Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-16 · 51 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:181, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1

Nr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 217) har Kungl. Majit,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å ordinarie

tjänstemän vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,

de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

dels godkänna ett av föredragande departementschefen förordat förslag

till kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 §

civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8);

dels godkänna det i bilagan 2 vid statsrådsprotokollet för den 3 mars 1939

innefattade förslaget till avlöningsbestämmelser för rektorer vid allmänna

läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i sagda statsrådsprotokoll angivits, förordna, på vad sätt de i nämnda

bilaga innefattade bestämmelserna skola inordnas i civila avlöningsreglementet;
dels

bemyndiga Kungl. Majit att, vad angår ordinarie tjänstemän vid förut

angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga bestämmelser om

övergången till civila avlöningsreglementet;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till de ordinarie

tjänstemännen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter enligt av departementschefen

förordade grunder.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr T. Gaup (I: 252) och

den andra inom andra kammaren av herr G. Arnemark m. fl. (II: 392), däri

hemställts, att riksdagen, i samband med behandlingen av propositionen

nr 217, måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utfärdande

av sådana övergångsbestämmelser, varigenom extra ordinarie lärare vid

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 181. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

befordran till ordinarie tjänst även efter den 1 juli 1939 under viss övergångstid

måtte vid placering i löneklass få tillgodoräkna sig sin icke-ordinarie

tjänstgöring före utgången av juni månad 1939 i enlighet med intill sagda

tidpunkt gällande föreskrifter.

Genom Kungl. Maj:ts i propositionen nr 217 framställda förslag har under

riksdagens prövning bragts dels frågan om inordnande under civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8) av ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter, dels ock frågan örn

tillämpning av civila avlöningsreglementet å ordinarie vaktmästarpersona!

vid nämnda läroanstalter.

I. Ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter.

Det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen hittills gällande

lönesystemet utsträcktes genom beslut av 1937 och 1938 års riksdagar

att gälla även för lärare m. fl. vid det statliga undervisningsväsendet

— d. v. s. högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folk- och småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma, de tekniska

läroverken samt navigationsskolorna — ävensom för folkskolinspektörer och

nomadskolinspektören.

De avlöningsbestämmelser, som för närvarande gälla för de statsanställda

ordinarie lärarna, finnas meddelade dels i avlöningsreglementet den 30 september

1937 (nr 873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende,

dels ock i kungörelserna den 19 november 1937 (nr 875) och den 17 juni

1938 (nr 435) angående utsträckt tillämpning av berörda avlöningsreglemente.

Därjämte hava utfärdats tilläggsbestämmelser till de nu nämnda avlöningsbestämmelserna,

vilka återfinnas i kungörelserna den 3 december 1937 (nr

953), den 4 januari 1938 (nr 6) och den 17 juni 1938 (nr 436). För de befattningshavare

vid det statliga undervisningsväsendet, som icke äro hänförliga

till lärarpersonalen, ävensom för folkskolinspektörer och nomadskolinspektören

gäller avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen (nr 451, jfr 1925: 270) med därtill hörande

tilläggsbestämmelser. För sistnämnda personalgrupper hava särskilda

tillämpningsföreskrifter meddelats genom kungörelserna den 30 juni 1937

(nr 725, ändrad 1938: 428) och den 17 juni 1938 (nr 425).

Det av 1938 års riksdag godkända civila avlöningsreglementet avser för

närvarande, i vad angår till statens undervisningsväsende hörande institutioner,

allenast vissa befattningshavare, som icke äro hänförliga till lärarpersonalen,

jämte de nyssnämnda till folkskolinspektionen hörande befattningshavarna.

En inom finansdepartementet tillkallad sakkunnig har den 15 november

1938 avgivit förslag angående ändrade avlöningsbestämmelser för lärare vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181-

3

statens undervisningsväsende, föranledda av den av 1938 års riksdag beslutade

löneregleringen för statliga befattningshavare vid nyreglerade verk.

Sakkunnigförslaget är uppgjort under den förutsättningen, att på detsamma

grundat förslag skall kunna föreläggas 1939 års riksdag, varefter de

nya bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 juli 1939.

Gemensamt eller särskilt avlöningsreglemente.

Beträffande de mera väsentliga skiljaktigheterna mellan undervisningsväsendets

och den övriga civilförvaltningens nu gällande avlöningsbestämmelser

har den sakkunnige lämnat en redogörelse, beträffande vilken utskottet

får hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 10—12).

Med beaktande av de av den sakkunnige angivna, mera väsentliga skiljaktigheter,

som för närvarande förefinnas i berörda avseende, har den sakkunnige

tagit under övervägande, i vad mån behovet av erforderliga särföreskrifter

för lärarnas vidkommande kan tillgodoses inom ramen för det

av 1938 års riksdag godkända civila avlöningsreglementet med de i detsammas

8 kap. tillämpade särskilda bestämmelserna. Jämväl i fråga om vad

den sakkunnige härom i detalj anfört hänvisar utskottet till statsrådsprotokollet

(sid. 12—14).

Sammanfattningsvis har den sakkunnige anfört, att den lämnade redogörelsen

finge anses giva vid handen, att något bestämt hinder icke kunde

sägas förefinnas för ett inordnande direkt under civila avlöningsreglementet

av lärarpersonalen vid statens undervisningsväse ide. Visserligen bleve med

en sådan anordning de erforderliga särbestämmelserna tämligen talrika. I

sådant hänseende finge emellertid erinras, att de redan godkända särbestämmelserna

rörande exempelvis utrikesförvaltningen samt lots- och fyrstaten

innefattade vardera elva punkter, delvis av tämligen omfattande innebörd.

Då vidare en ledande princip vid löneregleringsarbetet varit, att så

många institutioner som möjligt borde inordnas under civila avlöningsreglementet,

syntes under hänvisning till det anförda tillräcklig anledning saknas

att icke låta det nya reglementet omfatta även de nu ifrågavarande lärarkategorierna.

Departementschefen har i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter

tillstyrkt den sakkunniges ifrågavarande förslag.

Författningsförslag.

Den sakkunnige har överlämnat författningsutkast angående tillägg till

civila avlöningsreglementet, föranlett av reglementets tillämpning å ordinarie

lärare vid det statliga undervisningsväsendet. Författningsutkastet, vilket

såsom bilaga 1 fogats vid statsrådsprotokollet för den 3 mars 1939, innefattar

förslag till dels ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. civila avlöningsreglementet,

dels fogande av ett nytt tredje moment till 50 § samma reglemente,

dels ock bestämmelser för rektorer vid vissa statliga läroranstalter,

avsedda att införas under en särskild avdelning av reglementet med rubrik:

»Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

54 § 9 mom. Enligt den sakkunniges förslag skola under ifråga
varande

moment meddelas särskilda bestämmelser för lärarpersonalen

— med undantag dock för rektorerna — vid högre

lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminariema, småskoleseminarierna,

läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma samt de tekniska läroverken.

Momentet omfattar i den sakkunniges utkast 16 punkter. Beträffande

envar av dessa punkter och vad i övrigt i anslutning till bestämmelserna

i förevarande moment framkommit vid ärendets remissbehandling

inhämtas av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Punkten 1 (bestämmelsernas tillämpningsområde).

Departementschefen har tillstyrkt vad den sakkunnige i förevarande avseende

föreslagit.

Punkten 2 (avlöning vid innehav av vissa med lärartjänst förenade särskilda

förmåner).

Under första stycket av andra punkten har den sakkunnige infört bestämmelse

angående avlöning åt innehavare av sådan lärarbefattning vid de allmänna

läroverken, med vilken rätt till särskilda förmåner är förenad. Bestämmelsen

överensstämmer med stadgandet i 3 § 2 mom. avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende.

För att underlätta införandet av eventuellt ändrade bestämmelser med avseende

på hithörande förhållanden har den sakkunnige, i anslutning till föreskrifterna

i 59 § 2 mom. civila avlöningsreglementet, under andra stycket

av ifrågavarande punkt föreslagit en bestämmelse av innehåll, att vederbörande

befattningshavare skall vara pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser

rörande de ifrågavarande förhållandena.

Skolöverstyrelsen har anfört, att det icke torde vara motiverat att tillägget

i andra stycket av den sakkunniges förslag även omfattar ifrågavarande

befattningshavare, medan statskontoret och lönenämnden, den senare med

undantag av två reservanter, förordat den omhandlade bestämmelsens överflyttande

till 2 mom. av reglementets slutparagraf.

Departementschefen har förordat, att de nya avlöningsbestämmelsema innefatta

ett stadgande om skyldighet för lärare, som åtnjuter avkomst av en

enskild donation, att underkasta sig ändring av de med donationen sammanhängande

avlöningsföreskrifterna. Detta stadgande syntes emellertid böra

upptagas i reglementets sista paragraf.

Punkten 3 (skyldighet att vikariera å högre befattning).

Den sakkunnige har här föreslagit en bestämmelse av innebörd, att den i

3 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet stadgade skyldigheten

för tjänsteman att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma

kalenderår såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall,

då fråga är om vikariat å lärarbefattning vid i detta sammanhang avsedd

läroanstalt, gälla för en tid av sammanlagt högst sex månader av ett och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 5

samma kalenderår. Såsom motivering härför har den sakkunnige anfört

bland annat följande.

För närvarande är en lärare, örn han därtill förordnas, skyldig vikariera å

högre befattning under sammanlagt högst sex månader av ett och samma

kalenderår, detta för att möjliggöra förordnanden om en hel termins tidslängd.

För en tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen gäller motsvarande

skyldighet för blott tre månader. Tillräcklig anledning har icke synts

föreligga att för lärarnas^ vidkommande göra ändring i nu gällande ordning.

Erinras må, att lärarna å andra sidan äga och alltjämt synas böra äga rätt

till det lindrigare löneavdraget vid tjänstledighet för studier under längre tid

än som gäller inom allmänna civilförvaltningen, även i detta fall av det skälet,

att en hel termin bör kunna inrymmas under den ifrågavarande tidsperioden.

Departementschefen tillstyrker den sakkunniges förslag till lydelse av

ifrågavarande punkt.

Punkten A (förening av tjänster m. m.).

Den sakkunnige har anfört huvudsakligen följande.

De bestämmelser, som reglera samtliga lärares rätt att åtaga sig undervisning

i annan läroanstalt samt övningslärares rätt att med sin befattning förena

annan tjänst, hava här sammanförts såsom ett första och andra stycke

av en och samma punkt.

I det nya avlöningsreglementets 4 § 2 morn., som avhandlar tjänstemans

r« olika uppdrag och tjänstebefattningar, stadgas bland annat,

att tillstånd i nämnda avseende bör, där så lämpligen kan ske, avse viss tid.

Detta innebär en skärpning av bestämmelserna i det nuvarande avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen; där användes i detta sammanhang

det uttrycket, att uppdraget eller befattningen skall kunna få »mottagas och

tills vidare bibehållas». Med hänsyn till det anförda synes motsvarande

skärpning i bestämmelserna böra införas även i fråga örn lärares rätt att

ataga sig undervisning i annan läroanstalt. En naturlig begränsning synes

härvid åstadkommas, om tillståndet får avse högst ett läsår i sänder. En

motsvarande anordning torde böra, där så kan ske, tillämpas även i fråga om

ratten för Övningslärare att samtidigt innehava flera befattningar; i detta

avseende föreslås dock tidsbegränsningen skola utgöra tre år.

Fråga örn förening med innehavd befattning såsom ordinarie Övningslärare

av annan ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning

bor enligt den sakkunniges förslag underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Departementschefen förordar, att bestämmelser angående lärares rätt att

åtaga sig undervisning i annan läroanstalt samt övningslärares rätt att med

sin befattning förena annan tjänst införas i civila avlöningsreglementet i

huvudsak enligt den sakkunniges förslag, men med hänsynstagande till av i

ärendet hörda myndigheter gjorda påpekanden av väsentligen redaktionell

natur.

Punkten 5 (beräknande av avlöning för lärare i övningsämne).

Under denna punkt hava sammanförts vissa särskilda föreskrifter rörande

beräknande av avlöning åt lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och

idrott, slöjd eller hushållsgöromål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Den sakkunnige har under a) föreslagit ett stadgande angående bestämmande

i vissa fall av stationeringsort för lärare i nu ifrågavarande övningsämnen.

Beträffande de under b) upptagna bestämmelserna har den sakkunnige

framhållit, att de skilja sig från de nu gällande så till vida, att

dels tillägg till respektive avdrag å årslönen vid tjänstgöringsskyldighet,

som över- respektive understiger 30 veckotimmar, föreslås skola ske med en

trettiondedel för varje veckotimme i stället för som för närvarande med tre

procent,

dels ock såväl maximi- som minimigräns stadgas i fråga om det antal

veckotimmar, efter vilket övningslärares lön skall beräknas.

Till stöd för att ändring vidtages i fråga örn berörda avdrag å årslönen har

den sakkunnige anfört bland annat följande.

Den nu gällande regeln ger normalt ett överskott på 10 %. Om sålunda

en lärares undervisningsskyldighet tänkes minskad till noll veckotimmar,

avdrages (3 X 30 =) 90 % av hans lön, varigenom han alltså skulle behålla

10 °/o. Att man stannat vid ett avdrag för veckotimme av 3 °/o och

icke en trettiondedel, har sin grund i den uppfattningen, att en del av lönen

skulle närmast motsvara lärarens utbildningskostnader och en annan

del det i tjänsten uträttade arbetet. Emellertid vållar den nämnda avdragsgrunden

vissa olägenheter vid den praktiska tillämpningen. Om exempelvis

en lärare i teckning tjänstgör vid två läroverk med 15 veckotimmar vid

vartdera, skulle, därest ej särskild spärregel infördes, hansjon i båda fallen

bli lika med löneklasslönen minskad med (15 X 3 —) 45 °/o. Han skulle

således vid vartdera läroverket uppbära 55 % eller tillhopa 110 °/o av

löneklasslönen. Örn han i stället hade sina 30 veckotimmar förlagda till

ett och samma läroverk, kunde han uppbära allenast den för löneklassen

bestämda lönen. Nämnda förhållande uppmärksammades vid löneregleringen

år 1937 och medförde en spärregel av följande lydelse:

»Lärare i övningsämne, som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid

mer än en staten tillhörig läroanstalt, må icke på grund av bestämmelserna

i första och andra styckena uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle

hava uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast

en läroanstalt. Närmare bestämmelser för tillämpning av detta stadgande

meddelas av Kungl. Majit.»

Klart är emellertid, att det nämnda förfaringssättet i praktiken blir tämligen

otympligt. Det skulle onekligen innebära en avsevärd förenkling, om avdraget

för varje veckotimme sattes lika med en trettiondel av löneklassbeloppet;

någon risk för mer än 100 °/o lön i ett sådant fall som det ovan berörda

skulle då icke föreligga, och den nyss citerade spärregeln kunde slopas. Den

vid tillkomsten av treprocentbestämmelsen framförda synpunkten, att en del

av lönen bör anses motsvara lärarens utbildningskostnader och således undfalla

förhållanden vara tillförsäkrad läraren, torde icke böra tillmätas avgörande

betydelse i detta sammanhang. Utan att man behöver närmare ingå

på det berättigade i nämnda synpunkt torde det vara tillfyllest att framhålla,

att det knappast numera kan anses riktigt, att 10 % av lönen skulle motsvara

utbildningskostnaderna för alla Övningslärare över lag.

Till vad som nu anförts till förmån för en övergång till ett tilläggs- och avdragssystem,

grundat på trettiondedelar i stället för på 3 %, torde slutligen

böra fogas, att 1938 års riksdag godtagit trettiondedelsprincipen för

Övningslärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre

folkskolor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

7

I fråga om förslaget att bestämma såväl maximi- som minimigräns för det

antal veckotimmar, efter vilket övningslärares lön skall beräknas, har den

sakkunnige framhållit bland annat:

För närvarande stadgas i avlöningsreglementet en viss undre gräns, under

vilken avdrag å årslönen icke må ske för ordinarie lärare i övningsämne.

Sålunda kan sådant avdrag icke äga ram för lärare i teckning, musik eller

gymnastik med lek och idrott för mer än 21 och för lärarinna i kvinnlig

slöjd för mer än 24 veckotimmar. Om i något fall timantalet skulle sjunka

under 9 veckotimmar för någon befattning inom den förra och under 6 veckotimmar

för någon befattning inom den senare kategorien tjänster, får den

ifrågavarande befattningen flyttas till någon läroanstalt, där minimigränsen

kan upprätthållas. Någon maximigräns åter, över vilken tillägg till årslönen

icke må ske, finnes icke angiven i avlöningsreglementet. Den förekommer

i stället i de olika stadgorna, i det sammanhang som reglerar lärarnas

undervisningsskyldighet, och även i vederbörande pensionsförfattning. Maximigränsen

är satt till 34 veckotimmar. För Övningslärare i allmänhet kan

lönen alltså icke ökas med mer än (4 X 3 =) 12 procent. Motsvarande gäller

i fråga om exempelvis pensionsavdrag. Lönen till en gymnastiklärare

vid allmänt läroverk kan dock utgå med ett belopp, som med (7X3 =) 21

procent överstiger löneklasslönen. Den särskilda kompensation, som dessa

lärare åtnjuta för bestyret med ungdomens friluftsverksamhet, en till tre

extra veckotimmar, ligger nämligen vid sidan örn den stadgade latituden för

övningslärarnas undervisnings skyldighet. Det bör emellertid framhållas, att

det är med en viss försiktighet som man låter en gymnastiklärare verkligen

få åtnjuta lön, beräknad på en grundval av 37 veckotimmar.

Det synes riktigast, att man direkt i avlöningsreglementet intager icke

blott minimigräns utan även maximigräns för det timantal, som skall läggas

till grund vid beräknandet av övningslärares löner. Det är här närmast

fråga om en ren lönebestämmelse, och måttet på maximiantalet timmar synes

väl försvara sin plats i avlöningsreglementet. De särskilda kompensationstimmarna

för gymnastiklärarnas arbete med friluftsverksamheten föreslås

alltjämt ligga vid sidan örn det antal undervisningstimmar, efter vilket lönen

beräknas. Vidare föreslås en jämkning i uttryckssättet beträffande den

nuvarande bestämmelsen om beloppets avrundning, vilken befunnits oklar.

Beträffande den under c) upptagna bestämmelsen har den sakkunnige anfört,

att densamma i jämförelse med för närvarande gällande förhållanden

innebär den ändringen, att det föreslås skola läggas i skolöverstyrelsens

hand att för varje budgetår pröva, huruvida i det enskilda fallet kompensation

till vederbörande gymnastiklärare bör utgå för bestyret med lärjungarnas

friluftsverksamhet. Enligt den nuvarande bestämmelsen, vilken verkar

automatiskt och som även gäller för extra ordinarie och extra gymnastiklärare,

utgår under alla förhållanden kompensation till vederbörande

gymnastiklärare, även om han icke har något bestyr alls med lärjungarnas

friluftsverksamhet.

