Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38.

1938-05-30 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:209, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

1

Nr 209.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till övergångsstat för budgetåret 1937/38.

(4:e avd.)

I en den 4 januari 1938 dagtecknad proposition, nr 2, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, med godkännande av

de i protokollet berörda förslag, å övergångsstat för budgetåret 1937/38 upptaga

de inkomster och utgifter, som framgå av ett vid propositionen fogat

förslag till dylik övergångsstat. I punkterna 1 och 2 av propositionen har

lämnats en översikt över föreliggande regleringsbehov m. m. I detta avseende

har bland annat åberopats följande i statsverkspropositionen (under inkomsterna

sid. 25 och 26) gjorda uttalande:

Enligt den nya budgetordningen skall budgetutjämningsfonden ge en uttömmande

bild av de förändringar i statens förmögenhetsställning, som inträda

vid realiserandet av de fastställda riksstaterna. Den förutsättes kunna

nedgå till negativa värden, örn konjunkturförhållandena medföra en underbalansering

med mycket betydande belopp av en eller flera riksstater. De

budgetsakkunniga, som gåvo sitt förord åt denna anordning, ansågo sålunda,

att den önskvärda konsolideringen under goda år icke borde eller behövde

ta formen av stora positiva behållningar i budgetutjämningsfonden. Den

uppfattningen torde icke ha saknat företrädare, att dylika hopsamlade överskott

kunde leda till mindre försiktighet vid avvägningen av utgifterna. Sedan

budgetutjämningsfonden nått en viss måttlig storlek, ungefär av den omfattning

som på senare år ansetts vara lämplig för kassafonden, skulle alltså

den fortsatta konsolideringen ske genom avskrivningar och skuldavbetalning,

när icke en minskning av inkomsterna genom sänkt beskattning ansåges

vara att föredraga framför ett stärkande av statens förmögenhetsställning.

Då riksdagen gav sin anslutning till den nya budgetordningen, blev önskemålet

om konsolidering under goda år starkt framhållet, och tankarna synas

närmast ha gått i den riktningen, att betydande positiva behållningar borde

eftersträvas. Emellertid måste även enligt riksdagens mening en sådan konsolidering

»i första hand ----självfallet omfatta täckning av eventuellt

förefintligt underskott från svaga finansår».

Vid övergången till den nya budgetordningen är det uppenbarligen nödvändigt

att avgöra, i vilken utsträckning dylika icke täckta underskott från

föregående år böra anses föreligga. En av grundprinciperna för systemet

med budgetbalansering över mer än ettåriga perioder är ju nämligen, att underskotten

böra hastigt täckas genom regelmässigt ordnade avskrivningar.

Det synes emellertid knappast rimligt, att dessa strängare regler leda till en

hård belastning av budgeten under nu närmast följande år för återbetalning

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 209. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

av skulder eller täckning av förluster, som delvis ligga långt tillbaka i tiden.

Det blir en omdömesfråga, var gränsen här lämpligen bör dragas. Det avgörande

som jag härefter ämnar föreslå, förutsätter täckning av även äldre

förluster i så betydande omfattning, att såsom redan nämnts den nya budgetutjämningsfonden

kommer att börja med en mycket måttlig behållning.

Frågan huruvida konsolideringen efter en viss punkt bör ta formen av positiv

fondbildning eller av skuldavbetalning, behöver alltså icke nu upptagas

till behandling.

Det har visat sig vara i tekniskt hänseende den enklaste och klaraste anordningen,

att hela denna reglering av statens förmögenhetsställning sker

över kassafonden och i form av en tilläggsstat till nu gällande riksstat. I

denna tilläggsstat, som för tydlighetens skull benämnes övergångsstat, och

som framlägges i Kungl. Maj:ts proposition nr 2, äro de närmare motiveringarna

intagna för de särskilda avskrivningar och skuldregleringar, som

här nedan i korthet redovisas.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts av utskottet under efterföljande punkter anmälda

förslag skulle för avskrivningsändamål anvisas följande anslag:

Reglering av vissa å statsregleringsfonden bokförda tillgångar. . 1,717,000

Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets

byggnader m. m. anvisat lånekapital .................... 12,697,000

Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital.............. 48,000,000

Nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden................ 1,300,000

Nedskrivning av lånekapital i statens allmänna fastighetsfond. . 21,000,000

Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens aktier...... 5,000,000

Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets

avskrivningskonto...................................... 34,906,400

Summa kronor 124,620,400.

Medel till täckning av denna summa skulle enligt departementschefens

förslag erhållas ur kassafonden, som dock härvid skulle tillföras följande be
-

lopp:

Royalty från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund...... 11,900,000

Å riksbankens avbetalningslånefond reserverade vinstmedel .... 44,000,000

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................ 12,200,000

I anspråk tagna reservationer .............................. 8,000,000

Summa kronor 76,100,000.

Frånräknas ovannämnda riksbanksmedel och övriga engångsbelopp å sammanlagt

76,100,000 kronor begränsas den summa varmed kassafonden (den

blivande budgetutjämningsfonden) skulle belastas till 48,520,400 kronor.

De sålunda ■ föreslagna avskrivningsåtgärdema sammanhänga med övergången

till det nya budgetutjämningssystemet, som gör det möjligt att å budgetutjämningsfonden

direkt redovisa högkonjunkturårens för kommande svagare

finansår reserverade överskottsmedel. I statsverkspropositionen räknades

med en dylik överbalansering av nästa års riksstat med cirka 19,000,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

3

kronor, vilket belopp var avsett att tillföras budgetutjämningsfonden. Enligt

den nya inkomstberäkningen i propositionen nr 321 skulle dock även detta

överskottsbelopp behöva tagas i anspråk för de nya försvarsutgifterna.

