Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till mildra hjälp och moderskapspenning för hudgetåret 1940141 jämte en i ämnet väckt motion.
1940-06-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1940:231, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till mildra hjälp och moderskapspenning för hudgetåret 1940141 jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
1
Nr 231.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1940 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till mildra hjälp och moderskapspenning
för hudgetåret 1940141 jämte en i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I anslutning till sina i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln,
punkterna 13, 14 och 47, gjorda framställningar har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 289, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden den 31 maj 1940, föreslagit riksdagen, bland
annat, att för budgetåret 1940/41 såsom förslagsanslag anvisa
a) till Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m.
6,500,000 kronor;
b) till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp 120,000 kronor; samt
c) till Moderskapspenning 4,500,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom första kammaren av herr G. Tamm väckt motion,
nr 36, vari hemställts, att riksdagen ville i samband med behandlingen av
anslagen till ifrågavarande ändamål eller i annat lämpligt sammanhang uttala
sig för att den pågående utredningen angående tillämpningen av mödrahjälpsförordningen
måtte utvidgas till att omfatta jämväl frågan örn sammanslagning
av moderskapspenning med mödrahjälp.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan, får
utskottet, i den mån de ej framgå av redogörelsen här nedan, hänvisa till
motionen.
Mödrahjälp. I gällande riksstat hava upptagits till Mödrahjälp i form av
understöd utan återbetalningsskyldighet m. m. 5,800,000 kronor, samt till
Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp 150,000 kronor.
I en inom socialdepartementet upprättad promemoria angående besparingar
å egentliga statsutgifter under femte huvudtiteln, vilken såsom bilaga 3 fogats
till den s. k. besparingspropositionen (nr 79) till 1939/40 års urtima riksdag,
framhölls, att mödrahjälpsförordningen tillämpades ganska olika i olika delar
av riket och att en mera enhetlig praxis därför syntes önskvärd. Dittills föreliggande
uppgifter på området vore emellertid icke av den art, att de berättigade
till några mera bestämda slutsatser. Åt socialstyrelsen borde därför
uppdragas att skyndsamt verkställa en statistisk undersökning beträffande
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 231—234.
1341 40
2
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
ifrågavarande förhållanden. Först sedan sagda undersökning slutförts, kunde
närmare bedömas, i vilken utsträckning på förevarande område påkallade åtgärder
medförde en utgiftsbegränsning.
1939/40 års urtima riksdag fann vad sålunda anförts icke föranleda någon
erinran från riksdagens sida.
Här berörda spörsmål hava även behandlats av riksdagens år 1939 församlade
revisorer. Revisorerna, som verkställt utredning angående användningen
av anslagen till mödrahjälp för kalenderåret 1938 och första halvåret
1939 (Del I, sid. 23—43), anförde bland annat följande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att under förra halvåret 1939 mödrarna
till 47.5 5 procent av alla levande födda barn erhållit mödrahjälp. Detta
innebär, att mödrarna till i det närmaste hälften av i landet under denna tid
födda barn enligt mödrahjälpsnämndernas uppfattning skulle hava varit i
behov av hjälp från det allmänna trots då rådande goda konjunkturer. Då
emellertid enligt revisorernas uppfattning detta knappast torde stå i god
överensstämmelse med verkliga förhållandet, synes härav följa, att mödrahjälp
på många håll utgått i allt för stor omfattning och i varje fall i en
utsträckning, som tidigare ej varit beräknad. De anförda exemplen giva vid
handen, att orsaken härtill i väsentlig mån är att söka i mödrahjälpsförordningens
allmänt hållna och oklara avfattning. Den av revisorerna förebragta
utredningen giver också vid handen, att vissa mödrahjälpsnämnder
icke iakttagit tillbörlig urskillning vid beviljandet av mödrahjälp. Revisorerna
finna det därför var en angelägenhet av största vikt att, för att mödrahjälpen
på rätt sätt skall kunna fylla de viktiga sociala behov, som därmed
avsetts, klara och för nämnderna vägledande regler fastställas för utdelandet
av densamma.
Det skulle enligt revisorernas mening kunna ifrågasättas, huruvida man
borde frångå den nu tillämpade principen örn oinskränkt individuell behovsprövning
och vid tilldelande av mödrahjälp utgå från, att visst fixerat beskattningsbart
belopp annat än i undantagsfall utesluter hjälp. Erfarenheterna
från de mödrahjälpsnämndsområden, där man tillämpat gränsdragning
hava, såvitt revisorerna kunnat finna, talat för den här föreslagna lösningen.
Revisorerna hava också iakttagit, att mödrahjälp i åtskilliga fall utgått till
uppenbart asociala personer. Det synes med hänsyn till syftet med mödrahjälpen
självfallet, att omhändertagandet av dylika fall bör tillgodoses i annan
ordning än med mödrahjälpsmedel.
