och mycket få karaktären av försök. Skulle erfarenheterna ådagalägga
lämpligheten av en jämkning av skolorganisationen på denna punkt»
exempelvis genom upprättande av specialavdelningar för skriv-teckeneleverna
vid vissa av upptagningsskolorna, är det möjligt att framdeles
föranstalta härom. I detta sammanhang anser sig utskottet för
övrigt böra fästa uppmärksamheten på att den tid, som återstår till dess
staten skall övertaga dövstumundervisningen — den 1 juli 1938 —, är för
knapp för att tillåta en jämkning av organisationsplanen i antytt avseende.
Frågan örn och på vad sätt fortsättningsskolpliktiga dövstumma böra
beredas tillgång till ordnad lantbruksundervisning har, såsom framgår
av den lämnade redogörelsen, också varit föremål för delade meningar.
Enligt det ena förslaget, framlagt av 1936 års utredningsman och biträtt
av skolöverstyrelsen samt statskontoret, skulle lantbruksundervisningen
bedrivas vid den av tredje dövstumskoldistriktet uppehållna lantbruksskolan
i Råbylund i Skåne, vilken skulle komma i åtnjutande av statsbidrag,
beräknat efter antalet vid skolan undervisade elever, och fortsättningsskolundervisning
i trädgårdsskötsel meddelas vid den statliga
dövstumskolan i Vänersborg. Enligt det andra förslaget, framlagt av
1937 års förutnämnda sakkunniga och biträtt av lantbruksstyrelsen samt
Kungl. Maj:t, skulle staten för ändamålet inköpa egendomen Broby gård
i Uppland för en köpeskilling av 54,000 kronor jämte en till 2,000 kronor
beräknad livränta till en förutvarande ägare av egendomen, vilken livränta
enligt försäkringsteknisk beräkning den 1 juli 1938 kommer att
motsvara ett kapitalvärde av omkring 25,000 kronor. Vid egendomen
i fråga skulle meddelas både lantbruksutbildning och undervisning i
trädgårdsskötsel.
1 likhet med departementschefen anser utskottet, att de dövstumma
vid den fortsatta utbildningen böra beredas tillfälle till lantbruksutbildning
och till utbildning i trädgårdsskötsel. Vid sin prövning av frågan
örn siittet för anordnande av denna utbildning har utskottet icke förbi
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
sett, att ett genomförande av det av överstyrelsen tillstyrkta förslaget
om lantbruksutbildning i Råbylund och utbildning i trädgårdsskötsel i
Vänersborg skulle för staten medföra lägre kostnader än ett bifall till
det andra förslaget. Emellertid har utskottet funnit det välbetänkt, att
staten, som redan anvisat sammanlagt 77,182 kronor till ny- och ombyggnadsarbeten
vid Broby gård, förvärvar denna egendom för den
ifrågasatta köpeskillingen, vilken med hänsyn till egendomens allmänna
beskaffenhet synes kunna godtagas. Utskottet, som vid besök på gården
kunnat konstatera, att denna väl lämpar sig för det avsedda ändamålet,
anser sig böra framhålla, att egendomen på grund av sin storlek och i betraktande
av den utrustning, varöver den disponerar, synes kunna bereda
utrymme för ett större antal elever än enligt statsrådsprotokollet
beräknats. Det torde emellertid vara både troligt och önskvärt, att det
skall visa sig möjligt att öka intresset för denna form av fortsättningsundervisning.
Ur denna synpunkt är det fördelaktigt, att lantbruksoch
trädgårdsutbildningen förlägges till Broby gård, som medgiver en
icke oväsentlig utökning av elevnumerären.
Utskottet, som sålunda tillstyrker Kungl Maj:ts förslag örn inköp av
Broby gård för anordnande av fortsatt undervisning för dövstumma i
lantbruk och trädgårdsskötsel, anser sig icke böra för närvarande biträda
Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 6,000 kronor till iordningställande
av trädgården m. m. De arbeten, som avsetts skola utföras med anlitande
av detta anslagsbelopp, synas icke vara av trängande natur och
torde kunna för en ganska ringa kostnad successivt utföras av de blivande
eleverna vid ifrågavarande fortsättningsskola. Utskottet vill även
erinra, att Kungl. Majit räknat med att några ändrings- eller reparationsarbeten
som regel icke skola under nästa budgetår utföras vid de
övriga dövstumskolorna. Vid den omprövning av frågan örn erforderliga
byggnadsarbeten vid Broby gård, som under den närmaste tiden torde
komma till stånd, bör enligt utskottets mening tagas under övervägande,
om icke den byggnad, som nu inrymmer rättarbostaden, kan slopas och
bostad för denne befattningshavare i stället upplåtas i någon av de övriga
byggnaderna. Tillika vill utskottet ifrågasätta, örn icke egendomen
bör ställas under domänstyrelsens tillsyn.