Vid sitt godkännande av budgetreformen fann 1937 års riksdag anledning

framhålla angelägenheten av atl under gynnsamma finansår vissa avsättningar

skedde med tanke på kommande lågkonjunkturår. Då nu så icke

kan ske synes det angeläget, att statsfinanserna i möjligaste mån på annat

sätt konsolideras, och det är främst från denna utgångspunkt, som utskottet

ansett sig böra pröva lämpligheten av de i det följande avhandlade avskrivningsåtgärderna.

1 :o) Slutlig redovisning av till allmänna arbeten m. m. under fonden för

förlag till statsverket anvisade anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 3, sid. 14—

28) föreslagit riksdagen att, delvis med ändring av tidigare fattat beslut, bemyndiga

Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

föreslagit, meddela erforderliga bestämmelser för slutlig reglering

vid utgången av innevarande budgetår av till allmänna arbeten m. m.

under fonden för förlag till statsverket anvisade anslag.

Vidare har (punkt 4, sid. 28—46) framlagts vissa förslag rörande avskrivning

av statens utlåningsfonders icke räntabla kapital.

Under fonden för förlag till statsverket anvisades för budgetåren 1933/34

och 1934/35 anslag till allmänna arbeten m. m., att utgå av lånemedel, till

ett sammanlagt belopp av 297,499,650 kronor. Vid anslagens anvisande förutsattes,

att lånemedlen skulle, i den mån icke vid anslagens disponerande

uppkomme kapitaltillgångar, som i statsverkets hand vore räntabla, i särskild

ordning avskrivas på kort tid. För denna avskrivning hava särskilda

amorteringsanslag under avbetalning å statsskulden anvisats för budgetåren

1933/34—1936/37. De av riksdagen sålunda till förfogande ställda avskrivningsmedlen

uppgå sammanlagt till i runt tal 232 miljoner kronor.

På därom gjord framställning beslöt 1936 år riksdag bemyndiga Kungl.

Maj :t att meddela föreskrifter angående avskrivning m. m. av ifrågavarande

till allmänna arbeten m. m. anvisade lånekapital. Härigenom blev i huvudsak

fastslaget, i vilken utsträckning här avsedda tillgångar skulle överföras

till produktiva fonder och i vilken utsträckning avskrivning skulle äga rum.

Det nu framlagda förslaget till slutlig reglering vid utgången av innevarande

budgetår av de under förlagsfonden till allmänna arbeten m. m. anvisade

anslagen innefattar endast några smärre jämkningar i 1936 års riksdags beslut

i ämnet. De föreslagna jämkningarna äro väsentligen betingade av

Kungl. Majits av riksdagens numera godkända förslag örn utvidgning av redovisningen

å statens allmänna fastiglietsfond till att avse vissa av universiteten

disponerade fastigheter samt av det av departementschefen vid anmälan

av förevarande proposition framlagda förslaget örn att någon avskrivning

ej skall ske beträffande tillgångar, som bokföras å fonden för låneunderstöd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

Efter genomförandet av ifrågavarande reglering beräknas av förutnämnda

avskrivningsmedel återstå ett belopp av omkring 8 miljoner kronor. Denna behållning

avses skola överföras till kassafonden i bokslutet för innevarande

budgetår.

Utskottet tillstyrker det nu framlagda förslaget till slutlig reglering vid utgången

av innevarande budgetår av de under fonden för förlag till statsverket

anvisade anslagen till allmänna ai''beten m. m.

I samband med framläggandet av angivna förslag har departementschefen

även förordat avskrivning av de å förlagsfonden redovisade tillgångar, som

uppkommit genom disposition av ett å riksstaten för budgetåret 1931/32 under

fonden anvisat skattemedelsanslag å 3’5 miljoner kronor till förlag för

inköp av smågatsten. Denna avskrivning skulle såsom avseende skattemedelskapital

ske utan anvisning av täckningsmedel. I anslutning härtill vill

utskottet framhålla, att det, såsom departementschefen i annat sammanhang

uttalat, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utan särskilt riksdagens bemyndigande

vidtaga de åtgärder för reglering av statens bokförda förmögenhet,

som erfordras vid övergången till den nya budgetordningen, i den mån

denna reglering låter sig genomföra utan disposition av täckningsmedel anvisade

över riksstaten. Det nu sagda har även avseende å det av departementschefen

vid anmälan av förevarande proposition framlagda förslaget om

avskrivning av statens utlåningsfonders icke räntabla kapital, vilket förslag

i övrigt icke givit anledning till särskilt uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, delvis med ändring av tidigare fattat beslut,

bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen föreslagit, meddela erforderliga

bestämmelser för slutlig reglering vid utgången av innevarande

budgetår av till allmänna arbeten m. m. under

fonden för förlag till statsverket anvisade anslag.

2;o) Återbäring av royalty tillfallen Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

enligt 1927 års malmavtal. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 5, sid. 46—49) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den jämlikt 1927 års malmavtal

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund åvilande

förbindelsen att i särskilda poster till staten erlägga ett belopp,

motsvarande viss del av bolaget tillfallen royalty, må fullgöras

genom inbetalning till statsverket den 30 juni 1938 av ett belopp

av 11,899,306 kronor 15 öre.

3:o) Redovisning i rikshuvudboken av riksbankens tillgångar m. m. Kungl.