För att mödrahjälpen skall komma till avsedd användning räcker det emellertid
icke med att begränsa klientelet på sätt här ovan föreslagits. Enligt vad
som framgår av revisorernas redogörelse erfordras därutöver regler, vilka såvitt
möjligt inskränka utgifterna till att avse ändamål, som komma modern
och barnet till verklig nytta. Den högst betydande omfattning, i vilken mödrahjälpsmedel
använts till förlossningskostnader och barnets första utrustning,
måste enligt revisorernas mening berättiga till antagandet, att moderskapspenningen
ofta icke använts för dessa ändamål, vilka den likväl är avsedd att i
första hand tillgodose. För att vinna kontroll över moderskapspenningens
användning och därjämte uppnå att densamma närmare anpassas efter bello
vsprincipen, synes det revisorerna som örn man borde inarbeta denna
hjälpform i mödrahjälpen.
Hittills har, såsom utredningen visar, mödrahjälp i stor omfattning använts
för tillgodoseende av behov, vilka rätteligen bort ankomma på fattigvården
att avhjälpa. Det ligger visserligen i sakens natur, att området för mödra
-
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
3
hjälp och för fattigvård delvis sammanfaller och att en gränsdragning mellan
dessa båda hjälpf Örmer därför är förenad med vanskligheter. En uttrycklig
föreskrift av innebörd, att utrustning och kostförbättring endast må avse
modern och i förstnämnda hänseende även det nyfödda barnet, skulle emellertid
enligt revisorernas åsikt vara ägnad att. åstadkomma en väsentligt bättre
ordning än den nuvarande. Jämväl beträffande bidrag till hemhjälp, inackordering
och tandvård synas tydliga och klara bestämmelser erforderliga
för att förebygga missbruk och åstadkomma försiktighet och enhetlighet
vid beviljandet.
Revisorernas utredning angående den formella handläggningen av mödrahjälpen
synes till en början hava visat behovet av en föreskrift att i beslut,
varigenom mödrahjälp beviljas, skall angivas det belopp, som må användas
för varje huvudsakligt behov, hjälpen avser att täcka. Därutöver framgår av
utredningen, att allvarliga brister vidlåda framförallt övervakningen från
barnavårdsnämndernas sida av medlens användning ävensom dessa nämnders
redovisningar. Att så är fallet torde i första hand bero därpå, att föreskrifter
angående barnavårdsnämndernas skyldigheter i förevarande avseenden
så gott som helt saknas. I fråga örn övervakningen av mödrahjälpsmedlens
användning synes det icke uteslutet, att det för många barnavårdsnämnder
i deras dubbla egenskap av kommunala organ och förmedlare av
den statliga mödrahjälpen ofta kan uppstå svårigheter att vid tillgodoseende
av statens intressen i fråga örn mödrahjälp alldeles bortse från kommunens
i avseende å fattigvården. Då det gäller redovisningarnas ofta otillfredsställande
skick, torde i viss mån den omständigheten hava medverkat, att kraven
på redovisningars fullständighet och noggrannhet på många håll äro mindre
inom kommunerna än inom statlig verksamhet. Samtliga nu anförda omständigheter
visa enligt revisorernas mening på nödvändigheten att ofördröjligen
utfärda föreskrifter, vilka reglera barnavårdsnämndernas skyldigheter
i fråga örn mödrahjälp. Därvid bör tydligt klarläggas, att barnavårdsnämnderna
— i likhet med andra kommunala myndigheter med likartade uppgifter
— böra vara ansvariga för sådana oriktiga och uppenbart olämpliga åtgärder,
som innefatta ekonomiska förfoganden utanför ramen för bestämmelserna
på området och i strid mot mödrahjälpsnämndens beslut i ärendet.
I enlighet med av Kungl. Majit meddelat uppdrag har socialstyrelsen
verkställt den i socialdepartementets promemoria avsedda utredningen och i
skrivelse den 1 april 1940 lämnat en redogörelse för resultatet av densamma
samt framlagt förslag till åtgärder, innefattande bland annat vissa ändringar
i mödrahjälpsförordningen.
över socialstyrelsens förslag hava efter remiss yttranden avgivits av ett
flertal myndigheter och institutioner.
Departementschefen har emellertid på grund av den långt framskridna
tiden och med hänsyn till ämnets vidlyftighet ansett sig icke böra föreslå,
att förslag till ändrade grunder beträffande mödrahjälpen nu förelägges
riksdagen, utan inskränkt sig till en beräkning av anslagsbehovet för nästa
budgetår. I denna del har departementschefen anfört följande.
