Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållningsdepartementet.
1941-03-28 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1941:11, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållningsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1941 kl. 12 m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna
under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande
anslagen till folkhushållningsdepartementet.
(2:a avd.)
I det vid propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov
under budgetåret 1941/42 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden
för den 3 januari 1941 har departementschefen såsom
inledning till redogörelsen för de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret
1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande
anslagen till folkhushållningsdepartementet, lämnat en översikt över de ändringar
i krisorganisationen och dess verksamhet, som ägt rum sedan föregående
lagtima riksdag. Av denna översikt inhämtas bland annat:
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap har fått sin verksamhet
successivt inskränkt, och större delen av dess personal har överflyttats
till olika organ inom krisförvaltningen.
Till följd av olika Kungl. Maj:ts beslut har rikskommissionen sedan slutet
av december 1939 och fram till mitten av september 1940 huvudsakligen
fungerat såsom ett centralorgan för prövning av uppskovsärenden, vilka
ärenden handlagts å kommissionens uppskovsavdelning. Allmänna avdelningen
inom kommissionen har, förutom utförandet av tillfälliga uppdrag,
sysselsatts med att utarbeta översikter angående åtgärder på folkhushållningsområdet.
Från och med den 15 september 1940 har rikskommissionens
arbetsområde ytterligare beskurits. Sålunda har kommissionens uppskovsbeviljande
verksamhet övertagits av statens arbetsmarknadskommission,
samtidigt som kommissionens uppgifter rörande frågor om undantag från
tillämpningen av häst- och fordonsanskaffningslagen överförts till länsstyrelserna.
Statens bränslekommission har nybildats från och med den 1 juli 1940.
Denna kommission har trätt i stället för statens gengasnämnd, statens kolnämnd,
statens vednämnd samt bensin- och oljenämnden samt dessutom
övertagit industrikommissionens tidigare befattning med frågor rörande försörjningen
med bränsle och kraft. Bensin- och oljenämndens tidigare befattning
med frågor rörande försörjningen med smörjmedel har dock övertagits
av industrikommissionen.
Enligt den för bränslekommissionen gällande instruktionen (1940: 581)
bär kommissionen till uppgift att under Kungl. Majit handhava ledningen av
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami Nr 11. |
2
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
den under ledande utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen av
bränsleförsörjningen. Det åligger därjämte kommissionen att handlägga
frågor rörande gasgeneratorer för motordrift samt att, efter förordnande av
Kungl. Majit, omhänderhava den centrala drifttekniska ledningen av den
elektriska kraftproduktionen och distributionen samt av det tekniska samarbetet
mellan olika kraftföretag inom landet ävensom att handhava de övriga
uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen överlämnas.
I kommissionens uppgifter ingår att verkställa utredningar rörande landets
tillgångar och behov av bränslen samt att verka för importens upprätthållande
eller, enligt Kungl. Majits bestämmande, själv föranstalta om behövliga
inköp från utlandet samt de inköpta varornas fraktande till landet.
Därutöver åligger det kommissionen att planlägga och genomföra såväl åtgärder
för den inhemska bränsleproduktionens ordnande och bedrivande
som regleringar rörande den inre handeln med samt dispositionen över och
användningen av olika slag av bränslen. Produktionen och användningen
av ersättningsbränslen skola befrämjas och åtgärder för besparing och rationalisering
av bränsleanvändningen vidtagas. I prisfrågor har kommissionen
att verkställa erforderliga utredningar samt att, i den mån det ej förbehållits
Kungl. Majit eller annan myndighet, bestämma eller överenskomma
örn priser och övriga försäljningsvillkor beträffande sådant bränsle, som
underkastats statlig reglering. Slutligen skall kommissionen för tillgodoseende
av krigsmaktens behov av bränsle samverka med vederbörande militära
myndigheter.
Bränslekommissionen består av en ordförande och chef samt minst två
och högst sex ledamöter (för närvarande fyra). Inom bränslekommissionen
skola finnas —- förutom ett gemensamt kansli, omfattande en kameralbyrå,
ett sekretariat och en juridisk byrå — avdelningar, uppdelade på sektioner
och byråer för olika verksamhetsområden. För närvarande finnas inrättade
en planläggningsavdelning, en vedavdelning, en kolavdelning och en oljeavdelning.
Vid sidan av avdelningarna finnas två fristående byråer, nämligen
gengasbyrån och kraftbyrån. Vid kommissionens sida är såsom rådgivande
organ ställt bränslekommissionens råd.
Statens trafikkommission har från och med den 15 augusti 1940 övertagit
de uppgifter, som dessförinnan tillkommit transportkommissionen och sjöfartsnämnden.
Enligt gällande instruktion för trafikkommissionen (1940: 747) har kommissionen
att under Kungl. Majit handhava ledningen av den under rådande
utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen av landets trafikväsen,
däri inräknat jämväl trafiken mellan utrikes orter med svenska fartyg, ävensom
att handhava de övriga uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen
överlämnas. Kommissionen skall med uppmärksamhet följa den allmänna
utvecklingen inom trafikväsendet samt vidtaga eller hos Kungl.
Majit föreslå de åtgärder, vilka kommissionen därutinnan finner påkallade.
Till fullgörande av sina skyldigheter har kommissionen att utföra planläggning,
verkställa utredningar och giva de direktiv på trafikväsendets område,
som av förhållandena befinnas påkallade. Särskilda regleringsuppgifter ha
ålagts kommissionen i fråga om försörjningen med driv- och smörjmedel
för olika trafikmedel till vinnande av besparing och rationalisering i fråga
om användningen av dylika förnödenheter. För tillgodoseende av krigs
-
Statsutskottets utlåtande Nr 11. 3
maktens behov skall kommissionen samverka med vederbörande militära
myndigheter.
Trafikkommissionen skall bestå av en ordförande och chef samt minst två
och högst sex ledamöter (för närvarande fyra). Inom kommissionen skola
finnas, förutom ett gemensamt kansli, sektioner till det antal och med de
huvudsakliga verksamhetsområden, som Kungl. Maj:t bestämmer. För närvarande
finnas en sektion för ärenden rörande utrikes sjöfarten, en sektion
för ärenden rörande den inrikes sjöfarten och hamnarna, en sektion för
ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten samt en sektion för
ärenden rörande motorfordonstrafiken. Vid kommissionens sida är såsom
rådgivande organ ställt trafikkommissionens råd.
Även den lokala krisförvaltningen har undergått vissa förändringar.
I anslutning till omorganisationen av den centrala krisförvaltningen på
bränsleområdet hava de lokala organen på området erhållit en annan ställning.
Tidigare lödo under vednämnden lokala organ, ett för varje län (vedkontor),
med undantag för Stockholms stad och län samt Kristianstads och
Malmöhus län, vilka hade gemensamma vedkontor. Genom beslut den 28
juni har Kungl. Majit förordnat, att kristidsstyrelserna skola från den 1
augusti 1940 biträda kommissionen vid genomförandet av erforderliga åtgärder
för reglering av landets bränsleförsörjning. För handhavandet av
berörda uppgift skall ett bränslekontor inrättas vid envar kristidsstyrelse.
Efter de här angivna förändringarna inom krisförvaltningen finnas för
närvarande under folkhushållningsdepartementet följande centrala myndigheter
och krisorgan, nämligen
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,
konjunkturinstitutet,
statens reservförrådsnämnd,
statens krigsförsäkringsnämnd,
statens industrikommission,
statens bränslekommission,
statens livsmedelskommission,
statens handelskommission,
statens trafikkommission,
statens priskontrollnämnd och
statens sockernämnd.
Inom dessa organ utser Kungl. Majit alla befattningshavare i ledande
ställning och fastställer för dem jämte vissa andra chefstjänstemän särskilda
arvoden enligt bedömande från fall till fall. För övriga hos vederbörande
centrala krisorgan anställda befattningshavare gäller i flertalet fall av Kungl.
Majit fastställd löneplan, omfattande sju lönegrupper. För varje krisorgan
med fastställd löneplan har Kungl. Majit bestämt största antalet befattningshavare
inom de två högsta lönegrupperna (VI och VII) innefattande
befattningar såsom notarie, aktuarie, revisor och ingenjör respektive sekreterare,
förste aktuarie, förste ingenjör och byrådirektör. Antalet befattningshavare
den 15 december 1940 hos centrala krisorgan med av Kungl. Majit
fastställd löneplan framgår av följande tablå:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
Antalet befattningshavare den 15 december 1940 hos de centrala krisorganen
med av Kungl. Majit fastställd löneplan.
Lönegrupp i av Kungl.
Majit fastställd löneplan
I (175—275 kr./mån.)
II (225—325 kr./mån.)
III (275—375 kr./mån.)
IV (325—500 kr./mån.)
V (400—650 kr./mån.)
VI (550—800 kr./mån.)
VII (700—1 000 kr./mån.)
Befattningshavare med av
Kungl. Majit fastställda
arvoden................
Summa befattningshavare’
Krisorgan1
Industri-
kommis-
sionen
Bränsle-
kommis-
sionen
Livs-
medels-
kommis-
sionen
Handels-
kommis-
sionen
Trafik-
kommis-
sionen
Pris-
kontroll-
nämnden
48
13
83
48
7
2
29
41
32
11
4
1
6
20
11
8
—
2
7
3
12
3
2
1
36
26
17
10
5
7
12
14
10
4
1
1 * *
10
3
9
6
“
1
12
14
12
3
6
1
1G0
134
186
93
25
16
Efter den sålunda lämnade redogörelsen har departementschefen anfört:
Efter vad nu kunde bedömas, torde en organisation för handläggning av
de frågor, som nu ankomme på folkhushållningsdepartementet och därunder
lydande myndigheter, bliva erforderlig även under budgetåret 1941/42.
Ehuru organisationen av krisförvaltningen numera mäste anses hava vunnit
en viss stadga och även syntes vara i stort sett väl lämpad för verkställande
av hittills beslutade regleringsåtgärder, innebure detta icke att den
nuvarande organisationen kunde anses vara slutgiltigt uppbyggd. ^ I den man
krisen skärptes eller förhållandena eljest förändrades komme måhanda nya
utvidgningar eller omläggningar av organisationen att visa sig påkallade.
På sätt hittills skett torde det böra ankomma på Kungl. Majit att fatta erforderliga
beslut härom. Departementschefen förutsatte nu liksom föregående
år, att, därest förändringar av en eller annan art i krisorgamsationen
bleve genomförda, de anslag för olika ändamål, rörande vilka departementschefen
nu framlade förslag, finge tagas i anspråk för nära liggande
ändamål.
De gjorda beräkningarna av anslagen till de olika krisorganen vöre uppenbarligen
i hög grad osäkra med hänsyn till det ovissa i den framtida krisutvecklingen.
Som följd därav måste även granskningen av anslagsäskandena
nu bliva summarisk. I samband med att Kungl. Majit ställde erforderliga
medel till krisorganens förfogande borde därför en omsorgsfull
prövning av det aktuella medelsbehovet äga rum. Det torde vara lämpligt
att den tidrymd, för vilken medlen ställdes till förfogande, icke såsom hit
-
i För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och konjunkturinstitutet gäller
civila avlöningsreglementet. För reservförrådsnämnden, krigsförsäkringsnämnden och sockernämnden
har särskild löneplan ej fastställts.
* Tjänstgör 2 tim. per dag.
» Tillfälliga befattningshavare icke inberäknade.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
5
tills varit vanligt bestämdes till budgetåret utan begränsades till en kortare
tid, förslagsvis halvår.
Osäkerheten i bedömandet av för nästkommande budgetår förestående utgifter
vidlådde icke endast anslagsberäkningarna för krisorganen utan även
uppskattningen av de medel, som kunde bliva erforderliga för täckande av
kostnader för olika av krisen betingade åtgärder inom folkhushållningens
område. Avsevärda belopp torde komma att erfordras för sistnämnda ändamål.
Departementschefen erinrade i detta sammanhang om att för innevarande
budgetår anvisats betydande anslag i nu angivna syfte. Således hade
för regleringen av försörjningen med fettämnen avsetts ett belopp av
46 000 000 kronor, vilken summa inginge i det under nionde huvudtiteln
anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Vidare kunde påpekas att 1940 års urtima riksdag beviljat
34 000 000 kronor till Förmalningsersättningar under elfte huvudtiteln. Även
för reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter och andra varor
torde i fortsättningen erfordras särskilda medel. I nuvarande läge förelåge
icke någon som helst möjlighet att med tillförlitlighet beräkna kostnaderna
för nästkommande budgetår för åtgärder av här antydd art. Det syntes därför
lämpligt, att dessa kostnader finge bestridas från en särskild förskottsstat
för försvarsväsendet m. m., rörande vilken förslag längre fram torde
få föreläggas riksdagen.
I likhet med departementschefen vill utskottet understryka att, ehuru Utskottet.
organisationen av krisförvaltningen numera måste anses hava vunnit en
viss stadga och även synes i stort sett vara lämpad för verkställande av hittills
beslutade regleringsåtgärder, detta icke innebär att organisationen kan
anses slutgiltigt uppbyggd. Nya utvidgningar och omläggningar kunna i
den mån krisen skärpes eller förhållandena eljest förändras visa sig påkallade.
Det torde liksom hittills skett få ankomma på Kungl. Majit att fatta
beslut beträffande erforderliga förändringar i krisorganisationen. Departementschefen
har förutsatt att, därest dylika förändringar bliva genomförda,
de anslag, rörande vilka departementschefen framlagt förslag under elfte
huvudtiteln, finge tagas i anspråk för nära liggande ändamål. Utskottet har
icke funnit anledning till erinran häremot.
Beräkningarna angående anslagsbehoven för de olika krisorganen för
nästa budgetår äro —- såsom departementschefen framhåller — i hög grad
osäkra med hänsyn till det ovissa i den framtida krisutvecklingen. Till följd
härav har departementschefens granskning av anslagsäskandena måst bliva
summarisk. Det har givetvis under sålunda angivna förhållanden icke heller
varit möjligt för utskottet att bilda sig en bestämd uppfattning angående
den nu uppbyggda krisorganisationens ändamålsenlighet och effektivitet
eller huruvida de av Kungl. Majit för olika ändamål under elfte huvudtiteln
äskade anslagen äro lämpligt avvägda. Utskottet vill emellertid starkt understryka
departementschefens uttalande därom, att i samband med att Kungl.
Majit ställer erforderliga medel till krisorganens förfogande en omsorgsfull
6
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
prövning av de aktuella medelsbehoven bör äga rum. Utskottet utgår ifrån
att härvid alla de besparings- och rationaliseringsmöjligheter, som det statsfinansiella
läget kräver, bliva tillbörligen beaktade. Liksom departementschefen
anser utskottet det lämpligt, att den tidrymd, för vilken medlen ställas
till vederbörandes förfogande, icke såsom hittills bestämmes till budgetår
utan begränsas till en kortare tid, förslagsvis ett halvt år.
I detta sammanhang får utskottet erinra att 1940 års lagtima riksdag i
sin skrivelse nr 11 ifrågasatte, huruvida icke en närmare översyn av de principer,
som kommit i tillämpning beträffande bestämmandet av arvoden och
ersättningar vid krisorganen borde komma till stånd genom Kungl. Maj:ts
försorg, varvid syntes böra eftersträvas att ernå en begränsning av utgifter
för ifrågavarande ändamål till vad som kunde visa sig oundgängligen nödvändigt.
Enligt vad utskottet har sig bekant har nämnda översyn vidtagits
av Kungl. Maj:t. De nu utgående arvodena och ersättningarna hava blivit
föremål för utskottets granskning. Ehuru vissa av dessa förmåner måste
betecknas såsom förhållandevis höga har utskottet icke funnit sig böra resa
någon invändning mot desamma, i sådana fall, då vederbörande helt ställt
sin tid och arbetskraft till statens förfogande. I åtskilliga fall utgå emellertid
för uppdrag av bisysslekaraktär arvoden och ersättningar med tämligen
höga belopp. En viss reduktion av beloppen synes här kunna ifrågakomma,
och utskottet förutsätter, att Kungl. Majit vid den i utsikt ställda
omprövningen av medelsbehoven för nästa budgetår upptager detta spörsmål
till förnyat bedömande.
Vad utskottet sålunda i anledning av departementschefens inledningsvis
gjorda uttalanden anfört har utskottet härmed velat för riksdagen
omförmäla.
F olkliusliållningsdepartementet.
l:o) Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1, sid. 9 och 10), vilket innebär en anslagshöjning med
10 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
7
1. Avlöning till departementschefen...... kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ » 57 700
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.............. » 16 700
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ......................... » 58 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 200
Summa kronor 174 300;
b) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 174 300 kronor.
2:o) Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 2, sid. 11 och 12), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 16 500 kronor.
Krisförvaltningen.
3:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 12—21) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42, dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
24 200 kronor.
Den gällande personalförteckningen för rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap har följande utseende:
Tjänstemän å ordinarie stat:
Befattning Lönegrad
1 kanslichef ................................................. B 2
1 avdelningschef ............................................. B 1
1 sekreterare ................................................. A 26
1 aktuarie ................................................... A 21
1 kanslibiträde ............................................... A 7
1 kontorsbiträde .............................................. A 4.
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad jin 20:
l sekreterare ................................................ Eo 26.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
Avlöningsstaten för innevarande budgetår slutar på ett belopp av 66 900
kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagsminskning med
42 700 kronor.
Vissa riktlinjer för rikskonnnissionens verksamhet och organisation under
kristiden uppdrogos i 1940 års statsverksproposition under elfte huvudtiteln.
Med godkännande av vad däri föreslagits beträffande verksamheten under
budgetåret 1940/41 gjorde riksdagen i skrivelse nr 11 bland annat följande
uttalande.
Enligt den för rikskommissionen gällande instruktionen bestode kommissionen
av en ordförande och tio ordinarie ledamöter samt ett stort antal
extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som numera
tillkomme kommissionen och i betraktande av den organisation, som upprättats
för krisförvaltningen i dess helhet, ansåge riksdagen det knappast
motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen upprättliölles.
Riksdagen funne även kommissionens beteckning — rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap — numera oegentlig och ifrågasatte
huruvida de arbetsuppgifter, som ankomme på kommissionen, icke
lämpligen i stället borde anförtros åt andra organ, förslagsvis åt en fristående
institution för uppskovsärendenas centrala handläggning och åt
konjunkturinstitutet, till vilket kommissionens allmänna avdelning kunde
anknytas. Det finge anses böra ankomma på Kungl. Maj:t att i samband
med behandlingen av anslagsäskandena till 1941 års riksdag taga ifrågavarande
spörsmål under närmare omprövning.
Vidkommande kostnadsberäkningarna för rikskommissionen för budgetåret
1940/41 förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t hade för avsikt att vidtaga
en av förhållandena påkallad nedsättning av arvodet till kommissionens
ordförande.
Av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 3 januari
1941 inhämtas bland annat följande:
Genom beslut den 21 juni 1940 uppdrog Kungl. Majit åt särskilda sakkunniga
att verkställa utredning i de av riksdagen i dess ovannämnda skrivelse
nr 11/1940 berörda hänseendena. Dessa sakkunniga hava föreslagit vissa åtgärder,
vilka av Kungl. Majit vidtagits. Genom dessa har handläggningen av
ärenden rörande uppskov från militärtjänstgöring i händelse av mobilisering
eller förstärkt försvarsberedskap anförtrotts statens arbetsmarknadskommission,
varigenom man vunnit den fördelen, att avgörandet av dessa ärenden
förlagts till den myndighet, som har överblicken över arbetsmarknadsläget
i allmänhet.
De sakkunniga hava vidare understrukit vikten av att de erfarenheter, som
nu göras inom krisförvaltningen, tillgodogöras för ett framtida fullföljande
av det ekonomiska försvarsberedskapsarbetet samt hava därvid, efter att
hava framhållit, att intet av de för särskilda krisuppgifter inrättade krisorganen
syntes lämpat för denna uppgift, förordat, att detta arbete alltjämt
bibehölles inom rikskommissionen, varigenom ett underlag skulle kunna skapas
för en framtida beredskapsplanering. Detta arbete borde ankomma på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
rikskommissionens allmänna avdelning, vars överförande till annat krisorgan
således icke borde ifrågakomma. Någon rubbning av rikskommissionens
sammansättning eller ändring av dess namn syntes ej heller böra vidtagas.
De arbetsuppgifter, sorn efter de genomförda förändringarna skulle finnas
kvar för handläggning inom rikskommissionens kansli, kunde synas i och
för sig ej äga större omfattning än att de kunde anförtros åt annan myndighet,
till vilken de å allmänna avdelningen placerade befattningshavarna provisoriskt
överflyttades.
Frågan om bibehållandet under nuvarande kristid av rikskommissionens
allmänna avdelning kunde dock bedömas ur ett vidare perspektiv med avseende
fästat på möjligheten att utnyttja densamma för uppgifter, vilka
syftade till att, med begagnande av de tillfällen till värdefulla erfarenhetsrön,
som nu i rikt mått erbjöde sig, förbereda en framtida verksamhet på det ekonomiska
försvarsberedskapsområdet. En vik lig förutsättning för detta fortsatta
beredskapsarbete vore uppenbarligen, att man under den nu rådandekrisen
i möjligaste mån samlade erfarenheterna från samhällslivets olika
områden, i den mån dessa vore av intresse ur angivna synpunkt. Det syntes
också vara väsentligen utifrån en sådan uppfattning som det tidigare fattade
beslutet att rikskommissionen skulle utarbeta fortlöpande redogörelser för
de statliga kristidsåtgärderna på folkhushållningens område hade motiverats.
Vissa översikter angående krisens återverkan på olika sidor av landets
ekonomi hade redan offentliggjorts av konjunkturinstitutet. Dessa konjunkturrapporter
kunde dock icke anses ersätta de åt rikskommissionen uppdragna
redogörelserna för krisförvaltningen och krispolitiken. Medan i de förra översikterna
huvudvikten vore lagd på analysen av konjunkturförloppet, borde
de senare framför allt inriktas på att meddela sammanställningar av fakta,
varigenom kunde åstadkommas ett uppslagsverk till tjänst för de statliga och
kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda, vilka i framtiden
kunde lia anledning att göra sig förtrogna med de under kriget inträffade
förändringarna och av statsmakterna vidtagna åtgärder.
Ifrågasättas kunde, huruvida det vore möjligt att från någon av de successivt
upprättade krisorganisationerna vinna en bättre utsiktspunkt över det
aktuella läget och en intimare kontakt med de i krisförvaltningen verksamma
organen än vad den från det aktuella kristidsarbetet tämligen friställda
rikskommissionen rimligtvis kunde vara i stånd till. Det syntes
förhålla sig så, att de olika krisorganen, hur stora arbetsområden som än
vore dem anförtrodda, vore så specialiserade på sina särskilda uppgifter, att
man icke inom något av dem hade en mera fullständig överblick över hela
situationen. Konjunkturinstitutets aktiva krafter vore numera uppdelade på
olika institutioner, de flesta verksamma inom statens priskontrollnämnd.
Den enda under krisen upprättade organisationen, som kunde anses hava
beröring med hela arbetsfältet, vore statens informationsstyrelse. Huruvida
det skulle vara lämpligt att förlägga arbetet med redogörelsens utarbetande
lill informationsstvrelsen syntes emellertid tveksamt.
Det syntes emellertid böra övervägas, huruvida icke det arbete det här
gällde skulle kunna utvidgas på ett sätt, som gjorde detsamma mera fruktbärande
ur synpunkten att befrämja ett framtida fullföljande av det ekonomiska
försvarsberedskapsarbetet. Uppenbart vore, att de anbefallda redogörelserna
icke kunde innehålla på långt när allt som vore av värde att
få bevarat. Skulle de redovisa alla de erfarenheter, sorn under denna tid
10
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
gjordes, bleve de alltför omfattande, även om man holle sig blott till de
sidor av krisförvaltningen, som utan olägenhet kunde offentliggöras. Det
vöre emellertid tydligt, att det därutöver vore åtskilliga erfarenheter och
iakttagelser från krisförvaltningens olika arbetsområden, som det vore av
stort intresse att nu samla för att ställa till det fortsatta beredskapsarbetets
tjänst. Det nu pågående kriget hade trätt vårt land mycket närmare in på
livet än det föregående och hade på olika sätt skapat ett försörjningsläge,
som läte oss på ett nlycket påtagligt sätt göra oss förtrogna med viktigare
sidor av krigsekonomien och dess särskilda krav. Det förefölle då vara en
naturlig och betydelsefull uppgift för rikskommissionen att bidraga till att
de erfarenheter härutinnan, som nu gjordes i vårt land, såvitt möjligt samlades
och bevarades. Därigenom skulle arbetet på den ekonomiska försvarsberedskapens
område erhålla konkreta utgångspunkter för fortsatt planering.
Det vore enligt utredningsmännens uppfattning betydelsefullt, om rikskommissionen
redan nu inrättade sig för att genom tillvaratagande av aktuellt
material skapa underlaget för den framtida beredskapsplaneringen.
Vad sålunda anförts syntes giva vid handen, att ett överförande av rikskommissionens
allmänna avdelning till annat organ inom krisförvaltningen
för närvarande icke borde komma i fråga. Härför talade även det skälet,
att det med hänsyn till kontinuiteten i det ekonomiska beredskapsarbetet
borde vara ett intresse att för detta ändamål bevara en arbetande enhet.
Allmänna avdelningen borde i främsta rummet fullfölja det uppdrag den
redan erhållit genom utarbetande av de genom beslutet den 17 november
1939 anbefallda översikterna rörande de statliga kristidsåtgärderna m. m.
Arbetet på hithörande område borde därjämte utvidgas och kompletteras
genom inhämtande och sammanställande av erfarenhetsmaterial rörande det
pågående kristidsarbetet, som kunde förutses tjäna till upplysning och vägledning
vid framtida planläggningsarbete på den ekonomiska försvarsberedskapens
område.
I sitt tidigare återgivna uttalande i skrivelsen nr 11 hade riksdagen beträffande
själva kommissionen ifrågasatt en nedskärning av densamma samt
en ändring i dess benämning. Med anledning härav hava utredningsmännen
framhållit följande.
Själva rikskommissionen hade, alltsedan kommissionens verksamhet inskränkts,
ej vidare sammanträtt. Den kvarstode emellertid formellt oförändrad
till sin sammansättning med det undantaget, att för ett antal för viss
tid utsedda extra ledamöter mandattiden utgått den 30 juni 1940 utan att
åtgärder vidtagits för uppdragets förlängning eller för utseende av ny ledamot.
Även örn av kansliet blott återstode den allmänna avdelningen med dess
begränsade arbetsuppgifter, syntes klokheten bjuda att icke nu i övrigt rubba
den bestående organisationen. Här finge ock erinras örn det uppdrag, som
den 30 juni 1939 givits rikskommissionen alt verkställa utredning angående
omorganisation av kommissionen. Denna utredning vöre avsedd att fullföljas,
när frågan örn återupptagandet av rikskommissionens ordinarie arbetsuppgifter
bleve aktuell.
Med hänsyn till vad här anförts hade utredningsmännen icke ansett sig
böra föreslå vare sig någon rubbning i fråga örn rikskommissionens sammansättning
eller någon ändring av dess namn.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
11
Beträffande kommissionens ordförande har Kungl. Majit förordnat, att
denne från och med den 15 september 1940 skall för fullgörandet av sitt
ifrågavarande uppdrag äga åtnjuta ersättning i fonn av dagarvode efter
de grunder, som enligt kungörelsen den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser
angående kommittéer gälla för ordförande i kommitté.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:
De av de sakkunniga anförda synpunkterna hade ansetts giva vid handen,
att det avsedda insamlandet av erfarenhetsrön för kommande beredskapsplaneringar
lämpligen alltjämt borde ankomma på rikskommissionen och
dess allmänna avdelning. På sätt de sakkunniga förordat torde någon förändring
i kommissionens sammansättning eller dess benämning icke vara
påkallad.
