Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk ra. ra. jämte en i ämnet väckt motion.

1938-05-17 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:152, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk ra. ra. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

1

Nr 152.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till tekniska läroverk ra. ra. jämte en i ämnet

väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 184 och 193 av det vid

nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition angående partiell omorganisation av tekniska skolan i

Stockholm m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1938/39 dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag

av 795,000 kronor; dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag

av 90,000 kronor; dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.

ett reservationsanslag av 89,400 kronor; dels till Tekniska läroverk: Stipendier

ett reservationsanslag av 9,500 kronor; dels ock till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm ett förslagsanslag

av 159,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 18 februari 1938 dagtecknad proposition

(nr 158), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels besluta, att i Stockholm skall från och med budgetåret 1938/39 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt upprättas ett

tekniskt gymnasium under förutsättning dels att maskin- och byggnadsyrkesskolorna

samt dithörande övriga delar av tekniska skolan i Stockholm

nedläggas, respektive omorganiseras, på sätt av departementschefen i

statsrådsprotokollet för den 18 februari 1938 angivits, dels ock att kommunen

för nämnda gymnasium tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning ävensom till anskaffning och komplettering av

undervisningsmateriel bidrager med 10,000 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 1038. 6 sami. Nr 152.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

dels medgiva, att de tekniska elementarskolorna i Borås och Norrköping

må från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, ombildas till tekniska gymnasier, anordnade på sätt av

departementschefen i nyssnämnda statsrådsprotokoll angivits, under villkor,

att vederbörande kommun tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;

dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för de

tekniska läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet i Göteborg, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för

sagda tekniska läroverk, att tillämpas under budgetåret 1938/39;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 788,700 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 91,500 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 67,100 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 8,500 kronor;

dels till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan

i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 159,000

kronor, därav 41,470 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms stad

för samma tid för berörda ändamål bidrager med enahanda belopp samt

med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden;

dels ock medgiva, att lektorerna vid tekniska läroverket i Malmö A. K.

Liljenqvist och J. F. Olsson må, utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende är föreskrivet,

under tiden från och med den 1 juli 1938 intill utgången av det för vardera

av dem meddelade förordnandet såsom biträde åt rektor vid nämnda läroverk

åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad kan

komma att utbetala.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Bergvall m. fl. väckt motion (II: 391), vari hemställts,

att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 158 i vad det

gäller upprättande av ett tekniskt gymnasium i Stockholm och nedläggande

av de nuvarande maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt ombildning till

tekniska gymnasier av de nuvarande tekniska elementarskolorna i Borås

och Norrköping, dels anhålla, att Kungl. Maj:t till nästkommande riksdag

behagade framlägga förslag såväl till omorganisation av samtliga delar av

tekniska skolan i Stockholm som ock till sådan organisation av de tekniska

läroverken i Stockholm, Borås och Norrköping, att samma möjlighet till

inträde vid dessa läroanstalter tillförsäkras sådana sökande, vilka dokumen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

3

terat god duglighet vid arbete inom ifrågavarande industrier och inneha för

vidare utbildning erforderliga förkunskaper, som sökande, vilka efter avlagd

realexamen styrka kortare tids praktik.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden, hänvisas till motionen.

Omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.

Tekniska skolan i Stockholm, vars upprätthållande för

närvarande bekostas huvudsakligen av staten och Stockholms stad gemensamt,

omfattar för närvarande följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för bildande av

lärare i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Sistnämnda båda skolor och delvis den förstnämnda beröras av det föreliggande

omorganisationsförslaget. Frågan örn omorganisation av övriga

delar av tekniska skolan är föremål för utredning. De två organisationsfrågorna

hava av departementschefen ansetts kunna lösas oberoende av

varandra.

Byggnadsyrkesskolan omfattar tre årskurser, maskinyrkesskolan två eller

tre alltefter de olika facken inom denna avdelning. Läsåret pågår under

tiden den 1 november—den 30 april och omfattar således omkring 26 veckor.

Undervisningen är anordnad såsom dagundervisning. För att vinna

inträde erfordras bland annat att hava fyllt 16 år, äga vissa kunskaper i

svenska språket, matematik och teckning m. m. samt 6 månaders praktik.

I vissa fall anställes inträdesprövning. Till underlättande av inträde kan

inom den tekniska afton- och söndagsskolan för detta ändamål anordnas en

förberedande kurs.

Tekniska skolan i Stockholm är icke att hänföra till de vanliga tekniska

läroverken, vilka för närvarande äro av tre slag, tekniska

elementarskolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

Teknisk fackskola är i regel tvåårig. Läsåret omfattar 280 dagar (40

veckor). Undervisningen skall begränsas till ett visst industriellt område

med tillbörlig hänsyn till läroverkets allmänna praktiska ändamål. De tekniska

tillämpningsämnena skola vara läroverkets huvudämnen. Undervisning

i tyska och engelska meddelas —- som regel — med syfte att bibringa

förmåga att läsa teknisk litteratur och affärsbrev på nämnda språk. För

inträde fordras bl. a. i regel 17 års ålder och två års praktik; kunskaper i

främmande språk fordras ej. En särskild typ för de tekniska fackskolorna

bildar maskinfackskolan i Eskilstuna. Denna skola består av blott en linje,

maskinteknisk, med tre årsklasser. De två första årsklasserna motsvara

övriga tekniska fackskolors första klass. Undervisningen i dessa båda klas
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 152.

ser är anordnad som aftonundervisning, avsedd att begagnas jämsides med

förvärvsarbete.

