Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.
1938-05-20 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
1
Nr 156.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering
för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t (punkterna 119 och 170 av det vid
nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och högre folkskolor, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Kommunala läroverk: Bidrag
till kommunala flickskolor ett förslagsanslag av 1 520 000 kronor; dels
till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag
av 2 440 000 kronor; dels ock till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition
(nr 230), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att
1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
och högre folkskolor skola, med iakttagande av vad av chefen för ecklesiastikdepartementet
i sistnämnda statsrådsprotokoll anförts, från och med
den 1 januari 1939 åtnjuta avlöning jämlikt i samma statsrådsprotokoll omförmälda
förslag lill avlöningsreglemente;
2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från och med den
1 januari 1939 under de villkor, som av departementschefen angivits, utgå
statsbidrag, motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt utgående
dyrtidstillägg — 3U av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående
lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och
provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom bemyndiga Kungl. Majit att
meddela de föreskrifter i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;
3. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och till
Bihang
till riksdagens protokoll 1938. G sami. Nr 156. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
lämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda
avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;
4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor må, under förutsättning
att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemenie, vid ingången
av januari 1939 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de —
dyrtidstillägg frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,
örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna då
fortfarande ägt giltighet;
5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31
december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med
följande belopp för helt budgetår räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunderna
bestämmer;
6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;
7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31
december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med
följande belopp för helt budgetår räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunderna bestämmer;
8. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;
9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 1 850 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. W. Linder m. fl. (1:265) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Åqvist m. fl. (11:419), vari hemställts, att riksdagen vid fattande av
beslut med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering
för lärare vid kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor ville
genom särskild övergångsbestämmelse medgiva, att icke adjunktskompetenta
lärare vid dessa skolor, som vid löneregleringens ikraftträdande under minst
tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda art som den
nuvarande, måtte efter Kungl. Maj:ts prövning förklaras berättigade att åtnjuta
avlöning enligt högre lönegrad än den tjugoförsta;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
3
herr J. Larsson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren av herr
Å. Holmbäck m. fl. (11:394), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl.
Majit hemställa dels örn en utredning snarast möjligt beträffande ett fortsatt
förstatligande av de kommunala mellanskolorna, dels ock, i avvaktan
på denna utredning, örn en fördelning av statsbidragen, som av motionärerna
föreslagits, så att de mindre kommunala mellanskolorna erhålla högre statsbidrag
än vad Kungl. Majit föreslagit;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar Elon Andersson och K. Petersson (I: 276) och den andra inom andra
kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. (11:416), vari hemställts, att
riksdagen ville vidtaga sådan ändring i den genom propositionen nr 230 föreslagna
löneregleringen, att vid löneregleringens ikraftträdande redan anställda,
vid högre lärarinneseminarium utbildade, ordinarie lärare vid kommunala
mellanskolor placeras i lönegrad B 23;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. Sjödahl m. fl. (I: 277) och den andra inom andra kammaren av herr
L. V. Lindén m. fl. (II: 417), vari hemställts, att riksdagen måtte A. besluta,
1. att rektorer vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och praktiska
mellanskolor skola åtnjuta tilläggslöner av respektive 3 360, 2 880, 2 400
och 1 920 kronor; 2. att tillsynslärare efter skolöverstyrelsens beprövande
kunna tillerkännas ett särskilt arvode av högst 300 kronor; och 3. att lärare
må beviljas ledighet med avdrag enligt § 14 avlöningsreglementet mom. G 3)
under högst sex månader; samt B. hemställa till Kungl. Majit att vidtaga
sådan ändring av respektive stadgor, att rektorer vid kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor skola tillsättas
efter liknande grunder som de, vilka tillämpas för rektorerna vid statens
realskolor;
dels en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion (II: 395),
vari hemställts att riksdagen ville besluta att låta ordinarie ämneslärare vid
kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan löneregleringen för de
kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhålla ordinarie anställning vid
allmänt läroverk, komma i åtnjutande av övergångslön och sålunda i likhet
med läroverkens lärare ej behöva vidkännas avbrott i löneförmånernas utbetalande
på grund av övergång från lönesystem med förskottsutbetalning till
lönesystem med efterskottsutbetalning;
dels en inom andra kammaren av herr O. Backman m. fl. väckt motion
(11:396), vari hemställts, att riksdagen ville besluta dels rätt för Kungl.
Majit att, då särskilda skäl föreligga, medgiva att lärarebefattning i praktiska
läroämnen vid kommunal mellanskola må kunna hänföras till högre
lönegrad än den generellt fastställda, dock högst 21 lönegraden för ordinarie
och 19 lönegraden för extra ordinarie lärare, dels att ordinarie lärarebefattning
i stenografi vid kommunal mellanskola skall hänföras lill 21 lönegraden
och extra ordinarie till 19 lönegraden;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
dels ock en inom andra kammaren av herr O. S. Tantegård väckt motion
(II: 418), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att alla ungdomsskolor,
som förut tilldelats statsbidrag, i fortsättningen måtte erhålla sådant efter
samma bestämmelser som gälla för statliga samrealskolor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkanden hänvisas till motionerna 1:265, 11:394, 1:276, 1:277, 11:395, II:
396 och 11:418.
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 230 framställda förslag avser dels en lönereglering
för lärarna vid ifrågavarande skolor, dels spörsmålet örn statens
bidrag till kostnaderna för lärarnas avlöning, dels ock frågan örn de för
nästa budgetår för ändamålen erforderliga statsanslagen.
I. Lönereglcringsfrågan.
A. Lönesystem m. m.
Till ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor utgår för närvarande avlöning
med dels ett visst grundbelopp jämte tre ålderstillägg, dels fri bostad
och bränsle eller motsvarande ersättning, dels tillfällig löneförbättring (för
lärare vid högre folkskolor i stället provisorisk avlöningsförbättring), dels ock
dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder.
Beträffande lärare vid högre folkskolor utgå avlöningsförmånerna med
något högre belopp vid yrkesbestämda än vid allmänna högre folkskolor.
Vid mellanskolorna samt flickskolorna är lönen såtillvida differentierad efter
kompetensen, att ordinarie lärare med adjunktskompetens äger rätt att för
lönetur tillgodoräkna sig fem tjänsteår, d. v. s. i praktiken ett ålderstillägg.
Kvinnliga lärare åtnjuta lägre löneförmåner än manliga lärare.
Rektorer, vilka som regel skola utses för en tid av fem år bland de ordinarie
lärarna vid respektive skolor, samt biträdande föreståndarinnor åtnjuta
särskilda arvoden utöver lönen såsom lärare.
Extra ordinarie och vikarierande lärares löneförmåner äro bestämda på
motsvarande sätt som de ordinarie lärarnas. Vid samtliga ifrågavarande
skolor finnas vidare timlärare — i läroämnen och i övningsämnen — med
löneförmåner, bestämda med visst belopp för veckotimme.
Till ovanberörda löneförmåner kunna för närvarande komma kommunala
lönetillägg.
Kungl. Maj:ts förslag örn lönereglering för lärarna vid ifrågavarande skolor
m. m. bygger på ett av 1936 års lårarlönesakkunniga år 1937 framlagt förslag,
varöver yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret och undervisningsväsendets
lönenåmnd.
En lönereglering för lärarna vid nämnda skolor har av departementschefen
betraktats som en konsekvens av de av 1937 års riksdag beslutade löneregle
-
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
5
ringarna för lärare vid folk- och småskolor och för lärare vid de statliga
undervisningsanstalterna. Det lönesystem, som valdes för ifrågavarande lärare
vid de högre kommunala skolformerna, borde — såsom 1936 års lärårlönesakkunniga
föreslagit — utformas i anslutning till de principer, som
tillämpats vid de av 1937 års riksdag beslutade löneregleringarna. Kungl.
Majlis förslag innebär i överensstämmelse härmed, att löneregleringen genomföres
på grundval av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken
nu gällande lönesystemet. Likställighet i lönehänseende mellan
manliga och kvinnliga befattningshavare föreslås även komma till stånd på
sätt av 1937 års riksdag förutsatts beträffande statligt anställda lärare samt
lärare vid folk- och småskolor.
Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om behovet av en Utskottet.
lönereglering för lärarna vid förevarande skolor, finner det följdriktigt, att
löneregleringen sker med tillämpning av samma principer, som följts vid
de av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringarna, alltså på grundval
av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken genomförda
lönesystemet. Mot vad av departementschefen i övrigt i detta sammanhang
anförts har utskottet intet att erinra.
B. Löneställningar.
1. Ordinarie ämne slärare.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn lönesättningen för de ordinarie ämneslärarna
avser som regel en differentiering av lönen efter lärarkompetensens
art.
Beträffande de nuvarande kompetensfordringarna för ordinarie ämneslärartjänster
är att märka följande:
Behörighet till ordinarie lärartjänst vid kommunal flickskola och kommunal
mellanskola vinnes antingen genom vunnen behörighet till ordinarie
ämneslärar- eller ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk nied avseende
å avlagd examen och genomgånget provår jämte två års tjänstgöring vid
vissa läroanstalter eller genom att läraren blivit av Kungl. Majit förklarad
behörig till ordinarie ämneslärartjänst vid kommunal flickskola respektive
kommunal mellanskola. Sådan behörighetsförklaring kan vinnas -— då det
gäller ämneslärartjänst vid kommunal flickskola —■ såväl av folkskollärare
med fortsatta väl vitsordade studier i ämnen, tillhörande kommunala flickskolans
ämneskrets, samt två års tjänstgöring, som av den, som vid universitet
eller högskola förvärvat goda vitsord örn genomgången prövning i
nämnda ämnen samt beträffande pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet
antingen avlagt folkskollärarexamen och fullgjort två års tjänstgöring
eller ock på annat sätt förvärvat motsvarande utbildning och erfarenhet.
