Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

1942-02-06 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna

1 5 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 3 januari 1942).

1. Revision av den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen.

Det utredningsarbete, som på sin tid uppdrogs åt 1936 års lönekommitté,

skulle enligt meddelade direktiv omfatta bland annat en allsidig

realprövning av de civila och militära befattningshavarnas löneställning, innefattande

jämväl en inbördes avvägning av lönegradsplaceringarna för olika,

viktigare befattningshavargrupper. I sistnämnda hänseende avsåg uppdraget

således frågan örn revision av vederbörande tjänsteförteckningar. Emellertid

utbröts arbetet med tjänsteförteckningsrevisionen sedermera ur det åt lönekommittén

anförtrodda utredningskomplexet, därvid avsikten var att detta

arbete i stället skulle utföras av särskilda sakkunnigberedningar.

För att granska den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

i de delar, som äro av central betydelse för statens affärsverk, tillsattes

i enlighet härmed jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti

1938 särskilda sakkunniga. Dessa avgåvo den 13 februari 1939 betänkande

angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser statens affärsdrivande

verk (SOU 1939:5). Betänkandet, som varit föremål för remiss i vanlig ordning,

har därefter i vissa delar behandlats i propositioner lill 1939, 1940 och

1941 års riksdagar. Betänkandet torde i dess återstående delar komma att

föranleda proposition lill årets riksdag.

Den 16 maj 1939 tillkallades jämlikt Kungl. Maj.ts den 10 mars 1939 givna

bemyndigande särskilda sakkunniga för dels omprövning av lönegradsplaceringen

för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen, dels inplacering

i löneskalan av de byråchefer vid affärsverken, för vilka ändrad

löneställning kunde befinnas påkallad, dels ock formell översyn av tjänsteförteckningens

uppställning och tjänstebenämningama. Dessa sakkunniga,

vilka illgöras av generalkrigskommissarien T. O. R. Wijnbladh, ordförande,

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sand. Nr 12.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

generaldirektören K. A. W. Björck samt expeditionschefen E. A. Westling och

som antagit benämningen 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, ha den 21

maj 1941 avgivit betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad

avser allmänna civilförvaltningen, lönegraderna A 1—A 29 (SOU 1941: 17).

Över betänkandet lia utlåtanden inhämtats från vederbörande myndigheter.

Av de sakkunnigas uppdrag återstår frågan om byråchefers inplacering i löneskalan

och därmed sammanhängande frågor samt frågan om tjänsteförteckningens

uppställning och tjänstebenämningarna.

Till frågan, huruvida särskild sakkunnigberedning bör tillsättas för revision

av den vid militära avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen,

har ståndpunkt ännu icke fattats.

Det av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga avgivna betänkandet är

uppdelat i en allmän och en speciell del. Under betänkandets allmänna del

redovisas vissa genomlöpande undersökningar, d. v. s. undersökningar omfattande

olika befattningshavargrupper inom samtliga de till allmänna civilförvaltningen

hörande verk, vid vilka till gruppen hörande befattningar förekomma.

Dessa undersökningar avse dels skrivbiträdes- m. fl. befattningar,

dels expeditionsvakter och institutionsvaktmästare, dels maskin- och värmeledningspersonal,

dels registratorsbefattningar, dels kassagöromålstjänster,

dels ock aktuarie-, arkivarie-, bibliotekarie- och laborators- m fl. befattningar.

En redogörelse för innehållet i den allmänna delen lämnas i statsrådsprotokollet

å sid. 3—8.

Under betänkandets speciella del framlägges en sammanfattning verk för

verk av resultatet av de sakkunnigas arbete.

Vid budgetarbetet har betänkandet jämte däröver avgivna utlåtanden och

i anledning av detsamma inkomna framställningar varit föremål för överväganden.

Resultatet härav omnämnes i en översikt å sid. 9—14 i statsrådsprotokollet

och har därjämte sammanställts i en förteckning, vilken såsom bihang

fogats vid protokollet (sid. 32—42). Enligt förteckningen skola dels

vissa ordinarie tjänster uppflyttas till högre lönegrad, nedflyttas till lägre lönegrad

eller överföras till icke-ordinarie stat, dels vissa icke-ordinarie befattningar

överföras till ordinarie stat, dels ock vissa ordinarie tjänster nyinrättas.

I samband härmed skola i vissa fall tjänsterna erhålla ändrad benämning.

Även där ändrad löneställning icke ifrågasatts, skola enligt förteckningen

tjänster i en del fall erhålla ändrad benämning. De i förteckningen

upptagna förslagen lia ansetts böra genomföras från och med nästa budgetår.

Hemställan härom göres, i den mån anslag äskas, av vederbörande departementschefer

under de olika punkterna i huvudtitlarna.

