Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941142 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1941-02-18 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1941:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941142 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1941 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1941142 av utgifterna

för kapitalinvestering i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42 har

Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1, sid.

3—6, av det vid propositionen under kapitalbudgeten såsom bilaga 3 fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 3 januari

1941) föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier för postverkets behov

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Förevarande anslag, som för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats med

respektive 975,000, 1,250,000 och 700,000 kronor, föreslås för nästa budgetår

skola uppföras med ett till 500,000 kronor nedsatt belopp. Härvid har räknats

med att efter de besparingsåtgärder, som vidtagits under budgetåret

1940/41, en besparing av omkring 100,000 kronor skall uppkomma å det

för detta budgetår disponibla anslagsbeloppet. Den ytterligare nedskärning

av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål, som föreslagits för nästa

budgetår, förutsätter enligt vad generalpoststyrelsen framhållit, att anskaffningen

av inventarier begränsas till vad som är omedelbart och oundgängligen

nödvändigt.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,

hemställer,

att riksdagen må till Inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 2,

sid. 6—14) föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. G sami. Nr 9. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Vid bangårdspostkontoret i Stockholm sker -—- å dess avdelning för avgående

paket -— massinlämning av paketpost från Stockholm. Även paket, inlämnade

vid övriga postanstalter i staden, samt transiterande paketpost, som

ankommer till Stockholm, hopsamlas och förarbetas å denna avdelning. Med

postlägenheterna till Slockholm ankommande inrikes paketpost överföres till

bangårdspostkontorets avdelning för ankommande paket och förarbetas där.

Massinlämning av korsbandspost i Stockholm — såväl utgivar- och masskorsband

som vanliga korsband — sker i regel vid bangårdspostkontorets

Jcorsbandsavdelning, å vilken avdelning även vid andra postanstalter i Stockholm

inlämnad eller med postlägenheterna till Stockholm ankommande

transiterande korsbandspost i viss utsträckning hopsamlas och förarbetas.

De funktioner, som ankomma på postkontor å utgivningsorten för postabonnerade

tidningar, fullgöras slutligen av bangårdspostkontorets tidningsavdelning

beträffande samtliga i Stockholm utgivna tidningar och tidskrifter.

Bangårdspostkontoret är för närvarande inrymt i en intill Jakobsgatans

fortsättning och Vintervägen belägen, för ändamålet uppförd byggnad, som

togs i bruk under år 1926. Denna byggnad föreslås nu skola ersättas med en

nybyggnad.

Departementschefen har beträffande behovet av den nya byggnaden anfört

följande:

På grund av den kraftiga och oförutsedda ökning, som posttrafiken undergick

under den tid, som förflöt mellan nuvarande byggnadens planerande

och färdigställande, visade sig lokalerna redan från början för knappt tilltagna.

Trafikökningen har sedan dess fortsatt och därmed har också utrymmesbristen

blivit alltmera besvärande. Bristen på erforderligt lokalutrymme

inverkar hindrande på postens expedierande och medför stora svårigheter för

en tillfredsställande avveckling av posttrafiken. Härtill kommer emellertid

också, att utrymmesbristen omöjliggör en nära nog nödvändig utbyggnad av

bangårdspostkontorets transportanläggningar och övriga tekniska anordningar,

vilka genom ständig överbelastning blivit starkt förslitna och till stor del utslitna.

Generalpoststyrelsen har för sin del uttalat, att förhållandena inom

bangårdspostkontoret numera utvecklats därhän, att styrelsen icke ansåge

sig kunna taga ansvaret för längre uppskov med anskaffandet av nya lokaler

än som vöre oundvikligt.

Med hänsyn till här anförda förhållanden ävensom vad generalpoststyrelsen

i övrigt framhållit anser jag, att åtgärder böra vidtagas redan nu i syfte

att bereda bangårdspostkontoret ökade och mera ändamålsenliga lokaler.

Jag vill här framhålla, att den nuvarande krissituationen av skilda orsaker

icke torde kunna förväntas medföra någon sådan minskning av poströrelsen

vid bangårdspostkontoret, att denna skulle kunna motivera ett uppskjutande

av lösningen av förevarande byggnadsfråga.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att nya utrymmen icke kunna

beredas inom den nuvarande byggnaden. Én på- eller ombyggnad av denna

kan ej heller av olika skäl ifrågakomma. Genom en dylik åtgärd skulle för

övrigt endast en provisorisk lösning erhållas. Enligt det mellan kronan och

Stockholms stad nyligen träffade markavtalet skall nämligen kronan senast

den 1 januari 1948 till staden överlämna viss del av den mark, varå bangårdspostkontoret

är beläget. Denna bestämmelse sammanhänger med att

den i markavtalet avsedda lösningen av Tegelbackens reglering i sitt slutliga

skede förutsätter, att bangårdspostkontoret förflyttas till annan plats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Den nya byggnaden föreslås i anslutning till ett av 1939 års markkommission

förordat förslag skola uppföras omedelbart söder örn en projekterad

gatuviadukt över järnvägsområdet i Klarabergsgatans förlängning. Platsen

är belägen å det betydande område väster om centralbangården, som sträcker

sig från Kungsgatan fram till i stort sett den nuvarande bangårdspostkontorsbyggnaden

och som enligt det mellan kronan och Stockholms stad

träffade markavtalet tillfaller kronan.

Den föreslagna byggnaden, till vilken ritningar och kostnadsberäkningar

uppgjorts av arkitekten L.-E. Lallerstedt, skulle utgöras av en i fem våningar

uppförd huvudbyggnad, parallell med Klarabergsgatans viadukt, samt,

i vinkel däremot, två flygelbyggnader — en längre och en kortare — i tre

våningar. Lastkajer skulle utbyggas till en sammanlagd längd av 530 meter

mot 230 meter vid den nuvarande bangårdspostkontorsbyggnaden.

De ursprungligen uppgjorda kostnadsberäkningarna sluta å ett belopp av

4,400,000 kronor.

I ett den 8 januari 1941 till generalpoststyrelsen avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen

föreslagit det högre partiets av byggnaden sänkning med en

våning, då nämnda parti torde komma att bliva skymmande för utblicken

mot Mälaren från Kungsbro^ varjämte byggnadsstyrelsen ifrågasatt vissa

beskärningar i lokalstorlekar och våningshöjder. Vid förslagets genomförande

oförändrat borde enligt byggnadsstyrelsens åsikt kostnadsberäkningarna

höjas med cirka 10 procent.

Med överlämnande av detta byggnadsstyrelsens yttrande har generalpoststyrelsen

i skrivelse till Kungl. Majit den 24 januari 1941 — vilken skrivelse

överlämnats till utskottet — framhållit att de ifrågasatta beskärningarna

av byggnadsförslaget beträffande hushöjd m. m. ej syntes möjliga. Generalpoststyrelsen

tillstyrkte emellertid att kostnadsberäkningarna höjdes på

sätt byggnadsstyrelsen föreslagit.

Utskottet tillstyrker, att den föreslagna nybyggnaden för bangårdspostkontoret

i Stockholm må komma till utförande.

Departementschefen har förutsatt att även om den uppgjorda byggnadsplan

ej gåve anledning till erinran densamma dock bör underställas 1940

års civila byggnadsutredning för att denna må erhålla tillfälle undersöka,

huruvida kostnadsbesparande förenklingar kunna vidtagas. Under erinran

härom får utskottet tillstyrka att anslag för byggnadsföretagets påbörjande

anvisas å riksstaten för nästa budgetår med det av Kungl. Majit äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,250,000 kronor.

3:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad. Kungl. Majit har

(punkt 3, sid. 14—18) föreslagit riksdagen att till Örn- och tillbyggnad av

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

posthuset i Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

190.000 kronor.

Postkontorslokalerna i Karlstad, vilka äro inrymda i en år 1918 för postverkets

räkning inköpt fastighet, hava icke undergått någon utökning sedan

postkontoret år 1911 inflyttade i fastigheten. I anledning av poströrelsens

utveckling erforderlig utvidgning av lokalerna föreslås nu skola beredas genom

ombyggnad av posthusets huvudbyggnad och den därmed sammanhängande

gårdsflygeln jämte tillbyggnad av flygeln.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag, vilka till ett belopp av

290.000 kronor avses skola bestridas av förnyelsefondsmedel, ha av byggnadsstyrelsen

med utgångspunkt från de i augusti 1939 gällande materialoch

arbetspriserna beräknats till 400,000 kronor. Enligt av generalpoststyrelsen

lämnade uppgifter ha sedermera inträffade prisstegringar medfört, att

kostnaderna måste uppräknas med omkring 20 procent till 480,000 kronor.

Ehuru det icke synes vara uteslutet, att vissa besparingar skola kunna vinnas

genom den översyn av upprättade ritningar och kostnadsförslag, som

departementschefen förutsätter skola ske genom 1940 års civila byggnadsordning,

torde generalpoststyrelsens kalkyler böra läggas till grund vid anslagsberäkningen.

I enlighet härmed bör det för byggnadsföretaget erforderliga

anslaget å riksstaten bestämmas till 190,000 kronor. Med tillstyrkande

alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av posthuset i

Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 190,000 kronor.

4:o) Inköp av tomt för postkontoret i Skellefteå. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 18—21) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit godkänna

överenskommelse om förvärv för postverkets räkning för en köpeskilling

av högst 100,000 kronor av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i Skellefteå.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Det kraftiga allmänna uppsving, som sedan ett tiotal år ägt rum i Skellefteå

och kringliggande bygd, har givetvis även inverkat på posttrafiken i

staden. Sålunda kan framhållas, att antalet från postkontoret avgångna försändelser

av alla slag från 1930 till 1939 ökat med 152 °/o. En starkt bidragande

orsak till den kraftigt ökade belastningen å postkontoret utgör

även den tilltagande posttrafiken inom det under postkontoret lydande förvaltningsområdet.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen torde framgå, att postkontorslokalerna

i Skellefteå icke längre äro för sitt ändamål tillräckliga och att det

endast med svårighet är möjligt att avveckla den nuvarande posttrafiken.