Behörighetsförklaring av förevarande slag kan — då det gäller lärartjänst
vid kommunal mellanskola — vinnas allenast efter avlagd folkskol
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
lärarexamen och vid universitet eller högskola med goda vitsord genomgången
prövning i ämnen, tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets
jämte två års tjänstgöring av visst slag. — Kompetensbestämmelserna för
lärartjänster vid högre folkskolor överensstämma i stort sett med dem, som
gälla beträffande de kommunala mellanskolorna.
Adjunktsbehörig ämneslärare vid såväl kommunal mellanskola och praktisk
mellanskola som kommunal flickskola skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
placeras i 23 lönegraden, d. v. s. i samma lönegrad som adjunkt vid
allmänt läroverk. Härutinnan överensstämmer Kungl. Maj:ts förslag med
vad av lärarlönesakkunniga och skolöverstyrelsen föreslagits. Statskontorets
majoritet har beträffande adjunktsbehöriga ämneslärare vid kommunal
flickskola ifrågasatt en lägre lönegradsplacering. Departementschefen, som
förklarat sig icke kunna godtaga statskontorets uppfattning, bär funnit olika
skäl tala för ett jämställande även i fortsättningen i löneliänseende av lärarna
vid kommunala flick- och mellanskolor.
Departementschefen anser i likhet med de sakkunniga tillräckliga skäl
saknas att bereda den högre löneställningen åt de adjunktskompetenta lärare,
som tjänstgöra vid andra högre folkskolor än praktiska mellanskolor. För
dessa föreslås -— liksom för icke-adjunktsbehöriga ämneslärare — placering
i 21 lönegraden. Skolöverstyrelsen har förordat en placering i 22 lönegraden.
För icke-adjunktsbehöriga ämneslärare vid samtliga ifrågavarande skolor
föreslår Kungl. Maj:t i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen, sorn
nyss nämnts, placering i 21 lönegraden, medan statskontoret uttalat sig till
förmån för 20 lönegraden. Departementschefen har i likhet med statskontoret
förutsatt, att den skärpning av kompetensfordringarna för lärarpersonalen
vid de kommunala mellanskolorna, som år 1933 vidtagits, utsträckes
till att gälla jämväl nytillkommande lärare vid de övriga skolformerna.
Kungl. Majit har alltså i likhet nied de sakkunniga intagit den ståndpunkten,
att alla ämneslärare vid andra högre folkskolor än praktiska mellanskolor
böra, oavsett lärarnas kompetens samt skolornas organisation med
hänsyn till antalet årsklasser och oavsett deras karaktär av allmänna eller
yrkesbestämda, likställas i löneliänseende.
I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att han icke
hade något att erinra mot att Kungl. Majit jämväl efter löneregleringens
genomförande skulle kunna förklara lärare, vilka icke genomgått provår
men som avlagt filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska
prov, behörig till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, varmed alltså
följde rätt till uppfattning från 21 till 23 lönegraden. I sakens natur läge
emellertid, att dispenser av denna art borde komma till användning endast
i fall, då det vore fråga örn i hög grad förtjänta lärare med väl vitsordad och
långvarig lärartjänstgöring. Vissa billighetsskäl syntes tala för en av skolöverstyrelsen
framförd tanke, att nu i tjänst varande lärare vid kommunala
mellanskolor, vilka hade lägre examensmeriter än magisterexamen eller där
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande A''r 156.
med likvärdiga akademiska prov, skulle kunna etter prövning av Kungl.
Majit i varje särskilt fall förklaras berättigade att åtnjuta lön enligt högre
lönegrad än 21 lönegraden. De svårigheter, som säkerligen skulle uppstå
att vid tillämpningen av en sådan bestämmelse rättvist och likväl efter vissa
enhetliga normer bedöma de enskilda fallen, avhölle emellertid departementschefen
från att förorda en anordning av detta slag.
Vad särskilt anginge de högre folkskolorna, har departementschefen i likhet
med de sakkunniga utgått från att vederbörande skolstyrelse borde äga
befogenhet att i de fall, då läsåret vid högre folkskola vore kortare än det
vid de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna förekommande
(38 veckor), utöka undervisningsskvldigheten för lärarna i syfte
att kompensera den kortare undervisningstiden. Departementschefen hade
heller ingenting att invända mot de sakkunnigas förslag, att det skulle ankomma
på Kungl. Maj:t att efter ansökning och prövning från fall till fall
förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat ämne vid praktisk mellanskola,
vilken icke ägde formell adjunktsbeliörighet men som med hänsyn till dessa
skolors utbildningsuppgift måste anses besitta en med sådan behörighet
likvärdig kompetens, berättigad att åtnjuta lön såsom adjunktskompetent
lärare. Även denna individuella prövning kunde komma att medföra svårigheter,
och bestämmelsens tillämpning borde ske med försiktighet.
Av tablåer, som de sakkunniga upprättat och vilka fogats såsom bilaga
till propositionen nr 230, framgår, att ett genomförande av Kungl. Maj:ts
förslag skulle komma att medföra löneökningar för ifrågavarande lärare i
förhållande till nu utgående författningsenliga löner. Med bortseende från
nu utgående förmän av fri bostad och vedbrand eller ersättning härför kommer
sålunda begynnelselönen för en icke-adjunktskompetent manlig ämneslärare
vid kommunal flick- eller mellanskola att ökas med 763 kronor å
A-ort och med 2 509 kronor å I-ort och slutlönen med 475 kronor å A-ort
och 2 359 kronor å I-ort. För kvinnlig ämneslärare och för adjunktskompetent
lärare blir givetvis differensen större.
Även utskottet finner det erforderligt att vid flertalet av de ifrågavarande Utskottet.
skolformerna avpassa lönesättningen för ämneslärarna efter lärarkompetensens
art. Mot huvuddragen i det av Kungl. Majit härutinnan framlagda
förslaget har utskottet intet att erinra. Utskottet förordar således, att adjunktsbehörig
ämneslärare vid kommunal mellanskola och praktisk mellanskola
samt vid kommunal flickskola hänföres till 23 lönegraden och att ickeadjunktsbehörig
ämneslärare vid de nämnda skolorna placeras i 21 lönegraden.
Likaledes tillstyrker utskottet, alt ordinarie ämneslärare vid andra
högre folkskolor än praktiska mellanskolor, oavsett lärarkompetensens art,
beredas avlöning enligt 21 lönegraden.
Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, har departementschefen
8
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
uttalat sig för att Kungl. Maj:t skulle kunna tilldela adjunktsbehörighet åt
lärare, som icke genomgått provår men som avlagt filosofisk ämbetsexamen
eller därmed likvärdiga akademiska prov. Däremot har departementschefen
förklarat sig icke kunna acceptera en av skolöverstyrelsen framförd tanke,
att nu i tjänst varande lärare vid kommunala mellanskolor, vilka hava lägre
examensmeriter än ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska prov,
skulle kunna efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall förklaras
berättigade att åtnjuta lön enligt högre lönegrad än 21 lönegraden.
Spörsmålet om beredande övergångsvis av fördelaktigare löneförmåner åt
icke-adjunktskompetenta lärare bär upptagits till behandling jämväl i de
i ämnet väckta motionerna. I de likalydande motionerna I: 265 och II: 419
har anvisats utvägen, att icke-adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola
eller praktisk mellanskola, vilken vid löneregleringens ikraftträdande
under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda
art som den nuvarande, skulle efter prövning av Kungl. Majit kunna
förklaras berättigad att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den 21 :a.
I de likalydande motionerna I: 276 och II: 416 har föreslagits, att vid löneregleringens
ikraftträdande redan anställda, vid högre lärarinneseminarium
utbildade, ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor skulle placeras i
23 lönegraden.
Till belysning av den föreliggande frågan må återgivas följande från skolöverstyrelsen
under hand erhållna, preliminära uppgifter rörande rektorer
och ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
och praktiska mellanskolor, fördelade efter lärarkompetensens art:
Kompetens
Kommunala
mellanskolor
Ht 37
Kommunala
flickskolor
Ht 37
Praktiska
mellanskolor
Vt 37
Män
Kvin-
nor
Sum-
ma
Män
Kvin-
nor
Sum-
ma
Män
Kvin-
nor
Sum-
ma
Adjunktskompetens......
106
49
155
1
4
5
24
10
34
Akademisk examen utan
provår ..............
37
9
46
2
17
19
14
12
26
Examen vid högre lära- rinneseminarium (perso- ner med akademisk exa- men icke inräknade) ..
58
58
200
200
12
12
Folkskollärarexamen (per- soner med akademisk
examen och examen vid
högre lärarinnesemina- rium icke inräknade) . .
5
2
7
1
1
23
5
28
Övriga ................
4
—
4
—
3
3
9
1
10
Summa
152
118
270
3
225
228
70
40
110
Därav med folkskollärar- fI examen
37
13
50
4
.
4
38
19
57
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
9
Utskottet, som biträder departementschefens förslag örn att lärare utan
provår men med filosofisk ämbetsexamen eller likvärdiga akademiska prov
må kunna tillerkännas adjunktsbehörighet och alltså erhålla upptlyttnmg
till 23 lönegraden, anser det för sin del icke obilligt, att jämväl nu i tjänst
varande lärare med lägre lärdomsmeriter ma kunna erhålla gynnsammare
lönegradsplacering än Kungl. Maj:ts förslag innebär. I anknytning till vad
i de föreliggande motionerna anförts må framhållas, att åtskilliga av de
sistnämnda lärarna äro synnerligen förtjänta och under en lång följd av
år hava utfört ett högt skattat arbete i de högre kommunala skolornas tjänst.