Skolöverstyrelsen har uttalat den bestämda uppfattningen, att fortsättningsskolan
vid Broby gård bör som föreståndare få en person, som
avlagt dövstumlärarexamen. Departementschefen har däremot givit sin
anslutning till ett av 1937 års sakkunniga framställt förslag om att som
föreståndare för skolan bör vara anställd en agronom med erforderliga
specialinsikter. Behovet av undervisning i de teoretiska läroämnena skulle
enligt departementschefens förslag tills vidare tillgodoses medelst timlärare.
Med hänsyn till att tyngdpunkten vid den vid ifrågavarande skola
meddelade undervisningen av naturliga skäl måste falla på den praktiska
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
25
lantbruksutbildningen, ansluter sig utskottet till departementschefens
uppfattning om att en agronom bör vara föreståndare för skolan. Denne
bör i enlighet med vad av 1937 års sakkunniga framhållits därjämte
hava vid dövstumskola inhämtat erforderlig kännedom örn de dövstumma
i allmänhet samt örn sättet att meddela sig med dem. Om den teoretiska
undervisningen icke kan meddelas av föreståndaren och det skulle
visa sig omöjligt att överlämna denna undervisning åt en timlärare,
torde det bliva nödvändigt att för ändamålet anställa en extra eller
extra ordinarie lärare. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att i
sinom tid taga detta spörsmål under närmare övervägande.
Mot de av departementschefen i övrigt framställda förslagen rörande
dövstumundervisningsväsendets organisation efter statsövertagandet har
utskottet, i den mån dessa förslag ankomma på utskottets prövning,
intet att erinra.
Förslagen rörande ''personalens sammansättning och storlek kan utskottet
biträda med de ändringar, som må kunna föranledas av vad
utskottet i det föregående yttrat rörande personalen vid Broby gård.
I avseende å personalens löneställning har Kungl. Majit föreslagit, att
lönen för rektorerna vid dövstumskolorna skall beräknas med utgångspunkt
från högsta löneklassen i lönegraden L 26, dock med ett lönetillägg
av 960 kronor för rektor vid dövstumskolan i Vänersborg samt
480 kronor för rektorerna vid dövstumskolorna i Gävle, Härnösand,
Lund och Örebro samt å Manilla. Till rektor vid dövstumskolan i Växjö
skulle icke utgå något lönetillägg.
I motionen I: 285 har yrkats, att lönen för rektorerna vid alla dövstumskolorna
utom för rektor å Manilla måtte beräknas med utgångspunkt
från högsta löneklassen i lönegraden L 27 jämte tilläggsarvoden enligt
Kungl. Majits förslag. I motionen har vidare yrkats, att rektor vid
dövstumskolan å Manilla måtte erhålla samma löneplacering, som fastställts
för rektor vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.
Lönen för denna rektor skulle således beräknas till belopp, motsvarande
högsta löneklassen i lönegraden L 30 jämte lönetillägg å 480 kronor.
Såvitt av motionen inhämtas, skulle som förutsättning för den högre
löneställningen för sistnämnda rektor gälla, att dövstumlärarseminariet,
vilket enligt departementschefens förslag icke ovillkorligen skulle vara
knutet till manillaskolan utan kunna vid förefallande behov förflyttas
till andra skolor, skulle fast samordnas med ifrågavarande läroanstalt,
att rektor för denna skola, vilken enligt departementschefens förslag
icke skulle under alla omständigheter vara föreståndare för seminariet,
skulle tillika vara föreståndare för seminariet samt att för rektorstjänsten
vid denna läroanstalt fördenskull skulle fordras särskild behörighet.
Utöver den behörighet, som torde komma att fordras av rektorer
vid de övriga dövstumskolorna — behörighet till lärartjänst i
26
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
kunskapsämne — skulle, såvitt av motionen kan utläsas, för rektorn å
Manilla fordras väl vitsordad lärarskicklighet samt att hava avlagt
filosofie licentiatexamen i ämnet pedagogik.