Under rubriken vissa med tjånsteförteckningsrevisionen sammanhängande

frågor anför departementschefen följande.

Då i enlighet med vad här förordats tjänst flyttas till lägre lönegrad, bölden

nuvarande tjänstinnehavaren föras på övergångsstat. Därvid bör i anmärkning

till vederbörande personalförteckning angivas, att den nya ordi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

3

liane tjänsten skall hållas obesatt, så länge den till övergångsstat förde befattningshavaren

kvarstår i sin tjänst.

I de fall då tjänst flyttas till högre lönegrad, bör nuvarande innehavare

av tjänsten erhålla den högre tjänsten utan nytt kungörelseförfarande. Detsamma

bör gälla, då ordinarie tjänst utbytes mot högre icke-ordinarie tjänst.

I sistnämnda fall bör den ordinarie tjänsten föras på övergångsstat. Vad nu

sagts bör dock icke tillämpas, därest tjänstinnehavaren vid ingången av nästa

budgetår redan uppnått pensionsåldern men erhållit anstånd med avgång ur

tjänsten. I sistnämnda fall bör tjänstens lönegradsplacering ändras först vid

den tidpunkt, då nuvarande tjänstinnehavare avgår.

Då tjänst flyttas från icke-ordinarie till ordinarie stat, bör den nya ordinarie

tjänsten kungöras ledig i vanlig ordning.

Några problem i fråga örn tjänstemännens inplacering i löneklass efter

vidtagande av här ifrågasatta ändringar torde knappast uppkomma i andra

fall än då tjänst flyttas till högre lönegrad. I sådant fall bör huvudregeln

vara, att tjänstemannen bibehåller sin nuvarande löneklassplacering, såvida

denna icke understiger lägsta löneklassen i den nya lönegraden. Om så skulle

vara förhållandet, bör tjänstemannen placeras i sistnämnda löneklass. Med

hänsyn härtill har omräkning av avlöningsstaterna i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen

i allmänhet skett endast i de fall, då tjänst överföres

från icke-ordinarie till ordinarie stat eller tvärtom eller då ny tjänst inrättas.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad här förordats meddela de bestämmelser, som erfordras på

grund av tjänsteförteckningsrevisionen. Härtill bör riksdagens bemyndigande

inhämtas.

Enligt av tjänsteförteckningssakkunniga verkställda överslagsberäkningar

skulle de av de sakkunniga föreslagna uppflyttningarna medföra en kostnadsökning

av i runt tal 350,000 kronor, medan nedflyttningarna antagits

medföra en kostnadsminskning av i runt tal 30,000 kronor. Nettoökningen

skulle alltså belöpa sig till 320,000 kronor. I detta belopp ingår dock varken

rörligt tillägg eller kristillägg. Det förslag som här framlagts medför, med

hänsyn till förordade begränsningar i förhållande till tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag, lägre kostnader. På grund av vad i det föregående förordats

beträffande löneklassplaceringen av nuvarande tjänstinnehavare vid

tjänsternas uppfattning till högre lönegrad minskas givetvis kostnadsökningen

väsentligt under de närmaste budgetåren.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen sålunda förordat meddela

de bestämmelser, som erfordras på grund av tjänsteförteckningsrevisionen.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två motioner, väckta inom första kammaren,

den ena (I: 118) av herr R. Wagnsson, som hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att i fråga örn löneklassplacering av tjänsteman, som innehar tjänst

vilken genom tjänsteförteckningsrevisionen flyttas till högre lönegrad, bestämmelserna

i 8 § 1 mom. första stycket civila avlöningsreglementet skola

tillämpas; och

den andra (I: 110) av herrar R. Wagnsson och E. Sylwan, vilka hemställt,

att riksdagen måtte besluta,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

dels att tjänsteman, som innehar tjänst, vilken flyttas till högre lönegrad,

och som vid ingången av budgetåret 1942/43 uppnått pensionsåldern men

erhållit anstånd med avgång ur tjänsten, må utan ledigförklarande av den

högre tjänsten erhålla densamma,

dels ock att i fråga om tjänsteman, som före den 1 juli 1939 innehaft tjänst,

vilken på grund av tjänsteförteckningsrevisionen förändras till tjänst i högre

lönegrad, och som erhåller den högre tjänsten, skall i pensionshänseende så

anses, som om han innehaft den högre tjänsten alltsedan sistnämnda dag.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

2. Besparingsarbctet och riksstatsförslaget. Under förevarande punkt

hänvisar departementschefen till en början till den i 1941 års statsverksproposition

lämnade redogörelsen för besparingsarbetet.

Under påpekande att besparingsverksamheten efter framläggandet av 1941

års statsverksproposition i väsentliga delar varit anknuten till besparingsberedningen

lämnas vidare en kort överblick över beredningens verksamhet.