Det är emellertid förenat med stora svårigheter att på ett i det hela tillfredsställande
sätt avgränsa de lärare, som böra komma i åtnjutande av de
gynnsammare löneförmåner. Vid ärendets behandling inom utskottet hava
framförts olika förslag till lösningar av detta problem. Sålunda har ifrågasatts
en utvidgning av det av departementschefen föreslagna dispensförfarandet
på så sätt, att adjunktsbehörighet skulle kunna av Kungl. Majit
efter prövning i varje särskilt fall tillerkännas förtjänta ordinarie lärare vid
kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor utan provår och utan
filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdig examenskompetens, under
förutsättning att vederbörande lärare vid löneregleringens ikraftträdande
tjänstgjort förslagsvis minst tio eller minst femton år och att hans lärdomsmeriter
äro godtagbara. Vidare har, under hänvisning till att adjunkter,
som vid förstatligande av kommunal mellanskola överflyttats till realskola
och som icke äga formell adjunktskompetens, vid den av 1937 års riksdag
beslutade läroverkslärarlöneregleringen hänförts lill 22 lönegraden, den tanken
framförts, att icke-adjunktsbehörig ordinarie lärare, som vid löneregleringens
ikraftträdande tjänstgör vid kommunal mellanskola och praktisk
mellanskola, skulle avlönas enligt 22 lönegraden under förutsättning, att
läraren vid ett eventuellt förstatligande av läroanstalten skulle komma att
hänföras till 22 lönegraden enligt grunderna för nyssnämnda av 1937 års
riksdag besutade lönereglering. Vid bifall till det sistnämnda förslaget skulle
alltså vid förevarande skolor finnas lärare i 23 lönegraden och i 21 lönegraden
samt — under en övergångsperiod — i 22 lönegraden.
Även andra anordningar äro tänkbara. Utskottet finner sig i frågans nuvarande
läge icke kunna göra något uttalande rörande i vilken utsträckning
eller på vad sätt de ifrågavarande lärarna böra tillerkännas fördelaktigare
löneställning. Frågan är svårbedömbar även av den anledningen, alt åtgärder
i antydd riktning lätt nog kunna medföra konsekvenser i avseende å
lönesättningen inom det statliga undervisningsväsendet. Enligt utskottets
mening bör frågan tagas under förnyad omprövning genom Kungl. Majlis
försorg. Det är önskvärt, att det förslag, som därav må kunna föranledas,
förclägges 1939 års riksdag.
Med vad sålunda anförts torde de ovanberörda fyra motionerna få anses
besvarade, såvitt de nu äro i fråga.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande löneställningen
för de ordinarie ämneslärarna lämnar utskottet utan erinran. Utskottet
förutsätter således, att det skall ankomma på Kungl. Majit att efter ansökning
och prövning från fall till fall förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat
ämne vid praktisk mellanskola, vilken icke äger formell adjunktsbehörighet
men som med hänsyn till dessa skolors utbildningsuppgift måste
anses besitta en med sådan behörighet likvärdig kompetens, berättigad att
åtnjuta lön såsom adjunktskompetent lärare.
2. Rektorer.
I fråga örn tillsättande av rektorer gäller för närvarande, att skolöverstyrelsen
har att till rektor för en tid av fem år i sänder utse en av de ordinarie
lärarna vid skolan. Rektorsbefattningen kan dock numera, vad gäller
kommunala mellanskolor och högre folkskolor, kungöras till ansökan ledig
samtidigt med ledigförklarande av eventuellt ledigbliven ordinarie ämnesIärarbefattning
vid skolan. Rektorsförordnande meddelas emellertid ej, förrän
skolstyrelsen utsett innehavare av den samtidigt ledigförklarade ämneslärarbefattningen,
och skall avse någon av skolans ordinarie lärare. Endast
örn till följd av särskilda förhållanden i något fall nu nämnt förordnande
ej lämpligen kan lämnas åt ordinarie ämneslärare, må för kortare tid annan
vid skolan anställd lärare kunna utses till rektor.
Departementschefen har utgått ifrån, att någon ändring i princip av det
nuvarande förfarandet vid tillsättning av rektorstjänster vid kommunala
mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor icke kan förutsättas
komma till stånd i samband med genomförandet av löneregleringen
för lärarpersonalen vid dessa skolor. Valet av rektor komme alltså även i
fortsättningen tills vidare att vara begränsat till det ofta ganska ringa antalet
ordinarie ämneslärare vid vederbörande skola. Med hänsyn härtill
hade departementschefen med de sakkunniga och myndigheterna varit ense,
att lönesättningen för rektorerna vid dessa skolor icke kunde ske med tilllämpning
av de principer, som följts beträffande rektorerna vid realskolorna,
utan att förhållandena motiverade ett bibehållande av det nuvarande
systemet med rektorsarvode utöver lärarlönen.
Rektorsarvodena vid de kommunala mellanskolor na, kommunala flickskolorna
och praktiska mellanskolorna skulle enligt de sakkunnigas förslag
utgå med belopp, som något understiga skillnaden mellan å ena sidan lönen
för rektor vid realskola och å andra sidan ämneslärarlönen i högsta löneklassen.
Med denna beräkningsmetod och utgående från att rektorsbefattningarna
vid de nämnda kommunala läroanstalterna hänföras till tre avlöningsgrupper
med tillämpning av samma indelningsgrunder, som godtagits
beträffande rektorerna vid realskolor, hava de sakkunniga föreslagit
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
11
ett rektorsarvodc av 3 000 kronor i snipp I, 2 200 kronor i grupp II och
1 800 kronor i grupp III. Skolöverstyrelsen har biträtt förslaget men statskontoret
har ifrågasatt, att en fjärde avlöningsgrupp skulle inrättas för de
minsta skolornas räkning med ett rektorsarvodc av 1 400 kronor. Undervisningsväsendets
lönenämnd har ifrågasatt ändringar i de sakkunnigas förslag
såväl i avseende å rektorsarvodenas belopp som beträffande gränsdragningen
mellan de olika avlöningsgrupperna. Denna gränsdragning skulle för
flickskolornas del ske enligt förmånligare grunder än för mellanskolorna.
Enligt nämndens förslag skulle vid kommunal flickskola det högsta rektorsarvodet
utgöra 2 880 kronor och det lägsta 1 920 kronor samt vid kommunal
mellanskola det högsta reklorsarvodet 2 880 kronor och det lägsta 1 440
kronor.
För egen del har departementschefen anfört:
Departementschefen funne det visserligen ur allmän lönesynpunkt vara till
fördel, om rektorsarvodena vid ifrågavarande kommunala anstalter kunde
så nära som möjligt anpassas efter de grunder, som kommit till användning
vid lönesättningen för realskolerektorerna. I detta hänseende innebure de
sakkunnigas förslag en fördel. A andra sidan vöre med detta förslag förenad
den olägenheten, att distansen mellan arvodesbeloppen i de båda högre avlöningsgrupperna
vore nästan dubbelt så stor som skillnaden mellan rektorslönerna
i de båda övre avlöningsgrupperna för realskolerektorer. Den av
lönenämnden föreslagna gruppindelningen vore ur denna synpunkt att föredraga
och tillstyrktes därför av departementschefen försåvitt anginge kommunala
och praktiska niellanskolor. Däremot kunde departementschefen
icke finna skäl föreligga att tillämpa gynnsammare indelningsgrunder för de
kommunala flickskolorna. Den likställighet i lönehänseende, som förutsatts
skola föreligga mellan ämneslärare vid dessa skolor och vid de kommunala
mellanskolorna, borde enligt hans mening komma till uttryck också när det
gällde grunderna för bestämmandet av rektorsarvodet. Departementschefen
ansåge sig därför böra utgå från att rektorerna vid de kommunala och
praktiska mellanskolorna samt vid de kommunala flickskolorna i arvodesliänseende
hänfördes till fyra avlöningsgrupper på sätt av lönenämnden föreslagits
beträffande mellanskolorna och att för rektorerna vid de kommunala
flickskolorna tillämpades samma regler för poängberäkningen som beträffande
övriga skolor.
Vad sedan anginge storleken av rektorsarvodet i de olika avlöningsgrupperna,
ansåge departementschefen, att den hundenhet. som för närvarande
kännetecknade förfarandet vid tillsättning av rektorerna vid ifrågavarande
läroanstalter, motiverade en större skillnad mellan rektorslönen vid realskola
och rektorslönen vid ifrågavarande kommunala skolor än de sakkunniga
förutsatt. Lönenämndens förslag syntes i detta avseende väl avvägt,
och departementschefen föresloge därför, vad beträffade kommunala mellanskolor,
praktiska niellanskolor och kommunala flickskolor, att rektorsarvodet
bestämdes till följande belopp, nämligen i
grupp I .............................. kronor 2 880
» II ............................. » 2 400
* lil .............................. » I 920
» IV .............................. » 1 440.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
Utskottet.
Vad de högre folkskolorna — förutom de praktiska mellanskolorna — beträffar,
innebär Kungl. Majit förslag i fråga om rektorernas arvoden en anslutning
till ett av lönenämnden framställt förslag, enligt vilket endast tre
avlöningsgrupper skulle förekomma och arvodena utgå med följande belopp*
nämligen i
kronor 1 440
960
» 480.
Departementschefen förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit
att för varje skola bestämma, till vilken avlöningsgrupp rektor skall hänföras.