Tekniskt gymnasium är treårigt. Läsåret omfattar 270 dagar. Undervisningen

skall hava en mera allmän läggning och omfatta allmänna tekniska

och merkantila kunskaper, men möjlighet finnes att giva undervisningen å

olika avdelningar en något olika inriktning. Större vikt bagges vid språkundervisningen

än vid teknisk fackskola. Leir inträde fordras som regel 15

års ålder och två månaders praktik. Som inträdesvillkor äro uppställda jämväl

fordringar på kunskaper i främmande levande språk. I stort sett fordras

för inträde de kunskaper, som motsvara godkänd realexamen.

Avgångsbetyg från tekniskt gymnasium eller annan jämställd eller högre

teknisk läroanstalt berättigar till inträde vid teknisk högskola, om minst

godkänt betyg erhållits i matematik, fysik, kemi, teckning, svenska språket

samt två främmande levande språk, däribland tyska eller engelska.

Betyg i svenska språket och främmande språk kan ersättas med av högskolan

godkänt intyg om motsvarande kunskaper.

I fråga örn organisationen av den tekniska läroanstalt,

som skall träda i stället för berörda delar av

tekniska skolan, föreligga två principiellt olikartade förslag. De i

Stockholms stad förefintliga tekniska utbildningsmöjligheterna i övrigt och

förhållandena på arbetsmarknaden i huvudstaden göra enligt stadsmyndigheternas

uppfattning en teknisk läroanstalt, organiserad på vanligt sätt

såsom gymnasium eller fackskola, mindre väl lämpad för stadens behov.

Stockholms stadsfullmäktige hava i stället hemställt, att tekniska skolan

måtte omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag, som

avgivits år 1934 av en av stadskollegiet tillsatt kommitté. Kommittéförslaget

innebär i huvudsak, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt de

delar av aftonskolan, vilkas undervisning avser utbildning för liknande

yrkesområden, skulle omorganiseras till att omfatta:

a) en statlig teknisk läroanstalt, avsedd att lämna såväl teknisk

gymnasie- som fackskoleutbildning, och så organiserad, att undervisningen

efter ett för alla gemensamt första år skulle differentieras med hänsyn

till olika utbildningsmål, varigenom möjlighet skulle beredas såväl till

teknisk gymnasieutbildning som till fackskoleutbildning för de maskintekniska,

elektrotekniska och byggnadstekniska facken, samt med lästiderna

så förlagda, att fackskoleutbildning för vissa fack kunde erhållas

även genom aftonundervisning;

b) en kommunal aftonskola, i vilken kunde erhållas en på enklare

teoretisk grundval byggd fackutbildning för olika yrkesområden.

Skolöverstyrelsen åter har förordat upprättandet av ett differentierat

treårigt tekniskt gymnasium med facklinjer för maskinteknik, byggnadsteknik

samt framdeles elektroteknik ungefär efter samma mönster som

tekniska gymnasiet i Örebro.

Departementschefen har med vissa modifikationer anslutit sig till överstyrelsens

förslag.

Härutinnan inhämtas av den föreliggande utredningen bl. a. följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statmtskottets utlåtande Nr 152.

5

Kommittéförslaget. Den av kommittén föreslagna organisationen av

den statliga tekniska läroanstalt, som skulle ersätta omförmälda delar

av tekniska skolan, avviker i vissa hänseenden från de organisatoriska

former, som valts för de nuvarande tekniska läroverken och kan sägas

utgöra en kombination av en teknisk fackskola och ett tekniskt gymnasium.

Den anordning av undervisningen, som av kommittén föreslagits, har

synts kommittén på ett enkelt sätt bringa ur världen frågan, huruvida

en teknisk läroanstalt på mellanstadiet i huvudstaden borde vara

av fackskole- eller gymnasietyp, eller om den borde bestå dels av gymnasium,

dels av fackskolor. Den ursprungligen avsedda principiella

skillnaden mellan fackskola och gymnasium hade för övrigt numera

blivit så gott som utplånad, när det gällde de tekniska tillämpningsämnena.

Den mest framträdande skillnaden mellan de två skoltyperna

läge för närvarande däri, att gymnasiet — med treårig kurs och större

inträdeskrav på teoretiska förkunskaper — utöver fackutbildningen gåve

en omfattande kurs i främmande språk och merkantila ämnen. För

alla tekniska skolor på mellanstadiet, oavsett deras benämning och fackinriktning,

vore vidare en mycket stor del av det grundläggande kunskapsstoffet

detsamma. Åt undervisning av ifrågavarande slag, av kommittén

benämnd teknisk allmänbildning, ägnades av tekniska läroanstalter

på mellanstadiet numera en tid, som ungefär motsvarade ett

läsår på 40 veckor med 35—38 lektioner i veckan.

Ifrågavarande tekniska allmänbildning borde meddelas under det för

alla elever gemensamma första läsår örn 40 veckor, som jämlikt kommitténs

förslag skulle inleda den egentliga fackutbildningen.

