Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållningsdepartementet.

1941-03-28 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:11, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållningsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna

under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande

anslagen till folkhushållningsdepartementet.

(2:a avd.)

I det vid propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov

under budgetåret 1941/42 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 3 januari 1941 har departementschefen såsom

inledning till redogörelsen för de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret

1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande

anslagen till folkhushållningsdepartementet, lämnat en översikt över de ändringar

i krisorganisationen och dess verksamhet, som ägt rum sedan föregående

lagtima riksdag. Av denna översikt inhämtas bland annat:

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap har fått sin verksamhet

successivt inskränkt, och större delen av dess personal har överflyttats

till olika organ inom krisförvaltningen.

Till följd av olika Kungl. Maj:ts beslut har rikskommissionen sedan slutet

av december 1939 och fram till mitten av september 1940 huvudsakligen

fungerat såsom ett centralorgan för prövning av uppskovsärenden, vilka

ärenden handlagts å kommissionens uppskovsavdelning. Allmänna avdelningen

inom kommissionen har, förutom utförandet av tillfälliga uppdrag,

sysselsatts med att utarbeta översikter angående åtgärder på folkhushållningsområdet.

Från och med den 15 september 1940 har rikskommissionens

arbetsområde ytterligare beskurits. Sålunda har kommissionens uppskovsbeviljande

verksamhet övertagits av statens arbetsmarknadskommission,

samtidigt som kommissionens uppgifter rörande frågor om undantag från

tillämpningen av häst- och fordonsanskaffningslagen överförts till länsstyrelserna.

Statens bränslekommission har nybildats från och med den 1 juli 1940.

Denna kommission har trätt i stället för statens gengasnämnd, statens kolnämnd,

statens vednämnd samt bensin- och oljenämnden samt dessutom

övertagit industrikommissionens tidigare befattning med frågor rörande försörjningen

med bränsle och kraft. Bensin- och oljenämndens tidigare befattning

med frågor rörande försörjningen med smörjmedel har dock övertagits

av industrikommissionen.

Enligt den för bränslekommissionen gällande instruktionen (1940: 581)

bär kommissionen till uppgift att under Kungl. Majit handhava ledningen av

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami Nr 11. |

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

den under ledande utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen av

bränsleförsörjningen. Det åligger därjämte kommissionen att handlägga

frågor rörande gasgeneratorer för motordrift samt att, efter förordnande av

Kungl. Majit, omhänderhava den centrala drifttekniska ledningen av den

elektriska kraftproduktionen och distributionen samt av det tekniska samarbetet

mellan olika kraftföretag inom landet ävensom att handhava de övriga

uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen överlämnas.

I kommissionens uppgifter ingår att verkställa utredningar rörande landets

tillgångar och behov av bränslen samt att verka för importens upprätthållande

eller, enligt Kungl. Majits bestämmande, själv föranstalta om behövliga

inköp från utlandet samt de inköpta varornas fraktande till landet.

Därutöver åligger det kommissionen att planlägga och genomföra såväl åtgärder

för den inhemska bränsleproduktionens ordnande och bedrivande

som regleringar rörande den inre handeln med samt dispositionen över och

användningen av olika slag av bränslen. Produktionen och användningen

av ersättningsbränslen skola befrämjas och åtgärder för besparing och rationalisering

av bränsleanvändningen vidtagas. I prisfrågor har kommissionen

att verkställa erforderliga utredningar samt att, i den mån det ej förbehållits

Kungl. Majit eller annan myndighet, bestämma eller överenskomma

örn priser och övriga försäljningsvillkor beträffande sådant bränsle, som

underkastats statlig reglering. Slutligen skall kommissionen för tillgodoseende

av krigsmaktens behov av bränsle samverka med vederbörande militära

myndigheter.

Bränslekommissionen består av en ordförande och chef samt minst två

och högst sex ledamöter (för närvarande fyra). Inom bränslekommissionen

skola finnas —- förutom ett gemensamt kansli, omfattande en kameralbyrå,

ett sekretariat och en juridisk byrå — avdelningar, uppdelade på sektioner

och byråer för olika verksamhetsområden. För närvarande finnas inrättade

en planläggningsavdelning, en vedavdelning, en kolavdelning och en oljeavdelning.

Vid sidan av avdelningarna finnas två fristående byråer, nämligen

gengasbyrån och kraftbyrån. Vid kommissionens sida är såsom rådgivande

organ ställt bränslekommissionens råd.

Statens trafikkommission har från och med den 15 augusti 1940 övertagit

de uppgifter, som dessförinnan tillkommit transportkommissionen och sjöfartsnämnden.

Enligt gällande instruktion för trafikkommissionen (1940: 747) har kommissionen

att under Kungl. Majit handhava ledningen av den under rådande

utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen av landets trafikväsen,

däri inräknat jämväl trafiken mellan utrikes orter med svenska fartyg, ävensom

att handhava de övriga uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen

överlämnas. Kommissionen skall med uppmärksamhet följa den allmänna

utvecklingen inom trafikväsendet samt vidtaga eller hos Kungl.

Majit föreslå de åtgärder, vilka kommissionen därutinnan finner påkallade.

Till fullgörande av sina skyldigheter har kommissionen att utföra planläggning,

verkställa utredningar och giva de direktiv på trafikväsendets område,

som av förhållandena befinnas påkallade. Särskilda regleringsuppgifter ha

ålagts kommissionen i fråga om försörjningen med driv- och smörjmedel

för olika trafikmedel till vinnande av besparing och rationalisering i fråga

om användningen av dylika förnödenheter. För tillgodoseende av krigs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11. 3

maktens behov skall kommissionen samverka med vederbörande militära

myndigheter.

Trafikkommissionen skall bestå av en ordförande och chef samt minst två

och högst sex ledamöter (för närvarande fyra). Inom kommissionen skola

finnas, förutom ett gemensamt kansli, sektioner till det antal och med de

huvudsakliga verksamhetsområden, som Kungl. Maj:t bestämmer. För närvarande

finnas en sektion för ärenden rörande utrikes sjöfarten, en sektion

för ärenden rörande den inrikes sjöfarten och hamnarna, en sektion för

ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten samt en sektion för

ärenden rörande motorfordonstrafiken. Vid kommissionens sida är såsom

rådgivande organ ställt trafikkommissionens råd.

Även den lokala krisförvaltningen har undergått vissa förändringar.

I anslutning till omorganisationen av den centrala krisförvaltningen på

bränsleområdet hava de lokala organen på området erhållit en annan ställning.

Tidigare lödo under vednämnden lokala organ, ett för varje län (vedkontor),

med undantag för Stockholms stad och län samt Kristianstads och

Malmöhus län, vilka hade gemensamma vedkontor. Genom beslut den 28

juni har Kungl. Majit förordnat, att kristidsstyrelserna skola från den 1

augusti 1940 biträda kommissionen vid genomförandet av erforderliga åtgärder

för reglering av landets bränsleförsörjning. För handhavandet av

berörda uppgift skall ett bränslekontor inrättas vid envar kristidsstyrelse.

Efter de här angivna förändringarna inom krisförvaltningen finnas för

närvarande under folkhushållningsdepartementet följande centrala myndigheter

och krisorgan, nämligen

rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

konjunkturinstitutet,

statens reservförrådsnämnd,

statens krigsförsäkringsnämnd,

statens industrikommission,

statens bränslekommission,

statens livsmedelskommission,

statens handelskommission,

statens trafikkommission,

statens priskontrollnämnd och

statens sockernämnd.

Inom dessa organ utser Kungl. Majit alla befattningshavare i ledande

ställning och fastställer för dem jämte vissa andra chefstjänstemän särskilda

arvoden enligt bedömande från fall till fall. För övriga hos vederbörande

centrala krisorgan anställda befattningshavare gäller i flertalet fall av Kungl.

Majit fastställd löneplan, omfattande sju lönegrupper. För varje krisorgan

med fastställd löneplan har Kungl. Majit bestämt största antalet befattningshavare

inom de två högsta lönegrupperna (VI och VII) innefattande

befattningar såsom notarie, aktuarie, revisor och ingenjör respektive sekreterare,

förste aktuarie, förste ingenjör och byrådirektör. Antalet befattningshavare

den 15 december 1940 hos centrala krisorgan med av Kungl. Majit

fastställd löneplan framgår av följande tablå:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Antalet befattningshavare den 15 december 1940 hos de centrala krisorganen

med av Kungl. Majit fastställd löneplan.

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan

I (175—275 kr./mån.)

II (225—325 kr./mån.)

III (275—375 kr./mån.)

IV (325—500 kr./mån.)

V (400—650 kr./mån.)

VI (550—800 kr./mån.)

VII (700—1 000 kr./mån.)

Befattningshavare med av

Kungl. Majit fastställda

arvoden................

Summa befattningshavare’

Krisorgan1

Industri-

kommis-

sionen

Bränsle-

kommis-

sionen

Livs-

medels-

kommis-

sionen

Handels-

kommis-

sionen

Trafik-

kommis-

sionen

Pris-

kontroll-

nämnden

48

13

83

48

7

2

29

41

32

11

4

1

6

20

11

8

—

2

7

3

12

3

2

1

36

26

17

10

5

7

12

14

10

4

1

1 * *

10

3

9

6

“

1

12

14

12

3

6

1

1G0

134

186

93

25

16

Efter den sålunda lämnade redogörelsen har departementschefen anfört:

Efter vad nu kunde bedömas, torde en organisation för handläggning av

de frågor, som nu ankomme på folkhushållningsdepartementet och därunder

lydande myndigheter, bliva erforderlig även under budgetåret 1941/42.

Ehuru organisationen av krisförvaltningen numera mäste anses hava vunnit

en viss stadga och även syntes vara i stort sett väl lämpad för verkställande

av hittills beslutade regleringsåtgärder, innebure detta icke att den

nuvarande organisationen kunde anses vara slutgiltigt uppbyggd. ^ I den man

krisen skärptes eller förhållandena eljest förändrades komme måhanda nya

utvidgningar eller omläggningar av organisationen att visa sig påkallade.

På sätt hittills skett torde det böra ankomma på Kungl. Majit att fatta erforderliga

beslut härom. Departementschefen förutsatte nu liksom föregående

år, att, därest förändringar av en eller annan art i krisorgamsationen

bleve genomförda, de anslag för olika ändamål, rörande vilka departementschefen

nu framlade förslag, finge tagas i anspråk för nära liggande

ändamål.

De gjorda beräkningarna av anslagen till de olika krisorganen vöre uppenbarligen

i hög grad osäkra med hänsyn till det ovissa i den framtida krisutvecklingen.

Som följd därav måste även granskningen av anslagsäskandena

nu bliva summarisk. I samband med att Kungl. Majit ställde erforderliga

medel till krisorganens förfogande borde därför en omsorgsfull

prövning av det aktuella medelsbehovet äga rum. Det torde vara lämpligt

att den tidrymd, för vilken medlen ställdes till förfogande, icke såsom hit
-

i För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och konjunkturinstitutet gäller

civila avlöningsreglementet. För reservförrådsnämnden, krigsförsäkringsnämnden och sockernämnden

har särskild löneplan ej fastställts.

* Tjänstgör 2 tim. per dag.

» Tillfälliga befattningshavare icke inberäknade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

5

tills varit vanligt bestämdes till budgetåret utan begränsades till en kortare

tid, förslagsvis halvår.

Osäkerheten i bedömandet av för nästkommande budgetår förestående utgifter

vidlådde icke endast anslagsberäkningarna för krisorganen utan även

uppskattningen av de medel, som kunde bliva erforderliga för täckande av

kostnader för olika av krisen betingade åtgärder inom folkhushållningens

område. Avsevärda belopp torde komma att erfordras för sistnämnda ändamål.

Departementschefen erinrade i detta sammanhang om att för innevarande

budgetår anvisats betydande anslag i nu angivna syfte. Således hade

för regleringen av försörjningen med fettämnen avsetts ett belopp av

46 000 000 kronor, vilken summa inginge i det under nionde huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Vidare kunde påpekas att 1940 års urtima riksdag beviljat

34 000 000 kronor till Förmalningsersättningar under elfte huvudtiteln. Även

för reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter och andra varor

torde i fortsättningen erfordras särskilda medel. I nuvarande läge förelåge

icke någon som helst möjlighet att med tillförlitlighet beräkna kostnaderna

för nästkommande budgetår för åtgärder av här antydd art. Det syntes därför

lämpligt, att dessa kostnader finge bestridas från en särskild förskottsstat

för försvarsväsendet m. m., rörande vilken förslag längre fram torde

få föreläggas riksdagen.

I likhet med departementschefen vill utskottet understryka att, ehuru Utskottet.

organisationen av krisförvaltningen numera måste anses hava vunnit en

viss stadga och även synes i stort sett vara lämpad för verkställande av hittills

beslutade regleringsåtgärder, detta icke innebär att organisationen kan

anses slutgiltigt uppbyggd. Nya utvidgningar och omläggningar kunna i

den mån krisen skärpes eller förhållandena eljest förändras visa sig påkallade.

Det torde liksom hittills skett få ankomma på Kungl. Majit att fatta

beslut beträffande erforderliga förändringar i krisorganisationen. Departementschefen

har förutsatt att, därest dylika förändringar bliva genomförda,

de anslag, rörande vilka departementschefen framlagt förslag under elfte

huvudtiteln, finge tagas i anspråk för nära liggande ändamål. Utskottet har

icke funnit anledning till erinran häremot.

Beräkningarna angående anslagsbehoven för de olika krisorganen för

nästa budgetår äro —- såsom departementschefen framhåller — i hög grad

osäkra med hänsyn till det ovissa i den framtida krisutvecklingen. Till följd

härav har departementschefens granskning av anslagsäskandena måst bliva

summarisk. Det har givetvis under sålunda angivna förhållanden icke heller

varit möjligt för utskottet att bilda sig en bestämd uppfattning angående

den nu uppbyggda krisorganisationens ändamålsenlighet och effektivitet

eller huruvida de av Kungl. Majit för olika ändamål under elfte huvudtiteln

äskade anslagen äro lämpligt avvägda. Utskottet vill emellertid starkt understryka

departementschefens uttalande därom, att i samband med att Kungl.

Majit ställer erforderliga medel till krisorganens förfogande en omsorgsfull

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

prövning av de aktuella medelsbehoven bör äga rum. Utskottet utgår ifrån

att härvid alla de besparings- och rationaliseringsmöjligheter, som det statsfinansiella

läget kräver, bliva tillbörligen beaktade. Liksom departementschefen

anser utskottet det lämpligt, att den tidrymd, för vilken medlen ställas

till vederbörandes förfogande, icke såsom hittills bestämmes till budgetår

utan begränsas till en kortare tid, förslagsvis ett halvt år.

I detta sammanhang får utskottet erinra att 1940 års lagtima riksdag i

sin skrivelse nr 11 ifrågasatte, huruvida icke en närmare översyn av de principer,

som kommit i tillämpning beträffande bestämmandet av arvoden och

ersättningar vid krisorganen borde komma till stånd genom Kungl. Maj:ts

försorg, varvid syntes böra eftersträvas att ernå en begränsning av utgifter

för ifrågavarande ändamål till vad som kunde visa sig oundgängligen nödvändigt.

Enligt vad utskottet har sig bekant har nämnda översyn vidtagits

av Kungl. Maj:t. De nu utgående arvodena och ersättningarna hava blivit

föremål för utskottets granskning. Ehuru vissa av dessa förmåner måste

betecknas såsom förhållandevis höga har utskottet icke funnit sig böra resa

någon invändning mot desamma, i sådana fall, då vederbörande helt ställt

sin tid och arbetskraft till statens förfogande. I åtskilliga fall utgå emellertid

för uppdrag av bisysslekaraktär arvoden och ersättningar med tämligen

höga belopp. En viss reduktion av beloppen synes här kunna ifrågakomma,

och utskottet förutsätter, att Kungl. Majit vid den i utsikt ställda

omprövningen av medelsbehoven för nästa budgetår upptager detta spörsmål

till förnyat bedömande.

Vad utskottet sålunda i anledning av departementschefens inledningsvis

gjorda uttalanden anfört har utskottet härmed velat för riksdagen

omförmäla.

F olkliusliållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 1, sid. 9 och 10), vilket innebär en anslagshöjning med

10 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

7

1. Avlöning till departementschefen...... kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 57 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.............. » 16 700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... » 58 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 200

Summa kronor 174 300;

b) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 174 300 kronor.

2:o) Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 2, sid. 11 och 12), vilket innebär en anslagsminskning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 16 500 kronor.

Krisförvaltningen.

3:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 12—21) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1941/42, dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

24 200 kronor.

Den gällande personalförteckningen för rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap har följande utseende:

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning Lönegrad

1 kanslichef ................................................. B 2

1 avdelningschef ............................................. B 1

1 sekreterare ................................................. A 26

1 aktuarie ................................................... A 21

1 kanslibiträde ............................................... A 7

1 kontorsbiträde .............................................. A 4.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad jin 20:

l sekreterare ................................................ Eo 26.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Avlöningsstaten för innevarande budgetår slutar på ett belopp av 66 900

kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagsminskning med

42 700 kronor.

Vissa riktlinjer för rikskonnnissionens verksamhet och organisation under

kristiden uppdrogos i 1940 års statsverksproposition under elfte huvudtiteln.

Med godkännande av vad däri föreslagits beträffande verksamheten under

budgetåret 1940/41 gjorde riksdagen i skrivelse nr 11 bland annat följande

uttalande.

Enligt den för rikskommissionen gällande instruktionen bestode kommissionen

av en ordförande och tio ordinarie ledamöter samt ett stort antal

extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som numera

tillkomme kommissionen och i betraktande av den organisation, som upprättats

för krisförvaltningen i dess helhet, ansåge riksdagen det knappast

motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen upprättliölles.

Riksdagen funne även kommissionens beteckning — rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap — numera oegentlig och ifrågasatte

huruvida de arbetsuppgifter, som ankomme på kommissionen, icke

lämpligen i stället borde anförtros åt andra organ, förslagsvis åt en fristående

institution för uppskovsärendenas centrala handläggning och åt

konjunkturinstitutet, till vilket kommissionens allmänna avdelning kunde

anknytas. Det finge anses böra ankomma på Kungl. Maj:t att i samband

med behandlingen av anslagsäskandena till 1941 års riksdag taga ifrågavarande

spörsmål under närmare omprövning.

Vidkommande kostnadsberäkningarna för rikskommissionen för budgetåret

1940/41 förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t hade för avsikt att vidtaga

en av förhållandena påkallad nedsättning av arvodet till kommissionens

ordförande.

Av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 3 januari

1941 inhämtas bland annat följande:

Genom beslut den 21 juni 1940 uppdrog Kungl. Majit åt särskilda sakkunniga

att verkställa utredning i de av riksdagen i dess ovannämnda skrivelse

nr 11/1940 berörda hänseendena. Dessa sakkunniga hava föreslagit vissa åtgärder,

vilka av Kungl. Majit vidtagits. Genom dessa har handläggningen av

ärenden rörande uppskov från militärtjänstgöring i händelse av mobilisering

eller förstärkt försvarsberedskap anförtrotts statens arbetsmarknadskommission,

varigenom man vunnit den fördelen, att avgörandet av dessa ärenden

förlagts till den myndighet, som har överblicken över arbetsmarknadsläget

i allmänhet.

De sakkunniga hava vidare understrukit vikten av att de erfarenheter, som

nu göras inom krisförvaltningen, tillgodogöras för ett framtida fullföljande

av det ekonomiska försvarsberedskapsarbetet samt hava därvid, efter att

hava framhållit, att intet av de för särskilda krisuppgifter inrättade krisorganen

syntes lämpat för denna uppgift, förordat, att detta arbete alltjämt

bibehölles inom rikskommissionen, varigenom ett underlag skulle kunna skapas

för en framtida beredskapsplanering. Detta arbete borde ankomma på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

rikskommissionens allmänna avdelning, vars överförande till annat krisorgan

således icke borde ifrågakomma. Någon rubbning av rikskommissionens

sammansättning eller ändring av dess namn syntes ej heller böra vidtagas.

De arbetsuppgifter, sorn efter de genomförda förändringarna skulle finnas

kvar för handläggning inom rikskommissionens kansli, kunde synas i och

för sig ej äga större omfattning än att de kunde anförtros åt annan myndighet,

till vilken de å allmänna avdelningen placerade befattningshavarna provisoriskt

överflyttades.

Frågan om bibehållandet under nuvarande kristid av rikskommissionens

allmänna avdelning kunde dock bedömas ur ett vidare perspektiv med avseende

fästat på möjligheten att utnyttja densamma för uppgifter, vilka

syftade till att, med begagnande av de tillfällen till värdefulla erfarenhetsrön,

som nu i rikt mått erbjöde sig, förbereda en framtida verksamhet på det ekonomiska

försvarsberedskapsområdet. En vik lig förutsättning för detta fortsatta

beredskapsarbete vore uppenbarligen, att man under den nu rådandekrisen

i möjligaste mån samlade erfarenheterna från samhällslivets olika

områden, i den mån dessa vore av intresse ur angivna synpunkt. Det syntes

också vara väsentligen utifrån en sådan uppfattning som det tidigare fattade

beslutet att rikskommissionen skulle utarbeta fortlöpande redogörelser för

de statliga kristidsåtgärderna på folkhushållningens område hade motiverats.

Vissa översikter angående krisens återverkan på olika sidor av landets

ekonomi hade redan offentliggjorts av konjunkturinstitutet. Dessa konjunkturrapporter

kunde dock icke anses ersätta de åt rikskommissionen uppdragna

redogörelserna för krisförvaltningen och krispolitiken. Medan i de förra översikterna

huvudvikten vore lagd på analysen av konjunkturförloppet, borde

de senare framför allt inriktas på att meddela sammanställningar av fakta,

varigenom kunde åstadkommas ett uppslagsverk till tjänst för de statliga och

kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda, vilka i framtiden

kunde lia anledning att göra sig förtrogna med de under kriget inträffade

förändringarna och av statsmakterna vidtagna åtgärder.

Ifrågasättas kunde, huruvida det vore möjligt att från någon av de successivt

upprättade krisorganisationerna vinna en bättre utsiktspunkt över det

aktuella läget och en intimare kontakt med de i krisförvaltningen verksamma

organen än vad den från det aktuella kristidsarbetet tämligen friställda

rikskommissionen rimligtvis kunde vara i stånd till. Det syntes

förhålla sig så, att de olika krisorganen, hur stora arbetsområden som än

vore dem anförtrodda, vore så specialiserade på sina särskilda uppgifter, att

man icke inom något av dem hade en mera fullständig överblick över hela

situationen. Konjunkturinstitutets aktiva krafter vore numera uppdelade på

olika institutioner, de flesta verksamma inom statens priskontrollnämnd.

Den enda under krisen upprättade organisationen, som kunde anses hava

beröring med hela arbetsfältet, vore statens informationsstyrelse. Huruvida

det skulle vara lämpligt att förlägga arbetet med redogörelsens utarbetande

lill informationsstvrelsen syntes emellertid tveksamt.

Det syntes emellertid böra övervägas, huruvida icke det arbete det här

gällde skulle kunna utvidgas på ett sätt, som gjorde detsamma mera fruktbärande

ur synpunkten att befrämja ett framtida fullföljande av det ekonomiska

försvarsberedskapsarbetet. Uppenbart vore, att de anbefallda redogörelserna

icke kunde innehålla på långt när allt som vore av värde att

få bevarat. Skulle de redovisa alla de erfarenheter, sorn under denna tid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

gjordes, bleve de alltför omfattande, även om man holle sig blott till de

sidor av krisförvaltningen, som utan olägenhet kunde offentliggöras. Det

vöre emellertid tydligt, att det därutöver vore åtskilliga erfarenheter och

iakttagelser från krisförvaltningens olika arbetsområden, som det vore av

stort intresse att nu samla för att ställa till det fortsatta beredskapsarbetets

tjänst. Det nu pågående kriget hade trätt vårt land mycket närmare in på

livet än det föregående och hade på olika sätt skapat ett försörjningsläge,

som läte oss på ett nlycket påtagligt sätt göra oss förtrogna med viktigare

sidor av krigsekonomien och dess särskilda krav. Det förefölle då vara en

naturlig och betydelsefull uppgift för rikskommissionen att bidraga till att

de erfarenheter härutinnan, som nu gjordes i vårt land, såvitt möjligt samlades

och bevarades. Därigenom skulle arbetet på den ekonomiska försvarsberedskapens

område erhålla konkreta utgångspunkter för fortsatt planering.

Det vore enligt utredningsmännens uppfattning betydelsefullt, om rikskommissionen

redan nu inrättade sig för att genom tillvaratagande av aktuellt

material skapa underlaget för den framtida beredskapsplaneringen.

Vad sålunda anförts syntes giva vid handen, att ett överförande av rikskommissionens

allmänna avdelning till annat organ inom krisförvaltningen

för närvarande icke borde komma i fråga. Härför talade även det skälet,

att det med hänsyn till kontinuiteten i det ekonomiska beredskapsarbetet

borde vara ett intresse att för detta ändamål bevara en arbetande enhet.

Allmänna avdelningen borde i främsta rummet fullfölja det uppdrag den

redan erhållit genom utarbetande av de genom beslutet den 17 november

1939 anbefallda översikterna rörande de statliga kristidsåtgärderna m. m.

Arbetet på hithörande område borde därjämte utvidgas och kompletteras

genom inhämtande och sammanställande av erfarenhetsmaterial rörande det

pågående kristidsarbetet, som kunde förutses tjäna till upplysning och vägledning

vid framtida planläggningsarbete på den ekonomiska försvarsberedskapens

område.

I sitt tidigare återgivna uttalande i skrivelsen nr 11 hade riksdagen beträffande

själva kommissionen ifrågasatt en nedskärning av densamma samt

en ändring i dess benämning. Med anledning härav hava utredningsmännen

framhållit följande.

Själva rikskommissionen hade, alltsedan kommissionens verksamhet inskränkts,

ej vidare sammanträtt. Den kvarstode emellertid formellt oförändrad

till sin sammansättning med det undantaget, att för ett antal för viss

tid utsedda extra ledamöter mandattiden utgått den 30 juni 1940 utan att

åtgärder vidtagits för uppdragets förlängning eller för utseende av ny ledamot.

Även örn av kansliet blott återstode den allmänna avdelningen med dess

begränsade arbetsuppgifter, syntes klokheten bjuda att icke nu i övrigt rubba

den bestående organisationen. Här finge ock erinras örn det uppdrag, som

den 30 juni 1939 givits rikskommissionen alt verkställa utredning angående

omorganisation av kommissionen. Denna utredning vöre avsedd att fullföljas,

när frågan örn återupptagandet av rikskommissionens ordinarie arbetsuppgifter

bleve aktuell.

Med hänsyn till vad här anförts hade utredningsmännen icke ansett sig

böra föreslå vare sig någon rubbning i fråga örn rikskommissionens sammansättning

eller någon ändring av dess namn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

11

Beträffande kommissionens ordförande har Kungl. Majit förordnat, att

denne från och med den 15 september 1940 skall för fullgörandet av sitt

ifrågavarande uppdrag äga åtnjuta ersättning i fonn av dagarvode efter

de grunder, som enligt kungörelsen den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser

angående kommittéer gälla för ordförande i kommitté.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:

De av de sakkunniga anförda synpunkterna hade ansetts giva vid handen,

att det avsedda insamlandet av erfarenhetsrön för kommande beredskapsplaneringar

lämpligen alltjämt borde ankomma på rikskommissionen och

dess allmänna avdelning. På sätt de sakkunniga förordat torde någon förändring

i kommissionens sammansättning eller dess benämning icke vara

påkallad.

Personalbehovet inom kommissionen kunde, sedan uppskovsavdelningen

från och med den 15 september 1940 överflyttats till arbetsmarknadskommissionen,

således begränsas till den å allmänna avdelningen tjänstgörande

kanslichefen och kanslibiträdet. För avlöningar åt dessa befattningshavare

beräknades 19 300 kronor, varjämte för tillfällig arbetshjälp borde avses ett

belopp av 1 500 kronor. I enlighet med av kommissionen gjord hemställan

borde ersättning till kommissionens ordförande och sammanträdesarvoden

till ledamöterna upptagas med 300 kronor för dagarvoden till ordföranden

och 800 kronor för arvoden åt ledamöterna eller tillhopa 1 100 kronor. För

rörligt tillägg slutligen kunde beräknas ett belopp av 2 300 kronor. Sammanlagt

kunde anslaget således uppskattas till (19 300+1 500+1 100+2 300=)

24 200 kronor.

Den nu gällande personalförteckningen för kommissionen syntes dock alltjämt

böra vara oförändrad. Avlöningarna till å denna förteckning upptagen

personal, vilken icke för närvarande tjänstgjorde inom rikskommissionen,

utginge från vederbörandes tjänsteställe och behövde alltså icke belasta kommissionens

avlöningsanslag. Ifrågavarande anslag borde bibehålla förslagsanslags

natur. Därigenom skulle möjliggöras en återgång till kommissionen

av nu avsedd personal, därest förhållandena skulle så påkalla.

Sedan huvuddelen av de arbetsuppgifter, som tidigare ankommit på rikskommissionen,

överflyttats till olika krisorgan, består kommissionens kansli

numera allenast av en allmän avdelning, upptagande en kanslichef och ett

kanslibiträde. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår,

har det ansetts lämpligt att insamlandet av erfarenhetsrön för kommande

beredskapsplaneringar alltjämt borde ankomma på rikskommissionen

och dess allmänna avdelning. Någon förändring i kommissionens sammansättning

eller dess benämning har icke synts departementschefen påkallad.

Vad själva rikskommissionen beträffar erinrade 1940 års lagtima riksdag

i sin skrivelse nr 11 att enligt den för kommissionen gällande instruktionen

bestode kommissionen av en ordförande och tio ledamöter samt ett stort

antal extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som

numera tillkomme kommissionen, och i betraktande av den organisation,

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

som upprättats för krisförvaltningen i dess helhet, ansåg riksdagen det knappast

motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen

skulle upprätthållas. Riksdagen fann även kommissionens beteckning —

rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap — numera oegentlig.

Vad riksdagen sålunda uttalat har enligt utskottets mening ytterligare accentuerats,

sedan kommissionens uppskovsavdelning från och med den 15 september

1940 överförts till arbetsmarknadskommissionen och inom kommissionens

kansli för närvarande allenast den allmänna avdelningen upprätthålles.

Utskottet får framhålla, att rikskommissionen enligt vad av ovannämnda

statsrådsprotokoll framgår den 30 juni 1939 anbefallts verkställa utredning

angående omorganisation av kommissionen. Denna utredning vore avsedd

att fullföljas först när frågan om återupptagandet av kommissionens ordinarie

arbetsuppgifter bleve aktuell. Enligt utskottets mening synas hittills

vunna erfarenheter otvetydigt hava givit vid handen att en organisation, uppbyggd

efter väsentligen andra riktlinjer än dem som varit bestämmande för

rikskommissionens utformning, kräves för ett framtida övertagande av verksamheten

på det ekonomiska försvarsberedskapsområdet. Utskottet finner

därför skäl tala för att en utredning härom i god tid kommer till stånd och

ifrågavarande organisation planlägges i syfte att underlätta en avveckling

av den nuvarande krisorganisationen, när förhållandena så medgiva. I avvaktan

på att resultatet av nämnda utredning föreligger torde den nu gällande

personalförteckningen för rikskommissionen i enlighet med departementschefens

förslag alltjämt böra bibehållas oförändrad.

Utskottet har beträffande den nuvarande allmänna avdelningen vid kommissionen

icke kunnat undgå att finna kostnaderna för densammas upprätthållande

förhållandevis höga i betraktande av de begränsade uppgifter, som

ankomma å avdelningen. Utskottet anser sig böra ifrågasätta huruvida icke

kanslichefen och kanslibiträdet kunde överföras förslagsvis till folkhusliållningsdepartementet

och därstädes utnyttjas jämväl för andra arbetsuppgifter

än dem nu åliggande. Denna fråga torde böra bliva föremål för Kungl.

Maj:ts närmare omprövning.

Emot de under denna punkt gjorda anslagsberäkningarna har utskottet

ej funnit något att erinra.

Utskottet får, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1941/42:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

13

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................... kronor 19 300

2. Arvoden till kommissionens ordförande

och ledamöter, förslagsvis .......... » 1 100

3. Avlöningar till tillfälligt anställd perso
nal

.............................. » 1500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2 300

Summa kronor 24 200;

b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 24 200 kronor.

4:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 21 och 22), vilket innebär

en anslagsminskning med 18 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

5:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, Sid. 22—24), vilket innebär uppförande av ett förslagsanslag

med nominellt belopp för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår, varunder

institutets personal beräknas liksom nu vara sysselsatt vid andra

verk och avlönas medelst anslag till dessa verk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

6:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, sid. 24), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 3 000

kronor.

7:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 24), vilket innebär, att anslaget för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Utskottet.

nästa budgetår liksom för det innevarande uppföres med ett nominellt belopp

av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

8:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 24—26), vilket innebär, att ett särskilt anslag

uppföres för ifrågavarande ändamål, vilket för närvarande tillgodoses genom

anvisande av medel från förslagsanslaget till Statlig lagerhållning:

Statens reservförrådsnämnd, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

175 000 kronor.

9:o) Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 26 och 27), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

10:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

10, sid. 27—35) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1 011 000 kronor.

Genom beslut den 23 augusti 1940 föreskrev Kungl. Majit, att för bestridande

av industrikommissionens utgifter för avlöningar finge tagas i anspråk

högst 863 000 kronor. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär

en höjning av de för kommissionen beräknade anslagsmedlen med 148 000

kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj-.ts ifrågavarande

förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Avlö
ningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

1 011 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

15

liro) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 11, sid. 35—38) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

12:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 12, sid. 38—42) får utskottet, som beträffande bränslekommissionens

uppgift hänvisar till den inledningsvis lämnade redogörelsen,

hemställa,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

925 000 kronor.

13:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 13, sid. 42—44) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

405 000 kronor.

14 :o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 44—49), vilket innebär en höjning med 76 000

kronor av de för kommissionens personal avsedda anslagsmedlen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

1 093 000 kronor.

15:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 49—52), vilket innebär en höjning av de för

kommissionens omkostnader beräknade anslagsmedlen med 1 426 000 kronor,

huvudsakligen belöpande på kostnader för tryckning av ransoneringskort

o. dyl., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 1 680 000 kronor.

16:o) Kristidsstyrclscrna m. m.: Avlöningar. Kristidsstyrelscrna m. m.:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 16 och 17) före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

slagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande

en av herr E. Hansson i Vännäsby m. fl. väckt motion II: 172 avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

17:o) Statens handelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 60—62), vilket innebär en anslagshöjning

med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelskommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

430 000 kronor.

18:o) Statens handelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 62 och 63), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelskommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

117 000 kronor.

19:o) Statens trafikkommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, sid. 63—65) får utskottet, som beträffande trafikkommissionens

uppgifter hänvisar till den inledningsvis lämnade redogörelsen,

hemställa,

att riksdagen må till Statens trafikkommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

210 000 kronor.

20 :o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 65 och 66) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens trafikkommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

80 000 kronor.

21 :o) Statens pr iskon trollnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, sid. 66—69) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlö
ningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

121 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

17

22 :o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 69 och 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

26 000 kronor.

23:o) Statens sockernämnd. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 24) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Statlig lagerhållning m. m.

24 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning. Omkostnader för statlig inköps-

och försäljningsverksamhet. Omkostnader i samband med inköp och

inlösen av ved, m. m. Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid

vedavverkning. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 25—28) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Diverse.

25 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 29) föreslagit riksdagen i

fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

26 :o) Bearbetning av uppgifter örn fartygs positioner m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 86—88), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter örn fartygs

positioner m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 11.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

27 :o) Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 88—91), vilket innebär en med 65 000

kronor minskad medelsanvisning till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

28 :o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 91 och 92), vilket innebär,

att ifrågavarande anslag överföres från nionde till elfte huvudtiteln

och höjes med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder för ökad användning av

inhemskt motorbränsle m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

29 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, sid.

92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, dock att i

anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande

av huvudtitelns slutsumma.

30 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 93), vilket innebär en anslagsminskning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

31 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 93), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningsha
vare

i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett för
slagsanslag

av 1 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

19

32 :o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 93)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

Stockholm den 28 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Lindström,

Heiding, Andrén, Sven Larsson och friherre De Geer; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg

i Umeå, Isacsson, Holmdahl, Andersson i Södergård och Viklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
  2. Rskr. 1941:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1941/42 under riksstaten s. 1 i texten