Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1941-03-14 · 144 sidor, varav 140 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 140 av 144 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1941 kl. 5 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj.t har i propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1941/42 (punkt 1, sid. 2—4, av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42, dels ock till Ecklesiastikdepartementet : Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 15,000 kronor. De

partementschefen framhåller, bland annat, att det genom tillämpning av

gällande föreskrifter rörande begränsning av vikariatsförordnanden och nyanställning

av personal m. m. varit möjligt att för innevarande budgetår

ej oväsentligt nedbringa belastningen på ifrågavarande anslag. Departementschefen

förklarar sig räkna med möjligheten av att genom liknande åtgärder

även för nästa budgetår hålla medelsåtgången nere. Vissa besparingsåtgärder

i övrigt ha ansetts möjliga att vidtaga. — Att trots de nämnda besparingsåtgärderna

en anslagshöjning erfordras, sammanhänger med det rörliga tillläggets

höjning till 15 procent samt med de av 1940 års urtima riksdag

godkända ändrade grunderna för beräkning av avlöningsanslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis ifrågavarande

förslag.

I detta sammanhang erinrar utskottet därom, att de ändrade grunderna

för beräkning av avlöningsanslag samt det rörliga tilläggets stegring till 15

procent som regel medfört behov av höjning av de under åttonde huvud
Bihang

till riksdagens protokoll 1911. 6 sami. Nr 8. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

titeln uppförda avlöningsanslagen. Vidare får utskottet erinra, att under

vederbörande omkostnadsanslag inberåknats vissa utgifter för sjukvård m. m.,

vilka för närvarande belasta avlöningsanslagen. Utskottet har icke ansett

erforderligt att i det följande vid redogörelserna för innebörden av Kungl.

Maj:ts förslag i varje särskilt fall angiva de anslagsförändringar, som föranledas

av nämnda omständigheter.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ » 210,000

3. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................. » 1,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 117,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 48,000

Summa förslagsanslag kronor 400,000;

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4), vilket innebär en anslagsminskning med

3,500 kronor, väsentligen betingad av överflyttande av vissa utgifter till

kommunikationsdepartementets omkostnadsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

54,700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 5), vilket innebär en anslagshöjning med 26,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 163,000

2. Avlöningar till icke ordinarie personal » 86,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_37,600

Summa förslagsanslag kronor 287,500;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 287,500 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 6), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 48,200 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 7), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 7 och 8), vilket innebär

en av ökade avlöningskostnader för bokbinderipersonal betingad anslagshöjning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 25,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 7, sid. 8 och 9), vilket innebär en anslagshöjning med 8,800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................ kronor 105,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 48,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... . . . » 23,550

Summa kronor 176,550;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 180,500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 9 och 10), vilket innebär en anslagshöjning med 1,800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 47,000 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 10), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 700 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 11 och 12),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 36,000 kronor.

lim) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 11,

sid. 12—16) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42, dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 336,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion (II: 123), vari hemställts, att

riksdagen i avvaktan på resultatet av den förnyade utredning, som ställts

i utsikt, måtte bevilja pedagogiska biblioteket för nästkommande budgetår

samma anslag, som för närvarande utgår, nämligen 4,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslag till kungl, biblioteket innebär

— förutom vissa ändringar i avlöningsstat en, som betingas av de nya

grunderna för beräkning av avlöningsanslag samt av det rörliga tilläggets

höjning — att en anslagspost å 2,000 kronor till redigering av tioårsregistret

till accessionskatalogen uteslutits samt att anslagsmedlen till icke-ordinarie

personal minskas med 9,000 kronor. Departementschefen har äA*en förutsatt,

att medel till avlönande av filosofie doktoin Toni Schmid, vilken är

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

sysselsatt med undersökning av i kammararkivet och riksarkivet förvarade

äldre arkivalieomslag, fortfarande skall utgå av kungl, bibliotekets avlöningsanslag,

varvid förutsatts, att hon från och med nästa budgetår skulle

erhålla lön som befattningshavare i lönegraden Eo 16.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit frågan örn anslag

för nästa budgetår till pedagogiska biblioteket samt därvid anfört

huvudsakligen följande:

Styrelsen för pedagogiska biblioteket hade hemställt örn fortsatt anvisande

på riksstaten av medel till bibliotekets verksamhet samt att bibliotekets anslag

måtte höjas med 1,200 kronor till 5,700 kronor.

Pedagogiska biblioteket hade sedan år 1900 åtnjutit av riksdagen beviljade

anslag. Från och med hösten 1926 hade biblioteket kostnadsfritt erhållit

lokaler i ämbetsbyggnaden vid Hantverkargatan i Stockholm, samma hus,

i vilket skolöverstyrelsen hade sina ämbetslokaler. Anslaget till bibliotekets

verksamhet hade sedan budgetåret 1926/27 utgått med belopp, som varierat

mellan 6,000 och 7,000 kronor. För innevarande budgetår hade anslaget

av statsfinansiella skäl sänkts till 4,500 kronor. Samtidigt hade Stockholms

stad minskat sitt bidrag till bibliotekets verksamhet från 2,000 kronor till

1,000 kronor. Biblioteket åtnjöte icke några andra anslag av allmänna medel

än de nu nämnda.

Skolöverstyrelsen hade såtillvida tillstyrkt biblioteksstyrelsens framställning,

att överstyrelsen hemställt om en anslagshöjning med 500 kronor till 5,000

kronor. Överstyrelsen hade erinrat om de tidigare — senast år 1933 —

verkställda utredningarna rörande möjligheten av en förening i en eller

annan form av pedagogiska biblioteket med annat bibliotek i Stockholm,

vilka utredningar emellertid givit negativt resultat. Enligt överstyrelsens

mening hade förhållandena sedan dess icke undergått någon förändring.

Redogörelser för de av överstyrelsen omnämnda utredningarna hade lämnats

i 1930 års åttonde huvudtitel och 1934 års åttonde huvudtitel. Vid dessa

utredningar hade framhållits bland annat, att kungl, biblioteket saknade utrymme

för pedagogiska bibliotekets till över 55,000 band uppskattade bokbestånd

samt att Stockholms stadsbibliotek avböjt varje tanke på sammanslagning.

Skolöverstyrelsen hade år 1933 för egen del uttalat, att överstyrelsen

icke reste någon principiell invändning mot att övertaga bibliotekets

skötsel men ansåge sig ur stånd att göra detta utan särskilda anslag av

ungefär samma storleksordning, som kommit pedagogiska biblioteket till del.

Under nuvarande förhållanden kunde departementschefen icke förorda,

att pedagogiska biblioteket utöver det statsunderstöd, som tillkomme detsamma

därigenom att statsverket kostnadsfritt tillhandahölle lokaler, erhölle

understöd från särskilt för biblioteket på riksstaten uppfört anslag. Enligt

departementschefens mening borde ånyo sorgfälligt undersökas, huruvida icke

kungl, biblioteket eller skolöverstyrelsen skulle kunna utan höjning av de

till dem utgående anslagen åtaga sig skötseln av biblioteket. Härvid förutsattes,

att biblioteket även i fortsättningen skulle vara förlagt till de nuvarande

lokalerna. Skulle en sådan lösning av frågan icke vara möjlig och

kunde bibliotekets nuvarande huvudman — stiftelsen pedagogiska biblioteket

— icke fullfölja biblioteksverksamheten, torde böra övervägas, huruvida

icke verksamheten borde anknytas till Stockholms högskola. Enligt

vad departementschefen under hand inhämtat, voro det för denna högskola

möjligt att utan bidrag av statsmedel övertaga bibliotekets förvaltning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det i motionen II: 123 framställda yrkandet har anförts i

huvudsak följande:

Då den av departementschefen ifrågasatta förnyade undersökningen icke

kunde anses innebära ett tillräckligt skäl för inhiberandet av statsanslag till

pedagogiska biblioteket, borde i avvaktan på utredningens resultat förnyat

anslag beviljas för verksamhetens bedrivande under nästa budgetår.

Pedagogiska biblioteket hade på sin tid bildats av intresserade personer

inom Stockholms lärarsällskap. Med bibliotekets ökade tillväxt och utnyttjande

hade tanken uppstått på att giva biblioteket en mera självständig

ställning. Stockholms lärarsällskap hade i skrivelse till Kungl. Maj:t den

11 november 1911 godkänt vissa tillägg till bibliotekets stadgar, bland annat

att, om sällskapet upplöstes eller av annan anledning ej längre kunde taga

befattning med biblioteket, Kungl. Maj:t skulle bestämma, huru med biblioteket

skulle förfaras. I skrivelse till Kungl. Majit den 14 april 1917 hade

lärarsällskapet frånträtt all äganderätt till biblioteket, och den 22 juni 1918

hade Kungl. Majit föreskrivit, att en stiftelse, benämnd stiftelsen pedagogiska

biblioteket i Stockholm, skulle av Stockholms lärarsällskap övertaga

biblioteket och förvalta dess egendom. Enligt av Kungl. Majit fastställda

stadgar stöde pedagogiska biblioteket under inseende av skolöverstyrelsen,

som hade att utse bibliotekets styrelse.

Pedagogiska biblioteket hade sålunda utvecklats till ett av staten ägt,

offentligt bibliotek med fastställd tid för öppethållandet och bestämda regler

för utlåning i likhet med andra vetenskapliga offentliga bibliotek. Tack vare

att biblioteket sedan gammalt åtnjöte förmånen av tjänstebrevsrätt hade

biblioteket kunnat förmedla boklån till på andra orter belägna bibliotek.

Pedagogiska biblioteket vore allt sedan sin början det enda offentliga

biblioteket i Sverige med avgränsad uppgift att förvärva litteratur rörande

uppfostran, undervisnings- och skolväsen och annan därmed sammanhängande

litteratur. Sedan 1890 upptoges bibliotekets nyförvärv av utländsk

litteratur i den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen.

Det vore uppenbart, att ett pedagogiskt bibliotek av den storleksordning

det här vore fråga om — biblioteket torde omfatta mellan 55 och 60,000

band —- vilket därtill vore det enda i sitt slag i vårt land, måste anses äga

ett stort värde för vårt lands undervisningsväsen. Icke minst för den centrala

skolledningen, till vilken det genom sin förläggning i omedelbar anslutning

till skolöverstyrelsens lokaler vore nära knutet, vore ett bibliotek

av detta slag av ovärderlig betydelse, och det kunde otvivelaktigt, örn det

vidmakthölles, i detta avseende få en ännu större betydelse i framtiden.

Aven för det tilltänkta psykologiskt pedagogiska institut, varom 1936 års

lärarutbildningssakkunniga framlagt förslag, kunde ett vidmakthållande av

detta bibliotek bliva av största betydelse.

Av det sagda syntes framgå, att varje åtgärd, som kunde medföra ett

försvagande av biblioteket eller ett äventyrande av de värden för svenskt

undervisningsväsen, som det inneslöte, borde undvikas. Ett fortsatt beviljande

av det statsanslag, som nu utginge, torde åtminstone för närvarande

och till dess den bebådade utredningens förslag förelåge vara den för staten

billigaste formen för upprätthållandet av biblioteket.

Det förhölle sig nämligen så, att även om kungl, biblioteket eller skolöverstyrelsen

skulle övertaga skötseln av detta bibliotek utan höjning av de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

till dessa institutioner utgående anslagen, staten likväl torde få åtaga sig

vissa kostnader för den nuvarande organisationens avveckling.

Den nuvarande bibliotekarien hade antagits att vara bibliotekarie vid

biblioteket från och med den 1 juni 1925. Den föregående bibliotekariens

lön hade varit 5,000 kronor med en daglig tjänstgöring av fem timmar,

vilken lön utgjort villkor för statsbidraget. Vid den nuvarande bibliotekariens

tillträde hade tjänstetiden ökats till sex timmar och lönen sänkts till

4,500 kronor, varvid styrelsen förutsatt, att bibliotekarien i mån av intjänade

tjänsteår skulle erhålla ålderstillägg. Så hade sedermera också skett (ett

ålderstillägg å 150 kronor från och med budgetåret 1932/33, ett å 350 kronor

från och med budgetåret 1937/38), och sedan budgetåret 1937/38 utginge

således bibliotekariens lön med 5,000 kronor. Bibliotekarien hade alltså med

innevarande budgetårs utgång varit anställd i pedagogiska bibliotekets tjänst

fulla 16 år. Vid utnämningen till sin nuvarande tjänst hade bibliotekarien

varit anställd som extra kanslibiträde vid kungl, biblioteket med särskilda,

av Kungl. Maj:t föreskrivna löneförmåner. Då hon antagits till extra biträde

i kungl, biblioteket med full tjänstgöring redan den 1 april 1919, hade hon

således vid sin avgång från kungl, biblioteket den 31 maj 1925 haft mer

än sex fulla tjänsteår, vilken tid borde läggas till hennes sexton års långa

tjänstgöring vid pedagogiska biblioteket. Under sådana omständigheter och

med hänsyn till det arbete, som bibliotekarien nedlagt i det allmännas tjänst,

torde statsmakterna svårligen kunna underlåta att, örn pedagogiska biblioteket

i sin nuvarande form nedlades och bibliotekariens tjänst indroges,

sörja för att bibliotekarien tilldelades åtminstone förtidspension efter längden

av sin tjänstgöring dels vid kungl, biblioteket, dels vid pedagogiska

biblioteket.

Genom fortsatt beviljande av nu utgående statsanslag torde — om biblioteket

även i fortsättningen som hittills finge åtnjuta anslag från Stockholms

stad — den nuvarande organisationen i stort sett kunna bibehållas, medan

däremot biblioteket för inköp av ny litteratur skulle bliva beroende av det

tillskott, som från enskilt håll kunde ställas till förfogande.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts här ifrågavarande

förslag beträffande kungl, biblioteket och tillstyrker alltså, att avlöningsanslaget

till kungl, biblioteket för nästa budgetår uppföres med ett

belopp av 336,400 kronor.

I anledning av departementschefens i detta sammanhang gjorda uttalande

angående pedagogiska biblioteket och det i motionen II: 123 framställda

yrkandet örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag å 4,500 kronor

till bibliotekets verksamhet får utskottet anföra följande. Departementschefen

har ansett att det under vissa förutsättningar borde tagas i övervägande

att anknyta bibliotekets verksamhet till Stockholms högskola. En dylik

lösning kan utskottet för sin del icke förorda, då utskottet av olika skäl

finner det mindre lämpligt att till en enskild högskola förlägga ett bibliotek

av huvudsakligen statlig karaktär. Den tidigare framförda tanken att förena

pedagogiska biblioteket med kungl, biblioteket synes av praktiska och lokala

skäl knappast vara genomförbar, därest biblioteket — såsom torde vara att

förorda — lokalt förblir förlagt till ämbetsbyggnaden vid Hantverkargatan.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Däremot anser utskottet, att det pedagogiska biblioteket har sin naturliga

anknytning till vårt skolväsendes centrala ledning, nämligen skolöverstyrelsen,

för vilket ämbetsverk biblioteket, såsom även i den i ämnet väckta

motionen framhålles, har avsevärd betydelse. Med hänsyn härtill och då

biblioteket även i övrigt har en värdefull uppgift att fylla, synes det utskottet

angeläget, att bibliotekets verksamhet icke nedlägges. Detta torde

väl icke heller hava varit departementschefens avsikt och utskottet utgår

ifrån att antingen skolöverstyrelsen utan höjning av ämbetsverkets anslag

skall kunna bestrida kostnaderna för bibliotekets skötsel eller att Kungl. Maj:t

med anlitande av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel skall sörja för

bibliotekets vidmakthållande. Utskottet förutsätter vidare, att bibliotekets

organisation även i fortsättningen kommer att bliva sådan, att bidrag från

Stockholms stad alltjämt kan påräknas. Det synes utskottet självfallet, att

den nuvarande vid biblioteket anställda bibliotekarien, som kan räkna en

mångårig anställning vid kungl, biblioteket och pedagogiska biblioteket,

därest vederbörande måste lämna sin hittillsvarande anställning vid sistnämnda

bibliotek på grund av att biblioteket befinnes böra omorganiseras,

kommer att i en eller annan form hållas skadeslös härför.

Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 123 få anses besvarad.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................ kronor 150,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 148,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 38,000

Summa förslagsanslag kronor 336,400;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 336,400 kronor.

II. att motionen II: 123 må anses besvarad med vad utskottet

i det föregående anfört.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, sid. 16 och 17), vilket innebär en anslagshöjning med

5,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 60,200 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 17), vilket innebär en i besparingssyfte

vidtagen anslagsminskning med 13,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................kronor 24,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 12,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_5,800

Summa förslagsanslag kronor 42,000;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 42,000 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Stifts- och landsbiblioteken:

Bokinköp och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, sid. 18 och 19), vilket innebär en höjning av det förstnämnda

anslaget med 100 kronor och oförändrad medelsanvisning beträffande

det sistnämnda, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,900 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

ett reservationsanslag av 10,800 kronor.

16:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 16, sid.

19 och 20) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42, dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 253,000 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagsökning med 24,000 kronor, vilken

uppkommit å ena sidan genom höjning av anslagsmedlen till rörligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

tillägg samt genom en formell uppräkning av anslaget i samband med de

ändrade grunderna för beräkning av avlöningsanslag, å andra sidan genom

vissa anslagsminskningar, i främsta rummet åstadkomna genom indragning

av en extra ordinarie expeditionsvaktsbefattning och minskning av anslagsmedlen

till nattlig bevakning med 5,400 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att förevarande anslag i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett

belopp av 253,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet emellertid velat fästa uppmärksamheten

på att de i Stockholm befintliga, med anslag under åttonde huvudtiteln

uppehållna eller understödda museala institutionerna äro i hög grad

såväl organisatoriskt som lokalt splittrade. Vederbörliga avlönings- och

omkostnadsanslag utgå sålunda på riksstaten till nationalmuseum, livrustkammaren,

naturhistoriska riksmuseet, statens etnografiska museum, statens

historiska museum och ostasiatiska arkeologiska samlingarna. Nationalmuseum

lyder närmast under en museichef, som vid sin sida för behandling

av särskilda frågor har en nämnd, vari ingå vissa av museets tjänstemän.

Livrustkammaren står under inseende av nordiska museets nämnd.

Riksmuseet och etnografiska museet äro ställda under vetenskapsakademiens

inseende och vård, medan statens historiska museum och de ostasiatiska

samlingarna äro knutna till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Samtliga nyssnämnda museala institutioner — frånsett livrustkammaren,

sorn är inrymd i nordiska museets byggnad, och östasiatiska samlingarna,

för vilka lokaler äro förhyrda i handelshögskolans hus vid Sveavägen —

disponera över egna byggnadskomplex. Med bidrag av statsmedel understödjas

för närvarande vidare nordiska museet, egyptiska museet, Cypernsamlingarna

och musikhistoriska museet. För dessa ändamål äskas även

för nästa budgetår anslag av statsmedel. Målsmän för sistnämnda institutioner

äro respektive nordiska museets nämnd, Egyptenkommitten, Cypernkommittén

och styrelsen för stiftelsen musikhistoriska museet. Nordiska

museet är till övervägande del inrymt i museibyggnaden å Lejonslätten,

egypt''ska museet i lokaler vid Järntorget, Cypernexpeditionens fyndmaterial

delvis i vitterhetsakademiens lokaler, Storgatan 41, delvis i en intilliggande

ekonomibyggnad och musikhistoriska museet i lokaler vid Floragatan.

En koncentration av ifrågavarande museala verksamhet med hänsyn

till dess historiska, kulturhistoriska eller konstnärliga art synes utskottet

med fog kunna ifrågasättas, varom närmare utredning torde böra

verkställas. Det nuvarande förhållandet innebär nämligen en splittring,

som varken från ekonomisk, vetenskaplig eller museal synpunkt synes vara

ändamålsenlig. Utskottet anser en rationalisering på detta område eftersträvansvärd,

en rationalisering, som bör taga i sikte att inom lämpliga

gränser nedbringa statens utgifter för ifrågavarande ändamål. Det torde böra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

ankomma på Kungl. Maj:t att taga denna fråga under närmare övervägande

och på lämpligt sätt låta verkställa den av utskottet ifrågasatta utredningen.

Utskottet får slutligen erinra om, att 1935 års museisakkunniga i sitt den

15 oktober 1936 avgivna betänkande (statens offentliga utredningar 1936:44)

framlagt förslag angående sammanförande och organisation av i Stockholm

befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna och främre orienten,

vilken utredning är beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .....................kronor 119,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 8,630

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 92,350

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 33,020

Summa förslagsanslag kronor 253,000;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 253,000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, sid. 21), vilket innebär en huvudsakligen av de höjda

bränslepriserna föranledd anslagshöjning med 6,200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 47,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 18, sid. 21 och 22), vilket innebär

en anslagsminskning i besparingssyfte med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

19:o) Livrustkammaren: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (puukt 19,

sid. 22—24) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för livrustkammaren, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42, dels ock till Livrustkammaren: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 62,700 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 11,200 kronor.

Livrustkammarens anslagsbehov borde, framhåller departementschefen, bedömas

med utgångspunkt från att de evakueringsanordningar, som för

närvarande vore vidtagna, i huvudsak komme att bestå även under nästa

budgetår. Härigenom möjliggjordes en icke obetydlig minskning av den

eljest erforderliga medelsanvisningen. Då det emellertid vore uppenbart,

att dessa anordningar så snart förhållandena det medgåve borde upphöra

och samlingarna åter göras tillgängliga för allmänheten, förutsatte departementschefen,

att det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att under budgetåret

1941/42 vid förefallande behov medgiva museiledningen rätt att i

erforderlig omfattning överskrida de för museet med maximerade belopp

anvisade anslagsmedlen med högst de belopp, som genom evakueringsanordningarna

kunnat inbesparas.

Beträffande avlöningsanslaget borde medel sålunda icke beräknas för

avlöning åt två ordinarie expeditionsvakter, varigenom en besparing av i

runt tal 8,400 kronor ernåddes. Vidare syntes de eljest erforderliga anslagsmedlen

till avlöningar åt icke-ordinarie personal kunna minskas med i runt

tal 4,700 kronor, avseende skrivbiträdeshjälp, extra biträdespersonal o. dyl.

Då befattningen som föreståndare för livrustkammaren bleve vakant under

nästa budgetår på grund av den nuvarande innehavarens avgång med pension,

torde kunna räknas med minskad belastning för budgetåret 1941/42

på posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. På grund härav torde

denna post kunna sänkas med ytterligare 6,000 kronor.

Med hänsyn till det anförda samt med beaktande av det rörliga tilläggets

höjning till 15 procent och de beslutade nya grunderna för avlöningskostnadernas

beräkning uppskattade departementschefen livrustkammarens avlöningsutgifter

för nästa budgetår till förslagsvis 62,700 kronor.

fe

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

under hänvisning till vad utskottet under punkten 16:o) i det föregående

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .........................kronor 14,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 39,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 9,000

Summa förslagsanslag kronor 62,700;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 62,700 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Omkostnader. Livrustkammaren: Underhåll

och ökande av samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 20, sid. 24), vilket innebär en höjning av det förstnämnda anslaget

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

med 4,800 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Livrustkammaren: Omkostnader ett förslagsanslag

av 11,400 kronor;

b) till Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna

ett reservationsanslag av 500 kronor.

21 :o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 21, sid. 25—27) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till Naturhistoriska

riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 352,000 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär — förutom de ändringar i avlöningsstaten,

som huvudsakligen betingas av den beslutade omläggningen av avlöningsstaternas

uppställning samt det rörliga tilläggets höjning till 15 procent —

vissa besparingsåtgärder. Sålunda har ifrågasatts dels en minskning av det

till konservatorselever utgående beloppet från 2,550 kronor till 1,750 kronor,

dels ock en sänkning med 3,750 kronor av anslagsmedlen till extra bevakning

i skådesamlingarna, nu 6,750 kronor, i samband med en avkodning

av visningstiden.

Beträffande konserveringsarbetet har från museets sida upplysts:

Till konservatorselever utginge för närvarande ur delposten till grundavlöningar

til! övrig icke-ordinarie personal ett belopp av 2,550 kronor,

varav 1,750 kronor disponerades av vertebratavdelningen, medan återstoden,

800 kronor, användes för utbildning av preparatorer och museibiträden även

vid övriga avdelningar samt för beredande av möjlighet till provtjänstgöring

för dessa befattningar. Beloppet å 800 kronor ansåges kunna såsom en

nödfallsutväg temporärt indragas. Däremot kunde beloppet å 1,750 kronor

svårligen undvaras. Vertebratavdelningen disponerade två konservatorsbefattningar

å ordinarie stat (lönegraderna A 17 respektive A 15). Under

rådande förhållanden kunde uppstoppningsarbetet inskränkas. Under senare

år hade konstant endera av konservatorerna — och tidvis bägge — åtnjutit

tjänstledighet till följd av sjukdom, som sannolikt ådragits genom arsenikförgiftning

i tjänsten. Fortsatt långvarig tjänstledighet av angivet skäl vore

att förutse för åtminstone en av befattningshavarna. Genom att under kristiden

indraga hittills permanent förekommande vikariat i dylikt fall kunde

en viss besparing ernås. Denna besparing vore dock möjlig endast under

förutsättning att elevanslaget finge kvarstå, varigenom avdelningen skulle

kunna bibehålla en nödvändig hjälpkraft för sådana museitekniska göromål,

som ej kunde handhavas av den ende tjänstgörande konservatorn.

Departementschefen har beträffande de ifrågasatta besparingarna anfört:

De besparingsåtgärder, som ifrågasatts av museiledningen, funne departementschefen

sig kunna tillstyrka. Anslagsmedlen till konservatorselever torde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kunna sänkas, utan att därigenom museets verksamhet nämnvärt försvårades.

En skälig avkortning av visningstiden syntes kunna ske, utan att allmänhetens

berättigade intressen träddes för nära. Genom dessa åtgärder

möjl‘ggj°rdes dels en reduktion av avlöningsanslaget med i runt tal 4,600

kronor, dels en minskning av bränslekostnaderna. Departementschefen förutsatte,

att vikarier icke förordnades på konservatorsbefattningarna vid uppkommande

ledighet samt att förslag rörande inskränkning i tiden för museets

öppethållande av museiledningen underställdes Kungl. Maj:t i den mån

beslutanderätten icke tillkomme museiledningen.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat är den i lönegraden A 15 å

personalförteckningen för riksmuseet uppförda konservatorsbefattningen för

närvarande vakant. Det synes utskottet icke erforderligt att nämnda befattning

under nu rådande förhållanden återbesättes eller att vikarie förordnas

å befattningen. Däremot torde skäligen böra medgivas, att vikarie

i förekommande fall må förordnas å den andra på museets personalförteckning

uppförda ordinarie konservatorstjänsten. På grund av vad utskottet

sålunda föreslagit torde anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

kunna minskas med i runt tal 6,500 kronor till 223,500 kronor, anslagsposten

till rörligt tillägg med i runt tal 1,000 kronor till 43,400 kronor

och avlöningsanslagets slutsumma med 7,500 kronor till 344,500 kronor.

I övrigt anser sig utskottet kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och får alltså — under hänvisning till vad under punkten 16:o) här

ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......r-................kronor 223,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 9,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 67,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 43,400

Summa förslagsanslag kronor 344,500;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 344,500 kronor.

22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 27 och 28), vilket innebär en anslagsminskning

med 100 kronor, hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

49,200 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 29),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

24:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor, får utskottet — under hänvisning till vad under

punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ kronor 25,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 23,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_5,600

Summa förslagsanslag kronor 55,000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 55,000 kronor.

25:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

20,900 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid.

31), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 27, sid. 32—39), vilket innebär en av besparingsskäl föranledd

anslagssänkning med 17,000 kronor, får utskottet — under hänvisning till

vad under punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 208,000 kronor.

28:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 28, sid. 39—41), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 20,000

kronor.

29:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 29, sid. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, får utskottet, — under hänvisning till vad

under punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 15,500 kronor.

30:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 30, sid. 42), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet

— under hänvisning till vad under punkten 16:o) här ovan anförts

— hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av 13,200 kronor.

31:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 31, sid. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, får utskottet — under hänvisning till

vad under punkten 16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

32:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Wagnsson (I: 52) och den

andra inom andra kammaren av herrar O. Malmborg och L. V. Lindén

(II: 171), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till

svenska skolmuseet anvisa oförändrat belopp, 1,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

I motionerna erinras, att statsanslag till ifrågavarande ändamål utgått

ända sedan år 1912. Under tiden 1933/40 hade anslaget utgjort 3,500

kronor men hade för innevarande budgetår sänkts till 1,000 kronor.

Museets utgifter uppginge till omkring 6,000 kronor. (Häri inginge icke

lokalhyra, emedan museet disponerade fri lokal i ämbetshuset, Hantverkargatan

29). Under år 1940, då statsanslaget så avsevärt minskats, hade emellertid

utgifterna beskurits i möjligaste mån. Ur allmänna medel hade

museet — förutom statsbidraget — erhållit ett anslag från Stockholms

stad, uppgående under år 1940 till 500 kronor. För övrigt hade museet

varit hänvisat till enskilda medel, vilka i första hand tillskjutits av museets

huvudman, Sveriges allmänna folkskollärarförening. Därest statsbidraget

nu skulle komma att helt indragas, måste tydligen det ekonomiska ansvaret

för museet falla så gott som uteslutande på denna förening, örn museets

gagnande verksamhet skulle kunna uppehållas. Någon ytterligare begränsning

av museets utgifter torde nämligen icke kunna ske i någon nämnvärd

utsträckning utan att museets verksamhet och betydelse äventyrades.

Beträffande de skäl, som ytterligare anförts till stöd för ifrågavarande

yrkande, hänvisas till motionen I: 52.

Det svenska skolmuseet tjänar otvivelaktigt allmänna pedagogiska intressen

och är av värde för olika lärarkategorier och skolor i vårt land. Med

hänsyn härtill har museet också under en följd av år åtnjutit understöd av

statsmedel. På grund av rådande statsfinansiella förhållanden har förslag

örn understöd till museet för nästa budgetår icke framställts av Kungl.

Majit. Utskottet anser sig av samma skäl icke nu kunna förorda anslag för

ifrågavarande ändamål och måste alltså avstyrka bifall till de i ämnet

väckta motionerna.

Utskottet hemställer förty,

att motionerna 1:52 och 11:171 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Kyrkliga ändamål.

33:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 32) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

34:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 33,

sid. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 2

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(8 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35;o) Vissa ersättningar tili kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 34, sid. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.

36:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 35, sid. 44), vilket innebär en av ökad belastning å

anslaget betingad anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till

följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

37:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Majds förslag (punkt 36, sid. 44 och 45), vilket innebär en anslagsminskning

med 600 kronor, möjliggjord genom vissa besparingsåtgärder,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 11,900 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid

Universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med

Kungl. Majds förslag (punkt 37, sid. 46), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av 3,300

kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

39:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 38, sid. 46), vilket innebär en

av dyrtidstilläggets stegring betingad anslagshöjning med 2,200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska

församlingar i utlandet för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 43,200 kronor.

40:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa.utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 39,

sid. 46 och 47), vilket innebär en av dyrtidstilläggets stegring betingad anslagshöjning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 19

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

41:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

40, sid. 47), vilket innebär en anslagsminskning med 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 800 kronor.

42:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, sid. 48), vilket innebär en av minskad belastning föranledd anslagssänkning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

43:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 48), vilket innebär en av minskad

belastning föranledd anslagssänkning med 3,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i nissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 2,000 kronor.

Akademier m. m.

44:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, sid. 49), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

45:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 44, sid. 49 och 50), vilket innebär en anslagsminskning med

400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 50,200 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 45, sid. 60—52), vilket bland

annat innebär en reduktion av den icke ordinarie personalen med två kvinn
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

liga biträden, får utskottet — under hänvisning till vad under punkten 16:o)

här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ kronor 225,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 5,980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 143,320

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_56,800

Summa förslagsanslag kronor 431,100;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 431,100 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 52), vilket innebär en

väsentligen av de stegrade bränslepriserna betingad anslagshöjning med

5,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 82,000 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 52 och 53), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 5,000 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 53—

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21

55), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärlcen för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49,

sid. 55 och 56), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår får utskottet — under hänvisning till vad under punkten

16:o) här ovan anförts — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

21,400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 5,900 kronor.

51:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 56—58),

vilket innebär en anslagshöjning med 12,300 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 126,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . . » 38,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 10,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_19,900

Summa förslagsanslag kronor 194,500;

h) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 194,500 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nt 8.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 51, sid. 58 och

59), vilket innebär en huvudsakligen av de höjda bränslepriserna föranledd

anslagshöjning med 6,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 35,100 kronor.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 52,

sid. 59), vilket innebär en i besparingssyfte vidtagen anslagsminskning med

3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 18,000 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 53, sid. 59

och 60), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. rn. för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 4,900 kronor.

55:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 54, sid. 60—62), vilket innebär

en anslagshöjning med 15,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..................... kronor 116,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majd, förslagsvis . . » 80,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 38,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 19.600

Summa förslagsanslag kronor 255,700;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

255,700 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

56:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 55, sid. 62 och 63), vilket innebär

en anslagshöjning med 8,500 kronor, betingad huvudsakligen av ökade

bränslekostnader och en beräknad nedgång av de å anslaget redovisade särskilda

uppbördsmedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 22,500 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av höcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, sid. 63), vilket innebär

en anslagsminskning i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 3,800 kronor.

58:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 63 och 64),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

59:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

58, sid. 65 och 66), vilket innebär under det förstnämnda anslaget en höjning

med 5,300 kronor och under det sistnämnda en höjning med 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern.......kronor 17,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

. . * 21,000

3. Avlöningar till icke ordinarie personal . . » 9,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 4,100

Summa förslagsanslag kronor 51,400;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 51,400 kronor;

c) till Univer sitetskansler sämbetet: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett fö)-slagsanslag av 2,600 kronor.

60:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 59) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

ävensom beträffande de yrkanden, som ifråga om förevarande anslag framställts

i dels de två likalydande av herrar N. Herlitz och E. Sjögren m. fl.

väckta motionerna 1:88 och II: 120, dels de två likalydande av herrar

N. Herlitz m. fl. och E. Sjögren m. fl. väckta motionerna I: 87 och II: 81, dels

ock de två likalydande av herrar R. Wagnsson och T. Caap samt herr E.

Sjögren m. fl. väckta motionerna I: 89 och II: 121, avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

61 :o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 60, sid. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning

med 69,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 208,000 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 61, sid. 73 och 74), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel rn. rn.

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 425,000

kronor.

63:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 62, sid. 74

och 75), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 11,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor.

64:o) Lunds universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 63) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

ävensom beträffande de yrkanden, som ifråga om förevarande anslag framställts

i de två likalydande av herrar N. Herlitz m. fl. och E. Sjögren m. fl.

väckta motionerna I: 87 och II: 81 samt i de två likalydande av herrar

R. Wagnsson och T. Caap samt herr E. Sjögren m. fl. väckta motionerna

I: 89 och II: 121, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

65:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, sid. 81), vilket innebär en huvudsakligen av höjda bränslekostnader

föranledd anslagshöjning med 15,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 103,200 kronor.

66:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 65, sid. 81 och 82), vilket innebär en anslagsminskning i

besparingssyfte med 13,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. ni. för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 264,300

kronor.

67:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid.

82), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 11,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

68:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 67) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål ävensom de två likalydande, av herr N. Herlitz

m. fl. och herr E. Sjögren m. fl. väckta motionerna 1:87 respektive 11:81,

såvitt desamma avse ifrågavarande anslag, avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 83), vilket innebär en

huvudsakligen av de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med

9,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 44,200 kronor.

70:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 69, sid. 83

och 84), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.

ett reservationsanslag av 99,000 kronor;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och

lokbindning för biblioteket ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

71:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid. 84—86),

vilket innebär höjning av det förstnämnda anslaget med 36,800 kronor, i

främsta rummet föranledd av en föreslagen arvodesreglering för viss personal

ävensom av det rörliga tilläggets stegring, och av det sistnämnda med

7,000 kronor, väsentligen betingad av stegrade bränslekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

. ........................kronor 50,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 143,700

Anun.: Ur denna anslagspost skola bestridas

kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor för

vardera tre ordinarie lärare på grund av ökad

undervisningsskyldighet.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal .......................... » 36,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 11,900

Summa förslagsanslag kronor 242,500;

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 242,500 kronor;

c) till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

72:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

71) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

73:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i

Uppsala. Kungl. Majit har (punkt 72, sid. 87 och 88) föreslagit riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 330,000

kronor oöh disponeras sålunda:

1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis..............kronor 316,900

2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka

från ort utom Uppsala län..................... » 5,000

3. Materiel jämte avlöning åt vaktmästare........ . . , . » 7,092

4. Ersättning för indragen ved in natura ......... , , ■»_UPPS

Summa kronor 330,000.