Personalbehovet inom kommissionen kunde, sedan uppskovsavdelningen
från och med den 15 september 1940 överflyttats till arbetsmarknadskommissionen,
således begränsas till den å allmänna avdelningen tjänstgörande
kanslichefen och kanslibiträdet. För avlöningar åt dessa befattningshavare
beräknades 19 300 kronor, varjämte för tillfällig arbetshjälp borde avses ett
belopp av 1 500 kronor. I enlighet med av kommissionen gjord hemställan
borde ersättning till kommissionens ordförande och sammanträdesarvoden
till ledamöterna upptagas med 300 kronor för dagarvoden till ordföranden
och 800 kronor för arvoden åt ledamöterna eller tillhopa 1 100 kronor. För
rörligt tillägg slutligen kunde beräknas ett belopp av 2 300 kronor. Sammanlagt
kunde anslaget således uppskattas till (19 300+1 500+1 100+2 300=)
24 200 kronor.
Den nu gällande personalförteckningen för kommissionen syntes dock alltjämt
böra vara oförändrad. Avlöningarna till å denna förteckning upptagen
personal, vilken icke för närvarande tjänstgjorde inom rikskommissionen,
utginge från vederbörandes tjänsteställe och behövde alltså icke belasta kommissionens
avlöningsanslag. Ifrågavarande anslag borde bibehålla förslagsanslags
natur. Därigenom skulle möjliggöras en återgång till kommissionen
av nu avsedd personal, därest förhållandena skulle så påkalla.
Sedan huvuddelen av de arbetsuppgifter, som tidigare ankommit på rikskommissionen,
överflyttats till olika krisorgan, består kommissionens kansli
numera allenast av en allmän avdelning, upptagande en kanslichef och ett
kanslibiträde. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår,
har det ansetts lämpligt att insamlandet av erfarenhetsrön för kommande
beredskapsplaneringar alltjämt borde ankomma på rikskommissionen
och dess allmänna avdelning. Någon förändring i kommissionens sammansättning
eller dess benämning har icke synts departementschefen påkallad.
Vad själva rikskommissionen beträffar erinrade 1940 års lagtima riksdag
i sin skrivelse nr 11 att enligt den för kommissionen gällande instruktionen
bestode kommissionen av en ordförande och tio ledamöter samt ett stort
antal extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som
numera tillkomme kommissionen, och i betraktande av den organisation,
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
som upprättats för krisförvaltningen i dess helhet, ansåg riksdagen det knappast
motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen
skulle upprätthållas. Riksdagen fann även kommissionens beteckning —
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap — numera oegentlig.
Vad riksdagen sålunda uttalat har enligt utskottets mening ytterligare accentuerats,
sedan kommissionens uppskovsavdelning från och med den 15 september
1940 överförts till arbetsmarknadskommissionen och inom kommissionens
kansli för närvarande allenast den allmänna avdelningen upprätthålles.
Utskottet får framhålla, att rikskommissionen enligt vad av ovannämnda
statsrådsprotokoll framgår den 30 juni 1939 anbefallts verkställa utredning
angående omorganisation av kommissionen. Denna utredning vore avsedd
att fullföljas först när frågan om återupptagandet av kommissionens ordinarie
arbetsuppgifter bleve aktuell. Enligt utskottets mening synas hittills
vunna erfarenheter otvetydigt hava givit vid handen att en organisation, uppbyggd
efter väsentligen andra riktlinjer än dem som varit bestämmande för
rikskommissionens utformning, kräves för ett framtida övertagande av verksamheten
på det ekonomiska försvarsberedskapsområdet. Utskottet finner
därför skäl tala för att en utredning härom i god tid kommer till stånd och
ifrågavarande organisation planlägges i syfte att underlätta en avveckling
av den nuvarande krisorganisationen, när förhållandena så medgiva. I avvaktan
på att resultatet av nämnda utredning föreligger torde den nu gällande
personalförteckningen för rikskommissionen i enlighet med departementschefens
förslag alltjämt böra bibehållas oförändrad.
Utskottet har beträffande den nuvarande allmänna avdelningen vid kommissionen
icke kunnat undgå att finna kostnaderna för densammas upprätthållande
förhållandevis höga i betraktande av de begränsade uppgifter, som
ankomma å avdelningen. Utskottet anser sig böra ifrågasätta huruvida icke
kanslichefen och kanslibiträdet kunde överföras förslagsvis till folkhusliållningsdepartementet
och därstädes utnyttjas jämväl för andra arbetsuppgifter
än dem nu åliggande. Denna fråga torde böra bliva föremål för Kungl.
Maj:ts närmare omprövning.
Emot de under denna punkt gjorda anslagsberäkningarna har utskottet
ej funnit något att erinra.