I likhet med överstyrelsen har departementschefen vidare funnit det
naturligt, att i sådana fall, då en och samma person förenar rektorat vid
kommunal mellanskola och kommunal flickskola, poängberäkningen för bestämmandet
av rektorsarvodets storlek får gälla för båda skolorna tillsammantagna,
samt vidare, att arvodet för rektorer vid förenade praktiska mellanskolor
och högre folkskolor får beräknas med utgångspunkt från de grunder,
som gälla beträffande rektor vid praktisk mellanskola.
I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:417 har hemställts, att
riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla om sådan ändring av gällande
stadgebestämmelser, att rektorer vid kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor och praktiska mellanskolor skola tillsättas efter liknande grunder
som de, vilka tillämpas beträffande rektorerna vid statens realskolor. Utskottet,
som vill erinra om att den av motionärerna väckta frågan ganska nyligen
varit under omprövning i samband med utfärdandet av ny stadga för kommunala
mellanskolor, och för övrigt icke finner det påkallat, att nämnda
spörsmål av riksdagen behandlas i samband med den föreliggande löneregleringsfrågan,
anser sig på grund härav icke böra tillstyrka riksdagen att besluta
i enlighet med berörda motionsvis framställda yrkande.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag, att rektorsbefattningarna
vid de ifrågavarande kommunala läroanstalterna i anslutning
till vad som skett beträffande motsvarande befattningar vid de allmänna
läroverken fördelas på vissa särskilda avlöningsgrupper alltefter läroanstalternas
storlek och att till grund för denna fördelning lägges ett poängsystem,
varvid för varje fullt 50-tal lärjungar beräknas 1 poäng och för varje klassavdelning
1 poäng.
I de nyssnämnda motionerna hava, vad angår kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor, ifrågasatts vissa jämkningar
i de av Kungl. Majit föreslagna rektorsarvodena. Dessa jämkningar
framgå närmare av efterföljande sammanställning, som jämväl upptager en
jämförelse med motsvarande förhållanden vid de statliga realskolorna.
grupp I
» II
III
Statsutskottets utlåtande Nr 156. 13
,, . , . j Kommunal mellanskola och flick
ea
s 0 a skola samt praktisk mellanskola
Grupp I.
Poäng ...............
Rektorsarvode .......
....... över 25
....... 3 360
Kungl. Mai:ts
förslag
över 25
2 880
Motionärernas
förslag
över 25
3 360
Grupp II.
Poäng ...............
Rektorsarvode .......
....... 12—25
....... 2 880
15—25
2 400
15—25
2 880
Grupp lil.
Poäng ...............
Rektorsarvode .......
....... högst 11
....... 2 400
8—14
1 920
8—14
2 400
Grupp IV.
Poäng ...............
Rektorsarvode .......
....... —
högst 7
1 440
högst 7
1 920
Sammanställningen ger vid handen, att motionärerna anslutit sig till den
av departementschefen föreslagna fördelningen av läroanstalterna på avlöningsgrupper,
vilken fördelning i lönehänseende är något ofördelaktigare än
den vid realskolorna tillämpade, men ifrågasatt ett rektorsarvode, som i
varje avlöningsgrupp överstiger det av departementschefen förordade med
480 kronor. På grund härav skulle, försåvitt angår de tre högsta avlöningsgrupperna,
rektorerna vid de förevarande skolorna enligt motionärernas förslag
erhålla samma avlöning som rektorerna vid realskolorna.
Utskottet har för sin del funnit skäl tala för en höjning utöver Kungl.
Maj:ts förslag av rektorsarvodena vid de största av de ifrågavarande läroanstalterna.
Detta synes utskottet böra ske på så sätt, att de av Kungl. Majit
förordade avlöningsgrupperna utbyggas med ytterligare en avlöningsgrupp
med ett arvode av 3 360 kronor, alltså motsvarande den vid de största realskolorna
utgående rektorslönen. Utskottet vill på grund härav föreslå, att
rektorsarvodena vid kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och
kommunala flickskolor bestämmas på sätt framgår av följande samman
-
ställning:
Grupp I.
Poäng ..........................över 35
Rektorsarvode .................. 3 360
Grupp II.
Poäng.......................... 26—35
Rektorsarvode ................. 2 880
1 Det för dessa läroanstalter angivna rektorsarvodet motsvarar skillnaden mellan rektorslönen
och slutlönen för adjunkt inom motsvarande dyrortsgrupp.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
Utskottet.
Grupp lil.
Poäng ..........................15—25
Rektorsarvode .................. 2 400
Grupp IV.
Poäng .......................... 8—14
Rektorsarvode .................. 1 920
Grupp V.
Poäng ..........................högst 7
Rektorsarvode .................. 1440
I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga om lönesättningen
för rektorer, således jämväl förslaget rörande rektorsarvoden vid högre
folkskolor, som icke äro praktiska mellanskolor.
3. Tillsynslärare.
Med förordande av ett av 1936 års lärarlönesakkunniga framlagt förslag
har departementschefen föreslagit, att tillsynslärare vid ifrågavarande skolor
må kunna, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall, tillerkännas
ett årligt arvode örn högst 200 kronor. Skolöverstyrelsen hade förordat
ett maximibelopp av 300 kronor. Statskontoret hade ifrågasatt, huruvida den
erfarenhet, som vunnits rörande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet,
närmast borde föranleda, att särskilda tillsynslärare vid ifrågavarande
skolor icke utsåges. I varje fall torde särskilt arvode till sådan lärare
enligt statskontorets mening knappast behöva förekomma. Undervisningsväsendets
lönenämnd har lämnat de sakkunnigas förslag utan erinran.
I de båda förutnämnda motionerna 1:277 och 11:417 har yrkats, att tillsynslärare
måtte efter skolöverstyrelsens beprövande kunna tillerkännas ett
arvode av högst 300 kronor. Till stöd för detta yrkande har bland annat anförts,
att arvode med nämnda eller högre belopp redan utgå till vissa tillsynslärare
vid de kommunala skolorna.
Utskottet vill framhålla, att löneregleringen näppeligen kommer att medföra
någon löneminskning för de lärare, vilka tjänstgöra såsom tillsynslärare,
detta bland annat på grund av de av Kungl. Majit föreslagna och av utskottet
i det följande tillstyrkta bestämmelserna rörande ersättning åt lärare,
som genom löneregleringen lider löneminskning. Vid sådant förhållande
och då de av Kungl. Majit föreslagna arvodena till tillsynslärare synas
kunna godtagas med hänsyn till dessa befattningshavares uppgifter och
andra omständigheter, finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrka ifrågavarande motioner, såvitt dessa skilja sig från sistnämnda
förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
15
4. Icke-ordinarie ämneslärare.
I enlighet nied av de sakkunniga framställt förslag förutsätter departementschefen,
att ifrågavarande lärarkategori i likhet med vad som skett för
folk- och småskolornas vidkommande indelas i extra ordinarie lärare, vikarierande
lärare och timlärare samt att löneförmånerna för dessa lärare i
huvudsak anpassas efter de bestämmelser, som gälla i fråga örn motsvarande
lärargrupper vid de statliga läroverken. Departementschefen har för
extra ordinarie och vikarierande lärare föreslagit följande lönegradsplacering,
nämligen för
adjunkt skompetenta extra ordinarie lärare vid kommunala flick- och mellanskolor
samt praktiska mellanskolor 21 lönegraden,
adjunktskompetenta vikarierande lärare vid samma skolor 20 lönegraden
samt för
övriga extra ordinarie och vikarierande lärare 19 lönegraden.
Timlärarlönerna skola enligt departementschefens förslag så beräknas, att
timlärare med full tjänstgöring skulle erhålla lön, som motsvarade begynnelselönen
för vikarierande lärare med motsvarande kompetens.
Vad av departementschefen anförts rörande avlöning åt icke-ordinarie Utskottet.
ämneslärare biträdes av utskottet.
5. Lärare i övningsämnen och praktiska läroämnen m. m.
I de för ifrågavarande skolor gällande statliga avlöningsbestämmelserna
har någon fast anställningsform icke upptagits för lärare i övningsämnen.
Såvida icke dessa lärare genom vederbörande skoldistrikts försorg erhållit
fastare anställning, hava de anställning allenast såsom timlärare.
Kungl. Maj:ts förslag innebär för dessa lärares vidkommande en reglering
i viss utsträckning av anställningsförhållandena. Sålunda föreslås, att
ordinarie eller extra ordinarie anställning må kunna erhållas av lärare i övningsämnen,
som vid en och samma skola hava en tjänstgöring av minst
20 veckotimmar.
Löneförhållandena för lärare i övningsämnen föreslås reglerade i huvudsaklig
överensstämmelse med lönerna för motsvarande lärarkategorier vid de
allmänna läroverken, varvid förutsättes, att enahanda behörighetsvillkor
skola uppställas. Med tillstyrkan av ett från skolöverstyrelsens sida framlagt
förslag har departementschefen dock föreslagit, att lärare i kvinnlig slöjd
och hushållsgöromål vid de yrkesbetonade högre folkskolornas och de praktiska
mellanskolornas hushållslinje samt de kommunala flickskolornas praktiska
linje placeras ordinarie lärare i 18 lönegraden och extra ordinarie i 10
lönegraden.
Kungl. Majit har även föreslagit en reglering av lönerna för lärare i praktiska
läroämnen vid praktiska mellanskolor.
16
Statsutskottets utlåtande Kr 156.
Utskottet.
