Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedslcapen jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-09 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:162, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedslcapen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

1

Nr 162.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella

försvarsberedslcapen jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

I proposition nr 232 har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24

mars 1939, föreslagit riksdagen — med ändring i nedannämnda delar av

Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition ävensom i proposition nr 113 till

årets riksdag framlagda förslag i fråga örn anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel — att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anfört, vidtaga erforderliga

åtgärder av organisatorisk art till förstärkande av den personella försvarsberedskapen;
dels

medgiva, att de kostnader, som må uppkomma för genomförandet av

en förstärkning i enlighet med vad i samma statsrådsprotokoll anförts av den

personella försvarsberedskapen under innevarande budgetår, må, i den mån

de äro av natur att böra normalt belasta vissa förslagsanslag, bestridas från

å riksstaten för innevarande budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt

belasta anslaget till oförutsedda utgifter;

dels ock för budgetåret 1939/40 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa

följande anslag, nämligen^

under lantförsvaret:

till personal i arméns reserver och personal över stat ett förslagsanslag av

1.330.000 kronor;

till de värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 4,175,000 kronor;

till understöd åt vissa värnpliktigas familjer ett förslagsanslag av 120,000

kronor;

till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader ett förslagsanslag av

1.135.000 kronor;

till munderingsutrustning ett reservationsanslag av 6,300,000 kronor;

till kasern- och förplägnadsutredning ett reservationsanslag av 1,170,000

kronor;

till remontering ett reservationsanslag av 1,275,000 kronor;

till mathållning ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1939. ti sami. Nr 162.

1075 39 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ett förslagsanslag av

3.650.000 kronor;

till skrivmaterialier och expenser ett reservationsanslag av 700,000 kronor;

till tryckningskostnader ett förslagsanslag av 115,000 kronor;

till furagering ett förslagsanslag av 2,850,000 kronor;

till veterinärvård ett reservationsanslag av 112,000 kronor;

till undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser ett

reservationsanslag av 1,060,000 kronor;

till truppförbandens övningar ett reservationsanslag av 3,190,000 kronor;

till fält- och fälttjänstövningar ett reservationsanslag av 775,000 kronor;

till sjukvård ett reservationsanslag av 690,000 kronor;

till vapen och ammunition m. m. ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor;

till anskaffning och underhåll av motorfordon ett reservationsanslag av

1.050.000 kronor;

till anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. ett reservationsanslag

av 900,000 kronor;

till byggnader, övningsfält och skjutbanor ett reservationsanslag av 3,500,000

kronor;

under sjöförsvaret:

till marinens reservpersonal ett förslagsanslag av 315,000 kronor;

till de värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 685,000 kronor;

till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. ett förslagsanslag

av 170,000 kronor;

till mathållning ett förslagsanslag av 3,300,000 kronor;

till beklädnad ett reservationsanslag av 1,580,000 kronor;

till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. ett reservationsanslag

av 200,000 kronor;

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. ett förslagsanslag av

935.000 kronor;

till flottans krigsberedskap och övningar ett reservationsanslag av 5,380,000

kronor;

till kustartilleriets krigsberedskap och övningar ett reservationsanslag av

960.000 kronor;

till sjukvård ett reservationsanslag av 218,000 kronor;

till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. ett reservationsanslag

av 6,875,000 kronor;

till kustartilleriets materiel m. m. ett reservationsanslag av 745,000 kronor,

till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon ett reservationsanslag

av 52,000 kronor;

under flygvapnet:

till flygvapnets reservpersonal ett förslagsanslag av 95,000 kronor;

till de värnpliktigas avlöning och färder m. m. ett förslagsanslag av 350,000

kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

3

till mathållning ett förslagsanslag av 950,000 kronor;

till intendenturmateriel ett reservationsanslag av 650,000 kronor;

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. ett förslagsanslag av

390,000 kronor;

till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel ett reservationsanslag

av 1,083,000 kronor;

till flygvapnets övningar ett reservationsanslag av 4,835,000 kronor;

till sjukvård ett reservationsanslag av 60,000 kronor;

till vapen och ammunition ett reservationsanslag av 730,000 kronor;

till engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel ett reservationsanslag

av 910,000 kronor;

till underhåll av flygmateriel ett reservationsanslag av 4145,000 kronor;

samt

till byggnader, flygfält m. m. ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 122) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge m. fl. (nr 192), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Majit hemställa örn framläggande till innevarande års riksdag av förslag,

som dels med beaktande av i motionerna framförda synpunkter och med

verkan inom närmaste framtiden tillgodose kraven på personell beredskap och

dels för framtiden säkerställa en mot det moderna krigets krav svarande utbildning

av de värnpliktiga;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 153) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge m. fl. (nr 193), i vad avser motionernas framställningar därom, att

riksdagen måtte besluta att dels i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning

och förslag rörande ändring av värnpliktsbestämmelserna så, att alla

vapenföra, vilka icke av familje- eller andra skäl befrias från tjänst i fredstid,

erhålla utbildning för försvarsändamål, dels ock i skrivelse till Kungl. Majit

hemställa om utredning och förslag till uppsättande av ytterligare ett luftvärnsregemente;
dels

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Bodin m. fl. (nr 290) och den andra inom andra kammaren av herr

Th. Gardell m. fl. (nr 446), vari hemställts, att riksdagen måtte beräkna antalet

i Kungl. Majits proposition nr 232 åsyftade värnpliktiga vintertiden vid Gotlands

kustartillerikår till 200 man och företaga därav betingad höjning av berörda

anslag;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Mannerskantz m. fl. (nr 291) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Hagberg i Malmö m. fl. (nr 445), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning angående uppsättande

inom flygvapnet i första hand av ytterligare minst en jaktflottilj och

framlägga förslag därom till 1940 års riksdag;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar B. Ohlin och N. Gärde (nr 292) och den andra inom andra kammaren

av herr J. Bergvall m. fl. (nr 453), vari hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna

anförts dels under budgetåret 1939/40 till extra repetitions- och beredskapsövning

örn 30 dagar inkalla de hären tilldelade värnpliktiga av årsklasserna

(samt av årsgrupperna motsvarande årsklasserna) 1934, 1933 och

1932 jämte härför erforderligt reservbefäl och värnpliktigt befäl, dels att

härutöver ålägga nämnda reservbefäl och värnpliktiga befäl skyldighet att i

anslutning till och omedelbart före sagda övning tjänstgöra ytterligare tio,

respektive fem dagar, och att de höjningar av anslag under vederbörliga titlar,

som betingas av vad ovan föreslagits, måtte företagas, varjämte hemställts,

att de ändringar i värnpliktslagen, som kunna erfordras vid ett bifall till

motionerna, måtte utarbetas av vederbörande utskott;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 293) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge m. fl. (nr 448), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels öka

utbildningstiden för vissa i motionerna angivna värnpliktiga, dels den s. k.

kategoriklyvningens borttagande, dels inkallande av sju äldre årsklasser värnpliktiga

till efterutbildning, dels ock för de föreslagna åtgärderna och därmed

sammanhängande kostnader bevilja ett förslagsanslag av 24,901,500 kronor;

dels en inom första kammaren av herr K. Petersson väckt motion (nr 6),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om

utredning av frågan på vad sätt frivilliga landstormsförband, avsedda för bemanning

av hemortsluftvämet, lämpligen kunna uppsättas;

dels en inom första kammaren av herr E. von Heland väckt motion (nr 47),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit

framhålla önskvärdheten av att regeringen vidtager sådana åtgärder, att jordbrukarna

genom inkallelse till landstormstjänstgöring ej beredas svårigheter

under skördetiden;

dels en inom andra kammaren av herrar E. Thorell och R. Lundqvist väckt

motion (nr 1), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn utredning angående möjlighet för de i jordbruket sysselsatta värnpliktiga

landstormsmännen att under år 1939 och följande år få fullgöra sin

tjänstgöring under en tid av året som för dem är minst betungande;

dels och en inom andra kammaren av herr V. J. Mattsson väckt motion

(nr 447), vari hemställts, att riksdagen ville i samband med behandlingen av

förslagen örn ökade personliga uppoffringar för ungdomen upptaga till prövning

lämpligheten av vidgad valfrihet för den värnpliktige att fullgöra värnpliktst

jänst å för honom lämplig årstid under beaktande av att försvarets krav

icke åsidosättes.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

5

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att han vid anmälan i

statsrådet den 4 januari innevarande år av förslaget till reglering av utgifterna

under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 erinrade om de särskilda åtgärder,

som i anledning av det under september 1938 rådande allvarliga

internationella läget på dåvarande departementschefens föredragning den

22 september 1938 vidtogos av Kungl. Majit. Dessa åtgärder avsågo, förutom

revidering och fullständigande av mobiliseringshandlingar och luftsky

ddsplaner samt kompletteringar av militära förråd, ett stärkande av

den personella försvarsberedskap^!. Efter att hava redogjort för de av

dessa åtgärder uppkomna kostnaderna ävensom berört sättet för deras

täckande, anförde departementschefen, att det icke då läte sig med tillförlitlighet

bedöma i vad mån åtgärder av motsvarande eller liknande slag som de sålunda

förliden höst påkallade skulle visa sig nödvändiga att vidtaga även under

nästa budgetår. I avsaknad av hållpunkter för en prövning, huruvida och i

så fall i vilken omfattning kostnader för dylika åtgärder kunde komma att

yppa sig under nästa budgetår, ansåg departementschefen sig icke då böra i

förslaget till reglering av utgifterna under fjärde huvudtiteln inberäkna några

sådana kostnader. Den budgetära behandlingen av sådana kostnader borde upptagas

till övervägande, örn och när förhållandena så påkallade.

Emellertid hade under senare delen av år 1938 vissa muntliga överläggningar

ägt rum mellan statsministern och dåvarande chefen för försvarsdepartementet

samt chefen för försvarsstaben angående de åtgärder, som lämpligen borde

vidtagas till den personella beredskapens höjande. Dessa överläggningar

resulterade i att chefen för försvarsstaben skulle, efter att hava inhämtat erforderliga

uppgifter m. m. från försvarsgrenscheferna, avgiva tre olika förslag

i förevarande hänseende, baserade på vissa angivna förutsättningar.

I anledning härav hava sedermera från chefen för försvarsstaben till departementschefen

avgivits tre särskilda förslag syftande till att mera permanent

åstadkomma en större personell beredskap vid försvarsväsendets olika grenar

än den som — örn man frånser de förliden höst vidtagna speciella åtgärderna —

står att vinna med de nuvarande betingelserna i fråga örn manskapskontingenternas

storlek, övningstidens längd och indelning, tillgången å befäl m. m.

Dessa försvarsstabschefens förslag — vilka föregåtts av inom de särskilda försvarsgrensstaberna

gjorda utredningar, som därifrån överlämnats till försvarsstaben

— hava till departementschefen överlämnats med tre särskilda skrivelser

från chefen för försvarsstaben den 21 januari, den 8 februari och den 20 februari

1939, vilka av departementschefen benämnas respektive Utredning 1, Utredning

Il och Utredning lil.

I propositionen lämnas härefter en redogörelse för dessa utredningars

huvudsakliga innehåll (sid. 2—18).

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Allmänna synpunkter.

De utredningar rörande förutsättningarna för ett stärkande av den personella

beredskapen vid försvarsväsendet, som sålunda framlagts av chefen för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

försvarsstaben och de särskilda försvarsgrenarnas chefer, hava varit föremål

för ingående överväganden inom försvarsdepartementet, vilka resulterat i det

förslag till åtgärder i nyssnämnda riktning, vilket jag här går att framlägga.

Innan jag närmare redogör för förslagets detaljer, vill jag något uppehålla

mig vid de synpunkter av mera allmän natur, som — förutom hänsyn av

ekonomisk art — varit vägledande vid mitt bedömande av de föreliggande

utredningarna.

Till att börja med vill jag därvid framhålla, att den tanke, varåt jag vid

framläggandet av årets statsverksproposition gav uttryck, nämligen att det

icke vore uteslutet att särskilda åtgärder för den personella försvarsberedskapens

stärkande kunde visa sig erforderliga jämväl under nästkommande

budgetår, onekligen måste sägas hava understrukits av händelsernas utveckling.

Det torde icke tarvas någon närmare motivering för att statsmakterna

redan nu gå i författning örn vidtagande av dylika åtgärder. Enär de ifrågasatta

åtgärderna måste innebära en utökning av våra försvarsanstalter i förhållande

till vad som synes erforderligt under lugnare tider, böra de i möjligaste

mån erhålla en sådan karaktär, att en återgång till utgångsläget kan

ske, örn och när detta befinnes lämpligt. På grund härav taga de av mig

här förordade åtgärderna närmast sikte på nästkommande budgetår. Emellertid

låter det sig icke göra att i alla hänseenden begränsa räckvidden av de

ifrågasatta besluten till en dylik tidsrymd. I viss utsträckning har jag för

att kunna vinna erforderlig beredskapseffekt funnit mig nödsakad förorda

åtgärder, som innebära en mera permanent ökning av försvarsanstalterna.

Vid ett övervägande av vad som från nyssnämnda utgångspunkt främst

bör komma ifråga för det föreliggande syftets ernående uppställer sig främst

spörsmålet, huruledes kravet på beredskap i inskränkt mening — förmåga

att möta en neutralitetskränkning eller ett kuppartat angrepp — skall på bästa

sätt tillgodoses. Därutinnan förhåller det sig tvivelsutan så, att medan lantstridskrafterna,

frånsett luftvärnsartilleriet, i allmänhet torde kunna räkna på

en viss förberedelsetid, innan de komma att tagas i anspråk för direkta stridsuppgifter,

måste man för övriga delar av försvarsorganisationen principiellt

eftersträva en beredskap, som efter ett ytterst kort tidsmoment kan bringas

att övergå i ett stridstillstånd. Snabbhetskravet är med andra ord beträffande

dessa delar mera påfallande. Ett uttryck för denna allmänna sats finner man

också i det förhållandet, att enligt vår gällande försvarsorganisation flygvapnets

fredsorganisation i stort sett sammanfaller med krigsorganisationen

och att vissa delar av flottan anses ständigt böra hållas stridsrustade.

