Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141 av utgifterna under rilcsstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1940-03-12 · 62 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1940:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141 av utgifterna under rilcsstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1940 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141

av utgifterna under rilcsstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen avlåtna,

den 4 januari 1940 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1940/41 har Kungl. Maj:t (punkt 1,

sid. 1 och 2, av det vid propositionen under rubriken »Sjätte huvudtiteln»

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 290,000

kronor.

Förevarande förslag innebär, jämfört med nu löpande budgetår, ingen

annan ändring än att -— i enlighet med de av chefen för finansdepartementet

förordade och av riksdagen numera godkända grunderna för beräkningen av

myndigheternas avlöningsanslag för nästa budgetår -—- anslagsposten till rörligt

tillägg, nu 15,400 kronor, ökats med 50 procent eller 7,700 kronor och

anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat minskats med

samma belopp. Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen ........................... 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 152,300

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis 17,600

4. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................... 12,000

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 6.

Utskottet.

535 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Kronor.

a. Grundavlöningar m. m............................ 53,400

b. Avlöningsförliöjningar m. m., förslagsvis ... 7,600 61,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 23,100

Summa förslagsanslag kronor 290,000;

b) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 290,000 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 2), vilket jämfört med medelsanvisningen för

ifrågavarande ändamål för nu löpande budgetår innebär en anslagsminskning

med 3,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 40,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, sid. 3—17) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 683,800 kronor, därav 341,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under framhållande av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsuppgifter

under senaste året alltjämt ökats och att detta förhållande med all säkerhet

komme att bestå även under nästa budgetår har styrelsen uttalat, att en

förstärkning av styrelsens personal vore ofrånkomlig. I anslutning härtill har

styrelsen framlagt förslag örn avsevärda personalförstärkningar, vilka hänföra

sig till flertalet byråer i styrelsen. Vid bifall till styrelsens förslag i olika

hänseenden skulle erfordras en ökning av avlöningsanslaget med 107,800

kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Av styrelsens motivering för de olika förslagen torde framgå, att flera av

dem äro välgrundade. Jag anser mig sålunda böra särskilt framhålla, att skäl

i och för sig onekligen kunna åberopas för ett bifall till förslaget örn en förstärkning

av vägbyråns arbetskrafter för handläggning av ärenden rörande

städernas väg- och gatuarbeten samt förslaget örn anställande av en kvalificerad

juridisk befattningshavare å kameralbyrån i syfte att bereda en lättnad

i den på kameralbyråchefen nu vilande stora arbetsbördan. Med hänsyn till de

för närvarande rådande förhållandena, vilka nödvändiggöra en inskränkning av

statsutgifterna till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt, har jag, på

ett undantag när, emellertid icke ansett mig kunna tillstyrka bifall till något

av styrelsens nu framlagda förslag. Jag vill i detta sammanhang framhålla

betydelsen av att, därest inom någon eller några avdelningar av styrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

svårigheter av betydenhet skulle uppstå att med nuvarande personalfördelning

mellan de olika avdelningarna bemästra den växande arbetsbördan, från

styrelsens sida undersökes möjligheterna att vinna en jämnare arbetsfördelning

genom en omflyttning av personal från en mindre arbetstyngd till en

mera arbetstyngd avdelning.

Då det av styrelsens redogörelse torde framgå, att den radioingenjör å luftfartsavdelningen,

till vilken för närvarande utgår arvode med anlitande av

det å kapitalbudgeten upptagna anslaget till radiofyrar för luftfarten, är nödvändig

för handhavande av de speciella uppgifter av teknisk natur, som sammanhänga

med upphandlingen och tillsynen av radioanläggningarna för luftfarten,

synes på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, avlöningskostnaden

för honom böra inräknas i styrelsens avlöningsanslag. Beträffande

radioingenjörens ställning i lönehänseende kan jag däremot icke biträda vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att befattningen göres till ordinarie

med placering i 24 lönegraden, utan anser jag mig böra förorda, att i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande behovet — sett på längre sikt — av befattningen,

i posten arvoden, bestämda av Kungl. Majit, inräknas ett arvode av

8,000 kronor, motsvarande i avrundat tal lön enligt 21 löneklassen jämte

6 procent rörligt tillägg. Beträffande semester och dylika förmåner torde för

befattningshavaren i huvudsak böra tillämpas samma grunder som i fråga örn

extra ordinarie tjänsteman i 21 lönegraden. Jag förutsätter, att dyrtidstillägg

eller rörligt tillägg icke skall utgå å nu ifrågavarande arvode.

Medel till avlöningskostnader för den radioingenjör å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

luftfartsavdelning. till vilken för närvarande utgår arvode med

anlitande av det å kapitalbudgeten upptagna anslaget till radiofyrar för luftfarten,

torde i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit böra beräknas under

styrelsens avlöningsanslag. Under erinran, att Kungl. Majits förslag i övrigt

icke innebär annan ändring än att — i enlighet med de av chefen för finansdepartementet

förordade och av riksdagen numera godkända grunderna för

beräkningen av myndigheternas avlöningsanslag — de för rörligt tillägg avsedda

medlen ökats med 50 procent eller 19,000 kronor och medlen för

avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat minskats med samma belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet

i allmänhet.

Kronor

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 279,500

Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ..................... 12,600

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 125,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 12,200 137,200

Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 38,700

Utskottet.

Säger kronor 468,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1.

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

Väg- och vattenbyggnads styrelsens väg-, bro- och

vägtr afikin sp ektio n.

Kronor

:at, förslagsvis 129,100

a) Grundavlöningar m. m.

61,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 6,600 68,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 18,300

18,300

Säger kronor 215,800

Summa förslagsanslag kronor 683,800;

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 683,800 kronor,

därav 341,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 4, sid. 17—30) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

156.000 kronor, därav 82,600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag har under de senare

åren stigit avsevärt. Sålunda anvisades anslaget för budgetåren 1937/38—

1939/40 med respektive 92,800 kronor, 113,200 kronor och 131,300 kronor. Ökningarna

hava emellertid icke varit tillräckliga för att bestrida de med verksamheten

förenade utgifterna. Sålunda uppgick belastningen å anslaget för de förstnämnda

två budgetåren till omkring 110,200 kronor respektive 171,900 kronor.

Departementschefen framhåller i avseende å denna stegring, att det med

hänsyn till den starka utveckling, som ägt rum inom olika verksamhetsgrenar

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, icke torde kunna förnekas,

att styrelsens omkostnadsanslag varit för lågt tillmätt. En viss minskning

i de nuvarande utgifterna anser han å andra sidan icke otänkbar, därest

från styrelsens sida en allmän översyn av styrelsens omkostnadsstat äger rum

och därvid varje föreliggande möjlighet till besparing tillvaratages. Det har

dock synts honom knappast kunna förväntas, att besparingarna skola kunna

drivas så långt, att — utan ett allvarligt åsidosättande av styrelsens olika

åligganden och verksamhetsuppgifter — jämvikt under nästa budgetår mellan

utgifterna och ett oförändrat anslagsbelopp skall kunna uppnås. Med hänsyn

härtill har departementschefen efter noggrant övervägande och med beaktande

av olika föreliggande besparingsmöjligheter ansett sig icke böra motsätta sig

en ökning av styrelsens omkostnadsanslag.

Det under anslagsposten till expenser uj>ptagna beloppet för bränsle, lyse

och vatten föreslås sålunda skola höjas från 6,000 till 6,500 kronor.

Beträffande »övriga expenser för eget behov» — för vilket ändamål för nu

löpande budgetår anvisats ett belopp av 60,800 kronor, varav 10,800 kronor

avse löpande utgifter för styrelsens geoteknikers instrument- och laboratorieutrustning

och 5,000 kronor vissa engångskostnader för möbelanskaffning

m. m. — förordas en höjning av medelsanvisningen med 30,200 kronor till

91.000 kronor. Departementschefen har härvid utgått från de verkliga ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

o

gifterna för ändamålet under budgetåret 1938/39, vilka efter avdrag av engångsutgifter

och vissa utgifter för geoteknikern uppgått till omkring 85,000

kronor. De med sistnämnda belopp avsedda utgifterna hava förutsatts kunna

genom tillvaratagande av föreliggande möjligheter till besparingar nedbringas

med omkring tio procent eller med i runt tal 8,000 kronor till 77,000 kronor.

Det sålunda erhållna beloppet har emellertid ansetts böra höjas med tillhopa

14,000 kronor för beredande av medel till nedan angivna utgiftsändamål med

följande fördelning på de olika ändamålen:

Kronor.

ökade utgifter för lokaler och städning .......................................... 1,000

Utgifter för flygutbildning åt luftfartsinspektören och biträdande luft
fartsinspektören

..................................................................... 2,000

Utgifter för luftfärdsförsäkring för befattningshavare i styrelsen och

vid Bulltofta statliga flygplatsförvaltning ....................................*) 5,000

Kostnader för anskaffning av vissa instrument åt luftfartsinspektören 1,000

Utgifter för geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning ...... 5,000

Summa kronor 14,000

De av departementschefen i avseende å anslagsposten till expenser förordade

höjningarna uppgå till sammanlagt 30,700 kronor. Häremot bör

emellertid ställas, att anslagsposten till reseersättningar, vilken nu är beräknad

till 57,500 kronor, med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste

mån inskränka statsutgifterna ansetts böra nedsättas med omkring tio procent

eller med i runt tal 6,000 kronor till 51,500 kronor. På grund härav har höjningen

av anslagets slutsumma, som nu uppgår till 131,300 kronor, kunnat

begränsas till 24,700 kronor.

En sammanfattning av departementschefens beräkning av medelsbehovet

lämnas i efterföljande sammanställning, i vilken, för jämförelses skull, även

medtagits motsvarande siffror för budgetåren 1937/38—1939/40.

Kronor

Resekostnader:

1937/38

1938/39

1939/40

Prop.

Väg-, bro- och vägtrafikinspektionen

30,000

32,000

33,000

29,800

I övrigt ....................................

16,500

20,000

24,500

21,700

Expenser:

Bränsle, lyse och vatten ...............

6,000

6,000

6,000

6,500

Övriga expenser:

För eget behov:

Löpande utgifter ..................

30,000

40,000

2) 55,800

3) 90,000

Engångsutgifter ..................

5,000

9,900

5,000

*) 1,000

För annat än eget behov .........

1,000

1,000

1,000

1,000

Publikationstryck ........................

4,300

4,300

6,000

6,000

92,800

113,200

131,300

156,000

J) Har tidigare utgått från anslaget till extra utgifter.

3) Härav 10,800 kronor till geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning.

''>) Härav 5,000 kronor till geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning.

*) Anskaffning av instrument till luftfartsinspektören.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Av det sålunda äskade anslaget föreslås följande belopp skola avräknas

mot automobilskattemedlen:

Kronor.

Väg-, bro- och vägtrafikinspektionens resekostnader ........................ 29,800

Övriga expenser för annat än eget behov ....................................... 1,000

Hälften av expenser i övrigt ...................................................... 48,800

Hälften av publikationstryck ...................................................... 3,000

Summa kronor 82,600

Departementschefen har i detta sammanhang även till behandling upptagit

frågan örn redovisningen av vissa utgifter för den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

geotekniker bedrivna verksamheten. Utskottet får i detta avseende

hänvisa till den i propositionen lämnade redogörelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag torde i enlighet med

vad departementschefen förordat böra för nästa budgetår höjas med 24,700

kronor till 156,000 kronor. Utskottet förutsätter emellertid i likhet med

departementschefen, att styrelsens omkostnader vid bifall härtill skola, i vad

avser poster som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, hållas

inom den fastställda utgiftsramen.

Vad departementschefen anfört rörande redovisningen av utgifterna och

inkomsterna i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker bedrivna

verksamheten har icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

156,000 kronor, därav 82,600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5,

sid. 30—32), vilket jämfört med medelsanvisningen för nu löpande budgetår

icke innebär annan ändring än att de för rörligt tillägg avsedda medlen ökats

med 50 procent eller till, i avjämnat tal, 9,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna, att med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1940/41 den i staten för statens väginstitut under

avlöningar upptagna posten för rörligt tillägg skall i staten upptagas

med 9,700 kronor;

b) till statens väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 201,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. <

6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Kungl. Majit har

(punkt 6, sid. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning

m. m. för statens väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 55,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till vissa engångskostnader för anskaffning av instrument m. m. åt statens

väginstitut har riksdagen för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisat tillhopa

205,000 kronor. Vid beviljandet av det å löpande riksstat uppförda anslaget

förutsattes, att ifrågavarande engångskostnader skulle komma att uppgå till

sammanlagt 260,000 kronor samt att återstående 55,000 kronor skulle anvisas

å riksstaten för nästa budgetår.

Institutets direktion har nu under hänvisning till inträffade prisstegringar

föreslagit, att angivna slutanslag skall anvisas med ett till 70,000 kronor förhöjt

belopp.

Departementschefen har emellertid ansett, att anslaget under nu rådande

förhållanden bör begränsas till det belopp, som tidigare förutsatts skola anvisas

för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att slutanslag till ifrågavarande ändamål nu anvisas

med av Kungl. Majit äskat belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till instrumentutrustning m. m. för statens

väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 55,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 33—37)

föreslagit riksdagen att dels godkänna, att med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1940/41 de i staten för vägorganisationen i länen under

avlöningar upptagna posterna för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

och för rörligt tillägg skola i staten upptagas med respektive 240,600 kronor

och 65,700 kronor, dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herrar Th. Gardell och Ola Jeppsson väckt

motion, nr 169, har hemställts, att anslaget till vägorganisationen i länen för

budgetåret 1940/41 måtte beräknas så, att för Gotlands län kan anställas en

vägingenjörsassistent under hela budgetåret.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Under hänvisning till att vägingenjörernas arbetsbörda under senare år

ständigt stegrats, vilket medfört svårigheter för vederbörande att bemästra

arbetsuppgifterna, hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att vägorganisationens

arbetskrafter utökas med 5 vägingenjörsassistenter. Med anledning

härav vill jag erinra om att vägorganisationen från och med den 1 juli

1939 utvidgats icke obetydligt och att tillräcklig erfarenhet ännu ej torde föreligga

för att kunna rätt bedöma behovet av att redan nu ytterligare öka organisationens

omfattning. Med hänsyn härtill anser jag mig icke kunna

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

biträda väg- och vattenbyggnads styrelsens nu förevarande förslag. Ej

heller synes skäl föreligga att tillstyrka styrelsens förslag om ökning av

grundavlöningsposten med 5,000 kronor för extra rit- och skrivbiträden samt

expensposten med 7,800 kronor. I enlighet härmed skulle utgifterna för vägorganisationen

böra beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår

eller 1,045,600 kronor. Beräknas de särskilda uppbördsmedlen enligt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag till 275,000 kronor eller för anslagets

avrundning till 275,600 kronor, skulle alltså anslaget till vägorganisationen i

länen för nästa budgetår böra anvisas med i jämförelse med anslaget för innevarande

budgetår oförändrat belopp eller 770,000 kronor. I anslutning till vad

chefen för finansdepartementet tidigare i dag anfört vid anmälan av För flera

huvudtitlar gemensamma frågor torde emellertid de i staten för vägorganisationen

i länen under avlöningar upptagna posterna för rörligt tillägg och för avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat böra så jämkas, att förstnämnda post

ökas med 50 procent till 65,700 kronor och sistnämnda post minskas med

samma belopp, 21,900 kronor, varmed posten för rörligt tillägg ökats, och alltså

anvisas med 240,600 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, jämfört med nu löpande budgetår,

ingen annan ändring än att — i enlighet med de av chefen för finansdepartementet

förordade och av riksdagen numera godkända grunderna för beräkningen

av myndigheternas avlöningsanslag för nästa budgetår — anslagsposten

till rörligt tillägg, nu 43,800 kronor, ökats med 50 procent eller 21,900

kronor och anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

minskats med samma belopp. Yad Kungl. Majit sålunda föreslagit har utskottet

funnit sig böra tillstyrka. Utskottet har alltså ej kunnat biträda det

motionsvis framställda yrkandet örn anvisande av ytterligare medel för avlönande

av vägingenjörsassistenter. Då vägorganisationen så sent som från

och med nu löpande budgetår undergått en icke obetydlig utvidgning, har

utskottet i likhet med departementschefen funnit tillräcklig erfarenhet ännu

ej föreligga för att möjliggöra ett bedömande av behovet av att redan nu

ytterligare öka organisationens omfattning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag å motionen II: 169, må

a) godkänna, att med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1940/41 de i staten för vägorganisationen i länen

under avlöningar upptagna posterna för avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat och för rörligt tillägg skola i staten upptagas

med respektive 240,600 kronor och 65,700 kronor;

b) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Automobilskattemedlens specialbudget. Kungl. Majit har (punkt 8,

sid. 37—43) föreslagit riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet förordade

ändringarna i utformningen av automobilskattemedlens specialbudget,

att tillämpas under budgetåret 1940/41.

s. 9 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr t>.

9

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Från och med den 1 januari 1940 utgår skatten å bensin och lättbentyl med

ett från 12 öre till 16 öre per liter förhöjt belopp. De till följd av skattehöjningen

inflytande medlen skola emellertid icke upptagas såsom inkomst å

automobilskattemedlens specialbudget utan tillföras den allmänna budgeten.

De för vägändamål och därmed sammanhängande syften avsedda automobilskattemedlen

beräknar chefen för finansdepartementet i huvudsaklig anslutning

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppfattning till 110 miljoner kronor.

Å automobilskattemedlens specialbudget möjligen uppkommande underskott

torde — i likhet med vad som beslutats av 1939 års urtima riksdag i

fråga örn underskott å innevarande budgetårs specialbudget1) —lämpligen böra

avföras å statens automobilskattemedelsfond, eftersom en felslagning i den

mycket osäkra inkomstberäkningen i nuvarande läge icke torde böra föranleda

en belastning av den allmänna budgeten. Vid dylikt förhållande synas de

förslagsanslag, som skola avräknas mot automobilskattemedlen och som enligt

nu gällande ordning avräknas mot nämnda medel högst med de belopp, varmed

de anvisats å riksstaten, böra i sin helhet avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag gör i det följande hemställan örn att riksdagens godkännande

måtte inhämtas till de sålunda förordade förändringarna i utformningen av

automobilskattemedlens specialbudget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i syfte att öka tillgången under nästa

budgetår av medel för här ifrågavarande ändamål ifrågasatt, att medel skulle

få tagas i anspråk från automobilskattemedelsfonden, därest en höjning av

bensinskatten, som ökade inkomsten å specialbudgeten, icke ansåges böra ske.