Beredningens förslag ha huvudsakligen redovisats i en serie promemorior, vilka

överlämnats till vederbörande departementschefer. En redogörelse för de

olika ämnesgrupper, som de hittills framlagda promemoriorna beröra, ävensom

för de i anledning därav vidtagna eller planerade åtgärderna lämnas i en

särskild översikt, vilken som bihang fogats till statsrådsprotokollet (sid. 43—

48). Vissa av de avgivna promemoriorna behandlas vid vederbörande punkter

å de olika huvudtitlarna, andra åter, vilka icke slutbehandlats inom vederbörande

departement, lia föranlett utbrytning av anslag, som beröras av

de i promemoriorna framlagda förslagen. I vissa fall, särskilt beträffande

affärsverken, ha besparingsberedningens förslag avsett att föranleda enbart

åtgärder i administrativ ordning. Beredningen har medverkat i den

under hösten inom finansdepartementet verkställda budgetgranskningen.

Av hänsyn till inom beredningen pågående eller planerade utredningar

lia definitiva äskanden icke framlagts beträffande åtskilliga anslag,

medan å andra sidan anslag ansetts kunna äskas i fall, där beräkningen av

medelsbehovet ej omedelbart påverkats av planerade åtgärder.

Beträffande sambandet mellan besparingsberedningens arbete och budgetbehandlingen

framhåller departementschefen i övrigt, att besparingsåtgärder,

som under arbetets gång finnas möjliga, i stor utsträckning kunna omedelbart

genomföras även örn de icke skulle ha tagits i beräkning vid bestämmandet

av respektive anslag. Den omständigheten att definitiva anslagsäskanden

skett, behövde icke medföra uppskov till senare budgetår med genomförandet

av besparingsförslag i fråga örn dessa anslag.

Enär det berörda besparingsarbetet icke avslutats, saknades enligt departementschefens

mening anledning att i detta sammanhang göra en beräkning av

den vunna besparingen. Denna vore för övrigt svår att skilja ut ur de anslagsbegränsningar,

som i vanlig ordning vidtagits i samband med uppgöran
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

5

det av riksstatsförslaget och som kunde vinnas genom fortlöpande kontroll

över anslagsanvändningen.

Slutligen erinrar departementschefen örn den besparingsverksamhet, som

bedrives av statens krisrevision samt av de civila och militära byggnadsutredningarna.

De av krisrevisionen vunna besparingarna inom försvarsväsendet

kunna, framhåller departementschefen, icke komma till uttryck i anslagsberäkningarna,

emedan de i huvudsak resultera i en effektivisering av användningen

av anvisade medel.

3. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Beträffande löneregleringsarbetet

erinras under denna punkt om, att särskild utredning pågår rörande

revision av tjänsteförteckningen för statens sinnessjukhus. Utredningens resultat

väntas komma att föreläggas innevarande års riksdag. Likaså avses att

förelägga riksdagen förslag örn lönereglering för häradsrätterna. Förslag att

inordna statens maskin- och redskapsprovningsanstalter samt fisketillsynsmyndigheten

under civila icke-ordinariereglementet har framlagts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln. Vad vidare angår folk- och småskollärare,

lärare vid högre kommunala skolor och nomadlärare pågår utredning

örn definitiv anpassning av för dem gällande lönebestämmelser efter civila avlöningsreglementet.

Resultatet av även denna utredning antages kunna föreläggas

årets riksdag.

I anslutning till årets riksstatsförslag ha vissa spörsmål rörande arvodesregleringar

upptagits till övervägande. Bland annat har ifrågakommit att överföra

arvodespersonal till extra ordinarie stat. Med hänsyn till den fortsatta

levnadskostnadsstegringen har det vidare funnits nödvändigt att föreslå en

uppräkning av vissa arvoden. Arvodeshöjningen har i allmänhet beräknats

efter 5 procent med lämplig avrundning uppåt. För att möjliggöra en liknande

förbättring av arvoden, bestämda av verken, har föreslagits höjning av

medelsanvisningen under vissa anslagsposter med i regel omkring 5 procent

av summan av de arvoden, som ansetts kunna komma i fråga till sådan förbättring.

De nu rådande förhållandena inom krigsrätternas arbetsområde ha därjämte

givit anledning att till särskild behandling upptaga frågan örn arvodesreglering

vid dessa domstolar.

I samband med tjänsteförteckningsrevisionen förordas, såsom av därom

lämnad redogörelse framgår, inrättande av ett mindre antal nija befattningar.

Den i det föregående berörda omregleringen av vissa nuvarande arvodesbefatlningar

innebär någon ökning av antalet extra ordinarie befattningar. Härutöver

har, med hänsyn till det statsfinansiella läget, uppförandet av nya befattningar

i personalförteckningarna respektive höjning av medelsanvisningen

för personalökning strängt begränsats till det fåtal undantagsfall, där krislörhållandena

eller andra särskilda omständigheter gjort förstärkning av personalorganisationen

oundviklig.

