Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:212, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

Nr 212.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala

skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

125 och 167 av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för

budgetåret 1942/43

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 4,500,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 3,800,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor ett förslagsanslag

av 2,250,000 kronor;

dels ock till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 1,150,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 305, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 maj

1942, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder för avlöning åt

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola äga

tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;

dels medgiva, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,700,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,930,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 194G sami. Nr %1%.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,275,000 kronor;

dels ock till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 1,120,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (I: 266),

vari hemställts, att riksdagen måtte i anledning av propositionen nr 305 göra

ett uttalande i överensstämmelse med vad i motionen anförts;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson m. fl. (I: 267) och den andra inom andra kammaren av herr

U. R. Jacobson (II: 388), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala, att

inrättande av ny högre folkskola bör kunna ifrågakomma i sådana fall, då

särskilt starka skäl härför föreligga;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt

motion (II: 391), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t föreslå att e. o. ämneslärare vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola,

praktisk mellanskola eller högre folkskola, som under minst 5 år

varit anställd med full tjänstgöring vid skolan, måtte kunna bibehållas vid

tjänstgöring i denna skola till samma omfattning som under innevarande

läsår, även örn viss jämkning i så fall måste företagas i föreskrifterna angående

uppdelning av klass i här omskrivna skolor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden, hänvisas, i den män desamma ej framgå av den nedan lämnade

redogörelsen, till motionerna I: 266 och 267 samt II: 391.

I. Anslag till de högre kommunala skolorna.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att de för innevarande budgetår gällande

provisoriska avlöningsbestäm melserna skola erhålla fortsatt

giltighet för budgetåret 1942/43. Departementschefen har erinrat, att

1941 års lärarlönesakkunniga framlagt förslag till avlöningsreglemente för de

högre kommunala skolorna men framhållit, att beredningen inom finansdepartementet

av detta ärende icke hunnit slutföras inom sådan tid, att förslag i

ämnet kunnat föreläggas den nu församlade riksdagen.

Departementschefen har vidare förutsatt, att de för innevarande budgetår

gällande besparingsbestäm melserna för de högre kommunala

skolorna skola tillämpas jämväl under budgetåret 1942/43, dock att den

nuvarande spärren beträffande inrättande av nybörjaravdelningar borde upphävas.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört:

Enligt ett år 1941 infört statsbidragsvillkor äger Kungl. Majit meddela

beslut örn indragning av kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk

mellanskola och högre folkskola, vilken icke längre finnes fylla ett behov,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

3

som står i skäligt förhållande till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna.

Vid införandet av denna bestämmelse har förutsatts, att Kungl.

Majit skulle äga meddela beslut om förflyttning av lärare vid indragen skola

till annan högre kommunal skola. Enligt gällande avlöningsbestämmelser

äger lärare vid dylik förflyttning erhålla ersättning för flyttningskostnad,

för vilken ersättning statsbidrag utgår med samma procentsats, som gäller

beträffande statsbidrag till lärares avlöning, d. v. s. med 78 procent. Fråga

har emellertid uppkommit, örn icke flyttningsersättningen i dylikt fall bör helt

gäldas av statsmedel. Då förflyttning i fall som här avses sker på grund av

ett statsingripande för vinnade av besparingar, torde, därest riksdagen icke

har något att däremot erinra, ersättning för flyttningskostnad få helt bestridas

av statsmedel. Utgifterna för ändamålet torde trots detta böra belasta

vederbörande statsbidragsanslag.

Departementschefen har vidare berört frågan om dyrtidskompensation

för timlärare. 1940 års urtima riksdag hade, erinrar departementschefen,

beslutit, att timlärararvodena vid statliga och kommunala

läroanstalter, på vilka icke utgick vare sig rörligt tillägg eller annan dyrtidskompensation,

skulle under vissa förutsättningar höjas med i runt tal 9 procent.

Enligt vad som anfördes i en vid nämnda proposition fogad, i propositionen

åberopad promemoria borde förhöjning av timlärararvode medgivas

endast sådana lärare, som hade läraranställningen till huvudsaklig sysselsättning

och förvärvskälla och tillika vore mera fast anknutna till det statliga

eller statsunderstödda undervisningsväsendet.

