Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1938-05-20 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

1

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering

för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t (punkterna 119 och 170 av det vid

nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och högre folkskolor, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Kommunala läroverk: Bidrag

till kommunala flickskolor ett förslagsanslag av 1 520 000 kronor; dels

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 2 440 000 kronor; dels ock till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 230), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor skola, med iakttagande av vad av chefen för ecklesiastikdepartementet

i sistnämnda statsrådsprotokoll anförts, från och med

den 1 januari 1939 åtnjuta avlöning jämlikt i samma statsrådsprotokoll omförmälda

förslag lill avlöningsreglemente;

2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från och med den

1 januari 1939 under de villkor, som av departementschefen angivits, utgå

statsbidrag, motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt utgående

dyrtidstillägg — 3U av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående

lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom bemyndiga Kungl. Majit att

meddela de föreskrifter i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;

3. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och till
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. G sami. Nr 156. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

lämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda

avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor må, under förutsättning

att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemenie, vid ingången

av januari 1939 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de —

dyrtidstillägg frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna då

fortfarande ägt giltighet;

5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31

december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med

följande belopp för helt budgetår räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunderna

bestämmer;

6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;

7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31

december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med

följande belopp för helt budgetår räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunderna bestämmer;

8. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;

9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 1 850 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. W. Linder m. fl. (1:265) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Åqvist m. fl. (11:419), vari hemställts, att riksdagen vid fattande av

beslut med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering

för lärare vid kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor ville

genom särskild övergångsbestämmelse medgiva, att icke adjunktskompetenta

lärare vid dessa skolor, som vid löneregleringens ikraftträdande under minst

tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda art som den

nuvarande, måtte efter Kungl. Maj:ts prövning förklaras berättigade att åtnjuta

avlöning enligt högre lönegrad än den tjugoförsta;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

3

herr J. Larsson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren av herr

Å. Holmbäck m. fl. (11:394), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl.

Majit hemställa dels örn en utredning snarast möjligt beträffande ett fortsatt

förstatligande av de kommunala mellanskolorna, dels ock, i avvaktan

på denna utredning, örn en fördelning av statsbidragen, som av motionärerna

föreslagits, så att de mindre kommunala mellanskolorna erhålla högre statsbidrag

än vad Kungl. Majit föreslagit;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar Elon Andersson och K. Petersson (I: 276) och den andra inom andra

kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. (11:416), vari hemställts, att

riksdagen ville vidtaga sådan ändring i den genom propositionen nr 230 föreslagna

löneregleringen, att vid löneregleringens ikraftträdande redan anställda,

vid högre lärarinneseminarium utbildade, ordinarie lärare vid kommunala

mellanskolor placeras i lönegrad B 23;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. Sjödahl m. fl. (I: 277) och den andra inom andra kammaren av herr

L. V. Lindén m. fl. (II: 417), vari hemställts, att riksdagen måtte A. besluta,

1. att rektorer vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och praktiska

mellanskolor skola åtnjuta tilläggslöner av respektive 3 360, 2 880, 2 400

och 1 920 kronor; 2. att tillsynslärare efter skolöverstyrelsens beprövande

kunna tillerkännas ett särskilt arvode av högst 300 kronor; och 3. att lärare

må beviljas ledighet med avdrag enligt § 14 avlöningsreglementet mom. G 3)

under högst sex månader; samt B. hemställa till Kungl. Majit att vidtaga

sådan ändring av respektive stadgor, att rektorer vid kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor skola tillsättas

efter liknande grunder som de, vilka tillämpas för rektorerna vid statens

realskolor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion (II: 395),

vari hemställts att riksdagen ville besluta att låta ordinarie ämneslärare vid

kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan löneregleringen för de

kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhålla ordinarie anställning vid

allmänt läroverk, komma i åtnjutande av övergångslön och sålunda i likhet

med läroverkens lärare ej behöva vidkännas avbrott i löneförmånernas utbetalande

på grund av övergång från lönesystem med förskottsutbetalning till

lönesystem med efterskottsutbetalning;

dels en inom andra kammaren av herr O. Backman m. fl. väckt motion

(11:396), vari hemställts, att riksdagen ville besluta dels rätt för Kungl.

Majit att, då särskilda skäl föreligga, medgiva att lärarebefattning i praktiska

läroämnen vid kommunal mellanskola må kunna hänföras till högre

lönegrad än den generellt fastställda, dock högst 21 lönegraden för ordinarie

och 19 lönegraden för extra ordinarie lärare, dels att ordinarie lärarebefattning

i stenografi vid kommunal mellanskola skall hänföras lill 21 lönegraden

och extra ordinarie till 19 lönegraden;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

dels ock en inom andra kammaren av herr O. S. Tantegård väckt motion

(II: 418), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att alla ungdomsskolor,

som förut tilldelats statsbidrag, i fortsättningen måtte erhålla sådant efter

samma bestämmelser som gälla för statliga samrealskolor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden hänvisas till motionerna 1:265, 11:394, 1:276, 1:277, 11:395, II:

396 och 11:418.

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 230 framställda förslag avser dels en lönereglering

för lärarna vid ifrågavarande skolor, dels spörsmålet örn statens

bidrag till kostnaderna för lärarnas avlöning, dels ock frågan örn de för

nästa budgetår för ändamålen erforderliga statsanslagen.

I. Lönereglcringsfrågan.

A. Lönesystem m. m.

Till ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor utgår för närvarande avlöning

med dels ett visst grundbelopp jämte tre ålderstillägg, dels fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, dels tillfällig löneförbättring (för

lärare vid högre folkskolor i stället provisorisk avlöningsförbättring), dels ock

dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder.

Beträffande lärare vid högre folkskolor utgå avlöningsförmånerna med

något högre belopp vid yrkesbestämda än vid allmänna högre folkskolor.

Vid mellanskolorna samt flickskolorna är lönen såtillvida differentierad efter

kompetensen, att ordinarie lärare med adjunktskompetens äger rätt att för

lönetur tillgodoräkna sig fem tjänsteår, d. v. s. i praktiken ett ålderstillägg.

Kvinnliga lärare åtnjuta lägre löneförmåner än manliga lärare.

Rektorer, vilka som regel skola utses för en tid av fem år bland de ordinarie

lärarna vid respektive skolor, samt biträdande föreståndarinnor åtnjuta

särskilda arvoden utöver lönen såsom lärare.

Extra ordinarie och vikarierande lärares löneförmåner äro bestämda på

motsvarande sätt som de ordinarie lärarnas. Vid samtliga ifrågavarande

skolor finnas vidare timlärare — i läroämnen och i övningsämnen — med

löneförmåner, bestämda med visst belopp för veckotimme.

Till ovanberörda löneförmåner kunna för närvarande komma kommunala

lönetillägg.

Kungl. Maj:ts förslag örn lönereglering för lärarna vid ifrågavarande skolor

m. m. bygger på ett av 1936 års lårarlönesakkunniga år 1937 framlagt förslag,

varöver yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret och undervisningsväsendets

lönenåmnd.

En lönereglering för lärarna vid nämnda skolor har av departementschefen

betraktats som en konsekvens av de av 1937 års riksdag beslutade löneregle
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

5

ringarna för lärare vid folk- och småskolor och för lärare vid de statliga

undervisningsanstalterna. Det lönesystem, som valdes för ifrågavarande lärare

vid de högre kommunala skolformerna, borde — såsom 1936 års lärårlönesakkunniga

föreslagit — utformas i anslutning till de principer, som

tillämpats vid de av 1937 års riksdag beslutade löneregleringarna. Kungl.

Majlis förslag innebär i överensstämmelse härmed, att löneregleringen genomföres

på grundval av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken

nu gällande lönesystemet. Likställighet i lönehänseende mellan

manliga och kvinnliga befattningshavare föreslås även komma till stånd på

sätt av 1937 års riksdag förutsatts beträffande statligt anställda lärare samt

lärare vid folk- och småskolor.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om behovet av en Utskottet.

lönereglering för lärarna vid förevarande skolor, finner det följdriktigt, att

löneregleringen sker med tillämpning av samma principer, som följts vid

de av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringarna, alltså på grundval

av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken genomförda

lönesystemet. Mot vad av departementschefen i övrigt i detta sammanhang

anförts har utskottet intet att erinra.

B. Löneställningar.

1. Ordinarie ämne slärare.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn lönesättningen för de ordinarie ämneslärarna

avser som regel en differentiering av lönen efter lärarkompetensens

art.

Beträffande de nuvarande kompetensfordringarna för ordinarie ämneslärartjänster

är att märka följande:

Behörighet till ordinarie lärartjänst vid kommunal flickskola och kommunal

mellanskola vinnes antingen genom vunnen behörighet till ordinarie

ämneslärar- eller ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk nied avseende

å avlagd examen och genomgånget provår jämte två års tjänstgöring vid

vissa läroanstalter eller genom att läraren blivit av Kungl. Majit förklarad

behörig till ordinarie ämneslärartjänst vid kommunal flickskola respektive

kommunal mellanskola. Sådan behörighetsförklaring kan vinnas -— då det

gäller ämneslärartjänst vid kommunal flickskola —■ såväl av folkskollärare

med fortsatta väl vitsordade studier i ämnen, tillhörande kommunala flickskolans

ämneskrets, samt två års tjänstgöring, som av den, som vid universitet

eller högskola förvärvat goda vitsord örn genomgången prövning i

nämnda ämnen samt beträffande pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet

antingen avlagt folkskollärarexamen och fullgjort två års tjänstgöring

eller ock på annat sätt förvärvat motsvarande utbildning och erfarenhet.