Utskottet anser sig böra i likhet med skolöverstyrelsen och departementschefen
förutsätta, att dövstumlärarseminariet icke nödvändigtvis
skall vara förlagt till manillaskolan och att rektor vid denna skola icke skall
under alla omständigheter vara föreståndare för seminariet. Vid sådant
förhållande förfaller frågan örn tillerkännande av högre lönegradsplacering
för rektor vid nämnda skola. Utskottet vill tillägga, att
arbetsuppgifterna i övrigt vid denna skola, som torde komma att understiga
dem, som komma att falla exempelvis på rektor vid skolan i Vänersborg,
knappast synas i och för sig motivera en särskilt fördelaktig löneplacering
för rektor vid skolan å Manilla. Skulle erfarenheterna utvisa
lämpligheten av att dövstumlärarseminariet fast fogas till sistnämnda
skola och att med befattningen som rektor för dövstumskolan bör vara
förenad befattningen som föreståndare för seminariet, kommer frågan i
ett annat läge, som gör det påkallat, att frågan örn kompetensen för
rektorstjänstens innehavare och dennes löneställning upptages till förnyat
övervägande.
I likhet med departementschefen och på av honom anförda skäl finner
sig utskottet böra förorda, att lönen för rektor vid manillaskolan och
vid de övriga dövstumskolorna må utgå med belopp, motsvarande högsta
löneklassen i 26 lönegraden jämte ovannämnda lönetillägg. Utskottet
avstyrker följaktligen berörda i motionen I: 285 framställda yrkanden i
den mån de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.
Kungl. Majit har i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna föreslagit,
att lärarna i kunskapsämnen vid dövstumskolorna skola hänföras
till lönegraden L 20. I den nyssnämnda motionen I: 285 har yrkats, att
dessa lärare måtte placeras i lönegraden L21. Då motionären enligt
utskottets mening till stöd för detta yrkande icke anfört något skäl,
som kan föranleda utskottet att tillstyrka en högre löneställning än som
förordats av vederbörande myndigheter och föreslagits av Kungl. Majit,
finner sig utskottet böra, med biträdande av Kungl. Majits förslag, avstyrka
jämväl motionärens yrkande på denna punkt.
Vad de övriga lärarbefattningarna beträffar, har Kungl. Majit föreslagit,
att arbetslärare i fortsättningsskola, skolkökslärarinna samt skolköks-
och kindergartenlärarinna skola hänföras till lönegraden L 15, arbetslärare
i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,
kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna till
lönegraden L 10 samt slutligen slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning
till lönegraden L 8 på övergångsstat.
I motionen I: 285 har i anledning härav yrkats, att arbetslärare i barndomsskola
måtte placeras i 12 i stället för 10 lönegraden, slöjdlärarinna
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
27
i barndomsskola med pedagogisk utbildning i 15 i stället för 10 lönegraden,
kindergarten- och gymnastiklärarinna i 15 i stället för 10 lönegraden
samt slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning å övergångsstat i
10 i stället för 8 lönegraden.
I motionen II: 415 har yrkats, att slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning
måtte placeras i lönegraden B 15.
Utskottet har för sin del funnit fog föreligga för att de lärare, som
av Kungl. Maj:t föreslagits skola hänföras till lönegraden L10 alltså
arbetslärare i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,
kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna, erhålla
en fördelaktigare löneställning. Med ledning av den utredning
rörande ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter, som nu föreligger,
vill utskottet tillstyrka, att nämnda befattningshavare placeras
i lönegraden L 11 i stället för L 10. Däremot finner utskottet anledning
icke föreligga att höja löneställningen för slöjdlärarinnor utan pedagogisk
utbildning, vilka i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra hänföras till
lönegraden L 8. Det synes lämpligt, att sistnämnda lärarinnor i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag uppföras på övergångsstat. Enligt
detta förslag skulle på övergångsstat uppföras 6 slöjdlärarinnor och
på ordinarie stat 2 sådana lärarinnor. Enligt vad under hand från skolöverstyrelsen
upplysts, har det vid den fortsatta utredningen av dövstumskolornas
personalförhållanden befunnits, att fem av de nuvarande
slöjdlärarinnorna äro i besittning av tillräcklig pedagogisk utbildning,
medan endast tre sakna sådan. På grund härav tillstyrker utskottet,
att å den personalförteckning, som bör fastställas för dövstumskolorna,
uppföras fem slöjdlärarinnor å ordinarie stat och tre på övergångsstat.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande regleringen av
lönerna för personalen vid dövstumskolorna har icke givit utskottet anledning
till erinran.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, som i denna del får anses stå
i överensstämmelse med 1937 års riksdags i ämnet fattade beslut, böra
sådana pensioner och tilläggspensioner till förutvarande befattningshavare
vid dövstumundervisningsväsendet och deras efterlevande, vilka
före den 1 juli 1938 beviljats av vederbörande dövstumskoldistrikt och
icke i vanlig ordning gäldas av statens pensionsanstalt, övertagas av
statsverket och bestridas från det under riksstatens elfte huvudtitel
uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd. I detta
sammanhang vill utskottet behandla det i de båda likalydande motionerna
I: 267 och II: 392 framställda yrkandet, att pension från och med
den 1 juli 1938 måtte beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i
Gävle Lars Fredrik Rehnqvist efter samma grunder, som äro stadgade
för motsvarande befattningshavare vid blindskolorna.
