Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939 40 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1939-03-21 · 57 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939 40 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939 40

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40 har

Kungl. Maj:t (punkt 1, sid. 1—4, av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1939)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för kommunikationsdepartementet, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 290,000 kronor.

Bortsett från överflyttning av en expeditionsvaktsbefattning från övergångsstat

till ordinarie stat innebär icke förevarande förslag andra ändringar

än sådana som betingas av ikraftträdandet av det nya avlöningsreglementet.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare .......................................... C 10

1 expeditionschef .......................................... C 8

2 kansliråd.................................................. A 30

3 förste kanslisekreterare.................................. A 26

1 förste byråingenjör............ A 26

3 andre kanslisekreterare.................................. A 21

1 registrator................................................ A 15

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr (i. fi01 89 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Befattning

Lönegrad

1 förste expeditionsvakt ............................

...... A 7

2 kanslibiträden.....................................

...... A 7

2 expeditionsvakter..................................

...... A 5

3 kontorsbiträden ....................................

...... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator..........................................

...... A 22

1 andre kanslisekreterare............................

...... A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 föredragande i regeringsrätten.......................... Eo 29

1 föredragande för stadsplaneärenden.................... Eo 28

Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i

tjänst;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen .................... 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,förslagsvis 160,000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,förslagsvis 17,600

4. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 12,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... 53,400

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.. 7,600 61,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 15,400

Summa förslagsanslag kronor 290,000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 290,000 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4), vilket avser anvisande av samma belopp,

som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 43,800

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, sid. 5—34) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departements
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

chefen förordad personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 675,800 kronor, därav 337,900

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens till grund för förevarande framställning

liggande förslag innebär dels en betydande förstärkning av styrelsens nuvarande

personal och dels vissa ändringar i avseende å redan befintliga

tjänster. Behovet av personalförstärkning har av styrelsen ansetts särskilt

trängande beträffande personalen å järnvägs- och luftfartsbyrån samt personalen

utan byråindelning. Med hänsyn till den kraftiga utveckling, som

under de senaste åren förekommit inom flera områden av styrelsens verksamhet,

har departementschefen ansett sig böra i åtskilliga avseenden biträda

de framställda förslagen.

I fråga örn järnvägs- och luftfartsbyrån har departementschefen sålunda —

med hänsyn bland annat till den ökning av byråns administrativa arbetsuppgifter,

som de planerade åtgärderna för privatflygningens stödjande beräknas

medföra — tillstyrkt styrelsens förslag örn inrättande av en ordinarie

notarietjänst (21 lönegraden), varjämte han i betraktande av den ökning av

de med marktjänsten vid luftfartslederna sammanhängande arbetsuppgifterna,

som föranletts av markorganisationens fortgående utveckling, funnit

styrelsens förslag örn inrättande av en förste byråingenjörstjänst (26 lönegraden)

för dessa arbetsuppgifters handhavande böra på det sätt bifallas,

att den nu för samma arbetsuppgifter avsedda byråingenjörsbefattningen

(21 lönegraden) omändras till en förste byråingenjörstjänst. Departementschefen

har däremot ansett sig icke kunna biträda styrelsens förslag örn inrättande

av en biträdande järnvägsinspektörsbefattning (arvode å 10,000

kronor) och en befattning för tillsyn närmast över flygskoleverksamheten i

landet (arvode å 12,000 kronor).

Styrelsens förslag örn inrättande å vägbyrån av en ordinarie gatuinspektörsbefattning

i 29 lönegraden har också befunnits böra lämnas utan bifall,

varjämte föreslagen överflyttning till ordinarie stat av tre å brobyrån placerade

biträdande ingenjörer i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän

tillstyrkts endast i vad avser en av dessa ingenjörer.

Den av styrelsen föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna på vägtrafikbyrån

med två nya biträdande ingenjörstjänster i 21 lönegraden har av

departementschefen ansetts kunna begränsas till att avse anvisande av ytterligare

5,000 kronor för avlönande av extra personal.

Styrelsens förslag ifråga om personalen utan byråindelning har däremot i

huvudsak biträtts av departementschefen. Han tillstyrker sålunda dels överflyttning

till ordinarie stat av befattningen såsom geotekniker hos styrelsen

(26 lönegraden) dels inrättande av följande nya befattningar, nämligen en

befattning som ritare (15 lönegraden), en kanslibiträdestjänst (7 lönegraden),

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

en expeditionsvaktstjänst (5 lönegraden) och två kontorsbiträdestjänster

(4 lönegraden), av vilka befattningar endast kanslibiträdestjänsten och en av

kontorsbiträdestjänsterna skulle uppföras å ordinarie stat, dels ock beräknande

av ett belopp av 3,400 kronor för förstärkning av styrelsens militära

personal.

De av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

organisation kunna, enligt vad utskottet inhämtat från kommunikationsdepartementet,

beräknas medföra en årlig kostnadsökning av 64,000

kronor. I övrigt är den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande

anslag, vilken uppgår till sammanlagt 141,800 kronor, att hänföra till den

av löneregleringen föranledda omräkningen av nu utgående löner.

Det äskade anslaget föreslås, med tillämpning av samma fördelningsgrund

som för nu löpande budgetår, skola till halva sitt belopp avräknas mot

automobilskattemedlen.

Den föreslagna förstärkningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter

— vilken huvudsakligen avser personalen å styrelsens järnvägs- och

luftfartsbyrå samt personalen utan byråindelning — har i betraktande av

de senaste årens kraftiga utveckling inom styrelsens verksamhetsområden ej

ansetts böra föranleda någon erinran från utskottets sida. Med tillstyrkande

alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

1 allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat

1 generaldirektör............................

4 byråchefer ................................

1 järnvägsinspektor ........................

1 luf tf artsinspektör..........................

4 förste byråingenjörer ....................

1 förste revisor..............................

1 kamrerare...................................

3 byråingenjörer .............................

3 revisorer ...................................

1 notarie ....................................

1 kansliskrivare...............................

1 förste expeditionsvakt.....................

6 kanslibiträden .............................

2 expeditionsvakter .........................

9 kontorsbiträdet! ...........................

C 12

A 30

A 28

A 28

A 26

A 24

A 24

A 21

A 21

A 21

All

A 7

A 7

A 5

A 4

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 5

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20 e.

1 biträdande luftfartsinspektör .......................... Eo 26

2 biträdande ingenjörer .................................. Eo21

1 revisor.................................................... Eo 21

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor ............................ A 30

1 byråchef och vägtrafikinspektör ...................... A 30

3 väginspektörer.......................................... A 29

2 förste byråingenjörer .................................. A 26

6 byråingenjörer .......................................... A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 förste byråingenjör .................................... Eo 26

7 biträdande ingenjörer.................................. Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet.

Kronor

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................................ 292,400

Arvoden, bestämda av Kungl. Majit................ 4,600

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................... 125,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 12,200 137,200

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 25,800

Säger kronor 460,000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Kronor

l. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ................................................ 135,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................... 61,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis_6,600 08,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 12,200

Säger kronor 215,800

Summa förslagsanslag kronor 675,800;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 675,800, därav

337,900 kronor att avräknas mot autoinobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 34—38) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

131,300 kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag, som för nu löpande budgetår är uppfört med ett

belopp av 113,200 kronor, föreslås med hänsyn till den begärda ökningen

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal samt de ökade kostnaderna

för styrelsens geotekniker skola för nästa budgetår anvisas med ett till

131,300 kronor förhöjt belopp.

De för reseersättningar avsedda medlen föreslås sålunda skola höjas från

52.000 till 57,500 kronor eller med 5,500 kronor, varav 1,000 kronor belöpa

å vägbyrån, 1,500 kronor å luftfartsavdelningen oell 3,000 kronor å militäravdelningen.

Beträffande expenser, närmare bestämt övriga expenser för

eget behov — för vilket ändamål för nu löpande budgetår anvisats dels

40.000 kronor till löpande utgifter och dels 9,900 kronor till vissa engångskostnader

— föreslås att förstnämnda belopp skall höjas med 15,800 kronor,

varav 10,800 kronor avse årliga utgifter för geoteknikerns instrument- och

laboratorieutrustning. Härjämte begäres ett belopp av 5,000 kronor för anskaffning

av möbler och skrivmaskiner m. m. åt nya befattningshavare.

Anslagsposten till publikationstryck föreslås med hänsyn till behovet av

ökade medel för tryckning av »Meddelanden från luftfartsmyndigheten» skola

höjas med 1,700 kronor till 6,000 kronor.

En sammanfattning av Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet lämnas

i efterföljande sammanställning, i vilken, för jämförelses skull, även medtagits

motsvarande siffror för budgetåren 1937/38 och 1938/39.

K

rönö

r

1937/38

1938/39

Prop.

Resekostnader:

Väg-, bro- och vägtrafikinspektionen ...

30,000

32,000

33,000

I övrigt ....................................

Expenser:

16,500

20,000

24,500

Bränsle, lyse och vatten ...............

Övriga expenser:

6,000

6,000

6,000

För eget behov:

Löpande utgifter....................

30,000

40,000

55,800 i)

Engångsutgifter ....................

5,000

9,900

5,000

För annat än eget behov ............

1,000

1,000

1,000

Publikationstryck..........................

4,300

4,300

6,000

92,800

113,200

131,300

*) Härav 10,800 kronor till geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

i

Av det sålunda äskade anslaget föreslår departementschefen följande

belopp skola avräknas mot automobilskattemedlen:

Kronor

Väg-, bro- och vägtrafikinspektionens resekostnader.................... 33,000

Geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning (årskostnad) — 10,800

Övriga expenser för annat än eget behov .............................. 1,000

Hälften av expenserna i övrigt............................................ 28,000

Hälften av publikationstryck.............................................. 3,000

[Kronor 75,800

Årskostnaderna för geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning,

10,800 kronor, äro alltså] avsedda att bestridas av automobilskattemedel.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle emellertid de ersättningar som framdeles

uttagas för täckande av samma utrustningskostnader tillföras den allmänna

budgeten.

Riksdagens år 1938 församlade revisorer hava i sin berättelse rörande

statsverket under § 20, del I, sid. 103—106, behandlat frågan örn redovisningen

av de utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker uttagna

ersättningarna från uppdragsgivarna, varvid) anförts bland annat följande:

Yad först beträffar frågan örn sättet för redovisningen av debiterade ersättningar

synes det med fog kunna ifrågasättas, huruvida väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i tillbörlig grad bevakat statens intresse att dessa inkomster

verkligen tillgodoföras vederbörliga medelstitlar i den ordning, som

rätteligen bör ske. I detta avseende synes styrelsen icke hava utövat betryggande

kontroll. Numera lärer dock åtgärder i dylikt syfte hava vidtagits.

Under det att ersättningsräkning tidigare tillställdes endast uppdragsgivaren,

utskrives sådan räkning numera i tre exemplar, varav ett går

till uppdragsgivaren och de två andra till vederbörande revisor, respektive

kamreraren hos styrelsen. Det torde vidare knappast vara avsett eller riktigt,

att styrelsens omkostnadsanslag skall belastas med kostnader för de geotekniska

biträdenas expensutgifter. Dylika kostnader synas långt tidigare hava

bort — såsom nu sker — påföras vederbörande uppdragsgivare.

Revisorerna vilja särskilt fästa uppmärksamheten därvid, att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska verksamhet numera vunnit en betydande

omfattning. Kring styrelsens geotekniker har så småningom samlats

en hel stab av medhjälpare med olika uppgifter — för närvarande 15 befattningshavare.

Denna arbetskraft avlönas som nämnts direkt med inflytande

betalning för verkställda geotekniska undersökningar. Ett dylikt förfaringssätt

kan givetvis vara berättigat, i den mån arbetsuppgifterna och personalen

icke hava allt för stor omfattning. Såvitt revisorerna kunna finna, tenderar

emellertid den geotekniska avdelningen att bliva av sådan storlek, att det

nuvarande avlöniugssättet icke längre är lämpligt. Det torde böra tagas

under övervägande örn icke den ändringen bör vidtagas, att bruttoinkomsten

av hela verksamheten i fråga redovisas antingen å riksstatens inkomstsida

eller eventuellt såsom uppbördsmedel under styrelsens anslag. Örn så ej

sker, torde åtminstone en inkomst- och utgiftsstat för avdelningen böra

upprättas.

I avgiven förklaring, del II, sid. 74 och 75, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, att med den erfarenhet å området, som alltmera vinnes,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

det för ett kommande budgetår lärer kunna för den geotekniska avdelningen

upprättas en inkomst- och utgiftsstat med ett visst mått av tillförlitlighet.

Vad först angår sättet för redovisningen av ersättningar, som geoteknikern

och hans biträden uttaga av vägdistrikt och andra uppdragsgivare för utförda

markundersökningar m. m., anser utskottet de av riksdagens revisorer

härutinnan framställda erinringarna berättigade. Med beaktande av dessa

erinringar — vilka jämväl beröra väg- och vattenbyggnadsstyrelsens under

nästföregående punkt behandlade avlöningsanslag — avser emellertid styrelsen,

enligt vad av dess förklaring framgår, att föreslå en sådan omläggning

av dessa inkomsters bokföring, att statsrevisorernas önskemål skulle väsentligen

tillgodoses. Med hänsyn till vad som för nästa budgetår föreslagits i

avseende å redovisningen av- berörda inkomster, skulle en nedsättning av

det anslagsbelopp, som föreslagits skola avräknas mot automobilskattemedel,

kunna ifrågasättas. I avvaktan på att angivna omläggning blir helt genomförd

anser sig emellertid utskottet ej böra föreslå någon ändring i den nu

föreliggande anslagsberäkningen för budgetåret 1939/40.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

131,300 kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 5, sid. 39—60) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för statens väginstitut, dels godkänna av departementschefen

förordad stat för statens väginstitut, att tillämpas tillsvidare från och med

budgetåret 1939/40, dels ock till statens väginstitut för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 198,000 kronor, att avräknas mot automotilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 198,000 kronor.

Statens väginstitut, vars verksamhet omfattar forskning, experiment och

undersökningar beträffande olika vägtyper och vägmaterial samt rörande

vägtrafiken och dess inverkan på vägarna, bildades genom den av 1934 års

riksdag i princip beslutade omorganisationen av svenska väginstitutet. Det

ombildade institutet skulle enligt riksdagens beslut anknytas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt hava att biträda styrelsen med utredning,

undersökning och bearbetning av framkomna uppslag till väghållningens

rationalisering och förbättring i övrigt. Vid genomförandet av den sålunda

beslutade nyorganisationen, vilken trädde i tillämpning på hösten 1934,

förutsattes frågan örn den närmare utformningen av institutets organisation

som statligt organ skola föreläggas riksdagen efter ytterligare utredning

i ämnet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade på hösten 1936 slutligt förslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

i själva organisationsfrågan, vilket förslag av Kungl. Maj:t anmäldes för 1937

års riksdag. Departementschefen förklarade sig härvid i stort sett icke hava

någon erinran att framställa mot vad som föreslagits beträffande väginstitutets

blivande ställning i organisatoriskt och administrativt avseende. Det

uttalades emellertid från såväl departementschefens som riksdagens sida, att

med ett slutligt ståndpunkttagande härutinnan borde anstå i avbidan på

ytterligare utredning rörande institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande

till tekniska högskolan, ävensom angående gränsdragningen mellan

institutets och statens provningsanstalts arbetsområden. Det ansågs, att

detta uppskov, särskilt i betraktande av att färdigställandet av den planerade

nybyggnaden för institutet kunde beräknas bliva fördröjt, skulle komma att

medföra relativt liten olägenhet.