Utskottet får, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1941/42:
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
13
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................... kronor 19 300
2. Arvoden till kommissionens ordförande
och ledamöter, förslagsvis .......... » 1 100
3. Avlöningar till tillfälligt anställd perso
nal
.............................. » 1500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2 300
Summa kronor 24 200;
b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 24 200 kronor.
4:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, sid. 21 och 22), vilket innebär
en anslagsminskning med 18 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 kronor.
5:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, Sid. 22—24), vilket innebär uppförande av ett förslagsanslag
med nominellt belopp för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår, varunder
institutets personal beräknas liksom nu vara sysselsatt vid andra
verk och avlönas medelst anslag till dessa verk, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
6:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, sid. 24), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 3 000
kronor.
7:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 24), vilket innebär, att anslaget för
14
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
Utskottet.
nästa budgetår liksom för det innevarande uppföres med ett nominellt belopp
av 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
8:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 24—26), vilket innebär, att ett särskilt anslag
uppföres för ifrågavarande ändamål, vilket för närvarande tillgodoses genom
anvisande av medel från förslagsanslaget till Statlig lagerhållning:
Statens reservförrådsnämnd, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
175 000 kronor.
9:o) Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 26 och 27), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
10:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
10, sid. 27—35) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1 011 000 kronor.
Genom beslut den 23 augusti 1940 föreskrev Kungl. Majit, att för bestridande
av industrikommissionens utgifter för avlöningar finge tagas i anspråk
högst 863 000 kronor. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär
en höjning av de för kommissionen beräknade anslagsmedlen med 148 000
kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj-.ts ifrågavarande
förslag och hemställer förty,
att riksdagen må till Statens industrikommission: Avlö
ningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
1 011 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
15
liro) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 11, sid. 35—38) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens industrikommission: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
12:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 12, sid. 38—42) får utskottet, som beträffande bränslekommissionens
uppgift hänvisar till den inledningsvis lämnade redogörelsen,
hemställa,
att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
925 000 kronor.
13:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 13, sid. 42—44) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
405 000 kronor.
14 :o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 44—49), vilket innebär en höjning med 76 000
kronor av de för kommissionens personal avsedda anslagsmedlen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
1 093 000 kronor.
15:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 49—52), vilket innebär en höjning av de för
kommissionens omkostnader beräknade anslagsmedlen med 1 426 000 kronor,
huvudsakligen belöpande på kostnader för tryckning av ransoneringskort
o. dyl., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 1 680 000 kronor.
16:o) Kristidsstyrclscrna m. m.: Avlöningar. Kristidsstyrelscrna m. m.:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 16 och 17) före
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
slagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande
en av herr E. Hansson i Vännäsby m. fl. väckt motion II: 172 avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
17:o) Statens handelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 60—62), vilket innebär en anslagshöjning
med 23 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelskommission: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
430 000 kronor.
18:o) Statens handelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 62 och 63), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelskommission: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
117 000 kronor.
19:o) Statens trafikkommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, sid. 63—65) får utskottet, som beträffande trafikkommissionens
uppgifter hänvisar till den inledningsvis lämnade redogörelsen,
hemställa,
att riksdagen må till Statens trafikkommission: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
210 000 kronor.
20 :o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 65 och 66) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens trafikkommission: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
80 000 kronor.
21 :o) Statens pr iskon trollnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, sid. 66—69) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlö
ningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
121 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
17
22 :o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 69 och 70) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
26 000 kronor.
23:o) Statens sockernämnd. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 24) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statlig lagerhållning m. m.
24 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning. Omkostnader för statlig inköps-
och försäljningsverksamhet. Omkostnader i samband med inköp och
inlösen av ved, m. m. Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid
vedavverkning. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 25—28) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Diverse.
25 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 29) föreslagit riksdagen i
fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
26 :o) Bearbetning av uppgifter örn fartygs positioner m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 86—88), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter örn fartygs
positioner m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 11.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
27 :o) Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 88—91), vilket innebär en med 65 000
kronor minskad medelsanvisning till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
28 :o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 91 och 92), vilket innebär,
att ifrågavarande anslag överföres från nionde till elfte huvudtiteln
och höjes med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Åtgärder för ökad användning av
inhemskt motorbränsle m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
29 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, sid.
92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, dock att i
anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.
30 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 93), vilket innebär en anslagsminskning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
31 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 93), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningsha
vare
i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett för
slagsanslag
av 1 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
19
32 :o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 93)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
Stockholm den 28 mars 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Lindström,
Heiding, Andrén, Sven Larsson och friherre De Geer; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg
i Umeå, Isacsson, Holmdahl, Andersson i Södergård och Viklund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten
- Rskr. 1941:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1941/42 under riksstaten s. 1 i texten