Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffande ändring av tilllämpningsområdet för olika anslagstyper.

1939-01-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffande ändring av tilllämpningsområdet för olika anslagstyper.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställningar under

rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor beträffande ändring av tilllämpningsområdet

för olika anslagstyper.

(4:e avd.)

I statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 under rubriken Utgifter

å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, hava under punkt

2 berörts vissa frågor örn ändring av tillämplighetsområdet för olika anslagstyper,

vilka frågor äro gemensamma för driftbudgeten i dess helhet (jämför

statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1939, bilaga till statsverkspropositionen

sid. 8—12).

Inledningsvis har chefen för finansdepartementet erinrat örn riksstatens

uppgift att utgöra en hushållningsplan för ett visst budgetår, varav följer, att

de å staten upptagna anslagen böra såvitt möjligt motsvara de utgifter som

väntas under året. Denna princip genombrytes i viss utsträckning för den

svenska budgetens del genom införandet av reservationsanslag, alltså anslag

vilka i motsats till övriga anslagstyper —• obetecknade anslag och förslagsanslag

—- normalt stå till förfogande även budgetåren närmast efter det då

anslaget uppförts å riksstaten.

Vidare har departementschefen anfört, att den för det svenska budgetsystemet

typiska anslagsformen reservationsanslag erbjuder obestridliga fördelar

dels vid finansieringen av större engångsutgifter fördelade över ett flertal år,

under förutsättning att hela kostnadssumman lämpligen kan täckas genom

en enda anslagsanvisning, dels vid engångsanvisningar av medel till bidrag

och dylikt, när tidpunkten för utbetalningen framstår såsom oviss, dels slutligen

vid fortlöpande medelsanvisning till materielanskaffning m. m., när

skäl föreligga att lämna en viss frihet vid utgifternas tidsfördelning. I övrigt

skulle obetecknade anslag respektive förslagsanslag i regel med lika fullt

fog kunna ifrågakomma. Reservationsanslag ha emellertid i svensk budgetpraxis

vunnit en mycket vidare användning än den som ur här angivna synpunkter

framstår såsom motiverad. Då därtill en tendens till fortgående ökning

av utestående reservationer framträtt, har under det nu avslutade budgetarbetet

ansetts motiverat att taga tillämpningsområdet för de olika anslagsformerna

under omprövning i syfte att vinna en bättre anpassning av anslagen

efter de faktiska utgifterna.

Billana till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 14.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

Vid en granskning av de nuvarande reservationsanslagen har det i åtskilliga

fall ansetts möjligt och lämpligt att övergå till obetecknade anslag. En

viss ledning har därvid utvecklingen av utbetalningarna från anslagen givit.

En förändring i angiven riktning har sålunda ansetts motiverad, örn de hittillsvarade

reservationsanslagen brukat lyftas till hela eller nästan hela sitt

belopp under den ifrågavarande statsregleringsperioden. De föreslagna omläggningarna

ha med denna utgångspunkt fått prövas från fall till fall. I

stort sett har dock en viss enhetlighet kunnat upprätthållas inom såväl som

mellan de olika huvudtitlarna.

Beträffande den omfattning i vilken en omläggning till obetecknade anslag

förordats må här nämnas följande. Stipendie- och resestipendieanslagen hava

i viss utsträckning kunnat förändras till obetecknade anslag, så även anslag

till kurser samt till understöd och bidrag åt föreningar eller enskilda för

diverse olika ändamål. Anslag till bokbindning och dylikt hava upptagits

såsom obetecknade anslag. Stundom anvisas avlönings- eller arvodesmedel å

reservationsanslag. I dessa fall föreslås i regel omläggning till obetecknade

anslag. Anslag till underhåll och ökande av samlingar ha däremot fått bibehålla

sin karaktär av reservationsanslag; likaså de anslag som rubriceras

materiel. Omläggningen har avsett ett sjuttiotal anslag, huvudsakligen å

åttonde och nionde huvudtitlarna.

Departementschefen har ansett det icke vara osannolikt, att en förändring

av reservationsanslag till obetecknade anslag kunde från tidigare angivna utgångspunkter

genomföras i större utsträckning; vid den verkställda översynen

har exempelvis övervägts att omvandla reservationsanslagen för bokinköp

till obetecknade anslag. I vissa fall har emellertid en närmare undersökning

rörande möjligheten att omvandla reservationsanslag till obetecknade

anslag icke nu kunnat slutföras men av vederbörande anslagsdisponerande

myndighet ställts i utsikt till ett kommande budgetår. I andra fall har erfarenheten

av de förordade omläggningarna synts lämpligen böra avvaktas

innan dessa fullföljas. Försiktighet har ansetts motiverad av bland annat

följande skäl.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

»Omläggningen av vissa reservationsanslag till obetecknade anslag bygger

i det stora hela på det antagandet, att de nya obetecknade anslagen uttagas

under det budgetår för vilket de anvisats. Vinsten av en förändring av ett

reservationsanslag till obetecknat anslag skulle givetvis vara ringa, om därav

skulle följa, att en disponerad men under riksstatsåret icke utbetalad del av

anslaget redovisades längre tid såsom utgiftsrest i stället för såsom reservation

i budgetredovisningen. Emellertid föreligger i synnerhet vid själva övergången

en viss risk för redovisningssvårigheter i anledning av ojämnheter

i anslagsbelastningen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn

de bokföringsåtgärder som av sådan anledning må visa sig påkallade. Innan

den nu förordade omläggningen genomföres i vidare utsträckning,

böra emellertid meddelas regler för användningen av kontot för utgiftsrester.

»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

3

I samband med sistberörda fråga borde enligt departementschefen jämväl

övervägas att vid disposition av ett obetecknat anslag eller reservationsanslag

föreskriva viss tid inom vilken tillerkänt belopp skall vara lyftat.

Med hänsyn till de synpunkter som legat till grund för den föreslagna förändringen

av vissa reservationsanslag till obetecknade anslag har vid övergången

befintlig reservation ansetts böra tillgodoräknas vid bestämmande av

det nya anslaget. Departementschefen har hemställt, att av omläggningen

påkallade särskilda dispositionsbestämmelser m. m. skulle få meddelas av

Kungl. Maj:t.

En annan linje för avskaffande av reservationsanslag, som jämväl prövats,

har anknutit till den anordning som redan vunnit tillämpning bland annat

beträffande bidrag till torrläggningsföretag. Riksdagen medgiver här

årligen, att under det kammande budgetåret må beviljas bidrag från statens

avdikningsanslag å tillhopa högst visst belopp, samt anvisar för varje budgetår

statens avdikningsanslag såsom förslagsanslag. Denna ordning syntes

departementschefen hava innefattat bestämda fördelar gentemot den förut

tillämpade, då avdikningsanslaget var uppfört såsom ett reservationsanslag.

Därest reservationsanslag omvandlas till förslagsanslag av angiven typ,

har särskild vikt ansetts böra tillmätas bestämmandet av ifrågakommande

verksamhets omfattning, enär en utvidgning kommer att för efterföljande

budgetår, då utfästelserna om utgifterna skola infrias, nödvändiggöra uppförandet

på riksstaten av i motsvarande grad förhöjda anslagsbelopp.

En omläggning av ifrågavarande slag har närmast synts böra komma

i fråga beträffande vissa reservationsanslag under nionde huvudtiteln. Vid

den granskning, som under budgetarbetet medhunnits, har man emellertid

stannat vid att föreslå, att för närvarande ytterligare endast två reservationsanslag,

nämligen anslagen till byggande av nybyggesvägar och statens

skogsutdikningsanslag, omvandlas till förslagsanslag, maximerade genom att

riksdagen bestämmer de belopp till vilka bidrag från anslagen må utlämnas

under budgetåret.

Ur statsfinansiell synpunkt har en övergång till förslagsanslag vid anvisandet

av årskvoter av beslutade större engångsutgifter ansetts otvivelaktigt

utgöra en betydelsefullare modifikation av nuvarande anslagsteknik än de

ovan angivna förändringarna. Det är i dessa fall som det nu tillämpade förfaringssättet

medför den starkaste spänningen mellan anslagsanvisningarna

och de på olika budgetår faktiskt belöpande utbetalningarna. En omläggning

i angiven riktning har departementschefen emellertid ansett böra genomföras

först efter en närmare utredning i samarbete med i ämnet sakkunniga

myndigheter, till vilken tillfälle under höstens budgetarbete ej erbjudit

sig.

I ett fall utan principiell räckvidd har det dock ansetts möjligt och lämpligt

alt i riksstatsförslaget frångå äldre praxis vid anvisandet av årskvoter

av engångsutgifter. Såsom närmare utvecklats av chefen för försvarsde
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

Utskottet.

partementet, Ilar behov ansetts föreligga av viss ytterligare materielanskaffning

av engångsnatur för försvarsväsendet till ett sammanlagt belopp av 20

miljoner kronor. Denna materiel borde beställas inom en nära framtid, men

sannolikt komma leveranserna att fördela sig över de närmaste två budgetåren.

Då möjlighet likväl ansetts föreligga, att mer än halva kostnaden för

ifrågavarande materielanskaffning kan falla på det första året, måste ett

reservationsanslag för ändamålet beräknas med hänsyn därtill och alltså

eventuellt upptagas till ett belopp som omedelbart bereder full täckning för

hela den föreslagna beställningen. Ett förslagsanslag åter borde lämpligen

upptagas med blott halva den beräknade totalkostnaden; full täckning erhålles

då genom att ett andra förslagsanslag av samma storlek anvisas under det

senare av de båda berörda budgetåren. Till undvikande av onödig anhopning

av reserverade medel har det erforderliga anslaget i förevarande fall ansetts

böra äskas enligt sistnämnda alternativ.

Såsom departementschefen framhållit är riksstatens uppgift att utgöra en

hushållningsplan för visst budgetår, och böra i följd härav de i staten upptagna

anslagen i möjligaste mån motsvara under året väntade utgifter. Denna

princip kan dock icke för den svenska budgetens del i full utsträckning

genomföras, enär reservationsanslagen normalt stå till förfogande även budgetåren

närmast efter det, då anslaget uppförts å riksstaten. Reservationsanslagens

användningsområde är i den svenska riksstaten relativt vidsträckt

och anslagsformen torde vara lämplig, när det är fråga örn särskilda arter

av anslag eller vid anvisande av medel i anslutning till engångsbeslut. Däremot

synes denna anslagsform ej fullt tillfredsställande i åtskilliga hänseenden,

då det gäller fortlöpande verksamhet och under en följd av år

anslag för detta ändamål ställas till förfogande. I vissa fall lära emellertid,

särskilt då det gäller anslag till materielanskaffning under begränsad tidrymd,

de obetecknade anslagen kunna ersätta reservationsanslagen, medan

åter vid anvisandet av andra engångsutgifter, exempelvis där verksamheten

till sin totalkostnad och art i förväg bestämts och då en utvidgning eljest

måste nödvändiggöra uppförande å riksstaten av förhöjda anslagsbelopp,

reservationsanslagen möjligen kunna ersättas med förslagsanslag. Departementschefen

har meddelat, att vissa omläggningar enligt nyss angivna utgångspunkter

föreslagits samt att ytterligare sådana förändringar komma

att föreslås, ehuru utredningen på området ännu icke hunnit avslutas.

Av vikt har även ansetts vara, att onödig anhopning av reserverade medel,

något som nu i åtskilliga fall äger rum, för framtiden i möjligaste mån undvikes.

Utskottet har vid behandlingen av ifrågavarande spörsmål icke kunnat

undgå att känna en viss tveksamhet, huru de föreslagna reformerna på

olika områden — närmast beträffande vidgad användning av förslagsanslag

— komma att i praktiken verka. Självfallet måste det bliva lättare att pröva

dessa frågor i samband med behandlingen av de särskilda anslag, där en

omläggning föreslagits eller kommer att föreslås. Vid en eventuell omlägg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

5

ning av ett reservationsanslag till förslagsanslag är det emellertid av vikt

att anslagsberäkningen från myndigheternas sida sker med största noggrannhet

så att anslaget så nära som möjligt ansluter sig till det verkliga

behovet. I sak synas vissa skäl tala för de av departementschefen framförda

synpunkterna, och otvivelaktigt är att såsom budgettekniken numera

utvecklat sig en större smidighet kan vinnas genom en tillämpning

av nämnda synpunkter beträffande användningen av olika anslagstyper.

Utskottet är av den uppfattningen, att det med hänsyn till riksdagens ställning

såsom anslagsbeviljande myndighet är önskvärt, att, framför allt då

det gäller engångsutgifter av betydande storlek, särskild uppmärksamhet

ägnas fördelningen i avseende å ändamål och belopp av den beräknade engångskostnaden

på de år, under vilka den avses att utgå. Av skilda orsaker

har så emellertid under senare år icke alltid kommit att bliva fallet. Utan

att vilja närmare ingå på anledningarna härtill finner sig utskottet dock

böra framhålla, att svårigheter i vissa fall möta att någorlunda exakt i

förväg verkställa en dylik fördelning och att vid sådant förhållande departementschefens

förslag, då det gäller vissa i förväg närmare angivna

engångskostnader enligt viss plan, kan medföra fördelar i praktiskt hänseende.

Dock vill utskottet hava uttalat, att stor försiktighet härvid bör iakttagas

och att riksdagen självfallet kommer att alltjämt vid beviljande av

anslag vidtaga de jämkningar, vartill den kan finna anledning med hänsyn

till omständigheterna i det särskilda fallet.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj.t tillkännagiva

här ovan angivna uppfattning beträffande ifrågasatt

ändring av tillämpningsområdet för olika anslagstyper.

Stockholm den 27 januari 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren.'' herrar Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Ström i Lidköping,

Andrén, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Bäcklund, von Heland, Nisser, Bergman

och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,

Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå och Bergvall.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 14.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffand s. 6 i texten