Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

1942-06-16 · 90 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 89 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:202, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

1

Nr 202.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1942 kl. 10 1. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 278 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april 1942, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till folkskolans avlöningsreglemente

och avlöningsreglemente för nomadlärare,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet anförts meddela bestämmelser

om avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och barnhem samt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,

om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från ett .skoldistrikt

till ett annat,

om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för

lijälpklasslärare, samt

om avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta sig folkskolans

avlöningsreglementes villkor och bestämmelser,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente å lärare,

vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret

1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,

vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som

innefattas i folkskolans avlöningsreglemente, samt

att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas

av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente eller av vad eljest i

statsrådsprotokollet förordats.

Inledning.

Med de på senare tid genomförda löneregleringarna för folk- och småskolläraina

och för lärarna vid de högre kommunala skolorna (kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor)

anpassades dessa lärares avlöningsförhållanden efter det lönesystem,

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1939 gällde

inom större delen av statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelserna

företedde emellertid, särskilt i fråga örn folk- och småskollärarna, i väsentliga

hänseenden avvikelser från nämnda lönesystem. Anledningen till avvikelserna

är att söka i olika omständigheter; i viss utsträckning föranleddes

desamma av önskemålet att underlätta statsbidragsrekvisitionerna och dessas

granskning.

Löneregleringen för folk- och småskollärarna, som beslöts av statsmakterna

år 1937, omfattade även vissa med dessa lärare i avlöningshänseende likställda

befattningshavare. I anslutning till densamma lönereglerades kort

därefter även de statligt anställda nomadlärama. Å andra sidan omfattade

löneregleringen icke all lärarpersonal vid folk- och småskolorna. Undantagna

voro nämligen lärarna i övningsämnen. Ej heller reglerades överlärarnas

avlöningsförhållanden eller löneförmånerna till lärare vid fortsättningsoch

ersättningsskolor.

Avlöningsförhållandena för de befattningshavargrupper, som sålunda lönereglerats,

anpassades samtidigt med civila avlöningsreglementets ikraftträdande

den 1 juli 1939 i viss utsträckning provisoriskt till nämnda avlöningsreglementes

bestämmelser. Sålunda äga dessa befattningshavare, såvida de

ej anmält önskan att bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närvarande

åtnjuta lön enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt

tillägg och kallortstillägg enligt reglementets bestämmelser. Även beträffande

tjänstledighetsavdrag tillämpas i viss utsträckning civila reglementets bestämmelser.

Dessutom utgå lönetillägg och arvoden med vissa provisoriskt

omreglerade belopp.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för

folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom

rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga

och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndigandet

— enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete — en utredning

av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila

avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning

av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härutinnan

borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kommunala

skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättnings-

och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång

borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i förevarande

del borde omfatta.

Med stöd av Kungl. Maj:ts nyssnämnda bemyndigande tillkallade chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

B

för finansdepartementet den 28 juni 1941 fem sakkunniga. Dessa, vilka antagit

benämningen 1941 års lärarlönesakkunniga, lia den 9 februari 1942 avgivit

betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente och avlöningsreglemente

för nomadlärare. Härvid ha de sakkunniga anfört bland annat

följande:

På grund av utredningsuppdragets omfattning har det icke varit möjligt att

fullfölja uppdraget i dess helhet i så god tid att förslag i samtliga därtill

hörande frågor kunna föreläggas innevarande riksdag. De sakkunniga ha därför

hittills inriktat sitt arbete på att utarbeta förslag till löneregleringar för

folk- och småskollärare, nomadlärare och lärare vid de högre kommunala

skolorna, medan frågan örn övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden

jämte vissa andra i direktiven berörda frågor tills vidare fått

anstå.

Vid utarbetandet av de nu framlagda förslagen till avlöningsreglementen

ha de sakkunniga haft överläggningar med vissa personalrepresentanter, vilka

godtagit de sakkunnigas förslag men gjort vissa uttalanden, vilka intagits

i betänkandet.

Av remissmyndigheterna har statskontoret gjort följande allmänna uttalande

i anledning av de sakkunnigas förslag:

Då enligt statskontorets mening det av de sakkunniga framlagda förslaget

till avlöningsreglemente för folkskolan i sina väsentliga delar måste anses

innebära en ur olika synpunkter lämplig anpassning av folkskollärarnas avlöningsförhållanden

efter det numera inom statsförvaltningen tillämpade avlöningssystemet

har ämbetsverket i princip icke något att erinra mot att en

lönereglering för folkskolan genomföres i huvudsak efter de av de sakkunniga

förordade riktlinjerna.

Allmänna lönenåmnden har anfört, att lönenämnden vid sin granskning

av det föreliggande betänkandet och de däri framlagda förslagen till folkskolans

avlöningsreglemente samt till avlöningsreglemente för nomadlärare

funnit vad däri anförts och föreslagits icke i allmänhet föranleda någon särskild

erinran från lönenämndens sida.

Skolöversturelsen har däremot på väsentliga punkter framställt anmärkningar

mot sakkunnigförslagen, därvid överstyrelsen beklagat, att de sakkunniga

ansett sig böra i så stor utsträckning som skett föreslå bestämmelser,

som vore ägnade att i hög grad försvåra tillämpningen av avlöningsreglementet.

Departementschefen har anfört:

Jag förordar, att de av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslagen

läggas till grund för ny lönereglering för folkskolans lärarkår samt för nomadlärarna.

Enligt samma system böra även löneregleras de lärare vid sjukvårdsanstalter

eller barnhem samt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem eller arbetsstugor, vilka för närvarande äro i avlöningshänseende

likställda med folkskolans lärare.

De sakkunniga ha förordat, att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen

skola utfärdas för folk- och småskollärarna och för nomadlärarna.

Lönebestämmelserna för dessa lärare skola alltså enligt de sakkunnigas förslag

icke införas såsom tillägg till civila avlöningsreglementet och civila icke
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

ordinariereglementet. Jag ansluter mig på av de sakkunniga anförda skäl till

denna ståndpunkt, mot vilken ej heller erinran framställts av remissmyndigheterna.

De nu gällande avlöningsreglementena för lärare vid folk- och småskolor

samt för nomadlärare ha utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

bemyndigande. Det synes mig lämpligt, att nu ifrågavarande nya avlöningsreglementen

underställas riksdagen för godkännande.

I detta sammanhang får jag anmäla, att i en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad promemoria framlagts förslag till anordnande av ett disponibilitetsinstitut

vid folkskolan. Över promemorian ha utlåtanden avgivits av

medicinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen,

varjämte Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sverges folkskollärarförbund,

Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförening

och tjänstemännens centralorganisation inkommit med yttranden. Ifrågavarande

spörsmål har ansetts icke böra upptagas till avgörande, innan en

allmän utredning verkställts rörande behovet och den lämpliga utformningen

av ett disponibilitetsinstitut för vissa andra civila befattningshavare i det allmännas

tjänst.

Lönegradsplacering för ordinarie lärare m. m.

Lönen för ordinarie folkskollärare är enligt nuvarande bestämmelser anpassad

efter den faktiska tjänstgöringstiden. Sålunda hänföres en ordinarie

folkskollärare till lönegraden B 17, örn den i vederbörlig ordning fastställda

årliga lästiden utgör 39 veckor (273 dagar), till lönegraden B 16, om den årliga

lästiden utgör 364/2 veckor (256 dagar), och till lönegraden B 15, om den

årliga lästiden utgör 34^2 veckor (242 dagar). För småskollärana däremot

har en enhetlig lönesättning föreskrivits. En småskollärare skall placeras i

lönegraden B 9 oberoende av hur lång den faktiska årliga tjänstgöringstiden

är. Denna regel träder dock i full kraft först den 1 juli 1942.

På förslag av Kungl. Majit till 1939 års lagtima riksdag (proposition nr

149) beslöt riksdagen, att den årliga lästiden vid folkskola från och med den

1 juli 1940 skulle omfatta antingen 364/7 eller 39 veckor. Från nämnda tidpunkt

skulle alltså en lästid av 344/7 veckor icke längre vara tillåten, vilket

skulle medföra att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt

lönegraden B 15. Emellertid förklarade 1940 års lagtima riksdag — efter förslag

av Kungl. Majit och i anslutning till det hösten 1939 inledda besparingsarbetet

inom folkskoleväsendet — sig icke ha något att invända mot att Kungl.

Majit läte tillsvidare anstå med effektuerandet av beslutet om minimilästidens

utsträckning till 364/r veckor.

De sakkunniga föreslå, att 1939 års lagtima riksdags beslut om borttagande

av en årlig lästid av 344/7 veckor vid folkskolan nu effektueras, så att

folkskolans lärare från den 1 juli 1942 bliva placerade i lönegraden 16 eller

17, beroende på om den årliga lästiden fastställts till 364/7 eller 39 veckor

Beträffande småskollärarna föreslå de sakkunniga bibehållande av den löneställning,

de för närvarande inneha.

I fråga om de närmare skälen för berörda förslag, som främst motiverats

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202. 5

med hänsynen till skolväsendets förbättring, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 41—42).

Beträffande småskollärarnas löneställning anföra de sakkunniga, att de

övervägt, huruvida sådana lärare skulle kunna beredas en något förbättrad

löneställning, bland annat på grund av den ökning av tjänstgöringsskyldigheten,

som för vinnande av vissa besparingar ålagts särskilt denna lärargrupp.

De sakkunniga framhålla, att ehuru — framför allt med hänsyn till relationen

mellan kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för

vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare

lönegradsplacering, de sakkunniga jämväl med beaktande av det allmänna

ekonomiska läget likväl ansett sig icke kunna framlägga förslag härom.

Departementschefen har anfört:

Såsom framgår av den här lämnade redogörelsen ha de sakkunniga föreslagit,

att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima

riksdag, en lästid av allenast 344A veckor från och med nästa budgetår

icke längre skulle vara tillåten vid folkskolan. Detta skulle i avlöningshänseende

medföra, att avlöning till folkskollärare icke längre skulle utgå enligt

15 lönegraden utan efter lönegraden 16 eller 17, beroende på om den årliga

Jästiden fastställts till 364/7 eller 39 veckor. Genomförandet av ifrågavarande

förslag skulle enligt de sakkunnigas beräkningar föranleda en merutgift av

omkring 375,000 kronor, inberäknat kostnader för rörligt tillägg och kristillägg;

de sakkunniga åberopa emellertid att andra av de sakkunniga föreslagna

ändringar i lönebestämmelserna innebära väsentliga besparingar och

att sakkunnigförslaget, icke minst beträffande de ekonomiska verkningarna,

borde betraktas som en enhet. I övrigt innebär de sakkunnigas förslag icke

någon ändring av de ordinarie lärarnas nuvarande lönegradsplacering.

Mot de sakkunnigas förslag i nu behandlade delar har någon erinran icke

framställts från remissmyndigheternas sida. Även jag ansluter mig till förslaget.

De icke-ordinarie lärarnas anställnings- och

avlöningsförhållanden.

Icke-ordinarie lärare med full tjänstgöring anställas vid folk- och småskolorna

såsom antingen extra ordinarie eller vikarierande lärare.

De extra ordinarie lärarnas antal motsvarar det antal klasslärare, som behövs

utöver antalet ordinarie lärare. För inrättande av ny extra ordinarie

lärartjänst erfordras Kungl. Maj:ts tillstånd. Extra ordinarie tjänst kan dock

efter medgivande av statens vederbörande folkskolinspektör inrättas och bibehållas

under tre år. Extra ordinarie lärare anställes av skolstyrelsen tillsvidare

på viss tid, ej överstigande ett läsår.

Med vikarierande lärare avses lärare, som anställes för full tjänstgöring

såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning. Sådan lärare

anställes av skolstyrelsen.

De icke-ordinarie lärarna vid folk- och småskolorna åtnjuta lön för läsår.

Härvid är alt märka, att lönen utgår med V273 för varje dag av läsåret. Är

Iästiden kortare än 39 veckor, sker alltså en motsvarande reduktion av lönen.

Detta innebär, att begynnelselönen utgår med ett belopp, som vid en årlig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

lästid av 36 */j veckor ligger i stort sett en löneklass och vid 34 7? veckors

årlig lästid två löneklasser under begynnelselönen vid en årlig lästid av 39

veckor.

Vid vissa slag av tjänstledigheter, såsom vid tjänstledighet för sjukdom,

olycksfall i tjänsten, militärtjänstgöring, enskild angelägenhet av ömmande

beskaffenhet m. m., äger extra ordinarie lärare i viss utsträckning bibehålla

avlöningen eller del därav. Motsvarande förmån tillkommer vikarierande

lärare vid tjänstledighet för olycksfall i tjänsten, medan tid, då sådan

lärare på grund av sjukdom, militärtjänstgöring eller enskilda angelägenheter

m. m. icke tjänstgör, betraktas såsom avbrott i tjänstgöringen. I

fråga örn militärtjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering

gälla dock för närvarande särskilda bestämmelser.

I detta sammanhang må nämnas, att i några större skoldistrikt, bland

annat i Stockholm och Göteborg, vissa vikarierande lärare anställas som

s. k. reservvikarier. Detta innebär, såvitt angår nämnda städer, att lärarna anställas

av skoldistriktet för minst en termin och tillförsäkras avlöning under

hela anställningstiden, alltså även för de tider under anställningsperioden,

då de ej kunna beredas tjänstgöring i någon klassavdelning. Vid avbrott i

tjänstgöringen till följd av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd samt vid

förbud mot tjänstgöring till förekommande av smittfara uppbära dessa vikarier

lön enligt de grunder, som gälla i fråga om avlöning till extra ordinarie

lärare. Skoldistriktet ikläder sig sålunda gent emot ifrågavarande vikarier

i allt väsentligt samma förpliktelser som mot extra ordinarie lärare.

Kostnaderna för de avlöningsförmåner, som utgå till nämnda slag av vikarier

utöver de i allmän författning föreskrivna, bestridas helt av skoldistriktet.

De ordinarie och icke-ordinarie folk- och småskollärarnas placering i

löneklasser framgår av följande tabell, i vilken jämväl medtagits löneklassplaceringen

för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken och de högre

kommunala skolorna:

De allmänna läroverken

De högre kommunala

skolorna

Folk-

och småskolorna

Adjunkts-

Annan

Folkskol-

Småskol-

Adjunkt

lärarinna

kompetent

ämneslärare1

ämneslärare

lärare

lärare

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser

Löne-

grad

Löne-

klas-

ser,

Ordinarie lärare

Extra ordinarie

A 23

23-26

A 21

21-24

23

23-26

21

21-24

217

17-21

14-19

9

9-13

6-11

Eo 21

20-23

Eo 18

17-21

21

19-23

19

17-22

—

—

Extra lärare____

Vikarierande lä-

Ex 20

17-19

Ex 18

15-17

6-11

_

_

_

_

17-18

—

16-17

—

14-19

—

Biträdande lä-

15

rare..........

—

17

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 Vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola. — 2 Vid

39 veckors årlig lästid.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

7

Av tabellen framgår, att begynnelselöneklassen för de extra ordinarie lärarna

ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 4, vid de högre kommunala

skolorna 4 samt vid folk- och småskolorna 3 löneklasser under begynnelselöneklassen

för motsvarande ordinarie lärare. Begynnelselöneklassen

för övriga lärare ligger vid de allmänna läroverken 3 respektive 2 och vid

de högre kommunala skolorna 2 respektive 1 löneklass under begynnelselöneklassen

för motsvarande extra ordinarie lärare, medan den vid folk- och småskolorna

sammanfaller med begynnelselöneklassen för motsvarande extra

ordinarie lärare.

Lärarlönesakkunnigas förslag innebär icke någon principiell omläggning

av de icke-ordinarie folk- och småskollärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.

Dock föreslås betydelsefulla jämkningar av nu tillämpade

regler.

Innan departementschefen ingått på dessa jämkningar, har han i korthet

redogjort för den behandling de sakkunniga ägnat frågan örn en principiell

omläggning av folkskolans extra ordinarie-begrepp och för de resultat, till

vilka de sakkunniga härvid kommit.

De sakkunniga ha inledningsvis redogjort för innebörden i extra ordinarie

anställning respektive vikarieanställning inom folkskoleväsendet och ha bland

annat konstaterat, att befordringsgången inom folkskoleväsendet företer avvikelser

från den normala statliga befordringsgången. Man måste nämligen

vid folkskoleväsendet räkna med, att en lärare, som ett år haft anställning

som extra ordinarie, nästa år tjänstgör som vikarierande lärare och tidvis

kanske är utan anställning.

De sakkunniga ha vidare anfört:

Om det i viss mån mera tekniska än reella extra ordinariebegreppet vid

folk- och småskolorna skulle närmare anpassas efter extra ordinariebegreppet

inom allmänna civilförvaltningen, innebure detta enligt de sakkunnigas

mening, å ena sidan, att extra ordinarie anställning ej skulle beredas lärare

med klassläraranställning av kortare varaktighet, och, å andra sidan, att

extra ordinarie anställning skulle beredas vikarier, som fylla ett varaktigt behov.

Det nu tillämpade systemet med anpassning av lärarbehovet efter antalet

läraravdelningar skulle således icke längre tillämpas. De sakkunniga framhålla,

att en sådan anordning utan svårighet skulle kunna tillämpas i de

största skoldistrikten. Troligt vore också, att om en rationell indelning av

landet i genomgående större skoldistrikt komme till stånd, anordningen skulle

kunna genomföras jämväl inom folkskoleväsendet i övrigt. Med nuvarande

distriktsindelning däremot — framhålla de sakkunniga — kunde sådan anpassning

endast ske om vissa genomgripande organisatoriska ändringar i fråga

om tillsättningen av de extra ordinarie lärarna genomfördes. En extra ordinarie

lärare skulle nämligen utom i de större distrikten icke liksom hittills

kunna tillsättas inom ett enda skoldistrikt utan hans anställning måste avse

flera skoldistrikt. Det fordrades därför en myndighet utom eller gemensam

för skoldistrikten för att dels tillsätta lärare och dels fördela tjänstgöringen

mellan de olika distrikten.

De sakkunniga ha ansett sig icke böra tillstyrka en omläggning av extra ordinariebegreppet

inom folkskoleväsendet med hänsyn till de administrativa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

svårigheter och kostnader, en sådan omläggning skulle medföra. De sakkunniga

ha i detta sammanhang framhållit, att om en mera rationell indelning av

landet i genomgående större skoldistrikt skulle komma till stånd, den här behandlade

frågan bör upptagas till förnyat övervägande.

De av de sakkunniga föreslagna ändringarna i nu gällande regler angående

icke-ordinarie folk- och småskollärares anställnings- och avlöningsförhållanden

innebära:

1) att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare

fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla

extra ordinarie anställning,

2) att de extra ordinarie lärarna anställas tills vidare,

3) att de extra ordinarie lärarna erhålla lön för kalenderår,

4) att de extra ordinarie lärarna inplaceras i lönegrad,

5) att ett nytt behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning stadgas av

innebörd, att lärare kan anställas såsom extra ordinarie lärare först sedan

minst två år förflutit efter avlagd lärarexamen och endast om läraren under

denna tid fullgjort väl vitsordad tjänstgöring inom det statsunderstödda eller

statliga undervisningsväsendet under sammanlagt minst 256 dagar,

6) att vikarierande lärare, som icke erhåller extra ordinarie anställning,

benämnes extra lärare och placeras i en begynnelselöneklass, som är två löneklasser

lägre än den för extra ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen,

d. v. s. folkskollärare i 12 löneklassen och småskollärare i 4 löneklassen, samt

7) att hinder ej skall möta för skoldistrikt att — utan att statsbidrag kommer

att utgå i vidare mån än för närvarande gäller — bereda s. k. reservvikarier

vissa avlöningsförmåner vid tjänstgöringshinder på grund av sjukdom

eller liknande orsak.

De sakkunniga lia dessutom funnit, att den hittillsvarande bestämmelsen om

Kungl. Maj:ts medgivande för inrättande och bibehållande av extra ordinarie

lärartjänster vid folk- och småskolor icke längre torde vara erforderlig. Frågor

örn inrättande och bibehållande av dylika tjänster eller — vilket är detsamma

— om antalet läraravdelningar för visst läsår böra enligt de sakkunnigas

mening underställas vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen,

som har att pröva dessa frågor efter av statsmakterna godkända

regler.

Beträffande nu omförmälda förslag utom det sistnämnda lia de sakkunniga

anfört i huvudsak följande:

1) Angående extra ordinarie anställning åt vissa vikarier:
Enligt

de sakkunnigas mening är det med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som äro rådande inom folkskoleväsendet, skäligt, att vikarier, vilkas

tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare fullgjort tjänstgöring

av viss omfattning inom folkskoleväsendet, erhålla samma ställning

som extra ordinarie lärare. Som ett särskilt skäl härför må framhållas, att

de sakkunniga framlägga förslag om en något lägre löneställning för lärare

med kortare anställningstid än en termin. En förutsättning för genomförandet

av sistnämnda förslag bör nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

9

vara, att lärare, vilka anställas för minst en termin och enligt de sakkunnigas

förslag äro behöriga för anställning som extra ordinarie lärare, icke drabbas

av den ifrågasatta lönereduceringen.

Om man bortser från vikarier för lärare, som inkallats till militärtjänst,

skulle under läsåret 1940/41, därest det av de sakkunniga ifrågasatta förfarandet

hade tillämpats sagda läsår, omkring 1,700 vikarierande lärare, däri

inbegripna såväl vakans vikarier som tjänstledighetsvikarier med minst en

termins sammanhängande förordnanden, vunnit likställighet med extra ordinarie

lärare.

Det inträffar icke så sällan, att en lärare erhåller tjänstledighet exempelvis

på grund av sjukdom under viss tid av en termin, räknat från terminens

början, och att han sedermera erhåller förlängd tjänstledighet till samma

termins slut. Den lärare, som i ett dylikt fall i en följd uppehåller tjänstgöringen,

synes böra betraktas som extra ordinarie, oaktat han från början

kunnat förordnas endast för den första tjänstledighetsperioden såsom extra.

Löneförhållandena få då regleras vid terminens slut. Ett dylikt förfaringssätt

tillämpas också vid de allmänna läroverken i fråga om biträdande lärare.

Likaså bör lärare, som under en hel hösttermin uppehållit förordnande som

extra ordinarie och som från början av påföljande vårtermin erhåller fortsatt

förordnande å samma eller annan motsvarande tjänst inom samma skoldistrikt,

under sistnämnda tjänstgöring bibehålla sin extra ordinarie anställning

tills denna upphör, även örn förordnandet icke kommer att omfatta

hela denna termin. Däremot torde ett dylikt förfaringssätt icke kunna eller

böra tillämpas, då lärare får fortsatt förordnande inom annat skoldistrikt.

I de fall, då lärarens tjänstledighet visserligen omfattar en hel termin men

beviljas för olika tidsperioder, kan det inträffa, att en eller annan dags avbrott

i tjänstgöringen kan uppkomma för den lärare, som fullgör tjänstgöringen.

Vidare kan det tänkas, att en lärare erhåller ett förordnande först

någon eller några dagar efter en termins början eller att förordnandet upphör

lika kort tid före terminens slut, men eljest omfattar hela terminen. Det

synes rimligt, att lärare även i dylikt fall skall kunna beredas extra ordinarie

anställning. För att så skall kunna ske torde erfordras en bestämmelse av

den innebörden, att sådan anställning, varom här är fråga, skall betraktas

som avseende hel termin, även om anställningstiden på grund av avbrott i

anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början

eller anställnings avslutande före terminens slut understiger det för terminen

gällande dagantalet med sammanlagt högst fem dagar. De sakkunniga erinra

om att en liknande bestämmelse gäller i fråga örn timlärares rätt till högre

arvode (kungörelsen nr 448/1941).

Då de föreslagna reglerna äro avsedda att leda till i huvudsak samma resultat,

vare sig läraren redan från en termins början kan anställas såsom extra

ordinarie eller han kan erhålla sådan anställning först senare under terminens

lopp med därav följande omräkning av tidigare, extra anställning till extra

ordinarie, betona de sakkunniga vikten av att skoldistrikten både vid extra

och extra ordinarie anställning såvitt möjligt redan vid anställandet av läraren

angiva tidpunkten för anställningens upphörande.

Beträffande den statsfinansiella sidan av frågan örn extra ordinariebegreppets

utvidgning framhålla de sakkunniga, att åtgärdens vidtagande icke torde

komma att innebära några ökade utgifter för statens vidkommande.

2) Angående rätt för extra ordinarie lärare att vinna anställning

tills vidare:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Enligt nu gällande bestämmelser anställas extra ordinarie lärare vid folkskoleväsendet

på viss tid, ej överstigande ett läsår. Dessa bestämmelser infördes

i folkskolestadgan år 1921. Dessförinnan kunde extra ordinarie folkoch

småskollärare anställas antingen tills vidare med ömsesidig rätt till minst

fyra månaders uppsägning eller ock på viss tid. Avlöningen till lärare med

anställning tills vidare utgick för månad med J/i2 av årslönen, medan lönen till

på viss tid anställd lärare beräknades efter lästid så, att hela årslönen utbetalades

under pågående lästerminer. I syfte att bereda extra ordinarie lärare en

tryggare ställning har förslag framkommit om sådan ändring av nu gällande

bestämmelser, att ifrågavarande lärare skulle kunna anställas tills vidare.

Nämnda anställningsform är givetvis ur lärarens synpunkt att föredraga

framför anställning på viss tid, enär lian därigenom kan anses erhålla en

något fastare anställning. Vidare vinnes därmed, alt ett åt en lärare meddelat

förordnande icke, såsom nu är fallet, behöver förnyas för fortsatt tjänstgöring

inom skoldistriktet. För lärare, som fått sig anvisad tjänstebostad,

innebär sagda anställningsform, att han blir tillförsäkrad rätt att nyttja bostaden

jämväl under ferier. Men därmed torde också följa skyldighet för

honom att även lämna ersättning för bostaden för hela anställningstiden.

Tillsvidareanställningen måste vad beträffar folkskolan givas en modifierad

form. I de fall, då det redan vid tiden för lärarens tillsättning kan förutses,

att anställningen kommer att omfatta viss begränsad tid, kan sålunda förordnandet

visserligen gälla tills vidare, men dock endast till utgången av viss

angiven tid.

Därest, såsom de sakkunniga förorda, gällande bestämmelser ändras därhän,

att extra ordinarie lärare kan anställas tills vidare, böra föreskrifterna

därom så utformas, att bestämmelsen örn uppsägning av vederbörande lärare

ej behöver iakttagas för det fall, att tjänsten vid i vederbörlig ordning

verkställd prövning befunnits obehövlig eller då tjänsten förändras till ordinarie.