Det sagda leder till att enligt min mening de åtgärder, som i nu förevarande

hänseende böra vidtagas i fråga örn våra marin- och flygstridskrafter

ävensom i fråga örn luftvärnet, i främsta rummet böra taga sikte på att dessa

stridskrafter i största möjliga utsträckning vid ett plötsligt uppkommande

hot mot landets säkerhet omedelbart stå redo till ett effektivt ingripande i

avvärjande syfte.

Eör flottans vidkommande framstår som ett av de främsta önskemålen i

sådant hänseende att undanröja den påtagliga brist i de rustade styrkornas

beredskap, som sammanhänger med det nuvarande systemet med två värnpliktsinkallelser

per år. Detta system medför, att under en viss tid av året,

vilken tid av organisatoriska skäl måste inträffa under sommarhalvåret, utbyte

av värnpliktskontingenterna måste ske. Att detta är till stort men icke

blott för övningarnas rätta bedrivande utan även för beredskapens effektivitet,

ligger i öppen dag. Då jag icke kunnat finna någon annan utväg, som

verkligen leder till det uppställda målet, anser jag mig böra föreslå, att

tjänstgöringstiden i fred för flottans värnpliktiga i allmän tjänst, d. v. s. de

vid sjömanshus inskrivna värnpliktiga, utstriickes till att omfatta i det när
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

7

mäste ett år. Därigenom utvinnes den stora fördelen, att fartygsbesättningarna

kunna på ett helt annat sätt än nu sammanföras till en enhet, som

icke brytes annat än vid det övningsuppehåll som gemenligen inträffar på

högvintern. Denna förlängning av övningstiden innebär givetvis vissa ökade

bördor för den kategori värnpliktiga, varom här är fråga — yrkessjömännen.

Med hänsyn till att inom detta arbetsområde anställningsmöjligheterna äro

i viss utsträckning säsongbetonade kan dock förväntas, att dessa bördor

icke skola visa sig vara alltför stora. I övrigt gå de åtgärder, som föreslås

för höjande av flottans beredskap, ut på att utöka antalet av de fartyg i kustflottan,

som ständigt skola hållas rustade, ävensom att likaledes öka det

antal fartyg, som hålles i den lägre beredskapsgrad, som s. k. depåförläggning

innebär.

I fråga örn kustartilleriet syfta de beredskapsåtgärder, som jag ämnar

föreslå, till ett utsträckande av den tid, under vilken ett något så när

stort antal batterier av olika slag kan vara försett med stridsbemanning.

Med nuvarande värn pliktskontingent, inkallad i endast en omgång, blir denna

tid förhållandevis kort. Jag föreslår därför, att kustartilleriet skall erhålla

två värnpliktskontingenter, en för sommartjänstgöring och en för vintertjänstgöring.

Den nuvarande sommarkontingenten föreslås dessutom utökad.

Någon förlängning av övningstiden utöver den nuvarande finner jag däremot

icke erforderlig för kustartilleriets värnpliktiga. En utökning av kustartilleriets

fasta kader i den utsträckning, som de militära myndigheterna ifrågasatt,

är jag ej heller beredd att nu förorda. Vad som i detta avseende

nu göres, kommer att bli bestående för lång tid framåt. En dylik kaderökning

förutsätter följaktligen även dubbla värnpliktsinkallelser för framtiden.

Att utan mera ingående överväganden genomföra en dylik anordning synes

mig icke möjligt. Efter några år sjunker den årliga värnpliktskontingenten så avsevärt,

att den nätt och jämnt räcker för upprätthållande av 1936 års organisation.

En utökning av tilldelningen av värnpliktiga åt ett håll kan måhända av denna

anledning framtvinga minskning å ett annat. Innan åtgärder vidtagas för att

permanent öka antalet värnpliktiga vid en viss del av försvarsväsendet, torde

därför mera ingående undersökningar örn konsekvenserna vara erforderliga.

För flygvapnets del leda de anförda synpunkterna till en strävan att för

höjande av stridsförbandens omedelbara effektivitet utöka det personalbestånd

vid flottiljerna, varmed hittills räknats; detta har nämligen icke minst

på grund av den snabba utvecklingen inom det tekniska området visat sig

vara väl knappt. På grund av olika förhållanden låter sig emellertid en

dylik utökning icke omedelbart göra i så stor utsträckning, som i och för

sig vore önskvärd. Särskilt gäller detta officerskåren, vilken ju redan på

grund av försvarsbeslutet befinner sig i en snabb tillväxt. De åtgärder, som

här böra vidtagas, gå i stället ut på att genom utökning av kadettantalet

säkerställa möjligheterna för en framtida utökning av officersbeståndet. Beträffande

manskap och hantverkare föreligger emellertid redan nu möjlighet

till en utökning av kadrerna utöver uppsättningsplanen, vilken utökning jag

också kommer att föreslå. Värnpliktstjänstgöringens längd föreslår jag skola

vara oförändrad.

Vad därefter beträffar luftvärnsartilleriet vill jag erinra örn att de förliden

höst beslutade provisoriska åtgärderna för stärkande av den personella beredskapen

i främsta rummet syftade till att tillgodose behovet av utbildad

personal för detta vapen. Vikten av att förse luftvärnsvapnet med tillräcklig

personal framstår också som en angelägenhet av den största betydelse, liksom

överhuvud utvecklingen inom detta område anses betinga en hög grad

av beredskap. Jag kommer därför i det följande att föreslå förhållandevis

vittgående åtgärder ifråga örn luftvärnsförbandens beredskap. Dessa åtgärder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

innebära främst en avsevärd utvidgning av den för luftvärn sartilleriet avsedda

värnpliktskontingenten. Denna utvidgning medgiver möjlighet till

två inkallelseomgångar örn året, vilket naturligen i hög grad bidrager till

beredskapens höjande. Vidare föreslås anordnande av särskilda detachement

av luftvärnsregementena på skilda platser i landet, bland andra Stockholm.

Förslaget örn att redan nu inrätta ett tredje luftvärnsartilleriförband anser

jag mig däremot ej kunna tillstyrka. Den främsta anledningen härtill är

densamma, som av mig förut angivits i fråga örn kaderökningen vid kustartilleriet.

Ett nytt truppförband erfordrar en bestående tilldelning av

värnpliktig personal, något som kan ha sin inverkan på försvarsorganisationen

i övrigt. Härtill kommer emellertid, att jag icke är beredd att nu

taga ståndpunkt till förslaget, att luftvärnsartilleriets förstärkning skall ske

genom upprättande av ett nytt självständigt förband. Förstärkningen i

fråga avser det territoriella luftvärnet. Det bör därför enligt min mening

som ett allvarligt alternativ övervägas, örn icke i stället vid de artilleriförband,

som äro fredsförlagda å de orter, för vilka det territoriella luftvärnet

är avsett, särskilda luftvärnsavdelningar böra organiseras. Det är också

min avsikt att inom närmaste tiden till fortsatt utredning upptaga frågan

örn förstärkning av luftvärnsartilleriets organisation jämte i samband därmed

stående spörsmål.

Inledningsvis har jag givit uttryck åt den åsikten, att beredskapsåtgärderna

vid armén utom luftvärnet icke i samma utsträckning som vid försvarsväsendet

i övrigt behöva sikta till ett beredskapstillstånd, som omedelbart

kan övergå till stridstillstånd, utan att man här i allmänhet måste kunna

räkna med åtminstone någon förberedelsetid för övergång till ett sådant

tillstånd. Detta får dock icke så tolkas som örn jag skulle förmena, att

det icke vore erforderligt att överhuvud hava några truppförband ur armén

i beredskapstillstånd. Jag har endast velat understryka, att behov icke föreligger

av att, såsom i fråga örn förut berörda delar av försvarsväsendet,

hava huvudparten av arméorganisationen i beredskap. Icke minst som stöd

åt flygvapen, flotta, kustartilleri och luftvärn torde förband ur armén, låt

vara i mindre utsträckning, böra vara i beredskapstillstånd åtminstone

under vissa tider av året. Den relativt stora skillnad mellan krigsfot och fredsfot,

som bland annat av kvantitetsskäl måste förefinnas vid armén, nödvändiggör

emellertid, att frågan örn beredskapens ordnande här måste särskilt

uppmärksammas, liksom den också blir mera komplicerad. I enlighet

med de föreliggande förslagen måste åtgärderna till höjande av arméns personella

beredskap i främsta rummet syfta till att under så stor del av året

som möjligt hava organiserade och övade ett visst antal fältstarka förband,

vilka utan den vidlyftiga apparat, som ett partiellt sättande av armén på

krigsfot innebär, kunna på en relativt kort tid vara stridsfärdiga. Jag

föreslår därför, att vid vissa av våra infanteriregementen skola bildas

särskilda beredskapskapsförband. Genom särskilda organisatoriska åtgärder,

innebärande ett utnyttjande för ändamålet av de värnpliktiga även från

andra förband, kommer den eftersträvade beredskapen vid beredskapsregementena

att kunna uppehållas under en relativt stor del av året och

särskilt under de tider, som allmänt anses mest riskfyllda. För att kunna

genomföra denna beredskap utan att mera nämnvärt störa utbildningsarbetets

fortgång inom armén har det emellertid befunnits nödvändigt att

föreslå införande av skyldighet för värnpliktiga tillhörande vissa årsklasser

att fullgöra en särskild beredskapsövning örn trettio dagar. Detta innebär

givetvis en ökning av övningstiden för dessa värnpliktiga. Eftersom beredskapsövningen

sammanhänger med den av nuvarande tidsläge framtvingade försvarsberedskapen,

kan den dock betecknas såsom en provisorisk anordning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

9

Vid övriga truppslag än infanteriet föreslås beredskapsåtgärder av i huvudsak

motsvarande innebörd.

Genom nu antydda åtgärder vinnes en beredskap för arméns vidkommande

av i huvudsak samma styrka som den av de militära myndigheterna föreslagna.

Ett något sämre beredskapstillstånd intrader dock under tiden 15

juni—-15 juli. Med hänsyn till att dels sommarlinjens rekryter vid nämnda

tid hava två månaders utbildning bakom sig och dels vid respektive infanteriregementen

just då finnes en relativt stor kontingent »underbefäl och

fackmän», vilken undergått full soldatutbildning, anser jag emellertid att

särskilda åtgärder av beredskapsnatur icke äro nödvändiga under förevarande

tid.

Nämnda skillnad i beredskapens anordnande under tiden 15 juni—15 juli

i jämförelse med de militära myndigheternas förslag sammanhänger därmed,

att jag icke anser mig kunna tillstyrka att övningstiden — utöver beredskapsövningen

— ökas med ytterligare 30 dagar. Sistnämnda förslags sammanhang

med försvarsberedskapen i egentlig bemärkelse är, såsom framgår

av det sagda, dock ganska svagt. I stället får det ses i sammanhang med

de meningsskiljaktigheter rörande övningstidens längd, som kommo till uttryck

redan i samband med införandet av 1936 års härordning. Avgöranden i

denna fråga träffades då. Det torde knappast med fog kunna göras gällande, att

sedan nämnda tid sådana förskjutningar inträffat militärtekniskt eller militärpolitiskt,

som föranlett ett nytt läge för denna fråga. En generellt förlängd

övningstid medför dessutom åtskilliga konsekvenser, som icke äro

tillräckligt belysta. Med hänsyn härtill och då de av mig förordade åtgärderna

även innesluta en provisorisk förlängning av övningstiden i form av

beredskapsövning, torde en ytterligare förlängning av övningstiden icke nu

böra beslutas.

Att nu formligen besluta den s. k. kategoriklyvningens upphävande synes

mig icke innebära några praktiska fördelar. Dels kommer vid ett godtagande

av de förslag, som av mig här förordas, för övning under år 1940 en stor del av

den s. k. ersättningsreserven att antingen överföras till linjetjänst eller inkallas

till vapentjänst, varvid jag förutsätter, att i sistnämnda fall även 30 dagars

beredskapsövning får uttagas. Motsvarande förhållanden torde komma att

föreligga, så länge särskild försvarsberedskap påfordras. Dels nedgår, såsom

ock påpekats, inom få år värnpliktskontingenten så mycket, att ersättningsreserven

av sig själv upphör att finnas. Det synes mig därför lämpligt,

att de mera vittgående förändringar av värnpiiktslagen, som torde bliva

erforderliga, få förberedas ytterligare, innan beslut därom fattas.

Av chefen för armén har vidare föreslagits, att vissa äldre årsklasser

skulle inkallas till beredskapsövning under 1939. Denna anordning anser

jag mig icke kunna tillstyrka. Det gäller här värnpliktiga, som uppnått en

sådan ålder, att det för dem skulle medföra särskilda svårigheter att fullgöra

en dylik tjänstgöring. Dessa svårigheter ökas ytterligare därigenom,

att varseltiden för dem bleve synnerligen kort. Enligt mitt förmenande

bör en uppoffring av detta slag åläggas medborgarna endast då uppenbar fara

är för handen. Så kan enligt mitt sätt att se icke det nuvarande läget

karakteriseras. Ske icke dessa inkallelser, medför detta, därest ej andra åtgärder

vidtagas, att beredskapsförband ur armén icke finnas under försommaren

detta år. Dylika förband skulle givetvis kunna skapas på samma sätt,

som föreslås beträffande 1940. Då emellertid förberedelsetiden för ordnande

av dylika förband redan under de närmaste månaderna komme att bli så

knapp, att mycket betydande svårigheter skulle yppas, vilken form för dessa

förband som an valdes,'' har jag icke ansett mig kunna framlägga förslag härom.