Från föreståndaren för dövstumskolan i Gävle har utskottet under
28
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
hand inhämtat, att Rehnqvist, som är född den 18 oktober 1872 och
anställdes vid skolan den 1 april 1924, har en tjänstgöring, som består
av undervisning i skrädderi under 10 timmar i veckan och yrkesarbete
för skolans räkning under omkring 36 timmar i veckan. Han åtnjuter
en årslön av 2,400 kronor, förutom tillfälligt lönetillägg av 384 kronor
per år och dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för statliga befattningshavare
med reglerade löner.
Av motionen framgår, att Rehnqvist icke genom dövstumskoldistriktets
försorg kommer att beredas pension före den 1 juli 1938 och att
han på grund av sin ålder knappast torde kunna beredas sysselsättning
vid dövstumskolorna, sedan dessa övertagits av staten.
Utskottet har med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna
funnit det motiverat, att staten påtager sig kostnaderna för
Rehnqvists pensionering, oaktat han icke före den 1 juli 1938 lärer
komma i åtnjutande av pension genom dövstumskoldistriktets försorg.
Givetvis kan emellertid utskottet icke tillstyrka motionärens förslag,
att Rehnqvist, som icke är anställd i statens tjänst, skulle komma i
åtnjutande av pension efter samma grunder som gälla för motsvarande
befattningshavare vid blindskolorna, d. v. s. i anslutning till bestämmelserna
i civila tjänstepensionsreglementet. Lämpligen bör Rehnqvist i
likhet med berörda förutvarande befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet,
vilkas pensioner från och med den 1 juli 1938 skola
övertagas av statsverket, tilldelas pension ur förslagsanslaget till diverse
pensioner och understöd. Utskottet anser sig i frågans nuvarande läge
böra tillstyrka riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att bestämma
skälig pension för Rehnqvist, varvid hänsyn bör tagas till de pensionsregler,
som i liknande fall tillämpats av det dövstumskoldistrikt, i vars
tjänst Rehnqvist nu befinner sig, samt att för ändamålet taga nämnda
förslagsanslag i anspråk.
Under avsnittet öv er g ångsjör hållanden har departementschefen uttalat
sig för den principen, att vederbörande nu vid dövstumundervisningsväsendet
anställda ordinarie befattningshavare icke böra genom övergången
i statlig tjänst lida minskning i löneförmånerna vid den ordinarie
tjänsten, samt föreslagit, att det skulle överlåtas åt Kungl. Majit
att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp lönefyllnad
må utgå. Utskottet, som tillstyrker, att det må ankomma på Kungl.
Majit att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp sådan
lönefyllnad må utgå, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit vid
bestämmandet av lönefyllnaden tillser, att ingen av ifrågavarande nu
anställda ordinarie befattningshavare kommer att lida minskning i löneförmånerna
vid den ordinarie tjänst, som av dem innehades vid övergången
i statstjänst.
Såsom framgår av redogörelsen i det föregående, komma de uppgifter,
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
29
som hittills omhänderhafts av den privata tysta skolan å Lidingö —
fortsatt undervisning åt dövstumma kvinnliga lärjungar — att genom
omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet övertagas av staten.
Skolans styrelse har bland annat uttalat en önskan, att de vid skolan
anställda lärarinnor, som på grund härav komma att förlora sin anställning,
måtte i fråga om ersättning av statsmedel, lönetursrätt och pension
jämställas med sådana ämneslärarinnor och lärare i övningsämnen,
som till följd av 1927 års skolreform mistat sina befattningar. Departementschefen
har på av skolöverstyrelsen anförda skäl ansett sig icke
böra ifrågasätta, att staten skulle ikläda sig direkta utgifter för ersättning
åt ifrågavarande lärarpersonal, men i likhet med överstyrelsen funnit
sig icke böra ställa sig avvisande gentemot att ifrågavarande lärare,
i den mån så kan ske, beredas platser vid dövstumskolorna.
