Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1940-05-10 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

120, 123, 131, 161, 164, 170 och 180 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1940) föreslagit riksdagen att i avbi dan på den proposition i

ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1940/41

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av

420.000 kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,400,000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 4,000,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett

förslagsanslag av 3,300,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag

av 525,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag

av 500,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag

av 77,300 kronor;

dels till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 3,200,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 375,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

150.000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 204,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 191+0. 6 sami. Nr 150—151.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 80,000 kronor;

dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,235,000

kronor;

dels till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 470,000

kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,177,300

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition,

nr 154, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

1. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 404,000 kronor;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken ej mindre under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare 3 lektorer än även

under rubriken Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än den 20:e uppföra 205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden

Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1940/41, då för realskolstadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller

ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 26,280,000 kronor;

8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning åt

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola

med av departementschefen angiven jämkning äga tillämpning jämväl för

budgetåret 1940/41;

9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid

kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

3

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 4,080,000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,340,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1,700,000 kronor;

13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1939/40 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag

må utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 554,000 kronor;

15. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 516,000 kronor,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1940/41 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på

sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 75,500 kronor;

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,560,000 kronor;

19. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 374,800 kronor;

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 152,600 kronor;

22. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1940/41;

23. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 194,200 kronor;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 83,200 kronor;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska antalet lärare

i kunskapsämne med tre till 55;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

26. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,187,000 kronor;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 466,000 kronor;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken uppföra ytterligare

en lektorstjänst;

30. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniskaläroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,186,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 166),

vari hemställts, att riksdagen måtte avslå de av departementschefen

ifrågasatta strängare reglerna i avseende på möjligheterna för tillvalsundervisning

i grekiska på det differentierade gymnasiets latinlinje och besluta

bibehållande av nuvarande ordning;

dels en inom första kammaren av herrar W. Nisser och E. Sjödahl väckt

motion (I: 182), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att rörligt tilllägg

skall tillkomma timlärare vid i motionen avsedda statliga och högre

kommunala läroanstalter, under förutsättning att timlärarens anställning

avser minst en termin och att densamma prövas utgöra lärarens huvudsakliga

sysselsättning eller förvärvskälla, samt att riksdagen ville vidtaga härav

föranledda höjningar av ifrågakommande anslag, från vilket rörligt tilllägg

bestrides;

dels en inom andra kammaren av herr G. Arnemark väckt motion (II:

236), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn rörligt tillägg enligt

de grunder, som gälla för övriga stats- och kommunalanställda lärare, på

ersättningar åt timlärare vid i proposition nr 154 omhandlade läroanstalter,

vilka lärare hava timläraranställningen som sin huvudsakliga försörjning,

samt att riksdagen ville vidtaga härav föranledda höjningar av vederbörande

anslag för rörligt tillägg;

dels en inom första kammaren av herr N. Holmström väckt motion (I: 95),

vari hemställts, att riksdagen må besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om

en skyndsam utredning örn införande av skjututbildning för gossar samt

utbildning i Röda kors- och lottaverksamhet för flickor vid de högre allmänna

läroverken och motsvarande läroanstalter;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Sjödahl (I: 167) och den andra inom andra kammaren av fröken

Kerstin Hesselgren (II: 225), vari hemställts, att lärarinna vid kommunal

flickskola, som under minst 5 år varit anställd som ämneslärarinna med full

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

5

tjänstgöring vid statsunderstödd enskild flickskola, som ombildats till kommunal,

och som vid skolans kommunalisering icke kunnat beredas ordinarie

anställning, måtte kunna bibehållas vid tjänstgöring i den kommunala

flickskolan till samma omfattning som under innevarande läsår, oberoende

av vad som kan komma att föreskrivas angående tjänstgöringens omfattning

och uppdelning av klass vid kommunala flickskolor under kommande

budgetår;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson (1:181) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Wallentheim (II: 237), vari hemställts, att riksdagen ville förklara

hinder icke möta att högre folkskola under nästkommande budgetår må

kunna förändras till kommunal mellanskola, därest skolan fyller de krav,

som anses böra ställas för sådan ombildning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån redogörelse för desamma icke lämnas i det följande,

till motionerna 1:166,1: 182, II: 236,1: 95, 1:167 och I: 181.

1. Inledning.

Skolöverstyrelsens anslagsäskanden beträffande de allmänna läroverken

och med dem jämförliga läroanstalter äro, framhåller departementschefen

inledningsvis, uppgjorda med tanke på att normala förhållanden skulle

råda under nästa budgetår. Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle de

förutnämnda anslagen, vilka för innevarande budgetår äro uppförda med

sammanlagt i runt tal 42 % miljoner kronor, höjas med sammanlagt omkring

1 % miljoner kronor. Härtill måste emellertid läggas omkring 1,3 miljoner

kronor på grund av ökade utgifter för rörligt tillägg genom den beräknade

stegringen av levnadskostnadstalet. Vid bifall till överstyrelsens

förslag skulle sålunda de nämnda anslagen för nästa budgetår beräknas till

sammanlagt omkring 45,3 miljoner kronor.

Vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet under hösten

1939 hade fråga uppkommit, i vad mån de av rådande krissituation betingade

allmänna besparingssträvandena kunde och borde utsträckas jämväl

till förevarande anslagsändamål. I syfte att bereda överstyrelsen tillfälle

att verkställa utredning angående de olika utvägar, som därvid synts stå

till buds, hade inom departementet uppgjorts en promemoria i ämnet, vilken

remitterats till överstyrelsen för yttrande.

Besparingsåtgärder kunde icke, fortsätter departementschefen, utan mycket

vittgående ingripanden leda till en mer avsevärd sänkning av ifrågavarande

anslag. Dylika ingripanden skulle för övrigt få till följd, att

vid förevarande läroanstalter anställd personal måste avskedas med begränsade

möjligheter för de avskedade att erhålla motsvarande anställning vid

andra läroanstalter, och borde redan av denna anledning i så stor utsträck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ning som möjligt undvikas. Besparingsåtgärderna syntes böra i stället i

huvudsak inriktas på att begränsa den automatiska utvidgningen av skolorganisationen

och behovet av nya ordinarie och extra ordinarie tjänster.

Departementschefen har i detta sammanhang framhållit, att genom de

viktigaste av honom ifrågasätta åtgärderna skulle lärarbehovet minskas

med omkring 200 lärare. Härvid borde emellertid beaktas, att för nästa

budgetår enbart för de allmänna läroverkens del enligt överstyrelsens kalkyler

förelåge ett behov av omkring 80 nya lärartjänster, med vilken siffra

förstnämnda antal alltså borde reduceras, om man ville erhålla en föreställning

örn det antal lärare, som bleve överflödiga vid åtgärdernas genomförande.

Härvid hade hänsyn icke tagits till de anställningsmöjligheter, som

erbjödes exempelvis genom pensionering av lärare, och ej heller till det

ökade behov av vikarier, som under nästa budgetår komme att föreligga,

om de nu rådande extraordinära förhållandena då alltfort ägde bestånd.

Departementschefen ansåge sig böra framhålla, att — när han funnit sig

böra föreslå så vittgående åtgärder för nedbringande av kostnaderna för

läroverksundervisningen — en viktig förutsättning för honom varit, att

dessa åtgärder icke skulle äga bestånd längre tid än som vore oundgängligen

erforderlig med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.

De av departementschefen inledningsvis framlagda allmänna riktlinjerna

för besparingsåtgärder beträffande ifrågavarande del av undervisningsväsendet

hava icke givit utskottet anledning till erinran. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet, att de ifrågasatta restriktiva åtgärderna

icke komma att äga bestånd längre tid än som finnes oundgängligt med

hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet:

Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till avlöningar vid högre lärarinneseminariet

innebär en anslagsminskning med 29,800 kronor, huvudsakligen

uppkommen därigenom, att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat minskats med det belopp, som besparas genom att sju

av de nio lektor stjänsterna vid seminariet äro vakanssatta på grund av särskilt

beslut av Kungl. Maj:t.

kiÉ

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn förevarande anslag.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

A. Vissa särskilda besparingsåtgärder.

Under denna rubrik har departementschefen upptagit till diskussion besparingsåtgärder,

avseende

a) ökning av lärarnas undervisningsskyldighet för vecka;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

b) höjning av elevantalet i klassavdelningarna;

c) begränsning av antalet nybörjarav delningar;

d) tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer;

e) sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa språk m. m.;

samt

f) inskränkning av frivillig undervisning.

a) Ökning av lärarnas undervisningsskyldighet

för vecka.

I detta avseende föreslår departementschefen en höjning av medeltjänstgöringstiden

för lektorer från 21 % till 22 undervisningstimmar i veckan

samt för adjunkter och ämneslärarinnor från 26 % till 27 undervisningstimmar

i veckan. Härigenom beräknas uppkomma en besparing av i runt

tal 280,000 kronor.

Lektor är enligt läroverksstadgan skyldig meddela undervisning 20 till 24

undervisningstimmar i veckan; jämkning uppåt äger rum enligt viss skala

i den mån undervisningen är förlagd till realskolestadiets lägre klasser

(4 timmar å gymnasiet och i realskolans högsta klass motsvara 5 å det

övriga realskolestadiet). Adjunkts och ämneslärarinnas undervisningsskyldighet

utgör 24 till 30 undervisningstimmar i veckan, dock att jämkning

nedåt sker i den mån undervisningen förlägges till realskolans högsta klass

eller gymnasiet.

I den undervisningsskyldighet, som åligger lärare, ingå även vissa

särskilda åligganden, såsom granskning av lärjungarnas skriftliga arbeten,

laborationsredogörelser och herbarier, handledning av lärjungarna vid

deras enskilda arbete och medverkan vid friluftsverksamhet, förrättande

av morgonandakt samt uppdrag att vara föreståndare för institution

och att i övrigt vårda undervisningsmateriel.

Inom de stadgade gränserna bestämmes för varje läsår undervisningstiden

för varje särskild lärare med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet

och omfattningen av den tid, som erfordras för fullgörande av nyssnämnda

särskilda åligganden.

Måttet av den undervisning, som uttages av de enskilda lärarna, är

av betydelse för beräkningen av det erforderliga antalet icke-ordinarie

lärare; en ökning av undervisningsskyldigheten medför minskat behov

av anslag till grundavlöningar till icke-ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen har beräknat, att en ökning av undervisningsskyldigheten

med % veckotimme innebure, att i stället för ett utvidgningsbehov

av 80 lärare skulle träda ett utvidgningsbehov av endast 29 lärare och att

således omkring 51 lärare komme att bli överflödiga. Utgiftsminskningen

beräknades till i runt tal 280,000 kronor.

En ökning av undervisningsskyldigheten med 1 veckotimme skulle innebära,

att i stället för ett utvidgningsbehov av 80 lärare skulle inträda en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

minskning med 19. Utgiftsminskningen kunde beräknas bli i runt tal 540.000

kronor.

Överstyrelsen har jämväl upptagit till diskussion frågan om lämpligheten

att vidtaga en höjning av undervisningsskyldigheten. Överstyrelsen

har därvid till en början erinrat, att därest, jämsides med en ökning

av lärarnas undervisningsskyldighet, vissa andra besparingsåtgärder —

varom mera i det följande — komme att vidtagas, tillsammans innebärande

en minskning av lärarbehovet med 76 ä 78 heltidstjänstgörande

lärare, 127 lärare skulle bli överflödiga vid en ökning av undervisningsskyldigheten

med Vs veckotimme och icke mindre än 174 lärare vid en

ökning med 1 veckotimme. Örn liknande besparingar genomfördes jämväl

vid andra skolformer, måste tydligen, yttrar överstyrelsen, en mycket

allvarlig rubbning uppstå i den nuvarande jämvikten mellan tillströmning

och åtgång på lärarbanan.

Det årliga ersättningsbehovet på lärarbanan torde kunna uppskattas

till omkring 120 personer. Omkring 20 platser härav täcktes genom utexamineringen

från högre lärarinneseminariet. Utvidgningsbehovet vid

ostörd utveckling hade av överstyrelsen i dess anslagsberäkningar för

budgetåret 1940/41 beräknats till 80 personer. Därtill skulle komma ett

utvidgningsbehov på omkring 20 personer vid andra högre läroanstalter

än de allmänna läroverken. Behovet av ny akademiskt utbildad lärarkraft

skulle sålunda i händelse av ostörd utveckling förmodligen ha uppgått

till ganska nära 200 personer läsåret 1940/41.

Tillströmningen till lärarbanan vore i stort sett anpassad efter dessa

förhållanden. I vissa ämnen rådde för närvarande lärarbrist, i andra

funnes ett oplacerat överskott. I mitten av september 1939 hade ännu

cirka 140 anmälda lärare varit utan anställning, varav dock ett par

tiotal icke hade avlagt examen. Troligen skulle överskottet läsåret

1940/41 visa sig ungefärligen oförändrat, örn de högre läroanstalternas

utveckling finge fortgå utan nya restriktioner. Tillgrepes strängare

restriktioner, måste balansen växa. Besparingsåtgärder av den ifrågasatta

omfattningen skulle betyda en plötslig, nära nog katastrofal försämring

av arbetsutsikterna för dem, som planlagt sin akademiska utbildning

med tanke på en blivande bana i den högre undervisningens

tjänst och just stöde vid slutet av denna utbildning.

Statskontoret har framhållit, att, även om de ifrågasatta begränsningarna

vid de allmänna läroverken — vare sig med eller utan ökning av undervisningsskyldigheten

— skulle minska den akademiska ungdomens möjligheter

att vinna inträde å lärarbanan, detta icke kunde få hindra statsmakterna

att i en situation som den närvarande vidtaga erforderliga

besparingsåtgärder. Emellertid kunde statskontoret icke dela överstyrelsens

uppfattning av förhållandena på lärarbanan. I riket hade anbefallts

såväl förstärkt försvarsberedskap som partiell mobilisering. Självfallet

drabbade dessa åtgärder både lärarpersonalen och den akademiska ungdomen.

De senare finge sin utbildning fördröjd, och genom inkallelser

av lärare till militärtjänstgöring ökades behovet av vikarier. Enligt vad

statskontoret under hand inhämtat hos överstyrelsen, kunde antalet till

militärtjänstgöring inkallade lärare vid de allmänna läroverken vid slutet

av höstterminen 1939 approximativt uppskattas till 125. Under

sådana omständigheter måste statskontoret finna jämväl en ökning av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

9

undervisningsskyldigheten icke blott möjlig att genomföra utan rent av

nödvändig för ett fortsatt uppehållande av undervisningen. I detta sammanhang

ville statskontoret även framhålla, att läroverkslärarnas sammanlagda

tjänstgöringstid per år syntes icke obetydligt understiga övriga

statstjänstemäns. Under åberopande av vad sålunda anförts ansåge

sig statskontoret böra förorda en ökning av undervisningsskyldigheten

för lärarna. Beträffande ökningens omfattning ville statskontoret tillsvidare

stanna för en timme per vecka.

Departementschefen har bland annat framhållit, att om man genom en

försiktig höjning av undervisningsskyldigheten kunde undvika att i alltför

stor omfattning vidtaga besparingsåtgärder, som skulle gå ut över läroverksundervisningens

standard, syntes en sådan lösning av frågan om nedbringande

av kostnaderna böra förordas. Härtill komme, att i nuvarande

för vårt land brydsamma tid av de i det allmännas tjänst anställda måste

utkrävas en större arbetsprestation än den, som i vanliga fall uttoges.

Vad överstyrelsen yttrat rörande nackdelen ur de obefordrade lärarnas och

läraraspiranternas synpunkt av en ökning av undervisningsskyldigheten

liksom överhuvudtaget av statliga besparingsåtgärder inom undervisningsväsendet

vore värt att noga beaktas. Den dominerande synpunkten borde

dock anses vara bestämmandet av den arbetskvantitet, som lämpligen och

skäligen borde av statsverket utkrävas av dem, som vunnit ordinarie anställning

i dess tjänst.

Departementschefen hade funnit sig böra vid anslagsberäkningarna utgå

från en sådan tillämpning av gällande bestämmelser angående lektorers,

adjunkters och ämneslärarinnors tjänstgöringsskyldighet, att medeltjänstgöringstiden

för nästa läsår utsträcktes med en halv undervisningstimme i

veckan. Departementschefen medgåve, att mer långtgående åtgärder skulle

kunna ifrågasättas. Med tanke på de beskärningar i läroverksorganisationen,

som i annat sammanhang föresloges, och dessa beskärningars återverkan

på lärarna och deras anställningsförhållanden hade departementschefen

dock icke ansett sig böra sträcka sig längre an till vad nyss förordats.

Förslaget syntes, sammantaget med de övriga åtgärder, som av departementschefen

ifrågasattes, kunna betraktas som en under nuvarande förhållanden

lämplig medelväg mellan de olika synpunkter, som kunde göras gällande.

Det anförda ägde givetvis tillämpning även å motsvarande icke-ordinane

lärare. Däremot ifrågasatte departementschefen för närvarande icke någon

ändrad beräkning av rektorers och övningslärares tjänstgöringsskyldighet.

b) Höjning av elevantalet i klassavdelningarna.

Departementschefen har förordat en tillfiillig återgång till de före läsåret

1937/38 gällande bestämmelserna örn det högsta tillåtna elevantalet i realskolans

avslutningsklasser. Elevantalet skulle härigenom ökas från högst

30 till högst 35. Motsvarande åtgärder borde enligt departementschefen

vidtagas beträffande jämförliga statsunderstödda läroanstalter. För de allmänna

läroverkens vidkommande beräknas ifrågavarande åtgärd medföra

en besparing av 172,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

c) Begränsning av antalet nybörjaravdelningar.

Kungl. Majit har — med stöd av utav riksdagen lämnat bemyndigande

— brukat på framställning av skolöverstyrelsen medgiva, att

nya parallellavdelningar av läroverkens begynnelseklasser må upprättas,

därest det visar sig, att ett större antal inträdessökande eljest måste

avvisas. Det antal övertaliga lärjungar, som plägat fordras för ett

dylikt medgivande, har varit omkring 10. Antalet begynnelseavdelningar

och lärjungar i dessa avdelningar har också under en lång följd

av år så gott som oavbrutet stigit.

Skolöverstyrelsen har utgått från att det totala antalet nybörjaravdelningar

vid de allmänna läroverken höstterminen 1940 icke skall få

överstiga det totala antalet nybörjaravdelningar höstterminen 1939.

Överstyrelsen har under förutsättning av normala förhållanden beräknat

den sannolika utökningen av antalet avdelningar i begynnelseklasserna

till allenast 11 nya parallellavdelningar; 20 nya avdelningar beräknas

tillkomma vid vissa läroverk, medan vid andra 9 skulle bli överflödiga.

Departementschefen har för egen del anfört:

Att för nästa läsår begränsa antalet nybörjaravdelningar till det i och

för sig betydande antal, som för närvarande funnes, syntes icke kunna

vålla större olägenheter, så mycket mindre som det vore troligt, att de nu

rådande extraordinära förhållandena skulle komma att medföra en minskad

tillströmning till den högre skolundervisningen. Det torde kunna

förutsättas, att det av överstyrelsen beräknade utvidgningsbehovet skulle

visa sig för stort, om nämnda förhållanden bomme att föreligga även

under nästa budgetår. Med hänsyn härtill kunde det synas i viss mån

tveksamt, om den av överstyrelsen ifrågasatta regleringen av elevintagningen

behövde vidtagas. För att lägga en fast grund för anslagsberäkningarna

syntes det emellertid lämpligt att utgå från att nämnda förslag

genomfördes. Departementschefen förutsatte således, att Kungl.

Majit borde liksom hittills äga efter ansökning meddela tillstånd till

upprättande av nya parallellavdelningar i första klassen av realskolan

och första ringen av gymnasiet, där eljest ett större antal inträdessökande

kunde väntas bli avvisade från sådan klass eller ring; dock under

villkor att totala antalet nybörjaravdelningar icke överstege antalet

sådana avdelningar närmast föregående läsår.

Departementschefen beräknade det belopp, som en sålunda genomförd

begränsning av antalet nybörjaravdelningar kunde väntas för nästa budgetår

medföra vid samtidigt genomförd ökning, på sätt departementschefen

förordat, av ämneslärarnas medel tjänstgöringstid, till 68,000 kronor.

Det förtjänade framhållas, att enligt en inom överstyrelsen gjord

överslagsberäkning den årliga besparingen, om de nämnda elva parallellavdelningarna

nu icke komme till stånd, vid början av läsåret 1947/48

komme att ha stigit till något över 400,000 kronor. Följaktligen kunde

den slutliga årliga kostnaden för varje nybörjaravdelning beräknas till

omkring 37,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

11

d) Tillfälligt indragande av vissa

läroverkslinjer.

I detta avseende har departementschefen föreslagit, att intagning av elever

tills vidare skall upphöra i första kretsen av lyceilinjen vid högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö och av den klassiska försökslinjen vid

högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm samt vidare

i de treåriga latinlinjerna vid högre allmänna läroverket i Västerås och högre

allmänna läroverket för gossar i Örebro ävensom i den fyraåriga realskollinjen

vid samrealskolan i Trelleborg.

Beträffande ifrågavarande linjer inhämtas av statsrådsprotokollet, att

lyceilinjen i Malmö under de två sistförflutna läsåren icke kunnat starta

med första kretsen till följd av brist på inträdessökande. Detsamma har för

innevarande läsår varit fallet med den klassiska linjen. De båda treåriga

latingymnasielinjerna ha innevarande läsår allenast respektive 32 och 25

elever, varav inemot hälften i tredje ringen.

Beträffande den fyraåriga samrealskolelinjen i Trelleborg har skolöverstyrelsen

anfört:

Vid samrealskolan i Trelleborg funnes en klent besökt fyraårig realskolelinje,

som tillsammans med en parallellavdelning av den femåriga

realskolan bildade en s. k. förenad linje. Lärjungantalet i de fyra klasserna

vore respektive 3, 3, 2 och 6. Läroverkets rektor hade i skrivelse

den 24 maj 1937 under instämmande av kollegiet och folkskolans inspektör

hemställt, att denna linje måtte successivt avvecklas. Överstyrelsen,

som den 14 oktober samma år yttrat sig över framställningen, hade för

det dåvarande icke funnit tillräckligt starka skäl föreligga för den ifrågasatta

organisationsändringen, och Kungl. Majit hade den 3 mars 1939

lämnat framställningen utan åtgärd. Om elevintagningen å linjen med

hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden provisoriskt inställdes,

sparades 7 veckotimmar i läsämnen, varigenom delposten grundavlöningar

åt icke-ordinarie personal kunde minskas med 1,533 kronor.

För såväl realskolelinjen i Trelleborg som de ifrågavarande två treåriga

latingymnasielinjerna gällde, att kostnaderna till följd av samläsning

med andra klasser vore relativt obetydliga. Då därtill binnie, att

ett nedläggande av dessa linjer, som inginge i den av riksdagen fastställda

grundorganisationen för respektive läroverk, torde kunna möta

principiella betänkligheter, ansåge sig överstyrelsen för sin del icke böra

föreslå ens ett tillfälligt inställande av elevintagningen.

Överstyrelsen har däremot tillstyrkt tillfälligt indragande av ovannämnda

lyceilinje och klassiska linje.

Statskontoret har beträffande realskolelinjen i Trelleborg och de treåriga

gymnasielinjerna framhållit, att, ehuru genom ett nedläggande av linjerna

kostnadsbesparingen skulle automatiskt växa under fyra respektive tre år

framåt, statskontoret icke ville motsätta sig, att linjerna bibehölles.

Departementschefen har funnit ett av sparsamhetsskäl betingat indragande

av sistnämnda tre linjer icke kunna väcka betänkligheter och för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ordat, att intagningen av elever vid linjerna tills vidare inställdes. Härigenom

skulle för nästa budgetår ernås en besparing av tillhopa närmare 6,500

kronor.

e) Sammanslagning av undervisning savdelningar

i vissa språk m. m.

Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit dels att den nuvarande

rätten att under en veckotimme uppdela större undervisningsavdelningar

vid undervisning i modersmålet, tyska, engelska och franska i begynnelseklassen

för vederbörande språk skall för nästa läsår upphöra, dels ock

att tillvalsundervisning å det differentierade gymnasiet regelmässigt icke

må förekomma i ämnena specialmatematik, fysik och kemi å realgymnasiet

vid ett lägre elevantal än fem (mot för närvarande fyra) samt i grekiska

a latingymnasiet vid ett lägre deltagarantal än fyra (mot för närvarande

tre). Härigenom beräknas 173,000 kronor, respektive 25,000 kronor kunna

inbesparas.

Beträffande den sistnämnda av ifrågavarande besparingsåtgärder har

skolöverstyrelsen framhållit, att en tillfällig höjning av deltagarminimum

i förevarande ämnen till fem respektive fyra knappast kunde avvisas, hur

gärna man än såge, att den kunde undvikas. Överstyrelsen förutsatte likväl,

att överstyrelsen skulle bibehållas vid sin rätt att medgiva tillvalsundervisning

jämväl vid ett lägre antal lärjungar i de fall, då särskilda omständigheter

därtill föranledde och de tillgängliga medlen sådant medgåve.

Om besparingsaktionen måste gå mycket långt, kunde det måhända

från något håll komma att ifrågasättas, huruvida icke deltagarminimum

även för grekiska borde sättas till samma siffra som för andra ämnen,

alltså till minst 5 lärjungar. Därigenom skulle en ytterligare besparing

på omkring 11,000 kronor göras. Med hänsyn till den stora allmänkulturella

betydelsen av de klassiska studierna och vikten av att undervisning

i grekiska tillhandahölles vid ett icke alltför ringa antal läroverk

måste emellertid en sådan indragning anses gå avgjort för långt. Skulle

grekiskan alltjämt någorlunda förmå hävda sin ställning vid läroverken,

borde deltagarminimum enligt överstyrelsens bestämda mening icke höjas

med mer än en lärjunge.

Statskontoret har förklarat sig biträda vad överstyrelsen föreslagit men

icke kunna tillstyrka, att ämnet grekiska erhölle en annan ställning än de

övriga.

Departementschefen har, såsom ovan angivits, följt överstyrelsens förslag

och därvid förutsatt, att överstyrelsen skulle äga rätt att medgiva tillvalsundervisning

jämväl vid lägre antal lärjungar än de nämnda i de fall, då

särskilda omständigheter därtill föranledde och tillgängliga medel därtill

försloge.

f) Inskränkning av frivillig undervisning.

Departementschefen har jämväl upptagit till övervägande lämpligheten

att beskära den frivilliga undervisningen i vissa övningsämnen, nämligen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

13

teckning, musik, manlig slöjd och hushållsgöromål, men — under åberopande

av vad skolöverstyrelsen i ämnet anfört — ansett sig icke böra för

nästa budgetår ifrågasätta en sådan beskärning.

Överstyrelsen har i ämnet anfört bland annat:

Frivillig undervisning i teckning förekomme endast i ringa utsträckning,

främst å realgymnasiet, för vilket ämnet vore av stor betydelse såsom

fackämne. Betänkligheter kunde därför resas mot indragning av den frivilliga

teckningsundervisningen.

Musikundervisningen vid de allmänna läroverken intoge för närvarande

en oklar ställning. Undervisningsplan hade av Kungl. Majit

fastställts redan den 29 juni 1928 och förnyats i oväsentligt förändrad

form genom 1933 års tim- och kursplaner, men nödiga anslag för dess

genomförande hade hittills icke anvisats. Man brukade anse, att sångundervisningen

vore obligatorisk för lärjungar, som icke i vederbörlig

ordning befriats därifrån, och undervisningen i instrumentalmusik för

alla lärjungar frivillig, men det funnes inga bestämmelser örn hur stor

del av musikundervisningen, som skulle anslås till sång respektive instrumentalmusik.

Överstyrelsen saknade därför uppgifter om det exakta

antalet timmar i instrumentalmusik, liksom även om dessa timmars fördelning

på ordinarie och icke-ordinarie lärare. Grovt approximativt kunde

man antaga, att för närvarande cirka 550 veckotimmar användes för

instrumentalmusik och att av dem 425 bestredes av ordinarie lärare.

Den undervisning, som meddelades av ordinarie lärare, torde draga en

kostnad av omkring 95,000 kronor och den, som meddelades av ickeordinarie

lärare, en kostnad av omkring 16,400 kronor. Örn undervisningen

i instrumentalmusik avskaffades, kunde man således räkna med

en lättnad av tillhopa cirka 111,400 kronor. Men en sådan reduktion

innebure, att lärarna i musik — ordinarie eller icke — komme att mista

mer än fjärdedelen av sin lön. Det vore här fråga om förhållandevis

svagt avlönade lärare. Endast en enda av de allmänna läroverkens musiklärare

hade full tjänstgöring och full lön, alla de övriga reducerad

och ofta starkt reducerad tjänstgöring och lön. Indragning av instrumentalmusiken

syntes därför lika litet böra komma i fråga nu som under

den ekonomiska depressionen för några år sedan.

Undervisningen i manlig slöjd och i hushållsgöromål vöre vid de

allmänna läroverken obligatorisk endast på handelslinjerna, vilkas timplaner

i varje särskilt fall fastställdes av Kungl. Majit, men eljest frivillig.

Undervisningen sköttes uteslutande av extra lärare och timlärare.

För nästa läsår hade överstyrelsen räknat med ett anslagsbehov av

112,000 kronor för manlig slöjd och 56,300 kronor för hushållsgöromål.

Omkring 42 slöjdtimmar och 84 hushållstimmar beräknades ligga pä

handelslinjerna nästa läsår och torde således under alla förhållanden

böra kvarstå på schemat. Kostnaderna utgjorde respektive 5,600 och

11,200 kronor. Borttoges den frivilliga undervisningen i manlig slöjd

och hushållsgöromål, torde man sålunda kunna räkna med en utgiftsminskning

på (106,400 + 45,100 =) 151,500 kronor.

Det vore emellertid att märka, att vissa lärare hade denna undervisning

som sin huvudsakliga sysselsättning. Vid 9 läroverk omfattade

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

undervisningen i manlig slöjd och vid 3 läroverk undervisningen i hushållsgöromål

innevarande läsår minst 15 veckotimmar. Undantag torde

under alla omständigheter böra göras för lärare, som av undervisningen

hade sitt huvudsakliga uppehälle, men dessa lärares antal kunde fastställas

först sedan uppgifter inhämtats från läroverken.

Värdet av undervisningen i de praktiska ämnena hade under senare

år alltmer oreserverat vunnit skolvärldens och statsmakternas erkännande.

Senast hade 1939 års riksdag i sin skrivelse nr 355 ansett sig

böra framhålla önskvärdheten av att undervisningen i praktiska ämnen

bereddes ett större utrymme i realskolans kursplaner än vad hittills

varit möjligt och särskilt att undervisningen i hushållsgöromål främjades.

Det syntes därför icke annat än i nödfall böra komma i fråga att

nu borttaga denna undervisning.

Statskontoret har förordat viss inskränkning av den frivilliga undervisningen.

Med hänsyn till den betydelse den frivilliga teckningsundervisningen

torde äga, särskilt för blivande ingenjörer, och den jämförelsevis ringa

kostnadsbesparing, som skulle vinnas genom en indragning av undervisningen,

ansåge statskontoret tveksamt, om en dylik åtgärd borde

vidtagas.

Beträffande undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål — liksom

i fråga om undervisningen i musik — ansåge sig statskontoret böra

förorda, att sådana inskränkningar vidtoges, som vore möjliga utan att

de lärare, vilka av denna undervisning hade sin huvudsakliga sysselsättning,

bleve berövade sina inkomstmöjligheter. Ämbetsverket förutsatte

således, att överstyrelsen skulle företaga en prövning av förhållandena

i varje särskilt fall. Givetvis mötte under sådana omständigheter svårigheter

att på förhand bedöma besparingsmöjligheterna, men man torde

måhända kunna räkna med en sammanlagd anslagsbegränsning å 100,000

kronor.

Vad angår den ifrågasatta tillfälliga höjningen av lärarnas tjänstgöringstid,

finner utskottet sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

vilket innebär att tjänstgöringsskyldigheten för lektorer, adjunkter och

ämneslärarinnor utsträckes med i medeltal en halv undervisningstimme i

veckan. Förhållanden kunna emellertid uppkomma — särskilt genom inkallande

i vidgad omfattning av lärare till militärtjänstgöring — vilka påkalla

längre gående åtgärder med avseende å tjänstgöringsskyldigheten än de sålunda

förordade. Utskottet anser sig böra framhålla, att det vid sådant förhållande

bör vara öppet för Kungl. Maj:t att ytterligare provisoriskt utsträcka

tjänstgöringsskyldigheten exempelvis i enlighet med statskontorets

i ärendet avgivna förslag. I detta sammanhang vill utskottet jämväl framhålla,

att vid tillfällig lärarbrist vid visst läroverk möjligheten att utnyttja

kvarvarande lärare inom ramen för den stadgade maximitjänstgöringsskyldigheten

i första hand bör undersökas, innan extra arbetskrafter tagas i

bruk för undervisningens fullgörande.

Liksom departementschefen utgår utskottet ifrån att en ökning av un
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

15

dervisningsskyldigheten för ämneslärare vid de allmänna läroverken, på

sätt här ovan angivits, bör genomföras jämväl beträffande de av departementschefen

nämnda med dessa läroverk jämförliga läroanstalter.

Utskottet biträder förslaget örn tillfällig höjning av det högsta som regel

tillåtna elevantalet i realskolans avslutningsklasser från 30 till 35 och har

icke funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med departementschefens

förslag, det totala antalet nybörjära vdelningar begränsas till högst

samma antal som innevarande läsår.

Förslaget om tillfälligt indragande av vissa glest besatta läroverkslinjer

har utskottet med hänsyn till vad departementschefen anfört icke velat

motsätta sig. Utskottet vill dock framhålla, att dess sålunda intagna ståndpunkt

icke får fattas såsom ett principiellt ställningstagande till ifrågavarande

läroverks lämpliga organisation i framtiden utan att en indragning

av sagda linjer i nuvarande statsfinansiella läge får anses hava en rent

provisorisk karaktär. Härav följer, att intagning av elever i de ifrågavarande

läroverkslinjerna åter bör äga rum, så snart så av förhållandena finnes

påkallat.