Därest den utrikespolitiska situationen alltjämt kommer att vara oroande,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

kan Kungl. Majit emellertid komma att finna anledning att med stöd av §§

28 ock 36 värnpliktslagen föranstalta örn att erforderlig personell beredskap

är till finnandes under denna tid. Detta bör då i första hand ske på det

sätt, att de värnpliktiga vid de beredskapsförband som nu finnas organiserade

kvarhållas någon tid efter den hittills förutsatta utryckningstiden samt

att därefter värnpliktiga ur någon äldre årsklass, i så fall sannolikt 1935 års

klass, inkallas för beredskaps anordnande i en eller annan form, till dess utbildningen

av årets nyinryckta värnpliktiga hunnit något så när fullbordas.

Kostnaderna för dylika åtgärder torde, i den mån de äro av natur att böra

normalt belasta förslagsanslag, få utgå från å riksstaten för innevarande

budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt få utgå från anslaget till oförutsedda

utgifter. Riksdagens bemyndigande härtill torde nu böra inhämtas.

Armén.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag som allmän förutsättning i fråga

örn den personella beredskapens stärkande vid armén utgått ifrån att den

ordinarie tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i princip bibehålies oförändrad,

men att samtliga arméns värnpliktiga skola vara skyldiga att därutöver

fullgöra en beredskapstjänstgöring —- beredskapsövning — örn 30 dagar, vilken

övning skall förläggas till en ur beredskapssynpunkt lämplig tid. Den s. k.

kategoriklyvningen bibehålies också i princip; därutinnan sker emellertid den

uppmjukningen, att erforderligt antal ersättningsreservister skall kunna

åläggas att undergå utbildning i vapentjänst. I vissa fall, där särskilda organisatoriska

förhållanden därtill föranleda, bör ett överförande av ersättningsreservister

till utbildning i linjetjänst äga rum, varjämte den i värnpliktslagen

upptagna linjekontingenten bör utökas. I övriga fall förutsättes,

att karaktären av ersättningsreserv alltjämt bibehålies.

Vad först beträffar den sålunda föreslagna tjänstetidens fördelning

för infanteriets värnpliktiga, förutsättes beträffande

sommargruppens värnpliktiga, att de liksom nu skola fullgöra sin

första tjänstgöring under tiden mitten av april—slutet av september. Dessa

värnpliktiga beräknas vara användbara för beredskapstjänst efter tre månaders

utbildning, alltså under tiden mitten av juli—slutet av september. Därutöver

skola de liksom nu fullgöra en repetitionsövning örn 25 dagar huvudsakligen i

enlighet med den plan för alternering mellan olika regementen som uppgjorts.

På sätt chefen för armén i sin förberörda skrivelse till chefen för försvarsstaben

föreslagit skola de dessutom, där så med hänsyn till krigsberedskapen

prövas nödigt, fullgöra en beredskapsövning örn 30 dagar, i allmänhet under

tiden 15 mars—15 juni, på olika tider vid olika regementen. Till beredskapsövning

torde — till undvikande av inkallelse till beredskapsövning och repetitionsövning

under ett och samma kalenderår — i allmänhet böra inkallas den

yngsta av de årsklasser vid vederbörande regementen, vilka fullgjort första

tjänstgöring och icke hava att under samma år fullgöra repetitionsövning.

Vid de regementen, där viss vinterutbildning är föreskriven för sommargruppen

(Norrlandsregementena), torde emellertid i enlighet med vad chefen

för armén föreslagit beredskapsövningen böra äga rum i omedelbar anslutning

till första tjänstgöringens avslutande, d. v. s. under tiden 15 februari—15

mars. Därigenom undvikes olägenheten att för dessa värnpliktiga tillskapa

ytterligare en inryckningsperiod utöver de tre, som nu finnas, varjämte fördelen

av en viss beredskapsorganisation under nyssnämnda tid vinnes.

Vad beträffar vintergruppens värnpliktiga vid infanteriet torde

deras första tjänstgöring 150 dagar och beredskapsövningen 30 dagar, tillhopa

180 dagar, i allmänhet böra äga rum i en följd (med 15 dagars uppehåll) med

början ungefär den 1 december och utryckning ungefär den 15 juni. De kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162-

11

då anses vara användbara för beredskapstjänst under tiden 15 mars—15 juni.

Vid Norrlandsregementena torde dock inryckningen böra äga ram redan omkring

den 1 november för att de värnpliktiga skola kunna vara färdiga att deltaga

i dessa regementens sommargruppers vinterövning under tiden 15 februari

—15 mars. Repetitionsövning i 25 dagar förutsättes skola fullgöras jämväl av

nu ifrågavarande värnpliktiga enligt gällande grunder, d. v. s. under andra

eller tredje året efter inskrivningsåret.

Den beredskapsorganisation vid infanteriet, som förutsättes

skola uppbyggas med tillämpning av den nu angivna fördelningen av

tjänstgöringstiden, torde kunna ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad chefen för armén föreslagit i sin förenämnda skrivelse till chefen för

försvarsstaben. Sålunda bör vid ett vart av följande regementen, nämligen

Svea livgarde, Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,

Hälsinge regemente och Gotlands infanteriregemente, ett beredskapsförband

finnas organiserat.

Vid de tre förstnämnda regementena låter sig detta för tiden den 15 mars—•

15 juni göra på det sätt, att vintergrupperna vid det egna regementet, och

två andra icke-beredskapsregementen, eventuellt förstärkta med ersättningsreservister,

bilda beredskapsförbandets stomme. Inom varje sådan grupp om

tre regementen organiseras den erforderliga förstärkningen genom inkallande

i tre omgångar av värnpliktiga till beredskapsövning. Vid början av de två

omgångar, då beredskapsregementet självt icke helt ombesörjer beredskapen,

sker sammandragning under några dagar till detta regemente i och för förbandets

organisation och samövande m. m. I övrigt sker förläggningen vid

respektive stamregementen.

Vid Hälsinge regemente måste av organisatoriska skäl beredskapsförbandets

stomme under tiden 15 mars—15 maj utgöras av vintergrupperna från vissa

norrländska regementen samt Värmlands regemente, vilka sammandragas till

tjänstgöring vid beredskapsregementet. Förstärkningen under denna tid sker

genom inkallelse till beredskapsövning av värnpliktiga från andra håll. För

tiden 15 maj—15 juni, då vintergrupp icke finnes i tjänst vid Norrlandsregementena,

kan beredskapen ordnas genom att vissa sydliga regementens

beredskapsövningar under denna tid förläggas till Hälsinge regemente och

förstärkas med beredskapstjänstgörande värnpliktiga från övningskompanier

m. fl.

Vid Gotlands infanteriregemente förutsättes för tiden 15 mars—15 juni

den egna vintergruppen skola bilda beredskapsförbandets stomme. Förstärkningen

sker genom att beredskapsövning från det egna regementet jämte två

andra regementen i tur och ordning äger ram vid beredskapsregementet.

För tiden 15 juli—30 september tages vid samtliga beredskapsregementena

den egna i tjänstgöring varande sommargruppen i anspråk för beredskapsförbandens

organisation. Vid Gotlands infanteriregemente måste dock härför

en förstärkning ske med omkring 220 ersättningsreservister.

Vid Norrbottens regemente torde liksom under innevarande år ett skyttekompani

böra organiseras som beredskapsförband genom inkallande av ersättningsreservister

under tiden den 1 februari—1 augusti.

Med den sålunda skisserade organisationen, vilken naturligen kan tänkas

till sina detaljer bliva annorlunda utformad, kommer som jag förut anfört en

lucka att finnas i beredskapen under tiden 15 juni—15 juli vid beredskapsregementena.

På redan anförda skäl lärer emellertid detta förhållande icke

vara förenat med alltför stora olägenheter. Dessutom kan väl tänkas, att det

kan befinnas lämpligt att något minska denna lucka genom att göra någon

kortare tids uppehåll mellan de tre tjänstgöringsomgångarna på våren. Till

denna fråga torde icke i detta sammanhang ståndpunkt behöva fattas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Den anordning av beredskapen, som i det föregående upplagts, torde till

att börja med böra beslutas till genomförande under budgetåret 1939/40. Erforderliga

åtgärder för tiden därefter torde böra föreläggas 1940 års riksdag

för bedömande.

Yad beträffar de årsklasser, på vilka de nya föreskrifterna behöva

göras tillämpliga för att tillgodose beredskapskravet redan under år 1940, lärer

det bliva nödvändigt att i viss mån för ändamålet taga i anspråk delar av 1936

års klass, detta för att kunna undvika att pålägga vissa värnpliktiga beredskapsövning

och repetitionsövning under samma kalenderår. Beredskapsövningen

torde därför böra kunna påläggas till och med fjärde året efter inskrivningsåret.

Under år 1940 böra såväl vinter- som sommargrupperna av de

årsklasser, som sålunda kunna komma i fråga, kunna inkallas till beredskapsövnings

fullgörande. Därigenom kan behovet av ersättningsreservister för förstärkande

av vintergrupperna något hållas nere under nämnda år.

Vad därefter beträffar tjänstgöringen vid artilleriet utom

luftvärnet förutsättes denna för sommargruppens värnpliktiga

äga rum enligt nu gällande grunder, varigenom de värnpliktiga i samma mån

som vid infanteriet kunna beräknas vara användbara till beredskapstjänst

under tiden 15 juli—30 september. Året efter första tjänstgöringens avslutande

(andra året efter inskrivningsåret) fullgöres beredskapsövning örn 30 dagar i

överensstämmelse med chefens för armén förutnämnda förslag. Vid vissa

regementen torde beredskapsövningen komma att fullgöras såsom vintertruppövning

eller extra repetitionsövning. Den ordinarie repetitionsövningen

kominer i allmänhet att fullgöras under tredje året efter inskrivningsåret.

T. fråga om vinter gr upp ens värnpliktiga vid artilleriet utom luftvärnet

förutsättes, att första tjänstgöringen 170 dagar och beredskapsövDingen

30 dagar, tillhopa 200 dagar, skola fullgöras i en följd vid de tre

regementena på fastlandet, vilka skola bilda beredskapsförband, nämligen

Svea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Smålands arméartilleriregemente.

Den ungefärliga tjänstgöringstiden torde vid dessa regementen

komma att bliva 15 november—15 juni. Vid Gotlands artillerikår,

som också förutsättes skola bilda beredskapsförband, torde vintergruppens

hela tjänstgöring (230 dagar inklusive beredskapsövningen) böra fullgöras i

en följd med början ungefär den 15 oktober. Vid övriga artilleritruppförband

torde första tjänstgöringen böra fullgöras under den ungefärliga tiden 1

oktober—1 april och beredskapsövningen fullgöras i anslutning till sommargruppens

beredskapsövning.

Vad beträffar beredskapsorganisationen vid artilleriet utom

luftvärnet avses fältstarka beredskapsförband skola kunna upprättas vid

Svea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Smålands arméartilleriregemente

och Gotlands artillerikår. Vid de tre förstnämnda regementena

ordnas denna beredskap för tiden 15 mars—15 juni med den egna i tjänst

varande vintergruppen såsom stomme, förstärkt med föregående års egna

sommargrupp, vilken under denna tid fullgör beredskapsövning i 30 dagar

i tre omgångar. Vintergruppen förstärkes dessutom i erforderlig mån med

ersättningsreservister. Vid Gotlands artillerikår organiseras beredskapsförbanden

under nämnda tid med den egna vintergruppen, förstärkt med ersättningsreservister.

För tiden 15 juli—30 september organiseras beredskapsförbanden

med vederbörande truppförbands egna sommargrupp, därvid

dock Gotlands artillerikårs kontingent måste ökas med omkring 50 man.

Vidkommande därefter luft värnsartilleriet har en ingående

undersökning verkställts rörande möjligheterna att organisera beredskapstjansten

på basis av tre särskilda inkallelseomgångar värnpliktiga. Därvid

skulle en omgång utgöras av den nuvarande linjekontingenten och de övriga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

13

två omgångarna utgöras av ersättningsreservister. Utredningen har emellertid

givit vid handen, att denna tanke av organisatoriska skäl måste övergivas.

Emellertid har en utökning av luftvärnsartilleriets årliga värnpliktskontingent

till 1,400 man ansetts nödvändig ur mobiliseringssynpunkt.. Med

denna förutsättning hava möjligheterna undersökts för att med nämnda

kontingent, uppdelad på två inkallelseomgångar, organisera den önskvärda

beredskapen. De värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden skulle enligt denna

undersökning bliva följande. En sommargrupp och en vintergrupp om vardera

620 man organiseras i enlighet med chefens för armén förenämnda förslag.

Dessutom organiseras en utbildningsgrupp örn 200 man, avsedd-uteslutande

för fältluftvärnstjänst. Samtliga tjänstgöringsgrupper fullgöra första

tjänstgöring och beredskapsövning med 200 dagar i en följd, sommargruppen

under tiden 1 april—31 oktober, vintergruppen under tiden 1 december—30

juni och gruppen för fältluftvärnstjänst under tiden 1 mars—30 september.

Samtliga värnpliktiga fullgöra repetitionsövning under augusti eller september

ett följande år.

För att snabbt kunna tillgodose mobiliseringsbehovet är emellertid för

åren 1940 och 1941 en ytterligare ökad värnpliktskontingent önskvärd. Denna

ökning torde under dessa år i viss mån kunna tillgodoses genom att den

kontingent, som enligt det anförda är avsedd för utbildning uteslutande i fältluftvärnstjänst,

tillfälligt utökas med ersättningsreservister.