Majit har (punkt 6, sid. 49—54) föreslagit riksdagen besluta dels, att riksbankens

grundfond samt avbetalningslånefonden skola, på sätt i det föregående

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

5

förordats, per den 30 juni 1938 upptagas till redovisning i rikshuvudboken såsom

delfonder under huvudrubriken »Riksbanksfonden», dels ock, att till avbetalningslånefonden

överförda, reserverade vinstmedel skola under innevarande

budgetår av riksbanken inlevereras till statsverket.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 75, bar herr C. A. Reuterskiöld

hemställt, att riksdagen ville avslå vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn riksbanksfonden

och dess införande i rikshuvudbok och budget.

f en inom andra kammaren av herr T. V. Lundell väckt motion, nr 237, har

hemställts, att riksdagen måtte beakta, bland annat, att befogade erinringar

kunde riktas mot den föreslagna omföringen av riksbankens avbetalningslånefond.

Enligt ställningstagandet vid 1937 års riksdag skulle såsom riksbanksfond

i rikshuvudboken uppföras kapitaltillgångar motsvarande det bokförda värdet

av riksbankens grundfond, 50 miljoner kronor, och reservfond, 20 miljoner

kronor, ävensom avbetalningslånefonden, 44 miljoner kronor. Sammanlagt

skulle alltså riksbanksfonden bokföras lill 114 miljoner kronor.

Samtliga berörda fonder hava bildats genom avsättning av vinstmedel. Under

erinran härom har departementschefen anfört följande:

Vid förnyat övervägande av frågan örn upptagande till redovisning i rikshuvudboken

av riksbankens kapitaltillgångar har jag funnit anledning till

vissa modifikationer i det tidigare förslaget.

Jag vill sålunda till en början förorda, att för reservfondens del ingen ändring

sker i nuvarande redovisnings- och dispositionsbestämmelser. Fonden

skulle alltså icke upptagas till redovisning i rikshuvudboken såsom en del av

riksbanksfonden utan kvarstå såsom en reserv avsedd för täckande av eventuellt

uppkommande förluster å riksbankens rörelse. Det synes ändamålsenligt

att sådana förluster i viss utsträckning kunna mötas av riksbanken utan

att dess i rikshuvudboken redovisade tillgångar påverkas därav.

Med hänsyn till att inkomsten å avbetalningslånerörelsen är att betrakta

som en del av riksbankens vinst, vilken enligt bankofullmäktiges förslag bör

redovisas som utdelning å det i rikshuvudboken bokförda fondkapitalet torde

en motsvarande utbrytning ej böra ske av riksbankens avbetalningslånefond.

Däremot synes det lämpligt att denna fond och grundfonden redovisas

såsom skilda delfonder av riksbanksfonden.

Med avseende å den nya kapitalfonden Riksbanksfonden vill jag föreslå dels

att den täckes av vinstmedel blott till ett belopp motsvarande behållningen i

den nuvarande grundfonden, dels att vid den anvisning av lånemedel, som

vid denna omläggning bör bli nödvändig, anslaget utmätes så, att fondens behållning

uppbringas till jämnt 100 miljoner kronor. 1 enlighet härmed hemställer

jag i det följande, att till riksbanksfonden, som torde böra upprättas

per. den 30 juni 1938, å övergångsstaten för innevarande budgetår anvisas ett

kapitalökningsanslag av 50 miljoner kronor att utgå av lånemedel. Detta

belopp torde böra i sin helhet tillföras delfonden riksbankens avbetalningslånefond,

vilken därigenom ökas med 6 miljoner kronor, en förändring som

motiveras av lånerörelsens stigande omfattning.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde den nuvarande avbetalningslånefondens

behållning, som består av reserverade vinstmedel, böra inlevereras

till statsverket. Alternativt kunde tänkas att behållningen överfördes till

reservfonden. Tillräcklig anledning härtill synes emellertid ej föreligga.

Därest å riksbankens rörelse uppstår en större förlust, vilken ej kail bäras av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

U ts kottet.

reservfonden eller balanseras av en möjlig uppskrivning av bankens tillgodohavanden

i guld och utländska valutor utan bör täckas genom ianspråktagande

av riksbanksfonden, torde kapitalmedel i erforderlig utsträckning få

anvisas över riksstaten för återställande av fondens värde.

Den inkomst som erhålles vid inleverans av avbetalningslånefondens behållning

bör självfallet ej få disponeras annat än för avskrivningsändamål. Det

synes därför lämpligt att den under innevarande budgetår överföres till kassafonden

för att möjliggöra att denna i motsvarande utsträckning tages i anspråk

å övergångsstaten för täckande av därå upptagna avskrivningsanslag.

Motionsvis hava erinringar framställts mot de sålunda gjorda förslagen beträffande

redovisningen m. m. av riksbankens grundfond, 50,000,000 kronor,

och avbetalningslånefonden, för närvarande 44,000,000 kronor.

Angelägenheten av att riksbanken i sin centrala ställning som vårdare av

valutan står självständig i förhållande till statens övriga finansförvaltning

bör visserligen ingalunda underskattas. Det oaktat kan utskottet ej dela dessa

motionsvis framkomna betänkligheter. Upptagandet jämväl av riksbankens

fonder i rikshuvudboken ansluter sig till en av 1909 års riksdag till Kungl.

Maj:t gjord framställning. I detta avseende skiljer sig ej heller det nu här

framlagda förslaget från vad som förutsattes vid den av 1937 års riksdag godkända

budgetreformen i vidare mån än att den tredje av riksbankens fonder,

nämligen den till 20,000,000 kronor uppgående reservfonden av departementschefen

ansetts — i dess egenskap av en riksbankens inre reserv att tillgå vid

förluster — böra alltjämt hållas utanför riksbokföringen.

Till stöd för Kungl. Maj:ts därutöver gjorda förslag att avbetalningslånefondens

tillgångar, 44,000,000 kronor, skola få tagas i anspråk för avskrivningsändamål

kan åberopas, att dessa tillgångar ursprungligen uppkommit

av vinstmedel, d. v. s. medel, som även normalt pläga tagas i anspråk för

statsregleringarna. Genom att avbetalningslånefonden i stället tillföres lånemedel

med ett till 50,000,000 kronor utökat belopp torde denna finansieringsfråga

få anses på ett tillfredsställande sätt ordnad.