Departementschefen har erinrat, att chefen för finansdepartementet i propositionen

nr 278 med förslag till folkskolans avlöningsreglemente tillstyrkt

lärarlönesakkunnigas förslag, att timlärararvodena vid folkskoleväsendet

från och med budgetåret 1942/43 skola göras enhetliga. Under hänvisning

härtill har departementschefen i förevarande proposition anfört:

I överensstämmelse med den ståndpunkt som sålunda intagits får jag,

efter samråd med chefen för finansdepartementet, förorda, att timlärararvodena

även för lärarna vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folk- och småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda och för dövstumma,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte samt de tekniska läroverken

göras enhetliga för samtliga timlärare. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet

får jag förorda, att så sker även beträffande timlärarna vid

navigationsskolorna. Samma bör ock förhållandet bliva beträffande timlärarna

vid de högre kommunala skolorna.

Vid anmälan den 6 mars 1942 av frågorna örn anslag för nästa budgetår till

de allmänna läroverken och tekniska läroverk förordade jag (se propositionen

1942: 170 sid. 58 och 72), i anslutning till vad chefen för finansdepartementet

i årets statsverksproposition anfört under rubriken För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, en uppräkning av de timlärararvoden, vilka enligt

beslut av 1940 års urtima riksdag höjdes med omkring 9 procent, med

ytterligare omkring 5 procent med lämplig avrundning uppåt. De timlärarersättningar,

som framkomma vid tillämpning av denna grundsats, böra vid

bifall till förslaget örn enhetliga ersättningar bli gällande för samtliga ifrågakommande

timlärare vid nu nämnda läroanstalter. Härigenom uppkommer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 81%.

givetvis en viss merbelastning av de anslag för nästa budgetår till ifrågavarande

skolor, beträffande vilka förslag redan framlagts för riksdagen. Någon

omräkning av dessa anslag synes dock icke erforderlig. Härvid förutsätter jag

emellertid, att, därest merbelastningen kommer att föranleda, att av riksdagen

maximerade anslagsposter måste överskridas, Kungl. Majit skall äga medgiva

sådant överskridande. För de högre kommunala skolornas vidkommande

kan den sålunda förordade arvodesregleringen beräknas medföra höjningar

av anslaget till kommunala flickskolor med cirka 45,000 kronor, anslaget till

kommunala mellanskolor med cirka 50,000 kronor, anslaget till praktiska

mellanskolor med cirka 17,000 kronor och anslaget till högre folkskolor med

cirka 19,000 kronor.

I motionerna I: 267 och 11: 388 har anförts:

I proposition nr 154 till 1940 års riksdag förklarade sig departementschefen

utgå ifrån, att tillstånd till upprättande av högre kommunala skolor tills

vidare i allmänhet icke skulle av Kungl. Majit lämnas, dock att ombildning

av yrkesbestämd högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas,

örn förutsättningarna för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma.

Riksdagen förklarade sig kunna i huvudsak ansluta sig till departementschefens

ståndpunkt i detta avseende. Av skäl, som i vissa motioner

anförts, ansåg sig riksdagen likväl böra uttala, att ombildning av allmän högre

folkskola till kommunal mellanskola syntes böra kunna ifrågakomma, då en

dylik högre folkskola fyllde förutsättningarna härför och särskilda förhållanden,

såsom exempelvis långt avstånd till närmaste läroverksort, kunde anföras

till stöd för vidtagandet av ombildningen.

På grund av detta riksdagsuttalande hava vissa högre folkskolor under de

gångna två åren kunnat ombildas till praktisk mellanskola eller kommunal

mellanskola. Däremot har riksdagsuttalandet lagt hinder i vägen för inrättande

av nya högre folkskolor, även då trängande behov härav synts föreligga.

Det är emellertid givet, att nu rådande krisförhållanden icke i längden

böra sätta spärr för en eljest önskvärd och i många fall synnerligen behövlig

utveckling av skolväsendet inom folkrika men på utbildningsmöjligheter vanlottade

områden. Det bör därför beredas möjligheter att inrätta högre folkskola

på sådana orter, som äro i särskilt behov av sådan skola. Sadant behov

kan exempelvis föreligga, då ortens folkmängd är så stor, att en god lärjungerekrytering

till den nya skolan är säkerställd, och da avstandet till närmast

liggande högre skolor är så långt, att avsevärda svårigheter förefinnas för

ortens ungdom att erhålla realskoleutbildning.