En bestämmelse om anställning tills vidare får givetvis sin egentliga betydelse,

då ett varaktigt behov av en icke-ordinarie tjänst förefinnes. Detta

är också förhållandet beträffande flertalet dylika tjänster. Anställningen bör

i sådana fall räknas från redovisningsårets början, eller den 1 juli till den 30

juni det år, då anställningen upphör antingen på grund av att tjänsten indrages,

förändras till ordinarie eller, i förekommande fall, uppsägning i vederbörlig

ordning skett. Sistnämnda åtgärd skulle väl då främst förekomma

för det fall, att giltig anledning föreligger för lärarens entledigande. Självfallet

skall skolstyrelse äga att med omedelbar verkan utan föregående uppsägning

entlediga lärare på grund av tjänstefel.

Örn lärare förordnas för tjänstgöring tills vidare under ett läsår eller en

termin, bör förordnandet utfärdas att gälla från början av det redovisningsår

respektive redovisningshalvår, varunder tjänstgöringen fullgöres, tills vidare

intill redovisningsårets respektive redovisningshalvårets utgång. I dylika fall

synes uppsägning icke behöva förekomma.

3) Angående införande av kalenderårslön för extra ordinarie

lärare:

Med genomförandet av detta förslag skulle uppfyllas ett av lärarorganisationerna

såsom angeläget framfört önskemål. Såsom skäl för en sådan anordning

ha organisationerna anfört, att det för läraren är i flera avseenden

förmånligare, om han äger utbekomma årslönen eller del därav fördelad på

kalendermånad'' i stället för på läsmånad. Pensions- och hyresavdrag komme

då också att ske varje kalendermånad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

11

Därest de extra ordinarie lärarna komma att anställas tills vidare, synas

ytterligare skid föreligga för införande av kalenderårsavlöning för ifrågavarande

lärare. Det torde nämligen ur olika synpunkter vara lämpligast, att

löneutbetalningarna fördelas över hela anställningstiden.

I fråga örn lärare, vilka inom ett skoldistrikt inneha extra ordinarie anställning

i sammanhängande följd under ett redovisningsår eller längre tid,

medför ett dylikt utbetalningsförfarande inga större olägenheter. Visserligen

kommer en vid höstterminens början nytillträdande lärare, som äger

tillgodoräkna sig lön från den 1 juli, att utbekomma lön för tid, varunder

han ej fullgjort någon tjänstgöring. De sakkunniga få emellertid erinra om,

att motsvarande förhållande gäller för läroverkslärare, då han erhåller extra

ordinarie anställning. Örn. såsom de sakkunniga i det följande föreslå, extra

ordinarie anställning vid folk- och småskolor kan vinnas först sedan dels

viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen och dels läraren fullgjort

tjänstgöring av viss omfattning, synes det icke befogat att tillmäta

nämnda förhållande större betydelse.

Vid en del skolor omfattar höstterminen ett något mindre antal veckor

än vårterminen. Om systemet med kalenderårsavlöning tillämpas, kommer

dock lönen att utgå med lika stort belopp till en lärare, som är anställd under

höstterminen som till den, vilken fullgör sin tjänstgöring under vårterminen.

För lärare, som innehar anställning såväl höst- som vårterminen, saknar

nämnda förhållande all betydelse, och även för den terminsanställde

läraren sker givetvis en utjämning, därigenom att hans anställning kommer

att avse terminer av olika längd.

Ur ekonomisk synpunkt är det för såväl statens som skoldistriktens vidkommande

likgiltigt, örn lönen till extra ordinarie lärare utbetalas för kalendermånad

eller för läsmånad.

4) Angående inplacering i lönegrad av extra ordinarie lärare:

Därest kalenderårsavlöning för de extra ordinarie lärarna införes, finnes

enligt de sakkunnigas mening icke något skäl att bibehålla den nuvarande

ordningen med dessa lärares placering endast i löneklasser men ej i lönegrader.

De skulle genom en ändring härvidlag bliva likställda med extra ordinarie

tjänstemän inom den civila statsförvaltningen, vilka samtliga hänföras

till viss bestämd lönegrad.

För folkskollärare erfordras endast två lönegrader, en för vardera av de två

olika lästider som föreslås skola bibehållas. Beträffande småskollärare föreslå

de sakkunniga, att samtliga extra ordinarie lärare placeras i samma lönegrad

i likhet med vad som i enlighet med gällande övergångsbestämmelser

kommer att gälla för ordinarie småskollärare från och med den 1 juli 1942.

Detta innebär, jämfört med nuvarande regler, att extra ordinarie småskollärare

vid skola med 364/7 veckors årlig lästid erhåller samma lön som sådan

lärare vid skola med 39 veckors årlig lästid, medan lönen för närvarande

utgår med ett belopp, som är ungefärligen en löneklass lägre.

De sakkunniga anse, att någon ändring av begynnelselöneklassen för de

extra ordinarie lärarna icke bör äga rum. I anslutning till löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän i civila icke-ordinariereglementet böra därför extra

ordinarie folkskollärare placeras i lönegraderna LEo 14 och LEo 15 omfattande

löneklasserna 13—17 respektive 14—18, medan extra ordinarie småskollärare

föreslås placerade i lönegraden LEo 7 omfattande löneklasserna

6—10. För kvinnlig lärare, som i enlighet med vad de sakkunniga i annat

sammanhang föreslå, tills vidare ej skall äga åtnjuta lön enligt högsta löneklassen,

skall slutlönen bliva en löneklass lägre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

5) Angående behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning:

Med nu gällande bestämmelser möter intet hinder för en lärare att omedelbart

efter sin lärarexamen och alltså utan någon som helst tjänstgöring

i skola, söka och erhålla anställning som extra ordinarie lärare. En nyexaminerad

lärare kan, om han har särskilt höga examensbetyg, vinna anställning

framför annan lärare med vitsord från ett eller annat års tjänstgöring.

Ett dylikt förhållande står icke i god överensstämmelse med inom den civila

statsförvaltningen eller det statliga undervisningsväsendet tillämpat förfaringssätt.

Att så sker kan icke heller ur lärarnas synpunkt anses tillfredsställande.

De sakkunniga ha därför funnit sig böra föreslå en ändring härutinnan.

Enligt de sakkunnigas mening bör för erhållande av extra ordinarie anställning

krävas, att viss tid förflutit efter det läraren avlagt lärarexamen

samt att läraren under denna tid fullgjort tjänstgöring av viss omfattning.

Härvid kunna givetvis mer eller mindre stränga villkor uppställas. De sakkunniga

vilja för sin del förorda, att bestämmelserna härom givas sådan innebörd,

att lärare skall kunna anställas som extra ordinarie lärare först sedan

två år förflutit efter avlagd lärarexamen samt att läraren under dessa två år

fullgjort väl vitsordad'' tjänstgöring inom det statsunderstödda eller statliga

undervisningsväsendet under sammanlagt 256 dagar.

6) Angående extra lärares löneklassplacering:

De sakkunniga anse, att även örn den seminarieutbildning, som föregår

folkskollärar- respektive småskollärarexamen, göra dessa lärare väl förberedda

för de pedagogiska uppgifter, som vänta dem vid utövandet av deras

lärarkall, de första åren dock måste betraktas såsom i viss mån en fortsatt

utbildning. Det förhållandet att den behållna kontairta lönen blir högre för

vikarier än för extra ordinarie lärare, enär de förstnämnda ej erlägga pensionsavgifter,

synes de sakkunniga utgöra ett ytterligare skäl för att en ändring

av gällande lönebestämmelser kommer till stånd. Med hänsyn till nämnda

omständigheter anse de sakkunniga, att nytillträdande folk- och småskollärare

böra erhålla något lägre begynnelselön än nu är fallet. De sakkunniga

föreslå, att nämnda lärare placeras två löneklasser lägre än den för extra

ordinarie lärare gällande lägsta löneklassen, d. v. s. folkskollärare i 12 löneklassen

och småskollärare i 4 löneklassen.

För närvarande utgår lönen till vikarierande lärare med 1/273 av årslönen

för varje dag tjänstgöringen varar. De sakkunniga ha funnit det mera praktiskt

att i reglementet upptaga dagbeloppen för varje löneklass och ortsgrupp.

Dagbeloppen ha därvid något avjämnats.

De sakkunniga ha icke ansett det vara erforderligt att införa särskilda

lönegrader för extra lärare.

7) Angående de s. k. reservvikarierna:

De sakkunniga föreslå sådan ändring i gällande bestämmelser angående

villkor för utgående av statsbidrag till lärare vid folk- och småskolor, att hinder

ej må möta för skoldistrikt, där enligt av skolöverstyrelsen verkställd

prövning s. k. reservvikarier få anställas, att låta dylik vikarie, till vilken lön

skall utgå enligt för extra lärare gällande bestämmelser, vid under anställningstiden

uppkommande avbrott i tjänstgöringen åtnjuta, utom viss del av

lönen, de särskilda förmåner, som under motsvarande förhållanden skulle

tillkomma dem såsom extra ordinarie lärare, dock att statsbidrag härtill icke

skall utgå.

De sakkunniga framhålla, att, vid bifall till de sakkunnigas förslag om beredande

av extra ordinarie anställning åt vissa vikarier, behovet av reservvikarier

kommer att i viss mån minskas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

13

Beträffande de närmare skälen för sistberörda förslag får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet, sid. 53—55.

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fortsättningen jämväl vikarier å lärartjänster

vid folkskolan under vissa villkor kunna beredas extra ordinanarie

anställning. Med hänsyn till de växlingar i anställningsform för samme

lärare mellan extra ordinarie och extra, som efter förslagets genomförande

kunna väntas ifrågakomma, måste ett dylikt förslag vara ägnat att

medföra vissa olägenheter ur pensionssynpunkt. Dessa olägenheter komma

emellertid att avsevärt minska, om — som de sakkunniga förordat — såsom

villkor för extra ordinarie anställning föreskrives viss tids tjänstgöring

inom undervisningsväsendet efter avlagd examen. Statskontoret vill därför

icke motsätta sig förslaget i denna del. Vad angår längden av den tidsperiod,

som skall lia förflutit efter avlagd examen, får ämbetsverket dock

föreslå den ändringen i de sakkunnigas förslag, att sagda tidsperiod utsträckes

från två till tre år. En dylik ändring synes statskontoret önskvärd

främst ur den synpunkten, att härigenom bättre överensstämmelse skulle

vinnas med förhållandena inom andra delar av förvaltningen. Härtill kommer,

att de manliga folkskollärare, vilka efter avlagd examen hava att fullgöra

dem åliggande värnpliktstjänstgöring, på grund av tidslängden enligt

nya värnpliktslagen av denna tjänstgöring som regel icke kunna förutsättas

erhålla 256 dagars lärartjänstgöring under de två närmaste åren efter examen.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot de sakkunnigas

förslag i nu berörda hänseenden.

Däremot har skolöverstyrelsen ifrågasatt lämpligheten av de bestämmelser,

som av de sakkunniga föreslagits beträffande de icke-ordinarie lärarnas

anställnings- och avlöningsförhållanden, samt ifrågasatt en annan lösning

av de föreliggande problemen. Överstyrelsen sammanfattar sin kritik,

beträffande vars detaljer utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet, sid.

55—57, sålunda:

Med det anförda har överstyrelsen velat påvisa, att anställandet av vissa

vikarier för tjänstlediga lärare såsom extra ordinarie och särskilt beräknandet

av lönen för dessa efter kalenderår skulle medföra synnerligen invecklade

anställnings- och lönespörsmål, som näppeligen kunna under nuvarande

förhållanden lösas på ett tillfredsställande sätt. Med de täta växlingarna

för lärarna mellan anställning såsom extra med lön efter lästid och

anställning som extra ordinarie med kalenderårslön och placering i annan

löneklass riskerar man, att sådan oklarhet uppstår angående icke-ordinarie

lärares anställnings- och avlöningsförhållande, att hela det statliga lönesystemet

blir ehuru med orätt betraktat såsom olämpligt för folkskolans

lärare.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att lärarna skola vara anställda såsom

extra, tills de förvärvat tre tjänstår, samt att därefter lärare, som ej valts

till ordinarie, skall anställas såsom extra ordinarie med lön efter lästid för

den tid tjänstgöringen omfattar. Såsom slutligt omdöme örn detta förslag, vars

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

motivering finnes återgiven på sid. 57—59 i statsrådsprotokollet, har överstyrelsen

anfört:

Med tillämpning av det här framförda förslaget, som förutsätter, att

lönen utgår efter läsår till samtliga icke-ordinarie lärare, vunnes den i tilllämpningen

enklast möjliga ordningen. De svåraste verkningarna av den

försämring av de icke-ordinarie lärarnas löneställning, som de sakkunnigas

förslag innebär, nämligen extra lärares låga lön för ett betydande antal

vikarier med lång tjänstetid, skulle bortfalla, och likställigheten med befattningshavare

i statens tjänst bleve mera framträdande. De i punkterna 2—5

övergångsbestämmelserna till reglementet införda föreskrifterna skulle enligt

överstyrelsens förslag kunna väsentligt förenklas eller måhända bortfalla.

Överstyrelsen har tillagt, att viss skillnad givetvis kunde, om så skulle

befinnas lämpligt, göras mellan extra ordinarie och vikarie. I sådant fall

borde dock även lärare som uppehåller vakant tjänst hänföras till gruppen

extra ordinarie. Lönen borde utgå efter samma löneklass och efter lästid.

Även detta förslag ansåge överstyrelsen lämpligare än det av de sakkunniga

framlagda.

Departementschefen har anfört:

De extra ordinarie lärarna vid folkskolan inneha ställning som klasslärare

och anställas för ett läsår i sänder. Under tid mellan lästerminerna sakna de

formellt sett anställning. Eftersom behovet av läraravdelningar växlar år från

år, erfordras klassläraren i vissa fall endast för ett enda läsår. Extra ordinarie

anställning beredes honom likväl under sagda läsår. Det är tydligt att, såsom

de sakkunniga påpekat, skillnad här föreligger mellan folkskolans extraordinariebegrepp

och extraordinariebegreppet inom statsförvaltningen. Betydelsen

av denna skiljaktighet bör dock icke överskattas. I flertalet fall är nämligen

behovet av läraravdelningen varaktigt och läraren erhåller förnyat förordnande

såsom extra ordinarie år från år. Även då behovet av läraravdelningen

är temporärt, torde läraren ofta, då avdelningen indrages, erhålla annat förordnande

såsom extra ordinarie i samma eller annat skoldistrikt. De sakkunniga

ha också uttalat, att en lärare, som blivit extra ordinarie, i flertalet fall

torde bibehållas i sådan anställning även i fortsättningen, intill dess han erhåller

ordinarie tjänst.

Av de ändringar, som de sakkunniga ifrågasatt i nu gällande regler för de

extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden, utgöra de

viktigaste dels förslaget om extraordinarieanställning åt terminsvikarier och

dels förslaget att extra ordinarie anställning må vinnas först sedan två år

förflutit efter avlagd lärarexamen och under förutsättning tillika att läraren

tjänstgjort minst 256 dagar. Dessa förslag böra bedömas fristående från de

sakkunnigas övriga förslag i fråga örn de extra ordinarie lärarna: tillsvidareanställningen,

kalenderårslönen och lönegradsplaceringen.

Beträffande förslaget örn extraordinarieanslällning åt terminsvikarier framgår

av det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet, att av 1,697

vikarier under läsåret 1940/41 858 voro anställda hela läsåret och återstoden

under minst en termin. Det kan antagas, att den, som kommit i åtnjutande

av terminsvikariat, också framdeles erhåller sådant vikariat eller klasslärartjänst.

I åtskilliga fall måste man dock räkna med tillfälliga avbrott, under

vilka läraren allenast erhåller vikariat för kortare tidsperioder än en termin.

De sakkunniga ha särskilt framhållit, att de förordat en lägre löneställning

än för närvarande för lärare med kortare anställningstid än en termin och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

15

att en förutsättning härför vore att terminsvikarier kunde beredas extra ordinarie

anställning. När personalrepresentanterna godtagit sakkunnigföx-slaget

beträffande den lägre löneställningen för vissa icke-ordinarie lärare, torde

iörslaget örn extraordinarieanställning åt terminsvikarierna lia tillmätts avgörande

betydelse.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vikarie erhålla extra ordinarie anställning

icke blott, när anställningen från början omfattar en hel termin, utan

också, då olika anställningsperioder under en och samma termin sammanlagt

omfatta hela terminen. Härvid skall anställning anses omfatta hel termin

även örn avbrott föreligger med sammanlagt högst fem dagar. Givetvis

avser de sakkunnigas förslag dock i första hand dem, som från början erhållit

terminsanställning. Att även den andra gruppen medtagits har motiverats

av att icke sällan en tjänstledighet, exempelvis på grund av långvarig

sjukdom, från början icke omfattar utan först under terminen utsträckes

till att omfatta hela terminen. Vikarien för en sådan sjukledig lärare har ansetts

skäligen böra likställas med den, vars anställning redan från början

omfattar en hel termin. Däremot avser sakkunnigförslaget icke, alt ett större

antal kortare och i och för sig mera tillfälliga vikariatsförordnanden skola

berättiga till extra ordinarie anställning även om i några fall tjänstgöringen

skulle komma att omfatta så gott som hela terminen. Så torde icke heller bli

fallet vid genomförande av de sakkunnigas förslag, eftersom antalet tillåtliga

avbrottsdagar begränsats till fem.

Den kritik, skolöverstyrelsen riktat mot sakkunnigförslaget, avser väsentligen

de fall, då förordnandet från början icke omfattar hel termin. Förutom

att kritiken sålunda huvudsakligen riktar sig mot vissa undantagsfall,

synes den överdriva de svårigheter, som kunna uppkomma. Att vikarieanställning

under ett flertal smärre perioder icke bör och ej heller enligt sakkunnigförslaget

torde komma att grunda extra ordinarie ställning har nyss

påpekats. Omreglering till extra ordinarie anställning torde böra ske vid den

tidpunkt under terminen, då läraren erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring

till terminens slut. Vid sådana förhållanden har man knappast att

räkna med, att, såsom överstyrelsen förmenat, en lärares anställning och

löneklass i en mängd fall skulle kunna bestämmas först vid terminens slut.

Att en lärare, som tidigare innehaft anställning som extra ordinarie, erhåller

extra anställning vid samma skoldistrikt, bereder icke större svårigheter för

löneklassplaceringen än då det gäller inplacering i löneklass av vilken som

helst annan lärare, vilken tidigare icke innehaft extra ordinarie tjänst inom

distriktet. Enligt de sakkunnigas förslag, som i dessa delar synes ha godtagits

av skolöverstyrelsen, kommer skillnaden i lön vid extra ordinarie och extra

anställning för lärare med rätt att tillgodoräkna minst tre tjänslår att motsvara

en löneklass. Såsom extra ordinarie har läraren emellertid att vidkännas

tjänste- och famil,jepensionsavdrag. Beloppen av dessa avdrag motsvara

i stort sell skillnaden mellan löneklassbeloppen. Någon verklig löneminskning,

såsom överstyrelsen synes utgå från, uppkommer således i dessa fall

icke för lärare, vilken övergår från extra ordinarie till extra anställning. Den

fördel i löne- och pensionshänseende som extra ordinarieanställning i och

för sig i allmänhet medför, saknar också i stort sett betydelse vid korttidsvikariat.

Ehuru jag sålunda icke kan finna skolöverstyrelsens kritik bärande, är

jag medveten örn, att förslaget örn rätt att för extra ordinarieanställning sammanräkna

flera tidsperioder av en och samma termin komplicerar systemet

och därigenom kan bereda vissa praktiska olägenheter. Örn de sakkunnigas

förslag nu genomföres men erfarenheten mot förmodan skulle visa, att dessa

praktiska olägenheter icke kunna på tillfredsställande sätt bemästras, bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

detta föranleda, att en begränsning vidtages genom alt ifrågavarande sammanräkningsrätt

borttages. Såvitt för närvarande kan bedömas, föreligga

emellertid icke tillräckliga skäl för en sådan begränsning.

Av sin kritik bar överstyrelsen icke dragit den slutsatsen, att extra ordinarie

anställning allenast skulle tillkomma vikarie, vars anställning från

början omfattar en hel termin. Överstyrelsen har i stället framlagt ett helt

nytt förslag, som innebär att lärarna skola vara anställda såsom etxra med

den av de sakkunniga förordade lägre löneklassplaceringen, tills de förvärvat

tre tjänstår; därefter skulle de erhålla extra ordinarie anställning även

vid korttidsvikariat. Som skäl härför har särskilt åberopats, att eftersom varaktig

anställning icke kan beredas lärarna, borde de kompenseras med fördelaktigare

löneställning. Såsom redan framhållits uppkommer emellertid

icke någon nämnvärd skillnad i de kontanta löneförmånerna för en lärare,

som äger tillgodoräkna minst tre tjänstår, vare sig han innehar anställning

såsom extra ordinarie eller extra.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle lärare bli behörig att anställas såsom

extra ordinarie två kalenderår efter det han avlagt examen om han tjänstgjort

256 dagar. Innebörden av skolöverstyrelsens förslag är icke möjlig att

bestämt angiva, då överstyrelsen icke klarlagt bur tjänstårsberäkningen skall

ske. Av uttalanden i skolöverstyrelsens utlåtande, till vilka jag återkommer

; annat sammanhang, synes närmast framgå, att i allmänhet en anställningstid

av 256 dagar skulle räknas som ett tjänstår. Först efter en anställningstid

av (3 X 256 =) 768 dagar, skulle alltså enligt överstyrelsens förslag anställning

som extra ordinarie erhållas. Åtminstone under nu rådande förhållanden

kan extra lärare först efter ett avsevärt antal år från sin examen

räkna en så betydande anställningstid. Även om tjänståren skulle beräknas

enligt grunderna i sakkunnigförslaget — i så fall skulle erfordras en anställningstid

av 615 dagar — skulle i allmänhet betydligt längre tid än tre kalenderår

ha förflutit, innan läraren uppfyllde kompetenskravet. Överstyrelsen

har ifrågasatt, att några övergångsbestämmelser icke skulle meddelas. I så

fall komma givetvis de nuvarande extra ordinarie och vikarierande lärare,

som icke förvärvat tre tjänstår, att få sin löneställning försämrad. De extra

ordinarie lärarna skulle därjämte förlora sin anställning som extra ordinarie.

Det förekommer icke sällan inom folkskoleväsendet, att lärare lämna lärarbanan

— ofta är det fråga om lärarinnor som ingått äktenskap — men

fortsättningsvis ställa sig till förfogande vid kortare vikariat. Dessa skulle

vid genomförande av överstyrelsens förslag beredas extra ordinarie anställning

med pensionsrätt.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna tillstyrka överstyrelsens

förslag.

Vad härefter beträffar de övriga av de sakkunniga föreslagna ändringarna

i de extra ordinarie lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden vill

jag framhålla följande. Örn anställning såsom extra ordinarie alltid innebure

samma fasthet vid folkskolan som inom statsförvaltningen, skulle knappast

någon meningsskiljaktighet kunna råda, att de extra ordinarie lärarna även

vid folkskolan böra erhålla anställning tills vidare samt åtnjuta lön, beräknad

efter kalenderår. Av skäl, som i det föregående berörts, kan emellertid

den extra ordinarie anställningen vid folkskolan i vissa fall vara av

mera tillfällig beskaffenhet. Enligt vad de sakkunniga framhålla erbjuder

dock även inom folkskoleväsendet den extra ordinarie anställningsformen i

allmänhet en betydande fasthet. Den frågan uppstår alltså, huruvida bestämmelserna

böra utformas med hänsyn till de sist avsedda fallen eller till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

17

de fall, som få anses utgöra undantag. De sakkunniga ha valt den förra

vägen.

Skolöverstyrelsen har framför allt riktat invändningar mot att lönen till

de extra ordinarie lärarna skulle beräknas efter kalenderår, överstyrelsen

har bland annat funnit det oegentlig!, att skolstyrelse exempelvis i mitten av

augusti månad anställer en extra ordinarie lärare från den 1 juli och retroaktivt

utbetalar lön för den redan gångna tiden. I anledning härav må påpekas,

att motsvarande förhållande ej sällan gäller för läroverkslärare, då han

erhåller extra ordinarie anställning, samt att folkskollärare, som tillträder

extra ordinarie tjänst, enligt sakkunnigförslaget måste under minst två år

efter sin examen ha fullgjort tjänstgöring av viss omfattning. Skolöverstyrelsen

har dessutom framhållit, att, örn anställningen komme att av någon anledning

avbrytas under terminen, måste en del av det redan utbetalade beloppet

återfordras. Sakkunnigförslaget innebär emellertid icke, att sådan återbetalning

skall ske. Att lärare skulle vid vårterminens slut, i samband med

att hans anställning omregleras till extra ordinarie, bli skyldig återbetala

redan utanordnade lönemedel, torde av skäl som förut angivits knappast behöva

befaras.

För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag i här berörda delar.

Härav följer, att jag även biträder förslaget i fråga örn de extra ordinarie

lärarnas inplacering i lönegrader.

Mot de sakkunnigas förslag beträffande de extra lärarnas löneställning,

reservvikariernas avlöningsförmåner och prövningen av frågor om inrättande

och bibehållande av extra ordinarie lärartjänster vid folk- och småskolor

har jag icke funnit anledning till erinran.

Folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet.

Före tillkomsten av nu gällande avlöningsreglemente fanns icke någon i

allmän författning given föreskrift angående det antal timmar för vecka,

som folk- och småskollärare voro skyldiga att undervisa. Tjänstgöringen reglerades

genom timplanerna, vilka för småskolestadiet upptogo 24—30 timmar

samt för den egentliga folkskolan 28—30 timmar. I det den 30 september

1937 (nr 868) utfärdade avlöningsreglementet för lärare vid folk- och

småskolor meddelades emellertid bestämmelser i nu förevarande hänseende.

Jämlikt 2 § i nyssnämnda reglemente voro folkskollärare, lärare vid mindre

folkskola, biträdande lärare vid folkskola och sådan småskollärare, till vilken

även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skyldiga

att undervisa under minst 28 och högst 30 veckotimmar samt annan småskollärare

under minst 24 och högst 28 veckotimmar.