Generalpoststyrelsen har funnit, att ett anordnande för en rimlig kostnad av

nya lokaler genom en tillbyggnad till det hus, vari postkontoret nu är inrymt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

icke är möjligt. Ej heller har ett förhyrande av andra lokaler befunnits

görligt. Såsom den bästa lösningen föreslår därför styrelsen, att en tomt

förvärvas och att därå sedermera en byggnad för postverkets räkning uppföres.

Efter förda förhandlingar har styrelsen träffat ett under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande gällande kontrakt om förvärv av tomten

nr 3 i kvarteret Polaris till ett pris av 100,000 kronor. Priset för tomten,

som har en areal av 1,954 m2 och är bebyggd med två mindre bostadshus av

trä, en bensinstation och ett uthus, har styrelsen ansett skäligt med hänsyn

till i staden rådande tomtpriser. Tillträdesdag är den 1 oktober 1942, då

även köpesumman skall erläggas. Medel för köpeskillingens erläggande behöva

alltså anvisas först av 1942 års riksdag. Generalpoststyrelsen har för

avsikt att i samband med äskande av anslag för budgetåret 1942/43 till tomtköpet

jämväl avgiva förslag angående nybyggnaden.

Det avtalade priset för tomten, motsvarande cirka 51 kronor per m2, har

jag med hänsyn till vad generalpoststyrelsen härutinnan anfört ansett godtagbart.

Då styrelsens framställning ej heller i övrigt givit mig anledning till

erinran, vill jag tillstyrka bifall till densamma. Kontraktet om tomtförvärvet

är bindande endast under förutsättning, att Kungl. Maj:ts bifall till köpet

erhålles före den 1 juli 1941. Med hänsyn härtill torde inköpsärendet

böra underställas 1941 års riksdag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari

1941 omförmäld överenskommelse om förvärv för

postverkets räkning för en köpeskilling av högst 100,000 kronor

av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i Skellefteå.

Telegrafverket.

5: o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 22 och 23) hemställer

utskottet,

alt riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Morastrands köping för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 23,600 kronor.

6:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö. Kungl. Maj:t

har (punkt 6, sid. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till Inköp för telegrafverkets

räkning av tomter i Lidingö för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 15,300 kronor.

Rörande ifrågavarande förslag har utskottet redan avgivit utlåtande, varom

utskottet velat härigenom

Utskottet.

erinra.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7:6) Forisatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Maj:t har (punkt 7, sid. 24—-27) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 22,000,000 kronor.

Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har

för budgetåren 1934/35—1940/41 anvisats med 12,350,000, 15,000,000,

15,600,000, 30,100,000, 39,200,000, 32,200,000 kronor respektive 15,000,000

kronor.

I enlighet med vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79, den

10 november 1939 angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under

budgetåret 1939/40 m. m. föreskrev Kungl. Maj:t genom beslut den 30

december 1939, att av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget för här

ifrågavarande ändamål ett belopp av 10,000,000 kronor icke finge disponeras.

Sedermera har Kungl. Maj:t emellertid medgivit, att beloppet finge tagas i

anspråk under innevarande budgetår. För detta budgetår står alltså till förfogande

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ett

sammanlagt belopp av 25,000,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Vid avvägningen av anslaget för innevarande budgetår till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende utgick man från, bland annat,

att ökningen av antalet nya telefonabonnenter under år 1940 skulle uppgå

till omkring 40,000. Av telegrafstyrelsens nu lämnade redogörelse framgår,

att ökningen med omkring 3,000 överstigit den beräknade. Ehuru stegringen

sålunda varit mindre än under år 1939, då den uppgick till omkring 58,000

abonnenter, måste den emellertid alltjämt anses betydande.

Att under nu rådande förhållanden med någon grad av säkerhet bedöma

utvecklingen för år 1941 i nu berörda hänseende är givetvis omöjligt. Den

ytterligare sänkning av den allmänna levnadsstandarden, som torde bliva

ofrånkomlig under detta år till följd av de alltjämt ökade levnadskostnaderna

och de stegrade skatterna till såväl stat som kommun, torde emellertid enligt

min mening komma att medföra, att den efter år 1938 inträdda avsaktningen

i tillströmningen av nya abonnenter kommer att fortsätta även under år 1941.

Telegrafstyrelsen har beräknat, att antalet nya abonnenter skulle i förhållande

till år 1940 minskas från 43,000 till 30,000 å 35,000. Ehuru jag för min

del närmast hyser den uppfattningen, att denna minskning är beräknad i underkant,

vill jag med hänsyn till de många osäkra faktorer, som inverka på

spörsmålet, dock icke motsätta mig, att telegrafstyrelsens beräkningar godtagas

vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Jämväl i fråga om telegrafverkets rörelse i övrigt torde en viss fortsatt

utvecklig komma att ske, ehuru densamma av skäl, som jag nyss anfört,

torde kunna antagas komma att fortgå i ett något minskat tempo.

Därest telegrafverket skall på ett tillfredsställande sätt kunna avveckla

telefon- och telegraftrafiken under nästa budgetår, torde även med nu angivna

utgångspunkter för anslagets beräkning icke kunna undgås, att avsevärda

belopp måste stå till telegrafstyrelsens förfogande under nämnda budgetår.

Styrelsen har föreslagit, att anslaget anvisas med 22 milj. kronor,

innebärande en minskning med 3 milj. kronor i förhållande till de medel,

som under detta budgetår för motsvarande ändamål ställts till styrelsens

förfogande. Ehuru béloppet möjligen kan synas förhållandevis högt, vill

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

jag med hänsyn till bland annat de under det senaste året inträdda allmänna

prisstegringarna icke motsätta mig beloppets anvisande. Jag förutsätter

emellertid därvid, att telegrafstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen

på nu ifrågavarande område och i möjligaste mån söker anpassa de

olika arbetenas omfattning i enlighet med vad situationen för varje fall

kräver.

Efter tillkomsten av 58,000 nya abonnemang under år 1939 och 45,000

under år 1940 utgör antalet till telegrafverket anslutna telefonapparater

cirka 900,000. För år 1941 har telegrafstyrelsen räknat med en minskad

tillströmning av nya abonnenter, eller med allenast 30,000 å 35,000 nya

abonnemang. Denna minskning har departementschefen ansett vara beräknad

i underkant.

Tidsförhållandena och främst nödvändigheten att minska förbrukningen

av metaller och annan materiel måste föranleda viss försiktighet vid planläggningen

av närmaste tidens nyanläggningar vid telegrafverket. En viss

minskning i senaste årens osedvanligt starka tillströmning av abonnenter

har också gjort sig märkbar. Nästa budgetårs anslag synes i statsverkspropositionen

hava bedömts från nu angivna utgångspunkter och utskottet vill på

skäl som departementschefen anfört föreslå, att anslaget bestämmes till det

i statsverkspropositionen beräknade beloppet 22 miljoner kronor eller 3 miljoner

kronor mindre än vad som ställts till förfogande för innevarande budgetår.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telef Önock

telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 22,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

8:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 8,

sid. 29—35) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

Till dubbelspårsbyggnader vid statens järnvägar har från och med budgetåret

1937/38 anvisats tillhopa 7,050,000 kronor. Enligt den tidigare planen

skulle kostnaderna därför uppgå till omkring 125 miljoner kronor. För planens

realiserande inom en tid av 20 år skulle alltså en genomsnittlig kapitalinvestering

erfordras av 6 å 7 miljoner kronor per år. Anslagsbeloppen förutsattes

emellertid skola variera med konjunkturläget på så sätt, att arbetena

till en väsentlig del skulle utföras under tider med arbetslöshet för att bereda

sysselsättning åt eljest ledig arbetskraft. Hittills beviljade anslag ha också

anpassats efter det rådande konjunkturläget. På grund av de relativt goda

Utslcotlet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

sysselsättningsmöjligheter, som marknaden under de senare åren erbjudit, lia

därför anslagen anvisats med betydligt lägre belopp än det nyss nämnda

genomsnittet. I medeltal lia anslagen hittills uppgått till i runt tal 1,760,000

kronor per år.

För nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen hemställt örn ett anslag

å 7 miljoner kronor. Som skäl för den betydande höjningen gentemot

anslagen för tidigare år har styrelsen i huvudsak anfört, att tågföringen under

de senaste åren icke varit tillfredsställande och att den skulle förbättras,

därest vissa linjesträckor kunde färdigställas för dubhelspårstrafik.

Styrelsen åsyftar närmast, att sträckorna Flen—Katrineholm och Laxå—

Gårdsjö skulle färdigställas under nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

Ehuru dubhelspårsarbeten å vissa linjesträckor onekligen kunna anses välmotiverade

med hänsyn till de alltmera framträdande svårigheterna att på

ett tillfredsställande sätt avveckla statens järnvägars sedan flera år starkt

ökade trafik, torde dock frågan om medelsanvisning till dubbelspårsarbetenas

fortsättande icke böra bedömas helt oberoende av de arbetslöshetspolitiska

synpunkter, som ursprungligen föranledde arbetenas igångsättande.