Förslaget innebär, att nämnda lärare med hänsyn till undervisningsämnenas
art uppdelas i tre kategorier, nämligen lärare i mera teoretiskt betonade
läroämnen, i med övningsämnen nära besläktade läroämnen samt i
övriga ämnen, såsom exempelvis stenografi och maskinskrivning samt även
verkstadsarbete. Beträffande den förstnämnda kategorien (exempelvis mekanik
med hållfasthetslära och handelsräkning) har i annat sammanhang
(jfr ovan) föreslagits medgivande av rätt för Kungl. Majit att förklara lärare
i tekniska eller yrkesbetonade ämnen, som icke äga formell adjunktsbehörighet
efter prövning från fall till fall berättigade att åtnjuta lön såsom
adjunktskompetenta lärare; lärare, tillhörande denna kategori, vilka icke
tillerkänts nämnda löneställning, skulle erhålla lön såsom icke-adjunktskompetenta
ämneslärare. Beträffande ater lärare i med övningsämnen nära
besläktade praktiska läroämnen (exempelvis hushållsgöromål och sömnad)
föreslås med de undantag beträffande kvinnlig slöjd och hushållsgöromål i
vissa speciallinjer, som ovan angivits, samma löneställning som för motsvarande
Övningslärare. Vidkommande den tredje av ifrågavarande lärarkategorier
föreslår Kungl. Majit, att till densamma hörande lärare generellt
hänföras till 16 lönegraden i fråga örn ordinarie lärare och till 15 lönegraden
i fråga örn extra ordinarie lärare, dock med rätt för Kungl. Majit att, da
särskilda skäl föreligga, medgiva att sådan lärarbefattning vid praktisk
mellanskola må kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden
för ordinarie och 18 lönegraden för extra ordinarie lärare.
Det förutsättes, att ordinarie lärartjänst i praktiska ämnen vid praktiska
mellanskolor må inrättas först efter prövning av central myndighet.
Beträffande avlöningen till timlärare i praktiska läroämnen vid förevarande
skolor hava de sakkunniga föreslagit, att sådant arvode skulle^ i fråga
om praktiska läroämnen, som av Kungl. Majit bestämts, kunna utgå såsom
för timlärare i läsämne, men i övrigt med samma belopp, som skulle gälla
beträffande timlärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. En
motsvarande anordning har föreslagits beträffande timlärare i yrkesämne
vid yrkesbestämd högre folkskola. Departementschefen har tillstyrkt detta
förslag med det tillägget, att till timlärare i praktiskt läroämne i praktisk
mellanskola eller yrkesämne vid yrkesbestämd högre folkskola må, efter
prövning i varje särskilt fall av överstyrelsen, kunna för sammanlagt högst
sex veckotimmar inom varje klassavdelning av andra, tredje och fjärde klassen
utgå ett tilläggsarvode med högst 45 kronor för varje veckotimme. —
Departementschefen har i detta sammanhang förordat, att timlärararvodena
regleras på nu nämnt sätt jämväl vid i allmänna läroverk och kommunala
mellanskolor inbyggda praktiskt realskollinjer.
Utskottet har icke något att erinra mot den av departementschefen förordade
regleringen av anställnings- och löneförhållandena för övningslärarpersonalen
vid dessa skolor. Jämväl förslaget i vad det avser lönesättningen
för lärare i praktiska läroämnen vid praktiska mellanskolor synes kunna
biträdas. Kungl. Majits förslag i dessa delar få betraktas som en provisorisk
reglering av förhållandena på detta område, vid vilken det synes befogat att
iakttaga en viss försiktighet.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna biträda det i motionen
lii 396 framställda förslaget rörande något förbättrade löneförmåner för
Statsutskottets utlåtande A''r 156.
17
vissa lärare vid handelslinjer, speciellt för lärare i stenografi. Med anledning
av vad i motionen anförts vill utskottet för övrigt påpeka, att Kungl.
Maj:ts förslag förutsätter, att ordinarie lärare i vissa mera teoretiskt betonade
läroämnen, exempelvis i handelsräkning, skola erhålla lön såsom ickeadjunktskompetenta
lärare, alltså i 21 lönegraden, därest de icke av Kungl.
Maj:t tillerkänts lön såsom adjunktskompetenta lärare, alltså i 23 lönegraden.
Det vill på grund härav förefalla, som örn en del av de i motionen
framställda önskemålen redan äro i Kungl. Maj:ts förslag beaktade.
C. Avlöningsreglementet.
Det av de sakkunniga utarbetade, såsom bilaga till propositionen nr 230
fogade förslaget till avlöningsreglemente för lärare vid ifrågavarande skolor
har utformats i nära anslutning till det av 1937 års riksdag godkända förslaget
till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen.
Departementschefen har till särskild behandling upptagit bland annat
frågan örn särskilt löneavdrag vid ledighet för idkande av studier eller bedrivande
av arbete, som prövas vara av betydelse för skolväsendet eller för
lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom skolväsendet. De
sakkunniga hava med någon tvekan förordat, att sådant löneavdrag må medgivas,
dock endast för högst tre månader och under förutsättning av skolöverstyrelsens
medgivande. I annat fall skulle hela lönen avstås, överstyrelsen
■ har i sitt yttrande i ämnet uttalat sig för att de kommunalt
anställda lärarna borde i detta hänseende beredas samma förmån av upp
till sex månaders ledighet för ändamålet som de statligt anställda lärarna.
Statskontoret har delat den tvekan, varåt de sakkunniga givit uttryck.
För egen del har ■ departementschefen ansett sig böra tillstyrka bestämmelser
i antydd riktning endast under förutsättning, att tiden för ledigheten
maximeras till tre månader och att överstyrelsen i varje särskilt fall prövade
förutsättningarna för förfarandets tillämpande. I anslutning i övrigt till vad
som gällde beträffande statligt anställda lärare har departementschefen föreslagit,
att vederbörande lärare skulle vidkännas vederbörligt löneavdrag
vid ledighet i och för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst
ämne, dock sammanlagt för högst tre månader av den tid, han innehade
befattning inom en och samma lönegrad, och under förutsättning, att skolöverstyrelsen
prövat behov av sådan ledighet föreligga.
Nämnda förslag till avlöningsreglemente synes efter de jämkningar, som
kunna föranledas av de av departementschefen och av utskottet förordade
ändringarna i de sakkunnigas förslag, kunna i sina huvuddrag läggas till
grund för de bestämmelser i ämnet, sorn komma att framdeles meddelas.
Utskottet förutsätter, att vid den mera i detalj gående prövning av förslaget
Bihang tilt riksdagens protokoll IDUS. 6 sand. Nr 156. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
till avlöningsreglemente, som av departementschefen ställts i utsikt, de jämkningar
i övrigt vidtagas, som kunna befinnas lämpliga i syfte att åstadkomma
överensstämmelse, så långt detta låter sig göra, med de lönebestämmelser,
som numera utfärdats beträffande de statligt anställda lärarna och
beträffande folk- och småskollärarna.
I detta sammanhang anser sig utskottet till närmare övervägande böra
upptaga allenast den ovanberörda frågan örn löneavdrag för lärare vid ledighet
för studier. I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:417 har i
detta hänseende yrkats den ändringen i departementschefens förslag, att
lärare må beviljas ledighet med vederbörligt avdrag under högst sex i
stället för av departementschefen tillstyrkta tre månader. Till stöd för detta
yrkande har bland annat anförts, att ifrågavarande studier i flertalet fall
komme att bedrivas vid universitet, varför det vore rimligt att ej underskrida
den tid, som motsvarar en termin.
Utskottet anser i likhet med motionärerna det befogat, att ifrågavarande
kommunalt anställda lärare likställas med lärarna vid de allmänna läroverken
i avseende å ledighet för idkande av studier. Utskottet föreslår därför,
att vederbörande lärare må vidkännas omförmälda löneavdrag för sammanlagt
högst sex månader. I övrigt ansluter sig utskottet till departementschefens
förslag på denna punkt.
II. Statsbidragsfrågan.
Enligt gällande statsbidragsbestämmelser skall skolområde, som underhåller
skola av förevarande slag, för bestridande av kostnaderna härför
erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och till parallellavdelning av
årsklass, dels ock för lärare med full tjänstgöring. Enligt vad 1936 års
lärarlönesakkunniga framhållit, innebära dessa bestämmelser, att skolområdet
har att svara för kostnaderna för ordinarie ämneslärare tillförsäkrade
förmåner av fri bostad och bränsle eller ersättning därför enligt ortens
pris, avlöning utöver utgående statsbidrag till lärare i övningsämnen, i den
mån ej undervisning i dessa ämnen bestrides av fast anställda ämneslärare,
kostnader för avlöning av erforderligt antal timlärare, en tredjedel av rektors
arvode samt arvode åt rektorsvikarie och vikarie för biträdande föreståndarinna.
Härtill komma för kommunernas del eventuellt utgående kommunala
lönetillägg.
Nämnda sakkunniga hava föreslagit en förenkling av ifrågavarande statsbidragsgrunder.
Förslaget innebär, att staten, i stället för nuvarande anordning
med bidrag dels till skolan, dels ock till lärarna, skulle bestrida viss
kvotdel, beträffande kommunala mellanskolor 3A och i fråga örn övriga här
avsedda skolformer 2/3 av samtliga enligt det föreslagna avlöningsreglemen
-
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
19
tets bestämmelser vid vederbörande skola utgående lönebelopp. Därjämte
skulle statsverket liksom hittills bevilja dyrtidstillägg till lärarna enligt de
grunder, som tillämpades vid statens s. k. reglerade verk. Som villkor för
erhållande av statsbidrag till lärares avlöning skulle gälla, att några kommunala
löne- eller pensionstillägg icke beviljades lärarna. Dock har föreslagits
(jfr nedan), att om lärare genom den nya löneregleringen skulle lida
minskning i honom tillkommande lön å innehavande tjänst eller därmed
förbunden pensionsrätt, statsbidrag till sådan lärares lön skulle utgå allenast
under villkor, att kommunen iklätt sig att hålla läraren skadeslös för berörda
minskning.