Behörighetsförklaring av förevarande slag kan — då det gäller lärartjänst

vid kommunal mellanskola — vinnas allenast efter avlagd folkskol
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

lärarexamen och vid universitet eller högskola med goda vitsord genomgången

prövning i ämnen, tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets

jämte två års tjänstgöring av visst slag. — Kompetensbestämmelserna för

lärartjänster vid högre folkskolor överensstämma i stort sett med dem, som

gälla beträffande de kommunala mellanskolorna.

Adjunktsbehörig ämneslärare vid såväl kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola som kommunal flickskola skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag

placeras i 23 lönegraden, d. v. s. i samma lönegrad som adjunkt vid

allmänt läroverk. Härutinnan överensstämmer Kungl. Maj:ts förslag med

vad av lärarlönesakkunniga och skolöverstyrelsen föreslagits. Statskontorets

majoritet har beträffande adjunktsbehöriga ämneslärare vid kommunal

flickskola ifrågasatt en lägre lönegradsplacering. Departementschefen, som

förklarat sig icke kunna godtaga statskontorets uppfattning, bär funnit olika

skäl tala för ett jämställande även i fortsättningen i löneliänseende av lärarna

vid kommunala flick- och mellanskolor.

Departementschefen anser i likhet med de sakkunniga tillräckliga skäl

saknas att bereda den högre löneställningen åt de adjunktskompetenta lärare,

som tjänstgöra vid andra högre folkskolor än praktiska mellanskolor. För

dessa föreslås -— liksom för icke-adjunktsbehöriga ämneslärare — placering

i 21 lönegraden. Skolöverstyrelsen har förordat en placering i 22 lönegraden.

För icke-adjunktsbehöriga ämneslärare vid samtliga ifrågavarande skolor

föreslår Kungl. Maj:t i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen, sorn

nyss nämnts, placering i 21 lönegraden, medan statskontoret uttalat sig till

förmån för 20 lönegraden. Departementschefen har i likhet med statskontoret

förutsatt, att den skärpning av kompetensfordringarna för lärarpersonalen

vid de kommunala mellanskolorna, som år 1933 vidtagits, utsträckes

till att gälla jämväl nytillkommande lärare vid de övriga skolformerna.

Kungl. Majit har alltså i likhet nied de sakkunniga intagit den ståndpunkten,

att alla ämneslärare vid andra högre folkskolor än praktiska mellanskolor

böra, oavsett lärarnas kompetens samt skolornas organisation med

hänsyn till antalet årsklasser och oavsett deras karaktär av allmänna eller

yrkesbestämda, likställas i löneliänseende.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att han icke

hade något att erinra mot att Kungl. Majit jämväl efter löneregleringens

genomförande skulle kunna förklara lärare, vilka icke genomgått provår

men som avlagt filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska

prov, behörig till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, varmed alltså

följde rätt till uppfattning från 21 till 23 lönegraden. I sakens natur läge

emellertid, att dispenser av denna art borde komma till användning endast

i fall, då det vore fråga örn i hög grad förtjänta lärare med väl vitsordad och

långvarig lärartjänstgöring. Vissa billighetsskäl syntes tala för en av skolöverstyrelsen

framförd tanke, att nu i tjänst varande lärare vid kommunala

mellanskolor, vilka hade lägre examensmeriter än magisterexamen eller där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande A''r 156.

med likvärdiga akademiska prov, skulle kunna etter prövning av Kungl.

Majit i varje särskilt fall förklaras berättigade att åtnjuta lön enligt högre

lönegrad än 21 lönegraden. De svårigheter, som säkerligen skulle uppstå

att vid tillämpningen av en sådan bestämmelse rättvist och likväl efter vissa

enhetliga normer bedöma de enskilda fallen, avhölle emellertid departementschefen

från att förorda en anordning av detta slag.

Vad särskilt anginge de högre folkskolorna, har departementschefen i likhet

med de sakkunniga utgått från att vederbörande skolstyrelse borde äga

befogenhet att i de fall, då läsåret vid högre folkskola vore kortare än det

vid de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna förekommande

(38 veckor), utöka undervisningsskvldigheten för lärarna i syfte

att kompensera den kortare undervisningstiden. Departementschefen hade

heller ingenting att invända mot de sakkunnigas förslag, att det skulle ankomma

på Kungl. Maj:t att efter ansökning och prövning från fall till fall

förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat ämne vid praktisk mellanskola,

vilken icke ägde formell adjunktsbeliörighet men som med hänsyn till dessa

skolors utbildningsuppgift måste anses besitta en med sådan behörighet

likvärdig kompetens, berättigad att åtnjuta lön såsom adjunktskompetent

lärare. Även denna individuella prövning kunde komma att medföra svårigheter,

och bestämmelsens tillämpning borde ske med försiktighet.

Av tablåer, som de sakkunniga upprättat och vilka fogats såsom bilaga

till propositionen nr 230, framgår, att ett genomförande av Kungl. Maj:ts

förslag skulle komma att medföra löneökningar för ifrågavarande lärare i

förhållande till nu utgående författningsenliga löner. Med bortseende från

nu utgående förmän av fri bostad och vedbrand eller ersättning härför kommer

sålunda begynnelselönen för en icke-adjunktskompetent manlig ämneslärare

vid kommunal flick- eller mellanskola att ökas med 763 kronor å

A-ort och med 2 509 kronor å I-ort och slutlönen med 475 kronor å A-ort

och 2 359 kronor å I-ort. För kvinnlig ämneslärare och för adjunktskompetent

lärare blir givetvis differensen större.

Även utskottet finner det erforderligt att vid flertalet av de ifrågavarande Utskottet.

skolformerna avpassa lönesättningen för ämneslärarna efter lärarkompetensens

art. Mot huvuddragen i det av Kungl. Majit härutinnan framlagda

förslaget har utskottet intet att erinra. Utskottet förordar således, att adjunktsbehörig

ämneslärare vid kommunal mellanskola och praktisk mellanskola

samt vid kommunal flickskola hänföres till 23 lönegraden och att ickeadjunktsbehörig

ämneslärare vid de nämnda skolorna placeras i 21 lönegraden.

Likaledes tillstyrker utskottet, alt ordinarie ämneslärare vid andra

högre folkskolor än praktiska mellanskolor, oavsett lärarkompetensens art,

beredas avlöning enligt 21 lönegraden.

Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, har departementschefen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

uttalat sig för att Kungl. Maj:t skulle kunna tilldela adjunktsbehörighet åt

lärare, som icke genomgått provår men som avlagt filosofisk ämbetsexamen

eller därmed likvärdiga akademiska prov. Däremot har departementschefen

förklarat sig icke kunna acceptera en av skolöverstyrelsen framförd tanke,

att nu i tjänst varande lärare vid kommunala mellanskolor, vilka hava lägre

examensmeriter än ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska prov,

skulle kunna efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall förklaras

berättigade att åtnjuta lön enligt högre lönegrad än 21 lönegraden.

Spörsmålet om beredande övergångsvis av fördelaktigare löneförmåner åt

icke-adjunktskompetenta lärare bär upptagits till behandling jämväl i de

i ämnet väckta motionerna. I de likalydande motionerna I: 265 och II: 419

har anvisats utvägen, att icke-adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola, vilken vid löneregleringens ikraftträdande

under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda

art som den nuvarande, skulle efter prövning av Kungl. Majit kunna

förklaras berättigad att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den 21 :a.

I de likalydande motionerna I: 276 och II: 416 har föreslagits, att vid löneregleringens

ikraftträdande redan anställda, vid högre lärarinneseminarium

utbildade, ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor skulle placeras i

23 lönegraden.

Till belysning av den föreliggande frågan må återgivas följande från skolöverstyrelsen

under hand erhållna, preliminära uppgifter rörande rektorer

och ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och praktiska mellanskolor, fördelade efter lärarkompetensens art:

Kompetens

Kommunala

mellanskolor

Ht 37

Kommunala

flickskolor

Ht 37

Praktiska

mellanskolor

Vt 37

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Adjunktskompetens......

106

49

155

1

4

5

24

10

34

Akademisk examen utan

provår ..............

37

9

46

2

17

19

14

12

26

Examen vid högre lära- rinneseminarium (perso- ner med akademisk exa- men icke inräknade) ..

58

58

200

200

12

12

Folkskollärarexamen (per- soner med akademisk

examen och examen vid

högre lärarinnesemina- rium icke inräknade) . .

5

2

7

1

1

23

5

28

Övriga ................

4

—

4

—

3

3

9

1

10

Summa

152

118

270

3

225

228

70

40

110

Därav med folkskollärar- fI examen

37

13

50

4

.

4

38

19

57

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

9

Utskottet, som biträder departementschefens förslag örn att lärare utan

provår men med filosofisk ämbetsexamen eller likvärdiga akademiska prov

må kunna tillerkännas adjunktsbehörighet och alltså erhålla upptlyttnmg

till 23 lönegraden, anser det för sin del icke obilligt, att jämväl nu i tjänst

varande lärare med lägre lärdomsmeriter ma kunna erhålla gynnsammare

lönegradsplacering än Kungl. Maj:ts förslag innebär. I anknytning till vad

i de föreliggande motionerna anförts må framhållas, att åtskilliga av de

sistnämnda lärarna äro synnerligen förtjänta och under en lång följd av

år hava utfört ett högt skattat arbete i de högre kommunala skolornas tjänst.

Det är emellertid förenat med stora svårigheter att på ett i det hela tillfredsställande

sätt avgränsa de lärare, som böra komma i åtnjutande av de

gynnsammare löneförmåner. Vid ärendets behandling inom utskottet hava

framförts olika förslag till lösningar av detta problem. Sålunda har ifrågasatts

en utvidgning av det av departementschefen föreslagna dispensförfarandet

på så sätt, att adjunktsbehörighet skulle kunna av Kungl. Majit

efter prövning i varje särskilt fall tillerkännas förtjänta ordinarie lärare vid

kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor utan provår och utan

filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdig examenskompetens, under

förutsättning att vederbörande lärare vid löneregleringens ikraftträdande

tjänstgjort förslagsvis minst tio eller minst femton år och att hans lärdomsmeriter

äro godtagbara. Vidare har, under hänvisning till att adjunkter,

som vid förstatligande av kommunal mellanskola överflyttats till realskola

och som icke äga formell adjunktskompetens, vid den av 1937 års riksdag

beslutade läroverkslärarlöneregleringen hänförts lill 22 lönegraden, den tanken

framförts, att icke-adjunktsbehörig ordinarie lärare, som vid löneregleringens

ikraftträdande tjänstgör vid kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola, skulle avlönas enligt 22 lönegraden under förutsättning, att

läraren vid ett eventuellt förstatligande av läroanstalten skulle komma att

hänföras till 22 lönegraden enligt grunderna för nyssnämnda av 1937 års

riksdag besutade lönereglering. Vid bifall till det sistnämnda förslaget skulle

alltså vid förevarande skolor finnas lärare i 23 lönegraden och i 21 lönegraden

samt — under en övergångsperiod — i 22 lönegraden.

Även andra anordningar äro tänkbara. Utskottet finner sig i frågans nuvarande

läge icke kunna göra något uttalande rörande i vilken utsträckning

eller på vad sätt de ifrågavarande lärarna böra tillerkännas fördelaktigare

löneställning. Frågan är svårbedömbar även av den anledningen, alt åtgärder

i antydd riktning lätt nog kunna medföra konsekvenser i avseende å

lönesättningen inom det statliga undervisningsväsendet. Enligt utskottets

mening bör frågan tagas under förnyad omprövning genom Kungl. Majlis

försorg. Det är önskvärt, att det förslag, som därav må kunna föranledas,

förclägges 1939 års riksdag.

Med vad sålunda anförts torde de ovanberörda fyra motionerna få anses

besvarade, såvitt de nu äro i fråga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande löneställningen

för de ordinarie ämneslärarna lämnar utskottet utan erinran. Utskottet

förutsätter således, att det skall ankomma på Kungl. Majit att efter ansökning

och prövning från fall till fall förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat

ämne vid praktisk mellanskola, vilken icke äger formell adjunktsbehörighet

men som med hänsyn till dessa skolors utbildningsuppgift måste

anses besitta en med sådan behörighet likvärdig kompetens, berättigad att

åtnjuta lön såsom adjunktskompetent lärare.

2. Rektorer.

I fråga örn tillsättande av rektorer gäller för närvarande, att skolöverstyrelsen

har att till rektor för en tid av fem år i sänder utse en av de ordinarie

lärarna vid skolan. Rektorsbefattningen kan dock numera, vad gäller

kommunala mellanskolor och högre folkskolor, kungöras till ansökan ledig

samtidigt med ledigförklarande av eventuellt ledigbliven ordinarie ämnesIärarbefattning

vid skolan. Rektorsförordnande meddelas emellertid ej, förrän

skolstyrelsen utsett innehavare av den samtidigt ledigförklarade ämneslärarbefattningen,

och skall avse någon av skolans ordinarie lärare. Endast

örn till följd av särskilda förhållanden i något fall nu nämnt förordnande

ej lämpligen kan lämnas åt ordinarie ämneslärare, må för kortare tid annan

vid skolan anställd lärare kunna utses till rektor.

Departementschefen har utgått ifrån, att någon ändring i princip av det

nuvarande förfarandet vid tillsättning av rektorstjänster vid kommunala

mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor icke kan förutsättas

komma till stånd i samband med genomförandet av löneregleringen

för lärarpersonalen vid dessa skolor. Valet av rektor komme alltså även i

fortsättningen tills vidare att vara begränsat till det ofta ganska ringa antalet

ordinarie ämneslärare vid vederbörande skola. Med hänsyn härtill

hade departementschefen med de sakkunniga och myndigheterna varit ense,

att lönesättningen för rektorerna vid dessa skolor icke kunde ske med tilllämpning

av de principer, som följts beträffande rektorerna vid realskolorna,

utan att förhållandena motiverade ett bibehållande av det nuvarande

systemet med rektorsarvode utöver lärarlönen.

Rektorsarvodena vid de kommunala mellanskolor na, kommunala flickskolorna

och praktiska mellanskolorna skulle enligt de sakkunnigas förslag

utgå med belopp, som något understiga skillnaden mellan å ena sidan lönen

för rektor vid realskola och å andra sidan ämneslärarlönen i högsta löneklassen.

Med denna beräkningsmetod och utgående från att rektorsbefattningarna

vid de nämnda kommunala läroanstalterna hänföras till tre avlöningsgrupper

med tillämpning av samma indelningsgrunder, som godtagits

beträffande rektorerna vid realskolor, hava de sakkunniga föreslagit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

11

ett rektorsarvodc av 3 000 kronor i snipp I, 2 200 kronor i grupp II och

1 800 kronor i grupp III. Skolöverstyrelsen har biträtt förslaget men statskontoret

har ifrågasatt, att en fjärde avlöningsgrupp skulle inrättas för de

minsta skolornas räkning med ett rektorsarvodc av 1 400 kronor. Undervisningsväsendets

lönenämnd har ifrågasatt ändringar i de sakkunnigas förslag

såväl i avseende å rektorsarvodenas belopp som beträffande gränsdragningen

mellan de olika avlöningsgrupperna. Denna gränsdragning skulle för

flickskolornas del ske enligt förmånligare grunder än för mellanskolorna.

Enligt nämndens förslag skulle vid kommunal flickskola det högsta rektorsarvodet

utgöra 2 880 kronor och det lägsta 1 920 kronor samt vid kommunal

mellanskola det högsta reklorsarvodet 2 880 kronor och det lägsta 1 440

kronor.

För egen del har departementschefen anfört:

Departementschefen funne det visserligen ur allmän lönesynpunkt vara till

fördel, om rektorsarvodena vid ifrågavarande kommunala anstalter kunde

så nära som möjligt anpassas efter de grunder, som kommit till användning

vid lönesättningen för realskolerektorerna. I detta hänseende innebure de

sakkunnigas förslag en fördel. A andra sidan vöre med detta förslag förenad

den olägenheten, att distansen mellan arvodesbeloppen i de båda högre avlöningsgrupperna

vore nästan dubbelt så stor som skillnaden mellan rektorslönerna

i de båda övre avlöningsgrupperna för realskolerektorer. Den av

lönenämnden föreslagna gruppindelningen vore ur denna synpunkt att föredraga

och tillstyrktes därför av departementschefen försåvitt anginge kommunala

och praktiska niellanskolor. Däremot kunde departementschefen

icke finna skäl föreligga att tillämpa gynnsammare indelningsgrunder för de

kommunala flickskolorna. Den likställighet i lönehänseende, som förutsatts

skola föreligga mellan ämneslärare vid dessa skolor och vid de kommunala

mellanskolorna, borde enligt hans mening komma till uttryck också när det

gällde grunderna för bestämmandet av rektorsarvodet. Departementschefen

ansåge sig därför böra utgå från att rektorerna vid de kommunala och

praktiska mellanskolorna samt vid de kommunala flickskolorna i arvodesliänseende

hänfördes till fyra avlöningsgrupper på sätt av lönenämnden föreslagits

beträffande mellanskolorna och att för rektorerna vid de kommunala

flickskolorna tillämpades samma regler för poängberäkningen som beträffande

övriga skolor.

Vad sedan anginge storleken av rektorsarvodet i de olika avlöningsgrupperna,

ansåge departementschefen, att den hundenhet. som för närvarande

kännetecknade förfarandet vid tillsättning av rektorerna vid ifrågavarande

läroanstalter, motiverade en större skillnad mellan rektorslönen vid realskola

och rektorslönen vid ifrågavarande kommunala skolor än de sakkunniga

förutsatt. Lönenämndens förslag syntes i detta avseende väl avvägt,

och departementschefen föresloge därför, vad beträffade kommunala mellanskolor,

praktiska niellanskolor och kommunala flickskolor, att rektorsarvodet

bestämdes till följande belopp, nämligen i

grupp I .............................. kronor 2 880

» II ............................. » 2 400

* lil .............................. » I 920

» IV .............................. » 1 440.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Utskottet.

Vad de högre folkskolorna — förutom de praktiska mellanskolorna — beträffar,

innebär Kungl. Majit förslag i fråga om rektorernas arvoden en anslutning

till ett av lönenämnden framställt förslag, enligt vilket endast tre

avlöningsgrupper skulle förekomma och arvodena utgå med följande belopp*

nämligen i

kronor 1 440

960

» 480.

Departementschefen förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit

att för varje skola bestämma, till vilken avlöningsgrupp rektor skall hänföras.