Jag anser mig därför böra förorda en sådan uppdelning av det av järnvägsstyrelsen

äskade beloppet, att å riksstaten för nästa budgetår anslag anvisas

i huvudsak endast för utförande av spår- och bangårdsarbetena å de linjesträckor,

där terrasseringsarbetena äro i stort sett avslutade. Härigenom

skulle de å dessa sträckor utförda arbetena kunna inom en relativt kort tid

nyttiggöras. Anslag till ytterligare terrasseringsarbeten torde däremot böra

anvisas på den av chefen för finansdepartementet i finansplanen berörda

tilläggsstaten för innevarande budgetår, därvid frågan om anslagets ianspråktagande

i enlighet med förutsättningarna för tilläggsstaten bör göras beroende

av läget å arbetsmarknaden. Enligt vad jag inhämtat av järnvägsstyrelsen

skulle av det av styrelsen för dubbelspårsarbetena äskade beloppet å 7

miljoner kronor för spår- och bangårdsarbeten avses ett belopp av omkring

4.5 miljoner kronor, medan för terrasseringsarbeten skulle disponeras omkring

2.5 miljoner kronor. I anslutning till vad jag nyss anförde skulle alltså

å riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisas 4.5 miljoner kronor.

Läget å arbetsmarknaden synes för närvarande vara sådant, att det kan

anses motiverat att till terrasseringsarbetena beräkna ytterligare medel utöver

nämnda 2.5 miljoner kronor. Med hänsyn till den förhållandevis ringa

materialåtgången äro de förberedande arbetena synnerligen lämpade för

hänvisning av arbetskraft. Det finnes ej heller någon svårighet att, därest

arbetsmarknaden skulle ytterligare försämras, utvidga de förberedande arbetena

till att avse nya bansträckor och därigenom bereda sysselsättning åt

ytterligare ett antal arbetare. Med hänsyn till här anförda förhållanden anser

jag, efter att hava samrått med järnvägsstyrelsen, att anslaget å tilläggsstaten

bör anvisas med ett belopp av 5.5 miljoner kronor.

Vid ett anvisande av de här berörda anslagen torde erfordras, att styrelsen

medgives rätt att anställa ny arbetskraft vid dubbelspårsarbetena. Jag

förutsätter dock, att innan så sker järnvägsstyrelsen inleder ett sådant samarbete

med statens arbetsmarknadskommission, att arbetena bli ur arbetslöshetssynpunkt

utnyttjade så rationellt som möjligt. Dylikt samarbete torde

föf övrigt icke böra begränsas att gälla endast i fråga om dubbelspårsarbetena

utan även beträffande andra statens järnvägars arbeten, där ny arbetskraft

kan behöva anställas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Med hänsyn bland annat till vanskligheterna för det nedlagda kapitalets

förräntning har anläggningsverksamheten vid statens järnvägar under en

lång följd av år varit tämligen begränsad. I anslutning till frågan om fortsatt

elektrifiering vid statsbanorna framhöll emellertid 1936 års riksdag,

att dessa banors fortsatta tekniska utveckling ej borde få hållas tillbaka utav

avkastningskrav, inriktade på alltför kort sikt.

Under nuvarande krigsläge har statens järnvägars betydelse för hela landets

samfärdselväsen starkt framträtt. År 1940 är för statens järnvägars del

ett rekordår med en trafik vida överstigande högtrafikåren under världskriget

1914—1918. Överskottet, som år 1938 utgjorde 45.67 miljoner kronor

och år 1939 71.70 miljoner kronor, kan för år 1940 beräknas ökat till 92 miljoner

kronor.

Inemot 90 procent av denna statsbanetrafik framdrages numera över redan

elektrifierade banlinjer med dessas betydligt större trafikkapacitet och

dessas tillgång till elektrisk energi levererad från inhemska kraftverk till

i stort sett förkrigspris. Överhuvud måste järnvägselektrifieringen sägas ha

varit utav en avgörande betydelse, när det gällt att möta senaste tidens genom

de stora militärtransporterna ytterligare ökade påfrestningar inom landets

samfärdselväsen.

Vid bedömandet av frågan örn anslag till nya kapitalinvesteringar vid

statsbanorna måste emellertid hållas i minnet att järnvägsanläggningar äro

mer än vanligt konjunkturkänsliga företag och att skillnaderna mellan högoch

lågtrafikår äro mycket stora. Även örn man beaktar de särskilda krav,

som måste ställas på statsbanorna med hänsyn till den fortsatta försvarsberedskapen,

och även örn man förutsätter en gynnsam ekonomisk utveckling

efter en kommande fred böra alltså ej senaste tidens trafiksiffror tagas

som norm vid uppskattningen av de framtida trafikbehoven. Så synes

ej heller hava skett i fråga örn de anslagsäskanden, som i statsverkspropositionen

och i propositionen nr 2 förelagts riksdagen. I stort sett innebära de

allenast ett fullföljande av tidigare planer, utstakade med hänsyn till förkrigsårens

trafikutveckling.

Erinras må också att med hänsyn till den betydande materialåtgång och

de stora beställningar hos järn- och verkstadsindustrien, som ett bifall till

vissa av järnvägsstyrelsens förslag skulle medföra, yttrande över järnvägsstyrelsens

framställning infordrats från statens industrikommission, som i

utlåtande den 6 november 1940 ansett sig kunna i allt väsentligt lämna förslagen

utan erinran under förutsättning att tillräckliga leveranstider medgåves

vid kommande beställningar.

Vad angår de under nn förevarande punkt avsedda dubbelspårsarbetena

är programmet härför som synes rätt vittomfattande. Det avser en fortgående

utbyggnad av dubbelspår på linjerna Stockholm—Göteborg och

Malmö—Katrineholm under omkring 20 år och på sträckor av sammanlagt

570 kilometer för en kostnad, år 1939 beräknad till omkring 125 miljoner

kronor. Redan långt innan senaste tidens högtrafik satte in lia emellertid

olägenheterna av att dessa huvudlinjer alltjämt på stora delar endast äro en
-

Ulslcottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

kelspåriga framträtt alltmera kännbart. Av järnvägsstyrelsen har framhållits

som ett av fackmännen ofta påtalat sakförhållande, att de svenska

stambanelinjerna stå efter motsvarande trafikleder i utlandet där dubbelspår

hörde till standardutrustningen för huvudlinjerna.

Departementschefen har föreslagit, att det av järnvägsstyrelsen på nästa

års riksstat begärda anslagsbeloppet, 7 miljoner kronor, uppdelas så, att

4.5 miljoner kronor nu anvisas på riksstaten för rälsläggning m. m. av

vissa redan färdigterrasserade delsträckor, medan 2.5 miljoner kronor upptagas

å tilläggsstat såsom reservationsanslag (B). Därjämte äskas å tilläggsstaten

för ändamålet ytterligare 2.5 miljoner kronor. Utskottet finner en sådan

fördelning lämplig, då härigenom öppnas möjlighet att i den mån arbetsmarknadsläget

så påkallar igångsätta de ur materialkostnadssynpunkt

mindre krävande men ur sysselsättningssynpunkt mycket ändamålsenliga

förberedande arbetena med schaktning, bankfyllning, terrassering o. s. v.

utmed nya delsträckor.

Med tillstyrkande alltså av departementschefens förslag får utskottet under

nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000

kronor.

9:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 9, sid. 35—37) föreslagit

riksdagen att till Rälsulbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 4,400,000 kronor.

För att kunna tillgodose de successivt ökade kraven på statens järnvägar

beträffande driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre rullande

materiel ävensom fordonens jämna gång har det varit nödvändigt att i

betydande omfattning utbyta lättare spårmateriel mot tyngre. Detta har

skett, då på grund av förslitning behov av ersättning samtidigt förelegat.

Kostnaderna för spårutbytena hava därför också delvis bestritts av förnyelsefondsmedel.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

anslag å 3,200,000 kronor, vartill kommer en anslagsreservation å 500,000

kronor från föregående budgetår. För löpande regleringsperiod har vidare

för ändamålet av förnyelsefondsmedel anvisats ett belopp av 2,400,000 kronor.

De sålunda till förfogande stående medlen, tillhopa 6,100,000 kronor,

möjliggöra, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat, att ifrågavarande arbeten

under innevarande budgetår kunna bedrivas i normal utsträckning. Genom

den starkt ökade trafiken har det emellertid visat sig nödvändigt att arbetet

med utbyte av Täler i huvudspår och införande av en effektivare rälsbefästning

å huvudlinjerna under nästa regleringsperiod bcdrives i raskare

takt än hittills. Enligt vad styrelsen framhållit bör även beaktas, att statens

järnvägar under år 1940 erhållit en väsentligt ökad banlängd samt att en

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

viss ökning av material- och arbetspriser torde vara att förutse. Medelsbehovet

för den nya regleringsperioden beräknas därför till 7,000,000 kronor,

varav 2,600,000 kronor avses skola anvisas att utgå av förnyelsefondsmedel.

För rälsutbyten m. m. skulle enligt förevarande förslag för nästa budgetår

anvisas ett anslag å 4.4 miljoner kronor, vilket belopp med 700,000 kronor

överstiger beloppet av de riksstatsmedel, som stå till förfogande för ändamålet

under nu löpande budgetår. Med tillstyrkande av förslaget hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,400,000 kronor.

10:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit har (punkt

10, sid. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades i enlighet med en för riksdagen

framlagd plan för åvägabringande av en höjning av den tekniska standarden

hos vissa av statens järnvägars huvudlinjer ett anslag å 500,000 kronor

till diverse åtgärder för spårförstärkning. Härjämte anvisades för kalenderåret

1939 av driftmedel ett belopp av 1,100,000 kronor för samma ändamål.

För fortsättande av ifrågavarande arbeten, vilka avse förstärkningar

av banvallen, kurvrätningar och dylikt, begärde järnvägsstyrelsen för den

därpå följande regleringsperioden ett belopp av 2,100,000 kronor. Detta belopp

nedsattes till 1,600,000 kronor, varav 500,000 kronor beviljades å riksstaten

för budgetåret 1940/41 och 1,100,000 kronor anvisades att utgå av

driftmedel. Ett programenligt fortsättande av ifrågavarande arbeten, vilka

enligt vad departementschefen framhållit äro väl lämpade såsom arbetsobjekt

vid arbetslöshet, beräknas av järnvägsstyrelsen för nästkommande regleringsperiod

kräva en medelsanvisning av 2,100,000 kronor, varav 1,100,000

kronor föreslås skola utgå av driftmedel.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med järnvägsstyrelsens

av departementschefen förordade förslag för nästa budgetår uppföres

med ett från 500,000 till 1,000,000 kronor förhöjt belopp. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för sparförstärkning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Illo) Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pcnnfäktarcn i Stockholm.