Arbetena med nybyggnaden kunna enligt vad nu meddelats beräknas

bliva avslutade under första hälften av nästa budgetår. Institutets nuvarande

mera provisoriska organisation, som i avsevärd mån betingats av

de yttre förhållanden, under vilka institutet hittills haft att fullgöra sina

åligganden, har därför nu ansetts böra erhålla den fastare utformning, som

tidigare förutsatts. Det förslag till definitiv organisation, som nu framlagts,

grundar sig i allt väsentligt på 1936 års förslag samt innebär i vad avser

personalen endast smärre jämkningar i sistnämnda förslag.

Frågan örn institutets ställning till tekniska högskolan har ej

heller i det nu föreliggande förslaget bringats till en definitiv lösning, beroende

på att högskolan ännu icke tagit slutlig ställning till spörsmålet.

Väginstitutet har emellertid för sin del förklarat sig berett till samarbete

antingen på så sätt, att institutet helt övertager undervisningen i ämnet

vägbyggnad, eller genom att institutet, i den mån undervisningen kan hava

behov därav och så kan ske med hänsyn till institutets andra arbetsuppgifter,

i annan ordning ställer sina erfarenheter till förfogande för undervisningen.

I samarbete med högskolan har lokalfrågan ordnats på sådant

sätt, att båda dessa alternativ kunna genomföras. Med hänsyn härtill och

då den nu föreslagna organisationen för institutet ansetts icke lägga hinder

i vägen för ett övertagande sedermera från institutets sida i större eller

mindre omfattning av nu berörda undervisning vid högskolan, har departementschefen

funnit nu ifrågavarande spörsmål icke böra fördröja lösningen

av frågan om väginstitutets blivande organisation.

Vid behandlingen av spörsmålet örn gränsdragningen mellan väginstitutets

och statens provningsanstalts arbetsområden har institutets

direktion framhållit svårigheterna att klart och bestämt verkställa en

dylik gränsdragning och ansett det lämpligast, att direktionen i varje fall

erhåller befogenhet att avgöra, huruvida visst arbete lämpligen bör överlämnas

till provningsanstalten för utförande. Såsom allmän regel skulle

emellertid gidia, att provningar, som betingades av institutets forskningsverksamhet,

skulle ske inom väginstitutet, medan löpande laboratorieprovningar

enligt uppställda normer skulle förläggas till provningsanstalten.

Departementschefen, vilken ansett det vanskligt att i detalj uppgöra en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

sådan fördelning ar förekommande uppgifter mellan de båda institutionerna,

som vid tillämpningen icke skulle visa sig medföra praktiska olägenheter,

samt därför icke velat ifrågasätta annan grund för fördelningen än en sådan

av principiell natur, har funnit vad direktionen sålunda föreslagit vara

lämpligt avvägt och stå i överensstämmelse med de båda institutionernas

allmänna uppgifter.

Yäginstitutets inre organisation föreslås anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med det tidigare framlagda förslaget. Sålunda skulle institutet

omfatta — förutom en kontorsavdelning — tre tekniska avdelningar,

nämligen en vägavdelning, en geologisk avdelning och en maskinteknisk

avdelning.

I fråga örn institutets personal innebär det nu föreliggande förslaget

i jämförelse med nuvarande förhållanden icke någon mera betydande utökning

av antalet fast anställda befattningshavare. I detta avseende begränsar

sig förslaget till inrättande av en befattning som laboratoriechef (Eo 26),

en befattning som förste laboratoriebiträde (Eo 11) och en befattning som

kontorsbiträde (Eo 4). Förslagets mera väsentliga innebörd beträffande

personalen, som nu är i sin helhet anställd mot arvode, hänför sig till att

de fast anställda befattningshavarna skulle inordnas under gällande avlöningsreglementen.

Härvid skulle föreståndaren för institutet under benämning

överingenjör och chef erhålla ordinarie anställning med placering i

lönegraden C 6 i nya avlöningsreglementet. Han förutsättes skola tillsättas

medelst förordnande på sex år. Övriga för närvarande fast anställda befattningshavare

skulle samtliga erhålla ställning som extra ordinarie tjänstemän

och placeras tre avdelningschefer i 28 lönegraden, en laborator på

geologiska avdelningen och en förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden, en

avdelningsingenjör i 21 lönegraden, en förste verkmästare i 15 lönegraden,

en kansliskrivare (registrator) i 11 lönegraden, en provberedare i 8 lönegraden

och ett kansli- och ritbiträde i 7 lönegraden.

För den tillfälliga personalen, vilken avses skola undergå någon ökning,

begäres ett belopp av 30,000 kronor. Med hänsyn till att väginstitutet kan

förväntas komma att liksom hittills varit fallet anlitas för tillfälliga undersökningar

och andra uppdrag åt, bland andra, vägdistrikt, städer och enskilda,

för vilka av vederbörande uppdragsgivare full ersättning utgår, kar

föreslagits, att ifrågavarande anslagspost skall uppföras såsom förslagsvis

beräknad och att från densamma skola få bestridas kostnaderna för den

extra personal, som i anledning av ifrågakommande undersökningar eller

uppdrag kan behöva tillfälligt anställas. Såsom förutsättning för att utgiftsposten

utan medgivande av Kungl. Majit skall få överskridas skall emellertid

gälla, att en mot utgiften svarande inkomst tillföres väginstitutet.

Institutets avlöningsstat, för närvarande slutande å i runt tal 94,000

kronor, skulle vid bifall till det nu framlagda förslaget uppgå till sammanlagt

145,100 kronor.

Till institutets omkostnader, vilka för nu löpande budgetår beräknats

till i runt tal 60,000 kronor, begäres för nästa budgetår ett belopp av 67,800

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

Den för nästa budgetår föreslagna staten för institutet slutar alltså å ett

belopp av 212,900 kronor. Härifrån avgå emellertid beräknade inkomster

i form av ersättningar för materialkontroll och för försålda publikationer

m. m. örn tillhopa 14,900 kronor. Härefter återstå 198,000 kronor, med

vilket belopp institutets anslag föreslås skola uppföras å riksstaten för nästa

budgetår.

Den av väginstitutet bedrivna forsknings- och undersökningsverksamheten

är av stor betydelse för vägväsendets fortsatta utbyggande och förbättring.

Det synes därför angeläget, att institutets nuvarande mera provisoriska

organisation i och med fullbordandet av nybyggnaden erhåller den fastare

utformning, som tidigare förutsatts. Den omständigheten, att spörsmålet

örn institutets ställning till tekniska högskolan ännu icke kan avgöras, torde

därför icke böra få föranleda ytterligare uppskov med lösningen av frågan

om institutets blivande organisation. Utskottet förutsätter emellertid i likhet

med departementschefen, att från vederbörande framlägges slutligt förslag

i ämnet i så god tid, att detsamma kan upptagas till prövning i samband

med frågan örn anslag för budgetåret 1940/41.

Yad Kungl. Majit föreslagit i avseende å gränsdragningen mellan väginstitutets

och statens provningsanstalts arbetsområden har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Det nu framlagda organisationsförslaget innebär beträffande institutets

personal i främsta rummet den ändringen i nuvarande förhållanden, att de

fast anställda befattningshavarna skola inordnas under gällande avlöningsreglementen

— chefen såsom ordinarie tjänsteman och de övriga såsom

extra ordinarie befattningshavare. Härjämte föreslås inrättande av tre nya

befattningar, nämligen en befattning såsom laboratoriechef, en befattning

som förste laboratoriebiträde och en kontorsbiträdestjänst. Utskottet har

funnit sig kunna biträda vad sålunda föreslagits ävensom godkänna de olika

befattningshavarnas placering i lönehänseende.

Då utskottet även i övrigt funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens väginstitut:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef .......................................... C 6

Utskottet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 avdelningschefer ................................................ Eo 28

1 laboratoriechef .................................................... Eo 26

1 laborator ......................................................... Eo 24

1 förste avdelningsingenjör .................................... Eo 24

1 avdelningsingenjör ............................................. Eo21;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Stat.

Avlöningar.

Kronor

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis 13,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 86,700

b) Avlöningsförköjningar m. m., förslagsvis 8,700 95,400

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ......... 30,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 6,500

Säger kronor 145,100

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis.........

2. Expenser, förslagsvis ..................

3. Publikationstryck, förslagsvis ......

4. övriga utgifter, förslagsvis .........

Kronor

..................... 8,500

..................... 21,800

..................... 6,000

..................... 31,500

Säger kronor 67,800

Summa kronor 212,900

1.

2.

Särskilda uppbördsmedel.

Kronor

Ersättningar för materialkontroll m. m................ 14,800

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m................ 100

_Säger kronor 14,900

Nettoutgift förslagsvis kronor 198,000;

c) till statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 198,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 198,000 kronor.

6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Kungl. Maj:t

har (punkt 6, sid. 60—62) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning

m. m. för statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 165,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Det nu föreliggande förslaget örn anskaffning av viss engångsutrustning

för statens väginstitut innebär i jämförelse med det år 1936 framlagda förslaget

en icke obetydlig kostnadsökning. Sålunda skulle kostnaderna för

utrustningen sammanlagt''uppgå till 260,000 kronor eller 60,000 kronor mer än

vad tidigare preliminärt beräknats, ökningen sammanhänger dels med den

under senare år inträffade allmänna prisstegringen och dels med teknikens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

13

utveckling, som medfört ökade anspråk på utrustningens omfattning. Då,

såvitt kunnat bedömas, den begärda anskaffningen torde vara erforderlig för

att institutet skall kunna fylla sina olika uppgifter på ett tillfredsställande

sätt, vill jag icke motsätta mig bifall till det nu föreliggande förslaget. Av

den erforderliga utrustningen bar redan anskaffats sådan för ett belopp

av 40,000 kronor. För den återstående anskaffningen skulle alltså erfordras

ett belopp av (260,000 — 40,000) 220,000 kronor, vilket belopp föreslås

skola fördelas på två budgetår med 165,000 kronor på nästa budgetår

och 55,000 kronor på budgetåret 1940/41. Mot den föreslagna fördelningen

har jag icke något att erinra.

I likhet med övriga kostnader för statens väginstitut torde nu ifrågavarande

anslag böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till instrumentutrustning m. m. för statens

väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslagav

165,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 62—89)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för vägorganisationen i länen, dels godkänna av departementschefen

förordad stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas tillsvidare

från och med budgetåret 1939/40, dels och till vägorganisationen i

länen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av 770,000

kronor.

Ingenjörspersonalen vid vägorganisationen i länen utgöres av vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer, vägingenjörsassistenter och tillfälliga vägingenjörsassistenter.

Yägingenjörsbefattningarna äro sedan den 1 juli 1934

uppförda å ordinarie stat, 23 befattningar i 28 lönegraden och den för Gotlands

län avsedda befattningen i 26 lönegraden. De biträdande vägingenjörerna,

vilkas antal uppgår till 16, äro extra ordinarie befattningshavare

med placering från och med budgetåret 1937/38 i 22 lönegraden. Vägingenjörsassistenterna,

vilka äro 7 till antalet samt tidigare åtnjöto arvode motsvarande

15 löneklassen, hava från och med budgetåret 1936/37 hänförts till

18 lönegraden för extra befattningshavare, innebärande begynnelselön enligt

15 löneklassen. De tillfälliga vägingenjörsassistenterna, vilka ej äro anställda

för helt budgetår utan för högst 7 månader per budgetår, åtnjuta

arvode motsvarande 15 löneklassen samt få finnas anställda till antal av 22.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens till grund för förevarande framställning

liggande förslag — vilket i huvudsak avser förbättring av löne- och

tjänsteställningen för vissa kategorier av den biträdande ingenjörspersonalen

samt on icke oväsentlig förstärkning av denna personal — har av Kungl.

Majit biträtts i väsentliga delar.

Kungl. Majit har sålunda biträtt styrelsens förslag om utbyte av de nu
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

varande sju vägingenjörsassistentbefattningarna mot biträdande vägingenjörstjänster,

varefter i samtliga län utom Gotlands kommer att finnas anställd

en biträdande vägingenjör, ävensom förslaget, att de tillfälliga vägingenjörsassistenterna

skola erhålla lielårsanställning och få anställas till ett

antal av 23, av vilka en gemensam för såväl Blekinge som Gotlands län.

Styrelsens förslag örn anställande av ytterligare fyra vägingenjörsassistenter,

av vilka var och en skall under året tjänstgöra i två av de mest arbetstyngda

åtta länen, sex månader i vartdera länet, har också biträtts av Kungl.

Maj:t. Detsamma gäller förslaget om att i Gotlands län skall i likhet med

vad fallet är beträffande övriga län anställas ett extra ordinarie rit- och

skrivbiträde i högst 7 lönegraden samt förslaget örn höjning av de för extra

rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden avsedda medlen med 5,400

respektive 2,950 kronor. Förslagen örn överförande av de biträdande vägingenjörerna

till ordinarie stat och om uppflyttning av vägingenjören i Gotlands

län från 26 till 28 lönegraden hava däremot ansetts böra lämnas utan

bifall. Vidare har förslaget örn placering av vägingenjörsassistenterna såsom

extra ordinarie tjänstemän i 18 lönegraden ansetts böra bifallas endast

på det sättet, att ifrågavarande befattningshavare de första två åren anställas

såsom tillfälliga befattningshavare med lön enligt 15 löneklassen och därefter

placeras såsom extra ordinarie tjänstemän i 18 lönegraden.

Den årliga kostnaden för den av Kungl. Maj:t föreslagna utbyggnaden av

vägorganisationen i länen kan enligt vad som inhämtats från kommunikationsdepartementet

beräknas till 100,000 kronor. Återstående ökning av de

för avlöningar avsedda medlen, 28,200 kronor, sammanhänger med den av

löneregleringen föranledda omräkningen av nu utgående löner.

Härjämte föreslås en höjning av de för expenser avsedda medlen med

6,600 kronor.

Statsverkets inkomster av vägingenjörernas förrättningar, vilka inkomster

för nu löpande budgetår upptagits till 170,800 kronor, hava med hänsyn till

den föreslagna förstärkningen av ingenjörspersonalen beräknats komma att

stiga så, att de för nästa budgetår kunna upptagas till 275,600 kronor. På

grund härav kan höjningen av anslaget reduceras till 30,000 kronor.

Kimgl. Maj:ts förevarande förslag — innefattande framställning örn vissa

utökningar av vägingenjörsorganisationen — tillstyrkes av utskottet.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra örn de ekonomiskt

vittutseende och i samhällslivet djupt ingripande spörsmål, som vägfrågorna

numera utgöra, liksom ock örn det stora inflytande som vägingenjör erna utöva

vid länsstyrelsernas i en växande grad betydelsefulla avgöranden av

dessa ärenden. Angeläget är därför att vägingenjörerna jämte dessas fackutbildade

hjälpkrafter icke endast uppfylla kraven beträffande den mera rent

formella ingenjörsmässiga kompetensen utan också besitta erforderlig praktisk

förfarenhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

s. 15 Kontrollera mot PDF

tStatsutskottets utlåtande Nr 6. 15

a) godkänna följande personalförteckning för vägorganisa
-

tionen i länen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län).............. A 28

1 vägingenjör (i Gotlands län) ...................... A 26

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

23 biträdande vägingenjörer.......................... Eo 22;

b) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

...................................................... 262,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................... 425,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 40,600 465,700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 43,800

Säger kronor 772,000

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 175,000

2. Expenser, förslagsvis.................................. 98,600

Säger kronor 273,600

Summa kronor 1,045,600

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som

verkställts av vägingenjörer och deras biträden .. 275,600

Nettoutgift förslagsvis kronor 770,000;

c) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 770,000 kronor.

8:o) Bidrag till vägunderhållet på landet rn. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8,

sid. 89—110) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, till bidrag till vägunderhållet på landet

m. m. för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 68,100,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av

68,100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition,

nr 220, föreslagit riksdagen, bland annat, att till bidrag till vägunderhållet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

på landet m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 70.400,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp

av 70,400.000 kronor.