Till stöd för nämnda förslag hava de sakkunniga, i vad avser statsbidragets
storlek, anfört bland annat:
De sakkunniga hade beräknat statens nuvarande andel i de enligt gällande
bestämmelser utgående minimilönerna vid ifrågavarande skolformer
lill omkring 75 å 85 procent av samtliga dessa löneförmåner. Statens bidrag
utginge emellertid för närvarande med samma belopp för samtliga lärare
oavsett stationeringsorten, vilket i ett stort antal fall föranlett vederbörande
skolkommuner att lämna lärarna kompensation för ökade levnadskostnader
å dyrorterna. I de fall, då kommunerna beviljat lärarna större löneförmåner
än de föreskrivna minimilönerna, ökade givetvis det procenttal, varmed
kommunen bidroge till lönekostnadernas totalbelopp.
Enligt de av de sakkunniga ifrågasatta statsbidragsgrunderna skulle
emellertid statsverket efter löneregleringens genomförande lämna bidrag
jämväl till den till lärarna efter de föreslagna avlöningsbestämmelserna utgående
dvrortskompensationen. Med hänsyn härtill hade de sakkunniga ansett
sig böra förorda, att staten lämnade bidrag till vederbörande skolområde
__förutom med dyrtidstillägg åt lärarna enligt de för befattningshavare vid
s. k. nyreglerade verk gällande grunder — med 2/s av de lönebelopp, som
utbetalades till lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor i enlighet med de
av de sakkunniga förordade lönebestämmelserna, vilket innebure, att staten
skulle till lärarnas samtliga löneförmåner komma att bidraga med omkring
70 procent.
Med hänsyn till att åtskilliga samhällen å de lägre dyrortsgrupperna genom
en dylik fördelning av kostnaderna i flera fall skulle få vidkännas en
ökning av den kvotdel, varmed de för närvarande bidroge till lärarnas avlöning,
hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå en höjning av nämnda
kvotdel för de kommunala mellanskolornas vidkommande. Mot en dylik
åtgärd kunde visserligen betänkligheter möta med hänsyn till den förmån,
som härigenom skulle komma vissa större skolkommuner till del, vilka redan
vid statsbidrag efter en kvotdel av 2U skulle erhålla en minskning av sin
nuvarande andel av lönekostnaderna. Med hänsyn emellertid lill att de kommunala
mellanskolorna för ett stort antal kommuner med svagare ekonomisk
ställning hade att fylla samma uppgift som de statliga realskolorna,
för vilka staten vidkändes hela lönekostnaden, hade det synts de sakkunniga
skäligt att för de kommunala mellanskolorna statsbidraget bestämdes till
något högre kvotdel av lönekostnaderna än för övriga här ifrågavarande
skolformer. Denna högre kvotdel ville de sakkunniga föreslå till 3/4, vilket
motsvarade omkring 77,5 procent av samtliga löneförmåner.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
Statens kostnader för ifrågavarande skolor i jämförelse med nu skulle
vid ett bifall till de sakkunnigas förslag ställa sig sålunda:
Kommunala mellanskolor................
Statens
lostnader
Kostnads-
ökning
för
närvarande1
efter löne- och
statsbidrags- reglering2
2 077 000
1 540 000
1 865 000
2 685 000
1 775 000
2 200 000
608 000
235 000
335 000
Kommunala flickskolor ...............
Högre folkskolor ................
Summa kronor
5 482 000
6 660 000
1 178 000
1 Inklusive tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.''
2 Inklusive dyrtidstillägg men exklusive provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
dyrortstillägg.
De sakkunnigas omförmälda förslag angående ändrade grunder för statsbidrag
har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.
Däremot har skolöverstyrelsen anfört betänkligheter i fråga om förslaget,
att staten skulle vad avsåge de kommunala mellanskolorna bidraga med en
kvotdel på 3U och vad avsåge övriga högre kommunala skolor med en kvotdel
på ~/ä av vederbörande lönekostnader.
Därest de sakkunnigas förslag realiserades, torde en oundviklig konsekvens
bliva, att åtskilliga kommuner, i valet mellan att upprätta å ena sidan en
kommunal mellanskola med en allmän teoretisk realskollinje, å andra sidan
en högre folkskola med yrkesbetonad linje, en praktisk mellanskola eller
en kommunal flickskola, skulle av ekonomiska skäl välja den förra skolformen.
Staten skulle på detta sätt komma att direkt motverka den lovande utveckling,
som på senare tider inletts inom vårt skolväsen mot en mer praktiskt
yrkesbetonad undervisning, avsedd att bereda de unga för de alltmer
ökade krav, som de praktiska yrkena ställde på sina utövare, och ägnad att
skapa ökad aktning för det praktiska arbetet. Därest vidare en kommun i valet
mellan å ena sidan en kommunal mellanskola och å andra sidan en kommunal
flickskola skulle av rent ekonomiska skäl välja den förra, skulle detta
även ur en annan synpunkt vara mindre lyckligt. Det torde nämligen icke
kunna bestridas, att den kommunala flickskolan beredde flickorna en lugnare
studiegång och gåve dem en åtminstone i vissa ämnen grundligare utbildning,
samt att den på det hela taget beredde dem möjlighet till en på en
gång allmänt medborgerlig och för deras särskilda behov och läggning avpassad
undervisning. I och med skapandet av den kommunala flickskolan
hade också statsmakterna visat sin uppskattning och sitt erkännande av
denna skolform, överstyrelsen befarade emellertid, att en fördelning av
statsbidraget till de högre kommunala skolorna enligt de sakkunnigas förslag
skulle verka hindrande för uppkomsten av nya kommunala flickskolor,
och att den sålunda skulle i detta hänseende direkt motverka en av staten
själv inledd utveckling, som ansetts önskvärd och lycklig.
Under dylika förhållanden syntes det överstyrelsen uppenbart, att den
enda utvägen att i här berörda avseende skapa rättvisa och garantera kommunerna
möjlighet att på rent sakligt pedagogiska grunder träffa val av
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
21
skolform vore, att statsbidraget finge utgå med lika kvotdel eller med 3U till
samtliga skolformer.
Departementschefen har för egen del anfört:
»I anslutning till de sakkunnigas förslag och i överensstämmelse med de
föreskrifter, som nu i sådant hänseende gälla beträffande statsbidrag till avlöning
åt lärare vid folk- och småskolor, föreslår jag, att såsom villkor för
utgående av statsbidrag till kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
och högre folkskolor skall gälla, att lärarnas avlöningsförmåner utgå i
enlighet med vad därom varder stadgat och att lärare icke därutöver av skolområdet
åtnjuter ersättning för utförande av arbetsuppgifter, sam enligt meddelade
bestämmelser kunna åläggas honom i tjänsten. Som villkor bör
vidare i anslutning till de sakkunnigas förslag gälla, att vederbörande redogörare
i föreskriven ordning till statens intressekontor redovisar belopp, som
lärare önskar genom avdrag å sin avlöning avsätta för intressekontorsändamål.
Härförutom böra för statsbidrags utgående föreskrivas i huvudsak samma
villkor angående skolornas organisation, undervisning, tillhandahållande
av lokaler, möbler och undervisningsmaterial genom skolområdets försorg
m. m., som nu tillämpas. Som villkor bör även gälla, att skolområdet bereder
personlig lönefyllnad och personlig pensionsfyllnad åt lärare, som
genom löneregleringen lider minskning i löne- eller pensionsförmåner. I sistnämnda
hänseende synas kunna meddelas i stort sett samma bestämmelser,
som enligt kungörelse nr 901/1937 i detta hänseende äro stadgade i fråga
örn folk- och småskollärare. Slutligen bör, på sätt i det följande angives,
som villkor gälla, att fråga om inrättande av ny lärartjänst underställes
prövning av central statsmyndighet.
Vad angår statsbidragets storlek, har jag ingenting att erinra mot de sakkunnigas
förslag, att staten jämväl i fortsättningen bestrider bela kostnaden
för dyrtidstillägg, givetvis utgående jämlikt de regler, som kunna komma
att gälla beträffande befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk.
De sakkunnigas förslag beträffande formerna för statens bidrag i övrigt
till förevarande högre kommunala läroanstalter innebär en önskvärd förenkling
av det nuvarande statsbidragssystemet och i det stora hela taget en
lycklig lösning av denna fråga. I princip anser jag mig därför böra biträda
förslaget, att ifrågavarande statsbidrag skall utgå med en viss kvotdel av
samtliga till vederbörande skola enligt avlöningsreglementet utgående lönebelopp.
Som förutsättning härför bör emellertid, såsom de sakkunniga påpekat,
gälla, att inrättandet av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster
lägges under statens kontroll. De sakkunniga hava föreslagit, att för inrättande
av sådan tjänst skulle erfordras skolöverstyrelsens medgivande. För
egen del finner jag det lämpligare, att i detta avseende anslutning sökes till
vad som gäller beträffande folk- och småskollärare. Jag förutsätter således,
att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag skall gälla, att tillstånd till
inrättande av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster lämnas av Kungl.
Majit. I likhet med de sakkunniga utgår jag vidare från att statsbidrag till
avlönande av lärare bör utgå endast så länge läraren erfordras för skolans
verksamhet. Härförutom böra vissa föreskrifter meddelas i fråga örn det antal
lärare, sorn vid varje skola bör förekomma i förhållande till antalet avdelningar.