I motionen I: 266 har erinrats, att sedan läsåret 1940/41 lärjungemaximum

i realskolornas och de kommunala mellanskolornas högsta klasser vore höjt

från 30 till 35 samt att till följd härav redan befintliga parallellavdelningar

vid flyttning till högsta klassen måste sammanslås, därest lärjungeantalet i

de sammanslagna klasserna icke komme att överstiga 35 (förut 30). Sålunda

hade exempelvis klass 4 av kommunala mellanskolan i Göteborg läsåret

1941 /42 omfattat 6 klassavdelningar mot 8 året förut och 9 året dessförinnan.

Det vore klart, framhålles det, att lärjungarnas arbetsförhållanden och arbetsresultat

bleve i hög grad försämrade genom dessa täta ombyten av bade lärare

och kamrater, särskilt som de stora avdelningarna redan i och för sig ökade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

5

ansträngningarna för lärarna och minskade utbytet för lärarna. Det syntes

av anförda skäl nödvändigt att för de större skolornas del, t. ex. de skolor

som hade minst fem parallellavdelningar, genomföra någon uppmjukning av

nu gällande bestämmelser. Det kunde ske efter följande linjer: Då antalet

parallellavdelningar i näst högsta klassen vid en skola uppginge till minst

fem, borde medgivas, att redan förut befintliga parallellavdelningar i högsta

realskoleklassen skulle få bibehållas under förutsättning att minst 30 lärjungar

komme på varje avdelning inom klassen, innan ny avdelning upprättades

inom densamma.

I samma motion erinras även om att vid Göteborgs kommunala mellanskola

från och med läsåret 1939/40 införts engelsk försökslinje. Härom anföres i

motionen:

Denna har nu hunnit upp till tredje klassen och omfattar fem avdelningar

i vardera klasserna 1 och 2 samt fyra avdelningar i klass 3. Redan innevarande

läsår vållade engelska linjen svårigheter i klass 3 på grund av sammanslagning

av avdelningar. Vid övergången till klass 4 nästa läsår komma dessa

svårigheter att ytterligare ökas. Det kan bli nödvändigt att sammanföra eleverna

till samklasser. Det måste dock anses mindre lämpligt att på detta

åldersstadium till samläsning sammanföra i en avslutningskläss gossar och

flickor, som förut under hela sin skoltid undervisats var för sig. Slutligen blir

försöket med engelskan som begynnelsespråk genom dessa sammanslagningar

och lärarbyten väsentligen spolierat. Försöket synes dock så pass värdefullt,

att det bör genomföras på ett pedagogiskt försvarligt sätt.

Där av Kungl. Maj:t försöksundervisning i engelska föreskrivits, borde

genom särskilda bestämmelser möjligheter beredas för denna försöksundervisnings

genomförande. Detta skulle i detta fall innebära, att sammanslagning

av tysk och engelsk linje icke skulle vara erforderlig, eller ock att sammanslagen

''avdelning måtte delas för att bereda särskild undervisning i tyska och

engelska för vardera gruppen.

I båda fallen, framhåller motionären, kunde skolöverstyrelsen medgivas

rätt att träffa avgörande efter framställning från vederbörande skola. Detta

torde blott behöva ifrågakomma för ett litet antal skolor, därav knappast

några allmänna läroverk, och skulle icke behöva röra sig om mer än en eller

annan avdelning. En uppmjukning av bestämmelserna i ifrågavarande avseende

skulle dock vara för vederbörande skolor av stort pedagogiskt värde, då

därefter sammanslagning av klasser knappast skulle behöva ske under två

på varandra följande år.

I motionen II: 391 erinras, att 1940 års riksdag (skrivelsen nr 264) i samband

med sitt beslut örn genomförande av besparingsåtgärder vid de kommunala

flickskolorna med anledning av i ämnet väckta motioner uttalat sig

för vidtagande av särskilda åtgärder för beredande av fortsatt anställning

inom undervisningsväsendet åt lärarinnor, vilka under minst 5 år varit anställda

som ämneslärarinnor vid till kommunala flickskolor ombildade statsunderstödda

enskilda flickskolor. Kungl. Majit hade utfärdat bestämmelser

i enlighet med riksdagens uttalande. I motionen har vidare anförts:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

Utskottet.