Beträffande Överståthållarämbetet föreligger förslag örn upptagande i personalförteckningen

av viss personal, som för närvarande avlönas av Stock
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

holms stad. För vidare beredning av frågan om överståthållarämbetets organisation

har ämbetets avlöningsanslag utbrutits i statsverkspropositionen.

De restriktioner i fråga om återbesättande av befattningar, som genomförts

i anslutning till besparingsarbetet (kungörelsen den 3 januari 1941, nr 5), lia

lett till att vakanssättning i viss utsträckning kommit att ske inom olika förvaltningsgrenar.

Liksom under innevarande budgetår lia de vakanta befattningarna

fått kvarstå i personalförteckningarna, i den män fråga endast varit

om en av det finansiella läget betingad temporär vakanssättning, varemot

de avlöningsbelopp, som inbesparas genom vakanssältningen, utelämnats vid

anslagsberäkningen. Det sistnämnda gäller även de avlöningsbelopp, som antagits

komma att inbesparas genom tjänstledigheter.

Ikraftträdandet den 1 juli 1942 av det nya tjänstepensionsreglementet

kommer att medföra en höjning av tjänstepensionsavdragen för ordinarie och

extra ordinarie personal och en motsvarande minskning i belastningen

å de poster i avlöningsstaterna, från vilka lönerna till sådan personal bestridas.

Denna minskning har emellertid icke ansetts vara så stor, att den

i allmänhet behöver påverka anslagsberäkningen. I särskilda fall, där

så funnits påkallat, har hänsyn till ändringen tagits genom lämplig avrundning

nedåt av vederbörande anslagspost med utgångspunkt från att minskningen

av nettolönerna i genomsnitt motsvarar ungefär 0.5 procent av lönekostnaderna,

rörligt tillägg ej inberäknat, för ifrågavarande personal.

Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen

för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer

under innevarande budgetår medgiva överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,

nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som till avlöningar till icke-ordinarie

personal. Bemyndigandet hade funnits påkallat dels med hänsyn till de

särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats till militärtjänstgöring

i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering,

dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna för allmänna

civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes från och med

nämnda budgetår, medförde en överflyttning till förenämnda maximerade

anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis

beräknade poster.

Då en förlängning av bemyndigandet funnits påkallad, har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen besluta, att detsamma skall äga fortsatt giltighet för

budgetåret 1942/43.

Slutligen beröres under förevarande punkt i statsrådsprotokollet vissa

frågor beträffande omkostnadsanslagen. Den fortgående prisutvecklingen har

vållat svårigheter att hålla den för löpande budgetår bestämda kostnadsramen.

Beträffande sådana förslagsvis beräknade utgiftsposter, vilkas belastning

icke eller endast i begränsad mån kan påverkas av besparingsåtgärder,

t. ex. kostnaderna för bränsle, lyse och vatten, har i riksstatsförslaget företagits

en uppräkning till vad som kan antagas motsvara den verkliga belastningen.

Någon enhetlig norm för uppräkningen har ansetts icke kunna uppställas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

7

utan den har fått bero av en undersökning av förhållandena i de särskilda

fallen. De ifrågavarande posterna ha i regel beräknats med utgångspunkt

från nuvarande priser och sålunda utan att beräkningarna påverkats av antaganden

om den fortsatta prisutvecklingen. Vad åter angår obetecknade eller

av Kungl. Maj:t maximerade utgiftsposter, såsom posterna till övriga expenser

för eget behov, ha höjningarna i medelsanvisningen i möjligaste mån begränsats.

Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård

m. m. ingå bland annat ersättningar åt verksläkare. Vid anmälan i 1941 års

statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma frågor erinrades,

att det allmänna spörsmålet om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna blivit

endast provisoriskt löst genom de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående

verksläkare vid den civila statsförvaltningen och år 1940 angående

tjänsteläkare vid försvarsväsendet. Då det emellertid ännu icke ansågs lämpligt

att upptaga berörda spörsmål till slutlig reglering, förordades, att de provisoriska

bestämmelserna finge gälla även under budgetåret 1941/42.

Vad sålunda anförts lämnade riksdagen utan erinran.

Enär det ansetts erforderligt att avvakta ännu någon tids erfarenhet, innan

frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna upptages till nytt övervägande,

ha de nuvarande bestämmelserna i ämnet föreslagits få gälla även

under nästa budgetår.