Kungl. Majit bar (punkt 11, sid. 38—40) föreslagit riksdagen alt till Nybyggnad

å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1941/

42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

TJtskottet.

Å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptogs ett förskottsanslag av

o00,000 kronor för uppförande av en nybyggnad å den statens järnvägar tillhöriga,

i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Östra Järnvägsgatan belägna

tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm. Den sålunda beslutade nybyggnaden

är avsedd att ersätta den å ifrågavarande fastighet nu förefintliga

byggnaden. Vid beviljandet av angivna förskottsanslag, vilket återupptogs å

beredskapsstaten för budgetåret 1939/40, förutsattes därför de till 825,000

kronor beräknade kostnaderna för den nya byggnadens uppförande skola till

ett belopp av 325,000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel.

På grund av utvecklingen å arbetsmarknaden har departementschefen funnit

sig böra förorda, att de för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga

anslagsmedlen nu anvisas a riksstaten. Till följd av inträffade prisstegringar

a material samt höjda arbetslöner anses emellertid den ovan angivna kostnadssumman

böra uppräknas med omkring 25 procent eller till, i avrundat

tal, 1,025,000 kronor. I enlighet härmed begäres för ändamålet ett anslag å

700,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde böra anvisas å riksstaten

för nästa budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den

framlagda anslagsberäkningen, hemställer alltså,

att riksdagen må till Nybyggnad d tomten nr 3 i kvarteret

Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor.

12:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Kungl. Majit har (punkt 12,

sid. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Telefonledningar och kabelarbeten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

För fortsatt utveckling av statens järnvägars telefonnät har riksdagen

under en följd av år anvisat anslag. För vart och ett av budgetåren 1928/29

—1935/36 uppgick anslaget till 100,000 kronor. Med hänsyn till det starkt

framträdande behovet av åtskilliga nya telefonförbindelser, särskilt å norrlandslinjerna,

ökades anslaget för budgetåret 1936/37 med 100,000 kronor

till 200,000 kronor och anvisades med samma belopp för påföljande budgetår.

För budgetaret 1938/39 höjdes anslaget till 300,000 kronor för komplettering

av telefonförbindelserna å de med statens järnvägar under år 1937

införlivade enskilda järnvägarna, och förbudgetåret 1939/40 uppgick anslaget

till samma belopp. För nu löpande budgetår har anslaget uppförts med ett

till 220,000 kronor nedsatt belopp, vartill emellertid kommer en från föregående

budgetår kvarstående reservation å 80,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål äskas för nästa budgetår ett anslag å 700,000

kronor, vilket belopp med 400,000 kronor överstiger beloppet av de anslagsmedel,

som stå till förfogande för ändamålet under nu löpande budgetår.

Den begärda anslagshöjningen är i främsta rummet föranledd av nödvändig
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. 13

heten att komplettera de med statens järnvägar under år 1940 införlivade

enskilda järnvägarnas nuvarande telefonutrustning ävensom av det behov

att utbygga statens järnvägars redan hårt belastade telefonförbindelser, som

uppkommit i och med att angivna enskilda järnvägar införlivats med statsbanenätet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000

kronor.

13:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 41 och 42), som avser beviljande av medel

för utförande av elektriska belysningsanläggningar såväl å bangårdar och i

allmänna och tjänstelokaler som i personalens bostäder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 150,000

kronor.

14:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 14,

sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 980,000 kronor.

Under denna rubrik anvisade 1939 års lagtima riksdag ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor, varav 1,000,000 kronor avsågo kostnaderna för uppförande

av en ny omformarstation i Falköping jämte utrustning och 100,000

kronor diverse kompletteringsarbeten. Under samma anslagsrubrik anvisades

därefter för budgetåret 1940/41 ett anslag av 200,000 kronor. Med anslaget

är i huvudsak avsett att bestrida kostnaderna för — förutom vissa

kompletteringsarbeten å den elektriska utrustningen — anordnande av

skyddssektioner för den nya omformarstationen i Falköping.

Departementschefen har beträffande det för nästa budgetår äskade anslaget

å 980,000 kronor anfört följande:

Av järnvägsstyrelsens redogörelse torde framgå, att till följd av dels längden

av de elektrifierade bansträckor, som matas med elektrisk energi från omformarstationen

i Hallsberg, och dels den ökning av trafiken å dessa linjer

som ägt rum, belastningen å nämnda station numera nått en sådan storlek,

att anläggningen måste kompletteras med en ny omformarstation. Jag vill

därför tillstyrka, att det härför erforderliga beloppet, 600,000 kronor, anvisas

för nästa budgetår.

Belastningsökningen vid omformarstationen i Häggvik torde kunna antagas

i viss mån sammanhänga med de av kriget framkallade särskilda förhållandena

inom transportväsendet. I vilken takt ökningen kommer att fortsätta

är därför vanskligt att bedöma. Då arbetena emellertid tills vidare

endast avse utvidgning av själva byggnaden och därför äro lämpliga ur synpunkten

att bereda sysselsättning inom ett område, som svårt drabbats av

arbetslöshet, finner jag mig böra tillstyrka anvisande av det för omformar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

stationens utbyggnad erforderliga beloppet av 130,000 kronor. Då medel

böra finnas tillgängliga för de av järnvägsstyrelsen avsedda arbetena för

fortlöpande komplettering i övrigt av den elektriska utrustningen förordar

jag jämväl, att de av järnvägsstyrelsen för ändamålet äskade medlen, 250,000

kronor, anvisas för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle anslaget till anläggningar

för elektrisk tågdrift för nästa budgetår anvisas med ett sammanlagt belopp

av 980,000 kronor.

Utskottet. Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

980,000 kronor.

15:o) Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg. Kungl. Maj:t har (punkt

15, sid. 44—47) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av huvudverkstaden

i Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 775,000

kronor.

Statens järnvägars nuvarande huvudverkstad i Göteborg, vilken uppfördes

under åren 1927 och 1928 och närmast är avsedd för reparation och underhåll

av godsvagnar, var ursprungligen beräknad för en kapacitet av 2,300

behandlade fordon per år. Kapaciteten har emellertid efter hand undergått

en stark ökning. Sålunda uppgick kapaciteten vid verkstaden redan under

år 1937 till cirka 5,800 behandlade fordon per år. Denna ökning av verkstadens

kapacitet, vilken skett utan utvidgning av de ursprungliga lokalerna,

har medfört, att underhållet av godsvagnar, vilket före år 1927 helt eller

delvis sysselsatte sju av statens järnvägars huvudverkstäder och sex driftverkstäder,

kunnat helt förläggas till huvudverkstäderna i Göteborg och

Bollnäs.

Godsvagnsverkstaden i Göteborg har emellertid numera visat sig vara för

trång för att i sitt nuvarande skick — jämte Bollnäsverkstaden — kunna

verkställa allt fortlöpande underhåll å statens järnvägars godsvagnpark.

Trångboddhet har framför allt gjort sig kännbar i maskinverkstaden. Erforderlig

utökning av denna skulle enligt föreliggande förslag beredas genom

utflyttning av smedja, gjuteri och ångcentral till en fristående byggnad,

vilken föreslås skola uppföras för en kostnad av 775,000 kronor.

Utskottet. Behovet av en utvidgning av statens järnvägars vagnreparationsverkstad

i Göteborg torde få anses ofrånkomligt efter den omfattande nyanskaffning

av godsvagnar, som beslutats av statsmakterna under de senaste åren. Med

tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av huvudverkstaden i

Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 775,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

16:o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Kungl. Majit har (punkt

16, sid. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av banan Långsele—Boden

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

15,000,000 kronor.

Elektrifieringen av norra stambanan har under de senaste åren avslutats

å linjen till Långsele. Enligt beslut av 1939 och 1940 års lagtima riksdagar

skall den elektriska driften utsträckas upp till Boden, där direkt anslutning

vinnes med den redan tidigare elektrifierade riksgränsbanan.

Enligt planen skulle elektrifieringen av delsträckorna söderifrån räknat

vara fullbordad:

Långsele—Mellansel ( 91 km).............. 1 oktober 1940.

Mellansel—Vännäs (120 » ).............. 1 februari 1941.

Vännäs—Boden (287 » ).............. 1 januari 1942.

(498 km)

Erinras må, att elektriska driften numera kunnat öppnas ända upp till

Vännäs samt att ifrågavarande elektrifiering jämväl i övrigt beräknas kunna

planmässigt fortgå.

Enligt den för 1940 års lagtima riksdag framlagda kostnadsberäkningen

skulle elektrifieringen Långsele—Boden draga ett kapitalutlägg av tillhopa

39 miljoner kronor. Härav har riksdagen anvisat 8 miljoner kronor å riksstaten

för budgetåret 1939/40 och 16 miljoner kronor för nu löpande budgetår.

Framställning göres nu om anvisande av det belopp, som erfordras utskottet.

för att slutföra elektrifieringen Långsele—Boden under förutsättning att

ytterligare kostnadsökningar icke tillkomma. Utskottet tillstyrker, att det

begärda beloppet, 15 miljoner kronor, anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Elektrifiering av banan Långsele—

Boden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000,000 kronor.

17:o) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, sid. 49) om beräknande av ett anslag på 15,000,000 kronor

till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande,

vilket härigenom

anmäles.

18:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt

18, sid. 49 och 50) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

järnvägar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat anskaffning

av flyttbara omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna

samt reparation av avställda ånglok — har för budgetåret

1938/39 och senare budgetår anvisats sammanlagt 10,550,000 kronor. Till

dessa åtgärders fullföljande beräknas nu ytterligare åtgå 2,750,000 kronor,

varav 1,500,000 kronor nu begäras å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

19:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 19, sid. 50 och 51) föreslagit riksdagen att såsom Dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande ändamål har utgått under en följd av år. Anslaget

har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas tillgängliga för utförande

av den mängd av mindre arbeten och anordningar av skilda slag,

som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag

som statens järnvägar eller som där med teknikens utveckling ur driftekonomisk

synpunkt äro motiverade och önskvärda.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp, 1 miljon kronor, hemställer,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

20:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Maj:t har (punkt 20, sid. 51 och 52)

föreslagit riksdagen att till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Anskaffningen av statens järnvägars elektriska lokomotiv har i regel skett

i samband med företagna elektrifieringar, varvid kostnaderna belastat de för

dessa anvisade anslagen. I den mån den ökade trafiken och en därav betingad

utökning av tågplanen nödvändiggjort inköp av ytterligare lokomotiv

utöver i respektive elektrifieringsprogram upptagna, hava emellertid även

särskilda anslag för detta ändamål anvisats, nämligen för budgetåret 1936/37

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

1,650,000 kronor, för budgetåret 1938/39 1,800,000 kronor och för budgetåret

1940/41 1,500,000 kronor.

Till motivering av nu föreliggande framställning örn anskaffning av ytterligare

ett antal elektriska linjelok har departementschefen anfört följande:

Det senaste årets starka trafikökning å statens järnvägar torde i huvudsak

bero på de särskilda förhållanden, som det pågående kriget framkallat.

Sannolikt kommer trafiken — örn icke förr så efter krigets slut — att åter

nedgå och trafikutvecklingen därefter att försiggå i ungefär samma tempo

som före kriget. Att anpassa lokparken till det senaste årets trafikomfattning

skulle därför innebära en påtaglig risk för överdimensionering av dragkraften.

Å andra sidan synes det vara av den största betydelse, att statens järnvägar

under innevarande kritiska period kunna tillfredsställa de mycket stora

krav, som ställas å desamma. Risken för en överinvestering av kapital i elektriska

lok torde också, under förutsättning att elektrifieringen av järnvägsnätet

kommer att fortsätta, kunna motverkas genom begränsningar i framtida

nyanskaffning av elektrolok i samband med elektrifieringarna. Vanligen

ingå nämligen i anslagen till elektrifiering av en viss linje även medel till elektriska

lokomotiv, som skola ersätta de ånglok, varmed driften å linjen tidigare

upprätthållits. Skulle nyanskaffningen visa sig ha varit för stor, torde

sålunda en utjämning kunna ske genom en reducering av de av den fortsatta

elektrifieringen eljest betingade lokbeställningarna.

För att — såsom järnvägsstyrelsen framhållit — möjliggöra en någorlunda

tillfredsställande trafikdrift, särskilt i vad avser de ur försvars- och folkförsörjningssynpunkt

mest angelägna transporterna, torde det vara nödvändigt

med den föreslagna nyanskaffningen av ytterligare ett 20-tal elektriska

linjelok för en beräknad kostnad av 7.5 miljoner kronor. Härefter kommer

antalet elektrolok vid statens järnvägar att uppgå till omkring 480. Begynnelseanslag

till nyanskaffningen torde böra anvisas med det av Kungl.

Maj:t äskade beloppet, 2.5 miljoner kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Elektriska lokomotiv för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

21 :o) Rälsbussar. Kungl. Majit har (punkt 21, sid. 53) föreslagit riksdagen

att till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,400,000 kronor.

Kostnaderna för anskaffande av rälsbussar vid statens järnvägar liava hittills,

bortsett från ett å riksstaten för budgetåret 1938/39 beviljat anslag å

700,000 kronor till rälsbussar för vissa införljvade enskilda järnvägar, belastat

statens järnvägars förnyelsefond. För att möjliggöra ett ökat införande

av den ur företagsekonomisk synpunkt fördelaktiga driftform, som rälsbussdriften

utgör särskilt å relativt svagt trafikerade linjer, skulle enligt föreliggande

förslag medel anvisas å riksstaten för anskaffande av ytterligare

ett tjugutal rälsbussar — anordnade för gengasdrift — ävensom ett tiotal

släpvagnar.

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. G sand. Nr 9. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

22:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 22, sid. 53—

55) föreslagit riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.

Anskaffningen av person- och resgodsvagnar har under senare år ägt rum

i enlighet med uppgjorda flerårsplaner, och inköpens finansiering har skett

med lika fördelning av de erforderliga medelsanvisningarna å riksstaten och

å statens järnvägars fömyelsefond. I anslutning till den senast uppgjorda anskaffningsplanen,

avseende budgetåren 1937/38—1941/42, begärdes för innevarande

budgetår av järnvägsstyrelsen ett riksstatsanslag å 3.5 miljoner kronor.

Anslaget uppfördes emellertid med ett till 2.5 miljoner kronor nedsatt

belopp. Av fömyelsefondsmedel anvisades för år 1940 likaledes endast 2.5

miljoner kronor i stället för av järnvägsstyrelsen begärda 3.5 miljoner kronor.

På grund av denna begränsade medelsanvisning samt inträffade prisstegringar

hava under nu löpande budgetår kunnat beställas endast 54 vagnar

i stället för det antal av omkring 80, som järnvägsstyrelsen beräknat

vara behövligt. Även under nästföregående budgetår erhölls på grund av

prisstegringen ett mindre antal vagnar än som ursprungligen beräknats. Då

persontrafiken samtidigt befunnit sig i en oavlåtlig stark stegring, har, enligt

vad järnvägsstyrelsen framhållit, följden blivit en synnerligen kännbar brist

på personvagnsutrymme. Till belysande av detta förhållande har järnvägsstyrelsen

meddelat, att från år 1930 till år 1937 antalet resande i tredje klass

stigit med 43 procent, medan antalet sittplatser endast ökat med 19 procent,

samt att motsvarande tal för år 1939 äro 63 respektive 26 procent.

En icke oväsentlig utökning av personvagnparken torde såsom departementschefen

framhållit få anses erforderlig. Utskottet tillstyrker, att ett belopp

av 12 miljoner kronor i enlighet med järnvägsstyrelsens av departementschefen

förordade förslag ställes till förfogande för ändamålet under

nästa regleringsperiod. Angivna belopp beräknas av järnvägsstyrelsen förslå

till anskaffning av ett 50-tal tredjeklassvagnar för fjärrtrafiken och 5 stycken

kombinerade andra- och tredjeklassvagnar ävensom 25 stycken resgodsvagnar

samt ett 30-tal lokaltågsvagnar av den nya lättare konstruktionen. Då

den nu ifrågasatta stora anskaffningen till övervägande del är betingad av inträdd

trafikökning, torde i enlighet med vad som föreslagits endast en fjärdedel

av det för ändamålet begärda beloppet eller 3 miljoner kronor böra anvisas

att utgå ur fömyelsefondsmedel. Å riksstaten för nästa budgetår bör

alltså för ändamålet beviljas ett anslag å 9 miljoner kronor.

Departementschefen har ansett det böra övervägas, huruvida icke den be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

räknade kostnaden per vagn kan nedbringas genom en förenkling av vagnarnas

inredning och utstyrsel. Alt krisläget med därav föranledda prisstegringar

och anskaffningssvårigheter kan nödvändiggöra vissa förenklingar, finner

visserligen utskottet naturligt. Om man ser frågan på mera lång sikt och

dessutom tar i betraktande den konkurrens från andra trafikmedel, som väl

omsider ånyo skall återkomma, måste det dock framstå som önskligt ej endast

att statens järnvägars standard i möjligaste mån upprätthålles utan

även att nya tekniska förbättringar alltjämt genomföras.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Person- och resgodsvagnar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 9,000,000

kronor.

23:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 23, sid. 55—58) föreslagit

riksdagen att till Godsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor.

För anskaffning av godsvagnar ha under de senaste åren beviljats följande

belopp, nämligen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

3,800,000 kronor, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 sammanlagt

11,625,000 kronor samt å riksstaten för budgetåret 1940/41 2,500,000

kronor. I det nämnda å tilläggsstat anvisade beloppet å 11,625,000 kronor

ingå dels 1,375,000 kronor till anskaffande av tankvagnar, dels 2,750,000

kronor för inköp från utlandet av ett antal stora, 4-axliga vagnar. Resten

av anslaget har avsetts för anskaffning av inom landet tillverkade godsvagnar

av standardmodell.

Delvis har denna stora anskaffning — vilken omfattar omkring 1,775 vagnar,

motsvarande cirka 10 procent av vagnbeståndet den 1 januari 1939 —

varit motiverad av den normala trafikens utveckling, men till större delen

har den föranletts av de onormala förhållanden på transportmarknaden, som

uppstått efter krigsutbrottet och alltjämt råda. Trots den betydande utökningen

av godsvagnparken är emellertid denna alltjämt otillräcklig för att

medgiva den stora trafikens avveckling på ett tillfredsställande sätt. Underskottet

å erforderliga godsvagnar har sålunda enligt de av järnvägsstyrelsen

lämnade uppgifterna under tiden från och med september månad 1939

till och med samma månad 1940 uppgått till i medeltal över 2,000 vagnar per

dag. Bland orsakerna till denna allvarliga disproportion mellan tillgång och

efterfrågan å godsvagnar framhåller departementschefen de omfattande

bränsletransporterna samt transporterna för militära ändamål, ävensom det

förhållandet, att ett antal godsvagnar för närvarande går i utländsk trafik

för att underlätta koltransporterna till Sverige.

I anslutning härtill har departementschefen till närmare motivering av

föreliggande förslag örn anskaffande av ytterligare ett 1,000-tal godsvagnar

anfört följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Det är givet, att den senaste tidens starka trafikökning är av övergående

slag. Å andra sidan är det i nuvarande läge omöjligt att förutsäga, huru

länge de onormala förhållandena inom transportväsendet komma att råda.

För min del anser jag försiktigheten böra bjuda, att nian vid bedömandet

av frågan örn en ytterligare nyanskaffning av godsvagnar utgår från att någon

större förändring i läget icke är att förutse inom en nära framtid. Med

hänsyn till den stora betydelsen av att statens järnvägar kunna på ett i stort

sett tillfredsställande sätt lösa de svåra transportproblem, inför vilka de

ställas under nuvarande krisförhållanden, anser jag mig därför ej böra

motsätta mig bifall till järnvägsstyrelsens förslag om anskaffning av ytterligare

godsvagnar. Enligt detta skulle anskaffningen omfatta omkring 1,000

vagnar för en beräknad kostnad av något över 12 milj. kronor. Det synes

mig böra här framhållas, att den risk för en överdimensionering av godsvagnparken

i förhållande till anspråken under normala förhållanden, som denna

ytterligare anskaffning onekligen måste anses innebära, kan förväntas bliva

reducerad i den mån som enskilda järnvägar införlivas med statsbanenätet.

Hos åtskilliga enskilda järnvägar torde nämligen för närvarande föreligga

ett avsevärt behov av att ersätta äldre, i det närmaste uttjänta godsvagnar

med nya av modeim konstruktion.

Utskottet får under hänvisning till vad departementschefen sålunda anfört

tillstyrka föreliggande förslag om anskaffning av ytterligare ett 1,000-tal

godsvagnar för en beräknad kostnad av 12.1 miljoner kronor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag torde vidare ett belopp av 1.5 miljon kronor böra ställas

till förfogande för förstärkning av kylvagnparken, vilken förstärkning

är påkallad bland annat av de på senaste tiden genomförda statsförvärven

av enskilda järnvägar. Angivna två anslagssummor, vilka uppgå till sammanlagt

13.6 miljoner kronor, anses till ett belopp av 3.6 miljoner kronor utgöra

normal ersättningsanskaffning och böra alltså till denna del utgå av förnyelsefondsmedel.

I enlighet härmed bör, i överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag, å riksstaten anvisas ett anslag å 10 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen må till Godsvagnar för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

24:o) Ny tågfärja. Kungl. Majit har (punkt 24, sid. 58—60) föreslagit

riksdagen att till Ny tågfärja för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Med hänsyn till det mindre goda skick, vari tågfärjan Malmö för närvarande

befinner sig, torde denna troligen icke kunna godkännas för trafik under

någon längre tid framåt. Härtill kommer, att fartyget, som är 40 år gammalt,

till sin konstruktion är omodernt och mindre ändamålsenligt, varjämte

det är för svagt för överförande av nu förekommande tyngre person- och

resgodsvagnar. Byggandet av en ny tågfärja torde därför icke längre böra

uppskjutas.

Det av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget till ersättningsbyggnad giver

mig icke anledning till erinran. Enligt detsamma skulle den nya färjan bliva

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

något större än den gamla och erhålla en något högre fart. Kostnaden är

beräknad till omkring 4 milj. kronor. Järnvägsstyrelsen har förutsatt, att av

detta belopp hälften skulle utgå av å riksstaten i vanlig ordning anvisade

medel och återstoden täckas av förnyelsefondsmedel. Med hänsyn till vad

riksräkenskapsverket anfört rörande förnyelsefondens ställning, såvitt avser

medel för tågfärjorna, kan jag icke biträda järnvägsstyrelsens förslag örn

sättet för finansieringen av byggnadskostnaderna utan jag finner mig i likhet

med riksräkenskapsverket böra förorda, att hela det erforderliga beloppet,

4 milj. kronor, täckes av medel, anvisade å kapitalbudgeten.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny tågfärja för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

25:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Majit har

(punkt 25, sid. 60—62) föreslagit riksdagen att till Anläggningar och förlag

för automobiltrafik för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

Till anläggningar och förlag för automobiltrafik har riksdagen hittills,

med början budgetåret 1935/36, anvisat tillhopa 12.4 miljoner kronor, vilka

medel i främsta rummet avsetts för inköp av automobillinjer men även tagits

i anspråk för uppförande av garagebyggnader och andra för driften erforderliga

fasta anläggningar vid redan förvärvade billinjer ävensom för inköp

av motorfordon för dylika linjer.

Ett belopp av 800,000 kronor anses av järnvägsstyrelsen böra stå till förfogande

under nästa budgetår för tillgodoseende av det behov av ökade garageoch

verkstadsutrymmen, som föranletts bland annat av övergången till gengasdrift.

Av angivna belopp skulle emellertid enligt föreliggande förslag

endast hälften behöva anvisas å riksstaten. Å förevarande anslag kvarstår

nämligen av medel, som avsetts för förvärv av enskilda biltrafikföretag, en

behållning av i runt tal 600,000 kronor, vilken föreslås skola till ett belopp

av 400,000 kronor få disponeras under nästa budgetår för garage- och verkstadsbyggnader.

Återstoden av nämnda anslagsreservation förutsättes skola

få disponeras för samma ändamål under nu löpande budgetår.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar och förlag för automobiltrafik

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Statens vattenfallsverk.

26:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 26, sid.

67 och 68) föreslagit riksdagen att till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Såsom allmän inledning till de för statens vattenfallsverk föreslagna kapitalinvesteringarna

har departementschefen (sid. 63—67) erinrat, att vattenfallsstyrelsen

i säx-skilda skrivelser den 30 september 1940 framlagt förslag

örn beredande av anslag till kraftstationsföretag, vattenregleringar och distributionsanläggningar

m. m. för budgetåret 1941/42 samt att de begärda beloppen

uppgå till sammanlagt 22,500,000 kronor, under det att till motsvarande

ändamål å riksstaten för innevarande budgetår anvisats tillhopa

26,380,000 kronor.

I anslutning härtill har departementschefen anfört bland annat följande:

De av vattenfallsstyrelsen nu framlagda anslagsäskandena innebära i huvudsak

ett fullföljande av de tidigare framlagda arbetsplanerna, dock att

Torpshammarbygget skulle utföras i något långsammare takt än som förutsattes

på nyåret 1940. Vid den sålunda avsedda nybyggnadsverksamheten

skulle enligt den förut återgivna tabellen rörande kraftbalansen krafttillgången

bliva riklig vid en utveckling, som ansluter sig till den av vattenfallsstyrelsen

år 1938 gjorda fredsprognosen. Under antagande av fortsatt

krig utanför Sverige och en i anledning därav minskad export och import

skulle krafttillgången kunna förväntas bliva tillräcklig, dock att vid exceptionellt

torrår densamma troligen bleve något knapp.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag det av synnerlig vikt, att statens

vattenfallsverk är i stånd att upprätthålla en god kraftförsörjning inom landet.

Vid bedömandet av frågan om omfattningen av det arbetsprogram under

nästa budgetår, som härför erfordras, anser jag skäl tala för att man

utgår från, att den allmänna situationen politiskt och ekonomiskt sett då

kommer att i stort sett överensstämma med den nu rådande. Enligt styrelsens

nyss återgivna beräkningar rörande kraftbalansen under olika förutsättningar

skulle ett utbyggnadsprogram av den omfattning styrelsen förordat

kunna antagas bliva tillräckligt för att tillgodose det kraftbehov, som

kan förväntas föreligga under den förut antagna situationen. Jag finner

därför icke anledning att frångå de förslag beträffande kapitalinvesteringar

i statens vattenfallsverk, som vattenfallsstyrelsen nu framlagt. Skulle en

annan situation inträda än den som här förutsattes och skulle detta motivera

en ökning eller minskning av arbetsprogrammet, torde en revidering av detta

få ske.

Rörande den elektriska kraftproduktionen i Sverige under åren 1938—

1940 och förbrukningen av elektrisk energi under tiden kring och efter krigsutbrottet

har utskottet från vattenfallsstyrelsen inhämtat följande uppgifter:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

År

Kraftproduktion vid

Statens vattenfallsverk

(MkWh1)

Total kraftproduk- tion i landet

(MkWh1)

1932

1,587

4,903

1938

2,761

8,162

1939

3,033

9,048

1940

3,090

c:a 9,000

Under månaderna före krigsutbrottet år 1939 steg belastningen mycket

hastigt uppåt. Denna belastningsstegring fortsatte efter krigsutbrottet och i

slutet av februari månad 1940 noterades den hittills högsta belastningen.

Till följd av stängningen av handelsvägarna västerut i början av april 1940

minskade industrierna, speciellt trä- och cellulosaindustrierna, sitt uttag och

kraftproduktionen sjönk kraftigt ned. Under höstens lopp har en återhämtning

skett och belastningen är återigen i stigande. I början av 1941 har det

noterats belastningsvärden, som endast obetydligt understiga fjolårets rekordvärden.

Vidare har från vattenfallsstyrelsen lämnats följande sammanställning

över tidpunkterna för vissa nya kraftverksbyggnaders tagande i drift. Sammanställningen

är i allt väsentligt grundad på uppgifter, som redan i olika

sammanhang kommit till offentligheten.

Nya utbyggnader (redan färdigställda samt under arbete):

Ungefärlig

Station och aggregat Tidpunkt för igångsättning av driften maxiraieffekt

(kilowatt)

Stadsf orsén G2 1 november 1939.......................... 40,000

» G 2 mars 1940.............................. 40,000

Porjus G 8 årsskiftet 1940/41 ...................... 28,000

Hissmofors G 2 oktober 1941 .......................... 12,000

Hojum (Trollhättan) G 1 slutet av 1941.......................... 44,000

Kattstrupeforsen G 1 » » » .......................... 18,000

Hissmofors G 3 början av 1942 ........................ 12,000

Kattstrupeforsen G 2 april 1942.............................. 18,000

Hojum G 2 oktober 1942 .......................... 44,000

Torpshammar G 1 sommaren eller hösten 1943 ............ 45,000

För byggande av ny kraftstation vid Hojurns varp i Trollhättan har riksdagen

hittills anvisat tillhopa 10,000,000 kronor. Den nya stationen, med vilken

är avsett att utnyttja den ökade vattenmängd, som efter Vänerns reglering

kan uttagas vid Trollhättan, förutsättes vid full utbyggnad skola utrustas

med tre maskinaggregat men skall nu till en början förses med endast

två aggregat. Kostnaderna för det sålunda beslutade första byggnadsstadiet

skulle enligt beräkningar, framlagda för 1940 års lagtima riksdag, uppgå till

sammanlagt 15,220,000 kronor. På grund av därefter inträffade prisstegring
-

1 Miljoner kilowattimmar.

2 G = generator. Ett aggregat utgöres av generator jämte vattenturbin.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ar beräknas emellertid numera kostnaden för kraftstationen komma alt exklusive

kostnaden för försvarsanordningar uppgå till 17,800,000 kronor.

För täckande av den i anledning av prisstegringarna intill den 1 juli 1941

uppkomna fördyringen av arbetena å kraftstationen begäres å tilläggsstat II

till riksstaten för löpande budgetår ett anslag å 1,500,000 kronor.

Utskottet. Förbrukningen av elektrisk kraft inom riket visade under åren närmast

före krigsutbrottet — som en naturlig följd av de rådande goda konjunkturerna

en mycket kraftig stegring. Tack vare Vänerns reglering, de ävenledes

på senare tid utförda kraftverksarbetena vid Trollhättan, Vargön och

Motala samt den stora stamlinjeledningen från Porjus till Västerås och till

det mellansvenska centralblocket kunde dessa ökade krav på elektrisk kraft

tillgodoses. För de statliga kraftverkens del, liksom ock för landet i dess helhet,

visa ovan anförda siffror inemot en. fördubbling av kraftproduktionen

under tiden från år 1932.

Redan före krigsutbrottet förutsågs att detta skulle medföra stegrade behov

av elektrisk energi. I sitt utlåtande nr 69 till 1939 års lagtima riksdag

ansåg sig sålunda statsutskottet — med tanke närmast på de stora kraftbelopp,

som en inhemsk tillverkning av konstgödselmedel krävde — böra fästa

uppmärksamheten på kraftfrågornas egenskap av angelägna beredskapsproblem.

Utbyggnaderna av ett flertal betydande kraftverk pågingo i påskyndad

takt vid krigsutbrottet och ytterligare anslag för ändamålet anvisades vid urtima

riksdagen 1939 och lagtima riksdagen 1940. Redan mot slutet av år 1939

kunde igångsättningen av det första maskinaggregatet vid Stadsforsen äga

rum och det andra av dessa aggregat togs i bruk under våren 1940. På grund

av den stora kraftförbrukning, som inträdde i samband med kriget, var krafttillgången

under vintern 1939—1940 knapp. Vanskligheterna skärptes också

av den osedvanligt begränsade vattentillgången under hösten 1939. En värdefull

anordning för att underlätta krafthushållningen var dock den gemensamma,

även de kommunala och enskilda företagen omfattande driftsledning,

som, förlagd till vattenfallsstyrelsen i Stockholm, trädde i verksamhet

i och med krigsutbrottet.

För den närmaste framtiden te sig utsikterna för kraftförsörjningen mera

gynnsamma. Nederbördsförhallandena under år 1940 ha sålunda ur kraftverkssynpunkt

varit goda. En medverkande fördelaktig faktor har också

varit de provisoriska vattenregleringarna som efter krisens inträde kunnat

genomföras tack vare en beslutad ändring i vattenrättslagstiftningen. Trävaruindustrien

och vissa andra exportindustrier ha dessutom nödgats nedskära

sin tidigare förbrukning. Förutom det nya aggregatet nr 8 i Porjus

som kunnat tagas i bruk vid senaste årsskiftet kan man dessutom räkna

med att i år och under år 1942 ytterligare nya anläggningar skola bliva färdiga.

I oktober innevarande år beräknas aggregat nr 2 i Hissmofors komma

i gång och enligt uppgjorda planer skola därefter i slutet av år 1941 den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

nya stationen vid Trollhättan och aggregat nr 1 vid Kattstrupeforsen bliva

driftfärdiga.

Vad nu i statsverkspropositionen äskats innebär, såsom departementschefen

erinrar, i huvudsak allenast att byggnadsprogrammet sådant detsamma

framlagts vid 1939 års urtima och 1940 års lagtima riksdagar fullföljes,

dock att Torpshammarbygget utföres i något långsammare takt än som förutsattes

vid 1940 års lagtima riksdag. Mot detta fortsatta byggnadsprogram,

som bygger på den förutsättningen att landet även på kraftförsörjningens

område skall göra sig berett att möta de ökade vanskligheter, som kunna

uppkomma om kriget fortsätter, har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Vikten av att kunna tillgodose energibehoven från inhemska kraftkällor

har självfallet växt i den mån avspärrningsläget förvärrats. Uppenbarligen

kan emellertid, såsom redan 1940 års lagtima riksdag framhöll, en

omkastning i det internationella läget komma att starkt inverka även på

kraftförsörjningsområdet, något vartill hänsyn framdeles kan få komma

att tagas vid planernas fullföljande. En faktor att räkna med är också den

fördyring, som ej kan undvikas vid kraftverksbyggenas fullbordan i påskyndad

takt under nuvarande kris- och dyrtid.

Vad angår den nya kraftstationen i Trollhättan erfordras enligt föreliggande

förslag ett anslag av 5 miljoner kronor för nästa budgetår för att

denna kraftstation i enlighet med tidigare för riksdagen framlagd plan skall

i slutet av år 1941 kunna bliva färdigställd med det ena av de två aggregat,

som till en början avses skola installeras i stationen. Med tillstyrkande av

förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny kraftstation i Trollhättan för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

27:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Maj:t har (punkt 27, sid.

68—71) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Till ifrågavarande kraftstation, vilken anlägges vid Torpshammarfallen i

Gimån omedelbart ovan Gimåns inflöde i Ljungan och kommer att erhålla

en fallhöjd av 127.5 meter, har riksdagen hittills anvisat tillhopa 7.8 miljoner

kronor. Kostnaden vid nu rådande prisläge för anläggningen med vattenbyggnader

för två maskinaggregat men med endast ett aggregat installerat

och exklusive försvarsanläggningar beräknas till 24.6 miljoner kronor

med följande fördelning:

Dammbyggnad .......................................... 2,970,000

Maskinstation inkl. intag, omlastningshall och tubschakt samt

traverser, hissar m. lii................................... 4,730,000

Avloppstunnel inklusive sänken och utjämningsgalleri samt

rensningar vid utloppet ................................ 7,390,000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Maskinell utrustning:

Turbin nied tub och avstängningsorgan .................. 1,400,000

Generator, transformator och ställverksutrustning .......... 2,430,000

Ställverksområde ........................................ 360,000

Vägar, broar och transportanordningar .................... 340,000

Permanenta och provisoriska husbyggnader .................. 360,000

Kostnader förorsakade av uppdämningen, markskador och diverse

kostnader ........................................ 540,000

Andel i åtgärder för flottningen ............................ 600,000

Administration och diverse .................... 3,480,000

Summa kronor 24,600,000.

Angivna kostnadssumma å 24.6 miljoner kronor anses motsvara ett

förkrigspris av 19.7 miljoner kronor. För täckandet av den fördyring, som

beräknas falla på tiden intill den 1 juli 1941, begäres å tilläggsstat II till riksstaten

för löpande budgetår ett anslag å 1 miljon kronor.

Utskottet. Arbetena å kraftstationen vid Torpshammar förutsattes vid beviljande av

anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår skola påskyndas

så, att anläggningen kunde bliva färdigställd med ett maskinaggregat

redan under budgetåret 1942/43. Anläggningsarbetena anses emellertid numera

med hänsyn till ovissheten rörande kraftavsättningen böra bedrivas

i sådan takt, att kraftstationen kan tagas i bruk med ett aggregat först i

slutet av år 1943. För genomförande av den sålunda modifierade arbetsplanen

erfordras för nästa budgetår ett anslag å 6 miljoner kronor. Utskottet

tillstyrker, att detta belopp ställes till förfogande, samt hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftstation vid Torpshammar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor.

28: o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem.

Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 71—73) föreslagit riksdagen att till Reglering

av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Efter medgivande av 1937 års riksdag har vattenfallsstyrelsen träffat

avtal angående förvärv av viss vattenrätt i Gimån och Ljungan m. m. Enligt

detta avtal — varigenom staten bland annat förvärvat de s. k. Torpshammarfallen,

vilkas utbyggande behandlas under nästföregående punkt i

detta utlåtande — skola kronan och säljarna samarbeta för genomförande

av årsreglering av vattenavrinningen i Gimån genom inrättande och utnyttjande

av regleringsmagasin såväl i Holmsjön och Leringen som i ovanför

liggande sjöar. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom årskostnaderna

för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till 85

procent och av säljarna till 15 procent.

Sedan de för täckande av statens andel i kostnaderna för Holmsjöns reg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

tering erforderliga medlen, 900,000 kronor, anvisats genom anslag å riksstaterna

för budgetåren 1938/39 och 1939/40, beviljades för budgetåret 1940/

41 ett anslag å 200,000 kronor för påbörjande av arbetena för Leringens

reglering. Framställning göres nu om anslag å riksstaten för nästa budgetår

för fortsättande av arbetena å sistnämnda reglering. Med hänsyn till

sambandet mellan de två regleringsföretagen föreslås anslaget skola i riksstaten

uppföras såsom beviljat för båda regleringarna.