Lönenämnden har funnit sig icke böra framställa någon erinran mot att,

på sätt enligt förslaget skulle ske, de för de statsanställda övningslärarna

gällande grundläggande reglerna för lönens beräknande bringas till överensstämmelse

med de numera för motsvarande kommunalt anställda lärare be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

stämda. Vid hithörande bestämmelsers slutliga utformning borde den däri

ingående maximibestämmelsen vid beräknande av övningslärares lön bringas

att avse även det fall, då Övningslärare tjänstgör vid flera läroanstalter. Lönenämnden

har vidare anfört följande:

Därest grunden för beräknande av övningslärares lön omlades på sätt förordats,

borde givetvis övergångsbestämmelse införas i syfte att skydda nuvarande

tjänstinnehavare mot löneminskning. Lönenämnden ville särskilt

understryka, att frågan örn en övergångsbestämmelse i nu omhandlade avseende

syntes böra bedömas fristående från frågan om de övergångsbestämmelser

i övrigt, som lämpligen borde ifrågakomma för befattningshavare i

allmänhet, vilka den 1 juli 1939 inträdde på det nya civila avlöningsreglementet.

I detta fall gällde det nämligen en omläggning, som oberoende av

den nya löneplanens tillämpning på lärarna måste medföra löneminskning.

Vad under c) i den förevarande 5 punkten föresloges innebure den ändringen

i förhållande till nu gällande bestämmelser, att det skulle läggas i

skolöverstyrelsens hand att för varje budgetår pröva, huruvida i det enskilda

fallet kompensation borde utgå till vederbörande gymnastiklärare för bestyret

med lärjungarnas friluftsverksamhet. Enligt förslaget skulle emellertid

de^ nuvarande särskilda grunderna för sådan gottgörelses beräknande

kvarstå oförändrade, varigenom skolöverstyrelsen vid sin prövning av frågan

skulle vara bunden av på förhand bestämda gränser. Det ville förefalla

lönenämnden, att en lämplig konsekvens av förslaget att införa en årlig

prövning i förevarande hänseende — till vilket förslag lönenämnden anslöte

sig — vore att i författningen allenast fastställa det högsta antal veckotimmar,

som skulle få läggas till grund vid gottgörelsens beräknande, och i övrigt

överlämna åt skolöverstyrelsen att så smidigt som möjligt och på grundval

av de av vederbörande rektor vitsordade förhållandena i varje särskilt

fall utmäta den kompensation, som i förevarande avseende kunde befinnas

skälig. Härvid borde såsom allmän regel förutsättas, att den praktiska

tillämpningen av en sådan allmän bestämmelse icke komme att medföra för

vederbörande lärare förmånligare resultat än de nu gällande, mera detaljerade

föreskrifterna.

I särskilt yttrande till lönenämndens utlåtande hava tre ledamöter beträffande

det under 5 punkten b) föreslagna grundläggande stadgandet förklarat

sig anse, att de genom det nuvarande avlöningsreglemcntet givna föreskrifterna

för beräkning av årslönen till lärare i övningsämne borde bibehållas.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande:

För egen del tillstyrker jag, att den nu tillämpade regeln, enligt vilken

vid bestämmandet av ifrågavarande lärares årslöner tillägg respektive avdrag

sker å lönebeloppen med tre procent för varje veckotimme, varmed

veckotimmarnas antal över- eller understiger trettio (treprocentregeln), i

överensstämmelse med den sakkunniges, av statskontoret och lönenämnden

förordade förslag ersättes med en regel, enligt vilken tilläggen och avdragen

motsvara en trettiondedel av lönebeloppet (treltiondedelsregeln). Till stöd

härför får jag framhålla följande.

En vägledande synpunkt vid den senast genomförda löneregleringen för

lärarpersonalen vid de högre kommunala skolformerna har varit, att löneförmånerna

för nämnda personal borde i möjligaste mån överensstämma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181-

9

med de löneförmåner, som tillkomma lärarpersonalen vid det statliga undervisningsväsendet.

En dylik överensstämmelse kunde emellertid icke

åstadkommas i fråga örn övningslärarna; för bestämmandet av dessas årslöner

infördes vid de kommunala skolorna trettiondedelsregeln. Då Övningslärare

icke sällan samtidigt innehar anställning såväl vid statlig som kommunal

läroanstalt, måste de olika beräkningsgrunderna anses innebära en

betydande olägenhet, desto mer som det i syfte att bereda övningslärarna

bättre utkomst i och för sig synes angeläget att underlätta en dylik förening

av tjänster.

Ur löneteknisk synpunkt är trettiondedelsregeln att föredraga framför treprocentregeln.

Den senare nödvändiggör icke blott en i praktiken tämligen

svårtillämplig spärregel till förhindrande av att en Övningslärare genom förening

av flera befattningar ei''håller högre lön än den han skulle erhållit, örn

tjänstgöring av samma omfattning fullgjorts å endast en tjänst, utan även

att årslönerna för de olika befattningarna måste bestämmas efter en och

samma dyrortsgrupp även i de fall, då tjänstgöringen fullgöres å skilda

orter, tillhörande olika ortsgrupper. Jämväl i pensionshänseende föranleder

tillämpningen av treprocentregeln vissa olägenheter.

En övergång till trettiondedelsregeln medför emellertid en minskning av

övningsläraras löneförmåner i fall veckotimmarnas antal understiger trettio.

Då löneställningen härigenom bringas i överensstämmelse med den löneställning

för motsvarande Övningslärare vid de högre kommunala skolformerna,

som godkändes vid förra årets riksdag, synes denna omständighet

icke böra utgöra hinder för den ifrågasatta ändringen. Härvid utgår jag

dock i likhet med lönenämnden från, att en övergångsbestämmelse utfärdas

i syfte att skydda nuvarande tjänstinnehavare mot löneminskning.

Mot förslaget att i avlöningsreglementet stadga såväl maximi- som minimigräns

för det timantal, som skall läggas till grund vid årslönens bestämmande,

finner jag icke anledning till erinran. Särskild föreskrift torde böra

meddelas, varigenom maximibestämmelsen blir tillämplig även vid förening

av flera övningslärarbefattningar. Det synes härvid nödvändigt att överlåta

åt Kungl. Majit att för varje fall meddela de närmare föreskrifter, som

erfordras. Lämpligen kunna dessa meddelas i samband med prövningen av

frågan om lärarens rätt att förena tjänsterna.

Jag tillstyrker vidare den sakkunniges förslag att lägga i skolöverstyrelsens

hand att pröva, huruvida i det enskilda fallet kompensation till gymnastik

lärare bör utgå för bestyret med lärjungarnas friluftsverksamhet. Prövningen

synes lämpligen kunna ske i samband med att överstyrelsen -—- efter förslag

av vederbörande rektor — bestämmer antalet undervisningstimmar i

veckan för gymnastikläraren. I enlighet med lönenämndens förslag synes i

avlöningsreglementet endast böra fastställas det högsta antal veckotimmar,

som får tilläggas. I övrigt bör det överlåtas åt överstyrelsen att på grundval

av de av vederbörande rektor vitsordade förhållandena utmäta kompen*

sationen. Jag förutsätter, att den sålunda förordade, friare prövningen av

förhållandena på detta område icke vid den praktiska tillämpningen medför

förmånligare resultat än nu gällande regler.

Punkten G (beräknande av tid för löneklassuppflyttning).

Den sakkunniges förslag till bestämmelse i berörda avseende överensstämmer

i sak med nu gällande föreskrift i samma ämne. Mot förslaget torde

enligt departementschefen icke någon erinran vara att framställa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

I detta sammanhang har departementschefen anmält en av skolöverstyrelsen

upptagen fråga om rätt för de statsanställda lärarna att för placering i

löneklass tillgodoräkna tidigare tjänstgöring vid vissa

icke-statliga läroanstalter.

Departementschefen har fi‘amhållit, att frågan om definitiv lönereglering

för, bland annat, lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor i anslutning till

civila avlöningsreglementets bestämmelser enligt departementschefens mening

borde anstå i avbidan på utredning i ämnet genom sakkunniga. I samband

med framläggande av förslag till provisoriska avlöningsbestämmelser

under budgetåret 1939/40 för nämnda personal finge departementschefen

tillfälle att återkomma till detta spörsmål. Vid den blivande utredningen

borde den av skolöverstyrelsen upptagna frågan göras till föremål för närmare

övervägande. Under tiden borde bestämmelsen i 8 § 4 mom. civila avlöningsreglementet

kunna, i den utsträckning så prövades skäligt, tillämpas

för sådana fall, som här åsyftas.

Punkten 7 (ferier, semester m. m.).

Bestämmelserna avse jämväl lärarna vid tekniska gymnasiet i Göteborg

samt översköterskan vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, örn

vilkas rätt till ferier respektive semester föreskrifter för närvarande äro meddelade

i 54 § 9 och 10 mom. civila avlöningsreglementet.

Den sakkunniges förslag under ifrågavarande punkt har icke föranlett

erinran från departementschefens sida.

Punkten 8 (tjänstledighetsavdrag för lärare i övningsämne).

Den sakkunnige har anfört följande:

Förslaget innebär på denna punkt två sakliga ändringar i jämförelse med

nu gällande ordning. Dels måste en jämkning ske, därest det framställda

förslaget om tillägg respektive avdrag å lönen efter trettiondedelar genomföres.

Dels synes en komplettering till nu gällande bestämmelse motiverad.

För närvarande stadgas allenast reduktion av tjänstledighetsavdragen, därest

en övningslärares undervisningsskyldighet understiger 30 veckotimmar;

för det fall, att undervisningsskyldigheten överstiger nämnda timantal, finnes

ingen föreskrift att tjänstledighetsavdraget skall ökas efter samma grunder

som lönen. Med hänsyn till den ganska avsevärda ökning av lönen,

som kan inträda för vissa Övningslärare (upp till 21 °/o eller, med det här

framförda förslaget, 7so), synas skäl emellertid tala för införandet av den

anordningen, att tjänstledighetsavdragen skola efter samma grunder följa

växlingarna i lönen, icke blott nedåt utan även uppåt.

Regeln om avrundning av avdragsbelopp har omformulerats i överensstämmelse

med det nya reglementets bestämmelse om avrundning av rörligt

tillägg (31 § 1 morn.).

För egen del har departementschefen icke funnit skäl till erinran i sak

mot den sakkunniges förslag i denna del.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

11

Punkten 9 (oavkortad lön vid viss ledighet).

I huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande föreskrifter har den

sakkunnige här infört bestämmelser angående rätt för lärare att vid viss

ledighet, bland annat för studier, uppbära oavkortad lön.

Förslaget föranleder icke någon erinran från departementschefens sida.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit uppkommen fråga

angående tjänstledig hetsavdrag under ferietid.

Statskontoret har anfört bland annat följande:

En viss osäkerhet har gjort sig gällande, örn och i vilken män lärare vid

längre ledigheter skall vara skyldig söka tjänstledighet jarnval under tenetid.

Före den 1 januari 1938, då lärare uppbar lön och tjänstgonngspengar,

saknade nämnda spörsmål ur avlöningssynpunkt praktisk betydelse. Lararna

beviljades emellertid ledighet efter läsår. I och med att lärarnas loner nyreglerades

kommo de ordinarie lärarna att uppbära lika lön för dag raknat

såväl under lästermin som under ferietid. Detta medförde, att, därest lärare

icke under ferierna skulle komma att uppbära oavkortad lön, tjänstledighet

måste beviljas honom jämväl under sådan tid.

Denna fråga kommer i ett delvis ändrat läge i och med att det av lJö»

års riksdag antagna civila avlöningsreglementet göres tillämpligt a lararna.

Enligt 15 § 1 mom. nämnda reglemente äger nämligen tjänsteman, som i

stället för semester åtnjuter ferier, icke under ferietid uppbära oavkortad

lön, därest han vid ferietidens början sedan minst ett år icke bestritt sm

egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

utan skall han i dylika fall vidkännas A-avdrag. Härigenom har salunda

öppnats en författningsenlig möjlighet att, oaktat lärare icke beviljats tjänstledighet

under ferietid, ändock verkställa vederbörligt avdrag a hans lon

under sådan tid. . ,

Statskontoret vill emellertid fästa uppmärksamheten vid att ovan återgivna

stadgande för de lärargrupper, som det nu gäller att inordna under

civila avlöningsreglementet, icke torde kunna givas en sådan tillämpning,

att det med stadgandet åsyftade resultatet kommer att vinnas. Detta belyses bast

av följande exempel. En lärare, som varit i tjänst ett läsår, vilket slutat

den 7 juni, begär och erhåller sjukledighet för det därpå följande läsaret,

vilket slutar den 3 juni. Denna lärare torde icke kunna förpliktas att avsta

något av sin lön under den därpå följande ferien, då han vid ferietidens

början (den 4 juni) icke kan sägas sedan minst ett år icke hava bestritt sin

tjänst Reduktionsregeln blir i själva verket icke tillämplig i alla de fall, da

läraren varit sjukledig under ett läsår, och detta läsår slutar tidigare an

nästföregående läsår. . . ,

Någon spärregel motsvarande den i 15 § 1 mom. intagna funnes icke i

det nya reglementet meddelad vid långledigheter av annan art, t. ex. vid

tjänstledighet för enskilda angelägenheter. Statskontoret vill i anledning harav

rikta uppmärksamheten därå att tillämpningen av reglementet i dessa fall

för lärarnas vidkommande blir i hög grad beroende av det satt, på vilket

vederbörande myndigheter förfara vid ledighets beviljande, nämligen örn ledighet

kommer att beviljas för termin och läsår eller för kalenderår.

Lönenämnden har anfört bland annat:

Lönenämnden finner sig böra uttala, att skäl måhända kunna förefinnas

för en ändring i sak av 15 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. Därest

emellertid en sådan ändring befinnes icke böra vidtagas, vill lönenämnden

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

framhålla, att huvudsyftet med statskontorets ifrågavarande förslag kan vin

naSjjVfn ^en va^en’ särskild bestämmelse i förevarande sammanhang

meddelas för lärarnas vidkommande. En sådan föreskrift kunde då förslagsvis

givas den innebörden, att vad i 15 § 1 mom. andra stycket sägs

angående en tid av minst ett år i stället skall avse en tid av minst två terminer.

Vad statskontoret anfört beträffande frånvaron av spärregel för andra fall

av langledigheter än vid sjukdom föranleder lönenämnden till det uttalandet,

att lönenämnden plägat intaga den ståndpunkten, att vid lärares tjänstledighet

för enskilda angelägenheter, vilken varit av längre varaktighet

exempelvis överstigande ett år, ledigheten bör beviljas för kalenderår eller

etel därav i stallet lör läsårs- eller terminsvis. Denna lönenämndens mening

har ock vunnit stöd genom av Kungl. Majit meddelade beslut.

Departementschefen har i motsats till myndigheterna ansett den åberopade

bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet äga

tillämpning även i andra fall än då tjänstledigheten föranletts av sjukdom.

Det synes departementschefen däremot tydligt, att bestämmelsen icke är

tillämplig, i den män ferietiden innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad

tjänstledighet. Även under den tid, då tjänstledighetstiden sammanfaller

med ferietid, böra nämligen de bestämmelser tillämpas, som gälla för

tjänstledighet av det slag, varom fråga är.

Beträffande här ifrågavarande befattningshavare synes en särskild föreskiift

böra meddelas av innebörd, att ferieberättigad tjänsteman, som icke

bestiitt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens

räkning under de två terminerna närmast före ferietid, skall vidkännas Aavdrag

under ferietiden, i den mån densamma icke innefattas i tiden för

tjänstemannen meddelad tjänstledighet.

Det bör enligt departementschefens mening ankomma på den tjänstledigh.

?t*beviljande myndigheten att, därest tjänstledighet, som sökts för tjänstgöringstid,

skäligen bör omfatta jämväl ferietid, föreskriva såsom villkor för

ansökningens beviljande att densamma kompletteras med ansökan örn ledighet

jämväl för ferietiden.

Punkten 10 (tillämpning av stadgandet om tjänstledighet för studier).

Den sakkunnige har anfört:

För närvarande har en lärare rätt till C-avdrag vid ledighet i och för studier

tor vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne, dock sammanlagt

tor högst sex mannder av den tid han innehar befattning inom en och samma

lönegrad Enligt 16 § b) civila avlöningsreglementet skall tjänsteman

framdeles vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver

arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens

kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt

högst 120 dagar av den tid han innehar befattning inom en och

samma lönegrad. Med hänsyn till den utformning hithörande bestämmelse

salunda kommer att få, torde det för lärarnas vidkommande vara tillfyllest att

foreskiiva, dels att vad som sägs om »verket» skall avse »undervisningsväsendet»,

dels ock att den för tjänstemän i allmänhet stadgade tidsbegränsningen,

vilken ändrats från tre månader till 120 dagar, må fortfarande avse 180

dagar, detta för att möjliggöra, att en hel termin kan inrymmas under den

ifrågavarande bestämmelsens tillämpningsområde.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

13

Lönenåmnden har beträffande området för tillämpning av B-avdrag förordat,

att begreppet »undervisningsväsendet» i detta sammanhang gives en

så vidsträckt innebörd, att därunder kan inrymmas icke blott skolväsendet

utan även universitet och högskolor och andra högre lärdomsanstalter.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

I anslutning till de för närvarande gällande bestämmelserna ville departementschefen

förorda, att lärare finge äga rätt till B-avdrag vid ledighet i

och för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne.

Enligt 16 § civila avlöningsreglementet skulle tjänsteman vidkännas B-avdrag

för tid, varunder han idkade studier eller bedreve arbete, som prövades

vara av betydelse för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning

inom verket. För lärarnas vidkommande borde »verket» ersättas

med »den skolform, vid vilken läraren är anställd». Det borde ankomma

på skolöverstyrelsen att i de olika fallen pröva, huruvida förutsättning för

stadgandets tillämpning förelåge.

I nyss angivna paragraf stadgades vidare, att tjänsteman skulle vidkännas

B-avdrag för tid, varunder han idkade studier eller bedreve arbete, som prövades

vara av betydelse för verket. Om »verket» här utbyttes mot »undervisningsväsendet»

syntes det ej uteslutet, att sistnämnda begrepp vid tillämpningen

ansåges allenast inrymma den skolform, vid vilken läraren vore anställd.

Vid en mera vidsträckt tolkning omfattade emellertid »undervisningsväsendet»

såväl hela det statliga som det kommunala och enskilda skolväsendet.

Och slutligen kunde, såsom lönenåmnden påpekat, begreppet »undervisningsväsendet»

givas en så vidsträckt innebörd, att därunder inrymdes

även universitet och högskolor och andra högre lärdomsanstalter.

Departementschefen ansåge för sin del, att lärare borde kunna bibehållas

vid sin avlöning minskad med B-avdrag under tjänstledighet för idkande av

sådana studier eller bedrivande av sådant arbete, som med hänsyn jämväl

till lärarens personliga kvalifikationer prövades vara av betydelse för de

högre lärdomsanstalterna eller för det statliga, kommunala eller enskilda

skolväsendet — således för undervisningsväsendet i vidsträckt bemärkelse.