Sedermera har genom kungörelse den 19 augusti 1940 (nr 804) ändring

härutinnan skett i så måtto, att den undre gränsen för undervisningsskyldigheten

strukits, varför de lärargrupper, det här gäller, numera äro ålagda

att tjänstgöra 30 respektive 28 veckotimmar. Nedsättning i denna undervisningsskyldighet

kan under vissa villkor medgivas av skolstyrelse med i förra

fallet högst tva, i senare fallet högst fyra veckotimmar och av vederbörande

folkskolinspektör med högst fyra respektive högst sex veckotimmar. Samma

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

befogenheter att nedsätta tjänstgöringsskyldigheten tillkomma ock skolöverstyrelsen.

Därjämte må överstyrelsen härutöver kunna medgiva nedsättning

med högst fyra veckotimmar i den mån, som undervisningen utan kostnad

för statsverket under motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas

av annan lärare med erforderlig kompetens.

En viss utökning av folk- och småskollärares reella undervisningsskyldigliet

ägde rum från och med redovisningsåret 1939/40. Genom kungörelse den

6 oktober 1939 (nr 693) örn ändring i vissa delar av kungörelsen den 30 juni

1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola infördes nämligen följande föreskrift:

Bestrides undervisning i slöjd av lärare, å vilken avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor äger tillämpning, utgår dock statsbidrag

allenast för de slöjdtimmar, med vilka den för läraren i nämnda reglemente

stadgade maximitjänstgöringen eller i förekommande fall det antal veckotimmar,

till vilket lärarens undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör

eller skolöverstyrelsen nedsatts, överskrides. För folkskollärare fick

nyssnämnda stadgande endast ringa betydelse, då dylik lärare redan i de för

en undervisningsavdelning obligatoriska ämnena hade att med fa undantag

undervisa 30 veckotimmar. Småskollärare åter, som i regel i egen klassavdelning

undervisade endast 26 veckotimmar, i vissa fall 24 timmar, fingo

genom åberopade kungörelse sin undervisningsskyldighet i regel utökad.

Genom kungörelse den 24 maj 1940 (nr 415) stadgades slutligen såsom villkor

för statsbidrag för avlönande av lärare för undervisning i slöjd, bland

annat, att, där undervisning i slöjd bestredes av lärare, å vilken avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor ägde tillämpning, samtliga lärare

vid den skola, där läraren tjänstgjort, uppnått stadgad maximitjänstgöring

eller i förekommande fall det antal veckotimmar, till vilket lärarens

undervisningsskyldighet av vederbörande folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen

nedsatts, såvida icke folkskolinspektören på grund av särskilda förhållanden

medgivit undantag.

I samband med det hösten 1939 inledda besparingsarbetet togs under övervägande

en generell höjning av den för folk- och smaskollärare

stadgade undervisningsskyldigheten i

syfte att vinna besparingar. I propositionen 1940: 155 lämnades

en redogörelse för en i ämnet verkställd utredning. Skolöverstyrelsen

hade på anförda skäl ansett, att för det dåvarande ingen ändring borde ske,

medan statskontoret funnit, att en utökning av tjänstgöringsskyldigheten borde

tagas under övervägande. Föredragande departementschefen förklarade

sig icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga slutlig

ställning till spörsmålet. Ytterligare utredning rörande verkningarna av en

dylik åtgärd syntes erforderlig. Departementschefen förklarade sig ämna

framdeles ånyo anmäla denna fråga, som borde kunna underställas 1941 års

riksdag. Riksdagen förklarade sig för sin del icke lia något att erinra mot den

i utsikt ställda utredningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

19

När frågan på nytt underställdes riksdagen 1941, förelåg en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning i ämnet, överstyrelsen avstyrkte i anslutning

till denna utredning en utsträckning av tjänstgöringstiden för vecka. I yttrande

över skolöverstyrelsens utredning förordade statskontoret däremot en

utsträckning av undervisningsskyldigheten inom folkskoleväsendet sålunda,

att undervisningsskyldigheten för folkskollärare skulle bestämmas till högst

32 veckotimmar.

Föredragande departementschefen anförde, att en faktisk ökning av

tjänstgöringsskyldigheten för lärare vid folkskoleväsendet redan inträtt på

grund av de åtgärder för inräkning i denna skyldighet av slöjd- och timlärartjänstgöring,

som vidtagits. Innan närmare erfarenhet vunnits rörande

verkningarna av dessa åtgärder, ansåge sig departementschefen icke böra

framställa förslag örn en allmän utökning av tjänstgöringsskyldigheten för

folk- och småskollärare. Riksdagen anslöt sig till den av departementschefen

hävdade uppfattningen.

Genom uttagande i regel av 28 veckotimmars tjänstgöring av småskollärare

ha dessa blivit hänvisade att i icke ringa utsträckning fullgöra fyllnadstjänstgöring

utanför sin egen klassavdelning. I allmänhet har denna fyllnadstjänstgöring

fullgjorts i slöjd på folkskolestadiet. Från såväl lärarorganisationer

som genom motioner i riksdagen ha krav framställts, att småskollärare

icke vad beträffar fyllnadstjänstgöring skulle åläggas mera omfattande

undervisning än andra lärargrupper. 1939 års lagtima riksdag uttalade,

att det vore önskvärt att småskollärarna om möjligt icke i nu förevarande

hänseende skulle försättas i sämre ställning än folkskollärarna. 1940 års lagtima

riksdag erinrade om nämnda uttalande men framhöll, att med hänsyn

till nödvändigheten av att i besparingssyfte kunna uttaga största möjliga

tjänstgöring av olika lärarkategorier riksdagen icke kunde biträda ett motionsvis

framställt yrkande, att småskollärare icke skulle åläggas att utan

särskild ersättning undervisa i slöjd mer än två timmar utöver den i avlöningsreglementet

angivna minimitjänstgöringstiden (24 veckotimmar). Riksdagen

förutsatte emellertid, att förevarande spörsmål framdeles upptoges till

bedömande i samband med frågan örn revision av gällande bestämmelser

om avlöning till folk- och småskollärare.

Från den 1 juli 1942 komma småskollärare, oavsett den årliga lästidens

längd, att vara placerade i lönegrad 9. Ifrågasatts har i olika sammanhang,

att något längre tjänstgöring för vecka borde utkrävas av sådana småskollärare,

som icke tjänstgjorde i skola med 39 veckors årlig lästid. Spörsmålet

om särskild fyllnadstjänstgöring för ifrågavarande småskollärare var föremål

för utredning och förslag av 1937 års folkskolutredning och har även

varit förelagt riksdagen, senast år 1941.

Då frågan underställdes 1941 års riksdag, förelåg en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning beträffande eventuell fyllnadstjänstgöring, i vilken överstyrelsen

avstyrkt en utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten per vecka

för de småskollärare, varom nu är fråga. En reservant inom skolöverstyrel
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

sen hade emellertid förklarat sig skiljaktig och föreslagit, att ordinarie småskollärare,

vilka hade en kortare lästid än 39 veckor, från den 1 juli 1942

skulle överföras till den grupp av lärare, som vore ålagd en tjänstgöringsskyldighet

för vecka av 30 timmar.

Statskontoret ansåg i likhet med reservanten inom skolöverstyrelsen, att

kompensationstjänstgöring borde uttagas. Allmänna lönenämnden förordade

— med reservation av en ledamot — det av reservanten inom överstyrelsen

framställda förslaget.

Föredragande departementschefen fann för sin del skäl kunna anföras

för en utjämning av arbetsbördan, i den mån så vore möjligt och så lämpligen

kunde ske, genom höjning av antalet veckotimmar för småskollärare med

kortare årlig lästid. Departementschefen ville emellertid icke ifrågasätta

omedelbara åtgärder. Spörsmålet huruvida en höjning av undervisningsskyldigheten

för vecka borde vidtagas från och med läsåret 1942/43 syntes böra

först senare upptagas till prövning, varvid skolöverstyrelsen borde förebringa

beräkning rörande de besparingar för det allmänna, som genom åtgärder i

denna riktning kunde uppkomma.

Statsutskottet anslöt sig till departementschefens uppfattning och ansåg

sig för det dåvarande icke böra göra något uttalande i ämnet. I en till utskottets

utlåtande (nr 128) fogad, av elva ledamöter avgiven reservation underströks

de av reservanten i skolöverstyrelsen framförda synpunkterna. Statsutskottets

reservanter förutsatte, att dessa synpunkter komme att beaktas

vid den förnyade prövning av spörsmålet, som departementschefen ställt i

utsikt.

Vid behandlingen i kamrarna fattades olika beslut, då första kammaren

på förevarande punkt godkände utskottets förslag, medan andra

kammaren biföll reservationen. Riksdagen kom alltså icke att göra något

uttalande i frågan.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående anslagsbehov beträffande folkundervisningen

m. m. för budgetåret 1942/43 har skolöverstyrelsen överlämnat

av departementschefen ifrågasatt utredning angående de besparingar för det

allmänna, som skulle uppstå därigenom att vissa småskollärare, på sätt i det

föregående angivits, ålades att undervisa 30 veckotimmar i stället för 28.

överstyrelsen har därvid — under framhållande av att det vore ogörligt att

med någon grad av säkerhet yttra sig om denna besparing — sagt sig dock

icke anse osannolikt, att den årliga besparingen av en dylik fyllnadstjänstgöring

skulle kunna beräknas till 250,000 kronor.

De sakkunniga.

I fråga örn en generell höjning av undervisningsskyld

i g h e t e n anföra de sakkunniga följande.

Det synes de sakkunniga uppenbart, att sambandet mellan det antal veckotimmar,

som gäller för eleverna i en klassavdelning, och lärarens undervisningsskyldighet

bör bibehållas. Brytes detta samband, torde det bli omöjligt

att upprätthålla systemet med klasslärare. Nämnda system synes emellertid

för folkskolan innebära så betydande fördelar såväl ur undervisningens syn
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

21

punkt sorn även, och framför allt, med tanke på elevernas fostran, att det

alltjämt bör bibehållas. Ett ytterligare skäl härför se de sakkunniga i det förhållandet,

att kraven på skolans fostrande verksamhet under senare tid vuxit

i styrka. Utan tvivel är det för en lärare väsentligt svårare att i detta hänseende

göra en insats, om han har sin undervisning splittrad på flera klassavdelningar

än örn han allenast har att svara för en undervisningsavdelning

med i regel icke över 30—35 elever. En eventuell utökning av undervisningsskyldigheten

bör därför icke ske annat än genom åläggande för lärare att

fullgöra viss fyllnadstjänstgöring.

De sakkunniga anse emellertid även med huvudvikten lagd vid arbetsbördan,

att den nuvarande undervisningsskyldigheten är i det stora hela väl avvägd.’

Utöver tjänstgöringen i skolan ha lärarna, frånsett arbetet med rättande av

elevernas skriftliga uppgifter samt förberedelse för lektioner, att fullgöra olika

uppgifter för elevernas omvårdnad och fostran. Den totala arbetsbördan synes

därför i allmänhet icke böra ökas.

I anslutning härtill framhålla emellertid de sakkunniga, att det i och för sig

icke vöre orimligt, örn folkskollärare som en krisåtgärd ålades att undervisa ytterligare

exempelvis två veckotimmar. En förutsättning härför vöre dock att

nämnda undervisningsskyldighet kunde i allmänhet på ett rättvist och lämpligt

sätt uttagas och att skolarbetet härigenom icke ur organisatorisk synpunkt lede

någon skada. Av landsbygdens lärare kunde ytterligare två veckotimmars

undervisning i regel uttagas. I städerna och samhällena däremot vore detta,

pa grund av att ofta särskilda lärare i slöjd anställts, i allmänhet icke möjligt,

om systemet med klasslärare skulle bibehållas. Detta förhållande manade enligt

de sakkunnigas mening till varsamhet vid en eventuell ökning av antalet

undervisningstimmar för vecka. För egen del anse de sakkunniga, att den

besparing för det allmänna, som skulle vinnas genom en ökning av undervisnmgsskyldigheten,

icke torde uppväga de olägenheter, som härigenom skulle

vållas.

Beti äffande sm askollärarnas fyllnadstjänstgöring anföra

de sakkunniga:

Genom att ålägga småskollärare fyllnadstjänstgöring i slöjd intill en sammanlagd

veckotjänstgÖring av 28 veckotimmar har statsverket under senare

ar gjort en årlig besparing, som icke torde understiga 700,000 kronor. De

sakkunniga anse sig icke kunna ifrågasätta, att staten i nuvarande ekonomiska

lage skulle frånhända sig nämnda besparing. Då emellertid visst fog

föreligger for kravet, alt samskollärare under normala förhållanden icke borde

maggas fyllnadstjänstgöring i slöjd i större utsträckning än folkskollärare,

ha de sakkunniga övervägt, huruvida det vore lämpligt, att i avlöningsreglementet

stadga en undervisningsskyldighet för småskollärare av endast 26

timmar. Denna föreskrift borde, i så fall kompletteras med en övergångsbestammclse,

som gjorde det möjligt att under nuvarande krisläge även i fortsättningen

uttaga fyllnadstjänstgöring inom ramen av 28 timmars undervisning.

Det kan emellertid tänkas, att när mera normala förhållanden inträda

och relationen mellan folk- och småskollärar löner och tjänstgöringsförhållanden

kan regleras till de senares fördel, andra åtgärder kunna visa sig

lamphgare an en sänkning av den för småskollärare gällande undervisningsskyldigheten.

De sakkunniga ha därför stannat vid att icke föreslå någon

ändring på förevarande jmnkt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

De sakkunniga ha härefter framhållit, att då samtliga ordinarie småskollärare

från den 1 juli 1942 skola vara placerade i lönegrad 9, oavsett den årliga

lästidens längd, måste ett ställningstagande nu äga rum till spörsmålet

örn höjning av undervisnings skyldigheten per vecka

för de småskollärare, som tjänstgöra vid skolor med

kortare lästid än 39 veckor. De sakkunniga förorda en dylik

utökning, i huvudsak på sätt reservanten i skolöverstyrelsen föreslagit, samt

anföra härvid följande.

Reservanten har ifrågasatt, att ökningen i undervisningsskyldigheten endast

skulle avse de ordinarie småskollärare, varom nu är fråga. Detta motiverades

med att icke-ordinarie småskollärare ej skulle erhålla någon löneförbättring

i samband med den enhetliga löneplaceringen av ordinarie lärare.

Enligt de sakkunnigas förslag blir detta emellertid fallet beträffande flertalet

icke-ordinarie småskollärare, då dessa erhålla anställning som extra

ordinarie befattningshavare och inplaceras, oavsett lästidens längd, i lönegrad

LEo 7. Däremot komma alltjämt extra lärare att erhålla mindre lön

vid tjänstgöring i skola med kortare lästid än 39 veckor. Den av reservanten i

skolöverstyrelsen ifrågasatta föreskriften bör därför gälla ordinarie och

extra ordinarie småskollärare. Några svårigheter ur oganisatoriska eller

lönetekniska synpunkter uppstå icke genom att extra lärare i vissa fall erhålla

något mindre undervisningsskyldighet än de mera fast anställda lärarna.

Skillnaden blir allenast, att extra lärare erhålla arvode som timlärare

för den tjänstgöring, som kommer att överstiga 28 veckotimmar.

De sakkunniga lia slutligen upptagit till behandling frågan örn undervisningsskyldigheten

för sådan småskollärare, till

vilken även hänvisats någon eller några av folksk

o lestadie t s klasser, och därvid framhållit följande.

I motsats till lärarna vid mindre folkskolor och de biträdande lärarna ha

här ifrågavarande småskollärare icke erhållit någon extra ersättning för sin

i jämförelse med andra småskollärare besvärligare undervisning och längre

veckotjänstgöring. De sakkunniga anse detta vara obilligt och ha därför

övervägt, på vad sätt nämnda lärare skulle kunna beredas ersättning för

sitt merarbete. Närmast till hands torde ligga, att låta det lönetillägg, som

utgår till lärare vid mindre folkskola samt biträdande lärare vid folkskola,

komma även den lärargrupp, det här gäller, till godo. Emellertid kan organisationen

av ifrågavarande småskolor stundom skifta från det ena året till

det andra. Under vissa år kunna sålunda elever saknas på folkskolestadiet.

Vidare kan det vara svårt att draga gränsen mellan sådana treåriga skolor,

där tredje klassen anses tillhöra folkskolestadiet och där den är en del av

småskolan. De sakkunniga ha därför stannat vid att föreslå, att småskollärare

icke av det skäl, att deras avdelning inrymmer någon folkskoleklass,

skola åläggas att mot i avlöningsreglementet angivna löneförmåner tjänstgöra

mer än 28 timmar. Då emellertid timplanen för här avsedd läraravdelning

i regel upptager 30 veckotimmar, har för ifrågavarande lärare föreslagits

skyldighet att mot timlärararvode undervisa ytterligare 2 veckotimmar.

De sakkunnigas förslag innebär alltså reellt för dylika lärare rätt till särskild

ersättning för den undervisning per vecka, som överstiger 28 veckotimmar.

Den årliga merutgiften för det timlärararvode som på detta sätt

skulle utgå, torde icke komma att uppgå till mer än omkring 20,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

23

Statskontoret har anfört:

Ifråga om tjänstgöringsskyldigheten för lärarna ha de sakkunniga förordat

en höjning av undervisningsskyldigheten med två veckotimmar för de

småskollärare, vilka — oaktat de tjänstgöra vid skolor med kortare lästid

än 39 veckor — från och med den 1 juli 1942 komma att uppbära lön enligt

lönegraderna Lo 9 och LEo 7. Häremot har statskontoret icke något att erinra.

Ämbetsverket vill icke heller motsätta sig förslaget, att småskollärare,

till vilken hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, medgives

uppbära timlärararvode för den ökning i antalet veckotimmar, som en sådan

anordning i vissa fall kan föranleda.

De sakkunniga ha i övrigt ställt sig avvisande till tidigare i olika sammanhang

väckta förslag om en generell ökning av undervisningsskyldigheten för

folkskolans lärare. Icke ens en temporär ökning av undervisningsskyldigheten

under nu rådande krisförhållanden har ansetts försvarlig. Vad som anförts

av de sakkunniga har icke övertygat statskontoret örn att de med en

temporär ökning av undervisningsskyldigheten förbundna olägenheterna

skulle vara av sådan betydelse, att de böra hindra genomförandet av en dylik

i nuvarande statsfinansiella läge betydelsefull åtgärd. Ämbetsverket saknar

därför anledning frångå sitt tidigare i annat sammanhang väckta förslag

om en höjning av undervisningsskyldigheten för folkskollärarna med

två veckotimmar.

Skolöverstyrelsen har ansett sig icke kunna biträda förslaget att försämra

småskollärarnas ställning genom att för visst fall utöka deras tjänstgöringsskyldighet

till 30 timmar. I övrigt har överstyrelsen biträtt vad de sakkunniga

anfört rörande lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Departementschefen har anfört:

I likhet med de sakkunniga anser jag det vara angeläget, att nuvarande

klasslärarsystem vid folk- och småskolorna upprätthålles. Detta system medför

emellertid, såsom de sakkunniga påvisat, vissa särskilda svårigheter, när

det gäller att öka lärarnas undervisningsskyldighet. De sakkunniga ha avstyrkt

en generell höjning av veckotimmarnas antal och ej heller ansett sig

böra såsom en krisåtgärd tillstyrka en temporär ökning av undervisningsskyldigheten.

Statskontoret har däremot förordat, att undervisningsskyldigheten

för folkskollärarna skulle höjas med två veckotimmar. För landsbygdens lärare

torde en sådan höjning i allmänhet få som följd, att särskild ersättning

för två veckotimmars slöjdundervisning icke finge åtnjutas. I städer och samhällen

åter, där särskilda lärare i slöjd anställts, skulle, om klasslärarsystemet

bibehålies, följden bli antingen en avveckling av de nuvarande slöjdlärarbefattningarna

eller också att den ökade undervisningsskyldigheten icke

kunde uttagas. För egen del är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka

den av statskontoret ifrågasatta höjningen av folkskollärarnas undervisningsskyldighet.

Vad de sakkunniga förordat i fråga örn småskollärarnas fyllnadstjänstgöring,

höjning av undervisningsskyldigheten per vecka för de småskollärare,

som tjänstgöra vid skolor med kortare lästid än 39 veckor, samt undervisningsskyldigheten

för sådan småskollärare, till vilken även hänvisats någon

eller några av folkskolestadiets klasser, anser jag mig böra biträda.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Kvinnlig lärares rätt att åtnjuta lön även enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad.

Enligt civila avlönigsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger

kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön

även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda avlöningsreglementen

från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å

lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, ha därmed också de statligt

anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt.

Sådan rätt tillkommer däremot icke de kommunalt anställda

kvinnliga lärarna.

De sakkunniga ha verkställt vissa beräkningar för utrönande av den kostnadsökning,

som skulle bliva följden av att jämväl de kommunalt anställda

kvinnliga lärarna finge rätt till lön enligt högsta löneklassen. Beräkningarna

visa, att, om rätten skulle givits de ifrågavarande lärarna från och med den

1 juli 1941, de löneklassuppflyttningar, som därigenom skulle ha skett, skulle

för statsverket ha medfört en årlig kostnadsökning av i runt tal 4,050,000

kronor för folk- och småskollärarinnor och i runt tal 150,000 kronor för

kvinnliga lärare vid högre kommunala skolor. I dessa belopp äro inräknade

rörligt tillägg och kristillägg enligt den 1 juli 1941 gällande procenttal.

De sakkunniga framhålla, att ur principiell synpunkt inga bärande skäl

kunna anföras för bibehållande av för kvinnliga lärare vid det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet i nu ifrågavarande hänseende gällande

undantagsbestämmelser. På grund av rådande statsfinansiella läge och

även med hänsyn till dels de löneökningar, som 1937 års lönereglering i allmänhet

medförde för de kvinnliga lärarna, dels de löneklassuppflyttningar,

som de kvinnliga lärarna efter löneregleringens genomförande tillgodonjutit

på grund av särskilda övergångsbestämmelser, anse de sakkunniga emellertid

att undantagsbestämmelserna böra bibehållas tills vidare. De sakkunniga

anmärka härtill, att de övervägt frågan om lämpligheten av att nu

fastställa en bestämd tidpunkt, då likställigheten i förevarande hänseende

skulle genomföras, men att de på grund av ovissheten om huru utvecklingen

av de statsfinansiella förhållandena under den närmaste tiden kommer

att gestalta sig, funnit sig icke böra framlägga förslag härom. I fråga om

den närmare redogörelse, som av de sakkunniga lämnats för de förmåner

vilka genom de senaste löneregleringarna och i samband därmed utfärdade

bestämmelser kommit de kommunanställda kvinnliga lärarna till godo, torde

få hänvisas till betänkandet.

Departementschefen har anslutit sig till de av de sakkunniga framförda

synpunkterna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

25

Lönetillägg eller högre lönegrad för lärare vid mindre

folkskolor samt biträdande lärare.

Enligt gällande avlöningsreglemente hänföras lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare såsom tillhörande lärargruppen småskollärare till

lönegraden 9. Emellertid skall till innehavare av lärartjänst vid mindre folkskola

eller biträdande lärartjänst vid folkskola för den tid, läraren uppehåller

befattningen, utgå lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat,

löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren

tillhör, och närmast högre löneklass. Lönetillägget anses tillhöra lönen.

De sakkunniga ha funnit sig icke böra föreslå någon principiell ändring i

gällande avlöningsbestämmelser i fråga örn nu avsedda lönetillägg.

De sakkunniga lia vidare framhållit följande:

Enligt vad de sakkunniga erfarit, ha olika förfaringssätt tillämpats i

fråga örn avdrag å sagda lönetillägg vid lärares tjänstledighet. Sålunda synes

bestämmelsen, att lönetillägget skall utgå för den tid, läraren uppehåller

befattningen, givits den tolkningen, att befattningshavaren skolat avstå hela

den på tiden för ledigheten belöpande delen av lönetillägget icke blott vid

tjänstledighet för uppehållande av annan lärartjänst eller av sådan anledning,

att läraren icke ägt att uppbära någon del av lönen, utan jämväl vid

tjänstledighet på grund av sjukdom och liknande orsak. Enligt de sakkunnigas

mening bör i sistnämnda fall lönetillägget, som anses tillhöra lönen,

efter visst avdrag utgå.

Med anledning av nu nämnda förhållanden ha de sakkunniga övervägt på

vad sätt enhetlighet skulle kunna vinnas i berörda hänseende. Enligt de sakkunnigas

förslag till nytt avlöningsreglemente skola tjänstledighetsavdragen

vara av tre slag, A-, B- och C-avdrag. A- och B-avdrag ske med visst belopp

för varje dag tjänstledigheten varar, medan C-avdraget utgöres av samtliga å

ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Då lönetillägget anses

tillhöra lönen, böra samma avdragsbestämmelser tillämpas i fråga örn

lönetillägget som beträffande övriga kontanta avlöningsförmåner. Bestämmelsen

om lönetillägget bör därför givas en formulering, varigenom en felaktig

tolkning i nu berörda hänseende så vitt möjligt kan undvikas. Detta

synes enligt de sakkunnigas mening kunna vinnas, därest bestämmelsen om

lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola

gives en lydelse, som i huvudsak innebär, att ifrågavarande lärare

skola uppbära lön enligt löneklass, som är närmast högre än den, i vilken

läraren är placerad.

Departementschefen har anfört, att de sakkunnigas ifrågavarande förslag,

som icke föranlett erinran från remissmyndigheternas sida, syntes böra genomföras.

Tillgodoräkning av föregående tjänstetid och sneddning.

Före tillkomsten av civila avlöningsreglementet tillämpades inom statsförvaltningen

vid placering i löneklass i samband med befordran i

stor utsträckning principen örn tillgodoräknande av tidigare anställning i sta
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

tens tjänst. Enligt denna ägde icke-ordinarie tjänsteman, om han vid befordran

till ordinarie tjänst innehade sådan anställning i statens tjänst, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, för placering

i löneklass tillgodoräkna tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år

i en följd innehaft dylik anställning. Även i andra fall tillämpades tillgodoräknandeprincipen.

Denna princip hade emellertid visat sig medföra stora praktiska olägenheter,

särskilt genom svårigheten att i det enskilda fallet avgöra, vilken tjänstgöring,

som finge tillgodoräknas. Regeln hade också lett till avsevärda ojämnheter

vid placering i löneklass. På grund härav ersattes den vid tillkomsten

av civila avlöningsreglementet med sneddningsregeln, som tidigare endast haft

begränsad tillämpning. Denna har också lett till jämnare resultat och visat sig

vara lättare att tillämpa.