Det synes rättvist, att denna alltjämt gällande undantagsbestämmelse

för en grupp lärare vid de högre kommunala skolorna utvidgas att även

gälla en annan liten grupp e. o. lärare vid kommunala flickskolor och kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor, vilka

på grund av statliga restriktioner nu löpa risk att förlora sina tjänster. I

annat fall kan det egendomliga inträffa att en lärare med 5 tjänsteår i privat

statsunderstödd flickskola garanteras mot uppsägning skyddad e. o. befattning

i kommunal flickskola, medan en i kommunal mellanskola anställd

e. o. ämneslärare med 30 tjänsteterminer, därav 14 i den kommunala mellanskolan,

där hon är anställd, mister sin tjänst.

De skärpta bestämmelserna rörande uppdelning av klass i parallellavdelningar

ha redan berövat många e. o. ämneslärare deras tjänster. Av de

135 e. o. ämneslärartjänster, som år 1939 (i några fall senare) tilldelades

skolorna, ha 25 (därav 13 vid kommunala flickskolor, 12 vid kommunala

mellanskolor) måst vakanssättas utan vikarie. För närvarande riskera 15

e. o. ämneslärare, därav 9 med minst 5 tjänsteår vid den skola, där de äro

anställda, att mista sina tjänster. Vid praktiska mellanskolor och högre

folkskolor, vilka äro underkastade samma restriktionsåtgärder, komme det

enligt skolöverstyrelsens beräkningar endast på sin höjd att bli fråga örn ett

fåtal e. o. ämneslärare med flerårig anställning, som löpa risk att förlora

sina tjänster.

Sveriges flick- och samskolors lärarinneförbund har med anledning av

dessa skärpta bestämmelser ingått till skolöverstyrelsen med hemställan att

överstyrelsen ville vidtaga åtgärder för utredning av provisoriska bestämmelser

av sådan innebörd, att uppdelning av årsklass i parallellavdelningar

må vidtagas, även örn villkoren för dylik uppdelning icke uppfyllas, därest

indragning av parallellavdelning skulle föranleda uppsägning av en vid

skolan anställd e. o. ämneslärare, som under minst 5 år varit anställd vid

densamma.

Skolöverstyrelsen har, enligt vad i motionen upplyses, för sin del ansett

lärarinneförbundets framställning synnerligen behjärtansvärd och hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1942 års riksdag att lämna sitt bifall

till att bestämmelser i åsyftad riktning utfärdas. I den föreliggande propositionen

hade denna fråga emellertid ej upptagits.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, att de för högre

kommunala skolor gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna

skola äga fortsatt giltighet även för budgetåret 1942/43. Utskottet

har icke heller funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag

rörande omreglering av timlärararvodena vid det statliga och högre kommunala

skolväsendet eller beträffande ersättning i vissa fall för flyttningskostnad.

Departementschefen har förutsatt, att nu gällande besparingsbestämmelser

för de högre kommunala läroanstalterna skola erhålla giltighet även

för nästa budgetår, dock att den nuvarande spärren beträffande inrättande

av nybörjaravdelningar borde upphävas. Beträffande sistnämnda fråga får

utskottet erinra, att innevarande års riksdag för de allmänna läroverkens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1212.

7

vidkommande begränsat antalet ny börj aravdelningar till högst 535, d. v. s.

i stort sett samma antal sådana avdelningar, som upprätthöllos under läsåret

1939/40. Med hänsyn härtill får utskottet — i anslutning till nu gällande

bestämmelser i ämnet — förorda, att ny börj aravdelningarnas antal

inom envar av de vid det högre kommunala skolväsendet förekommande

skolformerna ej må överstiga antalet sådana avdelningar under läsåret

1939/40, där ej annat föranledes av att skolor nyinrättats eller befinna sig

under upprättande, eller eljest synnerliga skäl föreligga. I sistnämnda fall

torde dock ökningen böra begränsas till sammanlagt högst fem avdelningar.

I övrigt biträder utskottet departementschefens ifrågavarande förslag.