Till en sådan disposition av fondmedel synes mig för närvarande skäl icke

föreligga. Avsikten med fondens inrättande var bland annat att bereda möjlighet

för statsmakterna att i någon mån anpassa vägarbetenas omfattning efter

konjunkturförhållandena. Under tider av relativt god arbetstillgång skulle

medel avsättas till fonden, och vägarbetena i motsvarande grad begränsas,

varigenom skulle vinnas, att det allmännas arbeten skulle i något mindre utsträckning

konkurrera örn arbetskraften med det enskilda näringslivet, då

detta gåve relativt god sysselsättning. Under depressionstider åter, då den

privata företagsamheten inskränktes och arbetslöshet uppstode, skulle vägarbetena

utvidgas och sysselsättning och inkomst kunna beredas en del av den

eljest lediga arbetskraften. Konjunkturerna på arbetsmarknaden synas mig

emellertid för närvarande icke påkalla en sådan extra ordinär utvidgning av

vägarbetena, som för en disposition av fondmedel förutsatts. Skulle mot

slutet av innevarande budgetår konjunkturförhållandena motivera, att medel

ur automobilskattemedelsfonden disponeras för att minska uppkommen arbetslöshet,

torde emellertid vid nämnda tid därav betingade förslag få framläggas

för riksdagen. För att minska en arbetslöshet, som eventuellt kan inträffa

under tid, då riksdagen ej är samlad, förutsättes skola anlitas det förskottsanslag,

vilket jag har för avsikt att vid senare tidpunkt föreslå skola för ändamålet

upptagas å allmän beredskapsstat. I vad mån automobilskattemedelsfonden

bör disponeras för täckning av sålunda från förskottsanslag bestridda

utgifter får sedermera prövas av 1941 års lagtima riksdag.

Vid fördelningen i det följande av automobilskattemedlen har departementschefen

alltså utgått från att det härför tillgängliga beloppet utgör 110

miljoner kronor.

») Se prop. nr !)0 till urtima riksdagen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Hur detta belopp, 110,000,000 kronor, är avsett att enligt Kungl. Maj:ts

förslag fördelas framgår av nedanstående tablå, vari jämväl intagits de siffror

som framkommit under utskottsbehandlingen.

Tabell, angivande anslag, sorn skola utgå före automobilskattemedlens fördelning

på städer och landsbygd. Ändringar, föranledda av utskottets förslag, anges med

kursiva siffror. (Siffror inom parentes ange fördelningen vid vägunderhållsbidrag

med 80 % enligt avvikande mening.)

1

j Punkt i

utlåtandet

Kungl. Majit

Utskottet

Alt. 1 o. II.

kronor

kronor

Polisväsendet (femte huvudtiteln)....................

600,000

600,000

Fiskerinäringen (nionde huvudtiteln) ................

150.000

150,000

3:°)

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar......

341,900

341,900

4:o)

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader . . ..

82,600

82,600

5:o)

6:o)

Statens väginstitut ................................

201,200

201,200

55,000

Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut . .

55,000

7:o)

Vägorganisationen i länen..........................

770,000

770,000

9:o)

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m...........

51,000,000

51,000,000

(54,600,000)

10:o)

Bidrag till byggande av broar......................

3,500,000

3,500,000

liro)

Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund......

532.700

532,700

12:o)

Stensättning av vägar..............................

4,000.000

4,000,000

13:o)

Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads-

väsendet ........................................

1,000,000

151.000

1,000,000

151,000

14:o)

Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

15:o)

Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors-

ningar ..........................................

250,000

22,100

250,000

22,100

t 16:o)

Avsättning till automobilskattemedelsfonden ........

31:o)

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder...............................

500,000

500,000

53:o)

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande..................................

75.000

53.000

75.000

53.000

54:o)

Statens biltrafiknämnd............................

Återstod att fördelas mellan städer och landsbygd

63,284.500

63,284,500

(66,884,500)

(se nedan'')..........................

46.715,500

46,715,500

(43,115,500)

Summa kronor

110.000,000

110,000.000 t

Av denna återstod uppgående till 46,715,500 kronor (och vid underhållsbidrag

med 80 % 43,115,500 kronor) skall

25 % tillfalla städerna eller alltså 11,679,000 kronor (och vid underhållsbidrag

med 80 % 10,778,700 kronor)

och 75 % eller 35,036,000 kronor (och vid underhållsbidrag med 80 %

32,336,300 kronor) landsbygden.

Den närmare fördelningen av denna återstod sådan densamma skulle gestalta

sig enligt utskottets i detta utlåtande framlagda förslag framgår av

följande tablå:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

Kungl. Majit

Utskottet

kronor

kronor

—

11.679,000

11,679,000

(10,778,700)

4,179.000

4.179,000

5,000,000

5,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

—

300.000

1,000,000

1,500,000

14,179,000

14,979,000

20,857,500

35,036,500

20,057,500

1 (17,357,800)

35,036,500

(32,336,800)

—

46,715,500

—

46,715,500

(43,115,500)

Punkt i

utlåtandet

17:o)

18:o)

19:o)

20:0)

21:o)

22:o)

23:o)

Städerna (25 %).

Bidrag till väg- och gatuarbeten

i städerna ......

Landsbygden (75 %)■

V ägskatteutj ämningsbidrag

Bidrag till nyanläggning av

landsvägar..........

ödebygdsvägar ........

Bidrag till vägar av be

delse för riksförsvaret. .

skilda vägar

lidrag till undi

skilda vägar

25:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden . .

Summa kronor

Medan bilskattemedlen för innevarande budgetår beräknats till 136,000,000

kronor antagas för vägändamål och därmed sammanhängande syften allenast

110,000,000 kronor stå till förfogande för budgetåret 1940/41. Denna starka

nedgång kan tvivelsutan, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,

ge anledning överväga huruvida ej medel, tidigare fonderade i automobilskattemedelsfonden,

böra tagas i anspråk för att tillgodose de föreliggande

alltjämt betydande behoven av anslag för vägväsendet. Fondens behållning

uppgår för närvarande till 56,998,000 kronor.

I betraktande särskilt av den stränga sparsamhet vid förbrukningen av

kapitalmedel som i nuvarande läge måste iakttagas ansluter sig utskottet till de

synpunkter departementschefen lagt på frågan.

I likhet med departementschefen har utskottet alltså utgått ifrån att de

för vägändamål m. m. för budgetåret 1940/41 tillgängliga medlen böra beräknas

till 110,000,000 kronor.

Yad departementschefen anfört örn sättet för anslagens avräkning mot inflytande

automobilskattemedel och örn rätt att avföra uppkommande underskott

på automobilskattemedlens fond har ej gett utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet förordade

ändringarna i utformningen av automobilskattemedlens specialbudget,

att tillämpas under budgetåret 1940/41.

9:o) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Majit har (punkt

9, sid. 43—46) föreslagit riksdagen dels till bidrag till vägunderhållet på

landet m. in. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 51,000,000 kronor,

att avräknas mot automobiIskattemedlen; dels ock godkänna följande

1 Höjning till 20,000,000 kronor genom utfyllnad från automobilskattemedelsfonden.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förslag

till

Förordning

angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under

år 1940.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 § 1 mom. förordningen

den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna väghållningen

i riket föreskrives följande skall äga tillämpning:

Till vägdistrikt skall, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, för år 1940

lämnas statsbidrag med åttiofem procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknar distriktets kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning

under året skäligen böra uppgå. I fråga örn ödebygdsväg skall

bidraget dock, efter i övrigt samma grunder, utgå med nittiofem procent.

För tilldelning till vägdistrikten av ifrågavarande bidrag till vägunderhållet

på landet m. m. skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgöra en fördelningsplan.

Över det beslut, varigenom denna fördelningsplan fastställes, må

besvär icke anföras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 37,

av friherre A. De Geer och den andra inom andra kammaren, nr 77, av herr

M. Andersson i Igelboda, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

bidrag för vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 54,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 61, av herr A. Heiding m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 70, av herr Hj. Svensson i Grönvik m. fl., hemställts, att riksdagen vid behandling

av punkten 9 under sjätte huvudtiteln måtte besluta att avslå Kungl.

Maj:ts förslag till förordning angående statsbidrag till vägunderhåll och

vinterväghållning på landet under år 1940; att till bidrag till vägunderhållet

på landet m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 58,800,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedel; samt att beakta övriga i motionen

anförda synpunkter.

I en av herr E. Näsström m. fl. inom andra kammaren väckt motion, nr 18,

har hemställts, att riksdagen till bidrag till vägunderhållet på landet m. m.

för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett anslag av 56,000,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedel.

Slutligen har herr M. Andersson i Igelboda m. fl. i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 41, hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit ville anhålla om sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse med närmare

bestämmelser rörande tillämpningen av förordningen den 30 juni 1936

(nr 451) angående statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket (S. F. S.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

nr 466/1936), att tilläggsbidrag må, i den mån detta befinnes skäligt, kunna

utgå jämväl å merkostnader förorsakade av ökade å-priser.

I skrivelse den 13 november 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som från vägingenjörerna infordrat preliminära uppgifter i ämnet, meddelat,

att vägunderhållskostnaderna för år 1939 kunna beräknas uppgå till i runt

tal 69,000,000 kronor. Styrelsen har i anslutning härtill anfört, att 1940 års

statsbidrag till vägunderhållet — under förutsättning att nu gällande grunder

för sådant bidrags beräknande bibehölles oförändrade — alltså skulle uppgå

till i runt tal 58,800,000 kronor. Styrelsen framhåller emellertid, att styrelsen

har för avsikt att senare inkomma med mera preciserade uppgifter härutinnan.

Anledningen till den betydande nedgången i kostnaderna i förhållande till

kostnaderna år 1938 sammanhänger med att från och med den 1 januari 1939

i kostnadsunderlaget för bidragets beräknande ej längre få inräknas kostnaderna

för smärre förbättringsarbeten och för halvpermanenta beläggningar.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

De nu rådande förhållandena med knapphet på motorbränsle hava medfört,

att särskilda åtgärder måst vidtagas i syfte att minska trafiken med motorfordon.

Dessa åtgärder hava haft till följd, att trafiken för närvarande kan beräknas uppgå

till omkring 80 procent av den eljest normala trafiken. Då behovet av vägunderhåll

står i intimt samband med trafikens omfattning, medför trafikens

nedgång ett minskat behov av vägunderhåll. I syfte att nedbringa utgifterna

för vägunderhållet har min företrädare i ämbetet genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

låtit delgiva samtliga vägstyrelser en skrivelse av den 15 september

1939, vari framhållits vikten av att under nu rådande förhållanden en

minskning av vägunderhållskostnaderna allvarligt eftersträvas genom att underhållet

inskränkes till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt. I samma

skrivelse har därjämte uttalats, att det kunde bliva nödvändigt att för år 1940

tillämpa nya och för vägdistrikten mindre fördelaktiga grunder för statens

bidrag till väghållningen.

Det synes mig uppenbart, att vid bestämmandet av vägunderhållsbidraget

för år 1940 hänsyn måste tagas till att de verkliga kostnaderna för vägunderhållet

under nämnda år kunna beräknas bliva avsevärt lägre än kostnaderna för

år 1939. En tillämpning av nu gällande bidragsregler, enligt vilka bidraget skulle

beräknas på den verkliga kostnaden under år 1939, skulle vid nu rådande trafikvolym

givetvis medföra, att bidraget i flertalet fall bomme att överstiga åttiofem

procent respektive nittiofem procent av den verkliga kostnaden under år

1940 eller i extrema fall till och med hela kostnaden. I syfte att undvika dylika

konsekvenser anser jag en ändring av nu gällande bidragsregler böra ske. Sålunda

synes mig statens bidrag till vägunderhållet böra med bibehållande av nu

gällande bidragsprocenttal beräknas å 1940 års underhållskostnader. Dessa

kunna emellertid ej slutligt fastställas förrän under våren 1941. Att dröja med

utbetalningen av bidragen till denna tidpunkt anser jag mig icke böra ifrågasätta

liksom ej heller, att förskottsbidrag utbetalas i början av nästa budgetår

för att sedan gå i avräkning mot de slutliga bidrag, som skulle tillkomma

respektive vägdistrikt. I stället anser jag mig böra förorda, att vägunderhållsbidraget

beräknas på det belopp, vartill 1940 års underhållskostnad redan

nu kan skäligen uppskattas. Härigenom vinnes den fördelen, att anslaget till

bidrag till vägunderhållet på landet m. m. kan anvisas med ett redan från

början bestämt belopp. Fördelningen av detta mellan de olika vägdistrikten

förutsätta skola verkställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, därvid

styrelsen skulle utgå från vägdistriktens stater och det undersökningsmate
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

rial rörande vägunderhållet under åren 1937 och 1938, som för närvarande

är under bearbetning inom styrelsen av en för ändamålet särskilt anlitad vägunderhållsinspektör.

Då enligt vad jag inhämtat utredningen fortskridit så

långt, att av densamma i stort sett torde framgå storleken av de underhållskostnader

vart och ett vägdistrikt skäligen bör nedlägga för att hålla vägarna

i tillfredsställande stånd, torde densamma vara väl lämpad att läggas till grund

för en i möjligaste mån rättvis fördelning av här ifrågasatt slag. Genom att varje

vägdistrikt skulle tilldelas ett till sin storlek på förhand bestämt bidrag,

vinnes ytterligare den fördelen, att vägdistrikten kunna antagas komma att

iakttaga större sparsamhet vid underhållsarbetenas bedrivande än örn enligt

nu gällande princip kostnader för ett arbete, även örn detsammas utförande

utan större olägenhet kunnat anstå, alltid får inräknas i det belopp, varå statsbidraget

för därpå följande år beräknas. Under nu rådande särskilda förhållanden,

då det är av största vikt, att statsutgifterna överhuvud nedbringas till

vad som kan anses oundgängligen nödvändigt, anser jag nu berörda förhållande

vara av särskild betydelse.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beslut i fråga örn fördelningen av

vägunderhållsanslaget synas av praktiska skäl besvär icke böra få anföras.

Därest så finge ske, skulle hela fördelningsplanen icke kunna tillämpas, förrän

samtliga besvär vore avgjorda, enär en höjning av ett bidrag skulle kunna

medföra, att ett eller flera andra bidrag måste minskas i motsvarande mån.

De av mig här förordade nya grunderna för bidrag till vägunderhållet på

landet, vilka böra gälla endast för år 1940, torde lämpligen böra införas i en

särskild förordning, vari nu gällande bestämmelser å området förklaras icke

skola tillämpas i vad avser nämnda år. Förslag till dylik förordning framlägger

jag i det följande.

Med stöd av det förutnämnda utredningsmaterialet och med utgångspunkt

från att motorfordonstrafiken kommer att kunna upprätthållas i ungefär

samma omfattning som för närvarande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställt en beräkning av de såsom nödvändiga ansedda kostnaderna för

vägunderhållet under år 1940. Beräkningen i fråga, örn vars närmare detaljer

jag torde få hänvisa till handlingarna, slutar på ett belopp av 59,5 miljoner

kronor, av vilket belopp 700,000 kronor hänföra sig till underhållet av ödebygdsvägar.

Lägges förstnämnda belopp till grund för beräkningen av statsbidraget

för år 1940, skulle detta uppgå till (85/100 X 58,800,000 + 95/100 X

700,000) 50,645,000 kronor eller avrundat 51,000,000 kronor. Sistnämnda

belopp skulle alltså böra anvisas för nästa budgetår.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har utskottet inhämtat nedanstående

uppgifter rörande vägunderhållskostnader och statligt vägunderhållsbidrag

under följande år:

Å r

Vägunderhålls-

V ägunderhållsbidrag

kostnader

Ar och bidrags-

Kronor

kronor

procent

1934 ...............

............... 50,139,000

75 % 1935

37,604,000

1935 ...............

............... 57,649,000

80% 1936

46,119,000

1936 ...............

................ 66,243,000

85 % 1937

56,306,000

1937 ...............

............... 72,537,000

85% 1938

61,656,000

1938 ...............

...............'') 82,500,000

85% 1939

70,125,000

85 % 1940

58,000,000

1939 ..............

................») 68,100,000

75 % »

51,300,000

J) Denna kostnad iir ännu ej definitivt fastställd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

Enligt departementschefens förslag skulle vägunderhållsbidraget ej längre Utskottet.

få utgå på grundval av föregående års verlcliga utgifter för vägunderhållet,

sådana dessa utgifter framkommit enligt företedda och granskade räkenskaper,

utan i stället tilldelas varje distrikt efter en skälighetsprövning inom väg- och

vattenbyggnadsstjrelsen. Över styrelsens beslut skulle »av praktiska skäl»

besvär ej få anföras.

Bedömt efter hittillsvarande administrativ praxis och den ordning som

sedan gammalt tillämpats inom det svenska vägväsendet måste onekligen

detta nya system verka rätt främmande. Även under förutsättning av en i

möjligaste män objektiv uppskattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

torde det ej kunna undgås orättvisor och ojämnheter vid fördelningen. Att

exempelvis uppskatta vinterväghållningen — en utgiftspost som under svåra

vintrar stiger till över 7 miljoner kronor för samtliga vägdistrikt och som

för enskilda vägdistrikt kan växla mellan något tusental och ända uppemot

flera hundratusental kronor per år — stöter på de största vanskligheter.

Lika oberäkneliga äro de i vissa trakter ofta kännbara kostnaderna för skadorna

på vägarna under tjällossningen. Stora militärtransporter pågå inom

vissa väghållningsdistrikt, som därigenom fått opåräknade men också svårberäkneliga

påfrestningar på underhållet. Också arbetslönerna utgöra en dylik

oviss betydande post. De ojämnt verkande och just nu stigande kostnaderna

för reparationer, förnyelse av maskinparken, bränsle och material o. s. v.

måste ävenledes verka förryckande på möjligheterna att, såsom departementschefen

förutsatt, redan genom förhandsberäkningar under år 1940 fastställa

statens bidrag till samma års vägunderhållskostnader.

Vikten av att nedbringa underhållskostnaderna förtjänar självfallet i nuvarande

läge allvarlig uppmärksamhet. En tillfredsställande besparingseffekt

synes emellertid kunna nås utan övergång till ett nytt system med de vanskligheter

en sådan övergång medför. I dylikt syfte vill utskottet föreslå att

bidragsprocenten för nästkommande budgetår sänkes från 85 till 75 procent.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har upplysts att vägunderhållskostnaderna

för år 1939 preliminärt beräknats uppgå till 68,100,000 kronor. Vid

antagande av en sänkt bidragsersättning av 75 procent skulle vägunderhållsanslaget

för budgetåret 1940/41 — under vilket budgetår vägdistriktens bidrag

för år 1940 först betalas —- behöva upptagas till 51,300,000 kronor enligt

nedanstående beräkning.