Enligt sneddningsregeln — som återfinnes i 8 § 1 mom. civila avlöningsreglementet

— skall ordinarie tjänsteman, som befordras till tjänst inom högre

lönegrad, placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den

lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock

högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas

hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av

nyssnämnda föreskrift eller eljest skall hänföras. Motsvarande gäller även i

fråga om den, vilken vinner befordran till ordinarie tjänst från bland annat

extra ordinarie eller extra befattning.

Inom folkskoleväsendet gäller alltjämt principen om tillgodoräkning

av tidigare tjänstgöring vid placering i löneklass. Reglerna avvika emellertid

väsentligt från dem, som tidigare tillämpades inom den civila statsförvaltningen.

I 10 § av reglementet för lärarna angives således i detalj vad slags

tjänstgöring, som må tillgodoräknas. Härigenom har i allmänhet undvikits

tveksamhet, i vilken omfattning tillgodoräkning skall ske. Vidare kräves ej

att tjänstgöring skall ha varat i en följd. På grund av tjänstgöringens art

med längre och kortare förordnanden inom olika skoldistrikt, mellan vilka

kunna falla arbetslöshetsperioder av olika längd, skulle detta icke heller vara

rimligt. All i reglementet för tillgodoräkning godkänd tjänstgöring får alltså

tillgodoräknas. I gengäld må endast tid utöver fem år tillgodoräknas vid löneklassplacering

i samband med befordran till ordinarie lärare. Däremot må all

tjänstgöring tillgodoräknas vid placering i löneklass av icke-ordinarie lärare.

Dessa regler äro icke blott lätta att tillämpa utan leda även till jämna och

vid jämförelse mellan lärarna inbördes rättvisa resultat.

De sakkunniga ha anfört:

Ehuru enligt de sakkunnigas mening starka principiella skäl tala för en

övergång till sneddningsregeln även inom folkskoleväsendet, lia de sakkunniga

med hänsyn till inom folkskoleväsendet föreliggande särskilda förhållanden

ansett sig icke kunna förorda en dylik reform. De sakkunniga föreslå

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

27

därför att principen om tillgodoräknande av föregående tjänstetid bibehålies,

dock med en avsevärd modifiering av de nuvarande bestämmelserna.

Mot ett införande av sneddningsregeln talar enligt de sakkunnigas mening

folkskollärarnas placering i olika lönegrader i förhållande till lästidens längd.

Därest sneddningsregeln vid övergång mellan distrikt med olika lästid och

lönegrader ej skall leda till mycket ojämna löneklassplaceringar, måste den

kompletteras med särskilda föreskrifter, huru löneklassplacering i sådana fall

skall ske. En annan svårighet uppstår, framhålla de sakkunniga, därigenom,

att den nuvarande jämställdheten mellan extra ordinarie och vikarierande

lärare i fråga om placering i löneklass enligt de sakkunnigas förslag icke skall

bibehållas. Av de vikarierande lärarna skola visserligen vissa för minst en

tästermin anställda vikarier erhålla extra ordinarie anställning i den mån de

fylla fordringarna för erhållande av sådan anställning. Återstående vikarier

föreslås emellertid placerade med begynnelselön, som är två löneklasser lägre

än för motsvarande extra ordinarie lärare, varjämte benämningen vikarierande

lärare föreslås ändrad till extra lärare. Extra ordinarie anställning skulle

vidare kunna erhållas först två år efter avlagd examen och efter sammanlagt

minst 256 dagars tjänstgöring. Då terminsvikarier som regel skola anställas

såsom extra ordinarie, har man att räkna med att samma lärare upprepade

gånger kan komma att flyttas mellan extra ordinarie och extra anställning.

Att under sådana förhållanden tillämpa sneddningsregeln skulle leda till mycket

ojämna resultat.

Beträffande modifieringen av de nuvarande bestämmelserna anföra de sakkunniga:
Vad

angår löneklassplacering vid befordran från extra ordinarie till ordinarie

anställning skulle sneddningsregeln innebära en försämring i löneklassuppflytting

av från två till fyra år jämfört med nuvarande regler. Gällande

avdrag av fem år vid tillgodoräknande skulle sålunda behöva utökas till

lägst sju år och högst nio år för att jämställdhet med statstjänstemän skulle

uppnås. De sakkunniga ha emellertid ansett sig böra begränsa avdragstiden

till sex år, då en mera avsevärd utökning av denna tid i verkligheten skulle

innebära en väsentlig rubbning av lärarnas nuvarande förställning. Därtill

kommer, att lärarna i allmänhet ej kunna under de första åren efter avlagd

examen påräkna mera sammanhängande tjänstgöring. Innan en lärare fullgjort

sex års undervisning, har ofta avsevärt längre tid förflutit.

Vid befordran till extra ordinarie leder sneddningsregeln till att endast

tjänstgöring såsom extra utöver tre år inverkar å löneklassplaceringen såsom

extra ordinarie. För att ernå jämställdhet med statstjänstemännen anse därför

de sakkunniga, att endast tid utöver tre år såsom extra lärare må tillgodoräknas

vid placering i löneklass av extra ordinarie.

Extra lärare bör däremot givetvis äga tillgodoräkna tidigare tjänstgöring

för uppflyttning i löneklass utan något avdrag.

Slutligen påpeka de sakkunniga, att de icke ansett behövligt alt i sitt förslag

till avlöningsreglemente för folkskolan medtaga den i 10 § av nuvarande

reglemente för lärarna intagna detaljerade förteckningen å den tjänstgöring

utom folkskoleväsendet, som må tillgodoräknas vid uppflyttning i löneklass.

I stället har i reglementsförslaget intagits en bestämmelse, att ordinarie befattningshavare

i statens tjänst samt ordinarie lärare vid annan statsunderstödd

kommunal läroanstalt än folkskola, som med frånträdande av innehavd

befattning omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst inom folkskole
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

väsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut tillhörde, äger bibehålla

den placering i löneklass han innehade i den förra tjänsten. Nämnda

stadgande torde komma att reglera flertalet fall, då lärare eller tjänsteman

från annat område vinner tjänst inom folkskoleväsendet. I de fall, då stadgandet

icke blir tillämpligt, torde frågan om placering i löneklass böra underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

Statskontoret har anfört:

Framför allt med hänsyn lill folkskollärarnas växlande lönegradsplacering

vid olika lästid anser statskontoret i likhet med de sakkunniga praktiska

skäl tala för att en modifierad tillgodoräkning tillsvidare bibehålies inom

folkskoleväsendet. Då de föreslagna tillgodoräkningsbestämmelsema synas

lämpligt avvägda, får statskontoret tillstyrka ett genomförande av förslaget

i denna del. Enär emellertid möjlighet lärer böra hållas öppen att vid en

framtida generell utsträckning av lästiden till 39 veckor anpassa reglementsbestämmelserna

även i förevarande hänseende efter civila avlöningsreglementet

— och således införa sneddningsregler — får statskontoret förorda,

att i 51 § folkskolans avlöningsreglemente intages en föreskrift, att ordinarie

lärare skall vara skyldig underkasta sig ändring av bestämmelserna i 13 §

samma reglemente rörande löneklassplacering vid befordran m. m.

Allmänna lönenämndcn har icke framställt erinran mot de sakkunnigas

förslag i förevarande avseende.

Icke heller skolöverstyrelsen har i princip framställt någon erinran mot

sakkunnigförslaget på denna punkt.

Departementschefen har anfört:

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda inom folkskoleväsendet,

särskilt folkskollärarnas varierande lönegradsplacering vid olika lästider och

de förekommande växlingarna mellan extra ordinarie och extra anställning,

skulle betydande svårigheter uppkomma vid övergång jämväl på detta område

till sneddningsregeln. Även jag tillstyrker därför sakkunnigförslaget, att

en modifierad tiilgodoräkning bibehålies inom folkskoleväsendet. Mot de

regler för tillgodoräkningen, som av de sakkunniga förordats, anser jag mig

icke höra framställa erinran.

Reglerna om tillgodoräkning tillhöra de föreskrifter, som konstituera den

ifrågavarande lärarkårens allmänna löneställning. Jag anser mig därför icke

böra tillstyrka statskontorets förslag om skyldighet för lärarna att framdeles

underkasta sig ändring av dessa regler.

Sjukvårdsförmåner.

Lärare vid folk- och småskolor åtnjuta enligt gällande avlöningsreglementen

sjukvårdsförmåner endast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, i

vilket fall sådan lärare kostnadsfritt erhåller erforderlig läkarvård jämte

läkemedel m. m., dock allenast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt

olycksfallsförsäkringslagens föreskrifter.

Mera omfattande sjukvårdsförmåner tillkomma däremot — enligt bestämmelser

i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

29

ordinarie och vissa icke-ordinarie tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.

Dessa tjänstemän kunna sålunda i den omfattning och under de villkor,

som i sagda reglementen stadgas, på statens bekostnad erhålla läkarvård

jämte läkemedel, sjukhusvård, specialistvård m. m. I den mån så prövas skäligt

kan jämväl kostnad för av sjukdom påkallade resor och sjuktransporter

gäldas av statsmedel. Tjänsteman äger åtnjuta sagda förmåner även vid sjukdom,

föranledd av skada till följd av olycksfall i eller utom tjänsten. Som

allmän regel gäller, att läkarvård, som här avses, skall ombesörjas av särskilda,

för sådant ändamål anställda verksläkare, för vilka instruktion utfärdas

av Kungl. Maj:t.

Denna vidsträcktare rätt till sjukvårdsförmåner är även tillförsäkrad lärare

vid det statliga undervisningsväsendet, å vilka civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet äga tillämpning.

De sakkunniga ha till en början, i samråd med särskilt tillkallad sakkunnig,

undersökt frågan, huruvida sjukvårdsförmåner kunde beredas de

vid folkskoleväsendet anställda lärarna genom en i anslutning till det statsunderstödda

sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad sjukförsäkring,

och ha därvid kommit till det resultatet, att genomförandet av en sådan

anordning skulle kräva så genomgripande förändringar av nu gällande grunder

för sjukvårdsförsäkringen och medföra så betydande olägenheter i administrativt

avseende, att en lösning av frågan efter dessa linjer icke kan

av de sakkunniga förordas.

De sakkunniga lia på grund härav sökt finna någon annan utväg för ordnandet

av frågan om lärarnas sjukvårdsförmåner. Med hänsyn till de givna

direktiven hade det legat närmast till hands att därvid överväga lämpligheten

av att inrätta en särskild för lärarpersonalen avsedd sjukkassa. Det synes

emellertid de sakkunniga synnerligen tveksamt, huruvida man genom inrättandet

av en dylik sjukkassa skulle vinna den förenkling i administrativt

avseende och den kontroll, som åsyftats med förslaget om ordnandet av sjukförsäkring

i anslutning till befintliga sjukkassor. Därtill kommer, att de sakkunniga

under hand inhämtat, att socialvårdskommittén lär ha under utarbetande

ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, och att det

är kommitténs avsikt att framlägga detta förslag under innevarande år. Man

torde kunna utgå från, att en dylik sjukförsäkring kommer att omfatta, bland

andra, jämväl de lärarkategorier, varom här närmast är fråga. Därest nämnda

förslag kommer till utförande, torde i samband därmed frågan om de

kommunalanställda lärarnas sjukvårdsförmåner komma i ett annat läge. Att

de sakkunniga under sådana förhållanden skulle framlägga förslag örn upprättandet

av en särskild enbart för nämnda lärare avsedd sjukkassa torde

få anses uteslutet.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande kommunalanställda lärare skola

— i huvudsak i den omfattning och under de villkor som enligt civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinarie reglementet gälla för tjänstemän

inom den civila statsförvaltningen — äga av statsmedel utfå ersättning för

sjukvårdskostnader, dock endast lill den del dessa kostnader under ett redovisningsår

överstiga 100 kronor. Ersättning skall i en del fall kunna utgå

jämväl för bestridande av utgifter för resor och sjuktransporter. Någon

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

verksläkarorganisation skall icke tillskapas, men läkarvalet skall i allmänhet

vara begränsat till vissa tjänsteläkare, nämligen provinsialläkare, extra

provinsialläkare, stadsläkare, köpingsläkare, municipalläkare, skolläkare och

poliklinikläkare. Ansökan örn utfående av sjukvårdsersättning skall ingivas

direkt till skolöverstyrelsen före utgången av september månad näst efter

det redovisningsår, under vilket läraren haft att bestrida de sjukvårdskostnader,

för vilka ersättning sökes.

Såsom redan angivits skall enligt de sakkunnigas förslag läkarvalet i allmänhet

vara begränsat till vissa tjänsteläkare. De sakkunniga framhålla,

att av dessa läkare endast provinsialläkare och extra provinsialläkare på

grund av allmänna bestämmelser torde vara skyldiga att meddela lärarna

läkarvård mot fastställd taxa. De sakkunniga utgå emellertid från att i den

mån skyldighet att meddela läkarvård icke åligger andra tjänsteläkare, de

likväl som regel komma att meddela sådan vård mot arvoden icke alltför

mycket överstigande provinsialläkartaxan. Likaledes förutsätta de sakkunniga,

att tjänsteläkarna, även om någon generell skyldighet icke föreligger,

som regel skola vara villiga utfärda erforderliga läkarintyg och attester mot

skäligt arvode.

Handläggningen av lärarnas framställningar måste, framhålla de sakkunniga,

komma att medföra en viss ökning av skolöverstyrelsens arbetsuppgifter.

Därav torde följa ökat behov av arbetskraft inom överstyrelsen. Skulle

så bliva fallet, borde det ankomma på skolöverstyrelsen att avgiva förslag

rörande erforderlig förstärkning av kanslipersonalen.

Enligt av de sakkunniga gjorda beräkningar kunna de årliga kostnaderna

för beredandet av sjukvårdsförmåner åt folk- och småskollärare i den omfattning

och under de villkor, som av de sakkunniga föreslås, uppskattas till

omkring 400,000 kronor. Denna summa måste dock, framhålla de sakkunniga,

anses vara i hög grad approximativ.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret får erinra, att tillämpningen av de för statstjänstemännen

gällande bestämmelserna om fri sjukvård givit vid handen, att dessa bestämmelser

i olika hänseenden synas vara i behov av en revision i inskränkande

riktning, då de föranlett utgifter för statsverket i icke avsedd omfattning. Så

mycket större betänkligheter måste därför möta mot att utsträcka tillämpningen

av dessa bestämmelser å en i kvantitativt hänseende så betydande grupp

som folkskolans lärare. Härtill kommer att — som de sakkunniga påvisat —

svårigheter av mångahanda slag uppstå, då det gäller att bereda de över hela

landet, även till avlägsnaste bygder, spridda folk- och småskollärarna sjukvårdsförmåner

i den omfattning som föreslagits. Frånvaron av reglerande

läxor för alla tjänsteläkare, svårigheter ur kontrollsynpunkt vid ersättningarnas

utbetalande och de stora kostnader för resor, som kunna förutses, äro

ytterligare skäl, som ingiva betänkligheter mot den förslagna ordningen.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då — som de sakkunniga framhållit

— förslag till reglering av frågan örn en allmän obligatorisk sjukförsäkring

kan väntas bliva framlagt under innevarande år, måste statskontoret

bestämt avråda från alt tillsvidare utsträcka den fria sjukvården till ifrågavarande

anställningshavare.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

31

Medicinalstyrelsen har yttrat följande:

Medicinalstyrelsen finner för sin del praktiska hinder icke föreligga för att

låta verksläkarnas verksamhet omfatta jämväl lärarkårerna. Enligt styrelsens

mening skulle frågan om sjukvårdsförmåner åt lärarna enklast lösas genom

tillämpning i görligaste mån av samma regler som gälla för statstjänstemännen.

Därigenom skulle, bland annat, bortfalla svårigheten angående taxa för

läkarna. I fråga om rätten till fria läkemedel anser sig medicinalstyrelsen

emellertid i likhet med vad styrelsen anfört i sitt yttrande den 18 februari

1938 över förslag till det civila avlöningsreglementet böra uttala betänkligheter

i fråga om statsverkets bestridande av kostnaderna härför i deras helhet.

Erfarenheten har visat att rätt till fria läkemedel lätt föranleder överdrivet

bruk av dylika medel och att därför denna rätt i många fall kan medföra direkt

hälsoskadliga verkningar. Styrelsen anser därför alltjämt att läkemedelskostnaderna

böra åtminstone delvis bestridas av befattningshavarna själva.

Med hänsyn till vad av de sakkunniga anförts såsom skäl för allenast provisorisk

lösning av frågan om sjukvårdsförmånerna, anser sig medicinalstyrelsen

icke böra avstyrka en sådan anordning i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag, dock att medicinalstyrelsen ställer sig tveksam

i fråga om det principiella berättigandet och framför allt den praktiska

genomförbarheten av förslaget att ersättning för sjukvårdskostnader skulle

utgå endast för den del, kostnaderna under ett redovisningsår överstege 100

kronor.

Departementschefen har anfört:

När allmän lönereglering år 1939 genomfördes för statstjänstemannen, torde

såsom en av de mest betydelsefulla vinsterna av densamma ha räknats den

väsentligt utvidgade rätten till läkarvård på statens bekostnad. Då det här

gäller att anpassa folk- och småskollärarnas avlöningsförmåner efter det senaste

statliga lönesystemet, synes det mig ej böra ifrågakomma att helt utesluta

nämnda lärare från de sjukvårdsförmåner, som medgivits statstjänstemännen,

så framt icke tvingande skäl göra det nödvändigt.

Av den redogörelse, som lämnats i det föregående, framgår, att vissa skäl

tala för att icke nu taga slutlig ställning till frågorna örn de sjukvårdsförmåner,

som böra beredas ifrågavarande lärare, och örn de anordningar, som härför

höra vidtagas. Jag syftar härvid icke blott på socialvårdskommitténs pågående

arbete utan jämväl på det av statskontoret berörda spörsmålet örn revision

av de för statstjänstemännen gällande bestämmelserna örn fri sjukvård.

Den utredning, som genom de sakkunnigas föranstaltande blivit verkställd,

synes mig visa, att det för närvarande knappast kan anses lämpligt att bereda

de kommunanställda lärarna sjukvårdsförmåner genom en i anslutning till

det statsunderstödda sjukkasseväsendet med allmänna medel finansierad

sjukförsäkring. I likhet med de sakkunniga anser jag vidare, att det beträffande

folk- och småskollärarna icke lämpligen kan föreskrivas, att läkarvården

skall ombesörjas av .särskilda verksläkare.

De sakkunnigas förslag, vilket med hänsyn till nu angivna omständigheter

är att betrakta som ett provisorium, innebär, att sjukvårdsförmåner

tillerkännas folk- och småskollärarna enligt i huvudsak samma grunder, som

gälla för statens tjänstemän, dock skall det åvila lärare att själv bestrida sådana

sjukvårdskostnader, för vilka statstjänstemän äga åtnjuta ersättning av

statsmedel, intill ett belopp av 100 kronor för varje rodovisningsår. Med sistnämnda

begränsning avses framför allt, att — med tillgodoseende av de mera

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

trängande behoven — väsentligt reducera antalet fall, då ersättning må utgå

av statsmedel.

För egen del finner jag de sakkunnigas förslag godtagbart i nuvarande läge.

Avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

Inom folkskoleväsendet förekommer i icke ringa utsträckning, att pensionerade

lärare tjänstgöra som vikarier under längre eller, i regel, kortare

tider. Den ersättning, som skall utgå till dylik vikarie, är icke fastställd i gällande

avlöningsreglemente utan regleras genom särskild författning. Jämlikt

kungörelsen den 22 december 1939 (nr 978) angående avlöning i vissa fall

till pensionerade före detta folk- och småskollärare m. fl. vid vikariatstjänstgöring

skall ersättning utgå med sådant belopp, att detsamma jämte vikarien

tillkommande tjänstepension med därå belöpande pensionsförhöjningar och

dyrtidstillägg motsvarar det belopp, som han med tillämpning av gällande

bestämmelser skulle för den tid vikariatet avser ägt uppbära, därest han

varit ordinarie innehavare av tjänsten.

Genom kungörelse den 16 februari 1940 (nr 90) ha närmare föreskrifter

lämnats om beräkning av ersättningen till de vikarier, varom nu är fråga. Ersättningen

per dag skall, enligt sistnämnda kungörelse, utgå med Vsos av ett

på visst sätt bestämt årsbelopp, dock skall dagsbeloppet avrundas till närmast

högre öretal.

Dessutom kan enligt kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 914) under vissa

villkor särskild gottgörelse med 3 kronor för dygn utgå under vikariatsförordnande

till de lärare, som här avses, vid vikariat å annan ort än den, där

vikarien är bosatt.

Slutligen har genom kungörelse den 7 februari 1941 (nr 136) föreskrivits,

att vid beräkning av dagersättning åt pensionerade före detta folk- och småskollärare

m. fl. vid vikariatstjänstgöfing hänsyn, i förekommande fall, även

skall tagas till kristillägg.

De sakkunniga ha funnit övervägande skäl tala för att bestämmelserna angående

arvode till pensionerad lärare, vilken uppehåller vikariat vid folkeller

småskola, intagas i lönereglementet. Arvodet bör enligt de sakkunniga

fastställas till samma belopp för hela riket. Det anses ej vara erforderligt, att

dagarvodena göras beroende av de något varierande pensionsbeloppen. Som

lämpliga arvodesbelopp föreslå de sakkunniga 12 kronor för pensionerad

lärare vid vikariat i folkskola och 8 kronor för lärare, som vikarierar i småskola,

i mindre folkskola eller som biträdande lärare. De sakkunniga hemställa,

att föreskriften om särskild gottgörelse skall upphöra att gälla.

De sakkunniga framhålla, att mot den princip, som ligger till grund för

hithörande bestämmelser, nämligen att pensionerad vikarie skall ha en

inkomst av samma storlek som örn han kvarstode i tjänst i egenskap av

ordinarie lärare, syntes intet vara att invända. De nuvarande bestämmelserna

hade emellertid i praktiken fått vissa icke önskvärda verkningar, vartill

komme, att föreskrifterna vore långt ifrån enkla eller lätta att tillämpa.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

33

Statskontoret har anfört:

Statskontoret har icke något att erinra mot att i enlighet med de sakkunnigas

förslag enhetliga belopp fastställas till pensionerad lärare vid tjänstgöring

som vikarie. Vad angår de föreslagna ersättningsbeloppens storlek,

12 kronor vid vikariat åt folkskollärartjänst och 8 kronor vid vikariat i småskola,

mindre folkskola och som biträdande lärare, synas dessa ersättningar

lämpligt avvägda i fall, då vikarien är bosatt utanför det skoldistrikt, där

vikariatet skall fullgöras. Är vikarien däremot bosatt inom skoldistriktet,

torde ersättningarna kunna nedsättas med 2 kronor till 10 kronor, respektive

6 kronor.

Allmänna lönenämnden har icke framställt erinran mot sakkunnigförslaget

i denna del.

Departementschefen bär tillstyrkt de sakkunnigas förslag angående avlöning

till pensionerad lärare vid tjänstgöring såsom vikarie. Tillräckliga skäl

att, såsom statskontoret ifrågasatt, differentiera ersättningsbeloppen allt

efter det vikarien är bosatt inom eller utanför skoldistriktet har synts honom

icke föreligga.

Specialmotivering till folkskolans avlöningsreglemente.

Från remissmyndigheternas sida ha framställts vissa detaljerinringar mot

de sakkunnigas förslag till folkskolans avlöningsreglemente. Bland annat på

grund av dessa erinringar har förslaget överarbetats inom finansdepartementet.

På sid. 86—101 i statsrådsprotokollet, till vilket utskottet beträffande detaljerna

får hänvisa, har departementschefen lämnat i huvudsak följande

redogörelse för myndigheternas erinringar samt för de ändringar som i anledning

härav eller eljest vidtagits i de sakkunnigas förslag:

1 §•

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha föreslagit vissa ändringar i

förtydligande syfte av bestämmelserna i andra momentet.

I departementsförslaget ha vissa jämkningar skett i förhållande till de

sakkunnigas förslag med anledning av myndigheternas påpekanden. Därjämte

har en omformulering vidtagits i syfte att tydliggöra, att i de fall,

då anställning från början icke omfattar hel termin, omreglering till extra

ordinarie anställning skall ske vid den tidpunkt under terminen, då läraren

erhåller fortsatt anställning för tjänstgöring till terminens slut. Vidare har

i andra momentet intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Maj:t skulle

äga meddela erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av momentets

bestämmelser.

2 §•

Författningstexten har redaktionellt jämkats på sätt riksförsäkringsanstalten

ifrågasatt.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

5 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts

angående folk- och småskollärares tjänstgöringsskyldighet. I anslutning till

vad chefen för ecklesiastikdepartementet i annat sammanhang förordat angående

tjänstgöringsskyldigheten för lärare, som undervisa i hjälpklass, har

författningstexten kompletterats med en föreskrift, enligt vilken sådan lärare

är skyldig att meddela undervisning i den omfattning, som Kungl. Maj :t särskilt

föreskriver.

6 §■

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varigenom särskilda

kolumner för manliga och kvinnliga lärare kunnat uteslutas. Sista stycket

har omformulerats.

10 §.

En av statskontoret ifrågasatt ändring har iakttagits i departementsförslaget.

12 §.

Utöver vad i sakkunnigförslaget angivits bör lärare äga såsom tjänstetid

räkna tid, då han hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit

frikänd. I sådant fall skall läraren nämligen jämlikt 20 § 2 mom. äga för

häktningstiden uppbära oavkortad avlöning. Departementsförslaget har kompletterats

med bestämmelse härom. I samband härmed har en redaktionell

jämkning av författningstexten vidtagits.

I anslutning till vad här föreslagits för folkskoleväsendet böra vid lämpligt

tillfälle ändringar vidtagas i bland annat civila och militära avlöningsreglementena.

13 §.

I anledning av ett av skolöverstyrelsen framfört påpekande anföres:

Sakkunnigförslaget innebär, att lärare icke får tillgodoräkna anställningstid,

innan dels sex kalenderår förflutit från första anställningsdagen och

dels läraren tjänstgjort eller åtnjutit tjänstledighet på sätt stadgas i 12 § 1

mom. a) eller 45 § 2 mom. För att förtydliga föreskrifterna har sakkunnigförslaget

väsentligt omarbetats.

En av allmänna lönenämnden framställd anmärkning har iakttagits i departementsförslaget.