Departementschefen har på förslag av kanslern tillstyrkt en indragning av

de under 3. och 4. upptagna posterna. Anslaget i övrigt syntes med hänsyn

till belastningen kunna uppföras med 300,000 kronor, varvid någon

ändring icke ifrågasattes beträffande den under 2. upptagna posten.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att statskontoret i avgivit

utlåtande erinrat om att kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid akademiska sjukhuset nu helt stannade på statsverket och i anslutning

till vissa av riksdagens revisorer tidigare gjorda uttalanden ifrågasatt förhandlingar

med landstinget i denna fråga och rörande frågan örn bestridande

av vissa kostnader för pensionering av sjukhusets personal. Departementschefen

ämnade framdeles, sedan viss i ärendet nu pågående utredning

slutförts, återkomma till dessa frågor. I avbidan härpå torde dyrtidstillägg

böra fortfarande utgå till de på särskild stat för sjukhuset uppförda

befattningshavarna, dock utan rätt för dem att åtnjuta kristillägg

från det anslag, som för detta ändamål borde uppföras under åttonde

huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att de av statskontoret

berörda frågorna om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid akademiska

sjukhuset och bestridande av vissa kostnader för pensionering av sjukhusets

personal böra upptagas till närmare prövning av Kungl. Majit. Utskottet,

som icke funnit anledning till erinran mot vad under förevarande punkt

föreslagits, får hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:te förslag (punkt 73,

sid. 89), vilket innebär en anslagshöjning med 54,000 kronor, betingad av

stegrade driftkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad

för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 89 och 90), vilket

innebär anvisande av ett slutanslag till förevarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 79,000 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur

för röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75,

sid. 90—92), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till

anskaffande av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 17,800 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Bidrag till vissa ändringsarbeten inom

kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska avdelningen vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 92—94), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag

till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till vissa

ändringsarbeten inom kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska

avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 44,900 kronor.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 77, sid 95—106) föreslagit riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 435,000 kronor.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 80,000 kronor.

Barnbördshusets direktion har hemställt dels om ett anslag av i runt tal

461,500 kronor till uppehållande av barnbördshusets drift, dels ock om ett

anslag av 8,000 kronor till en preliminär utredning rörande en modernisering

av barnbördshusets nuvarande byggnad eller uppförande av en nybyggnad.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

De verkliga utgiftsposterna för budgetåret 1939/40 och de av direktionen

för budgetåret 1941/42 beräknade framgå av följande tabell:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

Tvätt

Skrivmateriel, tryckningskostnader o.

Beräknade

Utgifter

utgifter

1939/40

1941/42

34,626: 22

76,665

—

26,915: 67

27,000

—

323,729: 06

360,216

—

147,621:92

180,000

—

19,768: 36

20,000

—

72,769: 45

82,000

—

86,457: 27

87,000

—

8,453: 08

9,000

—

8,261:72

8,000

—

13,401:02

14,000

—

742,003: 77

863,881

■—

Med hänsyn till gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting angående kostnadernas fördelning har direktionen beräknat statens

bidrag sålunda:

Från den beräknade totalkostnaden skulle avgå dels underhållskostnaden

för den enskilda avdelningen beräknad till 97,920 kronor, dels vinsten från

polikliniken beräknad till 2,000 kronor, dels anslag motsvarande statsbidrag

till driften av förlossningsanstalter beräknade till 81,000 kronor, dels ock

legosängsavgifterna beräknade till 65,627 kronor 50 öre. Av restkostnaderna,

617,333 kronor 50 öre, skulle staten betala hälften eller 308,666 kronor 75

öre. Den andra hälften skulle uppdelas mellan Stockholms stad, Stockholms

län och staten i förhållande till det antal underhållsdagar som belöpte på

dessa poster. Under budgetåret 1939/40 hade av underhållsdagarna 39 procent

kommit på Stockholms stad, 45 procent på Stockholms län och 16

procent på övriga län, för vilka staten iklätt sig betalningsskyldighet. Fördelades

de beräknade utgifterna för budgetåret 1941/42 efter samma procenttal

komme sistnämnda del att uppgå till 49,386 kronor 68 öre. De från

statsverket erforderliga bidragen skulle alltså utgöras av:

Hälften av restkostnaderna......................kronor 308,666: 75

Återstoden av samma kostnader'' för patienter från övriga

län ..................................... » 49,386:68

Till täckande av 1939/40 års brist................ » 22,444: 34

Anslag motsvarande statsbidrag till driften av förlossningsanstalter

........................ » 81,000: ■—

Summa kronor 461,497: 77.

Till förklaring av den beräknade höjningen av driftkostnadernas slutsumma

med i runt tal (863,881 — 742,003 =) 121,878 kronor har direktionen

anfört:

Bland utgifterna för fastighetens underhåll hade direktionen för

nästa budgetår beräknat 47,665 kronor för provisoriskt ordnande av drägligare

bostadsförhållanden för barnbördshusets underläkare och amanuenser genom

anordnande av familjebostäder ävensom expeditionslokal åt barnbördshusets

direktor. De erforderliga ändringsarbetena hade beräknats draga en kostnad

av nämnda belopp.

Vid en blivande om- eller nybyggnad av barnbördshuset — en angelägenhet

som förberedelsevis redan bragts under Kungl. Majda övervägande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

— skulle det enligt direktionens bestämda åsikt visa sig nödvändigt att

i byggnadsprogrammet inrymma familjebostäder av förevarande art. Då

lösningen av denna större fråga emellertid med säkerhet på grund av dess

invecklade och omfattande beskaffenhet bomme att dröja ännu åtskilliga

år, funne direktionen det nödvändigt att söka åstadkomma ett provisorium,

som för måttlig kostnad tillmötesginge det redan nu trängande behovet genom

anordnande av familjebostäder inom anstalten åt amanuenser och underläkare.

Till ifrågavarande engångskostnad måste emellertid läggas en årlig ökning av

barnbördshusets avlöningskonto om 9,240 kronor, därigenom att för möjliggörande

av de nämnda ändringsarbetena ett antal sjukvårds- och ekonomibiträden

måste beredas bostad utanför barnbördshuset och därvid tillerkännas

hyresbidrag uppgående till nämnda summa,

I anledning av nuvarande prisförhöjningar hade kostnaden för fastighetens

underhåll i övrigt beräknats ökad i förhållande till det tilländalupna

budgetåret med 3,000 kronor.

Avlöningarna hade måst ökas med i runt tal 30,500 kronor. Förutom

av den ovan omförmälda hyresersättningen med 9,240 kronor förorsakades

höjningen främst av stegrade dyrtidstillägg. Direktionen hade haft under

prövning, huruvida någon minskning av barnbördshusets personal med anledning

av överflyttningen av vissa patientplatser från barnbördshuset till

karolinska sjukhuset kunde ske, men funnit att så icke vore förhållandet,

enär personalen tidigare varit otillräcklig.

Kosthållet företedde en höjning av omkring 32,000 kronor, vilken förorsakats

av följande: De vid barnbördshuset tjänstgörande medicine kandidaterna

åtnjöto kost vid barnbördshuset mot erläggande av viss avgift.

Efter framställning av medicinska föreningens styrelse hade karolinska institutets

lärarkollegium tillstyrkt beviljande av fri kost för medicine kandidater

under deras tjänstgöring vid allmänna barnbördshuset och karolinska sjukhuset.

Direktionen hade funnit denna framställning böra vinna bifall. Kostnaden

härför uppginge till cirka 17,000 kronor per år. Med anledning av

nu inträffad dyröd med höjda varupris hade kontot i övrigt höjts med

15,000 kronor. De verkliga höjningarna av livsmedelspriserna vore dock

betydligt högre men beloppet hade här begränsats till 15,000 kronor, beroende

på att genom den verkställda överflyttningen av 20 patientplatser från

allmänna barnbördshuset till karolinska sjukhuset en nedgång av antalet

underhållsdagar bomme att äga rum.

Kontot uppvärmning och belysning hade höjts med cirka 9,000

kronor, beroende på de stegrade priserna — främst kolpriserna.

I fjolårets statförslag hade direktionen anmält, att en brist vore att förutse

för budgetåret 1939/40 huvudsakligen beroende på den ovannämnda

engångsutgiften med 8,600 kronor samt den inträffade förhöjningen av kolpriserna.

Under årets lopp hade dessutom en del andra prisförhöjningar

ägt rum, vilket medfört att bristen för budgetåret 1939/40 uppginge till

82,444 kronor 34 öre, vilket belopp anmäldes till täckning. Genom de betydande

prisstegringar som inträffat vore det ofrånkomligt, att brist komme

att uppstå jämväl för innevarande budgetår.

Beträffande framställningen av anvisande av medel till utredning rörande

om- eller nybyggnad för barnbördshuset har direktionen anfört:
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

Genom beslut den 15 september 1939 hade Kungl. Majit anbefallt direktionen

över allmänna barnbördshuset att träda i förhandlingar med stadsfullmäktige

i Stockholm och Stockholms läns landsting angående fördelningen

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms län av kostnaderna för en

preliminär utredning rörande dels modernisering av barnbördshusets nuvarande

byggnad, dels ock uppförande av en nybyggnad för barnbördshuset

å annan plats än den nuvarande och sådana provisoriska förbättringar inom

den nuvarande byggnaden, sorn ansåges böra vidtagas i avvaktan på att en

nybyggnad kunde tågås i bruk.

Sedan direktionen med anledning härav hos stadsfullmäktige och landstinget

hemställt, att staden respektive länet måtte förklara sig villiga att

bidraga till förenämnda kostnader, uppskattade till omkring 10,000 kronor,

efter de grunder, som gällde enligt avtalet angående barnbördshusets drift,

bade landstingets förvaltningsutskott å landstingets vägnar utfäst bidrag till

utredningen enligt den föreslagna beräkningsgrunden, medan däremot stadsfullmäktige

lämnat framställningen utan bifall. Vid sådant förhållande och

då det av landstinget utfästa bidraget enligt den tillämpade grunden utgjorde

20,05 procent av totalkostnaden eller 2,050 kronor, erfordrades enligt

direktionen av statsmedel ett belopp ay omkring 8,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har med hänsyn till det statsfinansiella läget

ansett nybyggnadsfrågan böra skjutas åt sidan och den begärda preliminära

utredningen begränsas till en modernisering av barnbördshusets nuvarande

byggnad. Därvid borde även undersökas, huruvida i samband med en sådan

modernisering möjlighet förelåge till en tillbyggnad, som möjliggjorde en

ökning av vårdplatserna med ett 15-tal sängar. Ifall utredningen sålunda

begränsades, syntes kostnaderna för densamma avsevärt nedgå.

Medicinalstyrelsen, som i annat sammanhang tillstyrkt, att medicine kandidater,

tjänstgörande vid karolinska sjukhusets obstetrisk-gynekologiska avdelning,

skulle vara befriade från utgift för kost under de tider de fullgjorde

s. k. jourtjänst vid avdelningen, har ansett motsvarande bestämmelser

böra gälla för de medicine kandidater, som fullgjorde jourtjänst vid

allmänna barnbördshuset i Stockholm. Då jourtjänsten utgjorde ungefär

en fjärdedel av hela tjänstgöringen, kunde 4,000 kronor anses vara kostutgiften

under jourtjänsten. De beräknade kostnaderna för fri kost kunde

alltså minskas med 13,000 kronor.

Statskontoret har icke kunnat förorda, att medel för utredning rörande modernisering

av allmänna barnbördshusets nuvarande byggnad anvisades

förrän klarhet vunnits beträffande spörsmålet, vilket antal vårdplatser å

barnbördshuset, som numera efter karolinska sjukhusets öppnande vore

oundgängligen erforderligt ur undervisningssynpupkt. Det syntes vidare

statskontoret rimligt, att Stockholms stad bidroge till utredningskostnadernas

bestridande, då under alla förhållanden ett fortsatt upprätthållande av barnbördshusets

sjukvårdande verksamhet syntes vara av den största betydelse

för staden. Det kunde därför ifrågasättas, örn icke anledning förelåge för

en förnyad framställning om ekonomisk samverkan.

På anförda skäl funne statskontoret anledning förefinnas att med Stockholms

stad och län till förnyad prövning upptaga spörsmålet, örn grunderna

för bestridandet av kostnaderna för driften av barnbördshuset. Det nu gällande

avtalet rörande fördelningen av driftkostnaderna torde fördenskull

böra uppsågas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

En viss överflyttning av patientplatser hade skett från allmänna barnbördshuset

till karolinska sjukhuset. Denna överflyttning borde åtminstone

i någon män påverka anslagsbehovet i sänkande riktning. I detta sammanhang

borde uppmärksammas, att den för enskilda avdelningen beräknade

underhållskostnaden per dag, 13 kronor 60 öre, med hänsyn till utgifterna

för budgetåret 1939/40, vilka tydde på en medelkostnad av över

14 kronor 50 öre, syntes böra ökas till sistnämnda belopp. Under åberopande

av det anförda och med hänsyn till minskningen av platsantalet

måste ämbetsverket i betraktande jämväl av det hårt ansträngda statsfinansiella

läget och därav föranledda nedskärningar av statsmyndigheternas anslag

påyrka, att en begränsning skedde beträffande anslagsäskandena för

allmänna barnbördshuset.

I nuvarande statsfinansiella läge nödgades statskontoret föreslå, att reduktion

av personalen vid barnbördshuset vidtoges med minst 10 procent.

Statskontoret avstyrkte vidare, att i nuvarande statsfinansiella läge medel

ställdes till förfogande för beredande åt medicine kandidater av fri kost,

som dessa icke tidigare åtnjutit. Emellertid ville statskontoret framhålla,

att de å allmänna barnbördshuset tjänstgörande kandidaterna finge vidkännas

kostnad för städning av sina rum med 15 kronor per månad. Någon

motsvarighet härtill förekomme icke vid karolinska sjukhuset.

Den hittills inträffade stegringen i livsmedelspriserna syntes till väsentlig

del komma att motvägas av nedgången i antalet underhållsdagar. Då vidare

kostersättningen från personalen syntes böra höjas i samma mån, som livsmedelspriserna

stego, borde i varje fall någon ökning å posten till kosthåll

i förhållande till de verkliga utgifterna för budgetåret 1939/40 icke behöva

beräknas.

Departementschefen har till en början erinrat, att Kungl. Majit den 20

december 1940 uppdragit åt den enligt Kungl. Majits bemyndigande den

26 maj 1939 utsedda kommissionen för förhandlingar med vederbörande

parter rörande frågor, som ägde samband med karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggande, att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms

stad, Stockholms läns landsting och övriga ifrågakommande parter

rörande allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning och verksamhet

samt att till .Kungl. Majit inkomma med på förhandlingarna grundade

förslag. Vid anmälan av detta ärende hade departementschefen framhållit,

att Stockholms stad — sedan det ekonomiska ansvaret för driften av

dessa båda sjukhus fördelats mellan staten, staden och länet — förberett och

delvis igångsatt en vittutseende omläggning av den inom staden kommunalt

bedrivna sjukvården. En sådan omläggning kunde även påverka allmänna

barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning och verksamhet. Ur både

statlig och kommunal synpunkt syntes det vara av vikt, att frågan om

formerna för uppehållandet av den sjukvårdsverksamhet, som måste utgöra

underlaget för den nu till allmänna barnbördshuset och serafimerlasarettet

förlagda läkarutbildningen, upptoges till förnyad omprövning från de i viss

mån ändrade utgångspunkter, som nu vore förhanden. Därvid borde eftersträvas

att undvika överorganisation inom här berörda delar av sjukhusvä
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

sendet och att ernå en ur olika synpunkter tillfredsställande avvägning

mellan de skilda intressena. Vid förhandlingarna borde även vissa av statskontoret

beträffande allmänna barnbördshuset framförda synpunkter komma

under övervägande. Departementschefen hade vid detta tillfälle ansett sig

icke böra ingå på frågan om uppsägning av de rörande allmänna barnbördshuset

träffade avtalen men utgått från att kommissionen skulle hava

sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

När departementschefen mot bakgrunden härav skulle bedöma allmänna

barnbördshusets anslagsäskanden för budgetåret 1941/42, framställde sig

först frågan, örn det vore lämpligt att, innan förhandlingarnas resultat kunde

överblickas, verkställa utredning rörande barnbördshusets lokalförhållanden

eller igångsätta byggnadsarbeten vid anstalten. Emellertid vore det givet,

att den planerade översynen av den ifrågavarande sjukhusorganisationen icke

borde i och för sig utesluta vidtagandet av sådana åtgärder, som i barnbördshusets

nuvarande verksamhet framstode som omedelbart angelägna.

Vad beträffade förslaget om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna

för en preliminär utredning rörande barnbördshusets aktuella byggnadsfrågor,

vore det uppenbarligen ett önskemål att, därest anstalten under

oförändrade former skulle fortsätta sin verksamhet, erhålla en uppfattning

om möjligheterna att anskaffa ändamålsenliga lokaler för barnbördshuset och

om kostnaderna härför. Departementschefen ville därför förorda direktionens

framställning om anvisande av medel till en preliminär utredning av denna

art. På av universitetskanslern anförda skäl borde utredningen i enlighet

med direktionens eget förslag avse endast en modernisering av den nuvarande

anstalten, varvid dock torde böra undersökas, om i samband med en dylik

modernisering en tillbyggnad av anstalten för ökning av antalet vårdplatser

lämpligen borde och kunde ske. Kostnaderna torde böra uppskattas till det

av direktionen äskade beloppet, 10,000 kronor, av vilket staten borde bestrida

8,000 kronor och Stockholms läns landsting enligt åtagande 2,000 kronor. För

närvarande torde icke böra påfordras bidrag för ändamålet jämväl från Stockholms

stad.

Direktionens utredning hade övertygat departementschefen om behovet av

en förbättring av bostadsförhållandena för underläkarna. Den alternativa utväg,

som stöde direktionen öppen, nämligen att icke tillåta de nuvarande

lokalernas användning som familjebostäder, medförde en höjning av de årliga

kostnaderna för sjukhusets drift och svårbemästrade olägenheter i övrigt.

Med hänsyn härtill och då kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena

vore jämförelsevis begränsade, syntes dessa arbeten böra komma

till utförande utan samband med de mer omfattande byggnadsarbeten vid

allmänna barnbördshuset, vilka enligt direktionens mening erfordrades. De

uppgjorda kostnadsberäkningarna och byggnadsritningarna torde i huvudsak

kunna godkännas. Departementschefen hade därför icke något att erinra mot

direktionens förslag, att bland utgifterna för fastighetens underhåll för nästa

budgetår till detta ändamål inräknades 47,665 kronor. Byggnadsstyrelsen

hade fäst uppmärksamheten på att kostnadsberäkningen hänförde sig till den

i augusti 1939 rådande prisnivån. Då emellertid direktionen i sina nu föreliggande

anslagsäskanden icke ifrågasatt någon omräkning av kostnadskalkylerna,

torde det få förutsättas, att kostnaderna kunde hållas inom denna

ram.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Med hänsyn till de pågående förhandlingarna om allmänna barnbördshusets

framtida ställning torde vid medelsanvisningen till de nu berörda

ändamålen lämpligen böra knytas förbehållet, att utredningen rörande anstaltens

byggnadsfråga samt de provisoriska ändringsarbetena i anstaltens nuvarande

lokaler finge igångsättas först sedan Kungl. Majit därtill lämnat

tillstånd.

Direktionens anslagsäskanden i övrigt hade framkallat erinringar från

statskontoret, som ansåge dels att statens nuvarande bidrag till allmänna

barnbördshuset vore för högt i förhållande till det med sjukhuset förbundna

statsintresset, dels att sjukhusets driftkostnader för nästa budgetår borde i

vissa närmare angivna avseenden begränsas. På frågan örn kostnadsfördelningen

mellan de i sjukhuset intresserade parterna ansåge departementschefen

sig icke böra i detta sammanhang ingå. Denna fråga bleve föremål

för bedömande vid de förhandlingar, som enligt det föregående skulle äga

rum.

I likhet med medicinalstyrelsen ansåge departementschefen, att förmånen

av fri kost åt medicine kandidater vid tjänstgöring på allmänna barnbördshuset

borde begränsas till att avse allenast tid, under vilken medicine

kandidater fullgjorde jourtjänst vid anstalten. Kostnaderna härför hade beräknats

till 4,000 kronor. Departementschefen funne sig vidare böra i enlighet

med föreliggande förslag tillstyrka, att de vid barnbördshuset tjänstgörande

medicine kandidaterna, i likhet med vad fallet vore vid karolinska sjukhuset,

befriades från avgift för städning av sina rum på barnbördshuset. Det av

direktionen beräknade statsbidraget kunde på grund härav minskas med

omkring 5,000 kronor. Då direktionen från och med den 1 januari 1941

beslutat höja legosängsavgifterna för patienterna på den gynekologiska avdelningen

från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag, kunde statsbidraget

för budgetåret 1941/42 minskas med i runt tal ytterligare 13,500

kronor. Vid bifall i övrigt till direktionens beräkningar av anslagsbehovet för

nästkommande budgetår skulle statens bidrag till allmänna barnbördshuset

bestämmas till (461,497 + 8,000 — 5,000 — 13,500 =) i runt tal 451,000

kronor.

Emellertid hade statskontoret ifrågasatt dels en höjning av ersättningen

för vård på den enskilda avdelningen, dels beskärning av de löpande utgifterna

för fastighetens underhåll m. m., dels en reduktion av personalen

med minst 10 procent, dels ock en höjning av kostersättningen från personalen.

Såvitt departementschefen kunde finna, vore det, även om hänsyn

toges till den begränsning av verksamheten vid barnbördshuset, som ernåtts

genom karolinska sjukhusets öppnande, icke gärna möjligt att i den

utsträckning, som statskontoret ansett tänkbar, nedskära driftkostnaderna vid

barnbördshuset. Med hänsyn till den reduktion av utgifterna vid andra

statliga och statsunderstödda institutioner, som för nästa budgetår ifrågasattes,

ville departementschefen likväl föreslå, att anslaget för nästa budgetår bestämdes

till 435,000 kronor och departementschefen ansåge sig böra räkna

med att det skulle vara direktionen möjligt att hålla kostnaderna nere vid

ett belopp, som svarade mot ett statsbidrag av denna storlek. Anslagshöjningen

skulle alltså utgöra (435,000 — 355,000 =) 80,000 kronor, vilket

belopp delvis belöpte på utgifter av engångsnatur.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 35

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava åtgärder vidtagits

för upptagande av förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms

län samt övriga ifrågakommande parter rörande serafimerlasarettets och

allmänna barnbördshusets ställning och verksamhet. Utskottet får emellertid

vad först angår serafimerlasarettet erinra därom, att lasarettet åren

1928—31 undergick en genomgripande ombyggnad, som finansierades genom

ett trettioårigt amorteringslån, vilket utlöper år 1960. Det mellan staten

samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting ingångna sjukvårdsavtalet

rörande lasarettet gäller till dess ifrågavarande lån blivit till fullo

guldet eller genom nytt avtal annan överenskommelse träffats. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i proposition nr 171/1936 framställda förslag beslöt

riksdagen, att serafimerlasarettet skulle förstatligas från och med den 1 juli

1937. I fråga örn lasarettets blivande ställning uttalade därvid föredragande

departementschefen bland annat, att det icke syntes vara ett statens intresse

att bibehålla serafimerlasarettet i annan mån än som betingades av dess

ställning såsom undervisningssjukhus. Huru länge och i vilken omfattning

behov kunde komma att föreligga av att bibehålla lasarettet och i vilken

takt och på vilket sätt en eventuell avveckling av lasarettet borde äga rum,

kunde emellertid icke avgöras, innan beslut fattats, att den första utbyggnaden

av karolinska sjukhuset skulle efterföljas av ytterligare utbyggnadsetapper,

och vilka institutioner skulle tillgodoses vid en sådan fortsatt utbyggnad.

Detta uttalande mötte icke någon gensaga från riksdagens sida.

Av det anförda framgår, att man torde hava att räkna med att serafimerlasarettet

kommer att under i stort sett oförändrade former uppehållas ännu

en avsevärd tid framåt.

Vad åter beträffar allmänna barnbördshuset torde man — såvitt utskottet

kan bedöma — kunna utgå ifrån att den planerade omläggningen av den

inom Stockholms stad kommunalt bedrivna sjukvården ännu på åtskilliga

år icke kommer att påverka sjukhusets nuvarande ställning och verksamhet.

Med hänsyn härtill vill utskottet icke motsätta sig att på sätt departementschefen

föreslagit en utredning rörande barnbördshusets lokalförhållanden

kommer till stånd samt att för ändamålet anvisas ett belopp av 8,000

kronor. Utskottet har emellertid här icke kunnat undgå att uppmärksamma

det anmärkningsvärda förhållandet, att medan Stockholms län utfäst ett

bidrag till utredningskostnaderna å 2,000 kronor, Stockholms stad, vars

intressen i betydande grad beröras av nämnda utredning, ställt sig helt

avvisande i fråga örn bidrag för ändamålet.

De provisoriska ändringsarbeten i allmänna barnbördshusets nuvarande

lokaler, vilka av departementschefen ifrågasatts, anser utskottet erforderliga

och lämpliga, varjämte utskottet finner det även angeläget att dessa arbeten

utan tidsutdräkt igångsättas och genomföras.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och hemställt

har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 435,000 kronor.

79:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid.

106 och 107), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1941/

42 anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

80:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

79, sid. 108), vilket innebär en anslagshöjning med 2,100 kronor i samband

med inräknande av nu utgående dyrtidstillägg i ersättningsbeloppen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 12,600 kronor.

81:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80,

sid. 108 och 109), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 81, sid. 109 och 110), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 25,000

kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

kirurgiska institutet. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

för främjande av högre juridiska studier vid universiteten i

Uppsala och Lund. Kungl. Majit har (punkt 82, sid. 110—112) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1941/42 anvisa dels till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av 184,700

kronor, dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund ett

anslag av 10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Skoglund väckt motion (II: 77), vari hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn utredning av frågan

om inrättandet av särskilda stipendier och lån för obemedlade och

mindre bemedlade ungdomar från Norrland, vilka ämna bedriva studier vid

universitet, högskolor och tekniska högskolor.

Kungl. Majis förslag innebär ifråga om det förstnämnda anslaget en

sänkning med 10,000 kronor, vilken på kanslerns hemställan vidtagits i

syfte att utan merkostnad kunna på riksstaten återuppföra anslaget till stipendier

för främjande av högre juridiska studier, vilket för innevarande

budgetår av statsfinansiella skäl indragits.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts:

Under senare tid hade frågan om inrättandet av ett universitet för Norrland

förts fram i den aktuella debatten. Tillkomsten av ett dylikt skulle

enligt förslagsställarnas åsikt genom att bereda den norrländska ungdomen

ökade möjligheter till högre studier vara ett medel att råda bot på den

brist på universitets- och högskoleutbildade krafter, som nu stundom gjorde

sig gällande i Norrland och i fråga om lärare vid läroverken vore av permanent

natur. Förslaget hade emellertid icke vunnit den allmänna anslutning,

som vore nödvändigt för dess genomförande, vartill komme att det nuvarande

statsfinansiella läget i och för sig vore ett avgörande hinder för dess

realiserande.

Den expansion på de ekonomiska, kulturella och administrativa områdena,

som pågiuge i Norrland, gjorde det emellertid önskvärt, att man icke

till en oviss framtid sköte undan det här berörda problemet. Hittills bade

i allra största utsträckning rekryteringen av befattningshavare till mera betydande

poster inom norrländska industrier, tili kulturella institutioner, för

administrationen o. s. v. skett från landets mellersta och södra delar, vilket

medfört ett ständigt ombyte av dylika befattningshavare, som endast undantagsvis

inrättat sig för ett kvarstannande i Norrland. I många fall hade

det visat sig svårt eller omöjligt att erhålla tillräckligt kvalificerade krafter.

Arbetet inom skolor, verk och institutioner gagnades givetvis icke därav.

En utväg att uppnå bättre förhållanden läge måhända däri, att den norrländska

ungdomen bereddes ökade möjligheter till universitets- och högskole
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

studier. Redan nu bedreve visserliga n rätt många unga män och kvinnor

studier vid dylika skolor, men att märka vore att dessa i betydande utsträckning

vore barn till tjänstemän, som icke ämnade stanna i Norrland,

dit icke heller deras söner och döttrar efter genomgångna studier gärna

sökte sig annat än för kortare tid. Den ungdom i Norrland, vars föräldrar

hade gamla rötter i de norrländska bygderna, saknade tyvärr i allt för hög

grad ekonomiska resurser för studier utanför hembygden. Med avläggandet

av studentexamen vore i de flesta fall studierna avslutade. Att bereda denna

ungdom möjlighet att efter avlagd studentexamen fortsätta studierna vore

en angelägenhet, som redan nu borde finna sin lösning utan allt för stora

kostnader för statsverket. Lösningen kunde tänkas få formen av särskilda

stipendier och lån så tilltagna, att begåvade ungdomar ur arbetar- och

bondeklassen kunde utan större ekonomiska svårigheter söka sig till universiteten

och andra högre skolor. Med dessa lån och stipendier finge givetvis

förbindas villkor, som garanterade att syftet med det ekonomiska stödet

kunde uppnås, d. v. s. att de utbildades verksamhet bleve förlagd i huvudsak

till Norrland.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vad beträffar det i motionen II: 77 gjorda yrkandet, torde motionären

med detsamma hava åsyftat att åt Norrland tillförsäkra och bevara sådana

personliga krafter, som på olika områden kunna förväntas visa förståelse

för och känna samhörighet med de bygder, inom vilka de verka och härigenom

föra utvecklingen framåt i olika avseenden. Denna önskan är naturlig

och synes även förtjäna att uppmärksammas av statsmakterna. De

medel motionären anvisat för ernående av ifrågavarande syfte förefalla

emellertid utskottet knappast riktiga, då de kunna bidraga till skapandet

av en icke önskvärd kulturgräns mellan Norrland och det övriga Sverige.

Utskottet får i detta sammanhang erinra, att de inrättade naturastipendierna

vid universiteten och karolinska institutet stå studerande från Norrland

till buds lika väl som studerande från andra delar av landet. Därest

emellertid särskilda åtgärder i anslutning till vad motionären förordat kunna

för tillgodoseende av Norrlands speciella intressen befinnas påkallade, förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t tager denna fråga under närmare omprövning.

Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 77 få anses

besvarad.

Under åberopande aV vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av 184,700

kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 39

främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala

och Lund ett anslag av 10,000 kronor;

II. att motionen II: 77 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

84: o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 83)

föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom

beträffande de yrkanden, som i fråga om förevarande anslag framställts i

de två likalydande av herrar N. Herlitz m. fl. och E. Sjögren m. fl. väckta

motionerna I: 87 och II: 81, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

85:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 84, sid. 113 och 114), vilket innebär en anslagshöjning

med 3,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings
penningar.

.........kronor 12,000

Anm.: Av detta belopp utgöra

8,000 kronor lön och 4,000 kronor

tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg....... » 1,000

Anm.: Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring. _

Summa kronor 13,000

Avgår: tjänste- och familje
pensionsavdrag,

förslagsvis kronor 800 kronor 12,200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 10,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 19,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis , ........... » 3,000

Summa förslagsanslag kronor 44,700;

b) till Rasbiologis/ca institutet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 44,700 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

86:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85,

sid. 114 och 115), vilket innebär att det förstnämnda anslaget höjes med

500 kronor och det sistnämnda i besparingssyfte minskas med 2,700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 7,200 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 17,000 kronor.

87:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 86, sid. 115 och 116), vilket innebär en anslagshöjning

med 3,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................kronor 69,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ > 12,550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................... » 1,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,850

Summa förslagsanslag kronor 93,600;

b) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 93,600 kronor.

88:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. Farmacevtiska institutet:

Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 87, sid. 116 och 117) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1941/42 anvisa dels till Farmacevtiska

institutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 14,500 kronor, dels ock till

Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 2,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda anslag höjes med 1,600

kronor, vilken höjning i huvudsak är betingad av ökade bränslekostnader,

samt att sistnämnda anslag i besparingssyfte minskas med 1,000 kronor

genom indragning av den utanför den ordinarie undervisningen fallande

kursen i ekonomilära med bokföringsteknik.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

Då det enligt utskottets mening måste vara ett icke oväsentligt intresse

för apoteksinnehavarna att farmacevterna besitta kunskaper i ekonomilära

och bokföringsteknik, anser sig utskottet böra ifrågasätta, huruvida icke

bidrag till anordnande av kursen i sagda ämnen kunde påräknas från vederbörande

sammanslutningar av apoteksinnehavare.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts här förevarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Farmacevtiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 14,500 kronor;

b) till Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 2,700 kronor.

89:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 88, sid. 117 och 118), vilket — trots ökade kostnader

för rörligt tillägg — innebär en anslagsminskning med 1,300 kronor, möjliggjord

genom vissa besparingsåtgärder, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t............kronor 2,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................... » 20,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 2,600

Summa förslagsanslag kronor 25,100;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 25,100 kronor.

90:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 118 och 119), vilket innebär en anslagshöjning

med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 3,600

kronor.

91 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,

sid. 119), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 3,000

kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

92:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 120),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsunder sökning ar, för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

93:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 92, sid.

120 och 121) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42, dels ock till Landsmålsarkiven: Avlöningar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 103,100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren äv herr Fr. Ström m. fl.

(1:141) och den andra inom andra kammaren av herr P. S. Hedlund i Häste

m. fl. (II: 187), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att en tjänst som

föreståndare för folkminnesavdelningen vid landsmålsarkivet i Uppsala i

lönegrad Eo 28 måtte inrättas i stället för den i Kungl. Maj:ts proposition

till årets riksdag upptagna arvodesbefattningen för samma ändamål samt

att i enlighet härmed förslagsanslaget till landsmålsarkiven för avlöningar

höjes med härtill erforderligt belopp, inklusive rörligt tillägg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen 1:141.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det nuvarande arvodet till föreståndaren

för folkminnesavdelningen vid landsmålsarkivet i Uppsala enligt vad

som förutsatts i propositionen nr 65 till 1940 års urtima riksdag höjes från

9,000 kronor till 9,800 kronor. Å andra sidan har departementschefen ansett

sig kunna förorda en besparing med 8,000 kronor till följd av Kungl.

Maj:ts den 20 december 1940 fattade beslut om vakanssättning av en ledig

befattning som arkivarie och expeditionsföreståndare vid landsmålsarkivet i

Uppsala samt genom minskning av anslagsmedlen till tillfälligt anställda

arbetsbiträden.

Utskottet. Kungl. Maj.ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vidkommande motionerna 1:141 och II: 187 anser utskottet utan tvivel

goda skäl föreligga för att innehavaren av ifrågavarande föreståndarbe
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

fattning beredes ställning såsom extra ordinarie tjänsteman. I nuvarande

statsfinanselia läge kan utskottet likväl icke ansluta sig till det i motionerna

framställda yrkandet utan nödgas avstyrka bifall till nämnda motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:141 och II: 187,

a) godkänna följande avlöniugsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat,

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................kronor 9,800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

....................... * 82,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... * 11,300

Summa förslagsanslag kronor 103,100;

b) till Landsmålsarlciven: Avlöningar förbudgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 103,100 kronor.

94:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 93, sid. 121 och 122), vilket innebär en anslagshöjning med

300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarlciven: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 7,800 kronor.

95:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, sid. 122),

vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 10,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarlciven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

96:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 122 och 123), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- oell dialektforskning vid Göteborgs högskola

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

97:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, sid. 123), vilket innebär en anslags
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

höjning med 500 kronor i samband med reglering av vissa arvoden, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av svensk folkminnesforskning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 28,700

kronor.

Tekniska högskolor.

98:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 97, sid. 124—146) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Majit att vidtaga de ändringar i den vid personalförteckningen för tekniska

högskolan i Stockholm fogade anmärkningen, som föranledas av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1941 anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42, dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,180,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innefattar följande organisatoriska föränd - ringar:

a) omorganisation av avdelningen för skeppsbyggnad till en avdelning

för skeppsteknik och flygteknik (merkostnad för nästa budgetår 3,700

kronor);

b) omorganisation av avdelningen för bergsvetenskap (merkostnad 1,600

kronor).

a) Omorganisation av skeppsbgggnadsavdelningen.

De av riksdagen tidigare fattade besluten i fråga om skeppsbyggeriundervisningens

organisation hava syftat till en koncentration till Göteborg av den

egentliga högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen. Däremot har riksdagen

hittills icke tagit ställning till frågan, på vad sätt dessa åtgärder

böra återverka på tekniska högskolans i Stockholm skeppsbyggnadsavdelning.

1934 års Chalmerssakkunniga hade föreslagit en avveckling av denna avdelning,

varvid den flygtekniska undervisningen tänktes förlagd till annan avdelning.

Emellertid hava sedan dess framkommit öDskemål om skeppsbyggnadsavdelningens

bibehållande såsom särskild avdelning, ehuru med annan

inriktning än för närvarande.

I 1940 års åttonde huvudtitel redogjorde departementschefen för ett av

tekniska högskolans styrelse och dess lärarkollegium framställt förslag i

ämnet. Enligt detta förslag skulle undervisningen i egentlig skeppsbyggnad

inskränkas och erhålla en mer allmän läggning samtidigt med att huvudvikten

skulle läggas vid å ena sidan frågorna örn fartygs allmänna anord
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Ding, maskinutrustning, användning och räntabilitet och å andra sidan

flygtekniska studier. Undervisningen i flygtekniska ämnen skulle helt koncentreras

till förevarande avdelning och undergå en icke oväsentlig förstärkning.

Undervisningens omläggning inom den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen

skulle komma till synes genom en ändring av avdelningens

benämning till avdelning för skeppsteknik och flygteknik. Den skeppsbyggnadstekuiska

utbildningen i landet skulle med andra ord differentieras

på två linjer, en mera fartygskonstruktiv i Göteborg och en mera maskinoch

driftsteknisk i Stockholm, och den flygtekniska undervisningen fortfarande,

ehuru förstärkt, vara förlagd till Stockholm.

För egen del framhöll departementschefen, att den föreliggande frågan

inneslöte flera problem, som måste klarläggas, innan definitivt avgörande

kunde träffas. Frågan borde av de tekniska högskolornas styrelser tagas

under förnyad omprövning. Slutligt förslag i ämnet borde dock underställas

1941 års riksdag.

Riksdagen — som förklarade sig icke vilja föregripa ett slutligt avgörande

av de föreliggande frågorna — uttalade, att den rationellaste lösningen

förefölle att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisningen i dess helhet

koncentrerades till Chalmers tekniska högskola, medan åter den flygtekniska

undervisningen helt förlädes till tekniska högskolan i Stockholm. Riksdagen

förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade frågan om den flygtekniska undervisningens

vid tekniska högskolan i Stockholm stärkande och lämpliga utbyggande

all möjlig uppmärksamhet och i sinom tid föreläde riksdagen förslag

till åtgärder för vinnande av detta syfte, vilka åtgärder — därest skeppsbyggeriundervisningen

koncentrerades till Chalmers tekniska högskola

torde kunna stå att ernå utan nämnvärda ökningar av kostnaderna vid

tekniska högskolan i Stockholm.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning bygger på ett förslag av

lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm. I detta förslag förordas alltjämt

skeppsbyggnadsavdelningens omändring till en avdelning för skeppsteknik

och flygteknik men med ytterligare förstärkt undervisning i flygteknik

(alternativ I). Därjämte har framlagts en plan för avdelningens

omorganisation till en avdelning för enbart flygteknik (alternativ II), vid

vilken av undervisningen i skeppstekniska ämnen endast skulle bibehållas

vad som anses erforderligt för undervisningen i flygteknik medan sistnämnda

undervisning i stället skulle erhålla ökat utrymme.

Skillnaden i organisatoriskt och ekonomiskt avseende mellan den nuvarande

ordningen och de båda alternativen åskådliggöres av följande sammanställning:
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nuvarande organisation:

Alternativ I:

Alternativ II:

Professur i flygteknik

(13,500)

Professur i flygteknik

(13,500)

Professur i flygteknik

(13,500)

Speciallärare i hydromekanik

(5,400)

Professur i teknisk hydro- mekanik (13,500)

Professur i teknisk hydro- och aeromekanik (13,500)

—

Speciallärare i flygplan- byggnad (4,200)

Speciallärare i flygplan- byggnad (4,800)

Professur i skeppsbyggnad

(13,500)

Speciallärare i skeppsbygg- nadsteknik (6,400)

—

Speciallärare i varvsanlägg- ning (3,600)

Speciallärare i maskin- och

apparatanläggningar å

fartyg (2,600)

Till samlingar och labora- tioner erfordras 16,700

kronor

Till samlingar och labora- tioner erfordras 17,700

kronor

Till samlingar och labora- tioner erfordras 15,500

kronor

(52,700)

(57,900)

(47,300)

Antti: Kostnaderna för professurer ha upptagits till högsta löneklassen utan avdrag

för pensionsavgifter. Rörligt tillägg och dyrtidstillägg äro ej inräknade. Ej heller ha medtagits

vissa assistentutgifter m. m.

Alternativ I skulle genomföras under loppet av två år. Under nästa

budgetår skulle, vad avlöningar beträffar, merkostnaden bliva 5,200 kronor

men under det därpå följande sjunka till 4,200 kronor, enär utbyte då skulle

ske av speciallärarbefattningen i varvsanläggning mot en speciallärarbefattning

i maskin- och apparatanläggningar å fartyg. I övrigt skulle omorganisationen

träda i kraft redan från och med nästa budgetår.

Enligt alternativ II skulle båda de nya lärarbefattningarna inrättas

från och med nästa budgetår men de tre lärarbefattningarna i hydromekanik,

i skeppsbygguad och i varvsanläggning bibehållas under fyra övergångsår

och indragas först med utgången av budgetåret 1944/45. Alternativ II skulle

alltså föranleda en merkostnad under fyra år — beräknad till 24,420 kronor

örn året — men därefter en kostnadsminskning.

Antalet studerande, som kunde beredas plats, begränsades tills vidare uppåt

av utrymmet inom för närvarande tillgängliga ritsalar, nu avsedda för avdelningen

för skeppsbygguad. Detta utrymme medgåve en nyintagning per år

av omkring 20 studerande. Vid alternativ I kunde dessa lämpligen tänkas

fördelade på 10 blivande skeppsbyggare och 10 blivande flygtekniker, medan

vid alternativ II möjlighet förelåge att årligen intaga 20 blivande flygtekniker.

Om behov kunde komma att föreligga speciellt vid alternativ I av

utbildning av ett ökat antal studerande, kunde en ökning av lokalutrymmet

på omkring 50 procent erhållas genom enkla och relativt billiga åtgärder

genom inredning av över nuvarande ritsalar befintligt vindsutrymme. Kostnaderna

härför beräknades belöpa sig till endast omkring 20,000 kronor.

Lokalfrågan torde därför ej behöva influera på valet mellan de två alternativen.

Styrelserna för de tekniska högskolorna hava förordat alternativ I, dock med

viss förenkling av programmet för undervisningen i maskin- och apparatanläggningar

å fartyg.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

Chefen för marinen åberopar ett av marinförvaltningen avgivet yttrande,

vari lämnas förord åt alternativ I. Då utbildningen enligt detta alternativ

emellertid i fråga om skeppsbyggnad vore mindre omfattande än den nuvarande,

förutsattes, att erforderligt antal platser reserverades vid Chalmers

tekniska högskola för utbildning av mariningenjörskadetter.

Chefen för flygvapnet har genom chefen för flygstaben förordat en förstärkning

av den flygtekniska utbildningen utöver vad som förutsatts enligt

alternativ I samt framhållit, att den slutgiltiga utformningen av läroplanerna

borde, i den mån de berörde flygvapnets intressen, utföras i samråd

med flygförvaltningen.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen hava, med instämmande

i vad styrelserna för de tekniska högskolorna i ärendet anfört,

förordat det såsom alternativ I betecknade förslaget med den av styrelserna

föreslagna ändringen, att viss förenkling av programmet för undervisningen

i maskin- och apparatanläggningar å fartyg vidtoges. I detta sammanhang

hava de sakkunniga meddelat, att de jämväl tagit del av de båda tekniska högskolornas

anslagsäskanden i övrigt för budgetåret 1941/42 och därvid kommit

till den uppfattningen, att de av högskolorna nu framställda förslagen icke

vore av den natur, att ett genomförande av desamma kunde behöva skjutas

på framtiden med hänsyn till det av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet.

Svenska teknologföreningen har förklarat sig avgjort förorda alternativ I.

Kommerskollegium har icke kunnat ansluta sig till flera av de enligt lärarkollegiets

uppfattning mera vägande skälen för en fortsatt undervisning i

skeppsteknik men har dock ej ansett sig böra motsätta sig ett genomförande

av alternativ I.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket till fullo delade den av 1940

års riksdag uttalade uppfattningen, att det rationellaste syntes vara att helt

koncentrera skeppsbyggnadsundervisningen till Göteborg och i stället stärka

den flygtekniska undervisningen i Stockholm.

Departementschefen, som för egen del förordat alternativ I, har anfört

huvudsakligen följande:

Den utredning, som nu förelåge, hade bringat den aktuella organisationsfrågan

i ett något klarare läge. Visserligen syntes det alltjämt vara i viss

mån tveksamt, om under normala förhållanden ett påtagligt behov förelåge

av en modifierad skeppsteknisk undervisning vid sidan av undervisningen

i skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid i flertalet

remissvar tillstyrkts förslaget om bibehållande i viss utsträckning av skeppsbyggnadsundervisningen

i Stockholm, ville departementschefen icke motsätta

sig detta förslag och förordade alltså alternativ I. Vid sitt ställningstagande

hade departementschefen särskilt beaktat den i utredningen vitsordade omständigheten,

att det för närvarande rådde brist på skeppsbyggnadsingenjörer

och att ett ökat behov av sådana för den närmaste framtiden vore att emotse.

Skulle det i framtiden visa sig, att en skeppsteknisk undervisning i Stock
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

holm icke längre fyllde en nödvändig uppgift, mötte givetvis icke hinder att

då upptaga frågan till förnyat övervägande. Den föreliggande utredningen

visade även, att de ekonomiska konsekvenserna av skeppsbyggnadsundervisningens

bibehållande i den föreslagna formen icke vore av avgörande betydelse.

Ett av de skäl, som anförts till stöd för en fullständig avveckling av

skeppsbyggnadsavdelningen, hade varit, att man därigenom på ett naturligt

sätt och utan större ekonomiska uppoffringar skulle kunna förstärka den

flygtekniska undervisningen. En sådan förstärkning vore med hänsyn till flygvapnets

och flygindustriens utbyggande särdeles angelägen. Båda de föreliggande

alternativa lösningarna förutsatte en förstärkning av denna undervisning;

det såsom alternativ II betecknade förslaget sträckte sig dock

något längre. Chefen för flygvapnet hade framhållit vikten av att de flygingenjörer,

som önskade sysselsättning inom flygvapnet eller flygindustrien,

erhölle så god underbyggnad som möjligt och med hänsyn härtill förordat,

att även vid en lösning enligt alternativ I undervisningen i de flygtekniska

ämnena erhölle minst den omfattning, som avsåges i alternativ II. Övriga myndigheter

hade emellertid icke framställt några erinringar mot omfattningen av

den flygtekniska undervisning, som skulle äga rum enligt alternativ I. När

departementschefen förordat detta alternativ, hade han fäst stort avseende

vid att det enligt lärarkollegiets utredning dels erbjöde en med alternativ II

i det allra närmaste likvärdig utbildning i flygtekniska ämnen, dels ock i

lika hög grad som alternativ II möjliggjorde en under nuvarande förhållanden

önskvärd specialisering. Departementschefen förutsatte, att den slutgiltiga

utformningen av läroplanerna, i den mån de berörde flygvapnets

intressen, utfördes i samråd med flygvapnets myndigheter med aktgivande

på angelägenheten av en grundlig och allsidig utbildning inom detta område

liksom även att samråd skedde med marinmyndigheterna, då det gällde fastställandet

av läroplaner för den blivande skeppstekniska utbildningen. Departementschefen

ville betona, att spörsmålet örn den flygtekniska undervisningens

organisation för framtiden givetvis icke finge anses slutgiltigt löst

i och med ett godtagande av den nu ifrågasatta lösningen, enär spörsmålet

folie inom ramen för den utredning, som uppdragits åt förutnämnda sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen. De sakkunniga hade emellertid

funnit de föreliggande förslagen icke vara av den natur, att deras

genomförande behövde uppskjutas med hänsyn till den pågående utredningen.

Chefen för flygvapnet hade ansett särskilda åtgärder erforderliga för att

möta det för de närmast följande åren särskilt stora behovet av högskoleutbildade

flygtekniker. Departementschefen förutsatte, att tekniska högskolans

styrelse hade sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtoge de

åtgärder, som kunde finnas påkallade. Det kunde sålunda ifrågasättas, huruvida

icke under de närmaste åren antalet studerande vid den skeppstekniska

linjen borde inskränkas till förmån för den flygtekniska.

b) Omorganisation av avdelningen för bergsvetenskap.

Den föreslagna omorganisationen av avdelningen för bergsvetenskap innebär

dels en omgruppering av ämnesområdena för de båda professurerna

inom underavdelningen för gruvvetenskap, vilka därvid skulle erhålla ändrade

benämningar, oell dels inrättande av en ny speciallärarbefattning i geofysikalisk

malmletning med ett årsarvode av 1,600 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Departementschefen har i detta sammanhang förklarat sig icke kunna

för närvarande tillstyrka av lärarkollegiet framlagda förslag örn inrättande

av vissa andra speciallärarbefattningar och i samband därmed yttrat:

Utgifterna för arvoden åt speciallärare uppginge redan för innevarande

budgetår till icke mindre än 165,600 kronor och komrne vid bifall till vad

departementschefen förordat att ytterligare stegras för nästa budgetår. Såsom

franninge av statsliggaren (sid. 468), vore det emellertid förutsatt, att behovet

av befintliga speciallärarbefattningar tid efter annan skulle kunna upptagas

till förnyad omprövning. Det syntes icke vara på förhand uteslutet, att en

översyn med särskilt syfte att söka tillvarataga alla möjligheter till besparingar

utan att likväl eftersätta undervisningens effektivitet kunde leda till

en inskränkning av utgifterna för de nu befintliga speciallärarbefattningarna;

härigenom skulle i så fall utan merkostnad kunna beredas utrymme för

speciallärarbefattningar av trängande natur. En dylik översyn inginge visserligen

i de förutnämnda sakkunnigas utredningsuppdrag, men departementschefen

förutsatte dock, att vederbörande högskolemyndigheter på egen

band undersökte möjligheterna att nedbringa dessa kostnader. Särskilt borde

därvid uppmärksammas möjligheterna att genom samarbete med andra högre

undervisningsanstalter i Stockholm tillgodose undervisningen i ämnen av

allmännare natur.

Vad anslagsberäkningarna angår, innebär Kungl. Maj:ts förslag en

anslagshöjning med 133,000 kronor, varav omkring 100,000 kronor belöpa

på en arvodesreglering i enlighet med samma grunder, som förordats av

departementschefen för universitetens vidkommande (jfr punkten 60 här

ovan), och 28,000 kronor på rörligt tillägg.

I samband med framläggandet av anslagsberäkningarna har departementschefen

förordat en höjning av docentstipendiernas vid de tekniska högskolorna

storlek från 6,800 kronor till 7,500 kronor, eller samma belopp

som föreslagits i fråga örn docentstipendier vid universiteten.

Enligt utskottets mening synes det uppenbart att åtgärder snarast böra

vidtagas för att stärka den flygtekniska utbildningen vid tekniska högskolan

i Stockholm. Det i sådant avseende av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget

har emellertid ingivit utskottet vissa betänkligheter. Såsom av den

lämnade redogörelsen framgår erbjuder det av departementschefen samt

flertalet i ärendet hörda myndigheter tillstyrkta och såsom alternativ I betecknade

förslaget en något svagare utbildning i flygtekniska ämnen än det

som alternativ II angivna. Att likväl alternativ I ansetts böra läggas till

grund för den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningens omorganisation till

en avdelning för skeppsteknik och flygteknik har huvudsakligen motiverats

med att det för närvarande råder brist på skeppsbyggnadsingenjörer, att

ett ökat behov av sådana för den närmaste framtiden kan emotses, att det

är önskvärt att alla flygtekniker erhålla någon kännedom örn skeppsteori

och skeppsteknik samt att alternativ I i lika hög grad som alternativ II

möjliggör en under nuvarande förhållanden önskvärd specialisering av den

Bihang till riksdagens protokoll 1041. ti sami. Nr 8. 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

flygtekniska utbildningen. Det av 1940 års lagtima riksdag gjorda uttalandet

att den rationellaste lösningen förefaller att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisuingen

i dess helhet koncentreras till Chalmers tekniska högskola,

medan åter den flygtekniska undervisningen helt förlägges till tekniska

högskolan i Stockholm synes utskottet alltjämt äga giltighet. Emellertid

har utskottet med hänsyn till att de för den högre tekniska undervisningens

ändamålsenlighet närmast ansvariga myndigheterna lämnat förord åt alternativ

I icke velat motsätta sig att ifrågavarande fackavdelning — vilken

torde böra betecknas fackavdelningen för flygteknik och skeppsteknik —

nu erhåller den enligt nyssnämnda alternativ planlagda organisationen.

Avdelningens huvudmål synes i första hand böra vara att utbilda flygteknici,

och utskottet vill i anslutning till vad departementschefen härom framhållit

understryka att det bör vara högskolemyndigheterna angelaget att

lämna största möjliga utrymme inom fackavdelningen för dem, som välja

denna studieriktning. Enligt utskottets mening utgör ett accepterande av

alternativ I dock ingalunda en slutgiltig lösning av denna fråga, utan alternativet

bör uppfattas som en försöksanordning i syfte att samla erfarenheter

rörande avdelningens lämpligaste organisationsform och verksamhetssfär.

Avdelningens organisation bör därför bliva så elastisk, att därest en

skeppsteknisk undervisning i Stockholm visar sig icke längre fylla en nödvändig

uppgift denna undervisning — till den del, den ej erfordras för

flygteknikernas vidkommande — utan större svårigheter eller tidsutdräkt

kan avföras ur högskolans utbildningsprogram. Utskottet får även liksom

departementschefen betona vikten av att vid utformningen av läroplanerna

för fackavdelningen samråd äger rum med vederbörande militära myndigheter.

Då goda skäl synas hava blivit anförda för den föreslagna omorganisationen

av fackavdelningen för bergsvetenskap tillstyrker utskottet i likhet

med departementschefen denna omorganisations genomförande från och med

den 1 juli 1941.

Utskottet vill liksom departementschefen framhålla angelägenheten av

att genom vederbörande högskolemyndigheters försorg en översyn vidtages

rörande behovet av befintliga speciallärarbefattningar, i syfte att nedbringa

kostnaderna för detta ändamål. Härvid torde såsom departementschefen

betonat böra uppmärksammas möjligheterna av att genom samarbete med

andra högre undervisningsanstalter i Stockholm tillgodose undervisningen i

vissa ämnen av allmännare natur.

Kungl. Maj:ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran

eller uttalande.

Under åberopande av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den vid personalförteckningen för tekniska högskolan i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

Stockholm fogade anmärkningen, som föranledas av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1941 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 650,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 234,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 516,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 94,500

Summa kronor 1,495,000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.........kronor 315,000

Nettoutgift kronor 1,180,000;

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,180,000 kronor.

99:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 146 och 147), vilket innebär en

anslagshöjning med 43,300 kronor, väsentligen orsakad av de höjda bränsleoch

städningskostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 266,000 kronor.

100:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, sid. 147 och 148), vilket innebär en

anslagsminskning i besparingssyfte med 20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 457,700 kronor.

101:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 100, sid. 148 och 149), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

102:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 149), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 11,000

kronor.

103:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 149—155), vilket innebär en anslagshöjning

med 30,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis

........................ kronor 206,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 94,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 104,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 35,700

Summa kronor 441,000

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............ kronor 74,000

Nettoutgift kronor 367,000;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 367,000 kronor.

104:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 155 och 156), vilket innebär en huvudsakligen

av höjda bränslepriser betingad anslagshöjning med 13,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

80,800 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

105:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 104, sid. 156 och 157), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 105,000 kronor.

106:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

105, sid. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

107:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 106, sid. 157), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 900 kronor.

108:o) Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad för

fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. I enlighet med Kungl.

Majds förslag (punkt 107, sid. 158), vilket innebär anvisande av ett slutanslag

till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Utrustning

av nybyggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

109:o) Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska

högskolorna. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 108,

sid. 159) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid de tekniska högskolorna för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

110:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska

högskolorna. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 109,

sid. 159 och 160), vilket innebär en av ökad belastning å anslaget föranledd

höjning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid de tekniska högskolorna för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen.

lilio) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 110) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Allmänna läroverken m. m.

112:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt lil, sid. 162—165), vilket innebär en anslagsminskning

med 7,200 kronor, möjliggjord genom inställande av intagningen av

nya elever höstterminen 1941, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

.......... kronor 188,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 159,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 42,550

Summa förslagsanslag kronor 396,800;

b) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 396,800 kronor.

113:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 165), vilket innebär en anslagsminskning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslaqsanslaq av

42,300 kronor.

114:o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 166), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 1,700

kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

115:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

114, sid. 166—201) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels bemyndiga

Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning —

tills vidare under budgetåret 1941/42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i anslutning till vad av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1941 anförts meddela ändrade bestämmelser rörande de vid provårsläroverken

utgående särskilda arvodena, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till Allmänna läroverken:

Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 28,311,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr G. Mosesson väckt motion (lii 176),

vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit uttala, att

vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört ifråga örn rätt för läroverkslärare

att vid sidan av sin ordinarie tjänst åtaga sig undervisning i annan

läroanstalt ej må medföra, att läroanstalt, som för sin existens är beroende

av att få anställa timlärare, vilka hava fast anställning vid annat läroverk,

kommer i för stora svårigheter;

dels en inom andra kammaren av herr I. Sefve väckt motion (lii 57), vari

hemställts, att riksdagen för att möjliggöra en provisorisk utvidgning av

provårsläroverkens kapacitet måtte ej mindre medgiva en sänkning av antalet

undervisningstimmar i veckan från nu lägst 8 med 3 till lägst 5 för

de rektorer, som tillika äro provårsföreståndare och få mottaga mer än 11

lärarkandidater, än även bevilja 1,300 kronor till arvoden och säl skil (

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, att utgå såsom arvode till skrivbiträdena

vid provårsläroverken med 10 kronor för varje till läroverket hänvisad

lärarkandidat;

dels ock en inom andra kammaren av herr G. Arnemark väckt motion

(lii 82), vari hemställts, att riksdagen måtte vid beräkningen av den anslagspost,

i vilken särskilda arvoden vid provårsläroverk ingå, utgå från de belopp,

som föreslagits av skolöverstyrelsen i fråga om provårsarvoden (360

kronor), av såväl skolöverstyrelsen som statskontoret i fråga om föreståndararvoden

(1,500 kronor) och av statskontoret i fråga om bandledararvoden

(150 kronor, respektive 250 kronor).

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

får utskottet ■— i den mån redogörelse för desamma icke lämnas i

det följande — hänvisa till motionerna.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilda besparingsåtgärder.

1940 års lagtima riksdag beslöt följande särskilda besparingsåtgärder beträffande

de allmänna läroverken:

Ämneslärarnas undervisningsskyldighet ökades med Vs veckotimme till i medeltal

22 veckotimmar på det högre och 27 veckotimmar på det lägre stadiet.

Elevantalet i realskolans avslutningsklasser höjdes från 30 till 35.

Totala antalet nybörjaravdelningar begränsades till högst samma antal

som läsåret 1939/40.

Intagning av elever inställdes tills vidare i lägsta årsklassen av följande

läroverkslinjer, nämligen

a) lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,

b) klassiska försökslinjen vid högre allmänna läroverket för gossar å

Norrmalm i Stockholm,

c) den fyraåriga realskollinjen vid samrealskolan i Trelleborg,

d) den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Västerås, samt

e) den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Örebro.

Förbud meddelades mot sådan uppdelning av större klasser vid nybörjar
undervisning

i modersmålet och främmande levande språk, som föranledde

särskilda kostnader för statsverket.

Rätten att anordna tillvalsundervisning i vissa ämnen på det högre gymnasiestadiet

begränsades.

Departementschefen framhåller, att frågan om lämpligheten och möjligheten

av ytterligare besparingsåtgärder av samma natur som de redan vidtagna

måste bedömas mot bakgrunden av det föreliggande läraröverskottet

och med beaktande av åtgärdernas inverkan på undervisningsresultatet.

De åtgärder i besparingssyfte, som för innevarande läsår vidtagits inom

den statliga läroverksorganisationen och vid de högre kommunala skolorna,

hade, erinrar departementschefen, beräknats medföra en minskning av lärarbehovet

med omkring 210 ämneslärare med full tjänstgöring. På grund av

avtagande tillströmning av elever särskilt till realskolans begynnelseklasser

hade i själva verket minskningen av lärarbehovet blivit icke oväsentligt större

och torde kunna uppskattas till närmare 250 heltidstjänstgörande lärare.

Emellertid hade minskningen av lärarbehovet delvis motvägts av en genom

utökning av undervisningsväsendet stegrad efterfrågan på lärare. Enligt

föreliggande beräkningar hade, örn hänsyn foges till dessa varandra motverkande

faktorer, minst 160 tidigare vid undervisningsväsendet anställda lärare

blivit utan sysselsättning. Därtill komme de läraraspirauter, som tidigare

icke haft anställning men under normala förhållanden kunnat påräkna sysselsättning

under innevarande läsår. Det minskade lärarbehovet återspeglades

i rapportsiffrorna från lärarnas arbetsförmedlingsorgan, som i mitten av

september 1940 redovisat närmare 300 ämneslärare utan sysselsättning.

Spörsmålet om en höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som skett

hade förra året varit föremål för en ingående utredning, som givit till resultat,

att en sådan höjning av praktiska och undervisningstekniska skäl

vore svår att genomföra och för övrigt icke skulle medföra några nämnvärda

besparingar.

En begränsning av antalet nybörjaravdelningar hade vidtagits för läsåret

1940/41 på så sätt, att det förutsattes, att totala antalet nybörjaravdelningar

icke skulle få överstiga motsvarande antal läsåret 1939/40, d. v. s. 533.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

I själva verket hade detta antal icke uppnåtts utan i stället underskridits

med icke mindre än 13 avdelningar. Skolöverstyrelsen motsåge för nästa

läsår en viss återhämtning, utan att likväl räkna med att antalet nybörjaravdelningar

under läsåret 1939/40 komme att uppnås, och ifrågasatte, att

antalet liksom för innevarande läsår skulle begränsas till högst det antal

avdelningar, som funnits läsåret 1939/40. Departementschefen tillstyrkte

för egen del detta förslag.

Liksom i fjol hade överstyrelsen även i år företagit en inventering av de

minst frekventerade läroverkslinjerna i syfte att undersöka möjligheterna

att tillfälligt indraga vissa linjer. Departementschefen delade den uppfattning,

vartill överstyrelsen kommit, att indragning icke för närvarande borde

ifrågasättas för andra linjer än det treåriga latingymnasiet vid södra latinläroverket

i Stockholm. Departementschefen förordade i likhet med överstyrelsen,

att intagning av elever i första ringen av denna gymnasielinje

icke skulle få äga rum under höstterminen 1941, såvida icke antalet anmälda

inträdessökande till motsvarande linje vid högre allmänna läroverket

för gossar å Norrmalm i Stockholm överstege 30.

En ytterligare höjning av undervisning sskyldigheten försämrade icke undervisningsresultatet

under förutsättning, att gränsen för lärarnas förmåga att prestera

en fullgod undervisning icke därigenom överskredes. Ur denna synpunkt

och under nämnda förutsättning vore en höjning av undervisningsskyldigheten

icke ägnad att i samma grad som övriga här diskuterade besparingsåtgärder

ingiva betänkligheter. Vid bedömandet av lämpligheten av en sådan åtgärd

finge emellertid även hänsyn tågås till den skärpning av arbetslösheten

bland lärarna — till icke oväsentlig del vållad av de redan vidtagna besparingsåtgärderna

— som skulle bliva följden därav. För egen del hade departementschefen

kommit till den uppfattningen, att ytterligare åtgärder i

denna riktning med hänsyn härtill icke för närvarande borde tillrådas.

Fastmera kunde åtgärder befinnas påkallade i syfte att bereda sysselsättning

åt åtminstone en del av de lärare, som nu icke kunde få läraranställning.

I detta syfte borde enligt departementschefens mening övervägas lämpligheten

att beskära möjligheterna för läroverkslärare att åtaga sig undervisning

i annan läroanstalt vid sidan av sin egentliga lärartjänst. Härigenom

torde kunna åstadkommas en viss ökning av arbetstillfällena för arbetslösa

lärare. Tillstånd för lärare att åtaga sig extra undervisning lämnades för

ett år i sänder av vederbörande rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer.

Departementschefen förutsatte, att överstyrelsen toge under övervägande

möjligheterna att skärpa villkoren för dylik förening av tjänster och

efter prövning av på frågan inverkande omständigheter vidtoge de åtgärder,

som kunde finnas påkallade.

Statskontoret hade såsom en lämplig besparingsåtgärd angivit inskränkning

av den frivilliga undervisningen i vissa övningsämnen. Med hänsyn till

betydelsen av denna undervisning ansåge departementschefen sig icke böra

förorda en sådan åtgärd. Han kunde icke heller ansluta sig till ett av statskontoret

framfört förslag om en ytterligare höjning av det lägsta antal deltagare,

som erfordrades för att undervisning i grekiska skulle få anordnas.

T motionen II: 17C framhålles, att departementschefens uttalande angående

rättigheten för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt

kunde — extremt tillämpad — medföra ökad arbetslöshet bland lärarna.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Vissa privata läroverk kunde nämligen icke vidare existera, om de ej

medgåves rätt att anställa kvalificerade timlärare, t. ex. på gymnasialstadiet.

Timtalet kunde nämligen vara så litet i ett givet ämne, att läroanstalten ej

kunde anställa fast extralärare, och skolornas ekonomi kunde vara så ansträngd,

att restriktiva åtgärder i enlighet med statsrådets uttalande kunde

komma att leda till, att skolorna måste stängas.

Härigenom bleve givetvis den vid skolan fast anställda personalen och

timlärare med full tjänstgöring arbetslösa, alltså ett annat resultat än det

statsrådet avsåge bleve följden.

Utskottet är ense med departementschefen om att frågan om lämpligheten

och möjligheten av ytterligare besparingsåtgärder av samma natur som de

på grund av 1940 års lagtima riksdags beslut vidtagna måste bedömas

mot bakgrunden av det föreliggande läraröverskottet och med beaktande

av åtgärdernas inverkan på undervisningsresultatet.

Vad angår frågan örn höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som

redan skett synes detta såsom departementschefen framhållit av praktiska

och undervisningstekniska skäl knappast låta sig göra, varför utskottet icke

nu ifrågasätter en dylik åtgärd.

Antalet nybörjaravdelningar har med ej mindre än 13 understigit det för

läsåret 1940/41 bestämda totala antalet 533. Departementschefen har likväl

icke för nästa läsår föreslagit någon sänkning av maximiantalet dylika

avdelningar, enär skolöverstyrelsen förklarat sig emotse en viss ökning i

lärjungeantalet i förhållande till innevarande läsår. När det gäller beräkningar

av här ifrågavarande slag måste man självfallet räkna med åtskilliga

tämligen ovissa faktorer. Utskottet håller likväl för sin del för troligt

att, då antalet nybörjaravdelningar läsåret 1940/41 varit 520, man för nästa

läsår borde kunna hålla sig inom en ram av 525 dylika avdelningar. Utskottet

får därför föreslå, att antalet nybörjaravdelningar för läsåret 1941/42

begränsas till detta antal. Skulle det emellertid på grund av särskilda

förhållanden, vilka nu icke kunna bedömas, visa sig att detta antal är

alltför knappt tillmätt, anser utskottet, att Kungl. Majit må äga rätt att i

begränsad utsträckning medgiva upprättande av ytterligare nybörjaravdelningar,

dock givetvis icke utöver det av departementschefen angivna antalet

533. Utskottet utgår ifrån, att tillbörlig varsamhet härvid iakttages, i syfte

att icke i nämnvärd grad öka nybörjaravdelningarnas antal utöver 525.

I detta sammanhang vill utskottet beröra en fråga, som har visst avseende

på elevantalet i läroverken, nämligen frågan örn en strängare gallring

av elevmaterialet. Läroverkens olika avdelningar äro för närvarande i hög

grad överbelagda och kvarsittning torde förekomma i rätt stor utsträckning.

Utskottet vill icke göra gällande att kvarsittningen över huvud taget bör

förbjudas och alltså en elev, som visat sig något år icke kunna följa undervisningen,

skiljas från fortsatt utbildning vid läroverket. Men utskottet

anser det värt att undersöka om ej strängare bedömningsregler än de nu

i gällande läroverksstadga förefintliga böra införas med avseende å sådana

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

elever, som gång efter annan tillbringa två år i klasserna och därigenom

ådagalägga sin oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan enligt

utskottets mening rent av ifrågasättas örn ej ett dylikt förhållande bör

vara giltigt skäl för att elever skiljas från läroverket. Utskottet vill jämväl

— utan att till denna fråga nu taga ställning — framhålla, att inom utskottet

framförts tanken på att genom uttagande av högre termins- och andra

avgifter till läroverket av sådana elever, som upprepade gånger bliva kvarsittare,

söka ernå en viss spärr på detta område. Samtidigt synes även

böra övervägas, om ej underbetyg i ett flertal ämnen i och för sig bör

föranleda, att vederbörande lärjunge avskiljes från undervisningen vid läroanstalten.

Givetvis synes dock åt vederbörande lärarkollegium, såsom även

nu är fallet, böra inrymmas viss befogenhet att i särskilda fall meddela

dispens. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att på sätt Kungl. Majit

finner lämpligt låta närmare utreda det av utskottet här berörda spörsmålet

och vidtaga de åtgärder i ämnet, som kunna befinnas påkallade.

Utskottet biträder departementschefens förslag örn indragning av den treåriga

latinlinjen vid södra latinläroverket i Stockholm och ansluter sig i

fråga örn intagning av elever i första ringen av denna gymnasielinje till

vad departementschefen härom uttalat.

Vad beträffar frågan om ytterligare höjning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet

torde så länge nuvarande överskott på lärare består åtgärder

i angivna riktning knappast vara att tillråda. I den mån arbetslösheten

på detta område avvecklas kommer frågan emellertid i ett annat läge och

torde då böra upptagas till förnyat bedömande. I detta sammanhang vill

utskottet erinra örn det uttalande i förevarande ämne, som gjordes av

1940 års lagtima riksdag i dess skrivelse nr 264, vartill utskottet får hänvisa.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt att till övervägande

upptages frågan om möjligheterna att skärpa villkoren för tillstånd

för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt vid sidan

av sin egentliga lärartjänst. Härigenom torde — såsom departementschefen

framhåller — kunna åstadkommas en viss ökning av arbetstillfällena för

arbetslösa lärare. I anledning av vad i motionen lii 176 anförts förutsätter

utskottet emellertid, att skolöverstyrelsen vid angivandet av riktlinjer för

en dylik tjänsteförening tager hänsyn till de olika läroanstalternas oavvisliga

behov av lärarkrafter. Med vad utskottet sålunda anfört torde nämnda

motion få anses besvarad.

Departementschefens här ifrågavarande förslag i övrigt har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Ordinarie och icke-ordinarie personal.

I fråga örn den ordinarie personalen innebär Kungl. Majits förslag

dels att rektor vid samrealskolan i Ljusdal, sedan den kommunala mellanskolan

därstädes från och med läsåret 1941/42 helt förstatligats, erhåller

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hela sin lön av statsmedel, i samband varmed medel beräknas för återbesättande

av en adjunktstjänst, som hållits vakant i avbidan på skolans

förstatligande, dels ock att två nya lektorstjänster inrättas, den ena avsedd

för högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm och

den andra för högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. Dessa

tjänster hava ansetts icke kunna undvaras utan synnerliga svårigheter för

dessa läroverk, vilka befinna sig under utbyggnad.

Storleken av den erforderliga icke-ordinarie lärarpersonalen har av

skolöverstyrelsen beräknats med utgångspunkt från följande antal lärjungar

och klassavdelningar:

Lärjungar

Klassavdelningar

i nybör- jaravdel

ningar1)

totalt

antal

antal nybör- j aravdel- ningar

totala an- talet klass- avdelningar

Höstterminen 1940, verkligt antal ......

14,310

51,636

520

2,066

Höstterminen 1941, beräknat antal......