Kostnaderna för regleringen av ifrågavarande två sjöar beräknas tillsammantagna

komma att uppgå till omkring 5 miljoner kronor, varav hittills

anvisats tillhopa 1.1 miljon kronor. För regleringsarbetenas fortsättande

torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra anvisas ett anslag örn 2

miljoner kronor å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Reglering av Holmsjön och Leringen

i Ljungans vattensystem för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

29:o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och

mindre rcgleringsförctag. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 74—76) föreslagit

riksdagen att till Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar

och mindre regleringsföretag för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten funnits uppfört ett anslag

till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar. Med anslaget,

som stått till Kungl. Majits disposition, har avsetts att möjliggöra

mindre utvidgningar och nyanläggningar utan att medel för varje särskilt

fall skulle behöva äskas av riksdagen. För ändamålet har för budgetåret

1940/41 beviljats ett belopp av 800,000 kronor. Utskottet tillstyrker, att

anslaget, som framdeles torde böra få tagas i anspråk även för mindre regleringsföretag,

å riksstaten för nästa budgetår uppföres med ett till 1 miljon

kronor förhöjt belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må lill Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

30:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 76—81) föreslagit

riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor.

Till distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk har riksdagen för budgetåren 1935/36—1940/41 anvisat

Utskottet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

respektive 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor, 6,775,000 kronor, 9,000,000

kronor, 10,700,000 kronor och 12,500,000 kronor. Den fortgående anslagsstegringen

hänför sig bland annat till den fortsatta järnvägselektrifieringen,

som krävt utvidgningar av kraftöverförings- och transformeringsanläggningarna.

Även för den allmänna distributionen har emellertid fordrats avsevärt

högre belopp än tidigare på grund av den ökade kraftavsättningen samt

stegrade anspråk i fråga örn avbrottsfri drift, vilket nödvändiggjort kostnadskrävande

förbättringar m. m. Av det för budgetåret 1940/41 anslagna

beloppet hava 1,000,000 kronor anvisats å tilläggsstat. Tilläggsanslaget är

avsett att användas till kostnader för framdragande av kraftledningar till

vissa militärförläggningar.

Anslagsbehovet under nästa budgetår för distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten har av vattenfallsstyrelsen beräknats sålunda:
Transformatorstationer

för 132 kV i Bastuträsk och Älvsby för

järnvägselektrifiering .................................... 1,390,000

Två nya transformatorer i Hissmofors sekundärstation. Totalkostnad

ovan angiven till 580,000 kronor. Utöver i sammanställning

I upptaget belopp erfordras för budgetåret 1941/42 återstoden .. 355,000

Stakningsarbeten för ny stamlinje för 220 kV Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal.

För budgetåret 1941/42 erfordras ........ 100,000

Ny transformator 60,000 kVA 220/132 kV i Stadsforsen. Totalkostnad

ovan angiven till 1,060,000 kronor. Utöver i sammanställning

I upptaget belopp erfordras för budgetåret 1941/42 återstoden

................................................. 760.000

Ny transformator 120,000 kVA 220/132 kV i Finnslätten, sedermera

Hallsberg. Totalkostnad ovan angiven till 1,400,000 kronor. Utöver

i sammanställning I upptaget belopp erfordras för budgetåret

1941/42 återstoden .................................. 1,000,000

Ny stamlinje för 132 kV Västerås—Köping—Frövi—Hallsberg.

Totalkostnad 2,020,000 kronor, varav för budgetåret 1941/42

erfordras .............................................. 1,900,000

Omläggning av den nuvarande 132 kV stamlinjen Hallsberg—

Västerås till 220 kV. Preliminärt beräknad totalkostnad 1,700,000

kronor, varav för budgetåret 1941/42 erfordras.............. 400,000

Ny sekundärstation för 132 kV i Frövi för järnvägselektrifiering.

Totalkostnad 470,000 kronor, varav för budgetåret 1941/42 erfordras

............................ 400,000

Primärlinje för 132 kV Malfors—Eksund jämte utvidgning av stafipnerna

i Malfors och Eksund. Totalkostnad enligt fredsprisnivå

680,000 kronor, varav redan beviljats 440,000 kronor. Linjebygget

har uppskjutits ungefär ett år, varför för budgetåret

1941/42 erfordras endast ................................ 120,000

Stamlinje för^ 132 kV7 Nässjö—Jönköping. Totalkostnad enligt

fredsprisnivå 470,000 kronor, varav tidigare beviljats 300,000

kronor. För budgetåret 1941/42 erfordras återstoden ....____ 170,000

Kopplingsstation i Nässjö och transformatorstation i Jönköping.

Totalkostnaden enligt fredsprisnivå 335,000 kronor, varav tidigare

beviljats 300,000 kronor. För budgetåret 1941/42 erfordras

återstoden .............................................. 35,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stamlinje- och primär
-

systemen .................... 300,000

Bygde- och ortsanläggningar ................................ 700,000

Diverse och oförutsett ............................ 370,000

Summa kronor 8,000,000.

Av det av vattenfallsstyrelsen äskade anslaget avse vissa belopp fullföljandet

av arbeten, vilka påbörjats med anlitande av tidigare anvisade anslag.

I övrigt innefattar det av styrelsen framlagda programmet för distributionsnätets

utbyggnad i huvudsak sådana åtgärder som erfordras för

att överföringsmöjligheterna skola motsvara de tillgängliga kraftbeloppen

och för att dessa skola på ett i möjligaste mån effektivt sätt bliva nyttiggjorda.

För anläggningar, vilka icke äro upptagna i styrelsens tidigare skrivelser

om anslag till distributionsanläggningar, angives anslagsbehovet på grundval

av den enligt nuvarande prisnivå beräknade kostnaden. För de anläggningar

åter, för vilka anslag beräknats enligt sammanställningar i tidigare

skrivelser, upptages anslagsbehovet på grundval av de tidigare uppgivna,

enligt fredstidens prisnivå beräknade kostnaderna, under det att de nu till

980,000 kronor beräknade fördyringarna för dessa senare anläggningar täckas

av medel, som ställts till förfogande för ändamålet av innevarande budgetårs

anslag.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten torde

i enlighet med vattenfallsstyrelsens av departementschefen förordade förslag

böra anvisas ett anslag av 8 miljoner kronor å riksstaten för nästa

budgetår. Utskottet förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,

att under arbetenas gång ett noggrant aktgivande på rådande konjunkturer

sker från vattenfallsstyrelsens sida för bedömande i vad mån anledning må

finnas att vidtaga förskjutningar framåt i tiden av vissa arbeten i den nu

framlagda arbetsplanen. Utskottet hemställer,

att riksdagen må lill Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

31 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Kungl. Majit har (punkt 31,

sid. 81—83) föreslagit riksdagen att till Inköp av vattenfall och fastigheter

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Anslag för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar

har beviljats senast för budgetåret 1940/41 med ett belopp av 500,000

kronor. Framställning göres nu örn anvisande av enahanda belopp för inköp

av vattenfall och fastigheter å riksstaten för nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Såsom tidigare vid äskande av anslag till här ifrågavarande ändamål framhållits,

är det för en affärsmässig skötsel av statens vattenfallsverk av vikt,

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

att tillräckliga medel stå till förfogande till förvärv för vattenfallsverkets räkning

av vattenfall och fastigheter. Mot det av vattenfallsstyrelsen för nästa

budgetår härför äskade beloppet å 500,000 kronor har jag icke något att erinra.

Såsom villkor för Kungl. Maj:ts disposition av anslaget gäller bland annat,

att de åtgärder, för vilka anslaget avses skola disponeras, icke kunna utan

synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut i ämnet.

Erfarenheten har visat, att anslaget ofta tages i anspråk för sådana förvärv,

där inköpsprisen äro relativt små. I ett icke obetydligt antal fall avse förvärven

endast att komplettera vattenfallsinnehav i sådana vattendrag, däri

kronan förut är intresserad. Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida det

icke kan anses innebära en onödig omgång att oberoende av köpeskillingens

storlek underställa varje förvärv, varom fråga kan uppkomma under tid då

riksdagen är samlad, riksdagens prövning. Enligt min mening tala praktiska

skäl för att anslaget får av Kungl. Majit disponeras utan riksdagens medgivande

förutom i fall då synnerlig olägenhet skulle uppstå att avbida riksdagens

beslut även då så ej skulle vara fallet men köpeskillingen för ett ifrågasatt

förvärv icke överstiger förslagsvis 100,000 kronor. Därest riksdagen

icke uttalar erinran däremot torde det därför framdeles få ankomma på

Kungl. Majit att ensam fatta beslut i inköpsärenden av här angiven storleksordning.

Jag förutsätter, att redogörelse för anslagets användning liksom

hittills skall lämnas riksdagen i samband med äskande av ytterligare anslag

för här berörda ändamål.

Sedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten anvisats ett särskilt anslag till

mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar, vilket anslag

enligt vad jag tidigare förordat skulle framdeles avses jämväl för mindre

vattenregleringsföretag. Med hänsyn härtill torde anslaget till inköp av vattenfall

och fastigheter samt till utförande av nyanläggningar lämpligen böra

avses endast för inköp av vattenfall och fastigheter och dess rubrik ändras

i enlighet härmed.

Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört örn utökad dispositionsrätt över

anslaget har ej givit utskottet anledning till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp au vattenfall och fastigheter

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1941.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten

Ström, Lindström, Andrén, Karl Magnusson, Carlström, Bäcklund, Bäckström, friherre De

Geer och Persson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå,

Isacsson, Andersson i Södergård, Bergström och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:60 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvä s. 1 i texten