4. Anslag till anläggningsarbeten. I syfte att skapa en arbetsreserv, som

skulle kunna komma till användning, i händelse utvecklingen på arbetsmarknaden

påkallade detta, beviljades å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anslag

till ett flertal byggnadsföretag och andra anläggningsarbeten, vilka icke voro

av den angelägenhetsgraden, att de i rådande finansläge ansågos böra komma

till stånd med mindre man därmed vunne sysselsättningsmöjligheter som

eljest måst öppnas i annan ordning. Medlen anvisades å särskilda reservationsanslag

(B), vilka skulle få tagas i anspråk blott efter en prövning av

de avsedda företagens angelägenhet ur arbetslöshetssynpunkt.

Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört, att beredskapsanslagen

hittills blott i mindre utsträckning behövt tagas i anspråk. I

annat sammanhang framläggas i statsverkspropositionen förslag örn frigörelse

från arbetslöshetsförbehållet för vissa kvarstående beredskapsanslag, som

avse arbeten vilka det av andra skäl visat sig angeläget att nu få till stånd.

Även den härav betingade reduktionen av det totala belopp, som alltjämt

kvarstår odisponerat på beredskapsanslagen, är av ringa omfattning.

Med hänsyn till att anslag till statliga anläggningsarbeten sålunda alltjämt i

betydande utsträckning kvarstå reserverade för tillgodoseende av eventuella

sysselsättningsbehov, har anledning icke ansetts föreligga alt nu äska ytterligare

beredskapsanslag. Ej heller lia skäl förelegat, att vid prövningen av

förslag örn nya anläggningsarbeten under nästa budgetår frångå de restriktiva

principer, som tillämpades vid utformningen av årets riksstat. I viss utsträckning

lia likväl medel för ej individualiserade anläggningsarbeten ansetts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottet}, utlåtande Nr 12.

böi''a äskas i större omfattning än som föranledes av de direkta behoven, varvid

emellertid avsetts, att medlen icke skola disponeras annat än i den mån

arbetslöshetsläget kan komma att påkalla detta. Det gäller här arbeten, vilka

—• såsom exempelvis terrasseringsarbeten för dubbelspårsanläggning — visat

sig utgöra ett lämpligt komplement till av statens arbetsmarknadskommission

organiserade företag.

När trots de restriktiva principer, som vunnit tillämpning vid granskningen

av förslag till nya anläggningsarbeten, avsevärda belopp likväl äskas

för ändamålet, beror detta, framhåller departementschefen, främst på att

försvarsväsendets fortsatta utbyggnad kräver betydande nyinvesteringar och

att sådana äro påkallade även vid vissa av affärsverken på grund av dessas

fortsatta expansion. En bidragande orsak är även, att byggnadsbehoven ofta

icke kunna eftersättas någon längre tid utan ogynnsamma konsekvenser och

alt man därför efter ett par år av inskränkt statlig byggnadsverksamhet

måste räkna med en viss utvidgning av denna.

5. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till fastighetsfonderna har departementschefen redogjort för vederbörande

myndigheters härutinnan verkställda beräkningar. Förslag till stater

för fonderna för nästa budgetår äro avsedda att framdeles föreläggas riksdagen.

I statsverkspropositionen ingå beräknade förslag till dylika stater ävensom

till ersättningsanslag.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark har departementschefen

angivit vilka kronoegendomar som för närvarande redovisas

i enlighet med de av 1939 års riksdag godkända grunderna för redovisning

av sådan egendom, vilken disponeras för vissa ändamål, främmande för

domänstyrelsens verksamhet. Utredning pågår om utsträckt tillämpning av

denna redovisningsform.

För närvarande utgår rörligt tillägg till befattningshavare, som äro underkastade

civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,

ävensom till vissa tjänstemän, vilkas avlöningsförhållanden regleras

av bestämmelser i civila och militära icke-ordinariereglementena. Sådant

tillägg åtnjutes jämväl av de kommunalt anställda lärare m. fl., för

vilka gälla provisoriska avlöningsbestämmelser under budgetåret 1941/42,

nämligen lärare vid folk- och småskolor m. fl. och nomadlärare samt lärare

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor (svensk författningssamling 1941, nr 448—450).

Rörligt tillägg utgår även till vissa befattningshavare med avlöning från anslag

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

För nästa budgetår bör enligt departementschefens mening rörligt tillägg

fortfarande utgå till nu nämnda kategorier av befattningshavare. Vad angår

de kommunalt anställda lärarna och därmed i avlöningshänseende likställda

befattningshavare pågår utredning om ersättande av de provisoriska avlöningsbes

tämmelserna med definitiva bestämmelser i anslutning till civila avlöningsreglementet.

Enligt vad departementschefen uttalar, torde lösningen av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

9

denna fråga, varom förslag beräknas komma att föreläggas 1942 års riksdag,

icke medföra ändring i grunderna för rörligt tillägg åt ifrågavarande befattningshavare.