Under ett andra läsår av samma längd skulle elever, vilka ej önskade en

mera djupgående språklig och merkantil utbildning, hava dels att deltaga

i en huvudkurs i ett fackämne (maskinlära eller byggnadslära, sedermera

såsom en tredje möjlighet elektroteknik) samt i viss annan obligatorisk

undervisning, dels att dessutom medtaga andra på läroplanen upptagna

ämnen i sådan utsträckning, att sammanlagda antalet lektioner, gymnastiklektionerna

oräknade, uppginge till 36 ä 37 i veckan. För elever,

som utöver fackutbildningen önskade förvärva kunskaper i främmande

språk och merkantila ämnen till samma omfattning som i de tekniska

gymnasierna, upptoges s. k. tillvalskurser av olika slag. Enligt de exempel

på studieplaner, som framlagts i betänkandet, skulle elever med

erforderliga förkunskaper i teoretiska ämnen kunna under en studietid

på sammanlagt tre år utan svårighet förvärva såväl fackutbildning som

kunskaper i språk och handelsämnen till samma omfång som i de tekniska

gymnasierna.

Med hänsyn till möjligheten flir eleverna att under sommarmånaderna erhålla

förvärvsarbete borde för byggnadsfacket det andra läsåret fördelas

pä två med lästider från början av november till omkring den 17 april.

Inom maskin- och eventuellt elektrotekniska facken borde av samma skäl

vid sidan av det andra läsåret pä 40 veckor upprättas aftonkurser, där samma

utbildning kunde erhållas på en tid av två ä tre år.

Beträffande inträdesfordringarna borde flir tillträde till första årskursen

fordras två månaders praktik, för tillträde till andra årets huvudfackkurser

sex månaders praktik. Med hänsyn till de nuvarande utbildningsmöjligheterna

inom Stockholms folkskoleväsende kunde kraven på kunskaper i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

svenska språket höjas i förhållande till nu och krav uppställas på elementära

kunskaper i tyska eller engelska. Elever med vanlig realexamen skulle

utan prövning kunna mottagas i första klassen. Anknytning borde kunna

ske till den på det första året byggande undervisningen från stadens tekniska

mellanskola och den tekniska linjen vid Vasa realskola. För aspiranter

med enbart folkskoleunderbyggnad skulle inom en omorganiserad aftonskola

anordnas en högst tvåårig preparandkurs.

Skolöverstyrelsens förslag. Överstyrelsen har vitsordat behovet av ett

tekniskt gymnasium i Stockholm och som nämnts föreslagit, att ett sådant

inrättades. Överstyrelsen holle för troligt, att fyra parallellavdelningar

komme att visa sig erforderliga, ehuru det syntes lämpligt att det första

året börja med två, den ena efter det första året inriktad på det maskintekniska

facket och den andra på det byggnadstekniska.

De av kommittén föreslagna inträdesfordringarna skilde sig ej mycket

från vad som gällde för tekniskt gymnasium. Överstyrelsen ägde jämlikt

gällande bestämmelser efter vederbörandes hörande jämka inträdesfordringarna

efter de tekniska gymnasiernas särskilda uppgifter och växlande

förhållanden. Beträffande undervisningstidens längd förelåge enligt kommittéförslaget

en betydande avvikelse från organisationen av ett tekniskt

gymnasium. Överstyrelsen förordade i likhet med tekniska skolans styrelse

för den maskintekniska linjen en lärotid av tre år. Beträffande den byggnadstekniska

linjen ville överstyrelsen ej motsätta sig, att till en början

försök gjordes med förkortat läsår i linjens andra och tredje klass.

I kommittéförslaget framfördes vidare den tanken, att viss del av den till

tekniska läroverket hörande undervisningen skulle kunna meddelas i aftonkurser.

Med hänsyn till den goda erfarenhet, som förelåge vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna, där första årskursen vore fördelad på två år med

18 veckotimmar, skulle överstyrelsen gärna se, att försök i liknande riktning

gjordes även i Stockholm, men överstyrelsen ansåge, att förslag härom

borde anstå, tills själva huvudfrågan örn upprättande av tekniskt gymnasium

vore avgjord. Det syntes då böra ankomma på gymnasiets blivande

styrelse att närmare överväga ifrågavarande förslag och eventuellt inkomma

med särskild framställning i ämnet.

Mot kommitténs förslag att jämsides med det tekniska gymnasiet anordna

kommunal aftonundervisning har överstyrelsen icke framställt någon

erinran.

Departementschefen har beträffande frågan örn det nya tekniska läroverkets

organisation anfört i huvudsak följande:

Vid övervägandet av de framställda förslagen hade departementschefen

kommit till den uppfattningen, att den av överstyrelsen föreslagna organisationen

— samtidigt som den anslöte sig till de på detta område normala

organisatoriska formerna och i högre grad än den av staden ifrågasatta

organisationen företedde inre stadga och planmässighet — erbjöde möjligheter

att i det stora hela väl tillgodose de berättigade önskemål, som

framställts. Gällande bestämmelser rörande de tekniska gymnasierna beredde

icke särskilda svårigheter att vid planläggningen av undervisningen

taga hänsyn till yrkenas behov och de växlande förhållandena på olika

orter utan förutsatte tvärtom, att så skulle ske inom ramen för gymnasiets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