I motionerna I: 267 och II: 388 har yrkats, att riksdagen måtte uttala,

att inrättande av ny högre folkskola bör kunna ifrågakomma i sådana fall,

då särskilt starka skäl härför föreligga. Utskottet får med anledning härav

framhålla, att det i motionerna omnämnda uttalandet av 1940 års lagtima

riksdag enligt utskottets uppfattning icke torde utgöra hinder mot upprättande

av nya högre kommunala skolor i fall, då mycket starka skäl förebragts

härför. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få

anses besvarade.

I motionen I: 266 har framställts ett yrkande av innebörd, att riksdagen

skulle uttala sig för en uppmjukning av den år 1940 genomförda skärpningen

av bestämmelserna angående sammanslagning av parallellavdelningar

vid nedgång i lärjungeantalet. En sådan uppmjukning vore enligt

vad i motionen framhålles påkallad framför allt inom skolor med särskilt

stort antal parallellavdelningar samt vid läroanstalter, där försök påginge

med engelska som begynnelsespråk. I dessa fall vore nämligen de olägenheter,

som en sammanslagning av klasser medförde, särskilt framträdande.

Motionären har ifrågasatt, att medgivande skulle lämnas till bibehållande

av parallellavdelningarna i högsta klassen vid skolor med minst fem parallella

linjer.

Utskottet finner uppenbara pedagogiska skäl tala för att resultatet av

de vid vissa läroanstalter pågående försöken med engelska som begynnelsespråk

icke bör äventyras genom ett alltför rigoröst tillämpande av reglerna

om sammanslagning av parallella klasser. Kungl. Majit torde därför böra

äga befogenhet att örn så befinnes påkallat, efter prövning i varje särskilt

fall vid läroanstalter, där försök av nyssnämnda slag pågå, medgiva en uppmjukning

av ifrågavarande bestämmelser.

Vad motionärens förslag i övrigt beträffar är utskottet icke berett att

utan närmare utredning i ämnet biträda detsamma. Andra utvägar än de

av motionären antydda torde nämligen även kunna ifrågasättas för eliminerande

av de genom nuvarande regler för klassammanslagningar uppkomna

olägenheterna. I sådant avseende torde förslagsvis den vägen kunna

beträdas, att redan förefintliga parallellavdelningar finge bibehållas vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr SIS.

flyttning till näst högsta klassen, trots att elevantalets nedgång i och för

sig skulle motivera en sammanslagning. Genom en sådan åtgärd skulle man

i stort sett uppnå syftet att förhindra att vissa lärjungar i större realskolor

och därmed jämförliga läroanstalter till följd av klassammanslagningar nödgas

byta klass två år i rad, samtidigt som en dylik uppmjukning ur statsfinansiell

synpunkt icke torde medföra så vittgående konsekvenser som

ett realiserande av motionärens förslag. Utskottet förutsätter att förevarande

spörsmål utredes genom Kungl. Maj:ts försorg, och att förslag i

ämnet kan vara att emotse till 1943 års riksdag. Med vad sålunda anförts

torde motionen I: 266 få anses besvarad.

I motionen II: 391 har påtalats de ogynnsamma verkningarna för vissa

extra ordinarie lärare, som blivit en följd av de skärpta bestämmelserna

om sammanslagning av parallellavdelningar, varigenom dylika lärare även

med relativt lång tjänstgöringstid löpa risk att mista sina anställningar vid

den skola där tjänstgöringen nu är förlagd. I motionen har vidare érinrats

om en hos Kungl. Majit gjord framställning av samma innebörd som det i

motionen gjorda yrkandet. Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Majit

genom beslut den 22 maj 1942 funnit nämnda framställning icke föranleda

någon Kungl. Majits åtgärd. Kungl. Majit torde därvid hava beaktat vad

statskontoret i sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört. Statskontoret har i

nämnda utlåtande erinrat, att enligt gällande bestämmelser utginge statsbidrag

till avlöning åt lärare vid högre kommunala skolor endast om och i

den mån lärarna befunnes erforderliga för skolans verksamhet; skulle

någon ordinarie eller extra ordinarie befattning bliva obehövlig, t. ex. genom

nedläggande av parallellavdelning, skulle statsbidrag för lärarens avlönande

icke vidare utgå. Av under sommaren 1939 gjorda framställningar angående

inrättande av lärartjänster vid ifrågavarande skolor hade — erinrar statskontoret