Dessutom har tillagts, att lärare vid högre kommunal

skola, som förflyttas till tjänst inom folkskoleväsendet, skall placeras i löneklass

i enlighet med vad därom särskilt stadgas. Föreskrift härom torde böra

intagas i blivande avlöningsreglemente för lärarna vid de högre kommunala

skolorna.

14 §.

Enligt ifrågavarande paragraf skall, om lärare tvångsförflyttas till tjänst

inom lägre lönegrad, i fråga örn hans löneklassplacering så anses, som örn

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

35

han fortfarande tillhörde den högre lönegraden. Jämlikt gällande bestämmelser

bibehålies läraren i sådant fall i den lönegrad, han innehar före

förflyttningen.

I 5 § kungörelsen den 11 februari 1938 (nr 34) med vissa bestämmelser

angående förflyttning av lärare vid folk- och småskolor har möjlighet beretts

för en frivillig förflyttning av lärare, som innehar övertalig lärartjänst.

Hos Kungl. Maj:t ha vissa lärare, som med stöd av nämnda föreskrift frivilligt

förflyttats till annat skoldistrikt med kortare lästid, hemställt att få

bibehållas vid samma löneförmåner, som åtnjutits före förflyttningarna.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt de ifrågavarande framställningarna under

framhållande, att det icke vore förenligt med rättvisa och billighet, att en

lärare som frivilligt förflyttats komme i sämre ställning i lönehänseende än

om han tvångsförflyttats. Statskontoret har däremot icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för en framställning i förevarande hänseende till riksdagen.

Vid övervägande av det här berörda spörsmålet har det icke ansetts påkallat

att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats, att

bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering. I en del fall torde

nämligen den frivilliga förflyttningen medföra så väsentliga förbättringar

i lärarens arbetsförhållanden, att anledning icke föreligger att medgiva särskilda

löneförmåner utöver dem, som gälla för den nya tjänsten. I andia

fall kan det åter, såsom överstyrelsen framhållit synas obilligt, att läraren

skall försättas i sämre löneställning än om han tvångsförflyttats. För sådana

fall synes Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att föreskriva, att bestämmelserna

i förevarande paragraf skola lända till efterrättelse. Härtill bör riksdagens

bemyndigande inhämtas. Det synes skäligt att bemyndigandet får avse även

fall som inträffat före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande.

15 §.

Enligt sakkunnigförslaget skulle Kungl, Majit äga besluta örn avvikelse

från reglementets avdragsregler vid tjänstledighet och under ferier. I departementsförslaget

har intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit

jämväl skall äga bemyndiga skolöverstyrelsen att fatta sådant beslut. Denna

utvidgning har, såsom kommer att framgå av det följande, tillkommit särskilt

med hänsyn till reglementets föreskrifter örn avlöning under ferier.

En redaktionell jämkning har därutöver vidtagits.

16 §.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har ifrågavarande paragraf kompletterats

med en föreskrift, enligt vilken på sätt civila avlöningsreglementet

stadgar oavkortad lön utgår vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen

yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Vidare har en ändring vidtagits i sakkunnigförslaget för att tydliggöra, att

tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd utöver 120 dagar är att anse

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

såsom tjänstledighet för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar

av redaktionell art vidtagits.

17 §.

I departementsförslaget har paragrafen, mot vilken skolöverstyrelsen framställt

vissa erinringar, avfattats i enlighet med de sakkunnigas förslag.

18 §.

I departementsförslaget har förevarande paragraf, som föranlett påpekanden

i vissa hänseenden från statskontoret, allmänna lönenämnden och

skolöverstyrelsen, utformats på sätt de sakkunniga förordat.

19 §.

I anslutning till den ändring, som vidtagits i 10 § 1 mom. har en hänvisning

till nämnda författningsrum intagits i 19 §.

28—35 §§.

Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till vad i det föregående anförts

angående sjukvårdsförmåner åt folkskolans lärare. I anledning av påpekanden

av riksförsäkringsanstalten ha vissa redaktionella jämkningar vidtagits

i de sakkunnigas förslag till författningstext.

38 §.

1941 års lärarlönesakkunniga skola under det fortsatta utredningsarbetet

upptaga till behandling frågan om en revision av den för folk- och småskolläraina

gällande boställsordningen. Kommer en sådan revision till stånd,

torde därav föranledas ändringar i förevarande tjänstebostadsbestämmelser,

vilka alltså få anses ha provisorisk karaktär. En ändring av sistnämnda bestämmelser

torde göra det nödvändigt att verkställa en allmän översyn över

gällande regler för fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna

för folkskoleväsendet.

Ett genomförande av de förslag till höjningar av hyresavdragen, som socialstyrelsen

och statskontoret framlagt, skulle visserligen medföra en betydande

minskning av statens årskostnader för folk- och småskollärarnas avlöning.

För det allmänna blir dock besparingen väsentligt mindre, eftersom en betydande

del av det av staten besparade beloppet skulle, med hänsyn till

gällande statsbidragsbestämmelser, motsvaras av lika stor ökning av kommunernas

utgifter.

Under angivna förhållanden och då den nu ifrågavarande ökningen av

bränslekostnaderna är väsentligt mindre än den ökning, som i fjol föranledde

en icke obetydlig höjning av hyresavdragen, samt ändring av dessa avdrag

endast bör ske vid mera avsevärda förändringar, ha tillräckliga skäl icke

ansetts föreligga att för närvarande vidtaga jämkningar vare sig av hyres
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202. 37

avdragens nuvarande belopp eller av för hyresavdragen i övrigt gällande

föreskrifter.

Departementsförslaget överensstämmer därför beträffande ifrågavarande

paragraf med de sakkunnigas förslag.

40 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har

omarbetats i förtydligande syfte.

41 §.

Liksom i 15 § har här intagits en föreskrift, enligt vilken Kungl. Majit

äger bemyndiga skolöverstyrelsen att besluta om avvikelse från reglementets

avdragsregler.

I paragrafen har därjämte på förslag av riksförsäkringsanstalten föreskrivits,

att vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen yrkessjukdom,

varom förmäles i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall

utgå oavkortad lön under högst ett år samt därefter lön med A-avdrag, så

framt ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner anledning

medgiva, att avdrag icke skall äga rum.

Dessutom har ändring vidtagits i förhållande till sakkunnigförslaget i syfte

att tydliggöra, att tjänstledighet utöver 30 dagar för svag hälsas vårdande

och utöver 120 dagar för havandeskap eller barnsbörd är att anse som tjänstledighet

för enskild angelägenhet. Därjämte ha ett par jämkningar av redaktionell

art vidtagits.

Enligt förevarande paragraf äger lärare vid tjänstledighet för studier eller

arbete, som skolöverstyrelsen prövar vara av betydelse för lärarens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom folkskoleväsendet, åtnjuta lön med Ilavdrag

under sammanlagt högst 120 dagar av den tid läraren innehar extra

ordinarie anställning. Chefen för ecklesiastikdepartementet förordar i annat

sammanhang, att extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för

hjälpklasslärare, må åtnjuta lön med B-avdrag för hela den tid, högst 18

veckor, under vilken kursen pågår. På grund härav bör Kungl. Majit inhämta

riksdagens bemyndigande att i förekommande fall besluta att sådan

avlöning må utgå även för tid överstigande 120 dagar.

44 §.

Statskontoret har ifrågasatt, att löneplanen borde kompletteras med 9 löneklassen,

eftersom extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande lärare

skulle kunna komma i åtnjutande av lön enligt denna löneklass. Då

behov icke synes föreligga av en sådan utbyggnad av löneplanen är departementsförslaget

på denna punkt utformat i enlighet med de sakkunnigas förslag.

45 §.

De sakkunnigas förslag till bestämmelser under ifrågavarande paragraf har

omarbetats i förtydligande syfte.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

46 och 47 §§.

På förslag av riksförsäkringsanstalten har i 46 § intagits bestämmelser örn

lärares avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen

yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Från 47 § har till 46 § överflyttats bestämmelsen, att föreskrifterna

i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande tillämpning

å extra lärare.

48 §.

I enlighet med de sakkunnigas förslag torde avlöningsförmånerna åt timlärare

få fastställas av Kungl. Majit. Arvodet bör därvid såsom de sakkunniga

förordat åter göras enhetligt. Från remissmyndigheternas sida har någon

erinran häremot icke framställts.

49 §.

Beträffande denna paragraf må hänvisas till vad i det föregående anförts

angående avlöning till pensionerad lärare vid tjänstgöring som vikarie.

50 §.

Då någon anledning icke föreligger att i fråga örn folkskoleväsendet förordna

örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda förvaltningsområden,

bär den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften uteslutits i

departementsförslaget.

51 §.

I anledning av ett uttalande av riksdagen den 6 juni 1941 (skrivelse nr

282) i samband med riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda

provisoriska avlöningsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor m. fl.

under budgetåret 1941/42 ha de sakkunniga upptagit såsom förutsättning för

reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets ikraftträdande

innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att läraren övergått till

dessa provisoriska avlöningsbestämmelser. Föreskrift härom har intagits

även i departementsförslaget. Emellertid kunna fall förekomma, där tillräckliga

skäl icke kunna anses föreligga att förvägra lärare rätt att övergå

till det nya avlöningsreglementet, ehuru han icke underkastat sig de provisoriska

bestämmelserna. Kungl. Majit torde böra erhålla bemyndigande, att

i sådana fall efter prövning av föreliggande omständigheter dispensera från

den nu berörda föreskriften.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmelser

jämväl i de hänseenden, som avses i 2 § 2 morn., har förevarande paragraf

kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga ha framhållit, att bestämmelser örn avlöningsförmåner till

dem, som icke vilja övergå å det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.

Majit i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

39

vederbörande skolstyrelse bör ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas

mening icke kunna påräkna avlöning enligt nu gällande provisoriska bestämmelser

utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl.

Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta örn avlöningsförmånerna

till sådan lärare, som icke önskar övergå på det nya reglementet.

Utöver vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör tillerkännas

dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller

provisorisk avlöningsförstärkning.

övergångsbestämmelser.

I punkt 10 av sakkunnigförslaget ha intagits bestämmelser om lärares rätt

att övergångsvis åtnjuta barntillägg. Bestämmelserna överensstämma med

vad nu gäller. Då Kungl. Majit torde böra äga rätt att i särskilda fall meddela

avvikande föreskrifter, har bestämmelse härom intagits i departementsförslaget.

Därjämte har en jämkning av väsentligen redaktionell natur vidtagits

i författningstexten.

Beträffande de förslag till övriga övergångsbestämmelser, som av de sakkunniga

förordats och vilka jämväl intagits i departementsförslaget, må hänvisas

till författningstexten. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse

visa sig erforderlig, torde Kungl. Majit böra äga besluta härom. Härtill bör

riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa

föreskrifter angående folk- och småskollärares avlöningsförmåner under

militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering,

under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar och hemvärnskurser

m. m., angående sådan lärares rätt att för löneklassuppflyttning taga

i beräkning tid för sådan militär tjänstgöring, som nyss nämnts, samt tjänstgöringsskyldighet

i skolor med växlande lästid m. m. De ändringar, som i

dessa och liknande föreskrifter böra vidtagas i anledning av det nya avlöningsreglementet,

torde Kungl. Majit äga vidtaga. Likaså torde Kungl.

Majit få meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas

av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda ändringar bör

riksdagens bemyndigande inhämtas.

Specialmotivering till avlöningsreglementet för nomadlärare.

För nomadlärare gäller stadgan angående nomadundervisningen den 17

juni 1938 (nr 479) ändrad den 10 januari 1941 (nr 9). Deras avlöningsförhållanden

regleras genom avlöningsreglementet för nomadlärare den 17 juni

1938 (nr 419), ändrat den 21 juni 1940 (nr 609). Från och med budgetåret

1939/40 ha dessutom särskilda provisoriska avlöningsbestämmelser gällt, de

senaste avseende budgetåret 1941/42 utfärdade den 13 juni 1941 (nr 449).

Enligt dessa åtnjuta nomadlärarna numera liksom lärarna inom folkskoleväsendet

lön efter den i civila avlöningsreglementet upptagna löneplanen A.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

De ändrade avlöningsbestämmelser, som föreslagits för lärare inom folkskoleväsendet,

böra enligt de sakkunnigas mening i tillämpliga delar även

gälla för nomadlärare, i den mån icke på grund av särskilda föreskrifter avvikelser

redan nu föreligga från folkskoleväsendets avlöningsregler. I enlighet

härmed har i förslaget till avlöningsreglemente för nomadlärare såsom

1 § intagits en generell bestämmelse, att folkskolans avlöningsreglemente i

tillämpliga delar skall gälla för nomadlärare. De följande paragraferna innehålla

därefter bestämmelser angående avvikelser från eller kompletteringar

till folkskolans avlöningsreglemente. De överensstämma i allt väsentligt i sak

med nu gällande föreskrifter för nomadlärare.

Beträffande föreskrifterna om sjukvårdsförmåner i folkskolans avlöningsreglemente

28—35 §§ ha de sakkunniga ansett lämpligt låta nomadlärare

följa samma regler som folkskolans lärare i stället för motsvarande regler

i civila avlöningsreglementet.

Departementschefen har anfört:

Mot de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för nomadlärare har

någon erinran icke framställts från remissmyndigheternas sida. Jag förordar,

att förslaget underställes riksdagen för godkännande.

Kostnadsberäkningar.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till lönereglering för folk- och

småskollärare medför i vissa avseenden utgiftsökningar för statsverket; i

andra avseenden verkar det sänkande på statens utgifter för folkskoleväsendet.

Sammanfattningsvis ha de sakkunniga rörande de ekonomiska konsekvenserna

av det framlagda förslaget uttalat, att det icke torde innebära någon

ökning av statens årliga utgifter på hithörande område. Trots detta syntes

förslaget — främst genom avskaffande av lönegrad 15 för ordinarie lärare,

beredande av ersättning för sjukvårdskostnader samt införande av extra ordinarie

anställning för det stora flertalet yngre lärare — för lärarkåren i

stort medföra en förbättring i nu gällande villkor.

Utekottet. Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skall definitiv lönereglering från

och med den 1 juli 1942 genomföras för lärare vid folk- och småskolor och

vissa med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare ävensom

för nomadlärare, varvid de föreslagna lönebestämmelsema ansluta sig till de

principer, som numera sedan den 1 juli 1939 gälla för tjänstemän (lärare)

vid till den civila statsförvaltningen hörande verk och myndigheter. Förslaget

utgår från att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen skola utfärdas

för folk- och småskollärarna samt för nomadlärarna. I motsats till vad

fallet varit vid tillkomsten av för närvarande gällande avlöningsreglementen

för nämnda lärare, vilka utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksda
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

41

gens bemyndigande, ha emellertid i Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition

de nya avlöningsreglementena i sin helhet underställts riksdagen för

godkännande. Utskottet — som uppmärksammat att riksdagens godkännande

sålunda ifrågasatts jämväl beträffande de närmare detaljerna i de icke-ordinarie

lärarnas avlöningsbestämmelser, något som icke varit fallet vid fastställandet

av motsvarande bestämmelser för den civila statsförvaltningens

vidkommande — har med hänsyn bland annat till gällande förhållanden

beträffande statsbidrag funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag i nu nämnt hänseende.

Beträffande lönegradsplacering av ordinarie lärare föreslås i propositionen,

att, så vitt angår folkskollärare, en placering i den nuvarande 15 lönegraden

icke längre skulle förekomma utan att lönen för sådana lärare skulle utgå

efter 16 eller 17 lönegraden, beroende på om den årliga lästiden framdeles

utgör 36 4A eller 39 veckor. Grunden för detta förslag är att det tillika förordas,

att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima

riksdag men ännu icke verkställts, en lästid av allenast 34 *ti veckor från och

med nästa budgetår icke längre skall vara tillåten vid folkskolan. Utskottet

har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Vad vidare

beträffar småskollärarnas löneställning — vilken vid 1937 års riksdag bestämdes

så, att dessa lärare skulle från och med den 1 juli 1942 placeras

i 9 lönegraden, oavsett den årliga lästidens längd — innebär Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke någon förändring i vad sålunda tidigare bestämts. I

propositionen återgives emellertid ett uttalande av 1941 års lärarlönesakkunniga,

vilka framhållit, att — framför allt med hänsyn till relationen mellan

kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för vidtagande

av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering.

Utskottet har icke funnit anledning ifrågasätta avsteg från

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag angående oförändrad lönegradsplacering

för småskollärare. Frågan om den riktiga inbördes avvägningen av småskollärarnas

löner i jämförelse med folkskollärarnas torde icke kunna på ett definitivt

sätt upptagas till omprövning förrän det slutliga resultatet av 1940

års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet

om småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organisatoriskt

hänseende.

Det i propositionen framlagda förslaget angående folk- och småskollärares

tjänstgöringsskgldiglxet innebär, att folkskollärare, lärare vid mindre folkskola,

biträdande lärare vid folkskola samt småskollärare med tjänstgöring

vid skola med kortare årlig lästid än 39 veckor normalt skola undervisa 30

veckotimmar och övriga småskollärare 28 veckotimmar. Därjämte skall enligt

förslaget småskollärare, som är skyldig att undervisa allenast 28 veckotimmar

och som tjänstgör i avdelning, till vilken även hänvisats någon eller

några av folkskolestadiets klasser, vara skyldig att mot åtnjutande av särskild

timlärarersätlning meddela undervisning under ytterligare 2 veckotimmar;

sistnämnda förslag har motiverats av önskvärdheten att kunna tillerkänna

dessa lärare viss extra ersättning för deras i jämförelse med andra

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

småskollärare besvärligare undervisning och längre veckotjänstgöring. Vad i

nu nämnda hänseenden föreslagits har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Även förslaget om bibehållande tills vidare av för närvarande gällande undantagsstadgande

angående förbud för kvinnlig lärare att åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, vilket förslag bland annat

motiverats med hänsynen till rådande statsfinansiella läge, har utskottet ansett

sig kunna godtaga. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang understryka

det i propositionen återgivna uttalandet av 1941 års lärarlönesakkunniga,

att ur principiell synpunkt bärande skäl numera icke kunna anföras

för att bibehålla undantagsbestämmelser i ifrågavarande hänseende för de

kvinnliga lärarna inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet.

Vad i propositionen anförts angående ändrad avfattning av föreskrift angående

lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid

folkskola, angående grunder för tillgodoräkning av föregående tjänstetid

samt sneddning ävensom angående sjukvårdsförmåner samt avlöning till pensionerad

lärare vid tjänstgöring som vikarie har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Beträffande icke-ordinarie lärares anställnings- och avlöningsförhållanden

innebär Kungl. Maj:ts förslag flera betydelsefulla förändringar i jämförelse

med för närvarande gällande bestämmelser. De måhända viktigaste nyheterna

äro, att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare

fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, föreslås

skola erhålla extra ordinarie anställning med bland annat pensionsrätt jämte

vissa andra förmåner, samt att alla extra ordinarie lärare skulle erhålla lön

för kalenderår i stället för såsom för närvarande efter läsår. Mot detta förslag

har skolöverstyrelsen framställt ingående invändningar och för sin del förordat,

att lärarna skola vara anställda såsom extra lärare med för sådan lärare

gällande lägre löneklassplacering, intill dess de förvärvat tre tjänstår;

därefter skulle de, i den mån de ej blivit ordinarie lärare, erhålla extra ordinarie

anställning även vid korttidsvikariat. Vidare borde enligt överstyrelsens

mening lönen till samtliga icke-ordinarie lärare liksom för närvarande utgå

efter lästid, eller efter verklig tjänstgöringstid, vare sig anställningen omfattat

hel termin eller endast del därav.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, som uppgjorts i anslutning till 1941

års lärarlönesakkunnigas betänkande, innefattar enligt utskottets mening en

lämplig lösning av frågan om den utsträckning, i vilken icke-ordinarie lärare

inom folkskoleväsendet skäligen böra beredas extra ordinarie anställning

med därav följande förmåner. Att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, utsträcka

rätten att erhålla extra ordinarie anställning med pensionsrätt m. fl.

förmåner till varje lärare, som efter viss kvalifikationstid erhåller ickeordinarie

anställning av hur kortvarigt slag som helst, kan utskottet i likhet

med departementschefen icke tillstyrka. Utskottet vill särskilt framhålla, att

den i propositionen förordade rätten för lärare att vid beräkning av sådan

helterminsanställning, som erfordras för att erhålla extra ordinarie anställ
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

43

ning, i vissa fall sammanlägga delar av termin endast synes vara att betrakta

som en detalj i förslaget, vilken, såsom departementschefen framhållit, kan

borttagas, därest den vid bestämmelsernas tillämpning i praktiken skulle visa

sig medföra mera betydande olägenheter. Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller

1 övriga här ifrågavarande delar givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet tillstyrka detsamma.

Vad därefter angår förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt till

avlöningsreglemente för nomadlärare med därtill hörande övergångsbestämmelser

har utskottet allenast i nedan angivna hänseenden funnit anledning

till särskilt uttalande.

I den i 6 § folkskolans avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningen

bör enligt utskottets mening bokstavsbeteckningen framför lönegradssiffran

för ordinarie lärare ändras från Lo till LO, varigenom bättre överensstämmelse

med nomenklaturen för extra ordinarie lärare ernås. Motsvarande ändring

bör vidtagas i 13 § 1 mom.

14 § folkskolans avlöningsreglemente innehåller en bestämmelse av innebörd,

att om lärare tvångsförflyttas till tjänst inom lägre lönegrad skall i

fråga om hans löneklassplacering så anses, som om han fortfarande tillhörde

den högre lönegraden. I specialmotiveringen till paragrafen anföres, att det

icke ansetts påkallat att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats,

att bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering, men

att Kungl. Majit borde i vissa fall, där billighetsskäl föreligga, äga möjlighet

att föreskriva, att bestämmelserna i 14 § skola lända till efterrättelse jämväl

vid sistnämnda slag av förflyttning. Utskottet har icke funnit anledning till

erinran mot att Kungl. Majit bemyndigas lämna medgivande av nyss angiven

innebörd men vill tillika understryka, att sådant medgivande — vilket enligt

vad som av propositionen framgår skulle kunna ifrågakomma vid förflyttning

av lärare, som innehar övertalig lärartjänst — enligt utskottets mening

bör lämnas endast i undantagsfall och företrädesvis då hänsynen till undervisningsväsendets

intressen kan åberopas såsom särskilt motiv till förflyttningen.

I 28 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente meddelas föreskrifter rörande

bestämmande av ersättning av statsmedel för kostnad för läkarvård och läkemedel

m. m. I sådant hänseende stadgas bland annat, att från det belopp,

varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna i reglementet skall

utgå, avdrag skall ske med ett belopp av 100 kronor för redovisningsår, som

skall åvila läraren. Med den avfattning nämnda stadgande erhållit synes följden

bliva, att läraren även vid fall av olycksfall i tjänsten skulle komma att

själv få svara för en kostnad av 100 kronor för redovisningsår. Då anledning

icke synes föreligga att i ifrågavarande hänseende ställa de kommunanställda

lärarna i sämre ställning än statens befattningshavare, vilka vid olycksfall i

tjänsten utan någon inskränkning erhålla läkarvård och läkemedel m. m. på

statens bekostnad, bör enligt utskottets mening sådan ändring vidtagas i 28 §

2 mom. andra stycket, att efter orden »skall dock» inskjutes, »där ej fråga är

örn olycksfall i tjänsten».

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

I övergångsbestämmelserna till folkskolans avlöningsreglemente finnes un*

der punkt 2 intaget ett stadgande, enligt vilket icke-ordinarie lärare, som under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav varit inplacerad i löneklass,

skall vid reglementets ikraftträdande löneklassplaceras på visst, särskilt

angivet sätt. Vidare skall enligt punkt 6 av nämnda övergångsbestämmelser

kvinnlig folkskollärare under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 åtnjuta

lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet

och övergångsbestämmelserna skall vara placerad. Enligt

vad utskottet erfarit, synes det icke uteslutet att vid övergångsbestämmelsernas

praktiska tillämpning tvekan i vissa fall kan komma att uppstå beträffande

kvinnlig lärares löneställning med hänsyn till det förhållandet, att sådana

lärare övergångsvis icke äga åtnjuta lön enligt den löneklass, i vilken

de formellt böra vara placerade. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit, därest

så befinnes påkallat, utfärdar förtydligande föreskrifter i syfte att kvinnlig

lärare, ordinarie eller icke-ordinarie, icke vid övergången måtte vidkännas

försämring i sin löneställning.

Slutligen får utskottet anföra, att utskottet icke funnit anledning till erinran

mot departementschefens förslag, att Kungl. Majit skulle bemyndigas

meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas av

den nu ifrågavarande löneregleringen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. godkänna Kungl. Majits, vid detta utlåtande såsom bilaga

1 a och b fogade förslag till folkskolans avlöningsreglemente

och avlöningsreglemente för nomadlärare, dock i vad

avser 6 § (tjänsteförteckning), 13 § 1 mom. samt 28 § 2 mom.

förstnämnda reglemente med de jämkningar utskottet i det

föregående förordat;

2. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 24 april 1942 angivits samt under iakttagande av vad

utskottet i det föregående anfört, meddela bestämmelser

a) örn avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter

och barnhem samt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor,

b) örn avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning

från ett skoldistrikt till ett annat,

c) om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår

utbildningskurs för hjälpklasslärare,

d) örn avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill

underkasta sig folkskolans avlöningsreglementes villkor och

bestämmelser i

3. bemyndiga Kungl. Majit

a) att förordna om tillämpning av folkskolans avlönings
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

45

reglemente å lärare, vilken icke övergått till de provisoriska

avlöningsbestämmelserna under budgetåret 1941/42 för lärare

vid folk- och småskolor m. fl.,

b) att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande

befattningshavare, vilka kunna visa sig erforderliga utöver

de övergångsstadganden, som innefattas i folkskolans avlöningsreglemente,

c) att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,

som föranledas av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente

eller av vad eljest i det föregående förordats.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Carlström, Karl Andersson, Ekströmer,

Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson

i Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö,

Andersson i Södergård, Åqvist, Lindholm och fru Alvén.

Reservation er:

l:o) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Torsten Ström, Sven Larsson, Carlström,

Karl Andersson, Ekströmer, Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett,

att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts---endast del därav.

Utskottet har funnit sig icke kunna till alla delar ansluta sig till Kungl.

Maj:ts nu ifrågavarande förslag.