Utskottet, som vill framhålla, att tysta skolan under flera år fullgjort
en viktig samhällelig uppgift, anser det på grund härav icke utan vidare
klart, att statens omsorger örn de vid skolan nu anställda lärarinnorna
böra begränsas på sätt av skolöverstyrelsen och departementschefen
ifrågasatts. Om det befinnes, att skolan saknar ekonomiska förutsättningar
för att draga försorg om lärarpersonalen och örn denna icke kan
i sin helhet beredas sysselsättning vid de statliga dövstumskolorna eller
vid tysta skolan efter den omläggning av denna skolas verksamhet, som
av den föreliggande utredningen att döma är förestående, bör enligt
utskottets mening upptagas till övervägande, örn icke de principer, som
av staten förut i liknande fall följts, tala för att staten jämväl i detta
fall bör träda hjälpande emellan. Under nuvarande förhållanden anser
sig utskottet allenast böra tillstyrka departementschefens förslag, att
de lärare vid tysta skolan, som förlora sin anställning på grund av
dövstumundervisningsväsendets omorganisation, böra i den mån så kan
ske beredas platser vid de statliga dövstumskolorna.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande övergångsförliållandena
anser sig utskottet böra biträda.
I det föregående har utskottet uttalat sin anslutning till vissa av de
av departementschefen framställda förslagen rörande utbildningen av
lärare för dövstumundervisningsväsendet. De av departementschefen i
detta hänseende i övrigt framställda förslagen innebära, att kostnaderna
för lärarutbildningen, som hittills i viss utsträckning bestritts av donationsmedel,
skola i fortsättningen helt gäldas av statsmedel samt att
utbildningen skall äga rum genom årliga ettåriga kurser, tills vidare
förlagda till dövstumskolan å Manilla, efterföljda av eventuellt till andra
dövstumskolor förlagda provårskurser. Departementschefen har vidtagit
vissa beskärningar i de av överstyrelsen för ändamålet ifrågasatta arvodesbeloppen.
I den förutnämnda motionen I: 285 har, såvitt nu är i fråga, yrkats,
30
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
att riksdagen måtte besluta en omläggning av dövstumlärarutbildningen
från ettårig seminariekurs med efterföljande provår till tvåårig teoretisk
och praktisk utbildningskurs vid dövstumlärarseminariet å Manilla,
ävensom ifrågasatts vissa höjningar i de av departementschefen för lärarutbildningen
föreslagna arvodes- och anslagsbeloppen.
Utskottet har icke av vad av motionären anförts blivit övertygat örn
lämpligheten av en förändring av lärarutbildningens organisation i av
motionären ifrågasatt riktning. De av departementschefen föreslagna
arvodes- och anslagsbeloppen synas utskottet väl avvägda med hänsyn
till lärarutbildningens jämförelsevis begränsade omfattning. Utskottet, som
i det föregående avstyrkt berörda motion, såvitt angår ett av motionären
framställt yrkande om att lärarutbildningen skulle fast inordnas i dövstumskolan
å Manilla verksamhet, finner sig böra avstyrka jämväl de
av motionären i övrigt framställda, lärarutbildningen avseende förslagen.
Utskottet, som icke har något att erinra mot vad härutinnan i propositionen
föreslagits, förutsätter i likhet med departementschefen, att
föreståndar- och lärararvoden skola utgå vid dövstumlärarseminariet och
vid provårsanstalterna endast de år, då lärarutbildning bedrives.
Utskottet anser goda skäl hava anförts för att staten bör påtaga sig
ansvaret för den religiösa och sociala omvårdnaden av de dövstumma.
Kungl. Maj:ts förslag om anställande av fem dövstumpräster och fem
dövstumkonsulenter, alla på ordinarie stat i lönegraden B 21, har synts
utskottet bereda trygghet för att dessa vårdnadsuppgifter komma att
på ett tillfredsställande sätt omhänderhavas. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i denna del. Mot förslaget, att kostnaderna för dövstumprästernas
verksamhet skola bestridas av kyrkofonden, har utskottet
intet att erinra. Likaledes tillstyrker utskottet de av Kungl. Maj:t i
övrigt föreslagna åtgärderna till förmån för de dövstumma. Utskottet
förordar sålunda de av Kungl. Maj:t föreslagna gynnsammare grunderna
för statsbidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn och biträder
ävenledes förslaget, att för budgetåret 1938/39 anvisas ett reservationsanslag
av 17,500 kronor till bidrag till kursverksamhet m. m. för
de dövstumma. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bör anslaget
till bidrag till tysta skolan i Lidingö för nästa budgetår utgå
med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
De av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret
1938/39 hava endast i följande hänseenden givit utskottet anledning till
erinran.
Med hänsyn till de ändringar, som i det föregående av utskottet
ifrågasatts i Kungl. Majits förslag — höjd löneställning för den lärarpersonal,
som av Kungl. Majit hänförts till lönegraden L 10, ävensom
ändrad fördelning av slöjdlärarinnorna mellan ordinarie befattningshavare
och befattningshavare å övergångsstat — bör i avlöningsstaten
Statsutskottets utlåtande Nr 116. 31
för läroanstalterna för dövstumma anslagsposten till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat höjas med i runt tal 14,000 kronor till
614,000 kronor och anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat
minskas med i runt tal 9,000 kronor till 13,000 kronor.
Utskottet har under hand från skolöverstyrelsen inhämtat, att vid
beräkningarna av delposten till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie
personal hänsyn icke tagits till behovet av en gårdskarl vid
fortsättningsskolan i Växjö. Enligt lämnad uppgift åtnjuter den vid
denna skola nu anställde gårdskarlen en kontant lön av 1,080 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att den av Kungl. Maj:t för ändamålet
upptagna delposten — 157,000 kronor — för ändamålet höjes med
i runt tal 1,100 kronor till 158,100 kronor. Vad utskottet i det föregående
yttrat rörande sättet för bestridandet av den teoretiska undervisningen
vid fortsättningsskolan å Broby gård synes icke böra för närvarande
föranleda en höjning av delposten i fråga, vilken med hänsyn
till osäkerheten i anslagsberäkningarna bör i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag som en övergångsanordning för nästa budgetår betecknas förslagsvis.
Befinnes det nödvändigt att anställa en extra eller extra ordinarie
lärare för den teoretiska undervisningen vid nämnda fortsättningsskola
eller befinnes posten i övrigt vara för lågt beräknad, ankommer
det på Kungl. Maj:t att medgiva, att posten må överskridas.
Utskottet, som i övrigt godkänner beräkningarna av nämnda avlöningsanslag,
föreslår sålunda, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas
ett anslag, som med (14,000 — 9,000 + 1,100 =) 6,100 kronor överstiger
det av Kungl. Maj:t begärda, d. v. s. ett anslag av (823,000 + 6,100 =)
829,100 kronor.
Såsom av det föregående framgår, har utskottet föreslagit, att ett av
Kungl. Majit begärt anslagsbelopp å 6,000 kronor för iordningställande
av trädgården vid Broby gård m. m. icke må anvisas för nästa budgetår.
Utskottet föreslår fördenskull, att till inköp av egendomen Broby
gård m. m. såsom kapitalinvestering i domänfonden anvisas ett reservationsanslag
av 54,000 kronor för nästa budgetår i stället för det av Kungl.
Majit för ändamålet föreslagna reservationsanslaget av 60,000 kronor.
Utskottet, som i övrigt tillstyrker Kungl. Majits i berörda proposition
framställda förslag, i den mån dessa förslag hänvisats till utskottet för
förberedande handläggning, får under åberopande av vad sålunda anförts
hemställa,
A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits
förslag,
1. besluta, att för meddelande av undervisning åt dövstumma
skolpliktiga barn m. fl. följande skolor från och
med den 1 juli 1938 skola vara anordnade, nämligen
32
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
fyra upptagning sskolor, av vilka en skall vara förlagd
till Härnösand, en till Lund, en till Manilla och en till
Vänersborg,
två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd
för oegentligt dövstumma och förlagd till Örebro samt
den andra avsedd för skriv-teckenelever och förlagd till
Gävle, samt
fyra fortsättningsskolor, nämligen
en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,
en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,
en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och
flickor, samt
en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel,
förlagd till Broby gård i Funbo socken i Uppland;
2. besluta, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen
skall upprätthållas ett seminarium vid
dövstumskola, som av Kungl. Maj:t bestämmes;
3. besluta, att bestämmelserna i avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende skola
från och med den 1 juli 1938 göras tillämpliga å lärare
vid statens dövstumskolor;
4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med
den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar och sjuksköterskor
vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster
och dövstumkonsulenter;
5. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i sådant hänseende
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 3 mars 1938 föreslagits meddela erforderliga särskilda
bestämmelser och övergångsbestämmelser beträffande tilllämpning
av omförmälda avlöningsreglementen å de under
3 och 4 angivna befattningshavarna ävensom angående
övergångslön, dock med iakttagande av vad utskottet
i det föregående anfört;
6. godkänna följande personalförteckning för statens
läroanstalter för dövstumma, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1938/39:
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
33
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
7 rektorer, lön enligt i anslutning till avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende
meddelade särskilda bestämmelser
........................... —
Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen II
i sagda bestämmelser, 5 avlöningsgruppen III och 1 avlö
-
ningsgruppen IV.