— framgått, att vid icke så få skolor behovet av lärarkrafter avsetts

skola tillgodoses genom anställande enbart av ordinarie och extra

ordinarie befattningshavare, vilket givetvis måst innebära bestämda risker

för kommunerna. Under intryck härav hade Kungl. Majit också funnit anledning

att i brev den 21 juli 1939 särskilt erinra örn gällande grunder för

.statsbidrag. Trots detta och oaktat de redan då osäkra förhållandena hade

tydligen skoldistrikten inrättat extra ordinarie befattningar i större utsträckning,

än som kunde anses välbetänkt. Statskontoret har vidare framhållit,

att det i motionen åberopade medgivandet av 1940 års riksdag uttryckligen

begränsats till att avse fall, då statsunderstödda flickskolor kommunaliserats

och svårigheter därigenom uppstått att bereda fortsatt anställning

åt vissa lärarinnor. Under sådana omständigheter och då en utvidgad

tillämpning av dispensbestämmelserna vid de högre kommunala skolorna

kunde befaras medföra konsekvenser även vid övriga skolformer, syntes

enligt statskontorets mening avgörande betänkligheter möta mot ett bifall

till den gjorda framställningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 212.

9

De skäl, som av statskontoret anförts mot ett bifall till nämnda framställning,

synas utskottet bärande. Utskottet anser sig därför icke kunna

biträda det i motionen II: 391 gjorda yrkandet.

Utskottet tillstyrker att anslagen till ifrågavarande kommunala läroanstalter

för budgetåret 1942/43 uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna

belopp.

II. Ersättning i vissa fall åt ledare av värntj

änstutbildning.

Enligt meddelade bestämmelser utgår icke ersättning åt vederbörande

skolas egna lärare, därest de tjänstgöra som ledare eller instruktörer vid

utbildning i värntjänst.

Skolöverstyrelsen har emellertid hemställt, att bestämmelser måtte utfärdas

örn ersättning åt lärare vid tekniskt läroverk, vilken icke har full

tjänstgöring och vilken förordnas som ledare eller instruktör vid värntjänstutbildning

samt att föreskrifter måtte meddelas angående bestridande av

resekostnader för ledare eller instruktör vid värntjänstövningar. Vid de

tekniska läroverken funnes inga gymnastiklärare med full tjänstgöring

utan endast lärare med en tjänstgöring av 3—18 veckotimmar. Vid värntjänstutbildningen

måste emellertid gymnastiklärarna tjänstgöra upp till

42 veckotimmar utan ersättning för det ökade timantalet.

Departementschefen har i enlighet med förslag av allmänna lönenämnden

och statskontoret förutsatt, att det skall få ankomma på Kungl. Majit

att, efter prövning i varje särskilt fall, medgiva lärare ersättning för arbete

med ledande av värntjänstövningar eller därav föranledda kostnader, då en

tillämpning av gällande ersättningsregler skulle framstå såsom uppenbart

obillig. Ersättning syntes icke böra utgå med högre belopp än som högst

utginge till ledare eller instruktör, vilken icke vore lärare eller kommenderad

militär befattningshavare, och borde utgå ur det anslag, varur lönekostnaderna

för läraren bestredes.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande avseende anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag

och med avslag å motionen II: 391,

1. besluta, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder

för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folk
Dihang

till riksdagens protokoll 19i3. 6 sami. Nr 212.

Utskottet.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 21%.

skolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola äga tilllämpning

jämväl för budgetåret 1942/43;

2. medgiva, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder

för provisorisk avloningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1942/43;

3. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

4.700.000 kronor;

4. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 3,930,000 kronor;

5. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

2.275.000 kronor;

6. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,120,000 kronor;

B. att motionerna I: 266 samt I: 267 och II: 388 må anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.

Stockholm den 18 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Bernhard, Nilsson,

Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund, Carlström, Gustaf Karlsson, Gustaf hvar Anderson,

Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Andersson t Södergård, Mårtensson, Åqvist, Lundberg

i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Eriksson i Frägsta.

Stockholm 1942. Ivar Haggströms Boktryckeri A. B.

422470

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten