Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 194lj 42, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1941-11-07 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:225, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 194lj 42, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

1

Nr 225.

Ankom till riksdagens kansli den 7 november 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 194lj

42, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

(4:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjätte huvudtiteln.

1 :o) Bidrag till byggande av bro över Dalälven vid Överboda. I propositionen

nr 305 har Kungl. Majit (bilaga 4, punkt 1, sid. 53—57 av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 17 oktober 1941) föreslagit riksdagen medgiva, att av det å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till bidrag

till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar (B) må till bidrag till byggande av bro över Dalälven vid

Överboda disponeras ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

I skrivelse till väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen den 13 februari 1941 bar

chefen för försvarsstaben anfört, att det ur riksförsvarets intresse vore önskvärt,

att en bro över Dalälven komme till stånd snarast möjligt, då Carl

XIIIis bro icke kunde upptaga den militära trafik, som måste kunna framföras

på kustlandsvägen. Vidare vore det ett militärt önskemål, att sistnämnda

bro bibehölles som reservförbindelse.

Under framhållande att behovet av en ny bro över Dalälven vore såväl ur

allmän samfärdselsynpunkt som av militära skäl trängande har väg- och

vattenbgggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 juni 1941 hemställt, att Kungl.

Majit måtte till styrelsens förfogande för byggande av ny bro över älven

vid Överboda jämte tillfartsvägar ställa ett belopp av 1,710,000 kronor till

förfogande.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 1 september 1941 anfört,

bland annat, att därest förhållandena under åren 1943—1944 skulle nödvändiggöra

upprätthållandet av en försvarsberedskap, jämförlig med den nu

rådande, eller medföra Sveriges indragande i krig en inskränkning under

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 225- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

längre tid av trafiken över Dalälven i anslutning till kustlandsvägen kunde

innebära väsentliga olägenheter. Försvarsstabschefen hemställde därför, all

statsbidrag till byggande av ny bro måtte i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning beviljas i sådan ordning, att bron kunde

färdigställas senast under sommaren 1943.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Rikshuvudvägen Stockholm—Uppsala—Gävle går vid Älvkarleby över Dalälven

a den under åren 1814—ISIG uppförda, s. k. Carl XIII:s bro. Såsom av

det föregående Damgar är bron i bristfälligt skick, och det är enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar endast fråga örn några få år, innan

man av trafiksäkerhetsskäl nödgas ytterligare skärpa de för bron gällande

belastningsföreskrifterna, vilka redan nu äro ganska stränga. Närmaste bro

över älven med erforderlig bärförmåga för den tyngre trafiken är belägen vid

Gysinge, icke mindre än 50 km uppströms Älvkarleby. Ur allmän trafiksynpunkt

synes det sålunda vara påkallat att snarast låta uppföra en ny bro

för att bereda trafiken å huvudleden Stockholm—Gävle en nöjaktig förbindelse

över Dalälven. En sådan är därjämte ur riksförsvarets svnpunkt av

stor betydelse.

Det förslag, till vars utförande länsstyrelsen förpliktat vägdistriktet, innebär,

att bron skulle förläggas vid Överboda omkring 1 km uppströms den

där befintliga hängbron samt att omläggning skulle ske av rikshuvudvägen

Stockholm—Gävle med en ny sträckning Stallmon—Älvkarleby—Östanå—

Överboda Skogslund. Bron skulle byggas i fyra spann samt erhålla en

längd av 249 meter och en bredd av 12 meter. Kostnaderna för företaget

hava ursprungligen beräknats till 1,090,000 kronor men hava på grund av

sedermera inträffade prisstegringar måst uppräknas till 1,900,000 kronor. Av

detta belopp hänföra sig 1,350,000 kronor till brobygget och 550,000 kronor

till väganläggningarna.