58 lärare i kunskapsämne .................L 20
7 arbetslärare i fortsättningsskola ..........L 15
1 skolkökslärarinna......................L15
2 skolköks- och kindergartenlärarinnor.......L 15
14 arbetslärare i barndomsskola.............Lil
5 slöjdlärarinnor........................Lil
2 kindergartenlärarinnor..................Lil
1 kindergarten- och gymnastiklärarinna......L 11
6 husmödrar...........................B 7
5 sjuksköterskor........................B 6
Tjänstemän å övergångsstat.
3 slöjdlärarinnor........................L 8;
7. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för dövstumma, att tillämpas under budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 614,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............. » 13,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp .... kronor 32,050
b. Vikariatsersättningar
m. m.,
förslagsvis ..... » 350 » 32,400
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis kronor 158,100
Bihang lill riksdagens ''protokoll 1938. 6 sami. Nr 116.
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
b. Avlöningsförhöjningar
m. m.,
förslagsvis...... kronor 4,000 kronor 162,100
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................... »_7,600
Summa förslagsanslag kronor 829,100;
8. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 829,100 kronor;
9. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 467,000
kronor;
10. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor;
11. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt
vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1938/
39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
12. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt
blivande dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000 kronor;
13. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser
angående statsbidrag till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet
nu anställd föreståndare eller
ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till tjänstgöring
vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen
därtill förbindas och som på grund härav må komma att
uppföras på indragningsstat hos vederbörande landsting
eller stad, som icke deltar i landsting;
14. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting m. fl. uppförda dövstumlärare för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 5,000
kronor;
15. medgiva, att bidrag till förskolor och skolhem för
dövstumma barn må från och med budgetåret 1938/39
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivits;
16. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma
barn för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
35
17. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 17,500 kronor;
18. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 10,000 kronor;
19. godkänna följande personalförteckning för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
5 dövstumpräster........................B 21
5 dövstumkonsulenter.....................B21;
20. godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas under
budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...............kronor 70,000
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän, förslagsvis............ »_800
Summa utgifter kronor 70,800;
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden...........kronor 42,000
Nettoutgift kronor 28,800;
21. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 28,800 kronor;
22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 16,500 kronor;
23. bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. i anspråk för bestridande av
dels de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivna
pensioner och tilläggspensioner till vissa förutvarande
befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet och
36
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
deras efterlevande, dels ock pension till läraren i skrädderi
vid dövstumskolan i Gävle Lars Fredrik Rehnqvist med
belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma;
24. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. såsom
kapitalinvestering under rubrik Statens alfärsfonder: Domänverket
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 54,000 kronor.
B. att ovannämnda motioner (1:267 och II: 392, 1:285
samt II: 415), i den mån de icke kunna anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 april 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i
Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Asplund, Borell, Nilsson i Landeryd, Pauli, Jonsson
i Lycksele, Larsson i Varberg och von Heland; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Eriksson i Stockholm, Persson
i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Weijne, Persson i
Tidaholm, Åqvist och Hansson i Rubbestad.
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
37
Reservationer:
1) av herrar Svensson i Kompersmåla, Borell, Nilsson i Landeryd,
Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett att utskottets yttrande och
förslag bort i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
»Som förutsättning —• — — (= utskottet)--— medelst timlärare.
Då ifrågavarande skola bör erhålla en organisation, som blir likvärdig
med de övriga i det statliga dövstumundervisningsväsendet ingående
skolorna, och då den vid skolan meddelade teoretiska undervisningen
kommer att avse också andra ämnen än sådana, som hava samband
med undervisningen i lantbruk och trädgårdsskötsel, anser utskottet i
likhet med skolöverstyrelsen, att som föreståndare bör anställas en person,
som avlagt dövstumlärarexamen och som är i besittning av de personliga
kvalifikationer i övrigt, vilka fordras av ledaren av en så jämförelsevis
svårskött anstalt som en dövstumskola för gossar i åldern 16
—20 år. Anmärkas må, att det av departementschefen framställda förslaget
om ordnandet av den teoretiska undervisningen näppeligen låter
sig genomföras, eftersom det knappast torde vara möjligt att erhålla en
timlärare för den teoretiska undervisningen vid denna långt från andra
dövstumskolor liggande läroanstalt. Det praktiska arbetet vid skolan
bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag omhänderhavas av en agronom,
som äger kännedom örn de dövstumma i allmänhet och örn sättet
att meddela sig med dem.