Huruvida sådana förutsättningar förelåge i de särskilda fallen, syntes emellertid

böra ankomma på Kungl. Majit att pröva.

Ledighet med B-avdrag av nu nämnda anledningar borde allenast få åtnjutas

för sammanlagt högst 180 dagar av den tid, läraren innehade befattning

inom en och samma lönegrad.

Örn »undervisningsväsendet» i detta sammanhang gåves den vidsträckta

innebörd, som sålunda förordats, borde samma uttryck i den under första

stycket av punkten 9 i sakkunnigförslaget intagna bestämmelsen tolkas på

motsvarande sätt.

Punkten 11 (avlöning i vissa fall under tjänstgöring vid annan läroanstalt).

I anslutning till vad som för närvarande gäller har den sakkunnige här

föreslagit ett allmänt stadgande örn rätt för Kungl. Majit att bestämma grunderna

för lärares avlöning under tjänstledighet från egen befattning för att

tjänstgöra vid annan läroanstalt.

Lönenåmnden har härom anfört bland annat:

En liknande allmän bestämmelse finnes i det nuvarande avlöningsreglementet

för de statsanställda lärarna, och den därtill hörande tilläggsbestämmelsen,

varigenom förhållandet i fråga närmare regleras, återfinnes i 5 §

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

kungörelsen 1937: 953. Lönenämnden anser sig böra förorda, att den på

denna punkt tilltänkta tilläggsbestämmelsen intages direkt i avlöningsreglementet.

Vad densammas sakliga innebörd beträffar får lönenämnden anföra

följande.

Enligt 5 § 2 mom. nyssnämnda kungörelse gäller, att — där ej skolöverstyrelsen

annorlunda förordnar — för Övningslärare, som åtnjuter tjänstledighet

för ifrågavarande ändamål, lönen må, därest det för läraren bestämda

antalet undervisningstimmar är större vid den läroanstalt, där läraren har

sin ordinarie anställning, än vid den läroanstalt, där han tjänstgör, beräknas

efter förstnämnda timantal. Denna regel, som alltså kan medföra, att en

övningslärares lön till en tid beräknas efter ett timantal, som — stundom

avsevärt — överstiger det för honom faktiskt gällande, är motiverad bland

annat av hänsynen till pensionsförhållandena och har uppställts närmast

med tanke på det fall, att en lärare under pågående läsår utnämnes till en

tjänst med högre timantal men med tjänstledighet därifrån fortsätter att

tjänstgöra i sin gamla befattning till läsårets slut; det har då ansetts motiverat

att i författningen öppna en möjlighet att redan från början låta läraren

beräkna lönen efter det med den nya tjänsten förenade högre timantalet.

Givetvis måste emellertid skolöverstyrelsen vid den prövning av ärendet,

som i nu gällande bestämmelse förutsättes, tillse, att den sålunda anvisade

möjligheten icke utnyttjas i en ur saklig synpunkt icke motiverad omfattning.

Lönenämnden anser sig böra förorda viss omformulering av den

nu gällande bestämmelsen i syfte att mera uttryckligt framhäva den fria

prövning av visst särskilt fall, som avses skola verkställas. Lönenämnden

förutsätter härvid, att de nu i författningen bestämda grunderna må kunna

tillämpas, då skäl därtill prövas vara för handen.

Departementschef en har anslutit sig till vad lönenämnden sålunda föreslagit.

Punkten 12 (kallortstillägg i visa fall för lärare i övningsämne).

Den sakkunnige har anfört följande.

För närvarande gäller, att kallortstillägg för lärare i övningsämne, vilkens

lön reducerats på grund av lägre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar,

skall undergå motsvarande reduktion, som tillämpats i fråga om lönen.

Någon häremot svarande föreskrift angående ökning av kallortstilläggets

fastställda belopp, därest övningslärares lön ökas utöver löneklasslönen av

den anledning att timantalet överstiger 30, finnes emellertid icke. Det synes

böra övervägas, om icke för övningslärarnas vidkommande kallortstillläggets

beräknande borde mera än som nu är fallet frigöras från de för lönens

beräknande meddelade föreskrifterna. Det torde vara mest i enlighet

med kallortstilläggets natur att i princip betrakta detsamma såsom ett

enhetligt lönetillägg, som i regel bör utgå med ett visst, oföränderligt belopp.

I enlighet härmed synes i allmänhet kallortstillägget böra utgå till övningslärarna

med det i avlöningsreglementet fastställda beloppet, oavsett de på

grund av tjänstgöringens olika omfattning föreliggande växlingarna i den

till dessa lärare utgående lönen. Dock synes härvid den begränsningen

lämpligen böra stadgas, att om timantalet nedgår under 16 veckotimmar,

bör endast halvt kallortstillägg utgå.

Lönenämnden har förordat den jämkningen i uttryckssättet, att kallortstillägg

skall utgå med halvt belopp, då lönen beräknas efter en undervisningsskyldighet

av högst 15 veckotimmar. Härigenom undvekes att gym
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

15

nastiklärarnas rätt att räkna särskilda timmar för arbetet med friluftsverksamheten

komme att påverka frågan, huruvida helt eller halvt kallortstilllägg

skulle utgå.

Departementschefen har i fråga om kallortstilläggets beräknande för lärare

i övningsämne anslutit sig till det av den sakkunnige framställda förslaget,

att detta tillägg skall utgå med antingen helt eller halvt belopp. Helt kallortstillägg

torde, såsom lönenämnden förordat, böra utgå, då undervisningsskyldigheten

överstiger 15 veckotimmar. Det har vidare synts departementschefen

lämpligt, att i författningstexten angives, att Övningslärare, som innehar

flera tjänster, icke må uppbära kallortstillägg med högre sammanlagt

belopp för år än det som i 20 § civila avlöningsreglementet bestämts för den

kallortsklass stationeringsorten tillhör.

Punkten 13 (ersättning till vikarie å rektorsbefattning).

Den sakkunnige har framhållit följande.

Efter lärarpersonalens inordnande under det nya civila avlöningsreglementet

skulle frågan om ersättning till lärare, som tjänstgör såsom vikarierande

rektor, möjligen kunna anses reglerad på grundval av stadgandet i det

nya reglementets 21 § 1 mom. Emellertid är det icke avsett att bestämmelsen

i 21 § 1 mom. skall tillämpas i fall av nyssnämnt slag. Rektorsbefattningarnas

indelning i olika avlöningsgrupper låter sig icke utan vidare anpassa efter

de grunder för bestämmandet av ersättning till vikarier, som fastställts i det

nya civila avlöningsreglementet. Frågan torde böra lösas genom särskilda,

av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser. Till undvikande av misstolkning

har en uttrycklig bestämmelse härom ansetts erforderlig.

Departementschefen har biträtt den sakkunniges förslag.

Punkten 1A (ersättning för bestridande av med annan befattning förenad

undervisning).

Mot bestämmelserna under denna punkt, vilka överensstämma med föreskrifterna

i 19 § 2 mom. i gällande avlöningsreglemente, finner departementschefen

ingen anledning till erinran.

Punkten 15 (särskilda arvoden och ersättningar).

Under denna punkt upptagas, i anslutning till nu gällande föreskrifter, ett

antal särskilda ersättningar, vilka kunna tillerkännas lärare för utförande

av göromål av skilda slag.

Beloppen hava omräknats med utgångspunkt från nuvarande förhållanden,

varvid — med hänsyn bland annat till att rörligt tillägg icke kommer

att utgå å sådana ersättningar — vissa av de nuvarande beloppen höjts. I

ett par fall har ingen uppräkning skett, av det skälet att dyrtidstillägg faktiskt

icke för närvarande utgår på ifrågavarande belopp, enär gällande maximeringsbestämmelser

träda i tillämpning.

Departementschefen förordar, att bestämmelser angående ifrågavarande ersättningar

intagas i avlöningsreglementet.

Mot ersättningsbeloppens storlek finner departementschefen icke anledning

till erinran.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Under b) torde utöver vad den sakkunnige föreslagit böra införas uppdrag

såsom kvinnlig sakkunnig, tillsynslärare, bibliotekarie och biträde å rektorsexpedition.

Punkten 16 (tjänstgöringstraktamente i vissa fall).

Föreskrifterna hava utformats i anslutning till nu gällande stadganden i

9 § andra stycket kungörelsen den 3 december 1937 (nr 953). I enlighet med

ett av lönenämnden gjort påpekande torde, enligt vad departementschefen

föreslagit, möjlighet böra beredas Kungl. Majit att i särskilt fall förordna, att

tjänstgöringstraktamente skall utgå under lärares tjänstgöring vid annan läroanstalt.

I övrigt föranleder den sakkunniges förslag ingen erinran från departementschefens

sida.

I detta sammanhang har departementschefen slutligen upptagit en av lönenämnden

väckt fråga örn rörligt tillägg åt lärare, vars lön minskats

på grund av med tjänsten förenade särskilda förmåner.

Lönenämnden har i detta hänseende anfört följande.

29 § 1 mom. civila avlöningsreglementet upptager det grundläggande stadgandet,

att rörligt tillägg utgår bland annat å lön. För vissa tjänstinnehavare

vid de allmänna läroverken utgår lön dels av statsmedel, dels av donationsmedel,

varvid den för befattningen gällande lönen minskas med det efter

uppskattning fastställda beloppet för donationens avkastning. Givetvis

bör en lärare, i vars avlöning ingår avkastning av donation, äga åtnjuta rörligt

tillägg å samma grundbelopp som skulle gälla, örn hela lönen för honom

utginge av statsmedel. Därest det icke skulle anses självfallet, att rörligt

tillägg bör utgå efter nu angivna grunder, synes en särskild bestämmelse

böra meddelas i förevarande sammanhang av innebörd, att vid tillämpning av

bestämmelserna i 29 § 1 mom. skall med lön förstås jämväl belopp, varmed

lärares avlöning från statsverket jämlikt de i 2 punkten av 54 § 9 mom. meddelade

föreskrifterna må hava minskats.

För egen del har departementschefen anslutit sig till den uppfattning, åt

vilken lönenämnden i denna fråga givit uttryck. Särskild föreskrift synes

departementschefen böra meddelas i det omhandlade avseendet. Det borde

överlåtas åt Kungl. Majit att bestämma, huruvida och i vad mån rörligt tillägg

skall utgå för det fall att lönen understiger det belopp, vartill de särskilda förmånerna

uppskattats.

5 4 § 10 mom. Under detta moment har den sakkunnige upptagit särskild

föreskrift rörande avlöningsför stärkning åt nomadskolinspektören.

Den sakkunnige anför härom följande.

De för närvarande gällande bestämmelserna angående särskilt lönetillägg

åt nomadskolinspektören återfinnas i kungörelsen den 13 maj 1938 (nr 194).

Benämningen »särskilt lönetillägg» torde böra utbytas mot »avlöningsförstärkning»,

varigenom överensstämmelse vinnes med i civila avlöningsreglementet

i övrigt använd terminologi. Det föreslagna beloppet, 1,500 kronor,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

17

har satts lika med det för närvarande gällande, då nomadskolinspektören på

grund av gällande maximeringsbestämmelser icke nu åtnjuter dyrtidstillägg

å sitt särskilda lönetillägg.

Departementschefen har anslutit sig till vad av den sakkunnige sålunda

föreslagits.

5 6 § 3 mom. Enligt den sakkunniges förslag skola under ifrågavarande

moment meddelas särskilda bestämmelser för lärarpersonalen

— med undantag dock för rektorerna — vid navigationsskolorna.

De föreslagna bestämmelserna överensstämma med de motsvarande föreskrifter,

som av den sakkunnige förordats beträffande lärarpersonalen vid

de förut behandlade läroanstalterna.

Beträffande den sakkunniges förslag i denna del har departementschefen

förklarat sig vilja allenast framhålla, att de i det föregående förordade jämkningarna

i och tilläggen till de av den sakkunnige under 54 § 9 mom. föreslagna

bestämmelserna böra i tillämpliga delar iakttagas jämväl i fråga örn

de nu förevarande föreskrifterna.

Rektorer. Enligt den sakkunniges förslag skulle avlöningsbestämmelserna

för rektorerna vid de under 54 § 9 mom. och 56 § 3 mom. omhandlade

läroanstalterna införas under en särskild avdelning av reglementet med rubrik:

»Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan.»

En dylik anordning innebär, att de i civila avlöningsreglementets 1 avd. meddelade

allmänna bestämmelserna bliva utan särskild föreskrift tillämpliga på

rektorerna. I den mån ytterligare föreskrifter anses skola gälla eller örn modifikationer

anses böra stadgas i fråga örn de allmänna bestämmelserna, måste

särskilda föreskrifter härom meddelas.

Beträffande den sakkunniges författningsförslag inhämtas av statsrådsprotokollet

huvudsakligen följande:

Punkten 1 (bestämmelsernas tillämpningsområde).

Departementschefen tillstyrker den under förevarande punkt föreslagna

bestämmelsen.

Punkten 2 (övergång från rektorsförordnande till lärartjänst m. lii.).

Den sakkunnige har anfört bland annat följande.

Här har ansetts böra intagas nu gällande föreskrift, att rektorsbefattningarna

tillsättas medelst förordnande för viss tid.

En ordinarie tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen, som erhållit

förordnande att bestrida sådan chefsbefattning, som tillsättes medelst förordnande

för viss tid, frånträder samtidigt sin dittills innehavda tjänst.

Skulle hans förordnande å chefsbefattningen upphöra utan att efterföljas

av förnyat förordnande, måste särskilda åtgärder vidtagas för att lian skall

kunna kvarstå i statstjänst. För ett par fall finnas i^ avlöningsreglementet

bestämmelser meddelade i syfte att underlätta övergång till annan tjänst.

En annan ordning gäller i fråga örn rektorer. En ordinarie lärare, vilken

DilianQ till riksdagens protokoll 10.1!). 6 samt. Nr 181. %

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

förordnats att bestrida rektorsbefattning, kan när som helst återgå till den

ordinarie lärartjänst han innehade vid rektorsförordnandets början. Nämnda

tjänst blir visserligen i vederbörlig ordning återbesatt med ordinarie innehavare,

men i den nye tjänstinnehavarens fullmakt inryckes ett förbehåll, att

han skall vara skyldig att, därest den rektor, vars lärartjänst han innehar,

övertager xitövningen av lärartjänsten, träda i tjänstgöring vid den läroanstalt

Kungl. Majit bestämmer.

Givetvis måste det framstå såsom ett önskemål, att förhållandena inom undervisningsväsendet

även i förevarande avseende så nära som möjligt kunde

anpassas efter vad som gäller inom statsförvaltningen i övrigt. Då emellertid

den nuvarande ordningen beträffande rektorernas innehavande av sina lärartjänster

icke torde kunna anses direkt oförenlig med grunderna för det nya

avlöningsreglementet och dessutom delvis är av praktiskt-organisatorisk natur,

har i förevarande sammanhang tillräcklig anledning icke synts föreligga

att föreslå ändrade bestämmelser i nu omliandlade avseende.

Departementschefen har ansett tillräcklig anledning saknas att i detta sammanhang

vidtaga ändring i den nu gällande bestämmelsen, enligt vilken en lärare,

som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

I anslutning till vad i civila avlöningsreglementet stadgas angående exempelvis

skyldighet för förste provinsialläkare att såsom vikarie bestrida medicinalrådsbefattning

torde under förevarande punkt böra intagas föreskrift angående

viss skyldighet för rektor att såsom vikarie bestrida ledamotsbefattning

i skolöverstyrelsen. Frågan om gottgörelse för sådant vikariat torde liksom

för närvarande böra regleras genom av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

I likhet med innehavare av befattning, tillhörande löneplan C, synes rektor

icke böra underkastas den i 3 § 3 mom. första stycket intagna föreskriften

örn förflyttningsskyldighet.

Punkten 3 (särskild löneplan för rektorerna).

Den sakkunnige anför huvudsakligen följande:

För närvarande gäller, att rektorsbefattningarna vid de olika läroanstalterna

skola anses tillhöra vissa angivna lönegrader bland de för lärare i

allmänhet gällande. Denna anordning, vilken tillkommit närmast för att

erhålla en utgångspunkt för bestämmandet av rektorernas pensioner, föreslås

bibehållen i fortsättningen. Sedan emellertid numera löneplan A erhållit

37 löneklasser, kunna alla rektorernas lönebelopp direkt angivas genom

en hänvisning till en viss löneklass i sagda löneplan. I anslutning härtill

föreslås, att lönen vid de olika rektorsbefattningarna skall utgå enligt vissa

angivna löneklasser i den under 5 § intagna löneplan A. Detta förhållande

är ägnat att underlätta förfarandet exempelvis vid bestämmandet av tjänstledighetsavdrag.

Emellertid har därjämte en särskild löneplansbeteckning för rektorernas

vidkommande ansetts böra införas; härigenom vinnes bland annat, att i

tjänsteförteckningen direkta hänvisningar kunna äga rum. Rektorernas särskilda

löneplan har här betecknats med bokstaven E. Inom nyssnämnda

löneplan E upptagas vissa lönegrader, betecknade med 1—14, alltefter den

löneställning de olika befattningarnas innehavare skulle erhålla. Lönepla
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

19

nen upptager icke några avlöningsbelopp utan allenast dels lönegradernas

nummer, dels ock en föreskrift, att lönen utgår enligt viss angiven löneklass

i den under 5 § intagna löneplan A.

Departementschefen tillstyrker den sakkunniges förslag till löneplan.

Punkten A (lönegrader, stationeringsorter).

Under denna punkt har den sakkunnige upptagit stadgande!!, som motsvara

vissa föreskrifter i 6 § civila avlöningsreglementet. I det vid sakkunnigförslaget

fogade förslaget till tjänsteförteckning hava i förekommande fall

rektorsbefattningarna fördelats å fyra avlöningsgrupper.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot den sakkunniges

förslag till bestämmelser under förevarande punkt.

Punkten 5 (förening av tjänster m. m.).

Den sakkunnige bär anfört följande.

Enligt 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet må Kungl. Maj:t eller, vad

angår tjänsteman inom 1—27 lönegraderna, vederbörande myndighet meddela

tillstånd för tjänsteman att innehava vissa uppdrag och befattningar.

En direkt tillämpning på rektorerna av nämnda bestämmelse skulle medföra,

att tillstånd i berörda avseende skulle meddelas för vissa rektorer av

* Kungl. Maj:t och för andra av vederbörande centrala myndighet — skolöverstyrelsen

respektive kommerskollegium. Då detta synes mindre lämpligt,

föreslås här, att fråga örn tillstånd av nyssnämnt slag skall beträffande samtliga

rektorer prövas av Kungl. Majit.

Den i andra stycket föreslagna bestämmelsen angående rätt för rektor att

åtaga sig undervisning i annan läroanstalt överensstämmer med vad som för

närvarande gäller, dock med samma modifikation beträffande tiden för meddelat

tillstånd, som under 54 § 9 mom. punkt 4 föreslagits beträffande lärare

i allmänhet. En självfallen förutsättning är, att den beslutande centrala ämbetsmyndigheten

tillser, att bisysslan icke inverkar hinderligt vid utövandet

av rektorsbefattningen; detta har emellertid ansetts icke behöva direkt utsägas

i författningstexten, när fråga är om rektorer.

Statskontoret har framhållit, att de ifrågasatta bestämmelserna syntes innebära

en viss motsägelse, enär enligt statskontorets mening ett åtagande att

meddela undervisning vid annan läroanstalt innebure en sådan förening av

tjänster, som avses i 4 § 2 mom. Lönenämnden har biträtt statskontorets

anmärkning.

Departementschefen har framhållit, att i anslutning till vad myndigheterna

anfört synas bestämmelserna under förevarande punkt böra omformuleras,

varvid de under punkten upptagna båda styckena sammanslås till ett.

Punkten 6 (vissa avlöningsbestämmelsers tillämplighet).

Den sakkunnige har anfört bland annat följande:

Under förevarande punkt upptagas de bestämmelser i civila avlöningsreglementet,

vilka ansetts böra i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande

rektorerna. Härjämte upptages under förevarande punkt en hänvisning

till de lönegrader enligt löneplan A, som rektorsbefattningarna skola

anses tillhöra.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

I fråga om den till 10 § gjorda hänvisningen bör framhållas, att en allmän

förutsättning för en tillämpning å rektorerna av de i nämnda paragraf meddelade

bestämmelserna är, att desamma skola äga giltighet endast till och

med utgången av det i det särskilda fallet löpande rektorsförordnandet.

Departementschefen har ansett, att av honom i det föregående föreslagen

särskild föreskrift angående rätten till rörligt tillägg för lärare, vars lön

minskats på grund av med tjänsten förenade särskilda förmåner, bör, jämte

de av den sakkunnige avsedda bestämmelserna, göras tillämplig å rektorerna.

Punkten 7 (tjänstledighetsavdrag vid nedsättning av tjänstgöringstiden).

Förslaget i denna del överensstämmer i huvudsak med vad som för närvarande

gäller.

Lönenämnden har framhållit följande:

Då enligt den föreslagna bestämmelsen — vilken i huvudsak överensstämmer

med motsvarande nu gällande — tjänstledighetsavdraget för dag

angives skola på visst sätt fördelas mellan rektorsgöromålen och rektors undervisningsskyldighet,

synes härav följa, att stadgandet i fråga är avsett att

tillämpas vid partiell tjänstledighet under lästid, d. v. s. under den tid av

året, då rektor har både rektorsgöromål och undervisningsskyldighet att

svara för. Vid partiell tjänstledighet för rektor under den övriga delen av

året bör enligt lönenämndens mening huvudregeln i 17 § 1 mom. träda i

tillämpning.

Departementschefen har anslutit sig till vad lönenämnden sålunda anfört.

Det syntes icke böra ifrågakomma, att rektor, som under ferietid vid läroanstalten

åtnjuter full tjänstledighet, icke skulle vidkännas oavkortat tjänstJedighetsavdrag.

I författningstexten torde böra angivas, att bestämmelsen

är tillämplig allenast vid partiell tjänstledighet under lästid.

Punkten 8 (särskilda ersättningar).

De under denna punkt upptagna särskilda ersättningarna utgå för närvarande.

Någon omräkning av beloppen har icke företagits, då på grund av

gällande maximeringsföreskrifter dyrtidstillägg icke för närvarande utgår å

desamma.

Departementschefen tillstyrker förslaget i denna del.

Punkten 9 (tjänstebostad).

Den sakkunnige har anfört, bland annat, följande:

För närvarande gäller, att där rektor såsom bostad anvisas lägenhet, som

disponeras av statsverket eller vederbörande kommun, skall han vara skyldig

att mottaga densamma. Enligt nu gällande avlöningsreglemente för allmänna

civilförvaltningen liksom enligt 41 § civila avlöningsreglementet är

en tjänsteman däremot skyldig att bebo anvisad tjänstebostad; med sådan

bostad förstås emellertid enligt det nya reglementet av statsverket ägd eller

disponerad lägenhet, vars upplåtande åt viss tjänsteman vid verket finnes

påkallat ur tjänstesynpunkt. Av det sagda framgår, att bestämmelsen i 41 §

civila avlöningsreglementet icke helt passar in på rektorernas förhållanden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

21

På grund härav föreslås en särbestämmelse, vilken innebär, att de nu gällande

förhållandena på förevarande område bibehållas oförändrade.

Mot den sakkunniges förslag under denna punkt bar departementschefen

icke funnit anledning till erinran.

Övergångsanordningar.

I statsrådsprotokollet redogöres härefter för'' erforderliga övergångsanordningar

vid de nya avlöningsbestämmelsernas tillämpning å nu ifrågavarande

lärare.

Den sakkunnige har i detta hänseende anfört huvudsakligen följande:

Av de för de statsanställda lärarna enligt kungörelsen 1937:874 gällande

övergångsanordningarna är det särskilt tvenne, som i detta sammanhang påkalla

uppmärksamhet, nämligen dels den i nämnda kungörelse ingående bestämmelsen

angående första lärarinna vid allmänt läroverk, dels anordningen

för den s. k. likalönsprincipens successiva tillämpning å kvinnliga lärare.

Vad första lärarinnorna vid allmänt läroverk angår, äro de numera endast

fem. I den mån de komma att avgå ur tjänst — vilket på grund av pensionering

kan väntas inträffa för två av dem inom de närmaste fem åren —- ersättas

de av tillsynslärare. Dessa lärarinnor äro numera i staten upptagna

såsom ämneslärarinnor, varjämte de äga åtnjuta personligt tilläggsarvode

med 500 kronor utöver lön såsom ordinarie ämneslärarinnor. En föreskrift

torde erfordras av innehåll, att ifrågavarande tilläggsarvode må utgå med

600 kronor för år. Beloppets höjning förorsakas av att rörligt tillägg icke

kommer att utgå å arvodet i fråga, medan dyrtidstillägg för närvarande utgår

å detsamma; viss avrundning uppåt har dessutom skett Ytterligare erfordras

föreskrift motsvarande den i II. A. 6. andra stycket kungörelsen 1937:

874 intagna.

Likalönsprincipens successiva tillämpning å kvinnliga lärare innebär, att

sådan lärare skall åtnjuta avlöning, under tiden den 1 januari 1938—den 30

juni 1940 enligt löneklass, som i varje särskilt fall är två löneklasser lägre

än den, som enligt avlöningsreglementet eljest skulle hava varit för henne

gällande, och under tiden den 1 juli 1940—den 30 juni 1943 enligt löneklass,

som är närmast lägre än den, som enligt avlöningsreglementet eljest skulle

hava varit för henne gällande.

Erinras må, att likalönsprincipen blir fullt genomförd inom allmänna civilförvaltningen

från och med den 1 juli 1939, i vad avser rätt för kvinnlig tjänsteman

att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Motsvarande förmån bör givetvis tillkomma även de kvinnliga lärarna vid deras

inordnande under civila avlöningsreglementet. Härigenom komma vissa

kvinnliga lärare lika väl som vissa kvinnliga tjänstemän i allmänhet, vilka

nu åtnjuta slutlön inom sin lönegrad, att flyttas upp en löneklass vid det nya

avlöningsreglementets ikraftträdande.

Örn tillräckliga skäl alltjämt anses föreligga att bibehålla den särskilda

övergångsanordningen för kvinnliga lärare, torde böra iakttagas att ikraftträdandebestämmelsen

till civila avlöningsreglementet kompletteras med bestämmelse

motsvarande det i kungörelsen 1937:874 11. A. 7. ingående stadgandet.

Vad angår övriga med övergången lill det nya lönesystemet sammanhängande

förhållanden har skolöverstyrelsen förordat en övergångsbestämmelse

till bevarande i viss utsträckning av den nu förefintliga rätten för lä
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

rare att för placering i lön eklass tillgodoräkna föregående

tjänstetid. I detta hänseende har överstyrelsen anfört

/

bland annat följande.

Väsentliga skiljaktigheter i rätten att för löneklassplacering tillgodoräkna

sig föregående anställningstid vid befordran från icke-ordinarie tjänst till

ordinarie tjänst förefinnas mellan undervisningsväsendets nuvarande avlöningsbestämmelser

och bestämmelserna i det nya civila avlöningsreglementet.

I princip har nämligen tillgodoräkningsförfarandet vid dylik befordran ävensom

viss tillgodoräkning vid befordran från lägre till högre ordinarie tjänst

avskaffats i det sistnämnda avlöningsreglementet. Den s. k. sneddningsregeln

skall i stället bilda den regelmässiga gången för lönetursberäkningen såväl

vid befordran från extra-ordinarie till ordinarie tjänst som vid övergång från

lägre till högre ordinarie tjänst. Denna regel kommer dock vid befordran

till ordinarie tjänst efter den nya löneregleringens genomförande att ställa

sig gynnsammare än vad nu är fallet, då begynnelselönen för extra ordinarie

tjänstemän vid bifall till lönekommitterades förslag kommer att ligga en

löneklass högre än för närvarande.

Vid det statliga undervisningsväsendet har tillgodoräkningsförfarandet i

mycket stor utsträckning kommit till användning. Så har exempelvis en

extra ordinarie adjunkt vid befordran till ordinarie adjunkt kunnat räkna

sig tillgodo den tid utöver tre år, som han i en följd innehaft anställning som

extra ordinarie adjunkt, extra adjunkt eller timlärare med full tjänstgöring.

All denna tjänstgöring har nämligen ansetts som »likvärdig».

Vid ett tillämpande enbart av den föreslagna sneddningsprincipen skulle

för en dylik adjunkt endast år i löneklasserna 22 och därutöver kunna tillgodoräknas,

däremot skulle tid som timlärare med full tjänstgöring, som

extra adjunkt, som e. o. adjunkt i löneklasserna under den 22 :a samt den

före den 1 januari 1938 fullgjorda icke-ordinarie tjänstgöring, som vederbörande

icke före den 1 juli 1939 hunnit tillgodoräknas för placering i löneklass

såsom e. o. adjunkt, ej kunna tagas i beaktande vid löneklassplacering.

överstyrelsen vill därför ifrågasätta, örn icke en övergångsbestämmelse

borde utfärdas, varigenom tillgodoräkning för löneklassplacering av de ickeordinarie

befattningshavarnas tjänstgöring intill utgången av juni månad

1939 skulle regleras enligt de intill sagda tidpunkt gällande bestämmelserna.

En dylik bestämmelse skulle bl. a. motiveras av att dessa befattningshavax-e

som icke-ordinarie tjänstemän ej åtnjutit de fördelar den ifrågasatta ändrade

löneklassindelningen för de extra-ordinarie tjänstemännen innebär.

Lönenämnden har i denna fråga anfört, att enligt lönenämndens mening

kunna tillräckliga skäl icke anses föreligga för att vid den stundande övergången

till nya avlöningsbestämmelser särskilda föreskrifter skulle utfärdas,

varigenom en viss grupp befattningshavare skulle i ett ur principiell synpunkt

så betydelsefullt hänseende som det nu omhandlade komma att ställas

i förmånligare ställning än övriga kategorier av tjänstemän.

I särskilt yttrande till lönenämndens utlåtande i denna del hava två ledamöter

anfört, att de anslöte sig till skolöverstyrelsens förslag till skydd för

den tillgodoräkningsrätt, som nu är tillerkänd vissa befattningshavare för

löneklassplacering, och ville därjämte framhålla, att lärare, som nu erhåller

s. k. personlig lönefyllnad, genom en övergångsbestämmelse borde tillförsäkras

liknande trygghet mot en eventuell lönereduktion vid övergång till

det nya avlöningsreglementet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

23

Lönenämnden hax- beträffande erforderliga övergångsanordningar ytterligare

anfört bland annat:

Ett annat föi-hållande, som kräver särskild uppmärksamhet vid övergången

till det nya lönesystemet, sammanhänger med den förordade och av lönenämnden

tillstyrkta omläggningen av grunden för beräknandet av övningslärarnas

avlöning. Nuvarande tjänstinnehavare synas enligt lönenämndens

uppfattning böra skyddas mot löneminskning vid de nya bestämmelsernas

ikraftträdande.

Kompensation för inträffad löneminskning synes lönenämnden böra utgå

i form av personlig lönefyllnad. Vad angår grunden för bestämmandet av

sådan lönefyllnad synes det rimligt, att denna fastställes med utgångspunkt

från att ifrågavarande befattningshavare, så länge de kvarstå vid de befattningar

de innehava den 1 juli 1939, ej skola efter nämnda dag åtnjuta lägre

sammanlagd årlig löneinkomst än den, som vid motsvarande timantal skulle

hava tillkommit dem vid tillämpning av den nya löneplanen men med bibehållande

av den s. k. treprocentregeln. Erinras må, alt extra ordinarie och

extra övningslärares löner beräknas efter samma grundläggande princip som

motsvarande ordinarie lärares, varför även de nämnda slagen av icke-ordinarie

lärare böra tillförsäkras personlig lönefyllnad så länge de kvarstå i de

befattningar de innehava den 1 juli 1939.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Vad beträffar de av den sakkunnige berörda övergångsanordningarna biträder

jag förslaget, att den särskilda ersättning, som skall tillkomma de

ännu kvarvarande första lärarinnorna vid allmänt läroverk, uppräknas till

(500 kronor för år; rörligt tillägg kommer icke att utgå å sådan ersättning.

Liksom för närvarande bör gälla, att första lärarinna skall vid tjänstledighet

avstå den på ledighetstiden belöpande delen av den särskilda ersättningen.

Beträffande gottgörelse åt den, som förordnas att i stället för den

lediga lärarinnan fullgöi-a de med uppdraget såsom första lärarinna förenade

göromålen, bör emellertid den ändringen vidtagas i nu gällande grunder, att

sådan gottgörelse icke må utgå med högre belopp än som skulle tillkommit

vikarien, därest hon innehaft förordnande såsom tillsynslärare; sistnämnda

befattningshavare åtnjuta för närvarande särskild ersättning med högst 300

kronor för läsår.

Den nu gällande övergångsanordningen beträffande kvinnlig ordinarie lärares

lön bör enligt min mening bibehållas. I enlighet härmed bör intagas

ett stadgande av innehåll, att i fråga örn avlöning till kvinnlig ordinarie

lärare skall för tiden intill den 1 juli 1943 gälla, vad därom särskilt

stadgas. Erinras må, att den första övergångsperioden utlöper redan den 30

juni 1940. Jag förutsätter, att den för vederbörande lärarinna övergångsvis

gällande lägre löneklassen även lägges till grund exempelvis vid bestämmandet

av tjänstledighetsavdrag. Vidare förutsätter jag att de kvinnliga ordinarie

lärare, som vid reglementets ikraftträdande beräknas hava under tre år tillhört

den för sådan lärare nu gällande slutlöneklassen, från och med den 1

juli 1939 uppflyttas en löneklass.

Vad därefter angår skolöverstyrelsens förslag, att i samband med slopandet

av tillgodoräkningsrätten vid lärares inplacering i löneklass en särskild

övergångsbestämmelse skulle meddelas av innehåll, att vid befoi-dran

lill ordinarie tjänst efter den 30 juni 1939 tillgodoräkning enligt nuvarande

grunder skulle fortfarande få ske av anställningstid i egenskap av ickeordinarie

lärare, fullgjord intill utgången av juni 1939, finner jag mig icke

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

kunna förorda, att enbart för lärarnas vidkommande en särskild övergångsbestämmelse

av nämnda innebörd utfärdas.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits i fråga om övriga

statliga befattningshavare, bör personlig lönefyllnad enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 5 november 1937 (nr 874) eller andra däremot svarande

föreskrifter bortfalla för dem, som övergå till de nya avlöningsbestämmelserna.

Beträffande den övergångsanordning, som skulle följa av den av mig i del

föregående förordade omläggningen av grunden för beräknandet av övningslärarnas

avlöning, ansluter jag mig till lönenämndens förslag. I enlighet

härmed böra lärare i övningsämne, å vilkas lön för närvarande avdrag

sker på grundval av den i det föregående omnämnda treprocentregeln,

tilldelas personlig lönefyllnad med belopp, motsvarande skillnaden mellan

den avlöning de erhålla vid tillämpning av de nya avlöningsbestämmelserna

och den, som vid motsvarande timantal .skulle hava med bibehållande av

treprocentregeln tillkommit dem enligt den nya löneplanen. Personlig lönefyllnad

enligt nu förordade grunder bör för ordinarie befattningshavare utgå

så länge han kvarstår vid den befattning han innehar den 1 juli 1939.

Vad angår övningslärarna ifrågasätter jag ytterligare en särskild övergångsanordning.

Jag får erinra, att 1936 års riksdag i samband med beslut

örn en successiv omorganisation av folkskoleseminarierna medgav, att ordinarie

Övningslärare, som erhållit dylik anställning före den 1 juli 1935 och

som under tiden från och med läsåret 1936/37 intill dess att han avginge från

sin befattning konime att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som

motsvarade ett på visst sätt beräknat medeltal, skulle under varje läsår äga

åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två tredjedelar av skillnaden

mellan den avlöning, som han skulle hava uppburit, örn för tjänsten varit bestämd

en tjänstgöring av den omfattning, som motsvarade nämnda medeltal,

och den som han ägde uppbära för sin faktiska tjänstgöring under året.

I anledning av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit genom kungörelse

den 30 juni 1936 (nr 442) bestämmelser i ämnet.

I den män nämnda kungörelse blivit tillämplig å övningslärarna före den

1 januari 1938, har det personliga lönetillägg de före nämnda dag ägt åtnjuta

inräknats i den personliga lönefyllnad, som utgår jämlikt föreskrifterna

i kungörelsen den 5 november 1937 (nr 874).

Fråga har nu uppkommit, huruvida personligt lönetillägg enligt 1936 års

kungörelse bör få åtnjutas av Övningslärare, som övergått på det nu gällande

avlöningsreglementet. Såväl skolöverstyrelsen som statskontoret och undervisningsväsendets

lönenämnd hava ansett, att så bör vara fallet. Örn ej sådant

tillägg får åtnjutas, skulle nämligen Övningslärare vid folkskoleseminarium,

som omorganiserats jämlikt 1936 års riksdags beslut efter 1937 års

utgång, icke erhålla någon kompensation för den löneminskning, han får

vidkännas i anledning av omorganisationen. Efter att hava samrått med

chefen för ecklesiastikdepartementet finner jag mig böra biträda myndigheternas

uppfattning. Därest riksdagen ej framställer erinran häremot,

torde därför bestämmelser böra meddelas, som möjliggöra att personligt lönetillägg

i anslutning till de i 4936 års kungörelse meddelade bestämmelserna

må tillgodonjutas under innevarande löneregleringsperiod. Härvid bör beaktas,

att det enligt de blivande bestämmelserna utgående personliga lönetillägget

bör få åtnjutas av sådana lärare, som tidigare åtnjutit personligt

lönetillägg och på grund härav erhållit personlig lönefyllnad, allenast i den

mån detsamma överstiger den personliga lönefyllnaden.