Jag har icke något att erinra mot att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag statsbidrag utgår till företaget med 90 procent av kostnaderna,

eller 1,710,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att medel till brobygget

skulle utgå av det å lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade

reservationsanslaget (B) till bidrag till byggande och förbättring av vissa

för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar. Då förutsättningarna för disposition

av detta anslag nied hänsyn till dess karaktär av arbetslöshetsanslag

icke torde för närvarande vara för handen, kan anslaget icke utan riksdagens

medgivande tagas i anspråk för detta ändamål. Då det å riksstaten för

innevarande budgetår anvisade broanslaget i sin helhet torde erfordras såsom

bidrag till andra, mindre broföretag, förordar jag, att riksdagens be

myndigande inhämtas att av förutnämnda B-anslag till ifrågavarande broföretag

disponera ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Uppsala läns norravägdistrikt

bör överenskommelse träffas örn arbetets utförande genom styrelsens försorg,

därvid vägdistriktet bör förbinda sig att dels bidraga till kostnaderna för förétaget

med 10 procent och dels utan kostnad till styrelsens förfogande ställa

för föietagets genomföiande erforderlig mark. Det torde få ankomma på vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att avgöra, örn företaget skall utföras i styrelsens

egen regi eller på entreprenad. Jag förutsätter, att vid företagets utförande

samråd äger rum med vederbörande myndigheter i frågor av militär

natur samt med arbetsmarknadskommissionen i fråga om anskaffande av

arbetskraft.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

3

Av handlingarna framgår, att nuvarande bron vid Älvkarleby över Dalälven

— Carl XIll:s bro kallad oell anlagd åren 1814—ISIG — äger otillräcklig

bärighet. Rörelser och formförändringar i brokonstruktionen lia iakttagits,

vilka torde nödvändiggöra ytterligare inskränkningar i högsta tillåtna

hjultrycket redan inom den närmaste tiden. Åtgärder för förstärkning av

bron ha övervägts men befunnits icke vara ekonomiskt försvarliga. Då stora

rikshuvudvägen från Uppsala till Gävle och vidare norrut går fram över

bron, anses en ny bros byggnad även ur militära synpunkter trängande.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Majrts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att av det å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

till bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar (B) må till bidrag

till byggande av bro över Dalälven vid Överboda disponeras

ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

2:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 2, sid. 58—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Med skrivelse den 8 oktober 1941 har besparingsberedningen överlämnat

en promemoria med yttrande och förslag angående arbetsstudier å vägunderhållets

område, vilket förslag väg- och vattenbyggnadsstgrelsen i utlåtande

den 14 oktober 1941 tillstyrkt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Inom andra arbetsområden än industrien ha arbetsstudier i vårt land hittills

bedrivits endast i jämförelsevis ringa omfattning. Erfarenheterna från

icke industriellt betonade verksamhetsområden, inom vilka arbetsstudier

förekommit, ha emellertid, i den mån resultaten äro kända, givit vid handen,

att fördelar av betydenhet kunna påräknas av dylika studier även då fråga

är om arbeten av mera blandad natur.

På grund av de skiftande förhållanden, under vilka vägunderhållsarbetet

i allmänhet bedrives, erbjuder måhända detta arbete icke fullt samma möjligheter

till rationaliseringar genom arbetsstudier som arbeten exempelvis

inom skogsbruket och vid statens vattenfallsverks linjebyggnader, där dylika

studier med framgång bedrivits. Jag anser emellertid i likhet med besparingsberedningen,

att icke oväsentliga direkta och indirekta besparingar

skola kunna vinnas genom rätt anordnade arbetsstudier vid vägunderhållsarbetet.

Utgifterna för vägunderhållet äro nämligen av den storleksordningen,

att även en procentuellt sett mycket måttlig minskning av den sammanlagda

utgiftssumman innebär besparing av icke obetydliga belopp. Jag vill därför

tillstyrka besparingsberedningens nu föreliggande framställning örn anord
-

UtskoUet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

Utskottet.

Utskottet.

nande av arbetsstudier å vägunderhållets område. För att resultatet av arbetet

ej skall fördröjas onödigt, anser jag det angeläget, att studierna påbörjas

sa snart som möjligt.

Jämväl utskottet har ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag, avseende

att genom arbetsstudier vid vägunderhållsarbetena undersöka möjligheterna

att begränsa hithörande kostnader. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

3:o) Bidrag till provning av E-cement m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

3, sid. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till provning av E-cement

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Genom beslut den 28 juni 1941 anbefallde Kungl. Majit — på framställning

av statens industrikommission, vilken framställning föranletts av betongdefegerade

av år 1940 — statskontoret att av det å förskottsstaten för

försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 uppförda förskottsanslaget till engångsanskaffning

av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen utbetala ett belopp av högst 45,000 kronor, att

av styrelsen disponeras för provning av E-cement m. m. Täckning av detta

belopp äskas nu av riksdagen.

E-cement (ersättningscement) är en ny typ av cement, som förts i marknaden

för att minska den stora kolförbrukning, som cementtillverkningen

normalt drager. I sådant syfte ingår i E-cementen en betydande extra tillsats

av exempelvis sandsten eller masugnsslagg, vilken tillsats verkar som utdrygningsmedel,

i det att hållfastheten ej minskas i samma proportion som

den extra tillsatsen.

Med tillstyrkande av förslaget om beredande av täckning för ifrågavarande

till provningar av E-cement redan förskottsvis beviljade anslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till provning av E-cement m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

5

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

4:o) Komplettcringsarbeten å det permanenta telefonnätet. Kungl. Maj:t

har (bilaga 12, punlit 1, sid. 121 och 122) föreslagit riksdagen att till Kompletteringsarbeten

å det permanenta telefonnätet a tillåggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 251,300 kronor.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande hemliga handlingarna,

får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kompletteringsarbeten å det permanenta

telefonnätet å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 251,300 kronor.

5:o) Transportabla överdragsstationer m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Transportabla överdragsstationer

m. m. å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 438,000 kronor.

6:o) Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, sid. 122 och 123) hemställt, att riksdagen må dels medgiva, att till

luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket må utöver tidigare för ändamålet

medgivna belopp disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp

av högst 300,000 kronor; dels ock till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket

å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av ett av telegrafstyrelsen gjort förslag och under erinran

att till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket ett belopp av

sammanlagt 3,420,000 kronor ställts till telegrafstyrelsens förfogande har departementschefen

anfört följande.

Då de av telegrafstyrelsen föreslagna åtgärderna för att ytterligare stärka

luftskyddsberedskapen vid telegrafverket äro av stor betydelse såväl ur personalskyddssynpunkt

som för förbindelseväsendets säkerställande i händelse

av krig, vill jag giva min anslutning till den föreliggande framställningen.

Av det äskade anslaget å 1,300,000 kronor synes det belopp å 300,000 kronor,

som avser splitterskydd, böra bestridas av telegrafverkets driftmedel,

medan det återstående beloppet lämpligen bör anvisas såsom anslag å kapitalbudgeten.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

w Statsutskottets utlåtande Nr 225.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket

må utöver tidigare för ändamålet medgivna belopp

disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp av

högst 300,000 kronor;

b) till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

7:o) Bangårdsarbeten i Ånge m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 4, sid. 123—125), vilket avser vissa omläggningsarbeten å

Änge bangård för att underlättta godstågsrörelsen därstädes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa eli

reservationsanslag av 350,000 kronor.

8:°) Telefonanläggningar m, m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, sid. 125 och 126), vilket avser beredande av bättre bombskydd

för telefonanläggningarna å statens järnvägars stationer, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

9:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 6, sid. 127), vilket avser anskaffning av ytterligare två

transportabla transformatorer för den elektriska tågdriften, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 850,000 kronor.

10:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med tillstyrkande av

Kungl. Majrts förslag (punkt 7, sid. 127—130), vilket avser ytterligare försvarsberedskapsåtgärder

beträffande statens järnvägars elektriska överföringsledningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

7

liro) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 8, sid. 130—134) föreslagit

riksdagen att till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 7,800,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1941 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel för anskaffning av godsvagnar. Järnvägsstyrelsens sålunda

framlagda anskaffningsprogram, som avser det mest oundgängliga

behovet, innebär, att under närmaste året minst omkring 1,250 godsvagnar

skulle beställas. Av kostnaderna för detta antal, tillhopa 16,900,000 kronor,

förutsättas omkring 5,700,000 kronor, avseende omkring 430 vagnax-, därav

160 slutna och 270 öppna, skola bestridas av föi-nyelsefondsmedel, medan

återstående belopp, 11,200,000 ki-onor, skulle utgå av anslagsmedel å kapitalbudgeten.