Hittills ha såväl extra ordinarie som vikarierande lärare vid folk- och småskolor

anställts för viss tid och lönen har utgått efter lästid, d. v. s. årslönen

har fördelats på läsårets dagar och utanordnats för det antal dagar, lärarens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

anställning under pågående termin omfattat (läsårslön). Det i förevarande

proposition föreslagna folkskolans avlöningsreglemente innehåller emellertid

bland annat den nyheten, att lönen åt extra ordinarie lärare skall för varje

kalendermånad utgå med V12 av årslönen (kalenderårslön), samt att vikarierande

lärare skola erhålla extra ordinarie anställning, då anställningen omfattar

sammanlagt en hel termin inom samma skoldistrikt. Därvid bortses

från terminens längd och från avbrott i anställningen om sammanlagt högst

fem dagar. Uppstå sex eller flera dagars avbrott i anställningen under terminen,

skall läraren anställas såsom extra lärare. Som extra anställas enligt

förslaget också alla lärare, till dess de tjänstgjort minst 256 dagar och minst

två år förflutit, efter det de avlagt lärarexamen. För extra lärare skall lönen

beräknas efter lästid och utgå för det antal dagar, lärarens anställning omfattat

under pågående termin. Extra lärare placeras en eller två löneklasser

lägre än extra ordinarie, dock att icke-ordinarie lärare, som någon gång under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 blivit placerade i löneklass, enligt övergångsbestämmelserna

icke skola såsom extra nedflyttas till lägre löneklass.

Kalenderårslön lämpar sig givetvis väl för ordinarie och andra befattningshavare

med obruten anställning år efter år men kan icke med fördel tillämpas

beträffande folkskolans vikarierande lärare på grund av deras till tidsomfattningen

synnerligen växlande anställningsförhållanden. Av detaljerade undersökningar

som verkställts rörande förhållandena inom ett par inspektionsområden

framgår, att flertalet vikarier, som en viss termin haft obruten anställning

och därför enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle ha kunnat erhålla extra

ordinarie anställning, den följande terminen skulle ha utsatts för sådant avbrott

i anställningen, att de skulle nödgas nedgå till anställning som extra

lärare. I några fall har tjänstgöringen omfattat alla läsdagar under terminen

men anställningen brutits mer än fem sön- och lovdagar. Utebliven anställning

under pingstlovet och därtill ett par söndagar eller under påsklovet

diskvalificera enligt förslaget vikarien som extra ordinarie för den terminen.

Av 1941 års lärarlönesakkunnigas utredning framgår, att läsåret 1940/41

859 vikarier voro anställda utan avbrott hela läsåret och 839 under en av

läsårets båda terminer. Antager man, att förhållandena bliva likartade en

följd av år, kan man av dessa siffror, jämförda med den här ovan omnämnda

undersökningen, draga den slutsatsen, att för varje läsår omkring 800 extra

ordinarie lärare (vikarier) skulle komma att utbytas mot ungefär lika många

extra, som i stället förordnas till extra ordinarie. För samtliga lärare, vilkas

anställning ändras från extra ordinarie till extra eller tvärtom, måste lönen

ändras från kalenderårslön till läsårslön eller tvärtom, oftast med flyttning

till högre eller lägre löneklass, stundom under pågående lästermin och mitt i

en månad. I sådant fall kan det inträffa, att läraren redan uppburit ett icke

obetydligt större lönebelopp än det, han vid tillämpning av den beräkningsgrund,

enligt vilken omräkningen sker, dittills haft rätt till. Han nödgas då

antingen återbetala uppburen lön eller också vidkännas motsvarande avdrag

vid kommande löneutbetalning.

Lästerminernas längd vid bär ifrågavarande skolor växlar mellan 372 och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

47

5 månader. Då extra ordinarie lärares lön för en termin föreslås utgå för sex

kalendermånader oavsett terminens längd, skulle en del lärare få tjänstgöra

fem månader för den lön andra lärare i samma löneställning erhålla för 31/2

månaders tjänstgöring, och denna orättvisa utjämnas icke såsom för ordinarie

lärare, enär en vikarie endast mera sällan får obruten anställning termin

efter termin.

Det ligger i sakens natur, att vikariat endast undantagsvis kunna kungöras

till ansökan lediga, varav följer, att vikariaten i allmänhet icke kunna besättas

med hänsyn tagen till lärarnas vare sig examensmeriter eller förvärvade

tjänstår. Ofta vet man icke heller vid terminens början, örn en då behövlig

vikarie kan få sin anställning utsträckt till att omfatta hela terminen och

därmed erhålla anställning såsom extra ordinarie lärare. Lärarnas befordran

från extra till extra ordinarie skulle därför, då fråga är örn vikarierande

lärare, i stort sett bliva beroende av rena tillfälligheter, på vilka varken läraren

eller skolstyrelsen skulle kunna öva något egentligt inflytande. Att en

sådan ordning komme att medföra orättvisor och framkalla missnöje synes

uppenbart. Lärarnas befordran bör ske efter objektiva grunder och i så nära

anslutning som möjligt till vad som gäller för icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen. Beträffande de sistnämnda ha lärarlönesakkunniga

framhållit, att de befordras till extra ordinarie efter en tids

anställning som extra och att de kvarstå såsom extra ordinarie, tills de erhålla

ordinarie anställning.

De vikarierande lärarna inom folkskoleväsendet kunna icke såsom de

extra ordinarie statliga tjänstemännen påräkna oavbruten anställning år efter

år. Men i ett annat mycket betydelsefullt avseende kan större likställighet

åstadkommas än som framgår av det föreliggande förslaget till folkskolans

avlöningsreglemente. Vid civila statsförvaltningen anställda extra ordinarie

befattningshavare riskera icke att tid efter annan bli nedflyttade till anställning

som extra med frånträdande av pensionsrätt och rätt till viss lön under

sjukdom. Vad detta betyder särskilt för familjeförsörjare ligger i öppen dag.

Denna värdefulla förmån kan utan svårighet beredas även de extra ordinarie

lärarna. Befordringsgången kan också i det närmaste bringas till överensstämmelse

med inom statsförvaltningen tillämpad praxis, örn den förvärvade

tjänstetiden, icke den blivande anställningens längd, blir avgörande för befordran

från extra till extra ordinarie. Därmed vinnes också en objektiv

grund för sådan befordran, och lärarna behöva icke 10—15 år efter avlagd

examen tidvis se sig nedflyttade till anställning såsom extra lärare.

Vid bestämmandet av den tidpunkt, efter vilken all den icke-ordinarie anställning,

som lärare erhåller, bör gälla som extra ordinarie anställning, bör

enligt utskottets mening tillses, alt icke de lärare (kvinnliga och vissa manliga),

som icke fullgöra värnplikt, vinna ett oberättigat försteg i befordringshänseende.

Det synes därför lämpligen böra bestämmas, att lärare skall anställas

såsom extra ordinarie lärare, sedan han tjänstgjort minst 256 dagar,

dock icke innan tre år förflutit efter det han avlagt examen, som medför behörighet

till tjänsten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Förutsättningen för ett genomförande av det här framförda förslaget är

emellertid, att lönen till samtliga icke-ordinarie lärare alltjämt får utgå efter

lästid, alltså efter den verkliga tjänstgöringstiden, vare sig anställningen omfattar

hel termin eller del därav. Detta i praktiken så smidigt fungerande beräkningssätt,

som tillämpats i mer än 20 år och därför är väl inarbetat, bör

icke utbytas mot ett system, om vilket man vet, att det vid tillämpningen

måste medföra så stora svårigheter, att det är ovisst om det är möjligt att

genomföra, och vilket dessutom visar sig oförenligt med en rationell, på objektiva

grunder vilande befordringsordning enligt det här framlagda förslaget.

Lärarlönesakkunniga påvisa, att den av dem föreslagna ökningen av antalet

extra ordinarie lärare med motsvarande minskning av antalet extra i

verkligheten medför en minskning av statens utgifter på omkring 120,000 kronor.

Den ytterligare överflyttning av extra lärare till extra ordinarie, som här

föreslås, kan således beräknas kunna ske utan kostnad för staten. Under sådana

förhållanden synes man icke böra fästa något större avseende vid att

några lärare med jämförelsevis korta tjänstgöringsperioder erhålla pensionsrätt.

De bliva även skyldiga att vidkännas pensionsavdrag, och skulle de vid

uppnåendet av pensionsåldern vara berättigade till pension, beräknas denna

efter den verkliga tjänstetid, för vilken avgifter erlagts.

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet sådan ändring av

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till folkskolans avlöningsreglemente, att

dels icke-ordinarie lärare vid folkskoleväsendet skall anställas såsom extra

ordinarie, därest —- vid sidan av det i propositionen föreslagna villkoret örn

256 dagars fullgjord tjänstgöring — minst tre år förflutit efter det läraren avlagt

examen, som medför behörighet till tjänsten, dels ock lön till extra ordinarie

lärare skall utgå efter lästid, med visst belopp för varje dag tjänstgöring

fullgjorts. Härav följer, att föreskriften i § 24 mom. 1 folkskolestadgan, att

extra ordinarie lärare anställes på viss tid, ej överstigande ett läsår, bör lämnas

orubbad. Dessutom bör bestämmelse utfärdas angående begravningshjälp

för extra ordinarie lärare, som avlider under ferietid, i enlighet med

nu i sådant hänseende gällande stadgande (kungörelsen 1937: 961).

Vad i propositionen i övrigt anförts beträffande nu icke särskilt omnämnda

spörsmål i fråga örn de icke-ordinarie lärarna har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Vad därefter angår förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt till

avlöningsreglemente för nomadlärare med därtill hörande övergångsbestämmelser

har utskottet allenast i nedan angivna hänseenden funnit anledning

till särskilt uttalande.

1 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente bär, i anslutning till vad utskottet

tidigare i detta utlåtande anfört beträffande de icke-ordinarie lärarnas

avlöningsförhållanden, i erforderlig utsträckning omarbetats. Såsom en

konsekvens av utskottets ställningstagande i nämnda fråga ha i övrigt de

framlagda förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt avlöningsreglemente

för nomadlärare gjorts till föremål för översyn, varvid följande paragrafer

m. m. i större eller mindre utsträckning erhållit ändrad avfattning,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

49

nämligen: i folkskolans avlöningsreglemente 5 § 4 morn., rubriken till 2 kap.,

6 §, 8 § 1 morn., 13 § 1 mom. samt 3 mom. andra stycket a), 40—43 §§,

45 § 2 mom. andra stycket a) samt övergångsbestämmelserna punkt 2, 3 och

7; ävensom i avlöningsreglementet för nomadlärare 7 § samt 10 § andra

stycket. Vad särskilt beträffar lönegradsplaceringen av extra ordinarie lärare

får utskottet framhålla, att vid bifall till utskottets här framställda förslag

uppdelning beträffande folkskollärare i lönegraderna L Eo 14 och L Eo 15

icke blir påkallad, enär erforderlig differentiering åstadkommes genom att

lönen kommer att utgå efter lästid och sålunda med lägre belopp för år för

lärare med kortare lästid än 39 veckor. I utskottets förslag ha samtliga extra

ordinarie folkskollärare hänförts till lönegraden L Eo 15. Utskottet vill påpeka,

att ett bifall till utskottets här berörda förslag medför vissa ändringar

jämväl i de i Kungl. Maj:ts proposition nr 325 framlagda förslagen till folkskolans

tjänste- och familjepensionsreglementen.

I den i 6 § folkskolans avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningen

bör enligt utskottets mening bokstavsbeteckningen framför lönegradssiffran

för ordinarie lärare ändras från Lo till LO, varigenom bättre överensstämmelse

med nomenklaturen för extra ordinarie lärare ernås. Motsvarande ändring

bör vidtagas i 13 § 1 mom.

14- § folkskolans--— nu ifrågavarande löneregleringen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. godkänna vid detta utlåtande såsom bilaga 2 a och b

fogade förslag till folkskolans avlöningsreglemente och till

avlöningsreglemente för nomadlärare;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t---det föregående för
ordats.

»;

2:o) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka sådan

ändring av 5 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente, att undervisningsskyldigheten

för småskollärare med tjänstgöring vid skola med kortare årlig

lästid än 39 veckor bestämmes till 28 veckotimmar

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 6 sami. Nr 202.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Reglementets

tillämpnings
område.

Bilaga 1 a.

Kungl. Majrts

Förslag

till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å folkskollärare, småskollärare,

biträdande lärare samt lärare vid mindre folkskolor, anställda enligt

folkskolestadgans och detta reglementes bestämmelser såsom

ordinarie lärare,

extra ordinarie lärare eller

extra lärare, ävensom å

timlärare, särskilt anställd för undervisning i annat läroämne än slöjd och

hushållsgöromål, till vilkens avlöning statsbidrag kan utgå, samt å

pensionerade lärare i fall, som avses i 49 §.

2 mom. Anställes lärare för tjänstgöring i den omfattning, som i 5 § föreskrives,

skall han — där fråga ej är om ordinarie anställning eller örn förordnande

enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest han uppfyller

gällande föreskrifter för sådan anställning samt därjämte följande

förhållanden föreligga, nämligen:

a) minst två år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som

medför behörighet för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar

med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala

undervisningsväsendet,

c) den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall taga sin början

med ingången av lästermin och avses omfatta minst en hel termin.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lärare,

där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas eller annat

följer av vad nedan i detta moment sägs.

Anställning såsom extra ordinarie lärare räknas från ingången av det kalenderhalvår,

varunder den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall

taga sin början, intill utgången av det kalenderhalvår, varunder tjänstgöringen

skall upphöra, dock att i fall, då tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid

annan tidpunkt än med termins utgång, anställningen upphör vid nämnda

tidpunkt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

51

Anställes lärare under pågående lästermin för tjänstgöring till terminens

slut och har han dessförinnan under samma termin i samma skoldistrikt

varit anställd såsom extra ordinarie eller extra lärare så att anställningstiden,

inberäknat ifrågavarande anställning, sammanlagt omfattar hela terminen,

skall han, utan hinder av vad i första stycket under c) sägs, därest i övrigt

de i nämnda stycke angivna villkoren uppfyllas, erhålla extra ordinarie anställning

intill utgången av det kalendeihalvår, under vilket terminen infaller,

och skall han jämväl anses hava innehaft sådan anställning under hela

den förflutna delen av nämnda kalenderhalvår.

Har lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill utgången av ett

redovisningsår, må han icke anställas såsom extra ordinarie under därpå

följande kalenderhalvår, där ej den med anställningen förbundna tjänstgöringen

omfattar hela terminen.

Anställning, som avses i detta moment, skall anses hava omfattat hel termin

även om anställningstiden understiger det för terminen gällande dagantalet

med sammanlagt högst fem dagar på grund av avbrott i anställning

under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings

avslutande före terminens utgång.

Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i detta

moment meddelas av Kungl. Maj:t.

2 §•

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de Avlöning.

villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser, som

på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj:t.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg

och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

Till timlärare ävensom i fall, som angives i 49 §, till pensionerad lärare utgår

avlöning i form av arvode.

2 mom. Uppbär lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen

örn försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig eller

kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande

livräntans storlek, såvida ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgiver.

Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till

skolstyrelsen.

3 mom. Är lärare berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension

eller årligt understöd, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit bestämmer,

om och i vad mån av sådan anledning avdrag å avlöningen skall ske.

Sådant avdrag skall dock ej äga rum

a) för pension, som utgår enligt gällande bestämmelser angående pensionering

av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal, eller

b) å arvode, som utgår enligt 49 §.

4 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från

och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder

densamma.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Skolstyrelse.

Årlig lästid.

Tjänstgöringsföre■

skrifter.

Undervisningsskyldighet.

Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt lärares

skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser

om tjänste- och familjepension.

5 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller

eljest finnes lämpligen böra ske; dock bör avlöning för tjänstgöring, som

upphör under loppet av kalendermånad, utbetalas vid tjänstgöringens slut.

Utbetalningen sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolstyrelsen

och läraren överenskommits.

3 §•

I detta reglemente förstås

a) med skolstyrelse: folkskolestyrelsen i kommun, där lagen den 6 juni

1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger tillämpning, samt eljest skolrådet,

b) med årlig lästid: den i vederbörlig ordning fastställda årliga lästiden.

4 §.

Lärare är underkastad föreskrifterna i folkskolestadgan samt övriga bestämmelser

angående folkskoleväsendet.

5 §•

1 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare skola vara skyldiga

att mot åtnjutande av de i reglementet angivna avlöningsförmånerna under

högst 39 veckor varje redovisningsår meddela undervisning, folkskollärare,

lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare och sådan ordinarie eller

extra ordinarie småskollärare, som har sin tjänstgöring förlagd till skola

med kortare årlig lästid än 39 veckor, under 30 veckotimmar samt annan

småskollärare under 28 veckotimmar.

Småskollärare, som jämlikt föregående stycke är skyldig att undervisa

allenast 28 veckotimmar och som meddelar undervisning i avdelning, till

vilken även hänvisats någon eller några av folkskolestadiets klasser, skall

vara skyldig att mot åtnjutande av i 23 § angiven ersättning meddela undervisning

ytterligare två veckotimmar.

2 mom. Vederbörande skolstyrelse må medgiva nedsättning i den enligt

,1 mom. första stycket föreskrivna undervisningsskyldigheten för vecka med

högst två veckotimmar, där undervisningsskyldigheten omfattar 30 veckotimmar,

samt med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten

omfattar 28 veckotimmar, allt under förutsättning att nedsättningen icke

medför kostnad för statsverket.

Vederbörande folkskolinspektör må, örn särskilda förhållanden därtill föranleda,

medgiva nedsättning i den enligt 1 mom. första stycket föreskrivna

undervisningsskyldigheten för vecka med högst fyra veckotimmar, där undervisningsskyldigheten

omfattar 30 veckotimmar, samt med högst sex veckotimmar,

där undervisningsskyldigheten omfattar 28 veckotimmar. Såsom

villkor för medgivandet må folkskolinspektören föreskriva, att undervis
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

53

ningen skall utan kostnad för statsverket under ett mot nedsättningen helt

eller delvis svarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare

med erforderlig kompetens.

Samma befogenheter, som enligt nästföregående stycke tillkomma folkskolinspektör,

tillkomma ock skolöverstyrelsen. Därjämte må överstyrelsen,

utöver vad i nämnda stycke sägs, medgiva nedsättning med högst fyra veckotimmar

i den mån som undervisningen utan kostnad för statsverket under

motsvarande antal veckotimmar i stället meddelas av annan lärare med

erforderlig kompetens.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. sägs äger icke tillämpning å lärare i hjälpklass.

Sådan lärare är skyldig meddela undervisning i den omfattning, som

Kungl. Maj:t särskilt föreskriver.

Lärare, som tillika är Överlärare, skall meddela undervisning i den omfattning,

som skolöverstyrelsen i fastställd instruktion eller eljest föreskriver.

4 mom. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare

äro skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervisningen

inställts till följd av smittsam sjukdom, extra lärare och timlärare

dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen

varit inställd.

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara

eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares

skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl. Maj :t

annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie och

extra ordinarie lärare.

6 §■

T jonst e förteckning.

Löne

grad

Tjänst

nr

omfattar följande

löneklasser i löne-

plan L

Ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

Lo 17

17-21

Folkskollärare vid skola med 36 4/7 veckors årlig lästid

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

Lo 16

16-20

trädande lärare.................................

Lo 9

9-13

Extra ordinarie lärare.

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid

LEo 15

14-18

Folkskollärare vid skola med 36 *h veckors årlig lästid

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och bi-

LEO 14

13—17

trädande lärare.................................

LEO 7

6-10

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden

angivna högsta löneklassen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 202

Löneklass och

ortsgrupp.

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger

den årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till

den lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst

från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hänföras

till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden

skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall

detta ej föranleda ändring i lärares lönegradsplacering.

7 §•

Löneplan L.

(Ordinarie och extra ordinarie lärare.)

Ort

s g r

upp

Löneklass

nr

A

B

G

D

E

F

H

I

Årslön, kr

o n o r

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

4

2(334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5.304

5,481

5,658

5,835

6,012

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

8 §•

1 mom. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet

med föreskrifterna i 11—13 §§ för ordinarie lärare och i 40 § för extra

ordinarie lärare.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön enligt

en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.

Samma förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden

utsträckts för viss begränsad tid.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

55

2 mom. Lönen utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort

blivit hänförd.

Med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen

tjänstgör.

Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av

Kungl. Maj :t nied hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

3 kap. Ordinarie lärare.

Förflyttningsskyldighet, förening av tjänster m. m.

9 §•

Lärare är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom

folkskoleväsendet, då sådant erfordras för indragning av övertalig lärartjänst

eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av

Kungl. Maj:t.

10 §.

1 mom. Med ordinarie lärartjänst må förenas ordinarie statlig befattning,

vilken tillsättes genom förordnande tillsvidare och med vilken pensionsrätt

icke är förenad, ävensom extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i

statens tjänst eller vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk

mellanskola eller högre folkskola, dock under förutsättning att läraren

frånträder utövandet av förstnämnda tjänst och samtliga med denna tjänst

förenade avlöningsförmåner.

1 övrigt må ordinarie lärartjänst icke förenas med ordinarie eller extra

ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning,

så framt ej Kungl. Majit och riksdagen för visst fall annorlunda

beslutit.

2 mom. Utan tillstånd av vederbörande folkskolinspektör eller, om denne

icke lämnar dylikt medgivande, av skolöverstyrelsen, må ordinarie lärare

ej heller åtaga sig:

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,

transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning,

som nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, så framt annat

ej följer av vad under 3 mom. sägs.

Tillstånd må beviljas endast för såvitt uppdraget eller befattningen prövas

icke inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten och bör avse viss tid.

Innan tillstånd beviljas, skall skolstyrelsen höras.

Förflyttnings
skyldighet.

Förening av

tjänster.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Begynnelselön

och löneklassuppfinning.

Vad i detta moment stadgats gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen

meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning.

3 mom. Utan skolstyrelsens medgivande må ordinarie lärare ej åtaga sig

undervisning i läroanstalt, som ej tillhör distriktets folkskoleväsende.

Skolstyrelsen äger lämna sådant medgivande efter av skolöverstyrelsen

givna riktlinjer, där undervisningen icke kan anses inverka hinderligt för

utövandet av den ordinarie tjänsten. Medgivandet skall avse viss tid.

4 mom. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som

finnes stadgat angående förening av folkskollärartjänst med organist- och

klockarbefattning eller med prästerlig befattning.

5 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmäles,

att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skolstyrelsen

göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.

Placering i löneklass.

11 §•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller lärare lön enligt den

för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna

i 13 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

läraren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till

den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen

inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 12 och 13 §§.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

4 morn. Beslut örn lärares placering och uppflyttning i löneklass fattas av

skolstyrelsen och skall antecknas till protokollet.

Innan definitivt beslut fattas om lärares placering i högre löneklass, än

den lägsta för tjänsten gällande, skall skolstyrelsen inhämta yttrande från

statens folkskolinspektör samt härvid till inspektören lämna uppgifter om

lärares tjänstgöring enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär.

Bestämmelserna i andra stycket äga icke tillämpning:

a) då fråga allenast är om ändrad löneklassplacering för lärare till följd

av att tjänsten överförts till annan lönegrad,

b) då lärare företer intyg, som avses i fjärde stycket här nedan, samt

c) å skolstyrelse i distrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion

genom statens folkskolinspektör.

Lärare, som erhåller lön enligt högre löneklass än den lägsta för tjänsten

gällande, skall vid tillträde av tjänst inom annat skoldistrikt än det, där placeringen

beslutats, förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrelsen

fastställt formulär om sagda placering.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

57

12 §.

1 mom. Såsom villkor för lärares uppfattning till högre löneklass gäller:

a) att läraren under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan föreskrivna

minsta årliga lästid (36 veckor), som belöper på den tjänstetid,

som erfordras för vinnande av uppflyttning, eller 615 dagar, bestritt sin egen

eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning

vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande

uppehållit befattning i statens tjänst eller åtnjutit tjänstledighet enligt

16 § punkterna 1 a—d, 2 a—d eller 3—5;

b) att skolstyrelsen icke prövat, att uppskov med uppflyttning bör äga rum

på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört

den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången

förseelse, för vilken läraren särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen

kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet;

c) att läraren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Med tjänstgörings- och tjänstledighetstid, som i punkten a) sägs, skall

jämställas tid, under vilken läraren varit hindrad tjänstgöra enligt 20 § 1

mom. eller obefogat avstängts från tjänstgöring eller hållits häktad för brott,

för vilket han sedermera blivit frikänd, eller av polismyndighet kvarhållits

såsom misstänkt för brott utan att häktningsåtgärd vidtagits.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning

ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

2 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskrifterna i 1 mom. punkten

b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må skolstyrelsen

sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall

äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

13 §.

1 mom. Ordinarie lärare, som erhåller annan ordinarie tjänst inom samma

lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet

av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad Lo 16, som erhåller tjänst inom lönegrad Lo 17,

skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten

senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad Lo 17, som efter egen ansökan erhåller tjänst i

lönegrad Lo 16, skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i

den högre tjänsten senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna

fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas

hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet

av den nya tjänsten.

Villkor för

löneklassuppflyttning.

Löneklass - placering vid

befordran

m. m.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott

å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då folkskollärartjänst

på grund av ändrad årlig lästid hänföres till annan lönegrad.

Då folkskollärartjänst nedflyttas till lägre lönegrad, må dock Kungl. Majit

medgiva, att beträffande lärare, som då innehar tjänsten, där han tillhört

högre lönegrad minst fem år, skall i fråga om löneklassplacering så anses,

som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

3 mom. I andra fall än i 1 och 2 mom. avses må lärare vid tillträdandet av

ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser, som

nedan angivas, tillgodoräkna: ordinarie folkskollärare den tid, han innehaft

anställning som folkskollärare, och annan ordinarie lärare den tid, han innehaft

anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna motsvarande

anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått till hans avlöning,

vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare

åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,

hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av

annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänstgöra

utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad

lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning

inom undervisningsväsendet,

e) tid före utgången av det kalenderkvartal, under vilket minst sex år

förflutit från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt

bestämmelserna i första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vilket

tillika dylik anställning, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts

minst 1,230 dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass

högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från utgången av det i andra stycket under e)

angivna kalenderkvartalet till utgången av det kalenderkvartal, under vilket

från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar

innehaft anställning som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från

nästföljande kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal,

under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren

minst 615 dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande

sätt räknas efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i högre

löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyftning enligt 11 §.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

59

4 mom. Ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare

vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola eller

högre folkskola, som med frånträdande av innehavd befattning efter egen

ansökning eller därom uttryckt önskan omedelbart tillträder ordinarie lärartjänst

inom folkskoleväsendet i samma eller lägre lönegrad än den han förut

tillhörde, äger bibehålla den placering i löneklass han innehade i den förra

tjänsten.