Yad beträffar själva beredskapsorganisationen vid luftvärnsar

tille riet förutsattes denna i princip äga rum i enlighet med

chefens för armén förutnämnda förslag. Emellertid finner jag mig som jag

förut anfört icke kunna, i varje fall för närvarande, tillstyrka upprättande av

ett nytt självständigt luftvärnsförband i Stockholm. För ifrågavarande ändamål

torde i stället böra anordnas ett särskilt detachement ur Östgöta luftvärnsregemente,

i organisatoriskt hänseende anknutet till Svea artilleriregemente.

De beredskapsförband ur luftvärnsartilleriet, som avses skola organiseras,

utgöras av vissa fältstarka luftvärnsförband inom södra, östra och västra

militärområdena samt inom övre Norrlands militärområde.

Utbildningen av beredskapsförbandens värnpliktiga vid luftvärnsartilleriet

kan i stort sett äga rum enligt följande ordning: Utbildningen av de för västra

och södra militärområdena avsedda beredskapsförbanden äger rum vid Karlsborgs

och Östgöta luftvärnsregemente. Därstädes äger också utbildningen

rum för andra omgångens beredskapstjänstgöring för förbanden inom östra

och övre Norrlands militärområden. Utbildningen av första omgångens

värnpliktiga för sistnämnda två militärområden förlägges däremot till detachementet

i Stockholm. Bemanningen av beredskapsförbanden för östra militärområdet

förlägges till Stockholmsdetachementet, medan bemanningen för

övriga beredskapsförband förlägges till särskilda detachement i Göteborg,

Kristianstad och Boden.

Yad beträffar övriga arméns t r u p p s 1 a g än de nu nämnda förutsätter

jag, att utbildningen vid truppslag med 175 dagars tjänstgöringstid

organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits i fråga

örn infanteriet och vid truppslag med 200 dagars tjänstgöringstid enligt de

grunder, som angivits beträffande artilleriet utom iuftvärnet.

Det här angivna systemet för ökande av arméns personella beredskap förutsätter

en utökning av antalet värnpliktiga vid armén med

1,870 man. Under år 1940 kan dock detta behov minskas genom inkallande av

ett större antal värnpliktiga av äldre årsklasser till beredskapsövning än som

senare blir möjligt, därest beredskap skall ordnas under en följd av år. Behovet

av värnpliktiga utöver nuvarande antal under år 1940 kan i enlighet därmed

minskas till 1,380, fördelade med 440 vid infanteriet, 240 vid artilleriet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

utom luftvärnsartilleriet samt 700 vid luftvärnsartilleriet. Då utökningen av

luftvärnsartilleriets värnpliktiga liksom ock den föreslagna ökningen med

50 man av Gotlands artillerikårs värnpliktskontingent förutsattes bliva erforderlig

för några år framåt, har föreslagits, att arméns värnpliktskontingent

i linjetjänst skulle utökas med sammanlagt 750 man. Härtill vill jag lämna

min anslutning och föreslår fördenskull i annat sammanhang denna dag sådan

ändring i värnpliktslagen, att nämnda utökning av antalet linjetjänstare möjliggöres.

Då jag nämligen utgår ifrån att det inom ett fåtal år blir nödvändigt

att på grund av de minskande årsklasserna omarbeta värnpliktslagens bestämmelser

örn kontingenternas storlek, har jag icke ansett en dylik åtgärd

stå i strid med min tidigare uttalade uppfattning, att större förändringar härutinnan

nu böra undvikas. Ej heller kan en blivande revision av dessa bestämmelser

anses föregripas av en dylik åtgärd. För att så snabbt som möjligt

kunna genomföra den avsedda förstärkningen kommer jag även att i annat

sammanhang föreslå en lagbestämmelse av innehåll, att 750 av de värnpliktiga,

som redan undergått inskrivning under år 1938 eller 1939 och därvid uttagits

till ersättningsreservister, skola kunna omföras och tilldelas armén i linjetjänst.

Det föreslagna beredskapssystemet för armén förutsätter även genomförande

av vissa organisatoriska förändringar ävensom vissa

kaderökningar. Sålunda erfordras, såsom jag redan antytt, organiserande

av vissa särskilda detachement vid luftvärnsartilleriet, nämligen dels ur

Karlsborgs luftvärnsregemente ett detachement i Göteborg, anknutet till Göta

artilleriregemente, dels ock ur Östgöta luftvärnsregemente ett detachement i

Stockholm, anknutet till Svea artilleriregemente, ett detachement i Kristianstad,

anknutet till Wendes artilleriregemente, samt ett detachement i Boden,

anknutet till Bodens artilleriregemente.

För beredskapstjänstens planläggning och ledning har chefen för armén

ansett nödvändigt att särskild personal är till finnandes inom de högre truppförband,

som skola handhava denna ledning. Chefen för armén har fördenskull

föreslagit, att vid en var av L, II. och IY. arméfördelningarnas staber

samt vid militärbefälet på Gotland skulle inrättas en särskild regementsofficersbeställning

för en »beredskapsofficer». Dessa befattningar borde tillsättas

på förordnande i syfte att underlätta befattningarnas indragande, då

beredskap icke längre vore erforderlig. Med hänsyn till de krav, som måste

ställas på dessa befattningshavare, borde de enligt chefens för armén mening

vara överstelöjtnanter.

Med biträdande av vad chefen för armén sålunda föreslagit ämnar jag vid

behandling i annat sammanhang denna dag av frågan örn arméns avlöningsanslag

föreslå, att å staten för arméfördelningsstaberna m. m. för nu angivna

ändamål upptagas fyra överstelöjtnantsbeställningar, avsedda att tillsättas på

förordnande med ett arvode motsvarande lön i lönegraden Oa 5 i det föreslagna

nya avlöningsreglementet.

Chefen för armén har vidare anfört, att ett begränsat antal fast anställt

underbefäl vore oundgängligen erforderligt för organiserandet av de föreslagna

beredskapsförbanden vid infanteriet. Då dessa underbefäl icke kunde avstås

från den samtidigt pågående soldatutbildningen, måste infanteriregementenas

stater utvidgas med ett antal furirsbeställningar, som icke kunde sättas

lägre än 3 per regemente. Därigenom skulle för varje beredskapsförband

kunna beräknas 9 fast anställda furirer, vilket måste anses som ett absolut

minimum.

I anslutning till vad chefen för armén sålunda anfört kommer jag att vid

framläggandet av förslagen till arméns personalstater för nästkommande

budgetår föreslå, att för ifrågavarande ändamål vid varje infanteriförband upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

15

tagas 3 furirsbeställningar utöver det antal, som eljest skulle hava kommit i

fråga. — Underbefälsbehovet i övrigt vid beredskapsförbanden förutsätter

jag skola tillgodoses genom att vederbörlig årsgrupp av studenter och likställda

samt underbefäl och fackmän fullgöra beredskapsövning samtidigt med

övriga värnpliktiga.

För tillgodoseende av det ökade befälsbehovet vid artilleriet utom luftvärnet

har chefen för armén ansett nödvändigt, att artilleriförbandens stamkadrer

utökas med sammanlagt följande personal: 6 kaptener, 9 löjtnanter,

4 styckjunkare, 7 sergeanter, 50 furirer, 49 konstaplar och 50 volontärer. Jag

har efter prövning av denna framställning kommit till den uppfattningen,

att en dylik kaderökning vid artilleriet är i hög grad önskvärd och att densamma

bör snarast möjligt genomföras. Då en gjord undersökning utvisar,

att den föreslagna utökningen torde kunna genomföras redan under budgetåret

1939/40, kommer jag att vid behandlingen av frågan om arméns personalstater

föreslå, att artilleriets stater utökas med det av chefen för armén föreslagna

antalet beställningar med fördelning på de olika fredsförbanden enligt

grunder, som av chefen för arméstaben angivits i en i ärendet avgiven

skrivelse av den 17 mars 1939.

Yad slutligen beträffar luftvärnsartilleriet har chefen för armén angivit

vissa kaderökningar, vilka betingades av tillkomsten av de förut omförmälda

detachementen. Efter viss reducering har behovet av kaderökningen för luftvärnsartilleriet

utöver de i försvarsbeslutet beräknade kadrerna vid fullt uppsatt

vapen i anledning av de av mig föreslagna åtgärderna uppgivits till

1 överstelöjtnant, 1 major, 6 kaptener, 11 löjtnanter, 5 fänrikar, 8 styckjunkare,

13 sergeanter, 41 furirer, 41 konstaplar och 78 volontärer. Emellertid har tillika

uppgivits, att av denna utökning för nästa budgetår kunde erhållas allenast

1 överstelöjtnant, 1 major, 3 fänrikar och 78 volontärer, vilka således skulle

tillkomma utöver den för nästa budgetår planenligt fortgående ökningen.

För min del anser jag mig — utan att nu taga ställning till den föreslagna

utökningen av luftvärnsartilleriets kadrer vid fullt uppsatt vapen —

böra tillstyrka, att luftvärnsartilleriets stater för budgetåret 1939/40 utökas

med följande beställningar utöver den planenliga ökningen, nämligen 1 överstelöjtnant,

avsedd för detachementet i Stockholm, 1 kapten, 3 fänrikar och 78

volontärer. Förslag härom kommer jag således att framlägga i samband med

behandlingen av propositionen om avlöningsanslagen för nästkommande

budgetår.

Förutom genom de sålunda föreslagna kaderökningarna torde det genom

beredskapsåtgärderna uppkommande befälsbehovet få tillgodoses genom att

personal på övergångsstat, reservstat och i reserven inkallas till fullgörande —

förutom av obligatorisk tjänstgöring — av frivillig tjänstgöring i erforderlig

utsträckning.

Yad slutligen beträffar kostnaderna för de åtgärder, som sålunda föreslås

för arméns vidkommande, kunna dessa för budgetåret 1939/40 beräknas till

sammanlagt omkring 6,110,000 kronor. Av detta belopp beräknas ungefär

580,000 kronor åbelöpa de föreslagna kaderökningarna. Återstoden belöper på

kostnader för den ökade värnpliktskontingenten, den föreslagna beredskapstjänstgöringen,

inkallelse av reservbefäl m. m. Fördelningen av sistnämnda

kostnader på de särskilda riksstatsanslagen har gjorts till föremål för en särskild

undersökning, till vars resultat jag sedermera vill återkomma.

Marinen: Flottan.

De åtgärder till försvarsberedskapens förstärkande vid flottan, som jag

på grundval av de föreliggande utredningarna vill föreslå, syfta i huvudsak

till ernående av förbättringar i två hänseenden, nämligen dels i fråga om de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 162.

i fredstid rustade falgens antal och dels i fråga om fartygsbesättningarnas

kontinuitet.

I fråga om de rustade fartygens antal vill jag erinra om att

enligt den rustningsplan, som lades till grund för 1936 års försvarsbeslut i

detta avseende, bland andra följande fartyg skulle vara rustade under sommarhalvåret,

nämligen 2 nyare och 1 äldre pansarskepp, flygplankryssaren

Gotland, minkryssaren Clas Fleming, 4 nyare jagare, 6 nyare och 1 äldre

vedettbåtar. Under vinterhalvåret skulle bland andra följande fartyg

vara rustade: 2 nyare pansarskepp, flygplankryssaren Gotland, 4 nyare jagare

samt 5 undervattensbåtar. I försvarsbeslutet framhölls emellertid, att denna

plan ej borde hindra, att, då så ur övningssynpunkt kunde befinnas lämpligt

och möjligt, större antal fartyg av ett visst fartygsslag rustades på bekostnad

av andra fartygs rustning, varigenom fartygsrustningarna kunde olika år

variera på ändamålsenligaste sätt, givetvis inom ramen av anvisade anslag.

Chefen för försvarsstaben har i förevarande ärende (Utredning II) framhållit,

att enligt hans uppfattning de nuvarande begränsade fartygsrustningarna

icke vore tillräckliga för den erforderliga marina beredskapen i fråga

om neutralitets- och kuppskydd. Det borde eftersträvas, att så stor del som

möjligt av för 1. linjen (kustflottan) avsedda fartyg ständigt vore rustad och

övad i fredstid. Av kustflottans fartyg vore för närvarande rustade 2 pansarskepp,

flygplankryssaren Gotland, 3 jagare och 5 undervattensbåtar. Härtill

komme i slutet av april 1 jagare, 1 undervattensbåt samt 3 nyare och 3 äldre

vedettbåtar. Det vore ur beredskapssynpunkt önskvärt, att samtliga tre nyare

pansarskepp hölles rustade året runt. Med hänsyn till vissa planerade arbeten

å pansarskeppet Sverige kunde detta önskemål dock icke utan stora olägenheter

tillgodoses under de närmaste åren. Minkryssaren Clas Fleming, som

enligt nu gällande plan skall vara rustad under sommarhalvåret, borde ur

beredskapssynpunkt vara rustad även under vinterhalvåret. Med hänsyn till

översyn, reparationer m. m. kunde rustandet av samtliga 8 nyare jagare icke

låta sig göra. Däremot vore ur beredskapssynpunkt en ökning av det under

sommarhalvåret rustade antalet jagare med 2 till 6 önskvärd och möjlig. Slutligen

borde, för att kunna hålla en viss minsvepningsberedskap för kustflottans

räkning även under vinterhalvåret, minst 2 nyare vedettbåtar hållas

rustade under denna del av året. Som tillägg till den i 1936 års försvarsbeslut

upptagna rustningsplanen föreslogs sålunda: under sommarhalvåret

2 nyare jagare och under vinterhalvåret 1 minkryssare och 2

nyare vedettbåtar. Den föreslagna ökningen ansågs kunna ske successivt från

och med hösten 1939.

Den utökning av gällande rustningsplaner för flottans fartyg, som sålunda

föreslagits, anser även jag vara av stor betydelse för stärkande av den försvarsberedskap,

som det särskilt ankommer på flottan att upprätthålla. Jag ansluter

mig därför till det föreliggande förslaget örn utvidgning av den gällande

rustningsplanen.

Med rustningsplanen för flottans fartyg sammanhänger i viss mån den

depåorganisation som genomfördes genom 1936 års försvarsbeslut

och som innebär, att vissa fartyg, ehuru icke direkt rustade för expedition,

hållas under vård och försedda med viss starkt reducerad bemanning. Dylika

depåorganisationer finnas anordnade i Stockholm, Karlskrona och Göteborg.

I sin nuvarande omfattning möjliggör organisationen utsändande av en jagare

och en undervattensbåt från vardera depån i Stockholm, Karlskrona och

Göteborg samt två minsvepare från en var av de två sistnämnda depåerna.

Chefen för försvarsstaben har i Utredning II anfört, att en utökning av de

nuvarande depåorganisationerna syntes nödvändig för att vissa av de behov,

som omedelbart göra sig gällande vid en uppkommande stormaktskonflikt,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

17

skulle kunna tillgodoses. Chefen för försvarsstaben föresloge fördenskull, att

till fartygsdepån i Stockholm förlädes ett äldre pansarskepp med viss besättning

samt att personaltillgången vid Stockholms, Karlskrona och Göteborgs

örlogsdepåer i övrigt utökades, så att reducerade fartygsbesättningar kunde

avses för sammanlagt 5 jagare i stället för 3, 4 undervattensbåtar i stället för 3

samt 8 minsvepare och vedettbåtar i stället för 4. Genom denna utökning,

som i större utsträckning berörde fartygsmaterielens beredskap än personalens,

ökades möjligheterna att snabbt rusta de delar av kustflottan, som

icke vore fullbemannade i fred, och därjämte de viktigaste delarna av lokalstyrkorna.

Det förslag till utökning av fartygsdepåerna i Stockholm, Karlskrona och

Göteborg, som sålunda framlagts, synes mig innebära en i förhållande till

sin avsevärda effektivitet enkel och relativt litet kostsam åtgärd för ökande

av flottans krigsberedskap. Jag finner mig därför böra lämna förslaget min

anslutning. Även de förevarande åtgärderna lära kunna successivt genomföras

från och nied hösten 1939.

För att kunna åstadkomma de utvidgningar av rustningsplanen och depåsystemet

som sålunda ifrågasättas erfordras en icke obetydlig utökning

av flottans stamkadrer. Beräkningar härutinnan hava utförts inom

marinstaben. Vid dessa beräkningar har hänsyn tagits till att en viss ehuru

begränsad tillgång på reservofficerare finnes. Det antal underofficerare, flaggkorpraler

och meniga, som nu handhar på sjöexpedition icke varande fartyg,

har reducerats i den mån fartygen enligt föreliggande förslag beräknas utgå

på expedition eller förläggas i depå. Skolorna hava vidare beräknats inskränkta

till det minsta möjliga. Den kaderökning, som föreslås, har av chefen för

marinen betecknats såsom ett minimum för att möjliggöra ökningen av fartygsrustningarna.

Den har också begränsats till vad som anses kunna genomföras

under de närmaste åren.

Den ökning av flottans stamkadrer, som sålunda föreslagits, uppgår till

sammanlagt 29 sjöofficerare, 2 mariningenjörer, 2 intendenturofficerare, 95

underofficerare och flaggkorpraler samt 400 korpraler och meniga.

Den föreslagna ökningen bör enligt chefens för marinen beräkningar äga

rum enligt följande plan.

Ökning

under budgetår

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Officerare:

Kommendör ...................

1

_

Kommendörkapten 2. gr.........

1

__

Kaptener......................

5

2

2

Subalternofficerare ..............

6

3

4

3

_

Mariningenjörer 2. gr............

—

—

1

1

_

Intendenturofficerare (löjtnanter)..........

1

1

—

—

_

Underofficerare och flaggkorpraler:

Flaggunderofficerare ..........

2

6

6

5

4

Underofficerare 2. gr...........

6

9

9

9

9

Flaggkorpraler ...............

7

6

6

6

5

Korpraler......................

38

37

38

37

_

Meniga...........................

62

63

62

63

—

Det torde böra framhållas, att de kaderökningar, som enligt den intagna

planen böra äga rum under budgetåret 1939/40, till största delen sammanfalla

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 162.

1075 39 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

med de kaderökningar för flottan, som föreslagits i marinförvaltningens skrivelse

den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1939/40.

För egen del finner jag mig — utan att därmed taga definitiv ståndpunkt

till kaderökningsförslaget i vad avser senare budgetår — böra tillstyrka, att

de enligt planen för nästkommande budgetår upptagna kaderökningarna

för flottan komma till stånd. Vid behandlingen av propositionen angående

försvarsväsendets avlöhingsanslag kommer jag sålunda att föreslå, att

flottans stater för nästkommande budgetår utökas med 1 kommendör, 5 kaptener,

6 löjtnanter, 2 flaggunderofficerare, 6 underofficerare av 2. graden,

7 flaggkorpraler, 38 korpraler och 62 meniga ävensom att marinintendenturkåren

utökas med 1 löjtnantsbeställning.

Beträffande frågan om kontinuiteten i fartygsbesättninga

r n a vill jag erinra örn att tjänstgöringstiden för flottans värnpliktiga i

linjetjänst för närvarande är 200 dagar. Denna tid uttnyttjas på så sätt, att

de värnpliktiga uppdelas på två omgångar, vilka fullgöra sin tjänstgöring i

en följd, den ena omgången med inryckning omkring den 1 februari och den

andra omgången med inryckning omkring den 14 juli. Omgångarna komma således

att överskjuta varandra under tiden den 14 juli—den 22 augusti. Systemet

medför som förut påpekats den påtagliga olägenheten, att de värnpliktiga

ombord måste utbytas mitt under den pågående sommarövningsperioden,

något som i sin tur medför en bestämd nedgång i försvarsberedskapen vid

denna tid.

För att råda bot för denna olägenhet har chefen för försvarsstaben i Utredning

lil, på grundval av en av chefen för marinen gjord utredning, föreslagit,

att tjänstgöringstiden för de flottans värnpliktiga, vilka äro inskrivna vid

sjömanshus, de värnpliktiga i »allmän tjänst», skall utökas från nuvarande

200 dagar till 340 dagar. Denna tid skulle utnyttjas på så sätt, att inryckning

sker omkring den 12 januari och utryckning omkring den 17 december

samma år. Därigenom skulle de nyssberörda olägenheterna i tjänstgöringsoch

beredskapshänseende bortfalla.

Som jag redan förut anfört har jag funnit så starka skäl föreligga för den

sålunda föreslagna utsträckningen av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga

i allmän tjänst, att jag vill föreslå dess genomförande snarast möjligt. Den

första årsklass, på vilken den nya ordningen helt kan bliva tillämplig, är

1939 års klass, som sålunda bör fullgöra sin tjänstgöring under tiden 12 januari—17

december 1940. Då enligt nu gällande planer en del av 1939 års

klass skulle hava inryckt redan den 14 juli 1939 för att avlösa de värnpliktiga,

som ryckt in den 1 februari 1939, måste emellertid för innevarande år vissa

åtgärder av övergångsnatur tillgripas. En utväg vore naturligen att föreskriva,

att de värnpliktiga i allmän tjänst, vilka ryckt in den 1 februari i år,

skulle erhålla sin tjänstgöring förlängd till den 17 december; på så sätt skulle

det föreslagna nya systemet komma helt i tillämpning redan under detta kalenderår.

En sådan åtgärd kan emellertid synas innebära en obillighet gentemot

dessa värnpliktiga. Skall man så snart som möjligt undanröja olägenheten

med kontingentbyte mitt under övningsperioden, lärer man å andra

sidan knappast kunna undgå att påfordra en viss förlängning av de nyss omnämnda

värnpliktigas tjänstgöringstid. Denna förlängning torde emellertid

kunna begränsas till 60 dagar, vilket innebär, att deras utryckningstid skulle

framflyttas från den 22 augusti till den 21 oktober. Därigenom skulle kustflottans

övningar under sommarperioden kunna fortgå relativt ostörda. Med

hänsyn till det stora intresset av att så kan ske finner jag mig sålunda böra

tillstyrka, att såsom en övergångsåtgärd tjänstgöringstiden för de värnpliktiga

i allmän tjänst, vilkas tjänstgöring tagit sin början den 1 februari 1939, ut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

19

sträckes med 60 dagar till 260 dagar. Till de lagändringar, vilka betingas

av de sålunda föreslagna åtgärderna, återkommer jag i annat sammanhang.

Därvid kommer jag också att föreslå, att dessa värnpliktiga skola befrias från

skyldigheten att fullgöra landstormsövning.

På grund av den sålunda föreslagna omläggningen av värnpliktssystemet

vid flottan kan framdeles, d. v. s. från och med inskrivningen av 1940 års

klass, antalet värnpliktiga i linjetjänst vid flottan minskas med 250 man,

vilken minskning således kommer att inverka på tilldelningen till flottan av

antalet värnpliktiga i sjö- och stationstjänst.

Genom det nu föreslagna nya systemet för värnpliktstjänstgöringen vid

flottan uppstår emellertid en viss lucka i värnpliktsberedskapen från och med

den 21 oktober 1939. Denna lucka kan emellertid på ett något så när tillfredsställande

sätt fyllas genom att enligt en särskild plan omlägga tjänstgöringen

för de marinen tilldelade värnpliktiga i sjö- och stationstjänst av årsklass 1939

ävensom genom utnyttjande av marinen tilldelade ersättningsreservister.

1 fråga örn penningbidraget till de värnpliktiga vid flottan, som sålunda

föreslås skola erhålla en förlängd tjänstgöringstid, har chefen för marinen i

ärendet föreslagit, att detsamma skulle från och med 211 :e tjänstgöringsdagen

höjas från 1 krona till 2 kronor örn dagen. Chefen för marinen funne det vara

med rimlighet och rättvisa förenat, att den speciella yrkeskategori, av vilken

flottan här hade behov och som får påtaga sig väsentligt längre tjänstgöringstid

i fred jämfört med andra värnpliktiga i linjetjänst, härför erhölle viss

ekonomisk gottgörelse. Chefen för försvarsstaben har anslutit sig till de av

chefen för marinen sålunda anförda synpunkterna.

För egen del finner jag det vara med billigheten överensstämmande, att de

ifrågavarande värnpliktiga vid flottan, såsom av chefen för marinen föreslagits,

erhålla ett förhöjt penningbidrag under den i förhållande till andra värnpliktiga

förlängda tjänstgöringstiden. Med utgångspunkt från att 210 dagar är

den längsta tid, under vilken enligt gällande bestämmelser vanliga värnpliktiga

i linjetjänst normalt fullgöra värnpliktstjänstgöring i en följd — detta är

fallet vid flygvapnet — synes det riktigt att låta det förhöjda penningbidraget

utgå från och med den 211:e dagen. På sätt nu föreslagits torde penningbidraget

från och med nämnda dag böra utgå med 2 kronor örn dagen. Till

frågan örn framläggande för riksdagen av förslag härom återkommer jag i

samband med anmälan av förslag till ändringar i värnpliktslagen.

Yad slutligen beträffar kostnaderna under budgetåret 1939/40 för de åtgärder

för beredskapens höjande vid flottan, som sålunda föreslås, hava

dessa beräknats till i runt tal 865,000 kronor. Av detta belopp belöpa cirka

170,000 kronor på de föreslagna kaderökningarna för nästa år. Återstoden

åbelöper kostnaderna för den utökade värnpliktstiden, underhåll av de ökade

manskapskadrerna, övningskostnader m. m. Till dessa kostnaders fördelning

på de olika anslagen i riksstaten återkommer jag längre fram.

Marinen: Kustartilleriet.

I fråga om kustartilleriet har jag efter övervägande av de föreliggande

förslagen stannat vid den uppfattningen, att ett genomförande i huvudsak

av det av chefen för försvarsstaben i Utredning II framlagda förslaget innebär

en lämplig och framkomlig lösning av kravet på stärkande av beredskapen vid

detta vapen. Detta förslag innebär tillskapande av två tjänstgöringsomgångar

för värnpliktiga i stiillet för som nu endast en sommarkontingent.

Antalet värnpliktiga vid kustartilleriet skulle enligt chefens för försvarsstaben

förslag utökas med sammanlagt 750, av vilka 250 skulle tillföras den

nuvarande sommarkontingenten och 500 skulle bilda den nya vinterkontingenten.

Chefen för kustartilleriet har gjort gällande, att vinterkontingenten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

borde utgöra 600 man, fördelade med 200 på vart och ett av de två kustartilleriregementena

och 200 på Gotlands kustartillerikår. Som en vinterkontingent

av 200 man vid Gotlands kustartillerikår förutsätter tillkomsten av

vissa barackbyggnader, vilka icke lära kunna färdigställas till instundande

höst, finner jag mig i varje fall för närvarande böra ansluta mig till chefens

för försvarsstaben förslag örn en vinterkontingent på 500 man, av vilka 100

avses för tjänstgöring vid Gotlands kustartillerikår.

Då den ökning med 250 man, som sålunda föreslås för kustartilleriet

sommarkontingent, lärer få anses bliva erforderlig några år framåt, vill jag,

med åberopande av samma synpunkter som jag givit uttryck åt i fråga örn

utvidgningen av arméns linjekontingent, föreslå, att kustartilleriets linjekontingent

utökas med nämnda antal. Som flottans linjekontingent såsom

redan nämnts samtidigt kan minskas med samma antal, blir emellertid någon

ändring i vämpliktslagen i fråga örn marinen tilldelade värnpliktiga i linjetjänst

icke erforderlig. Däremot torde det vara lämpligt att, såsom föreslagits

i fråga örn utökningen av luftvärnsartilleriets linjekontingent, vidtaga åtgärder

i syfte att möjliggöra ett överförande av 250 man av redan inskrivna ersättningsreservister

till linjetjänst med tilldelning till kustartilleriet för tjänstgöring

med den sommargrupp som bildas av 1939 års klass. Till denna fråga

återkommer jag i samband med frågan örn ändringar i värnpliktslagen.