I likhet med överstyrelsen har departementschefen vidare funnit det

naturligt, att i sådana fall, då en och samma person förenar rektorat vid

kommunal mellanskola och kommunal flickskola, poängberäkningen för bestämmandet

av rektorsarvodets storlek får gälla för båda skolorna tillsammantagna,

samt vidare, att arvodet för rektorer vid förenade praktiska mellanskolor

och högre folkskolor får beräknas med utgångspunkt från de grunder,

som gälla beträffande rektor vid praktisk mellanskola.

I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:417 har hemställts, att

riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla om sådan ändring av gällande

stadgebestämmelser, att rektorer vid kommunala mellanskolor, kommunala

flickskolor och praktiska mellanskolor skola tillsättas efter liknande grunder

som de, vilka tillämpas beträffande rektorerna vid statens realskolor. Utskottet,

som vill erinra om att den av motionärerna väckta frågan ganska nyligen

varit under omprövning i samband med utfärdandet av ny stadga för kommunala

mellanskolor, och för övrigt icke finner det påkallat, att nämnda

spörsmål av riksdagen behandlas i samband med den föreliggande löneregleringsfrågan,

anser sig på grund härav icke böra tillstyrka riksdagen att besluta

i enlighet med berörda motionsvis framställda yrkande.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag, att rektorsbefattningarna

vid de ifrågavarande kommunala läroanstalterna i anslutning

till vad som skett beträffande motsvarande befattningar vid de allmänna

läroverken fördelas på vissa särskilda avlöningsgrupper alltefter läroanstalternas

storlek och att till grund för denna fördelning lägges ett poängsystem,

varvid för varje fullt 50-tal lärjungar beräknas 1 poäng och för varje klassavdelning

1 poäng.

I de nyssnämnda motionerna hava, vad angår kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor, ifrågasatts vissa jämkningar

i de av Kungl. Majit föreslagna rektorsarvodena. Dessa jämkningar

framgå närmare av efterföljande sammanställning, som jämväl upptager en

jämförelse med motsvarande förhållanden vid de statliga realskolorna.

grupp I

» II

III

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156. 13

,, . , . j Kommunal mellanskola och flick
ea

s 0 a skola samt praktisk mellanskola

Grupp I.

Poäng ...............

Rektorsarvode .......

....... över 25

....... 3 360

Kungl. Mai:ts

förslag

över 25

2 880

Motionärernas

förslag

över 25

3 360

Grupp II.

Poäng ...............

Rektorsarvode .......

....... 12—25

....... 2 880

15—25

2 400

15—25

2 880

Grupp lil.

Poäng ...............

Rektorsarvode .......

....... högst 11

....... 2 400

8—14

1 920

8—14

2 400

Grupp IV.

Poäng ...............

Rektorsarvode .......

....... —

högst 7

1 440

högst 7

1 920

Sammanställningen ger vid handen, att motionärerna anslutit sig till den

av departementschefen föreslagna fördelningen av läroanstalterna på avlöningsgrupper,

vilken fördelning i lönehänseende är något ofördelaktigare än

den vid realskolorna tillämpade, men ifrågasatt ett rektorsarvode, som i

varje avlöningsgrupp överstiger det av departementschefen förordade med

480 kronor. På grund härav skulle, försåvitt angår de tre högsta avlöningsgrupperna,

rektorerna vid de förevarande skolorna enligt motionärernas förslag

erhålla samma avlöning som rektorerna vid realskolorna.

Utskottet har för sin del funnit skäl tala för en höjning utöver Kungl.

Maj:ts förslag av rektorsarvodena vid de största av de ifrågavarande läroanstalterna.

Detta synes utskottet böra ske på så sätt, att de av Kungl. Majit

förordade avlöningsgrupperna utbyggas med ytterligare en avlöningsgrupp

med ett arvode av 3 360 kronor, alltså motsvarande den vid de största realskolorna

utgående rektorslönen. Utskottet vill på grund härav föreslå, att

rektorsarvodena vid kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

kommunala flickskolor bestämmas på sätt framgår av följande samman
-

ställning:

Grupp I.

Poäng ..........................över 35

Rektorsarvode .................. 3 360

Grupp II.

Poäng.......................... 26—35

Rektorsarvode ................. 2 880

1 Det för dessa läroanstalter angivna rektorsarvodet motsvarar skillnaden mellan rektorslönen

och slutlönen för adjunkt inom motsvarande dyrortsgrupp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Utskottet.

Grupp lil.

Poäng ..........................15—25

Rektorsarvode .................. 2 400

Grupp IV.

Poäng .......................... 8—14

Rektorsarvode .................. 1 920

Grupp V.

Poäng ..........................högst 7

Rektorsarvode .................. 1440

I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga om lönesättningen

för rektorer, således jämväl förslaget rörande rektorsarvoden vid högre

folkskolor, som icke äro praktiska mellanskolor.

3. Tillsynslärare.

Med förordande av ett av 1936 års lärarlönesakkunniga framlagt förslag

har departementschefen föreslagit, att tillsynslärare vid ifrågavarande skolor

må kunna, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall, tillerkännas

ett årligt arvode örn högst 200 kronor. Skolöverstyrelsen hade förordat

ett maximibelopp av 300 kronor. Statskontoret hade ifrågasatt, huruvida den

erfarenhet, som vunnits rörande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet,

närmast borde föranleda, att särskilda tillsynslärare vid ifrågavarande

skolor icke utsåges. I varje fall torde särskilt arvode till sådan lärare

enligt statskontorets mening knappast behöva förekomma. Undervisningsväsendets

lönenämnd har lämnat de sakkunnigas förslag utan erinran.

I de båda förutnämnda motionerna 1:277 och 11:417 har yrkats, att tillsynslärare

måtte efter skolöverstyrelsens beprövande kunna tillerkännas ett

arvode av högst 300 kronor. Till stöd för detta yrkande har bland annat anförts,

att arvode med nämnda eller högre belopp redan utgå till vissa tillsynslärare

vid de kommunala skolorna.

Utskottet vill framhålla, att löneregleringen näppeligen kommer att medföra

någon löneminskning för de lärare, vilka tjänstgöra såsom tillsynslärare,

detta bland annat på grund av de av Kungl. Majit föreslagna och av utskottet

i det följande tillstyrkta bestämmelserna rörande ersättning åt lärare,

som genom löneregleringen lider löneminskning. Vid sådant förhållande

och då de av Kungl. Majit föreslagna arvodena till tillsynslärare synas

kunna godtagas med hänsyn till dessa befattningshavares uppgifter och

andra omständigheter, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

och avstyrka ifrågavarande motioner, såvitt dessa skilja sig från sistnämnda

förslag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

15

4. Icke-ordinarie ämneslärare.

I enlighet nied av de sakkunniga framställt förslag förutsätter departementschefen,

att ifrågavarande lärarkategori i likhet med vad som skett för

folk- och småskolornas vidkommande indelas i extra ordinarie lärare, vikarierande

lärare och timlärare samt att löneförmånerna för dessa lärare i

huvudsak anpassas efter de bestämmelser, som gälla i fråga örn motsvarande

lärargrupper vid de statliga läroverken. Departementschefen har för

extra ordinarie och vikarierande lärare föreslagit följande lönegradsplacering,

nämligen för

adjunkt skompetenta extra ordinarie lärare vid kommunala flick- och mellanskolor

samt praktiska mellanskolor 21 lönegraden,

adjunktskompetenta vikarierande lärare vid samma skolor 20 lönegraden

samt för

övriga extra ordinarie och vikarierande lärare 19 lönegraden.

Timlärarlönerna skola enligt departementschefens förslag så beräknas, att

timlärare med full tjänstgöring skulle erhålla lön, som motsvarade begynnelselönen

för vikarierande lärare med motsvarande kompetens.

Vad av departementschefen anförts rörande avlöning åt icke-ordinarie Utskottet.

ämneslärare biträdes av utskottet.

5. Lärare i övningsämnen och praktiska läroämnen m. m.

I de för ifrågavarande skolor gällande statliga avlöningsbestämmelserna

har någon fast anställningsform icke upptagits för lärare i övningsämnen.

Såvida icke dessa lärare genom vederbörande skoldistrikts försorg erhållit

fastare anställning, hava de anställning allenast såsom timlärare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär för dessa lärares vidkommande en reglering

i viss utsträckning av anställningsförhållandena. Sålunda föreslås, att

ordinarie eller extra ordinarie anställning må kunna erhållas av lärare i övningsämnen,

som vid en och samma skola hava en tjänstgöring av minst

20 veckotimmar.

Löneförhållandena för lärare i övningsämnen föreslås reglerade i huvudsaklig

överensstämmelse med lönerna för motsvarande lärarkategorier vid de

allmänna läroverken, varvid förutsättes, att enahanda behörighetsvillkor

skola uppställas. Med tillstyrkan av ett från skolöverstyrelsens sida framlagt

förslag har departementschefen dock föreslagit, att lärare i kvinnlig slöjd

och hushållsgöromål vid de yrkesbetonade högre folkskolornas och de praktiska

mellanskolornas hushållslinje samt de kommunala flickskolornas praktiska

linje placeras ordinarie lärare i 18 lönegraden och extra ordinarie i 10

lönegraden.

Kungl. Majit har även föreslagit en reglering av lönerna för lärare i praktiska

läroämnen vid praktiska mellanskolor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Kr 156.

Utskottet.