Underhålls- Oförändrade

kostnad grunder

kronor kronor

Statsverks
prop.

kronor kronor

Utskottet

Landsvägar ... 67,000,000 56,950,000(85 %)

Ödebygdsvägar . 1,100,000 1,050,000(95 %)

50,250,000 (75 %)

1,050,000 (95 %)

68,100,000 58,000,000

51,000,000 51,300,000

Denna summa har utskottet ansett kunna avjämnas till 51,000,000 kronor

eller alltså samma belopp som Kungl. Maj:t äskat. På grund av att bidragen

skola utgå efter vägdistriktens utgifter kan anslagsbelastningen ej bestämt

beräknas. Anslaget bör därför upptagas som förslagsanslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet vill erinra, att ifrågavarande bidrag, ehuru avseende år 1940, skall

beräknas på 1939 års underhåll oavsett alltså de starka inskränkningar i

underhållet och därmed också utgiftsbesparingar, som förutsättas möjliga i

underhållet för år 1940. Det är sålunda känt att inom vägdistrikten avsevärda

beskämingar planeras i fråga örn sådana åtgärder som dikesrensning, kantskärning,

röjning samt, i fråga örn de mindre trafikerade vägarna, även grusningen.

Också de rätt stora kostnaderna för dammbindning böra kunna nedbringas.

Alla dessa inskränkningar tillsammantagna måste tvivelsutan verka

sänkande på distriktens underhållskostnader. Dock påverkas ej härav vägdistriktens

statsbidrag för år 1940. Bestämmande för dettas storlek är, såsom

nämnts, underhållskostnaderna under år 1939. Detta förhållande gör otvivelaktigt

den av utskottet föreslagna sänkningen från 85 till 75 procent för vägdistrikten

mindre kännbar.

Utskottet finner emellertid angeläget framhålla att här föreslagna nedsättning

av underhållsbidraget till 75 procent bör betraktas som en tillfällig åtgärd,

betingad uteslutande av det allvarliga statsfinansiella läget. I anslutning

till denna uppfattning förutsätter utskottet att frågan örn underhållsbidraget

för år 1941 göres beroende av ytterligare utredning. Därvid bör också

beaktas frågan örn särskilt stöd åt vissa vägdistrikt, vilkas vägnät blivit särskilt

hårt belastade av nu pågående extra-ordinära militärtransporter.

Till sist vill utskottet erinra örn det vägskatteutjämningsbidrag som på

senare tid utgått till mera betungade distrikt. För den del av vägskatten, som

överstiger 2 kronor per skattekrona, utgår statsbidraget med 70 procent. Detta

bidrag måste tvivelsutan verka utjämnande och skattemildrande. Utskottet

anser dock statsbidragsfrågan även i denna del förtjäna upptagas till förnyat

övervägande.

Utskottets förslag innebär alltså en sänkning av vägunderhållsbidraget för

år 1940 till 75 procent. För ödebygdsvägarnas del har dock utskottet ansett

nuvarande bidragsnorm av 95 procent böra bibehållas.

I motionen 11:41 har påyrkats rätt att vid vägbyggnader erhålla statligt

tilläggsbidrag för merkostnader förorsakade av ökade å-priser. Till stöd härför

har åberopats bland annat hurusom alla anbud å vägarbeten, som ingivas

av entreprenörer, numera ha en klausul, varigenom entreprenören förbehåller

sig rätt till tillägg å entreprenadsumman, för den händelse stegrade priser

å material eller ökade arbetslöner skulle inträda. Utan att förneka att därigenom

tillkommit ett kännbart nytt osäkerhetsmoment vid kostnadsberäkningen

anser sig utskottet dock ej kunna tillstyrka motionen. Därest krisen

visar sig påkalla åtgärder i motionens syfte lärer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

även utan initiativ av riksdagen få anledning överväga erforderlig

ändring i gällande bidragsgrunder. Erinras må också örn den rätt som självfallet

föreligger för Kungl. Majit att där särskilt starka skäl åberopas medge ett tillläggsbidrag

även för här avsedda merkostnader, uppkomna på grund av ökade

å-priser. Enligt vad utskottet inhämtat har denna utväg redan anlitats i några fall.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen, i anledning av motionerna I: 37 och 61 samt

II: 18, 70 och 77 må

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

17

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående

statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet

under år 1940, besluta att nämnda statsbidrag skall, efter i

huvudsak oförändrade grunder i övrigt, för detta år utgå med

sjuttiofem procent, dock att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg

och vinterväghållning å sådan väg särskilt tilläggsbidrag

med tjugo procent må lämnas;

b) till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 51,000,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 41 ej må av riksdagen bifallas.

I0:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 10, sid.

46—48) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag, vilket för vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40

anvisats med 3.5 miljoner kronor, har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansetts för nästa budgetår böra höjas till 4 miljoner kronor. Till belysande

av medelsbehovet har styrelsen framhållit, att i av länsstyrelserna överlämnade

förteckningar över broföretag, som befunnits böra komma i åtnjutande

av bidrag från anslaget under de närmaste två budgetåren, upptagits företag

med en beräknad kostnad av sammanlagt cirka 26 miljoner kronor. Samtidigt

erinrar styrelsen örn att i det förslag till fördelning av anslaget för budgetåret

1939/40, som avgivits av styrelsen, förutsatts, att 21 av de i förslaget

upptagna 53 företagen skulle erhålla bidrag endast till påbörjande eller fortsättande.

För genomförande av dessa företag skulle erfordras ytterligare

statsbidrag med över 3 miljoner kronor, vilket belopp finge utgå av anslaget

för nästkommande eller därpå följande budgetår. Styrelsen meddelar vidare,

att anslaget för budgetåret 1940/41 därjämte torde bliva belastat med bidragtill

flera större företag, för vilka erfordras statsbidrag med avsevärda belopp.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att ett betydande

medelsbehov gör sig gällande i fråga om brobyggnader. En ökning

av broanslaget kunde därför i och för sig anses motiverad. Med hänsyn till

den begränsade medelstillgången i förhållande till de övriga viktiga behov,

som måste tillgodoses inom automobilskattemedlens ram, kan jag emellertid

icke tillstyrka någon ökning av anslaget för nästa budgetår.

Jag förutsätter att, på sätt under senare år skett, anslag till här ifrågavarande

ändamål må tills vidare disponeras, i den mån så befinnes erforderligt,

till förstärkning av personalen på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå.

Förevarande anslag torde i enlighet med vad departementschefen förordat

böra uppföras med oförändrat belopp. Med tillstyrkande alltså av Kungl.

Maj:ts förslag hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1940. ti sami. Nr 6. 535 40 2

Utskottet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet

Utskottet.

att riksdagen må till bidrag till byggande av broar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

ll:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Kungl. Majit har

(punkt 11, sid. 48 och 49) föreslagit riksdagen att till bro mellan Sverige och

Norge över Svinesund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

532,700 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Enligt den nästlidet år framlagda byggnadsplanen skulle för ifrågavarande

broföretags slutförande för nästa budgetår erfordras ett belopp av 900,000

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid nu meddelat, att

kostnaderna komma att överskrida de beräknade med 192,300 kronor, varav å

Sveriges del med tillämpning av den förut överenskomna fördelningsgrunden

skulle belöpa 165,400 kronor. Kostnadsökningen sammanhänger med den

dåliga beskaffenheten på norska sidan av berget å djupet, vilket man icke

haft anledning räkna med vid de förberedande utredningarna.

Utskottet tillstyrker, att det av Kungl. Majit äskade beloppet, 1,065,400

kronor, ställes till förfogande för slutförande av ifrågavarande broföretag.

I överensstämmelse med vad som tidigare tillämpats torde hälften av detta

belopp böra utgå av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten

och återstoden anvisas under förevarande rubrik. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bro mellan Sverige och Norge över Svinesund

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

532,700 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 12, sid. 49—51)

föreslagit riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 38, har friherre A. De Geer

hemställt att riksdagen med ändring av Kungl. Majits förslag måtte till stensättning

av vägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

2.000. 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till de betydande lager av gatsten, som staten redan innehar

och vilka komma att ytterligare ökas under innevarande och —- vid bifall till

vad jag i det följande ämnar föreslå i fråga om anslag till inköp av gatsten —

även under nästkommande budgetår, vill jag förorda, att ett i jämförelse med

innevarande budgetårs anslag för ändamålet till 4 miljoner kronor förhöjt

belopp anvisas för stensättning av vägar.

Med åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet

tillstyrka, att anslaget bestämmes till det av Kungl. Majit äskade beloppet,

4.000. 000 kronor. Utskottet hemställer,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen I: 38, må till stensättning av vägar för budget■

året 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Kungl.

Majt: har (punkt 13, sid. 51 och 52) föreslagit riksdagen att till reparationsberedskap

vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till anskaffning av viss för reparationsberedskapen vid väg- och vattenbyggnadsväsendet

under krigstid erforderlig materiel m. m. anvisade 1939 års

lagtima riksdag ett anslag å 800,000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande

beredskap, vilka enligt en för riksdagen framlagd plan beräknades uppgå till

1,744,000 kronor, hade dessförinnan genom beslut av Kungl. Majit till ett

belopp av 75,400 kronor anvisats att utgå av anslaget till statlig lagerhållning.

Återstående belopp, 868,600 kronor, förutsattes skola anvisas å riksstaten för

budgetåret 1940/41. Enligt förevarande förslag skulle detta slutanslag på

grund av inträffade prisstegringar anvisas med ett till 1,000,000 kronor förhöjt

belopp.

Utskottet tillstyrker att slutanslag till ifrågavarande ändamål nu anvisas

med av Kungl. Majit äskat belopp samt att anslaget i likhet med motsvarande

anslag för nu löpande budgetår avräknas mot automobilskattemedlen. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Majit har (punkt 14, sid. 52—59) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 151,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Ifrågavarande anslag, som för nu löpande budgetår är uppfört med 104,000

kronor, föreslås för nästa budgetår skola anvisas med ett till 151,000 kronor

förhöjt belopp. En sammanfattning av Kungl. Majits anslagsberäkning lämnas

i efterföljande sammanställning, i vilken för jämförelses skull även införts

en motsvarande redogörelse för beräkningen av medelsbehovet för nu löpande

budgetår.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Kronor

1939/40 Prop.

Ändamål, för vilka bidrag vanligen utgå från anslaget ... 40,000 40,000

Laboratorieutrustning åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

geotekniker ................................................... 22,400 — .

Vissa undersökningar rörande vägunderhållskostnaderna 27,000 33,200

Bidrag till samfundet för hembygdsvård för anställande

av en s. k. vägvårdskonsulent ................................. 15,000 15,000

Anordnande av trafikräkningar under år 1941 .......... —___63,000

Summa 104,400 151,200

Avgår för avjämning av anslagets slutsumma ............... 400_200

Återstår 104,000 151,000

Departementschefen har beträffande det för anordnande av trafikräkningar

begärda beloppet anfört följande:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att trafikräkningar anordnas

under år 1941, omfattande i huvudsak landets huvudvägnät samt övriga

mera trafikerade vägar. Från och med år 1926 hava med en mellantid av

5 år dylika räkningar ägt rum. Då dessa från olika synpunkter få anses

nyttiga och nödiga icke minst för arbetet med planläggningarna och utbyggandet

av landets vägnät samt då periodiciteten av räkningarna icke bör

brytas ansluter jag mig till styrelsens nu ifrågavarande förslag. För att

resultatet av trafikräkningen skall bliva användbart för därmed avsett syfte

erfordras givetvis, att vid räkningens företagande i stort sett normala trafikförhållanden

äro rådande. Jag förutsätter därför, att det skall få ankomma

på Kungl. Majit att sedermera, då förhållandena kunna lättare överblickas,

besluta, huruvida trafikräkningen skall komma till stånd. Erforderliga medel

för trafikräkningen torde emellertid nu böra äskas. Kostnaderna för densamma

torde på sätt styrelsen angivit och i enlighet med vad som skedde

i fråga örn 1936 års trafikräkningar böra bestridas av vederbörande vägdistrikt

och städer. För vägdistriktens del böra utgifterna härför få upptagas

bland distriktens underhållskostnader och beträffande städerna böra

för ändamålet få användas de städerna tilldelade ordinarie automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens egna kostnader för räkningsmaterialets

bearbetande samt för tryckning av sammanställningar och kartor,

vilka kostnader styrelsen beräknat uppgå till 63,000 kronor, torde lämpligen

böra utgå av anslaget till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 151,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Majit har (punkt 15, sid. 59—63) föreslagit riksdagen att till bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

Genom kungörelse den 23 maj 1924 (nr 318) meddelades bestämmelser

angående varningsmärken och säkerhetsanordningar m. m. vid korsningar i

samma plan mellan järnväg och väg. Den 26 juni 1933 utfärdades ny kungörelse

(nr 469) i ämnet, därvid förstnämnda kungörelse upphörde att gälla.

Genom angivna kungörelser hava bestämmelser meddelats om skyldighet för

innehavare av järnväg att anbringa skilda slag av märken och anordningar

ävensom att underhålla desamma och fullgöra ifrågakommande bevakning.

Örn vem som skall vidkännas de härav föranledda kostnaderna har däremot

icke vare sig i nu berörda kungörelser eller i annan författning meddelats

någon bestämmelse.

I syfte att underlätta säkerhetsanordningarnas vidtagande och samtidigt

genom godvilliga uppgörelser undvika tvister hava landets järnvägar genom

beslut av 1929 och 1938 års riksdagar berättigats till bidrag av automobilskattemedel

för vissa säkerhetsanordningar, som av järnvägarna vidtagits

enligt 1924 och 1933 års kungörelser. Med stöd av 1929 års beslut — vilket

avsåg säkerhetsanordningar, som betingats av förhållandena vid ikraftträdandet

av 1924 års kungörelse — har utanordnats ett sammanlagt bidragsbelopp

av 1,632,435 kronor, motsvarande en anläggningskostnad av 2,458,545

kronor. 1938 års riksdags beslut avsåg säkerhetsanordningar, som före den

1 januari 1938 vidtagits på grund av bestämmelserna i 1924 eller 1933 års

kungörelser och som betingats av förhållanden, vilka inträtt efter ikraftträdandet

av 1924 års kungörelse. Till bestridande av de med 1938 års beslut

avsedda utgifterna anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av

600,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För det med sistnämnda anslag avsedda ändamålet har ett ytterligare

belopp å 150,000 kronor befunnits erforderligt, vilket belopp föreslås skola

anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Härjämte begäres anslag till bidrag för säkerhetsanordningar, som utförts

under åren 1938—1940, med 100,000 kronor. För erhållande av dessa bidrag

förutsättas samma villkor skola gälla som enligt 1938 års beslut. Bidrag avses

sålunda skola utgå med normalt nittio procent av den verkliga kostnaden för

utförd säkerhetsanordning, som icke medfört utgiftsbesparing för järnvägen

eller beträffande vilken kostnaderna icke reglerats genom domstols dom eller

annorledes.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 64) örn beräknande av ett anslag på 100

kronor till avsättning till statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende

sedermera i proposition nr 102 hemställts örn ett förslagsanslag av

22,100 kronor — kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket härigenom

Utskottet

anmäles.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

17:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Kungl. Majit har

(punkt 17, sid. 64) föreslagit riksdagen att till bidrag till väg- och gatuarbeten

i städerna för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 11,679,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Enligt vad i punkt 8:o) närmare angivits skall sedan automobilskattemedlen

tagits i anspråk för vissa gemensamma ändamål återstoden fördelas

med 25 procent å städerna och 75 procent å landsbygden.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 11,679,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Majits förslag

(punkt 18, sid. 65) örn beräknande av ett anslag på 4,179,000 kronor till vägskatteutjämningsbidrag

— i vilket avseende särskild proposition nr 102 sedermera

avlåtits — kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket härigenom

anmäles.

19:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt 19,

sid. 65 och 66) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herr E. Näsström m. fl. väckt motion, nr 17,

har hemställts, att riksdagen till bidrag till nyanläggningar av landsvägar

för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedel.

Till här angivet ändamål har riksdagen för vart och ett av budgetåren

1936/37—1938/39 anvisat ett anslag av 7,000,000 kronor. För innevarande

budgetår utgår anslaget med 6,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår begärt ett belopp

av 6,000,000 kronor för det med ifrågavarande anslag avsedda ändamålet samt

dessutom 2,000,000 kronor till militärvägar.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Verkställda utredningar giva onekligen vid handen, att behovet av nyanläggning

av landsvägar är betydande. En ökning av nu förevarande anslag

skulle därför i och för sig kunna anses motiverad. Med hänsyn till att jag har

för avsikt att i det följande föreslå, att under särskild anslagsrubrik

anvisas ett anslag å 2,000,000 kronor till vissa ur militär synpunkt viktiga

vägföretag och då avsevärda medelsbehov för andra vägändamål, som

böra tillgodoses inom den sammanlagda utgiftsramen, därjämte föreligga,

anser jag mig icke kunna tillstyrka, att till nyanläggning av landsvägar an-,

visas högre anslag än 5,000,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

Utskottet har med hänsyn till vad departementschefen anfört i ärendet

funnit sig icke kunna tillstyrka någon höjning av det i riksstatsförslaget upptagna

anslagsbeloppet. Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 17 i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts

förslag, må till bidrag till nyanläggning av landsvägar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,

Gävleborgs och Värmlands län. Kungl. Maj:t har (punkt 20, sid. 66 och 67)

föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till anläggande av ödebygdsvägar har riksdagen från och med år 1919

anvisat årliga anslag. För budgetåren 1936/37—1939/40 hava anslagen anvisats

med 1,600,000 kronor, 1,800,000 kronor, 1,900,000 kronor respektive 2,100,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för nästa

budgetår av anslag till ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp. Styrelsen

har härvid meddelat, att medelsbehovet med ledning av en på föranstaltande

av 1935 års vägsakkunniga verkställd utredning kunde beräknas

till cirka 2,700,000 kronor årligen under en period av tio år.

Departementschefen har ansett sig icke böra tillstyrka högre anslag än

2,000,000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslag till ifrågavarande ändamål anvisas med av

Kungl. Majit äskat belopp. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands

län för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 21, sid. 67 och 68)

föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 har 1939 års urtima

riksdag till nyanläggning samt omläggning och förbättring av för riksförsvaret

oundgängligen erforderliga vägar och broar anvisat ett anslag å

5,000,000 kronor. Härjämte har Kungl. Majit för samma ändamål ställt ett

belopp av 550,000 kronor till förfogande från anslaget till bidrag till byggande

av broar.

Utskottet tillstyrker föreliggande framställning örn anvisande av ytterligare

2,000,000 kronor för påbörjande av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

väg- och broarbeten, för vilkas utförande hittills anvisade medel icke

förslå. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till byggande och förbättring av

vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. Under punkt 22 (sid.

68—70) av statsrådsprotokollet har departementschefen anfört följande:

Såsom inledningsvis framhållits är ifrågavarande anslag i huvudsak avsett

att fylla samma behov, som tidigare tillgodosetts med det under en följd

av år utgående anslaget till bidrag till enskilda utfartsvägar. Detta behov

är otvivelaktigt mycket behjärtansvärt. Med hänsyn till vikten av att under

nuvarande förhållanden nedbringa statsutgifterna har emellertid, i enlighet

med vad som meddelades i Kungl. Majits proposition nr 79 (sid. 17) till

1939 års urtima riksdag, en undersökning verkställts rörande möjligheten att

vidtaga besparingar å anslaget. Det förutsattes i nämnda proposition, att

endast den del av anslaget skulle få disponeras, som behövde tagas i anspråk

för bidrag till sådana företag, som redan påbörjats under giltighetstiden

för de intill den 1 juli 1939 gällande bestämmelserna angående statsbidrag till

enskilda utfartsvägar, eller till vilkas påbörjande vederbörligt tillstånd under

samma tid meddelats. Beträffande återstoden av anslaget förutsattes vidare,

att Kungl. Majit, sedan undersökningen slutförts, skulle meddela beslut, att

vad som återstode icke finge tagas i anspråk. Av den ännu icke helt slutförda

undersökningen framgår, att ett belopp av omkring 650,000 kronor preliminärt

kan antagas behöva disponeras för bidrag enligt nyss angivna grunder.

Härtill bör emellertid läggas den del av de i det föregående omnämnda

kostnaderna för handhavandet av ärendena rörande statsbidrag till byggande

och underhåll av enskild väg, som skall bestridas av anslaget. Sammanlagt

torde sålunda en odisponerad behållning av omkring 700,000 kronor kunna

beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs slut. Då denna reservation

uppgår till ungefär samma belopp, som under innevarande budgetår torde

komma att disponeras för med anslaget avsedda ändamål, och då den lämpligen

torde böra tagas i anspråk under nästkommande budgetår till bidrag

till byggande av enskilda vägar m. m., synes något nytt anslag för ändamålet

icke nu behöva anvisas.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 41,

av herr K. A. Johanson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 73,

av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 19, har herr E. Näsström m. fl.

hemställt, att riksdagen som nytt anslag (utöver disponerade 700,000) för

budgetåret 1940/41 till bidrag till byggande av enskilda vägar måtte anvisa

300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedel.

Slutligen har herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl. i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 123, hemställt, att riksdagen må såsom bidrag till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1940/41, utöver vid budgetårets ingång

förefintligt, odisponerat belopp, anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Främst med tanke på att uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt

för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själva bryta väg

fram till de allmänna trafiklederna har alltsedan år 1918 statsbidrag lämnats

till byggande av enskilda vägar (utfartsvägar). Anslaget var ursprungligen

förbehållet de fyra nordligaste länen, men har efterhand utsträckts att omfatta

hela landet. Det årliga anslagsbeloppet har efterhand vuxit och de båda

senaste budgetåren beviljats med ett årsbelopp av 1,400,000 kronor. Av 1939

års riksdag fattades beslut örn bidrag jämväl till underhållet, och för detta

ändamål anvisades 1,000,000 kronor, att likaledes avräknas mot automobilskattemedlen.

Som allmänt motiv för denna efterhand vidgade anslagsram har främst

kunnat åberopas motortrafikens utveckling, vilken medfört att även det enskilda

vägnätet i en alltjämt fortgående stegring börjar indragas i den allmänna

trafiken. Såsom riksdagen tidigare i anslutning till väckta motioner

framhållit, kan härvidlag också förtjäna erinras örn behovet av bättre rättvisa

mellan den befolkning, som utan egna uppoffringar blir delaktig av riksvägsnätets

fördelar, och dem, som vid sidan av sin anpart i bördorna för det allmänna

vägväsendet också hava att — ej sällan med stora uppoffringar — åstadkomma

förbindelserna från sina egna byar och gårdar till nämnda vägnät.

Byggnadsbidrag med högst femtio procent av beräknad kostnad utgår allenast

under förutsättning att anläggningen är för väghållarna synnerligen betungande.

Med beaktande av anslagets behjärtansvärda syfte tillstyrker utskottet att

som ett tillskott till den för nästa budgetår beräknade odisponerade behållningen

å cirka 700,000 kronor ytterligare anvisas ett anslag av 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 41 samt II: 19 och

73 samt i anledning av motionen II: 123, må till bidrag till byggande

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

23:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit Ilar

(punkt 23, sid. 70—72) föreslagit riksdagen att till bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. in. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 62,

av herr A. Heiding m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 102, av

herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att såsom bidrag till underhåll av enskilda vägar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedel.

Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående punkt och

med beaktande också av de synpunkter, som motionsvis framförts i ärendet,

får utskottet tillstyrka, att anslaget bestämmes till 1,500,000 kronor eller det

belopp, som begärts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och med

bifall till motionerna I: 62 och II: 102, må till bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Anläggning av mellanriksväg från Sädvaluspen till riksgränsen

vid Graddis. Departementschefen har under punkt 24 (sid. 72) av statsrådsprotokollet

anfört följande.

I skrivelse den 12 oktober 1939 har länsstyrelsen i Norrbottens län hemställt

örn anvisande av 300,000 kronor till påbörjande av en mellanriksväg

från Sädvaluspen till riksgränsen mot Norge vid Graddis. Yägföretaget har

förutsatts skola byggas helt med statsmedel. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har i utlåtande den 3 november 1939 tillstyrkt bifall till framställningen.

Jag torde få erinra örn att i samband med anmälan av nästlidet års statsverksproposition

en då föreliggande framställning örn anvisande av ett anslag

å 100,000 kronor till ifrågavarande vägföretag var föremål för prövning.

Min företrädare i ämbetet anförde vid nämnda tillfälle i frågan:

»Då hela väganläggningen är beräknad draga en kostnad av 2,260,000 kronor,

måste för ett påbörjande av arbetet under nästa budgetår med ett anslag

av 100,000 kronor uppenbarligen förutsättas, att under de närmaste budgetåren

därefter väsentligt större belopp skola anslås, då arbetets utförande

eljest skulle taga allt för lång tid i anspråk. Det synes mig med hänsyn

till knappheten på medel därför icke lämpligt att nu binda betydande framtida

inkomster för detta arbete. Väganläggningen torde, örn den skall utföras,

lämpligen böra förläggas till tider av arbetslöshet och sålunda uppföras å

beredslrapsstat.»

Av skäl, som sålunda anförts, anser ej heller jag mig böra förorda, att

anslag för närvarande anvisas för ifrågavarande vägföretag.

I en inom andra kammaren av herrar ■/. H. Brädefors och H. Hagberg i

Luleå väckt motion, nr 20, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

enlighet med länsstyrelsens i Norrbottens län och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hemställan anslå 300,000 kronor till påbörjandet av arbetet på

mellanriksvägen från Sädvaluspen till Graddis vid norska gränsen.

Hela ifrågavarande väganläggning har beräknats kosta över 2 miljoner

kronor. Såsom utskottet redan vid sistlidne riksdag framhöll, kan det ej vara

tillrådligt att för närvarande igångsätta ett så vittutseende företag och därmed

ytterligare kringskära möjligheterna att genomföra andra än mera angelägna

vägbyggnader.

Utan att underskatta det behjärtansvärda intresse, som denna väganläggning

avser att tjäna och för vilket ifrågavarande motionärer nu framträda som

talesmän, kan utskottet ej tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 20 ej må av riksdagen bifallas.

25:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Maj:t har

(punkt 25, sid. 72) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

20,857,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Det för tillgodoseende av landsbygdens särskilda vägändamål avsedda

beloppet uppgår, på sätt av punkt 8:o) framgår, till 35,036,500 kronor. Därav

hava i det föregående under punkterna 18:o)—23:o) föreslagits fördelning

av sammanlagt 14,979,000 kronor. Det återstående beloppet, 20,057,500 kronor,

bör enligt gängse normer anvisas till bidrag till vägförbättringsarbeten å

landsbygden. Såsom departementschefen erinrat har motsvarande anslag för

innevarande budgetår anvisats med 21,715,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

20,057,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Majis förslag (punkt 26, sid. 73 och 74), vilket avser anvisande av

samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 8,000

kronor.

27:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt

27, sid. 74—76) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1932/33—1935/36

var uppfört med 300,000 kronor, höjdes för budgetåret 1936/37 till 600,000

kronor. Med denna anslagsökning avsågs att bereda medel för bidrag till

nya hamnbyggnadsföretag. Återstoden var avsedd att användas för slutbidrag

till företag, som redan påbörjats eller färdigställts men som på grund

av bristande medelstillgång icke kunnat tilldelas dylikt bidrag. Sammanlagt

beräknades då medelsbehovet för sistnämnda ändamål till 600,000 kronor,

vilket belopp emellertid förutsattes skola likvideras under loppet av två

budgetår. I anslutning härtill uppfördes anslaget även för budgetåret 1937/38

med 600,000 kronor, varav omkring hälften förutsattes skola disponeras för

återstående statsbidrag till nyssnämnda äldre företag. Beträffande budgetåret

1938/39 hemställde Kungl. Majit, att anslaget måtte upptagas med 300,000

kronor. I anledning av en inom riksdagen väckt motion anvisade emellertid

1938 års riksdag ett anslag av 450,000 kronor för nu ifrågavarande ändamål.

För nu löpande budgetår har anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

uppförts med ett belopp av 400,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1939

under förutsättning av normala förhållanden framlagt förslag örn beviljande

för nästa budgetår av anslag till handelshamnar och farleder med oförändrat

belopp. Sedermera har styrelsen hemställt örn anvisande av ytterligare medel

för utbyggnad och förbättring av vissa handelshamnar å västkusten.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Statsbidrag till förbättring eller utvidgning av handelshamnar och farleder

synes med hänsyn till nu rådande statsfinansiella läge icke böra beviljas

i andra fall än då på grund av särskilda förhållanden så kan anses

synnerligen påkallat. Den utrikespolitiska situationen, som medfört många

och svårlösta problem för icke minst landets utrikes sjöfart, påkallar emellertid,

så vitt nu kan bedömas, vidtagande av vissa extra ordinära åtgärder

med avseende å flera av hamnarna å Västkusten. Jag anser mig därför böra

föreslå, att anslag till bidrag till handelshamnar och farleder anvisas jämväl

för nästa budgetår. Utan att nu taga ställning till de olika hamnföretag,

till vilka statsbidrag kunna ifrågasättas, anser jag nied hänsyn till nu föreliggande

hamnbyggnadsprojekt å Västkusten ett belopp av 600,000 kronor

böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande.

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa)

att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor.

28:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder

(punkt 28, sid. 76 och 77). I syfte att kunna utföra sådana ändrings- och förbättringsarbeten,

som äro nödvändiga för att ifrågavarande hamnar skola

kunna tillgodose de behov, för vilka de ursprungligen tillkommit, upptogs å

riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

För innevarande budgetår har för samma ändamål anvisats 150,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6''.

29

Anslaget är avsett att jämväl komma till användning för motsvarande arbeten

i fråga örn de statliga farleder, som stå under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vård och förvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn anvisande för nästa

budgetår av ett anslag å 500,000 kronor till nu ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Jag delar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppfattning, att behov föreligger

av vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten å en del av statens fiskehamnar

och farleder. Då tillgodoseendet av detta behov i åtskilliga fall utan

allvarligare olägenheter tills vidare torde kunna anstå, anser jag mig emellertid

under nu rådande läge icke kunna förorda anvisande av något anslag

till ändamålet för nästa budgetår. Skulle förbättring av någon inomskärsfarlea

aktualiseras genom de störningar av sjöfarten längs landets kuster, som orsakats

av den senaste tidens utrikespolitiska händelser, torde medel, därest

arbetets utförande anses trängande, lämpligen kunna anvisas av anslag å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m.

Departementschefens uttalande har icke givit utskottet anledning till erinran;

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

29:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 77 och 78), vilket jämfört med

medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål för nu löpande budgetår innebär

en anslagsminskning med 7,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 27,500 kronor.

30:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 78—81) föreslagit riksdagen att

till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Förevarande anslag — vilket jämväl är avsett att disponeras för sådana

underhållsarbeten (större reparations- och muddringsarbeten) å här berörda

slag av hamnar, vilka ej äro att hänföra till det normala underhållet — har

för vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats med ett belopp av

200,000 kronor.

Med hänsyn till önskemålet, att större möjlighet måtte beredas för tillgodoseende

av bidragsbehovet jämväl inom områden utan framträdande arbetslöshet,

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit sig böra föreslå, att

anslaget för nästa budgetår höjes till 400,000 kronor. Härvid har styrelsen

dock förutsatt normala förhållanden.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stateutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser sig utskottet i likhet nied

departementschefen icke kunna förorda bidrag för nästa budgetår till nu förevarande

ändamål med högre belopp än 100,000 kronor. Med tillstyrkande

alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sko) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 31, sid. 81 och 82) föreslagit riksdagen att till

bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1935 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,

punkt 23) framställda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1935/36

till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder ett

reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel. Med

detta anslag avsågs att såsom en kollektiv restitution för erlagd bensinskatt

disponera någon del av automobilskattemedlen för ändamål, som tjänade den

mindre sjöfartens intressen. Till enahanda ändamål har för vart och ett av

budgetåren 1936/37—1938/39 anvisats ett anslag av 750,000 kronor, att utgå

av automobilskattemedel.

De från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen beräknades enligt

en för 1935 års riksdag framlagd kalkyl till ett årligt belopp av 800,000—

900.000 kronor. Motsvarande medel kunde enligt en av väg- och vattenby gg

nadsstyrelsen i samband med begäran örn anslag till ifrågavarande ändamål

för det nu löpande budgetåret lämnad uppgift uppskattas till omkring 1,300,000

kronor. Med hänsyn härtill och i betraktande av omfattningen av föreliggande

medelsbehov fann sig styrelsen böra föreslå en höjning av anslaget till

1.200.000 kronor. Anslaget blev på de av styrelsen anförda skälen höjt till

1,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu, under åberopande av vad styrelsen

anförde i sina riksdagspetita till 1939 års lagtima riksdag, hemställt, att

för ifrågavarande ändamål måtte för nästa budgetår anvisas ett anslag av

1,200,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till att under rådande förhållanden en avsevärd minskning av

den från den mindre sjöfarten inflytande bensinskatten måste beräknas inträda

under nästa budgetår, har departementschefen ansett sig böra föreslå

en sänkning av förevarande anslag till 500,000 kronor.

Då Kungl. Majlis förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Q 1

Ol

V ägtrafikväsendet.

32:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 32, sid. 83—94)

föreslagit riksdagen att till besiktning av motorfordon för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

I förevarande sammanhang har framlagts förslag till särskilda bestämmelser

för ersättning till sådana besiktningsmän, som fullgöra viss militärtjänstgöring.

Departementschefen har härom anfört följande.

Det nu rådande kristillståndet med därav föranledda bensinrestriktioner

har medfört en avsevärd nedgång i besiktningsmännens uppbörd av förrättningsavgifter.

Kostnaderna för kontor och vikarier torde däremot i allmänhet

icke hava i motsvarande grad kunnat nedbringas. Till följd härav hava

de besiktningsmän, som i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen

inkallats till militärtjänstgöring, i många fall kommit att få

vidkännas en betydande minskning i sina löneinkomster. I de fall, då

vikarie för besiktningsman, som åtnjuter tjänstledighet i anledning av militärtjänstgöring,

ansetts icke behöva förordnas, åtnjuter besiktningsmannen

över huvud icke någon inkomst från sin tjänst men måste likväl i vissa

fall vidkännas kostnader för kontor och dylikt.

Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden och då besiktningsmännen

i likhet med flertalet övriga statsanställda torde böra få behålla viss del av

sin civila löneinkomst vid inkallelse till militärtjänstgöring, varom här är

fråga, anser jag i likhet med de hörda myndigheterna skäl föreligga, att

åtgärder vidtagas i dylikt syfte. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla, att en tillämpning av bestämmelserna i instruktionen för besiktningsmännen,

att till det uppbördsbelopp, som lägges till grund för beräkningen

av besiktningsmannens behållna andel av uppburna förrättningsavgifter,

skall läggas viss del av de statliga löne- eller pensionsförmåner, som besiktningsmannen

kan hava uppburit, icke medför, såsom besiktningsmännens föreninggjort

gällande, att besiktningsmannen kan bliva skyldig att till statsverket

inleverera viss del av den vid militärtjänstgöringen uppburna ersättningen.

Ifrågavarande bestämmelser hava givetvis betydelse endast för beräkningen

av det belopp, som besiktningsmannen av de i verkligheten uppburna förrättningsavgifterna

är berättigad att behålla.

I fråga örn principerna för reglering av nu berörda förhållanden hava de

hörda myndigheterna med vissa mindre avvikelser varit ense. Mot vad

myndigheterna föreslagit har jag för min del i stort sett icke något att

erinra. I enlighet härmed föreslår jag, att följande bestämmelser i ämnet

skola tillämpas i fråga om besiktningsman, som åtnjuter tjänstledighet för

fullgörande av tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap

eller partiell mobilisering.

Vid beräknande av arvode jämlikt 24 § instruktionen för besiktningsmän

skall hänsyn icke tagas till avlöning för militärtjänstgöring varom här

är fråga. Bestämmelsen synes böra äga retroaktiv verkan.

I anslutning till vad som föreskrivits i 1 § 3 mom. kungörelsen den 29

september 1939 (nr 749) i fråga om tjänsteman, som tillhör den nyreglerade

civila statsförvaltningen och vilkens avlöning utgår i form av arvode med av

Kungl. Majit bestämt belopp, synes besiktningsmannen med den begränsning,

som i det följande angives, böra äga uppbära särskild ersättning, motsvarande

hälften av det arvode, som han under eljest normala förhållanden

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

skulle kunnat påräkna under tid tjänstledigheten varar. Till grund för beräkningen

bör läggas det arvode, som utgått å besiktningsmannatjänsten

eller skulle hava utgått för år 1938, därest beloppet beräknats allenast

å summan av under året influtna förrättningsavgifter. För den händelse

besiktningsmannen under militärtjänstgöring, varom här är fråga, i egenskap

av beställningsliavare i reserven eller vad därmed är likställt, vippbär

lön från försvarsväsendet och avlöningen uppgår till lägst samma belopp,

som den förutnämnda civila ersättningen, skall sådan ersättning icke utgå.

Därest åter den besiktningsmannen från försvarsväsendet tillkommande

avlöningen understiger den civila ersättningen, skall besiktningsmannen

äga utbekomma skillnaden. Såsom förutsättning för erhållande av här

ifrågavarande ersättning synes böra gälla, att besiktningsmannen icke tillgodogör

sig de förrättningsavgifter å besiktningsmannatjänsten, som kunna

inflyta under tiden för militärtjänstgöringen.

Såsom statskontoret föreslagit synes, därest behov föreligger av vikarie

för tjänstledig besiktningsman, som uppbär ersättning av här ifrågavarande

slag, detta behov böra tillgodoses, genom att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med stöd av 22 § instruktionen för besiktningsmän förordnar särskilt biträde

att fullgöra med besiktningsmannatjänsten förenade göromål. Ersättning

till dylikt biträde skall jämlikt 29 § samma instruktion utgå av statsmedel

med belopp, som för varje fall bestämmes av styrelsen.

Ersättningen för kontorskostnader, därest besiktningsmannen har att vidkännas

sådana, synes böra utgå med -— för helt år räknat — högst 15 procent

å samma arvode, varå den förutnämnda ersättningen förutsatts skola beräknas.

Det torde få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

inom nämnda gräns bestämma det ersättningsbelopp, som må utgå. Därest

besiktningsmannen tillerkännes ersättning, varom här är fråga, skall han

vara skyldig att utan ersättning tillhandahålla den, som under besiktningsmannens

tjänstledighet kan komma att upprätthålla besiktningsmannasysslan,

tjänstelokal, telefon, expeditionsbiträde och skrivmaterial i den utsträckning,

som erfordras för tjänstens skötande. Även denna bestämmelse synes böra

äga retroaktiv verkan.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner jag skäligt, att jämväl

aspirant å besiktningsmannatjänst, vilken omedelbart före inkallelse till

militärtjänstgöring av här ifrågavarande slag under minst sex månader i en

följd uppehållit besiktningsmannatjänst, må under tid han på grund av inkallelsen

åtnjuter ledighet från tjänsten uppbära ersättning per månad med

hälften av den genomsnittliga månadsersättning han under de närmaste

sex månaderna före inkallelsen uppburit, dock med samma begränsning i

fråga om beloppet, som i det föregående angivits för ersättning till besiktningsman.

De i det föregående angivna ersättningarna liksom arvodena till de särskilda

biträdena torde böra utgå från anslaget till besiktning av motorfordon

samt utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen månadsvis i efterskott.

Därest riksdagen icke uttalar erinran mot de här framlagda förslagen,

torde det sedermera få ankomma på Kungl. Majit att utfärda de i ämnet

erforderliga bestämmelserna.

Ifråga örn beräkningen av förevarande anslag för nästa budgetår har departementschefen

framhållit följande.

Enligt vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang föreslår, skall

inkomsttiteln »Avgifter för besiktning av motorfordon» för nästa budgetår i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 33

riksstaten upptagas med 700,000 kronor, d. v. s. 450,000 kronor mindre än

för innevarande budgetår.

Med utgångspunkt från angivna inkomstbelopp torde anslaget till besiktning

av motorfordon för nästa budgetår böra beräknas till jämväl 700,000

kronor med följande fördelning av beloppet å de olika i anslaget ingående

utgiftsposterna:

Kronor.

Besiktningsmännens behållna andelar av under budgetåret redovisade

avgifter............................................................ 600,000

Ersättning till besiktningsmän, som innehava egen automobil ...... 55,000

Arvoden till länsbesiktningsmän ........................................ 17,300

Arvoden för tillfälliga biträden åt besiktningsmän .................... 20,000

Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag.................. 7,700

Summa kronor 700,000

De av Kungl. Majit föreslagna grunderna för ersättning till besiktningsmän,

som fullgöra militärtjänstgöring, hava ej givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet, som även i övrigt funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag

vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas, hemställer,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

33:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 33, sid. 94), vilket avser anvisande av samma belopp, som för nu

löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

34:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt

34, sid. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

De utgifter, som bestridas av ifrågavarande anslag, utgöras förutom av

statsbidrag till anordningar för beredande av skjuts och härbärge åt resande

bland annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i

Norrland, av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder

samt av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för vissa

anordningar för vinterväg, då vägen ej är att hänföra till allmän väg.

Anslaget, som för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisades

med 29,000 kronor, blev med hänsyn till en vid sistnämnda budgetårs ingång

förefintlig reservation å anslaget av i runt tal 17,500 kronor nedsatt till 20,000

kronor för innevarande budgetår. Vid utgången av nu löpande budgetår be
Biliang

till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr ti. 535 40 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

räknas enligt statsverkspropositionen föreligga en reservation av omkring

21,000 kronor. Med hänsyn härtill har anslaget för nästa budgetår ansetts

kunna nedsättas till 5,000 kronor.

Med hänsyn till utskottet tillhandakomna uppgifter har utskottet funnit

sig böra förorda, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med ett

belopp av 15,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag till vissa Jcommunikationsända/mal

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 15,000

kronor.

Byggnadsväsendet.

35:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 35, sid.

97—104) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1940/41, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 698,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har gjort framställning örn icke obetydliga ändringar

i och utvidgningar av den nuvarande personalorganisationen. Ett bifall till

framställningen skulle innebära en anslagsökning med 41,300 kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle, i vad avser styrelsens verksamhet i

allmänhet, såväl ett antal i personalförteckningen upptagna ordinarie befattningar

som vissa extra ordinarie tjänster från och med budgetåret 1940/41

placeras i högre lönegrad. Vidare skulle några nya tjänster inrättas, varjämte

arvodestjänsterna å intendentsbyrån och stadsplanebyrån skulle inplaceras i

löneplansystemet såsom extra ordinarie. Beträffande byggnadsstyrelsens

värmeledningspersonal skulle en nu med arvode avlönad eldare erhålla extra

ordinarie anställning och medel därjämte beräknas för anställande av en tillfällig

eldare.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Jag vill i detta sammanhang erinra örn att från och med den 1 juli 1936

ett stort antal befattningshavare hos styrelsen vunnit en bättre anställningsform

genom att befattningarna överfördes från extra ordinarie till ordinarie

stat. Vidare kan här framhållas, att styrelsens hösten 1938 framställda

äskanden, i vad avsåg personal hos styrelsen, i allt väsentligt vunno statsmakternas

bifall. Med hänsyn härtill och då under nuvarande krisläge det

är av största vikt, att statsutgifterna inskränkas till vad som kan anses oundgängligen

nödvändigt, anser jag mig — ehuru vissa av styrelsens nu framlagda

förslag i och för sig onekligen måste anses väl motiverade — icke kunna

nu tillstyrka någon ändring i eller utvidgning av styrelsens personalorganisation.

Ej heller anser jag mig böra förorda någon ökning av det nu för vikariatsoch

övertidsersättningar beräknade beloppet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär inga andra ändringar än att —

i enlighet med de av chefen för finansdepartementet förordade och av riksdagen

numera godkända grunderna för beräkningen av myndigheternas avlöningsanslag

för nästa budgetår — de för rörligt tillägg avsedda medlen ökats

med 50 procent eller 19,500 kronor och medlen för avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat minskats med ett belopp av 17,400 kronor. Under erinran

härom får utskottet, med tillstyrkande av förslaget, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

............................................................ 330,300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ........................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 165,200

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 17,500 182,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 47,700

Säger kronor 561,900

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 69,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 8,300 77,800

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 6,400

Säger kronor 84,200

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

............................................................ 21,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... 24,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 2,400 26,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................... 4,500

Säger kronor 52,400

Summa förslagsanslag kronor 698,500;

" " V W *W -f.. :1 ,nfi.- #

b) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret. 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 698,500 kronor.

Vt »kottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottet.

Utskottet.

36:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 36, sid.

104 och 105) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 85,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 92,900 kronor, därav 50,200 kronor beräknats för »övriga expenser». Byggnadsstyrelsen

har — för beredande av ytterligare medel till sistnämnda ändamål

— hemställt örn en höjning av anslaget för nästa budgetår med 4,400

kronor till 97,300 kronor. Departementschefen har emellertid ansett, att

genom sträng sparsamhet från byggnadsstyrelsens sida de ofrånkomliga utgiftsökningarna

i vad avser expenser skola kunna rymmas inom samma ram,

som gäller för motsvarande utgifter för innevarande budgetår. En minskning

av anslagsmedlen för reseersättningar har därjämte synts departementschefen

utan större olägenheter kunna ske med 7,900 kronor till 25,100 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 85,000 kronor.

37:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m.m. Kungl. Majit har (punkt 37, sid. 105—107) föreslagit

riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 13,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1935/36 och

1936/37 var uppfört med 50,000 kronor, utgick för budgetåren 1937/38 och

1938/39 med respektive 32,000 kronor och 20,000 kronor. Med hänsyn till att

vid ingången av budgetåret 1938/39 förefanns en reservation å anslaget a\

närmare 21,000 kronor och att det därför kunde antagas, att vid utgången av

samma budgetår av anslaget komme att återstå odisponerat så stort belopp,

att detsamma vore tillräckligt för att tillgodose utgifterna under budgetåret

1939/40, upptogs anslaget för innevarande budgetår med endast ett formellt

belopp av 100 kronor.

Då det under tider med minskad tillgång å utländskt bränsle är av betydelse,

att inhemska bränsleslag i ökad omfattning komma till användning ävensom

att, där så sker, upplysning från sakkunnigt håll erhålles örn bränslets

rätta utnyttjande ur tekniska och ekonomiska synpunkter, har departementschefen

ansett sig böra tillstyrka byggnadsstyrelsens förslag, att för nästa

budgetår till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. anvisas ett anslag å 13,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till propagerande och konsulterande

verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

38:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

38, sid. 107—115) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

710,200 kronor.

Departements chef en har i ärendet anfört bland annat följande:

Mot byggnadsstyrelsens förslag, att i anslutning till tidigare framlagd plan

två av de återstående tre tvålänsdistrikten skulle uppdelas, så att vart och

ett av ifrågavarande län bildade ett eget distrikt, har jag i princip intet att

erinra. Erfarenheten torde nämligen, såsom min företrädare i ämbetet framhöll

nästlidet år i samband med anmälan av avlöningsanslaget till länsarkitektsorganisationen

för innevarande budgetår, hava bestyrkt, att vissa olägenheter

äro förknippade med systemet att sammanföra två län till ett distrikt.

Med hänsyn till den belastning statsfinanserna för närvarande på grund av

kända förhållanden få vidkännas, anser jag mig emellertid icke böra tillstyrka,

att länsarkitektsorganisationen under nu rådande förhållanden utbygges genom

en uppdelning av ytterligare två distrikt.

Byggnadsstyrelsens förslag i övrigt innefattar i huvudsak en betydande

utökning av den arkitektutbildade personalen. Därest normala förhållanden

varit rådande, torde en viss ökning av denna personal kunnat anses motiverad.

Av utredningen i ärendet framgår nämligen, att länsarkitektkontoren

i vissa fall icke kunnat i önskvärd utsträckning åtaga sig de utredningar och

uppdrag från kommuner och enskilda, vilka lämpligen bort utföras av länsarkitektkontorens

personal. På grund av de prisstegringar, som numera inträffat

inom byggnadsbranschen, har emellertid byggnadsverksamheten avsevärt

minskat. Vid dylikt förhållande torde man knappast behöva räkna med

någon ökning i länsarkitektsorganisationens verksamhet. Vidare torde kunna

framhållas, att de tjänster inom länsarkitektsorganisationen, vilka under förut

rådande högkonjunktur inom byggnadsbranschen med därav följande efterfrågan

på arkitekter icke lockat sökande, nu torde lättare kunna besättas med

kompetenta innehavare. Med hänsyn till bland annat nu angivna förhållanden

och då länsarkitektsorganisationen såsom statskontoret framhållit under de

senare åren undergått en kraftig expansion, synes mig såväl försiktigheten

som det statsfinansiella läget bjuda att icke för närvarande utbygga organisationen

ytterligare med fast anställd personal. För att i ökad utsträckning

möjliggöra för länsarkitektkontoren att åtaga sig sådana uppdrag, vilka medföra

inkomster för statsverket, vill jag emellertid tillstyrka, att posten för

avlöningar till tillfälliga biträden ökas. ökningen torde dock kunna begränsas

till 20,000 kronor och posten alltså bestämmas till 100,000 kronor. I likhet

med vad som vid tidigare tillfällen framhållits bör såsom förutsättning för

medlens disponerande gälla, att utgiften skall kunna beräknas bliva täckt av

ökade inkomster från vederbörande arkitektkontors verksamhet.

Bortsett från höjning av dc för ortstillägg avsedda medlen med 50 procent

eller 9,400 kronor innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag ingen annan

ändring än att det nu utgående beloppet till avlöningar till tillfälliga biträden

höjts med 20,000 till 100,000 kronor. T anledning härav har inkomsttiteln för

inkomster vid länsarkitektsinstitutionen — vilken för nu löpande budgetåruppförts

med ett belopp av 570,000 kronor — ansetts kunna för nästa budget
-

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

år höjas till 590,000 kronor. Under erinran härom får utskottet, med tillstyrkande

av förslaget, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till 21 länsarkitekter ............... 252,300

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis . . . 17,000 269,300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... 280,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 32,000 312,600

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ......... 100,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 28,300

Summa förslagsanslag kronor 710,200;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 710,200 kronor.

39:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

39, sid. 116) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 85,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästkommande

budgetår skall — för beredande av ytterligare medel till »Övriga expenser»

— uppföras med ett från 90,900 till 98,500 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har anfört följande:

Någon ökning av ifrågavarande anslag anser jag mig icke under nu

rådande förhållanden kunna förorda. Med hänsyn till att i anslaget för innevarande

budgetår inräknats 6,900 kronor för vissa engångsanskaffningar, föranledda

av utökad personal, och då jag förutsätter, att sträng sparsamhet

kommer att iakttagas med nu ifrågavarande anslagsmedel, synes mig anslaget

böra nedsättas med 5,900 kronor till 85,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 85,000

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

40:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl. Majit

har (punkt 40, sid. 117—119) föreslagit riksdagen att till utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. tiar för vart

och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats ett anslag av 15,000 kronor.

1 syfte att, i fall av behov, medel skulle finnas tillgängliga för utredningar

rörande byggnadsföretag, som kunde behöva igångsättas till motverkande av

arbetslöshet, blev anslaget, som tidigare haft karaktären av reservationsanslag,

å riksstaten för sistnämnda budgetår uppfört såsom förslagsanslag. I enahanda

syfte anvisades för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för budgetåret

1937/38 ett reservationsanslag av 300,000 kronor. För innevarande budgetår

har för ändamålet anvisats 200,000 kronor, därvid anslaget åter upptagits å

riksstaten såsom reservationsanslag.

Förevarande anslag står till Kungl. Maj:ts disposition och är avsett till

täckande av kostnader för genom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar

eller andra förberedande åtgärder, såsom upprättande av ritningsförslag till

byggnadsföretag för statens räkning och uppgörande av förslag till stadsplan

å kronan tillhörigt område, vilka icke skola bekostas av styrelsens anslag eller

med särskilt anvisade medel. Vid anvisandet av nyssnämnda anslag å 300,000

kronor förutsattes att anslag för ifrågavarande ändamål skulle få användas

även för utarbetande av s. k. entreprenadhandlingar. Det har sedan anslagets

tillkomst förutsatts att, därest byggnadsanslag beviljas till företag, för vilket

förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av nu ifrågavarande anslag,

till sistnämnda anslag bör återföras vad därav för ändamålet utgivits.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras

med ett belopp av 247,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Av redogörelsen framgår, att under senare år anvisats avsevärda belopp

till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. För budgetåren

1937/38—1939/40 uppgå sålunda anslagen till sammanlagt 515,000 kronor,''

varav för närvarande återstår odisponerat endast ett relativt obetydligt belopp.

Beräknas kostnaderna för uppgörande av ritningsförslag och entreprenadhandlingar

för ett byggnadsföretag till genomsnittligt en och en halv procent

av kostnaden för företaget, skulle alltså de utredda byggnadsföretagen representera

en sammanlagd byggnadssumma av omkring 35 miljoner kronor.

Till det övervägande antalet av dessa byggnadsföretag hava byggnadsanslag

icke beviljats och i en del fall, där medel anvisats, hava arbetena ansetts

böra tills vidare uppskjutas. En tämligen stor arbetsreserv torde sålunda få

anses föreligga. Därest en allmän arbetslöshet skulle inträffa, torde de utredda

företagen kunna omedelbart igångsättas och medföra vissa lättnader i

arbets! öshetsläget medan under tiden med anlitande av å beredskapsstat upptagna

byggnadsanslag nya företag kunna utredas för att sedermera påbörjas,

då den första arbetsreserven är slut. Vid dylikt förhållande synes det mig

ej erforderligt, att det för utredningar av statliga byggnadsföretag för när
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande JVr 6.

Utskottet.

Utskottet.

varande anvisas ett så högt belopp som det av byggnadsstyrelsen föreslagna.

Jag föreslår, att beloppet begränsas till 100,000 kronor.

Utskottet, som funnit anslag till ifrågavarande ändamål böra anvisas med

av Kungl. Majit angivet belopp, hemställer,

att riksdagen må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

41:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 41, sid. 119—122) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Förevarande anslag har för nu löpande budgetår uppförts med ett belopp

av 175,000 kronor. 115,000 kronor av detta belopp äro avsedda för det

löpande underhållet av historiska byggnader, medan återstående 60,000 kronor

anvisats till utförande av restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott

samt Bohus fästningsruin. För budgetåren 1936/37—1939/40 ha under ifrågavarande

anslag anvisats sammanlagt 195,000 kronor till angivna restaureringsarbeten.

Byggnadsstyrelsen har ansett, att det för det löpande underhållet av

historiska byggnader avsedda beloppet för nästa budgetår bör höjas med

15 procent eller till 132,000 kronor. Styrelsen har vidare hemställt örn beviljande

av sammanlagt 65,000 kronor till restaureringsarbeten å Kalmar,

Vadstena och Läckö slott samt Bohus fästningsruin.

Departementschefen har med hänsyn till vikten av att under nu rådande

förhållanden minska statsutgifterna till vad som kan anses oundgängligen

nödvändigt förklarat sig förutsätta, att arbetena å de historiska minnesmärkena

under nästa budgetår inskränkas till att avse endast sådana underhållsarbeten,

som icke kunna utan betydande olägenheter undanskjutas. Egentliga

restaurerings- eller konserveringsarbeten har han sålunda ansett böra

anstå till tider med bättre medelstillgång. Vid dylikt förhållande har han

funnit sig böra förorda, att för ändamålet ställes till förfogande ett belopp av

högst 115,000 kronor. Detta belopp — vilket motsvarar vad som för nu

löpande budgetår anvisats till det löpande underhållet av historiska byggnader

— beräknas till ett belopp av, i avjämnat tal, 40,000 kronor kunna

täckas medelst förefintligt överskott å visningsavgifter för vissa historiska

byggnader. Å riksstaten skulle alltså för nästa budgetår anvisas ett belopp

av 75,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits beräkning

av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, hemställer,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

42:o) Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården. Kungl. Maj:t har

(punkt 42, sid. 122—124) framlagt förslag angående reningsverk vid Ekhagen

å Norra Djurgården.

Ifrågavarande reningsverk har befunnits erforderligt för att undanröja de

sanitära olägenheterna i Lilla Värtan på grund av det avloppsvatten, som i

särskild huvudavloppsledning ditledes från statsinstitutionerna å de utmed

Brunnsviken mellan Albano och Ålkistan belägna områdena samt från Ekhagens

stadsplaneområde. Under erinran härom får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga byggnadsstyrelsen

att på i huvudsak de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits,

• med Stockholms stad träffa överenskommelse örn uppförande av

ett reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården;

b) till reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 42,000

kronor.

Diverse.

43:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande Kungl. Majlis förslag (punkt 43, sid. 125) örn

beräknande av ett anslag på 280,000 kronor till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

44:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt

44, sid. 125) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som för budgetåret 1936/37 var uppfört med 5,000

kronor, höjdes för budgetåret 1937/38 till 50,000 kronor för att bereda medel

till bestridande av kostnaderna för en sedermera i juli 1937 företagen resa

Utskottet

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

till Norrland av en del av riksdagens ledamöter. För därpå följande budgetår

utgick anslaget åter med 5,000 kronor. För beredande av medel till bestridande

av kostnaderna för en sedermera under sommaren 1939 företagen resa

till landets sydligare delar anvisades anslaget för innevarande budgetår med

50.000 kronor. Anslaget föreslås nu skola för budgetåret 1940/41 uppföras

med samma belopp, som anvisades för ändamålet för budgetåren 1936/37 och

1938/39.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

5.000 kronor.

45:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Maj:t

bär (punkt 45, sid. 125 och 126) föreslagit riksdagen att till postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 6,900,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har för budgetåren 1936/37—1939/40 anvisats med

följande belopp, nämligen 5,000,000 kronor, 5,300,000 kronor, 5,600,000 respektive

6,100,000 kronor.

Nettoutgiften å anslaget har under budgetåren 1935/36—1938/39 utgjort

omkring 5,044,000 kronor, 5,278,000 kronor, 5,744,000 kronor respektive

6.318.000 kronor.

Enligt vad departementschefen inhämtat från generalpoststyrelsen beräknas

den under budgetåret 1939/40 till postverket inflytande ersättningen

för befordran av tjänsteförsändelser m. m. komma att uppgå till omkring

6.425.000 kronor. Ökningen sammanhänger bland annat med att kronoskatteuppbörden

å landsbygden för innevarande budgetår kommer att omfatta tre

uppbördsstämmor i stället för eljest två. För budgetåret 1940/41 beräknas

ersättningen med hänsyn till den för år 1940 kalkylerade frankoteckensuppbörden

och kronoskatteuppbörden å landsbygden till omkring 6,900,000

kronor. Den avsevärda ökningen beror bland annat på att procenttalet för

beräknande av postavgifterna för de tjänsteförsändelser, varom här är fråga,

ansetts böra höjas från sju till åtta procent på grund av resultatet av en under

viss del av år 1939 verkställd räkning av tjänsteförsändelsernas antal. Denna

beräkning har ej givit departementschefen anledning till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

6.900.000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

46:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt

46, sid. 126 och 127) föreslagit riksdagen att till försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 325,000

kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat anskaffning

av flyttbara omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna

samt reparation av avställda ånglok —- har riksdagen å kapitalbudgeten

för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisat tillhopa 10,550,000

kronor. Till de med försvarsberedskapen förenade löpande årskostnaderna,

avseende reservmaterielens vård och underhåll samt upprätthållande av en

alltjämt tjänsteduglig reservlokpersonal, hava för samma budgetår under

sjätte huvudtiteln anvisats 200,000 kronor respektive 250,000 kronor.

De årliga kostnaderna för vård och underhåll av ifrågavarande beredskap

beräknas vid full utbyggnad av beredskapsorganisationen komma att uppgå

till 425,000 kronor, vilket belopp efter elektrifieringen av banan Långsele—

Boden förutsättes komma ökas med ytterligare 100,000 kronor. För nästa

budgetår anses emellertid det för ändamålet erforderliga anslaget kunna begränsas

till 325,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 325,000

kronor.

47:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Kungl. Majit har (punkt 47,

sid. 127 och 128) föreslagit riksdagen att till extra besiktningar av luftfartyg

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

Förevarande anslag — vilket är avsett för bestridande av till vederbörande

besiktningsman utgående arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning

för besiktning av luftfartyg på grund av föreskrift av luftfartsmyndigheten

eller länsstyrelse ävensom för bekostande av utredningar rörande

haverier eller flygolyckor och av provflygningar i vissa fall av flygplan —

föreslås för nästa budgetår skola uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att, riksdagen må till extra besiktningar av lirf tf arty g m. m.

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

48:o) Ersättningar för skador vid ^eldsläckning. Utskottet tillstyrker

Kungl. Majits förslag (punkt 48, sid. 128), enligt vilket förevarande anslag

Utskottet.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

med hänsyn till den hittillsvarande obetydliga utgiftsbelastningen å anslaget

skulle nedsättas med 10,000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ersättningar för skador vid eldsläckning

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

49:o) Understöd åt privatflyget. Kungl. Maj:t har (punkt 49, sid. 128—136)

föreslagit riksdagen att till understöd åt privatflyget för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 193,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 80 den 27 januari 1939 framlagda

förslag har 1939 års lagtima riksdag till understöd åt privatflyget anvisat

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Departementschefen har ansett antalet certifikatpremier böra för nästa

budgetår bestämmas till 60 och antalet premier för fortsatt flygträning beräknas

till 40. I enlighet härmed skulle statsbidragens sammanlagda belopp

uppgå till (60 X 1,200 + 40 X 650) 98,000 kronor. Då tillgång på lämpliga

skolflygplan utgör en viktig förutsättning för ett gott utbildningsresultat

samt en ökning av antalet dylika plan är av stor betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt,

har förordats, att i nu ifrågavarande anslag jämväl för nästa

budgetår inräknas ett belopp till bidrag för anskaffning av skolflygplan. För

att möjliggöra en anskaffning av omkring sju flygplan, eller samma antal, för

vilket statsbidrag utgått innevarande budgetår, synes emellertid, framhåller

departementschefen, med hänsyn till inträffade prisstegringar det härför avsedda

beloppet böra i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

beräknas till 95,000 kronor, innebärande i jämförelse med motsvarande belopp

för innevarande budgetår en ökning med 8,000 kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle till understöd åt privatflyget nu

anvisas 193,000 kronor, varav 98,000 kronor beräknas åtgå till certifikatpremier

och 95,000 kronor till flygplansinköp. Med tillstyrkande av förslaget hemställer

utskottet,

att riksdagen må till understöd åt privatflyget för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 193,000 kronor.

50:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Kungl. Majit har (punkt 50, sid. 136—140) föreslagit riksdagen att till bidrag

för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 100,000 kronor.

För budgetåren 1935/36—1938/39 har riksdagen till bidrag för turistreklamoch

upplysningsverksamhet i utlandet anvisat respektive 180,000 kronor,

190.000 kronor, 190,000 kronor och 200,000 kronor. Höjningen av anslaget har

skett huvudsakligen i syfte att bereda förbundet en viss kompensation för de

ökade utgifter, som föranletts av stegrade kostnader för statens järnvägars

resebyråer. För innevarande budgetår har anslaget anvisats med ett till

250.000 kronor förhöjt belopp. Ökningen skedde i avsikt att förbundet skulle

erhålla ersättning för den minskning av inkomsterna, som numera uppstått för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

förbundet till följd av att den av turisttrafikförbundets restaurangaktiebolag

bedrivna restaurangrörelsen från och med den 1 januari 1939 övertagits av ett

för ändamålet bildat statligt bolag. Av ökningen var ett belopp av 15,000

kronor att betrakta som ett engångsbidrag till förbundet på grund av särskilda

förhållanden.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

De länder, där turistreklam med någon utsikt till resultat för närvarande

torde kunna av förbundet bedrivas, äro Danmark och Norge. Å andra sidan

torde dessa länders folk, i den mån förhållandena medgiva dem att företaga

turistresor, vara i huvudsak hänvisade till de skandinaviska länderna. Propaganda

å den europeiska kontinenten och i England torde däremot knappast

kunna för närvarande leda till resultat. Under sådana förhållanden torde en

ytterligare reducering av propagandautgifterna kunna göras och statens bidrag

i anslutning härtill nedsättas till 100,000 kronor.

Utskottet, som finner av förhållandena betingat med en begränsning av

statens bidrag för ifrågavarande ändamål, tillstyrker departementschefens

förslag örn anvisning för ändamålet av 100,000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 100,000 kronor.

51 :o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 140 och 141) om oförändrad medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

52:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 141 och 142) tillstyrker utskottet, att förevarande

anslag uppföres med oförändrat belopp, samt hemställer,

att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

53:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj:t har (punkt 53, sid. 143—145) föreslagit riksdagen att till bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande anvisa ett anslag av

75,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till föreningen för trafiksäkerhetens främjande, som på initiativ av dåvarande

departementschefen bildades den 15 november 1934, har för vartdera

av budgetåren 1935/36 och 1936/37 anvisats ett statsbidrag av 50,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel. För vartdera av budgetåren 1937/38—1939/40

har anslaget utgått med ett till 100,000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen hav anfört följande:

Med hänsyn till det betydelsefulla syftet med nationalföreningens verksamhet

och vikten av att intet underlåtes för främjande av trafiksäkerheten på

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtnkottet.

våra vägar och gator tillstyrker jag, att statsbidrag beviljas föreningen jämväl

för nästa budgetår. Statsbidraget torde emellertid med hänsyn till, bland

annat, den numera begränsade trafiken böra nedsättas till 75,000 kronor.

Föreningens hemställan örn rätt att taga i anspråk medel av statsbidraget

för att bereda tjänste- och familjepension åt föreningens verkställande direktör

anser jag mig — under hänvisning till vad min företrädare i ämbetet

därutinnan anförde till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

4 januari 1939 vid anmälan av föreningens då föreliggande framställning —

icke kunna biträda.

I likhet med de för tidigare budgetår anvisade anslagen till föreningen

torde anslaget för nästa budgetår böra avräknas mot automobilskattemedlen.

I riksdagens revisorers till innevarande riksdag avgivna berättelse, varöver

utskottet kommer att framdeles avgiva utlåtande, ha under § 17 (Del I, sid.

78—82) framförts vissa iakttagelser i fråga örn föreningens omkostnader.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag — enligt vilket ifrågavarande

anslag skulle för budgetåret 1940/41 nedsättas från 100,000 till 75,000 kronor —

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av 75,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

54:o) Statens biltrafiknämnd. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54,

sid. 145 och 146) örn beräknande av ett anslag på 75,000 kronor till statens biltrafiknämnd

— i vilket avseende sedermera i särskild proposition hemställts

örn ett till 53,000 kronor sänkt belopp — kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

55:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Under erinran,

att förevarande anslag avser utgifterna för Sveriges bidrag till den ständiga

internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den

internationella luftfartskommissionen, får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 146), hemställa,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

56:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.

Kungl. Majit har (punkt 56, sid. 146 och 147) föreslagit riks

dagen att såsom bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med

omgivningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 10,000

kronor.

Efter framställning av Kungl. Majit beslöt 1938 års riksdag att till upprättande

av en regionplan för Göteborg med omgivningar lämna ett stats
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

bidrag av 30,000 kronor, att fördelas med lika belopp på tre budgetår, samt

anvisade samtidigt för ändamålet ett anslag örn 10,000 kronor å riksstaten för

budgetåret 1938/39. Framställning göres nu om anvisande å riksstaten för

nästa budgetår av den andra tredjedelen av det av riksdagen beviljade statsbidraget.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till upprättande av en regionplan

för Göteborg med omgivningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

57:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit har (punkt 57, sid. 147—151) föreslagit

riksdagen att till inköp av gatsten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 40,

av herr K. H. Andersson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 71, av

herr J. W. Mårtensson m. fl. har hemställts, att riksdagen till inköp av gatsten

för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte dels hemställa

att avvecklingen av gatstensindustrien må förekomma endast i den mån, som

stenarbetarna kunna överflytta till andra för dem lämpliga arbeten, dels ock

bemyndiga Kungl. Majit att i fall av behov ur anslagen till statliga reserv- eller

beredskapsarbeten täcka eventuellt uppkommande brist i anslaget till stöd åt

gatstensindustrien.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 39, har friherre A. De Geer

hemställt att riksdagen måtte med ändring av Kungl. Majits förslag till inköp

av gatsten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

Slutligen har herr W. Nisser m. fl. i en inom första kammaren väckt motion,

nr 63, hemställt, att riksdagen måtte besluta att till inköp av gatsten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

För lindrande av arbetslösheten bland stenarbetarna, främst inom Bohuslän

och Blekinge, anvisade 1936 års riksdag till inköp av gatsten dels av automobilskattemedel

sammanlagt 3 miljoner kronor, dels ock av skattemedel i

allmänhet under femte huvudtiteln ett anslag av 2 miljoner kronor. Sedermera

har för vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40 till samma ändamål

anvisats 4 miljoner kronor, därav 2 miljoner kronor att utgå av automobilskattemedel.

Statens inköpskommitté har i skrivelse den 20 november 1939 hemställt om

ett anslag på 4,000,000 kronor till inköp av gatsten för budgetåret 1940/41.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 1 december 1939

uttalat, att styrelsen för sin dol ej funnit anledning framställa erinran mot

föreliggande förslag. Vidkommande frågan örn de äskade medlens finansiering

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Årr 6.

avstyrker styrelsen bestämt, att automobilskattemede] tågås i anspråk för nu

ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Läget på exportmarknaden i vad avser gat- och annan sten är för närvarande

sådant, att någon export — åtminstone av någon omfattning att'' räkna med —

icke torde vara att förvänta under nästa budgetår. Den inhemska efterfrågan

på sådan sten, varom här är fråga, är därjämte ringa. Den arbetsstyrka inom

stenindustrien, åt vilken icke kan beredas annat arbete, torde därför till största

delen få sysselsättas med statsbeställningar av sten.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att antalet sysselsatta stenarbetare

under tiden augusti—september 1939 utgjorde omkring 2,800. I jämförelse

med april månad 1937, då antalet stenarbetare utgjorde omkring 3,660, har

alltså en minskning av antalet ägt rum med omkring 860. Steninköpskommittén

har vid sitt anslagsäskande utgått från att av den förutnämnda arbetsstyrkan

å 2,800 man sysselsättning skulle beredas omkring 800 man vid beredskapsarbeten

eller andra arbeten. Av det återstående antalet skulle omkring

1,400 å 1,500 man erhålla arbete genom statliga stenbeställningar. Kostnaderna

för dessa under nästa budgetår hava beräknats till 4,000,000 kronor.

Genom de nya beställningarna skulle statens stenförråd komma att ökas med

ej fullt en miljon kvadratmeter.

Med hänsyn till att de utrikespolitiska förhållandena medfört ett försämrat

läge för stenindustrien, torde visserligen kunna ifrågasättas, att ett anslag å

4 miljoner kronor skulle anvisas för statliga steninköp även under nästa

budgetår. Å andra sidan kan framhållas, att för de stensättningsarbeten, som

utförts med de för de senare budgetåren för ändamålet anvisade anslagen, i

stort sett endast omkring hälften av den under motsvarande tid inköpta stenen

kommit till användning. På grund härav har återstoden av stenen måst lagras.

Den 1 juli 1940 beräknas lagren sålunda komma att uppgå till ej mindre än

omkring 2,375,000 kvadratmeter. Även med ett årligt anslag till stensättningar

av det av mig i det föregående under punkten 12 föreslagna, till 4 miljoner

kronor förhöjda beloppet, skulle stenlagren vara tillräckliga för nära 5 års

stensättningsarbeten. Under sådana förhållanden anser jag mig icke kunna

tillstyrka, att för inköp av gatsten för nästa budgetår anvisas ett så högt

belopp som 4 miljoner kronor. Det torde icke vara uteslutet, att förhållandena

på arbetsmarknaden komma att gestalta sig så, att en del av den inom gatstenindustrien

sysselsatta arbetskraften kan erhålla annat arbete. Jag förutsätter

också, att steninköpsanslaget icke kommer att tagas i anspråk i vidsträcktare

omfattning än som är betingad av behovet att skaffa arbete i de

orter, varom här är fråga. Med hänsyn till det anförda och för att anslaget

bättre skall korrespondera mot det för stensättningar föreslagna anslaget vill

jag föreslå, att steninköpsanslaget anvisas med 3 miljoner kronor eller 1 miljon

kronor mindre än innevarande budgetårs anslag.

Steninköpen torde fortfarande böra handhavas av statens steninköpskommitté,

och för användningen av anslaget torde böra tillämpas i huvudsak

samma grunder som beträffande de för löpande budgetår till enahanda ändamål

anvisade medlen. Beträffande användningen av den till inköp nu ifrågasatta

gatstenen torde, i syfte att den inhemska marknaden icke skall tyngas,

i likhet med vad som förutsattes i fråga örn de senast inköpta partierna böra

gälla, att försäljning endast undantagsvis bör ske, och att de inköpta partierna

i stället lagras för att i sinom tid användas för stensättning i statlig regi

eller eljest genom statens försorg. Hinder torde emellertid icke böra möta

att, liksom tidigare skett, sten i vissa fall ställes till förfogande för städer

eller vägdistrikt såsom för utförande av stensättningsarbeten å sådana gate.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

och vägar, där sten eljest icke skulle komma till användning. Hinder torde ej

heller böra möta att, där så lämpligen kan ske, sten från statens stenlager tages i

anspråk för statliga ändamål, t. ex. för anordnande av skyddsrum i statliga

byggnader.

I fråga örn sättet för täckande av det förordade anslaget å 3 miljoner kronor

synes mig med hänsyn till det reducerade belopp, som numera till följd av

minskade automobilskattemedel står till förfogande för vägändamål, nämnda

medel icke böra för nästa budgetår belastas med anslaget till steninköp. Jag

vill därför efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslå, att det

av mig förordade anslaget å 3 miljoner kronor i sin helhet utgår av skattemedel

i allmänhet.

Till fullständigande av den i ärendet lämnade utredningen må erinras att

frågan örn den svenska stenindustrien på senaste tiden varit föremål för en

ingående undersökning av 1937 års granitutredning (statens off. utredn.

1939: 11). Beträffande inlandsmarknaden Ilar kommittén framhållit följande:

Statsbeställningar av gatsten böra fortsättningsvis lämnas efter i huvudsak

samma grunder, som de hittills tillämpade. Den vid statsbeställningarna tillverkade

smågatstenen bör, liksom hittills, beredas avsättning inom landet

genom statliga stensättningsarbeten, huvudsakligen å landsbygdens vägar och

endast i mindre omfattning å vägar och gator i städerna, varvid endast för

automobiltrafiken viktiga infartsvägar och genomfartsgator böra komma i fråga

för dylika stensättningsarbetens utförande. Den hittillsvarande proportionen

mellan utförda statliga stensättningsarbeten på landsbygden (85 å 90 procent)

och i städerna (10 å 15 procent) bör bibehållas. Den nuvarande organisationen

för statliga stenbeställningar (genom steninköpskommittén) och statliga stensättningsarbeten

(genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) bör bibehållas.

För statliga stensättningsarbeten under de närmaste tio ä tolv åren böra

reserveras de vägar örn en sammanlagd längd av 1,500 kilometer, som redovisats

vid vissa inventeringar av för stensättningsarbeten lämpliga vägar inom

landet. Städernas och eventuellt vägdistriktens egen upphandling av gat- och

kantsten bör centraliseras.

I ett flertal över kommittébetänkandet avgivna yttranden hava erinringar

framställts mot kommitténs förslag och framkommit vissa från granitutredningen

avvikande synpunkter på frågan örn stenindustriens framtidsmöjligheter

och dess avsättningsproblem.

Till belysning av förhållandet mellan sten- och betongbeläggning samt

landets behov av högklassiga beläggningar har utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

införskaffat en av väginspektören A. Södergren den 20

februari 1940 uppgjord ''promemoria, varav följande må återgivas:

Jämförelse mellan sten- och betongbeläggning.

Sammanställning av kostnadsuppgifter per kvadratmeter belagd yta.

a) Stenkel äggning normalt pris nuvarande pris

inom stendistrikten.................................. 7:— kr./m2 7:25 kr./m2

» övriga Sverige ................................ 8:25 » 8:50 »

b) Betongbeläggning

vanlig betongbeläggning, 15—20 cm............... 8:50 9: 50 ä 10: —

tunn » , 10—15 » .............. (5:60 7:35

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 6.

635 40 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vid gammal väg, varmed avses fullt bärig väg med bärlager av packsten

eller makadam, blir merkostnaden för betong 15—20 centimeter.

normalt för närvarande

inom stendistrikten.......................... 1:50 kr./m2 2:25 ä 2:75 kr./m2

» övriga Sverige ........................ 0:25 » 1: — ä 1:50 »

Vid fullt bärigt underlag kan emellertid betong, 10—15 centimeter anses

tillfyllest och anläggningskostnaden blir då under normala förhållanden något

högre för sten än för betong men för närvarande något lägre.

Vid ny väg, som avses Wiva belagd med betong 15—20 centimeter, kan

kostnaden för bärlagret inbesparas. Denna kostnad har av 1937 års granitutredning

uppskattats till 3.5 0 kronor per kvadratmeter men torde ej böra

sättas högre än till 3 kronor per kvadratmeter.

Yid ny väg blir betongbeläggningen billigare än stenbeläggningen.

Prisskillnaden uppgår till:

normalt för närvarande

inom stendistrikten.......................... 1:50 kr./m2 0:25 ä 0:75 kr./m2

» övriga Sverige ........................ 2:75 » 1:50 ä 2:— *

Underhållskostnaden är obetydlig för såväl sten- som betongbeläggning

och spelar ingen roll för jämförelsen mellan de båda beläggningarna.

Nedslitningen kan enligt inhemska mätningar beräknas till l/s millimeter

per år för betong och 2/s millimeter för högvärdiga asfaltbeläggningar vid en

trafik av 1,000 fordon per dygn. Enligt utländska mätningar är nedslitningen

hos stenbeläggningar hälften så stor som hos betongbeläggning.

Livslängden är beroende av nedslitningen — och därmed även av trafikens

storlek och beskaffenhet — samt av klimatets inverkan och undergrundens

beskaffenhet.

Yid amorteringsberäkningar utgår man i vårt land från en livslängd av

30 år för sten- och tjock betongbeläggning,

20 » » tunn betongbeläggning,

15 » » Topekabeläggning (som normalt kostar 4 kr./m2).

Samtliga dessa beläggningar torde ha ett visst restvärde vid amorteringstidens

slut.

Jämnheten kan anses lika god hos nya, moderna stenbeläggningar som hos

betongbeläggningar. Stensättningarna ha dock större benägenhet att bliva

ojämna under årens lopp. Ojämnheter uppkomma i stensättningarna på grund

av att vatten nedtränger i fogarna och uppmjukar underlaget ävensom genom

de rörelser som frosten åstadkommer i undergrunden och sättgruset. Sedan

förbanden mellan stenarna rubbats är det svårt att pressa tillbaka stenarna

till sina ursprungslägen. Då ojämnheterna bli för stora måste stenen sättas

örn. Vid moderna vägbyggnader neutraliseras tjälrörelserna genom isoleringar

och omsorgsfulla dräneringar. Att helt förhindra tjälrörelser i tjälkänslig

mark medför dock orimligt höga kostnader.

Icke endast betongbeläggningen utan även övriga monolitiska beläggningar

bevara jämnheten bättre än stensättningen.

Uppkomna ojämnheter kunna lättare repareras vid stensättning (genom

omsättning) än vid betongbeläggning.

Gammal, nedsliten och ojämn beläggning av sten eller betong utgör lämpligt

underlag för asfaltbeläggning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

51

Behovet av högklassiga beläggningar

är relativt litet i vårt land. I generalplanen för rikets huvudvägar har bland

de arbeten, som hänförts till angelägenhetsgrad 1 (omfattande cirka 600

miljoner kronor) i runt tal 100 mil antecknats vara ur teknisk synpunkt lämpligast

för stensättning. Men även örn man räknar med en fördubbling av

1936 års trafik under den tidrymd, som åtgår för att utföra arbetena i grad 1,

är högklassig beläggning (sten eller betong) ekonomiskt försvarlig å endast

hälften av denna väglängd. Å resten, 50 mil, är halvpermanent beläggning

tillfyllest. I grad 2 och 3 kunna ytterligare 50 mil väg utväljas, som äro

tekniskt lämpliga för stensättning. Sten kan alltså på mycket långt sikt

placeras på 150 mil väg men är, såvitt nu kan bedömas, ekonomiskt försvarlig

å endast 50 mil av landsbygdens vägar. Endast å en del av dessa 50 mil är

dock stensättningen billigare än betongbeläggningen.

Lagerbehållningen av sten beräknas vara 2,375,000 kvadratmeter den 1 juli

1940. Detta motsvarar vid 6.o meters stensättning i runt tal 40 mil väg, d. v. s.

lagerbehållningen täcker 4/s av landsbygdens behov under relativt lång tidsperiod.

Emellertid föreligger jämväl ett relativt stort behov av stensättningar

för städernas vägar och gator. I städernas behovsplaner deklareras ett ombyggnadsbehof”-

på 130 miljoner kronor, vari ingår 33 miljoner kronor för

beläggningar. Av dessa 33 miljoner ha 21 miljoner kronor beräknats åtgå till

preliminärt föreslagna stensättningar. Med hänsyn till att vissa städer försörja

sig själva med sten och att transportkostnaderna för sten från statens

förråd i många fall blir mycket hög kan statlig sten icke komma ifråga vid

samtliga föreslagna stensättningar. Approximativt beräknas städernas behov

av''statlig sten till 1.5 å 2.0 miljoner kvadratmeter.

För närvarande finnas ombyggda och för stensättning lämpliga vägar till

sådan omfattning att stensättningar för i statsverkspropositionen föreslaget

belopp, 4 miljoner kronor, kan placeras under budgetåret 1940/41. Programmet

för ifrågavarande budgetår upptager i stort sett sådana delsträckor, där annan

beläggning än sten ej lämpligen kan komma ifråga. Vidare må erinras örn

att den senaste tidens prisstegring inverkat mindre på stensättningspriset än

på kostnaden för övriga beläggningar. Prisstegringen synes därför icke böra

giva anledning till minskning av stensättningsprogrammet för budgetåret

1940/41.

Innan utskottet går att taga ställning till förevarande förslag örn fortsatta

statliga steninköp finner utskottet anledning erinra örn de huvudfaktorer som

föranlett ett särskilt stöd till ifrågavarande näringsgren.

Gatstensindustrien är en jämförelsevis ung industri, som ursprungligen var

så gott som helt beroende av den utländska efterfrågan, främst från Tyskland.

Avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden har däremot, enligt vad

tidigare från industriens egna svenska utövare vitsordats, endast i mycket

begränsad utsträckning tillvaratagits.

Ännu år 1927 representerade den till Tyskland utförda gatstenen ett värde

av över 8,000,000 kronor. Då den svenska gatstensindustrien sedermera genom

starka utländska statsingrepp avstängdes från exportmöjligheter, för vilka

annars stora naturliga förutsättningar alltjämt borde föreligga, råkade den helt

naturligt i trångmål. Förklarligt var ock örn avsättning av gatsten i stället

söktes inom landet och då i första hand som beläggningsmaterial på de allmänna

vägarna. Don starka utveckling för att ej säga omvandling, som det

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stat sid skotteis utlåtande Nr 6.

svenska vägväsendet på senare tid undergått, bör också högst betydligt ha

vidgat möjligheterna i detta avseende.

Om än till sina verkningar ej så vidsträckta som exportsvårigheterna för

exempelvis det svenska jordbrukets produkter hava vanskligheterna för gatstensindustrien

uppenbarligen varit av sådan säregen och samhälleligt djupt

ingripande art att de ej kunnat lämnas av statsmakterna obeaktade. Ett

alldeles särskilt starkt verkande motiv har varit gatstensindustriens starka av

granitbrottens förekomst betingade lokalisering till Västkustens och Blekinges

mest karga kusttrakter och till ett flertal därvarande även tidigare rätt fattiga

kommuner. Av granitutredningen har erinrats att vad som gjort just stenindustriens

arbetslöshetsproblem till ett så svårlöst spörsmål varit att den

speciella yrkesskicklighet, som stenhuggaren förvärvar, icke gjort det möjligt

för honom att snabbt växla yrke. Har han nått en något mera framskriden

ålder, torde det nära nog vara omöjligt för honom att vinna sysselsättning

inom andra yrkesområden än det rena grovarbetets, och i vart fall har han

därvid ingen möjlighet att utnyttja sin yrkeskunskap. En annan medverkande

faktor har också enligt granitutredningen varit egnahemsväsendets starka utveckling

inom stenhuggarkåren. De äldre stenhuggarna hava även haft i minnet

de uppgångstider, som under industriens tidigare skeden följt på depressionsperioderna.

Dessa omständigheter torde enligt utskottets mening väl förklara örn stenhuggarna

och i all synnerhet de äldre av dem stannat kvar inom yrket trots

ett i förhållande till det tunga arbetet i allmänhet rätt blygsamt vederlag.

På den yngre befolkningen med dess större rörlighet och frihet i fråga örn

yrkesval lärer ej yrket kunna utöva stor lockelse. En betydande avgång har

också redan skett. År 1929 utgjorde enligt tidigare beräkningar de vid landets

gatstenshuggerier sysselsatta cirka 8,000—9,000 arbetare. Antalet synes sedermera

hava växlat. Enligt vad departementschefen upplyst skulle från våren

1937 till hösten 1939 de sysselsatta stenarbetarnas antal hava nedgått från 3,660

till omkring 2,800, och nu förberedes en ytterligare rätt kännbar avgång från

yrket. Även under förutsättning av ett anslagsbelopp på 4,000,000 kronor,

eller det belopp, varom statens steninköpskommitté hemställt, skulle

allenast 1,400 ä 1,500 man kunna erhålla arbete vid statsbeställningarna. Vid

anslagets bestämmande till statsverkspropositionens belopp av 3,000,000

kronor torde det ej kunna undvikas att även ett stort antal rätt gamla arbetare

måste hänvisas att söka sin utkomst inom annat yrke. Från steninköpskominittén

har för utskottet upplysts att bland dem befinna sig cirka 300 i

en så framskriden ålder som 45—55 år.

Med avseende å sysselsättningseffekten synes gatstensproduktionen hava

stora företräden framför de allra flesta slag av andra reserv- och beredskapsarbeten.

Arbetsomkostnader vid gatstenstillverkningen äro dels kostnader

för uttagning av blocken ur berget och deras framförande till stenhuggaren,

dels kostnader för blockens klyvning och huggning till gatstenen, dels ock

kostnaderna för stenens transport från huggningsplatsen till lastplatsen samt

för lastningen därstädes. I dessa omkostnader utgör arbetslönen enligt upp
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

53

skattning en så betydande anpart att omkring 75 procent av den färdiga

produktens värde anses motsvara arbetslön.

Beträffande gatstenens tekniska och ekonomiska berättigande i förhållande

till andra fasta beläggningar, och särskilt då betongen, får utskottet hänvisa

till ovan återgivna, inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda utredning.

Enligt nämnda utredning synes gatstenen alltjämt väl hävda sin ställning

som ett tidsenligt beläggningsmaterial. Vid jämförelse med betongbeläggningarna

förtjänar just nu uppmärksammas cementproduktionens

ovanligt starka beroende av tillgången till kolbränsle. Den prisstegring på

cement, som härav på senaste tiden motiverats, måste även rent ekonomiskt

hava inneburit en viss förskjutning till förmån för gatstensbeläggningarna. Från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också bestyrkts att den redan förefintliga

trafiken väl motiverar betydande vägsträckors beläggning med gatsten.

Enligt vad utskottet inhämtat, lärer en ytterligare möjlighet att bereda

avsättning för en del av stenlagren finnas, nämligen för stensättning i städernas

egen regi, och således ej såsom statligt stensättningsarbete, av vissa

städernas gator och vägar, som äro viktiga för automobiltrafiken, detta dock

under förutsättning att stenen utan ersättning kunde tillhandahållas vederbörande

städer.

Vad utskottet ovan anfört begränsar sig till själva gatstensindustrien. Vid

sidan därav förefinnes inom stendistrikten en betydande tillverkning av kantoch

byggnadssten, vilken tillverkning emellertid är delvis lokalt sett skild från

gatstenstillverkningen och i varje fall hos stenhuggaren förutsätter en annan

utbildning och arbetsteknik. Kant.stensproduktionen har under senare tid

minskat i hög grad. Intill krigsutbrottet var byggnadsstensproduktionen rätt

tillfredsställande, tack vare beställningar från utlandet, främst från England,

men också tack vare leveranser för den då livliga svenska byggnadsverksamheten.

För närvarande är det i huvudsak endast beställningarna till

Svinesundsbron som ge arbete. När dessa beställningar upphöra torde

vanskligheterna komma att ökas även för sysselsättningen av kant- och byggwacfosfewarbetarna,

ett förhållande som ej bör lämnas ur sikte vid bedömningen

av r/afsfensindustriens arbetslösketsproblem.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för en höjning av anslagsbeloppet har

utskottet stannat vid dettas bestämmande till 3,000,000 kronor. Att märka är

att anslaget förutsättes helt anvisat på den allmänna budgeten utan att alltså

automobilskattemedlen skulle till någon del belastas.

Till sist vill utskottet erinra, att steninköp av den omfattning och under

de omständigheter i övrigt som de här föreliggande motivera en särskild sträng

prövning från steninköpskommitténs sida av leveranspriser och inköpsbetingelserna

i övrigt.

Under hänvisning till den av departementschefen lämnade redogörelsen

får utskottet alltså tillstyrka att anslaget bestämmes till det av Kungl. Majit

äskade beloppet, 3,000,000 kronor. Utskottet ansluter sig även till departementschefens

uttalande, att steninköpsanslaget icke bör tagas i anspråk i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

vidsträcktare omfattning än som är betingad av bebovet att skaffa arbete i de

orter, varom här är fråga. I anslutning härtill får utskottet dock uttala, att

i händelse arbetarna inom stenindustrien icke kunna beredas annat lämpligt

arbete, stenindustrien då, efter Kungl. Maj:ts prövning, kan beredas möjlighet

att uppehålla verksamheten i större utsträckning än departementschefen

förutsatt med hänsyn till anslagets storlek. Under sådana förhållanden förutsätter

utskottet, att eventuellt fyllnadsanslag kan överföras från anslaget till

statliga beredskapsarbeten för ytterligare tillverkning av sten för statens

räkning.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 39 och 63 må till inköp av gatsten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor;

b) att motionerna I: 40 och II: 71 må anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört.

58:o) Statens transportkommission. I en den 16 februari 1940 dagtecknad

proposition, nr 68, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen anvisa

anslag till statens transportkommission med för budgetåret 1940/41 sammanlagt

155,000 kronor.

Häröver kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

59:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Majit har

(punkt 58, sid. 151) föreslagit riksdagen att till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1936/37 och 1937/38

var uppfört med 80,000 kronor, utgick för budgetåret 1938/39 med 115,000

kronor. För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats

ett belopp av 126,000 kronor, varav 46,000 kronor beviljats å tilläggsstat.

Enligt föreliggande förslag skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med

ett till 65,000 kronor nedsatt belopp.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

60:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 59, sid.

151 och 152), vilket jämfört med medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål

för nu löpande budgetår innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

55

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 25,000 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

61 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Maj :t

har (punkt 60, sid. 152) föreslagit riksdagen att till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 53,200 kronor.

Förevarande anslag har i enlighet med vad Kungl. Maj:t i avseende å för

flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar föreslagit i fråga örn dyrtidstillägg

beräknats med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 174,

vilket medfört en ökning av anslaget med 8,200 kronor till 53,200 kronor.

Vad Kungl. Maj:t i angivna sammanhang föreslagit rörande dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst har redan godkänts av riksdagen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 53,200 kronor.

62:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kungl.

Majit har (punkt 61, sid. 152) föreslagit riksdagen att till barntillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 17,800 kronor.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår utgår med 19,000 kronor,

föreslås för nästa budgetår skola minskas med en sextondedel eller i runt tal

1,200 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 17,800 kronor.

Stockholm den 12 mars 1940.

På statsutskottets vägnar:

TJtskottet.

Utskottet.

ANDERS RÅSTOCK.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6-

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö,

Johansson i Fredrikslund, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg,

Heiding, Lindström, Sundberg, Bäcklund, Andersson i Rixö och Boman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Törnkvist, Svensson, Persson i Falla,

Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå, Åqvist, Staxäng, Andersson i Malmö,

Bergström, Hansson i Rubbestad och Mårtensson.