Det synes skäligt, att även sedan civila avlöningsreglementet blivit tillämpligt

å ifrågavarande Övningslärare, viss kompensation skall kunna beredas

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

25

elem för löneminskning i anledning av folkskoleseminariernas omorganisation.

Det torde få överlåtas på Kungl. Majit att härom meddela beslut i de

icke särskilt talrika fall, då dylik kompensation kan ifrågakomma. Kompensation

synes därvid böra medgivas efter i stort sett samma grunder, som

angivits i 1936 års riksdagsbeslut, dock bör ej i något fall högre belopp tillerkännas

såsom kompensation än att detsamma jämte avlöningen och den

personliga lönefyllnad, som enligt vad förut förordats skulle utgå vid tillämpning

övergångsvis av treprocentregeln, sammanlagt motsvarar summan av

de löneförmåner, vartill vederbörande lärare varit berättigad enligt de omedelbart

före den 1 juli 1939 gällande bestämmelserna med för honom då gällande

timantal. . .

Där så befinnes skäligt, bör kompensation för löneminskning i anledning

av 1927 års riksdags beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet

i huvudsaklig överensstämmelse med vad nu angivits även kunna

tillerkännas Övningslärare vid de allmänna läroverken, vilka tidigare åtnjutit

personligt lönetillägg enligt bestämmelserna i kungörelsen den 19 september

1929 (nr 289). ........ ...

Lärarna vid här ifrågavarande läroanstalter lidra tillförsäkras samma förmån

i fråga örn bibehållande av nu utgående barntillägg, som enligt beslut

av 1938 års riksdag skall tillkomma övriga befattningshavare, å vilka civila

avlöningsreglementet blir tillämpligt. ...

Jämväl i övrigt torde för lärarna samma övergångsbestämmelser bora i

tillämpliga delar bliva gällande, som må komma att meddelas för övriga befattningshavare,

vilka övergå på civila avlöningsreglementet.

De lärare, som icke vilja övergå på det nya avlöningsreglementet, böra tillsvidare

få — efter sedvanlig årlig prövning — behålla dyrtidstiliägg men däremot

ej berättigas uppbära de förmåner av provisorisk natur, som beviljats

i avbidan på ny lönereglering, nämligen provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk

avlöningsförstärkning.

Motionerna.

Till stöd för det i de likalydande motionerna 1:252 och 11:392

framställda yrkandet har i motionen I: 252 anförts huvudsakligen följande:

Såväl skolöverstyrelsen som lönenämnden hade vitsordat, att vid den

praktiska tillämpningen av tillgodoräkningsinstitutet påtagliga skiljaktigheter

förelåge mellan å ena sidan den civila statsförvaltningen och å andra sidan

det statliga undervisningsväsendet. Detta förhållande torde ytterst bero

på att arbetsuppgifterna för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen

mera sällan ansåges likvärdiga med de ordinarie befattningshavarnas,

under det att icke-ordinarie lärare praktiskt taget alltid kunde

sägas hava med den ordinarie läraren fullt likvärdiga arbetsuppgifter.

Under det att de extra ordinarie lärare, som erliölle ordinarie tjänst

före den 1 juli 1939, linge tillgodoräkna sig all tjänstgöring utöver Ire år,

skulle de, som erhölle sin befordran efter detta datum, endast kunna påräkna

den lägre löneklassplacering, som sneddningsprincipen medgåve. Soln

exempel kunde anföras, att en extra ordinarie adjunkt med sex tjänstår vid

befordran strax före reglementets ikraftträdande skulle få tillgodoräkna

sig tre år och således omedelbart bliva placerad i 24 löneklassen, medan en

extra ordinarie adjunkt med likaledes sex tjänstår, som strax cftei sagda

datum tillträdde ordinarie adjunktstjänst, bleve placerad i 23 löneklassen.

Sorn följd av denna löneklassplacering komme den sistnämnde i ett mycket

ofördelaktigt läge i förhållande lill den förstnämnde. Den vid utnämningen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Utskottet.

till ordinarie adjunkt i 23 löneklassen placerade komme under nio år framåt

att årligen erhålla 500 kronor mindre i lön än den, som kanske endast ett

haM år tidigare — före den 1 juli 1939 — placerades i löneklass 24 vid utnämningen

till sin ordinarie tjänst. Denna löneldassplacering torde av

vederbörande komma att anses så mycket hårdare, som de i många fall

vöre familjeförsörjare och oftast hade studieskulder eller andra ekonomiska

svårigheter att kämpa med. Stundom kunde ur befordringssynpunkt ofördelaktiga

ämneskombinationer hava förorsakat en förlängd extra ordinarie

tjänstetid och fördröjt övergången till fast tjänst.

Starka skäl syntes sålunda tala för införande av sådana bestämmelser att

verkningarna av själva^ övergången till det nya lönesystemet mildrades.

Dessa bestämmelser avsåge endast åren närmast efter reglementets ikraftträdande

och torde böra tillämpas under så lång tid, som rimligtvis erfordrades,

för att de extra-ordinarie befattningshavare, som drabbades av

följderna av tillgodoräkningsförfarandets avskaffande, skulle kunna erhålla

ordinarie tjänst, förslagsvis under sex år.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts föreliggande förslag örn inordnande från

och med den 1 juli 1939 under civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8) av de ordinarie lärarna, inberäknat rektorerna, vid de statliga

undervisningsanstalter, vid vilka lönereglering åren 1937 och 1938 genomförts

i anslutning till det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen

för närvarande gällande lönesystemet.

Genom att civila avlöningsreglementet göres tillämpligt å de statsanställda

lärarna komma flertalet av reglementets bestämmelser att bliva direkt tilllämpliga

å dem. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola de särbestämmelser,

som i samband med lärarnas inordnande i reglementet bliva nödvändiga,

1 allmänhet meddelas i särskild moment under de paragrafer i reglementets

2 avdelning 8 kap., som avse åttonde, respektive tionde huvudtitlarna. En

liknande anordning har redan vidtagits i reglementet beträffande ett stort

antal befattningshavare eller befattningshavargrupper, för vilka särbestämmelser

i olika avseenden befunnits erforderliga. I 2 avdelningen 8 kap.

skulle införas särbestämmelser i fråga örn andra ordinarie lärare än rektorer.

Rektorernas avlöningsförhållanden förutsättas skola regleras i ett blivande,

såsom 3 avd. betecknat särskilt avsnitt av civila avlöningsreglementet.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot den sålunda föreslagna anordningen.

Vad däremot angår detaljerna i de föreslagna avlöningsbestämmelserna

bar Kungl. Maj:ts förslag i vissa avseenden icke kunnat av utskottet

oförändrat tillstyrkas. Utskottet upptager i det följande punkt för punkt

de delar av Kungl. Maj:ts förslag, som givit utskottet anledning till erinringar

eller uttalanden.

I fråga örn de särbestämmelser, som erfordras beträffande läroanstalterna

under åttonde huvudtiteln, vilka bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag upptagits

under beteckningen 54 § 9 morn., får utskottet anföra följande.

Enligt det i 4 punkten intagna stadgandet skulle liksom för närvarande

med befattning såsom lärare i övningsämne kunna under vissa villkor få

förenas annan tjänst. Genom ett till nämnda föreskrift fogat tillägg skulle

emellertid härvid tillika stadgas, att fråga örn förening med sådan övnings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

27

lärarbefattning av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal

befattning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, varvid medgivande

varom nu sagts skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre

år i sänder. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att ett

tillägg av i huvudsak nämnda innebörd göres till nu gällande bestämmelse.

Utskottet anser sig emellertid böra framhålla, att det av motiveringen till

det föreslagna stadgandet framgår, att tilläggets egentliga innebörd är att

om möjligt förhindra, att ordinarie övningslärartjänster få av samma tjänstinnehavare

bibehållas förenade i sådana fall, då det sammanlagda timantalet

på tjänsterna kommer att mera avsevärt överstiga vad som skäligen kan betecknas

såsom full tjänstgöring i egentlig mening. Stadgandet synes däremot

icke vara avsett att medföra, att under Kungl. Maj:ts prövning skulle

bringas exempelvis den sedan länge tillämpade anordning, som innebär att

en musiklärare med sin tjänst förenar befattning såsom kantor eller organist.

Med hänsyn till det anförda har utskottet funnit sig böra tillstyrka

sådan jämkning i uttryckssättet på denna punkt, att orden »ordinarie statstjänst

eller därmed jämförlig kommunal befattning» ersättas av »ordinarie

statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning».

I 5 punkten föreslås de grundläggande reglerna för beräknande av lön

till Övningslärare. I detta hänseende har i Kungl. Maj:ts förslag vidtagits den

ändringen i nu gällande bestämmelser, att vid undervisningsskvldighet, som

över- respektive understiger 30 veckotimmar, ökning respektive minskning

skall ske av den för vederbörande löneklass gällande årslönen med en trettiondedel

för varje veckotimme i stället för såsom för närvarande med tre

procent för varje veckotimme. Till förmån för förslaget har väsentligen

åberopats, att den föreslagna regeln (trettiondedelsregeln) ur löneteknisk

synpunkt är att föredraga framför den nu gällande (treprocentregeln) samt

att det vore önskvärt, att avlöningsbestämmelserna för de statsanställda lärarna

bringades i överensstämmelse med dem som av 1938 års riksdag godkänts

för de kommunalt anställda övningslärarna, för vilka trettiondedelsregeln

gäller.

Utskottet finner sig kunna dela den av departementschefen hävdade meningen,

att det är önskvärt, att de grundläggande avlöningsbestämmelserna

för övningslärarna vid de statliga och de kommunala högre läroanstalterna

bringas att sammanfalla. Den strävan, som förefunnits att genom förening

av tjänster söka bereda övningslärarna bättre utkomst, måste givetvis i fortsättningen

underlättas, därest de grundläggande avlöningsbestämmelserna

vid olika slags tjänster göras likartade. I princip delar utskottet således departementschefens

mening, att samma regel bör tillämpas vid de statliga och

de kommunala läroanstalterna.

Emellertid har utskottet icke känt sig övertygat örn att en förändring i

beräkningssättet för de statsanställda övningslärarnas lön, på sätt departementschefen

förordat, bör äga runi vid civila avlöningsreglementets ikraftträdande

för dessa lärare. Utskottet vill erinra, att föredragande departementschefen

i propositionen nr 278 till innevarande års riksdag angående

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor uttalat

sig för, att en utredning bör komma till stånd beträffande de kommunalt

anställda övningslärarnas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor

m. m. Med hänsyn härtill förefaller det utskottet, som örn jämförelse för

närvarande icke med nödvändighet behövde ske med det kommunala skolväsendets

förhållanden, då det gäller bestämmandet av löneställningen för de

statsanställda övningslärarna. Det synes utskottet naturligt, om en utredning

angående de kommunala övningslärarnas anställnings- och avlöningsvillkor

komme alt beröra även de statsanställda övningslärarnas förhållanden.

Då löneställningen för sistnämnda lärargrupper sålunda torde kunna

förväntas komma under övervägande vid den i utsikt ställda utredningen,

har utskottet — under erinran, att ett genomförande av trettiondedelsregeln

i allmänhet medför en sänkning av den för närvarande fastställda löneställningen

vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande

till den som följer av en tillämpning av treprocentregeln — funnit sig

böra förorda, att treprocentregeln tills vidare bibehålies för övningslärarna

vid de statliga läroanstalterna. I samband med civila avlöningsreglementets

ikraftträdande för dessa lärare bör emellertid vid sådant förhållande föreskrivas,

att övningslärarna skola vara pliktiga att, i förekommande fall mot

personlig lönefyllnad enligt av departementschefen förordade grundel-, underkasta

sig ändrade bestämmelser rörande grunden för årslönens beräknande

vid timantal, som över- respektive understiger 30 veckotimmar.

Såsom en konsekvens av utskottets ställningstagande i denna fråga torde

vissa ändringar böra vidtagas i 5 punkten b) och c) samt i 8 punkten av det

till propositionen hörande författningsförslaget. I 5 punkten b) bör

sålunda i första stycket det på två ställen förekommande uttrycket »en trettiondedel»

ersättas av »tre procent» samt i andra stycket uttrycken »fyra

trettiondedelar», »tjuguen trettiondedelar» och »tjugufyra trettiondedelar»

ersättas av respektive »12 procent», »63 procent» och »72 procent». Vidare

bör i detta sammanhang meddelas en spärregel motsvarande den i

8 § 2 inom. sista stycket avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr

873) intagna. Ett sådant stadgande erfordras icke med trettiondedelsregeln

men nödvändiggöres vid en tillämpning av treprocentregeln. Vid bestämmelsens

slutliga utformning torde densamma kunna inbegripa jämväl det i sista

meningen av 5 punkten b) i Kungl. Maj:ts förslag intagna stadgandet. I

5 punkten c) andra stycket bör uttrycket »en trettiondedel» ersättas av

»tre procent». I 8 punkten slutligen bör ordet »trettiondedelar» utbytas

mot »procent». Kungl. Majit torde få vidtaga den definitiva utformningen

av de nu ifrågavarande bestämmelserna.

I samband med behandlingen av 6 punkten, som avser tillämpningen avvisst

stadgande om lönetur och mot vilket utskottet icke har något att

erinra, har utskottet haft anledning att uppmärksamma spörsmålet örn d ocenternas

lönetursrätt. Fråga har nämligen inom utskottet uppkommit,

huruvida i föreliggande författningsförslag borde införas särskilda

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

29

bestämmelser angående lönetursrätt för docenter vid befordran till ordinarie

lärartjänst. I detta hänseende får utskottet anföra följande.

Genom 1937 års lönereglering ersattes de dittills gällande, första gången

år 1877 införda särskilda bestämmelserna angående docenternas lönetursrätt

av avlöningsreglementets allmänna stadgande!!. Det uttalades i motiveringen

till de nya bestämmelserna, att det synts vara tillräckligt, att docenttjänstgöring

finge tillgodoräknas lika med annan icke-ordinarie tjänstgöring,

d. v. s. att docenttjänstgöring i statens tjänst sknlle bedömas enligt 11 §

1 mom. första stycket avlöningsreglementet och att sådan tjänstgöring utom

statens tjänst skulle bedömas enligt 11 § 2 mom. andra stycket, enligt vilket

Kungl. Maj:t i vissa fall kunde medgiva tillgodoräkning av utomstatlig tjänstgöring.

I enlighet med denna uppfattning hade i författningsförslaget icke

upptagits någon särbestämmelse beträffande docenter.

Docenterna äga alltså för närvarande vid befordran till lärartjänst tillgodoräkna

sin tjänstetid såsom docenter i och för placering i löneklass såsom

ordinarie lärare under samma förutsättningar, som gälla för lärare vilka

befordras till ordinarie tjänst från icke-ordinarie lärarbefattning i allmänhet,

nämligen att den föregående tjänstgöringen skall vara fullgjord i en följd och

kunna anses likvärdig med den ordinarie tjänsten samt att en tid av tre år

avdrages. När nu i det nya civila avlöningsreglementet rätten för tjänstemän

i allmänhet att för löneklassplacering i erhållen ordinarie befattning tillgodoräkna

föregående anställningstid i princip avskaffas, kommer detta

alltså att gälla även för sådana lärare, vilka före utnämningen till lärartjänst

innehaft anställning såsom docenter.

I stället för den sålunda avskaffade tillgodoräkningsrätten har trätt en

vidgad tillämpning av de s. k. sneddningsreglerna, vilka upptagas i 8 § civila

avlöningsreglementet (1939:8) och innebära, att den befordrade alltid skall

erhålla en omedelbar löneökning men samtidigt också alt, där skillnaden

mellan den befordrades lön i den förra befattningen och begynnelselönen i

den nya befattningen uppgår till två löneklasser eller mera, den befordrade

får åtnöjas med begynnelselön i den högre tjänsten. Vad nu särskilt angår

docenternas förhållanden, synes, så vitt ej annat föreskrives, den sålunda

angivna grundtanken i 8 § endast kunna göras tillämplig i vissa fall, då en

docent erhåller ordinarie adjunktst junst; vid befordran till lektor för docent,

som innehar docentstipendium, inträder nämligen redan vid en placering i

lägsta för lektor gällande löneklass omedelbart en så avsevärd årlig löneökning

(omkring 2,000—4,000 kronor), att en direkt tillämpning av de i 8 §

stadgade grunderna icke torde kunna ske, med mindre kompletterande bestämmelser

meddelas.

Utskottet kan icke bortse från att docenterna hädanefter komma att förlora

en särskild lönetursrätt, som de sedan länge åtnjutit, låt vara att densamma

sedan den 1 januari 1938 varit inbegripen i den allmänna lönetursrätt,

som för närvarande är stadgad vid civila befattningshavares befordran till

ordinarie tjänst. Utskottet finner sig böra förorda, att — i avvaktan på resultatet

av den för närvarande pågående utredningen angående docentinsti
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

tiihonen — vid uppkommande fråga örn tillämpningen av 8 § 3 och 4 morn.

civila avlöningsreglementet i samband med befattningshavares tillträde till

ordinarie lärartjänst vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium särskilt avseende må fästas vid den omständigheten, att

vederbörande befattningshavare före befordringen innehaft anställning såsom

docent inom teologiska eller filosofiska fakulteten vid universitetet i Uppsala

eller Lund eller inom motsvarande läroområde vid Stockholms eller Göteborgs

högskola, dock endast i den mån vederbörande härvid visat sig hava bestritt

undervisning av den omfattning, som varit bestämd för universitetsdocent

med docentstipendium.

I 7 punkten meddelas vissa bestämmelser angående ferier och semester.

Bland annat föreskrives alt verkstadsingenjör vid tekniskt läroverk äger åtnjuta

ferier. Utskottet har i sak intet att erinra mot detta förslag, men anser

sig böra förorda, att — vid det förhållandet att det vid de tekniska läroverken

finnes endast en verkstadsingenjör, vilken därtill är uppförd å övergångsstat

— den ifrågavarande delen av bestämmelsen utbrytes ur avlöningsreglementet,

varvid föreskrift i ämnet torde böra av Kungl. Majit meddelas i annan

ordning. Vidare lämnas i den nu omhandlade punkten föreskrift angående

semestertidens längd för Översköterska och sjuksköterska vid vissa anstalter

för blinda och dövstumma. Utskottet vill erinra, att Kungl. Majit i proposition

nr 211 till årets riksdag angående anslag till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga läroanstalter föreslagit inrättandet vid läroanstalterna

för blinda av en befattning såsom sjuksköterska. Då även för denna

befattningshavare särskilda semesterföreskrifter böra gälla, förutsätter utskottet,

att Kungl. Majit, därest förslaget angående inrättande av nämnda

sjuksköterskebefattning av riksdagen godkännes, må äga att i andra stycket

av den förevarande punkten införa jämväl sjuksköterska vid läroanstalt för

blinda.