Det synes lämpligt att i detta hänseende låta de vid realskolorna
rådande förhållandena i stort sett vara normerande. Del lärer få ankomma
på Kungl. Majit att framdeles taga sistnämnda fråga under närmare örn
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
prövning och meddela de bestämmelser i vederbörande stadgor, som kunna
befinnas erforderliga.
Uppmärksamheten bör här fästas på att genom det föreslagna förfarandet
det i fortsättningen icke lärer vara behövligt att riksdagen, på sätt hittills
skett, årligen meddelar särskilda föreskrifter rörande statsbidrag till parallellavdelningar
vid förevarande skolor och antalet elever i varje avdelning.
Bestämmelser i det sistnämnda hänseendet böra inryckas i de för de särskilda
skolorna gällande stadgorna.
Såsom av det föregående inhämtas, hava de sakkunniga på anförda skäl
ifrågasatt, att omförmälda kvotdel av lönekostnaderna enligt avlöningsreglementet
skulle bestämmas till 3U i fråga om kommunala mellanskolor och
L7s i fråga örn de övriga skolformerna. De invändningar, som av överstyrelsen
anförts gentemot en sådan differentiering av statsbidraget efter skolformernas
art, hava synts mig befogade, och jag kan icke tillstyrka de sakkunnigas
förslag på denna punkt. Det torde vara ofrånkomligt att fastställa
en för alla de ifrågavarande skolformerna gemensam kvotdel. Jag har funnit
mig böra föreslå, att staten gäldar 3/i av samtliga de lönebelopp, som
enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande skola. Detta förslag
medför visserligen en kostnadsökning för staten. Mitt ställningstagande
är emellertid motiverat av hänsyn till de mindre bärkraftiga kommunerna.
Jag förutsätter, att ifrågakommande lärare vid kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor och högre folkskolor skola i likhet med exempelvis
folk- och småskollärare komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg
och provisorisk avlöningsförstärkning. Chefen för finansdepartementet torde
komma att framdeles anmäla denna fråga.
Såvitt jag kan finna, hava de sakkunniga icke tagit ställning till spörsmålet,
huru stor del av kostnaderna för dessa speciella löneförmåner, som
bör gäldas av statsverket. I detta hänseende äro de bestämmelser, som gälla
i fråga om folk- och småskollärare — staten bestrider i fråga om dessa
lärare hela kostnaden för förmånerna i fråga — icke förebildliga, eftersom
staten i princip gäldar jämväl alla de till sistberörda lärare i övrigt utgående
kontanta förmånerna. Enär det provisoriska dyrortstillägget till sin principiella
karaktär är att betrakta som en påbyggnad på den differentiering av
lönerna efter dyrortsförhållanden, som lönesystemet i övrigt innesluter, och
den provisoriska avlöningsförstärkningen som ett förskott på en blivande,
ny lönereglering, finner jag det riktigt, att staten, vad förevarande högre
kommunala skolformer beträffar, gäldar allenast samma kvotdel av kostnaderna,
som föreslagits skola tillämpas beträffande de i avlöningsreglementet
reglerade löneförmånerna, alltså 3/4 av provisoriskt dyrortstillägg och
provisorisk avlöningsförstärkning.
Om någon ordinarie lärare icke skulle övergå å det nya lönesystemet, torde
statens bidrag till kostnaderna för lön av denne lärare böra utgå enligt samma
grunder, som gälla beträffande lärarpersonalen i övrigt, alltså med 3/i
av lönekostnaderna och med hela kostnaden för eventuellt ifrågakommande
dyrtidstillägg.
Jag saknar här anledning att ingå på den av överstyrelsen berörda frågan
om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser
angående statsbidraget och angående villkoren för dess åtnjutande.»
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
23
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten skall gälda tre fjärdedelar av Utskottet.
samtliga de lönebelopp, som enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande
skola, samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och
provisorisk avlöningsförstärkning men hela kostnaden för dyrtidstillägg.
I de likalydande motionerna 1:266 och 11:394 har hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla dels om utredning beträffande fortsatt
förstatligande av de kommunala mellanskolorna, dels ock, i avvaktan
på denna utredning, örn ändrad fördelning av kostnaderna för skolorna
mellan statsverket och kommunerna, så att de mindre kommunala mellanskolorna
erhålla större statsbidrag än vad av Kungl. Majit föreslagits. I sistnämnda
syfte har i motionerna ifrågasatts, att statsbidrag skulle för varje
kommunal mellanskola utgå till hela avlöningen åt rektor och tre ordinarie
ämneslärare samt med 50 procent av lönen åt samtliga övriga lärare. Dyrtidstillägg
skulle i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag helt gäldas
av statsverket.
I motionen II: 418 har hemställts, att alla kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor och högre folkskolor, som förut tilldelats statsbidrag,
måtte i fortsättningen erhålla sådant efter samma bestämmelser som gälla
för statliga samrealskolor.
Den i de förstnämnda motionerna berörda frågan örn utredning beträffande
fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna har redan
varit föremål för innevarande års riksdags behandling. I sin skrivelse nr 8
har riksdagen under punkten 105: o) uttalat önskvärdheten av att Kungl.
Majit, i samband med en undersökning rörande i vad mån och på vad sätt
den statliga skolverksamheten bör utsträckas till orter, där kommunala mellanskolor
för närvarande äro upprättade, tager under omprövning, huruvida
icke jämväl kommunala mellanskolan i Älmhult bör ombildas till statlig
realskola, och för riksdagen framlägger det förslag, som kan framgå som
resultat av en sådan undersökning. Riksdagen saknar alltså anledning att
ånyo upptaga nämnda fråga till behandling.
Ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kan komma att medföra ökade
utgifter för huvudmännen för kommunala mellanskolor och högre folkskolor,
vilka visserligen på grund av sin geografiska belägenhet hava ett
ringa antal elever men som det oaktat kunna vara av stor betydelse för den
bygd, där skolan är belägen. Med hänsyn till de starka skäl, som i övrigt
tala för grundprinciperna i det av Kungl. Majit föreslagna statsbidragssystemet,
anser sig emellertid utskottet icke böra av nämnda anledning ifrågasätta
någon jämkning i statsbidragsgrunderna. Däremot finner utskottet
skäl föreligga för en undersökning av möjligheterna och lämpligheten av att
i särskilt ömmande fall tillerkänna extra understöd åt skolor av angiven art
i syfte att underlätta deras avveckling utan särskilda kostnader för kommunen.
Utskottet utgår från att Kungl. Majit i fortsättningen uppmärksammar
den av utskottet berörda frågan. Med vad sålunda anförts torde de i
24
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
de ovanberörda motionerna framställda yrkandena örn ökat statsbidrag få
anses besvarade.
Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet icke något
att erinra. I likhet med departementschefen och skolöverstyrelsen anser
sålunda utskottet, att statsbidraget bör utgå enligt en för alla de ifrågavarande
skolformerna gemensam kvotdel. Utskottet tillstyrker förslaget,
att denna kvotdel bestämmes till % av de ovannämnda lönekostnaderna.
Utskottet kan alltså icke biträda de sakkunnigas förslag örn en differentiering
av statsbidraget efter skolformernas art. En sådan anordning skulle
medföra den icke önskvärda konsekvensen, att kommunerna av ekonomiska
skäl skulle komma att föredraga de skolformer, som åtnjöte högre
statsbidrag, framför de andra.
III. Löne- och statsbidragsregleringens genomförande.
Löne- och statsbidragsregleringen föreslås skola träda i kraft den 1 januari
1939. Liksom vid hittills genomförda löneregleringar förutsättas de lärare,
som övergå å det nya lönesystemet och därmed från ett lönesystem med förskottsutbetalning
till ett system med efterskottsutbetalning, skola vid det månadsskifte,
då löneregleringen för dem träder i kraft, av statsmedel erhålla
ett belopp, motsvarande vad de skulle hava uppburit i förskott för närmast
följande månad, örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna fortfarande
varit gällande. Kostnaderna härför hava beräknats till 197 000 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen framhållit, alt vissa ämneslärare
vid kommunala mellanskolor, som erhållit tjänst vid allmänt läroverk
från och med den 1 januari 1938 eller sökt tjänst vid sådant läroverk,
att tillträdas den 1 juli 1938, gjort framställning örn rätt för ämneslärare vid
kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan löneregleringen för
de kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhölle anställning vid allmänt
läroverk och alltså på grund av övergång från lönesystem med förskottsutbetalning
av löner till lönesystem med efterskottsutbetalning finge vidkännas
avbrott i löneförmånernas utbetalande, att komma i åtnjutande av övergångslön.
Skolöverstyrelsen hade i avgivet yttrande funnit vissa betänkligheter
ur principiell synpunkt måhända kunna förefinnas mot ett bifall till
framställningar av denna art. Av billighetsskäl hade dock överstyrelsen ansett
sig icke böra motsätta sig bifall. Undervisningsväsendets lönenämnd
hade däremot icke funnit det möjligt att från vederbörande avlöningsanslag
bereda den ifrågasatta övergångslönen. Även örn departementschefen icke
ville förneka, att vissa billighetsskäl kunde tala till förmån för berörda framställningar,
kunde han å andra sidan icke förbise, att det kunde betraktas
som en lärares ensak, att han sökte transport till annan befattning. På
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
25
grund härav funne sig departementschefen icke böra framlägga förslag i
angiven riktning.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att löne- och statsbidragsregleringen
bör genomföras först från och med den 1 januari 1939.