Reservationer:

1) vid punkten 8:o) (automobilskattemedlens användning) av herrar

Gustafsson i Benestad, J. B. Johansson i Fredrikslund, Heiding, Nilsson i

Landeryd, Andersson i Fältenborg, Staxäng och Hansson i Hubbestad, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Medan automobilskattemedlen för innevarande budgetår beräknats till

136,000,000 kronor antagas för nästa budgetår allenast 110,000,000 kronor stå

till förfogande för vägändamål m. m. I anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uttalade uppfattning anser utskottet förhållandena göra det

befogat att automobilskattemedelsfonden också tages i anspråk. Såsom

tidigare anförts (1938 års statsverksproposition: sjätte huvudtiteln sid. 124)

äro nämligen fondavsättningarnas ändamål att åstadkomma utjämning och

göra vägarbetena mindre beroende av växlingarna uti inflytande automobilinkomster.

Det belopp, som beräknas behöva utgå, kan dock begränsas

till 2,642,700 kronor (se punkt 25:o), varemot må sättas det kapitalbelopp av

56,998,000 kronor, vartill fondbehållningen för närvarande uppgår.

Vad departementschefen---till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t tillkännagiva

ovan av utskottet uttalade uppfattning».

2) vid punkt 9:o) (vägunderhållet)

a) av samma reservanter, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Så sent som vid 1938 års riksdag skedde en omläggning av bidragsgrunderna

för det allmänna vägväsendet, därvid bland annat ett tidigare

system med de statliga underhållsbidragens utbetalning till vägdistrikton i

olika poster och delvis i förskott under det löpande året utbyttes mot ett

bidrag på 85 procent, som skulle utbetalas varje år efter den 1 juli och beräknas

på föregående års verkliga underhållsutgifter. Samtidigt borttogs

rätten att få som underhåll räkna in vissa smärre förbättringsarbeten. Dessa

ändringar möttes på sina håll inom vägdistrikten med betänksamhet. An

starkare betänksamhet måste det onekligen möta då nu — till synes utan

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

57

någon närmare föregående utredning — ett rätt genomgripande oell i försämrande

riktning verkande nytt system föreslås för vägdistriktens rätt att

utbekomma sina underhållsbidrag.

Enligt departementschefens förslag skulle vägunderhållsbidraget ej längre

få utgå på grundval av föregående års verkliga utgifter för vägunderhållet,

sådana dessa utgifter framkommit enligt företedda och granskade räkenskaper,

utan i stället tilldelas varje distrikt efter en skälighetsprövning inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen. Över styrelsens beslut skulle ’av praktiska

skäl’ besvär ej få anföras.

Bedömt efter hittillsvarande administrativ praxis och den ordning, som

sedan gammalt tillämpats inom det svenska vägväsendet, måste onekligen

detta nya system verka rätt främmande. Även under förutsättning av en i

möjligaste mån objektiv uppskattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

torde det ej kunna undgås orättvisor och ojämnheter vid fördelningen.

Att exempelvis uppskatta vinterväghållningen — en utgiftspost som under

svåra vintrar stiger till över 7 miljoner kronor för samtliga vägdistrikt och

som för enskilda vägdistrikt kan växla mellan något tusental och ända uppemot

flera hundratusental kronor per år —• stöter på de största vanskligheter.

Lika oberäkneliga äro de i vissa trakter ofta kännbara kostnaderna

för skadorna på vägarna under tjällossningen. Stora militärtransporter pågå

inom vissa väghållningsdistrikt, som därigenom fått opåräknade men också

svårberäkneliga påfrestningar på underhållet. De ojämnt verkande och just

nu stigande kostnaderna för reparationer, förnyelse av maskinparken, bränsle

och material o. s. v. måste ävenledes verka förryckande på möjligheterna

att, såsom departementschefen förutsatt, redan genom förhandsberäkningar

under år 1940 fastställa statens bidrag till samma års vägunderhållskostnader.

Även frågan örn arbetslönerna förtjänar beaktas. Det må erinras, att förhandlingar

örn höjda löner för vägarbetarna för närvarande äro igång inom

vissa sydsvenska län och att en särskild förlikningskommission måst för

ändamålet av regeringen tillsättas.

Vikten av att nedbringa underhållskostnaderna förtjänar självfallet i nuvarande

läge allvarlig uppmärksamhet. En tillfredsställande besparingseffekt

synes emellertid kunna nås utan övergång till ett nytt system med de vanskligheter

en sådan övergång medför. I dylikt syfte vill utskottet föreslå att

bidragsprocenten för nästkommande budgetår sänkes från 85 till 80 procent.

Även en dylik sänkning av statsbidraget kan möta tvekan. Vid frågans

bedömning måste man nämligen hålla i sikte att en försämring av de statliga

bidragsgrunderna ej torde — i varje fall ej alls i den utsträckning som

genom anslagssänkningen rent siffermässigt ställes i utsikt — medföra reell

besparing utan allenast en orättvis överflyttning av vägtungan på vissa

landsbygdens väghållningsskyldiga, vilka redan förut äro hårt belastade av

utgifter för det allmänna vägväsendet. Erinras må att vägskatten redan nu

flerstädes ligger i nivå med landstingsskatten.

Det är alltså endast av budgetära skäl, som utskottet funnit denna nedsättning

på 5 procent kunna godtagas, och utskottet finner angeläget fram
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

hålla att här föreslagna sänkning av underhållsbidraget till 80 procent bör

betraktas som en tillfällig åtgärd, betingad uteslutande av det allvarliga

statsfinansiella läget. I anslutning till denna uppfattning förutsätter utskottet

att frågan om underhållsbidraget för år 1941 göres beroende av ytterligare

utredning. Frågan örn ytterligare stöd åt de mera betungade distrikten

förtjänar också ytterligare beaktas. Detta gäller främst vissa vägdistrikt vilkas

vägnät blivit särskilt hårt belastat av nu pågående extraordinära militärtransporter.

Ifrågavarande bidrag å 80 procent skall, ehuru avseende år 1940, beräknas

på 1939 års underhåll, oavsett alltså de inskränkningar i underhållet och

därmed också utgiftsbesparingar, som kunna göras i underhållet för år 1940.

Den starka nedgången av underhållskostnaderna från 82,500,000 kronor under

år 1938 till 68,100,000 kronor under år 1939 är därvid ej utan sitt intresse.

Som förklaring härtill anges i statsverkspropositionen att från och med år

1939 ej längre få i kostnadsunderlaget för bidrags beräkning inräknas utgifter

för smärre förbättringsarbeten och för halvpermanenta beläggningar.

Att emellertid av krisen föranledda besparingsåtgärder — vartill anmaning

den 15 september 1939 utgick från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — också

medverkat till nedgången lärer vara tämligen uppenbart.

Yad angår år 1940 är det känt att inom vägdistrikten avsevärda beskärningar

planeras i fråga örn sådana åtgärder som dikesrensning, kantskärning,

röjning samt, i fråga örn de mindre trafikerade vägarna, även greningen.

Också de rätt stora kostnaderna för dammbindning böra kunna

nedbringas. Alla dessa inskränkningar tillsammantagna måste tvivelsutan

verka sänkande på distriktens underhållskostnader. Dock påverkas ej härav

vägdistriktens statsbidrag för år 1940. Bestämmande för dettas storlek är,

såsom nämnts, underhållskostnaderna under år 1939. Detta förhållande gör

otvivelaktigt den av utskottet föreslagna sänkningen från 85 till 80 procent

för vägdistrikten mindre kännbar.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har upplysts att vägunderhållskostnaderna

för år 1939 preliminärt beräknats uppgå till 68,100,000 kronor.

Vid antagande av en sänkt bidragsersättning av 80 procent skulle vägunderhållsanslaget

för budgetåret 1940/41 — under vilket budgetår vägdistriktens

bidrag för år 1940 först betalas — behöva upptagas till 54,650,000 kronor

enligt nedanstående beräkning.

Underhålls
kostnad
-

Oförändrade

grunder

kronor

kronor

Landsvägar — 67,000,000 56,950,000 (85

Ödebygdsvägar 1,100,000 1,050,000 (95

68,100,000 58,000,000

Statsverks
prop.

kronor

Utskottet

kronor

53,600,000 (80 %)

— 1,050,000 (95 %)

51,000,000 54,650,000

Denna summa har utskottet ansett kunna avjämnas till 54,600,000 kronor.

På grund av att bidragen skola utgå efter vägdistriktens utgifter kan anslagsbelastningen

ej bestämt beräknas. Anslaget bör därför upptagas som förslagsanslag.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

59

Utskottets förslag innebär alltså en sänkning av vägunderhållsbidraget

för år 1940 till 80 procent. För ödebygsvägarnas del har dock utskottet

ansett nuvarande bidragsnorm av 95 procent böra bibehållas.

I motionen II: 41---anlitats i några fall.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen, i anledning av motionerna I: 37 och 61

samt II: 18, 70 och 77 må,

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående

statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på

landet under år 1940, besluta att nämnda statsbidrag skall,

efter i huvudsak oförändrade grunder i övrigt, för detta år utgå

med åttio procent, dock att till kostnader för underhåll av

ödebygdsväg och vinterväghållning å sådan väg särskilt tillläggsbidrag

med femton procent må lämnas;

b) till bidrag till vägunderhållet på landet rn. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,600,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 41 ej må av riksdagen bifallas.»

b) av herr Sundberg, vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Örn man vill nå det dubbla syftet att å ena sidan åstadkomma en besparing

i vägunderhållskostnaderna samt å andra sidan erhålla en möjligast rättvis

fördelning av tillgängliga statsmedel mellan de olika vägdistrikten torde det

vara ofrånkomligt att omlägga systemet för själva tilldelningen av vägunderhållsbidrag.

I stället för att som nu sker lägga en viss bidragsprocent på

redan havda underhållskostnader bör statsbidraget utgå på basis av en av

vederbörande statsmyndighet — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, eventuellt

kommunikationsdepartementet — i förväg fastställd plan, grundad på de av

vägdistrikten under samverkan med statens vägingenjör uppgjorda statförslagen.

Detta system innebär att till grund för ett visst års statsbidrag skola

läggas planer, som redan på hösten föregående år i detalj utarbetats och

granskats av vägstyrelse, respektive vägingenjör för att sedermera före årsskiftet

då tillämpningen skall börja fastställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

eventuellt kommunikationsdepartementet. Denna fastställelse förutsättes

ske med hänsyntagande till såväl den sakliga justering, som befinnes

nödvändig, som till det statsfinansiella läget.

Att, på sätt departementschefen ansett, redan för år 1940 genomföra ett

sådant system torde ej vara lämpligt, då man hos den centrala myndigheten

saknar det nödvändiga materialet för en rättvis fördelning, nämligen de under

ovan angivna förutsättningar av vägdistrikten utarbetade och av vägingenjören

granskade grundläggande planerna.

Vad år 1940 beträffar anser därför utskottet att man bör bibehålla nuvarÉfcde

system med bidragets beräkning på nästföregående års utlägg för

unrlerhållet, men bör med hänsyn till det statsfinansiella läget det statliga

bidraget sänkas från 85 till 80 procent.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I fråga om det framtida bidraget anser däremot utskottet den av departementschefen

framförda principen — 85 procent å beräknade, vederbörligen

fastställda kostnader — böra tillämpas, varvid dock bör iakttagas vad ovan

sagts örn bidragsärendenas förberedande handläggning av vägstyrelse och vägingenjör.

Ett annat förhållande som härvid också måste beaktas är vinterväghållningen.

Kostnaderna för denna — jämte möjligen vissa andra utgifter

som på förhand rimligen ej kunna beräknas -— synas böra särskiljas för att

utgå från ett särskilt förslagsanslag.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — —• ■—■ (= närmast föregående

reservation av herr Gustafsson i Benestad m. fl.) •—- —- — hemställer alltså,

I. att riksdagen — — —

a) med avslag —--

b) till bidrag —--

c) besluta, att ifrågavarande statsbidrag skall från och med

år 1941 utgå efter den av departementschefen förordade grundprincipen

— 85 procent å beräknade kostnader — med de

ändringar och tillägg utskottet ovan anfört;

II. att motionen II: 41 ej må av riksdagen bifallas.»

c) av herrar Nilsson i Malmö, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Åqvist

och Bergström, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Så långt ifrån att bjuda garanti för rättvisa och jämn fördelning synes

nuvarande tillvägagångssätt för de statliga vägunderhållsbidragens fördelning

tvärtom medföra ojämnhet och öppna möjligheter till vissa missbruk av

bidragsrätten. Från och med den 1 januari 1939 få visserligen vägdistrikten

ej längre i kostnadsunderlaget inräkna förbättringsarbeten. Denna ändring

nödvändiggjordes främst på grund av det alltför fria bruk som på vissa håll

förekom av rätten att på underhållet föra dylika smärre förbättringsarbeten.

Trots detta särskiljande av underhåll och vägförbättringar ställer sig gränsdragningen

dem emellan alltjämt tämligen svår. Detta gäller i fråga örn en

hel del arbeten, såsom exempelvis ombyggnad av trummor, dikesrensning,

uppsättning av vägmärken o. s. v. En inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på senaste tiden företagen större undersökning har visat anmärkningsvärt

stora skiljaktigheter mellan distriktens kostnader för olika underhållsändamål,

skiljaktigheter som knappast kunna hava annan förklaring än de olika

normer som i detta avseende tillämpas inom distrikten. Det kan invändas

att underhållsbidragen utbetalas endast i den mån underhållskostnaderna

styrkts genom granskade räkenskaper. Denna granskning infaller dock rätt

lång tid efter det arbetet skett, och en betalningsvägran anses väl i allmänhet

böra undvikas då den medför trångmål och förlust för distrikten. En dylik

vägran torde för övrigt endast kunna ske på rent formella grunder. Att

exempelvis bedöma huruvida ett visst arbete bör betraktas såsom kantförstärkning

och såsom sådant hänföras till underhållet eller örn det skall anses

såsom en vägförbättrande breddning är ofta en omdömessak. En efterhands
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

61

kontroll måste ge mindre möjlighet att inverka på dessa ofta till sin karaktär

svårbestämbara, men till kostnaderna också rätt betydande utlägg än om

frågan om deras hänförlighet till underhållet fått avgöras på förhand under

samverkan med den anslagsbeviljande myndigheten.

Större garanti för god ekonomi samt också större rättvisa vid medelsfördelningen

bör enligt utskottets mening kunna vinnas örn på sätt departementschefen

föreslagit statsbidraget tillmätes efter en hushållsplan som uppgjorts

under samverkan mellan statens fackkunniga myndigheter och vägdistriktet

och som är bindande för statsbidragsberäkningen. I varje fall bör

ett dylikt förfaringssätt verka i starkt besparande riktning. I den mån nämligen

en vägstyrelse kan göra besparingar i underhållet innebär detta en direkt

motsvarande sänkning av vägdistriktens utgifter utan att dock statsbidraget

minskas.

Det skall emellertid ej förnekas att en tilldelning efter en sålunda på förhand

uppgjord hushållsplan kan vålla svårighet när det gäller sådana starkt

växlande och på förhand svårbestämbara kostnader som de vilka äro hänförliga

till vinterväghållningen. Yad nu närmast förestående budgetårsperiod

beträffa* — avseende 1940 års underhållskostnader -—- synes dock denna invändning

vara tämligen betydelselös. Innan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hunnit verkställa fördelningen av årets underhållsmedel torde nämligen innevarande

vinter hunnit till större delen förgå och kostnaderna för det därå

belöpande underhållet hunnit åtminstone till sin ungefärliga storleksordning

överblickas. Enligt utskottets mening synes dock skäl föreligga överväga

huruvida ej vinterväghållningen bör särskiljas från övrigt underhåll samt vägdistrikten

berättigas utbekomma det därå belöpande statsbidraget retroaktivt

med de verkliga kostnaderna som beräkningsgrund.

Vid den prövning utskottet ägnat ärendet har utskottet alltså ansett sig

kunna tillstyrka departementschefens förslag örn att vägunderhållsbidraget

skall för år 1940 utgå efter uppskattning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och att för ändamålet skall anvisas ett anslag av 51,000,000 kronor.

I motionen II: 41 — -— ■—- anlitats i några fall.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 37 och 61 samt II: 18, 70 och 77 må,

a) godkänna förslaget till förordning angående statsbidrag

till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under år 1940;

b) till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 51,000,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 41 ej må av riksdagen bifallas.»

d) av herr Svensson i Grönvik.

3) vid punkt 17:6] (städernas vägarbeten) av samma reservanter, som antecknats

under 1) här ovan, vilka reservanter ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

»Enligt vad i punkt 8:o)---å landsbygden.

Den å städerna fallande andelen uppgår vid bifall till utskottets förslag

om landsbygdens vägunderhåll (se punkterna 8:o) och 9:o)) till 10,778,700

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen — —---------—----

— — — 10,778,700 kronor, att avräknas mot automobilskattem

edlén.»

4) vid punkt 25:o) (vägförbättringar på landsbygden) av samma reservanter,

som antecknats under punkt 1) här ovan, vilka reservanter ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I de under punkt 9:o) (vägunderhållet) behandlade motionerna I: 61 och

II: 70 har, med framställande av vissa förslag beträffande vägunderhållet,

yrkats att övriga i motionerna angivna synpunkter måtte beaktas. Skulle det

—- framhålles i motiveringen — anses nödvändigt att vägförbättringar och

nyanläggningar av landsvägar komma till stånd i den utsträckning, som anges

i statsverkspropositionen, torde det vara lämpligt att av automotålskattemedelsfonden

anvisa ifrågavarande belopp för detta ändamål. Detta förslag

stämde väl överens med fondens uppgift, som ju vore att göra kostnaderna

för väg- och gatuarbeten mindre beroende av växlingarna i uppbörden av

automobilskattemedel.

Enligt vad som framgår av tablån å sid. 11 (och siffrorna inom parentes)

uppgår vid beräkning av vägunderhållsanslaget till 54,600,000 kronor det för

tillgodoseende av landsbygdens särskilda ändamål avsedda beloppet till

10,778,700 kronor. Därav har i det föregående under punkterna 18:o)—

23:o) föreslagits fördelning av sammanlagt 14,979,000 kronor. Det nu för

vägförbättringar återstående beloppet uppgår alltså till 17,357,800 kronor.

Emellertid torde ifrågavarande vägförbättringsanslag ej kunna sättas lägre

än till 20,000,000 kronor, varvid erforderlig fyllnad 2,642,700 kronor skulle få

utgå från automobilskattemedlens fond på sätt i motionerna I: 61 och II: 70

förutsättes.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 61 och II: 70, må

a) till bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 17,357,800

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva, att från automobilskattemedlens fond må till förevarande

anslag överföras ett belopp av 2,642,200 kronor för att

användas för med anslaget avsett ändamål.»

5) vid punkt 57 :o) (inköp av gatsten) av herrti. B. Johansson i Fredrikslund.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj;ts i statsverkspropositionen under sjätte hluvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
  2. Rskr. 1940:6 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under riksstatens s s. 1 i texten