I två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 73, av herr

II. von Horn m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 137, av herr

E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen vid behandling av sjätte

huvudtiteln, automobilskattemedlens fördelning, måtte hos Kungl. Majit föreslå

sådan ändring i utfärdade bestämmelser, att vägförbättringsarbeten, till

vilkas utförande på underhållskontot länsstyrelsen lämnat tillstånd och som

redan påbörjats men ej hunnit slutföras under år 1938, må få färdigställas

under år 1939 och kostnaden härför påföras underhållskontot.

I detta sammanhang må erinras, att riksdagens år 1938 församlade revisorer

under paragraf 21 i berättelsen angående statsverket (Del I, sid. 106—

109) upptagit frågan örn vägförbättringsarbeten, förda på underhållskontot,

varvid erinrats att betydande belopp alltjämt användas till förbättringsarbeten

av det slag, varom här är fråga. I anslutning härtill anföres följande:

Enligt ovan nämnda anvisningar må såsom vägunderhåll upptagas endast

smärre förbättringsarbeten. Att denna begränsning icke alltid iakttagits torde

framgå av ovanstående tabell. Såsom exempel på förbättringsarbeten, som

vissa länsstyrelser funnit skäligt utföra på underhållskontot, må anföras,

att enligt i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtad uppgift länsstyrelsen

i Uppsala län medgivit, att kostnaderna, 194,600 kronor, för förbättring av

vägen Uppsala—Gävle på sträckan mellan Vallskog och Fänestad, km. 0/000

—4/700 få påföras underhållskontot. Vidare har länsstyrelsen i Västerbottens

län, som under år 1938 medgivit förbättringsarbeten för sammanlagt

ej mindre än 852,300 kronor, bland annat, medgivit att kostnaderna för förbättring

av vägen Vojmån—Stensele sockengräns 180,000 kronor samt kostnaderna

för förbättring av vissa delar av vägen Bastuträsk—Norsjö—Malå—

Holmfors 115,000 kronor skulle få påföras underhållskontot. Dylika vägförbättringar

kunna givetvis icke hänföras till »smärre förbättringsarbeten».

Av tabellen framgår tydligt, att vissa länsstyrelser icke tagit någon som

helst hänsyn till 1935 års riksdags uttalande rörande missförhållandena på

detta område. Sedan 1938 års riksdag beslutat, att från och med 1939 års

ingång förbättringsarbeten icke vidare må utföras å underhållskontot och

bestämmelser i sådant syfte utfärdats (S. F. S. 396/1938), synas vissa länsstyrelser

hava velat begagna det icke återkommande tillfället att med medel,

avsedda till vägunderhåll, så mycket som möjligt tillgodose sina län med

vägförbättringar utan hänsyn till att detta varit till förfång för de övriga

länen. Revisorerna finna nämnda förfarande synnerligen anmärkningsvärt.

Förklaringar hava avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna

(Del II, sid. 76—107).

Av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 19 november

1938 preliminärt framlagd översikt framgår att kostnaden för att bringa

huvudvägarna i riket till den standard som är påkallad med hänsyn till nu

förutsedd utveckling av vägtrafiken uppgår till nära en miljard kronor.

I anslutning härtill anföres följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

Självfallet är angelägenheten hos dessa arbeten olika. Av det preliminära

materialet synes emellertid framgå, att i första rummet arbeten för ett belopp

av omkring 600 miljoner kronor äro påkallade.

Örn hänsyn toges allenast till dessa sistnämnda arbeten och desamma

fördelades på en så relativt lång tidsperiod som tio år, skulle den årliga

kostnaden komma att uppgå till för omläggnings- och förbättringsarbeten

jämte beläggningar cirka 60 miljoner kronor och för brobyggnader eirka 7

miljoner kronor.

Den ovannämnda inventeringen avser, såsom nämnts, endast arbeten å

huvudvägnätet å landsbygden. Några motsvarande uppgifter för erforderliga

arbeten å det övriga landsvägnätet stå icke till buds. Visserligen har tidigare

utredning verkställts på föranstaltande av 1935 års vägsakkunniga rörande

bland annat behovet av omläggnings- och förbättringsarbeten å de allmänna

vägarna i riket, såväl huvudvägar som andra vägar. Denna utredning Indes

dock efter andra linjer än generalplanen, varför en jämförelse dem emellan

ej skulle bliva rättvisande. Ett minimimått på behovet av förbättringar av

andra landsvägar än huvudvägar torde emellertid kunna erhållas med ledning

av den omfattning, i vilken dylika arbeten ingå i de nu gällande flerårsplanerna

för länen. En överslagsberäkning visar, att dylika arbeten ingå i

planerna med en sammanlagd genomsnittlig kostnad av omkring 5 miljoner

kronor per år.

Det årliga vägbyggnadsbehov, säger styrelsen sammanfattande, som sålunda

förefunnes och som skulle kunna tillgodoses under en tioårsperiod med

de här omnämnda anslagen, skulle alltså motsvara följande kostnader:

Vägförbättringsarbeten .............................................

•därav för:

Omläggning, förbättring och beläggning av huvudvägar

......................................................... 60

Omläggning och förbättring av andra landsvägar (nuvarande

kostnad) ....................................... 5

Smärre förbättringar (nuvarande kostnad) ......... 3

Nyanläggning av landsvägar ....................................

Täg- och gatuarbeten i städerna .................................

Nyanläggning av ödebygdsvägar.................................

Byggande av broar ...................................................

{Ytterligare tillkommer viss kostnad för brobyggnader å

andra vägar än huvudvägar, som icke nu exakt kan

angivas.)

68 miljoner kronor

12 » »

26 » »

3 » »

7 » »

Summa 116 miljoner kronor

Härtill komme så de andra vägändamål, enskilda utfartsvägar m. fl., vilka

icke i detta sammanhang beröras.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog med hänsyn till anförda omständigheter,

att automobilskattemedlen för budgetåret 1939/40 helt borde

tagas i anspråk och att följaktligen någon avsättning till automobilskattemedelsfonden

för nämnda år icke bör ske. Dessutom föreslog styrelsen att

viss del av de fonderade medlen disponerades för kommande budgetår. Denna

del ansågs dock, trots det påfallande stora anslagsbehovet, böra begränsas till

cirka 7 miljoner kronor, eller samma belopp, varmed de under budgetåret

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 0. cci 89 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1938/39 inflytande automobilskattemedlen av styrelsen beräknades överskrida

den i riksstaten uppskattade automobilskatteinkomsten under nämnda budgetår.

Utskottet vill härvid erinra att enligt proposition 220 innevarande budgetårs

automobilskattemedel kunna beräknas inflyta med 125 i stället för antagna

115 miljoner kronor, vadan alltså nämnda överskott bör beräknas till 10 i

stället för 7 miljoner kronor.

Departementschefen har funnit skäl för närvarande icke föreligga till en

sådan disposition av automobilskattemedelsfonden, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, i anslutning vartill anföres följande:

Avsikten med fondens inrättande var bland annat att bereda möjlighet

för statsmakterna att i någon mån anpassa vägarbetenas omfattning efter

konjunkturförhållandena. Under tider av relativt god arbetstillgång skulle

medel avsättas till fonden, och vägarbetena i motsvarande grad begränsas,

varigenom skulle vinnas, att det allmännas arbeten skulle i något mindre

utsträckning konkurrera örn arbetskraften med det enskilda näringslivet,

då detta gav relativt god sysselsättning. Under depressionstider åter, då

den privata företagsamheten inskränktes och arbetslöshet uppstod, skulle

vägarbetena utvidgas och sysselsättning och inkomst kunna beredas en

del av den eljest lediga arbetskraften. De ekonomiska konjunkturerna synas

mig emellertid för närvarande icke påkalla en sådan extra ordinär utvidgning

av vägarbetena, som för en disposition av fondmedel förutsatts. Jag

finner mig vidare böra erinra därom, att den avsättning till fonden, som

verkställts för innevarande budgetår, icke skett genom en inskränkning av

vägarbetena. Tvärtom torde en viss utvidgning därav ha möjliggjorts därigenom,

att 1938 års riksdag ställde ett särskilt anslag av 25,000,000 kronor

till vägdistriktens förfogande. Anslaget avsåg visserligen närmast att möjliggöra

för vägdistrikten att betala vissa skulder, men härigenom har uppenbarligen

de ordinarie medlen i större utsträckning frigjorts för nya arbeten.

Slutligen torde få beaktas, att redan den enligt nuvarande uppskattning

för budgetåret 1939/40 i jämförelse med innevarande budgetår väsentligt

stegrade automobilskatteinkomsten, vilken avses att tagas helt i anspråk

för vägarbeten under budgetåret, möjliggör en viss utvidgning av vägarbetena.

Skulle en ökad arbetslöshet dock motivera en ansvällning av

vägarbetena, synas dessa böra ske genom anlitande av de anslag till vägarbeten,

vilka upptagas å den beredskapsstat för budgetåret 1939/40, varom

förslag torde komma att föreläggas riksdagen.

På grund av dessa överväganden räknar jag med att till förfogande för

de anslag, vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, står ett belopp

lika med den av chefen för finansdepartementet angivna inkomsten av

automobilskattemedel under budgetåret 1939/40. Härav följer, att de av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och från andra håll föreslagna anslagssummorna

i vissa fall måste reduceras.

Vid iakttagande av riksdagens redan fattade beslut eller vad som föreslagits

i utskottets nu föreliggande utlåtande nr 6 eller i ej ännu behandlade

propositioner skulle nästkommande budgetårs automobilskattemedel disponeras

sålunda:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1939140 års automobilsJcattemedel.

(135,000,000—2,495,000)» 132,505,000 kr.

19

Väg- och Statens National- Brobygg- Repara- Hamnar Bidrag Av- Återstod

vatten- väginsti- föreningen nador. tiona- och till väg- sättning

byggnads- tut. Forsk- för trafik- Sten- beredskap farleder underhållet till statens

styrelsen, nings- och säker- sättning, inom väg- på landet automo
Vägorga-

undersök- hetens Steninköp väsendet (85 % av hilskatte
nisationen

nings- främjande 1938 års medels
i

länen arbeten kostnader) fond

1,183,700 467,000 100,000 8,800,000 800,000 1,000,000 70,400,000 100 49,754,200

Bidrag till Vägskatte- Bidrag Ny- Ny- Enskilda Tillfarts- Bidrag till

städernas utjämnings- till vägför- anläggning anläggning utfarts- vägar till underhåll

väg- och bidrag bättrings- av lands- av öde- vägar inlands- m. m. av

gatu- under arbeten vägar bvgdsvägar banan enskilda

hållning 1939 vägar

12,265,000 5,050,000 21,715,200 6,000,000 2,100,000 1,400,000 224,000 1,000,000

*) Avskrivning av lagringskostnader............................................. 2,000,000

Statspolisen (femte huvudtiteln) .............................................. 345,000

Fiskerinäringen (nionde huvudtiteln) .......................................... 150,000

Summa kronor 2,495,000

Till komplettering av en av utskottet — i utlåtande nr 6, sid. 20 — vid

1938 års riksdag lämnad liknande uppgift må meddelas, att under tiden till

den 1 januari 1939 hava till nybyggnad och förbättring av vägar använts

av arbetslöshetsmedel: 254 miljoner kronor (åren 1918—1938 x);

av automobilslcattemedél: 289 miljoner kronor (åren 1924—1938 2):

från allmänna budgeten: 143 miljoner kronor (åren 1841—1938).

Inledningsvis anser sig utskottet under denna första punkt rörande vägväsendet

böra erinra örn de stora, alltjämt otillfredsställda vägbyggnadsbehov

som biltrafikens fortgående ansvällning dragit med sig. Såsom redan vid

1937 års riksdag förutsågs kommer vägbyggnadernas finansiering att under

närmaste åren vålla stora vanskligheter. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

preliminära uppskattningar skulle under en tioårsperiod årskostnaderna

för erforderliga vägarbeten — inräknat även för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna — kunna skattas till 116,000,000 kronor

årligen. Utan att ingå på denna uppskattning i övrigt vill utskottet framhålla

att i jämförelse med den angivna årskostnaden för huvudvägarnas förbättring,

60,000,000 kronor, motsvarande för övriga landsvägar angivna siffra

av 5,000,000 kronor förefaller låg. Aven på dessa övriga landsvägsleder gör

sig behovet av utvidgningar, omläggningar och förbättringar efterhand alltmer

kännbart.

Inräknas underhållskostnaderna för landsbygdens vägar torde årskostnaderna

för rikets vägväsen efter denna beräkning få antagas stiga till 200,000,000

*) Härtill böra läggas de medel, över 20 miljoner kronor, som av 1933 och 1934 års riksdagar

under fonden för förlag till statsverket anvisats till vägar eller stensättning av

vägar, broar och skenfria korsningar.

a) Härav utgör 25 miljoner kronor en vid 1938 års riksdag beslutad engångsbetalning

av statsbidrag flir arbeten som redan av vägdistrikten utförts i avvaktan på dylikt bidrag.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

kronor. Även om en viss del av dessa stora årsbelopp får förutsättas falla

å de väghållningsskyldiga — den årliga vägskatten uppgår för närvarande

till inemot 35,000,000 kronor för år — är det dock uppenbart att nästkommande

budgetårs automobilskattemedel även vid en så hög beräkning som

135.000. 000 kronor äro för sitt ändamål synnerligen knappa.

Enligt beslut av 1938 års riksdag beräknas automobilskattemedelsfonden

för nu löpande budgetår tillföras omkring 43,000,000 kronor. Detta beslut tillkom

under antagande av att automobilskattemedlen för innevarande budgetår

skulle uppgå till 115,000,000 kronor, medan numera i verkligheten inemot

125.000. 000 kronor beräknas inflyta. Yad nu närmast budgetåret 1939/40

beträffar kunde under sådana förhållanden skäl tala för att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag örn att viss del av de till automobilskattemedelsfonden

från innevarande budgetårs inkomster avsatta medlen omedelbart tagas i

anspråk för vägbyggnader. En sådan åtgärd måste dock i viss män sägas

strida mot den tanke som låg till grund för automobilskattemedelsfondens

ändrade användning, nämligen att under goda konjunkturer uppsamla medel i

fonden, som först sedermera under tider av depression och arbetslöshet skulle

tagas i anspråk. Med hänsyn härtill och i betraktande av vad departementschefen

i övrigt anfört har utskottet ej ansett sig böra frångå den i statsverkspropositionen

uppgjorda finansieringsplanen annat än i de rätt begränsade

hänseenden som påkallas av propositionen nr 220.

Vidkommande nu närmast förevarande anslag böra de stegrade kostnaderna

för vägarnas underhåll uppmärksammas. I mån av den kraftigt växande

vägtrafiken ställer sig grusvägsunderhållet på mera hårt trafikerade vägar

alltmer oekonomiskt. Det måste därför framstå som angeläget att övergången

från dylikt underhåll till helpermanenta beläggningar (i huvudsak

gatsten eller cement) eller halvpermanenta beläggningar (i huvudsak asfalt

eller vissa tjäremulsioner) på allt sätt befrämjas. Särskilt i betraktande av

de betydande besparingar, som de hel- och halvpermanenta beläggningarna

medföra i underhållet, måste denna synpunkt tillmätas betydelse vid anslagstilldelningen

till vägförbättringsarbeten. Yad de helpermanenta beläggningarna

beträffar är att märka den möjlighet, som under vissa angivna villkor

förefinnes att å underhållet föra amorteringskostnaderna för lån, som ett vägdistrikt

upptagit för dylika beläggningar. Det synes vara förtjänt av övervägande

huruvida ej en liknande finansieringsform bör åtminstone i vissa

fall medges även för halvpermanenta beläggningarnas del. Lämpligt utförda

kunna dessa beläggningar medföra besparingar i underhållet samt också tillsvidare

ersätta den helpermanenta beläggningen, som är mera kapitalkrävande

och som ofta dessutom drar med sig rätt omfattande breddnings- och rätningsarbeten.

Att märka är att i samband med borttagandet vid 1938 års riksdag av

rätten att å underhållet föra smärre förbättringsarbeten också upphävdes

rätten att på dylikt sätt finansiera engångsutläggen för de halvpermanenta beläggningarna.

Eedan detta förhållande kan åberopas för att dessa senare

beläggningar i amorteringshänseende nu i stället jämställas med de helpermanenta

beläggningarna. Erinras må ock att 1931 års väg- och brosak
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

kunniga tillstyrkte kär angivna upplåningsform även för de kalvpermanenta

beläggningarnas del. En särskild anledning att just nu beakta denna fråga

är att, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framliållit, för budgetåret

1939/40 bidragen till kalvpermanenta beläggningar ock till smärre förbättringsarbeten

komma att belasta automobilskattemedlen dubbelt därigenom

att av dessa medel bestridas såväl de arbeten, som utförts under år 1938

ock som påförts nämnda års underhåll, som de arbeten, vilka skola utföras

under år 1940 med bidrag från anslaget till vägförbättringar.

Med hänsyn härtill synes från riksdagen böra uttalas att kinder ej bör

möta för Kungl. Majit att efter frågans ytterligare övervägande utfärda de

närmare bestämmelser som kunna finnas påkallade rörande eventuell rätt

att som underhållskostnad bokföra amorteringskostnad för lån upptagna

jämväl för /mfcpermanenta beläggningar.

Beträffande till sist den motionsvis berörda frågan örn rätt för vägdistrikt

att utan kinder av beslutad omläggning av de allmänna bidragsgrunderna

påföra 1939 års underhållskostnader vissa smärre förbättringsarbeten, vartill

länsstyrelse redan tidigare lämnat tillstånd, får utskottet hänvisa till statsrevisorernas

ovan återgivna uttalande liksom för övrigt också till den uppfattning

1935 års riksdag tillkännagivit i denna sak. Då genom beslut av

vissa länsstyrelser vägförbättringsarbeten i betydande utsträckning påförts

underhållskontot innebure detta, framhöll riksdagen, en orättvisa mot andra

län och ett missförhållande, som påkallade rättelse. Under åberopande

härav får utskottet avstyrka motionerna.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag och med avstyrkande

av motionerna hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till bidrag till vägunderhållet på landet

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

70,400,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 70,400,000 kronor;

b) att motionerna I: 73 och II: 137 ej må av riksdagen bifallas.

9:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkt 9, sid. 110) örn beräkning av anslag till avsättning

till statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende särskild

framställning numera gjorts i propositionen nr 220 örn avsättning av 150,300

kronor — kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härigenom

anmäles.

10:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Majits förslag

(punkt 10, sid. 110 och lil) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majits

i en numera avlåten, den 3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 220, upptagna

förslag, hemställa,

att riksdagen må till vägskatteutjämningsbidrag för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,050,000 kronor, att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp

av 5,050,000 kronor;

ll:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Kungl. Majit bär

(punkt 11, sid. lil och 112) föreslagit riksdagen att till bidrag till väg- och

gatuarbeten i städerna för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 12,265,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför bland annat följande.

I enlighet med de nya grunderna för automobilskattemedlens disposition

skall från och med nästa budgetår anslaget till bidrag till städernas vägoch

gatuhållning anvisas som reservationsanslag. Enligt vad som framhölls

i nästlidet års statsverksproposition borde detta anslag så beräknas, att städernas

relativa andel av automobilskattemedlen bleve ungefär densamma som

enligt tidigare bestämmelser. I sammanhang härmed anfördes vidare, att örn

hela anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet — 85 % respektive

90 % av vägdistriktens verkliga kostnader — upptoges bland de anslag,

som skulle fråndragas den till förfogande för anslag under sjätte huvudtiteln

stående totalsumman av automobilskattemedel, innan fördelningen

mellan städer och landsbygd ägde rum, beräkningsgrunden för anslaget till

städerna borde vara 25 % av återstoden. Häremot gjordes från riksdagens

sida ingen erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag, som innebär anslagets beräkning

efter de normer, som angåvos vid 1938 års riksdag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 12,265,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Majit

har (punkt 12, sid. 112 och 113) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 21,765,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till vägförbättringsarbeten föreslagna

anslagsbeloppet, 30,000,000 kronor, är formellt väsentligt högre än

de belopp, som under de närmast förflutna åren tilldelats länsfonderna för

utförande av omläggnings- och förbättringsarbeten. I verkligheten är emellertid

skillnaden mindre, enär på underhållskostnadernas konto till och med

utgången av år 1938 förts vissa kostnader för smärre förbättringsarbeten

och halvpermanenta beläggningar till ett genomsnittligt belopp av i runt

tal 11,000,000 kronor årligen, varå bidrag utgått med 85 % eller 9,350,000

kronor. Tages hänsyn härtill, blir det av mig i det föregående förutsatta

anslaget till vägförbättringsarbeten något mindre än de belopp, som under

de senaste åren stått till förfogande för dessa arbeten. Med hänvisning till

vad jag tidigare anfort1) finner jag mig dock icke kunna förorda, att anslaget

'') Se statsverkspropositionen, sid. 103—106.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

till vägförbättringsarbeten anvisas med högre belopp än 21,765,000 kronor.

Jag förutsätter, att av detta belopp viss del kommer att ställas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande att av styrelsen disponeras för vägbeläggningsarbeten,

samt att av återstående belopp viss del reserveras för att

av Kungl. Majit vid förefallande behov användas för brådskande arbetsföretag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. För automobilskatteutgifternas

balansering mot inkomsterna bör dock anslagsbeloppet bestämmas till

21,715,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

21,715,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt

13, sid. 114 och 115) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av

landsvägar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 74, inom första kammaren

av herr A. O. Frändén, m. fl., och den andra inom andra kammaren, nr 48,

av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att förevarande anslag måtte

anvisas med ett belopp av 7,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit ett anslagsbelopp av

7,000,000 kronor eller samma summa varmed anslaget varit uppfört de

senaste åren. För att bland annat vägförbättringsanslaget ej skall för starkt

reduceras har departementschefen ansett beloppet böra begränsas till 6,000,000

kronor.

Utan att förneka det föreliggande stora behovet av anslag jämväl till nya

landsvägsbyggnader kan utskottet dock ej tillstyrka höjning av det i riksstatsförslaget

beräknade beloppet. Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag å motionerna I: 74 och II: 48 i vad de skilja sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må till bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

6,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har

(punkt 14, sid. 115—119) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom första kammaren

av kerr K. A. Johanson m. fl. ock den andra inom andra kammaren, nr

263, av kerr O. JE. Sandberg m. fl., kar kemställts, att förevarande anslag

måtte anvisas med ett belopp av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckt motion,

nr 282, kar kemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med vägock

vattenbyggnadsstyrelsens förslag anslå 100,000 kronor till påbörjandet

av arbetet på mellanriksvägen från Sädvaluspen till Graddis vid norska

gränsen.

Under erinran att behovet av ödebygdsvägar i de för bidrag från anslaget

ifrågakommande länen är mycket stort, samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit en höjning av anslaget med 400,000 kronor anför departementschefen

vidare följande:

En sådan höjning av anslagssumman utöver det för innevarande budgetår anvisade

beloppet vore i ock för sig önskvärd men synes mig dock icke möjlig

utan åsidosättande av andra lika berättigade anspråk. Under hänvisning till

vad jag i det föregående anfört rörande avvägningen av anslagen till skilda

ändamål sinsemellan, förordar jag därför, att anslaget för nästkommande budgetår

anvisas med samma belopp som för budgetåret 1938/39, eller 1,900,000

kronor.

I fråga örn framställningen från länsstyrelsen i Västerbottens län örn

inrättande av ett särskilt anslag för byggande av en inlandsväg genom de

övre delarna av Vilhelmina, Tärna och Sorsele socknar biträder jag väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens mening, att bidrag till kostnaderna för ett sådant

företag få, i den mån arbetet kommer att utföras, bestridas av medel från här

förevarande anslag. Beträffande framställningen från länsstyrelsen i Gävleborgs

län vill jag, utan att ingå på frågan örn beskaffenheten av de vägföretag,

som framställningen närmast åsyftar, framhålla att med hänsyn till förhållandena

i vissa delar av länet fog torde förefinnas för att även Gävleborgs län

berättigas till bidrag från här förevarande anslag under med andra ifrågakommande

län jämförliga förutsättningar. Jag anser alltså, att Gävleborgs

län bör upptagas bland de län, som äro berättigade till bidrag från anslaget

till nyanläggning av ödebygdsvägar.

Utskottet har ej velat motsätta sig att jämväl Gävleborgs län berättigas

till bidrag från anslaget. Erinras må emellertid att ödebygdsvägarna äro

allmänna, av staten till 90 procent bekostade och såväl på grund härav som

också på grund av sin längd för staten rätt kostsamma företag. De lia

ursprungligen tillkommit för att möjliggöra det allmänna vägnätets mera

nödtorftiga utsträckning inom nordligaste Sveriges vidsträckta fjäll- och

ödemarksområden. Endast i den mån likartade förhållanden kunna tänkas

förekomma inom Gävleborgs län bör länet berättigas till bidrag från anslaget.

I regel torde förhållandena inom länet vara sådana, att hithörande vägbehov

böra tillgodoses från anslagen till enskilda vägar.

Vad därefter angår den motionsvis påyrkade höjningen av anslaget vill

utskottet tillstyrka att detsamma uppföres med ett belopp av 2,100,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 25

kronor, eller 200,000 kronor mer än vad som anvisats för innevarande år

och som nu av Kungl. Majit äskats.

Såsom i motionen II: 282 anförts, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på hemställan av länsstyrelsen i Norrbottens län föreslagit ett anslag av

100.000 kronor till en mellanriksväg från Sädvaluspen till Graddis vid norska

gränsen, vilket belopp emellertid departementschefen ej ansett böra upptagas

för nästa budgetår. Hela väganläggningen är beräknad draga en kostnad av

2.260.000 kronor. Utskottet måste dela departementschefens uppfattning att

det för närvarande ej kan vara tillrådligt att igångsätta ett sådant vittutseende

företag och därmed ytterligare kringskära möjligheterna att genomföra andra

mera angelägna vägbyggnader.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 134 och II: 263, må till bidrag till nyanläggning

av ödébygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och

Värmlands län för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 2,100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

att motionen II: 282 örn vägen Sädvaluspen—Graddis ej

må av riksdagen bifallas.

15:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, sid. 119—121) örn beräkning av anslag till bidrag till

byggande av enskilda vägar kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande,

vilket härigenom

anmäles.

16:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 121 och 122) om beräkning av anslag till bidrag

till underhåll av enskilda vägar m. m. kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande, vilket härigenom

anmäles.

17:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Med tillstyrkande

av Kimgl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 122—-124) hemställer utskottet,

att riksdagen må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

224,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 18, sid.

124—127) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

I en inom andra kammaren av herrar A. Hilding och P. Persson i Norrby

väckt motion, nr 134, Ilar hemställts, att anslaget måtte uppföras med

4.500.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Ridare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 69, av herr K. Magnusson i Kalmar m. fl. och den andra inom

andra kammaren, ur 110, av herr O. lönnegård m. fl., hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg måtte låta verkställa en

skyndsam utredning för upprättande av förslag till anläggning av en broförbindelse

mellan fastlandet och Öland över Kalmarsund från Kalmar samt

att härför erforderligt belopp må efter Kungl. Maj.ts beprövande utgå av

medel från det av Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln äskade anslaget å

3.500.000 kronor till bidrag till byggande av broar.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Det framgår av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att behovet

av medel till brobyggnader är mycket stort. Endast på grund av den knappa

medelstillgången har styrelsen ansett anslaget böra bibehållas vid samma

belopp som för innevarande budgetår. I likhet med styrelsen finner jag

anslaget böra anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår eiler

3,500,000 kronor.

Styrelsen har i sin skrivelse föreslagit en utvidgning av anslagets användning

till att omfatta även anläggande av skenfria korsningar mellan

järnväg och landsväg. Ehuru detta ändamål icke torde hava varit avsett att

tillgodoses med här ifrågavarande anslag, synes mig intet hinder böra möta

för en sådan användning av anslaget, där detta befinnes ändamålsenligt. Ur

trafiksäkerhetssynpunkt är ett ersättande av plankorsningar med skenfria sådana

å våra mest trafikerade vägar ytterligt värdefullt. Med undantag för det

å kapitalbudgeten bland anslagen till statens järnvägar upptagna anslaget till

skenfria vägkorsningar m. m., avsett till bestridande av nämnda järnvägars

andel i kostnaderna för dylika anläggningar finnes numera intet särskilt anslag

för ändamålet upptaget å riksstaten. Jag har på dessa grunder intet att invanda

mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. I huvudsak torde dock

anslaget böra disponeras för de därmed ursprungligen avsedda ändamålen.

Någon förändring av anslagets benämning torde därför icke böra göras. I

riksstaten skall anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört får utskottet tillstyrka

att förevarande anslag upptages till 3,500,000 kronor eller samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår och nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärts. Det motionsvis gjorda yrkandet örn höjning av

anslaget kan utskottet alltså ej biträda.

Vad angar motionerna örn en bro över Kalmarsund till Öland må erinras,

att nämnda tanke tidigare motionsvis framfördes till 1933 års riksdag. Enligt

vissa preliminärt vid tekniska högskolan verkställda beräkningar (se statsutskottets

utlåtande nr 49) skulle broanläggningen, inberäknat sjöbankar och

tillfartsvägar, få en längd av 10.36 km, varav å själva bron belöpte 1.36 km.

Kostnaderna uppskattades till cirka 6 miljoner kronor.

I anledning av de nu väckta motionerna vill utskottet erinra att, då statsmakterna

tidigare gjorde en särskild insats för att underlätta Ölands elek
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

trifiering, anfördes som stöd härför det ekonomiskt svaga och i viss mån

efterblivna läge vari ön trots dess stora naturliga utvecklingsmöjligheter befunne

sig. Samma skäl torde kunna åberopas för tanken på en broanläggning,

vilken dessutom genom däri ingående stora bankfyllningar, stenbeklädnader

samt också eventuellt blivande leveranser av fackverksmateriel

synes lämplig som ett beredskapsföretag.

Från dessa utgångspunkter anser sig utskottet böra tillstyrka den nu

motionsvis gjorda framställningen örn utredning av frågan. Såsom motionärerna

förutsatt torde utredningen kunna utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg. Från statens sida torde dock skäligen kunna

påfordras, att Ölands vägdistrikt och Kalmar stad bidraga till utredningen

genom att åtminstone bestrida den hantlangning, som kan erfordras vid

undersökningarna på platsen.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 134, i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må till bidrag till byggande av broar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att riksdagen, i anledning av motionerna I: 69 och II: 110,

må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

föranstalta örn en förutsättningslös utredning genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens försorg rörande broförbindelse över

Kalmarsund.

19:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 127—129) angående anslag till bro mellan

Sverige och Norge över Svinesund har riksdagen redan fattat beslut, varom

härigenom

erinras.

20:o) Stensättning av vägar. Kungl. Hajd har (punkt 20, sid. 129—132)

föreslagit riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 72,

av herr Tli. Niisson m. fl. och den andra inom andra kammaren, ni 115, av

herr J. W. Mårtensson m. fl. har hemställts, att till förevarande ändamål

måtte anvisas 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår att med de medel, som hittills av

statsmakterna anvisats för ändamålet, stensatts en vägsträcka, sorn, då de

nu pågående arbetena under innevarande år avslutats, uppgår till över 36

mil. Genom denna stensättning hava kvarvarande lager av den gatsten, som

för statens räkning tillverkats under åren 1931—1935, helt uttömts. Sedan

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

från oell med år 1936 nya steninköp verkställts, hava med utgången av september

månad 1938 för statens räkning upplagrats 1,882,000 kvadratmeter

gatsten. Den totala tdlverkmngen för statens räkning från och med år 1936

beraknas den 1 juli 1939 uppgå till 3,000,000 kvadratmeter dylik gatsten.

de stensattningsarbeten, som avsetts komma till utförande med de av

lydi och 1938 ars riksdagar anvisade medlen, beräknas förbrukningen av

Är” llader innevarande budgetår slutförts, hava uppgått till

920,000 kvadratmeter. Lagerhållningen torde sålunda den 1 juli 1939 kunna,

uppskattas till omkring 2,100,000 kvadratmeter.

I samband med inköp av de stenlager, vartill 1936 års riksdag beviljade

medel förutsattes att huvuddelen av den inköpta stenen icke skulle annat än

undantagsvis försäljas för att undvika att marknaden trycktes utan vid lämplig

tidpunkt komma till användning vid fortsatta statliga stensättningsarbeten.

Vo68?.?'' stensätt m n g s ari) e t o n avsågos att företrädesvis komma till utförande

a laget på arbetsmarknaden så påkallade, dock att jämsides med denna

beredskapssynpunkt önskvärdheten av att stenlagren inom rimlig tid kunde

komma till nytta beaktades. A andra sidan borde staten icke åsamkas ökade

kostnader tor stenens lagring. Överenskommelse örn lagring under längre

bid an fem år utan kostnad för staten har emellertid med undantag för den

under föregående års två sista månader beställda stenen icke kunnat träffas,

basom jag under nästföljande punkt får anledning att ytterligare beröra, hava

förhandlingar forts om en lagringstid av tio år, dock utan att detta kunnat

GTUo/S.

Då stensättningsarbeten otvivelaktigt utgöra lämpliga arbetsobjekt för

sysselsättning av arbetslösa under tider av mindre arbetstillgång, avser jag

i enlighet med de för statens steninköp uppställda förutsättningarna att på

beredskap sstat för budgetåret 1939/40 föreslå ett förskottsanslag för statliga

stensättningsarbeten, vilket lämpligen torde upptagas med 8,000,000 kronor.

Linar detta belopp emellertid endast förslår till sättning av den sten för

vars inköp medel redan anvisats, och jag under nästföljande punkt ämnar

toresia anvisande av medel för ytterligare steninköp, torde med hänsyn till

önskvärdheten av att hålla stenlagren inom rimliga gränser medel för statliga

sten sättningar bora anvisas även å riksstaten för nästkommande budgetår.

Jag tillstyrker darfor vag- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att ett anslag

1939/40- stensattmnSsarbeten av 3,000,000 kronor anvisas för budgetåret

Utskottet vill erinra örn nuvarande knappa tillgång på medel till vägväsendet,

något som medför att även rätt angelägna vägbyggnads- och vägforbättrmgsföretag

måste uppskjutas. Med hänsyn härtill kan utskottet ej

tillstyrka att anslaget för stensättningsarbeten upptages med högre belopp

an det i statsverkspropositionen beräknade. Enligt vad departementschefen

angivit torde emellertid i det blivande förslaget till beredskapsstat komma

att begäras betydande belopp för detta ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 72 och II: 115, i vad de skilja sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må till stensättning av vägar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

21:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit Ilar (punkt 21, sid. 132—138) föreslagit

riksdagen, att till inköp av gatsten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedel.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 71,

av herr Th. Nilsson m. fl. oell den andra inom andra kammaren, nr 114, av

herr J. W. Mårtensson m. fl., har hemställts, att för ifrågavarande ändamål

må anvisas 5,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Såsom jag under nästföregående punkt rörande de statliga stensättningarna

anfört, beräknas de inneliggande stenlagren den 1 juli innevarande år

uppgå till 2,100,000 kvadratmeter. Vid inköp av ytterligare gatsten för

5,000,000 kronor kan lagret beräknas växa till cirka 3,300,000 kvadratmeter.

Då jag icke med hänsyn till övriga viktiga arbeten inom vägväsendet ansett

mig kunna föreslå ett högre belopp till stensättningar än 3,000,000 kronor,

kunna icke mera än omkring 500,000 kvadratmeter gatsten tänkas förbrukade

under nästkommande budgetår. Den för statens räkning lagrade

stenen skulle därmed uppgå till cirka 2,800,000 kvadratmeter vid slutet av

nästkommande budgetår. Då den för staten kostnadsfria lagringstiden i allmänhet

icke belöper sig till mera än 5 år, torde en forcering av steninköpen

snart nog komma att medföra kostnader även för lagring av stenen. Under

sådana förhållanden synes mig en utvidgning av de statliga steninköpen för

närvarande icke böra förekomma. På dessa grunder finner jag mig icke kunna

förorda en höjning av anslaget till steninköp för nästa budgetår utan anser,

att anslaget även för budgetåret 1939/40 bör anvisas med 4,000,000 kronor.

Under hänvisning till den av departementschefen lämnade utredningen

far utskottet — med åberopande också av vad utskottet under nästföregående

punkt anfört — tillstyrka att anslaget bestämmes till det av Kungl.

Majit äskade beloppet, 4,000,000 kronor. Utskottet som alltså ej kan biträda

det motionsvis framförda yrkandet örn höjning av detta belopp hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majlis förslag och med

avslag å motionerna I: 71 och lii 114, i vad de skilja sig från

Kungl. Majits förslag, må till inköp av gatsten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav

2,000,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 22, sid. 138—144) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 104,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

23:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Kungl.

Majit bar (punkt 23, sid. 145) föreslagit riksdagen att till reparationsberedskap

vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 70,

av herr W- Nisser m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 122, av

herr E. Hagberg i Malmö m. fl., har hemställts, att anslaget ej må avräknas

mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

I hemlig skrivelse den 29 augusti 1938, vilken i vanlig ordning torde få

tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under hänvisning till de omfattande krav, som blivit ställda på

styrelsen i fråga örn organisation av reparationsberedskap vid krigstillfälle

inom styrelsens ämbetsområde, hemställt, att erforderliga medel måtte ställas

till styrelsens förfogande för anskaffning av viss för reparationsberedskapen

vid väg- och vattenbyggnadsväsendet erforderlig materiel m. m. Kostnaderna

för här avsedda reparationsberedskap beräknas sammanlagt uppgå till

1,744,000 kronor, varav dock 75,400 kronor enligt Kungl. Majlis beslut den

30 september 1938 skulle utgå från anslaget till statlig lagerhållning. Att

anvisas under sjätte huvudtiteln skulle sålunda återstå 1,668,600 kronor.

över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning hava utlåtanden infordrats

från statskontoret, statens reservförrådsnämnd, rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap samt chefen för försvarsstaben, vilka utlåtanden

jämväl torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.

Jag finner mig böra tillstyrka, att medel för här ifrågasatta ändamål anvisas

för nästkommande budgetår. Med hänsyn till vad jag förut anfört rörande

knappheten på medel i förhållande till föreliggande behov och anslagskrav,

synes mig emellertid det äskade beloppet böra uppdelas på två budgetår och

anslaget för nästkommande budgetår anvisas med 800,000 kronor, vilka med

hänsyn till de ändamål anslaget är avsett att tillgodose torde få avräknas

mot automobilskattemedlen.

Ifrågavarande reparationsberedskap synes i stort sett och i varje fall till

den del, som belöper å nu begärda anslagshälft, vara avsedd för arbeten, hänförliga

under vägväsendet. Med tillstyrkande av Kungl Majits förslag och

med avstyrkande av motionerna hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag å motionerna I: 70 och lii 122, må till reparationsberedskap

vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Majtis förslag (punkt 24, sid. 145 och 146), vilket avser anvisande av

samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

att riksdagen må till bidrag till hamn- oell farlcdsun der sökning

ar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 8,000

kronor.

25:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt

25, sid. 146—-149) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1932/33—1935/36

var uppfört med 300,000 kronor, höjdes för budgetåret 1936/37 till 600,000

kronor. Med denna anslagsökning avsågs att bereda medel för bidrag till

nya hamnbyggnadsföretag. Återstoden var avsedd att användas för slutbidrag

till företag, som redan påbörjats eller färdigställts men som på grund

av bristande medelstillgång icke kunnat tilldelas dylikt bidrag. Sammanlagt

beräknades då medelsbehovet för sistnämnda ändamål till 600,000 kronor,

vilket belopp emellertid förutsattes skola likvideras under loppet av två

budgetår. I anslutning härtill uppfördes anslaget även för budgetåret 1937/38

med 600,000 kronor, varav omkring hälften förutsattes skola disponeras för

återstående statsbidrag till nyssnämnda äldre företag.

Beträffande nu löpande budgetår hemställde Kungl. Majit, att anslaget

måtte upptagas med 300,000 kronor. I anledning av en inom riksdagen

väckt motion anvisade emellertid 1938 års riksdag ett anslag av 450,000

kronor för nu ifrågavarande ändamål.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår begärt ett anslag

av 600,000 kronor. Enligt vad styrelsen i samband härmed meddelat skulle

inneliggande ansökningar örn statsbidrag till nya företag avse hamnar och

farleder med en beräknad sammanlagd anläggningskostnad av omkring 7

miljoner kronor.

Departementschefen, som funnit anslaget böra anvisas med 400,000 kronor,,

har i ärendet anfört följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att åtskilliga hamnstäder äro i

behov av att modernisera åtminstone vissa delar av sina hamnar för att kunna

tillgodose kravet på tidsenliga sjökommunikationer. Anledningen härtill

torde huvudsakligen få sökas dels i en successivt ökad trafik på hamnarna

och dels i de ökade krav i fråga örn vattendjup, effektivare lastnings- och

lossningsanordningar m. m., som den fortgående tekniska utvecklingen inom

sjöfartens område framkallat.

Därest nu rådande konjunkturer å arbetsmarknaden skulle i stort sett

fortsätta under nästa budgetår, torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, några bidrag till hamn- och farledsarbeten under nämnda budgetår

icke annat än i undantagsfall kunna påräknas från anslag till motverkande

av arbetslöshet. För nu ifrågavarande arbeten torde därför huvudsakligen

endast anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder stå till förfogande.

Med hänsyn till, bland annat, nu anförda förhållanden vill jag tillstyrka,

att ifrågavarande anslag för nästa budgetår upptages med 400,000 kronor.

I syfte att inom anslaget kunna rymma ett större antal arbetsföretag än

som eljest vore möjligt synes, särskilt under nu rådande konjunkturförhållanden,

i likhet med vad som i allmänhet skett vid tilldelning från anslaget

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

innevarande budgetår, bidragskvoten normalt böra sättas avsevärt lägre än

den övre gräns, som bestämmelserna för bidrag från förevarande anslag

medgiva.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag i likhet med vad som

skedde föregående år har för avsikt att upptaga anslag för arbeten av här

ifrågavarande slag å den beredskapsstat, varom förslag är avsett att föreläggas

riksdagen.

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

26:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Kungl. Majit har (punkt 26, sid. 149 och 150) föreslagit riksdagen att till

utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I syfte att kunna utföra sådana ändrings- och förbättringsarbeten, som

voro nödvändiga för att statens fiskehamnar skulle kunna tillgodose de behov,

för vilka de ursprungligen tillkommit, upptogs för innevarande budgetår

å riksstaten ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget förutsattes

även skola komma till användning för motsvarande arbeten i fråga örn de

statliga farleder, som ställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vård

och förvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har funnit medel böra beviljas för ifrågavarande

ändamål även å riksstaten för nästa budgetår, därvid det erforderliga

anslaget beräknats till 400,000 kronor.

Departementschefen, som funnit sig icke kunna tillstyrka högre belopp än

150,000 kronor, har i ärendet anfört följande.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört örn behovet

av medel för nu ifrågavarande ändamål vill jag icke motsätta mig, att medel

för ändamålet anvisas jämväl för nästa budgetår. Enär arbeten av nu ifrågavarande

slag i de fall, då så utan alltför stora olägenheter kan ske, böra

uppskjutas till tider med minskad arbetstillgång och då en begränsning av

det äskade anslagsbeloppet jämväl ur andra synpunkter kan anses motiverad,

anser jag, att anslaget för nästa budgetår bör anvisas med 150,000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

27:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.

Majit har (punkt 27, sid. 150—160) föreslagit riksdagen att till underhåll och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 33

drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 35,000 kronor.

Till underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder begäres för

nästa budgetår ett belopp av 35,000 kronor eller samma belopp, som beviljats

för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nu löpande budgetår.

I samband med anmälan av denna anslagsfråga har departementschefen

framlagt förslag örn övertagande från statens sida av underhållet och driften

av den under anläggning varande stöd- och nödhamnen vid Utklipporna

söder örn Karlskrona ävensom tillstyrkt, att Tynderö kommun måtte befrias

från kommunen åliggande underhållsskyldighet beträffande farleden

genom Tynderösundet mellan Härnösand och Sundsvall. Departementschefen

har härom anfört följande.

Vad först angår frågan örn övertagande från statens sida av underhåll

och drift av den stöd- och nödhamn vid Utklipporna söder örn Karlskrona,

som för närvarande är under anläggning, framgår av den lämnade redogörelsen,

att hamnen efter färdigställandet, vilket beräknas ske under hösten

1939, kan förväntas bliva av stor betydelse för den med havsfiske i vissa

delar av södra Östersjön sysselsatta fiskarbefolkningen såväl i Karlskrona

skärgård som i mellersta och västra delarna av Blekinge skärgård. Vidare

torde kunna antagas, att hamnen såsom nödhamn kan bliva av värde för den

mindre sjöfarten över huvud.

Med hänsyn till att hamnen sålunda får anses hava en utpräglat allmän

karaktär, anser jag mig i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke

böra motsätta mig, att staten övertager underhållet och driften av hamnen,

när densamma färdigställts. Årliga kostnaderna för hamnens förvaltning

hava beräknats till omkring 1,000 kronor, och underhållskostnaderna torde

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bliva relativt små.

Vad angår frågan huruvida särskilda hamnavgifter böra upptagas för hamnens

begagnande må framhållas, att hamnen torde komma att äga sin

huvudsakliga betydelse som en stödhamn för havsfisket. Sålunda beräknas,

att den övervägande delen av de fiskpartier, som komma att införas

till hamnen, ej kommer att därifrån distribueras till direkt försäljning

utan endast omlastas i hamnen för att sedan därifrån transporteras till

respektive kusthamnar. Därest hamnavgifter skulle upptagas, komme detta

sålunda att medföra, att dubbla hamnavgifter i stor utsträckning finge

erläggas för de ilandförda fångsterna. Med hänsyn, bland annat, härtill

ävensom till att den ifrågavarande fiskarbefolkningen lever under relativt svåra

ekonomiska förhållanden, anser jag mig böra giva min anslutning till Blekingeutredningens,

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen biträdda förslag, att

hamnavgifter icke skola uttagas för hamnens begagnande.

Därest riksdagen icke uttalar erinran mot vad jag sålunda anfört rörande

Utklippornas hamn, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Majit att

meddela beslut om hamnens övertagande av staten för underhåll och drift.

Vad härefter beträffar farleden genom Tynderösundet åligger underhållsskyldigheten

beträffande densamma Tynderö kommun. Såsom villkor för beviljandet

av statsbidrag till farledens fördjupning och vidgning, vilka arbeten

ägde rum under åren 1890—1893, uppställdes nämligen, att kommunen skulle

för framtiden underhålla farleden till ett djup av tre meter under lågvattenytan.

Den trafik, vilken kanalarbetet i första hand avsåg att tillgodose, har emellertid

numera på grund av ändrade förhållanden i stort sett upphört. Sålunda

Bihang till riksdagens protokoll 1930. G sami. Nr 6. oci m> 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

trafikeras kanalen numera i huvudsak endast av mindre fiske- och motorbåtar,

för vilka icke utgå några kanalavgifter. Härmed hava emellertid de inkomster,

vilka förutsatts skola i huvudsak bestrida kostnaderna för kanalens underhåll,

i stort sett bortfallit och kommunen blivit tvungen att i förekommande

fall för ändamålet använda uttaxerade medel. Den trafik, som numera

framgår genom kanalen, torde i allmänhet icke erfordra större djup än två

meter. Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst torde för vidmakthållande

av detta farledsdjup någon upprensning av farleden ej komma

att erfordras inom överskådlig tid och det är ej heller att befara, att den

trafik, som numera förekommer i farleden, kommer att förorsaka allvarliga

skador å farledens stränder. Med hänsyn till nu angivna förhållanden torde

icke något vara att erinra mot att Tynderö kommun befrias från sin nu

ifrågavarande underhållsskyldighet. Något åtagande från statens sida att

underhålla farleden såsom en statens farled torde däremot icke böra äga

rum. Därest några åtgärder för farledens underhåll skulle i framtiden visa

sig önskvärda, torde kostnaderna därför helt böra bestridas av dem, som

hava intresse av de ifrågavarande åtgärdernas vidtagande.

Därest riksdagen icke uttalar erinran mot vad jag sålunda anfört, torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera genom särskilt beslut befria

Tynderö kommun från underhållsskyldigheten beträffande kanalen genom

Tynderösundet. Vid dylikt förhållande bör gällande kungörelse angående

avgifter och ordningsföreskrifter för farledens begagnande upphöra att gälla

såvitt avser nämnda avgifter.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

28:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar,

Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 160—163) föreslagit riksdagen att

till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utskottet har i samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag behandlat

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 135, inom första kammaren,

av herr K. H. Andersson m. fl. samt den andra, nr 252, inom andra kammaren

av herr G. Andersson i Mölndal m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har gjort framställning örn höjning av

förevarande anslag för nästkommande budgetår med 300,000 kronor till

500,000 kronor. Styrelsen har härvid meddelat, att inneliggande ansökningar

avsåge statsbidrag till ytterligare 58 hamnbyggnadsföretag med ett samman
lagt

belopp av över 4 miljoner kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35

Departementschefen, som funnit sig icke kunna tillstyrka någon höjning av

anslaget, har i ärendet anfört följande.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att det alltjämt

föreligger ett stort behov av medel för bidrag till byggande och underhåll

av statsunderstödda fiskehamnar. Då arbeten av nu ifrågavarande slag

i möjligaste mån torde böra uppskjutas till tider med minskad arbetstillgång,

vill jag emellertid icke ifrågasätta någon höjning av det nu utgående anslaget,

utan detsamma torde även för nästa budgetår böra upptagas med

200,000 kronor.

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet

tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål anvisas 200,000 kronor eller samma

belopp, som beviljats för nu löpande budgetår. Utskottet, som alltså ej

kunnat biträda det motionsvis framställda yrkandet örn höjning av anslaget,

hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna 1:135 och II: 252, må till bidrag till byggande

och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

29:o) Iståndsättning- av Sandvikens hamn på Öland. Kungl. Majit kar

(punkt 29, sid. 163—170) föreslagit riksdagen att till iståndsättning av Sandvikens

hamn på Oland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

De skyddsanordningar vid Sandvikens hamn, som vid olika tillfällen under

en lång följd av år företagits i syfte att förhindra, att hamnen på grund av

sten- och sanddrift vid nordliga stormar igenfylles, hava visat sig icke vara

tillräckligt effektiva. På grund härav har läget blivit sådant, att så gott

som ali sjöfart på hamnen beräknas komma att inom en nära framtid omöjliggöras,

därest åtgärder icke vidtagas, som förhindra en fortsatt uppgrundning

av hamnen.

Riksdagens år 1936 församlade revisorer, vilka avlagt besök vid hamnen,

hava också framhållit angelägenheten av att åtgärder snarast vidtagas för

hamnens försättande i sådant skick, att den för framtiden blir mera tjänlig

för sitt ändamål.

Förslag framlägges nu om uppmuddring av hamnen samt örn sådan förstärkning

och förlängning av dess vågbrytare, att hamnens bestånd definitivt

säkerställes. De föreslagna arbetena beräknas draga en kostnad av

370,000 kronor. Persnäs kommun, som är ägare till hamnen, avses skola

bidraga till denna kostnad med 10 procent eller 37,000 kronor, medan återstoden

eller 333,000 förutsatts skola bestridas av staten. Anvisningen av de

erforderliga anslagsmedlen har ansetts böra uppdelas på tre budgetår, därvid

ett anslag å 100,000 kronor skulle uppföras å riksstaten för nästa

budgetår.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

Med hänsyn till den betydelse, Sandvikens hamn har för den kringliggande

trakten, synes det utskottet angeläget att de föreslagna uppmuddrings-

och förstärkningsarbetena komma till stånd. Med tillstyrkande alltså

av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till iståndsättning av Sandvikens hamn på

Oland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 30, sid. 170—174) föreslagit riksdagen att

till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1935 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,

punkt 23) framställda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1935/36

till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder ett

reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Med detta anslag avsågs att såsom en kollektiv restitution för erlagd

bensinskatt disponera någon del av automobilskattemedlen för ändamål, som

tjänade den mindre sjöfartens intressen. Till enahanda ändamål har för vart

och ett av budgetåren 1936/37—1938/39 anvisats ett anslag av 750,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

De från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen beräknades enligt

en för 1935 års riksdag framlagd kalkyl till ett årligt belopp av 800,000—

900.000 kronor. Motsvarande medel kunna enligt vad väg- och vattenhyggnadsstyrelsen

i ärendet meddelat numera uppskattas till omkring 1,300,000

kronor. Med hänsyn härtill samt i betraktande av omfattningen av föreliggande

medelsbehov har styrelsen funnit sig böra föreslå, att förevarande

anslag höjes med 450,000 kronor till 1,200,000 kronor samt att anslaget fortfarande

i sin helhet avräknas mot automobilskattemedlen. Inneliggande

ansökningar örn bidrag till nya hamnbyggnadsföretag hava härvid av styrelsen

uppgivits avse bidrag till 33 företag med ett sammanlagt belopp av

omkring 3 miljoner kronor.

Departementschefen, som funnit anslagshöjningen kunna begränsas till

250.000 kronor, har i ärendet anfört följande.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i fråga örn

den beräkneliga storleken av motorbåtstrafikens andel i bensinskatten ävensom

till omfattningen av föreliggande behov av medel för ändamål, som

avses skola tillgodoses med anlitande av förevarande anslag, finner jag en

höjning av anslaget böra ske. Anslagsökningen synes emellertid böra begränsas

till 250,000 kronor, varför anslaget skulle upptagas med 1,000,000

kronor.

Då Kungl. Majlis förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Motion om vatten- och avloppsledningsanläggningar. I en inom

andra kammaren väckt motion, nr 297, har herr M. Andersson i Igelboda m. fl.

hemställt, att riksdagen under sjätte huvudtiteln till en nj anslagspost: Bidrag

till vatten- och avloppsledningsanläggningar för budgetåret 1939/40 måtte anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor att disponeras enligt i huvudsak

likartade bestämmelser, som gälla för bidrag från anslagen till hamnar och

farleder, med de kompletteringar därav, som Kungl. Maj:t kan finna för gott

att fastställa.

I skrivelse den 27 september 1938 har — såsom motionärerna erinrat —

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bland sina förslag till an slagsäskanden för

budgetåret 1939/40 upptagit ett reservationsanslag å 500,000 kronor till

bidrag till vatten- och avloppsledningsanläggningar. Kungl. Majit har emellertid

i statsverkspropositionen icke framfört detta förslag.

För egen del vill utskottet framhålla att spörsmålet örn samhällenas förseende

med sanitära anläggningar tvivelsutan är i mån av landets växande

industrialisering och den tilltagande tätortsbebyggelsen förtjänt av en alltmer

stegrad uppmärksamhet, och otvivelaktigt kan det framstå som mindre rättvist

att graden av den rådande lokala arbetslösheten skall få vara bestämmande

för möjligheterna att erhålla statens finansiella medverkan till dylika för

ett samhälles framtid så betydelsefulla anläggningar.

Att riksdagen skulle utanför den i statsverkspropositionen angivna budgetära

ramen bevilja anslag till ett så vittutseende ändamål kan utskottet dock ej

tillstyrka. Sedan emellertid nu uppmärksamheten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning härå blivit väckt, torde det kunna förväntas

att spörsmålet örn statens medverkan i någon lämplig form till samhällenas

förseende med vatten- och avloppsledningar skall av Kungl. Majit i möjligaste

mån beaktas.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att motionen lii 297 ej må av riksdagen bifallas.

Vägtrafikväsendet.

32:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 31, sid. 175

— 178) föreslagit riksdagen att till besiktning av motorfordon förbudgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 35, inom första kammaren

av herr L. Tjällgren m. fl. och den andra, nr 70, inom andra kam
-

XJtskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

marell av herr K. Mäler m. fl., har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t

örn inrättande av en ny automobilbesiktningsmannatjänst med stationsort i

Sollefteå stad.

Vidare har herr 0. Hagman i en inom första kammaren väckt motion,

nr 136, hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa

örn utredning, åsyftande upprättandet av statliga körskolor för utbildande

av motorförare, samt att kompetensprov i trafiklagstiftning och trafikteknik

måtte föreskrivas för lärare vid körskolor.

Till besiktning av motorfordon anvisades i samband med en år 1930 beslutad

omläggning av besiktningsväsendet för budgetåret 1930/31 ett extra

förslagsanslag av 530,000 kronor, avseende första halvåret 1931. Anslaget

för detta ändamål, som för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 utgick

med 1,050,000 kronor, sänktes för budgetåret 1933/34 till 1,006,000 kronor, med

vilket belopp det jämväl utgick under budgetåret 1934/35. För budgetåren

1935/36—1938/39 anvisades 1,100,000 kronor, 1,150,000 kronor, 1,070,000 kronor,

respektive 850,000 kronor. Det för nästkommande budgetår erforderliga beloppet

beräknas till 780,000 kronor. Nedgången i medelsbehovet från och

med budgetåret 1937/38 är föranledd av den från och med den 1 oktober

1937 genomförda omorganisationen av automobilbesiktningsväsendet.

Den nu framlagda anslagsberäkningen — vilken skett med utgångspunkt

från en beräknad uppbörd under nästkommande budgetår av avgifter för

besiktning av motorfordon av 1,150,000 kronor — har verkställts på följande

sätt:

Kronor.

Besiktningsmännens behållna andelar av under budgetåret redovi
-

sade avgifter............................................................ 680,000

Ersättning till besiktningsmän, som inneliava egen automobil ...... 55,000

Arvoden till länsbesiktningsmän ........................................ 17,300

Arvoden för tillfälliga biträden åt besiktningsmän .................... 20,000

Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag .................. 7,700

Summa kronor 780,000

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Yad angår den motionsvis väckta frågan örn en särskild automobilbesiktningsman

i Sollefteå har utskottet ej funnit tillräckliga skäl föreligga för en

framställning härom till Kungl. Majit. Ej heller har utskottet funnit förhållandena

påkalla någon dylik skrivelse i anledning av motionen örn statliga

körskolor för motorförare.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor,

b) att motionerna I: 35 och lii 70 örn besiktningsman i

Sollefteå ej må av riksdagen bifallas,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39

c) att motionen I: 136 om statliga körskolor ej heller må

av riksdagen bifallas.

33:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32, sid. 178 och 179), vilket avser anvisande av samma belopp,

som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen ina till registrering av motorfordon för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

34:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt

33, sid. 179 och 180) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

20,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr U. B. Jacobson väckt motion, nr 321,

har hemställts, att riksdagen måtte anslå ett skäligt belopp såsom gratifikation

till ångbåtsbefälhavaren Gustaf Adolf Lundberg i Vilhelmina.

De utgifter, som bestridas av ifrågavarande anslag, utgöras förutom av

statsbidrag till anordningar för beredande av skjuts och härbärge åt resande

bland annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i

Norrland, av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder

samt av statsbidrag'' till bestridande av kostnaderna för bro

eller annan anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke är

att hänföra till allmän väg. Härjämte hava vissa engångsutgifter bestritts

med medel från här förevarande anslag, exempelvis iståndsättningsarbeten

å fjällstugor å färdleden mellan Karesuando kyrkoby i Norrbottens län och

Skibotten i Norge samt vid Strimasunds fjällstuga. Anslaget, som för innevarande

budgetår uppförts med 29,000 kronor, föreslås, med hänsyn till en

vid samma budgetårs ingång förefintlig reservation å anslaget av i runt tal

17,500 kronor, skola för nästa budgetår nedsättas till 20,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

I den väckta motionen framliålles, hurusom två bröder Lundberg under

stora personliga offer och mödor uppehållit ångbåtstrafik å de stora sjöarna

Malgomaj och Yojmsjön i det allra närmaste 50 år. Enligt motionärens

mening innebure detta en kulturgärning av stora mått inom Vilhelmina stora

och tidigare på vägar fullständigt vanlottade socken, som borde medföra

en gratifikation till den ännu kvarlevande brodern Gustaf Adolf Lundberg.

Utskottet finner de sålunda anförda synpunkterna beli j ärtans värda. Från

riksdagens sida synes ej erinran böra vara att framställa mot om Kungl.

Majit, efter ytterligare erforderlig utredning, finner skäligt tillerkänna Lundberg

ett lämpligt avvägt engångsunderstöd från bär ifrågavarande anslag.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vtskottet.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor,

b) att motionen II: 321 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Byggnadsväsendet.

35:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid. 181

—199) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning för byggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 696,400 kronor.

Enligt Kungl. Majis förevarande förslag, vilket i stort sett ansluter sig

till byggnadsstyrelsens framställning i ämnet, skulle dels en av de två intendentsbefattningarna

å styrelsens stadsplanebyrå uppflyttas från 26 till 28

lönegraden, dels ytterligare en intendentstjänst i 26 lönegraden inrättas å

styrelsens utredningsbyrå, dels ock en biträdande arkitekttjänst i 21 lönegraden

för extra ordinarie tjänstemän å styrelsens kulturhistoriska byrå utbytas

mot en i samma lönegrad placerad ordinarie befattning, vars innehavare

skulle benämnas assistent. Härjämte föreslås styrelsens icke-ordinarie

personal skola förstärkas med en biträdande arkitekt i 21 lönegraden

å intendentsbyråns landsortsavdelning och med en heltidsamanuens i 18

lönegraden å administrativa byråns kansliavdelning.

Å andra sidan föreslås viss beskärning av den för statens bränslekontrollerande

verksamhet avsedda personalen. Sålunda skulle en å extra stat

i 21 lönegraden uppförd notarie- och revisorstjänst utbytas mot en halvtidsamanuensbefattning

i 18 lönegraden. Vidare skulle nu utgående arvoden å

4,800 kronor till två vedeldningskonsulenter bortfalla och medel i stället

beräknas för anställande av en forstligt utbildad amanuens i 18 lönegraden.

Be av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i byggnadsstyrelsens organisation

kunna, enligt vad utskottet inhämtat från kommunikationsdepartementet,

beräknas medföra en årlig kostnadsökning av 16,000 kronor. I övrigt är

den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag, vilken

uppgår till sammanlagt 141,700 kronor, att hänföra till den av löneregleringen

föranledda omräkningen av nu utgående löner.