Utskottet hemställer

att riksdagen må besluta,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen I: 75, att riksbankens grundfond samt avbetalningslånefonden

skola, på sätt i det föregående förordats, per den

30 juni 1938 upptagas till redovisning i rikshuvudboken såsom

delfonder under huvudrubriken »Riksbanksfonden»,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 75 och II: 237, att till avbetalningslånefonden

överförda, reserverade vinstmedel skola under innevarande

budgetår av riksbanken inlevereras till statsverket.

4:o) Rusdrycksmedelsfonden. Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 54—62)

föreslagit riksdagen dels bemyndiga Kungl. Maj :t att förordna örn överförande

från statsverkets fond av rusdrvcksmedel till fonden för låneunderstöd av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

7

ett enligt riksdagens i skrivelse den 23 april 1932, nr 142, anmälda beslut ur

förstnämnda fond utlämnat lån till frälsningsarméns förlagsaktiebolag, dels

besluta, att efter nämnda överföring kvarstående behållning å statsverkets

fond av rusdrycksmedel skall per den 30 juni 1938 över inkomsttiteln »I anspråk

tagna kapitaltillgångar: Statens produktiva fonder» tillgodoföras statsverkets

kassafond, dels ock antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 21 april 1933

(nr 138) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att förordningen den 21 april 1933 angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel skall upphöra att gälla med utgången av juni

månad 1938.

I en inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl. väckt motion, nr 134,

har hemställts, att riksdagen måtte besluta bibehållande av statsverkets fond

av rusdrycksmedel.

Under erinran att den för budgetåret 1937/38 beräknade avkastningen av

rusdrycksmedelsfonden med 33,500 kronor understiger sammanlagda beloppet

av de anslag till vissa nykterhetsfrämjande ändamål, som upptagits i riksstaten

har departementschefen anfört bland annat följande:

Ett ännu större underskott skulle framträda för budgetåret 1938/39, då rusdrycksmedelsfondens

avkastning beräknas till 460,000 kronor och de ifrågavarande

anslagen i riksstatsförslaget upptagits med sammanlagt 548,500 kronor.

Att den här föreliggande speciella anordningen för säkerställande av

medelsanvisning för vissa nykterhetsändamål sålunda visat sig icke hållbar,

är endast ett uttryck för att ifrågavarande nykterhetsändamål kommit att

ställas i linje med den egentliga statsverksamheten för nykterhetens främjande

och sålunda numera anses böra tillgodoses å budgeten, även örn den för

ändamålet reserverade fondavkastningen ej förslår därtill. Rusdrycksmedelsfonden

har därmed förlorat sitt berättigande som en från övriga finansfonder

skild och produktivt investerad tillgång. Vid sådant förhållande föreslår jag,

att de i ämnet gällande bestämmelserna sättas ur kraft med utgången av innevarande

budgetår. Förslag till -författning härom har upprättats inom finansdepartementet

och torde böra föreläggas riksdagen till antagande. Behållningen

i rusdrycksmedelsfonden torde böra över vederbörlig inkomsttitel tillföras

statsverkets kassafond för att disponeras för den förmögenhetsreglering, som

avses med övergångsstaten för budgetåret 1937/38. I fråga örn de bokföringsmässiga

åtgärder, som påkallas härför, torde jag få anföra följande.

Kapitaltillgångarna å rusdrycksmedelsfonden utgjorde den 30 juni 1937

12,204,800 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört får utskottet, med avstyrkande

av den i ämnet väckta motionen, tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å motionen I: 134, må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om överförande

från statsverkets fond av rusdrycksmedel till fonden för låneunderstöd

av ett enligt riksdagens i skrivelse den 23 april

1932, nr 142, anmälda beslut ur förstnämnda fond utlämnat

lån till frälsningsarméns förlagsaktiebolag,

b) besluta, att efter nämnda överföring kvarstående behållning

å statsverkets fond av rusdrycksmedel skall per den 30

juni 1938 över inkomsttiteln »I anspråk tagna kapitaltillgångar:

Statens produktiva fonder» tillgodoföras statsverkets

kassafond,

c) antaga det av Kungl. Majit framlagda förslaget till förordning

om upphävande av förordningen den 21 april 1933

(nr 138) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

5:o) Inkomstberäkning. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) om

inkomstberäkning för övergångsstaten kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande; vilket

anmäles.

6:o) Reglering av vissa å statsregleringsfonden bokförda tillgångar. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 65—67) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa å statsregleringsfonden

bokförda tillgångar under Oförutsedda utgifter å övergångsstat

för budgetåret 1937/38 anvisa ett anslag av 1,717,000

kronor.

7 :o) Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader

m. m. anvisat lånekapital. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt

10, sid. 67) angående anslag till avskrivning av till vissa engångskostnader

för försvarsväsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital avger utskottet

yttrande i särskilt utlåtande denna dag; varom härigenom

erinras.

8:o) Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital. Kungl. Majit har

(punkt 11, sid. 68—81) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade principer för regleringen av å statens järnvägars fond

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20!).

9

bokfört icke räntabelt lånemedelskapital, dels ock till Nedskrivning av statens

järnvägars lånekapital å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett

anslag av 48,000,000 kronor.