I 10 punkten föreslås ett stadgande av innehåll, att har tjänsteman, som

äger åtnjuta ferier, under de två terminerna närmast före ferietid icke bestritt

sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den mån densamma icke

innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet. Bestämmelsen

ansluter sig till motsvarande bland civila avlöningsreglementets allmänna

bestämmelser upptagna föreskrift (15 § 1 mom. andra stycket), men skiljer

sig i sakligt hänseende därifrån i det hänseendet, att uttrycket »de två terminerna»

ersatt uttrycket »sedan minst ett år» samt att orden »i den mån

densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet»

tillagts. I motiveringen till förslaget i denna del uttalar departementschefen,

att han -— i motsats till statskontoret och lönenämnden — anser den nyssnämnda

bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket civila*avlöningsreglementet

äga tillämpning även i andra fall än då tjänstledigheten föran letts av sjukdom.

Det syntes däremot departementschefen tydligt att bestämmelsen icke

vore tillämplig, i den mån ferietiden innefattades i tiden för tjänstemannen

meddelad tjänstledighet. Även under den tid, då tjänstledighetstiden sam
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

31

manfolk med ferietid, borde nämligen de bestämmelser tillämpas, som gällde

för tjänstledighet av det slag, varom fråga vore. Departementschefen har

slutligen uttalat, att det borde ankomma på den tjänstledighetsbeviljande

myndigheten att, därest tjänstledighet, som sökts för tjänstgöringstid, skäligen

borde omfatta jämväl ferietid, föreskriva såsom villkor för ansökningens beviljande

att densamma kompletterades med ansökan om ledighet jämväl för

ferietiden.

Utskottet finner sig kunna i stort sett uttala sin anslutning till vad föredragande

departementschefen sålunda anfört. Emellertid komma vid ett bifall

till Kungl. Maj:ts förslag de för de statsanställda lärarna tillämpade

grunderna att i visst avseende skilja sig från de jämlikt avlöningsreglementena

för kommunanställda lärare gällande. Enligt vad som framgår av propositionen

nr 176 till årets riksdag angående provisoriska avlöningsbestämmelser

under budgetåret 1939/40 för vissa kommunanställda lärare m. fl.,

komma avlöningsbestämmelserna för sistnämnda lärargrupper att inom kort

underkastas granskning i samband med övervägandet av frågan örn anpassning

av dessa bestämmelser efter de i civila avlöningsreglementet bestämda

grunderna. Utskottet finner sig böra under hänvisning härtill i detta sammanhang

uttala, att utskottet förutsätter, att vid den blivande översynen av

de kommunanställda lärarnas avlöningsbestämmelser särskild uppmärksamhet

ägnas åt den nu föreliggande frågan örn tjänstledighetsavdrag under

ferietid. Enligt utskottets mening böra örn möjligt likartade grunder åvägabringas

i detta hänseende inom undervisningsväsendets olika delar.

Vad i övriga punkter av 54 § 9 mom. samt i 54 §10 mom. och 56 § 3 mom.

av Kungl. Majit föreslagits har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet tillstyrker Kungl. Maj:Is förslag i dessa delar.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle avlöningsbestämmelser för rektorer vid

de statliga läroanstalterna meddelas i en 3 avdelning av civila avlöningsreglementet,

betecknad »Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan

eller eljest enligt särskilda bestämmelser». Vid det förhållandet att nämnda

avdelning av reglementet ännu icke föreligger definitivt utformad, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att dels godkänna förslag till avlöningsbestämmelser

för rektorer, att gälla från och med den 1 juli 1939, dels ock bemyndiga

Kungl. Majit att förordna, på vad sätt nämnda bestämmelser skola inordnas

i civila avlöningsreglementet.

Vad sålunda av Kungl. Majit föreslagits tillstyrkes av utskottet med nedan

angivna jämkning.

I 2 punkten har intagits ett stadgande, att rektorsbefattning tillsättes medelst

förordnande för viss tid. Då avsikten med detta stadgandes intagande

i avlöningsbestämmelserna mindre torde hava varit att meddela viss föreskrift

av ren stadgenntur än att bringa i erinran vad som i förevarande hänseende

jämlikt de olika stadgorna redan gäller, torde det nu omhandlade

stadgandet lämpligen kunna utgå ur 2 punkten och i stället införas i 1 punkten,

vilkens inledande ord förslagsvis kunde erhålla den avfattningen, att de

ifrågavarande bestämmelserna hava avseende å innehavare av medelst för
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

ordnande för viss tid tillsatt rektorsbefattning vid de läroanstalter, varom i

detta sammanhang är fråga.

Vad angår de av departementschefen berörda övergångsanordningarna får

utskottet framhålla följande.

Beträffande den övergångsanordning, som skulle följa av den förordade

omläggningen av grunden för beräknandet av övningslärarnas avlöning, får

utskottet framhålla, att densamma med den ståndpunkt utskottet i detta utlåtande

intagit i huvudfrågan icke nu behöver träda i tillämpning.

Vad därefter angår den av skolöverstyrelsen ifrågasatta övergångsbestämmelsen

till bevarande i viss utsträckning av lärares rätt att i och för placering

i löneklass tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring, har departementschefen

funnit sig icke kunna förorda, att enbart för lärarnas vidkommande

en särskild övergångsbestämmelse av nämnda innebörd utfärdas. Såsom

av det föregående närmare framgår, har emellertid i de likalydande

motionerna 1:252 och 11:392 hemställts, att extra ordinarie lärare vid befordran

till ordinarie tjänst även efter den 1 juli 1939 måtte under viss övergångstid,

förslagsvis sex år, vid placering i löneklass få tillgodoräkna sig sin

icke-ordinarie tjänstgöring före utgången av juni 1939 i enlighet med intill

sagda tidpunkt gällande föreskrifter.

Även örn utskottet till en del belijärtar de skäl, som i förevarande motioner

anförts till förmån för bevarande under viss övergångstid av den nuvarande

tillgodoräkningsrätten, kan utskottet dock icke medverka till att

särbestämmelser i detta avseende införas för lärarnas vidkommande. Det

nya avlöningssystem, som från och med den 1 juli 1939 skall tillämpas inom

praktiskt taget hela den civila statsförvaltningen, är avsett att omedelbart

helt träda i tillämpning, utan att därvid i allmänhet skulle gälla några övergångsanordningar

beträffande verkningarna av reglementets huvudgrunder

i jämförelse med de enligt nuvarande avlöningsreglemente gällande. Utskottet

vill särskilt erinra, att frågan om utfärdande av övergångsanordningar

rörande tillgodoräkningsrätten var föremål för ståndpunktstagande av föredragande

departementschefen i samband med framläggandet för 1938 års

riksdag av proposition med förslag till civilt avlöningsreglemente m. m.

(prop. 1938: 263 sid. 153). I sådant hänseende förklarade sig departementschefen

icke kunna tillstyrka de av ett par ämbetsverk gjorda yrkandena om

medgivande att fortsättningsvis under en övergångsperiod få tillämpa det

hittillsvarande tillgodoräkningsförfarandet. Enligt utskottets förmenande böra

särskilt starka skäl kunna åberopas för att en viss befattningshavargrupp

skall tilldelas en särställning i det nu omhandlade avseendet. Då sådana skäl

icke kunna anses föreligga i detta fall, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag på denna punkt och ställer sig avvisande till de i ämnet väckta motionerna.

Vad av departementschefen i övrigt anförts i fråga om erforderliga övergångsanordningar

har icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

33

II. Ordinarie vaktmästarpersonal vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter.

I samband med beslut om ny lönereglering för lärarpersonalen vid det statliga

undervisningsväsendet uttalade 1937 års riksdag, att riksdagen icke ville

motsätta sig, att vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende, i den

mån så ej skett, erhölle anställning i statens tjänst och löner, reglerade i anslutning

till de för allmänna civilförvaltningen för närvarande gällande grunderna.

Riksdagen uttalade sig vidare för, att de kontanta kostnaderna för läroverksvaktmästarnas

avlönande skulle övertagas av statsverket, såvitt anginge

ordinarie och extra ordinarie vaktmästare, men att annan vaktmästarpersonal

vid de allmänna läroverken alltjämt borde avlönas av ljus- och vedkassornas

medel.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit härefter skolöverstyrelsen

att inkomma med utredning och förslag i fråga örn lönereglering för

ifrågavarande vaktmästarpersonal. I anledning härav har överstyrelsen den

29 december 1937 avgivit utredning och förslag i ämnet. Häröver hava infordrade

utlåtanden avgivits av statskontoret och av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

Åligganden och kompetens.

Beträffande vaktmästarpersonalens åligganden och kompetens har skolöverstyrelsen

sammanfattningsvis framhållit, att de uppgifter, som i regel

påvila en vaktmästare vid ett allmänt läroverk eller annan i detta sammanhang

förekommande läroanstalt äro i hög grad beroende av förhållandena

på platsen, t. ex. tillgången på biträden för mera okvalificerade uppgifter,

såsom städning, gårdsrenhållning och dylikt. Det torde därför i många fall

vara lämpligt, att i en instruktion för vaktmästaren såsom för närvarande

på många håll redan är fallet hans huvudsakliga åligganden angivas. Det

bör tillses, att vaktmästarens arbetstid blir ändamålsenligt utnyttjad även

under läroanstaltens ferietider, med frånräknande av semestertiden för honom.

I sådana fall, då vaktmästaren under läroanstaltens lästider haft längre

arbetsdag än 7 å 8 timmar, vilket mycket ofta är fallet, bör givetvis arbetsdagen

under ferietiderna reduceras med hänsyn härtill. I skälig omfattning

synas sådana arbeten som inoljning eller fernissning av golv, fönslerputsning,

vissa reparations- och målningsarbeten, såsom lagning och fernissning

av lärjungepulpeter, lämpligen åläggas honom till utförande under

ferietider.

Statskontoret har anfört bland annat:

Statskontoret anser sig särskilt böra framhålla, att det bör ligga synnerlig

vikt uppå, att — i den mån vaktmästares arbetstid så medgiver — bland

åliggandena även inräknas portvaktssysslor, städning m. m., så att särskilda

ersättningar för dylika arbetsuppgifters ombestyrande i görligaste mån und
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 181. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

vikas. I detta sammanhang vill statskontoret jämväl fästa uppmärksamheten

vid bestämmelsen i 31 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningens

tjänstemän, vilken bestämmelse torde böra göras tillämplig även å

ifrågavarande personal. Övertidsarbete under terminerna synes böra i första

hand kompenseras genom befrielse från eller minskning av tjänstgöring

under ferier. Vid läroanstalt, där endast en vaktmästare är anställd, måste

helt naturligt tillses, att den dagliga arbetstiden, fördelad lika över hela året

— nied frånräknande av semestertiden — i varje fall icke understiger sju

timmar dagligen. Skulle vid någon skola så vara förhållandet, bör ordinarie

befattning icke inrättas.

Lönenämnden yttrar:

Lönenämnden vill framhålla vikten av, att de angivna kompetensvillkoren

verkligen upprätthållas vid befattningarnas tillsättande. Därest vid någon

läroanstalt hittillsvarande befattningshavare saknar föreskriven kompetens

för nyinrättad befattning men ändock anses böra kvarhållas vid tjänsten,

torde vederbörande — så länge han saknar dylik kompetens — icke böra

erhålla ordinarie anställning utan i stället antagas till icke-ordinarie tjänsteman.

Samma förfarande bör enligt lönenämndens mening tillämpas, då full

tjänstgöring icke kan beredas vaktmästare.

Departementschefen har anfört följande:

Jag kan i huvudsak biträda vad skolöverstyrelsen föreslagit i fråga om

vaktmästarpersonalens åligganden och kompetens. Jag ansluter mig jämväl

till de uttalanden, som i samband med denna fråga gjorts av statskontoret

och lönenämnden.

Såsom en allmän förutsättning för inrättande av ordinarie befattning i viss

lönegrad måste givetvis uppställas, att den dagliga arbetstiden, fördelad lika

på hela året med undantag av semestertiden, icke understiger sju till åtta timmar.

Härvid bör den längre arbetstid, som enligt vad skolöverstyrelsen anfört

mycket ofta föreligger under läroanstaltens lästid, kunna kompenseras

genom reducerad arbetstid under den tid, då undervisning vid vederbörande

läroanstalt icke pågår.

Det synes mig nödvändigt, att instruktioner fastställas för de olika här

ifrågavarande befattningshavarna vid varje läroanstalt. Frågan huruvida

särskilda ersättningar skola kunna ifrågakomma för arbeten utom tjänsten

är direkt avhängig av hur avgränsningen sker av de till tjänsten hörande

göromålen. Ehuru vaktmästarnas åligganden givetvis kunna växla efter förhållandena

vid varje särskild institution, något som kommer att påverka avfattningen

av vederbörande instruktioner, synes det mig dock värt att överväga,

huruvida icke genom skolöverstyrelsens — respektive kommerskollegii

— försorg en normalinstruktion kunde uppgöras, vilken kunde tjäna till viss

ledning vid fastställande av instruktionerna i de särskilda fallen. Dessa senare

torde, i anslutning till nu tillämpade grunder, efter vederbörande befattningshavares

hörande böra fastställas av lokalstyrelsen respektive styrelsen

eller, där styrelse icke finnes, av rektor.

Löneställning.

Skolöverstyrelsen har i anslutning till läroverkslönesakkunniga ansett löneregleringen

för vaktmästarpersonalen böra utgå från den lönenivå, som

är bestämd för liknande personal vid andra statliga institutioner, d. v. s.

lönegraderna B 7, B 6 och B 5. Enligt överstyrelsens mening borde samt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

35

liga ifrågavarande lönegrader kunna ifrågakomma även vid sådana läroanstalter,

där endast en vaktmästare är anställd; härvid skulle lönegraden B 7

ifrågakomma vid de mera omfattande, lönegraden B 6 vid de mellanstora

och lönegraden B 5 vid de allra minsta läroanstalterna av denna kategori.

Vid sådana läroanstalter, där mer än en vaktmästare finnas anställda, har

överstyrelsen placerat den främste vaktmästaren i lönegraden B 7. I samma

lönegrad har även placerats befattningshavare, som har att sköta mera omfattande

värmeanläggningar och därtill utföra kvalificerat reparatörsarbete,

medan annan värmeledningsskötare, som ej endast är eldare, placerats i lönegraden

B 6.

överstyrelsen framhåller, att det kunde råda en viss överensstämmelse mellan

de olika rektorsbefattningarnas vid de allmänna läroverken inplacering i

skilda avlöningsgrupper och vaktmästargöromålens omfattning. Arten och

omfånget av vaktmästarnas arbetsuppgifter betingas emellertid, fortsätter

överstyrelsen, även av andra förhållanden än antalet lärare, elever och klassavdelningar.

Hänsyn bör nämligen även tagas till skollokalernas beskaffenhet,

huruvida de äro fördelade på en eller flera byggnader, om dessa äro av

äldre eller nyare datum, med eller utan värmeledning, med en eller flera uppvärmningscentraler,

örn uthyrning av lokaler förekommer i nämnvärd omfattning

o. s. v. Vidare anser överstyrelsen viss hänsyn böra tagas till sådana

förhållanden, som för närvarande råda vid de olika läroverken, såsom antalet

för vaktmästargöromålen anställda personer, om dessa göromål även innefatta

mera okvalificerade uppgifter, såsom gårdsrenhållning och städning,

samt huru stor del av den dagliga arbetstiden som kan anses åtgå härtill.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Vad angår frågan om den lämpligaste lönegradsplaceringen av befattningshavare,

som är en läroanstalts ende vaktmästare, ansluter jag mig till skolöverstyrelsens

förslag, att samtliga tre nu ifrågavarande lönegrader böra

kunna komma till användning allt efter de skiftande förhållandena vid de

olika läroanstalterna.

I fråga om de lönegrader som böra komma till användning vid läroanstalter,

där mer än en vaktmästare finnes anställd, råder i huvudsak enighet

bland dem, som yttrat sig i ärendet. Då jag saknar anledning att avvika

från myndigheternas ståndpunkt i detta fall, förordar jag, att lönegraden

A 7 i allmänhet användes för den främste vaktmästaren vid sådana läroanstalter,

alltså för den befattningshavare, som i allmänhet betecknas såsom

»vaktmästare». Samma lönegrad bör även komma i fråga för värmeledningsskötare,

tillika reparatör, under förutsättning likväl att kvalificerat

reparatörsarbete i större omfattning ingår i åliggandena samt att vederbörande

befattningshavares arbetsuppgifter uteslutande avse reparations- och därmed

jämförliga arbeten samt skötsel av värmeledning. Annan värmeledningsskötare,

som ej endast är eldare, bör placeras i lönegraden A 0. Lönegraden

A 5 bör användas i fråga örn gymnastikvaktmästare, tillika eldare.

Sistnämnda lönegrad bör komma ifråga även för befattningshavare, som endast

är eldare.

Då det gäller att, med tillämpning av de nu angivna huvudprinciperna, för

nästa budgetår fastställa antalet befattningar och dessas lönegrader vid de

olika läroanstalterna, måste beaktas, att förhållandena på ifrågavarande,

mycket omfattande område äro så skiftande och svårbedömbara, att man

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

knappast kan påräkna att på en gång kunna genomföra en helt tillfredsställande

organisation. Svårigheterna ökas även därigenom, att föreliggande

primäruppgifter i åtskilliga fall icke äro sådana, att de verkliga förhållandena

framträda med full tydlighet. Vad sålunda anförts talar för, att

man för nästa budgetår inrättar icke-ordinarie befattningar i något större

utsträckning, än eljest bort ske, samt att en viss återhållsamhet iakttages i

fråga om befattningarnas placering i den högsta av de här ifrågakommande

lönegraderna.

Särskilda lönefrågor m. m.

Skolöverstyrelsen har upptagit till behandling vissa särskilda lönefrågor

och i samband därmed även berört sättet för redovisningen av de ersättningar,

vaktmästarna skola erlägga för naturaförmåner, överstyrelsen anför

bland annat följande.

Den avlöning, som i enlighet med den föreslagna lönegradsplaceringen

skulle tillkomma vederbörande vaktmästare, bör betraktas som bruttolön.

Några avlöningsbelopp utöver dem, som följa med lönegradsplaceringen, få

givetvis icke utbetalas. För extra arbetsuppgifter — t. ex. städning i vissa

fall eller vid uthyrning av lokaler — som icke tillhöra de sysslor, för vilka

befattningshavaren uppbär sin lön, böra dock som hittills särskilda ersättningar

utgå. För s. k. övertidsarbete torde särskild ersättning böra utgå

endast under förutsättning, att motsvarande ledighet icke kunnat beredas

befattningshavaren under annan tid, t. ex. genom minskning av den dagliga

arbetstiden under ferierna.