De 500 värnpliktiga, som enligt förslaget skola bilda vinterkontingent vid

kustartilleriet, förutsätter jag skola i varje fall tills vidare helt uttagas bland

ersättningsreservister, som utbildas i vapentjänst. Dock bör en extra beredskapsövning

kunna påläggas dem, så att deras sammanlagda tjänstgöringstid

kommer att uppgå till 200 dagar. Beredskapstjänstgöringen skulle således

komma att för dem omfatta 20 dagar.

I enlighet med vad chefen för försvarsstaben föreslagit torde även en viss

utökning av kustartilleriets stamkadrer bliva nödvändig för tillgodoseende av

befälsbehovet vid beredskapsorganisationerna. Med hänsyn till den planenligt

fortgående utökningen av kustartilleriets personal, torde denna extra ökning

för budgetåret 1939/40 kunna inskränkas till 3 flaggkorpraler, 30 korpraler

och 70 meniga. Förslag härom framlägger jag i annat sammanhang.

Kostnaderna för de i fråga örn kustartilleriet föreslagna åtgärderna hava

för nästkommande budgetår beräknats till omkring 595,000 kronor. Därav

belöpa omkring 55,000 kronor på de föreslagna kaderökningarna. Till det

återstående beloppets fördelning på vederbörliga riksstatsanslag återkommer

jag längre fram.

Flygvapnet.

Beträffande flygvapnet vill jag helt ansluta mig till det föreliggande förslaget

örn åtgärder för den personella beredskapens stärkande. Dessa åtgärder

innebära i fråga örn personalkadrerna, att utöver den utökning, som eljest

skulle komma i fråga, antalet meniga för budgetåret 1939/40 ökas med ytterligare

170 och antalet hantverkare med ytterligare 18. Förslag härom framlägges

i sammanhang med behandlingen av propositionen örn avlöningsanslagen.

Vidare innebär förslaget, att inkallelse av reservpersonal till frivillig tjänstgöring

skall i avsevärd utsträckning få ske under budgetåret 1939/40. I sådant

avseende föreslås, att utöver de inkallelser som eljest skolat ske löjtnanter

och fänrikar i reserven få inkallas under sammanlagt 150 månader, att reservofficersaspiranter,

som avancerat till sergeanter, få inkallas under sammanlagt

100 månader, samt att reservofficersaspiranter, som utnämnts till furirer,

få inkallas i sammanlagt 90 månader. Till detta förslag vill jag lämna min

anslutning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

För att möjliggöra en framtida förstärkning av flygvapnets officerskader

vill jag dessutom föreslå, att antalet kadetter för utbildning vid 1939—1941

års kadettskola ökas från ungefär 30 till högst 45.

De av de sålunda föreslagna åtgärderna för nästa budgetår uppkommande

kostnaderna beräknas uppgå till sammanlagt omkring 970,000 kronor. Härav

belöpa omkring 185,000 kronor på de föreslagna kaderökningarna, medan återstoden

fördelas på vederbörliga riksstatsanslag i enlighet med vad jag i det

följande kommer att angiva.

Kostnadernas fördelning.

. sammanlagda kostnaderna för de åtgärder, som sålunda föreslås skola

vidtagas under budgetåret 1939/40, hava beräknats till sammanlagt cirka

8,550,000 kronor, fördelade med 6,110,000 kronor på armén, 865,000 kronor

på flottan, 595,000 kronor på kustartilleriet och 970,000 kronor på flygvapnet.

Av förstnämnda belopp faller ett sammanlagt belopp örn cirka 1,120,000

kronor på de avlöningsanslag, rörande vilka särskild proposition denna dag

föreslås skola framläggas för riksdagen.

Övriga kostnader fördela sig å vissa av de särskilda anslag, vilka i årets

statsverksproposition föreslagits skola uppföras under riksstatens fjärde

huvudtitel, enligt följande uppställning:

Lantförsvaret. Ökning.

Anslaget till personal i arméns reserver ..................... kronor 120,000:_

» » de värnpliktigas avlöning ..................... » 77ö’000:_

» » understöd åt vissa värnpliktigas familjer » 15,000: —

» » inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader » 135,000: —

» » munderingsutrustning ........................... » 680,000:_

» » kasern- och förplägnadsutredning ............ » 104^000: —

» » remontering .......................................... » 400,000: —

» » mathållning .......................................... » 1,000,000: —

» » bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt » 300,000: —

» » skrivmaterialier och expenser ............... » 20^000:_

» » tryckningskostnader .............................. » ö’000:_

» » furagering .......................................... » 50^000: —

» » veterinärvård ....................................... » 2.000:_

» » undervisningsmateriel, undervisningsverk

och utbildningskurser ........................... » 10,000: —

» » truppförbandens övningar ..................... » 800*000:_

» » sjukvård ............................................. » 6ö|000: —

» » vapen och ammunition m. m................ » 700,000:_

» » anskaffning och underhåll av motorfordon » 200,000: —

» anskaffning och underhåll av ingenjörmate
riel

m. m........................................... » 100,000: —

» » byggnader, övningsfält och skjutbanor...... » 50,000: —

Summa kronor 5,531,000: —

Sjöförsvaret.

Anslaget till marinens reservpersonal ........................ kronor 25,000:__

» » de värnpliktigas avlöning ........................ » 143^000:_

» » inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader

m. m........................................... » 22,000: —

» » mathållning .......................................... ,, 210,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Ökning

Anslaget till beklädnad ............................................. kronor 110,000: —

» » kasern- och förplägnadsutredning samt

sängservis m. m..................................... » 13,000: —

» » bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m........................................... » 35,000: —

» » flottans krigsberedskap och övningar ...... » 250,000: —

» » kustartilleriets krigsberedskap och övningar » 200,000: —

» » sjukvård ............................................. » 8,000: -—

» » underhåll av flottans fartyg och byggnader » 75,000: —

» » kustartilleriets materiel m. m................... » 20,000: —

» » anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets

motorfordon ........................ » 3,000: —

Summa kronor 1,114,000: —

Flygvapnet.

Anslaget till

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

flygvapnets reservpersonal ..................... kronor

de värnpliktigas avlöning och färder m. m. »

mathållning .......................................... »

intendenturmateriel .............................. »

bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m.................................................... »

engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel

....................................... »

flygvapnets övningar .............................. »

sjukvård ............................................. »

vapen och ammunition ........................ »

35.000

11.000

70.000

55.000

40,000: —

135.000

235.000

5,000

30,000

materiel .....................

underhåll av flygmateriel

byggnader, flygfält m. m.

............ »

15,000: —

............ »

145,000: —

............ »

10,000: —

Summa kronor

786,000: —

Det sålunda ökade medelsbehovet för budgetåret 1939/40 hade jag ursprungligen,

under antagande att vid tiden för förevarande propositions avlåtande

anslagen under fjärde huvudtiteln redan skulle hava varit föremål för slutlig

riksdagsbehandling, tänkt mig skola upptagas under ett fåtal särskilda anslag.

Då emellertid, enligt vad jag erfarit, utskottsförslag ännu icke föreligga

rörande anslagen under fjärde huvudtiteln för nästkommande budgetår, torde

här förevarande ökade medelsbehov lämpligen böra tillgodoses på det sätt,

att de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag upptagna

riksstatsanslag, som sålunda beröras av de ifrågasatta åtgärderna, höjas

med ovanstående belopp; i fråga om flygvapnets anslag till flygvapnets

övningar, vapen och ammunition och underhåll av flygmateriel böra emellertid

vid höjningen tagas till utgångspunkt de belopp, som föreslagits i propositionen

nr 113, angående ytterligare anslagsmedel för flygvapnets övningar

m. m.

övriga frågor.

I samband med de åtgärder för stärkande av den personella beredskapen,

vilkas vidtagande jag sålunda vill förorda, torde jag få till behandling upptaga

tvenne frågor av i viss mån hithörande natur, vilka föreligga till bedömande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

23

Den ena av dessa frågor avser anvisande av medel för nästkommande

budgetår för anordnande av vissa sjötransportövningar,

varom chefen för försvarsstaben i skrivelse den 1 mars 1939 efter samråd

med försvarsgrenscheferna gjort framställning. I nyssberörda skrivelse har

chefen för försvarsstaben erinrat örn att han genom Kungl. Maj:ts beslut

den 30 december 1938 erhållit i uppdrag att planlägga en för armén,

marinen och flygvapnet gemensam krigsövning instundande höst. Vid samlingen

till övningsområdet borde för delar av den ena styrkan sjötransport

anordnas. Utförandet av en sådan transport krävde ett väl inövat samarbete

mellan planläggande och verkställande chefer, truppförband och myndigheter.

Någon dylik övning i större skala hade icke utförts i Sverige, ehuru

vissa smärre övningar av huvudsakligast transportteknisk natur ägt rum,

senast i samband med transporterna till fjolårets arméfälttjänstövning. Det

framstode såsom en nödvändighet att snarast råda bot på de brister, som

funnes i fråga örn gemensam utbildning av de olika försvarsgrenarna i utförande

av militär sjötransport. Utförda beräkningar hade emellertid givit

vid handen, att de merkostnader, som sjötransporterna innebure, icke kunde

bäras av arméns anslag till fält- och fälttjänstövningar. Överslagsberäkningar

av kostnaderna för de minsta styrkor, som lämpligen kunde komma i fråga,

hade givit till resultat, att merkostnaderna för anordnande av sjötransporterna

icke kunde nedbringas under 75,000 kronor. Chefen för försvarsstaben

har därför hemställt örn ett anslagsbelopp örn 75,000 kronor för ifrågavarande

ändamål.

För egen del finner jag mig, med hänsyn till det ur försvarsberedskapssynpunkt

viktiga spörsmål, som den ifrågasatta sjötransportövningen avser att

belysa, böra tillstyrka, att särskilda medel för ändamålet anvisas å riksstaten

för nästkommande budgetår. Emot det av chefen för försvarsstaben beräknade

beloppet torde intet vara att erinra. Då övningen i fråga närmast är

att hänföra till arméns fälttjänstövningar, synes det nämnda anslagsbeloppet

lämpligast böra anvisas såsom en förstärkning av arméns anslag till fält- och

fälttjänstövningar för budgetåret 1939/40. Vid anslagsbeloppets disponerande,

vilket torde böra äga rum efter förslag av chefen för försvarsstaben,

bör emellertid tillses, att för andra försvarsgrenar eventuellt uppkommande

särskilda utgifter för ifrågavarande sjötransportövningar även bestridas från

denna anslagspost. Jag finner mig således böra föreslå, att det av Kungl.

Majit i årets statsverksproposition under lantförsvaret upptagna reservationsanslaget

till fält- och fälttjänstövningar höjes med 75,000 kronor till 775,000

kronor.

Den andra av de frågor jag här vill beröra avser en framställning, likaledes

från chefen för försvarsstaben, angående anvisande av särskilda medel

för bestridande av utgifter för mål flygning för arméns och

marinens luftvärnsövningar. Chefen för försvarsstaben har sålunda

i skrivelse den 8 mars 1939, efter samråd med försvarsgrenscheferna,

anfört, att behov av målflygning förefunnes främst för luftvärnsutbildningen

vid armén och marinen. Målflygningen omfattade dels målbogsering under

skarpskjutningar, vilken måste utföras med krigsflygplan, och dels målflygning

för riktövningar, vilken till övervägande del kunde utföras med skol- eller

övningsflygplan. Behovet av flygtimmar för den ordinarie luftvärnsutbildningen

under nästa budgetår hade beräknats uppgå, för armén till 2,195 timmar,

därav för målbogsering med krigsflygplan 875 timmar, samt för marinen

1,070 timmar, därav för målbogsering med krigsflygplan 660 timmar. Chefen

för flygvapnet hade ansett, att all denna ordinarie målflygning i princip borde

utföras av flygvapnet. Med hänsyn till tillgången på personal och materiel

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet.

kunde dock flygvapnet icke tillgodose hela det angivna, i förhållande till tidigare

år starkt ökade behovet av målflygning, varför det syntes bliva nödvändigt

att i viss begränsad omfattning anlita civil personal och materiel för

målflygning i samband med riktövningar. Till dessa synpunkter ville chefen

för försvarsstaben ansluta sig. — Enligt en verkställd undersökning kunde

av flygvapnet utföras all målbogsering samt målflygning för riktövningar med

tillsammans 695 timmar, varav 80 för marinen. Av civilflyget borde utföras

målflygning för riktövningar med tillsammans 1,635 timmar, varav 930 för

marinen. Kostnaderna för ett antal flygtimmar, svarande mot antalet under

budgetåret 1937/38 för målflygning använda timmar, hade upptagits i flygförvaltningens

anslagsäskanden för nästa budgetår. För det antal flygtimmar,

som därutöver borde uttagas av flygvapnet, beräknades kostnaderna enligt

en särskild specifikation uppgå till 283,000 kronor, varav 203,000 kronor för

armén och 80,000 kronor för marinen. Kostnaderna för den målflygning, som

borde utföras av civilflyget, beräknades till sammanlagt 128,000 kronor, därav

för armén 38,000 kronor och för marinen 90,000 kronor. Chefen för försvarsstaben

hemställde under hänvisning till det anförda, att för bestridande av

utgifter för målflygning måtte, utöver i årets statsverksproposition för ändamålet

beräknade medel, utverkas ett reservationsanslag om sammanlagt

411.000 kronor, att fördelas med 241,000 kronor på armén och 170,000 kronor

på marinen.

Det förslag till tillgodoseende av det föreliggande, väsentligt ökade behovet

av målflygning under luftvärnsövningar vid armén och marinen, som här av

chefen för försvarsstaben framlagts, är att betrakta som ett provisorium i

avvaktan på en i utsikt ställd närmare utredning från flygmyndigheterna örn

den framtida organisationen av målflygningen. Jag hoppas således att kunna

för nästa års riksdag framlägga ett slutgiltigt förslag i denna fråga. I avvaktan

härpå lärer det emellertid bliva nödvändigt att för nästa budgetår

ställa särskilda medel till förfogande för ändamålet, då nämligen det antal

flygtimmar som härför beräknats å flygvapnets olika anslag visat sig alltför

knappt för att tillgodose de alltmera växande kraven på detta område. Det

av chefen för försvarsstaben framlagda förslaget att för nästa budgetår ställa

särskilda medel till förfogande för detta ändamål finner jag mig därför böra

tillstyrka. Beloppen torde i huvudsaklig anslutning till förslaget böra beräknas

till 240,000 kronor för armén och 170,000 kronor för marinen. Av

sistnämnda belopp beräknas cirka 55,000 kronor belöpa på flottan och cirka

115.000 kronor på kustartilleriet. Dessa belopp torde lämpligen böra ställas

till förfogande på det sätt, att lantförsvarets, flottans och kustartilleriets

övningsanslag för nästa budgetår förstärkas med respektive 240,000, 55,000

och 115,000 kronor. I det förslag till höjning av dessa anslag, som jag i det

följande framlägger, har jag alltså tagit hänsyn till förevarande extra anslagsbehov.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att de ytterligare kostnader för

målflygning, som må bliva en följd av de förut av mig föreslagna beredskapsåtgärderna

vid luftvärnsartilleriet för nästa budgetår, förutsättas kunna

täckas inom ramen av de av mig föreslagna höjningarna av lantförsvarets

övningsanslag, vilka höjningar uppgå till sammanlagt (800,000 + 240,000 =)

1.040.000 kronor.

Det av Kungl. Majit i föreliggande proposition framlagda förslaget till förstärkning

av den personella försvarsberedskapen innebär sammanfattningsvis

följande.

I våra försvarsanstalter vidtages en utökning av sådan karaktär, att en återgång

till utgångsläget i huvudsak kan ske, örn och när detta befinnes erfor
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

25

derligt. I fråga om marin- och flygstridskrafterna ävensom i fråga örn luftvärnet

tager utökningen i främsta rummet sikte på att dessa stridskrafter vid

ett plötsligt uppkommande hot mot landets säkerhet i största möjliga utsträckning

omedelbart skola stå redo till ett effektivt ingripande i avvärjande syfte.

På grund härav föreslås för höjande av flottans beredskap en utökning av antalet

rustade fartyg och av antalet fartyg i depåförläggning och såsom en följd

härav viss ökning av flottans fast anställda personal samt av utbildningstiden

för vissa flottan tilldelade värnpliktiga. För kustartilleriets del föreslås, i

syfte att utsträcka den tid, under vilken ett något så när stort antal batterier

av olika slag kan vara försett med stridsbemanning, ökning av dels antalet värnpliktiga,

som skall tilldelas kustartilleriet, dels ock den fast anställda kadern.

För flygvapnets vidkommande föreslås viss ökning av personalbeståndet vid

flygflottiljerna, varigenom stridsförbandens effektivitet kan höjas. I fråga om

luftvärnet föreslås anordnande av särskilda detachement av luftvärnsregementena

på skilda platser i landet och för att höja luftvärnsförbandens beredskap

dels en avsevärd utvidgning av den för luftvärnsartilleriet avsedda värnpliktskontingenten,

dels ock viss ökning av den vid luftvärnsartilleriet fast anställda

personalen. I syfte att erhålla stöd åt flygvapnet, flottan, kustartilleriet och

luftvärnet skola därjämte förband ur armén — örn ock i mindre utsträckning,

enär beredskapsåtgärder vid armén icke i samma utsträckning som

vid försvarsväsendet i övrigt anses erforderliga — vara i beredskapstillstånd

åtminstone vissa tider av året. I enlighet härmed förutsättes, att särskilda

beredskapsförband skola bildas vid vissa av arméns truppförband och att för

den skull vissa värnpliktiga skola kunna inkallas till fullgörande av en särskild

beredskapsövning örn trettio dagar, vilket innebär en provisorisk ökning

av övningstiden för dessa värnpliktiga. Vidare föreslås viss ökning av den

fast anställda personalen. För reservpersonalens del innebär förslaget, att av

beredskapsåtgärderna betingad extra tjänstgöring skall kunna åläggas denna

personal.

Statsutskottet upptager i detta utlåtande till behandling de mera allmänna

spörsmål, som direkt beröra förstärkt personell försvarsberedskap, ävensom

därmed i visst samband stående motioner, samtliga dessa frågor i den mån

de innefatta åtgärder i organisatoriskt hänseende eller av huvudsakligen

ekonomisk art. Sedermera kommer utskottet att framlägga de förslag beträffande

anslagen under fjärde huvudtiteln, som beröras av riksdagens ställningstagande

till nu behandlade spörsmål. De lagbestämmelser, som jämväl kunna

betingas härav, torde också framdeles komma att inom riksdagen upptagas till

närmare övervägande.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit bör ses mot bakgrunden av det nuvarande

ovissa internationella läget och ur synpunkten att åstadkomma en omedelbart

ökad beredskapseffekt. Då utskottet hyser den uppfattningen, att förslaget

i fråga är av beskaffenhet att böra kunna tillgodose den personella försvarsberedskapen

i ändamålsenlig omfattning, giver utskottet sin anslutning till

det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Utskottet övergår härefter att behandla med propositionen sammanhängande

motioner.

I motionerna I: 293 och II: 448 samt I: 292 och II: 453 har yrkats, att vissa

äldre årsklasser måtte inkallas till särskild beredskapsövning under år 1939.

Utskottet vill beträffande denna fråga framhålla, att, såsom departementschefen

i propositionen jämväl erinrat, Kungl. Maj:t äger möjlighet att med stöd

av §§ 28 och 36 i värnpliktslagen föranstalta örn dylika inkallelser. Tilläggas

må, att, sedan den föreliggande propositionen avlämnades, Kungl. Maj:t jämlikt

förstnämnda lagrum inkallat 1935 års klass för tjänstgöring under innevarande

budgetår samt att inkallelse av 1936 års klass förutsatts skola äga

rum under första halvåret 1940. Därest den utrikespolitiska situationen skulle

komma att påkalla vidtagande av särskilda åtgärder av motsvarande slag jämväl

under nästkommande budgetår å tid, då de föreslagna beredskapsförbanden

ännu icke organiserats, anser utskottet lämpligt att jämväl ett inkallande

av 1934 års klass till beredskapstjänstgöring kommer att ske. Därigenom skulle

nämligen ytterligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning. Utskottet anser

sig med detta uttalande hava besvarat motionerna i fråga.

Vidkommande det i motionerna I: 293 och II: 448 framställda yrkandet örn

utökning av nuvarande utbildningstid för värnpliktiga vill utskottet erinra

därom, att departementschefens förslag i vissa avseenden innebär en förlängning

av övningstiden. En ytterligare ökning i generell mening av övningstiden

synes utskottet i likhet med departementschefen icke nu böra beslutas,

allrahelst som frågan härom torde få anses vara av sådan natur, att den icke

kan anses stå i omedelbart samband med de åtgärder för snabbt vinnande av

nödvändig beredskap, varom här närmast är fråga. Utskottet avstyrker alltså

motionerna i nu berörda del.

Vad härefter beträffar det i sistnämnda båda motioner jämväl väckta förslaget

örn den s. k. kategoriklyvningens upphävande må framhållas, att en uppmjukning

härutinnan i själva verket blir en följd av departementschefens förslag

att för övning under utbildningsåret 1939—1940 en stor del av ersättningsreserven

skulle antingen överföras till linjetjänst eller inkallas till vapentjänst,

ett förhållande som torde komma att föreligga, så länge särskild försvarsberedskap

påfordras. Ett definitivt upphävande av kategoriklyvningen, såsom

motionärerna åsyfta, anser utskottet däremot vara en fråga, till vilken ställning

icke bör tågås i nu förevarande sammanhang, varför utskottet anser sig

böra avstyrka motionerna jämväl i denna del.

Av det ovan anförda framgår, att utskottet icke finner sig böra tillstyrka

riksdagen att i enlighet med yrkandet i motionerna 1:122 och II: 192 hos Kungl.

Maj :t hemställa örn framläggande av förslag för tillgodoseende av ökade krav på

den personella beredskapen samt utökning av värnpliktstiden. Detsamma gäller

det i motionerna 1:153 och II: 193 väckta förslaget örn utredning rörande

kategoriklyvningens upphävande.

I motionerna I: 290 och II: 446 har föreslagits, att antalet värnpliktiga vintertiden

vid Gotlands kustartillerikår borde beräknas till 200 man eller samma

antal, som föreslagits av chefen för kustartilleriet. Då en vinterkontingent av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

27

dylik storlek förutsätter tillkomsten av vissa baracker, vilka icke torde kunna

färdigställas till instundande höst, har departementschefen ansett sig i varje

fall icke för närvarande böra föreslå större kontingent än 100 man. Med hänsyn

till angelägenheten av att erforderlig personalstyrka för bemanning av

batterierna förefinnes, anser sig utskottet med stöd av departementschefens

uttalande till statsrådsprotokollet kunna förutsätta, att Kungl. Maji, i den

mån förläggningsfrågan kan ordnas, genom inkallande av värnpliktiga ur ersättningsreserven

till större antal än som i propositionen beräknats tillgodoser

det angivna personalbehovet.

Motionerna torde alltså få anses bliva i stort sett besvarade genom vad utskottet

sålunda anfört.

I avseende å det i motionen I: 6 gjorda yrkandet om utredning rörande upprättande

av frivilliga förband för bemanning av hemortsluftvärnet vill utskottet

framhålla, att enligt vad utskottet under hand inhämtat frågan örn betjäningen

av hemortens luftvärn m. m. för närvarande är föremål för vissa överväganden.

Då det torde kunna förutsättas, att de av motionären framförda synpunkterna

därvid komma att bliva föremål för prövning, synes motionen icke nu böra

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 291 och II: 445 har hemställts örn utredning rörande uppsättning

inom flygvapnet av ytterligare minst en jaktflottilj. Då initiativ i den

av motionärerna väckta frågan i första hand bör komma från vederbörande

myndigheter, finner sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att vidtaga

åtgärder i av motionärerna angiven riktning. Motionerna avstyrkas alltså av

utskottet.

Vidkommande det i motionerna I: 153 och II: 193 gjorda yrkandet om utredning

rörande uppsättande av ytterligare ett luftvärnsregemente vill utskottet

framhålla, att, på sätt departementschefen meddelat, avsikten är att

inom närmaste tiden till fortsatt behandling upptaga frågan örn förstärkning

av luftvärnsartilleriets organisation jämte i samband därmed stående spörsmål.

Vid sådant förhållande torde det i motionerna framställda förslaget icke böra

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:47 och II: 1 har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t

rörande åtgärders vidtagande för att ej jordbrukare genom inkallelse till landstormstjänstgöring

skola i större utsträckning komma att beredas svårigheter

under skördetiden. Vidare har i motionen II: 447 yrkande gjorts örn vidgad

valfrihet för värnpliktiga att få fullgöra värnpliktstjänstgöring å för dem lämplig

årstid. Utskottet vill med anledning av de sålunda motionsvis väckta förslagen

erinra örn vad chefen för försvarsdepartementet anförde vid besvarande

av en vid innevarande års riksdag inom andra kammaren framställd fråga

rörande befrielse för värnpliktig, som inkallats till beredskapstjänst. Departementschefen

framhöll därvid, att ansökningar örn befrielse eller uppskov för

ifrågavarande ändamål komma att bliva föremål för välvilligast möjliga prövning,

under förutsättning att det med inkallelserna avsedda syftet icke åsidosättes.

Utskottet anser sig kunna förutsätta, att jämväl i fråga om inkallelser

av landstormsmiin i den mån organisatoriska hinder icke föreligga största

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

möjliga hänsyn tages till ur jordbrukets och andra näringslivets synpunkter

betydelsefulla intressen. Jämväl beträffande övriga värnpliktsinkallelser torde

det vara önskvärt, att ansökningar örn befrielse från eller uppskov till annan

årstid med tjänstgöringens fullgörande ägnas den välvilliga prövning, som av

föreliggande omständigheter kan föranledas. På grund av vad sålunda anförts

torde det huvudsakliga syftet med motionerna få anses tillgodosett.

De kostnader med avseende å innevarande budgetår, som ett genomförande

av den förstärkning av den personella försvarsberedskapen, som den föreliggande

propositionen innebär, skulle enligt departementschefens förslag, i den

mån dessa kostnader äro av natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag,

bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår uppförda dylika anslag och

i övrigt utgå av anslaget till oförutsedda utgifter. Häremot har utskottet intet

att erinra. Vidkommande motsvarande på nästa budgetår belöpande kostnader

har departementschefen framlagt förslag till uppräkning av de anslag under

fjärde huvudtiteln, som beröras av föreliggande förslag. Mot den beräknade

anslagsökningen har utskottet ej heller haft något att invända. Anslag för

täckningen av de kostnader, som kunna föranledas av att 1934 års klass må

komma att inkallas, synes böra äskas å tilläggsstat för budgetåret 1939/40.