7

karaktär av allmänt teknisk läroanstalt. Sålunda vore det möjligt att med

beaktande av det i ämnet från staden framförda önskemålet öppna utväg

för sådana, som avlagt teknisk realexamen, att — eventuellt efter vissa

kompletteringar — vinna inträde i gymnasiets andra klass och att på

så vis ansluta gymnasiet till de tekniska utbildningsbanor, över vilka

huvudstaden redan förfogade. Vidare läte det sig göra att, i analogi med

vad som redan skett vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, förlägga väsentliga

delar av undervisningen till vid den statliga läroanstalten anordnade

aftonkurser i syfte att bereda möjlighet för sådana elever, som

samtidigt måste bedriva förvärvsarbete, att tillgodogöra sig undervisningen

vid den tekniska läroanstalten. I fråga om inträdesfordringar

förelåge möjligheter att för begåvade och i övrigt dugliga inträdessökande

eftergiva kravet på examensdokumenterade förkunskaper. Genom

införande i viss utsträckning av förkortade läsår vid det tekniska gymnasiet

kunde även tillgodoses elevernas behov av att förskaffa sig inkomster

genom anställning i yrkesarbete under ferierna och industriens

önskemål örn att få tillgång till sådan arbetskraft. Enligt departementschefens

mening saknades alltså icke utvägar att inom organisationsramen

för ett differentierat tekniskt gymnasium samman jämka de skiljaktiga

meningar, som förelåge rörande planläggningen av undervisningen

vid den tillärnade tekniska läroanstalten. Härvid syntes bland annat

böra övervägas, huruvida en sådan anordning kunde anses lämplig, som

beredde elever på linjen för maskinteknik (och sedermera även på linjen

för elektroteknik) möjlighet att erhålla en avrundad kurs i fackämnena,

avslutad med andra läsårets utgång och ungefär motsvarande nuvarande

fackskolans lärokurs.

Då departementschefen fäste stor vikt vid att alla, av huvudstadens

och yrkeslivets särskilda förhållanden betingade önskemål kunde i skälig utsträckning

beaktas vid det tilltänkta nya gymnasiets utformning och

sedermera under dess verksamhet, ville han här understryka, att för hans

anslutning till skolöverstyrelsens förslag i fråga om det nya läroverkets

yttre gestaltning det utgjorde en uttrycklig förutsättning att stela likformighetskrav

icke finge lägga hinder i vägen för läroanstaltens anpassning

efter det praktiska livets behov.

Departementschefen ville ytterligare i detta sammanhang framhålla,

att han delade en av Sveriges maskinindustriförening och Stockholms

byggnadsförening framförd uppfattning örn det önskvärda i ett nära

samarbete mellan läroanstaltens ledning och representanter för ifrågavarande

yrkesgrenar.

De särskilda bestämmelser, som borde gälla för det nya gymnasiet,

syntes få ankomma på Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen att i sinom

tid efter hörande av Stockholms stads vederbörande myndigheter och

yrkessammanslutningarna taga under närmare prövning.

För närvarande begränsade sig departementschefen alltså till att föreslå,

att i Stockholm upprättades ett tekniskt gymnasium med undervisningen

inriktad till en början pä maskinteknik och byggnadsteknik

och framdeles jämväl på elektroteknik, samt att i samband härmed

maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt därmed sammanhängande delar

liv tekniska skolan i Stockholm avvecklades. Omorganisationen borde

lämpligen genomföras successivt från och med budgetåret 1938/39 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämde. Avvecklingen av maskin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan syntes dock böra påbörjas

först från och med det andra år, varunder den nya läroanstalten vore

i verksamhet, alltså från och med budgetåret 1939/40.

Departementschefen hade ingenting att erinra mot att den del av

aftonundervisningen vid tekniska skolan, som sammanhängde med maskin-

och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan, övertoges av staden

och dreves såsom kommunala kurser med understöd i vanlig ordning

från förslagsanslaget till bidrag till kommunala anstalter för yrkesundervisning.

I enlighet med överstyrelsens förslag borde avvecklingen

av denna del av tekniska skolans verksamhet ske från och med budgetåret

1939/40 men undervisningen under budgetåret 1938/39 anpassas med

hänsyn till fordringarna för inträde i den nya tekniska läroanstaltens

första klass.

Beträffande i samband med organisationen stående ekonomiska

frågor inhämtas av propositionen bland annat följande.

Stockholms stad har iklätt sig byggnads- och underhållsskyldighet för

erforderliga skollokaler, vilka tänkas förlagda till en nybyggnad vid Fridhemsgatan

å Kungsholmen. Byggnadskostnaderna hava beräknats till

1,270,000 kronor. Likaledes har staden åtagit sig kostnaderna för lös inredning,

beräknade till 75,000 kronor, och att bidraga med intill 10,000 kronor

till nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel.

Rörande de besparingar, som vid ett utbrytande ur tekniska skolan av

maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. skulle stå att ernå, har verkställts

en preliminär beräkning, enligt vilken ifrågavarande besparingar i

stort sett endast skulle vara att hänföra till kostnaderna för lön åt de lärare,

som äro sysselsatta vid ifrågavarande delar av skolan. Utgifterna vid skolan

skulle på grund härav kunna under första övergångsåret — budgetåret

193940 vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag — minskas med omkring 9,600

kronor, under andra övergångsåret med omkring 18,900 kronor och från

och med tredje övergångsåret med omkring 28,900 kronor. 1936 års yrkesskolesakkunniga

och skolöverstyrelsen hava föreslagit, att besparingarna

skulle delas lika mellan staten och staden och sålunda förutsatt en successiv

nedsättning av statens respektive stadens anslag till tekniska skolan.