I gällande riksstat äro anslagsposterna till rörligt tillägg i avlöningsslaterna

beräknade efter 15 procent, till vilken procentsats det årliga tillägget är

maximerat enligt förut nämnda avlöningsbestämmelser. Även i riksstatsförslaget

för budgetåret 1942/43 ha anslagsposterna till rörligt tillägg beräknats

efter 15 procent.

Departementschefen bar ansett dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. fortfarande böra beredas befattningshavare, som icke berörts av

de under senare år genomförda löneregleringarna, däri inbegripna även sådana

som förklarat sig icke vilja övergå på ny stat. I anslutning härtill har

departementschefen anfört bland annat följande.

Jämväl å pensioner till förutvarande befattningshavare i statens tjänst

m. fl. samt till änkor och barn efter dylika befattningshavare bör dyrtidstillägg

respektive procentuellt tillägg utgå under nästa budgetår. För de nuvarande

och blivande pensionstagare, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet

blir tillämpligt, bortfaller dock rätten till dyrtidstillägg. Till följd härav

minskas enligt verkställda beräkningar belastningen under nästa budgetår å

anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m.

fl. pensionärer samt till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.

med respektive 880,000 och 800,000 kronor. Vidare medför den reglering av

prästernas familjepensionsförhållanden, som genomförts från och med innevarande

år, ett minskat medelsbehov under nästa budgetår å anslaget till dyrtidstillägg

m. m. åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. med i runt tal 500,000 kronor. Därest den

nyss berörda närmare anslutningen av lönebestämmelserna för folk- och

småskollärarna m. fl. till civila avlöningsreglementets lönesystem hinner genomföras

från och nied nästa budgetår och i samband därmed de för ifrågavarande

lärare gällande pensionsbestämmelserna kunna anpassas efter pensionsbestämmelserna

i allmänna tjänstepensionsreglementet, bortfaller rätten

lill dyrtidstillägg för de pensionstagare, som bliva underkastade de nya pensionsbestämmelserna.

Härav skulle föranledas minskat medelsbehov å anslaget

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer. Denna minskning synes för närvarande böra uppskattas lill

omkring 500,000 kronor. Slutligen bör nämnas, alt omfattningen av de militära

inkallelserna under nästa budgetår påverkar medelsbehovet å anslaget

till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg

ifrågasätter jag icke någon ändring. Den av 1941 års riksdag för budgetåret

1941/42 beslutade maximeringen av dessa tillägg till visst indextal (skrivelse

nr 17) torde alltså böra gälla även för nästa budgetår (jfr även propositionen

nr 280 till 1940 års lagtima riksdag och samma riksdags skrivelse nr

399).

Under hänsynstagande till vad sålunda anföris har beräkning verkställts

av erforderliga anslag till dyrtidstillägg (respektive procentuellt tillägg) för

nästa budgetår. Beräkningarna, vilka utförts med utgångspunkt från de procenttal,

som tillämpas vid levnadskostnadstalet 188 i den indexserie, där levnadskostnaderna

i juli 1914 betecknats med 100, sluta å ett belopp av

19,516,900 kronor.

Hillring lill riksdagens protokoll 1942. G sami. Nr 12.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

U t-e holtet.

Förslag om anslag lill dyrtidstillägg under de olika huvudtitlarna ha framställts

av vederbörande departementschefer. Beträffande befattningshavare

och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna

företag eller inrättningar lia utgifterna för dyrtidstillägg liksom hittills föreslagits

utgå från de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas.

Departementschefen har vidare framlagt förslag angående sättet för bestridande

av utgifterna för kristillägg för budgetåret 1942/43. I avbidan på att

förslag framdeles förelägges riksdagen angående reglering av kristillägg för

år 1942 ha anslagen till kristillägg under de olika huvudtitlarna endast upptagits

med beräknade belopp.

De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma

frågorna avse, såsom av den lämnade redogörelsen närmare framgår,

dels revision av den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen,

dels besparingsarbetet och riksstatsförslaget, dels avlönings- och

omkostnadsanslagen m. m., dels anslag till anläggningsarbeten, dels ock för

flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Tjänsteförteckningsrevisionen omfattar, såvitt nu är ifråga, befattningar

inom allmänna civilförvaltningen i lönegraderna A 1—A 29. Till grund för

Kungl. Maj:ts förslag har legat en av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

i ämnet verkställd utredning.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet redogjort för resultatet av

de överväganden, som vid budgetarbetet ägnats de sakkunnigas förslag. En

sammanfattning av detta resultat återfinnes i en vid statsrådsprotokollet såsom

bihang fogad förteckning till tjänsteförteckningsrevisionen. Därjämte

har departementschefen berört vissa med tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande

frågor, i anslutning vartill Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen anfört

meddela de bestämmelser, som erfordras på grund av revisionen.