Av sistnämnda belopp skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag

5.600.000 kionor, motsvarande kostnaderna för omkring 450 godsvagnar,

därav 100 slutna och 350 öppna, anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår och återstoden å riksstaten för nästa budgetår.

Departementschefen anför att han beträffande vagnverkstädernas kapacitet

under hand inhämtat, att dessa, därest de inom den närmaste tiden erhölle

beställningar, skulle under tiden fram till den 1 juli 1942 kunna åtaga

sig tillverkning av 200 öppna godsvagnar utöver de vagnai-, för vilka kostnaderna

enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle bestridas av anslag å tillläggsstaten

och av föi-nyelsefondsmedel. Vid dylikt förhållande har han ansett

det angeläget, att medel redan nu anvisas för anskaffning av ytterligare

200 vagnar. Då kostnaderna för dessa kunna beräknas till 2,200,000 kronor

skulle å tilläggsstaten behöva anvisas ett anslag av 7,800,000 kronor. Departementschefen

har i övrigt anfört bland annat följande.

På grund av den alltsedan krigsutbrottet rådande bristen på godsvagnar

vid statens järnvägar ha statsmakterna vid skilda tillfällen anvisat betydande

anslag till anskaffning av nya godsvagnar. Sålunda uppgå anslagen å kapitalbudgeten

till detta ändamål för budgetåren 1939/40—1941/42 till sammanlagt

över 24 milj. kronor, motsvarande en nyanskaffning av närmare

2.000 vagnar. Hela godsvagnpax-ken kan för närvarande uppskattas till omkring

22,000 vagnar. Då godstrafiken ökat avsevärt mer än vad som motsvarar

godsvagnparkens kapacitetsökning, föreligger emellertid alltjämt en

högst betydande vagnbrist. Att statens järnvägar kunnat i den omfattning

som skett avveckla godstrafiken beror bland annat på de åtgärder av skilda

slag, som järnvägsstyrelsen vidtagit i syfte att utnyttja vagnarna på mest

effektiva siitt.

Godsti-afiken vid statens järnvägar ökas alltjämt, och det är anledning antaga,

att — i den män krisförhållandena skärpas — kraven på ökade transportmöjligheter

å statens järnvägar komma att än mer stegras. Härvidlag

torde särskilt böra framhållas statens järnvägars sloi-a betydelse för lösande

av de svåra transportproblem, som uppkommit i samband med den pågående

omställningen av landets bränsleförsörjning. Vidare bör erinras, att ytterligare

inskränkningar i motortrafiken kunna bliva nödvändiga på grund

av de ökade försörjningssvårigheterna med olja och gummiringar, vaiigenom

en övergång i än större omfattning än hittills från landsvägstransporter till

järnvägstransporter blir erforderlig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

Utskottet.

Jag är medveten om att en fortsatt ökning av statens järnvägars godsvagnpark

kan komma att medföra, att densamma för relativt lång tid kan

bliva överdimensionerad för normala trafikförhållanden. De ekonomiska betänkligheter,

som i anledning härav onekligen måste hysas, torde man emellertid

i nuvarande läge nödgas bortse från. Skola de för försvaret och folkförsörjningen

viktiga transportproblemen kunna av statens järnvägar lösas

i stort sett tillfredsställande, torde det nämligen vara ofrånkomligt, att ytterligare

anskaffning av nya godsvagnar sker, i den mån tillverkningskapaciteten

medgiver detta. Det må i detta sammanhang framhållas, att överdimensioneringens

omfattning i viss grad kan antagas minskas till följd av

dels att en förhållandevis stor utrangering av äldre godsvagnar torde bliva

ofrånkomlig efter den nuvarande krisens slut på grund av det onormala slitaget

å materielen under nu rådande högtrafik och dels att i samband med

förstatligande av enskilda järnvägar behov torde föreligga att i relativt stor,

utsträckning ersätta äldre omoderna vagnar med nya.

Statens järnvägars godsvagnpark för fraktdragande trafik bestod den 1

oktober 1941 av 24,957 vagnar, varav 3,783 malmvagnar.

Med all sannolikhet torde en nedgång i statens järnvägars behov av godsvagnar

vara att förutse, när normala förhållanden åter inträda. Tvekan

torde kanske under sådana omständigheter och med tanke även på nuvarande

materialbrist kunna göra sig gällande inför ifrågavarande anskaffningsprogram.

Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört har

utskottet emellertid ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

7,800,000 kronor.

12 :o) Tankvagnar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

9, sid. 134 och 135) om täckning av en såsom brådskande ansedd medelsanvisning

för anskaffning av tankvagnar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tankvagnar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,250,000 kronor.

13:o) Kraftstation i Midskogsforscn. Kungl. Majit har (punkt 10, sid.

135—141) föreslagit riksdagen att till Kraftstation i Midskogsforsen å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941142 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 21 augusti 1941 föreslagit, att arbetet

för utbyggnad av en ny större kraftstation omedelbart påbörjas. Styrelsens

undersökningar om den nya kraftstationens förläggning lia resulterat

i att den övre delen av fallsträckan mellan ljusvattnet och Gesundasjön

i Indalsälven (nedanför Storsjön) borde utbyggas, därvid Skärhällsforsen,

Midskogsforsen och en del av Näveredeforsen skulle utnyttjas. Den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

9

fallhöjd, som skulle tagas i anspråk, uppgår till 29 meter, eller samma fallhöjd

som i Stadsforsen. Ehuru vattentillgången i denna del av Indalsälven

något understiger vattenmängden i Stadsforsen, skulle emellertid, därest vissa

ytterligare vattenregleringar under de närmaste åren genomfördes, den nya

stationen kunna utbyggas för ungefär samma vattenmängd, som den för vilken

Stadsforsen är utbyggd, eller omkring 350 kubikmeter per sekund.

Bruttoenergimängden med stationen utbyggd med två turbinaggregat är

beräknad till 600 milj. kWh per år. Därest arbetet å kraftstationen påbörjas

snarast, torde stationen kunna tagas i bruk redan under år 1944. Kostnaderna

för anläggningen äro vid nu rådande prisläge beräknade till 32.5 milj.

kronor. Av detta belopp skulle för arbetenas igångsättande omedelbart behöva

anvisas 6 milj. kronor, medan för nästa budgetår ett belopp av 12 milj.

kronor skulle erfordras.

Departementschefen har, med framläggande av en allmän beräkning av

den framtida sannolika kraftförbrukningen inom statens vattenfallsverk, anfört

bland annat följande.

Utgår man från här angivna prognos för det blivande kraftbehovet, skulle

kraftförsörjningen med de nya krafttillskott, som enligt nuvarande utbyggnadsprogram

tillkomma, kunna antagas vara tryggad under de närmaste två

å tre åren, ehuru temporära svårigheter kunna uppstå i händelse av ogynnsamma

vattenförhållanden. Skulle däremot kriget fortsätta efter nämnda tid

och man sålunda måste räkna med fortsatt stegring av kraftbehovet, komma

svårigheter att uppstå att med nu tillgängliga kraftkällor och redan pågående

utbyggnader tillgodose landels kraftbehov. Det är alt förvänta, att dessa

svårigheter komma att bliva allt större, ju längre kriget varar, ökad tillgång

å kraft utgör nämligen en viktig förutsättning för den omställning mot

självhushållning inom olika områden av samhällslivet, som framtvingas genom

begränsningen av importmöjligheterna, särskilt å bränsleförsörjningens

område. Skulle å andra sidan kriget upphöra tidigare än nu sagts, torde

kraftbehovet under den därpå närmast följande tiden antagas kunna väl tillgodoses

redan med nuvarande och under utbyggnad varande kraftverk. Ett

färdigställande inom närmaste treårsperiod av en ny större kraftstation skulle

under dylika förhållanden icke vara behövligt. Det behöver icke framhållas,

att kostnaderna för en utbyggnad under nuvarande krisperiod med all sannolikhet

komma att ställa sig avsevärt högre än örn arbetet skedde under en

fredsperiod.

Med hänsyn till den ovissa framtidsutvecklingen anser jag det icke vara

försvarligt att nu underlåta att vidtaga åtgärder i syfte att, sett på längre

sikt, trygga vårt lands kraftförsörjning. Den ekonomiska uppoffring, som

ett utbyggande i förtid av en ny kraftstation kan medföra, anser jag i likhet

med vattenfallsstyrelsen böra betraktas såsom en försäkringspremie, avsedd

att skapa ökad trygghet för att landets kraft- och bränsleförsörjning

skall kunna på bästa sätt tillgodoses även under ogynnsamma yttre förhållanden.

Det synes vidare böra framhållas, att erfarenheten från förkrigsåren

visat, att efterfrågan på kraft även under normala förhållanden i allmänhet

avsevärt överstigit de i förväg gjorda beräkningarna, .lag förutsätter

emellertid, alt därest ändrade förhållanden under arbetets gång skulle inträffa,

som medföra, all tidpunkten, då en ny kraftstation behöver tagas i

anspråk, kan framflyttas, takten i ulbvggnadsarbetena i möjligaste mån anpassas

efter det ändrade läget.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 225.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

l:l# kottet.

I allt väsentligt som en direkt följd av kriget har kraftförbrukningen inom

landet under de senaste åren avsevärt stegrats. Såsom i detta avseende

för statens vattenfallsverks del belysande må nämnas, att vid de statliga

kraftverken — vilka bestrida omkring en tredjedel av landets försörjning

med elektrisk energi — kraftförbrukningen mellan budgetåren 1938/39

och 1940/41 ökades från 2,838 till 3,306 miljoner kilowattimmar. Denna

stegring, vilken haft sin motsvarighet även för de icke-statliga kraftverkens

del, har sammanfallit med en tid av osedvanligt ogynnsamma nederbördsförhållanden

och en därav följande genomsnittligt sett otillräcklig vattentillgång

vid landets kraftverk, vartill som en ytterligare ogynnsam faktor kommit

nödvändigheten att under nuvarande bränsleknapphet anlita kraftverkens

ångreserver långt mindre än vad som normalt är brukligt.

Vad statens vattenfallsverk beträffar pågick redan vid krigsutbrottet i forcerad

takt utbyggnaden av ett flertal kraftverk, vilka numera efterhand hunnit

tagas i bruk. Tack vare dessa nya kraftverk samt också tack vare vissa

provisoriska vattenregleringar, har trots de ogynnsamma förhållandena i övrigt

statens vattenfallsverk kunnat ej endast tillgodose de egna konsumenternas

kraftbehov utan även bistå andra av landets kraftproducenter med

vissa energileveranser. Erinras må i detta sammanhang, att hela landets

kraftförsörjning allt sedan krigsutbrottet varit ställd under en gemensam

ledning, som vid sina dispositioner kunnat räkna med ett redan utbyggt,

hela landet omfattande samt de olika kraftcentralerna, oavsett dessas ägare,

sammanknytande stamlinjenät.

Ytterligare statliga kraftverksbyggnader (vid Kattstrupeforsen, Trollhättan

och Torpshammar) pågå för närvarande och beräknas inom närmaste tiden

bliva färdigställda. Normalt sett och med tanke på ett omsider inträffande

efterkrigsläge borde alltså energiförsörjningen för statens vattenfallsverks

del kunna anses jämförelsevis väl tillgodosedd. Vid en framtidsbedömning

bör man dock hålla i minnet, att inom den elektriska kraftproduktionen en

produktionsnivå, som en gång uppnåtts, i allmänhet visat sig kunna bilda

utgångsläge för nya stegringar och därav föranlett behov av nya utbyggnader.

Den ökning i energiåtgång, som ägde rum under världskrigsåren

1914—1918, åtföljdes sålunda, efter en mycket tillfällig tillbakagång under

år 1921, av en ny kraftig uppgång av landets energiförbrukning.

Om alltså efterkrigsläget ur kraftförsörjningssynpunkt ställer sig ytterst

svårbedömligt kan med större sannolikhet förutses en i förhållande till de

växande behoven mindre gynnsam kraftförsörjning om kriget fortsätter en

längre tid; detta gäller i all synnerhet örn avspärrningen också framgent blir

av samma även för krigsförhållanden utomordentliga skärpa som för närvarande.

Att märka är att tillgången till elektrisk energi utgör en av de mera

elementära förutsättningarna för den nya inhemska ersättningsproduktion

på främst det kemiska området, vartill landet i ett fortsatt avspärrningsläge

lärer i allt högre grad få lita.

Med tanke närmast på dylika svårigheter under ett fortsatt längre krig har

förslaget om en ny kraftverksanläggning vid Midskogsforsen i Indalsälven

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225. H

framlagts. Kraftverket beräknas bliva driftfärdigt under år 1944. Det bör

emellertid ej förbises, att i anläggningen ingå betydande kvantiteter järn och

cement, varå knapphet råder och varav särskilt cementen för sin tillverkning

drager stora kvantiteter av ett så svåranskaffat bränsle som stenkol. Verkställda

beräkningar visa dock, enligt vad utskottet övertygat sig örn, att dessa

svårigheter på materialanskaffningens område kunna övervinnas.

Uppenbarligen bör vid ett anläggningsföretag sådant som det, varom här

är fråga, avseende fästas vid kraftbehoven ej endast inom statens vattenfallsverks

konsumtionsområden utan inom landet i dess helhet. För de ickestatliga

verkens del torde emellertid, trots att vissa enstaka nybyggnader äro

planerade till omedelbar igångsättning, framtidsprognosen ej ställa sig mera

gynnsam än för statens vattenfallsverks del, en omständighet som således

även den närmast talar för ett bifall till det nu framlagda statliga utbyggnadsprojektet.

Efter att hava tagit under övervägande de olika var för sig svårbedömliga

faktorer, som måste prövas vid beslutet örn ett omedelbart igångsättande av

denna nya kraftverksbyggnad, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftstation i Midskogsforsén å tillläggsslat

I till riksslaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

14:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 11, sid. 142 149) före
slagit

riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit godkänna i statsverkspropositionen

omnämnt, mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede aktiebolag och

aktiebolaget Svarthålsforsen ingångna avtalet om gemensam utbyggnad av

en ny stamlinje mellan Krångede, Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar,

Ljusdal och Horndal; dels ock till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk a tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

För distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk har riksdagen för budgetåren 1937/38—1941/42 anvisat

respektive 6,775,000 kronor, 9,000,000 kronor, 10,700,000 kronor, 12,500,000

kronor och 8,000,000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1941 har vattenfallsstyrelsen hemställt om

anvisande för samma ändamål av dels 2,000,000 kronor å tilläggsstat för innevarande

budgetår och dels 13,000,000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

För att de krafttillskott som tillkomma, när de pågående vattenkraftsulbyggnaderna

i mellersta Norrland bliva färdigställda, skola i erlordeilig omfattning

kunna överföras till sydligare delar av landet, erfordras, att ytter
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

V (skölt* t.

ligare en stamlinje star lill föriogande. Kapaciteten hos den nuvarande stamlinjen

fran Porjus till Västerås beräknas nämligen inom en nära framtid vara

till fullo utnyttjad. Då jämväl Krångede aktiebolag oell aktiebolaget Svarthålsforsen

behöva ökade överföringsmöjligbeter har vattenfallsstyrelsen inlett

föi handlingai med nämnda bolag för att uppnå en för de därav berörda

Partenia tillfredsställande lösning av överföringsfrågan. Vid förhandlingarna

har det visat sig, att det sammanlagda ytterligare överföringsbehovet för

såväl vattenfallsstyrelsen som bolagen skulle kunna tillgodoses genom en

gemensam ny 220 kV ledning med sträckning Krångede—Hammarforsen_

Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal—Horndal. Genom byggandet av endast

en ny ledning skulle vinnas en minskning av såväl kostnaden för överföringssystemet

som behovet av ledningsmaterial, varå knapphet råder. Vattenfallsstyrelsen

har under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande med bolagen

trätfat överenskommelse av innehåll, att vattenfallsstyrelsen skulle bygga ledningen

å den 160 km långa sträckan Hammarforsen—''Stadsforsen—Torpshammar

Ljusdal, medan bolagen skulle utföra återstoden, omfattande en sträcka

av 195 Ian. Ledningen förutsättes skola vara färdig den 1 augusti 1943.

Tillhopa med kostnaderna för de erforderliga ställverken i Stadsforsen, Torpshammar

och Ljusdal beräknas kostnaderna för statens vidkommande till

7.400.000 kronor. Av detta belopp erfordras för tiden intill den 1 juli 1943

6.110.000 kronor.

Då den träffade överenskommelsen synes utgöra en tillfredsställande lösning

av problemet örn överförande av ytterligare kraft från Norrland till

Mellansverige, torde överenskommelsen böra godkännas från statsmakternas

sida. Jag förordar därför, att bemyndigande utverkas av riksdagen för Kungl.

Majit att å kronans vägnar godkänna det av vattenfallsstyrelsen villkorligt

ingångna avtalet.

Det av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1942/43 i övrigt framlagda utbyggnadsprogrammet,

som beräknats draga en kostnad av 8,890,000 kronor,

är, därest hänsyn tages till fördyringen, av ungefär samma storleksordning

som det, för vilket medel anvisats för innevarande budgetår. Programmet för<- anleder icke någon erinran från min sida. Tillhopa med kostnaderna för den

nya stamlinjen skulle alltså anslagsbehovet fram till den 1 juli 1943 uppgå

till omkring 15 milj. kronor.

Vissa av de arbeten, som innefattas i planen för distributionsnätets utbyggnad,

äro av sådan angelägenhetsgrad, att desamma böra påbörjas redan

innevarande budgetår. För att möjliggöra detta synas i enlighet med vattenfallsstyrelsens

hemställan av det förut angivna beloppet av 15 milj. kronor

2 milj. kronor böra äskas å nu förevarande tilläggsstat. Det för planens genomförande

i övrigt erforderliga beloppet å 13 milj. kronor torde i vanlig ordning

böra äskas i 1942 års statsverksproposition.

För den jämna fördelningen av krafttillgången inom landet är det, enligt

vad senaste tidens erfarenheter tydligt visa, av särskild vikt att tillräckligt

stora möjligheter finnas för överföring av energi från kraftstationerna vid

Indalsälven till underskottsområdena i mellersta och södra Sverige. Den

ytterligare utbyggnad av stamlinjesystemet från Indalsälven söderut, som

här föi esias, tolde därför, trots radande knapphet pa koppar och aluminium,

få betraktas som påkallad, och utskottet tillstyrker, att det framlagda förslaget

till avtal med Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen

(Stockholms stad) örn gemensam anläggning av den nya ledningen nu från

statens sida godkännes.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 225.

13

Vad angår det framlagda byggnadsprogrammet i övrigt — vilket omfattar

tiden ända fram till den 1 juli 1943 — lärer 1942 års riksdag få tillfälle att

taga närmare ställning till detsamma i samband med prövningen av anslagen

för budgetåret 1942/43. Det nu för budgetåret 1941/42 begärda tilläggsanslaget

på 2,000,000 kronor tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t godkänna i statsrådsprotokollet

omnämnt, mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede

aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen ingånget avtal

om gemensam utbyggnad av en ny stamlinje mellan Krångede,

Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar, Ljusdal

och Horndal;

b) till Distributionsanlåggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 7 november 1941.

, På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, Torsten Ström, Heiding,

Andrén, Gränebo och Boman; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Andersson i Prästbol,

Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård,

Mårtensson, Åqvist, Wallentheim och Olsson i Kullenbergstorp.

Bihang till riksdagens protokoll Idit. 6 sami. Nr 225.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:481 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142, i vad propositionen s. 1 i texten