I motionen 11:395 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ordinarie
ämneslärare vid kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan
löneregleringen för de kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhålla ordinarie
anställning vid allmänt läroverk, må komma i åtnjutande av övergångslön
och sålunda i likhet med läroverkens lärare ej behöva vidkännas
avbrott i löneförmånernas utbetalande på grund av övergång från lönesystem
med förskottsutbetalning till lönesystem med efterskottsutbetalning.
Då utskottet i likhet med departementschefen finner vissa billighetsskäl
tala för en utvidgning av förmånen av övergångslön till att gälla
också de i motionen angivna lärarna och ett beslut i anslutning till det motionsvis
framställda yrkandet icke torde komma att medföra några nämnvärdare
ekonomiska konsekvenser, vill utskottet icke motsätta sig, att övergångslön
må utgå jämväl till nämnda lärare ävensom till motsvarande lärare
vid kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Det bör ankomma på Kungl. Majit att härutinnan meddela de föreskrifter,
som kunna befinnas erforderliga.
I övrigt förordar utskottet vad av departementschefen föreslagits i avseende
å löne- och statsbidragsregleringens genomförande.
IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.
1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.
Anslaget är nu uppfört med 1 055 300 kronor, varav på bidrag till kommunala
flickskolor beräknas belöpa förslagsvis 881 400 kronor och på tillfällig
löneförbättring till lärarpersonalen vid dessa skolor förslagsvis
173 900 kronor. Av 1937 års riksdag meddelade bestämmelser för budgetåret
1937/38 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid
kommunal flickskola innebära bland annat, alt statsbidrag må utgå till
sammanlagt högst 72 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit efter framställning
av skolöverstyrelsen annorlunda bestämmer.
Anslagsbehovet för förra delen av budgetåret 1938/39 — alltså innan löneregleringen
trätt i kraft — har beräknats till i runt tal 600 000 kronor. Därvid
är att märka, att antalet statsbidragsberättigade kommunala flickskolor
ökat från 25 till 26 genom tillkomsten av den kommunala flickskolan i
Malmö samt att antalet parallellavdelningar beräknats till 95.
För senare delen av nästa budgetår — alltså efter löneregleringens ikraftträdande
— skola ur anslaget bestridas dels statsbidrag till eventuella kostnader
— frånsett dyrtidstillägg -—■ för avlöning åt lärare, som icke vilja
Utskottet.
bihang till riksdagens protokoll 1938. (i sami. Nr 156.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
övergå på det nya lönesystemet, dels statsbidrag till lönekostnader enligt
vederbörligt avlöningsreglemente, dels statsbidrag till provisoriskt dyrortstillägg,
dels ock övergångslön. För dessa ändamål beräknas i runt tal förslagsvis
900 000 kronor, varav 57 000 kronor för bestridande av kostnaderna
för den föreslagna övergångslönen.
Hela anslagssumman har sålunda beräknats till (600 000 + 900 000 =)
1 500 000 kronor, motsvarande en anslagsökning med 444 700 kronor. Häremot
svarar dock en till 50 000 kronor beräknad minskad belastning å dvrtidstilläggsanslaget.
Tillfällig löneförbättring förutsättes skola utgå endast intill utgången av
år 1938.
I detta sammanhang har departementschefen uttalat, att det syntes kunna
överlåtas å skolöverstyrelsen att i framtiden fastställa reglementen för såväl
kommunala flickskolor som kommunala mellanskolor och högre folkskolor,
vilket för närvarande ankomme på Kungl. Maj:t. Kungl. Maj:t skulle
dock förbehålla sig rätten att pröva behovet av nya sådana skolor.
Utskottet. Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra.
2. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.
Anslaget är nu uppfört med 1 595 400 kronor.
För förra delen av nästa budgetår beräknas en anslagssumma av 830 000
kronor vara erforderlig. Kostnadsökningen betingas främst av tillkomsten
av fyra nya skolor av ifrågavarande typ samt av två inbyggda praktiska linjer.
Antalet parallellavdelningar förutsättes däremot förbliva oförändrat.
119 avdelningar.
Kostnaderna för senare hälften av budgetåret 1938/39 hava beräknats till
i runt tal 1 300 000 kronor.
Belastningen å anslaget i sin helhet skulle alltså enligt beräkningarna
komma att uppgå till 2 130 000 kronor. Beloppet har dock ansetts böra avrundas
till förslagsvis 2 100 000 kronor. Anslagshöjningen i förhållande till
nu utgående anslagsmedel uppgår till 504 600 kronor, varemot svarar en
till 90 000 kronor beräknad minskning av belastningen å vederbörande dvrtidstilläggsanslag.
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
3. Förslagsanslaget till understöd dt högre folkskolor.
Detta anslag är för närvarande uppfört med 1 400 000 kronor och beräknas
för nästa budgetår till 1 850 000 kronor, varav 750 000 kronor belöpa
å förra och 1 100 000 kronor å senare delen av budgetåret. Vid bifall till
Kungl. Maj:ts förslag uppstår alltså en anslagshöjning med 450 000 kronor.
Dyrtidstilläggsanslaget beräknas på grund av löneregleringen komma att
för nästa budgetår minskas med i runt tal 90 000 kroner.
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
27
Även frånsett löneregleringen föreligger enligt Kungl. Maj:ts förslag en
reell anslagshöjning, beroende på tillkomsten av nya högre folkskolor samt
ökning av antalet klasser vid skolor, som ännu icke färdigbildats.
Kungl. Maj:ts förslag i denna del lämnar utskottet utan erinran.
V. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor och högre folkskolor skola, med iakttagande
av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 ävensom av
utskottet i det föregående anförts, från och med den 1 januari
1939 åtnjuta avlöning jämlikt i nämnda statsrådsprotokoll
berörda förslag till avlöningsreglemente;
2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från
och med den 1 januari 1939 under de villkor, som i nämnda
statsrådsprotokoll angivits, utgå statsbidrag, motsvarande —
förutom hela kostnaden för eventuellt utgående dyrtidstilllägg
— % av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående
lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt
dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning,
ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter
i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de tilläggsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för
genomförandet av de ovannämnda avlöningsbestämmelserna
eller eljest stå i samband därmed;
4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor
må, under förutsättning att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente,
vid ingången av januari 1939 av statsmedel
uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg
frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,
örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande ägt giltighet;
5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den
1 juli—den 31 december 1938 utgå till lärarpersonalen vid
kommunala flickskolor med följande belopp för helt budgetår
räknat:
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj;t i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunderna bestämmer;
6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
1 500 000 kronor;
7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den
1 juli—den 31 december 1938 utgå till lärarpersonalen vid
kommunala mellanskolor med följande belopp för helt budgetår
räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till'' extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunderna bestämmer;
8.
till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
2 100 000 kronor;
9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 1 850 000 kronor;
B. att de ovannämnda motionerna (I: 265 och II: 419,
I: 266 och II: 394, I: 276 och II: 416, I: 277 och II: 417 samt
II: 395, 396 och 418) må, i vad de icke kunna anses
besvarade med vad utskottet i det föregående anfört, icke till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Nilsson i
Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Gustafsson
i Benestad, Andrén, Carlström, Bäcklund och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Eriksson i Stockholm, Jeppsson,
Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Holmdahl, Isacsson, Andersson i Södergård,
Weijne, Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.
Statsutskottets utlåtande A''r 156.
29
Reservation
av herrar Oscar Olsson, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Isacsson,
Weijne, Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad, vilka ansett,
dels att utskottets yttrande under avsnittet »11. Statsbidragsfrågan» bort
hava följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts förslag----(= utskottet)---— anses besvarade.
Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet erinran
att framställa endast så till vida, att utskottet vill förorda ett något lägre
statsbidrag för de kommunala flickskolorna. Detta synes utskottet motiverat
bland annat av den anledningen, att sådana skolor i motsats till exempelvis
de kommunala mellanskolorna undantagslöst äro belägna å orter med statliga
läroverk, vilket gör det befogat, att kommunerna bestrida en något
större anpart av kostnaderna för dessa skolor. Utskottet föreslår därför den
jämkningen i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till kommunala flickskolor
må utgå med ~!s och till övriga skolor med 3/4 av de ovannämnda
avlöningskostnaderna.»
dels att utskottets yttrande under avsnittet »IV. Anslagsberäkningar för
budgetåret 1938/39» angående förslagsanslaget till bidrag till kommunala
flickskolor bort hava följande lydelse:
»Enligt verkställda överslagskalkyler kommer den av utskottet ifrågasatta
sänkningen av statsbidraget till kommunala flickskolor att medföra en
minskning av anslagsbehovet med, för helt budgetår räknat, i runt tal 200 000
kronor. Med hänsyn härtill föreslår utskottet, som i övrigt biträder anslagsberäkningarna
och vad av departementschefen i samband därmed föreslagits,
att förevarande anslag för nästa budgetår minskas med 100 000 kronor
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag och alltså uppföres med 1400 000
kronor.»
dels ock att utskottets under A. 2. och A. t», gjorda hemställan bort hava
följande lydelse:
»2. besluta, att till ifrågavarande .skolor skall frän och med
den 1 januari 1939 under de villkor, som i nämnda statsrådsprotokoll
angivits, utgå statsbidrag, motsvarande — förutom
hela kostnaden för eventuellt utgående dyrtidstillägg
— för kommunal flickskola % och för övriga av här ifrågavarande
skolor % av de enligt omförmälda avlöningsreglemente
utgående lönebeloppen samt av eventuellt utgående
provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning,
ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter
i övrigt, som i delta hänseende kunna erfordras;
0. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
1 400 000 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1''f.Vs (i samt Nr 166
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre s. 1 i texten