Då utskottet i detta sammanhang behandlar revisionen av tjänsteförteckningen,

kommer utskottet att till prövning upplaga allenast de spörsmål, som

innefattas i det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet. Beträffande de med

avseende å olika befattningar föreslagna förändringarna kommer utskottet

att angiva sin ståndpunkt i samband med behandlingen av de av Kungl. Majits

förslag berörda ämbetsverkens och myndigheternas avlöningsanslag.

Det bemyndigande, varom Kungl. Majit nu hemställt, avser vissa med

genomförandet av tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande spörsmål.

Därvid har bland annat uttalats, att innehavare av tjänst, som flyttas till

högre lönegrad eller utbytes mot högre icke-ordinarie tjänst, bör erhålla den

högre tjänsten utan nytt kungörelseförfarande. I enlighet med vedertagna

grundsatser föreslås dock, att vad härutinnan ifrågasatts icke skall tillämpas

å tjänstinnehavare, som vid ingången av nästa budgetår uppnått pensionsåldern

men erhållit anstånd med avgång ur tjänsten. I sistnämnda fall

bör tjänstens lönegradsplacering ändras först vid den tidpunkt, då nuvarande

tjänstinnehavaren avgår.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

11

Vad sålunda föreslagits anser sig utskottet böra tillstyrka. Härav följer

att utskottet icke kan godtaga de invändningar, som i motionen I: 119 anförts

mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Ej heller kan utskottet finna

tillräckliga skäl föreligga för bifall till det i samma motion framställda yrkandet,

att tjänsteman, vilkens tjänst vid tjänsteförteckningsrevisionen flyttas

till högre lönegrad, skall, därest han redan före den 1 juli 1939 innehaft

tjänsten, i pensionshänseende anses lia tillhört den högre lönegraden alltsedan

nämnda dag.

Då tjänst flyttas från icke-ordinarie till ordinarie stat förutsättes den nya

ordinarie tjänsten skola kungöras ledig i vanlig ordning. Jämväl utskottet

anser, att i regel bör förfaras på detta sätt. Emellertid bör möjlighet hållas

öppen för Kungl. Maj:t att, om särskilda omständigheter så påfordra, efter

framställning av vederbörande ämbetsverk eller myndighet för visst fall medgiva,

att tjänsten utan kungörelseförfarande må besättas med dess nuvarande

innehavare.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall vidare i fråga om tjänstemännens löneklassplacering

vid uppfattning av tjänst till högre lönegrad tillämpas den

huvudregeln, att innehavaren av sådan tjänst bibehåller sin nuvarande löneklassplacering,

såvida denna icke understiger lägsta löneklassen i den nya

lönegraden. I motionen I: 118 har yrkats, att civila avlöningsreglementets

bestämmelse om sneddning till högre löneklass i stället skall tillämpas. Då

den lönegradsuppflyttning, varom här är fråga, icke kan jämställas med lönegradsuppflyttning

i samband med befordran, för vilket fall åberopade

sneddningsbestämmelse är avsedd, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

det motionsvis framförda yrkandet. Utskottet förutsätter dock, att befattningshavare,

som efter tjänstens uppflyttning i lönegrad kommer att bibehålla

sin löneklassplacering, skall för uppflyttning till nästa löneklass få

tillgodoräkna den tid, han tillhört den nu innehavda löneklassen, dock högst

tre år.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionens

genomförande föreslagit föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Av departementschefens redogörelse framgår, att besparingsarbetet alltjämt

i väsentliga delar är knutet till besparingsberedningen. Därjämte bedrives

inom särskilda förvaltningsområden en likartad verksamhet av vissa

andra organ, nämligen statens krisrevision samt de civila och militära byggnadsutredningarna.

Av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår vidare, att

besparingsberedningen endast i begränsad utsträckning behandlat frågor rörande

fjärde huvudtiteln samt att de av krisrevisionen vunna besparingarna

inom försvarsväsendet icke kunnat komma till uttryck i anslagsberäkningarna,

emedan de i huvudsak ta formen av en effektivisering av användningen

av anvisade medel.

Den av krisrevisionen bedrivna, med departementschefens nyssnämnda uttalande

åsyftade verksamheten synes väl överensstämma med de önskemål,

som tidigare framförts från riksdagens sida. Utskottet vill i avseende härå

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

erinra om det av 1941 års riksdag gjorda uttalandet om angelägenheten

av att inom de olika militära förvaltningsgrenarna skapa bästa möjliga garanti

för en klok hushållning med de stora medelsbelopp, som för närvarande

anvisas till försvarsväsendet.

Tvekan synes emellertid ha varit rådande angående gränsdragningen mellan

besparingsberedningens och krisrevisionens arbetsområden. Det har befarats,

å ena sidan, att dubbelarbete kunde uppkomma genom den av nämnda

besparingsorgan bedrivna verksamheten samt, å andra sidan, att vissa

områden, särskilt den mera permanenta militära organisationen, icke bleve

föremål för ingående behandling ur besparingssynpunkt, även på grund av

att frågan om den framtida gestaltningen av den militära organisationen och

försvarsväsendets ekonomiska förvaltning för närvarande är föremål för omfattande

utredningar.