Angående placering i löneklass av lärare vid kommunal flickskola, kommunal

mellanskola, praktisk mellanskola eller högre folkskola, som förflyttas

till tjänst inom folkskoleväsendet, gäller vad därom särskilt stadgas.

5 mom. Föreligga eljest beträffande ordinarie lärare med hänsyn till föregången

långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående

kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet

synnerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till vilken

han enligt 11 § 1 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant avseende

kunna lämnas av Kungl. Majit.

6 mom. Lärare må icke i andra fall än som i 2 mom. och 4 mom. andra

stycket avses på grund av bestämmelserna i denna paragraf placeras högre

än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten.

14 §.

Förflyttas lärare på grund av föreskrift i 9 § till tjänst inom lägre lönegrad,

skall i fråga örn hans löneklassplacering så anses, som örn han fortfarande

tillhörde den högre lönegraden.

Tjänstledighet och ferier m. m.

15 §.

Under tjänstledighet och ferier skall med ordinarie lärares avlöning förhållas

på sätt i 16—19 §§ stadgas, så framt icke Kungl. Majit eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst fall

annorlunda bestämma.

Vid tjänstledighet och ferier förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag,

äro av tre slag A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabell:

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

0.80

1.60

12

1.90

3.80

2

0.90

1.80

13

2.—

i.—

3

1.—

2.—

14

2.10

4.20

4

l.in

2.20

15

2.20

4.40

r>

1.20

2.40

16

2.40

4.80

6

1.80

2.60

17

2.60

5.20

7

1.40

2.80

18

2.80

5.60

8

1.60

3.—

19

3 —

6.—

9

1.60

3.20

20

3.20

6.40

JO

1.70

3.40

21

3.40

6.80

11

1.80

3.60

Avlöning vid

förflyttning

till t jänst i

lägre lönegrad.

Tjänstledighetsavdrag

m. m.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Tjänst
ledighet.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola vidkännas A- och

B-avdrag enligt den löneklass, efter vilken de åtnjuta lön. Vad sålunda stadgats

skall jämväl tillämpas i fråga om folkskollärare, då den årliga lästiden

utsträckts för viss begränsad tid.

C-avdraget utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.

Då lärare i andra fall än som avses i 16 § 1 c) och d) åtnjuter tjänstledighet

av längre varaktighet än 14 dagar i följd och därvid är skyldig

vidkännas C-avdrag, skall han för tiden efter 14 dagar jämväl avstå från

sjukvårdsförmåner enligt 28—35 §§. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva,

att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas för en tid av högst tre

månader.

Angående skyldighet för ordinarie lärare att avstå från avlöning vid uppehållande

av annan lärartjänst inom folkskoleväsendet stadgas i 17 §.

16 §.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med ordinarie lärares

avlöning förhållas på följande sätt.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes-

eller förrättningsdag och läraren icke medgivits

rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner

han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller

att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer

eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid

utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller,

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande av

departementschef eller myndighet (kommittéeller

sakkunniguppdrag).

e) Annat offentligt uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer

av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat

eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Värnpliktstjänstgöring.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

61

Orsak till tjänstledighet

Åtgärd med avlöningen

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller

kompletteringskurs eller med kompletterings- kurs jämställd annan kurs eller övning, som

föreskrives för i fredstid konstituerad land- stormsofficer.

B-avdrag högst 14 dagar av

ett och samma redovis- ningsår, därefter C-av- drag.

e) Annan militärtjänst.

C-avdrag.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller för- stärkt försvarsberedskap.

Enligt av Kungl. Maj :t med- delade bestämmelser.

4. Studier eller iakttagelser, som Kungl.

Majit prövat vara av beskaffenhet att kunna

på ett påtagligt sätt tjäna undervisningsvä- sendets intressen.

Oavkortad lön.

5. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller an- nan misshandel, som läraren utsatts för på

grund av sin tjänst, med därav föranledd sjuk- dom eller förlust av arbetsförmågan. Med

olycksfall i tjänsten skall förstås vad som en- ligt olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra

till olycksfall i arbete.

Oavkortad lön.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom

förmäles i lagen om försäkring för vissa yr- kessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som

enligt epidemilagen skall anmälas till veder-

Oavkortad lön.

börande myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande

av smittas spridning.

Oavkortad lön.

6. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall

än i punkt 5 avses.

A-avdrag.

7. Tvångsvis anordnad läkarundersökning

i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

A-avdrag, i den mån annat

ej särskilt stadgas.

8. Svag hälsas vårdande, då behovet av le- dighet härför är behörigen styrkt.

B-avdrag.

9. Havandeskap eller barnsbörd.

A-avdrag högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 90:e

dagen från förlossningen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

VppehåUande

av annan

folk- eller

småskollärartjanet.

Avdrag å

avlöning

ander ferier.

Orsak till tjänstledighet

10. Enskild angelägenhet.

a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen

ansökan eller därom uttryckt önskan och flyttning

icke lämpligen kunnat ske under ferierna.

b) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen

prövar vara av betydelse för lärarens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom

folkskoleväsendet.

c) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,

som avser att tillvarataga lärarnas intressen

i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,

där vederbörande folkskolinspektör

efter av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv

finner skäl föreligga för tjänstledighet.

d) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande

folkskolinspektör finner skäl föreligga

för tjänstledighet.

e) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet

tjänstledighet för havandeskap eller

barnsbörd i andra fall än i punkt 9 avses

samt uppehållande av statlig eller kommunal

tjänst, dock ej i fall som avses i 17 §.

17 §.

Ordinarie folkskollärare eller småskollärare, som uppehåller förordnande

å annan folkskollärar- respektive småskollärartjänst, skall åtnjuta avlöning

såsom örn den uppehållna tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie innehavare

av densamma. Vad här sagts örn småskollärare, äger även tillämpning

å lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

Omfattar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning

utgå å den uppehållna tjänsten jämväl under ferietid, som infaller samma

kalenderhalvår som förordnandet.

Under den tid lärare enligt första eller andra stycket uppbär avlöning å

annan tjänst, skall han å sin egen tjänst avstå samtliga avlöningsförmåner.

18 §.

1 mom. Lärare, som icke under två på varandra följande terminer minst

sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig tjänst eller

fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande

ferietid vidkännas A-avdrag.

2 mom. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än

etthundratjugo dagar för enskilda angelägenheter är — i förekommande fall

Åtgärd med avlöningen

Oavkortad lön högst 3 dagar.

B-avdrag sammanlagt högst

180 dagar av den tid läraren

innehar ordinarie

anställning.

B-avdrag högst 15 dagar av

ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 15 dagar av

ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202

63

utöver vad i första momentet stadgas — skyldig att under ferietid, som följer

närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag å avlöningen i den omfattning

skolöverstyrelsen bestämmer.

19 §.

Där ej annat följer av vad i 10 § 1 morn., 17 och 18 §§ eller eljest särskilt Avlöning

stadgas, skall lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

under ferier.

20 §.

1 mom. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom och hindras Tjänst
lärare

därav att tjänstgöra, skall han uppbära oavkortad lön. ^Avstängning

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigs- från tjänstfara

eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller vad i föregående göring m- mstycke

stadgas, där ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver.

2 mom. Lärare, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad för brott

eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas G-avdrag, så framt

ej skolstyrelsen med medgivande av vederbörande folkskolinspektör prövar

skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. Finnes avstängningsåtgärden

hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd, skall vad

av hans avlöning innehållits till honom utbetalas.

Vad sålunda stadgats i fråga örn lärare, vilken hålles häktad för brott, skall

gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt

för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, läraren skall äga

åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

I fråga om avlöning till lärare, som avstängts från tjänstgöring på grund

av vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, bestämmer

Kungl. Majit i varje särskilt fall.

3 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att ha erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall, skall han för den tiden vidkännas

C-avdrag.

Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

21 §.

Till lärare, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vis- Kdliortstelsen

på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt hllä9dkan

anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår

kallortstillägg, med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp,

för år räknat, nämligen:

Kallortsklass

I II III IV V VI

Kallortstillägg, kronor.......... 90 150 240 360 540 720

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,

och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.

Maid.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Språktillägg.

Ersättning för

utsträckt

undervisning.

Ersättning för

flyttningskostnad.

Allmänna

bestämmelser

för rörligt

tillägg.

Grunder för

rörligt tillägg.

22 §.

Till lärare vid skola inom vissa av rikets nordligaste gränsorter utgår

språktillågg med 150 kronor för år räknat enligt de grunder, som fastställas

av Kungl. Majit.

23 §.

Lärare, vilken meddelar undervisning utöver föreskrivet antal veckotimmar,

skall, där ej annorlunda är stadgat, åtnjuta ersättning härför enligt de för

timlärare fastställda grunderna.

24 §.

Förflyttas lärare med stöd av 9 § på grund av indragning av övertalig lärartjänst

eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, äger han

uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt de föreskrifter, som Kungl.

Majit meddelar.

Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ärendet

inhämta yttrande av statskontoret.

Rörligt tillägg.

25 §.

1 mom. Å lön utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som i

2 mom. samt 26 och 27 §§ angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ökning

i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med

de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935

års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,

som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga

levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse

från och med den månad, under vilken Kungl. Majlis beslut kungjorts, intill

den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

26 §.

1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i förhållande

till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter

eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av

fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått

sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat

procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mångfald

av fyra.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

65

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 morn. stadgats skall gälla att, även

om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt

tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

27 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av

lönen. rörligl ,illägg
Härvid

skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å i lönen ingående öretal, som överskjuter fullt

krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal Ören, detsamma

skall jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de

tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

Sjukvård och begravningshjälp.

28 §.

1 mom. Vid sjukdom erhåller lärare av statsmedel ersättning för kostnad Allmänna

för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjäns
ten,

som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra och begravtill

arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder

av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de vil- statsmedel.

kor, som i denna paragraf och 29—35 §§ stadgas eller av Kungl. Majit för

särskilt fall bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå

enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård

endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar

eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,

vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas

endast till läkarvård och läkemedel m. m., som läraren erhållit i enlighet

med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas

särskilt för varje redovisningsår. Lärarens kostnader skola härvid anses belöpa

å det redovisningsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits.

Från det belopp, varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna

i detta reglemente skall utgå, skall dock avdrag ske med ett belopp av etthundra

kronor för redovisningsår, som skall åvila läraren. Kostnader för

vaccination, som omförmälas i 34 § 3 mom. skola dock städse ersättas av

statsmedel.

3 mom. Beslut örn ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av

skolöverstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 19t2. 6 sami. Nr 202. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

Tjänsteläkare.

Läkarvård

och läkarintyg.

Sjukhusvård.

66 Statsutskottets utlåtande Nr 202.

4 mom. Vad i denna paragraf samt 31, 32, 34, 35 och 36 §§ stadgas i fråga

om olycksfall i tjänsten gäller även i andra fall, som avses i 16 § 5 punkten.

5 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf och 29—36 §§ meddelas av Kungl. Majit.

29 §.

Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller

av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid allmänt

sjukhus, vilka ombesörja läkarvård å stationeringsorten eller, örn tillgång

till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort.

30 §.

Anlitar lärare tjänsteläkare för erhållande av läkarvård och intyg, som i

tjänsten erfordras rörande lärarens hälsotillstånd, skola kostnaderna härför

ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller annan

undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare, skall

jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i enahanda

ordning.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som

nyss sagts, må ersättas även i de fall, då lärare uppehåller sig å sådant ort,

att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande behov

av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör läraren i

första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommunen anställd

läkare.

31 §.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej

nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare

eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita,

förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som

nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda

legosängsavgiften för plats å allmän sal;

b) i fråga örn vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda

avgiften för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den

sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum eller, om sådant ej finnes tillgängligt,

i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel

bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden

för vården och eljest den del av sagda kostnad, som överskjuter halva

beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän

sal.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

67

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres

ock sadant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade

läraren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag av statsmedel

till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet enligt

den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan. Vid

olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning av

skolöverstyrelsen högre bidrag kunna utgå, dock icke med större belopp än

det, som med tillämpning av den rådgivande taxan högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare

plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstas sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av

staten, landsting eller kommun, Konung Oscar Ilis jubileumsfond tillhörigt

sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda

förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel

intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt

sjukhus; dock att, där fråga är örn olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens

prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre

belopp än nu sagts.

32 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling

av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid

fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under

förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som läraren enligt bestämmelserna

i 30 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt

tjänsteläkare antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet

av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,

som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus bestridas helt av statsmedel.

2 morn. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 28 § 1 mom andra

stycket.

33 §.

1 morn. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits

antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken läraren enligt bestämmelserna

i 30 § ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken läraren

enligt bestämmelserna i 32 § 1 mom. hänvänt sig.

2 morn. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad

vara attesterad av tjänsteläkare, innan utbetalning på grund

av räkningen äger rum.

Specialist
vård.

Läkemedel.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Bady massage

m. m.

Resor och

sjuktransporter.

Begravnings
hjälp.

Skyldighet

att mottaga

tjänslebostad.

34 §.

1 mom. Behandling nied bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av

tjänsteläkare ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom,

må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälpmedel,

som lärare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola bekostas

av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination

mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

35 §.

I den mån skolöverstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas

kostnad för den sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning,

under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som

läraren enligt bestämmelserna i 30 § ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen

nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling.

Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa,

som lärare nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga

är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 34 §

1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 34 §

2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

36 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade till

familjepension av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser

skall dock, där lärarens lön för månad jämte därå belöpande rörligt

tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen ökas

med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg

och familjepension skola läggas till grund förhållandena under den månad,

då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda

belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt

olycksfallsförsäkringslagen.

Tjänstebostad m. m.

37 §.

Därest åt lärare anvisas tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, är han skyldig

att mottaga densamma och ställa sig till efterrättelse föreskrifterna i gällande

boställsordning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

69

38 §.

1 mom. För tjänstebostad jämte bränsle skall lärare månadsvis i efter- Hyresavdrag.

skott lämna ersättning genom avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning,

i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyresavdrag).

2 mom. Hyresavdraget skall, där ej annat följer av tredje och fjärde

styckena här nedan, för olika hyresgrupper utgå med följande belopp, för

redovisningsår räknat:

För tjänstebostad

innehållande

H y r

e s g

rupp

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

k

ron

o r

1 rum och kök..............

330

414

498

582

666

750

834

918

1.002

2 rum och kök..............

492

624

756

888

1,020

1,152

1,284

1,416

1,548

3 rum och kök..............

660

834

1,008

1,182

1,356

1,530

1,704

1,878

2,052

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro stationerade,

fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de

för orterna gällande hyreskostnaderna.

Innehåller tjänstebostad större antal rum än boställsordningen föreskriver,

skall lärare icke på grund härav vidkännas högre hyresavdrag än eljest.

Uppfyller tjänstebostaden i väsentliga avseenden icke fordringarna i boställsordningen,

skall skolstyrelsen nedsätta hyresavdraget med skäligt belopp.

39 §.

Vid lärares avgång från tjänsten av annan anledning än dödsfall skall Avträdande

tjänstebostad med vad därtill hörer avträdas samtidigt med frånträdandet av

av med tjänsten förenade avlöningsförmåner. °Stad

Vid dödsfall skall, där avliden ordinarie tjänstinnehavare efterlämnar med

honom sammanboende make eller annan person, mot vilken tjänstinnehavaren

haft försörjningsplikt, den efterlevande äga att mot erläggande av samma

ersättning för bostaden, som den avlidne guldit, fortfarande nyttja tjänstebostaden

med vad därtill hörer till den 1 april eller den 1 oktober, som infaller

närmast efter tre månader från dödsfallet, med skyldighet för den

kvarboende ej mindre att ansvara för bostadens med vad därtill hörer behöriga

skötsel än även att till ny tjänstinnehavare mot skälig gottgörelse upplåta

så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Löneklass
placering.

4 kap. Extra ordinarie lärare.

40 §.

1 mom. För placering i löneklass av extra ordinarie lärare skola föreskrifterna

i 11 § och 12 § 1 morn. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst

inom samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet

av den nya tjänsten innehade.

Folkskollärare i lönegrad LEo 14, som erhåller tjänst inom lönegrad

LEo 15, skall placeras i löneklassen närmast över den, som han i den lägre

tjänsten senast tillhörde.

Folkskollärare i lönegrad LEo 15, som erhåller tjänst i lönegrad LEo 14,

skall placeras i löneklassen närmast under den, som han i den högre tjänsten

senast tillhörde.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna fall

äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava

tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet av

den nya tjänsten.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott

å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

3 mom. I andra fall än i 2 mom. avses, må lärare vid tillträdandet av

extra ordinarie tjänst med de undantag och i enlighet med de bestämmelser,

som nedan angivas, tillgodoräkna: extra ordinarie folkskollärare den tid, han

innehaft anställning som folkskollärare, och annan extra ordinarie lärare

den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare, lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må läraren tillgodoräkna

motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest statsbidrag utgått

till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare

åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,

hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av

annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. avses eller varit hindrad att tjänstgöra

utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad

lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning

inom undervisningsväsendet,

e) tid för anställning såsom extra lärare, i den mån tiden infallit före utgången

av det kalenderkvartal, under vilket minst tre år förflutit från första

dagen i anställning, som må tillgodoräknas läraren enligt bestämmelserna i

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

71

första stycket samt i a)—d) här ovan, samt under vilket tillika anställning

såsom extra lärare, räknat från nämnda dag, av läraren innehafts minst 615

dagar.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass

högre än eljest skolat ske.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas,

till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens

början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning

som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande

kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal, under

vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615

dagar innehaft anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande sätt räknas

efterföljande tidsperioder.

Del av tidsperiod, som icke tagits i anspråk för lärarens inplacering i

högre löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av

tidpunkt för löneklassuppflyttning enligt 11 §.

4 morn. Föreskrifterna i 13 § 5 och 6 mom. skola äga motsvarande tilllämpning

å extra ordinarie lärare.

41 §.

Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga motsvarande

tillämpning å extra ordinarie lärare.

Vid tjänstledighet av nedan angivna orsaker skall med extra ordinarie

lärares avlöning förhållas på följande sätt, så framt icke Kungl. Majit eller,

efter Kungl. Majits bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst

fall annorlunda bestämma.

Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes-

eller förrättningsdag och läraren icke

medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner

han under ledigheten avstått.

b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller

att vara riksdagens revisor.

c) Anställning hos riksdagen eller dess revisorer

eller hos kyrkomötet.

d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid

utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller,

jämlikt Kungl. Majits bemyndigande, av

departementschef eller myndighet (kommittéeller

sakkunniguppdrag).

e) Annat offentlig uppdrag.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag.

A-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

C-avdrag.

Tjänst
ledighet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Orsak till tjänstledighet

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer

av vad i punkt 3 sägs.

a) Beställningshavare i reserven, å reservstat

eller å övergångsstat åliggande tjänstgöring.

b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare.

c) Landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning

för landstormen tillhörande

värnpliktig.

d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller

kompletteringskurs eller med kompletteringskurs

jämställd annan kurs eller övning, som

föreskrives för i fredstid konstituerad landstormsofficer.

e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d)

sägs.

f) Annan militärtjänst.

3. Militärtjänst vid mobilisering eller förstärkt

försvarsberedskap.

Åtgärd med avlöningen

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag.

B-avdrag högst 14 dagar av

ett och samma redovisningsår,

därefter C-avdrag.

C-avdrag. I stället utgår

dagersättning med 2 kronor

50 öre.

C-avdrag.

Enligt av Kungl. Majit meddelade

bestämmelser.

4. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m.

a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan

misshandel, som läraren utsatts för på

grund av sin tjänst, med därav föranledd sjukdom

eller förlust av arbetsförmågan. Med

olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt

olycksfallsförsäkringslagen är att hänföra

till olycksfall i arbete.

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom

förmäles i lagen örn försäkring för vissa

yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som

enligt epidemilagen skall anmälas till vederbörande

myndighet.

c) Förbud att tjänstgöra till förekommande

av smittas spridning.

Oavkortad lön intill ett år

från dagen för olycksfallet,

våldet eller misshandeln,

därefter A-avdrag,

där ej skolöverstyrelsen

på grund av särskilda

förhållanden finner anledning

medgiva, att avdrag

icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,

därefter A-avdrag, där

ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda förhållanden

finner anledning

medgiva, att avdrag

icke skall äga rum.

Oavkortad lön högst ett år,

därefter A-avdrag, där

ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda förhållanden

finner anledning

medgiva, att avdrag

icke skall äga rum.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

73

Orsak till tjänstledighet

5. Behörigen styrkt sjukdom i andra fall

än i punkt 4 avses.

Åtgärd med avlöningen

A-avdrag högst sex månader

av ett och samma redovisningsår.

För tid där

utöver bestämmer skolöverstyrelsen,

örn större

avdrag skall ske.

6. Tvångsvis anordnad läkarundersökning

i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.

A-avdrag i den mån annat

ej särskilt stadgas.

7. Svag hälsas vårdande, då behovet av ledighet

härför är behörigen styrkt.

B-avdrag högst 30 dagar av

ett och samma redovisningsår.

8. Havandeskap eller barnsbörd. A-avdrag högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 90 :e

dagen från förlossningen.

9. Enskild angelägenhet.

a) Studier eller arbete, som skolöverstyrelsen

prövar vara av betydelse för lärarens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom

folkskoleväsendet.

b) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning,

som avser att tillvarataga lärarnas intressen

i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning,

där vederbörande folkskolinspektör efter

av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv finner

skäl föreligga för tjänstledighet.

c) Enskild angelägenhet av vikt, där vederbörande

folkskolinspektör finner skäl föreligga

för tjänstledighet.

d) Annan enskild angelägenhet, däri inbegripet

tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller

för havandeskap eller barnsbörd i andra

fall än i punkterna 7 och 8 avses.

B-avdrag sammanlagt högst

120 dagar av den tid läraren

innehar extra ordinarie

anställning.

B-avdrag högst 10 dagar av

ett och samma redovisningsår.

B-avdrag högst 10 dagar av

ett och samma redovisningsår.

C-avdrag.

42 §.

1 morn. Föreskrifterna i 18 § skola äga motsvarande tillämpning å extra

ordinarie lärare.

2 mom. Där ej annat följer av vad i 1 mom. eller eljest särskilt stadgas,

skall extra ordinarie lärare under ferier åtnjuta oavkortad avlöning.

Avlöning

under Jerler.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Övriga be•tämmelser

för

extra ordinarie

lärare.

Löneklass och

ortsgrupp.

LönekUus
placering.

43 §.

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande

tillämpning.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt

37—39 §§ angående tjänstebostad.

5 kap. Extra lärare.

44 §.

Extra folkskollärare skall vara placerad i någon av löneklasserna 12—16

samt extra småskollärare, extra lärare vid mindre folkskola och extra biträdande

lärare i någon av löneklasserna 4—8.

Kvinnlig lärare må dock icke placeras i den högsta för tjänsten gällande

löneklassen.

Till extra lärare utgår under anställningstiden för varje dag av lästerminen

lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Orts

g r u

P P

klass

A

B

C

D

E

F

G

H

I

nr

D a

g b e 1 c

p p, k

rönö

r

Till folkskollärare

12

12.60

13.10

13.60

14.20

14.70

15.20

15.80

16.30

16.80

13

13.30

13.80

14 40

14.90

15.60

16—

16.60

17.10

17.70

14

14.—

14.60

15.10

15.70

16.30

16.90

17.40

18—

18.60

15

14.80

15.40

16—

16.60

17.20

17.80

18.40

19—

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20—

20.60

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

4

8.50

8.90

9.20

9.60

10—

10.30

10.70

11—

11.40

5

9.—

9.40

9.80

10.10

10.50

10.90

11.30

11.60

12—

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.—

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13—

13.40

8

10.50

11 —

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14—

Föreskrifterna i 8 § 2 mom. angående ortsgrupp skola äga motsvarande

tillämpning å extra lärare.

45 §.

1 mom. Extra lärare skall vara placerad i den lägsta för honom tillämpliga

löneklassen, där ej annat följer av 2 mom.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

75

2 mom. För löneklassplacering må extra lärare med de undantag och i

enlighet med de bestämmelser, som nedan angivas, tillgodoräkna: extra folkskollärare

den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, och annan

extra lärare den tid, han innehaft anställning som folkskollärare, småskollärare,

lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare. Dessutom må

läraren tillgodoräkna motsvarande anställning vid nomadskola eller, därest

statsbidrag utgått till hans avlöning, vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han i egenskap av ordinarie eller extra ordinarie lärare

åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom. a) avses varit tjänstledig,

hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under vilken han i egenskap av extra lärare varit tjänstledig av

annan anledning än i 46 § 2 och 3 mom. sägs eller varit hindrad att tjänstgöra

utan rätt att under tiden för tjänstgöringshindret uppbära oavkortad lön,

c) tid före avlagd examen, som medför behörighet för tjänsten,

d) tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i hans anställning

inom undervisningsväsendet.

För varje hel tidsperiod, som nedan angives, placeras läraren en löneklass

högre än eljest skolat ske intill dess högsta löneklassen uppnåtts.

Första tidsperioden räknas från första dagen i anställning, som må tillgodoräknas,

till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens

början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning

som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande kalenderkvartals

ingång till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från

tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft

anställning som må tillgodoräknas. På motsvarande sätt räknas efterföljande

tidsperioder.

I övrigt skola föreskrifterna i 11 § 4 mom. i tillämpliga delar gälla.

3 mom. Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta

lön enligt en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade.

46 §.

1 mom. Föreskrifterna i 15 § angående tjänstledighetsavdrag skola äga

motsvarande tillämpning å extra lärare.

2 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten eller till följd

av våld eller annan misshandel, som lärare utsatts för på grund av sin tjänst,

med därav föranledd sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall läraren

a) åtnjuta oavkortad lön intill dess 180 dagar förflutit från dagen för

olycksfallet, våldet eller misshandeln, därvid i förekommande fall ferietid

icke skall inräknas;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej skolöverstyrelsen på

grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke

skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

Tjänst
ledighet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

övriga bestämmelser

för extra

lärare.

Timlärare.