I fråga örn den begärda medelsanvisningen kommer utskottet att, såsom

här ovan omnämnts, göra hemställan i sitt utlåtande över fjärde huvudtiteln.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt såväl motionerna

I: 292 och II: 453 som motionerna I: 293 och II: 448 bemyndiga

Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24 mars

1939 anförts och med iakttagande därjämte av vad utskottet påyrkat,

vidtaga erforderliga åtgärder av organisatorisk art till förstärkande

av den personella försvarsberedskapen;

b) medgiva, att de kostnader, som må uppkomma för genom

förandet i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll och av

utskottet anförts av en förstärkning av den personella försvarsberedskapen

under innevarande och beträffande 1934 års klass

nästkommande budgetår, må, i den mån de äro av natur att

normalt böra belasta vissa förslagsanslag, bestridas från å riksstaten

för nämnda budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt

belasta anslaget till oförutsedda utgifter.

II. att motionerna 1:122 och II: 192 samt motionerna 1:153

och II: 193, sistnämnda båda motioner, i vad de avse hemställan

örn utredning rörande viss ändring av värnpliktsbestämmelserna,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

III. att motionerna I: 290 och II: 446 rörande värnpliktskontingenten

för Gotlands kustartillerikår, till den del de ej få anses

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162. 29

besvarade genom vad utskottet anfört, icke må av riksdagen bifallas.

IY. att motionen I: 6 rörande vissa frivilliga förband icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Y. att motionerna I: 291 och II: 445 rörande ytterligare flygflottiljer

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Yl. att motionerna 1:153 och II: 193, i vad de avse hemställan

örn utredning och förslag till uppsättande av ytterligare ett luftvärnsregemente,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

VII. att motionerna I: 47, II: 1 och II: 447 rörande vissa lättnader

i samband med värnpliktsinkallelser, till den del de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet anfört, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Bergström, Gustafsson

i Benestad, Ström i Lidköping, Andrén, Lindström och Magnusson i Kalmar;

samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Törnkvist, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Närlinge, Ward, Isacsson,

Andersson i Södergård, Bergström och Bergvall.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Andrén, Magnusson

i Skövde och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Det av Kungl. Maj:t —--= utskottet--—• till närmare över
vägande.

Mot bakgrunden av det alltmer skärpta internationella läget framträder

kravet på en stärkt beredskap inom vårt försvarsväsende med ökad tydlighet,

varför det torde vara en angelägenhet av utomordentlig vikt, att åtgärder vidtagas

för åstadkommande av en snabb beredskapseffekt. Då emellertid anledning

finnes att förmoda, att det nuvarande orostillståndet icke kan räknas

såsom snart övergående, är det enligt utskottets mening också angeläget, att

dessa åtgärder icke bliva endast av provisorisk karaktär utan göras sådana,

att de komma att verka i riktning mot en mera permanent förbättring av vårt

försvar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

Att 1936 års försvarsordning — framförallt under övergångstiden till dess

fullständiga genomförande — med hänsyn till de senaste årens militärtekniska

och militärtaktiska utveckling icke längre kan anses fylla de fordringar,

som måste uppställas, torde ligga i öppen dager. Detta nödvändiggör enligt

utskottets mening redan nu anstalters vidtagande för att bota de mest framträdande

och allvarligaste bristerna i denna organisation.

Det förslag till utökning av våra försvarsanstalter, som departementschefen

i föreliggande proposition framlagt, synes utskottet -—- även med allt

erkännande av de föreslagna förbättringarna — ur ovan angivna synpunkter

icke möjliggöra den försvarsberedskap, som det politiska läget kräver och de

militära förhållandena betinga. Utskottet finner en revidering av departementschefens

förslag vara oundgängligen erforderlig, särskilt i de avseenden,

där de militära myndigheternas framställningar icke blivit tillgodosedda i den

omfattning, som enligt utskottets mening varit påkallad.

Såsom en av de betydelsefullaste åtgärderna för tillgodoseende av den

närmaste tidens beredskap synes utskottet utan tvivel vara, att inkallelse sker

av de av beväringens äldre årsklasser, som utbildats enligt 1925 års härordning

med då gällande utbildningstid av endast 140 dagar. Att beträffande

dessa årsklasser behov föreligger av komplettering av tidigare bristfällig utbildning

och att bibringa förtrogenhet med de modernaste vapnen och stridssätt,

synes utskottet vara uppenbart. Utskottet finner sig därför böra föreslå,

att dylika inkallelser komma till stånd. I fråga örn det antal årsklasser, som

därvid bör komma i fråga, anser utskottet vad i motionerna I: 292 och II: 453

härutinnan föreslagits icke vara tillfyllest utan finner sig böra i överensstämmelse

med yrkandet i motionerna I: 293 och II: 448, vilket även sammanfaller

med av chefen för armén framlagt förslag, tillstyrka, att de retroaktiva inkallelserna

skola omfatta 7 årsklasser och givas formen av en särskild utbildning

under 30 dagar. Med hänsyn till den vikt, utbildningen av de äldre årsklasserna

måste tillmätas för arméns krigsberedskap finner utskottet vidare i

likhet med vad chefen för armén föreslagit att för tillgodoseende av befälsbehovet

vid utbildningen övergångsstats-, reservstats- och reservpersonal

ålägges tjänstgöringsskyldighet av samma längd som de värnpliktiga samt i

anslutning härtill en befälsövning örn 10 dagar.

Att till följd av de föreslagna inkallelserna vissa olägenheter ur social och

andra synpunkter uppstå förbises icke men synas dessa olägenheter kunna i

viss mån förebyggas genom praktiskt organisatoriska åtgärder. Utskottet

tänker sig därvid möjligheter till frikallning i förekommande fall från den

extra värnpliktstjänstgöringen och vad närmast beträffar jordbrukets folk viss

jämkning av tiden för inkallelserna med hänsyn till skördeförhållandena. Viss

ökning förslagsvis till 2 kronor örn dagen av dagavlöningen till sådana värnpliktiga,

som äro försörjningsskyldiga, torde lämpligen kunna beredas.

En annan betänklig svaghet i vår försvarsberedskap ligger otvivelaktigt i

den nuvarande alltför korta utbildningstiden. Särskilt med hänsyn till ovan

antydda förändringar av militärteknisk och militärpolitisk art, som inträtt

efter den nya härordningens tillkomst, gör sig kravet på en ökad övningstid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

31

starkt gällande. Hittills vunna erfarenheter bekräfta ytterligare detta förhållande.

Behovet härav har också understrukits av de militära myndigheterna

och har chefen för armén föreslagit en utökning av värnpliktstiden

till 240 dagar, vari inräknats 30 dagars beredskapstjänstgöring. Utskottet

anser sig vid nu angivna förhållanden böra i enlighet med yrkandet i motionerna

I: 293 och II: 448 förorda en förlängning i nn angiven omfattning av

värnpliktstiden vid armén.

I detta sammanhang må vidare framhållas att vad beträffar kustartilleriet

chefen för detta vapen föreslagit en förlängning av övningstiden till 210 dagar.

På grund härav, och då utbildningstiden vid armén i viss mån sammanhänger

med den vid kustartilleriet, finner sig utskottet, i enlighet med yrkandet i

sistnämnda båda motioner, böra föreslå att vid nu ifrågavarande vapenslag

utbildningstiden ökas med 10 dagar för såväl värnpliktiga i allmänhet som

för studenter.

Genom den i värnpliktslagen intagna bestämmelsen örn den s. k. kategoriklyvningen

hava ett stort antal vapenföra undandragits vapenutbildning eller

helt befriats från tjänstgöring i fredstid. I Kungl. Maj:ts föreliggande proposition

har en viss uppmjukning skett av ifrågavarande bestämmelse, men

synes densamma enligt departementschefens uttalande endast vara att betrakta

såsom en provisorisk åtgärd. Hå ett fortsatt bibehållande av kategoriklyvningen

överhuvudtaget och särskilt under nu rådande politiska läge

knappast kan anses lämpligt eller försvarligt, finner sig utskottet böra tillstyrka

det i sistberörda båda motioner framställda yrkandet örn densammas

definitiva upphävande.

Genom den ställning utskottet intagit till de i ovanberörda motioner I: 293

och II: 448 väckta förslagen följer, att vissa ändringar böra vidtagas i värnpliktslagen,

varom riksdagens vederbörande utskott kommer att göra framställning.

Av det ovan anförda framgår, att de i motionerna 1:122 och II: 192 gjorda

yrkandena, innebärande att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa örn

framläggande av förslag för tillgodoseende av ökade krav på den personella

beredskapen samt utökning av värnpliktstiden torde få anses besvarade. Detsamma

gäller det i motionerna 1:153 och II: 193 väckta förslaget örn utredning

rörande kategoriklyvningens upphävande.

I motionerna I: 290 och II: 446 — ---= utskottet---vad utskottet

sålunda anfört.

I avseende å det i motionen I: 6--— = utskottet---till någon

riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 291 och II: 445 har hemställts om utredning rörande uppsättning

inom flygvapnet av ytterligare minst en jaktflottilj. Utskottet vill

erinra därom, att Sverige för närvarande endast äger en enda jaktflottilj och

det torde vara uppenbart, att densamma icke är tillräcklig för lösandet av

jaktvapnets olika uppgifter. Sedan försvarsbeslutet år 1936 fattades har flygvapnet

undergått en betydande utveckling och i olika länder erhållit en allt

större andel i försvarsbudgeten. En utökning av flygvapenorganisationen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

främst med avseende att åstadkomma en förstärkning av jaktvapnet synes

utskottet oundgängligen erforderlig. Utskottet finner sig därför i enlighet

med yrkandet i nyssnämnda motioner böra föreslå, att utredning verkställes

rörande uppsättning av ytterligare minst en jaktflottilj och torde denna utredning

böra slutföras i så god tid, att förslag i ärendet kan föreläggas nästa

års riksdag.

I de ovanberörda motionerna 1:153 och II: 193 har även framställts yrkande

örn utredning rörande uppsättande av ytterligare ett luftvärnsregemente. Utskottet

vill med anledning härav framhålla, att med hänsyn till luftvärnsvapnets

betydelse 1936 års organisation med endast två luftvärnsregementen

icke torde vara tillfyllest, vilket också av de militära myndigheterna vid flera

tillfällen understrukits. Framhållas må vidare, att inom de närmaste åren

tillgänglig luftvärnsmateriel kommer att vara mer än dubbelt större än den

år 1936 förutsatta, efter vilken den då beslutade fredsorganisationen för luftvärnet

var beräknad. Härtill kommer att enligt 1936 års försvarsordning utbildad

personal för bemanning av ens nu förefintlig materiel icke torde finnas.

Detta utgör enligt utskottets mening ett ytterligare belägg för behovet av en

utökning av luftvärnsartilleriets fredsorganisation. Utskottet finner sig på

grund av vad sålunda anförts böra tillstyrka det i sistberörda motioner gjorda

yrkandet örn utredning och förslag till uppsättande av ytterligare ett luftvärnsregemente.

I motionerna I: 47 och II: 1---- = utskottet---få anses tillgodo
sett.

Enligt departementschefens förslag skulle med avseende å innevarande

budgetår de med förstärkningen av den personella beredskapen förenade

kostnaderna, i den mån dessa kostnader äro av natur att normalt böra belasta

vissa förslagsanslag, bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår

uppförda dylika anslag och i övrigt belasta anslaget till oförutsedda utgifter.

Häremot har utskottet intet att erinra. Vidkommande motsvarande på nästa

budgetår belöpande kostnader har departementschefen framlagt förslag till

uppräkning av de anslag under fjärde huvudtiteln, som beröras av det i propositionen

framlagda förslaget. De av departementschefen beräknade anslagen

torde, på grund av vad utskottet ovan föreslagit, böra ytterligare ökas. I fråga

örn den därvid erforderliga medelsanvisningen kommer utskottet att, såsom

här ovan omnämnts, göra hemställan i samband med sitt utlåtande över fjärde

huvudtiteln.

Kungl. Maj :ts föreliggande proposition i övrigt har i de delar, beträffande

vilka utskottet nu icke föreslagit ändringar, ej föranlett till någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

F att riksdagen må

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 292 och II: 453 samt med bifall till motionerna I: 293 och

II: 448 bemyndiga Kungl. Maj:t att, i anslutning till vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 24 mars 1939 anförts

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 162.

33

och med iakttagande därjämte av vad utskottet påyrkat, i avseende

å den personella försvarsberedskapens stärkande i nämnda

hänseende vidtaga erforderliga åtgärder av organisatorisk art;

b) medgiva, att de kostnader, som må uppkomma för genomförandet

av en förstärkning i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll

och av utskottet anförts av den personella försvarsberedskapen

under innevarande budgetår, må, i den mån

de äro av natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag,

bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår uppförda

dylika anslag och i övrigt belasta anslaget till oförutsedda utgifter.

II. att motionerna I: 122 och II: 192 samt I: 153 och II: 193,

sistnämnda båda motioner, i vad de avse hemställan örn utredning

rörande viss ändring av värnpliktsbestämmelserna, må

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

III. = utskottet.

IY. = utskottet.

Y. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:291 och

II: 445 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande

uppsättande inom flygvapnet i första hand av ytterligare minst

en jaktflottilj samt om framläggandet av förslag därom till 1940

års riksdag.

VI. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 153 och

II: 193, i här berörda del, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning och förslag till uppsättande av ytterligare ett luftvärnsregemente.

VII. = utskottet.»

2) av herr Magnusson i Kalmar beträffande punkt V. av utskottets hemställan

(ytterligare en jaktflygflottilj).

Bihang till riksdagens protokoll IBBS. 6 sami. Nr 162.

1075 39 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:312 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen jämte i ämnet vä s. 3 i texten