Då i vaktmästarnas löner i de flesta fall ingå vissa naturaförmåner, vanligen

fri bostad med värme och lyse, förutsättes, att ersättning skall erläggas

härför genom avdrag å avlöningen.

Frågor örn vaktmästares uppfattning i högre löneklass torde för vinnande

av önskvärd enhetlighet i avseende på uppflyttningsbestämmelsernas

tillämpning böra prövas och avgöras av skolöverstyrelsen.

Av olika anledningar, t. ex. genom en läroanstalts omorganisation, kan

den fast anställda vaktmästarpersonalen tänkas bliva övertalig, varför ordinarie

vaktmästare i likhet med andra befattningshavare inom statsförvaltningen

böra vara underkastade förflyttningsskyldighet.

Departementschefen har framhållit, att för vaktmästarnas naturaförmåner

borde givetvis ersättning erläggas i vanlig ordning genom avdrag å avlöningen.

Ersättningen borde vid de allmänna läroverken redovisas, så framt

bostaden icke vore belägen i staten tillhörig byggnad, såsom uppbördsmedel

å avlöningsanslaget. Motsvarande anordning borde vidtagas vid de tekniska

läroverken. I övriga fall borde i fråga om sagda ersättning i huvudsak tilllämpas

samma bestämmelser, som nu gällde för lärarna vid statens undervisningsväsende.

Frågor om vaktmästares uppfattning i högre löneklass borde enligt departementschefens

mening avgöras av vederbörande centrala ämbetsverk.

I anledning av att skolöverstyrelsen framhållit, att ordinarie vaktmästare

borde vara underkastade förflyttningsskyldighet, erinrade departementschefen

om det allmänna stadgandet i 3 § 3 mom. första stycket civila avlöningsreglementet.

Undantag härifrån syntes icke böra ifrågakomma beträffande

nu omhandlade befattningshavare.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

37

Anställning.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.

Enligt överstyrelsens uppfattning bör beslut om tillsättningen av ordinarie

vaktmästare fattas av överstyrelsen på förslag av vederbörande rektor.

Fråga om anställande av extra ordinarie vaktmästare vid en läroanstalt

bör underställas överstyrelsens prövning, överstyrelsen har vidare framhållit,

att vid uppkommen ledighet å en ordinarie vaktmästarbefattning skäl

kunna förefinnas för att befattningen icke omedelbart tillsättes. På grund

härav föreslår överstyrelsen, att överstyrelsen får rätt att på framställning

av vederbörande lokala myndighet medgiva, att en ordinarie vaktmästarbefattning

under viss tid får uppehållas av en person i extra ordinarie ställning

med avlöning i den lönegrad, som är bestämd för den ordinarie befattningen.

Genom en sådan anordning skulle därjämte tillskapas en välbehövlig

uppsättning av kvalificerade aspiranter till ledigblivande vaktmästarbefattningar.

Statskontoret och lönenämnden hava ansett att viss maximitid -—- förslagsvis

ett år — för en befattnings uppehållande på förordnande borde föreskrivas.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Jag ansluter mig till uppfattningen, att skolöverstyrelsen — respektive

kommerskollegium — bör fatta beslut angående befattningarnas tillsättande,

varvid givetvis vederbörande lokalstyrelse eller styrelse respektive,

där styrelse av nämnt slag icke finnes, vederbörande rektor bör beredas tillfälle

att i ärendet avgiva yttrande. Vad jag nu anfört bör dock tillämpas

allenast i vad avser ordinarie och extra ordinarie befattningshavare. Annan

vaktmästarpersonal bör anställas i samma ordning som för närvarande

gäller.

Vid bifall till vad sålunda förordats bör även ledigförklarande av ordinarie

och extra ordinarie befattningar ske genom vederbörande centrala ämbetsverks

försorg. ,

Beträffande frågan, huruvida vid löneregleringens genomförande ledigförklarande

i vanlig ordning av de nu till inrättande föreslagna befattningarna

bör äga rum, må erinras, att vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken

samt vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte redan är uppförd å

ordinarie stat. I dessa fall bör nuvarande personal, då fråga är om befattningar

som motsvara de för närvarande förefintliga, kunna omedelbart överföras

till den nya staten, därest de icke förklara sig önska kvarstå på för

närvarande gällande lönebestämmelser. Vad angår övriga läroanstalter kan

det enligt min mening icke vara nödvändigt att ledigförklara samtliga här

ifrågavarande befattningar. Åtskilliga av de nu tjänstgörande vaktmästarna

hava en mycket lång anställningstid vid vederbörande läroanstalt, och beträffande

vissa av dessa befattningshavare torde sannolikt ett överförande

till nyinrättad befattning utan densammas ledigförklarande framstå såsom

naturligt. Kungl. Majit torde, sedan erforderlig utredning verkställts genom

skolöverstyrelsens respektive kommerskollegii försorg, 1''å, om tillräckliga skäl

föreligga, i de särskilda fallen föreskriva, att ledigförklarande ej skall äga

rum. Eljest bör ledigförklarande ske i vanlig ordning.

Jag biträder förslaget, att ordinarie vaktmästarbefattning skall kunna, då

skill därtill äro, efter medgivande av vederbörande centrala ämbetsverk få

under viss tid uppehållas på förordnande. I likhet med statskontoret och

lönenämnden anser jag, alt sådant tillstånd bör avse högst ett år.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Övergångsanordningar.

Departementschefen bär anfört huvudsakligen följande:

I fråga om befattningshavare, som omedelbart före den 1 juli 1939 innehar

vaktmästarbefattning vid någon av ifrågavarande läroanstalter och från

och med nämnda dag erhåller ordinarie vaktmästartjänst, bör Kungl. Majit

eller skolöverstyrelsen respektive kommerskollegium, de senare enligt av

Kungl. Majit fastställda riktlinjer, äga medgiva, om så prövas skäligt med

hänsyn till befattningshavarens hittillsvarande avlöningsförmåner och långvariga

anställning såsom vaktmästare, att vederbörande placeras i högre

löneklass inom lönegraden än begynnelselöneklassen. Om även vid sådan

högre löneklassplacering minskning inträder i förhållande till avlöningen

omedelbart före övergången på den nya lönestaten, bör Kungl. Majit kunna

besluta örn personlig lönefyllnad Det må påpekas, att vid bedömandet av

de nu berörda frågorna barntillägg, som vid vissa läroanstalter för närvarande

utbetalas till vaktmästarna, böra, i förekommande fall, inräknas i de hittillsvarande

avlöningsförmånerna.

I likhet med skolöverstyrelsen och lönenämnden anser jag, att övergångslön

bör kunna utgå till nu anställd vaktmästare, som utses till innehavare

av ordinarie befattning, för den händelse lönen för närvarande utbetalas i

förskott. Övergångslön bör även kunna tillerkännas sådan befattningshavare,

därest, såsom i något fall skett, övergång till efterskottsutbetalning av lönen

ägt rum i samband med att nuvarande avlöningsreglemente blivit tillämpligt

å lärarpersonalen utan att övergångslön eller motsvarande ersättning erhållits.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter framställning

i varje särskilt fall meddela beslut, huruvida och med vilket belopp övergångslön

skall tillkomma vederbörande befattningshavare.

Personlig lönefyllnad och övergångslön torde få bestridas från vederbörligt

avlöningsanslag.

Uppenbarligen kan det i vissa fall inträffa, att för närvarande tjänstgörande

vaktmästare förlora anställningen i samband med löneregleringens

genomförande. När så befinnes skäligt, torde Kungl. Majit, i avvaktan på

förslag i ämnet till 1940 års riksdag, provisoriskt få tilldela sådan befattningshavare

skälig kompensation. Kostnaderna härför synas böra bestridas

från anslagsposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Därest nuvarande innehavare av vaktmästarbefattning å ordinarie stat

anmäler, att han icke vill underkasta sig civila avlöningsreglementets villkor

och bestämmelser, bör han bibehållas vid lön och tjänstgöringspenningar

samt, efter sedvanlig årlig prövning, oreglerat dyrtidstillägg men bör däremot

icke få uppbära tillfälligt lönetillägg.

Utskottet. Det i Kungl. Majits förevarande proposition upptagna förslaget till lönereglering

för vaktmästarpersonal vid de statliga undervisningsanstalterna ansluter

sig i huvudsak till det principbeslut i ärendet, som på Kungl. Majits

förslag fattades av 1937 års riksdag i samband med beslut örn ny lönereglering

för lärarpersonalen vid nämnda läroanstalter. Det föreliggande förslaget

innebär bland annat, att vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare

vid dessa anstalter skola fr. o. m. den 1 juli 1939 erhålla lönereglering

och inordnas under det samma dag ikraftträdande civila avlöningsreglementet.

Utskottet tillstyrker vad Kungl. Majit i nämnda hänseende

föreslagit.

I förevarande proposition nr 217 framläggas vissa allmänna principer, på

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

39

vilka en lönereglering för vaktmästarpersonalen enligt departementschefens

mening bör grundas. Frågorna om antalet befattningar av varje särskilt

slag vid envar av de skilda läroanstalterna eller grupperna av läroanstalter

ävensom dessa befattningars placering i olika lönegrader upptagas till behandling

i de till årets riksdag avlåtna propositionerna nr 211 (allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter under åttonde huvudtiteln) och nr 173 (navigationsskolorna

under tionde huvudtiteln). I detta sammanhang har utskottet

allenast att ingå på en granskning av de för den föreslagna löneregleringen

grundläggande principfrågorna.

Utskottet kan i allt väsenligt biträda vad av departementschefen i propositionen

nr 217 föreslagits under de särskilda avsnitt, som beröra åligganden

och kompetens, löneställning, särskilda lönefrågor m. m., anställning och

övergångsanordningar. Utskottet vill emellertid närmare uttala sig beträffande

ett par detaljer i det framlagda förslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid de läroanstalter, där mer än en

vaktmästare är anställd, den främste vaktmästaren placeras i lönegraden

A 7, värmeledningsskötare, som ej endast är eldare och som icke fullgör

kvalificerat reparationsarbete, placeras i lönegraden A 6 samt gymnastikvaktmästare,

tillika eldare, i lönegraden A 5. Utskottet finner sig i anslutning

härtill böra framhålla, att liksom värmeledningsskötare, tillika reparatör,

skulle kunna placeras i lönegraden A 7 i stället för i lönegraden A 6,

om kvalificerat reparatörsarbete i större omfattning ingår i åliggandena och

vederbörandes arbetsuppgifter uteslutande avse reparations- och därmed

jämförliga arbeten samt skötsel av värmeledning, bör det enligt utskottets

mening icke vara uteslutet att i fråga om gymnastikvaktmästares placering

utnyttja lönegraden A 6 i stället för lönegraden A 5 i vissa fall, då på grund

av lokala förhållanden mera kvalificerade arbetsuppgifter ingå i åliggandena

och en sådan anordning i övrigt kan anses motiverad.

Enligt vad departementschefen anfört har det på grund av föreliggande

svårigheter att fullt bedöma de verkliga förhållandena vid varje särskild

läroanstalt befunnits motiverat att för nästa budgetår inrätta icke-ordinarie

befattningar i något större utsträckning än eljest bort ske. Enligt vad som

framgår av propositionen nr 211 har med stöd härav föreslagits inrättandet

av ett antal extra ordinarie befattningar, d. v. s. praktiskt taget fasta befattningar,

förenade med såväl tjänste- som familjepensionsrätt men uppsägbar

med i regel tre månaders frist. Utskottet har i anslutning härtill allenast

velat framhålla, att därest vid en närmare undersökning av de föreliggande

förhållandena vid de särskilda anstalterna en eller annan av de befattningar,

som tills vidare förutsatts skola inrättas såsom extra ordinarie,

befinnes vara så permanent behövlig, med minst 7 å 8 timmars daglig arbetstid

fördelad på hela året bortsett från semestertid, alt den utan risk

för att vederbörande befattningshavare icke skall kunna för framtiden till

fullo utnyttjas bör kunna utbytas mot ordinarie tjänst, hinder härför icke

synes böra föreligga. Härvid torde förefintliga lokala förhållanden, exempelvis

med avseende på lärjungeantalet och dess växlingar, byggnadsfrågor

ni. m., få tillmätas stor betydelse.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Departementschefens hemställan.

Departementschefen har slutligen anfört huvudsakligen följande:

Det av den sakkunnige överlämnade författningsutkastet har, såvitt detsamma

avser ändringar i 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet,

överarbetats inom finansdepartementet. Härvid ha, utöver vad

förut angivits, jämväl vidtagits vissa redaktionella jämkningar i författningstexten.

Efter överarbetningen föreligger ett förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8), vilket förslag torde böra underställas riksdagen

för godkännande.

Utformningen av den avdelning, varunder bestämmelserna för rektorerna

skola inflyta, påverkas dels av det förslag till lönereglering för landshövdingarna,

som förelagts årets riksdag, dels av blivande löneregleringsförslag

för provinsialläkare och distriktsveterinärer. Vidare kan avdelningens slutliga

lydelse bliva beroende av ändrade lönebestämmelser för vissa professorer

vid konsthögskolan m. fl. Vid nu angivna förhållanden kan författningsförslag,

innefattande avlöningsbestämmelsema för ifrågavarande rektorer,

icke underställas riksdagen för godkännande. I stället hava de föreskrifter,

som beträffande rektorerna äro avsedda att införas i avlöningsreglementet,

sammanfattats punktvis i ett förslag till avlöningsbeståmmelser för

rektorer vid allmåmia läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter, att

lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1939. I förslaget har den särskilda

löneplan, som skulle gälla för rektorsbefattningarna, betecknats såsom

»löneplan E». Om vid den slutliga utformningen av den nya avdelningen

av civila avlöningsreglementet befinnes lämpligt att giva löneplanen annan

beteckning, bör Kungl. Majit vara oförhindrad härtill. I sådant fall bör

Kungl. Maj:t jämväl äga vidtaga härav påkallade ändringar i vederbörande

personalförteckningar.

Ovannämnda förslag till kungörelse samt till avlöningsbestämmelser för

rektorer äro såsom Bilaga 1, respektive Bilaga 2 fogade vid detta utlåtande.

Vulcottet. Vad av departementschefen i detta sammanhang anförts har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet vill framhålla, att Kungl. Majit

torde få vidtaga de mindre jämkningar i de föreslagna bestämmelsernas

ordalydelse, som kunna befinnas påkallade av vad utskottet i det föregående

anfört eller som eljest kunna befinnas av omständigheterna motiverade.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning

å ordinarie tjänstemän vid högre lärarinneseminariet,

de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, små
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

41

skoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda nied komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,

de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

2. godkänna Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila

avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8), dock i vad

avser 54 § 9 mom. 4, 5, 7 och 8 punkterna med de jämkningar

utskottet i det föregående förordat;

3. godkänna det såsom Bil. 2 vid statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 3 mars 1939 fogade förslaget till avlöningsbestämmelser

för rektorer vid allmänna läroverk m. fl.

statliga undervisningsanstalter, att lända till efterrättelse

från och med den 1 juli 1939, dock med den jämkning utskottet

i det föregående förordat;

4. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i nyssnämnda statsrådsprotokoll angivits,

förordna, på vad sätt de i föregående punkt 3 omförmälda

avlöningsbestämmelserna för rektorer skola inordnas

i civila avlöningsreglementet;

5. med avslag å motionerna 1:252 och 11:392 bemyndiga

Kungl. Majit att, vad angår ordinarie tjänstemän vid

förut angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga bestämmelser

örn övergången till civila avlöningsreglementet;

6. besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till de

ordinarie tjänstemännen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter

enligt av departementschefen förordade grunder.

Stockholm den 16 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

C. P. V. GRÄNEBO.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Pauli, von Heland, Andersson i Rixö, Iloman,

Bergman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Törnkvist, Svensson i Grönvik, Persson

i Falla, Ward, Holmdahl, Persson i Tidaholm, Åqvist, Andersson i Malmö, Bergström,

Mårtensson och Hansson i Rubbestad.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Reservation:

av herrar Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i

Landeryd, Pauli, Bergman, Domö, Holmdahl och Åqvist, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande i anledning av de likalydande motionerna

I: 252 och II: 392 (Även om utskottet---väckta motionerna.) bort hava

följande lydelse:

»Utskottet har icke kunnat undgå att finna vad i de nyssnämnda motionerna

anförts värt beaktande. Trots likartade grundläggande lönetursbestämmelser

för lärare och andra civila tjänstemän har dock den praktiska

tillämpningen av de för närvarande meddelade bestämmelserna varit för vederbörande

befattningshavare förmånligare inom undervisningsväsendet än

i allmänhet varit fallet inom den övriga civilförvaltningen. Den markerade

skillnad i löneklasshänseende, som enligt det nya avlöningsreglementets bestämmelser

kommer att i vissa fall föreligga mellan de lärare, som erhålla

ordinarie tjänst efter den 1 juli 1939, och dem, som varit i tillfälle att förvärva

sådan före nämnda dag, kan enligt utskottets förmenande väl motivera,

att en utjämnande övergångsbestämmelse meddelas. Vad angår densammas

giltighetstid, synes den av motionärerna föreslagna tiden av sex år lämpligt

avvägd. Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet, att riksdagen

måtte, i anledning av motionerna I: 252 och II: 392, besluta sådan

övergångsbestämmelse, att icke-ordinarie lärare vid här ifrågavarande statliga

undervisningsanstalter må vid befordran till ordinarie lärartjänst med

tillträde under tiden den 1 juli 1939—den 30 juni 1945 vid placering i löneklass

såsom ordinarie lärare tillgodoräkna sig sin intill utgången av juni

1939 fullgjorda tjänstgöring i icke-ordinarie anställning enligt de vid sistnämnda

tidpunkt gällande föreskrifterna»;

dels ock att utskottets hemställan i anslutning härtill bort i nedan angiven

del hava följande lydelse:

»5. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 252 och II: 392 bemyndiga Kungl. Maj:t att, vad angår

ordinarie tjänstemän vid förut angivna undervisningsanstalter,

utfärda erforderliga bestämmelser örn övergången till

civila avlöningsreglementet, med iakttagande jämväl av vad

utskottet i det föregående förordat;»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

43

Bilaga 1.

Kungl. Maj:ts förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 morn. samt

56 § civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, att 54 § 9 och 10 mom. civila avlöningsreglepaentet

den 4 januari 1939 skola erhålla följande ändrade lydelse samt att till 56 §

nämnda reglemente skall fogas ett 3 mom. av den lydelse som nedan sägs:

54 §.

Åttonde huvudtiteln.

9 mom. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,

småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma samt de

tekniska läroverken.

1. De i förevarande moment meddelade föreskrifterna hava icke avseende Bestämmelå

rektorer vid i momentet omförmälda läroanstalter, med mindre sådant sär- jämpninggskilt

angivits i de särskilda bestämmelser, som för sådana befattningshavare område,

meddelas under 3 avd. av reglementet.

2. Innehavare av sådan lärarbefattning vid de allmänna läroverken, med Röning

vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl vissa med

minskning i den från statsverket eljest utgående lönen till belopp, motsvaran- lärartjänst

de de i avlöningen ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behö- särskilda

rig ordning, som ock vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphöran- förmäner.

de eller ändring av nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation

av enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild

förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat

komma tjänstinnehavaren till godo.

3. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman Skyldighet

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom at\™jjg™ra

vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är örn vikariat befattning,

å lärarbefattning vid i detta moment avsedd läroanstalt, gälla för en tid av

sammanlagt högst sex månader av ett och samma kalenderår.

4. Såsom undantag från vad i 4 § 1 mom. stadgas gäller, att med befatt- Finnig av

ning såsom lärare i övningsämne vid någon av de i detta moment avsedda läroanstalterna

må kunna förenas annan tjänst, därest, skolöverstyrelsen på

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Beräknande

av årslön

för lärare

i övningsämne.

därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för

undervisningen äga rum; dock att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning

av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Medgivande varom nu sagts

skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år i sänder.

Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej vederbörande

rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer, på därom gjord

framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning icke kan anses

inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner uppdraget

kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid, dock

högst ett läsår i sänder.

5. För lärare i övningsämne med undantag av dels lärarinna i hushållsgöromål,

som vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats

till biträdande föreståndarinna eller som vid småskoleseminarium tjänstgör

såsom skolköksföreståndarinna, dels lärare i trädgårdsskötsel, dels lärarinna

i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda, dels lärarinna i slöjd vid vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, dels ock skolkökslärarinna, skolköksoch

kindergartenlärarinna, slöjdlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna

vid läroanstalt för dövstumma skola vid bestämmandet av läraren

tillkommande årslön följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) Då lärare i en och samma ordinarie befattning fullgör tjänstgöring å mer

än en ort, bestämmes hela lönen efter den ortsgrupp, till vilken den ort blivit

hänförd, som enligt skolöverstyrelsens bestämmande skall anses såsom lärarens

stationeringsort.

b) Där ej annat följer av vad i nästföljande stycken eller nedan under c)

sägs, utgör årslönen:

vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar det för vederbörande löneklass

och ortsgrupp gällande lönebeloppet,

vid en undervisningsskyldighet överstigande 30 veckotimmar nämnda lönebelopp

ökat med en trettiondedel för varje överskjutande veckotimme, samt

vid en undervisningsskyldighet understigande 30 veckotimmar ifrågavarande

lönebelopp minskat med en trettiondedel för varje felande veckotimme.

ökning av lönebeloppet må ske med högst fyra trettiondedelar. Minskning

av nämnda belopp må ske, i fråga om lärare i teckning, musik eller gymnastik

med lek och idrott, med högst tjuguen trettiondedelar samt, i fråga örn

lärarinna i kvinnlig slöjd, med högst tjugufyra trettiondedelar. Det efter ökning

respektive minskning uppkomna talet skall, därest det icke utgöres av

helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara hela

krontal.

Vid förening av flera här avsedda befattningar må vid årslönernas bestämmande

enligt ovan meddelade föreskrifter hänsyn icke tagas till den

del av den sammanlagda undervisningsskyldigheten, som överstiger 34 veckotimmar.

Närmare bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas

av Kungl. Majit för varje särskilt fall.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

45

c) Beträffande lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet

eller allmänt läroverk, vilken fullgör arbete med planläggning

och övervakande av lärjungarnas friluftsverksamhet, ma skolöverstyrelsen,

efter prövning för varje budgetår, bestämma, att till det antal veckotimmar,

undervisningsskyldigheten omfattar, skola för årslönens bestämmande

läggas ytterligare högst tre veckotimmar. Antalet veckotimmar, som sålunda

tillägges, skall bestämmas med hänsyn till omfattningen av nämnda arbete,

skolande härvid i fråga om högre lärarinneseminariet tagas i betraktande

allenast tjänstgöring, som fullgöres i realskolan eller flickskolan.

För lärare, som i första stycket sägs, utgör årslönen det belopp, vartill

densamma skulle uppgå vid tillämpning av de under b) meddelade bestämmelserna,

ökat för varje enligt nästföregående stycke tillagd veckotimme

med en trettiondedel av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp

gällande lönebeloppet.

6. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. a) skall såsom tjänstetid Beräknande

räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning, som omförmäles i 9 tönekiasspunkten

andra stycket av detta moment, varit hindrad att tjänstgöra. uppfly aning.

7. Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, med undantag av lärare Ferier, sei

trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium, ävensom verkstadsingenjör vid mcatcrtekniskt

läroverk äga årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som

i vederbörande stadgar föreskrivas.

Översköterska vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte ävensom

sjuksköterska vid läroanstalt för dövstumma äga åtnjuta semester under

25 dagar intill det år, under vilket de fylla 40 år, samt därefter under

35 dagar.

8. För lärare i övningsämne, vilkens årslön med tillämpning av de Tjänstledigovan

i 5 punkten b) och c) meddelade föreskrifterna bestämts på grundval av för lärare i

ett högre eller lägre antal veckotimmar än 30, utgöra A- och B-avdragen övningsämne.

de belopp, som finnas angivna i 12 §, ökade respektive minskade med samma

antal trettiondedelar, varmed det för vederbörande ortsgrupp och löneklass

gällande lönebeloppet ökats eller minskats; dock att, där sålunda

uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma

skall jämkas till närmaste femtal.

9. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att lärare äger åtnjuta Oavkortad

oavkortad lön under tjänstledighet, vilken han enligt medgivande av Kungl. lo“arghet!”

Majit använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämväl för tid, under vilken undervisningen

vid den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam

sjukdom inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare,

för vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig

att utan särskild ersättning fullgöra den återläsning, som i vederbörlig ordning

kan varda bestämd.

10. Ilar tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, under de två terminerna Tjänatledig
närmast

före ferietid icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller

fullgjort uppdrag för statens räkning, skall han vidkännas A-avdrag under tid.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

ferietiden, i den mån densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen

meddelad tjänstledighet.

Tjänstledig- 11. I stället för vad i 16 § b) sägs gäller, att lärare skall vid tjänstledigangelägenhet.

het ^ör enskild angelägenhet vidkännas B-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Majit prövas vara av

betydelse för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av skolöverstyrelsen prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom

den skolform, vid vilken läraren är anställd.

Vad sålunda stadgats gäller för sammanlagt högst 180 dagar av den tid

läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad.

Aviömng i 12. a) Ämneslärare eller övningsskollärare vid i detta moment avsedd

V18S11 XHiXl

ander tjänst- läroanstalt, vilken erhållit tjänstledighet för att bestrida full tjänstgöring vid

göring^ vid annan i momentet eller i 56 § 3 mom. omförmäld läroanstalt, skall åtnjuta

lön med det belopp, som skulle utgå, därest han i innehavande tjänst vore

ordinarie lärare vid den läroanstalt, vid vilken han tjänstgör. Därest läraren

har sin ordinarie tjänst vid sådant allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

vid vilket provårskurs är anordnad, skall han dessutom vara berättigad

att åtnjuta den i 16 punkten d) av detta moment omförmälda särskilda

ersättningen.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

b) Lärare i övningsämne vid i detta moment avsedd läroanstalt, vilken

erhållit tjänstledighet för att tjänstgöra vid annan i momentet omförmäld

läroanstalt, skall åtnjuta lön efter de ovan under a) första stycket angivna

grunderna. Härvid äger skolöverstyrelsen bestämma det antal veckotimmar,

som med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall skall läggas till

grund för årslönens bestämmande.

13. Kallortstillägg skall för sådan lärare i övningsämne, som avses i

anstalt.

JEallortstill
-

... „„ ______„_________,___avses

faiFVr lärare 5 punkten här ovan, reduceras till hälften av eljest utgående belopp, därest

lärarens undervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar.

Vid förening av annan tjänst med övningslärarbefattning må kallortstilllägg

icke utgå med högre sammanlagt belopp för år än det som i 20 § upptagits

för den kallortsklass, stationeringsorten tillhör.

14. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

vid i detta moment eller i 56 § 3 mom. avsedd läroanstalt, skall ersättning

utgå efter av Kungl. Majit bestämda grunder.

15. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan

i övningsämne.

Ersättning

till vikarie

å rektorsbefattning.

Ersättning

dandebavm"ed befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning erannan

befatt- sättning enligt de för timlärare fastställda grunderna,

ning förenad

undervisning.

Särskilda 16. Till följande befattningshavare utgå särskilda ersättningar enligt neersättningar.

. . .

dan angivna grunder.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

47

* a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i

denna egenskap särskild ersättning med 1,200 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed

jämförliga prövningar ävensom för fullgörande av uppdrag såsom kvinnlig

sakkunnig, tillsynslärare, bibliotekarie eller biträde å rektorsexpedition utgår

särskild ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Majit.

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare

för provårskursen, åtnjuter särskild ersättning härför med vid allmänt

läroverk 1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor

för år.

d) Lärare i läroämne ävensom övningsskollärare vid allmänt läroverk

eller folkskoleseminarium, där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande

icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för

provårskursen, utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskild

ersättning med 360 kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, åtnjuter särskild ersättning för i provåret ingående

metodiska föreläsningar och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater

enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Majit.

ij Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap

särskild ersättning med 720 kronor för år.

g) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken för minst en termin förordnats

att vara föreståndare för dövstumlärarseminariet, åtnjuter särskild

ersättning härför med 900 kronor för år.

h) Lärare vid läroanstalt för dövstumma där provårskurs är anordnad,

vilken för minst en termin förordnats att vara föreståndare för provårskursen,

åtnjuter särskild ersättning härför med belopp, som vid slutet av varje

termin bestämmes av skolöverstyrelsen, dock med högst 200 kronor för år.

i) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken, utan att för minst en termin

vara förordnad såsom föreståndare för dövstumlärarseminariet, meddelar

undervisning vid nämnda seminarium, åtnjuter särskild ersättning härför

med belopp, som vid slutet av varje termin bestämmes av skolöverstyrelsen,

dock med högst 600 kronor för år.

De ovan under g) och i) omförmälda ersättningarna utgå ej för termin,

under vilken dövstumlärarseminariet icke varit i verksamhet.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

lii. m. av ovannämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Majit.

17. Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke äga tilllämpning

i de fall, då lärare samtidigt innehar lärarbefattning vid läroanstalt

å mer än en ort, och ej heller, med mindre Kungl. Majit för visst fall

annorlunda förordnat, i de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som

ovan under 12 punkten omförmäles.

18. Har lärares från statsverket utgående lön minskats jämlikt de i 2

punkten av detta moment meddelade föreskrifterna, skall, där ej Kungl.

Tjänatgöringstraktamento

i vissa

fall.

Tillämpning

av stadgande

om rörligt

tillägg.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Maj:t för särskilt fall annorlunda förordnar, vid tillämpning av stadgande!

i 29 § 1 mom. med lön förstås den lön läraren skulle hava uppburit, därest

sådan minskning icke skett.

10 mom. Folkskolinspektionen.

Avlönings- Nomadskolinspektören äger åtnjuta avlöningsförstärkning med 1,500 kroförstärkning.

nor fgr Kungl. Maj :t äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då nomadskolinspektören åtnjuter tjänstledighet, under

vilken han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

56 §.

Tionde huvudtiteln.

Bestämmelsernas

tilllämpningsområde.

Skyldighet

att vikariera

å högre

befattning.

Undervisning

i annan läroanstalt.

Beräknande

av tid för

löneklassnppflyttning.

Ferier.

Oavkorta’d

lön vid viss

ledighet.

3 mom. Navigationsskolorna.

1. De i förevarande moment meddelade föreskrifterna hava icke avseende

å rektorer, med mindre sådant särskilt angivits i de särskilda bestämmelser,

som för sådana befattningshavare meddelas under 3 avd. av reglementet.

2. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår

såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är om

vikariat å lärarbefattning vid navigationsskola, gälla för en tid av sammanlagt

högst sex månader av ett och samma kalenderår.

3. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej

vederbörande rektor efter av kommerskollegium givna riktlinjer, på därom

gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning icke

kan anses inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner

uppdraget kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid,

dock högst ett läsår i sänder.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. a) skall såsom tjänstetid

räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning, som omförmäles i 6

punkten andra stycket av detta moment, varit hindrad att tjänstgöra.

5. Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i

vederbörande stadga föreskrivas.

6. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att lärare äger åtnjuta

oavkortad lön under tjänstledighet, vilken lärare enligt medgivande av

Kungl. Maj:t använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett

påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämväl för tid, under vilken undervisningen

vid den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

49

sjukdom inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare,

för vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig

att utan särskild ersättning fullgöra den återläsning, som i vederbörlig ordning

kan varda bestämd.

7. Har lärare under de två terminerna närmast före ferietid icke bestritt

sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den mån densamma icke

innefattas i tiden för läraren meddelad tjänstledighet.

8. I stället för vad i 16 § b) sägs gäller, att lärare skall vid tjänstledighet

för enskild angelägenhet vidkännas B-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Majit prövas vara av

betydelse för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av kommerskollegium prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom

navigationsskolorna.

Vad sålunda stadgats gäller för sammanlagt högst 180 dagar av den tid

läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad.

9. Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, vilken erhållit tjänstledighet

för att bestrida full tjänstgöring vid annan i momentet eller i 54 §

9 mom. omförmäld läroanstalt, skall åtnjuta lön med det belopp, som skulle

utgå, därest han i innehavande tjänst vore ordinarie lärare vid den läroanstalt,

vid vilken han tjänstgör.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

10. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

vid i detta moment eller i 54 § 9 mom. avsedd läroanstalt, skall ersättning

utgå efter av Kungl. Majit bestämda grunder.

11. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan

befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

12. För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed

jämförliga prövningar utgår särskild ersättning enligt grunder, som bestämmas

av Kungl. Majit.

13. Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke, med

mindre Kungl. Majit för visst fall annorlunda förordnat, äga tillämpning i

de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som ovan under 9 punkten

omförmäles.

Tjänstledighetsavdrag

under ferietid.

Tjänstledighet

f6r enskild

angelägenhet.

Avlöning i

vissa fall

under tjänstgöring

vid

annan läroanstalt.

Ersättning

till vikarie

8, rektorsbefattning.

Ersättning

för bestridande

av med

annan befattning

förenad

undervisning.

Särskild

ersättning.

Tjänstgöringstraktamente

i vissa

fall.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939. I fråga om lön till kvinnlig

lärarpersonal för tiden intill den 1 juli 1943 skall gälla, vad därom särskilt

stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 0 sami. Nr 181.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 181-

Bilaga 2.

Kungl. Majt:s förslag

till

avlöningsbestämmelser för rektorer vid allmänna läroverk m. fl.

statliga undervisningsanstalter, att lända till efterrättelse

från och med den 1 juli 1939.

1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å ordinarie innehavare

av rektorsbefattning vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,

folkskoleseminarium, småskoleseminarium, läroanstalt för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalt för dövstumma, tekniskt

läroverk eller navigationsskola.

2. Rektorsbefattning tillsättes medelst förordnande för viss tid.

Rektor är, om han därtill förordnas, pliktig att under sammanlagt högst

tre månader av ett och samma kalenderår mot särskild ersättning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, såsom vikarie bestrida ledamotsbefattning i skolöverstyrelsen.

Vad i 3 § 3 mom. första stycket civila avlöningsreglementet stadgas skall

icke gälla rektor.

Lärare, som förordnats att bestrida rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande, övergår till sin

innehavande ordinarie lärarbefattning. Därvid skall för bestämmandet av

lärarens placering i löneklass så anses, som örn han även under den tid förordnandet

varat bestritt nämnda lärarbefattning.

Därest så erfordras, äger Kungl. Maj:t besluta av stadgandet i nästföregående

stycke föranledd tillfällig ökning av antalet ordinarie lärartjänster.

3. Innehavare av rektorsbefattning åtnjuter lön enligt nedanstående löneplan-.

Löneplan E.

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § civila avlö- ningsreglementet intagna

löneplan A

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § civila avlö- ningsreglementet intagna

löneplan A

i

28

8

32

2

29

9

33

3

30

10

33

4

31

11

34

5

32

12

35

6

30

13

36

7

31

14

37

4. Den lönegrad, till vilken varje särskild befattning är att hänföra, angles

i tjänsteförteckningen.

Fördelningen av stationeringsorter å de i löneplan A angivna ortsgrupperna

fastställes av Kungl. Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

51

5. Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet,

prövas beträffande rektor av Kungl. Majit, dock att det centrala

ämbetsverk, varunder rektor lyder, äger meddela honom tillstånd att för

viss tid, dock högst ett läsår i sänder, åtaga sig undervisning i annan läroanstalt.

fi. Bestämmelserna i 10—18 §§, 20 §, 22—24 §§, 28—44 §§, 54 § 9 mom.

2, 9, 11, 15, 16 och 18 punkterna samt 56 § 3 mom. 6, 8, 11 och 12 punkterna

civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga delar och med de ändringar

och tillägg, som nedan angivas, lända till efterrättelse beträffande innehavare

av rektorsbefattning. Härvid skall så anses, som om nämnda befattningar

tillhörde de lönegrader i löneplan A, som här nedan angivas, näm
-

ligen:

befattning i lönegraden E 1 lönegraden A 25

» » lönegraderna E 2—5 » A 26

» » » E 6—9 » A 27

» » » E 10—14 ........... » A 30.

7. Vid tillämpning under den årliga lästiden av stadgandet i 17 § 1 mom.

civila avlöningsreglementet skall iakttagas, att det för olika förekommande

fall gällande tjänstledighetsavdraget för dag fördelas mellan rektorsgöromålen

och rektors undervisningsskyldighet på sådant sätt, att så stor del av avdragsbeloppet,

som motsvarar förhållandet mellan antalet av den tjänstledige

rektorns undervisningstimmar i veckan och medeltalet av det författningsenligt

föreskrivna antalet undervisningstimmar i veckan för ordinarie

lärare av närmast jämförligt slag, skall anses belöpa på rektors undervisningsskyldighet,

medan den återstående delen av avdragsbeloppet skall anses

belöpa på rektorsgöromålen.

8. Rektor vid institutet och förskolan för blinda äger de år, då lärarutbildning

därstädes äger rum, efter skolöverstyrelsens beprövande åtnjuta

särskild ersättning med högst 480 kronor för år räknat. Rektor vid hantverksskola

för blinda, vilken tillika är föreståndare för materialdepå, äger

åtnjuta särskild ersättning härför med 480 kronor för år.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av nyssnämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Majit.

9. I stället för vad i 41 § första stycket civila avlöningsreglementet stadgas

gäller att, därest åt rektor såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras

av statsverket eller vederbörande kommun, han skall vara skyldig att

mottaga densamma.

Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av vederbörande

kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:320 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga unde s. 1 i texten