Statskontoret har påpekat, att staten syntes hava bidragit med mer än

hälften av lärarlönerna, vadan också större delen av den på dessa lärare

belöpande utgiftsminskningen borde komma staten till godo, i vilket hänseende

uppgörelse borde träffas med stadens myndigheter. Departementschefen

har tillstyrkt överstyrelsens förslag.

Kungl. Majrts förslag innebär vidare, att ersättningar skulle utgå till

vissa lärare, som genom omorganisationen förlora sin anställning. Kostnaderna

för dylika ersättningar skulle enligt departementschefens förslag bestridas

av staten med tre femtedelar och av staden med två femtedelar.

Anordningen överensstämmer med vad som gäller för vissa befattningshavare

vid den nedlagda bergsskolan i Falun. Beträffande ersättningarnas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

9

storlek har departementschefen förordat ett av nämnda sakkunniga framställt

förslag, innebärande att ersättningar till vissa såväl över- som underlärare

skulle utgå med växlande årliga belopp eller engångsbelopp, som

under de tre övergångsåren skulle uppgå till sammanlagt respektive 4,645

kronor, 8,267 kronor och 11,343 kronor. Därefter skulle beloppen uppgå till

sammanlagt 4,890 kronor årligen. Definitivt beslut om nämnda ersättningar

har ansetts böra fattas först av nästkommande riksdag.

Kostnaderna för omorganisationen under det första verksamhetsåret

hava av departementschefen beräknats sålunda:

Avlöningsanslaget för de tekniska läroverken beräknas behöva höjas med

31,100 kronor, omkostnadsanslaget med 4,500 kronor och anslaget till materiel,

böcker m. m. med 2,000 kronor. För anskaffning av stadigvarande

undervisningsmateriel och laboratorieutrustning föreslås, att 20,000 kronor

anvisas för nästa budgetår. Det sistnämnda beloppet har karaktären av en

första anvisning av medel till vissa erforderliga engångskostnader, vars

slutliga storlek ännu icke fixerats.

Behovet av ett statligt tekniskt läroverk i Stockholm är starkt framträdande.

Utskottet, som på grund härav finner sig böra tillstyrka, att en

sådan läroanstalt kommer till stånd, anser i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna och departementschefen, att det nya tekniska läroverket

bör ersätta de i tekniska skolan i Stockholm ingående maskin- och byggnadsyrkesskolorna.

Dessa delar av tekniska skolan böra alitsa nedläggas

i samband med att det tekniska läroverket inrättas.

Enligt departementschefens mening kan denna organisationsfråga upptagas

till avgörande trots att ställning icke samtidigt kan tagas till frågan

om tekniska skolans organisation i övrigt. I motionen II: 391 har däremot

gjorts gällande, att ett principbeslut vid 1938 års riksdag rörande ett tekniskt

gymnasium som ersättning för ifrågavarande delar av tekniska skolan

kan vara ägnat att på förhand i viss mån binda riksdagen såväl i organisatoriskt

som i ekonomiskt hänseende, då det nästa år gäller en ombildning

av tekniska skolans övriga delar. Utskottet vill för sin del ansluta

sig till departementschefens uppfattning i detta hänseende. Det bör beaktas,

att alla de sakkunnigutredningar, som i ämnet verkställts under de senaste

30 åren, utgått ifrån, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna böra avskiljas

från tekniska skolan och förvandlas till statliga tekniska läroanstalter.

I detta avseende står alltså Kungl. Maj:ts förslag i nära överensstämmelse

med en för länge sedan accepterad organisationsplan. Vidare bör framhållas,

att inträdesfordringarna och de organisatoriska förhållandena i övrigt

vid den läroanstalt, som skulle ersätta maskin- och byggnadsyrkesskolorna,

icke synas hava något omedelbart samband med motsvarande spörsmål

i avseende å de läroanstalter, som kunna komma att i framtiden omhänderhava

den vid tekniska skolan nu meddelade konstindustriella undervisning
-

Vtskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

en och teckningslärarutbildningen. Utskottet, som icke kan finna, att motionärerna

åberopat några verkligt bärande skäl för behovet och lämpligheten

av ett ytterligare uppskov med denna betydelsefulla organisationsfråga,

anser sig sålunda böra avstyrka förevarande motion, såvitt den

nu är i fråga, och tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn att den ifrågasatta

omorganisationen genomföres från och med budgetåret 1938/39 eller den

senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer.

Tillströmningen av elever från Stockholm till tekniska gymnasiet i Örebro

och önskvärdheten av en avlastning av gymnasielinjerna vid de allmänna

läroverken i den förstnämnda staden kan enligt utskottets mening

anföras till förmån för att det nya tekniska läroverket i Stockholm bör

i enlighet med Kungl. Majits förslag i första hand erhålla karaktären av

ett tekniskt gymnasium. Utskottet biträder Kungl. Marits förslag i denna

del och har ingenting att invända emot, att i gymnasiet inrymmas linjer

för maskinteknik, byggnadsteknik och framdeles även elektroteknik.