Utskottet anser sig böra understryka vikten av att fjärde huvudtiteln så

långt förhållandena medgiva ägnas lika ingående granskning även ur besparingssynpunkt

som övriga huvudtitlar. Denna granskningsuppgift synes

i första hand kunna utföras av krisrevisionen, varvid angeläget är att erforderligt

samarbete äger rum såväl med besparingsberedningen som med

pågående utredningar angående den militära organisationen och förvaltningen.

Därigenom torde dubbelarbete kunna undvikas samtidigt som de olika

organens sakkunskap kommer till sin fulla rätt.

Beträffande besparingsberedningens verksamhet har redogörelse lämnats

i statsverkspropositionen. Utskottet förutsätter, att även erfarenheterna från

krisrevisionens verksamhet i någon form delgivas riksdagen. Den närmast till

hands liggande utvägen torde därvid vara, att statsutskottet i dess egenskap

av riksdagens budgetgranskande organ erhåller kännedom om dessa erfarenheter

även i de delar, som av militära skäl böra undanhållas offentligheten.

Beträffande avlöning sanslag en har Kungl. Maj: t hemställt om förlängning

av det för innevarande budgetår lämnade bemyndigandet att medgiva

överskridande av de i avlöningsstaterna genom riksdagens beslut maximerade

posterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, och till avlöningar till icke-ordinarie personal. Utskottet tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Liksom skett vid riksdagens

ställningstagande i fjol till motsvarande spörsmål, utgår utskottet dock från

att riksdagen hålles underrättad örn den utsträckning, i vilken bemyndigandet

av Kungl. Majit tages i anspråk.

I syfte att skapa en arbetsreserv anvisades å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 särskilda reservationsanslag (B) till anläggningsarbeten,

vilka anslag skulle få tagas i anspråk blott efter en prövning av de

avsedda företagens angelägenhet ur arbetslöshetssynpunkt. Den gynnsamma

utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört, att nämnda beredskapsanslag

hittills blott i mindre utsträckning behövt tagas i anspråk.

Av statsrådsprotokollet framgår, att vissa förslag framläggas örn frigörelse

från arbetslöshetsförbehållet för vissa kvarstående beredskapsanslag,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

13

som avse arbeten, vilka det av andra skäl visat sig angeläget att nu få till

stånd. Med hänsyn till storleken av den därefter kvarstående arbetsreserven

har dock anledning icke ansetts föreligga att äska ytterligare beredskapsanslag.

I viss utsträckning ha likväl anslag för ej individualiserade

anläggningsarbeten ansetts böra äskas i större omfattning än som föranledes

av de direkta behoven, varvid emellertid avsetts, att medlen icke

skola disponeras annat än i den mån arbetslöshetsläget kan komma att

påkalla detta.

Vad sålunda i avseende å anläggningsarbeten framhållits i statsrådsprotokollet

har icke givit utskottet anledning till annat uttalande än att utskottet

vid behandlingen av de olika anslagspunkterna kommer att närmare

pröva såväl förslaget om frigörelse från arbetslöshetsförbehållet för

vissa kvarstående beredskapsanslag som ock ifrågasatta nya medelsanvisningar

till anläggningsarbeten.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till fastighetsfonderna,

ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt vidare

frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. och kristillägg. Beträffande frågan om kristillägg kommer utskottet

att framdeles avgiva utlåtande. Vad departementschefen anfört beträffande

övriga nu omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:118 och 1:119 bemyndiga Kungl. Majit att i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari 1942 förordats och

under iakttagande av vad utskottet ovan anfört meddela de

bestämmelser, som erfordras på grund av tjänsteförteckningsrevisionen;
II.

med bifall till Kungl. Majlis förslag

a) besluta, att det Kungl. Majit för budgetåret 1941/42

lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av

genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter lill arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall äga

fortsatt giltighet för budgetåret 1942/43;

b) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1942/43 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 januari 1942 förordade grunder utgå

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.

Majit;

Bihang till riksdagens protokoll 1942. G sami. Nr 12.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

c) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i

övrigt bestridas;

lil. besluta, att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna

vad utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.

Stockholm den 6 februari 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Torsten Ström, Bäckström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund,

Carlström, von Heland och Ekströmer; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Lindberg

i Umeå, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Åqvist, Staxäng, Lindholm, fru Alvén och

herr Åkerström.

Reservation

vid punkten I. av herr Holmdahl.

427208. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:16 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter d driftbudgeten, För flera huvudtitlar geme s. 8 i texten