Utskottet har med hänsyn till arten och betydelsen av de ärenden, som

handläggas å byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå, icke velat motsätta sig

förslaget örn uppflyttning av en av de två intendentsbefattningarna å denna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

byrå från 26 till 28 lönegraden. I betraktande av den växande omfattningen

av de på styrelsens utredningsbyrå ankommande utredningarna rörande tillämnade

byggnadsföretag bar utskottet även funnit sig böra biträda förslaget

örn inrättande å sistnämnda byrå av ytterligare en intendentstjänst i 26

lönegraden. Förslaget örn överförande till ordinarie stat av en biträdande

arkitekttjänst i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän å styrelsens

kulturhistoriska byrå har icke heller givit utskottet anledning till erinran.

Detsamma gäller det av den alltjämt fortgående ökningen av det under

byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsbeståndet betingade förslaget

örn inrättande av en i 21 lönegraden placerad extra ordinarie befattning

såsom biträdande arkitekt å styrelsens intendentsbyrå. Utskottet,

som även i övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat
1

generaldirektör ...........:..................

1 byggnadschef..................................

4 byggnadsråd ..................................

1 byråchef ......................................

2 byrådirektörer ................................

6 intendenter....................................

1 kamrerare......................................

1 sekreterare ....................................

5 assistenter ....................................

3 byggnadskontrollör........................

1 notarie ........................................

1 kansliskrivare ................................

1 förste expeditionsvakt ......................

4 kanslibiträden ...............................

2 expeditionsvakter ............................

6 kontorsbiträden ..............................

2 skrivbiträden..................................

C 12

C 8

A 30

A 30

A 28

A 26

A 24

A 24

A 21

A 21

A 21

A 11

A 7

A 7

A 5

A 4

A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e
-

5 biträdande arkitekter...................................... Eo 21

2 notarier .................................................... Eo 21

2 byggnadskontrollanter .................................... Eo 21

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

/Statsutskottets utlåtande JXr 6.

Befattning Lönegrad

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 byråchef....................*................................ Eo 30

1 inspektör .................................................. Eo 26

1 byråingenjör .............................................. Eo 21

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister.................................................. A 10

3 värmeledningsskötare, ''tillika reparatörer................ A 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................................. 346,200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................... 165,200

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 17,500 182,700

4. Eörligt tillägg, förslagsvis.............................. 31,800

Säger kronor 561,900

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................... 69,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 8,300 77 goo

2. Eörligt tillägg, förslagsvis.............................. 4,300

Säger kronor 82,100

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis .................................................. 23,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................... 24,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 2,400 26,400

3. Eörligt tillägg, förslagsvis ............................ 3,000

Säger kronor 52,400

Summa förslagsanslag kronor 696,400;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 696,400 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

36:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit bar (punkt 35 sid.

199 och 200) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 92,900 kronor.

Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts nied ett belopp

av 89,900 kronor. Nu föreslås, att anslaget för nästkommande budgetår

skall — för beredande av ytterligare medel till »övriga expenser» för byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet — uppföras med ett till 92,900 kronor

förhöjt belopp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 92,900 kronor.

37:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. Kungl. Majit har (punkt 36, sid. 200 och 201)

föreslagit riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet

för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har för vart och ett av budgetåren 1934/35

1936/37 anvisats ett belopp av 50,000 kronor. Anslaget, som för budgetåret

1937/38 utgick med ett till 32,000 kronor nedsatt belopp, har för inneva*

rande budgetår sänkts med ytterligare 12,000 kronor eller till 20,000 kronor.

Med hänsyn till en vid sistnämnda budgetårs ingång förefintlig reservation

å anslaget av i runt tal 21,000 kronor anses någon medelsanvisning för

ifrågavarande ändamål icke erforderlig för nästa budgetår. För anslagets

bibehållande å riksstaten föreslås dock anvisning av ett formellt belopp å

100 kronor.

Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må till bidrag till propagerande och konsulterande

verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

38:o) Länsarkitekts organisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

37, sid. 202—217) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för länsarkitektsorganisationen, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 680,800 kronor.

Byggnadsstyrelsens i ämnet framlagda förslag innebär till en början att

anordningen med tvålänsdistrikt med länsarkitekt (arvode ä 12,000 kronor)

Utskottet.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr G.

stationerad i distriktens »huvudlän» oell biträdande länsarkitekt (Eo 24) i

övriga län skulle helt upphöra. I stället skulle varje län bilda ett distrikt

med en där stationerad länsarkitekt. Denna utbyggnad av länsarkitektsorganisationen

skulle emellertid icke genomföras omedelbart och i ett sammanhang

utan ske under loppet av de två närmaste budgetåren. Härvid

skulle från och med nästa budgetår fyra nya länsarkitektdistrikt inrättas

genom delning av fyra av de sju tvålänsdistrikt, som kvarstå efter genomförandet

av 1938 års riksdags beslut örn inrättande av tre nya distrikt. Vad

byggnadsstyrelsen sålunda föreslagit har tillstyrkts av departementschefen.

I enlighet härmed skulle länsarkitekternas antal ökas från 17 till 21 medan

antalet biträdande länsarkitekter skulle minskas från 7 till 3.

Byggnadsstyrelsen har vidare framlagt förslag örn förstärkning av arbetskrafterna

vid länsarkitektkontoren i Stockholm, Göteborg och Härnösand

genom inrättande vid vart och ett av dessa kontor av en biträdande länsarkitekttjänst.

Departementschefen har med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter

som åvila länsarkitektkontoren i Stockholm och Göteborg funnit

sig böra helt biträda förslaget i vad avser dessa kontor, medan han ifråga

örn länsarkitektkontoret i Härnösand ansett den behövliga förstärkningen

kunna åvägabringas genom anställande av en assistent (Eo 21).

Byggnadsstyrelsens förslag, att länsarkitektkontoren i Stockholm och

Luleå skulle förses med vardera en ritare med placering i 15 lönegraden

för extra ordinarie tjänstemän, har departementschefen överhuvud icke funnit

skäl biträda liksom ej heller styrelsens förslag, att länsarkitektkontoret i

Göteborg skulle erhålla ett tekniskt biträde i 11 lönegraden.

Departementschefen har däremot icke velat motsätta sig styrelsens förslag

örn förbättring av löneförmånerna för de i 4 lönegraden placerade ritoch

skrivbiträdena sålunda, att i varje län med länsarkitekt ett biträde

kommer att vara placerat i 7 lönegraden. I enlighet härmed skulle, vid

bifall till förslaget örn utökning av antalet ettlänsdistrikt, 7 rit- och skrivbiträden

uppflyttas till den högre lönegraden.

Departementschefen har slutligen i anledning av styrelsens förslag om

höjning av det nu utgående beloppet till avlöningar till tillfälliga biträden

från 70,000 kronor till 100,000 kronor förordat en höjning av anslagsposten

ifråga med 10,000 kronor till 80,000 kronor.

Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av förevarande anslag, vilken

uppgår till 133,800 kronor, är, enligt vad utskottet inhämtat från kommunikationsdepartementet,

till ett belopp av 80,800 kronor att hänföra till den av

löneregleringen föranledda omräkningen av nu utgående löner. Kostnaden

för den föreslagna utbyggnaden av organisationen begränsar sig alltså till

53,000 kronor. Häremot bör ställas, att inkomsttiteln för inkomster vid

länsarkitektinstitutionen — vilken för nu löpande budgetår uppförts med ett

belopp av 530,000 kronor — i anledning av den föreslagna förstärkningen

av personalen vid vissa länsarkitektkontor ansetts kunna för nästa budgetår

höjas med 40,000 kronor till 570,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

45

Förslaget om inrättande av fyra nya länsarkitektdistrikt genom delning

av fyra av de sju tvålänsdistrikt, som kvarstå efter genomförandet av 1938

års riksdagsbeslut örn bildandet av tre nya distrikt, har utskottet funnit sig

böra biträda. Utskottet bär även ansett sig böra tillstyrka, att löneförmånerna

för de i 4 lönegraden placerade rit- och skrivbiträdena i så måtto

förbättras, att i varje län med länsarkitekt ett biträde kommer att vara

placerat i 7 lönegraden och att sålunda 7 rit- och skrivbiträden uppflyttas

från den lägre till den högre lönegraden. Då den föreslagna utbyggnaden

av organisationen, vilken beräknas kosta sammanlagt 53,000 kronor, ej heller

i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för iänsarkitektsorganisationen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

5 biträdande länsarkitekter ............................ Eo 24

25 assistenter.............................................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden till 21 länsarkitekter.......... 252,300

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis 17,000 269 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................. 280,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 32,000 312 600

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 80,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 18,900

Summa förslagsanslag kronor 680,800;

c) till Länsarlcitelctsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 680,800 kronor.

39:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

38, sid. 217—219) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 90,900

kronor.

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

iStatsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet
-

Förevarande anslag föreslås för nästa budgetår skola uppföras nied ett

från 75,000 till 90,900 kronor förhöjt belopp. Departementschefen har härom

anfört:

Med hänsyn till att det för reseersättningar beräknade beloppet under

de senaste två budgetåren visat sig för knappt, synes en höjning av posten

med det av byggnadsstyrelsen begärda beloppet, 6,000 kronor, böra ske.

Posten bör alltså beräknas till 34,(100 kronor. Ej heller har jag något att

erinra mot att expensposten ökas till föreslaget belopp eller 56,900 kronor,

innebärande en höjning med 9,900 kronor. Av detta belopp skulle emellertid

6,900 kronor avses för viss engångsanskaffning av möbler och andra inventarier

för vissa länsarkitektkontor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till LänsarkiteJctsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 90,900

kronor.

40:o) Utredningar rörande tiliämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 39, sid. 219—221) föreslagit riksdagen att till utredningar

rörande tiliämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

Till utredningar rörande tiliämnade byggnadsföretag m. m. har å riksstaten

för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats ett anslag

av 15,000 kronor. I syfte att, i fall av behov, medel skulle finnas tillgängliga

för utredningar rörande byggnadsföretag, som kunde behöva igångsättas

till motverkande av arbetslöshet, blev anslaget, som tidigare haft

karaktären av reservationsanslag, å riksstaten för sistnämnda budgetår uppfört

såsom förslagsanslag. I enahanda syfte anvisades för ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

Förevarande anslag, som står till Kungl. Maj:ts disposition, är avsett till

täckande av kostnader för genom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar

eller andra förberedande åtgärder, såsom upprättande av ritningsförslag och

entreprenadhandlingar till byggnadsföretag för statens räkning och uppgörande

av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område, vilka icke skola

bekostas av styrelsens anslag eller med särskilt anvisade medel. Därest

byggnadsanslag beviljas till företag, för vilket förberedande åtgärder vidtagits

med anlitande av nu ifrågavarande anslag, skall såsom regel till sistnämnda

anslag återföras vad därav för ändamålet utgivits.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att även för nästa budgetår måtte anvisas

ett förslagsanslag å 15,000 kronor till ifrågavarande ändamål. Härvid

Ilar styrelsen, med hänsyn till att anslaget givits karaktären av förslagsanslag,

ifrågasatt, huruvida det kan vara erforderligt, att från anslaget utgivna

medel i fortsättningen återföras till anslaget.

Departementschefen, som funnit anslaget böra anvisas såsom reservationsanslag

samt uppföras med ett belopp av 200,000 kronor, har anfört följande:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

Med hänsyn till att ifrågasatta statliga byggnadsarbeten — främst givetvis

de till vilka förskottsanslag anvisats å beredskapsstat — böra kunna snabbt

igångsättas, därest förhållandena å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning,

anser jag det vara av vikt, att sådana förberedande åtgärder med avseende

å byggnadsföretagen vidtagas, att entreprenadanbud omedelbart kunna

infordras. På grund av nu angivna förhållande anser jag ifrågavarande anslag

icke böra för nästa budgetår anvisas med lägre belopp än 200,000 kronor.

Då anslaget för nästa budgetår föreslås skola upptagas med ett belopp, som

kan antagas komma att i stort sett motsvara belastningen å anslaget, torde

anledning saknas att bibehålla anslaget såsom förslagsanslag utan detsamma

torde i likhet med vad som varit fallet före innevarande budgetår böra anvisas

såsom reservationsanslag. Från de anslag, som må komma att anvisas till

olika byggnadsföretag, bör till förevarande utredningsanslag omföras belopp,

motsvarande de utgifter för företagen, vilka bestritts från anslaget. Utgående

reservation å motsvarande anslag å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret

1937/38 torde få tillföras här ifrågavarande anslag.

Under åberopande av vad departemenschefen sålunda anfört får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

41 :o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 221 och 222), vilket avser

anvisande av samma belopp som för nu löpande budgetår beviljats för

ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till mätningar m. m. av kulturhistoriskt

märkliga byggnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 3,500 kronor.

42:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Ma:jt har

(punkt 41, sid. 222—225) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Förevarande anslag föreslås skola uppföras med oförändrat belopp, 175,000

kronor. Av detta belopp avses, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande

det för löpande budgetår anvisade anslaget, 115,000 kronor för det

löpande underhållet av historiska byggnader och 60,000 kronor för utförande

av restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott samt Bohus fästningsruin.

Med tillstyrkande av vad sålunda föreslagits, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

175,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

<Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

43:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Kungl. Maj:t bär (punkt

42, sid. 225) föreslagit riksdagen att till restaureringsarbeten å Stockholms

slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Till vissa inre restaureringsarbeten å Stockholms slott, vilka arbeten

enligt för 1938 års riksdag framlagd plan beräknats draga en sammanlagd

kostnad av 250,000 kronor samt förutsatts skola komma till utförande under

en tidsperiod av 10 år, har för nu löpande budgetår anvisats ett belopp av

25,000 kronor. För arbetenas fortsättande skulle nu beviljas ett anslag å

samma belopp å riksstaten för nästa budgetår.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till restaureringsarbeten å Stockholms slott

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

44:o) Anskaffning av brandredskap för Läckö slott. Kungl. Majit har

(punkt 43, sid. 225 och 226) föreslagit riksdagen att till anskaffning av brandredskap

för Läckö slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 13,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen — vilken funnit kostnaden för anskaffandet av erforderlig

brandredskap för Läckö slott icke kunna bestridas av medel, som

för närvarande äro ställda till styrelsens förfogande — har i sin till grund

för Kungl. Majis förevarande förslag liggande framställning under framhållande

av slottets betydande värde ur historisk och kulturhistorisk synpunkt

hemställt örn anvisande av ett särskilt anslag för angivna ändamål.

Det av styrelsen äskade och av departementschefen förordade anslagsbeloppet,

13,000 kronor, fördelar sig på olika poster i enlighet med efterföljande

sammanställning.

Kronor

30 handskumsprutor........................................................ 5,400

Motorspruta med elektrisk start och strålkastare ...................... 4,425

600 meter slang ............................................................ 1,986

4 ställbara strålrör.......................................................... 140

1 brandstege ................................................................ 550

Oförutsedda utgifter, monteringskostnader m. m....................... 499

Summa kronor 13,000

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,

hemställer,

att riksdagen må till anskaffning av brandredskap för Läckö

slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

13,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

Diverse.

45:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond å byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 227) angående

anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond å Byggnadsstyrelsens

delfond kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härigenom

anmäles.

46:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt

45, sid. 227) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för

av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

Förevarande anslag tillkom på förslag av Kungl. Majit vid 1922 års riksdag,

närmast för att bereda statsbanorna ersättning för järnvägstransporter

i samband med studieresor, anordnade för riksdagens ledamöter. Dessutom

var anslaget avsett för betalning av biljettkostnaden vid en del andra resor,

exempelvis besök vid internationella kongresser, anordnade i Sverige. Tidigare

hade ingen gottgörelse utgått till statens järnvägar för dessa resor

av skilda slag.