Mot de — — — (= utskottet) — — — tre på övergångsstat.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande regleringen av
lönerna för personalen vid dövstumskolorna har icke givit utskottet
anledning till annan erinran, än att utskottet med hänsyn till vad av
utskottet i det föregående anförts föreslår, att som föreståndare för fortsättningsskolan
å Broby gård anställes en dövstumlärare. Denne befattningshavare
bör enligt utskottets mening åtnjuta lön med belopp, motsvarande
högsta löneklassen i lönegraden L 20 jämte lönetillägg å 480
kronor för år. Ersättning för åtnjutna naturaförmåner förutsättes härvid
skola av nämnde befattningshavare kontant inbetalas. Den agronom,
som bör omhänderhava den praktiska utbildningen vid skolan, torde —
på sätt av departementschefen ifrågasatts beträffande föreståndaren för
skolan — böra avlönas medelst ett arvode av 5,000 kronor förutom fri
bostad med värme, å vilket arvode dyrtidstillägg icke bör utgå.
I enlighet —--(= utskottet)--— till erinran.
Med hänsyn till de ändringar, som i det föregående av utskottet
ifrågasatts i Kungl. Maj:ts förslag — höjd löneställning för den lärarpersonal,
som av Kungl. Majit hänförts till lönegraden L 10, ändrad
fördelning av slöjdlärarinnorna mellan ordinarie befattningshavare och
befattningshavare å övergångsstat samt anställande av en dövstumlärare
38
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
som föreståndare för fortsättningsskolan å Broby gård — bör i
avlöningsstaten för läroanstalterna för dövstumma anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat höjas med i runt
tal 20,000 kronor till 620,000 kronor och anslagsposten till avlöningar
till tj änstemän å övergångsstat minskas med i runt tal 9,000 kronor till
13,000 kronor. De av utskottet föreslagna förändringarna i Kungl.
Maj:ts förslag föranleda däremot icke, såsom av det föregående framgår,
någon förändring av storleken av delposten till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp, ur vilken
bör bestridas det förutnämnda arvodet å 5,000 kronor till en agronom
vid fortsättningsskolan å Broby gård i stället för det av departementschefen
ifrågasatta arvodet å 5,000 kronor till en föreståndare för nämnda
fortsättningsskola.
Utskottet har---(= utskottet)--- 158,100 kronor. Med hän
syn
till osäkerheten i anslagsberäkningarna har utskottet intet att erinra
mot att ifrågavarande delpost som en övergångsanordning för nästa
budgetår betecknas förslagsvis. Befinnes posten vara för lågt beräknad,
ankommer det på Kungl. Majit att medgiva, att posten må överskridas.
Utskottet, som i övrigt biträder beräkningarna av nämnda avlöningsanslag,
föreslår sålunda, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas
ett anslag, som med (20,000 — 9,000 + 1,100 —) 12,100 kronor överstiger
det av Kungl. Majit begärda, d. v. s. ett anslag av (823,000 + 12,100 —)
835,100 kronor.
Såsom av — — — (= utskottet)---anförts hemställa,
A. att riksdagen---(— utskottet)---Majits
förslag,
—--(= utskottet)---
6. godkänna följande personalförteckning —- — —
(= utskottet) —--budgetåret 1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
---(= utskottet) — — —
1 föreståndare för fortsättningsskolan å Broby
gård, lön enligt i anslutning till sagda avlöningsreglemente
meddelade särskilda bestämmelser. . . —
58 lärare i kunskapsämne................L 20
— --(= utskottet) — ---
Tjänstemän å övergångsstat.
— --(— alt. I)---
7. godkänna följande avlöningsstat — — — (= utskottet
— — — budgetåret 1938/39:
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
39
A vlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 620,000
---(= utskottet) —--
Summa förslagsanslag kronor 835,100;
8. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 835,100 kronor;
--— (= utskottet) —--
B. att ovannämnda — — — (= utskottet) — — —
riksdagens åtgärd»;
2) av herr Pauli, som ansett, att utskottet bort, med anledning av vad
i motionen 1:285 anförts, uttala, att dövstumlärarseminariet bör vara
förlagt till dövstumskolan å Manilla, att rektor för denna skola tillika
bör vara föreståndare för seminariet samt att nämnde rektor i följd
härav bör hava samma kompetens som rektor vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda — behörighet till ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium och till lärarbefattning i
kunskapsämne vid dövstumskola samt insikt i dövstumundervisning —,
ävensom föreslå, att lönen för rektor vid dövstumskolan å Manilla må
utgå enligt samma grunder som för rektor vid småskoleseminarium, d. v. s.
beräknas till belopp, motsvarande högsta löneklassen i lönegraden L27
jämte lönetillägg av 480 kronor;
3) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka det
av 1937 års sakkunniga framlagda förslaget rörande beredande av religiös
och social omvårdnad av de dövstumma.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen a s. 1 i texten