Departementschefen har vidare av besparingsskäl förordat, att uppdelning

av klassavdelning vid nybörjarundervisning i modersmålet, tyska,

engelska och franska icke skall för nästa budgetår förekomma. Utskottet

biträder detta förslag. Likaså tillstyrker utskottet, att tillvalsundervisning

i ämnena specialmatematik, fysik och kemi icke skall anordnas vid ett lägre

elevantal än fem, varigenom den särställning, dessa ämnen för närvarande

intaga i förhållande till övriga tillvalsämnen, skulle upphöra. Utskottet är

vidare ense med departementschefen om att tillvalsundervisning i grekiska

å latingymnasiet alltjämt bör få anordnas vid ett lägre deltagarantal än i

fråga örn andra tillvalsämnen, men har funnit sig böra liksom departementschefen

förutsätta en provisorisk höjning från tre till fyra av det lägsta

tillåtna deltagarantalet. Utskottet kan sålunda icke biträda det i motionen

I: 166 framställda yrkandet örn bibehållande av de nuvarande tillvalsmöjligheterna

beträffande sagda ämne utan finner sig böra avstyrka bifall till motionen.

Liksom departementschefen förutsätter utskottet dock, att skolöverstyrelsen

alltjämt skall äga rätt att medgiva tillvalsundervisning såväl

i grekiska som i övriga tillvalsämnen jämväl vid lägre antal lärjungar än de

nämnda, då särskilda omständigheter därtill föranleda och tillgängliga

medel därtill förslå.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen

icke ansett sig kunna tillstyrka någon inskränkning av den frivilliga undervisningen

i teckning, instrumentalmusik, manlig slöjd och hushållsgöromål.

Enligt den av överstyrelsen förebragta utredningen fördela sig kostnaderna

för denna undervisning i huvudsak på följande sätt:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Ordinarie

Icke-ordinarie

lärare

lärare

Kronor

Kronor

teckning.............

..... 800

7,400

instrumentalmusik .....

..... 95,000

16,400

manlig slöjd..........

..... —

106,400

hushållsgöromål........

..... —

45,100

Summa kronor 95,800 175,300.

Utskottet är ense med de i ärendet hörda myndigheterna och departementschefen

om att någon inskränkning av den förhållandevis ringa frivilliga

undervisningen i teckning icke synes böra ifrågasättas. Vad undervisningen

i instrumentalmusik angår, torde enligt utskottets mening i nuvarande

ekonomiska läge en inskränkning i och för sig få anses ur pedagogisk

synpunkt försvarlig, men å andra sidan synas, av överstyrelsens yttrande

att döma, förhållandena vara sådana, att en mera betydande inskränkning

med hänsyn till den löneminskning, som härigenom skulle

drabba vederbörande lärare, icke torde böra ifrågakomma. Ämnena manlig

slöjd och hushållsgöromål åter äro visserligen av den praktiska och pedagogiska

betydelse, att icke heller här en hårdare beskärning synes böra

komma till stånd, men att märka är, att undervisningen i dessa ämnen i

relativt stor utsträckning torde handhavas i form av bisyssleuppdrag. Med

hänsyn till nödvändigheten av en sträng sparsamhet har utskottet ansett

sig böra ifrågasätta, att en viss inskränkning för nästa budgetår vidtages av

den frivilliga undervisningen i sistnämnda två ämnen. Undervisningen i

dessa ämnen synes enligt utskottets mening därför icke böra anordnas annat

än i de fall, då ett påtagligt intresse för undervisningen visar sig vara för

handen. En sådan beskärning av undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål

bör dock icke äga rum, att lärare, som av denna undervisning

har sin huvudsakliga sysselsättning, berövas sina utkomstmöjligheter. En

noggrann prövning i varje särskilt fall torde på grund härav bliva erforderlig.

Därest en dylik prövning från fall till fall kommer till stånd jämväl

beträffande den frivilliga undervisningen i instrumentalmusik, håller utskottet

för sannolikt, att även här en viss inskränkning av undervisningen skall

låta sig göra. Utskottet förutsätter, att också denna möjlighet till besparing

kommer att iakttagas.

Storleken av den besparing, som torde kunna vinnas vid bifall till vad

utskottet sålunda förordat, låter sig icke för närvarande exakt beräkna.

Utskottet anser sig dock kunna räkna med att en besparing av 50,000

kronor skall visa sig möjlig att ernå och förordar med hänsyn härtill en

sänkning av de för icke-ordinarie Övningslärare avsedda anslagsmedlen med

nämnda belopp. Utskottet återkommer i det följande vid behandling av anslagsberäkningarna

till denna fråga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet förutsätter vidare, att en inskränkning av den frivilliga undervisningen

av samma innebörd som den här ovan förordade kommer till

stånd jämväl beträffande med de allmänna läroverken jämförliga statsunderstödda

läroanstalter, för vilka Kungl. Majit i förevarande proposition

äskat anslag. Med hänsyn till den förhållandevis mindre betydande utsträckning,

vari sådan undervisning i dessa fall förekommer, har utskottet

likväl icke i det följande ansett sig böra föreslå någon sänkning av vederbörande

anslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de

åtgärder, som, med anledning av vad utskottet sålunda föreslagit, må befinnas

påkallade.

B. Anslagsberäkningar.

Förslagsanslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken, vilket för

närvarande är uppfört med 26,436,500 kronor, skulle enligt Kungl Maj.ts

förslag för nästa budgetår utgå med 26,280,000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 156,500 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak följande:

Avlöriingar till tjänstemän å ordinarie stat. Allenast tre nya ordinarie

lärartjänster skulle tillkomma, nämligen en lektor stjänst vid vart och ett

av flickläroverken å Södermalm i Stockholm och i Örebro samt vid högre

allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. Men hänsyn, bland annat,till

dels att kvinnliga lärare från och med nästa budgetar äga rätt att åtnjuta

lön enligt en högre löneklass än för närvarande, dels att läroverkens automatiska

tillväxt nödvändiggör en utökning av antalet undervisningstimmar

i övningsämnen med därav följande ökade kostnader, dels ock att ifrågavarande

anslagspost ansetts böra minskas med samma belopp, varmed

anslagsposten till rörligt tillägg uppräknats, har departementschefen beräknat

nu förevarande anslagspost till i runt tal 20,660,000 kronor, vilket

innebär en minskning med 637,000 kronor.

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. Kungl. Majits förslag innebär

en anslagsminskning med 85,000 kronor, betingad dels av att antalet

adjunkter å övergångsstat nedgått med 5, dels ock att avlöningsmedel för

sådana adjunkter, vilka innehava förordnanden såsom rektorer, beräknats

under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Förutom

smärre justeringar av vissa delposter, sammanhängande med ökat elevantal,

föreslås en sänkning till hälften, eller 18,000 kronor, av delposten till

arvoden åt tillsynslärare.

Grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Kungl. Majits

förslag innebär en anslagsminskning från 3,548,000 kronor med 183,000

kronor till 3,365,000 kronor.

Därest särskilda besparingsåtgärder icke hade av departementschefen förordats,

hade förevarande delpost bort höjas med i runt tal 608,000 kronor.

De av departementschefen i annat sammanhang förordade besparingsåtgärderna

hava av honom beräknats medföra följande besparingar:

Bihang till riksdagens protokoll 191/0. G sami. Nr 150 151.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ökning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet.....kronor 280,000

höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklasser » 172,000

begränsning av antalet nybörjaravdelningar......... » 68,000

tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer (13,700 +

+ 6,500)........ » 20,200

sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa

språk m. m. (173,000 + 25,000) .......... » 198,000

Summa kronor 738,200.

Härjämte föreslår departementschefen vissa andra besparingsåtgärder.

Sålunda förutsättes, att antalet extra ordinarie lärare skall bibehållas vid

samma antal som innevarande år, trots ett ökat behov av lärartjänster. I

detta sammanhang avses, att riksdagen i personalförteckningen skall fastslå

antalet extra ordinarie adjunkter till 205, eller samma antal som för

närvarande.

Avlöningsförhöjningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Denna

delpost föreslås uppräknad med 60,000 kronor till 300,000 kronor.

Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän. I fråga örn denna anslagspost

ifrågasättes icke någon förändring.

Rörligt tillägg. På grund av ändrade indexförhållanden uppräknas denna

anslagspost med 706,210 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel beräknar departementschefen samma belopp

som för innevarande budgetår, eller 926,600 kronor.

Vidare har departementschefen förklarat sig icke kunna för närvarande

förorda genomförande av vissa av skolöverstyrelsen framlagda förslag, avseende

dels inrättande av ett större antal ordinarie lärartjänster i syfte att

åstadkomma en gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie och antalet

icke-ordinarie lärartjänster, dels minskning av det fastställda maximiantalet

lärjungar i de allmänna läroverkens klasser, dels ock inrättande av

en statlig samrealskola i Uppsala.

I motionen I: 95 har anförts:

Från och med år 1863 ha vid de högre allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och tekniska elementarskolorna förekommit militärövningar.

Dessa avskaffades år 1917 på grund av en motion i andra kammaren. Övningarna

ägde rum under 2—3 veckor vid höstterminens början och försiggingo

under morgontimmarna före frukost. Det var en mycket uppskattad

och säkerligen mycket nyttig övergång från sommarferierna till det mera

intensiva skolplugget. Men deras största värde bestod däri, att alla ynglingar

i gymnasiet fingo lära sig skjuta.

När nu skjutskicklighetens betydelse bör stå klar för alla, må det övervägas,

om icke denna skjututbildning i skolorna bör återupptagas — och i

utvidgad omfattning.

Sedan den tiden ha flickor fått tillträde till läroverken. Under den tid,

som skjututbildning pågår för gossarna, kunna flickorna utbildas i den

verksamhet, som nu bedrives inom unglottarörelsen och ungdomens röda

kors.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet är ense med departementschefen om att det icke för närvarande Utskottet.

synes möjligt att ifrågasätta inrättande av flera nya ordinarie lärartjänster

än tre lektorstjänster samt att tidpunkten icke torde vara lämplig för upprättande

av en statlig samrealskola i Uppsala. Likaså finner utskottet i likhet

med departementschefen att förslaget örn minskning av antalet elever

i klasserna icke för närvarande torde böra leda till någon åtgärd från statsmakternas

sida.

Departementschefens övriga i samband med anslagsberäkningarna framförda

förslag hava icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att

utskottet under åberopande av vad i det föregående anförts föreslår, att

delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

minskas från av departementschefen angivet belopp 3,365,000 kronor med

50.000 kronor till 3,315,000 kronor. Utskottet får alltså tillstyrka, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med (26,280,000 — 50,000 =)

26.230.000 kronor.

De i motionerna 1:182 och II: 236 framställda yrkandena avse, att rörligt

tillägg skulle under vissa förutsättningar tillerkännas timlärare vid de i

förevarande proposition nr 154 avsedda statliga och kommunala läroanstalterna.

Utskottet har i sitt den 23 april 1940 avgivna utlåtande nr 117

behandlat ett motionsvis (I: 183) framställt yrkande örn dylikt tillägg åt

timlärare vid folk- och småskoleseminarier samt timlärare i läsämne vid

folkskola. I nämnda utlåtande anförde utskottet, att goda skäl syntes föreligga

för att kompensation för levnadskostnadsökningen tillerkändes de i

motionen I: 183 åsyftade lärarna. På i utlåtandet närmare angivna skäl

förutsatte utskottet, att Kungl. Majit ägnade ifrågavarande spörsmål sin

uppmärksamhet och vidtoge de åtgärder, som kunde befinnas påkallade för

frågans närmare utredning. Då timlärare vid de i nu förevarande proposition

nr 154 angivna läroanstalterna förekomma i avsevärt större utsträckning

än vid seminarier och folkskolor, hava motionerna 1:182 och II: 236 en

helt annan räckvidd än den tidigare behandlade motionen I: 183. Det i förstnämnda

motioner berörda spörsmålet är därför i ännu högre grad än det i

motionen I: 183 avhandlade av den vikt, att det bör närmare uppmärksammas.