Under behandlingen av den föreliggande frågan har bland annat från

Stockholms stads men också från intresserade yrkessammanslutningars

sida framställts vissa önskemål i fråga om organisationen av det nya tekniska

läroverket, vilka bland annat innebära, att inträde vid läroanstalten

skulle kunna vinnas också av begåvade och eljest dugliga lärjungar utan

realexamen och att möjlighet skulle beredas för sådana elever, som samtidigt

måste bedriva förvärvsarbete, att tillgodogöra sig undervisningen

vid den tekniska läroanstalten. Dessa önskemål, som föranlett staden och

nämnda sammanslutningar att ifrågasätta inrättandet av en teknisk läroanstalt

av speciell konstruktion, förmedlande både gymnasie- och fackskoleutbildning

utan att därför vara på vanligt sätt i undervisningshänseende

uppdelad på särskilda studielinjer, har departementschefen sökt

inom ramen för ett tekniskt gymnasiums allmänna organisation tillmötesgå

bland annat genom att ifrågasätta förläggandet av väsentliga delar av

undervisningen till vid den nya statliga läroanstalten anordnade aftonkurser,

vissa lättnader i inträdesfordringarna och införande i viss utsträckning

av förkortade läsår vid det tekniska gymnasiet. Departementschefen

har också ansett det böra övervägas, huruvida en sådan anordning kunde

anses lämplig, som beredde elever på linjen för maskinteknik och sedermera

även på linjen för elektroteknik möjlighet att erhålla en avrundad kurs

i fackämnena, avslutad med andra läsårets utgång och ungefär motsvarande

nuvarande fackskolans lärokurs

Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att de sålunda ifrågasatta

anordningarna tagas under närmare övervägande genom Kungl.

Maj :ts försorg. Skulle det med hänsyn till den ifrågasatta förkortningen

av lärotiden härvid befinnas ändamålsenligt, att någon av berörda linjer

gives form av fackskolelinje, har utskottet intet att erinra emot en sådan

anordning. Utskottet anser sig emellertid böra föreslå, att till det nya

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

11

tekniska läroverket förläggas fackskolelinjer i maskinteknik, byggnadsteknik

och framdeles även elektroteknik, som helt få karaktären av aftonkurser

och som mottaga elever bland annat från de av departementschefen

berörda kommunala preparandkurserna. På så sätt underlättas

ytterligare möjligheterna för yrkesarbetare, som lämpa sig för studier

av denna art, att vid sidan av sitt förvärvsarbete eller i varje fall utan

nämnvärdare avbrott i detta förskaffa sig utbildning för mer kvalificerade

befattningar inom näringslivet. Enligt utskottets mening böra eleverna

vid dessa fackskolelinjer kunna under vissa former övergå till det tekniska

gymnasiet. Det förtjänar också tagas i övervägande, om icke lärotiden i

fackskolelinjerna i syfte att underlätta elevernas studiearbete bör kunna

utsträckas utöver fyra terminer till exempelvis fem eller sex terminer.

Utskottet vill framhålla, att vissa av de anordningar, som av utskottet nu

ifrågasatts, med framgång prövats vid fackskolan för maskinindustri i

Eskilstuna.

Då enligt departementschefens förslag, varemot utskottet icke har

något att erinra, avvecklingen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid

tekniska skolan skall påbörjas först från och med det andra år, varunder

det nya tekniska läroverket är i verksamhet, torde det icke vara erforderligt,

att de av utskottet ifrågasatta fackskolelinjerna påbörjas förrän från

och med budgetåret 1939/40. Härigenom erhålles erforderligt rådrum för

de ytterligare överväganden rörande den jämkning i departementschefens

förslag, som av utskottet satts i fråga. Undervisningen vid de vid tekniska

skolan anordnade aftonkurserna bör emellertid under budgetåret 1938/39,

om så låter sig göra, anpassas icke blott, såsom departementschefen förutsatt,

med hänsyn till fordringarna för inträde i tekniska gymnasiets

första klass utan också för inträde i de av utskottet tillstyrkta fackskolelinjernas

första klass.

Mot de föreslagna villkoren för omorganisationen har utskottet icke

något att invända. I likhet med departementschefen vill utskottet framhålla,

att ordnandet av mellanhavandet mellan staten och Stockholms

stad beträffande lokaler för nu förevarande delar av tekniska skolan icke

får inverka på bedömandet av frågan, om och i vad mån staden bör tillhandahålla

lokaler m. m. jämväl för de läroanstalter, som kunna komma

att inrättas i stället för de kvarvarande delarna av tekniska skolan.

Även om lärarna vid tekniska skolan icke kunna betraktas såsom statstjänstemän

— det av vederbörande sakkunniga i detta avseende åberopade

förhållandet, att skolan upprätthålles genom anslag såväl av staten

som av Stockholms stad, synes likvisst utskottet icke vara utslagsgivande

vid bedömandet av lärarnas ställning i berörda hänseende — synes fog

föreligga för att de lärare, som genom omorganisationen förlora sina anställningar,

genom statens tillskyndan erhålla ersättningar i den omfattning,

som av departementschefen förordats. Utskottet biträder jämväl

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

departementschefens förslag beträffande fördelningen av dessa kostnader

mellen staten och staden.

De verkställda kostnadsberäkningarna och vad av departementschefen

i samband därmed anförts hava icke givit utskottet anledning till erinran.

De modifikationer i organisationsplanen, som i det föregående av utskottet

ifrågasatts, påkalla icke några förändringar i kostnadsberäkningarna för

nästa budgetår.