De verkliga utgifterna under anslaget till mödrahjälp i form av
understöd utan återbetalningsskyldighet, vilka utgifter, under budgetåret
1938/39 uppgått till 8,691,633 kronor, hava för de tre första kvartalen av
innevarande budgetår uppgått till 5,565,999 kronor. Av sistnämnda summa faller
ett belopp av 4,072,119 kronor å tiden 1 juli—31 december 1939 samt ett belopp
4
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
Utskottet.
av 1,493,880 kronor å tiden 1 januari—31 mars 1940. De understöd från anslaget
som beslutats under nyssnämnda tre kvartal, hava tillhopa uppgått till
5,712,795 kronor, därav 4,071,019 kronor under tiden 1 juli—31 december 1939
och 1,641,776 kronor under tiden 1 januari—31 mars 1940. Av dessa siffror
synes en påtaglig tendens till nedgång i utgifterna kunna utläsas, förmodligen
främst beroende på en under senaste tiden skärpt behovsprövning från
mödrahjälpsnämndernas sida. Det synes vidare sannolikt, att antalet barnbördsfall,
som under de senaste åren varit osedvanligt stort, under rådande
förhållanden kommer att något nedgå. Därest så blir fallet, medför detta givetvis
en minskning av ifrågavarande utgifter. Å andra sidan är det troligt, att behov
av understöd från anslaget kommer att föreligga i ett — relativt sett — större
antal fall än tidigare. På grund av sistnämnda omständighet skulle man hava
att räkna med en ökad anslagsbelastning. För min del håller jag före, att
tendensen till utgiftsökning kommer att i stort sett uppväga tendensen till
utgiftsminskning. Anslaget synes mig därför kunna för nästa budgetår i
huvudsak beräknas med ledning av de beslutade utgifterna under tidsperioden
1 januari—31 mars 1940. Vid sådant förhållande torde anslaget
böra upptagas till 6,500,000 kronor.
Yad angår anslaget till avsättning till fonden för lån till
mödrahjälp lärer detsamma — med hänsyn till den låga belastningssiffran
för budgetåret 1938/39 (123,215 kronor) och då anledning saknas att räkna med
stigande utgifter för ändamålet — kunna för nästa budgetår nedsättas till
120,000 kronor.
Moderskapspenning. Kungl. Majit har i förevarande proposition jämväl
framlagt förslag till ändring i 3 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) örn
moderskapspenning, vilket förslag hänvisats till behandling av lagutskott.
Förslaget innebär, att den högsta inkomstgränsen för rätt till moderskapspenning
sänkes från 3,000 till 2,500 kronor beskattningsbart belopp vid senaste
taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Den sålunda föreslagna
sänkningen, varigenom högst 2 procent av den nuvarande totalkostnaden skulle
bortfalla, beräknas för nästa budgetår medföra en utgiftsminskning av omkring
100,000 kronor vid oförändrad födelsefrekvens.
Anslagsbelastningen för ifrågavarande ändamål utgjorde för sistförflutna
budgetår 4,962,816 kronor. Då födelsefrekvensen under rådande krisförhållanden
antages komma att nedgå, har departementschefen beräknat anslagsbehovet
för nästa budgetår till 4,500,000 kronor eller samma belopp som för
innevarande budgetår.
Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till ändring av förordningen örn
moderskapspenning har tillstyrkts av andra lagutskottet i dess utlåtande
nr 44. I övrigt är, såsom av propositionen framgår, hela frågekomplexet
rörande moderskapspenningens och mödrahjälpens ändamålsenliga utformning,
efter verkställda utredningar, beroende på Kungl. Majits prövning, däribland
även det av riksdagens revisorer berörda och nu i motionen I: 36 upptagna
spörsmålet om sammanslagning av de båda här nämnda hjälpformerna.
Vid sådant förhållande och då jämväl övriga av revisorerna behandlade, härmed
sammanhängande frågor äro föremål för närmare övervägande av Kungl.
Majit anser utskottet anledning saknas till särskilt uttalande i ämnet.
Statsutskottets utlåtande Nr 231.
5
Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för moderskapspenning och
mödrahjälp under nästa budgetår hava icke givit utskottet anledning till
erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må för budgetåret 1940/41 under femte huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisa
a) till Mödrahjälp i form av understöd utan åt er betalningsskyldighet
m. m. 6,500,000 kronor;
b) till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp 120,000
kronor;
c) till Moderskapspenning 4,500,000 kronor;
II. att motionen I: 36 må anses besvarad genom vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 11 juni 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö,
Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Ström i
Lidköping, Heiding, Lindström, Bäckström, Boman och Ekströmer; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Törnkvist, Eriksson i
Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward,
Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Hansson i Rubbestad, Mårtensson och
Bergvall.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till mödrahjälp och moder skap spenning för budgetåret 1940141 jämte en i ämnet v s. 3 i texten