Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering ao banan Långsele—Boden.
1939-03-10 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering ao banan Långsele—Boden.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
1
JVr 67.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
elektrifiering ao banan Långsele—Boden.
(4:e avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1939/40 har Kungl. Maj:t i avseende å kapitalinvesteringar för statens
järnvägar (punkt 42, sid. 94—96, av det vid propositionen under rubrik
»Kapitalbudgeten, Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till
elektrifiering av banan Långsele—Boden för budgetåret 1939/40 beräkna ett
reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 27 januari 1939 dagtecknad proposition,
nr 73, föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banan Långsele—
Boden för budgetåret 1939/40 såsom kapitalinvestering under rubrik Statens
järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
Den nu framlagda reviderade utredningen utvisar, att kostnaderna för
elektrifieringsföretaget kunna beräknas uppgå till 33.61 milj. kronor, innebärande
i jämförelse med 1937 års utredning en stegring med 5.41 milj. kronor.
Kostnadsökningen sammanhänger med dels det förhållandet, att ett
större antal omformare än vad som tidigare beräknats ansetts erforderligt,
dels den inträdda allmänna prisstegringen å materiel och arbete, dels den
omständigheten, att något mera omfattande och kostnadskrävande omläggningar
av banan än som tidigare förutsatts visat sig önskvärda och behövliga,
dels ock slutligen att ytterligare ett antal rälsbussar funnits böra anskaffas.
En jämförelse mellan 1937 års beräkningar och de nu framlagda
beräkningarna lämnas i efterföljande sammanställning.
Nu verkställd
1937 års
utredning
utredning
K r o
n o r.
Överföringsanläggningen ......................
14,500,000
12,370,000
Ändringsarbeten:
hänförliga till statens järnvägar ............
9,360,000
8,360,000
å telegrafverkets ledningar..................
1,890,000
1,890,000
Elektriska lok m. m. och elektriska vagnuppvärm-
ningsanordningar ..........................
7,860,000
5,580,000
Summa kronor
33,610,000
28,200,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 67—69.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
Utskottet.
Mot de stegrade kostnaderna svarar en ökning av det belopp, varmed
driftsutgifterna efter elektrifieringen beräknas nedgå. Denna nedgång av
driftsutgifterna utgör enligt de nya beräkningarna 590,000 kronor mot
571,000 kronor enligt 1937 års kalkyler. Skillnaden mellan dessa två belopp,
19,000 kronor, är emellertid icke tillräcklig för att kompensera den
ökade räntebelastningen. Sålunda beräknas räntabiliteten sjunka från tidigare
kalkylerade 2.02 procent till 1.76 procent.
Det har förutsatts, att arbetena skulle bedrivas i en sådan takt, att elektrisk
drift skulle kunna upptagas på sträckan Långsele—Vännäs den 1 oktober
1941 och på sträckan Vännäs—Boden den 1 maj 1943. Enligt den i
anslutning härtill föreslagna anslagsplanen skulle det för elektrifieringsföretaget
erforderliga anslagsbeloppet å sammanlagt 33.61 milj. kronor fördelas
å budgetåren 1939/40—1942/43 med följande belopp, nämligen 8 milj., 12
milj., 10 milj. respektive 3.61 milj. kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande.
Beträffande de olika synpunkter, som kunna anläggas på spörsmålet, torde
jag kunna hänvisa till vad dåvarande departementschefen anförde i propositionen
nr 103 till 1937 års riksdag ävensom statsutskottets däröver avgivna
utlåtande nr 49. I detta sammanhang vill jag emellertid framhålla
betydelsen av att under nu försiggående hastiga utveckling å olika områden
av kommunikationsväsendet arbetet med höjande av statens järnvägars tekniska
standard icke avstannar. I annat fall kan inträffa, att statens järnvägar
icke längre i den omfattning och på det sätt, som är önskvärt, kunna
fylla sin viktiga uppgift att utgöra huvudådror i vårt lands samfärdselnät.
Vad särskilt angår den nu ifrågavarande bansträckan skulle en elektrifiering
av densamma innebära, att en sammanhängande elektrifierad linje skulle
erhållas från Riksgränsen i norr till Skåne i söder. Att en tågtjänst med
ensartad driftsform å nämnda bansträcka skulle innebära avsevärda fördelar
ur, bland annat, driftsteknisk synpunkt torde vara tydligt. Betydelsen av
att för tågdriften kunna använda inhemsk drivkraft bör också i detta sammanhang
beaktas. Med hänsyn till den rutin och effektivitet, som den nuvarande
elektrifieringsorganisationen med dess arbetsledning, arbetare och
anläggningsmateriel under de gångna åren förvärvat, måste det jämväl ur
organisatorisk och arbetsteknisk synpunkt innebära påtagliga fördelar, att
elektrifiering av banan Långsele—Boden kan företagas i omedelbar anslutning
till de företag, som nu stå inför sin fullbordan.
Såsom utskottet tidigare vid olika tillfällen framhållit, får järnvägselektrifieringen
betraktas som ett led i vårt järnvägsväsens tekniska anpassning
efter tidsutvecklingen med dess högt drivna krav på snabba samfärdselmedel.
Rent driftstekniskt synes det lämpligt att i anslutning till de snart avslutade
elektrifieringsarbetena upp till Östersund och Långsele motsvarande arbeten
igångsättas å den cirka 500 km. långa linjen Långsele—Boden, där förbindelse
uppnås med den redan tidigare elektrifierade riksgränsbanan. Särskilt
sistnämnda förhållande har av chefen för försvarsstaben framhållits som
värdefullt, då genom den rörliga elektriska materielens friare användning
över hela statsbanenätet statens järnvägars militära användbarhet ökas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
3
Elektrifieringsföretagets räntabilitet har av järnvägsstyrelsen rent siffermässigt
sett uppskattats till allenast 1.76 procent. De totala anläggningskostnaderna
hava numera beräknats till 33.6 miljoner kronor mot 28.2 miljoner
kronor 1937. I det nu beräknade totalbeloppet ingår emellertid en post på
4 miljoner kronor till förbättringsarbeten på bana och broar, varjämte kostnaderna
för »elektriska lok m. m. och elektriska vagnuppvärmningsanordningar»
upptagits med ett från 5.6 till 7.9 miljoner kronor ökat belopp.
Trots den betydligt större kapacitet, som banan sålunda erhåller efter
elektrifieringen, har dock ej räknats med några ökade trafikinkomster. Den
ökade trafikkapaciteten ger enligt utskottets mening rätt hysa förväntningar
på en mera gynnsam framtida avkastning från anläggningen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till elektrifiering av banan Långsele—Boden
för budgetåret 1939/40 såsom kapitalinvestering i statens
affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar anvisa ett
reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
Stockholm den 10 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Asplund, Andersson i Fältenborg,
Nilsson i Landeryd, Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Sundberg, Bäcklund,
von Heland, Andersson i Rixö och Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Eriksson i
Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i
Tidaholm, De Geer i Hanaskog, Bergvall och Hansson i Rubbestad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av banan Långsele—Boden. a1 i texten