Anslaget som ursprungligen var uppfört med 50,000 kronor sänktes sedermera

efterhand till 5,000 kronor. Av 1937 års riksdag höjdes anslaget —

på grund av riksdagsresan till Norrland — till 50,000 kronor för budgetåret

1937/38. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 5,000 kronor,

och samma belopp föreslås nu av Kungl. Majit för nästa budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 75,

av herr J. J3. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 135,

av herr A. Törnkvist m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att

för ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna lindringar

i befordringsavgifterna för vissa resor samt för finansiering i övrigt av en

riksdagsresa 1939 höja det av Kungl. Majit å sjätte huvudtiteln upptagna

förslagsanslaget för budgetåret 1939/40 till 50,000 kronor.

I förevarande motioner anföres bland annat följande:

De riksdagsresor, som företagits, hava huvudsakligen avsett studiebesök

i de övre norrländska länen. Dessa resor hava visat sig vara av stort värde

för deltagarna, som genom besök på ort och ställe kunna inhämta personlig

kännedom om förhållandena i denna landsända, erfarenheter som kunnat tillgodogöras

under kommande riksdagsbehandling av frågor avseende att tjäna

utvecklingen i dessa orter. Under och efter riksdagsresan 1937 har från

flera håll uttalats önskvärdheten av att en sådan studieresa måtte anordnas

till de sydliga delarna av vårt land. Biksdagsledamöter från de norra och

mellansvenska delarna av landet skulle därigenom beredas möjlighet att lära

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 6. 66i 89 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

känna förhållandena och de behov, som förefinnas i de sydligaste delarna

av landet. Det är för många knappast möjligt och kan icke begäras att de

i huvudsak på egen bekostnad skola företaga sådana resor. Inte heller är

det möjligt att för enskilda få den behållning ur studiesyfte, som en väl

planlagd s. k. riksdagsresa kan skänka deltagarna. Yid den utmärkt väl

planlagda riksdagsresan till övre Norrland 1937 bereddes möjlighet att med

bussar och bilar i grupper besöka orter, örn vilka kännedom på det sättet

erhölls. Förutsättningen för att sådan riksdagsresa till Sydsverige skall

komma till stånd är således, att staten även denna gång lämnar bidrag till

resekostnaderna.

De sydsvenska landskapen äro i så många avseenden olika de norra delarna

av landet, att ett studiebesök därstädes erbjuder mycket av intresse

och gagn för kommande riksdagars arbete. Jordbrukets förhållanden, vissa

industrier, fiske, stenindustrien i Blekinge och Bohuslän, det sydsvenska

skogsbruket och åtskilligt annat på näringslivets område är förtjänt av beaktande

under en sådan resa. Därjämte finnas många statliga inrättningar,

örn vilkas verksamhet det kan för riksdagens ledamöter vara av värde att

på ort och ställe bilda sig en uppfattning. I resplanen bör även inläggas

ett besök vid flottans station i Karlskrona. Södra Sverige har alltjämt

stora utvecklingsmöjligheter, som böra vid en sådan studieresa kunna komma

till beaktande.

En kommitté för organiserande av en sådan resa har bildats med representanter

från Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Göteborgs

och Bohus län, och de respektive landstingen inom dessa län hava vid sina

senaste sammanträden vidtagit vissa förberedelser för att kunna mottaga

resenärerna.

För att resan skall kunna finansieras erfordras att kostnaderna för fria

resor å statens järnvägar och även å vissa enskilda järnvägar bekostas av

staten. Likaledes för de bussar, som inom området för resan vid vissa utfärder

kunna komma att begagnas. Att noggrant kunna beräkna kostnaden

är ej möjligt, men ett belopp som det vid senaste riksdagsresan anvisade

torde härför lämpligen även nu böra anvisas.

På sätt av motionerna framgår planlägges till instundande sommar en

riksdagsresa till landets sydliga delar. Hänsyn härtill torde böra tagas vid

förevarande anslags beräkning.

Med tillstyrkande att anslaget uppföres med det av motionärerna angivna

beloppet 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förslag och

motionerna I: 75 och II: 135, må till ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor samt för finansiering i övrigt av en

riksdagsresa år 1939 för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 50,000 kronor.

47:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Maji

har (punkt 46, sid. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1939/40 anvisa ett för
slagsanslag

av 6,100,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

51

Postavgifterna för tjänsteförsändelser gäldas beträffande telegrafverket och

övriga affärsverk av verksstyrelsen men i fråga om övriga tjänstebrevsberättigade

från ifrågavarande anslag med viss av generalpoststyrelsen och statskontoret

fastställd procentsats av postverkets frankoteckensuppbörd. Anslaget

bär varit uppfört för budgetåret 1936/37 till 5,000,000 kronor, för

budgetåret 1937/38 till 5,300,000 kronor och för innevarande budgetår till

5,600,000 kronor.

Enligt vad departementschefen inhämtat från generalpoststyrelsen beräknas

den under budgetåret 1938/39 till postverket inflytande ersättningen för befordran

av tjänsteförsändelser m. m. komma att uppgå till 6,000,000 kronor.

För budgetåret 1939/40 beräknas ersättningen med hänsyn till den för år

1939 kalkylerade frankoteckensuppbörden och kronoskatteuppbörden å landsbygden

till omkring 6,100,000 kronor. Denna beräkning har icke givit departementschefen

anledning till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ''postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

6,100,000 kronor.

48:o) Försvarsberedskap vid statensjärnvägar. Kungl. Maj:t har (punkt

47, sid. 228 och 229) föreslagit riksdagen att till försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat anskaffning

av flyttbara omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna

samt reparation av avställda ånglok — beviljade 1938 års riksdag å

kapitalbudgeten ett anslag å 2,000,000 kronor. Innevarande års riksdag har

till fullföljande av här avsedda beredskapsåtgärder — vilka beräknats draga

en total kostnad av 9,950,000 kronor — anvisat dels 1,700,000 kronor å

tilläggsstat för nu löpande budgetår, dels ock 1,000,000 kronor å riksstaten

för nästa budgetår. Till de årliga kostnaderna för vård och underhåll av

ifrågavarande beredskap — vilka kostnader vid full utbyggnad av beredskapsorganisationen

beräknas komma att uppgå till 425,000 kronor — har

för innevarande budgetår anvisats ett anslag å 200,000 kronor. Detta anslag

föreslås nu skola för nästa budgetår uppföras med ett till 250,000 kronor

förhöjt belopp.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — anskaffning av flyttbara

omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna samt reparation

av avställda ånglok — lia 1938 och 1939 års riksdagar å kapitalbudgeten

anvisat anslag. Det nu under sjätte huvudtiteln begärda beloppet, 250,000

kronor, är avsett för vissa löpande kostnader för reservmaterielens vård och

Utskottet.

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottet.

Utskottet.

underhåll samt för upprätthållande av en alltjämt tjänsteduglig reservlokpersonal.

Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

49:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Kungl. Majit har (punkt

48, sid. 230 och 231) föreslagit riksdagen att till extra besiktningar av luftfartyg

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

Förevarande anslag — vilket är avsett för bestridande av till vederbörande

besiktningsman utgående arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning

för besiktning av luftfartyg på grund av föreskrift av luftfartsmyndigheten

eller länsstyrelse ävensom för bekostande av utredningar rörande

haverier eller flygolyckor och av provflygningar i vissa fall av flygplan

— föreslås för nästa budgetår skola uppföras med ett från 2,500 till 3,000

kronor förhöjt belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till extra besiktningar av luftfartyg m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,000

kronor.

50:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Kungl. Majit har (punkt

49, sid. 231) föreslagit riksdagen att till ersättningar för skador vid eldsläckning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Från förevarande anslag vilket anvisats för första gången i riksstaten för

nu löpande budgetår utgår ersättning åt den, som deltagit i eller på annat

sätt varit verksam för släckning av annan eldsvåda än skogseld eller deltagit

i övning med brandkår och som till följd därav lidit skada och icke

på annat sätt erhåller ersättning för skadan.

Då erfarenhet ännu saknas i fråga örn storleken av de utgifter, som kunna

komma att belasta anslaget, och då innevarande budgetårs anslag, som avser

ett halvt år, anvisats med 10,000 kronor, har anslaget för nästa budgetår

ansetts böra upptagas med 20,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till ersättningar för skador vid eldsläckning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 20,000

kronor,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

53

51 :o) Understöd åt privatflyget. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt

50, sid. 231 och 232) avgiver utskottet särskilt utlåtande, vilket härigenom

anmäles.

52:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Kungl. Majit har (punkt 51, sid. 233—241) föreslagit riksdagen att till bidrag

för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

Den förut av turisttrafikförbundets restaurangaktiebolag — i vilket bolag

svenska trafikförbundet innehar samtliga stamaktier — bedrivna restaurangrörelsen

vid statens järnvägar har jämlikt beslut av 1938 års riksdag från

och med den 1 januari 1939 övertagits av ett av staten ägt aktiebolag. I

anledning härav föreslås nu det till trafikförbundet utgående bidraget för

turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet skola höjas från 200,000

till 250,000 kronor eller med 50,000 kronor. Denna höjning är till ett belopp

av 35,000 kronor avsedd att årligen utgå såsom gottgörelse för den inkomstminskning

för trafikförbundet, som beräknas uppkomma genom att den utdelning

å stamaktierna i restaurangaktiebolaget och det årliga bidrag från

sagda bolag, trafikförbundet tidigare ägt uppbära, från och med den 1 januari

upphört, medan återstående 15,000 kronor skulle anvisas såsom engångsersättning

för den inkomstförlust, som uppstår för trafikförbundet på grund

av att bolaget ej erhåller något bidrag under första halvåret 1939.

För budgetåren 1935/36—1938/39 har riksdagen till bidrag för turistreklamoch

upplysningsverksamhet i utlandet anvisat respektive 180,000 kronor,

190.000 kronor, 190,000 kronor och 200,000 kronor. Höjningen av anslaget

har skett huvudsakligen i syfte att bereda svenska trafikförbundet någon

kompensation för de ökade utgifter, som föranletts av att statens järnvägars

utgifter för lokal, personal och administrationen vid resebyråerna i Berlin,

London och Köpenhamn stegrats samt att till följd därav järnvägsstyrelsens

krav på ersättning från förbundet för dessa utgifter också ökats.

I förhållande till innevarande års anslagsbelopp innebär nu äskade belopp,

250.000 kronor, en höjning med 50,000 kronor. Hela denna ökning motsvarar

emellertid den inkomstminskning som uppkommer för trafikförbundet

genom att dess restaurangverksamhet övergått till staten. Av ökningen äro

15.000 kronor att betrakta som ett engångsbelopp.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 250,000 kronor.

53:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 241—243) tillstyrker utskottet samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår och hemställer,

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

54:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 53, sid. 243—245) tillstyrker utskottet samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår och hemställer,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

55:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 245—252) tillstyrker

utskottet att förevarande anslag upptages med samma belopp som för nästföregående

och innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

56:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Förevarande

anslag (punkt 55, sid. 253) är avsett för Sveriges bidrag till den ständiga

internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den

internationella luftfartskommissionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

57:o) Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Kungl. Majit har

(punkt 56, sid. 253—255) föreslagit riksdagen att till bidrag till elektrifiering

av Jokkmokks socken för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

185,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 framställda förslag (bil. 5, punkten 7 a) upptog

1938 års riksdag å beredskapsstat för nämnda budgetår ett förskottsanslag

av 185,000 kronor. I skrivelse den 3 december 1938 har länsstyrelsen

i Norrbottens län hemställt, att 185,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens

förfogande för angivna ändamål.

Arbetena för elektrifieringen av Jokkmokks socken hava redan igångsatts

utan avvaktan å beslut från Kungl. Majits sida angående bidrag av statsmedel

till företaget. Under erinran härom anför departementschefen följande:
Givetvis

bör detta förhållande i och för sig icke föranleda, att å riks
staten

för nästa budgetår upptages ett anslag för ändamålet. Med hänsyn

till den betydelse för socknen ur skilda synpunkter, som ett fullföljande

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

55

av arbetena skulle innebära, vill jag dock förorda, att för ändamålet erforderligt

anslag anvisas å riksstaten för budgetåret 1939/40. Då enligt vad

länsstyrelsen meddelat det antal andelar i elektricitetsföreningen, 3,400, som

utgör förutsättning för att statsbidraget skall få åtnjutas, ännu icke tecknats,

torde det få ankomma på länsstyrelsen att tillse, att innan bidragsbeloppet

utbetalas till föreningen den i planen förutsatta andelsteckningen

är till fullo verkställd.

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till elektrifiering av Jokkmokks

socken för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

185,000 kronor.

58:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 255), vilket avser anvisande av

samma belopp som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

59:o) Extra utgifter. Under erinran, att förevarande anslag i riksstaten

för innevarande budgetår är uppfört med 30,000 kronor, får utskottet, i anslutning

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, sid. 255), hemställa,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av

huvudtitelns slutsumma.

60:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, sid. 256) angående

anslag till ifrågavarande ändamål kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtanden, vilket härigenom

anmäles.

Stockholm den 21 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

Utskottet.

ANDERS RÅSTOCK.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg,

Gustafsson i Benestad, Pauli, Bäcklund, Andersson i Rixö och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Eriksson i Stockholm,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,

Lindberg i Umeå, Olsson i Staxäng, Andersson i Malmö, De Geer i Hanaskog,

Mårtensson och Hansson i Rubbestad;

dock att i stället för herr Bäcklund vid behandlingen av punkterna 18:o)—60:o)

deltagit herr Larsson i Varberg, av punkterna 20:o)—60:o) i stället för herr Jansson

i Falun herr Isacsson samt av punkterna 18:o)—60:o) i stället för herr Hansson i

Rubbestad herr Närlinge.

Reservationer:

vid punkt 8:o) (bidrag till vägunderhållet på landet m. m.) av herr Persson

i Falla;

vid punkt 13:o) (bidrag till nyanläggning av landsvägar) av herrar Jallansson

i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Nisser och Olsson i

Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 74 och II: 48

samt alltså hemställa,

»att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och med

bifall till motionerna I: 74 och II: 48, må---—av 7,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen»;

vid punkt 18:o) (bidrag till byggande av broar) av herrar Nisser och

Persson i Falla, vilka ansett att utskottet bort avstyrka motionerna I: 69 och

II: 110 örn utredning rörande broförbindelse över Kalmarsund;

vid punkt 20:o) (stensättning av vägar)

1) av herrar Andersson i Rixö, Olsson i Staxäng och Mårtensson, vilka

ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 72 och II: 115 om anvisande

av ett anslag å 4,000,000 kronor;

2) av herr Persson i Falla;

vid punkt 21:o) (inköp av gatsten) av herrar Asplund, Andersson i Rixö,

Olsson i Staxäng och Mårtensson, vilka ansett, att utskottets yttrande i nedan

angiven del bort hava följande lydelse:

»Under hänvisning---beloppet 4,000,000 kronor. Skulle emellertid

av oförutsedd anledning beloppet visa sig otillräckligt för att bereda arbete i

tillfredsställande omfattning åt stenindustriens arbetare, utgår utskottet från,

att Kungl. Maj:t hos nästkommande års riksdag äskar erforderligt fyllnadsanslag.

Med hänvisning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må---.»;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

57

vid punkt 23:o) (reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet)

av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Nisser och

Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 70

och II: 122 samt följaktligen hemställa,

»att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med

bifall till motionerna I: 70 och II: 122, må---av 800,000

kronor.»;

vid punkt 28:o) (bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar) av herrar Andersson i Bixo, Olsson i Staxäng och Mårtensson,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:135 och II: 252 samt

följaktligen hemställa,

»att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med

bifall till motionerna I: 135 och II: 252, må---av 300,000

kronor».

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

6 sami

Nr 6.

ost 39 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:434 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter. a1 i texten
  2. Rskr. 1939:6 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1939140 under riksstatens s s. 1 i texten