Omorganisation av vissa tekniska läroverk.

Såsom förut nämnts, innefattar Kungl. Maj:ts föreslag även en omorganisation

av de nuvarande tekniska elementarskolorna i Borås och

Norrköping till tekniska gymnasier.

Förslaget har tillkommit på initiativ av styrelserna, för ifrågavarande

läroanstalter och tillstyrkts av skolöverstyrelsen. Såsom skäl för förslaget

har anförts, att omorganisationen skulle medföra vissa fördelar i pedagogiskt

hänseende och för eleverna i form av förbättrade framkomstmöjligheter.

Det har påpekats, att skillnaden mellan den nuvarande och den

ifrågasatta organisationsformen vore mycket ringa. Skillnaden läge egentligen

däri, att språkundervisningen vid de tekniska gymnasierna vore obligatorisk,

att de sistnämnda lade större vikt vid merkantila ämnen samt

att inträdesfordringarna vid de tekniska elementarskolorna vore något

lägre än vid de tekniska gymnasierna. Vid de förra fordrades sålunda icke

för inträde kunskaper i främmande språk eller viss praktik. Överstyrelsen

har i detta sammanhang erinrat örn den möjlighet till dispens från inträdesfordringarna

i främmande språk och till bortval av det ena språket,

som vid tekniskt gymnasium stöde öppen för sådana elever, som icke

kunnat inhämta tillräckliga förkunskaper i dessa ämnen.

Omorganisationen har för tekniska elementarskolans i Norrköping del

beräknats icke medföra ökade kostnader för statsverket och för tekniska

elementarskolans i Borås vidkommande en merkostnad av i runt tal 1,800

kronor för år.

Departementschefen har tillstyrkt omorganisationsförslaget under framhållande,

att emot den ifrågasatta åtgärden talade den höjning av inträdesfordringarna,

som inträdde vid förslagets genomförande och som kunde

leda till att tillträdet till den tekniska elementarutbildningen försvårades

för ynglingar, som kunde vara väl lämpade för de tekniska banorna men

saknade kunskaper, motsvarande de genom realexamen förmedlade. Ä andra

sidan borde emellertid icke förbises, att den hårda konkurrensen örn tillträde

till de tekniska elementarskolorna redan under nuvarande förhållanden medförde

krav på högt vitsordade kunskaper hos dem, som antoges till elever

vid skolorna i fråga, och att förutsättningarna att kunna förvärva sådana

kunskaper under nuvarande förhållanden vore avsevärt gynnsammare än de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

13

voro på den tid, då de tekniska elementarskolorna inrättades. Överstyrelsen

hade också påpekat de möjligheter till lättnader i inträdesfordringarna, som

enligt gällande bestämmelser för särskilda fall förelåge, och att elevrekryteringen

icke torde komma att märkbart påverkas vid en ombildning av

elementarskolorna till gymnasier.

I anledning av en av styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand gjord

framställning har departementschefen förklarat sig förutsätta, att överstyrelsen

i sinom tid toge under övervägande möjligheterna att utan avsteg

från de allmänna grunderna för undervisningen vid ett tekniskt gymnasium

bättre tillgodose utbildningen i de för trävaruindustrien betydelsefulla ämnena

vid tekniska gymnasiet i Härnösand.

Genom utvecklingens gång har skillnaden mellan tekniska elementarskolor

och tekniska gymnasier allt mer och mer utplånats. Med hänsyn härtill

och till vad av departementschefen i övrigt yttrats finner utskottet

starka skäl föreligga för att de båda kvarvarande tekniska elementarskolorna

ombildas till tekniska gymnasier. Härvid anser sig utskottet böra

lägga stor vikt vid det förhållandet, att de för dessa skolor ansvariga lokala

myndigheterna önska en sådan omorganisation. De i motionen H: 391 framförda

synpunkterna hava icke övertygat utskottet örn lämpligheten av att

ifrågavarande läroanstalter även i fortsättningen bibehållas såsom elementarskolor

eller örn behovet av ytterligare utredningar i denna fråga. Utskottet,

som i likhet med skolöverstyrelsen vill peka på de föreliggande möjligheterna

till lättnader i inträdesfordringarna vid tekniska gymnasier och

som fäst avseende vid överstyrelsens erinran om att elevrekryteringen vid

ifrågavarande elementarskolor icke torde komma att märkbart påverkas vid

en ombildning av dessa läroanstalter till tekniska gymnasier, avstyrker sålunda

ifrågavarande motion, såvitt den nu är ifråga.

Till vad av departementschefen anförts rörande vissa jämkningar i undervisningen

vid tekniska gymnasiet i Härnösand i syfte att bättre tillgodose

utbildningen inom vissa för denna landsända betydelsefulla undervisningsområden

vill utskottet giva sin anslutning.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

Beträffande förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar innebär

Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 98,300 kronor, främst förorsakad

av den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen för bland annat

lärarna vid de tekniska läroverken ävensom av den ifrågasatta omorganisationen

av vissa delar av tekniska skolan i Stockholm till tekniskt gymnasium.

Vidare föreslås inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet

i Örebro samt ökat antal parallellavdelningar vid vissa läroverk.