Utskottet utgår ifrån, att Kungl. Majit i samband med frågan

örn rörligt tillägg åt timlärare vid seminarier och folkskolor jämväl upptager

den i motionerna I: 182 och II: 236 väckta frågan till närmare omprövning.

Med vad utskottet sålunda anfört torde ifrågavarande motioner få anses

besvarade.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den ovannämnda

motionen I: 95, vari förordas en skyndsam utredning om införande

av skjututbildning för gossar samt utbildning i sjukvårds- och s. k. lottaverksamhet

för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

läroanstalter. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, har framställning

i enahanda syfte gjorts hos Kungl. Maj:t. Utan att vilja föregripa den

prövning, som Kungl. Maj:t kommer att ägna förevarande spörsmål,

vill utskottet i anledning av den väckta motionen framhålla, att den

utbildningsverksamhet, varom här är fråga, för närvarande omfattas med

ett betydande intresse av landets ungdom. Utskottet anser för sin del skäl

föreligga för ett skyndsamt övervägande av frågan örn anordnande för den

mognare skolungdomen av en utbildningsverksamhet, inriktad på i huvudsak

de verksamhetsgrenar, som i motionen åsyftas. Av särskild vikt synes

det enligt utskottets mening vara att, därest denna utbildning kommer till

stånd, den handhaves på ett omdömesgillt sätt och under sådan statlig kontroll,

att den fyller en verklig uppgift i den allmänna försvarsberedskapen.

Lämpligheten av att anknyta verksamheten i fråga till den stadgade friluftsverksamheten

vid omförmälda läroanstalter torde även böra övervägas.

Utskottet får slutligen understryka, att en förutsättning för utbildningens

anordnande bör vara, att det egentliga skolarbetet icke härigenom kommer

att eftersättas. Då, som nämnts, ifrågavarande spörsmål redan är underställt

Kungl. Maj:ts prövning, finner utskottet icke i anledning av motionen

I: 95 påkallat att hos Kungl. Majit hemställa om utredning i ämnet. Förevarande

motion torde få anses besvarad med vad utskottet här ovan anfört.

4. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.

Kungl. Majits förslag beträffande detta anslag innebär en anslagshöjning

med 30,000 kronor till 4,080,000 kronor.

Departementschefen har vid sin anmälan av frågan om anslag till

förevarande ändamål till en början berört ett par spörsmål, som avse

icke blott de kommunala flickskolorna utan jämväl övriga s. k. högre

kommunala skolor.

Departementschefen har •—■ under erinran, att för innevarande budgetår)

provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelser gälla för ifrågavarande

skolor — utgått från att förslag örn ny definitiv lönereglering

för lärarpersonalen vid nämnda skolor icke borde föreläggas 1940 års

riksdag. De för budgetåret 1939/40 tillämpade provisoriska grunderna

för avlöning åt lärare vid ifrågavarande skolor liksom även de för

nämnda budgetår gällande provisoriska grunderna för statsbidrag till

nämnda läroanstalter borde på grund härav utsträckas att gälla även

för budgetåret 1940/41. Emellertid borde den jämkningen vidtagas i

de provisoriska avlöningsbestämmelserna, att den s. k. minimiregeln gjordes

tillämplig å ordinarie lärare, som erhållit tjänstledighet för fullgörande

i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering

av militärtjänstgöring i egenskap av reservofficer eller vad därmed

vore likställt. Även gällande bestämmelser om provisorisk avid
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg borde tillämpas under

budgetåret 1940/41. Jämväl det särskilda förfarande för beräkning och

utbetalande av förskott, som tillämpats för innevarande budgetår i

syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse mellan löneutgifter

och anslagsbelastning (jfr kungörelsen nr 358/1939), borde i huvudsak

komma till användning även för budgetåret 1940/41.

I nuvarande statsfinansiella läge syntes upprättande av nya statliga

läroanstalter eller överhuvudtaget utbyggnad av det statliga undervisningsväsendet

som regel icke kunna ifrågakomma. Motsvarande restriktioner

borde i det hela gälla jämväl beträffande det statsunderstödda

högre kommunala undervisningsväsendet. I överensstämmelse härmed

utginge departementschefen från att tillstånd till upprättande av nya

statsunderstödda högre kommunala skolor tills vidare i allmänhet icke

skulle av Kungl. Majit lämnas. Från nämnda regel ville departementschefen

dock särskilt göra det undantaget, att ombildning av yrkesbestämd

högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas,

om vid prövning av i sådant hänseende gjord framställning förutsättningarna

för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma.

Under i övrigt oförändrade förhållanden beräknade departementschefen

anslagsbehovet till förevarande ändamål till i runt tal 4,265,000 kronor,

vilket skulle inneburit en anslagshöjning med 213,000 kronor.

Emellertid borde de besparingsåtgärder, departementschefen förordat

i fråga örn de allmänna läroverken, erhålla motsvarande tillämpning

beträffande nu förevarande anslag. Sålunda borde ämneslärarnas medeltjänstgöringstid

tillfälligt höjas med en halv veckotimme, vilket beräknats

komma att medföra en besparing för statsverket av i runt tal

43,000 kronor, motsvarande indragning av omkring 255 timlärartimmar.

Högsta elevantalet i de två översta klasserna borde vidare, i analogi

med vad som förordats beträffande realskolans avslutningsklass, för nästa

läsår höjas från 30 till 35, vilket kunde antagas medföra en anslagsminskning

med i runt tal 115,000 kronor. Härvid kunde beräknas, att

21 klassavdelningar skulle kunna inbesparas och 7 extra ordinarie ämneslärartjänster

— förutom visst antal timlärartimmar — bortfalla. De restriktiva

bestämmelser, departementschefen för de allmänna läroverkens

del ifrågasatt beträffande uppdelning av vissa klasser vid undervisning i

modersmålet och främmande språk, torde böra gälla jämväl beträffande

de kommunala flickskolorna, vilket medförde en besparing för statsverket

av omkring 30,000 kronor (179 timlärartimmar). Överstyrelsen hade

förutsatt att, därest tillsynslärararvodena vid kommunala mellanskolor

begränsades, en motsvarande nedskärning skulle genomföras jämväl vad

beträffade de vid de kommunala flickskolorna utgående arvodena av

denna art. Häremot hade departementschefen intet att erinra., Då sådana

arvoden vid de sistnämnda skolorna utginge endast i två fall, bleve

besparingen dock så obetydlig, att den icke torde böra tagas i beräkning

vid anslagskalkylerna.

Överstyrelsen hade ej tagit ställning till frågan örn begränsning för

de högre kommunala skolornas del av antalet nybörjaravdelningar på

sätt av överstyrelsen ifrågasatts beträffande de allmänna läroverken.

Departementschefen förutsatte emellertid, att motsvarande åtgärder vidtogcs

beträffande de förstnämnda läroanstalterna, dock med de undan
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

tag som föranleddes av vad departementschefen anfört rörande ombildning

av vissa högre folkskolor till praktiska mellanskolor och av under

budgetåret 1939/40 eller framdeles upprättade skolor i övrigt. Enligt

vad från överstyrelsen under hand meddelats, påverkades icke härigenom

anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Sammanlagt kunde sålunda de av departementschefen tillstyrkta åtgärderna

väntas medföra en besparing av (43,000 + 115,000 + 30,000=)

188,000 kronor.

Förevarande anslag borde alltså för nästa budgetår uppföras med

(4,265,000 — 188,000 =) i runt tal 1^,080,000 kronor.

I motionerna 1:18 1 och 11:237 har — under erinran örn

departementschefens ovan återgivna uttalande beträffande upprättande

av nya högre kommunala skolor — anförts i huvudsak följande:

De flesta högre folkskolor, som inrättats under senare år, äro organiserade

efter samma principer som de kommunala mellanskolorna. De

arbeta i regel efter samma tim- och kursplaner som de kommunala mellanskolorna,

och när de nått full utveckling, d. v. s. omfatta fyra årsklasser,

äro de färdiga att ombildas till kommunala mellanskolor. Vad

som fordras för denna ombildning är att skolorna äga tillfredsställande

lokaler, undervisningsmateriel m. m., att de med gott resultat sänt åtminstone

någon årskull elever såsom privatister till realexamen samt att

de i övrigt skötts till belåtenhet. Fördelen för en skola att förändras till

kommunal mellanskola ligger framför allt däri, att skolan erhåller examensrätt

och att dess elever därigenom slippa sändas till en annan skola — i

regel liggande på annan ort — för att undergå privatistexamen och utsättas

för de psykiska påfrestningar och de ekonomiska uppoffringar, som en

sådan examen medför i jämförelse med en examen inom den egna läroanstalten.

En del högre folkskolor äro nu färdiga att ombildas till kommunala mellanskolor.

De kommuner, som ansvara för skolorna, hava fullgjort sina

skyldigheter i fråga om skolbyggnader m. m. och hava givetvis räknat med

att skolorna under den närmaste tiden skulle bliva kommunala mellanskolor

och erhålla den efterlängtade förmån, som examensrätten innebär.

Säkerligen skulle det medföra en stor besvikelse för dessa kommuner, örn

de nu trots sina fullgjorda skyldigheter mot skolan skulle nödgas att under

kanske flera år sända eleverna till annan ort för att avlägga realexamen.

Kostnaderna för ombildning av en högre folkskola till kommunal mellanskola

äro icke stora. Statsbidraget utgår efter samma grunder till båda

skolformerna. Lärarlönerna äro i det stora hela desamma. I det fall att

en lärare är adjunktskompetent äger han dock vid kommunal mellanskola

rätt till en lön, som ligger två lönegrader högre. Vidare är rektorsarvodet

något högre vid en kommunal mellanskola än vid en högre folkskola.

I motionerna 1:167 och 11:225 har anförts bland annat:

De i propositionen nr 154 till årets riksdag föreslagna besparingsåtgärderna

hava som regel sökt hålla kostnaderna för kommande budgetår inom

samma gränser som för innevarande år, och detta skulle åstadkommas

huvudsakligen genom höjning av lärartjänstgöringen och genom ökning av

antalet elever i vissa klassavdelningar. De beräknade besparingarna skulle

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

sålunda vinnas genom en motsvarande minskning av behovet av lärarkrafter

och lärartimmar. Denna indragning kommer^ som regel att gå ut

över timlärare och andra icke-ordinarie lärare, alltså i allmänhet de vid

en skola sist anställda, som icke hava särdeles lång tjänstgöringstid.