Pensionerade

lärare.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra

lärare i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om försäkring

för vissa yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen

skall anmälas till vederbörande myndighet, så ock där han förbjudits

att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

4 mom. Vid tjänstledighet av annan anledning än i 1 och 2 mom. sägs

skall extra lärare vidkännas C-avdrag.

47 §.

För extra lärare skola i tillämpliga delar gälla följande bestämmelser.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § 1 mom. angående tjänstgöringshinder, dock att det ankommer på

skolstyrelsen att efter av skolöverstyrelsen givna direktiv och efter hörande

av vederbörande folkskolinspektör besluta, huruvida avlöning skall utgå,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande

belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

K al I o r t sk h ss

I II] III IV V VI

Kallortstillägg, kronor...... 0.25 0.40 0.65 1.— 1.50 2.—

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för

varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

37—39 §§ angående tjänstebostad med undantag för bestämmelsen i 39 §

andra stycket. Hyresavdraget skall dock ske med nedanstående belopp för

varje dag extra lärare innehar anställning:

Hyresgrupp

i ^ " ii iii iv vigsel VII VIII IX

Hyresavdrag, kronor____ 0.90 1.15 1.35 1.60 1.80 2.05 2.30 2.50 2.75

6 kap. Timlärare och pensionerade lärare.

48 §.

För timlärare fastställes arvode och meddelas övriga avlöningsbestämmelser,

som ej avses i 1 kap., av Kungl. Maj:t.

49 §.

Uppehälles tjänst med full tjänstgöring av lärare, vilken åtnjuter tjänstepension

av statsmedel enligt för folk- och småskollärare gällande bestämmelser,

skall dagarvode utgå med

12 kronor för lärare, som tjänstgör i folkskola, och

8 kronor för lärare, som tjänstgör i småskola, i mindre folkskola eller som

biträdande lärare.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

77

7 kap. Lönenämnd.

50 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Majit förordnad ordförande

samt sex likaledes av Kungl. Majit utsedda ledamöter.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst

tre år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden och

ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj :t.

8 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

51 §.

1 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning å lärare, vilken

omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar i reglementet avsedd

ordinarie tjänst, skall gälla

a) att läraren övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under

budgetåret 1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl. enligt kungörelsen

den 13 juni 1941 (nr 448) samt

b) att läraren icke före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt till vederbörande

skolstyrelse skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig

reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Lärare, å vilken reglementet vinner tillämpning, må icke bibehålla

personlig lönefyllnad, varom förmäles i 6 punkten kungörelsen den 26 november

1937 (nr 901) med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering

från och med den 1 januari 1938 för lärare vid folk- och småskolor.

3 mom. Ordinarie lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall

vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade

bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka

förmäles i nedan angivna delar av reglementet.

2 § 2 mom. angående nedsättning av avlöning i vissa fall,

16 § 2. angående viss militärtjänst i fredstid,

22 § angående språktillägg,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

24 § angående ersättning för flyttningskostnad,

28—35 §§ angående sjukvård,

37—39 §§ angående tjänstebostad.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Ordinarie lärare skall vidare vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

än i 5 § föreskrives, där detta genom beslut av Kungl. Maj:t och

riksdagen honom ålägges, eller den jämkning i åligganden, som i behörig

ordning varder för honom bestämd.

4 mom. Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl pliktig

att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller

mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter

prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen underkasta sig minskning av lönen

nied högst 5 procent av de i reglementet upptagna beloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar

ordinarie befattning, varom i reglementet är fråga, skall om han efter ikraftträdandet

kvarstår i samma befattning eller samtidigt med ikraftträdandet

tillträder annan ordinarie tjänst vid folkskoleväsendet, i nedan angivna fall

placeras i löneklass på sätt framgår av följande bestämmelser.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med samma ordningsnummer

som omedelbart dessförinnan, bibehåller han den placering i löneklass,

som tillkommit honom omedelbart före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket

med en eller två enheter överstiger ordningsnumret för lärares förutvarande

lönegrad, placeras han en respektive två löneklasser högre än omedelbart

före ikraftträdandet.

Tillhör läraren efter ikraftträdandet lönegrad med ordningsnummer, vilket

med en enhet understiger ordningsnumret för lärarens förutvarande lönegrad,

placeras han en löneklass lägre än omedelbart före ikraftträdandet.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning äger läraren rätt

att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas hava tillhört

den löneklass, i vilken han var placerad omedelbart före ikraftträdandet.

2. Icke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller

del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande

eller första därefter erhållna anställning placeras i löneklass på sätt nedan

angives, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

79

Placering i löneklass vid första anställning

Senaste placering

efter reglementets ikraftträdande

i löneklass före

reglementets

ikraftträdande

extra ordinarie lärare vid

skola med årlig lästid av

Extra

lärare

39 veckor

364/7 veckor

6

6

6

6

7

7

7

7

8

8

8

8

9

9

9

9

10

10

10

10

11

11

11

11

14

14

13

14

15

15

14

15

16

16

15

16

17

17

16

17

18

18

17

18

19

19

18

19

För bestämmande av tidpunkt för eller i förekommande fall för omedelbar

löneklassuppflyttning i anställning efter reglementets ikraftträdande

äger läraren rätt att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller

beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före

ikraftträdandet.

Därest icke-ordinarie lärare, som med stöd av ovanstående föreskrifter

inplacerats i löneklass, sedermera övergår till annan tjänst som extra ordinarie

eller extra lärare, skall han, där ej annat följer av vad i sista stycket

av denna punkt sägs, bibehålla såväl sin löneklassplacering som rätt till

löneklassuppflyttning, dock med här nedan angivna undantag:

a) övergår folkskollärare från extra ordinarie anställning vid skola med

364/t veckors årlig lästid till extra anställning, skall han placeras en löneklass

över den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

b) övergår folkskollärare från extra anställning till extra ordinarie anställning

vid skola med 36 4/t veckors årlig lästid, skall han placeras i löneklassen

närmast under den, i vilken han å den förra tjänsten var placerad.

Vad här ovan sägs skall icke äga tillämpning, såvitt vid lärarens tillträdande

av den nya anställningen avbrott å mer än tre år i följd förelegat i

lärarens anställning inom undervisningsväsendet, ej heller å lärare, som efter

frånträdande av anställning såsom folkskollärare tillträder anställning såsom

småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare, eller

å lärare, som efter frånträdande av sådan anställning, som sist berörts, tillträder

anställning såsom folkskollärare.

3. örn lärare med stöd av bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 6 skall såsom

extra lärare åtnjuta avlöning efter någon av löneklasserna 9—11 eller

17—19, skola följande belopp för varje dag av lästiden utgå:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Löneklass

nr

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D

a g b e 1 o p p,

kron

o r

9

11.—

11.50

12.—

12.40

12.90

13.30

13.80

14.30

14.70

10

11.50

12.—

12.50

13.—

13.50

14.—

14.40

14.90

15.40

11

12.—

12.60

13.10

13.60

14.10

14.60

15.10

15.60

16.10

17

16.80

17.50

18.10

18.80

19.40

20.10

20.70

21.40

22.—

18

18.—

18.70

19.40

20.10

20.80

21.40

22.10

22.80

23.50

19

19.20

20.-

20.70

21.40

22.10

22.80

23.50

24.20

25.—

4. Vinner i punkt 2 avsedd lärare befordran till ordinarie tjänst, skall vid

tillgodoräkning av tjänstetid för placering i löneklass å den ordinarie tjänsten

varje tidsperiod, som föregått uppflyttning en löneklass såsom icke-ordinarie

före eller i samband med reglementets ikraftträdande, anses utgöra tre år.

5. De i 1 § 2 mom. första stycket a) och b) upptagna villkoren för extra

ordinarie anställning skola icke äga tillämpning å lärare, som efter avlagd

vederbörlig examen under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav

haft anställning såsom lärare med full tjänstgöring inom det statliga eller

det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet.

6. Kvinnlig folkskollärare skall under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943

åtnjuta lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon,

enligt detta reglemente och förevarande övergångsbestämmelser skall vara

placerad.

7. Avdrag å avlöning under ferier enligt 18 § eller 42 § 1 mom. i detta

reglemente skall icke äga rum förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8. Till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola ävensom till

biträdande manlig lärare skall utgå lönetillägg med 510 kronor för år räknat.

Å lönetillägget skall icke utgå rörligt tillägg.

9. Reglementets bestämmelser angående ordinarie lärare vid mindre folkskola

och ordinarie biträdande lärare skola äga motsvarande tillämpning å

dylika lärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra

månaders uppsägning.

10. Beträffande barntillägg skola följande bestämmelser lända till efterrättelse,

så framt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda

bestämma:

Barntillägg skall tillkomma lärare, vilken omedelbart före den 1 juli

1939 eller vid utgången av vårterminen nämnda år åtnjutit avlöning enligt

avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor samt å vilken bestämmelserna

i kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 448) ägt tillämpning från

och med den 1 juli 1941 eller därefter, dock senast från och med början av

höstterminen samma år. Såsom förutsättning för att lärare, som innehade anställning

såsom vikarierande lärare under vårterminen 1939, må komma i åtnjutande

av barntillägg skall därjämte gälla, att tjänstgöring såsom vikarie

omfattat hela nämnda vårtermin.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

81

Barntillägg skall icke tillkomma timlärare.

Barntillägg skall utgå med 9 kronor för månad för varje barn, för vilket

lärare omedelbart före den 1 juli 1939 eller beträffande läsårsavlönad lärare

vid utgången av vårterminen 1939 ägt åtnjuta barntillägg enligt föreskrifterna

i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 12) med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och smäsbolor m. fl.

För tid, då lärare åtnjutit tjänstledighet och därvid varit skyldig vidkännas

C-avdrag, skall barntillägg icke utgå.

I övrigt skola bestämmelserna ! §§ 5—9 kungörelsen den 15 juni 1939

(nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

äga motsvarande tillämpning.

S‘>|(| 1

i 0*1

■vmull

rt

>ti

lil

•f \

I <

fen i Hav!;'' t Itiv

ian

, >

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

9

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Bilaga 1 b.

Kungl. Majrts

Förslag

till

avlöningsreglemente för nomadlärare.

1 §•

Folkskolans avlöningsreglemente skall i tillämpliga delar gälla för nomadlärare,

där ej nedan annorlunda stadgas.

2 §.

Lärare vid byskola skall jämställas med folkskollärare vid skola med 39

veckors årlig lästid, lärare vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, med biträdande

lärare och annan lärare vid visteskola med småskollärare.

3 §-

Vad i folkskolans avlöningsreglemente sägs örn folkskolinspektör och skolstyrelse

skall i fråga örn nomadlärare gälla nomadskolinspektören.

Beslut om placering i löneklass fattas dock av skolöverstyrelsen samt beslut

angående tjänstebostad och därmed sammanhängande frågor av domkapitlet.

4 §.

I stället för 4 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare är

underkastad föreskrifterna i nomadskolstadgan samt övriga bestämmelser

angående nomadskolväsendet.

5 §.

I stället för 5 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att nomadlärare

är skyldig att under högst 39 veckor årligen meddela undervisning eller verkställa

annat arbete till gagn för nomadskolundervisningen eller utföra andra

uppgifter, som kunna åläggas honom enligt nomadskolstadgan. Undervisningen

skall omfatta för lärare vid byskola minst 28 och högst 30 veckotimmar

samt för lärare vid visteskola minst 24 och högst 28 veckotimmar. Nomadskolinspektören

äger medgiva undantag från vad sålunda föreskrivits i

enlighet med därom meddelade bestämmelser i nomadskolstadgan.

6 §•

I stället för 9 § folkskolans avlöningsreglemente gäller, att ordinarie nomadlärare

är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom

det statliga undervisningsväsendet eller till tjänstgöring å lärartjänst inom det

kommunala undervisningsväsendet, då sådant erfordras för indragning av

övertalig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Närmare bestämmelser angående förfarandet vid förflyttning meddelas av

Kungl. Majit.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

83

7 §•

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra

nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje dag han innehar anställning.

8 §.

Visteskola, som är förlagd utom riket, skall anses tillhöra den ortsgrupp,

som gäller för byskolan i det nomadskoldistrikt, till vilket visteskolan hör.

9 §•

För bostad, som tillhandahålles lärare vid visteskola förlagd till eller i närheten

av nomadlapparnas sommarvisten, skall hyresavdrag icke ske.

10 §.

Fullgöres tjänstgöring å två skolstationer, äger nomadlärare enligt skolöverstyrelsens

bestämmande erhålla skälig ersättning för verkliga utgifter

för resor fram och åter enligt specificerad räkning, dock med tillhopa högst

200 kronor för år.

Extra nomadlärare, som förordnats för kortare tid än tre månader, må

enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse för resekostnader,

föranledda av förordnandet.

11 §.

I stället för 51 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente gäller såsom förutsättning

för reglementets tillämpning å lärare, vilken omedelbart före reglementets

ikraftträdande innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst, att

läraren icke före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt till nomadskolinspektören

skriftligen anmält, att han icke vill underkasta sig reglementets

villkor och bestämmelser.

I stället för 51 § 3 mom. sista stycket folkskolans avlöningsreglemente

gäller, att ordinarie lärare skall vara underkastad vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

än i 5 § av förevarande reglemente föreskrives, där detta

genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen honom ålägges, eller den jämkning

i åligganden, som i behörig ordning varder för honom bestämd.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår lärare,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

De till folkskolans avlöningsreglemente fogade övergångsbestämmelserna

skola äga motsvarande tillämpning å nomadlärare.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

Bilaga 2 a.

Förslag

till

folkskolans avlöningsreglemente.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. (lika med bil. 1).

2 mom. Anställes lärare för tjänstgöring i den omfattning, som i 5 § före*

skrives, skall han — där fråga ej är om ordinarie anställning eller örn förordnande

enligt 17 § — erhålla extra ordinarie anställning, därest han uppfyller

gällande föreskrifter för sådan anställning samt därjämte följande förhållanden

föreligga, nämligen:

a) minst tre år skola hava förflutit efter det läraren avlagt examen, som

medför behörighet för tjänsten,

b) läraren skall efter nämnda examen hava tjänstgjort minst 256 dagar

med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala

undervisningsväsendet.

Anställning såsom extra ordinarie lärare må dock icke tillträdas före utgången

av det kalenderkvartal, under vilket ovan under a) och b) angivna

tider utlupit.

Uppfyllas ej ovanstående villkor, skall läraren anställas såsom extra lärare,

där ej 49 § angående pensionerade lärare skall tillämpas.

Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i detta

moment meddelas av Kungl. Majit.

2-4 §§.

(lika med bil. 1).

5 §.

Undervis- *—3 morn. (lika med bil. 1).

ninqs- k morn. Ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ävensom timlärare äro

skyldighet, skygga utan särskild ersättning fullgöra återlösning, där undervisningen

inställts till följd av smittsam sjukdom, extra ordinarie, extra lärare och timlärare

dock endast för det fall, att de uppburit avlöning under tid, undervisningen

varit inställd.

Reglementets

tillämpnings
område.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

85

Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på grund av krig, krigsfara

eller därmed sammanhängande förhållanden, gäller angående lärares

skyldighet till återläsning vad i föregående stycke stadgas, där ej Kungl.

Maj:t annorlunda föreskriver.

2 kap. Tjänsteförteckning och löneplan för ordinarie lärare.

6 8-

Tjänsteförteckning.

Lönegrad

Tjänst

omfattar föl-

nr

jande löneklas-

ser i löneplan L

Folkskollärare vid skola med 39 veckors årlig lästid ..............

LO 17

17—21

Folkskollärare vid skola med 36 ‘/» veckors årlig lästid ............

LO 16

16—20

Småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare ..

LO 9

9—13

För kvinnlig lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan för lönegraden

angivna högsta löneklassen.

Vid folkskola, där den årliga lästiden för högsta årsklassen understiger den

årliga lästiden för övriga årsklasser, skola samtliga lärare hänföras till den

lönegrad, som föranledes av lästidens längd för sistnämnda årsklasser.

Ändras vid folkskola den årliga lästiden, skall därav berörd lärartjänst

från och med det redovisningsår, den ändrade lästiden helt tillämpas, hänföras

till den lönegrad, som tjänsten med hänsyn till den ändrade lästiden

skall tillhöra.

Utsträckes vid folkskola den årliga lästiden för viss begränsad tid, skall

detta ej föranleda ändring i lärares lönegradsplacering.

7 §•

Löneplan L.

(Ordinarie lärare.)

(lika med bil. 1).

8 §.

1 mom. Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet Löneklass och

med föreskrifterna i 11—13 §§. ortsgrupp.

Lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare skola åtnjuta lön enligt

en löneklass, som är en klass högre än den, i vilken de äro placerade. Samma

förmån tillkommer jämväl folkskollärare, då den årliga lästiden utsträckts

för viss begränsad tid.

2 mom. (lika med bil. 1).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

LöneUass och

ortegrupp.

3 kap. Ordinarie lärare.

9—12 §§.

(lika med bil. 1).

13 §.

1—2 mom. (lika med bil. 1).

3 mom. I andra---(lika med bil. 1)---eller barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 § 1 mom.

a) avses varit tjänstledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under---(lika med bil. 1)---enligt 11 §.

4—6 mom. (lika med bil. 1).

14—39 §§.

(lika med bil. 1).

4 kap. Extra ordinarie lärare
40

§.

Extra ordinarie folkskollärare skall vara placerad i lönegrad LEo 15,

som omfattar löneklasserna 14—18, samt extra ordinarie småskollärare,

extra ordinarie lärare vid mindre folkskola och extra ordinarie biträdande

lärare i lönegrad LEo 7, som omfattar löneklasserna 6—10.

För kvinnlig extra ordinarie lärare skall lönegrad icke omfatta den ovan

för lönegraden angivna högsta löneklassen.

Till extra ordinarie lärare utgår under anställningstiden för varje dag av

lästermin lön enligt följande löneklasser och ortsgrupper:

Löne-

Orts

g r u

P P

klass

A

B

C

D

E

F

G

H

I

D a

g b e 1 c

p p, k

rönö

r

Till folkskollärare.

11

14.—

14.60

15.10

15.70

16.30

16.90

17.40

18.-

18.60

15

14.80

15.40

16.—

16.60

17.20

17.80

18.40

19.-

19.60

16

15.70

16.30

16.90

17.50

18.10

18.70

19.40

20.—

20.60

17

16.80

17.50

18.10

18.80

19.40

20.10

20.70

21.40

22.—

18

18.—

18.70

19.40

20.10

20.80

21.40

22.10

22.80

23.50

Till småskollärare, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare.

6

9.50

9.90

10.30

10.70

11.10

11.50

11.90

12.30

12.70

7

10.—

10.40

10.90

11.30

11.70

12.10

12.50

13.—

13.40

8

10.50

11.—

11.40

11.90

12.30

12.70

13.20

13.60

14.—

9

IL—

11.50

12.—

12.40

12.90

13.30

13.80

14.30

14.70

10

11.50

12.—

12.50

13.—

13.50

14.-

14.40

14.90

15.40

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

87

Föreskrifterna i 8 g 1 mom. andra stycket samt 2 mom. skola äga motsvarande

tillämpning å extra ordinarie lärare.

41 §.

1 mom. (lika med bil. 1, 40 g 1 morn.). Löneklass och

2 mom. Extra ordinarie lärare, som erhåller annan extra ordinarie tjänst, ort*0lr“PPäger

bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet av den nya

tjänsten innehade.

För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i ovan angivna

fall äger lärare taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas

hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före tillträdandet

av den nya tjänsten.

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å tjänstgöring, efter vilken avbrott

å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet.

3 mom. I annat fall---(lika med bil. 1, 40 g 3 morn.)----— eller

barnhem. . i-, • ,.:.• ■,

Läraren må icke tillgodoräkna: • .. - ( ,

a) tid, under vilken han åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 g 1 mom.

a) avses varit tjänstledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

{ ,!h!

b) tid, under---(lika med bil. 1, 40 g 3 mom.)---enligt 11 §.

A mom. (lika med bil. 1, 40 § 4 morn.).

• lii t- <• i .-’;!

42 g.

(lika med bil. 1, 41 g).

43 g. 1

Å extra ordinarie lärare skola följande bestämmelser äga motsvarande tilllämpning.

10 § 3 mom. angående undervisning i annan läroanstalt,

20 § angående tjänstgöringshinder och avstängning m. m.,

21 § angående kallortstillägg, därvid tillägget dock skall utgå med följande

belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

K a|d lortskla ss

I II III |IV V VI

Kallortstillägg, kronor....... 0. 25 15 0.40 0.65 1.— Tf 1.50 g 2.—

22 § angående språktillägg, därvid tillägget dock skall utgöra 55 öre för

varje dag, läraren innehar anställning,

23 § angående ersättning för utsträckt undervisning,

25—27 §§ angående rörligt tillägg,

28—36 §§ angående sjukvård och begravningshjälp samt

övriga bestämmelser

för extra

ordinarie

lärare.

Tjänstledig
het.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

37—39 gg angående tjänstebostad, därvid hyresavdraget dock skall ike med

nedanstående belopp för varje dag, läraren innehar anställning:

Hyresgrupp

I II III IV V VI VII VIII IX

Hyresavdrag, kronor 0.90 1.15 1.35 1.60 1.80 2-05 2.30 3.50 2.75

..''-nili* >ni :!?-» tiiinuu T.-Utubo moa f.l •••''»cnib■« .''i .utoc; .

5 kap. Extra lärare.

44 g.

1 “ 1 (lika med bil. l)lt!"

. -si •» t*.i >- lif,i !m t .Viii*

45 §.

1 morn. (lika med bil. 1). ''*• ''::t 11 1 ui> .!? ;,»•<>;

2 morn. För löneklassplacering----(lika med bil. 1) — —--eller

barnhem.

Läraren må icke tillgodoräkna:

a) tid, under vilken han åtnjutit ferier eller i andra fall än i 12 g 1 mom.

a) avses varit tjänstledig, hindrad att tjänstgöra eller avstängd från tjänstgöring,

b) tid, under---(lika med bil. 1)--— delar gälla.

3 morn. (lika med bil. 1).

a .• o, -i •: ? :■ ''• ■■ *

46—47 gg.

(lika med bil. 1).

6—8 kap.

48—51 gg.

(lika med bil. 1).

Detta reglemente---(lika med bil. 1)---erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Lärare, som---(lika med bil. 1)---före ikraftträdandet.

2. Icke-ordinarie lärare, som under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller

del därav varit inplacerad i löneklass, skall vid reglementets ikraftträdande

eller första därefter erhållna anställning placeras i den löneklass han senast

tilhörde, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna punkt sägs.

För bestämmande av tidpunkt för eller i förekommande fall för omedelbar

löneklassuppflyttning i anställning efter reglementets ikraftträdande äger

läraren rätt att taga i beräkning den tid, varunder han tillhört eller beräknas

hava tillhört den löneklass, i vilken han senast var placerad före ikraftträdandet.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

89

Därest icke-ordinarie lärare, som med stöd av ovanstående föreskrifter inplacerats

i löneklass, sedermera övergår till annan tjänst som extra ordinarie

eller extra lärare, skall han, där ej annat följer av vad i sista stycket av denna

punkt sägs, bibehålla såväl sin löneklassplacering som rätt till löneklassuppflyttning,

dock med här nedan angivna undantag.

Vad här ovan sägs skall icke äga tillämpning, såvitt vid lärarens tillträdande

av den nya anställningen avbrott å mer än tre år i följd förelegat i

lärarens anställning inom undervisningsväsendet, ej heller å lärare, som efter

frånträdande! av anställning såsom folkskollärare tillträder anställning såsom

småskollärare, lärare vid mindre folkskola eller biträdande lärare, eller å

lärare, som efter frånträdande av sådan anställning, som sist berörts, tillträder

anställning såsom folkskollärare.

3. Om lärare med stöd av bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 6 skall

såsom extra lärare åtnjuta avlöning efter någon av löneklasserna 11 eller 19,

skola för varje dag av lästiden utgå följande belopp:

.. . i ftin3ki *:«. j. ; Torun>1 ilo! .•■■»''it m.''

Löne-

klass

nr

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F

G

H

1

Dagbelopp, kronor

11

19

12.—

19.20

12.60

20.-

13.10

20.70

13.60

21.40

14.10

22.10

14.60

22.80

15.10

23.50

15.60

24.20

16.10

25.—

4—6. Vinner i---(lika med bil. 1)---vara placerad.

7. Avdrag å avlöning under ferier enligt 18 § detta reglemente skall icke

äga rum förrän efter utgången av läsåret 1942/43.

8—10. Till manlig---(lika med bil. 1)---motsvarande til
lämpning.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 202.

7

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 202.

-cl t*0h:•<:>; i ri(-;Vi?j,yo vji ? »if f*■»f*; hu«>. /nj.-siiJ »- i •;.fsi5*''i<• ''•?

''■m.ij-n/x .> ni’ /. 3- lii) ’w: i ■ ; i-;nn "•■[.••<.* *>• tio* i <■ c..r r-i,Uj

m“,m »0 vi: . «,i< j/, ■[•''.?.- ,r>■ ! t.-a* Bilaga 2 b.

E i;i< firl mo/ ?. rtir-mdgmdit»n« »1 ni- fiivis* ulludodK

, - . Förslag

• till

■'' ■ ii■ .1 ^ ■ ''i ■''

avlöningsreglemente för nomadlärare.

t. Tr «v .v: »viii! i''?i; i •> v;i t* i v •■••ii. (lil .‘Jim i;H'' :ii
1-0

§§. - I., . ; . i: - lill), . .

(lika med -bil. 1). ■< • wrd^izttit -i-ui

* i ‘ 7 §. ■ ''-i- : i /•< I.''

Till nomadlärare utgår lönetillägg med 180 kronor för år räknat; till extra

ordinarie och extra nomadlärare utgår dock tillägget med 65 öre för varje

dag han innehar anställning.

8—9 §§.

(lika med bil. 1).

4i ‘ ■ 1 (»!» •’ 01 .C| 5**. t*, t ‘«i .1 . t * *i.•: ; v. ''• '' i ■■ -.i’ i

10 §.

Fullgöres tjänstgöring---(lika nied bil. 1)---för år. 7 . < i—t

Extra ordinarie och extra nomadlärare, som förordnats för-kortåre tid än

tre månader, må enligt skolöverstyrelsens bestämmande erhålla skälig gottgörelse

för resekostnader, föranledda av förordnandet.

11 §•

(lika med bil. 1).

Detta reglemente---(lika med bil. 1)---å nomadlärare.

428149. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:443 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m. s. 8 i texten