Med anledning av en av 1937 års riksdag begärd utredning har föreslagits,

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

JJtskottet.

att två lektorer vid tekniska läroverket i Malmö, vilka av överstyrelsen

förordnats att biträda rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen,

skulle även i fortsättningen och intill utgången av det för vardera

av dem meddelade förordnandet åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000

kronor, som Malmö stad kunde komma att utbetala.

Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader föreslås höjt med

20,500 kronor. Anslagshöjningen är betingad av — förutom tillkomsten av

ett tekniskt gymnasium i Stockholm — inträdda prisstegringar och utvidgning

av elevantal och lokaler.

Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. skulle

enligt Kungl. Maj:ts förslag höjas med 19,500 kronor. Anslagshöjningen

har förorsakats dels av prisstegringar, dels av förslaget angående tekniska

skolans i Stockholm omorganisation, en höjning, som delvis motverkats av

en nedskärning av ett i anslaget för innevarande budgetår ingående engångsbelopp.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av reservationsanslaget

till Tekniska läroverk: Stipendier med 1,000 kronor bland annat för mötande

av ett förutsett stegrat stipendiebehov vid de tekniska fackskolorna på

grund av en ifrågasatt ny parallellavdelning.

Då indragningen av de linjer vid tekniska skolan i Stockholm, vilka enligt

föreliggande förslag skulle utbrytas ur nämnda skola, icke är avsedd

att komma till stånd redan nästa budgetår, har någon minskning av förslagsanslaget

till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm icke ifrågasatts för nästa budgetår. Tvärtom föreslås

en höjning av nämnda anslag med 3,000 kronor till följd av inträffade

prisstegringar.

De av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret

1938/39 anser sig utskottet kunna biträda. Utskottet godkänner således

jämväl det förslag rörande rätt för två lektorer vid tekniska läroverket

i Malmö att utan hinder av gällande avlöningsbestämmelser åtnjuta

kommunalt hyresbidrag, vilket av Kungl. Majit framlagts med anledning

av ovannämnda, av 1937 års riksdag begärda utredning. I anslutning’

till vad departementschefen anfört rörande utgående av dyrtidstillägg

å vissa arvoden vid de tekniska läroverken vill utskottet erinra

om att riksdagen i skrivelse nr 8 under punkten 103:o) uttalat sig för

att frågan om sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å löneförmåner

av denna art bör tagas under närmare omprövning genom Kungl.

Majits försorg.

I

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

15

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Bergvalls m. fl. ovannämnda

motion (II: 391),

a) besluta, att i Stockholm skall från och med budgetåret

1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

bestämmer, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium

med teknisk fackskola under förutsättning dels att maskin-

och byggnadsyrkesskolorna samt dithörande övriga

delar av tekniska skolan i Stockholm nedläggas, respektive

omorganiseras på sätt i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 18 februari 1938 angivits,

dels ock att kommunen för nämnda gymnasium med

fackskola tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt

rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom till

anskaffning och komplettering av undervisningsmateriel

bidrager med 10,000 kronor;

b) medgiva, att de tekniska elementarskolorna i Borås

och Norrköping må från och med budgetåret 1938/39

eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, ombildas

till tekniska gymnasier, anordnade på sätt i omförmälda

statsrådsprotokoll angivits, under villkor, att

vederbörande kommun tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

samt bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning;

c) godkänna följande personalförteckning för de tekniska

läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

8 rektorer, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglementet.

.............................. —

Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen I,

2 avlöningsgruppen II, 4 avlöningsgruppen III och 1 avlöningsgruppen

IV.

41 lektorer.............................. L 27;

d) godkänna följande avlöningsstat för sagda tekniska

läroverk, att tillämpas under budgetåret 1938/39:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till lärare, förslagsvis .... kronor 484,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

. . . .kronor 19,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.......... » 3,300

c. Fyllnadsarvoden åt

vikarier, förslagsvis »_1,000 » 23,500

3. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolkare

............kronor

b. Arvoden åt bibliotekarier

........... »

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer. . »

d. Arvoden åt vaktmästare

m. fl....... »

4. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 262,500

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis.

........ » 11,000 » 273,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................... »_4,800

Summa kronor 806,400

Särskilda uppbördsmedel:

Av kommuner, respektive lärare erlagda

hyresersättningar, respektive hyror.....kronor 17,700

Nettoutgift kronor 788,700;

e) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 788,700 kronor;

f) till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 91,500 kronor;

4,550

3,450

6,750

5,850 » 20,600

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 152.

17

g) till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 67,100

kronor;

h) till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor;

i) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 159,000 kronor, därav

41,470 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid för berörda ändamål bidrager med

enahanda belopp samt med beräknande, att 480 kronor

tillskjutas av Sjöstedtska fonden;

j) medgiva, att lektorerna vid tekniska läroverket i

Malmö A. K. Liljenqvist och J. F. Olsson må, utan hinder

av vad i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare

vid statens undervisningsväsende är föreskrivet, under

tiden från och med den 1 juli 1938 intill utgången av det

för vardera av dem meddelade förordnandet såsom biträde

åt rektor vid nämnda läroverk åtnjuta det årliga

hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad kan komma

att utbetala.

Stockholm den 17 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson,

Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Andrén, Ström i''Lidköping, Nilsson i Fredriksfält,

Jonsson i Lycksele, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Eriksson

i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Holmdahl, Weijne,

De Geer i Hanaskog och Åqvist.

av herr Oscar Olsson.

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 132.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk m. m. s. 1 i texten