I en del fall komma emellertid även lärarkrafter med avsevärd tjänstgöringstid

att bli arbetslösa. Detta kommer med all sannolikhet att bli förhållandet

vid vissa kommunala flickskolor, som upprättats under de sista

åren genom ombildning oell sammanslagning av enskilda statsunderstödda

flickskolor. De vid dessa förutvarande skolor anställda lärarinnorna hava

vid kommunaliseringen överförts till de nybildade skolorna. Antalet ordinarie

tjänster vid de senare har dock icke alltid varit tillräckligt stort för

att bereda ordinarie anställning åt samtliga övertagna lärarinnor, icke ens

i de fall, där vederbörande haft en ganska lång tjänstgöringstid i den övertågna

skolan. Men de hava som regel ställts inför utsikten att överföras

på ordinarie tjänst vid den kommunala flickskolan så snart någon vakans

uppkommer. „ ,

De ifrågavarande lärarinnorna komma antagligen att uppgå till endast

ett fåtal, högst 15 stycken, varför åtgärder för deras bibehållande i tjänst

knappast torde komma att bli av någon större ekonomisk betydelse för

det allmänna, under det att det för de enskilda lärarinnornas vidkommande

måste vara av synnerligen stor vikt att ej behöva riskera ett entledigande

med arbetslöshet och avbrott i kontinuiteten i tjänstgöringen samt förlust

av möjligheten till överflyttning på ordinarie tjänst. För dessa lärarinnors

del måste det alltså få anses synnerligen behjärtansvärt örn undantag kunde

göras vid besparingsåtgärdernas tillämpning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts i detta sammanhang framlagda

förslag, att de för innevarande budgetår gällande provisoriska grunderna

för avlöning åt lärare vid de högre kommunala skolorna samt för

statsbidrag till sådana skolor skola med viss jämkning — avseende tilllämpning

av den s. k. minimiregeln — äga tillämpning jämväl för nästa

budgetår. Likaså förordar utskottet bifall till förslaget om fortsatt giltighet

för nästa budgetår av gällande grunder för provisorisk avlöningsförstärkning

och provisoriskt dyrortstillägg. Utskottet har icke heller funnit

anledning till erinran mot att, på sätt departementschefen föreslagit, det

särskilda förfarandet för beräkning och utbetalande av förskott, som tilllämpats

för innevarande budgetår, i huvudsak kommer till användning

även för budgetåret 1940/41.

Departementschefen har i detta sammanhang gjort vissa uttalanden av

principiell innebörd, avseende upprättandet av nya statsunderstödda högre

kommunala skolor. Departementschefen har förklarat sig utgå ifrån, att

tillstånd till upprättandet av sådana skolor tills vidare i allmänhet icke

skulle av Kungl. Majit lämnas, dock att ombildning av yrkesbestämd

högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas, om förutsättningarna

för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma. Utskottet

kan i huvudsak ansluta sig till departementschefens ståndpunkt i

förevarande avseende. Av skäl, som i motionerna I: 181 och II: 237 anförts,

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

anser sig utskottet likväl böra uttala, att ombildning av allmän högre folkskola

till kommunal mellanskola synes böra kunna ifrågakomma, då en dylik

högre folkskola fyller förutsättningarna härför och särskilda förhållanden,

såsom exempelvis långt avstånd till närmaste läroverksort, kunna anföras

till stöd för vidtagandet av ombildningen. Med vad sålunda anförts

torde motionerna I: 181 och II: 237 få anses besvarade.

Departementschefen har beräknat förslagsanslaget till bidrag till kommunala

flickskolor för nästa budgetår till 4,080,000 kronor. Härvid har

förutsatts, att de besparingsåtgärder, som föreslagits beträffande de allmänna

läroverken, skulle erhålla motsvarande tillämpning beträffande de

kommunala flickskolorna. Häremot synes icke vara något att i princip erinra.

Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att finna de i motionerna

I: 167 och II: 225 anförda synpunkterna i viss män berättigade. Den pågående

kommunaliseringen av enskilda statsunderstödda flickskolor, icke

minst framträdande under de senaste åren, har av naturliga skäl medfört

vissa svårigheter beträffande placeringen av de lärarinnor, som härigenom

blivit övertaliga. Vid ett genomförande av de ifrågasatta besparingsåtgärderna

komma dessa svårigheter med säkerhet att accentueras. Såsom i förevarande

motioner påpekats, torde dessa åtgärder i vissa fall kunna medföra,

att lärare med avsevärd tjänstgöringstid skulle förlora sin anställning

vid vederbörande kommunala flickskola. En dylik konsekvens torde

böra såvitt möjligt undvikas. Enligt vad utskottet erfarit, torde antalet

av de lärarinnor, varom nu är fråga, icke komma att uppgå till mer än

högst ett tiotal. De åtgärder, som skulle behöva vidtagas i syfte att bereda

dessa lärarinnor fortsatt anställning inom undervisningsväsendet, synas

därför icke behöva medföra mera betydande ekonomiska konsekvenser. I

brist på närmare utredning i förevarande hänseende är utskottet dock icke

berett att närmare angiva de utvägar, som kunna stå till buds för vinnande

av nämnda syfte. Utskottet utgår emellertid ifrån, att Kungl. Majit

upptager ifrågavarande spörsmål till övervägande och föranstaltar om erforderliga

åtgärder i angiven riktning. Lämpligen synas åtgärderna, i anslutning

till vad i motionerna förutsatts, böra begränsas till att avse lärarinnor

med sammanlagt minst fem års full tjänstgöring vid visst privatläroverk

eller vid nämnda läroverk och den kommunala flickskola, som

trätt i stället för detsamma. Med vad sålunda anförts torde motionerna

I: 167 och II: 225 få anses besvarade.

Vad utskottet sålunda föreslagit torde icke föranleda någon ändring i

de av departementschefen verkställda och av utskottet godtagna anslagsberäkningarna.

5, Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.

Detta anslag är nu uppfört med 3,325,000 kronor och har av departementschefen

för nästa budgetår beräknats till 3,840,000 kronor. Härvid

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

„ Statsutskottets utlåtande Nr 150.

har departementschefen, såsom av nästföregående punkt framgår, förutsatt,

att gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelser skola äga

fortsatt giltighet under nästa budgetår, med i det föregående berörd jämkning.

Vidare har departementschefen räknat med besparingsåtgärder, motsvarande

dem, som departementschefen förordat i fråga om de statliga

läroverken och de kommunala flickskolorna.

Utskottet, som erinrar om vad utskottet under nästföregående punkt anfört

beträffande ombildning av högre folkskola till kommunal mellanskola,

tillstyrker bifall till vad Kungl. Majit föreslagit ifråga örn förevarande

anslag.

6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor.

Bidrag till de praktiska mellanskolorna utgår nu ur det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å 3,450,000 kronor till Högre folkskolor:

Understöd.

I syfte att vinna en bättre överblick över statens utgifter för olika skoländamål

har departementschefen föreslagit, att bidragen till praktiska mellanskolor

hädanefter redovisas under ett särskilt riksstatsanslag. Anslagsbehovet

har av departementschefen — med utgångspunkt från gällande löne-

och statsbidragsbestämmelser och med inberäknande av besparingar,

motsvarande dem för de statliga läroverken förordade — för nästa budgetår

uppskattats till i runt tal 1,700,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

angående anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål.

7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn förevarande anslag innebär en anslagshöjning

med 15,200 kronor till 554,000 kronor. Höjningen belöper i huvudsak

på anslagsposten till tillfällig löneförbättring.

Departementschefen har erinrat örn ett av överstyrelsen framlagt förslag

om beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt lärarna vid de

statsunderstödda privatläroverken. Departementschefen har förklarat sig

för egen del visserligen icke vilja förneka, att mycket starka skäl talade

för en snar förbättring av ifrågavarande lärares löner. I rådande läge ansåge

departementschefen sig dock icke böra tillstyrka överstyrelsens i detta

hänseende framställda förslag, som för övrigt helst borde ses i sitt samband

med frågan om statsbidrag till dessa skolor.

Departementschefen ville vid sådant förhållande i varje fall icke för närvarande

ifrågasätta någon utökning av tjänstgöringsskyldigheten för lärarna

vid privatläroverken. Det borde anmärkas, att tjänstgöringsskyldigheten

för dessa lärare under den senaste krisen utsträckts från 22—26

till 24—28 veckotimmar å stadium, motsvarande real- och flickskola, och

att löneförmånerna sedan dess icke förbättrats. Å stadium, motsvarande

gymnasium, skulle tjänstgöringsskyldigheten motsvara den, som vore före
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

skriven för lektor vid högre allmänt läroverk. Om tjänstgöringsskyldigheten

för ifrågavarande lärare vid privatläroverken icke utsträcktes, torde

den sist anförda föreskriften (jfr kungörelserna 259/1933 och 270/1939)

böra ändras därhän, att den icke avsåge den provisoriska utökning av

tjänstgöringsskyldigheten för läroverkslektorerna, som i det föregående tillstyrkts.

I övrigt borde de besparingsåtgärder, departementschefen förordat i fråga

om de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, få motsvarande tillämpning

beträffande privatläroverken.

Maximiantalet parallellavdelningar vid privatläroverken syntes i enlighet

med av överstyrelsen i ämnet framställt förslag böra bestämmas till

146. I övrigt torde beträffande statsunderstöd för budgetåret 1940/41 till

ifrågavarande läroanstalter gällande bestämmelser böra i huvudsak äga tilllämpning,

dock med den ändringen att elevmaximum i stadium, motsvarande

flickskolas två högsta klasser eller realskolas högsta klass, höjdes från

30 till 35. Härvid hade förutsatts, att någon utökning av antalet intagningsklasser

icke komme att ske.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att gällande

bestämmelser angående statsunderstöd för innevarande budgetår till statsunderstödda

enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl

för nästa budgetår, dock att statsbidrag må utgå till högst 146 parallellavdelningar

vid samtliga statsunderstödda privatläroverk. Utskottet tillstyrker

jämväl, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för budgetåret 1940/41 uppföres med 554,000 kronor.

8. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 134,000 kronor

till 516,000 kronor, föranledd främst av den fortgående ombildningen av

högre flickskolor till kommunala flickskolor. Departementschefen har därvid,

under hänvisning till vad han i samband med sin anmälan av frågan

om anslag till högre goss- och samskolor anfört rörande besparingsåtgärder

vid privatläroverken, beräknat en besparing för nästa budgetår av

2,600 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

anslagsberäkning, tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa

budgetår uppföres med 516,000 kronor.

9. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.

Ifråga örn förevarande anslag har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsminskning

med 1,800 kronor till 75,500 kronor, föranledd av besparingsåtgärder

av samma art, som ifrågasatts beträffande övriga statsunderstödda privatläroverk.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga örn anslag till förevarande ändamål tillstyrkes

av utskottet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

27

10. Förslagsanslaget till understöd till högre folkskolor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle detta anslag för nästa budgetår uppföras

med 1,560,000 kronor. Härvid har, som av den förut lämnade redogörelsen

framgår, förutsatts, att bidragen till praktiska mellanskolor, vilka

för närvarande bestridas från förevarande anslag, hädanefter skola redovisas

under ett särskilt riksstatsanslag. Departementschefen har vidare

föreslagit besparingsåtgärder, motsvarande dem, som enligt det föregående

av honom förordats beträffande övriga högre kommunala skolor. Departementschefen

har i detta sammanhang framhållit, att det syntes välbetänkt,

att, på sätt skolöverstyrelsen i avgivet utlåtande ifrågasatt, företaga en

utredning, avseende möjligheten att indraga vissa mindre frekventerade

högre folkskolor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens Utskottet.

anslagsberäkningar. Utskottet får härjämte framhålla, att utskottet delar

departementschefens uppfattning, att en utredning, avseende förekomsten

av vissa, mindre frekventerade skolor och möjligheten att åstadkomma en

centralisering på detta område, torde böra komma till stånd.

11. Förslagsanslagen till Läroanstalter för blinda: Avlöningar och

Omkostnader. Förslagsanslagen till Vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte: Avlöningar och Omkostnader.

a) Lönereglering för vårdare och tjänstepersonal.

Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar är för innevarande

budgetår uppfört med 282,400 kronor, förslagsanslaget till omkostnader

vid samma läroanstalter med 200,500 kronor, tillhopa sålunda 482,900

kronor.

Förslagsanslaget till avlöningar vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte är för innevarande budgetår uppfört med 98,700 kronor

och förslagsanslaget till omkostnader med 155,700 kronor, tillhopa alltså

254,400 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att nämnda avlönings- och omkostnadsanslag

måtte för nästa budgetår uppföras med följande belopp:

Läroanstalterna för blinda:

Avlöningar ...................................... kronor 374,300

Omkostnader .................................... > 157,000

Summa kronor 531,900

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar ..................................

Omkostnader ................................

kronor 203,600

» 84,700

Summa kronor 288,300.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Överstyrelsens förslag innebär sålunda, att anslagen till avlöningar och

omkostnader vid läroanstalterna för blinda skulle höjas med tillhopa

(531,900—482,900 =) 4.9,000 kronor och vid vårdanstalten med tillhopa

(288,300—254,400 =) 83,900 kronor. Förslaget innebär vidare en överflyttning

av vissa kostnader från vederbörande omkostnadsanslag till avlöningsanslagen.

Sagda kostnader avse löner för vårdare och tjänstepersonal; överflyttningen

sammanhänger med att överstyrelsen ifrågasatt lönereglering

för nämnda personal.

Skolöverstyrelsen har efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund

genom dess ordförande upprättat ett förslag till kollektivavtal

för vid blindanstalterna anställda icke-ordinarie befattningshavare.

Enligt förslagets ordalydelse skulle avtalet reglera arbets- och lönevillkoren

för den personal, för vilken arbets- och löneförhållandena icke blivit

fastställda genom av Kungl. Maj:t efter riksdagens beslut utfärdade avlöningsreglementen

eller andra bestämmelser.

Arbetstiden skulle utgöra 208 timmar för månad om 30 dagar.

Avlöningsförmånerna skulle utgå enligt särskild löneplan, omfattande

17 s. k. lönegrupper, vardera indelad i 5 löneklasser. Lönebeloppen

skulle vara dyrortsgrupperade enligt ortsgrupperna A—I och angivas såsom

månadslöner. Lägsta lönebeloppet å A-ort skulle utgöra 106 kronor 50 öre,

högsta lönebeloppet i samma ortsgrupp 274 kronor 25 öre. Motsvarande belopp

å I-ort skulle utgöra 138 kronor 50 öre respektive 366 kronor 25 öre.

Den lönegrupp, till vilken befattning vöre att hänföra, skulle angivas i en

vid avtalet fogad tjänsteförteckning. Löneklassuppflyttning skulle

kunna ske efter tre års tjänstgöring inom vederbörande löneklass.

Semestertiden skulle utgöra 20 dagar, intill dess befattningshavaren

fyllt 40 år, därefter 30 dagar. Vid behörigen styrkt sjukdom, som ej

vöre att hänföra till olycksfall i arbete, skulle befattningshavaren äga åtnjuta

full lön under högst 30 dagar under ett och samma kalenderår, % av

lönen under därpå följande två månader och hälften av lönen under följande

tre månader. Linder ledighet till följd av olycksfall i arbete o. d. skulle

full lön utgå. Läkarvården skulle vara fri. Särskild ersättning skulle utgå

vid fullgörande _ av åligganden, som ankomme på befattningshavare med

högre löneställning.

Befattningshavare skulle vara skyldig bebo anvisad tjänstebostad

mot löneavdrag med belopp, som skulle bestämmas i enlighet med

ett i särskild bilaga till avtalet fastställt värde. På enahanda sätt skulle

värdet av fri kost och fri tvätt fastställas.

De vid avtalets ikraftträdande anställda, som åtnjöte bättre villkor än

som stipulerades i avtalet, skulle bibehållas vid desamma.

Avtalet skulle träda i kraft den 1 juli 1940 och gälla till och med den 30

juni 1941. Uppsades icke avtalet senast tre månader före sistnämnda dag,

skulle giltighetstiden förlängas ytterligare ett år.

Förslaget överensstämmer, framhåller överstyrelsen, i huvudsak med det

för motsvarande personal vid statens läroanstalter för dövstumma träffade

avtalet. De föreslagna löneskalorna vore desamma, likaså de i olika dyrortsgrupper

föreslagna avdragen för naturaförmåner, och de båda avtalens

bestämmelser i övrigt sammanfölle i sak.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

29

Den i kollektivavtalet förutsatta regleringen av arbetstiden till 48 timmar

i veckan medförde behov av sex nya befattningshavare, nämligen vid

institutet och förskolan för blinda 2 vårdarinnor, 1 tvätterska tillika städerska

och 1 köksbiträde, vid hantverksskolan för blinda kvinnor 1 tvätterska

och vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte 1 kokerska.

Merkostnaderna för statsverket vid bifall till överstyrelsens förslag skulle

beträffande läroanstalterna för blinda bli 30,950 kronor och beträffande

vårdanstalten i runt tal 17,750, eller tillhopa 1+8,700 kronor.

Allmänna lönenämnden och statskontoret hava framställt vissa erinringar

mot överstyrelsens förslag, avseende åtskilliga av detaljerna i det föreliggande

förslaget m. m.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid bedömandet av den förevarande frågan måste först övervägas, vilken

form en reglering av löne- och anställningsförhållandena för ifrågavarande

personal borde erhålla. Det kunde erinras, att i viss män motsvarande

personal vid sinnessjukhusen innehade ställning såsom extra ordinarie

tjänstemän med avlöning enligt en av Kungl. Majit fastställd löneplan.

Detsamma bleve förhållandet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

vid bifall till det förslag örn den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalens

vid nämnda sjukhus avlöning m. m., som framlagts i särskild

proposition till årets riksdag. För egen del vore departementschefen icke

beredd att nu taga ställning till frågan, om och i vad män den sålunda

vid sinnessjukhusen tillämpade ordningen borde ytterligare utsträckas.

Efter samråd med finansministern hade departementschefen kommit till

den uppfattningen, att detta spörsmål borde, när omständigheterna så

medgåve, upptagas till närmare utredning, därvid jämväl borde prövas

vilka myndigheter, som skulle äga ingå kollektivavtal beträffande personal,

som icke erhölle tjänstemannaställning.

I avbidan på nyss berörda utredning torde provisoriska lönebestämmelser

böra meddelas för den nu ifrågavarande personalen vid blindanstalterna.

Att en viss förbättrad löneställning härvid borde beredas personalen syntes

påkallat. Utan att därmed slutlig ståndpunkt finge anses lia tagits till

frågan, huruvida lönebeloppen borde höjas i den utsträckning varom här

vöre fråga, syntes det i ärendets nuvarande läge nödvändigt att för provisorietiden

i stort sett godtaga den föreslagna höjningen. Detta ställningstagande

innebure tillika, att bruttolöneprincipen skulle tillämpas. Det torde

böra ankomma på skolöverstyrelsen att meddela de provisoriska lönebestämmelserna.

I fråga om bestämmelsernas närmare innehåll utginge departementschefen

från, att de av statskontoret och allmänna lönenämnden

framställda erinringarna komme att beaktas av överstyrelsen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge, kunde merkostnaderna

för statsverket vid bifall till den ifrågasatta löneregleringen beräknas till

i runt tal 48,700 kronor. Merutgifterna å anslagen till löner och omkostnader

vid förevarande anstalter uppginge dock till icke oväsentligt högre

belopp, nämligen omkring 75,000 kronor, vilket sammanhängde med att av

personalen erlagda ersättningar för tjänstebostäder, på sätt överstyrelsen

förutsatt, torde böra tillgodoföras byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetslån! och alltså icke avräknas å de nu nämnda anslagen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet.

Överstyrelsen hade föreslagit överflyttning av löneutgifterna för ifrågavarande

vårdar- och tjänstepersonal från omkostnads- till avlöningsanslagen,

vilket förslag tillstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket.

För egen del funne departementschefen goda skäl tala för förslaget och

förordade detsamma. Nämnda myndigheter hade även förordat lönekostnadernas

uppförande å avlöningsstaten under en särskild anslagspost, varvid

de dock torde lia utgått ifrån att kollektivavtal skulle komma till stånd.

Förslaget torde emellertid vara att förorda även om lönebestämmelserna,

på sätt förutsatts, meddelades i annan ordning, varför departementschefen

för egen del anslöte sig därtill.

b) Anslagsberäkningar.

Beträffande anslaget till avlöningar vid läroanstalterna för blinda har

Kungl. Majit föreslagit en höjning med 92,400 kronor, i huvudsak sammanhängande

med förutnämnda lönereglering, varför anslaget beräknats

till 374,800 kronor.

Anslaget till omkostnader vid nämnda läroanstalter föreslås å andra

sidan sänkt med 47,900 kronor till 152,600 kronor, varvid kostnaderna för

avlöning åt vårdare och tjänstepersonal överförts till förstnämnda anslag.

Vissa besparingar beträffande expensutgifter hava därjämte ifrågasatts.

Anslaget till avlöningar vid vårdanstalten har av departementschefen beräknats

till 194,200 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 95,500

kronor. Anslaget till omkostnader vid samma anstalt föreslås å andra sidan

minskat med 72,500 kronor till 83,200 kronor, väsentligen på grund av

förutnämnda lönereglering.

Utskottet, som finner sig böra tillstyrka en lönereglering för vårdare och

tjänstepersonal vid ifrågavarande undervisningsanstalter i överensstämmelse

med vad departementschefen förordat, har icke funnit anledning till

erinran mot departementschefens beräkningar av anslagen till förevarande

ändamål.

12. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn förevarande anslag innebär en anslagshöjning

med 67,500 kronor. Beträffande detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag

inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat:

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat föreslås

sänkt med 24,500 kronor till följd av dels, att antalet ordinarie lärare i

kunskapsämne föreslås minskat nied 3 till 55, dels att en ordinarie sjukskö

tersketjänst ifrågasättes bliva ersatt med en sjukvårdsbiträdestjänst

eller ock indragen; i avbidan på närmare utredning har dock förutsatts, att

befattningen icke för närvarande skall utgå ur personalförteckningen.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt, om icke två av lärartjänsterna vid dövstumskolan

i Lund kunde ställas till Malmöhus läns landstings förfogande

i syfte att bereda sysselsättning åt de två lärare, Evert Lundberg och Ebba

Sjölin Borgström, vilka icke velat övergå till statstjänst vid statens över
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

31

tagande av dövstumundervisningen utan nu åtnjuta lön å indragningsstat

hos landstinget. Detta förslag, som av landstinget lämnats utan erinran och

tillstyrkts av statskontoret, har departementschefen ansett sig kunna biträda.

Härvid har förutsatts, att de båda ifrågavarande lärarna, med bibehållande

av sina nuvarande löne- och pensionsförmåner, skola erhålla en

tjänstgöring av samma omfattning och art, som ålegat dem i egenskap av

lärare vid tredje dövstumskoldistriktets skola. Deras löneförmåner borde

enligt departementschefen fortfarande bestridas av landstinget, som för

ändamålet borde på avsett sätt erhålla statsbidrag, att avföras från det

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till bidrag till avlöning

åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare.

Det borde få ankomma på Kungl. Majit, anför departementschefen, att,

om riksdagen lämnade vad nu anförts utan erinran, träffa erforderlig överenskommelse

med landstinget och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordrades

för genomförande av överstyrelsens förslag.