Förslaget innebär, att nämnda lärare med hänsyn till undervisningsämnenas

art uppdelas i tre kategorier, nämligen lärare i mera teoretiskt betonade

läroämnen, i med övningsämnen nära besläktade läroämnen samt i

övriga ämnen, såsom exempelvis stenografi och maskinskrivning samt även

verkstadsarbete. Beträffande den förstnämnda kategorien (exempelvis mekanik

med hållfasthetslära och handelsräkning) har i annat sammanhang

(jfr ovan) föreslagits medgivande av rätt för Kungl. Majit att förklara lärare

i tekniska eller yrkesbetonade ämnen, som icke äga formell adjunktsbehörighet

efter prövning från fall till fall berättigade att åtnjuta lön såsom

adjunktskompetenta lärare; lärare, tillhörande denna kategori, vilka icke

tillerkänts nämnda löneställning, skulle erhålla lön såsom icke-adjunktskompetenta

ämneslärare. Beträffande ater lärare i med övningsämnen nära

besläktade praktiska läroämnen (exempelvis hushållsgöromål och sömnad)

föreslås med de undantag beträffande kvinnlig slöjd och hushållsgöromål i

vissa speciallinjer, som ovan angivits, samma löneställning som för motsvarande

Övningslärare. Vidkommande den tredje av ifrågavarande lärarkategorier

föreslår Kungl. Majit, att till densamma hörande lärare generellt

hänföras till 16 lönegraden i fråga örn ordinarie lärare och till 15 lönegraden

i fråga örn extra ordinarie lärare, dock med rätt för Kungl. Majit att, da

särskilda skäl föreligga, medgiva att sådan lärarbefattning vid praktisk

mellanskola må kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden

för ordinarie och 18 lönegraden för extra ordinarie lärare.

Det förutsättes, att ordinarie lärartjänst i praktiska ämnen vid praktiska

mellanskolor må inrättas först efter prövning av central myndighet.

Beträffande avlöningen till timlärare i praktiska läroämnen vid förevarande

skolor hava de sakkunniga föreslagit, att sådant arvode skulle^ i fråga

om praktiska läroämnen, som av Kungl. Majit bestämts, kunna utgå såsom

för timlärare i läsämne, men i övrigt med samma belopp, som skulle gälla

beträffande timlärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. En

motsvarande anordning har föreslagits beträffande timlärare i yrkesämne

vid yrkesbestämd högre folkskola. Departementschefen har tillstyrkt detta

förslag med det tillägget, att till timlärare i praktiskt läroämne i praktisk

mellanskola eller yrkesämne vid yrkesbestämd högre folkskola må, efter

prövning i varje särskilt fall av överstyrelsen, kunna för sammanlagt högst

sex veckotimmar inom varje klassavdelning av andra, tredje och fjärde klassen

utgå ett tilläggsarvode med högst 45 kronor för varje veckotimme. —

Departementschefen har i detta sammanhang förordat, att timlärararvodena

regleras på nu nämnt sätt jämväl vid i allmänna läroverk och kommunala

mellanskolor inbyggda praktiskt realskollinjer.

Utskottet har icke något att erinra mot den av departementschefen förordade

regleringen av anställnings- och löneförhållandena för övningslärarpersonalen

vid dessa skolor. Jämväl förslaget i vad det avser lönesättningen

för lärare i praktiska läroämnen vid praktiska mellanskolor synes kunna

biträdas. Kungl. Majits förslag i dessa delar få betraktas som en provisorisk

reglering av förhållandena på detta område, vid vilken det synes befogat att

iakttaga en viss försiktighet.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna biträda det i motionen

lii 396 framställda förslaget rörande något förbättrade löneförmåner för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande A''r 156.

17

vissa lärare vid handelslinjer, speciellt för lärare i stenografi. Med anledning

av vad i motionen anförts vill utskottet för övrigt påpeka, att Kungl.

Maj:ts förslag förutsätter, att ordinarie lärare i vissa mera teoretiskt betonade

läroämnen, exempelvis i handelsräkning, skola erhålla lön såsom ickeadjunktskompetenta

lärare, alltså i 21 lönegraden, därest de icke av Kungl.

Maj:t tillerkänts lön såsom adjunktskompetenta lärare, alltså i 23 lönegraden.

Det vill på grund härav förefalla, som örn en del av de i motionen

framställda önskemålen redan äro i Kungl. Maj:ts förslag beaktade.

C. Avlöningsreglementet.

Det av de sakkunniga utarbetade, såsom bilaga till propositionen nr 230

fogade förslaget till avlöningsreglemente för lärare vid ifrågavarande skolor

har utformats i nära anslutning till det av 1937 års riksdag godkända förslaget

till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.

Departementschefen har till särskild behandling upptagit bland annat

frågan örn särskilt löneavdrag vid ledighet för idkande av studier eller bedrivande

av arbete, som prövas vara av betydelse för skolväsendet eller för

lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom skolväsendet. De

sakkunniga hava med någon tvekan förordat, att sådant löneavdrag må medgivas,

dock endast för högst tre månader och under förutsättning av skolöverstyrelsens

medgivande. I annat fall skulle hela lönen avstås, överstyrelsen

■ har i sitt yttrande i ämnet uttalat sig för att de kommunalt

anställda lärarna borde i detta hänseende beredas samma förmån av upp

till sex månaders ledighet för ändamålet som de statligt anställda lärarna.

Statskontoret har delat den tvekan, varåt de sakkunniga givit uttryck.

För egen del har ■ departementschefen ansett sig böra tillstyrka bestämmelser

i antydd riktning endast under förutsättning, att tiden för ledigheten

maximeras till tre månader och att överstyrelsen i varje särskilt fall prövade

förutsättningarna för förfarandets tillämpande. I anslutning i övrigt till vad

som gällde beträffande statligt anställda lärare har departementschefen föreslagit,

att vederbörande lärare skulle vidkännas vederbörligt löneavdrag

vid ledighet i och för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst

ämne, dock sammanlagt för högst tre månader av den tid, han innehade

befattning inom en och samma lönegrad, och under förutsättning, att skolöverstyrelsen

prövat behov av sådan ledighet föreligga.

Nämnda förslag till avlöningsreglemente synes efter de jämkningar, som

kunna föranledas av de av departementschefen och av utskottet förordade

ändringarna i de sakkunnigas förslag, kunna i sina huvuddrag läggas till

grund för de bestämmelser i ämnet, sorn komma att framdeles meddelas.

Utskottet förutsätter, att vid den mera i detalj gående prövning av förslaget

Bihang tilt riksdagens protokoll IDUS. 6 sand. Nr 156. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

till avlöningsreglemente, som av departementschefen ställts i utsikt, de jämkningar

i övrigt vidtagas, som kunna befinnas lämpliga i syfte att åstadkomma

överensstämmelse, så långt detta låter sig göra, med de lönebestämmelser,

som numera utfärdats beträffande de statligt anställda lärarna och

beträffande folk- och småskollärarna.

I detta sammanhang anser sig utskottet till närmare övervägande böra

upptaga allenast den ovanberörda frågan örn löneavdrag för lärare vid ledighet

för studier. I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:417 har i

detta hänseende yrkats den ändringen i departementschefens förslag, att

lärare må beviljas ledighet med vederbörligt avdrag under högst sex i

stället för av departementschefen tillstyrkta tre månader. Till stöd för detta

yrkande har bland annat anförts, att ifrågavarande studier i flertalet fall

komme att bedrivas vid universitet, varför det vore rimligt att ej underskrida

den tid, som motsvarar en termin.

Utskottet anser i likhet med motionärerna det befogat, att ifrågavarande

kommunalt anställda lärare likställas med lärarna vid de allmänna läroverken

i avseende å ledighet för idkande av studier. Utskottet föreslår därför,

att vederbörande lärare må vidkännas omförmälda löneavdrag för sammanlagt

högst sex månader. I övrigt ansluter sig utskottet till departementschefens

förslag på denna punkt.

II. Statsbidragsfrågan.

Enligt gällande statsbidragsbestämmelser skall skolområde, som underhåller

skola av förevarande slag, för bestridande av kostnaderna härför

erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och till parallellavdelning av

årsklass, dels ock för lärare med full tjänstgöring. Enligt vad 1936 års

lärarlönesakkunniga framhållit, innebära dessa bestämmelser, att skolområdet

har att svara för kostnaderna för ordinarie ämneslärare tillförsäkrade

förmåner av fri bostad och bränsle eller ersättning därför enligt ortens

pris, avlöning utöver utgående statsbidrag till lärare i övningsämnen, i den

mån ej undervisning i dessa ämnen bestrides av fast anställda ämneslärare,

kostnader för avlöning av erforderligt antal timlärare, en tredjedel av rektors

arvode samt arvode åt rektorsvikarie och vikarie för biträdande föreståndarinna.

Härtill komma för kommunernas del eventuellt utgående kommunala

lönetillägg.

Nämnda sakkunniga hava föreslagit en förenkling av ifrågavarande statsbidragsgrunder.

Förslaget innebär, att staten, i stället för nuvarande anordning

med bidrag dels till skolan, dels ock till lärarna, skulle bestrida viss

kvotdel, beträffande kommunala mellanskolor 3A och i fråga örn övriga här

avsedda skolformer 2/3 av samtliga enligt det föreslagna avlöningsreglemen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

19

tets bestämmelser vid vederbörande skola utgående lönebelopp. Därjämte

skulle statsverket liksom hittills bevilja dyrtidstillägg till lärarna enligt de

grunder, som tillämpades vid statens s. k. reglerade verk. Som villkor för

erhållande av statsbidrag till lärares avlöning skulle gälla, att några kommunala

löne- eller pensionstillägg icke beviljades lärarna. Dock har föreslagits

(jfr nedan), att om lärare genom den nya löneregleringen skulle lida

minskning i honom tillkommande lön å innehavande tjänst eller därmed

förbunden pensionsrätt, statsbidrag till sådan lärares lön skulle utgå allenast

under villkor, att kommunen iklätt sig att hålla läraren skadeslös för berörda

minskning.

Till stöd för nämnda förslag hava de sakkunniga, i vad avser statsbidragets

storlek, anfört bland annat:

De sakkunniga hade beräknat statens nuvarande andel i de enligt gällande

bestämmelser utgående minimilönerna vid ifrågavarande skolformer

lill omkring 75 å 85 procent av samtliga dessa löneförmåner. Statens bidrag

utginge emellertid för närvarande med samma belopp för samtliga lärare

oavsett stationeringsorten, vilket i ett stort antal fall föranlett vederbörande

skolkommuner att lämna lärarna kompensation för ökade levnadskostnader

å dyrorterna. I de fall, då kommunerna beviljat lärarna större löneförmåner

än de föreskrivna minimilönerna, ökade givetvis det procenttal, varmed

kommunen bidroge till lönekostnadernas totalbelopp.

Enligt de av de sakkunniga ifrågasatta statsbidragsgrunderna skulle

emellertid statsverket efter löneregleringens genomförande lämna bidrag

jämväl till den till lärarna efter de föreslagna avlöningsbestämmelserna utgående

dvrortskompensationen. Med hänsyn härtill hade de sakkunniga ansett

sig böra förorda, att staten lämnade bidrag till vederbörande skolområde

__förutom med dyrtidstillägg åt lärarna enligt de för befattningshavare vid

s. k. nyreglerade verk gällande grunder — med 2/s av de lönebelopp, som

utbetalades till lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor i enlighet med de

av de sakkunniga förordade lönebestämmelserna, vilket innebure, att staten

skulle till lärarnas samtliga löneförmåner komma att bidraga med omkring

70 procent.

Med hänsyn till att åtskilliga samhällen å de lägre dyrortsgrupperna genom

en dylik fördelning av kostnaderna i flera fall skulle få vidkännas en

ökning av den kvotdel, varmed de för närvarande bidroge till lärarnas avlöning,

hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå en höjning av nämnda

kvotdel för de kommunala mellanskolornas vidkommande. Mot en dylik

åtgärd kunde visserligen betänkligheter möta med hänsyn till den förmån,

som härigenom skulle komma vissa större skolkommuner till del, vilka redan

vid statsbidrag efter en kvotdel av 2U skulle erhålla en minskning av sin

nuvarande andel av lönekostnaderna. Med hänsyn emellertid lill att de kommunala

mellanskolorna för ett stort antal kommuner med svagare ekonomisk

ställning hade att fylla samma uppgift som de statliga realskolorna,

för vilka staten vidkändes hela lönekostnaden, hade det synts de sakkunniga

skäligt att för de kommunala mellanskolorna statsbidraget bestämdes till

något högre kvotdel av lönekostnaderna än för övriga här ifrågavarande

skolformer. Denna högre kvotdel ville de sakkunniga föreslå till 3/4, vilket

motsvarade omkring 77,5 procent av samtliga löneförmåner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Statens kostnader för ifrågavarande skolor i jämförelse med nu skulle

vid ett bifall till de sakkunnigas förslag ställa sig sålunda:

Kommunala mellanskolor................

Statens

lostnader

Kostnads-

ökning

för

närvarande1

efter löne- och

statsbidrags- reglering2

2 077 000

1 540 000

1 865 000

2 685 000

1 775 000

2 200 000

608 000

235 000

335 000

Kommunala flickskolor ...............

Högre folkskolor ................

Summa kronor

5 482 000

6 660 000

1 178 000

1 Inklusive tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.''

2 Inklusive dyrtidstillägg men exklusive provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

dyrortstillägg.

De sakkunnigas omförmälda förslag angående ändrade grunder för statsbidrag

har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Däremot har skolöverstyrelsen anfört betänkligheter i fråga om förslaget,

att staten skulle vad avsåge de kommunala mellanskolorna bidraga med en

kvotdel på 3U och vad avsåge övriga högre kommunala skolor med en kvotdel

på ~/ä av vederbörande lönekostnader.

Därest de sakkunnigas förslag realiserades, torde en oundviklig konsekvens

bliva, att åtskilliga kommuner, i valet mellan att upprätta å ena sidan en

kommunal mellanskola med en allmän teoretisk realskollinje, å andra sidan

en högre folkskola med yrkesbetonad linje, en praktisk mellanskola eller

en kommunal flickskola, skulle av ekonomiska skäl välja den förra skolformen.

Staten skulle på detta sätt komma att direkt motverka den lovande utveckling,

som på senare tider inletts inom vårt skolväsen mot en mer praktiskt

yrkesbetonad undervisning, avsedd att bereda de unga för de alltmer

ökade krav, som de praktiska yrkena ställde på sina utövare, och ägnad att

skapa ökad aktning för det praktiska arbetet. Därest vidare en kommun i valet

mellan å ena sidan en kommunal mellanskola och å andra sidan en kommunal

flickskola skulle av rent ekonomiska skäl välja den förra, skulle detta

även ur en annan synpunkt vara mindre lyckligt. Det torde nämligen icke

kunna bestridas, att den kommunala flickskolan beredde flickorna en lugnare

studiegång och gåve dem en åtminstone i vissa ämnen grundligare utbildning,

samt att den på det hela taget beredde dem möjlighet till en på en

gång allmänt medborgerlig och för deras särskilda behov och läggning avpassad

undervisning. I och med skapandet av den kommunala flickskolan

hade också statsmakterna visat sin uppskattning och sitt erkännande av

denna skolform, överstyrelsen befarade emellertid, att en fördelning av

statsbidraget till de högre kommunala skolorna enligt de sakkunnigas förslag

skulle verka hindrande för uppkomsten av nya kommunala flickskolor,

och att den sålunda skulle i detta hänseende direkt motverka en av staten

själv inledd utveckling, som ansetts önskvärd och lycklig.

Under dylika förhållanden syntes det överstyrelsen uppenbart, att den

enda utvägen att i här berörda avseende skapa rättvisa och garantera kommunerna

möjlighet att på rent sakligt pedagogiska grunder träffa val av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

21

skolform vore, att statsbidraget finge utgå med lika kvotdel eller med 3U till

samtliga skolformer.

Departementschefen har för egen del anfört:

»I anslutning till de sakkunnigas förslag och i överensstämmelse med de

föreskrifter, som nu i sådant hänseende gälla beträffande statsbidrag till avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor, föreslår jag, att såsom villkor för

utgående av statsbidrag till kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor skall gälla, att lärarnas avlöningsförmåner utgå i

enlighet med vad därom varder stadgat och att lärare icke därutöver av skolområdet

åtnjuter ersättning för utförande av arbetsuppgifter, sam enligt meddelade

bestämmelser kunna åläggas honom i tjänsten. Som villkor bör

vidare i anslutning till de sakkunnigas förslag gälla, att vederbörande redogörare

i föreskriven ordning till statens intressekontor redovisar belopp, som

lärare önskar genom avdrag å sin avlöning avsätta för intressekontorsändamål.

Härförutom böra för statsbidrags utgående föreskrivas i huvudsak samma

villkor angående skolornas organisation, undervisning, tillhandahållande

av lokaler, möbler och undervisningsmaterial genom skolområdets försorg

m. m., som nu tillämpas. Som villkor bör även gälla, att skolområdet bereder

personlig lönefyllnad och personlig pensionsfyllnad åt lärare, som

genom löneregleringen lider minskning i löne- eller pensionsförmåner. I sistnämnda

hänseende synas kunna meddelas i stort sett samma bestämmelser,

som enligt kungörelse nr 901/1937 i detta hänseende äro stadgade i fråga

örn folk- och småskollärare. Slutligen bör, på sätt i det följande angives,

som villkor gälla, att fråga om inrättande av ny lärartjänst underställes

prövning av central statsmyndighet.

Vad angår statsbidragets storlek, har jag ingenting att erinra mot de sakkunnigas

förslag, att staten jämväl i fortsättningen bestrider bela kostnaden

för dyrtidstillägg, givetvis utgående jämlikt de regler, som kunna komma

att gälla beträffande befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk.

De sakkunnigas förslag beträffande formerna för statens bidrag i övrigt

till förevarande högre kommunala läroanstalter innebär en önskvärd förenkling

av det nuvarande statsbidragssystemet och i det stora hela taget en

lycklig lösning av denna fråga. I princip anser jag mig därför böra biträda

förslaget, att ifrågavarande statsbidrag skall utgå med en viss kvotdel av

samtliga till vederbörande skola enligt avlöningsreglementet utgående lönebelopp.

Som förutsättning härför bör emellertid, såsom de sakkunniga påpekat,

gälla, att inrättandet av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster

lägges under statens kontroll. De sakkunniga hava föreslagit, att för inrättande

av sådan tjänst skulle erfordras skolöverstyrelsens medgivande. För

egen del finner jag det lämpligare, att i detta avseende anslutning sökes till

vad som gäller beträffande folk- och småskollärare. Jag förutsätter således,

att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag skall gälla, att tillstånd till

inrättande av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster lämnas av Kungl.

Majit. I likhet med de sakkunniga utgår jag vidare från att statsbidrag till

avlönande av lärare bör utgå endast så länge läraren erfordras för skolans

verksamhet. Härförutom böra vissa föreskrifter meddelas i fråga örn det antal

lärare, sorn vid varje skola bör förekomma i förhållande till antalet avdelningar.

Det synes lämpligt att i detta hänseende låta de vid realskolorna

rådande förhållandena i stort sett vara normerande. Del lärer få ankomma

på Kungl. Majit att framdeles taga sistnämnda fråga under närmare örn
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

prövning och meddela de bestämmelser i vederbörande stadgor, som kunna

befinnas erforderliga.

Uppmärksamheten bör här fästas på att genom det föreslagna förfarandet

det i fortsättningen icke lärer vara behövligt att riksdagen, på sätt hittills

skett, årligen meddelar särskilda föreskrifter rörande statsbidrag till parallellavdelningar

vid förevarande skolor och antalet elever i varje avdelning.

Bestämmelser i det sistnämnda hänseendet böra inryckas i de för de särskilda

skolorna gällande stadgorna.

Såsom av det föregående inhämtas, hava de sakkunniga på anförda skäl

ifrågasatt, att omförmälda kvotdel av lönekostnaderna enligt avlöningsreglementet

skulle bestämmas till 3U i fråga om kommunala mellanskolor och

L7s i fråga örn de övriga skolformerna. De invändningar, som av överstyrelsen

anförts gentemot en sådan differentiering av statsbidraget efter skolformernas

art, hava synts mig befogade, och jag kan icke tillstyrka de sakkunnigas

förslag på denna punkt. Det torde vara ofrånkomligt att fastställa

en för alla de ifrågavarande skolformerna gemensam kvotdel. Jag har funnit

mig böra föreslå, att staten gäldar 3/i av samtliga de lönebelopp, som

enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande skola. Detta förslag

medför visserligen en kostnadsökning för staten. Mitt ställningstagande

är emellertid motiverat av hänsyn till de mindre bärkraftiga kommunerna.

Jag förutsätter, att ifrågakommande lärare vid kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och högre folkskolor skola i likhet med exempelvis

folk- och småskollärare komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg

och provisorisk avlöningsförstärkning. Chefen för finansdepartementet torde

komma att framdeles anmäla denna fråga.

Såvitt jag kan finna, hava de sakkunniga icke tagit ställning till spörsmålet,

huru stor del av kostnaderna för dessa speciella löneförmåner, som

bör gäldas av statsverket. I detta hänseende äro de bestämmelser, som gälla

i fråga om folk- och småskollärare — staten bestrider i fråga om dessa

lärare hela kostnaden för förmånerna i fråga — icke förebildliga, eftersom

staten i princip gäldar jämväl alla de till sistberörda lärare i övrigt utgående

kontanta förmånerna. Enär det provisoriska dyrortstillägget till sin principiella

karaktär är att betrakta som en påbyggnad på den differentiering av

lönerna efter dyrortsförhållanden, som lönesystemet i övrigt innesluter, och

den provisoriska avlöningsförstärkningen som ett förskott på en blivande,

ny lönereglering, finner jag det riktigt, att staten, vad förevarande högre

kommunala skolformer beträffar, gäldar allenast samma kvotdel av kostnaderna,

som föreslagits skola tillämpas beträffande de i avlöningsreglementet

reglerade löneförmånerna, alltså 3/4 av provisoriskt dyrortstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning.

Om någon ordinarie lärare icke skulle övergå å det nya lönesystemet, torde

statens bidrag till kostnaderna för lön av denne lärare böra utgå enligt samma

grunder, som gälla beträffande lärarpersonalen i övrigt, alltså med 3/i

av lönekostnaderna och med hela kostnaden för eventuellt ifrågakommande

dyrtidstillägg.

Jag saknar här anledning att ingå på den av överstyrelsen berörda frågan

om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

angående statsbidraget och angående villkoren för dess åtnjutande.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

23

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten skall gälda tre fjärdedelar av Utskottet.

samtliga de lönebelopp, som enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande

skola, samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning men hela kostnaden för dyrtidstillägg.

I de likalydande motionerna 1:266 och 11:394 har hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla dels om utredning beträffande fortsatt

förstatligande av de kommunala mellanskolorna, dels ock, i avvaktan

på denna utredning, örn ändrad fördelning av kostnaderna för skolorna

mellan statsverket och kommunerna, så att de mindre kommunala mellanskolorna

erhålla större statsbidrag än vad av Kungl. Majit föreslagits. I sistnämnda

syfte har i motionerna ifrågasatts, att statsbidrag skulle för varje

kommunal mellanskola utgå till hela avlöningen åt rektor och tre ordinarie

ämneslärare samt med 50 procent av lönen åt samtliga övriga lärare. Dyrtidstillägg

skulle i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag helt gäldas

av statsverket.

I motionen II: 418 har hemställts, att alla kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor och högre folkskolor, som förut tilldelats statsbidrag,

måtte i fortsättningen erhålla sådant efter samma bestämmelser som gälla

för statliga samrealskolor.

Den i de förstnämnda motionerna berörda frågan örn utredning beträffande

fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna har redan

varit föremål för innevarande års riksdags behandling. I sin skrivelse nr 8

har riksdagen under punkten 105: o) uttalat önskvärdheten av att Kungl.

Majit, i samband med en undersökning rörande i vad mån och på vad sätt

den statliga skolverksamheten bör utsträckas till orter, där kommunala mellanskolor

för närvarande äro upprättade, tager under omprövning, huruvida

icke jämväl kommunala mellanskolan i Älmhult bör ombildas till statlig

realskola, och för riksdagen framlägger det förslag, som kan framgå som

resultat av en sådan undersökning. Riksdagen saknar alltså anledning att

ånyo upptaga nämnda fråga till behandling.

Ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kan komma att medföra ökade

utgifter för huvudmännen för kommunala mellanskolor och högre folkskolor,

vilka visserligen på grund av sin geografiska belägenhet hava ett

ringa antal elever men som det oaktat kunna vara av stor betydelse för den

bygd, där skolan är belägen. Med hänsyn till de starka skäl, som i övrigt

tala för grundprinciperna i det av Kungl. Majit föreslagna statsbidragssystemet,

anser sig emellertid utskottet icke böra av nämnda anledning ifrågasätta

någon jämkning i statsbidragsgrunderna. Däremot finner utskottet

skäl föreligga för en undersökning av möjligheterna och lämpligheten av att

i särskilt ömmande fall tillerkänna extra understöd åt skolor av angiven art

i syfte att underlätta deras avveckling utan särskilda kostnader för kommunen.

Utskottet utgår från att Kungl. Majit i fortsättningen uppmärksammar

den av utskottet berörda frågan. Med vad sålunda anförts torde de i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

de ovanberörda motionerna framställda yrkandena örn ökat statsbidrag få

anses besvarade.

Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet icke något

att erinra. I likhet med departementschefen och skolöverstyrelsen anser

sålunda utskottet, att statsbidraget bör utgå enligt en för alla de ifrågavarande

skolformerna gemensam kvotdel. Utskottet tillstyrker förslaget,

att denna kvotdel bestämmes till % av de ovannämnda lönekostnaderna.

Utskottet kan alltså icke biträda de sakkunnigas förslag örn en differentiering

av statsbidraget efter skolformernas art. En sådan anordning skulle

medföra den icke önskvärda konsekvensen, att kommunerna av ekonomiska

skäl skulle komma att föredraga de skolformer, som åtnjöte högre

statsbidrag, framför de andra.

III. Löne- och statsbidragsregleringens genomförande.

Löne- och statsbidragsregleringen föreslås skola träda i kraft den 1 januari

1939. Liksom vid hittills genomförda löneregleringar förutsättas de lärare,

som övergå å det nya lönesystemet och därmed från ett lönesystem med förskottsutbetalning

till ett system med efterskottsutbetalning, skola vid det månadsskifte,

då löneregleringen för dem träder i kraft, av statsmedel erhålla

ett belopp, motsvarande vad de skulle hava uppburit i förskott för närmast

följande månad, örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna fortfarande

varit gällande. Kostnaderna härför hava beräknats till 197 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, alt vissa ämneslärare

vid kommunala mellanskolor, som erhållit tjänst vid allmänt läroverk

från och med den 1 januari 1938 eller sökt tjänst vid sådant läroverk,

att tillträdas den 1 juli 1938, gjort framställning örn rätt för ämneslärare vid

kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan löneregleringen för

de kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhölle anställning vid allmänt

läroverk och alltså på grund av övergång från lönesystem med förskottsutbetalning

av löner till lönesystem med efterskottsutbetalning finge vidkännas

avbrott i löneförmånernas utbetalande, att komma i åtnjutande av övergångslön.

Skolöverstyrelsen hade i avgivet yttrande funnit vissa betänkligheter

ur principiell synpunkt måhända kunna förefinnas mot ett bifall till

framställningar av denna art. Av billighetsskäl hade dock överstyrelsen ansett

sig icke böra motsätta sig bifall. Undervisningsväsendets lönenämnd

hade däremot icke funnit det möjligt att från vederbörande avlöningsanslag

bereda den ifrågasatta övergångslönen. Även örn departementschefen icke

ville förneka, att vissa billighetsskäl kunde tala till förmån för berörda framställningar,

kunde han å andra sidan icke förbise, att det kunde betraktas

som en lärares ensak, att han sökte transport till annan befattning. På

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

25

grund härav funne sig departementschefen icke böra framlägga förslag i

angiven riktning.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att löne- och statsbidragsregleringen

bör genomföras först från och med den 1 januari 1939.

I motionen 11:395 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan

löneregleringen för de kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhålla ordinarie

anställning vid allmänt läroverk, må komma i åtnjutande av övergångslön

och sålunda i likhet med läroverkens lärare ej behöva vidkännas

avbrott i löneförmånernas utbetalande på grund av övergång från lönesystem

med förskottsutbetalning till lönesystem med efterskottsutbetalning.

Då utskottet i likhet med departementschefen finner vissa billighetsskäl

tala för en utvidgning av förmånen av övergångslön till att gälla

också de i motionen angivna lärarna och ett beslut i anslutning till det motionsvis

framställda yrkandet icke torde komma att medföra några nämnvärdare

ekonomiska konsekvenser, vill utskottet icke motsätta sig, att övergångslön

må utgå jämväl till nämnda lärare ävensom till motsvarande lärare

vid kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Det bör ankomma på Kungl. Majit att härutinnan meddela de föreskrifter,

som kunna befinnas erforderliga.

I övrigt förordar utskottet vad av departementschefen föreslagits i avseende

å löne- och statsbidragsregleringens genomförande.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.

Anslaget är nu uppfört med 1 055 300 kronor, varav på bidrag till kommunala

flickskolor beräknas belöpa förslagsvis 881 400 kronor och på tillfällig

löneförbättring till lärarpersonalen vid dessa skolor förslagsvis

173 900 kronor. Av 1937 års riksdag meddelade bestämmelser för budgetåret

1937/38 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid

kommunal flickskola innebära bland annat, alt statsbidrag må utgå till

sammanlagt högst 72 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit efter framställning

av skolöverstyrelsen annorlunda bestämmer.

Anslagsbehovet för förra delen av budgetåret 1938/39 — alltså innan löneregleringen

trätt i kraft — har beräknats till i runt tal 600 000 kronor. Därvid

är att märka, att antalet statsbidragsberättigade kommunala flickskolor

ökat från 25 till 26 genom tillkomsten av den kommunala flickskolan i

Malmö samt att antalet parallellavdelningar beräknats till 95.

För senare delen av nästa budgetår — alltså efter löneregleringens ikraftträdande

— skola ur anslaget bestridas dels statsbidrag till eventuella kostnader

— frånsett dyrtidstillägg -—■ för avlöning åt lärare, som icke vilja

Utskottet.

bihang till riksdagens protokoll 1938. (i sami. Nr 156.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

övergå på det nya lönesystemet, dels statsbidrag till lönekostnader enligt

vederbörligt avlöningsreglemente, dels statsbidrag till provisoriskt dyrortstillägg,

dels ock övergångslön. För dessa ändamål beräknas i runt tal förslagsvis

900 000 kronor, varav 57 000 kronor för bestridande av kostnaderna

för den föreslagna övergångslönen.

Hela anslagssumman har sålunda beräknats till (600 000 + 900 000 =)

1 500 000 kronor, motsvarande en anslagsökning med 444 700 kronor. Häremot

svarar dock en till 50 000 kronor beräknad minskad belastning å dvrtidstilläggsanslaget.

Tillfällig löneförbättring förutsättes skola utgå endast intill utgången av

år 1938.

I detta sammanhang har departementschefen uttalat, att det syntes kunna

överlåtas å skolöverstyrelsen att i framtiden fastställa reglementen för såväl

kommunala flickskolor som kommunala mellanskolor och högre folkskolor,

vilket för närvarande ankomme på Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t skulle

dock förbehålla sig rätten att pröva behovet av nya sådana skolor.

Utskottet. Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra.

2. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.

Anslaget är nu uppfört med 1 595 400 kronor.

För förra delen av nästa budgetår beräknas en anslagssumma av 830 000

kronor vara erforderlig. Kostnadsökningen betingas främst av tillkomsten

av fyra nya skolor av ifrågavarande typ samt av två inbyggda praktiska linjer.

Antalet parallellavdelningar förutsättes däremot förbliva oförändrat.

119 avdelningar.

Kostnaderna för senare hälften av budgetåret 1938/39 hava beräknats till

i runt tal 1 300 000 kronor.

Belastningen å anslaget i sin helhet skulle alltså enligt beräkningarna

komma att uppgå till 2 130 000 kronor. Beloppet har dock ansetts böra avrundas

till förslagsvis 2 100 000 kronor. Anslagshöjningen i förhållande till

nu utgående anslagsmedel uppgår till 504 600 kronor, varemot svarar en

till 90 000 kronor beräknad minskning av belastningen å vederbörande dvrtidstilläggsanslag.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

3. Förslagsanslaget till understöd dt högre folkskolor.

Detta anslag är för närvarande uppfört med 1 400 000 kronor och beräknas

för nästa budgetår till 1 850 000 kronor, varav 750 000 kronor belöpa

å förra och 1 100 000 kronor å senare delen av budgetåret. Vid bifall till

Kungl. Maj:ts förslag uppstår alltså en anslagshöjning med 450 000 kronor.

Dyrtidstilläggsanslaget beräknas på grund av löneregleringen komma att

för nästa budgetår minskas med i runt tal 90 000 kroner.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

27

Även frånsett löneregleringen föreligger enligt Kungl. Maj:ts förslag en

reell anslagshöjning, beroende på tillkomsten av nya högre folkskolor samt

ökning av antalet klasser vid skolor, som ännu icke färdigbildats.

Kungl. Maj:ts förslag i denna del lämnar utskottet utan erinran.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala

flickskolor och högre folkskolor skola, med iakttagande

av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 ävensom av

utskottet i det föregående anförts, från och med den 1 januari

1939 åtnjuta avlöning jämlikt i nämnda statsrådsprotokoll

berörda förslag till avlöningsreglemente;

2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från

och med den 1 januari 1939 under de villkor, som i nämnda

statsrådsprotokoll angivits, utgå statsbidrag, motsvarande —

förutom hela kostnaden för eventuellt utgående dyrtidstilllägg

— % av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående

lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt

dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning,

ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter

i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de tilläggsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för

genomförandet av de ovannämnda avlöningsbestämmelserna

eller eljest stå i samband därmed;

4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor

må, under förutsättning att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente,

vid ingången av januari 1939 av statsmedel

uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg

frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande ägt giltighet;

5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den

1 juli—den 31 december 1938 utgå till lärarpersonalen vid

kommunala flickskolor med följande belopp för helt budgetår

räknat:

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj;t i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunderna bestämmer;

6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

1 500 000 kronor;

7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den

1 juli—den 31 december 1938 utgå till lärarpersonalen vid

kommunala mellanskolor med följande belopp för helt budgetår

räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till'' extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunderna bestämmer;
8.

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

2 100 000 kronor;

9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 1 850 000 kronor;

B. att de ovannämnda motionerna (I: 265 och II: 419,

I: 266 och II: 394, I: 276 och II: 416, I: 277 och II: 417 samt

II: 395, 396 och 418) må, i vad de icke kunna anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört, icke till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Nilsson i

Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson

i Benestad, Andrén, Carlström, Bäcklund och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Eriksson i Stockholm, Jeppsson,

Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Holmdahl, Isacsson, Andersson i Södergård,

Weijne, Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande A''r 156.

29

Reservation

av herrar Oscar Olsson, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Isacsson,

Weijne, Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande under avsnittet »11. Statsbidragsfrågan» bort

hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag----(= utskottet)---— anses besvarade.

Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet erinran

att framställa endast så till vida, att utskottet vill förorda ett något lägre

statsbidrag för de kommunala flickskolorna. Detta synes utskottet motiverat

bland annat av den anledningen, att sådana skolor i motsats till exempelvis

de kommunala mellanskolorna undantagslöst äro belägna å orter med statliga

läroverk, vilket gör det befogat, att kommunerna bestrida en något

större anpart av kostnaderna för dessa skolor. Utskottet föreslår därför den

jämkningen i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till kommunala flickskolor

må utgå med ~!s och till övriga skolor med 3/4 av de ovannämnda

avlöningskostnaderna.»

dels att utskottets yttrande under avsnittet »IV. Anslagsberäkningar för

budgetåret 1938/39» angående förslagsanslaget till bidrag till kommunala

flickskolor bort hava följande lydelse:

»Enligt verkställda överslagskalkyler kommer den av utskottet ifrågasatta

sänkningen av statsbidraget till kommunala flickskolor att medföra en

minskning av anslagsbehovet med, för helt budgetår räknat, i runt tal 200 000

kronor. Med hänsyn härtill föreslår utskottet, som i övrigt biträder anslagsberäkningarna

och vad av departementschefen i samband därmed föreslagits,

att förevarande anslag för nästa budgetår minskas med 100 000 kronor

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag och alltså uppföres med 1400 000

kronor.»

dels ock att utskottets under A. 2. och A. t», gjorda hemställan bort hava

följande lydelse:

»2. besluta, att till ifrågavarande .skolor skall frän och med

den 1 januari 1939 under de villkor, som i nämnda statsrådsprotokoll

angivits, utgå statsbidrag, motsvarande — förutom

hela kostnaden för eventuellt utgående dyrtidstillägg

— för kommunal flickskola % och för övriga av här ifrågavarande

skolor % av de enligt omförmälda avlöningsreglemente

utgående lönebeloppen samt av eventuellt utgående

provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning,

ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter

i övrigt, som i delta hänseende kunna erfordras;

0. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

1 400 000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1''f.Vs (i samt Nr 166

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre s. 1 i texten