14,400

52,170

528

2,096

Ökning i förhållande till det verkliga antalet

90

534

8

30

Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att till avlöningar till

icke-ordinarie personal följande belopp skulle erfordras för nästa budgetår,

nämligen för

icke-ordinarie ämneslärare................kronor 4,120,000

» » teckningslärare............. » 246,000

» » musiklärare................ » 109,000

» » gymnastiklärare............. » 383,000

» » lärare i manlig slöjd......... » 110,000

» » » » kvinnlig » » 123,500

» » » » hushållsgöromål...... » 59,000

» » » » praktiska läroämnen ... » 99,000

» » vaktmästare............... » 145,000

särskilda ersättningar för vissa extra arbeten. , » 1,500

Summa kronor 5,396,000.

Skolöverstyrelsen har härvid medräknat även de utgifter, som föranledas

av inkallelser av lärare till militärtjänst i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen.

Överstyrelsen har antagit, att inkallelserna under nästa

läsår komma att få ungefär samma omfattning som i början av höstterminen

1940.

Departementschefen framhåller, att de merkostnader, som kunde komma

att föranledas av militärinkallelser, icke borde tagas i betraktande vid

anslagsberäkningarna. Skulle dylika merkostnader uppstå, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att medgiva överskridande av vederbörande anslagspost,

därest denna eljest icke skulle visa sig förslå. De av överstyrelsen

beräknade utgifterna för avlöningar till icke-ordinarie lärare syntes med hänsyn

till det anförda böra minskas med omkring 500,000 kronor.

Vid förordnande av vikarier borde givetvis alla möjligheter till besparingar

'') l6, l4, I4 och Is.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

tillvaratagas. Departementschefen förutsatte därför, att icke ordinarie lärare

— således ej ordinarie adjunkter -— skulle förordnas att uppehålla lektorstjänster.

I övrigt hade överstyrelsens anslagsberäkningar icke givit departementschefen

anledning till erinran. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän — innefattande jämväl kostnaderna för avlöningar åt tjänstemän

på övergångsstat — syntes böra beräknas till 20,270,000 kronor, till vilket

belopp borde läggas dels kostnaderna, sammanlagt omkring 25,500 kronor,

för de förordade nva ordinarie lärartjänsterna m. m., dels ock de ersättningar

av förslagsvis 300 kronor och den tillfälliga löneförbättring av 600

kronor, som nu bestredes från en särskild anslagspost i avlöningsstaten.

Posten borde sålunda bestämmas till 20,296,400 kronor, vilket belopp syntes

böra avrundas till 20,800,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal skulle, med utgångspunkt från skolöverstyrelsens beräkning

och med iakttagande av den av departementschefen förordade

reduktionen med 500,000 kronor, kunna beräknas till i runt tal 4,900,000

kronor. Då emellertid det för innevarande läsår beräknade lärarbehovet

ganska avsevärt överstigit det verkliga och på grund härav en viss försiktighet

vid anslagskalkylerna syntes befogad, föresloge departementschefen,

att posten för nästa budgetår bestämdes till 4,800,000 kronor. Vid

beräkningen av medelsbehovet hade hänsyn tagits till den arvodesförstärkning,

som enligt beslut av 1940 års urtima riksdag skulle tillkomma vissa timlärare.

I likhet med vad fallet vore för närvarande med motsvarande post

i gällande avlöningsstat torde anslagsposten böra betecknas förslagsvis.

Personalförteckningen för de allmänna läroverken borde undergå de ändringar,

som föranleddes av de förutnämnda nya lektorstjänsterna m. m.

Därutöver ifrågasatte departementschefen ett par andra ändringar, som

sammanhängde med de förflyttningar från folkskoleseminarierna till de allmänna

läroverken, vilka företagits i samband med seminariernas omorganisation.

Lärare i teckning vid folkskoleseminarierna vore placerade i lönegraden

A 21 och lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegraden A 18, medan

motsvarande befattningar vid de allmänna läroverken vore placerade i lönegraden

A 20 respektive A 16. Vid allmänna läroverk tjänstgjorde för närvarande

en teckningslärare och en lärarinna i kvinnlig slöjd, vilka förflyttats

från folkskoleseminarium i samband med den senaste seminariereformen

och därvid tillerkänts rätt att i avseende på avlönings- och pensionsförmåner

betraktas såsom om de fortfarande vore anställda vid folkskoleseminarium.

Lämpligen borde dessa två befattningshavare uppföras på övergångsstat vid

de allmänna läroverken i de lönegrader de tillhörde i egenskap av förutvarande

seminarielärare. Antalet i personalförteckningen upptagna motsvarande

tjänster på ordinarie stat borde i stället minskas. Det kunde framhållas,

att förflyttningar av liknande slag, som framdeles kunde komma att

äga rum, icke föranledde dylika övergångsanordningar, enär löneförhållandena

efter förflyttning numera vore reglerade i civila avlöningsreglementet.

Vad departementschefen i detta sammanhang föreslagit har icke givit

utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet med hänsyn till vad

utskottet i det föregående anfört beträffande antalet nybörjaravdelningar

anser anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal kunna minskas

med 25,000 kronor och alltså uppföras med (4,800,000— 25,000=) 4,775,000

kronor.

Uiskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ändrade grunder för ifrågavarande arvoden

endast såvitt angår arvoden åt tillsynslärare och särskilda arvoden

vid provårsläroverk.

Arvoden åt tillsynslärare. Det för dessa arvoden avsedda beloppet

sänktes för innevarande budgetår från 36,000 kronor till 18,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en ytterligare sänkning till 12,000 kronor.

Departementschefen har för egen del förordat anvisande av 8,000 kronor

för ändamålet.

Särskilda arvoden vid provårsläroverk. För detta ändamål ha

för innevarande budgetår anvisats 163,200 kronor.

De särskilda arvodenas nuvarande storlek samt de ändringsförslag, som

framlagts av skolöverstyrelsen, statskontoret och departementschefen, framgå

av nedanstående sammanställning:

Nuvarande

arvode

Skolöver-

styrelsen

Statskon-

toret

Departe

ments-

chefen

Pro vårs föreståndare (för år).........

1,500

1,500

1,500

1,000

Ordinarie lärare ( d:o ).........

360

360

300

240

Icke-ordinarie lärare ( d:o ).........

360

360

—

240

Handledare av enterminskandidat (för

termin).....................

300

280l)

250

200

Handledare av tvåterminskandidat (för

termin).....................

180

165 >)

150

120

Skolöverstyrelsen har ursprungligen icke ifrågasatt någon ändring av provårsläroverkens

antal, för närvarande 8. Däremot föreslår överstyrelsen en

ökning av antalet enterminskandidater från 20 till 40 per läsår och en

minskning av antalet tvåterminskandidater från 80 till 70.

Centralstyrelsen för Sveriges extr alärarförening har framhållit såsom önskvärt,

att provårets kapacitet tillfälligtvis höjdes, då därigenom ett icke obetydligt

antal arbetslösa lärare skulle antingen få kompensation för tidsförlust

eller också erhålla förordnande på tjänster, som bleve lediga genom att

mera meriterade genomginge provår. I september 1940 hade funnits anmälda

600 lärare, som varit kompetenta att genomgå provår. För närvarande

funnes i medeltal 11 provårskandidater vid varje provårsläroverk. Detta

antal syntes kunna ökas till 15.

l) Skolöverstyrelsen har i särskilt yttrande över statskontorets förslag förklarat sig icke

motsätta sig de av statskontoret föreslagna arvodena.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

Skolöverstyrelsen har i utlåtande över centralstyrelsens framställning framlagt

förslag om inrättande av ännu ett provårsläroverk.

Överstyrelsens tidigare förslag rörande utvidgning av provårskapaciteten

hos de nuvarande provårsläroverken innebure, att i medeltal 14 provårskandidater

årligen skulle utbildas vid dessa läroverk. Av en rundfråga till

rektorerna vid provårsläroverken i november 1940 hade framgått, att en

ökning av det nuvarande antalet provårskandidater per termin icke syntes

kunna ske under rådande förhållanden, såvida utbildningens standard skulle

kunna upprätthållas. För att nå den årskapacitet, som av centralstyrelsen

föreslagits, erfordrades alltså utökning av antalet provårsläroverk.

Då tanken på inrättandet av ett provårsläroverk i Norrland på sista tiden

rönt instämmande från flera håll, ville överstyrelsen först i korthet beröra

vissa omständigheter, som vore av betydelse för överstyrelsens inställning

till detta förslag. Bland annat hade framhållits, att förläggningen av ett

provårsläroverk till Norrland skulle kunna få stor betydelse för lärarrekryteringen

vid norrlandsläroverken. Överstyrelsen ansåge för sin del, att denna

betydelse icke finge överskattas.

Ett norrländskt provårsläroverk skulle visserligen i och för sig vara en

värdefull tillgång för Norrland. Men ehuru det uppenbarligen måste anses

berättigat, att Norrland erhölle ett provårsläroverk, vore det en självklar

förutsättning för en dylik anordning, att det ifrågavarande läroverket uppfyllde

vissa krav, som garanterade dess effektivitet. Bland annat gällde det

härvidlag att övervinna en av norrlandsläroverkens största svårigheter, nämligen

den ständiga växlingen i lärarkårens sammansättning. Denna växling

utgjorde en allvarlig risk för provårsarbetets jämna fortskridande, för kontinuiteten

i fråga om undervisning, handledning och bedömning. Även örn

ett läroverk i Norrland, sedan provårskurs förlagts dit, skulle enbart genom

sin egenskap av provårsläroverk visa sig äga tillräcklig dragningskraft på

eventuella sökande, så vore det uppenbart, att arbetet med upprättandet

och utbyggandet av provårskursen skulle på grund av de antydda svårigheterna

kräva en viss tid, varför det i alla händelser icke torde böra genomföras

såsom en enbart provisorisk åtgärd under nuvarande krisförhållanden.

Till dessa överstyrelsens betänkligheter av mera principiell art mot upprättandet

av ett provårsläroverk i Norrland komme slutligen en praktiskekonomisk

invändning, nämligen att utbildningskapaciteten hos ett norrländskt

provårsläroverk över huvud och särskilt under de första åren, då

provårsarbetet skulle upporganiseras, måste bli relativt begränsad, varför utbildningskostnaden

per lärarkandidat komme att ställa sig jämförelsevis hög.

Av de läroverk, som överstyrelsen tidigare ifrågasatt såsom provårsläroverk,

nämligen högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm, högre

allmänna läroverket för flickor i Göteborg och högre allmänna läroverket

för gossar i Malmö, torde av flera skäl det stora samlärovcrket i Bromma

för närvarande närmast böra ifrågakomma.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat:

Genom beslut av 1937 års riksdag (jfr skrivelsen nr 469) hade provårskapaciteten

utökats genom upprättande tillfälligtvis av två nya provårsläroverk.

En ytterligare utökning framstode även under normala förhållanden som ett

önskemål men vore på av skolöverstyrelsen och extralärarföreningen anförda

skäl under nuvarande förhållanden särskilt av behovet påkallad. Då merkostnaderna

för de åtgärder, som nu kunde komma i fråga, vore jämförel
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sevis begränsade, ansåge departementschefen sig av nämnda skäl böra i

likhet med skolöverstyrelsen framställa förslag i ämnet.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag räknade departementschefen med

en ökning av antalet provårskandidater, som finge genomgå provåret på en

termin. Departementschefen ville emellertid ifrågasätta, örn det icke under

nuvarande exceptionella förhållanden på lärarbanan borde vara försvarligt

att tillfälligtvis mottaga ett något större antal provårskandidater per anstalt

än överstyrelsen räknat med, även om härigenom vissa olägenheter skulle

uppstå. Departementschefen utginge från att överstyrelsen med beaktande

av de nu föreliggande speciella förhållandena toge denna fråga under förnyad

omprövning och ansåge sig böra vid anslagskalkylerna beräkna anslagsmedlen

till sådant belopp, att de lämnade utrymme för en utökning av

antalet provårskandidater utöver skolöverstyrelsens kalkyler.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag funne departementschefen sig

böra härutöver föreslå upprättandet av ytterligare ett provårsläroverk. Vid

beräkningen av de för provårsarvoden m. m. erforderliga anslagsmedlen

utginge departementschefen alltså från att provårsläroverkens antal för nästa

budgetår skulle ökas från åtta till nio. Vad förläggningen av den nya anstalten

beträffade, vore departementschefen icke beredd att i detta sammanhang

taga slutlig ställning till överstyrelsens förslag om dess anknytning

till högre allmänna läroverket i Bromma. Angelägenheten av att Norrland,

som nu icke ägde någon provårsanstalt, erhölle tillgång till en sådan motiverade

enligt departementschefens mening en närmare undersökning av

möjligheterna att trots de av överstyrelsen framförda betänkligheterna förlägga

den nya anstalten till något norrlandsläroverk, som befunnes ur olika

synpunkter lämpligt för detta ändamål. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att med ledning av resultatet av dessa ytterligare överväganden fatta

beslut i ämnet.

I annat sammanhang hade departementschefen uttalat betänkligheter mot

besparingsåtgärder vid de allmänna läroverken, vilka skulle få till följd en

ökning av den rådande arbetslösheten bland läraraspiranterna. Samma skäl

gjorde sig icke gällande i fråga örn beskärniugar av arvoden sådana som

de här ifrågavarande. Departementschefen kunde dock i motsats till statskontoret

icke förorda besparingsåtgärder, som drabbade extra ordinarie lärare

hårdare än ordinarie. A andra sidan vore han beredd att föreslå längre

gående heskärningar av arvodena än vad statskontoret ifrågasatt. Departementschefen

förordade för egen del såsom en tillfällig besparingsåtgärd en

sänkning av arvodena till såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid

provårsläroverk med från 360 kronor till 240 kronor örn året. Aven de

till provårsföreståndare och handledare utgående arvodena torde böra undergå

motsvarande reduktion.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, syntes delposten till särskilda ersättningar

åt lärare vid provårsläroverk böra uppföras med 133,800 kronor,

vilket innebure en anslagsminskning med 29,900 kronor. Härvid hade

beräknats, att utökningen av antalet provårsläroverk medförde en merkostnad

av omkring 15,000 kronor och en anslagsmarginal med 3,000 kronor

beräknats för utökning av antalet provårskandidater utöver vad överstyrelsens

förslag innebure.

I motionen 11:57 har, som nämnts, påyrkats en vidgad möjlighet att

sänka undervisningsskyldigheten för rektor, som tillika är provårsföreetån
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

dare, samt hemställts örn anvisande av 1,300 kronor till skrivbiträdeshjälp

vid provårsläroverken. Till stöd härför har anförts i huvudsak följande:

Ett provårsläroverks kapacitet vore i främsta rummet beroende av dels

läroverkets storlek, d. v. s. antalet klassavdelningar, dels den tid, som kunde

stå till föreståndarens förfogande. Den förra faktorn gjorde, att ett större

läroverk hade lättare att taga emot ett större antal lärarkandidater än ett

mindre. Den senare verkade i motsatt riktning, enär föreståndaren (= rektorn)

vid ett större läroverk självfallet hade mycket mer arbete i egenskap av

rektor och för närvarande icke erhölie någon nedsättning i detta sitt större

arbete på grund av uppgiften att tillika vara föreståndare. Med hänsyn till

den förra faktorn skulle man kunna tänka sig en utökning av antalet provårsplatser

vid de 8 provårsläroverken så, att två av dessa allt fortfarande

skulle taga emot 11, två 14 och fyra 15 lärarkandidater. Särskilt dessa senare

läroverk vore så stora, att detta större antal skulle kunna placeras där, under

förutsättning att en lämplig fördelning mellan de olika ämnesgrupperna

kunde åstadkommas. Under sådana förhållanden skulle en ökning av antalet

provårsplatser vinnas med 17, från nu 93 till 110, d. v. s. mer än genom

inrättandet av ytterligare ett nytt provårsläroverk.

Organisationen av och arbetet vid våra provårsläroverk vore emellertid i

högsta grad knutna vid föreståndaren, varför provårsutbildningens resultat

vore beroende av den tid han kunde ägna däråt. Redan när lärarkandidaternas

antal varit 10, hade den behövliga tiden kunnat åstadkommas blott

på så sätt, att föreståndarens-rektorns expeditionella arbete i stor utsträckning

förskjutits från den ordinarie arbetstiden till kvällarna, och hade självfallet

en ytterligare förskjutning måst äga rum, sedan antalet på förut omnämnt

sätt ökats. Skulle nu, som här ifrågasattes, provkandidaternas antal

ökas ännu mer, kunde dock ej denna belastning kompenseras genom ytterligare

ökat kvällsarbete. Föreståndaren måste åhöra ett visst antal lektioner

för varje lärarkandidat och varje undervisningsserie, och dessa lektioner

måste vara förlagda till de ordinarie undervisningstimmarna. Särskilt under

vissa tider, då dessa lektioner med nödvändighet hopade sig, räckte schemats

timmar inte till. De olika lektionerna stötte ihop med varandra och med

föreståndarens egna undervisningstimmar. Utan att dessa senare minskades

till antalet, funnes det därför ingen praktisk möjlighet att öka lärarkandidaternas

antal på sätt, som här ifrågasatts, hur mycket överarbete föreståndaren

än påtoge sig.

Genom en sådan minskning skulle däremot en utvidgning av provårsanstalten

vara möjlig, emedan därigenom ett större antal timmar kunde ställas

till föreståndarens förfogande för provlektioner med därpå följande konferenser.

1936 års sakkunniga hade föreslagit en minskning med 3 veckotimmar,

d. v. s. från nu 8 till 5 timmar, vid den av dem föreslagna organisationen,

som dock skulle kräva avsevärt mindre arbete av föreståndaren.

En minskning av 3 timmar vore också det minsta man skulle kunna tänka

på. Den vore dock så pass stor, att den skulle kunna möjliggöra en utökning

av antalet provårsplatser, ehuru självfallet utbildningens standard ej kunde

bli så hög som tidigare med det mindre antalet. Eftersom ej samtliga provårsläroverk

skulle få fler provkandidater än nu, skulle minskningen av rektors

undervisningstimmar behövas endast vid 6 läroverk och således uppgå

till inalles 18 veckotimmar, d. v. s. mindre än en extra lärare, och antagligen

kunna rymmas inom den ram av icke ordinarie ämneslärare, som redan

beräknats av departementschefen.

Biliana lill riksdagens protokoll 1941. (i sami. Nr 8.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Såsom såväl lärarutbildningssakkunniga som skolöverstyrelsen framhållit

måste föreståndararvodet anses för lågt. Lärarutbildningssakkunniga hade

föreslagit en höjning till 2,000 kronor. Vid det nuvarande finansiella läget

ansåge motionären sig dock icke kunna yrka härpå. Däremot ansåge han

det nödvändigt, att ökat arvode lämnades skrivbiträdena vid provårsläroverken,

så att föreståndaren skulle i något större åstäckning kunna lösgöras

från viss del av det expeditionella arbetet. Med hänsyn till rådande förhållanden

föresloge motionären, att detta finge utgå efter 10 kronor för varje

lärarkandidat, som hänvisades till läroverket. Då platsernas antal skulle bli

110 och högst 20 av dessa torde böra utnyttjas för enterminskandidater,

skulle den högsta summa, till vilken detta arvode skulle sammanlagt stiga,

vara 1,300 kronor.

Örn en utvidgning av provårsläroverkens kapacitet skulle kunna åstadkommas

på det sätt här ifrågasatts, skulle därigenom vinnas en ökning med

17 platser, d. v. s. mer än vad som kan förläggas till någon av de nuvarande

provårsanstalterna, och detta för en kostnad av 18 timlärartimmar,

av vilka 3 på F ort, 6 på G-ort och 9 på l ort, d. v. s. 4,467 kronor, och

viss arvodesförhöjning till skrivbiträdena med 1,300 kronor eller tillsammans

5,767 kronor, under det att upprättandet av en ny provårsanstalt

skulle medföra avsevärt större kostnader, vid t. e. högre allmänna läroverket

i Bromma 37,000 kronor. För undvikande av missförstånd måste dock

framhållas, att upprättandet av en ny provårsanstalt visserligen inte till en

början men sedan den efter viss tid hunnit att upporganiseras måste möjliggöra

en i viss mån högre utbildningsstandard än en blott ökning av lärarkandidaternas

antal vid nu förefintliga provårsläroverk, samt att såväl

en sådan ökning som upprättandet av ett nytt provårsläroverk syntes nödvändiga.

Till stöd för det i motionen 11:82 gjorda yrkandet örn höjning av de

av departementschefen föreslagna provårsarvoden har anförts:

Att arvoden i tider av besvärlig ekonomi bleve föremål för besparingsåtgärder

syntes sammanhänga därmed, att de kunde sänkas utan att en

sådan åtgärd kunde medföra rättsliga konsekvenser, att arvodestagarna i

regel ej vore beroende av dem för sin existens och att de, som uppbure

arvodena, om de ej vore nöjda med de sänkta arvodena, kunde avsäga sig

de med arvodena ifråga förenade uppdragen. I detta avseende befunne sig

emellertid de ordinarie lärarna vid provårsläroverken i en undantagsställning.

De kunde nämligen ej avsåga sig det extraarbete, för vilket arvodet

nu skulle sänkas med V» och som vore av en många gånger synnerligen

påfrestande art. Vid upprepade tillfällen hade också från sakkunniga myndigheter

sagts, att det arvode, som nu utginge och som nu ifrågasatts till

sänkning, varit för knappt tilltaget.

I alldeles särskild grad gällde detta örn det till provårsföreståndaren utgående

arvodet. Föreståndaren, praktiskt taget alltid läroverkets rektor, åtnjöte

ett arvode av 1,500 kronor men erhölle däremot varken handledararvode

eller provårsarvode. Om man bortsåge från två läroverk hade han

ej heller för sitt arbete med provåret någon som helst minskning i sitt arbete

som rektor. Föreståndararvodet hade också vid flera tillfällen, t. ex.

av 1936 års lärarutbildningssakkunniga, framhållits som oskäligt lågt. Föreståndareskapet

torde nog redan nu vara ett av de förhållandevis allra sämst

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

betalta uppdragen i statens tjänst. Även om man blott toge hänsyn till den

tid, som föreståndaren vore direkt upptagen i sitt arbete, som åhörare vid

provlektioner och ordförande vid kritiker och konferenser, och ej medräknade

den tid, som toges i anspråk av den allmänna handledningen av provårsärenden,

torde hans timpenning kunna ungefärligen beräknas till nu

2 kronor 45 öre och efter den föreslagna sänkningen 1 krona 45 öre. Rektor

kunde ej heller tillåtas undandraga sig detta dåligt avlönade extraarbete,

enär i så fall mycket stora kostnader skulle förorsakas statsverket.

Utskottet är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen örn önskvärdheten

av att åtgärder vidtagas i syfte att utvidga provårskapaciteten.

Två utvägar stå härvid till buds, antingen upprättandet av nya provårsläroverk

eller utökning av det antal provårskandidater, som mottagas vid

provårsläroverken. Då ett betydande antal lärare för närvarande finnas,

vilka äro kompetenta att genomgå provår, men på grund av den nuvarande

relativt ringa provårskapaciteten icke kunna beredas denna möjlighet, kan

ett avhjälpande av svårigheterna allenast ernås genom anlitandet av båda

de angivna utvägarna. Departementschefen har dels föreslagit upprättandet

av ett nytt provårsläroverk, dels ock vid sina anslagskalkyler räknat med

en utökning av antalet provårskandidater vid provårsanstalterna. Såsom av

den ovan lämnade redogörelsen framgår har departementschefen icke nu

funnit sig kunna taga slutlig ställning till överstyrelsens förslag örn den

nya provårsanstaltens anknytning till högre allmänna läroverket i Bromma.

Departementschefen har ansett angelägenheten av att Norrland, som nu icke

äger någon provårsanstalt, erhåller tillgång till en dylik motivera en närmare

undersökning av möjligheterna att trots de häremot av överstyrelsen framförda

betänkligheterna förlägga den nya anstalten till något norrlandsläroverk.

I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för att en

dylik utredning kommer till stånd. I det ovissa läge, vari förevarande spörsmål

emellertid för närvarande befinner sig, och då resultatet av den av

departementschefen angivna undersökningen synes böra avvaktas innan slutlig

ståndpunkt från riksdagens sida tages i ärendet, anser utskottet frågan

om inrättandet av ett nytt provårsläroverk icke nu moget för en lösning.

Utskottet kan alltså icke nu biträda Kungl. Maj:ts förslag härom.

Däremot tillstyrker utskottet, att under nu föreliggande speciella förhållanden

åtgärder vidtagas i syfte att tillfälligtvis utöka antalet provårskandidater

vid de olika anstalterna. I anslutning till vad i motionen II: 57

föreslagits finner utskottet rimligt att vid sådana provårsläroverk, där mer

än elva lärarkandidater mottagas, undervisningsskyldigheten för de rektorer,

som tillika äro provårsföreståndare, i viss utsträckning nedsättes. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall medgiva

en dylik nedsättning, dock med högst tre undervisningstimmar i veckan.

Någon höjning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi
-

JJWkottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

narie personal har utskottet icke ansett av denna anledning erforderlig.

Med vad utskottet sålunda anfört torde nämnda motion i den del, varom

nu är fråga, få anses besvarad. Det i motionen II: 57 framställda yrkandet

örn beviljande av ett belopp å 1,300 kronor för beredande av ökade arvoden

åt biträdena å provårsläroverkens rektorsexpeditioner kan utskottet

däremot icke biträda och får alltså avstyrka bifall till motionen i denna

del.

Departementschefen har — såsom av det föregående framgår ■— föreslagit

vidtagande av vissa besparingsåtgärder med avseende å de vid provårsläroverken

utgående särskilda arvodena, vilka skulle nedbringas med en

tredjedel, men i motsats till statskontoret ansett dessa åtgärder icke böra

drabba extra ordinarie lärare hårdare än ordinarie. I sistnämnda avseende

ansluter utskottet sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen.

Utskottet kan emellertid beträffande föreståndararvodet icke finna skäl

vara för handen för en reduktion av nu utgående belopp.. Såsom i motionen

II: 82 närmare framhålles och vilket utskottet anser sig böra

understryka är föreståndarens arbete i hög grad betungande. Den härför

utgående ersättningen synes redan nu skäligen knappt tillmätt. Utskottet

förordar därför för sin del att föreståndararvodet bibehålies vid hittills utgående

belopp 1,500 kronor. Vad åter angår arvodena till såväl ordinarie

som extra ordinarie lärare vid provårsläroverken anser utskottet — i likhet

med vad i motionen II: 82 hävdats — den av departementschefen ifrågasatta

reduceringen alltför kraftigt tilltagen om hänsyn tages till det ofta

mycket påfrestande arbete, som ankommer på dessa lärare. Utskottet föreslår

därför att arvodena tillfälligt sänkas med 60 kronor eller från nu 360

kronor till 300 kronor, vilket belopp statskontoret tillstyrkt för de ordinarie

lärarna. Vidkommande handledarna torde icke samma starka skäl kunna

åberopas för arvodenas bibehållande vid i huvudsak samma nivå som hittills.

Arvodet för handledare av enterminskandidat torde sålunda enligt

departementschefens förslag kunna begränsas till 200 kronor för termin och

arvodet för handledare av tvåterminskandidat till 100 kronor för termin,

vilket med 20 kronor för termin understiger det av departementschefen

angivna beloppet. Med vad utskottet härmed anfört har utskottet i huvudsak

tillgodosett det i motionen II: 82 framställda förslaget.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde delposten till särskilda

ersättningar åt lärare vid provårsläroverk kunna uppföras med samma belopp,

som av departementschefen angivits eller med 133,300 kronor.

Rörligt tillägg.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande denna delpost innebär en höjning med

1,459,240 kronor av automatisk karaktär.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

Utskottet har icke funnit något att erinra i fråga om beräkningen av

förevarande anslagspost.

Särskilda uppbördsmedel.

I denna inkomstpost, för närvarande 926,600 kronor, ingår ett belopp av

120,000 kronor, belöpande på av läroverksvaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse. Fråga har uppstått, huruvida icke ersättning,

som av läroverksvaktmästare erlägges för tjänstebostad i vederbörande

kommun tillhörig läroverksbyggnad, borde komma kommunen tillgodo i

stället för att såsom nu inlevereras till statsverket.

Departementschefen har till en början erinrat, att 1937 års riksdag i princip

beslöt, att de kontanta utgifterna för läroverksvaktmästarnas avlönande,

vilka dittills bestritts av ljus- och vedkassornas medel, skulle övertagas av

statsverket i vad avsåg ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. 1939 års

lagtima riksdag genomförde sedermera på förslag av Kungl. Majit en lönereglering

för vaktmästarpersonalen, vilken innebar, att denna personal anställdes

i statens tjänst och inordnades i det för den civila statsförvaltningen

gällande lönesystemet. Därav följde bland annat, att vaktmästarna hade

att i vanlig ordning erlägga ersättning för naturaförmåner genom avdrag

på avlöningen.

Med anledning av vissa inkomna framställningar örn beredande av ersättning

åt kommunen för tillhandahållna tjänstebostäder har skolöverstyrelsen

vitsordat, att gällande författningar icke stadgade någon skyldighet för läroverkskommun

att tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen. Praxis på

området utvisade, att kommunerna i det stora flertalet fall icke undandragit

sig att tillhandahålla sådana bostäder. Skolöverstyrelsen ansåge, att den oklarhet,

som rådde i fråga örn bostadsförmånerna för ifrågavarande personal,

borde undanröjas. Därvid syntes en lösning kunna erhållas antingen genom

att bestämmelsen örn hyresmedlens inlevererande till statsverket upphävdes

eller också genom att mellan stat och kommun nya avtal om vaktmästarbostad

åvägabringades.

Statskontoret har framhållit, att den omständigheten, att läroverkskommunerna,

trots frånvaron av i författning stadgad skyldighet därtill i största

utsträckning ansett sig böra tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen,

syntes ha sin grund i att denna personal fullgjort och alltjämt måste anses

fullgöra vissa arbetsuppgifter i vederbörande kommuns tjänst. Den löpande

tillsynen över de kommunen tillhöriga undervisningslokalerna ankomme

på vaktmästarna, vilka som ersättning härför av kommunerna tillförsäkrats

förmånen av fri bostad eller bostadsersättning. Denna ordning, som av

hävd utbildat sig, kunde icke anses grunda sig på ett åtagande från kommunernas

sida utan fordran på motprestation, utan torde fastmera utgöra

en form för ersättande av dessa befattningshavare för det arbete, de fullgjorde

för kommunernas räkning. Löneregleringen syntes bygga på den

förutsättningen, att kommunerna i samma utsträckning som före densamma

skulle bidraga till vaktmästarnas avlönande genom att tillhandahålla bostad

eller ersättning härför. Det hade givetvis varit i hög grad önskvärt, örn

Utskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

denna förutsättning erhållit klarare uttryck vid löneregleringen, exempelvis

genom att staten åtagit sig att svara för avlöningen endast till sådan vaktmästare,

för vilken vederbörande kommun förpliktat sig att tillhandahålla

lämplig bostad eller ersättning härför. Ett villkor av dylik innebörd borde

enligt statskontorets mening uppställas vid inrättande av nya undervisningsanstalter

eller nya vaktmästartjänster.

Riksräkenskapsverket, som helt anslutit sig till statskontorets uppfattning,

har för egen del förordat, att även för utökning av antalet parallellavdelningar

och andra förändringar i organisationen vid redan befintliga allmänna

läroverk det av statskontoret ifrågasatta villkoret skulle uppställas.

Departementschefen har för egen del anfört:

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen för innebörden av den nyligen

genomförda löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken

torde framgå, att densamma icke haft till syfte att från läroverkskommunerna

avlasta de kostnader för denna personals avlönande, som kommunerna

i allmänhet påtagit sig genom att på ett eller annat sätt tillhandahålla

fri bostad åt personalen. 1937 års principbeslut i ämnet hade sålunda

endast inneburit, att de kontanta kostnaderna för personalens avlönande skulle

övertagas av statsverket. Löneregleringen, sådan den slutligen utformats genom

1939 års riksdagsbeslut, hade icke ens inneburit, att ljus- och vedkassorna

befriats från dittillsvarande kostnader för ändamålet, i det att bestämmelser

meddelats av innebörd, att dessa kassor skulle till statsverket inleverera

ett belopp, motsvarande deras dittillsvarande utgifter för kontant avlöning

åt den personal, som kommit i åtnjutande av löneregleringen. Löneregleringen

hade sålunda, såvitt departementschefen kunde finna, inneburit, i

kostnadshänseende endast att staten åtagit sig att svara för de merkostnader,

som löneregleringen medfört. Därest statsmakterna nu medgåve, att vaktmästarpersonalens

hyresersättningar finge uppbäras av vederbörande kommun

eller läroverkens byggnadsfonder, varur kommunerna kunde påräkna bidrag

till kostnaderna för läroverksbyggnaderna, skulle detta i själva verket innebära,

att statsverket påtoge sig att svara jämväl för de kostnader, som

kommunerna hittills i största utsträckning — låt vara utan uttryckligen

stadgad skyldighet — ansett sig böra vidkännas. Genom minskning av de

under ifrågavarande anslag redovisade särskilda uppbördsmedlen med 120,000

kronor skulle statsverket i så fall åsamkas en årlig merutgift av samma

storlek. Till en sådan lösning av frågan ansåge departementschefen sig icke

böra medverka.

Såsom statskontoret framhållit, hade det givetvis varit önskvärt, att den

nu aktualiserade frågan om vaktmästarnas bostadsförmån bringats till en

lösning i samband med löneregleringen genom formliga åtaganden från

kommunernas sida att tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen. I enlighet

med statskontorets förslag torde framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen

böra uppställas villkor av sagda innebörd. Beträffande de

kommuner, som icke komme att beröras av sådana förändringar, torde kunna

förväntas, att de — oavsett huruvida rättsligt bindande skyldighet att tillhandahålla

bostad åt vaktmästarpersonalen kunde åligga dem eller icke —

ej i allmänhet skulle göra anspråk på att erhålla gottgörelse för de förmåner,

som de hittills tillhandahållit vaktmästarpersonalen utan att fordra ekonomiskt

vederlag av staten. Någon anledning att till stöd för sådana an
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 71

språk åberopa den förutnämnda löneregleringen förelåge uppenbarligen

icke.

Förevarande inkomstpost borde uppföras med oförändrat belopp, 926,600

kronor.

Utskottet anser sig i förevarande fråga icke böra göra annat uttalande,

än att utskottet i likhet med departementschefen och statskontoret anser,

att framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen böra uppställas villkor

örn formliga åtaganden från kommunernas sida att tillhandahålla bostad

åt vaktmästarpersonalen. I ärendets nuvarande läge har utskottet intet att

erinra mot att ifrågavarande inkomstpost uppföres med oförändrat belopp

926,600 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda under denna punkt anfört

hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen 11:82 samt med avslag å motionen 11:57, i

vad den avser anvisande av medel för beredande av ökade

arvoden åt biträdena å provårsläroverkens rektorsexpeditioner,

a) godkänna följande ändringar i personalförteckningen

för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

427 lektorer........................... A 27

1,275 adjunkter......................... A 23

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas

endast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster

å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,275.

257 ämneslärarinnor..................... A21

112 lärare i teckning.................... A 20

84 lärare i musik...................... A 20

100 lärare i gymnastik med lek och idrott .... A 20

30 lärarinnor i kvinnlig slöjd............. A 16

Tjänstemän å övergångsstat.

39. adjunkter......................... A 22

Anni.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas

endast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster

å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,275.

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 lärare i teckning.................... A21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.............. A 18

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1941/

42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

c) bemyndiga Kungl. Majit att i anslutning till vad av

utskottet i det föregående anförts meddela ändrade bestämmelser

rörande de vid provårsläroverken utgående särskilda

arvodena;

d) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 20,300,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinn- liga sakkunniga . .

b. Arvoden åt till-

kronor

1,260

synslärare......

c. Personliga tilläggs-

8,000

arvoden åt första

lärarinnor......

2,400

d. Arvoden åt skol- läkare, förslagsvis

e. Arvoden åt biblio-

131,700

tekarier........

f. Arvoden åt biträ-

87,500

den på rektorsexpe- ditionerna......

»

85,000

g. Särskilda arvoden

vid provårsläroverk

h. Särskilda arvoden

133,300

vid statens afton- skola ..........

5,800

454,960

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 73

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............kronor 4,775,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_3,682,640

Summa kronor 29,212,600

Sär skilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad.......kronor

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar

och

hyror........... »

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m............ »

4. Av vaktmästare er
lagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning.... »

15,000

274.000

37,600

120.000

480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 28,286,000;

e) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 28,286,000 kronor.

II. att motionerna 11:57 och 11:176, förstnämnda motion

i vad den avser sänkning av undervisningsskyldigheten för

rektor, som tillika är föreståndare vid provårsläroverk, må

anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

116:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

115, sid. 201—203) föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 125,000 kronor.

Något särskilt omkostnadsanslag för de allmänna läroverken har hittills

icke erfordrats. Sedan emellertid 1940 års urtima riksdag godkänt nya

grunder för uppställning av avlönings- och omkostnadsstater, innebärande

bland annat att vissa sjukvårdskostnader skola bestridas ur vederbörande

omkostnadsanslag, hava praktiska skäl ansetts motivera anvisande av ett

särskilt anslag till omkostnader för ifrågavarande läroanstalter. Ur detta

s. 74 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

74 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag skulle bestridas — förutom kostnader för sjukvård m. m., beräknade

till 100,000 kronor —jämväl utgifter för rese- och flyttningsersättningar,

för vilket ändamål nu är uppfört ett särskilt förslagsanslag

å 25,000 kronor.

Beträffande sistnämnda kostnader inhämtas av statsrådsprotokollet, att

statskontoret i betraktande av den försämrade statsfinansiella situationen ansett

sig böra ifrågasätta, om icke genom ändring av kungörelsen 1939:429

skärpta bestämmelser borde meddelas beträffande ersättning för flyttningskostnader.

I sådant avseende förtjänade övervägas bland annat borttagande

av rätten till ersättning för flyttsaker in- och uppackning ävensom för

tjänstefolks resekostnader. Departementschefen har anfört, att statskontorets

förslag örn inskränkningar i rätten till ersättning för flyttningskostnader

torde komma att i ett större sammanhang upptagas till prövning inom

finansdepartementet. I fråga om de beräknade kostnaderna syntes för nästa

budgetår icke böra ifrågasättas någon ändring, varför 25,000 kronor syntes

böra anvisas för ändamålet.

I likhet med statskontoret anser utskottet omständigheterna påfordra, att

gällande grunder beträffande ersättning för flyttningskostnader i besparingssyfte

bliva föremål för omprövning. Departementschefen har också meddelat,

att avsikten är att i ett större sammanhang upptaga denna fråga

till bedömande inom finansdepartementet. Utskottet, som icke funnit något

att erinra mot de under förevarande punkt framställda förslagen, får hemställa,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 125,000

kronor.

117:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, sid. 203), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 15,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Dokinköp och

bokbindning för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

118:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, sid. 203—205),

vilket innebär en av de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med

20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch

vedkassorna m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 500,000 kronor;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

därav högst 45,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga

lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana

fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.

119:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, sid. 206), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknejpenningar rn. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av 8,500 kronor.

120:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, sid. 206),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

121 :o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Kungl. Majit har (punkt 120, sid. 207) föreslagit riksdagen att

till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

Anslaget är avsett att fördelas med 6,000 kronor åt kommunala gymnasiet

i Söderhamn och 8,000 kronor åt kommunala gymnasiet i Hässleholm.

I samband härmed har utskottet till behandling torehäll en inom andra

kammaren av herr L. A. Björklund väckt motion (II: 83), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta om förstatligande av Hässleholms kommunala

gymnasium från och med budgetåret 1941/42.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet erinra, att inom

ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig den 30 april 1940 avgivit betänkande

och förslag angående utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.

Enligt sakkunnigförslaget är Hässleholms gymnasium upptaget

bland do sex läroanstalter, vilka föreslagits till förstatligande. Den sakkunnige

har härvid ansett dessa läroanstalter böra i viss angiven ordning

ombildas till statliga gymnasier och Hässleholms gymnasium har upptagits

i fjärde rummet. Ifrågavarande betänkande är för närvarande föremål för

remissbehandling. Ehuru utskottet hyser förståelse för de av motionären

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till stöd för motionen anförda synpunkterna, anser utskottet sig likväl icke

på yrkande av enskild motionär kunna biträda ett förslag, som för statsverkets

del måste medföra icke oväsentliga ekonomiska konsekvenser. Med

hänsyn härtill och då frågan för närvarande såsom ovan erinrats är föremål

för utredning finner utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen II: 83.

Kungl. Majda förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 83 till Kommunala läroverk:

Understöd åt vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1941/

42 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

122:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 207—210), vilket innebär

en anslagshöjning med 420,000 kronor, föranledd av stegring av det

rörliga tillägget m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder

för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

samt för statsbidrag till sådana skolor skola äga tilllämpning

jämväl för budgetåret 1941/42;

b) medgiva, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder

för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

skola äga tillämpning jämväl förbudgetåret 1941/42;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

4,500,000 kronor.

123:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 210 och 211), vilket

innebär en främst av ökade kostnader för rörligt tillägg betingad anslagshöjning

med 310,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

kommunala mellanskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 3,650,000 kronor.

124:o) Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, sid. 211—213), vilket innebär

en främst av ökade kostnader för rörligt tillägg och tillkomsten av en

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

ny praktisk mellanskola föranledd anslagshöjning med 450,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

praktiska mellanskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 2,150,000 kronor.

125:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor.

Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag

till enskilda mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

124) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

126:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.

Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. Kungl. Majit

har (punkt 125, sid. 213—216) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:

Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av 5,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr B. Lindström väckt motion (I: 143), vari hemställes, att

riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1941/42 bevilja Olofskolan i Stockholm

ett anslag av 70,000 kronor.

Höglandsskolan i Stockholm.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att stiftelsen Höglandsskolan anhållit örn

ett anslag av 18,000 kronor.

Stiftelsen konstituerades år 1931 med ändamål att vidare utveckla en då

befintlig skola av fri studietyp i Bromma församling i Stockholm. Skolans

uppgift angives vara att inom en organisationsform, som i allt väsentligt

ansluter sig till svensk skoltradition, söka tillämpa nyare pedagogiska metoder

och arbetsformer. Därvid eftersträvas förverkligande av ett arbetsskoleprogram

genom att i undervisningen tillvarataga lärjungarnas naturliga

verksamhetslust och leda dem att på egen hand taga itu med skoluppgifterna.

De pedagogiska metoderna avse bland annat individuell undervisning, samlad

arbetsdag och undervisning, minskning av läxläsningen samt praktiskt

arbete och friluftsliv. Planmässighet och ordning skola dock iakttagas, och

lärokursernas anordning skall möjliggöra för eleverna att övergå till andra

läroanstalter.

Skolan är organiserad såsom samskola. På en förberedande avdelning

med fyra årsklasser, motsvarande folkskolans fyra första klasser, är byggd

en sjuårig, examensfri linje, som skall meddela en god allmän medborgerlig

bildning, lämpad för utträde i praktisk verksamhet eller fortsatta studier

vid specialskolor och gymnasier. I stort sett äro kurserna så lagda, att lärjungarna

bibringas ett kunskapsmått, motsvarande det som meddelas i sjuårig

högre flickskola med s. k. normalskolekompetens. Genom beslut den

19 augusti 1938 har Kungl. Majit medgivit, att skolan må under läsåren

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Statsutskottets utlåtande Nr S.

1938/41 stå under skolöverstyrelsens inseende enligt vissa närmare föreskrifter.

Skolan förfogar över egna lokaler i för ändamålet uppförda byggnader vid

Höglandstorget i Bromma. Anläggningen omfattar bland annat 11 klassrum,

8 speciallokaler och en samlingssal för 350 personer. Byggnaderna hava till

stor del finansierats genom donationer men belastas också av inteckningar

för deras uppförande. Terminsavgifterna utgöra 125—150 kronor, vartill

komma vissa avgifter för särskild undervisning. Under läsåret 1938/39 hava

enligt skolans redogörelse befrielse från eller nedsättningar i terminsavgifterna

beviljats till ett sammanlagt belopp av 3,000 kronor. Förutom terminsavgifterna,

vilka utgöra den huvudsakliga inkomsten, beräknas väsentligare

inkomster genom gåvor och uthyrning av samlingssalen.

Utgifterna hava för läsåret 1940/41 beräknats sålunda: för löner 74,000 kronor,

för omkostnader för fastigheten 9.000 kronor, för undervisningsmateriel

och inventarier 2,500 kronor och för övriga utgifter 3,500 kronor eller tillhopa

89,000 kronor. Ett underskott av 18,000 kronor emotses. För att söka bibehålla

ordning och reda i stiftelsens ekonomi har direktionen nödgats hålla

lärarnas löner under den lönenivå, som tillämpas vid de allmänna läroverken.

Genom beslut den 12 juli 1940 har Kungl. Majit medgivit, att avgångsbetyg

från Höglandsskolan skall under läsåren 1940/42 medföra normalskolekompetens,

därvid vissa villkor uppställts.

Direktionen har framhållit, att normalskolekompetensen för gossar vore

ett pedagogiskt försök, vars resultat kunde bliva av icke ringa värde för

skolväsendets framtida utformning. Skolans ekonomi vore hårt ansträngd

och utsattes för ytterligare påfrestningar genom den allmänna levnadskostnadsökningen,

vartill komme risken för minskning i inkomsterna av terminsavgifter

vid nedgående konjunkturer.

Det ekonomiska stöd från statens sida, som direktionen ifrågasatte, vore

avsevärt mindre än den kostnad, stat och kommun skulle behöva vidkännas,

om skolan på grund av ekonomiska svårigheter skulle tvingas nedlägga

sin verksamhet och dess betydligt mer än 200 elever i stället skulle behöva

anlita de allmänna skolornas undervisning.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat, att skolans rätt att även för gossar

utfärda avgångsbetyg, medförande normalskolekompetens, vore en pedagogisk

försöksverksamhet, värd att stödjas även ekonomiskt från statens

sida. Då högre allmänna läroverket i Bromma vore överbelastat, skulle

en avlastning, om än relativt obetydlig, vara önskvärd. Då en inom överstyrelsen

verkställd utredning givit vid handen, att statens kostnad per lärjunge

och år vid ett statligt läroverk vore 495 kronor, vid en kommunal

mellanskola 295 kronor samt vid en enskild skola 175 kronor, skulle det

ur statsekonomisk synpunkt kunna vara i viss mån fördelaktigt, örn Höglandsskolan

skulle kunna i någon mån avlasta lärjungar från läroverket i

Bromma. Antalet lärjungar i den sjuåriga linjen under vårterminen 1940

hade vid Höglandsskolan varit 142. Med ett statligt understöd av 175 kronor

per lärjunge skulle skolan kunna påräkna ett anslag av (142 X 175 =)

24,850 kronor. I framställningen hade ansökts om 18,000 kronor, vilket

belopp överstyrelsen med hänsyn till nu rådande statsfinansiella förhållanden

emellertid icke ansåge sig kunna föreslå såsom understöd under budgetåret

1941/42. Överstyrelsen ville föreslå, att skolan erhölle ett anslag

av 10 000 kronor för budgetåret 1941/42.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 79

Departementschefen har för egen del tillstyrkt ett anslag av 5,000 kronor.

Genom särskilda bidrag till privata skolor hade staten vid flera tillfällen

sökt främja pedagogisk försöksverksamhet. De erfarenheter, som genom

dessa försök ernåtts, hade kommit den pedagogiska utvecklingen i vårt land

till godo.

Höglandsskolan i Bromma kunde sägas tillhöra den kategori av skolor,

som här vore i fråga. Departementschefen hade blivit övertygad om att

skolan representerade ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och att den fyllde

ett verkligt behov i den trakt, där den vore belägen. Det läge utan tvivel

i statens intresse att stödja denna läroanstalt, som mottoge ett relativt stort

antal elever, som eljest skulle söka sig till det högre allmänna läroverket i

Bromma. Under sådana förhållanden och då skolan vore i starkt behov

av det sökta statsbidraget, ansåge departementschefen sig böra för egen del,

med beaktande i övrigt av vad skolöverstyrelsen yttrat, tillmötesgå framställningen.

Olofskolan i Stockholm.

Departementschefen har under förevarande punkt erinrat, att för innevarande

budgetår ett särskilt statsanslag av 10,000 kronor utginge till den pedagogiska

försöksverksamhet, som bedreves av Olofskolan i Stockholm. 1940

års lagtima riksdag hade uttalat sig för en närmare omprövning genom

skolöverstyrelsens försorg rörande skolans betydelse för vårt skolväsen. Endast

för det fall, att undersökningen gåve till resultat, att skolan hade en verklig

uppgift att fylla i vårt skolväsen, syntes det riksdagen befogat, att anslag

av statsmedel i fortsättningen komme skolan till del. I anledning härav

hade skolöverstyrelsen verkställt undersökning i ämnet och kommit till det

resultatet, att överstyrelsen icke kunde tillstyrka en av skolans styrelse ingiven

ansökning örn statsbidrag för budgetåret 1941/42. Departementschefen

ville framhålla, att skolans styrelse ansett ett statsbidrag av 70,000 kronor

erforderligt för budgetåret 1941/42. Med hänsyn till skolöverstyrelsens utredning

ansåge departementschefen sig för egen del icke böra tillstyrka fortsatt

statsbidrag till denna skola.

I motionen 1:143 framhålles, att skolan under sex år åtnjutit statsbidrag.

Om fortsatt anslag skulle beviljas av riksdagen, torde det ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för att komma till användning under av Kungl. Majit

närmare utfärdade föreskrifter. I övrigt hänvisar motionären till en vid

motionen såsom bilaga 1 fogad avskrift av en till Kungl. Majit ställd

skrivelse från Olofskolans kollegium.

Beträffande innehållet i nämnda skrivelse hänvisas till motionen.

Utskottet får till en början framhålla, att det enligt utskottets mening

synes fullt befogat att inom vårt skolväsens ram beredes rum för en pedagogisk

försöksverksamhet, vilken arbetar efter i viss mån andra linjer och

former än de allmänna läroverken, de kommunala mellanskolorna och de

kommunala flickskolorna. Mest önskvärt vore om en dylik verksamhet

dreves under statlig eller kommunal ledning. Skulle detta emellertid av

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

olika skäl — främst ekonomiska — icke låta sig göra, vill utskottet icke

avvisa tanken på att ett med statsbidrag understött privatläroverk tager

denna verksamhet om hand. En förutsättning för att staten i en eller

annan form medverkar härvidlag torde emellertid böra vara, att en dylik

försöksskola erhåller en sådan ekonomisk bärkraft att den kan hålla undervisningen

på ett i alla avseenden tillfredsställande plan. Vidare bör en

dylik skola icke hava någon exklusiv karaktär, utan i stort sett bygga på

samma sociala underlag, som landets övriga läroanstalter. Skolan torde härjämte

i viss mån böra fylla en uppgift som pedagogisk studieanstalt.

Utskottet anser förevarande fråga vara av den betydelsefulla art, att det

synes utskottet önskvärt att 1940 års skolutredning till grundligt och allsidigt

bedömande upptager ärendet i hela dess vidd.

Utskottet finner sig icke berett att innan spörsmålet sålunda blivit ingående

utrett tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av ett belopp av

5,000 kronor för understödjande av Höglandsskolans verksamhet. Den i

ärendet förebragta utredningen har icke övertygat utskottet om att Höglandsskolan

genom tillerkännande åt densamma av nämnda bidrag skulle

få de ekonomiska och pedagogiska förutsättningarna för att bliva en försöksskola

av det slag utskottet finner önskvärd. De erfarenheter, som vunnits

beträffande Olofskolan, torde icke tala för att den hittills från statsmakternas

sida bedrivna understödslinjen är den riktiga. Utskottet ställer sig

alltså avvisande till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och kan ej heller

tillstyrka bifall till det i motionen I: 143 framställda yrkandet örn beviljande

av anslag till Olofskolan för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen ina avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag;

b) att motionen I: 143 icke må av riksdagen bifallas.

127:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 126, sid. 216), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk

natur med 1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 5,400 kronor.

128:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 127, sid. 216—219), vilket innebär en anslagsminskning av

automatisk natur med 9,800 kronor samt att ersättning skulle beviljas av

statsmedel med omkring 1,500 kronor årligen åt viss ämneslärarinna, hemställer

utskottet,

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

att riksdagen inå

a) besluta, att ersättning jämlikt av departementschefen

förordade grunder må utgå till förra ämneslärarinnan vid

Grewesmuhlska samskolan i Stockholm Astrid Maria Holm

under villkor att Stockholms stad bestrider halva kostnaden;

b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 74,700 kronor.

129:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 128) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

130:o) Läroboksnämnden. Kungl. Majit har (punkt 129, sid. 219 och

220) föreslagit riksdagen att till Läroboksnämnden för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor.

Läroboksnämnden hade föreslagit en sänkning med 1,000 kronor.

Departementschefen har till stöd för sitt förslag anfört:

Ersättning till nämndens ledamöter och suppleanter utginge i form av dagarvode

enligt för kommittéer gällande bestämmelser. Dessutom åtnjöte

nämndens ordförande särskilt arvode med 800 kronor för år räknat.

I anslutning till vad av chefen för finansdepartementet tidigare yttrats vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor torde ersättning till

läroboksnämndens ledamöter böra från och med nästa budgetår helt utgå

enligt kommittégrunder. I fråga om sekreterararvodet — 2,000 kronor —

torde icke böra nu ifrågasättas ändring. I det följande ämnade departementschefen

föreslå, att kostnaderna för vissa andra motsvarande institutioner

skulle bestridas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Departementschefen

hade övervägt, huruvida liknande anordning borde träffas i fråga

om läroboksnämnden, men hade kommit till den uppfattningen, att kostnaderna

för dess verksamhet tills vidare i avvaktan på närmare erfarenhet

rörande verksamhetens omfattning borde bestridas från särskilt anslag. Med

hänsyn till det anförda torde anslaget kunna sänkas ytterligare utöver vad

av nämnden föreslagits. Då de till verksamheten anslagna medlen vore

förhållandevis knappt tillmätta, torde dock anslaget icke böra sänkas med

mer än sammanlagt 1,500 kronor till 8,500 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 6

Utskottet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

131 :o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminariet: Omkostnader.

Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Småskoleseminariet:

Avlöningar. Småskoleseminariet: Omkostnader. Småskoleseminariet:

Materiel, böcker m. m. Småskoleseminariet: Stipendier.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 130) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

132:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 131, sid. 222—226), vilket innebär, att åtgärder skola vidtagas

i syfte att bereda så många som möjligt av ifrågavarande lärare anställning

inom folkskoleväsendet, i samband varmed beräknats en anslagsminskning

med 31,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m.

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 29,000

kronor.

133:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Kungl. Majit har (punkt 132, sid. 226—230) föreslagit riksdagen

att såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande stiftelse har tidigare icke anvisats på riksstaten.

Stiftelsens styrelse bar anhållit örn årligt bidrag med 10,000 kronor till driften

av stiftelsens slöjdlärarseminarium på Nääs, vilken framställning tillstyrkts

av skolöverstyrelsen.

Departementschefen har för egen del anfört:

I det nuvarande statsfinansiella läget borde givetvis anslag till nya ändamål

undvikas. I fråga om August Abrahamsons stiftelse syntes emellertid

med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna ett undantag

vara motiverat.

Den utbildning av slöjdlärare, som omhänderhades av stiftelsen, vore praktiskt

taget den enda i sitt slag, som stöde till buds. Staten hade därför intresse

av läroanstaltens bibehållande och hade också tidigare lämnat stiftelsen ekonomiskt

bistånd. Att dess verksamhet hittills tack vare enskild donation medfört

förhållandevis ringa utgifter för statsverket gjorde det så mycket mera

påkallat, att staten i ett för stiftelsen brydsamt läge trädde emellan. Stiftel
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

sens årsbudget redovisade ett betydande underskott, som så småningom

måste undergräva dess ekonomi.

Departementschefen hade beaktat, att Kungl. Majit enligt beslut den 13

oktober 1927 förutsatt, att läroanstaltens verksamhet skulle uppehållas utan

bidrag av statsmedel. Emellertid syntes ränteavkastningen av underhållsfonden

vid denna tidpunkt ha utgjort omkring 18,000 kronor mot endast

10.000 kronor budgetåret 1939/40, vartill komme, att driftkostnaderna sedan

dess på grund av prisstegringar m. m. i flera hänseenden fördyrats. Förutsättningarna

för Kungl. Majits ifrågavarande beslut torde därför visserligen

knappast kunna sägas längre föreligga. Å andra sidan framställde sig

frågan, huruvida icke en rationalisering eller omläggning av läroanstaltens

verksamhet skulle kunna ånyo göra stiftelsen självförsörjande. En utredning

i ämnet hade tidigare — år 1923 — på riksdagens begäran blivit verkställd

och föranlett nämnda beslut av den 13 oktober 1927. Departementschefen

funne en förnyad utredning påkallad och ämnade vid lägligt tillfälle återkomma

till denna fråga.

Då stiftelsen under rådande förhållanden borde söka effektivt nedskära

utgifterna, ville departementschefen föreslå, att statsbidraget begränsades till

5.000 kronor. Skulle stiftelsen begära fortsatt anslag för kommande budgetår,

borde framställningen åtföljas av uttömmande redogörelse för stiftelsens

ekonomiska ställning och — vad särskilt budgetåret 1942/43 anginge —

av uppgifter rörande de besparingsåtgärder, som med anledning av rådande

krisläge genomförts. Såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag borde

uppställas fordran på mer ingående tillsyn från statens sida över verksamheten.

Bestämmelser i angivna hänseenden borde meddelas av Kungl.

Majit efter förslag av skolöverstyrelsen.

Utskottet tillstyrker, att anslag av statsmedel anvisas för ifrågavarande

ändamål med av Kungl. Majit föreslaget belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

134:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. I två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr D. Norman

(I: 92) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren

(lii 124) har hemställts, att riksdagen måtte såsom Bidrag till Ericastiftelsen

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Till stöd härför har anförts i huvudsak följande:

Ericastiftelsen hade sedan 1938 erhållit anslag för det av stiftelsen drivna

läkepedagogiska seminariet. Anslaget för innevarande arbetsår utgjorde

7,000 kronor. Under arbetsåren 1937/38—1939/40 hade Kungl. Majit enligt

avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor § 16, mom. 1 medgivit

rätt för ordinarie lärare vid folk- och småskolor att uppbära oavkortad

lön under en tid av intill 6 månader av studietiden vid det läkepedagogiska

seminariet. Eleverna vid innevarande årskurs hade, beroende på det statsfinansiella

läget, icke tillerkänts denna förmån.

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I årets statsverksproposition hade Kungl. Majit icke föreslagit något anslag

till Ericastiftelsen.

Över stiftelsens anhållan om ett statsanslag å 18,000 kronor hade skolöverstyrelsen

yttrat bland annat:

I den begärda summan skulle ingå anslag ej blott till stiftelsens läkepedagogiska

seminarium utan även till dess avdelning för psykisk hälsovård

bland barn och ungdom. Med hänsyn till det nuvarande statsfinansiella

läget torde det kunna ifrågasättas, huruvida statsanslag fortfarande

borde utgå till stiftelsen. Överstyrelsen ville i detta sammanhang erinra

om att staten för närvarande icke ansett sig böra anslå medel för utbildande

av hjälpklasslärare. Under sådana förhållanden syntes det överstyrelsen

riktigast, att jämväl anslaget till här ifrågavarande lärarutbildning

för närvarande indroges, varför överstyrelsen avstyrkte bifall till stiftelsens

framställning.

Sedan stiftelsen börjat sin verksamhet (avdelningen för psykisk hälsovård

1934, seminariet 1937) hade densamma granskats av olika myndigheter och

yttranden avgivits i anslutning till olika ansökningar om ekonomiska bidrag

bland annat av skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, Överståthållarämbetet,

Stockholms stads barnavårdsnämnd och överinspektören

för sinnessjuk vården.

Samtliga dessa yttranden bestyrkte behovet och betydelsen av den av

stiftelsen bedrivna verksamheten. I intet fall hade några anmärkningar

mot det sätt, på vilket verksamheten organiserats eller bedrivits, blivit framställda,

under det att i flera yttranden uttalats varma erkännanden.

Av särskilt intresse vore följande av socialstyrelsen gjorda uttalande av

den 23 december 1940:

Socialstyrelsen erinrade om att Ericastiftelsen två gånger, senast den 13

januari 1939, beviljats understöd ur allmänna arvsfonden. Därmed hade

stiftelsens verksamhet redan erkänts vara ägnad att främja arvsfondens

ändamål.

Styrelsen ville särskilt framhålla värdet för samhällets harna- och ungdomsvård

av att socialmedicinska och läkepedagogiska metoder utarbetades

och prövades och genom utbildade personer spredes i hela landet. Framför

allt vore det mycket betydelsefullt, att sådana utvecklingsfarliga abnormiteter

hos barnen tidigt upptäcktes och botades, vilka i framtiden kunde

leda till nedsatt arbetsförmåga eller till asocialitet och därmed även kunde

komma att ställa varaktiga anspråk på samhällets understöds- och vårdverksamhet.

En dylik i bästa mening förebyggande barnavård vore icke

blott önskvärd av humanitära skäl utan bleve även en tvingande nödvändighet

med hänsyn till den sjunkande andel av vår befolkning, som barnaoch

ungdomsåldrarna under den närmaste framtiden komme att utgöra.

Allt borde därför göras för att bevara barn och ungdom friska och sunda

och för att förhindra att sådana barn, som kunde växa upp till goda medborgare,

genom olika botbara men försummade rubbningar bleve arbetsodugliga

eller asociala.

I detta större och aktuella sammanhang ville socialstyrelsen betrakta

den verksamhet, som utprövades genom Ericastiftelsen. Denna i vårt land

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

i vissa avseenden säregna institution borde icke ses isolerad utan såsom ett

framväxande led i den sociala organisationen. Institutionens samlade erfarenhetsmaterial

vore därvid givetvis av stort värde för samhället vid bedömandet

av de förebyggande metodernas effektivitet.

Ur de synpunkter, som socialstyrelsen hade att företräda med avseende

på samhällets harna- och ungdomsvård, funne styrelsen alltså, att starka

skäl talade för att samhället inför Ericastiftelsens iråkade understödsbehov

ådagalade sin uppskattning av stiftelsens verksamhet. Det läge vidare i den

sociala harna- och ungdomsvårdens aktuella intresse, att stiftelsen i rådande

tidsläge icke — såsom vore att befara — genom uteblivandet av det önskade

understödet tvingades till en nedskärning av verksamheten, som medförde

skadliga följder för arbetsresultatet och dess utnyttjande.

Av det anförda syntes framgå följande:

Den utbildning, som stiftelsen lämnade vid sitt seminarium, ägde icke

endast sin stora betydelse för skolväsendet som en vidare utbildning av

lärare; även den allmänna socialvården vore i stort behov av läkepedagogiskt

utbildade arbetskrafter. En ensidig jämförelse med hjälpklasslärarutbildningen,

som skett i skolöverstyrelsens yttrande, syntes därför icke berättigad.

Stiftelsen lämnade icke endast läkepedagogisk utbildning. Aven den forsknings-

och försöksverksamhet, som dreves vid avdelningen för psykisk hälsovård,

vore värd det största beaktande. De erfarenheter, som här vunnes,

kunde bliva av den största betydelse, då staten senare hade att lösa de

ifrågavarande vårdnadsfrågorna i ett större sammanhang.

Vidare borde framhållas, att hjälpklasslärarkurserna helt måste betalas

av statsmedel, under det att ett begränsat anslag till en privat institution

bleve av ringa betydelse för statsfinanserna samtidigt som den bleve ett

värdefullt moraliskt stöd för denna institution i dess strävanden dels att

under rådande statsfinansiella läge väcka den privata offerviljan, dels att

intressera lämpade personer att genomgå en för staten önskvärd utbildning.

Aven ur denna synpunkt syntes det icke lyckligt att förvägra Ericastiftelsen

allt statligt understöd med hänvisning till att de statliga hjälpklasslärarkurserna

vore för kostsamma för staten.

Ericastiftelsen komme genom att staten avsloge all finansiell hjälp åt den

och dess elever i en mycket kritisk situation, som hotade hela verksamhetens

existens. Då stiftelsen före den nuvarande krissituationens uppkomst

iklätt sig ekonomiska skyldigheter (hyreskontrakt), kunde verksamheten icke

nämnvärt omläggas och beskäras före höstterminen 1942. Ett ekonomiskt

sammanbrott (som icke behövde befaras efter nämnda datum) skulle bland

annat betyda att stiftelsens instrument och övriga inventarier, som till stor

del kunnat anskaffas med av staten lämnade medel (från arvsfonden), bleve

skingrade och verksamhetens fortsättande under förenklade former därigenom

omöjliggjordes.

Slutligen kunde framhållas att ett anslag till Ericastiftelsen, möjliggörande

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ett uppehållande av verksamheten vid seminariet under nästkommande år,

vore motiverat även som en åtgärd att motarbeta följderna av rådande

arbetslöshet bland folk- och småskollärare.

Med hänsyn särskilt till vad socialstyrelsen i detta ärende anfört anser

utskottet goda skäl tala för att en närmare utredning kommer till stånd

beträffande Ericastiftelsens verksamhet och betydelse ur pedagogisk och

social synpunkt. Det torde sedermera få bliva beroende på undersökningens

resultat om stiftelsen i fortsättningen anses böra understödjas med statsmedel

eller icke. Utskottet förutsätter, att utredningen bedrives så, att

ställning till denna fråga kan tagas vid 1942 års lagtima riksdag. I avvaktan

härpå torde något bidrag böra beviljas för budgetåret 1941/42, i

syfte att förhjälpa stiftelsen att i dess iråkade nödläge i lämplig utsträckning

uppehålla verksamheten även under nästa läsår. Utskottet kan emellertid

icke, såsom i motionerna 1:92 och 11:124 yrkats, tillstyrka anvisande

av ett anslagsbelopp av 5,000 kronor, utan finner statsbidraget böra begränsas

till 3,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:92 och

11:124, såsom Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

Folkskolinspektionen.

135:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 133) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Folkskoleväsendet.

136:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 134) föreslagit riksdagen i

fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

137:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd

vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid. 231—233), vilket innebär

en anslagsminskning med 450,000 kronor, möjliggjord genom för inne
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

varande budgetår beslutade restriktioner, vilka inverka på anslagsbelastningen

först under nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 3,400,000 kronor.

138:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i

hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, sid. 233), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

400,000 kronor.

139:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande

i rikets nordligaste gränsorter. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 137 och 138) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

140:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. Kungl. Majit har

(punkt 139, sid. 234) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag

till vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som förutsätter oförändrade bidragsgrunder, innebär

en anslagssänkning med hänsyn till minskad belastning med 3,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar O. Nilsson i Göteborg och O. Andersson i Malmö

väckt motion (11:113), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i grunderna för bidragets utgående, att ifrågavarande inackorderingsbidrag

höjas från respektive 20 och 40 kronor till respektive 50 och 70

kronor per månad, samt att ifrågavarande anslag måtte höjas med för

ändamålet erforderligt belopp. Till stöd härför har anförts:

I kungörelse 1925:351 vore bestämmelser meddelade efter vilka grunder

som inackorderingsbidrag utginge.

Sålunda stadgades i § 7, att för de barn, som av närmare angivna skäl

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

inte kunde vistas i hemmet under skoltiden, inackorderingsbidrag utginge

med lägst 20 och högst 40 kronor per månad.

Med hänsyn till de stegrade omkostnader för barnens inackordering, som

ägt rum sedan denna bestämmelse trätt i kraft, hade det visat sig att

bidragen numera vore otillräckliga. För dessa barn, vilka exempelvis vore

bosatta på fyrplatserna utanför Göteborg och åtnjöte skolundervisning i

nämnda stad, uppginge omkostnaderna för inackorderingarna med belopp

mellan 65 och 85 kronor pr månad och barn. För en familj med flera barn,

och därtill med en låg inkomst, måste utgifterna för barnens skolundervisning

bliva betungande, även i de fall då det kunde tänkas att nu gällande

högsta bidrag kunde erhållas.

Utskottet. Utskottet har — med hänsyn till den allmänna stegring av levnadsomkostnaderna

som inträtt sedan grunderna för ifrågavarande inackorderingsbidrag

år 1925 fastställdes — funnit skäl föreligga att genom Kungl. Maj:ts

försorg utredning vidtages i fråga om bidragens lämpliga avvägning. Skulle

det härvid visa sig att en justering uppåt av bidragen synes av behovet

påkallad, torde det få ankomma på Kungl. Majit att för riksdagen framlägga

förslag i ämnet. Med vad sålunda anförts torde motionen II: 113

få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag anser utskottet

sig böra biträda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens harn

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 30,000

kronor;

b) att motionen II: 113 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

141:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 140) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

142:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, sid. 235), vilket innebär

en anslagsminskning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 14,700 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag

till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkterna 142 och 143) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande den av herr U. B.

Jacobson m. fl. väckta motionen 11: 87 samt de två likalydande av herr

J. M. Bäckström m. d. och herr O. E. Sandberg väckta motionerna I: 7

och II: 9 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Kungl. Majit har (punkt 144, sid. 238—246) föreslagit riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Disa Västberg m. fl. väckt motion (II: 75), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för ifrågavarande ändamål av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår. För budgetåret 1939/

40 utgick anslaget med 500,000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för gällande

bestämmelser i ämnet, varav inhämtas:

Anslaget är jämlikt den i ämnet gällande kungörelsen (1940: 185) avsett

för skoldistrikt på landsbygden. Såsom förutsättning för statsbidrag gäller

dels att inom distriktet behov av skolbarnsbespisning föreligger med hänsyn

till rådande arbetslöshet, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst,

antalet barn med långa skolvägar eller annan därmed jämförlig omständighet,

dels ock att distriktet med hänsyn till det kommunala skattetrycket är

i behov av statsbidrag eller på grund av särskilda omständigheter finnes

böra erhålla sådant bidrag.

De för budgetåren 1937/39 gällande statsbidragsbestämmelserna stipulerade

härjämte som villkor för bidrag, att samtliga barn vid skola, där statsunderstödd

skolbarnsbespisning var anordnad, skulle bliva i tillfälle att, såvitt

särskilt hinder ej mötte, varje läsdag kostnadsfritt erhålla en måltid under

den tid, bespisningen vid skolan pågick. På förslag av dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet uppmjukades detta villkor för läsåret 1939/40

därhän, att Kungl. Majit på framställning av vederbörande länsstyrelse skulle

kunna tilldela skoldistrikt statsbidrag utan hinder av att bespisningen icke

anordnades i sådan omfattning. Syftet härmed var att åstadkomma en friare

behovsprövning inom ramen av tillgängliga anslagsmedel. I ett fåtal fall lämnades

även dylika medgivanden. I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 187)

framhölls vikten av, att anslaget för budgetåret 1940/41 komme till bästa

möjliga användning och att största möjliga antal skoldistrikt finge del därav,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och ifrågasattes fördenskull en vidgad tillämpning för detta budgetår av

dispensföreskriften. Jämväl borde övervägas, om icke vederbörande länsstyrelser

borde erhålla rät* att, utan föregående medgivande av Kungl. Majit,

meddela beslut om dispens från villkoret. Riksdagen framställde icke någon

erinran mot de sålunda ifrågasatta grunderna för anslagets disposition men

ifrågasatte, huruvida den föreslagna decentraliseringen av beslutanderätten

till länsstyrelserna kunde medföra så påtagliga fördelar, att dessa uppvägde

en möjligen uppkommande oenhetlighet i tillämpningen. Enligt de av Kungl.

Majit sedermera utfärdade bestämmelserna i ämnet äger länsstyrelse föreskriva

eller medgiva undantag från ifrågavarande villkor, örn så finnes

ändamålsenligt.

Kungörelserna angående statsbidrag till anordnande av skolbarnsbespisning

för budgetåren 1937/40 ägde giltighet endast för ett läsår i sänder.

På grund av ett av 1940 års lagtima riksdag gjort uttalande har den nu

gällande kungörelsen icke till sin giltighet tidsbegränsats. Genom att kungörelsen

kunnat utkomma från trycket omkring två månader tidigare än

motsvarande kungörelser för de sistförflutna budgetåren har även vunnits,

att ansökningsförfarandet kunnat äga rum väsentligt tidigare än hittills.

Sålunda har Kungl. Majit redan den 1 augusti 1940 kunnat fördela statsbidragen

för läsåret 1940/41, medan anslagsmedlen de närmast föregående

läsåren fördelats först efter höstterminens slut.

För innevarande budgetår hava statsbidrag sökts för något över 1,000,000

kronor och statsbidrag beviljats med 402,000 kronor. I statsrådsprotokollet

har lämnats följande sammanställning över ansökningarna:

Län

Antal skol- distrikt

Kommunalskatt

(medeltal)

Beräknat antal

barn

Beräknat antal

dagar

Beräknad dags- kostnad per barn

(medeltal), öre

Beräknad total- kostnad

Sökt bidrag

Beviljat bidrag

Blekinge..........

2

26: 15

260

125-150

43

13,235

10,588

5,000

Göteborgs och Bohus . .

13

21: 61

3,661

25-214

42

165,006

130,113

57,000

Värmlands.........

7

15: 66

486

50-214

43

28,885

21,580

10,000

Gävleborgs.........

1

14: 50

181

76

52

7,116

3,500

—

Västernorrlands......

14

23: 65

6,527

100-214

27

228,080

166,928

70,000

Jämtlands.........

2

12: 80

198

60-70

20

2,754

1,827

—

Västerbottens.......

15

18:57

2,972

40-214

55

199,085

135,862

45,000

Norrbottens........

19

28: 00

17,089

52-214

42

781,663

536,052

215,000

Summa

73

-

31,374

25-214

40,5

1,425,824

1,006,430

402,000

Skolöverstyrelsen har hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget syntes någon utvidgning av verksamheten

icke kunna komma ifråga. Överstyrelsen ansåge sig emellertid

på grund av riskerna för ökad arbetslöshet och fortsatt stegring av livsmedelspriserna

icke vilja föreslå en anslagssänkning.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Statskontoret bär med hänsyn till skolbarnsbespisningens stora betydelse

icke minst under rådande förhållanden ansett sig böra förorda, att för nästa

budgetår ställes till förfogande ett belopp av samma storlek som för innevarande

budgetår, 400,000 kronor. Emellertid syntes på grund av å anslaget

förefintlig reservation, omkring 150,000 kronor, av riksdagen icke

behöva äskas högre anslag än 250,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt anvisande av oförändrat anslag. En

minskning under nuvarande förhållanden av anslaget, vilket redan förut

vore otillräckligt, kunde icke ske utan att därigenom skolbarnens hälsotillstånd

skulle allvarligt äventyras. Styrelsen hade under övervägande, vilka

åtgärder som borde vidtagas för att icke en fortgående sänkning av levnadsstandarden

skulle gå ut över barnens hälsa. Vilka åtgärder bär än kunde

komma att föreslås, syntes det vara viktigt, att icke redan förefintliga

möjligheter att neutralisera uppenbara brister i uppfödningen hos vissa

barn eller i vissa trakter minskades vid den tidpunkt, då de utan tvivel

komme att bliva än mer behövliga än förut.

Medicinalstyrelsen har inhämtat yttranden rörande skolbarnsbespisningen

från förste provinsialläkarna i de län, där statsunderstödd bespisning förekommer.

Dessa hava i sin tur i flera fall inhämtat uppgifter i ämnet från

vederbörande provinsialläkare och folkskolinspektörer. Beträffande innehållet

i dessa yttranden hänvisas till åttonde huvudtiteln (sid. 241—244).

Departementschefen har för egen del anfört:

Då departementschefen i fjol föreslagit en sänkning av detta anslag från

500.000 kronor till 400,000 kronor, hade skälet därtill varit, att vissa reservationer

från tidigare budgetår förväntats kunna stå till förfogande vid utdelningen

av statsbidrag för budgetåret 1940/41. Det snabbare ansökningsförfarande,

som sedermera på riksdagens initiativ kommit till stånd och

som givetvis innebure avsevärda fördelar för de bidragssökande skoldistrikten,

hade å andra sidan medfört, att vid tidpunkten för fördelningen av

årets anslag icke kunnat överblickas, i vilken omfattning reservationer från

det senast förflutna budgetåret kunde tågås i anspråk vid fördelningen. Det

belopp, som hittills ställts till skoldistriktens förfogande för nu pågående

läsår, vore sålunda icke obetydligt lägre än den för läsåret 1939/40 fördelade

anslagssumman, 505,000 kronor. Då emellertid det under sistnämnda

läsår förbrukade statsbidragsbeloppet icke ripplinge till mer än omkring

405.000 kronor, torde det kunna antagas, att bespisningsverksamheten under

innevarande läsår, då ett belopp av 402,000 kronor fördelats, det oaktat

skulle kunna fortgå i ungefär samma omfattning som hittills. Skulle till

följd av ökat bespisningsbehov under pågående läsår anledning uppkomma

att anvisa ytterligare medel för ändamålet, hade departementschefen emellertid

för avsikt att underställa Kungl. Majit förslag i ämnet.

Vad beträffade anslagsbehovet för nästa budgetår, delade departementschefen

myndigheternas uppfattning, att en minskning av statsbidraget icke borde

ifrågasättas. Erfarenheterna av den hittillsvarande utspisningen ådagalade,

att en väsentlig utökning av den statliga understödsverksamheten mångenstädes

vore önskvärd. Särskilt gällde detta i fråga örn västkustlänen och

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de nordligare länen. Att kommunernas intresse för skolbarnsbespisningen

påtagligt stegrats franninge av de sökta bidragsbeloppens starka ökning.

Utredningsmaterialet syntes också utvisa, att skolbarnsbespisningen, vilken

ju för närvarande i viss mån hade karaktären av försök, medfört en glädjande

förbättring av skolbarnens allmänna hälsotillstånd och även av deras

förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Bespisningen motverkade de

särskilt för barnen menliga följderna av sänkt levnadsstandard och minskad

tillgång på livsmedel. Såsom speciellt från Norrbottens län framhållits, hade

den fortgående rationaliseringen inom skolväsendet medfört en stark ökning

av antalet barn, som måste dagligen äta ett mål i skolan. Från läkarhåll

vitsordades allmänt såsom ur näringssynpunkt olämpligt, att barnen vore

helt hänvisade till den kost, de själva medförde.

Starka skäl talade sålunda för en ökad medelsanvisning för nästa budgetår.

Då reservationen på anslaget för närvarande uppginge till icke mindre än

omkring 150,000 kronor och departementschefen förutsatte, att större delen

därav skulle komma att kvarstå vid nästa budgetårsskifte, syntes uuderstödsverksamheten

kunna i skälig omfattning utvidgas, även örn någon anslagshöjning

för nästa budgetår icke komme till stånd. Departementschefen förordade

därför oförändrad medelsanvisning.

Så begränsade som de tillgängliga anslagsmedlen dock bleve, vore det av den

största vikt, att bespisningen anordnades så rationellt som möjligt och att

endast de barn, som verkligen vore i behov av ifrågavarande skolmåltider,

bleve delaktiga i den statsunderstödda skolbarnsbespisningen. Efter de ändringar,

som senast vidtagits i de på området gällande bestämmelserna,

syntes dessa möjliggöra behovsprövning i viss utsträckning. Önskemål hade

emellertid från de närmast ansvariga myndigheternas sida framförts om

ökad tillsyn över verksamheten och örn vissa jämkningar i övrigt i de nuvarande

författningsföreskrifterna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att meddela de föreskrifter i dessa hänseenden, som kunde finnas påkallade,

i samband varmed borde tillses, att ytterligare garantier skapades för att

anslagsmedlen komme just de skolbarn till godo, som bäst behövde utspisning

i skolan.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts bland annat:

Både för de kommuner som erhållit statsbidrag och för många andra hade det

ekonomiska nödläget blivit ännu mera påfallande under krisen. De såge med

växande bekymmer hur behovet av olika välfärdsåtgärder inom kommunen

ökades samtidigt som det kommunala skattetrycket stegrades. Naturligtvis vore

de fyllda med oro inför möjligheten att statsbidrag för skolbarnsbespisningen

inknappades eller nekades. Det vore en både känd och omvittnad sak

att. många kommuner trots ett föreliggande starkt behov av skolbarnsbespisning

uraktlåta att vidtaga några åtgärder i frågan. Endast en blick på

antalet skoldistrikt i de sex län som kommit i åtnjutande av statsbidrag för

verksamheten vore tillräckligt för att styrka en i uppfattningen, att ett stort

antal kommuner försummade sin enkla humanitära plikt mot de fattiga

skolbarnen inom sitt område. Därtill kunde man fråga sig om inte något

som helst behov förelåge inom övriga län. Förste provinsialläkarnas rapporter

och befolkningskommissionens undersökningar talade i det fallet sitt övertygande

språk om att i själva verket ett mycket stort behov existerade. Med

den ökade otryggheten på arbetsmarknaden, den stegrade belastningen på

de enskilda hemmen, de fördyrade levnadsomkostnaderna och den minskade

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

livsmedelstillgången komme behovet av effektiva kommunala hjälpåtgärder

i fråga om lindring av de fattiga skolbarnens materiella nödtillstånd att

anmäla sig i betydligt ökad omfattning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppgår reservationen på

ifrågavarande anslag för närvarande till 150,000 kronor. Departementschefen

har förutsatt, att större delen därav skulle komma att kvarstå vid

nästa budgetårsskifte, varför understödsverksamheten kunde i skälig omfattning

utvidgas, även om någon anslagshöjning för nästa budgetår icke kommer

till stånd. Enligt utskottets mening torde anslaget med hänsyn till

dess stora betydelse för folkhälsan och i betraktande av den allmänna prisförhöjning

som inträtt måhända vara tillmätt i knappaste laget, och utskottet

finner sig icke kunna bestrida att de i motionen II: 75 anförda synpunkterna

hava starkt fog för sig. Då utskottet i likhet med departementschefen

emellertid har anledning förmoda att den nu tillgängliga reservationen

till väsentlig del kommer verksamheten under nästa budgetår till godo

och då utskottet vidare förutsätter, att Kungl. Maj:t med största uppmärksamhet

följer utvecklingen på detta område och örn så visar sig erforderligt

för riksdagen framlägger förslag om ökade anslagsmedel för ifrågavarande

ändamål under nästa budgetår, saknar utskottet nu anledning frångå

departementschefens förslag beträffande anslagets storlek.

Departementschefen har vidare ifrågasatt vidtagande av vissa jämkningar

i på detta område gällande författningsföreskrifter, i syfte att i ökad

utsträckning möjliggöra en behovsprövning. Utskottet får framhålla, att

den ändring, som nästlidet år efter riksdagens hörande vidtagits i berörda

bestämmelser, enligt utskottets mening redan i tillräcklig utsträckning tillgodoser

ifrågavarande syfte, varför utskottet icke finner skäl föreligga till

en ytterligare uppmjukning av statsbidragsvillkoren.

I övrigt har vad departementschefen anfört icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 75, i den mån motionen

skiljer sig från nämnda förslag, till Folkskolor m. m.: Bidrag

lill anordnande av slcolbarnshespisning för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

145:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.

Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler.

Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Folkskolor

m. m.: Tjänstebostadsbidrag. Beträffande vad Kungl. Maj:t

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(punkt 145) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

146:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor. I en inom andra kammaren av herr J. O. Gavelin m. fl.

väckt motion (II: 129) har hemställts, att riksdagen för kommande budgetår

måtte besluta anslå ett belopp av 75,000 kronor till bidrag åt obemedlade

och mindre bemedlade skolbarns ferie- och studieresor och att Kungl. Maj:ts

bestämmelser av den 15 maj 1936 för dessa bidrag få lända till efterrättelse.

I motionen har erinrats, att statsunderstöd utgått till folkskolebarns ferieoch

studieresor från år 1911 med undantag av budgetåren 1922/25, 1933/35

och 1940/41. Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas

yrkande, hänvisas till motionen.

Utskottet. För innevarande budgetår har — såsom av det ovanstående framgår —

på riksstaten icke upptagits något anslag till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor och något förslag från Kungl. Maj:ts sida örn

anvisande av medel för ändamålet för nästa budgetår föreligger icke heller.

Utskottet, som väl inser betydelsen av dessa ferie- och studieresor, anser sig

emellertid i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna tillstyrka bifall till

motionen II: 129 och hemställer förty,

att motionen II: 129 icke må av riksdagen bifallas.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 246 och 247), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till FoUcsJcolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 14,500 kronor.

148:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 147, sid. 247 och 248), vilket innebär en anslagshöjning med

16,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ kronor 100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . .

12,900

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal, förslagsvis.................kronor 13,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 15,600

Summa förslagsanslag kronor 141,600;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 141,600 kronor.

149:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 148, sid. 248 och 249), vilket innebär en anslagshöjning med

24,000 kronor, i främsta rummet förorsakad av de stegrade bränslekostnaderna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 128,000 kronor.

150:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 149, sid. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande

elever vid folkskolseminar lema i Luleå och Umeå för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400 kronor.

151:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 150, sid. 249), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 800 kronor.

152:o) Nomadskolor: Om- och ^byggnadsarbeten. Kungl. Majit

har (punkt 151, sid. 250—252) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor:

Om- och nybyggnadsarbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr U. B. Jacobson väckt motion (11:88), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta höja det av Kungl. Majit begärda reservationsanslaget

till örn- och nybyggnadsarbeten av nomadskolor för budgetåret

1941/42 från 300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.

Till örn- och nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna anvisades för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Med hänsyn

till rådande förhållanden förordnade Kungl. Majit genom beslut den 26

januari 1940, att förevarande byggnadsföretag icke hnge påbörjas, förrän

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Majit lämnat tillstånd, samt att, intill dess tillstånd lämnats, anslaget

icke finge utan Kungl. Marits medgivande användas till andra ändamål

än bestridande av kostnader för det utredningsarbete och de förberedande

åtgärder, som erfordrades för att byggnadsföretagen framdeles skulle kunna

utan dröjsmål påbörjas.

1940 års lagtima riksdag biföll sedermera ett i propositionen nr 285

framlagt förslag, att byggnadsarbetena skulle få igångsättas. Kungl. Majit

beslöt härefter, att anslagsmedlen skulle — förutom till utredningskostnader

m. m. — användas till påbörjande av planerade skolbyggnader i Jukkasjärvi

i Norrbottens län.

Nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län har nu hemställt, att medel

måtte anvisas för uppförande av ytterligare två nomadskolanläggningar i

Norrbottens län, nämligen i Gällivare och i Jokkmokk. Kostnaderna för

dessa anläggningar vore beräknade till 457,000 kronor respektive 258,500

kronor. Kommittén har givit företräde åt förstnämnda anläggning.

Departementschefen har erinrat, att av propositionen 1940:285 och förarbetena

till denna franninge, att ett mycket starkt behov förelåge jämväl av

de planerade nya skolanläggningarna i Västerbottens och i Jämtlands län.

Departementschefen utginge för sin del från att endast ett av de nu aktuella

byggnadsföretagen komme till utförande och tillstyrkte, att för ändamålet för

budgetåret 1941/42 anvisades ett anslag av 300,000 kronor. Härutöver för

byggnadsföretagets slutförande eventuellt erforderliga ytterligare anslagsmedel

torde få ställas till förfogande för budgetåret 1942/43. Ur anslaget

borde bestridas — förutom kostnaderna för byggnadskommittéernas verksamhet

och dylikt — jämväl de återstående kostnaderna för skolanläggningen

i Jukkasjärvi.

Liksom hittills skett borde det ankomma på Kungl. Majit att efter

närmare omprövning bestämma vilket av byggnadsföretagen som borde

utföras. Vid detaljutformningen av byggnadsföretaget borde tillses, att

byggnadskostnaderna hölles nere så långt detta utan uppoffrande av andra

intressen vore möjligt.

I motionen 11:88 har framhållits angelägenheten av att den beslutade

nomadskolan för Västerbottens län snarast komme till utförande, då den

nuvarande skolan i Skarvsjöby vore synnerligen bristfällig. Det preliminärt

uppgjorda förslaget till en nomadskolanläggning i Tärnaby skulle omfatta

tre byggnader inrymmande skolhem, skolbyggnad och lärarbostäder. Anläggningen

beräknades i september 1939 draga en kostnad av 240,000 kronor,

varav 125,000 kronor belöpte på skolhemmet. Häri vore icke inräknade

kostnader för vattenledning. Enligt motionärens förslag skulle medel nu

anvisas för utförande av skolhemmet, vilket provisoriskt syntes kunna

användas även för undervisningen. Då en del av kostnaderna för skolhemsbygget

kunde täckas med anslag, som anvisades under budgetåret 1942/43,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97

inskränkte motionären sig till att yrka en höjning av det av Kungl. Maj:t

begärda anslaget med 100,000 kronor.

Beträffande vad motionären i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande

torde få hänvisas till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har från Kungl. Maj:ts sida

ställning ännu icke tagits till vilket av de planerade byggnadsföretagen för

nomadskolorna som syntes böra komma till utförande med anlitande av

det nu av Kungl. Majit äskade anslaget. Behovet av nya lokaler för nomadskolorna

är trängande och bör enligt utskottets mening tillgodoses i den

utsträckning det statsfinansiella läget medgiver. Frågan i vilken ordning de

planerade byggnadsföretagen böra komma till utförande undandrager sig

emellertid utskottets bedömande. I anledning av det i motionen II: 88 framställda

förslaget vill utskottet emellertid uttala, att utskottet förutsätter, att

Kungl. Majit, innan Kungl. Majit fattar beslut i förevarande ärende till

närmare omprövning upptager jämväl de i motionen framförda synpunkterna.

Vad beträffar anslagets storlek för budgetåret 1941/42 anser sig utskottet

icke kunna gå utöver vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet avstyrker alltså

bifall till det i motionen 11:88 framställda yrkandet om anslagets uppförande

med ett belopp av 400,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionen lii 88, i den mån motionen

skiljer sig från nämnda förslag, till Nomadskolor: Om- och

nybyggnadsarbeten förbudgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

153:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Fortsättningsskolor:

Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 152) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande dels de två likalydande,

av herr J. M. Näckström m. fl. och herr O. E. Sandberg väckta motionerna I: 6

och II: 8, dels ock de två likalydande, av herrar A. Gillström och V. Söderkvist

samt herr E. Berg m. fl. väckta motionerna I: 144 och lii 186 avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

154:o) Understöd till högre folkskolor. Kungl. Majit har (punkt 153,

sid. 253—259) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att

meddela de ändrade föreskrifter rörande kommunala skolor, som framgå

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 7

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av vad av departementschefen under punkt 153 i 1941 års åttonde huvudtitel

anförts, dels ock till Understöd till högre folkskolor för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt,

att anslaget måtte uppföras med 1,296,000 kronor. Därvid har överstyrelsen

förutsatt oförändrad tillämpning av gällande löne- och statsbidragsbestämmelser.

Härjämte har överstyrelsen utgått från att fem högre folkskolor

skulle ombildas till kommunala eller praktiska mellanskolor samt att

verksamheten vid vissa andra skolor skulle inställas eller inskränkas.

Beträffande förekomsten av vissa mindre frekventerade högre folkskolor

och möjligheten att åstadkomma en centralisering på detta område har

skolöverstyrelsen i anslutning till vad i ämnet anfördes i propositionen nr

154 till 1940 års lagtima riksdag (sid. 68) och riksdagens skrivelse nr 264

(sid. 10) verkställt anbefalld utredning och avgivit förslag, varöver vederbörande

statliga och kommunala myndigheter avgivit yttranden. Skolöverstyrelsens

förslag innebär, dels att högre folkskolorna i Falsterbo, Raus,

Allerum, Brunnby, Fleninge och Jonstorp Farhult nedläggas år 1942, dels

att de båda klasserna vid Onsala högre folkskola även i fortsättningen

hållas förenade i en avdelning, dels ock att vissa för genomförandet av dessa

rationaliseringsåtgärder erforderliga bestämmelser meddelas rörande skyldighet

för skolor att mottaga lärare, som på grund av rationaliseringen måste

förflyttas, samt rörande lärarnas löneförmåner m.m.

Vid anslagsberäkningarna har skolöverstyrelsen utgått från att fyra

högre folkskolor, nämligen skolorna i Undersåker, Vilhelmina, Vivsta-Näs

och Ange, skulle komma att ombildas till kommunala mellanskolor och att

högre folkskolan i Nacka skulle förändras till praktisk mellanskola. Antalet

högre folkskolor under budgetåret 1941/42 beräknades därför till 51. Några

av dessa skolor vore ännu ej färdigorganiserade och komme därför att automatiskt

erhålla ökat antal klassavdelningar. Vidare hade överstyrelsen utgått

från att de av överstyrelsen enligt det föregående föreslagna rationaliseringsåtgärderna

skulle genomföras. Arvodena till tillsynslärare hade reducerats

på samma sätt som skett i överstyrelsens anslagsäskanden rörande

motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken. Det behövliga statsbidragsbeloppet

beräknade överstyrelsen till 1,296,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga förra året hade departementschefen

i likhet med skolöverstyrelsen uttalat sig för en utredning

rörande möjligheterna att indraga vissa äldre högre folkskolor med lågt

elevantal. Den nu föreliggande utredningen visade, att en sådan utredning

varit i hög grad av behovet påKallad. Enligt skolöverstyrelsens förslag hava

sex högre folkskolor så ringa elevantal, att de icke ansåges böra fortfarande

uppehållas.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

Ehuru departementschefen för egen del iusåge betydelsen av att landsbygden

med dess odifferentierade skolväsende hade tillgång till skolor över

folkskolans bildningsstadium och holle före, att även mindre skolor av

denna art hade en uppgift att fylla, ansåge han det å andra sidan icke

gärna möjligt att bibehålla skolor med så lågt elevantal som det här vore

fråga örn. Särskilt under nuvarande statsfinansiellt bekymmersamma förhållanden

vore det angeläget att tillvarataga de besparingsmöjligheter, som

här vore tillfinnandes. Under erinran att de kommunala myndigheterna

visat förståelse för dessa synpunkter och i vissa fall icke rest erinran

mot skolornas indragning eller de i övrigt ifrågasatta besparingsåtgärderna,

ville departementschefen därför föreslå, att åtgärder vidtoges för indragning

av svagt frekventerade högre folkskolor i anslutning till skolöverstyrelsens

förslag. Det torde icke vara behövligt att nu bestämma vilka skolor som

borde indragas. I detta hänseende torde det iå ankomma på Kungl. Majit

att i sinom tid träffa avgörande. Däremot vore det nödvändigt att i detta

sammanhang taga ställning till de ändringar i gällande statsbidrags- och

lönebestämmelser, som erfordrades för åtgärdernas genomförande.

I detta hänseende hade skolöverstyrelsen till en början fäst uppmärksamheten

på behovet av en föreskrift rörande skyldighet för högre kommunal

skola samt folkskola att mottaga lärare, som måste förflyttas från nedlagd

högre folkskola. Statskontoret hade i avgivet yttrande förklarat sig för sin

del anse att de nu gällande bestämmelserna i princip innefattade rätt för

Kungl. Majit att meddela föreskrift för skolas huvudman att anställa från

annan skola förflyttad lärare, men hade dock funnit lämpligt, att denna

skyldighet fastsloges genom en generell föreskrift. För egen del anslöte departementschefen

sig i huvudsak till statskontorets uppfattning. I fråga örn

kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola, högre

folkskola och folkskola borde sålunda gälla skyldighet för skolans huvudman

att enligt Kuugl. Majits bestämmande mottaga lärare som funnes böra förflyttas

från högre kommunal skola. En generell föreskrift av denna innebörd

syntes dock icke behövlig. Det torde i stället få ankomma på Kungl. Majit

att i de särskilda fallen meddela beslut.

Departementschefen tillstyrkte vidare, att den lönefyllnad, som kunde

komma i fråga för förflyttad lärare, skulle efter beslut i varje särskilt fall

helt bestridas av statsmedel. Lämpligen torde det böra ankomma på Kungl.

Majit att fatta sådant beslut.

Vad beträffade de till lärarna utgående pensionsförmånerna, torde frågan

om i detta hänseende eventuellt erforderliga kompletterande bestämmelser

komma att framdeles anmälas av chefen för finansdepartementet.

Skolöverstyrelsen torde hava byggt sitt förslag på den uppfattningen, att

Kungl. Majit kunde meddela föreskrift, att högre folkskola skulle nedläggas

eller dess verksamhet begränsas. Det kunde emellertid ifrågasättas, om

Kungl. Majit mot huvudmannens önskan kunde, så länge av riksdagen

fastställda statsbidragsvillkor iakttoges, meddela föreskrift, att statsunderstödd

högre folkskola skulle upphöra. Det syntes därför vara erforderligt att

meddela bestämmelser, som gåve Kungl. Majit möjlighet att även mot huvudmannens

bestridande förordna örn skolas nedläggande. Olika möjligheter

stöde här till buds. Sålunda kunde ifrågasättas att som särskilt villkor

för statsbidrag stipulera visst minimiantal elever på sätt för övrigt ursprungligen

gällt för kommunala flickskolor (jfr kungörelsen 1928: 229).

Denna mer mekaniskt verkande metod att utgallra svagt frekventerade skolor

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

syntes emellertid icke tillfredsställande, eftersom den icke möjliggjorde en

enligt departementschefens mening önskvärd prövning av förhållandena i

de särskilda fallen. I stället förordade departementschefen den jämkningen i

gällande statsbidragsbestämmelser, att statsbidrag skulle få utgå tills vidare så

länge vederbörande skola enligt Kungl. Majda beprövande fyllde ett behov,

som stöde i skälig relation till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna.

Departementschefen förutsatte, att tillämpningen av en sådan

bestämmelse komrne att ske med nödig varsamhet. Då nu som villkor för

statsbidrag gällde, att vederbörande skola vore anordnad i enlighet med gällande

bestämmelser, torde det vara möjligt att utan ytterligare ändring i

statsbidragsbestämmelserna även mot skolområdets bestridande vidtaga sådana

jämkningar i skolas organisation, som ifrågasatts exempelvis för högre

folkskolan i Onsala.

Vad nu föreslagits torde böra gälla jämväl beträffande kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor.

Det borde få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen lämnade utan

erinran vad nu anförts, meddela närmare bestämmelser i ämnet i anslutning

till de av departementschefen framställda förslagen.

I anslutning till vad departementschefen anfört beträffande de allmänna

läroverken ansåge han, att någon ytterligare utsträckning av ämneslärarnas

undervisningsskyldighet eller beskärning av den frivilliga undervisningen i

övningsämnen vid högre folkskolorna icke borde komma till stånd. Däremot

torde arvodena till tillsynslärare böra ytterligare sänkas i samma proportion

som vid de allmänna läroverken.

Anslaget borde uppföras med i avrundat tal 1,300,000 kronor. Anslagsminskningen,

260,000 kronor, finge till största delen tillskrivas den ifrågasatta

ombildningen av fem högre folkskolor till kommunala eller praktiska

mellanskolor och de föreslagna centraliseringsåtgärderna.

Utskottet bar icke ansett sig böra resa någon invändning mot vad departementschefen

under denna punkt anfört. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet, att tillämpningen av den föreslagna jämkningen i gällande

statsbidragsbestämmelser, att statsbidrag må utgå tills vidare så länge

vederbörande skola enligt Kungl. Majits beprövande fyller ett behov, som

står i skälig relation till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna,

kommer att ske med nödig varsamhet. Emot beräkningen av anslagets

storlek för nästa budgetår till 1,300,000 kronor har utskottet icke funnit

något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de ändrade föreskrifter

rörande kommunala skolor, som framgår av vad av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1941 anförts;

b) till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1941/

42 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

155:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 154, sid.

259—-261) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,355,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. F. Carlström

(I: 90) och den andra inom andra kammaren av fröken Ebon Andersson i

Stockholm m. ti. (11:126), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

den provisoriska avlöningsförbättring, som för närvarande utgår till extra ordinarie

och vikarierande ämneslärare vid folkhögskolorna, måtte för såväl

manliga som kvinnliga lärare med full tjänstgöring vid huvudkurs höjas

med ett belopp av 500 kronor till varje lärare, att som provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folkhögskolor upptages ett med 40,000 kronor

förhöjt belopp till 143,000 kronor samt att förslagsanslaget till Folkhögskolor:

Understöd för budgetåret 1941/42, alltså höjes till 1,395,000 kronor.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts bland annat:

För extra lärare vid statens undervisningsverk utginge, örn ett dyrtidstillägg

av 15 procent beräknades, för närvarande en utgångslön av 5,285

kronor samt efter 6 terminers tjänstgöring en lön av 5,564 kronor och efter

9 terminers tjänstgöring en lön av 6,044 kronor.

För extra ordinarie lärare vid statens undervisningsverk utginge, örn ett

dyrtidstillägg av 15 procent beräknades, en utgångslön av 6,423 kronor samt

efter 9 års tjänstgöring en lön av 7,762 kronor.

Med dessa löner borde de löner jämföras, som utginge till extra ordinarie

lärare vid folkhögskolor, för manliga lärare vid huvudkurs och fristående

kvinnlig kurs 3,425 kronor, för kvinnlig lärare vid huvudkurs och fristående

kvinnlig kurs 3,082 kronor 50 öre, för manlig lärare vid huvudkurs

2,603 kronor, för kvinnlig lärare vid huvudkurs 2,329 kronor. Vid en del

folkhögskolor utginge utöver den lagstadgade minimilönen smärre lönetillägg,

men vid åtskilliga skolor finge lärarna nöja sig med den lagstadgade minimilönen.

Under alla omständigheter torde denna skillnad i sättet att avlöna

lärare, vilkas teoretiska kompetens i väsentlig grad vore densamma, motivera,

att från staten ett anslag lämnades för förstärkning av den till extra

ordinarie och vikarierande ämneslärare utgående provisoriska avlöningsförbättringen.

Ett fasthållande vid nu gällande lönesatser för folkhögskolornas

lärare komme med all säkerhet att betyda, att ett avsevärt antal av de bäst

meriterade extra ordinarie lärare vid folkhögskolorna, som sökt sig dit av

verkligt intresse men hade formell kompetens för lärarbefattning vid läroverk,

komme att av ekonomiska skäl se sig nödsakade att övergå till statliga

eller motsvarande läroverk. Örn också i fråga om vissa ämneskombinationer

vakanserna för närvarande kunde fyllas utan någon större svårighet,

så botades därmed inte den förlust som uppstode, om för folkhögskolan

i hög grad intresserade och lämpliga lärare, som under en följd av år

arbetat i folkhögskolans tjänst, ansåge sig nödgade att lämna folkhögskolan.

Den särställning, som folkhögskolans extra ordinarie ämneslärare i löneavseende

erhållit, komme, om den bibehölles, att i fortsättningen i hög grad

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

menligt inverka på folkhögskolans utveckling. I en tid, då folkhögskolans

medborgerliga och nationella fostran måste anses vara av alldeles särskilt

stor vikt, måste åtgärder vidtagas för att förhindra detta.

Utskottet. Utskottet får erinra, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden att föreläggas

1940 års riksdag ifrågasatte att de extra ordinarie och vikarierande

ämneslärarna vid folkhögskolorna skulle i avvaktan på en definitiv lönereglering

tillerkännas ett ålderstillägg av 500 kronor efter fem års full

tjänstgöring vid sådan skola. Till stöd härför anfördes, att lärarrekryteringen

vid folkhögskolorna hotades av allvarliga svårigheter, sedan de flesta

stats- och kommunalanställda lärarna numera kommit i åtnjutande av lönereglering.

Dessa svårigheter komme av naturliga skäl att förstoras, ju längre

en definitiv lönereglering för folkhögskolans lärare läte vänta på sig. Chefen

för ecklesiastikdepartementet erinrade i 1940 års åttonde huvudtitel (sid.

194—195), att enligt propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag förutsatts,

att med en planerad utredning rörande revision av gällande bestämmelser

angående avlöning och statsbidrag till folkhögskolorna skulle tills

vidare anstå. Det vore — framhöll departementschefen — att befara, att

de påtalade svårigheterna beträffande lärarrekryteringen skulle medföra kännbara

olägenheter, därest icke åtgärder i förebyggande riktning vidtoges. Då

departementschefen emellertid med hänsyn till det statsfinansiella läget icke

ifrågasatte åtgärder i sådan riktning för budgetåret 1940/41, vore det i fullt

medvetande örn att en lösning av frågan icke kunde för någon längre tid

uppskjutas. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens

sida. I de till utskottets behandling nu föreliggande motionerna I: 90 och

II: 126 ha ytterligare understrukits de svårigheter med avseende å lärarrekryteringen,

som föranledas av nuvarande löneförhållanden för folkhögskolans

lärare. Utskottet delar den av departementschefen förra året uttalade

uppfattningen, att en lönereglering på ifrågavarande område inom närmaste

tiden måste komma till stånd. Folkhögskolans lärare befinna sig i ett

i förhållande till andra lärargrupper missgynnat löneläge och detta förhållande

kan givetvis komma att oförmånligt påverka dessa läroanstalters fortsatta

verksamhet. Utskottet håller för sannolikt, att trots det rådande statsfinansiella

läget och den skärpning av detsamma, varmed man troligen

måste räkna, en skälig lönereglering bör kunna åvägabringas för folkhögskolornas

del i samband med vidtagande av besparingar beträffande andra

ändamål. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit till närmare omprövning

upptager denna fråga. På grund av den ståndpunkt till berörda spörsmål,

som utskottet sålunda intagit, finner utskottet sig icke nu kunna tillstyrka

bifall till ovannämnda motioner, utan ansluter sig till det av Kungl. Majit

under förevarande punkt framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionerna I: 90 och lii 126, i den mån

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

motionerna skilja sig från nämnda förslag, till Folkhögskolor:

Understöd för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

1,355,000 kronor.

156:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 155, sid. 261—264), vilket innebär en anslagsminskning

med 100,000 kronor i samband med att skärpt behovsprövning förutsättes

komma att tillämpas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 500,000

kronor.

Abnormundervisningen.

157:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

156, sid. 264—268) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl Majit att

meddela de ändrade bestämmelser rörande arvode till första lärarinnan vid

institutet och förskolan för blinda i Tomteboda, som framginge av vad av

departementschefen under punkten 156 i 1941 års åttonde huvudtitel anförts,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42, dels ock till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 366,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Strand (I: 26)

och den andra inom andra kammaren av herrar O. Nilsson i Göteborg och

E. Fast (lii 73), vari hemställts, att riksdagen i samband med beviljandet av

anslag för avlöningar åt personalen vid blindskolor, vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte och dövstumskolorna måtte dels besluta den

ökning av respektive anslag, som är nödvändig för beredandet av en skälig

löneställning åt vårdar- och tjänstepersonalen, dels uttala, att åtgärder av

Kungl. Majit snarast böra vidtagas i syfte att åstadkomma ett mera varaktigt

ordnande av ifrågavarande personals löne- och anställningsvillkor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår icke ifrågasatt annan förändring

än indragning eller minskning i besparingssyfte av vissa

arvoden (däribland arvodet till första lärarinnan vid blindinstitutet) med

tillhopa 780 kronor ävensom en uppräkning av de för rörligt tillägg avsedda

anslagsmedlen.

Skolöverstyrelsen har vidare erinrat örn löneförhållandena för vårdare

och tjänstepersonal vid läroanstalterna för blinda samt för motsvarande

personal vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För denna personal gälla under budgetåret 1940/41 tills vidare av skolöverstyrelsen

den 25 juni 1940 utfärdade provisoriska lönebestämmelser.

Såsom av den i propositionen 1940: 154 (sid. 69 ff.) lämnade redogörelsen

framgår, hade fråga uppkommit om reglering av arbets- och lönevillkoren

genom kollektivavtal, därvid gällande kollektivavtal för motsvarande personal

vid dövstumskolorna skulle tjäna som förebild. Enligt avtalsförslaget

skulle lönerna utgå enligt en särskild löneplan med skyldighet för befattningshavare

att bebo anvisad tjänstebostad och vidkännas avdrag för naturaförmåner.

Avdrag för tjänstebostad samt för fri kost och tvätt skulle bestämmas

i enlighet med vissa i särskild bilaga till avtalet fastställda värden.

Mot avtalsförslaget hade av allmänna lönenämnden och statskontoret framställts

åtskilliga erinringar. Frågan huruvida den föreslagna löne- och arbetstidsregleringen

skulle ske i form av kollektivavtal eller på annat sätt blev

icke slutligt avgjord av Kungl. Majit och riksdagen utan ansågs böra bliva

föremål för utredning i ett vidare sammanhang. I avbidan härpå bemyndigades

skolöverstyrelsen att meddela provisoriska lönebestämmelser med

beaktande av de av statskontoret och lönenämnden framställda erinringarna.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, att förslaget till kollektivavtal lagts till

grund för bestämmelserna, därvid likväl de av allmänna lönenämnden och

statskontoret framställda erinringarna beaktats. Vad statskontoret anfört

rörande värdena å naturaförmåner hade dock icke föranlett någon avvikelse

från kollektivavtalsförslaget. Statskontoret hade fäst uppmärksamheten vid

vad i detta hänseende gällde för folk- och småskollärare enligt kungörelsen

1937:868 och uttalat, att en avsevärd ökning av värdet av naturaförmåner

på de dyrare orterna i förhållande till vad som föreslagits syntes nödvändig,

därest den behållna nettolönen skulle bliva likvärdig på de olika orterna.

I nämnda kungörelse vore angivna de belopp, lärare hade att lämna i ersättning

för tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyllde fordringarna

i boställsordningen. Några belopp för ensamt rum och för delat rum funnes

icke angivna i kungörelsen. För flertalet av nu ifrågavarande befattningshavare

vid blindanstalterna bestode bostadsförmånen i ensamt eller delat

rum. Dessutom vore att märka, att dessa befattningshavare måste bo i anstalten.

Förmån av bostad i en anstalt torde knappast kunna anses likvärdig

med bostadsförmån enligt för lärare gällande boställsordning. Av nu

angivna skäl hade överstyrelsen i de provisoriska lönebestämmelserna upptagit

de i kollektivavtalsförslaget angivna värdena å naturaförmåner och

ville för sin del föreslå, att dessa värden även lades till grund för anslagsberäkningarna

för budgetåret 1941/42.

Statskontoret har förklarat sig alltjämt vidhålla sin uppfattning, att spännvidden

mellan de högsta och lägsta värdena å förmånen av tjänstebostad jämte

bränsle och lyse måste anses alltför ringa för att den behållna nettolönen

skulle bliva likvärdig på de olika dyrorterna. Vad överstyrelsen i detta sammanhang

anfört syntes icke utgöra skäl att frångå denna uppfattning. Statskontoret

förordade fördenskull en höjning av de för de dyrare ortsgrupperna

fastställda värdena, vilka torde få anses alltför låga. Vidare ville

statskontoret framhålla, att det med hänsyn till vad som förekommit vid

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

1940 års lagtima riksdag syntes hava legat närmast till hands, att de provisoriska

lönebestämmelserna utformats i överensstämmelse med vad som gällde

för extra — icke för extra ordinarie — tjänstemän i statens tjänst.

Även statens bostadsnämnd har framställt erinringar mot de grunder, enligt

vilka värdet av bostadsförmåner jämte bränsle och lyse bestämts.

Enligt bostadsnämndens mening måste det, även om vissa praktiska fördelar

kunde vara förenade därmed, dock till sina konsekvenser vara och bliva

olyckligt att för vissa grupper av befattningshavare tillämpa särskilda grunder

med fasta ersättningsbelopp. Därigenom åsidosattes nämligen syftemålet

om samma nettolön för likställda befattningshavare på samma ort. I all

synnerhet gällde detta, såsom i förevarande fall, då olika regler skulle

gälla för olika grupper av befattningshavare inom samma statliga

organ. För maskinister och vaktmästare vid blindanstalterna skulle sålunda

civila avlöningsreglementets regler med bostadsersättning efter individuell

värdering efter ortens pris tillämpas, under det att för vårdare och tjänstepersonal

bostadsersättningen skulle utgå med fasta belopp, alltså oberoende av

bostadens bekvämlighet och beskaffenhet i övrigt och i viss mån oberoende av

de allmänna hyrespriserna på orten. Bostadsersättningen skulle, i motsats till

vad som gällde enligt civila avlöningsreglementet, inkludera även ersättning

för lyse. Det visade sig också, att beräkningen av de fasta ersättningsbeloppen

för bostadsförmånen icke skett i anslutning till de grunder, som

jämlikt civila avlöningsreglementets bestämmelser skulle tillämpas vid individuell

värdering av bostäderna. Såsom statskontoret framhållit, hade exempelvis

värdet av naturaförmånerna på de dyrare orterna beräknats till avsevärt

lägre belopp än fallet otvivelaktigt skulle lia blivit, om civila avlöningsreglementets

beräkningsgrunder tillämpats.

Enligt bostadsnämndens bestämda mening borde för nu ifrågavarande

grupper av statsanställda samma regler tillämpas beträffande ersättningen

för tjänstebostad jämte värme som enligt civila avlöningsreglementet. Jämväl

ersättningen för fritt lyse, beträffande vilken förmåns värdering bostadsnämnden

saknade närmare erfarenhet, borde utgå efter grunder, som eljest

inom statsförvaltningen kunde vara allmänt vedertagna.

Departementschefen har för egen del anfört:

Då frågan om en definitiv reglering av vårdar- och tjänstepersonalens

löne- och anställningsförhållanden ännu icke upptagits till närmare övervägande,

torde provisoriska lönebestämmelser även för nästa budgetår böra

fastställas av skolöverstyrelsen. De för innevarande budgetår gällande bestämmelserna

torde därvid i huvudsak kunna följas. Vad statskontoret och

bostadsnämnden anfört i fråga örn fastställande av värdet av tjänstebostad

jämte bränsle och lyse syntes dock böra föranleda en omprövning av de nuvarande

bestämmelserna. I detta hänseende anslöte departementschefen sig till

den av bostadsnämnden hävdade meningen, att systemet med fasta ersättningsbelopp

borde frångås och reglerna anpassas efter vad som tillämpades inom

statsförvaltningen i allmänhet. Vad nu sagts ägde motsvarande tillämpning

i fråga örn ersättning för kost och tvätt.

Skolöverstyrelsens förslag i övrigt hade icke givit departementschefen

anledning till erinran.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I detta sammanhang får utskottet erinra om innebörden av departementschefens

under punkten 163 i 1941 års åttonde huvudtitel framlagda förslag

beträffande löneförhållandena för vårdare och tjänstepersonal vid

dövstum skolorna.

För budgetåren 1939/41 hava löneförhållandena för denna personal varit

reglerade genom kollektivavtal. Detta avtal har träffats mellan styrelserna

för vederbörande skolor å ena sidan och civilförvaltningens personalförbund

å den andra. Såsom framgår av propositionen nr 154 till 1940 års lagtima

riksdag (sid. 94), underställdes ärendet, såsom departementschefen erinrar,

Kungl. Maj:t under sådana former, att en förutsättningslös omprövning

icke var möjlig. Avtalet gäller till och med den 30 juni 1941. Uppsäges

avtalet icke senast tre månader före avtalstidens utgång, förlänges giltighetstiden

ytterligare ett år. Vid uppsägning av avtalet skall den uppsägande

parten samtidigt översända förslag till nytt avtal.

Statskontoret har i avgivet yttrande förutsatt, att kollektivavtalet icke

komme att förlängas utan vid avtalstidens utgång ersättas med ett för

statsverket ur olika synpunkter mera gynnsamt sådant. Så t. ex. ville statskontoret

ifrågasätta, örn icke vårdar- och tjänstepersonalen i likhet med

lärarna borde kunna för undvikande av nyanställning utan särskild ersättning

åläggas mindre jämkning uppåt av arbetstiden.

Allmänna lönenämnden har i anslutning till tidigare gjorda uttalanden

understrukit vikten av att vid eventuellt upptagande av förhandlingar om

nytt kollektivavtal för ifrågavarande personal för tiden från och med den

1 juli 1941 genom anlitande av sakkunnig person vid dylika förhandlingar

sörjdes för att statens intressen i förevarande hänseenden bleve på behörigt

sätt tillgodosedda.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid prövningen av denna fråga hade departementschefen beaktat, att

lönerna för motsvarande personal vid läroanstalterna för blinda och vid

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte reglerats icke genom

kollektivavtal utan genom av skolöverstyrelsen utfärdade provisoriska lönebestämmelser.

Vid behandlingen av frågan om anslag till sistnämnda anstalter

förra året hade förelegat förslag till kollektivavtal jämväl för dessa

anstalters del. Efter samråd med chefen för finansdepartementet hade departementschefen

emellertid kommit till den uppfattningen, att -— i avbidan

på en allmännare utredning rörande formerna för reglering av löne- och

anställningsförhållandena för personal av denna art -— skolöverstyrelsen

borde bemyndigas meddela nyssnämnda provisoriska lönebestämmelser. Häremot

framställdes från riksdagens sida icke någon erinran.

Enligt departementschefens mening talade samma skäl för en övergång

jämväl för dövstumskolornas del till den ordning, som sålunda gällde vid

blindskolorna. På grund härav och med hänsyn till vad av statskontoret

yttrats torde nämnda kollektivavtal, vilket för övrigt ansetts behäftat med

tekniska brister, höra från statens sida uppsägas. Kungl. Majit hade därför

på departementschefens förslag den 3 januari 1941 anbefallt skolöverstyrelsen

att dels uppsäga nämnda avtal, dels med anlitande av sakkunnig, som

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

■överstyrelsen ägde att i samråd med allmänna lönenämnden utse, och med

beaktande av vad av departementschefen under punkten 163 anförts ävensom

övriga på saken inverkande omständigheter utarbeta förslag till nya

anställnings- och avlöningsbestämmelser för vårdar- och tjänstepersonalen

vid dövstumskolorna, att tillämpas från och med den 1 juli 1941, samt med

vederbörande personalförbund upptaga förhandlingar i ämnet, dels ock till

Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som i anledning härav kunde befinnas

påkallat. Det borde få ankomma på Kungl. Majit att på grundval

av nämnda förslag meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Till stöd för det i motionerna 1:26 och 11:73 gjorda yrkandet har anförts

bland annat:

Vid uppgörandet av ifrågavarande avtal hade man utgått ifrån att detsamma

skulle innehålla fasta lönebelopp och att några rörliga lönetillägg

icke skulle utgå under avtalstiden, vilket med hänsyn till att dövstumskolorna

hade att bestrida lönekostnaderna från fastställda anslagsposter ansågs

fördelaktigt. I konsekvens härtill hade man då också ansett, att såväl bostadsvärdena

som andra naturaförmåner borde fastställas för hela avtalstiden.

Av statskontoret och bostadsnämnden hade uttalats, att de sålunda

fastställda avdragsbeloppen för naturaförmåner fastställts till för låga belopp,

men dessa uttalanden måste ses mot bakgrunden av de samtidigt för dessa

befattningshavare fastställda lönebeloppen. Att, på sätt som av departementschefen

ifrågasattes, verkställa en omvärdering av naturaförmånerna

utan att samtidigt reglera lönerna uppåt, torde vara ogörligt. Redan nu

förelåge nämligen stora svårigheter för såväl blind- som dövstumskolorna att

på ett tillfredsställande sätt kunna rekrytera sitt personalbehov, emedan personal

av ifrågavarande slag bereddes avsevärt bättre arbetsvillkor å den

enskilda arbetsmarknaden. Bostadsnämndens uttalande om de i avtalet fastställda

hyresbeloppen torde vidare vara gjort utan kännedom örn rådande

förhållanden. I stor utsträckning utgjordes nämligen bostäderna av lokaler,

vilka vore synnerligen olämpliga för ändamålet, och vad vårdarinnepersonalen

beträffade, vore de av dem disponerade bostadsrummen mera att anse

såsom tjänstelokaler, då de stöde i direkt anslutning till elevrummen och

även finge tjänstgöra såsom arbetsrum i egentlig mening. Ett av personalens

främsta önskemål vore också, att de skulle bliva befriade från skyldigheten

att bebo dem anvisade bostäder. Att under sådana förhållanden

söka uttaga högre hyresbelopp torde icke låta sig göra.

Vid bedömande av det gällande kollektivavtalet borde även uppmärksammas,

att detsamma före ikraftträdandet godkänts icke blott av skolöverstyrelsen

utan även av styrelserna för samtliga dövstumskolor, i vilka senare

förekomme talrika representanter med ingående kännedom örn förhållandena

å den allmänna arbetsmarknaden. Ävenså hade vid fastställandet av bestämmelserna

för blindskolorna framgått, att de i kollektivavtalet fastställda

lönebeloppen avsevärt understigit, vad inspektören för blindundervisningen

ansett böra genomföras.

Departementschefen meddelade att skolöverstyrelsen fått i uppdrag att

utarbeta förslag till nya avlöningsbestämmelser för ifrågavarande personal.

Då de nu utgående lönerna vore synnerligen låga, torde man kunna utgå

ifrån att nya lönebestämmelser icke kunde utarbetas vare sig för blind- eller

dövstumskolorna, utan att denna personal samtidigt bereddes en viss för
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

bättring i lönehänseende. I propositionen föresloges emellertid icke någon

som helst höjning av anslagsbeloppet, vilket med hänsyn till vad ovan anförts

måste anses obilligt mot personalen och dessutom knappast torde vara

möjligt undvika.

Vid behandlingen av frågan om anslag till blindskolorna föregående år

hade departementschefen uttalat, att frågan örn definitiv reglering av arbetsvillkoren

för denna personal skulle anstå i avbidan på en allmännare utredning

rörande formerna för reglering av löne- och anställningsförhållandena

för personal av denna art. Några som helst åtgärder i detta syfte hade

emellertid icke av departementschefen ännu vidtagits, och i propositionen

föresloges fortsatta provisoriska lönebestämmelser. Det syntes föga troligt,

att man från personalorganisationens sida skulle komma att godtaga ett

utbyte av det gällande kollektivavtalet mot provisoriska avlöningsbestämmelser.

Med hänsyn härtill syntes det nödvändigt, att omedelbara åtgärder

vidtoges i syfte att åstadkomma ett mera definitivt ordnande av dessa personalgruppers

löne- och anställningsförhållanden, vilket nu torde kunna ske

för såväl blind- som dövstumskolornas personal i ett sammanhang. Vad

gällde formen för denna frågas ordnande syntes vidare kollektivavtalsformen

vara den mest ändamålsenliga. Det rörde nämligen personal, vilken i allmänhet

hade sin motsvarighet å den allmänna arbetsmarknaden och för

vilken arbetsförhållandena å dessa arbetsområden vore ordnade i form av

sådana avtal. Erfarenheterna under de två år avtalet vid dövstumskolorna

ägt giltighet torde också hava bibringat den för verksamheten ansvariga

myndigheten, skolöverstyrelsen, och även styrelserna för respektive dövstumskolor

uppfattningen, att arbetsvillkoren för ifrågavarande personalgrupper

bäst reglerades genom avtalsformen. Därigenom bereddes också statsverket

möjlighet till anpassning efter förhållandena å den allmänna arbetsmarknaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår gälla under innevarande

budgetår för vårdare och tjänstepersonal vid läroanstalterna för blinda samt

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte vissa av skolöverstyrelsen

utfärdade provisoriska lönebestämmelser. För motsvarande

personal vid dövstumskolorna hava löneförhållandena under budgetåren

1939/41 varit reglerade genom kollektivavtal. Enligt departementschefens

förslag skulle provisoriska lönebestämmelser för förstnämnda personalgrupper

även för nästa budgetår fastställas av skolöverstyrelsen. Vidkommande

dövstumskolornas ovannämnda personal har Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen

att dels uppsäga kollektivavtalet, dels ock utarbeta förslag till nya

anställnings- och avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med den 1

juli 1941. På grundval av nämnda förslag skulle Kungl. Majit sedermera

meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Utskottet får erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen

nr 154 till 1940 års lagtima riksdag (sid. 79 ff.) yttrade sig angående lönereglering

för vårdare och tjänstepersonal vid blindanstalterna och därvid framhöll,

att vid bedömandet av den förevarande frågan först måste övervägas,

vilken form en reglering av löne- och anställningsförhållandena för ifråga
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

varande personal borde erhålla. Departementschefen erinrade, att i viss

mån motsvarande personal vid sinnessjukhusen innehade ställning såsom

extra ordinarie tjänstemän med avlöning enligt en av Kungl. Majit fastställd

löneplan. Detsamma bleve förhållandet vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet. För egen del vore departementschefen icke beredd att

för det dåvarande taga ställning till frågan, om och i vad mån den sålunda

vid sinnessjukhusen tillämpade ordningen borde ytterligare utsträckas. Efter

samråd med finansministern hade departementschefen kommit till den uppfattningen,

att detta spörsmål borde, när omständigheterna så medgåve,

upptagas till närmare utredning, därvid jämväl borde prövas vilka myndigheter

som skulle äga ingå kollektivavtal beträffande personal, som icke

erhölle tjänstemannaställning. Den sålunda i utsikt ställda utredningen

har hittills icke kommit till stånd. Utskottet kan för sin del och i anslutning

till vad i motionerna I: 26 och II: 73 anförts icke finna det tillfredsställande,

att löne- och anställningsförhållandena för ifrågavarande personalkategorier

icke blivit definitivt reglerade. Emot uppsägningen av gällande

kollektivavtal vid dövstumskolorna har utskottet icke funnit anledning till

erinran, under förutsättning att detta skett i syfte att åstadkomma en

reglering av dessa löne- och anställningsfrågor i samband med att en

motsvarande reglering av samma spörsmål vid blindanstalterna och vårdanstalten

i Lund vidtages. Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

har en särskild löneplan U fastställts, i vilken personal, i huvudsak motsvarande

den, varom här är fråga, inordnats. Utskottet anser att antingen

bör denna linje beträdas med avseende å vårdare och tjänstepersonal vid

blindanstalterna, vårdanstalten i Lund och dövstumskolorna eller ock att

med sagda personal träffas kollektivavtal. Ett ordnande enligt i stort sett

nu angivna riktlinjer av dessa förhållanden synes utskottet snarast möjligt

böra komma till stånd. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna

I: 26 och II: 73 få anses besvarade, i vad de avse det av utskottet sålunda

berörda spörsmålet. Utskottet kan däremot i frågans nuvarande läge och i

avsaknad av närmare utredning i ämnet icke tillmötesgå det i motionerna

framställda yrkandet örn höjning av vederbörliga avlöningsanslag. Utskottet

ställer sig därför avvisande till motionerna i nyssnämnda del och ansluter

sig, såvitt nu är i fråga, till Kungl. Maj:ts förslag beträffande beräkningen

för nästa budgetår av förevarande anslag.

Utskottet biträder Kungl. Majda i övrigt under denna punkt framställda

förslag och hemställer, under åberopande av vad utskottet sålunda anfört,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:26 och 11:73, i vad motionerna

avse ökning av här förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de ändrade bestämmelser

rörande arvode till första lärarinnan vid institutet

och förskolan för blinda i Tomteboda, som framgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941 anförts;

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalter för

blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ kronor 236,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 2,600

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal,

förslagsvis................. » 80,700

4. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal » 12,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 35,000

Summa förslagsanslag kronor 366,700;

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 366,700 kronor;

II. att ovannämnda motioner 1:26 och 11:73 må i övrigt

anses besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.

158:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 157, sid. 268—271), vilket innebär en av inträdda prisstegringar

betingad anslagshöjning med 17,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 170,000

kronor.

159:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 158, sid. 272) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1941/42, dels ock till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 198,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 157:o) omförmälda likalydande, av herr A. Strand samt herrar

O. Nilsson i Göteborg och F. Fast väckta motionerna 1:26 och 11:73, såvitt

desamma avse höjning av ifrågavarande anslag.

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till den under punkten 157:o)

lämnade redogörelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. lil

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 157:o)

anfört och hemställt samt med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag och avstyrkande av motionerna 1:26 och 11:73, såvitt

nu är i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:26 och II: 73, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 69,700

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t................ » 800

3. Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal,

förslagsvis.............. » 100,400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................ » 14,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 13,300

Summa förslagsanslag kronor 198,700;

b) till Vårdanstalten t Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 198,700 kronor.

160:o) Värdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 159, sid. 273 och

274), vilket innebär en av inträdda prisstegringar betingad anslagshöjning

med 11,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 94,600 kronor.

161 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:t8 förslag (punkt 160, sid. 274—276), vilket innebär en anslagsminskning

med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

4,900 kronor.

Utskottet.

162''o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 161, sid. 276), vilket innebär alivi
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

112 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 15,500 kronor.

163:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 162, sid. 276 och 277), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

164:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 163,

sid. 278—285) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för dövstumskolorna, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till

Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 1,217,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 157:o) omförmälda likalydande, av herr A. Strand samt herrar O.

Nilsson i Göteborg och E. Fast väckta motionerna I: 26 och II: 73, såvitt desamma

avse höjning av ifrågavarande anslag.

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till den under punkten 157:o)

lämnade redogörelsen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 30,000 kronor.

Vid anslagsberäkningen har förutsatts, bland annat, att av besparingsskäl

antalet ordinarie lärare i kunskapsämne skulle minskas med en, antalet

ordinarie arbetslärare i barndomsskola med två, antalet slöjdlärarinnor med

en och antalet sjuksköterskor likaledes med en. De indragna ordinarie

lärarbefattningarna föreslås ersatta med extra ordinarie lärare. På grund

av motsedd ökning av elevantalet har beräknats en ökning av antalet extra

lärare med fem, varav tre i kunskapsämne och två arbetslärare i fortsättningsskola.

— Beträffande vad departementschefen i detta sammanhang

anfört i fråga om anställnings- och löneförhållandena för vårdare och tjänstepersonal

hänvisas till den under punkten 157:o) här ovan lämnade redogörelsen.

Utskottet får, med hänvisning till vad utskottet i det föregående under

punkten 157:o) anfört och hemställt, tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag och avstyrka bifall till motionerna I: 26 och II: 73, såvitt

nu är i fråga.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

och med avslag å motionerna I: 26 och II: 73, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande ändringar i personalförteckningen

för dövstumskolorna:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

54 lärare i kunskapsämne..................A 20

Anm.: En av desea befattningar såsom lärare i kunskapsämne

skall tills vidare hållas obesatt.

12 arbetslärare i barndomsskola..............All

4 slöjdlärarinnor.........................All

4 sjuksköterskor.........................A 6

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 654,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . » 28,200

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal,

förslagsvis................ > 240,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................ » 168,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... > 126,800

Summa förslagsanslag kronor 1,217,000;

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 1,217,000 kronor.

165:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 164, sid. 285—288), vilket innebär en huvudsakligen av inträdda

prisstegringar betingad anslagshöjning med 69,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 535,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

166:o) Dövgtumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, sid.

288), vilket innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, föranledd av

ökad belastning och stegring av resekostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor. -

167:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 289),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till DövstumsJcolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

168:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 167, sid. 289 och 290), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk

natur med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 13,200 kronor.

169:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I

enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 168, sid. 290), vilket innebär en

av minskad medelsåtgång möjliggjord anslagssänkning med 3,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma harn för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 13,000 kronor.

170:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 169, sid. 290 och 291), vilket innebär

en anslagshöjning med 1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42:

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................kronor 79,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis....................... » 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 12,000

Summa kronor 91,600.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden...... kronor 48,600

Nettoutgift kronor 43,000;

b) till Dövstumpräster och dövstumkonsidenter: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 43,000

kronor.

171:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 170, sid. 291—293), vilket innebär

en anslagshöjning med 1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 13,100 kronor.

172:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 171, sid. 293), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

173:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 172, sid. 294), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl lör budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 7,000

kronor.

Yrkesundervisningen.

174:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 173, sid. 295—298), vilket innebär en anslagshöjning med

118,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för de tekniska läroverken

uppföra ytterligare en lektorstjänst;

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 688,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare kronor 6,500

b. Arvoden åt bibliote
karier

... » 3,570

c. Arvoden åt bokförings
och

skrivbiträden

åt

rektorer. . » 7,900 » 17,970

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................ » 500,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 122,000

Summa kronor 1,328,470

Sär skilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m, m...... kronor 24,470

Nettoutgift kronor 1,304,000;

c) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 1,304,000 kronor.

175:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 174, sid. 298 och 299), vilket innebär en anslagshöjning med

17,000 kronor, uppkommen i huvudsak genom ökade bränslekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 119,900 kronor.

176:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, sid. 299 och 300), vilket innebär en anslagshöjning

med 10,800 kronor, uppkommen genom å ena sidan anvisande

av ett engångsbelopp å 14,000 kronor till laboratorieutrustning åt tekniska

gymnasiet i Örebro och å andra sidan en beräknad minskning av de löpande

utgifterna med 3,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

53,300 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

177:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 176, sid. 300), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

178:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska

gymnasiet i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 177, sid. 301), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i

färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

l79:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 178, sid. 301 och 302), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemstället utskottet

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 349,700 kronor.

180:o). Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 179, sid. 302—304) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 2,300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar K. W. Bodin och

C. F. Carlström (1:51) och den andra inom andra kammaren av fröken Ebon

Andersson i Stockholm m. fl. (11:80), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att statsbidrag till yrkesundervisning i husligt arbete skall utgå efter

samma grunder som beträffande hantverk, industri och handel och att anslaget

till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning därför

höjes från 2,300,000 kronor till 2,325,000 kronor.

För innevarande budgetår gälla vissa restriktiva bestämmelser i fråga om

beviljande av understöd ur ifrågavarande anslag, vilket för innevarande

budgetår är uppfört med 2,400,000 kronor. Sålunda har skolöverstyrelsen

att vid prövning av ansökningar örn statsunderstöd tillämpa strängare bedömningsgrunder

vad beträffar understöd till vissa kortare kurser och till

språkundervisning samt till anskaffande av undervisningsmateriel. Härjämte

har en höjning föreskrivits beträffande det minimiantal elever vid yrkesskolkurs,

som erfordras för att statsunderstöd skall kunna utgå.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen, som förutsatt, att de nu gällande anslagsrestriktionerna

skola tillämpas jämväl under nästa budgetår, har hemställt om oförändrat anslag

för nästa budgetår. På grund av nu rådande förhållanden räknade överstyrelsen

icke med någon nämnvärd utvidgning av yrkesundervisningen

genom tillkomsten av nya kurser i andra fall än i fråga om detaljhandelsundervisning

samt i övrigt på platser, där det lokala behovet av yrkesutbildning

bäst kunde tillgodoses genom att nya kurser ordnades i utbyte

mot andra kurser, som redan fyllt sin uppgift att tillgodose det lokala utbildningsbehovet

för en tid framåt.

Statens arbetsmarknadskommision har anfört, bland annat, att därest en

omfattande arbetslöshet, speciellt bland ungdomen, skulle komma att göra sig

gällande under nästa budgetår, det syntes angeläget, att yrkesundervisningen

i landet icke blott upprätthölles i normal utsträckning utan även utvidgadss

i görligaste mån. Beträffande yrkesskolorna torde särskilt under nuvarande

förhållanden läget på arbetsmarknaden böra i tillbörlig grad beaktas, varför

i detta avseende samråd mellan skolöverstyrelsen och kommissionen borde äga

rum. Kommissionen ville slutligen framhålla, att såväl kommunala som enskilda

undervisningsanstalter borde vara skyldiga att medverka till anordnande

av sådan särskild utbildningsverksamhet — även utom skolornas ordinarie ram

— som kunde bli erforderlig på grund av en under budgetåret inträdande

arbetslöshet eller på grund av andra omständigheter, som kunde påkalla

åtgärder i angivet avseende.

Departementschefen har för egen del anfört:

De restriktioner i fråga om understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning,

som gällde för innevarande budgetår, torde såsom överstyrelsen

förutsatt böra äga bestånd även under budgetåret 1941/42. Departementschefen

förutsatte dock, att Kungl. Majit skulle äga medgiva sådan uppmjukning

av bestämmelserna, som kunde föranledas av utvecklingen på arbetsmarknaden

eller eljest kunde befinnas erforderlig. I likhet med arbetsmarknadskommissionen

funne han det önskvärt, att läget på arbetsmarknaden beaktades

vid prövning av frågor om understöd till yrkesutbildningsanstalter av ifrågavarande

slag. På sätt kommissionen anfört, torde samråd i detta avseende

böra öga rum mellan skolöverstyrelsen och kommissionen.

Med hänsyn bland annat till anslagsbelastningen under budgetåret 1939/

40 (omkring 2,300,000 kronor) torde det vara möjligt att för budgetåret

1941/42 minska anslaget med åtminstone 100,000 kronor till 2,300,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:51 och 11:80 gjorda yrkandet har anförts

bland annat:

Yrkesundervisningen i husligt arbete (hushållsgöromål, hemsömnad, vävning

samt hälsovård, barnavård däri inbegripet) hade hitintills med avseende

på statsunderstödets storlek intagit en undantagsställning gentemot undervisning

i hantverk, industri och handel. Statsunderstöd till de tre sistnämnda

yrkesgrenarna hade alltsedan år 1933 utgått med på lägre stadiet högst 2

kronor 35 öre och på högre stadiet högst 2 kronor 55 öre per undervisningstimme.

Understöd till husligt arbete hade däremot utgått med högst respektive

1 krona 50 öre och 1 krona 65 öre per undervisningstimme.

I skolöverstyrelsens riksdagspetita avseende yrkesundervisningen för budgetåret

1939/40 hade överstyrelsen föreslagit en ändring av grunderna för

beräkning av understödet i fråga, nämligen på såväl högre som lägre stadiet

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

för hantverk, industri och handel till högst 2 kronor 80 öre och för husligt

arbete till högst 1 krona 80 öre för undervisningstimme.

Skolöverstyrelsens konsulent för husligt arbete hade emellertid i ett särskilt

uttalande framhållit, att det husliga arbetet borde i statsbidragshänseende

ställas i paritet med de andra ämnesgrenarna.

Dåvarande departementschefen hade också i statsverkspropositionen framhållit,

att han utgått ifrån att denna fråga särskilt uppmärksammades vid

de utredningar, som erfordrades på detta område. Någon sådan utredning

hade emellertid ännu ej kommit till stånd.

I skolöverstyrelsens riksdagspetita avseende yrkesundervisningen för budgetåret

1940/41 hade överstyrelsen föreslagit en provisorisk höjning av understödsbeloppen

till avlöning åt lärare i husligt arbete, nämligen från högst

1 krona 50 öre till högst 1 krona 75 öre för undervisningstimme å lägre

stadiet och från högst 1 krona 65 öre till högst 1 krona 90 öre för undervisningstimme

å högre stadiet.

Skolöverstyrelsens konsulent för husligt arbete hade emellertid som sin

mening framhållit, att överstyrelsen bort föreslå, att de särskilda bestämmelserna

för husligt arbete skulle utgå och att nu för hantverk, industri

och handel gällande grunder skulle givas allmän giltighet.

Någon ändring av grunderna hade av sparsamhetsskäl emellertid ej kommit

till stånd under 1940 års riksdag och vore ej heller föreslagen i årets

statsverksproposition.

Det syntes emellertid, att utbildningen av husmödrar och hembiträden

vore en för landet lika viktig sak som utbildning av yrkesutövare inom

hantverk, industri och handel. Födans lämpliga sammansättning och beredning

för hälsans bevarande, ekonomisk anskaffning och skötsel av klädedräkten

och sist, men icke minst, barnens rätta vård vore allt erkänt viktiga

undervisningsämnen. Då borde det också vara skäligt, att staten följde

samma grunder vid beräknande av understöd till lärarlöner för undervisning

i husligt arbete som för övrig yrkesundervisning.

Det syntes också förefinnas en viss risk att om undervisning i husligt

arbete av statsmakterna undervärderades, det i framtiden kunde komma att

bliva svårt att erhålla förstklassiga lärarkrafter till denna undervisning.

En ändring av grunderna för beräkning av statsunderstöd till yrkesundervisning

i husligt arbete till likhet med understödsgrunderna för övrig yrkesundervisning

torde komma att medföra en höjning av ifrågavarande anslag

med omkring 25,000 kronor för nästkommande budgetår.

Utskottet får i anledning av vad i motionerna I: 51 och II: 80 anförts

erinra, att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet i 1939 års åttonde

huvudtitel framhöll, att starka principiella och praktiska skäl talade för att

det husliga arbetet i statsbidragshänseende ställdes i paritet med andra

ämnesgrenar, varför departementschefen utginge från att denna fråga särskilt

uppmärksammades vid de utredningar som erfordrades på detta område

och vilka innefattade en allmän översyn över yrkesundervisningsväsendet.

I sitt utlåtande nr 8/1939 uttalade statsutskottet i anledning av

ett motionsvis framställt förslag av samma innebörd som det i nu förevarande

motioner framförda, att utskottet delade den uppfattning om det

husliga arbetets betydelse, som kommit till uttryck i förstnämnda motion,

Z7tskottet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och ville ytterligare framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtoges i

syfte att åstadkomma en högre värdesättning av detta arbete än vad nu

vore fallet. Den av departementschefen i utsikt ställda utredningen syntes

utskottet böra bringa klarhet även beträffande understödsgrunderna för

yrkesundervisningen i husligt arbete. Utskottet hyser alltjämt samma uppfattning

i förevarande fråga, som utskottet år 1939 gjort sig till tolk för

och vartill utskottet här får hänvisa (utlåtande nr 8/1939, sid. 126). Utskottet

förväntar, att ifrågavarande spörsmål blir föremål för den från olika

håll nödvändig befunna utredningen.

I avbidan på att resultatet av densamma föreligger anser sig utskottet

icke nu kunna biträda det i motionerna I: 51 och II: 80 gjorda yrkandet.

I likhet med departementschefen finner utskottet de restriktioner i fråga

örn understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning, som gälla

för innevarande budgetår, böra äga bestånd även under budgetåret 1941/42.

Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot, att Kungl. Maj:t må

äga medgiva sådan uppmjukning av bestämmelserna, som kan föranledas

av utvecklingen på arbetsmarknaden eller eljest kan befinnas erforderlig.

Anslaget torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår

uppföras med ett belopp av 2,300,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 51 och II: 80, till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor.

181 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 180) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

182:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit

har (punkt 181, sid. 304—306) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

Kungl. Majit må under budgetåret 1941/42 bevilja understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning med tillhopa 415,000 kronor, dels ock till

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt

enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 415,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statskontoret har ifrågasatt, om icke åtminstone vissa av de kvinnliga

kurser, vilka för närvarande åtnjöte understöd från anslaget, vore av den

art, att de borde kunna tills vidare inställas eller i varje fall fortgå utan

understöd av statsmedel. En begränsning av medelsbehovet å anslaget till

ett belopp, understigande 400,000 kronor skulle måhända härigenom visa

sig möjlig att åstadkomma.

Departementschefen har erinrat om statens arbetsmarknadskommissions

under punkten 180:o) här ovan återgivna uttalande rörande önskvärdheten

att yrkesundervisningen icke blott upprätthölles i normal omfattning utan

även i görligaste mån utvidgades.

Statskontoret har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår

ifrågasatt, örn icke vissa av de kvinnliga kurser, vilka för närvarande åtnjuta

understöd från förevarande anslag, äro av den art, att de borde kunna tills

vidare inställas eller i varje fall fortgå utan understöd av statsmedel. Skulle

detta, med hänsyn till den mindre framträdande arbetslöshet, som enligt

vad erfarenheten visar framträder bland den kvinnliga ungdomen, låta sig

göra, vill utskottet — som icke anser sig böra av denna anledning föreslå

en sänkning av anslaget — framhålla, att de härigenom disponibla medlen

synas böra av Kungl. Majit efter förslag av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen

användas i syfte att genom andra slag av kurser

motarbeta ungdomsarbetslösheten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1941/42

bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med tillhopa 415,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 415,000

kronor.

183:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 182, sid. 306 och 307), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 730,000 kronor.

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

184:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 183) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

185:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

184, sid. 307—313), vilket innebär en anslagsminskning med 7,100 kronor,

m°jbggjord bland annat genom vissa jämkningar i skolans organisation,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 161,000 kronor;

därav 27,574 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande

av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1941 anförts, bidrager med enahanda

belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

186:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

185, sid. 313), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

187:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 186,

sid. 313 och 314), vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 29,400 kronor.

188:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John

Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 187, sid. 314), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

189:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 188, sid. 314—316), vilket innebär återuppförande

på riksstaten av ifrågavarande anslag, vilket under innevarande

budgetår av besparingsskäl varit indraget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 30,000

kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

190:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

189, sid. 317—323) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,640,000 kronor,

att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

angivits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar B. A. Nilsson och I. Persson

väckt motion (I: 91), vari hemställts, att anslaget till studiecirkeibiblioteken

under budgetåret 1941/42 må utgå enligt samma grunder, som gälla för

detta anslag under innevarande budgetår;

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr C. P. Wahlmark m. fl. (1:29) och den andra inom andra kammaren

av herr J. Lundberg i Uppsala m. fl. (II: 40), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att inrätta ett centralbibliotek för Uppsala län från och

med den 1 januari 1942 och att för detta ändamål för budgetåret 1941/42

bevilja ett anslag å 5,000 kronor.

Beträffande de skäl, som i motionerna anförts till stöd för de däri gjorda

yrkandena, hänvisas — i den mån desamma ej framgå av nedan lämnade

redogörelse — till motionerna 1:91 och 1:29.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 40,000 kronor, till

.större delen förorsakad av 1940 års lagtima riksdags beslut om beviljande av

understöd ur förevarande anslag till truppförbandsbibliotek.

Departementschefen har förutsatt, att de restriktioner, som förra året i besparingssyfte

infördes, skola bestå även för nästa budgetår samt härutöver

ifrågasatt vissa besparingsåtgärder, däribland en böjning av det minimum

av 10 kronor, vartill enligt gällande bestämmelser studiecirkelbibliotekens

lokala utgifter skola uppgå för att statsunderstöd skall kunna erhållas.

Departementschefen har i sistnämnda hänseende biträtt skolöverstyrelsens

i ämnet framställda förslag. Skolöverstyrelsen har beträffande

ifrågavarande åtgärd anfört:

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

För studiecirkelbiblioteken gällde alltsedan år 1936, att understöd endast

finge utgå till bibliotek, vars lokala utgifter uppgått till minst 10 kronor.

Tidigare, då intet minimibelopp varit föreskrivet, hade vissa bibliotek vid

ansökan om statsunderstöd åberopat mycket låga belopp. Enligt verkställd

undersökning hade av de studiecirkelbibliotek, som för år 1939 ansökt örn

understöd, 1,318 bibliotek med ett sammanlagt belopp för lokala utgifter av

31,205 kronor haft mindre än 40 kronors lokalt tillskott (d. v. s. det för

folkbibliotek gällande minimibeloppet) och 620 bibliotek med ett sammanlagt

belopp för lokala utgifter om 10,157 kronor mindre än 25 kronors

lokalt tillskott. Visserligen kunde även helt små bibliotek fylla en betydelsefull

uppgift och en besparing genom höjning av utgiftsminimum måste bli

helt liten samt ej visa sina verkningar förrän under budgetåret 1942/43.

Men någon besparing stöde dock att vinna, och man kunde motverka en

föga önskvärd splittring av biblioteksverksamheten i en kommun i ett antal

från varandra helt fristående små bibliotek.

Överstyrelsen ville föreslå, att utgiftsminimum för studiecirkelbiblioteken

höjdes till 25 kronor. För att förhindra uppkomsten av verkliga olägenheter

härav, särskilt i kommuner, som ej hade annat statsunderstött bibliotek,

borde enligt Kungl. Majda beprövande undantag kunna medgivas, om ett

bibliotek fyllde ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövades föreligga.

Riksstudieledningen för svenska landsbygdens studieförbund har ifrågasatt

lämpligheten av överstyrelsens förslag angående höjning av minimigränsen

för statsunderstöd till studiecirkelbibliotek.

En sådan höjning skulle huvudsakligen drabba landsbygdens i ekonomiskt

hänseende svagaste studiecirkelbibliotek, d. v. s. närmast de bibliotek, som

icke kommit i åtnjutande av anslag från vederbörande kommun eller landsting.

För år 1940 hade studieförbundet sökt statsunderstöd till 516 studiecirkelbibliotek,

av vilka 101 (= 19,6 procent) haft mindre än 25 kronor i

lokala biblioteksutgifter. Den av överstyrelsen föreslagna möjligheten att

medgiva undantag från huvudregeln syntes vid den praktiska tillämpningen

komma att bli av ganska ringa betydelse, då biblioteken på grund av osäkerheten

endast undantagsvis torde komma att begagna sig av möjligheten.

Förbundet erinrade vidare örn att 1940 års lagtima riksdag (skrivelsen nr 8,

punkten 194) med avseende på prövningen av frågan örn understöd åt nya

bibliotek uttalat sig för att all tänkbar hänsyn borde tagas till angelägenheten

av att landsbygdens fria studieverksamhet understöddes. Det kunde

ifrågasättas, huruvida överstyrelsens förslag stöde i överensstämmelse med

detta riksdagsuttalande.

Skolöverstyrelsen, som yttrat sig över förbundets framställning, har förklarat

sig vidhålla sitt förslag.

Till stöd för det i motionen 1:91 gjorda yrkandet har åberopats samma skäl,

som enligt den ovan lämnade redogörelsen anförts av riksstudieledningen

för svenska landsbygdens studieförbund.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag lämnar utskottet utan erinran.

Departementschefen har — såsom av det föregående inhämtas — biträtt

skolöverstyrelsens förslag att utgiftsminimum för studiecirkelbiblioteken

höjes från 10 kronor till 25 kronor. I motionen I: 91 har yrkats, att nu
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

varande bestämmelser på detta område måtte i förevarande avseende bibehållas

oförändrade. Med hänsyn till att enligt skolöverstyrelsens ovannämnda,

av departementschefen tillstyrkta förslag undantag från nämnda

regel skulle kunna medgivas av Kungl. Maj:t, om ett bibliotek fyller ett

påtagligt behov och särskilda skäl eljest prövas föreligga, anser utskottet

garantier hava skapats för att den fria studieverksamheten på landsbygden,

vilken närmast beröres av den föreslagna ändringen, kommer att i tillfredsställande

mån alltjämt kunna uppehållas. Utskottet är övertygat om, att

Kungl. Majit vid sin prövning av i berörda ämne uppkommande frågor

kommer att taga all möjlig hänsyn till olika landsändars behov och speciella

förhållanden. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen I: 91

få anses besvarad.

.Vad beträffar centralbiblioteken har i ovannämnda motioner 1:29 och

II: 40 framställts förslag örn anvisande av ett belopp å 5,000 kronor för

inrättande från och med den 1 januari 1942 av ett centralbibliotek för

Uppsala län. Centralbiblioteken hava för det frivilliga folkbildningsarbetet

haft en synnerligen betydelsefull uppgift att fylla. Det är att beklaga, att

den ursprungliga planen, åsyftande att ett centralbibliotek — respektive

landsbibliotek — skulle upprättas inom vart och ett av rikets län, på grund

av olika omständigheter icke hittills kunnat fullföljas. Inom halva antalet

län förefinnas dock nu centralbibliotek, vartill komma två landsbibliotek,

ett i Linköping och ett i Skara. Utskottet kan på grund av det nuvarande

statsfinansiella läget icke tillstyrka att medel för upprättande av ett

nytt centralbibliotek anvisas för nästa budgetår. I detta sammanhang vill

utskottet framhålla, att det, därest ett dylikt nytt bibliotek skall komma

till stånd, bör ankomma på Kungl. Majit att i första hand till bedömande

upptaga frågan i vilket av de med centralbibliotek (landsbibliotek) ännu icke

utrustade länen biblioteket bör upprättas. På grund av vad sålunda anförts

finner utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna I: 29 och lii 40.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionerna I: 29 och lii 40, till Understöd

åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 1,640,000 kronor, att i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 januari 1941 angivits, utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela;

b) att motionen I: 91 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191 :o) Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m. Kungl. Majit har

(punkt 190, sid. 323—326) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för kulturell

folkberedskap m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 60,000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att kostnaderna för statens informationsstyrelses

sektion för kulturell folkberedskap och dess verksamhet överföras

från tredje till åttonde huvudtiteln.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ifrågavarande sektion, som står under

direkt ledning av informationsstyrelsens ordförande, organiserats så, att

vid sidan av en särskilt förordnad verkställande ledamot ställts en arbetande

nämnd, bestående av ett mindre antal representanter för olika ledande folkliga

rörelser. Därjämte bar till sektionen knutits ett rådgivande organ, benämnt

Folkberedskapens råd, vilket är sammansatt av ett trettiotal företrädare

för kulturella institutioner och organisationer. Denna centrala ledning

bar till uppgift att giva och förmedla uppslag och impulser samt lämna

råd och informationer för verksamheten ute i landet. Ledningens förbindelse

med befolkningen ombesörjes på olika vägar:

1. genom informationsstyrelsens ombud i de olika kommunerna och av

dem organiserade lokala upplysningsnänmder;

2. genom ett sextiotal länsombud, vilka utgöra en förmedlingslänk mellan

den centrala och den lokala organisationen;

3. genom folkföreningarnas egna centralledningar, vilka i stor utsträckning

till sina lokalavdelningar förmedla råd och anvisningar rörande kulturell

folkberedskap under krig.

Lokalt ledas verksamheten av upplysningsnämnderna, vilka ha karaktären

av för detta ändamål tillfälligt upprättade samarbetskommittéer mellan de

kommunala myndigheterna, folkföreningarna inom respektive kommuner

samt i vissa fall inkvarteringsnämnderna och militärförläggningarnas kulturella

avdelningar.

Sektionen bar erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag, att vid krig eller krigsfara

eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, vidtaga

åtgärder, som kunna vara ägnade att vidmakthålla en god samhällsanda.

Departementschefen har understrukit, att sektionen för kulturell folkberedskap

principiellt borde vara en för krigstillstånd eller överhängande krigsfara

tillfälligt inrättad organisation med främsta uppgift att verka för den inre

frontens upprätthållande. Det för angivna ändamål nödvändiga organisationsarbetet

vore numera slutfört. Den utbyggda organisationen syntes

emellertid böra även under nuvarande förhållanden, ehuru i mindre utsträckning,

kunna tagas i bruk, främst i syfte att inom landet vidmakthålla

en god samhällsanda och en aktiv folkberedskap.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag eller mot vad departementschefen i detta sammanhang anfört,

hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m.

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 60,000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

192:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 191, sid. 326

—329) föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 161,000 kronor; att i huvudsaklig överensstämmelse

med de för budgetåret 1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i

enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion (lii 191), vari hemställts,

att riksdagen som understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, för budgetåret 1941/42 måtte anvisa ett

anslag av 200,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de för

budgetåret 1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 161,000

kronor, eller samma anslagsbelopp, som av Kungl. Majit nu äskats för nästa

budgetår. Härutöver har på tilläggsstat II för innevarande budgetår anvisats

ett anslag av 50,000 kronor till föreläsningar i krisfrågor, att av skolöverstyrelsen

i samråd med statens informationsstyrelse fördelas mellan

olika statsunderstödda organ för förmedling av föreläsningar. Anslaget utgår

på samma villkor som gälla för statsunderstödda föreläsningar med allenast

den inskränkningen, att anslagsmedlen endast få användas till föreläsningar

i krisfrågor.

Departementschefen har ansett det böra effei strävas att inom ramen av ett

anslag av 161,000 kronor bekosta jämväl de föreläsningar i krisfrågor, till

vilka medel anvisats på tilläggsstat för innevarande budgetår. Över huvud

taget vore det enligt departementschefens mening ett önskemål, att denna

bildningsverksamhet i så stor utsträckning som möjligt omställdes till att

tjäna de behov, som under nuvarande förhållanden trädde i förgrunden.

De villkor för understöds åtnjutande, som för närvarande gällde, syntes böra

tillämpas även under nästa budgetår med allenast den ändringen, att någon

motsvarighet till det med anslagsmedlen på tillläggsstat förbundna villkoret,

att medlen endast få användas till föreläsningar i krisfrågor, ej syntes erforderlig.

Det torde i stället ankomma på skolöverstyrelsen att tillse, att krisfrågorna

erhölle tillbörlig plats på föreläsningsprogrammen. Verksamheten

i dess helhet syntes höra planläggas i samråd med den förutnämnda sektionen

för kulturell folkberedskap. Vidare torde, på sätt hittills skett, Kungl.

Majit böra äga rätt bevilja de lättnader i fråga om villkoren för understöds

åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga.

Utskottet kan på grund av rådande statsfinansiella förhållanden icke finna

tillräckligt vägande skäl anförda för en höjning av ifrågavarande anslag.

Utskottet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen II: 191 och ansluter sig

till Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang vill utskottet framhålla,

att det enligt utskottets mening för närvarande synes nödvändigt, att plats

å föreläsningsprogrammen i tillbörlig utsträckning beredes föreläsningar i

aktuella krisfrågor, vilka frågor torde omfattas med stort och levande intresse

av vårt folk.

I likhet med departementschefen anser utskottet föreläsningsverksamheten

i dess helhet böra planläggas i samråd med den inom statens informationsstyrelse

upprättade sektionen för kulturell folkberedskap. Utskottet har

vidare icke något att erinra mot att, såsom hittills skett, Kungl. Maj:t må

äga rätt att bevilja de lättnader i fråga örn villkoren för understöds åtnjutande,

som kunna befinnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 191, såvitt motionen skiljer

sig från nämnda förslag, till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 161,000 kronor;

att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret

1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

«*

193: o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, sid. 330), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande

folkhögskolekurser för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av 60,000 kronor.

194:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisationsoch

administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 193, sid. 330 och 331), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-

och administrationskostnader ett anslag av 32,000

kronor;

b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

6,000 kronor;

c) såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

3,500 kronor.

195:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 194, sid. 331—

333) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av 229,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl.

(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr E. Hallén m. fl.

(II: 184), vari hemställts, att riksdagen måtte bestämma anslaget för budgetåret

1941/42 till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande till samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade,

nämligen 239,800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att ifrågavarande anslag, som för budgetåret

1939/40 var uppfört med 378,300 kronor och för innevarande budgetår

i besparingssyfte minskats till 239,800 kronor, skulle för nästa budgetår

sänkas med ytterligare 10,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på framställning av konsulenten för nykterhetsundervisningen

hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Konsulenten har framhållit betydelsen av att anslagen ej ytterligare nedskures.

Nykterhetsorganisationernas upplysnings- och bildningsarbete vore

i högsta grad ett kulturellt försvarsarbete och deras kamp mot alkoholvanorna

en viktig uppgift i strävandena att förläna beredskapen högsta

effektivitet. Även borde spritbrukets menliga inverkan i fråga örn den enskildes

ekonomi och den stigande ungdomsbrottsligheten beaktas. Internationella

byrån i Lausanne hade begärt oförändrat bidrag och borde erhålla

sådant, då det vore av särskilt värde, att de ännu existerande internationella

organisationerna finge möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

Departementschefen har till stöd för sitt förslag om anslagssänkning

anfört:

Ehuru detta anslag redan för innevarande budgetår kraftigt beskurits,

Båge departementschefen sig nödsakad att för nästa budgetår föreslå en ytterligare

anslagsreduktion. Anslagsminskningen torde dock böra begränsas till

10,000 kronor och avse de ur anslaget utgående medlen av 60,000 kronor

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m.

Det syntes vara av värde, att de ur anslaget understödda sammanslutningarna

komme i åtnjutande av obeskurna statsbidrag och därigenom bleve

i tillfälle att i oförminskad omfattning fullfölja sin ur beredskapssynpunkt

gagneliga verksamhet. Departementschefen tillstyrkte vidare en uppmjuk
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 8. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

liing av de med instruktörsverksamheten förbundna statsbidragsvillkoren av

innebörd, att instruktörens avlöning fastställdes till 6,000 kronor per år,

varje nykterhetssällskap dock obetaget att av egna medel tillskjuta mera,

örn så i något fall skulle befinnas önskvärt, samt att de kostnader, vilka

utöver statsbidraget vore förbundna med instruktörsanställningen, skulle bestridas

av respektive organisationer själva.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet bar anförts:

Då hela den verksamhet detta anslag gällde åsyftade en beredskap mot

en av vårt lands farligaste inre fiender och samtidigt genom nykterhetens

otvivelaktiga stärkande av folkhälsan, arbetseffektiviteten, precisionsförmågan

m. m. utgjorde ett viktigt bidrag även till vår för närvarande mer än någonsin

viktiga värnkraft, vore det allt annat än önskvärt och tidsenligt att

till besparingsobjekt välja just detta, tyvärr redan förut så starkt nedskurna

anslag, så mycket mer som den post av 10,000 kronor som saken nu gällde,

i förhållande till nuvarande till miljardsummor beräknade budget vore en

högst ringa utgift men däremot genom sin användning för det åsyftade

ändamålet kunde få avsevärd betydelse.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig icke böra

biträda det motionsvis framställda yrkandet. Utskottet delar departementschefens

uppfattning, att anslagsminskningen bör avse de ur anslaget utgående

medlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

befrämjande m. m., varigenom de ur anslaget understödda sammanslutningarna

bliva i tillfälle att i oförminskad omfattning fullfölja sin ur beredskapssynpunkt

värdefulla verksamhet. I detta sammanhang vill utskottet

framhålla angelägenheten av att ifrågavarande sammanslutningar i största

möjliga grad inriktar sin verksamhet på åtgärder för nykterhetens främjande

bland ungdomen.

Emot den av departementschefen tillstyrkta uppmjukningen av de med

instruktörsverksamheten förbundna statsbidragsvillkoren har utskottet icke

något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 137 och II: 184, i den mån

de skilja sig från nämnda förslag, såsom Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av

229,800 kronor.

196:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 333), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 12,000

kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

197:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, sid. 333 och 334), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:

Stipendier för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av

1,500 kronor.

198:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 334),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån

ett anslag av 6,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

199:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 334-—336),

vilket innebär en anslagshöjning av det förstnämnda anslaget med 6,900

kronor och en sänkning av det sistnämnda med 2,700 kronor,„ hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 34,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 24,400

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal

.......................... » 2,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 5,600

Summa förslagsanslag kronor 67,700;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 67,700 kronor;

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 4,800 kronor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Gymnastiska centralinstitutet.

200:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

punkt 199, sid. 337—340) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42, dels ock till Gymnastiska

centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 174,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. väckt motion (11:85), vari

hemställts, att riksdagen må bestämma arvodena för icke-ordinarie kvinnliga

lärare i gymnastik samt i lek och idrott vid gymnastiska centralinstitutet

till 9,500 kronor och med anledning därav höja det av Kungl. Majit äskade

anslaget till avlöningar vid institutet med 3,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9,400 kronor. I fråga

om detaljerna innebär förslaget bland annat, att arvoden å institutets stat,

med vilka för närvarande följer rätt till dyrtidstillägg, skulle uppräknas

med belopp, ungefär motsvarande dyrtidstilläggets nuvarande storlek, eller

med omkring 26 procent. Bland de arvodesbelopp, vilka sålunda föreslås

uppräknade, märkas arvodena till två manliga lärare, den ena i gymnastik

och den andra i lek och idrott, vartdera för närvarande 7,500 kronor, samt

arvodena till två kvinnliga lärare i samma ämnen, vartdera för närvarande

6,300 kronor. Arvodesbeloppen skulle efter inräknandet av dyrtidstillägget

enligt departementschefens förslag bestämmas till 9,500 kronor respektive

8,000 kronor. Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka

ett av institutets direktion framlagt förslag örn de kvinnliga lärarnas

likställande i avlöningshänseende med de manliga lärarna.

Direktionen över institutet hade till stöd för nämnda förslag anfört:

Vid bestämmandet av arvodena för de kvinnliga lärarna hade avsikten varit,

att som lärare till institutet under begränsad tid kunna knyta gymnastiklärare

vid läroverken för att därigenom uppnå en samverkan mellan institutet

och läroverken. Arvodenas storlek hade utmätts med hänsyn till de

dåvarande gymnastiklärarlönerna. Sedan genom den senaste löneregleringen

gymnastiklärarnas vid läroverken löner höjts, vore arvodena för nu ifrågavarande

lärare vid institutet omkring 1,000 kronor lägre än vid läroverken. Detta

förhållande komme att göra det omöjligt för institutet att erhålla sådana

kvalificerade lärarkrafter, som erfordrades. Arvodena borde därför höjas

med 1,200 kronor till 7,500 kronor, varigenom de skulle bli lika stora som

arvodena för motsvarande manliga lärare.

Statskontoret har erinrat, att frågan behandlats även i 1938 års åttonde

huvudtitel (sid. 537), därvid departementschefen anfört, att spörsmålet så

nära sammanhängde med pågående allmänna översyn av gällande avlöningsbestämmelser,

att han icke ansåge sig kunna till isolerat övervägande

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

upptaga detsamma. Ämbetsverket ansåge därför, att tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag borde avvaktas.

Allmänna lönenämnden, som erinrat, att undervisningsväsendets lönenämnd

i ett utlåtande den 3 december 1937 icke haft något att erinra mot direktionens

förslag örn höjning av de två gymnastiklärarinnornas arvoden, har

förklarat sig vara av den uppfattningen, att en höjning vore befogad och

nödvändig med hänsyn till de löner, som numera utginge till gymnastiklärarpersonalen

vid de statliga läroanstalterna. En dylik justering av arvodesbeloppen

borde kunna ske utan hinder av att frågan om uppflyttning till

högre lönegrad av de ordinarie kvinnliga lärartjänsterna vid institutet ännu

icke vunnit sin lösning. Under åberopande av det anförda tillstyrkte lönenämnden

direktionens förslag.

Departementschefen har för egen del anfört:

På grund av de senare årens löneregleringar för bland annat gymnastiklärare

vid läroverksväsendet hade proportionen mellan arvodena till kvinnliga

icke-ordinarie lärare vid centralinstitutet och motsvarande löneförmåner till

lärarpersonalen vid läroverksväsendet förskjutits till nackdel för centralinstitutets

lärare, och svårigheter förelåge onekligen med hänsyn härtill

att på ett tillfredsställande sätt rekrytera dessa för gymnastikhögskolan så

viktiga tjänster. I likhet med lönenämnden funne departementschefen

skäl föreligga för en uppräkning av arvodena till de kvinnliga icke-ordinarie

lärarna vid centralinstitutet. Under nuvarande förhållanden kunde

departementschefen likväl icke framlägga förslag till en sådan arvodesreglering.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts bland annat:

Departementschefen hade funnit sakliga skäl tala för bifall till institutets

framställning men likväl icke ansett sig kunna framlägga förslag i ämnet

för riksdagen. Emellertid syntes statsfinansiella skäl icke kunna åberopas

med hänsyn till den ringa merkostnad, varom här kunde bli fråga. Icke

heller syntes det av principiella skäl i övrigt försvarligt att uppskjuta en

arvodesreglering av denna ringa omfattning, som föreslagits, då de sakliga

skälen vore så starka som här. Det kunde icke vara rimligt att lärarlönerna

vid en anstalt, som hade att utbilda gymnastiklärare, skulle vara väsentligt

lägre än de löner, de utexaminerade lärarna kunde påräkna på samma ort.

Detta måste givetvis äventyra för att icke säga omöjliggöra en god lärarrekrytering

till centralinstitutet. Till jämförelse kunde nämnas, att en ordinarie

kvinnlig gymnastiklärare vid ett stockholmsläroverk med 34 veckotimmars

tjänstgöring, vilket torde vara det för stockholmsläroverken normala,

i lägsta löneklassen åtnjöte en lön av 8,111 kronor jämte rörligt tillägg

efter 15 procent, numera även kristillägg efter 4 procent, tillhopa alltså 9,652

kronor. Härtill kunde komma ytterligare högst omkring 650 kronor jämte

därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg såsom ersättning för arbete

med friluftsverksamheten. Efter den uppräkning med hänsyn till bortfallande

dyrtidstillägg, som i propositionen föreslagits, skulle ifrågavarande kvinnliga

lärare vid centralinstitutet erhålla 8,000 kronor vardera, medan motsvarande

manliga lärare skulle erhålla 9,500 kronor vardera. I enlighet med institutets

förslag syntes de kvinnliga lärarnas arvoden böra uppräknas till samma

storlek som de manligas eller till 9,500 kronor. Kostnadsökningen i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag skulle följaktligen bli 3,000 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

134 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Såsom av den lämnade redogörelsen inhämtas har departementschefen i

likhet med allmänna lönenämuden funnit skäl föreligga för en uppräkning

av arvodena till de kvinnliga icke-ordinarie lärarna vid gymnastiska centralinstitutet,

men under nuvarande förhållanden likväl icke ansett sig böra framlägga

förslag i ämnet. Vad i den föreliggande motionen 11:85 anförts till

stöd för en dylik arvodesreglering har likväl övertygat utskottet örn att såväl

principiella som sakliga skäl tala för att en dylik åtgärd kommer till

stånd. Den merkostnad för statsverket, det här gäller, uppgår till ett belopp

av 3,000 kronor, men denna ökade statsutgift måste anses väl försvarad om

man genom densamma kan tillgodose en tillfredställande lärarrekrytering vid

centralinstitutet, något som annars näppeligen står att ernå. Utskottet vill

därför tillstyrka, att arvodena för ifrågavarande två icke-ordinarie lärarinnor

i enlighet med motionärernas yrkande bestämmas till 9,500 kronor för en

var av dem i stället för 8,000 kronor enligt departementschefens förslag. På

grund härav bör anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, höjas till (79,650 + 3,000=) 82,650 kronor och avlöningsanslagets

slutsumma till (174,300 + 3,000=) 177,300 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran

eller uttalande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionen 11:85,

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 80,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . . » 82,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 2,750

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 11,600

Summa förslagsanslag kronor 177,300;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 177,300 kronor.

201:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska

centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 200, sid. 340 och 341), vilket innebär en anslagshöjning av

det förstnämnda anslaget med 2,100 kronor, väsentligen till följd av stegrade

bränslekostnader, och en minskning i besparingssyfte av det sistnämnda

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 6,100 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

ett reservationsanslag av 4,300 kronor.

202:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, sid. 341), vilket innebär

beträffande det förstnämnda anslaget anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår och beträffande det sistnämnda en anslagsminskning

i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1941/42 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 3,500 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

203:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, sid. 342 och 343),

vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 30,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 125,000 kronor.

204:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid. 343 och

344), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 16,000 kronor.

205:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

204, sid. 344), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutslcottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. 0. Östergren

för fortsatt utgivande av NusvensJc ordbok för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

206:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, sid. 344 och 345), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

207:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 206, sid. 345 och 346), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

208:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 207, sid. 346), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av

1,000 kronor.

209:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 208, sid. 346 och 347), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

210:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie

doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 347 och 348), vilket

innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, varefter till ifrågavarande

ändamål skulle återstå att för budgetåret 1942/43 anvisa ett slutanslag av

34,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst

material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det

inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 40,000 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

Diverse.

211:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 210) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

212:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 349 och 350), vilket

innebär en anslagsminskning med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 2,200 kronor.

213:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 350), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1941/42 anvisa eii förslagsanslag

av 2,100 kronor.

214:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, sid.

350 och 351), vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 5,800 kronor.

215:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, sid. 351), vilket innebär en anslagsminskning

i besparingssyfte med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

liom m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av

37,000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

216:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, sid. 351 och 352),

vilket innebär anvisande av samina anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén för

nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

217:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Majit

har (punkt 216, sid. 352 och 353) föreslagit riksdagen att till Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit,

att kostnaderna för statens konstråd och teaterrådet hädanefter skola gäldas

från detta anslag.

Under åttonde huvudtiteln vore nu uppförda särskilda anslag till statens

konstråd (7,500 kronor) och till teaterrådet (6,000 kronor). Såsom av statsliggaren

närmare framginge, uppbure ledamöterna som regel ersättning i form

av årsarvoden samt teaterrådets ledamöter dessutom i form av arvoden för

sammanträdesdag enligt gällande kommittékungörelse. I anslutning till vad av

chefen för finansdepartementet anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor funne departementschefen sig böra föreslå, att ifrågavarande

ersättningar från och med den 1 juli 1941 lämpades efter de för kommittéledamöter

gällande grunderna, och förutsatte alltså, att årsarvoden i fortsättningen

icke skulle utgå. Dock torde till rådens sekreterare ersättning böra

utgå i form av årsarvoden med oförändrade belopp utan rätt för dem att

härutöver för sekreteraruppdraget uppbära dagarvoden. Det syntes böra ankomma

på Kungl. Majit att i nu angivna hänseenden samt rörande ersättning

till suppleanter meddela erforderliga bestämmelser, varvid med hänsyn

till rådens arbetssätt torde i likhet med vad som gällde i fråga om andra

motsvarande organ och för kommittéer få förutsättas, att arvode skulle få

utgå icke enbart för sammanträdesdag utan jämväl för arbetsdagar i övrigt.

Det syntes icke behövligt att i fortsättningen anvisa särskilda anslag för bestridande

av de av rådens verksamhet föranledda utgifterna.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag att förevarande anslag för nästa

budgetår upptages med ett belopp av 140,000 kronor.

I anledning av vad departementschefen anfört beträffande konstrådet och

teaterrådet har utskottet ansett sig böra uttala sin tveksamhet i fråga om

nödvändigheten av att uppehålla dessa institutioners verksamhet under för

närvarande rådande förhållanden. Emot de ändrade ersättningsgrunderna till

rådens ledamöter har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

218:o) Extra utgifter. Kungl. Majit har (punkt 217, sid. 353), föreslagit

riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Departementschefen har i detta sammanhang förutsatt, att vissa utgiftsändamål,

på vilka för närvarande särskilda anslag äro uppförda under åttonde

huvudtiteln, för nästa budgetår i mån av behov böra tillgodoses från nu

förevarande anslag.

Under åttonde huvudtiteln vore för innevarande budgetår uppförda anslag

till skandinavisk bibliotekarie vid Site Geneviévebiblioteket i Paris (1,500

kronor), skandinaviska konstnärsföreningen i Rom (500 kronor), Institut

d’études scandinaves vid Paris universitet (1,400 kronor) samt uppehållande

vid universitetet i Tartu av en professur i svenska språket och litteraturen

(8,500 kronor). Under nuvarande osäkra internationella förhållanden hade

departementschefen icke ansett sig böra föreslå särskilda anslag till dessa

ändamål för budgetåret 1941/42. Skulle det visa sig möjligt att under

sistnämnda budgetår helt eller delvis uppehålla den verksamhet, som nu

understöddes ur de angivna anslagen, borde de ifrågakommande statsbidragen

bestridas från förevarande anslag till extra utgifter. Under åttonde

huvudtiteln vore nu jämväl uppfört ett anslag av 1,500 kronor till bestridande

av vissa kostnader vid universitet och högskolor för universitetsstatistik.

Departementschefen hade icke ansett sig böra föreslå särskilt anslag

för ändamålet för nästa budgetår. Skulle fortsatt medelsanvisning befinnas

oundgänglig — departementschefen förutsatte vad särskilt de statliga läroanstalterna

anginge, att anstalternas ordinarie anslag skulle i första hand

anlitas för detta ändamål — borde medel ställas till förfogande ur anslaget

till extra utgifter.

Kungl. Majits förevarande förslag och vad departementschefen i detta

sammanhang anfört har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 120,000 kronor, dock att i

anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande

av huvudtitelns slutsumma.

219:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 218,

sid. 353 och 354), vilket innebär en anslagsminskning med 4,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1941/42

till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universi
-

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

toten i Uppsala och Lund eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet, på vilken civila avlöningsreglementet

icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärJcning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 21,000 kronor.

220:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 219) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

22l:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 220)

föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

222:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 221, sid. 355), vilket innebär en

anslagsminskning med 45,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett

förslagsanslag av 235,000 kronor.

223:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 222, sid. 355),

vilket innebär en anslagsminskning med 70,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 1,030,000 kronor.

224:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 223) föreslagit

riksdagen beträffande anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

225:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 224, sid. 356), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Stockholm den 14 mars 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Bergman, Lindström, Sven Larsson, Karl Magnusson, Björkman, friherre De Geer, Berntson,

Nisser och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Holmdahl, Andersson i Södergård,

Bergström, Wallentheim och Viklund samt fru Alvén;

dock att

vid behandlingen av punkterna 126:o)—225:o) i stället för herr Nisser deltagit herr

Ekströmer;

vid behandlingen av punkten 144:o) i stället för herr Bergman deltagit herr Emil

Petersson;

vid behandlingen av punkterna 157:o)—225:o) i stället för herr Eriksson i Stockholm

deltagit herr Åkerström; samt

vid behandlingen av punkterna 195:o)—225:o) i stället för herr Persson i Falla deltagit

herr Staxäng.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkten 115:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar)

1) av herr Bergman, som ansett, att ur utskottets yttrande å sid. 59 bort

uteslutas följande mening: »Utskottet vill jämväl — utan att till denna

fråga nu taga ställning — framhålla, att inom utskottet framförts tanken

på att genom uttagande av högre termins- och andra avgifter till läroverket

av sådana elever, som upprepade gånger bliva kvarsittare, söka ernå en

viss spärr på detta område.»;

2) av herr Danielsson;

vid punkten 126:o) (Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.

Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Persson i Falla och Holmdahl,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Utskottet får till---hela dess vidd.

I likhet med departementschefen anser utskottet Höglandsskolan representera

ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och fylla ett verkligt behov i den

trakt, där den är belägen. Skolan synes emellertid vara i starkt behov av

statsbidrag. I avvaktan på resultatet av den av utskottet ovan begärda utredningen

torde det vara ändamålsenligt — icke minst såsom skolöverstyrelsen

framhållit ur statsekonom i sk synpunkt — att staten bidrager till skolans

upprätthållande. Ett bifall till Kungl. Majda här ifrågavarande förslag torde

icke heller enligt utskottets mening kunna föregripa sagda utredning. Utskottet

tillstyrker alltså att ett statsbidrag av 5,000 kronor anvisas för nästa

budgetår till understödjande av Höglandsskolans verksamhet.

Däremot anser utskottet den utredning, som av skolöverstyrelsen verkställts

beträffande Olofskolan giva vid banden, att beviljande av fortsatt statsbidrag

till denna skola, vars elevantal under senare år avsevärt reducerats,

icke längre torde kunna motiveras. Utskottet ställer sig alltså avvisande till

det i motionen 1:143 framställda yrkandet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag,

till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor;

b) att motionen 1:143 icke må av riksdagen bifallas.»;

2) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Lindström och Ekströmer, vilka ansett,

att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»I likhet med departementschefen anser utskottet Höglandsskolan representera

ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och fylla ett verkligt behov i den

trakt, där den är belägen. Skolan synes emellertid vara i starkt behov av

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

statsbidrag. I avvaktan på resultatet av den av utskottet ovan begärda utredningen

torde det vara ändamålsenligt — icke minst såsom skolöverstyrelsen

framhållit ur statsekonomisk synpunkt — att staten bidrager till skolans

upprätthållande. Ett bifall till Kungl. Majda här ifrågavarande förslag torde

icke heller enligt utskottets mening kunna föregripa sagda utredning. Utskottet

tillstyrker alltså att ett statsbidrag av 5,000 kronor anvisas för nästa

budgetår till understödjande av Höglandsskolans verksamhet.

Vad Olofskolan beträffar har densamma under en följd av år kommit

i åtnjutande av statsbidrag. Den av skolöverstyrelsen verkställda undersökningen

beträffande skolans verksamhet har föranlett departementschefen att

avstyrka fortsatt understöd för nästa budgetår. Utskottet kan emellertid icke

finna det befogat att samtidigt som en ny skola av liknande slag — Höglandsskolan

— skulle beviljas understöd av statsmedel, Olofskolan helt

berövas det stöd, som hittills kommit skolan till del. Under vissa förutsättningar

har Olofskolan enligt utskottets uppfattning alltjämt en viktig uppgift

att fylla och utskottet är därför benäget att på så sätt tillstyrka bifall

till motionen 1:143 att skolan för nästa budgetår tilldelas samma understöd

eller 10,000 kronor, vilket skolan i statsbidrag uppburit under innevarande

budgetår. För statsbidragets utgående torde Kungl. Majit böra äga utfärda

närmare föreskrifter, varvid utskottet förutsätter att såsom villkor uppställes

att skolan i god tid före instundande läsårs ingång till Kungl. Majit inkommer

med utredning, utvisande att skolan äger ekonomiska förutsättningar

för bedrivande av sin verksamhet under nästa budgetår.

I likhet med vad utskottet gjort gällande beträffande Höglandsskolan anser

utskottet beviljande av statsbidrag till Olofskolan icke ägnat att föregripa

den av utskottet åsyftade utredningen angående ett framtida ordnande

av den pedagogiska försöksverksamheten.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag,

till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000 kronor;

b) att riksdagen må, i anledning av motionen 1:143 och

under iakttagande av vad utskottet här ovan anfört, till

Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.»;

vid punkten 195:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Bergman,

Berntson, Danielsson, Andersson i Södergård, fru Alvén och herr Åkerström,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»I likhet mod vad konsulenten för nykterhetsundervisningen i sitt ovannämnda

yttrande anfört anser utskottet nykterhetsorganisationernas upp
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lysnings- och bildningsarbete i högsta grad vara ett kulturellt försvarsarbete

och deras kamp mot alkoholvanorna en viktig uppgift i strävandena att

förläna folkberedskapen högsta effektivitet. Samma synpunkter hava även

kommit till uttryck i motionerna I: 137 och II: 184. Utskottet anser sig

med hänsyn härtill icke böra biträda Kungl. Maj:ts förslag örn anslagets

nedbringande med 10,000 kronor, utan ansluter sig till det motionsvis framställda

yrkandet, att anslaget för nästa budgetår upptages med samma belopp

som för nu löpande budgetår eller 239,800 kronor. I detta sammanhang

---anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 137 och II: 184, såsom

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av 239,800 kronor.»

Stockholm 1941. Ivar Hsggströms Boktryckeri A. B.

410778

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda fra/mställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
  2. Rskr. 1941:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 19Jflll$ till Allmänna lärove s. 1 i texten
  3. Rskr. 1941:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1941:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 19éll42 under riksstaten s. 1 i texten