I skrivelse den 5 juni 1929, nr 287, anmälde riksdagen sitt beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen nämnda år framlagda förslag

angående nedskrivning av statens järnvägars icke räntabla lånekapital

medelst användning för ändamålet av malminkomster. Riksdagen förordade

därvid, att en avskrivning av statens järnvägars lånekapital verkställdes

vid utgången av år 1929 med beloppet av gjorda amorteringar å statsskulden,

100 miljoner kronor, samt förutsatte, att ytterligare en post av lånekapitalet

eller 140 miljoner kronor successivt komme att avskrivas i anslutning till

en i riksdagens skrivelse intagen plan för amortering av sistnämnda belopp

under 30 år efter en räntefot av 4 V2 procent. Sistnämnda belopp, 140 miljoner

kronor, upptogs i statens järnvägars räkenskaper å ett för ändamålet

upplagt konto, benämnt »lånekapital att finansieras med andra medel än

trafikinkomster». Till den beslutade nedskrivningen anvisades genom anslag

å riksstaterna för budgetåren 1929/30—1931/32 samt genom ianspråktagande

under budgetåret 1932/33 av medel från fonden för statsskuldens

amortering tillhopa 9.8 miljoner kronor, motsvarande de för de fyra första

åren i planen upptagna amorteringsbeloppen, varemot de för budgetåren

1933/34—1935/36 beräknade amorteringarna, uppgående till sammanlagt 8.6

miljoner kronor, inställdes av statsfinansiella skäl. Efter detta avbrott har

riksdagen för vart och ett av budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisat ett anslag

å 4 miljoner kronor till nedskrivning av ifrågavarande lånekapital.

I samband med inlösen för statsverkets räkning av Ostkustbanan, varom

beslut fattades vid 1933 års riksdag, har det av staten i sistnämnda bana

investerade lånekapitalet, tillhopa omkring 32.28 miljoner kronor, omförts

från fonden för statens aktier och fonden för låneunderstöd till statens järnvägars

fond, där det tills vidare upptagits till redovisning å förenämnda konto

»lånekapital att finansieras med andra medel än trafikinkomster». På samma

konto hava bokförts de medel, som uttagits från de för budgetåren 1935/

36 och 1936/37 anvisade lånemedelsanslagen å 7 respektive 3.43 miljoner kronor

till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—

Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle. Enligt Kungl. Maj:ts i 1936 års

statsverksproposition framlagda, av riksdagen godkända förslag hava slutligen

å samma konto uppförts under fonden för förlag till statsverket disponerade

anslagsmedel till statsbanan Malung—Vansbro med 1.13 miljon kronor

och till elektrifieringsarbetcn å 4 miljoner kronor, eller sammanlagt 5.13

miljoner kronor. På grund härav har kontot, trots den skedda nedskrivningen,

kommit att stiga till i runt tal 170 miljoner kronor.

Sistnämnda kapitalbelopp föreslås nu skola i sin helhet avskrivas vid utgången

av innevarande budgetår. Denna avskrivning avses emellertid till

ett belopp av i runt tal 122 miljoner kronor skola ske utan anvisande av

särskilda täckningsmedel. I enlighet härmed äskas för avskrivningens genomförande

ett anslag å allenast 48 miljoner kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

Departementschefen har -—- i anslutning till en inom finansdepartementet

upprättad promemoria i ämnet samt ett av riksräkenskapsverket över denna

promemoria avgivet yttrande — för egen del anfört bland annat följande:

Regeln, att nya investeringar skola täckas av skattemedel, i den mån de icke

äro räntabla, och att förluster å tidigare investerat lånemedelskapital skola

avskrivas, avser att garantera, att balansen mellan inkomster för statens kapitalfonder

och utgifter för statsskuldens förräntning icke förskjutes i ofördelaktig

riktning. Den är en rent finanspolitisk norm, vars tillämpning medför,

att statens förmögenhetsställning med säkerhet vidmakthålles, men som

i vissa fall kan leda till verkningar utöver sitt eget syfte och då bör bli föremål

för en lämplighetsprövning ur allmänna statsfinansiella synpunkter.

I en inom finansdepartementet utarbetad promemoria och i riksräkenskapsverkets

däröver avgivna utlåtande har nu — i anslutning till ett uttalande

av budgetsakkunniga — hävdats, att en tillämpning av de vanliga avskrivningsreglerna

på viss del av lånemedelsförlusten inom statens järnvägar skulle

sakna berättigande ur de synpunkter som i regel motivera en avskrivning av

sådana förluster. Grunden härtill skulle närmast vara, att ifrågavarande investeringar

till följd av sin allmänna betydelse för näringslivets utveckling och

därmed indirekt även för statsfinanserna endast i bokföringsteknisk mening

framstå som oräntabla. Avskrivning av ifrågavarande lånemedelskapital på

skattebudgeten skulle under dessa omständigheter innebära icke ett upprätthållande

av utan i stället en verklig förbättring i statens finansiella ställning,

för vilken tillräckliga skäl icke syntes föreligga.

I nuvarande läge synes en täckning av äldre lånemedelsinvesteringar i

statens järnvägar icke vara att likställa med en avskrivning av övriga, nu

aktuella lånemedelsförluster, utan snarare få bedömas som en åtgärd ägnad

att medföra en real förbättring av statens finansiella ställning. Det synes

irrationellt att sammankoppla frågan om i vad mån en sådan förbättring

bör ske -—- en fråga som bör bedömas fritt, med utgångspunkt från det i

varje fall aktuella ekonomiska och finansiella läget — med kravet på en

bokföringsmässig nedskrivning av statens järnvägars kapital.

Departementschefen anser sig med hänsyn till angivna omständigheter böra

förorda, att nedskrivning av statens järnvägars oräntabla lånemedelskapital

till viss del sker utan anvisande eller omföring av täckningsmedel, samt anför

i anslutning härtill vidare:

Mot det förslag, som framlagts i departementspromemorian, att ett belopp

av 122.20 miljoner kronor skall anses vara av sådan natur, att det kan få

bli föremål för nedskrivning i här förordade särskilda ordning, har jag ej funnit

anledning till erinran. Under sådana förhållanden erfordras, såsom i det

föregående närmare utvecklats, för slutlig reglering av å statens järnvägars

fond redovisat oräntabelt lånemedelskapital täckningsmedel till ett belopp

av 48 miljoner kronor, motsvarande hela statens investering i Ostkustbanan

jämte närmare 16 miljoner kronor för såsom oräntabla bokförda elektrifieringsarbeten

m. m.

Det i kommunikationsverken (statens järnvägar samt post-, telegraf- och

vattenfallsverken) investerade kapitalet härrör till övervägande del från lånemedel.

Detta kapital är i allt väsentligt nedlagt i telegraf- och järnvägsanläggningar,

kraftstationer och andra statliga rörelsegrenar, vilka på grund av

teknikens framsteg äro underkastade stark värdeminskning. Riksdagen har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

11

därför tidigare vid upprepade tillfällen fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på angelägenheten av en mera tillfredsställande amortering av detta kapital.

Vad särskilt angår statens järnvägar har också enligt tidigare beslut avsetts

att i runt tal 170,000,000 kronor av det i statsbanorna investerade lånekapitalet

efterhand skulle utbytas mot skattemedel.

Under erinran härom får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, vilket avser statens järnvägar. Förutom en avskrivning å 122,200,000

kronor, som på grund av särskilda förhållanden skulle kunna ske utan tillförande

av nytt skattekapital, innebär förslaget en ytterligare nedskrivning

med 48,000,000 kronor genom anvisande av anslag med samma belopp å

skattebudgeten.

Såsom helhet betraktat medför detta beslut alltså en mindre kännbar belastning

på statskassan än vad som tidigare avsetts.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade principer

för regleringen av å statens järnvägars fond bokfört icke räntabelt

lånemedelskapital;

b) till Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital å

övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett anslag av

48,000,000 kronor.

9:o) Nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden. Kungl. Maj:t har

(punkt 12, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen dels att besluta om inrättande

från och nied den 30 juni 1938 av en särskild fond, benämnd »Luftfartsfonden»,

för redovisning av statens med den civila regelbundna luftfarten förenade

tillgångar, inkomster och utgifter, i huvudsaklig överensstämmelse med

de av departementschefen i statsverkspropositionen angivna grunderna; dels

ock att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Nedskrivning av lånekapital

i luftfartsfonden å övergångsstat för budgetåret 1937/38 beräkna ett

anslag av 1,300,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 20 maj 1938 dagtecknad proposition,

nr 320, föreslagit riksdagen, bland annat, att till Nedskrivning av lånekapital

i luftfartsfonden å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag

av 1,300,000 kronor.

Kungl. Majits framställning om inrättande av en särskild fond för luftfarten

har redan bifallits av riksdagen. Enligt Kungl. Majits av riksdagen

sålunda godkända förslag skola vissa av kapitalökningsanslag av lånemedel

under postverket uppkomna tillgångar, nämligen mark till landningsfält för

flygplan och för luftfartslederna avsedda belysnings- och flygfyranläggningar,

överföras till den nya fonden samt, i den mån fråga är om belysningsanläggningar

och flygfyrar, upptagas å fonden såsom helt avskrivna. Till

belysningsanläggningar och flygfyrar bar under utgifter för kapitalökning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

från och med budgetåret 1933/34 av lånemedel till postverkets fond anvisats

tillhopa 1,295,000 kronor. För avskrivning å luftfartsfonden av detta belopp

samt ett å postverkets fond bokfört belopp, som tagits i anspråk för värdering

m. m. av viss domänfonden och arméförvaltningen tillhörig, till flygfält upplåten

mark, skulle enligt Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag anvisas ett

reservationsanslag å 1,300,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden

å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett

reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

10 :o) Nedskrivning av lånekapital i statens allmänna fastiglietsfond.

Kungl. Majit har (punkt 13, sid. 83 och 84) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Nedskrivning av lånekapital i statens

allmänna fastighetsfond å övergångsstat för budgetåret 1937/38 beräkna ett

anslag av 20,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förutnämnda proposition, nr 320, föreslagit

riksdagen att för ifrågavarande ändamål å övergångsstat för budgetåret

1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 21,000,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr T. V. Lundell väckt motion, nr 237, har,

bland annat, hemställts, att riksdagen måtte beakta vissa erinringar, som av

motionären framställts mot Kungl. Majits förevarande förslag.

I propositionen nr 2 beräknades å övergångsstat för budgetåret 1937/38

ett anslag å 20 miljoner kronor till nedskrivning av lånekapital i statens allmänna

fastighetsfond. Under erinran härom har departementschefen i propositionen

nr 320 anfört följande:

Den sålunda verkställda beräkningen hade emellertid endast karaktären av

ett provisorium i avbidan på slutlig beredning av den vid tidpunkten för statsverkspropositionens

avlåtande pågående utredningen rörande allmänna normer

för förnyelsefondsavsättningar. Sedan byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

inkommit med den anbefallda utredningen, i vad avser fastighetsfonden,

har Kungl. Majit i propositionen nr 199 för riksdagen framlagt

förslag angående allmänna grunder för avskrivning av å statens allmänna

fastighetsfond bokförda tillgångar m. m. Enligt detta förslag, som numera

av riksdagen godkänts, förordas såsom huvudregel, att vid nyinvestering i statens

allmänna fastighetsfond grundavskrivning skall ske med 25 procent och

att vid behov av extraordinär avskrivning grundavskrivningen höjes till 50

procent. Ett sådant extraordinärt avskrivningsbehov skall anses föreligga

beträffande fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner men däremot ej

skolor. I en vid ämbetsverkens utredning fogad tablå har verkställts en omräkning

med utgångspunkt från sålunda angivna normer av avskrivningsbehovet

för de byggnadsarbeten, till vilka under budgetåren 1933/34—1937/38

anslag anvisats att utgå av lånemedel. 1 denna beräkning hava medtagits

även arbeten, för vilka anslag redan anvisats men som blivit uppskjutna.

Slutsumman för avskrivningsbehovet utgör enligt denna beräkning 20,836,914

kronor; beträffande detaljerna torde jag få hänvisa till nämnda, bland haad
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

13

Ungarna i ärendet befintliga tablå. Med stöd härav torde nu den ifrågasatta

retroaktiva avskrivningen böra beräknas kräva ett anslag å övergångsstaten

på i runt tal 21 miljoner kronor. Då anslaget inrymmer avskrivning av anslagsmedel

beträffande byggnadsarbeten, vilka blivit uppskjutna eller icke

med säkerhet bliva färdigställda till utgången av innevarande budgetår, synes

avskrivningsanslaget lämpligen böra å övergångsstaten upptagas såsom reservationsanslag.

Kostnaderna för statens byggnader — med undantag för de vid affärsverken

— bestredos tidigare i allmänhet helt å skattebudgeten. Med avsteg härifrån

hava byggnadsföretagen sedermera alltifrån 1933 års riksdag helt eller

delvis bestritts av lånemedel. Enligt en av innevarande års riksdag godkänd

norm skall hädanefter vid nyinvestering i statens allmänna fastighetsfond

grundavskrivning ske med 25 procent och vid behov av extraordinär avskrivning

med 50 procent. Ett sådant extraordinärt avskrivningsbehov skall anses

föreligga beträffande fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner. Med utgångspunkt

från denna norm skulle för vissa byggnadsarbeten, till vilka under

budgetåren 1933/34—1937/38 anslag anvisats att utgå av lånemedel, återstå

att avskriva i runt tal 21,000,000 kronor, vilket belopp nu av Kungl.

Majit äskats.

Det övriga i dessa byggnader investerade kapitalet, i runt tal 27,000,000

kronor, utgöres av lånemedel, vilka äro avsedda att först efterhand avamorteras

genom årliga mindre avskrivningar.

Den föreslagna engångsavskrivningen med 21,000,000 kronor torde överensstämma

med sunda budgetprinciper och riksdagens tidigaie hävdade uppfattning.

Utskottet hemställer alltså, med avstyrkande av motionen,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen 11:237, i här behandlad del, må å övergångsstat

för budgetåret 1937/38 till Nedskrivning av lånekapital

i statens allmänna fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag

å 21,000,000 kronor.

11 ;o) Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens aktier. Kungl.

Majit har (punkt 14, sid. 85 och 86) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens

aktier å övergångsstat för budgetåret 1937/38 beräkna ett anslag a\

5,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i den tidigare berörda propositionen nr 320

föreslagit riksdagen att till Nedskrivning av lånekapital i fonden lör statens

aktier å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor.

1 herr Lundells förut omförmälda motion har hemställts, att riksdagen måtte

beakta vissa erinringar, som i motionen framställts mot Kungl. Maj.ts

förevarande förslag.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

1935 års riksdag anvisade för tecknande av aktier i svenska spannmålsaktiebolaget

under utgifter för kapitalökning, fonden för statens aktier, ett reservationsanslag

av 5 miljoner kronor att utgå av lånemedel. Av det anvisade

beloppet ha 4,999,500 kronor tagits i anspråk för det med anslaget avsedda

ändamålet. Bolagets hela aktiekapital uppgår till 5 miljoner kronor. Enligt

mellan staten och bolaget upprättat avtal äger bolaget för bestridande av

kostnaderna för sin verksamhet av staten uppbära ersättning, som Kungl.

Majit bestämmer. Ersättningen bör enligt avtalet utgå med visst belopp

för räkenskapsår samt bestämmas så, att skälig förräntning av bolagets aktiekapital

möjliggöres.

Enligt Kungl. Majits förevarande förslag skulle det av staten i bolaget investerade

lånemedelskapitalet såsom icke räntabelt i sin helhet avskrivas. I

anslutning härtill skulle staten befrias från den enligt avtalet med bolaget

föreliggande förpliktelsen att lämna bolaget ersättning för ett belopp, som täcker

skälig förräntning av bolagets aktiekapital. I propositionen nr 266 angående

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har Kungl. Majit

framlagt förslag om sådan ändring i avtalet, vilket förslag numera godkänts

av riksdagen.

Departementschefen har till motivering av den föreslagna avskrivningen anfört

bland annat följande:

Under dess första räkenskapsår, 22 augusti 1935—31 augusti 1936, redovisade

bolaget förlust, men under det andra räkenskapsåret, 1 september

1936—31 augusti 1937, har bolaget redovisat vinst i sådan utsträckning, att

skälig förräntning å aktiekapitalet möjliggjorts utan ianspråktagande av

statsgarantien. Orsaken till det goda resultatet under bolagets andra verksamhetsår

ligger däri, att bolaget under året fått från svenska spannmålsföreningen

övertaga dess lager till bokföringsvärde, vilket sedermera till

viss del av bolaget försålts till väsentligt högre dagspriser. Den inkomst,

som sålunda kommit bolaget till godo, motsvaras tydligen av en belastning

för statsverket, enär det avskrivningsbehov inom spannmålsföreningen, till

vars täckande medel anvisats å riksstaten, till sin storlek påverkas av den

låga värderingen av det å bolaget överlåtna spannmålslagret. Enligt gällande

avtal mellan staten och bolaget har bolaget också förbundit sig att i

enlighet med de föreskrifter, som Kungl. Majit meddelar, till statsverket inleverera

vad som under ett vart av räkenskapsåren 1 september 1936—31

augusti 1937 samt 1 september 1937—31 augusti 1938 influtit genom bolagets

försäljning av spannmål, i den mån dessa medel icke under ett vart av

ifrågavarande räkenskapsår åtgått för vissa i avtalet angivna ändamål, bland

annat för täckande av kostnaderna för bolagets verksamhet.

Den vinst, som bolaget på grund av nyssnämnda omständigheter redovisat

och eventuellt i framtiden kommer att redovisa, kan med hänsyn till sitt

ursprung icke jämställas med löpande vinst i vanlig bemärkelse. Av denna

anledning anser jag, att man vid ett bedömande av, huruvida skälig förräntning

är att förvänta å det av staten i bolaget investerade lånemedelskapitalet,

icke bör taga hänsyn till denna vinst å försäljningen av det till lågt

värde övertagna spannmålslagret. Resultatet torde då bli, att man med all

sannolikhet med hänsyn till verksamhetens natur överhuvud icke kan påräkna

förräntning av kapitalet.

Under sådana förhållanden anser jag, i anslutning till vad jag i övrigt i

samband med övergången till den nya riksstatsuppställningen finner mig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

15

böra föreslå, mest rationellt, att det anvisade lånemedelskapitalet helt avskrives

och att i anslutning härtill staten befrias från den enligt avtalet med

bolaget föreliggande förpliktelsen att lämna bolaget ersättning för ett belopp,

som täcker skälig förräntning av bolagets aktiekapital.

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Med avstyrkande alltså av

det i ärendet motionsvis framställda yrkandet hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 237, i vad den avser förevarande anslag,

må till Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens aktier

å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

12 :o) Lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets avskrivningskonto.

Kungl. Maj:t har (punkt 15, sid. 86—91) föreslagit riksdagen dels att

besluta örn upprättande per den 30 juni 1938 av en fond för oreglerade kapitalmedelsförluster

för redovisning av förluster uppkommande å statens kapitalfonder,

dels ock att till täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets

avskrivningskonto, å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa

ett anslag av 34,906,400 kronor.

Enligt verkställda beräkningar skulle för täckning av de å riksgäldskontorets

avskrivningskonto balanserade lånemedelsförlusterna erfordras en medelsanvisning

av i avjämnat tal 34,906,400 kronor. Med tillstyrkan att

detta belopp nu anvisas har departementschefen anfört följande:

Det belopp, varmed avskrivningskontots förlustsaldo vid innevarande budgetårs

utgång kan komma att överstiga nyssnämnda belopp, torde böra överföras

till den fond, som enligt de av 1937 års riksdag godkända principerna

för riksstatens uppställning skall träda i stället för avskrivningskontot vid

övergången till den nya budgetordningen, samt å denna fond — vilken avses

skola erhålla benämningen fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster —

täckas i samma ordning, som övriga till fonden överförda förluster. Jag syftar

härvid närmast på under nu löpande budgetår uppkommande lånemedelsförluster

i form av kapitalrabatter vid riksgäldskontorets upplåning och

kursförluster i samband med upptagande och inlösen av statslån ävensom på

de ytterligare lånemedelsförluster, som under samma budgetår kunna komma

att bokföras i räkenskaperna för statens utlåningsfonder och låneunderstöd.

Enligt budgetsakkunnigas förslag skola kursförluster och kapitalrabatter

efter övergången till den nya budgetordningen normalt redovisas såsom utgifter

å riksgäldsfonden och således årligen täckas i samband med avförandet

av denna fonds underskott å den å driftbudgeten uppförda utgiftstiteln

»Riksgäldsfonden». Å andra sidan skola motsvarande kursvinster och vinster

i form av uppgäld redovisas såsom inkomster å samma fond. De sakkunniga

hava emellertid förutsatt, att i särskilda fall, då kursförlusternas

eller kapitalrabatternas storlek det påfordrar, en överflyttning av förlusterna

till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster skall kunna av riksdagen

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

medgivas, varigenom möjlighet beredes att fördela förlusttäckningen på ett

flertal budgetår. För egen del är jag icke beredd att för närvarande definitivt

taga ställning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit. Jag vill emellertid

redan nu framhålla, att det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke för

framtiden en reglering på längre sikt av ifrågavarande förluster bör övervägas

och, i syfte att underlätta en sådan anordning, förlusterna och de mot

desamma svarande vinsterna balanseras å ett särskilt konto under liksgäldsfonden.

Ifrågavarande förluster, till vilkas täckning anslag nu begäres, hava i huvudsak

uppkommit å järnvägslånef ondei na och vissa andra lånefonder samt

vid inlösen av obligationer, utställda i flera myntslag och till följd härav inlösta

till överkurs.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta om upprättande per den 30 juni 1938 av en

fond för oreglerade kapitalmedelsförluster för redovisning av

förluster uppkommande å statens kapitalfonder;

b) till Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets

avskrivningskonto, å övergångsstat för budgetåret

1937/38 anvisa ett anslag av 34,906,400 kronor.

13 :o) Kapitalökning för riksbanksfonden. Under åberopande av vad utskottet

i det föregående under punkten 3:o) anfört får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 92), hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning för Riksbanksfonden,

att tillföras delfonden Avbetalningslånefonden, å övergångsstat

för budgetåret 1937/38 anvisa ett anslag av

50,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Stockholm den 30 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i

Kompersmåla, Asplund, Bergström, Gustafsson i Benestad, Andrén, Carlström, Lindström,

Larsson i Varberg, Sundberg och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Persson i

Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Persson i Tidaholm, De Geer i

Hanaskog, Andersson i Malmö och Åqvist.

388193. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38. s. 1 i texten