Därest nämnda anordning komme till stånd, fortsätter departementschefen,

minskades belastningen å det nu förevarande anslaget till avlöningar

vid dövstumskolorna därigenom, att två lärartjänster kunde indragas. Enligt

vad från skolöverstyrelsen upplysts, funnes för närvarande, utöver de

förutnämnda, tre vakanta ordinarie lärartjänster, som uppehölles av ickeordinarie

lärare. På närmare utredning borde bero, vilka av de sistnämnda

ordinarie och icke-ordinarie tjänsterna som borde indragas. Det torde få

ankomma på Kungl. Majit att meddela jämväl de i detta avseende erforderliga

bestämmelserna. Vid beräkningen av förevarande anslag för budgetåret

1941/42 kunde anslaget anpassas efter den minskning i medelsåtgången,

som härigenom ernåddes.

Vidare ifrågasättes vissa jämkningar av arvoden till skolläkare m. m.

Därjämte föreslår Kungl. Majit, att avlöningskostnaderna för vårdar- och

tjänstepersonal, för närvarande bestridda från anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, upptagas såsom en särskild anslagspost.

Härom yttrar departementschefen bland annat:

Efter förhandlingar mellan skolöverstyrelsen och civilförvaltningens personalförbund

angående arbets- och löneförhållandena för vårdar- och

tjänstepersonalen vid dövstumskolorna hade kollektivavtal ingåtts mellan

dövstumskolstyrelserna och personalförbundet med tillämpning från och

med den 1 juli 1939 till och med den 30 juni 1941. Överstyrelsen hade

sedermera anhållit om anslag till bestridande av de härav föranledda merkostnaderna.

En reglering av förhållandena på detta område vore enligt

överstyrelsen i hög grad önskvärd. Såsom av handlingarna franninge hade

emellertid ärendet underställts Kungl. Majit under sådana former, att en

förutsättningslös omprövning icke varit möjlig. På grund av vad i ärendet

förekommit hade Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939 medgivit,

att den i avlöningsstaten upptagna posten å 250,000 kronor till

grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för ifrågavarande

ändamål under budgetåret 1939/40 överskridas med högst 80,000 kronor.

För ifrågavarande personal hade överstyrelsen beräknat avlöningskostnaden

under nästa budgetår till 206,443 kronor 50 öre, däri inbegripen viss

av kollektivavtalet icke berörd men till samma kategori hänförlig personal.

Då till grundavlöningar lill icke-ordinarie lärarpersonal enligt överstyrelsens

tidigare beräkningar skulle erfordras 124,000 kronor, skulle alltså för bestridande

av de personalutgifter, som nu gäldades ur poster å 250,000

kronor lill grundavlöningar m. lii. till (ivrig icke-ordinarie personal, för

nästa budgetår erfordras närmare 400,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Den ifrågasatta anslagsökningen innebure till en del icke någon verklig

merkostnad för statsverket utan en av övergång från netto- till bruttolön

föranledd överflyttning av utgifter från omkostnads- till avlöningsanslaget.

Den avsevärda utgiftsstegring, som likväl skulle äga rum, syntes icke kunna

undvikas. Personalbehovet hade ingående prövats och har på vissa håll

ansetts vara större än det nu beräknade. Departementschefen hade intet

att erinra mot överstyrelsens kalkyler rörande kostnaderna för vårdar- och

tjänstepersonalen och föresloge, under åberopande av vad i motsvarande

hänseende anförts beträffande läroanstalterna för blinda, att dessa kostnader

skulle bestridas från en särskild anslagspost, som lämpligen borde

benämnas Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal och uppföras med

förslagsvis 267,000 kronor.

Delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal har av

departementschefen beräknats till 112,000 kronor, vilket innebär en minskning

med 144,000 kronor, huvudsakligen föranledd av utbrytningen till en

särskild post av avlöningskostnaden för vårdar- och tjänstepersonalen.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit ifråga örn förevarande anslag har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder sålunda jämväl förslaget,

att två av lärartjänsterna vid dövstumskolan i Lund skola ställas till

Malmöhus läns landstings förfogande i syfte att bereda sysselsättning åt

de två lärare, Evert Lundberg och Ebba Sjölin Borgström, vilka genom sin

vägran att vid statens övertagande av dövstumundervisningen övergå i

statstjänst erhållit en arbetsfri inkomst. Utskottet avgiver särskilt utlåtande

angående statsbidrag till bestridande av avlöning till ifrågavarande två

lärare.

13. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna:

Omkostnader.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om förevarande anslag innebär en anslagsminskning

med 77,000 kronor till 466,000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

14. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har föreslagit inrättande av en ny lektorstjänst vid det under

utbyggnad varande tekniska gymnasiet i Stockholm. I övrigt ifrågasättes

icke någon förändring beträffande de ordinarie befattningarna vid

ifrågavarande skolor. Medel föreslås i övrigt skola anvisas till en ny parallellavdelning

av första klassen vid tekniska gymnasiet i Borås. I detta sammanhang

har departementschefen med hänsyn till det nuvarande stora behovet

av tekniskt utbildad arbetskraft avvisat fanken på besparingsåtgärder,

som skulle gå ut på en begränsning av elevintagningen vid de tekniska

läroanstalterna eller på en försämring av fackutbildningen. I anslutning till

vad departementschefen förordat i fråga av de allmänna läroverken och de

högre kommunala skolorna, föreslår han emellertid en höjning av lärarnas

undervisningsskyldighet med en halv veckotimme.

Utskottet biträder vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande

anslag.

Utskottet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

33

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 166,

1. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 303,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.......... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 62,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . » 4,900 » 67,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 26,650

Summa förslagsanslag kronor 404,000;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 404,000 kronor;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken

ej mindre under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat

uppföra ytterligare 3 lektorer än även under rubriken

Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e uppföra

205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av

sagda personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1940/41, då för realskolstadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

Bihang till riksdagens protokoll 1940. G sami. Nr 150—151.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........kronor 20,660,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............ » 165,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . . kronor 1,260

18,000

2,400

130,600

87,500

85,000

163,200

_4,340 » 492,300

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 3,315,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

....... » 300,000 » 3,615,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Vissa ersättningar

m. m., förslagsvis . . . kronor 300

b. Arvoden åt till
synslärare.

...... »

c. Personliga tilläggs
arvoden

åt första

lärarinnor ...... »

d. Arvoden åt skolläkare,

förslagsvis »

e. Arvoden åt bibliotekarier

........ »

f. Arvoden åt biträ
den

å rektorsexpeditionerna.

..... »

g. Särskilda arvoden

vid provårsläro
verk.

.......... »

h. Särskilda arvoden

vid statens aftonskola

.......... »

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

35

b. Tillfällig löneförbättring

............. kronor 600 kronor 900

7. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 2,223,400

Summa kronor 27,156,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 15,000

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar

och hyror » 274,000

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m............ » 37,600

4. Av vaktmästare erlagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse......... » 120,000

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning .... »

» 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,230,000;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 26,230,000 kronor;

8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder

för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola

med förut angiven jämkning äga tillämpning jämväl för

budgetåret 1940/41;

9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder

för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 4,080,000 kronor;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

mellanskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 3,340,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska

mellanskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 1,700,000 kronor;

13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1939/40 till statsunderstödda

enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning

jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag må

utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid

samtliga statsunderstödda privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 554,000 kronor;

15. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 516,000

kronor,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande

av terminsavgifter under läsåret 1940/41 vid vissa högre

flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms stad

för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima

riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

75,500 kronor;

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,560,000 kronor;

19. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 243,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 3,680

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

37

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:
a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 83,300

b. Avlöningsförhöjnin
garm.

m., förslagsvis » 7,800 kronor 91,100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 11,620

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 1,200 » 12,820

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 23,700

Summa förslagsanslag kronor 374,800;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 374,800 kronor;

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 152,600 kronor;

22. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 67,000

Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t........... » 1,200

Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal:
a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 96,000

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis > 8,000 » 104,000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 12,100

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 1,700 » 13,800

Rörligt tillägg, förslagsvis......... >_8,200

Summa förslagsanslag kronor 194,200;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

23. till Vårdanstalten i Lund för blinda vied komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 194,200 kronor;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 83,200 kronor;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska

antalet lärare i kunskapsämne med tre till 55;

26. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis............kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis........... »

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 32,675

b. Vikariatsersättnin
gar

m. m., förslagsvis

............. »_350 »

4. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal

:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 236,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ » 31,000 »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 112,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

. ...... » 9,000 »

6. Rörligt tillägg, förslagsvis...... . »

680,000

11,700

33,025

267,000

121,000

74,275

Summa kronor 1,187,000;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

39

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,187,000 kronor;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 466,000 kronor;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken

uppföra ytterligare en lektor stjänst;

30. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........kronor

Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis................ »

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skol
-

kare ............kronor 6,400

b. Arvoden åt bibliotekarier

......... » 3,570

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer. . » 7,700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 420,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ » 10,000

Rörligt tillägg, förslagsvis........

678,300

8,600

17,670

430,000

75,000

Summa kronor 1,209,570

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 23,570

Nettoutgift kronor 1,186,000;

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,186,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

B. att ovannämnda motioner I: 182 och II: 236, I: 95,

I: 167 och II: 225 samt I: 181 och II: 237 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 10 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson

i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Ström i Lidköping,

Heiding, Andersson i Rixö, Ekströmer och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson

i Eskilstuna, Ward, Lindberg i Umeå, Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist, Hansson i

Rubbestad och Mårtensson.

Reservationer:

1) av herr Jonsson i Eskilstuna, som ansett, att utskottet vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till Allmänna läroverken:

Avlöningar (kap. 3, sid. 15) bort avstyrka förslaget om tillfälligt

indragande av den förenade linjen vid samrealskolan i Trelleborg;

2) av herrar Nilsson i Malmö, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,

Asklund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Ekströmer, Bergman,

Persson i Falla, Holmdahl och Åqvist, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande angående förslagsanslaget till Allmänna

läroverken: Avlöningar under rubriken A. Vissa särskilda besparingsåtgärder,

som börjar med orden »Såsom av den» och slutar med orden »må

befinnas påkallade» (sid. 15 ff.), bort hava följande lydelse:

»Såsom av den---(= utskottet)---och hushållsgöromål. Med

hänsyn till den pedagogiska och praktiska betydelsen av ifrågavarande undervisning,

icke minst den i manlig slöjd och hushållsgöromål, samt jämväl

med tanke på de lärare, vilka för sin utkomst äro beroende av ifrågavarande

undervisning, anser icke heller utskottet sig böra för nästa budgetår ifrågasätta

någon beskärning av denna undervisning.»;

dels att den del av utskottets yttrande angående ovannämnda förslagsanslag

under rubriken B. Anslagsberäkningar, som börjar med orden »Depar
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

41

tementschefens övriga» och slutar med »26,280,000 kronor» (sid. 19 ff.), bort

i anledning härav hava följande lydelse:

»Departementschefens övriga i samband med anslagsberäkningarna

framförda förslag hava icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres

med 26,280,000 kronor.»;

dels och att utskottets hemställanden till följd härav bort i nedan

angivna delar bliva följande:

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 166,

6. godkänna---(= utskottet)--- 1940/41:

A vlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar--(= utskottet)--kronor 492,300

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar,

m. m., förslagsvis kronor 3,365,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis.

...... »_300,000 » 3,665,000

6. Särskilda---(= Alt. I)---» 2,223,400

Summa kronor 27,206,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag--(— utskottet)--—■ kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,280,000;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 26,280,000.

B. att ovannämnda — — — (= utskottet) — — —

ovan anfört.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1940. 0 sami. Nr 150—151.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten